den 29 augusti

Fråga

2007/08:1598 Avdragsgill friskvård

av Dan Kihlström (kd)

till finansminister Anders Borg (m)

Friskvård för personal är en av arbetstagare mycket uppskattad form av löneförmån. Att under en viss reglerad arbetstid få möjligheten att vårda sin kropp är bra för folkhälsan och en bra investering för alla arbetsgivare. Motionsaktiviteten som arbetsgivaren skattefritt kan erbjuda sin personal ska vara av enklare slag; detta är till exempel tennis, gymnastik och bugg. Men även kostrådgivning och information om stresshantering kan erbjudas. Enligt reglerna är det själva förmånen av motionsaktivitet som kan vara skattefri och viktigt är att den riktar sig till hela personalen och är av ett ”mindre värde”.

Det har länge diskuterats om detta inte är ett gammalt och förlegat system som utesluter olika former av motionsaktiviteter som de senaste åren vuxit sig stora. Några exempel på sporter som i dag inte kan erbjudas av arbetsgivaren är golf och ridning.

Jag har under åren motionerat om att systemet bör göras om. Ett exempel är att man i stället skulle kunna fastställa en maxsumma som varje anställd fick använda för friskvård. Förra riksmötet skrev utskottet i sitt betänkande att man ville ”[…] ifrågasätta om inte utvecklingen gått därhän att det nu är dags att slopa kravet på att det ska vara fråga om motion av s.k enklare slag och i stället införa en beloppsgräns för hur mycket en skattefri motions- eller friskvårdsförmån får kosta”. Därefter fortsatte man: ”Utskottet förutsätter att regeringen i den fortsatta beredningen av andra aktuella skattefrågor beaktar vad som nu anförts.”

Med anledning av ovan förda resonemang vill jag därför fråga vad statsrådet avser att göra för att regleringen för avdragsgill friskvård ska förändras.