den 5 mars

Fråga

2007/08:890 Behovet av demokratibiståndet till Armenien

av Bodil Ceballos (mp)

till statsrådet Gunilla Carlsson (m)

I ett annars relativt lugnt Armenien fick vi plötsligt under helgen, den 1 mars, uppgifter om våldsamma oroligheter och demonstrationer till följd av det presidentval som nyligen hölls. Folket har tidigare förväntat sig att makteliten gör upp valen på förhand och därmed tolererat alla oegentligheter.

Denna gång var det annorlunda. Valkampanjen var intensivare och presidentkandidater från olika läger ställde upp och förde en intensiv kampanj under de sista veckorna innan valet.

Då den före detta presidenten Levon Ter-Petrosian valde att inte acceptera valresultatet och i stället utnämnde sig till valets egentliga vinnare började protesterna. Det hela började spåra ur när man rapporterade förekomst av eldvapen och sprängämnen och presidenten utlyste undantagstillstånd i huvudstaden Jerevan. I den efterföljande sammandrabbningen mellan kravallpolis och demonstranter dog åtta personer och ett trettiotal poliser skadades.

Detta sker samtidigt som Sverige fasar ut sitt demokratibistånd till Armenien och EU:s relationer till landet enbart utgår från handel. Behovet av demokratibistånd har kanske aldrig varit så stort som nu, speciellt med tanke på att länderna i Sydkaukasus vill närma sig EU och att konflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan över Nagorno-Karabach, som inte är löst, eventuellt kan hota att blossa upp igen.

Jag vill därför fråga statsrådet om hon avser att ta initiativ till en förlängning av demokratibiståndet till Armenien.