den 5 februari
Fråga
2007/08:703 Ensamstående föräldrar och
arbetslöshetsförsäkringen
av Josefin
Brink (v)
till
arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (m)
Regelverket
i lagen om arbetslöshetsförsäkring utgår från att en försäkrad som gjort vad
som rimligen kan krävas för att få en anställning har rätt till ersättning. I
föreskriften om lämpligt arbete talas om att ensamstående föräldrar kan ha
giltiga skäl att tacka nej till arbete under en övergångsperiod om man ”är
beroende av stöd från någon annan på bostadsorten för att kunna klara ett
arbete”. ”Någon annan” är inte sällan kommunen som ansvarar för barnomsorgen.
Brist på förskoleplatser kan av lätt begripliga skäl, i högre grad än för
sammanboende föräldrar, tvinga ensamföräldrar att tacka nej till lämpligt
arbete. Detta gäller i synnerhet om arbetet är på obekväma tider, då det ofta
är svårt eller omöjligt att få barnomsorg från kommunen. Enligt organisationen
Makalösa föräldrar finns det exempel på att
ensamstående föräldrar blivit av med a-kasseersättningen efter att ha tackat
nej till arbete på obekväma arbetstider, då kommunen inte erbjudit barnomsorg
vid dessa tider. Det är inte rimligt att brister i kommunens barnomsorg på
detta sätt leder till ekonomisk bestraffning av ensamstående föräldrar och
deras barn. I första hand bör givetvis hårdare krav ställas på kommunerna att
erbjuda barnsomsorg på de tider då föräldrarna faktiskt jobbar. Men då
kommunerna inte lever upp till de behoven, måste regelverket utformas så att
det klart och tydligt framgår att ensamstående föräldrar och deras barn hålls
skadeslösa för kommunernas brister.
Med
anledning av ovanstående vill jag fråga arbetsmarknadsminister Sven Otto
Littorin:
Är
ministern beredd att verka för att ensamstående föräldrar inte ska bli utan
a-kasseersättning på grund av brister i kommunernas barnomsorg?