den 1 november

Fråga

2007/08:195 Effekterna av ett kreosotförbud för infrastrukturen i Kalmar län och resten av landet

av Jan R Andersson (m)

till statsrådet Åsa Torstensson (c)

Kreosotoljor används i dag huvudsakligen för impregnering av trä som används till el- och kraftledningsstolpar samt järnvägssliprar. Ämnet klassas som cancerframkallande. I Sverige används kreosot för impregnering i större delen stolpnätet för teletrafik och elförsörjning samt för mer än en tredjedel av vårt järnvägsnät där träsliprar används. Huvuddelen av järnvägsnätet i Kalmar län och i princip samtliga museijärnvägar består exempelvis av träsliprar.

Just nu är ämnet kreosot underlag för granskning och eventuellt kommer ett totalt förbud mot användning av kreosotoljor att föreslås. Detta skulle få stora konsekvenser för underhållet av den svenska infrastrukturen då det i dag inte finns någon fullgod ersättning till kreosot för impregnering av trä. Att ersätta stolpnätet för eldistribution och teletrafik med kreosotfria fabrikat är tekniskt komplicerat och kommer därför att kräva kraftigt ökade kostnader.

Än större kan kostnaden bli för järnvägsinfrastrukturen då en övergång från trä- till betongsliprar även kan kräva omfattande ombyggnationer i banvallar. Banverket har uppgett kostnader på 25 miljarder som en konsekvens av ett kreosotförbud. Risken finns därmed att järnvägssträckningar kommer att läggas ned i stället för att moderniseras, vilket givetvis skulle få stora regionalpolitiska konsekvenser.

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att tillse att infrastrukturen inte nedrustas som följd av ett eventuellt kreosotförbud?