den 19 juni
Fråga
2007/08:1393 Rimlighet mellan regelkostnad för företag och
samhällsnyttan
av Agneta
Berliner (fp)
till
näringsminister Maud Olofsson (c)
Självklart
finns mycket att vinna om företagen kan ägna tid, kraft och resurser åt själv
företagandet i stället för åt regelbyråkrati. I
Nederländerna har man beräknat att bnp förväntas öka med 1,7 procent om
företagens administrativa kostnader minskar med 25 procent. Om vi gör samma
beräkning i Sverige skulle det enligt Näringslivets regelnämnd (NNR) innebära
en ökning av bnp med ca 42 miljarder kronor. Det finns alltså ett stort
samhällsekonomiskt värde av att minska företagens kostnader kopplat till
regelverken. Alliansen har satt målet att företagens administrativa kostnader
ska minska med 25 procent till 2010.
Ca 600
konkreta regelförenklingsåtgärder har hittills presenterats. Regeringskansli
och myndigheter ska också fortlöpande göra konsekvensanalyser för nya regelförslag
med bedömningar av bland annat hur förslagen påverkar företagens administrativa
kostnader. Regeringen har nyligen beslutat om ett regelråd som ska påskynda
regelförenklingsarbetet genom att granska utformningen av nya och ändrade
regler och kvalitetssäkra konsekvensanalyserna. På så sätt kommer nya regler
att granskas för att utformas så enkla och kostnadseffektiva som möjligt.
Att den
mest effektiva utformningen av en regel tas fram säkerställer dock inte att
konsekvenserna för de berörda företagen står i rimlig proportion till
samhällsnyttan med regeln. Därför vill jag fråga näringsminister Maud Olofsson:
Kommer
näringsministern att verka för att regelrådets arbete också säkerställer att en
större analys görs där relationen mellan en regels kostnad för näringslivet och
samhällsnyttan i stort belyses?