den 26 oktober
Fråga
2007/08:180 Arbetslivs- och arbetsmiljöforskningen i
forskningspropositionen
av Raimo
Pärssinen (s)
till
statsrådet Lars Leijonborg (fp)
Sveriges
centrum för forskning kring arbetsmiljö och arbetsrätt försvann med
Arbetslivsinstitutet. ALI upphörde att finnas den 1 juli 2007, men
nedläggningen pågår till sommaren 2008. Då ska den uppsagda personalen ha
slutat och forskningsmaterialet vara arkiverat.
Av
ALI:s forskare har cirka hälften anställning via omställningsavtalen,
verksamhet under uppsägningen eller doktorandplats på universitet. Avtalen med
universiteten ger de forskare som doktorerat anställning mellan två och tre år.
Utöver avtalen med universiteten har en del av ALI:s forskare skaffat jobb på
egen hand. De anställningar forskarna fått är nästan alla tidsbegränsade.
Av de
anställda vid ALI i Umeå har samtliga 16 forskare fått
ett treårigt förordnande vid Umeå universitet. Umeå universitet är väldigt nöjt
med detta, dock säger man sig ha förlorar den tvärvetenskapliga inriktningen
eftersom forskarna försvinner till olika institutioner. I Umeå har även
kommunen och landstinget skjutit till pengar. Men det ser olika ut i landet.
Stockholms universitet är ett av de svenska lärosäten som inte har ett avtal
för att överta forskare från ALI.
I den
kommande forskningspropositionen avser statsrådet att prioritera klimat- och
miljöfrågor. Den yttre miljön och arbetsmiljön har ofta ett tydligt samband.
Hur
beaktar statsrådet behovet av förstärkningar av arbetslivs- och
arbetsmiljöforskningen i arbetet med den kommande forskningspropositionen?