den 5 mars
Fråga
2007/08:890 Behovet av demokratibiståndet till Armenien
av Bodil
Ceballos (mp)
till
statsrådet Gunilla Carlsson (m)
I
ett annars relativt lugnt Armenien fick vi plötsligt under helgen, den 1 mars,
uppgifter om våldsamma oroligheter och demonstrationer till följd av det
presidentval som nyligen hölls. Folket har tidigare förväntat sig att
makteliten gör upp valen på förhand och därmed tolererat alla oegentligheter.
Denna
gång var det annorlunda. Valkampanjen var intensivare och presidentkandidater
från olika läger ställde upp och förde en intensiv kampanj under de sista
veckorna innan valet.
Då den
före detta presidenten Levon Ter-Petrosian valde att inte acceptera
valresultatet och i stället utnämnde sig till valets egentliga vinnare började
protesterna. Det hela började spåra ur när man rapporterade förekomst av
eldvapen och sprängämnen och presidenten utlyste undantagstillstånd i
huvudstaden Jerevan. I den efterföljande sammandrabbningen mellan kravallpolis
och demonstranter dog åtta personer och ett trettiotal poliser skadades.
Detta
sker samtidigt som Sverige fasar ut sitt demokratibistånd till Armenien och
EU:s relationer till landet enbart utgår från handel. Behovet av
demokratibistånd har kanske aldrig varit så stort som nu, speciellt med tanke
på att länderna i Sydkaukasus vill närma sig EU och att konflikten mellan
Armenien och Azerbajdzjan över Nagorno-Karabach, som inte är löst, eventuellt kan hota att blossa upp igen.
Jag
vill därför fråga statsrådet om hon avser att ta initiativ till en förlängning
av demokratibiståndet till Armenien.