den 29 augusti
Fråga
2007/08:1598 Avdragsgill friskvård
av Dan
Kihlström (kd)
till
finansminister Anders Borg (m)
Friskvård
för personal är en av arbetstagare mycket uppskattad form av löneförmån. Att
under en viss reglerad arbetstid få möjligheten att vårda sin kropp är bra för
folkhälsan och en bra investering för alla arbetsgivare. Motionsaktiviteten som
arbetsgivaren skattefritt kan erbjuda sin personal ska vara av enklare slag;
detta är till exempel tennis, gymnastik och bugg. Men även kostrådgivning och
information om stresshantering kan erbjudas. Enligt reglerna är det själva
förmånen av motionsaktivitet som kan vara skattefri och viktigt är att den
riktar sig till hela personalen och är av ett ”mindre värde”.
Det har
länge diskuterats om detta inte är ett gammalt och förlegat system som
utesluter olika former av motionsaktiviteter som de senaste åren vuxit sig
stora. Några exempel på sporter som i dag inte kan erbjudas av arbetsgivaren är
golf och ridning.
Jag har
under åren motionerat om att systemet bör göras om. Ett exempel är att man i stället
skulle kunna fastställa en maxsumma som varje anställd fick använda för
friskvård. Förra riksmötet skrev utskottet i sitt betänkande att man ville ”[…]
ifrågasätta om inte utvecklingen gått därhän att det nu är dags att slopa
kravet på att det ska vara fråga om motion av s.k enklare slag och i stället
införa en beloppsgräns för hur mycket en skattefri motions- eller
friskvårdsförmån får kosta”. Därefter fortsatte man: ”Utskottet förutsätter att
regeringen i den fortsatta beredningen av andra aktuella skattefrågor beaktar
vad som nu anförts.”
Med
anledning av ovan förda resonemang vill jag därför fråga vad statsrådet avser att
göra för att regleringen för avdragsgill friskvård ska förändras.