den 21 februari
Fråga
2007/08:825 Föräldrabalken och asylrätten
av Finn
Bengtsson (m)
till
statsrådet Tobias Billström (m)
Ett
ömmande fall i medierna nyligen sätter fingret på ett möjligt problem i hur
föräldrabalkens intentioner och möjligheten till uppehållstillstånd inte alltid
fungerar bra när de måste samverka för en drabbad svensk familjs bästa.
Två
barn i högstadiet har en ensam vårdnadshavande mor. Alla är bosatta i Sverige
men råkar ut för att modern avlider. Innan hon dör anger hon, tillsammans med
barnen, tydliga önskemål om moderns äldre syster som efterträdande
vårdnadshavare för barnen. Detta önskar också systern, som emellertid är boliviansk medborgare. Hon kommer omedelbart hit och söker
om uppehållstillstånd.
Föräldrabalken
anser att ny vårdnadshavare skyndsamt ska utse, bland annat för att det är av
yttersta vikt för allas sorgearbete och fortsatta liv att ett så stabilt
vårdnadsförhållande som möjligt snabbt inträder i fall som detta. Systern är
också en naturlig vårdnadshavare, vilket även ansvarig myndighet förordat.
Men
systerns uppehållstillståndsprövning drar ut på tiden och nu står den nya
familjen inför en synnerligen inhuman situation. Antingen får systern
uppehållstillstånd, och hon kan då påbörja sin riktiga anpassning till det svenska
samhället för egen del och för barnens skolgång här. Eller så får hon inte det,
och då får de svenska barnen flytta med henne till Bolivia med alla de
komplikationer som detta innebär, och som varken de eller systern vill.
Vilka
åtgärder avser statsrådet att vidta för att olika nödvändiga processer, som
prövning enligt föräldrabalken och prövning om uppehållstillstånd, fungerar
bättre tillsammans?