den 23 oktober

Fråga

2007/08:139 Obefogade ansökningar om betalningsföreläggande

av Hillevi Engström (m)

till justitieminister Beatrice Ask (m)

Det finns oseriösa företag som ägnar sig åt att skicka ut bluffakturor. Enligt Svensk Handel, en organisation som företräder 13 500 små, medelstora och stora företag med nära 250 000 medarbetare, omsatte branschen med så kallade bluffakturor tidigare ca 1 miljard kronor per år, men efter Nordeas beslut att spärra plusgirokonton, som tillhör bland annat denna typ av företag, har omsättningen gått ned till uppskattningsvis 400 miljoner kronor per år. När det gäller ansökningar om förelägganden som riktas mot näringsidkare får kreditupplysningsföretagen publicera dessa redan när ansökan kommit in till kronofogdemyndigheten och således innan svaranden har kommit in med ett eventuellt bestridande av ansökan. En ansökan om betalningsföreläggande, som inte leder till ett utslag eller till att de meddelas, ligger kvar hos kreditupplysningsföretagen i två år, oavsett om ansökan var befogad eller inte.

Det påtryckningsmedel som genomgående används av företag som skickar ut bluffakturor är hot om kronofogden och betalningsanmärkning. Hotet leder i många fall till att den drabbade betalar utan att vara skyldig till det, då en betalningsanmärkning ofta är förödande för en näringsidkare. I flera fall gör det oseriösa företaget verklighet av hotet och inger en obefogad ansökan om betalningsföreläggande av en helt ogrundad fordran till kronofogdemyndigheten. Redan vid ansökan kan således kreditupplysningsföretaget erhålla information som kan komma att påverka näringsidkarens kreditvärdighet, trots att näringsidkaren med största sannolikhet kommer att ha full framgång i sak när ärendet prövas.

Vilka åtgärder avser justitieministern att vidta för att samhällets institutioner inte ska kunna användas i syfte att driva in obefogade krav mot seriösa företag genom hot om försämrad kreditvärdighet?