den 1 november
Fråga
2007/08:195 Effekterna av ett kreosotförbud för
infrastrukturen i Kalmar län och resten av landet
av Jan R
Andersson (m)
till
statsrådet Åsa Torstensson (c)
Kreosotoljor
används i dag huvudsakligen för impregnering av trä som används till el- och
kraftledningsstolpar samt järnvägssliprar. Ämnet klassas som
cancerframkallande. I Sverige används kreosot för impregnering i större delen
stolpnätet för teletrafik och elförsörjning samt för mer än en tredjedel av
vårt järnvägsnät där träsliprar används. Huvuddelen av järnvägsnätet i Kalmar
län och i princip samtliga museijärnvägar består exempelvis av träsliprar.
Just nu
är ämnet kreosot underlag för granskning och eventuellt kommer ett totalt
förbud mot användning av kreosotoljor att föreslås. Detta skulle få stora
konsekvenser för underhållet av den svenska infrastrukturen då det i dag inte finns någon fullgod ersättning till kreosot för
impregnering av trä. Att ersätta stolpnätet för eldistribution och teletrafik
med kreosotfria fabrikat är tekniskt komplicerat och kommer därför att kräva
kraftigt ökade kostnader.
Än
större kan kostnaden bli för järnvägsinfrastrukturen då en övergång från trä-
till betongsliprar även kan kräva omfattande ombyggnationer i banvallar.
Banverket har uppgett kostnader på 25 miljarder som en konsekvens av ett
kreosotförbud. Risken finns därmed att järnvägssträckningar kommer att läggas
ned i stället för att moderniseras, vilket givetvis skulle få stora
regionalpolitiska konsekvenser.
Vilka
åtgärder avser statsrådet att vidta för att tillse att infrastrukturen inte
nedrustas som följd av ett eventuellt kreosotförbud?