den 18 mars

Fråga

2007/08:984 En tidsgräns för förvarstagande

av Bodil Ceballos (mp)

till statsrådet Tobias Billström (m)

På förvaret i Gävle sitter en person i förvar sedan omkring ett år tillbaka. Häromdagen släpptes en person efter elva månader. Förmodligen ser det likadant ut på många platser i Sverige. Även om förvaren inte är att jämställa med att sitta på häktet månad efter månad som ibland var fallet tidigare måste man tänka på att det ändå handlar om att sitta inlåst, det vill säga i fängelseliknande förvar, utan möjlighet till permission – som fängelsekunderna – utan möjlighet att få vara med på förlossningen då ens barn föds, utan kontakt med arbetslivet, studier etcetera. I vissa fall handlar det dessutom om människor som vid en ansökan från hemlandet har rätt att få uppehållstillstånd på grund av anknytning. I många fall är det personer som inte hållit sig gömda eller på något sätt visat tecken på att vilja göra det.

Förutom det stora lidande det innebär för den enskilda individen är det samhällsekonomiskt en belastning att hålla människor inlåsta på obestämd tid. Särskilt märkligt är det när det handlar om människor som i normala fall arbetar och betalar skatt här i landet. Att så plötsligt ta en arbetstagare från en arbetsplats kan också innebära stora problem för arbetsgivaren.

Jag vill därför fråga statsrådet om han avser att ta initiativ till att fastställa en längsta tid för förvarstagande.