den 21 februari

Fråga

2007/08:825 Föräldrabalken och asylrätten

av Finn Bengtsson (m)

till statsrådet Tobias Billström (m)

Ett ömmande fall i medierna nyligen sätter fingret på ett möjligt problem i hur föräldrabalkens intentioner och möjligheten till uppehållstillstånd inte alltid fungerar bra när de måste samverka för en drabbad svensk familjs bästa.

Två barn i högstadiet har en ensam vårdnadshavande mor. Alla är bosatta i Sverige men råkar ut för att modern avlider. Innan hon dör anger hon, tillsammans med barnen, tydliga önskemål om moderns äldre syster som efterträdande vårdnadshavare för barnen. Detta önskar också systern, som emellertid är boliviansk medborgare. Hon kommer omedelbart hit och söker om uppehållstillstånd.

Föräldrabalken anser att ny vårdnadshavare skyndsamt ska utse, bland annat för att det är av yttersta vikt för allas sorgearbete och fortsatta liv att ett så stabilt vårdnadsförhållande som möjligt snabbt inträder i fall som detta. Systern är också en naturlig vårdnadshavare, vilket även ansvarig myndighet förordat.

Men systerns uppehållstillståndsprövning drar ut på tiden och nu står den nya familjen inför en synnerligen inhuman situation. Antingen får systern uppehållstillstånd, och hon kan då påbörja sin riktiga anpassning till det svenska samhället för egen del och för barnens skolgång här. Eller så får hon inte det, och då får de svenska barnen flytta med henne till Bolivia med alla de komplikationer som detta innebär, och som varken de eller systern vill.

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att olika nödvändiga processer, som prövning enligt föräldrabalken och prövning om uppehållstillstånd, fungerar bättre tillsammans?