den 9 november

Fråga

2007/08:243 Dömda för allvarliga brott och vissa högskoleutbildningar

av Finn Bengtsson (m)

till statsrådet Lars Leijonborg (fp)

I dagarna upptäcktes att en nu antagen läkarstuderande vid Karolinska Institutet i Stockholm dömts till elva års fängelse för mord och andra brott i början av 2000-talet. Enligt uppgift rör det sig om så kallat ”hatbrott”. Men då personen frigavs villkorligt våren 2007 har vederbörandes ansökan för läkarstudier beviljats, vilka i efterhand inte kan nekas då antagningsprocessen anses ha skett på korrekt sätt.

Den statliga utredningen om patientsäkerhet, som nyligen initierades av alliansregeringen, har viktigt nog i direktiven att överväga om den som erbjuds anställning i hälso- och sjukvården ska lämna utdrag i belastningsregistret. Men det nu aktuella fallet ställer än mer frågan om hur medellånga och långa utbildningar för hälso- och sjukvården ska hanteras i detta sammanhang i fokus, om det är vettigt att anta någon till exempelvis läkar‑, psykolog‑, sjuksköterske‑ och sjukgymnastutbildningar utan sådan prövning dessförinnan. Risken är att den som genomgår en sådan utbildning ändå sedan kan komma att stoppas från yrkesutövande när jobb söks, till men för kanske både samhällets och studentens investeringar i utbildningen. Å andra sidan kan helt utestängande från möjligheter till sådana utbildningar för en student enbart på informationen i belastningsregistret vara ett hinder för optimal rehabilitering efter sonat brott. Kanske kan en ”mellanväg” som redan från början anger förutsättningarna i sådana speciella fall, efter en genomgången sådan utbildning, vara en möjlighet att överväga.

Min fråga till statsrådet är därför om han anser att en översyn av förutsättningarna redan inför antagning till en medellång eller lång hälso- och sjukvårdsrelaterad utbildning kan vara motiverad, en översyn som i så fall lämpligen samverkar med den nu pågående utredningen om patientsäkerhet i denna sakfråga.