den 19 juni

Fråga

2007/08:1393 Rimlighet mellan regelkostnad för företag och samhällsnyttan

av Agneta Berliner (fp)

till näringsminister Maud Olofsson (c)

Självklart finns mycket att vinna om företagen kan ägna tid, kraft och resurser åt själv företagandet i stället för åt regelbyråkrati. I Nederländerna har man beräknat att bnp förväntas öka med 1,7 procent om företagens administrativa kostnader minskar med 25 procent. Om vi gör samma beräkning i Sverige skulle det enligt Näringslivets regelnämnd (NNR) innebära en ökning av bnp med ca 42 miljarder kronor. Det finns alltså ett stort samhällsekonomiskt värde av att minska företagens kostnader kopplat till regelverken. Alliansen har satt målet att företagens administrativa kostnader ska minska med 25 procent till 2010.

Ca 600 konkreta regelförenklingsåtgärder har hittills presenterats. Regeringskansli och myndigheter ska också fortlöpande göra konsekvensanalyser för nya regelförslag med bedömningar av bland annat hur förslagen påverkar företagens administrativa kostnader. Regeringen har nyligen beslutat om ett regelråd som ska påskynda regelförenklingsarbetet genom att granska utformningen av nya och ändrade regler och kvalitetssäkra konsekvensanalyserna. På så sätt kommer nya regler att granskas för att utformas så enkla och kostnadseffektiva som möjligt.

Att den mest effektiva utformningen av en regel tas fram säkerställer dock inte att konsekvenserna för de berörda företagen står i rimlig proportion till samhällsnyttan med regeln. Därför vill jag fråga näringsminister Maud Olofsson:

Kommer näringsministern att verka för att regelrådets arbete också säkerställer att en större analys görs där relationen mellan en regels kostnad för näringslivet och samhällsnyttan i stort belyses?