den 18 mars
Fråga
2007/08:984 En tidsgräns för förvarstagande
av Bodil
Ceballos (mp)
till
statsrådet Tobias Billström (m)
På
förvaret i Gävle sitter en person i förvar sedan omkring ett år tillbaka.
Häromdagen släpptes en person efter elva månader. Förmodligen ser det likadant
ut på många platser i Sverige. Även om förvaren inte är att jämställa med att
sitta på häktet månad efter månad som ibland var fallet tidigare måste man
tänka på att det ändå handlar om att sitta inlåst, det vill säga i
fängelseliknande förvar, utan möjlighet till permission – som fängelsekunderna –
utan möjlighet att få vara med på förlossningen då ens barn föds, utan kontakt
med arbetslivet, studier etcetera. I vissa fall handlar det dessutom om
människor som vid en ansökan från hemlandet har rätt att få uppehållstillstånd
på grund av anknytning. I många fall är det personer som inte hållit sig gömda
eller på något sätt visat tecken på att vilja göra det.
Förutom
det stora lidande det innebär för den enskilda individen är det samhällsekonomiskt
en belastning att hålla människor inlåsta på obestämd tid. Särskilt märkligt är
det när det handlar om människor som i normala fall arbetar och betalar skatt
här i landet. Att så plötsligt ta en arbetstagare från en arbetsplats kan också
innebära stora problem för arbetsgivaren.
Jag
vill därför fråga statsrådet om han avser att ta initiativ till att fastställa en längsta tid för förvarstagande.