den 23 oktober
Fråga
2007/08:139 Obefogade ansökningar om betalningsföreläggande
av Hillevi
Engström (m)
till
justitieminister Beatrice Ask (m)
Det
finns oseriösa företag som ägnar sig åt att skicka ut bluffakturor. Enligt
Svensk Handel, en organisation som företräder 13 500 små, medelstora och
stora företag med nära 250 000 medarbetare, omsatte branschen med så
kallade bluffakturor tidigare ca 1 miljard kronor per år, men efter Nordeas
beslut att spärra plusgirokonton, som tillhör bland annat denna typ av företag,
har omsättningen gått ned till uppskattningsvis 400 miljoner kronor per år. När
det gäller ansökningar om förelägganden som riktas mot näringsidkare får
kreditupplysningsföretagen publicera dessa redan när ansökan kommit in till
kronofogdemyndigheten och således innan svaranden har kommit in med ett
eventuellt bestridande av ansökan. En ansökan om betalningsföreläggande, som
inte leder till ett utslag eller till att de meddelas, ligger kvar hos
kreditupplysningsföretagen i två år, oavsett om ansökan
var befogad eller inte.
Det
påtryckningsmedel som genomgående används av företag som skickar ut
bluffakturor är hot om kronofogden och betalningsanmärkning. Hotet leder i
många fall till att den drabbade betalar utan att vara skyldig till det, då en
betalningsanmärkning ofta är förödande för en näringsidkare. I flera fall gör
det oseriösa företaget verklighet av hotet och inger en obefogad ansökan om
betalningsföreläggande av en helt ogrundad fordran till kronofogdemyndigheten.
Redan vid ansökan kan således kreditupplysningsföretaget erhålla information
som kan komma att påverka näringsidkarens kreditvärdighet, trots att
näringsidkaren med största sannolikhet kommer att ha full framgång i sak när
ärendet prövas.
Vilka
åtgärder avser justitieministern att vidta för att samhällets institutioner
inte ska kunna användas i syfte att driva in obefogade krav mot seriösa företag
genom hot om försämrad kreditvärdighet?