den 4 juni
Fråga
2007/08:1302 Framtiden för bränslestationer för sjötrafik
av Lars-Arne
Staxäng (m)
till
näringsminister Maud Olofsson (c)
Att
driva en så kallad sjömack kan vara förhållandevis kostsamt jämfört med att
driva en vanlig bensinmack. Det nya regelverket som trätt i kraft innebär att
varje bränslesäljare från och med den 1 januari 2010 kommer att tvingas
tillhandahålla minst ett förnybart bränslealternativ, om försäljningsvolymen
vid säljstället två år tidigare överstigit 1 000 kubikmeter motorbensin
eller dieselbränsle. Många bolag som driver så kallade sjömackar kommer att få
svårt att finna lönsamhet i fortsatt verksamhet och kan därför tvingas slå
igen.
Det
råder därför nu en stor oro bland såväl näringsidkare som båtfolk på flera håll
längs Bohuskusten kring framtiden för sjömackarna. Samma oro finns även på
andra platser utefter Sveriges långa kust. I vissa kommuner anses risken vara
stor att man inom kommunen kommer att stå helt utan möjlighet att tanka
fritidsbåtar efter säsongen 2009. Om så blir fallet blir förstås konsekvenserna
för båtturismen i till exempel Bohuslän mycket uppenbara.
Ur
miljösynpunkt riskerar dessutom regelverket att få motsatt effekt. Om antalet
sjömackar kraftigt minskar kommer många onödiga båtresor att göras enbart för att tanka. Samtidigt är havsmiljöns
bevarande mycket viktigt, inte minst för turismen. Men för turismen skulle det
vara önskvärt att åtminstone undanta säsongsöppna mackar från det nya
regelverket.
Avser
statsrådet att vidta några åtgärder som kan förhindra att bränslesäljare som
riktar sig till fritidsbåtsjöfarten tvingas lägga ned sin verksamhet?