den 9 november
Fråga
2007/08:243 Dömda för allvarliga brott och vissa
högskoleutbildningar
av Finn
Bengtsson (m)
till
statsrådet Lars Leijonborg (fp)
I
dagarna upptäcktes att en nu antagen läkarstuderande vid Karolinska Institutet
i Stockholm dömts till elva års fängelse för mord och andra brott i början av
2000-talet. Enligt uppgift rör det sig om så kallat ”hatbrott”. Men då personen
frigavs villkorligt våren 2007 har vederbörandes ansökan för läkarstudier
beviljats, vilka i efterhand inte kan nekas då antagningsprocessen anses ha
skett på korrekt sätt.
Den
statliga utredningen om patientsäkerhet, som nyligen initierades av
alliansregeringen, har viktigt nog i direktiven att överväga om den som erbjuds
anställning i hälso- och sjukvården ska lämna utdrag i belastningsregistret.
Men det nu aktuella fallet ställer än mer frågan om hur medellånga och långa
utbildningar för hälso- och sjukvården ska hanteras i detta sammanhang i fokus,
om det är vettigt att anta någon till exempelvis läkar‑, psykolog‑, sjuksköterske‑
och sjukgymnastutbildningar utan sådan prövning dessförinnan. Risken är att den
som genomgår en sådan utbildning ändå sedan kan komma att stoppas från
yrkesutövande när jobb söks, till men för kanske både samhällets och studentens
investeringar i utbildningen. Å andra sidan kan helt
utestängande från möjligheter till sådana utbildningar för en student enbart på
informationen i belastningsregistret vara ett hinder för optimal rehabilitering
efter sonat brott. Kanske kan en ”mellanväg” som redan från början anger
förutsättningarna i sådana speciella fall, efter en genomgången sådan
utbildning, vara en möjlighet att överväga.
Min
fråga till statsrådet är därför om han anser att en översyn av
förutsättningarna redan inför antagning till en medellång eller lång hälso- och
sjukvårdsrelaterad utbildning kan vara motiverad, en översyn som i så fall
lämpligen samverkar med den nu pågående utredningen om patientsäkerhet i denna
sakfråga.