den 5 februari

Fråga

2007/08:703 Ensamstående föräldrar och arbetslöshetsförsäkringen

av Josefin Brink (v)

till arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (m)

Regelverket i lagen om arbetslöshetsförsäkring utgår från att en försäkrad som gjort vad som rimligen kan krävas för att få en anställning har rätt till ersättning. I föreskriften om lämpligt arbete talas om att ensamstående föräldrar kan ha giltiga skäl att tacka nej till arbete under en övergångsperiod om man ”är beroende av stöd från någon annan på bostadsorten för att kunna klara ett arbete”. ”Någon annan” är inte sällan kommunen som ansvarar för barnomsorgen. Brist på förskoleplatser kan av lätt begripliga skäl, i högre grad än för sammanboende föräldrar, tvinga ensamföräldrar att tacka nej till lämpligt arbete. Detta gäller i synnerhet om arbetet är på obekväma tider, då det ofta är svårt eller omöjligt att få barnomsorg från kommunen. Enligt organisationen Makalösa föräldrar finns det exempel på att ensamstående föräldrar blivit av med a-kasseersättningen efter att ha tackat nej till arbete på obekväma arbetstider, då kommunen inte erbjudit barnomsorg vid dessa tider. Det är inte rimligt att brister i kommunens barnomsorg på detta sätt leder till ekonomisk bestraffning av ensamstående föräldrar och deras barn. I första hand bör givetvis hårdare krav ställas på kommunerna att erbjuda barnsomsorg på de tider då föräldrarna faktiskt jobbar. Men då kommunerna inte lever upp till de behoven, måste regelverket utformas så att det klart och tydligt framgår att ensamstående föräldrar och deras barn hålls skadeslösa för kommunernas brister.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin:

Är ministern beredd att verka för att ensamstående föräldrar inte ska bli utan a-kasseersättning på grund av brister i kommunernas barnomsorg?