den 26 oktober

Fråga

2007/08:180 Arbetslivs- och arbetsmiljöforskningen i forskningspropositionen

av Raimo Pärssinen (s)

till statsrådet Lars Leijonborg (fp)

Sveriges centrum för forskning kring arbetsmiljö och arbetsrätt försvann med Arbetslivsinstitutet. ALI upphörde att finnas den 1 juli 2007, men nedläggningen pågår till sommaren 2008. Då ska den uppsagda personalen ha slutat och forskningsmaterialet vara arkiverat.

Av ALI:s forskare har cirka hälften anställning via omställningsavtalen, verksamhet under uppsägningen eller doktorandplats på universitet. Avtalen med universiteten ger de forskare som doktorerat anställning mellan två och tre år. Utöver avtalen med universiteten har en del av ALI:s forskare skaffat jobb på egen hand. De anställningar forskarna fått är nästan alla tidsbegränsade.

Av de anställda vid ALI i Umeå har samtliga 16 forskare fått ett treårigt förordnande vid Umeå universitet. Umeå universitet är väldigt nöjt med detta, dock säger man sig ha förlorar den tvärvetenskapliga inriktningen eftersom forskarna försvinner till olika institutioner. I Umeå har även kommunen och landstinget skjutit till pengar. Men det ser olika ut i landet. Stockholms universitet är ett av de svenska lärosäten som inte har ett avtal för att överta forskare från ALI.

I den kommande forskningspropositionen avser statsrådet att prioritera klimat- och miljöfrågor. Den yttre miljön och arbetsmiljön har ofta ett tydligt samband.

Hur beaktar statsrådet behovet av förstärkningar av arbetslivs- och arbetsmiljöforskningen i arbetet med den kommande forskningspropositionen?