den 16 april
Fråga
2007/08:1107 Fängelsedomen mot Leyla Zana
av Amineh
Kakabaveh (v)
till
utrikesminister Carl Bildt (m)
Den
kurdiska människorättsaktivisten i Turkiet Leyla Zana dömdes 1991 till 15 års
fängelse för att hon som parlamentsledamot talat kurdiska i det turkiska
parlamentet. Som människorättsaktivist erhöll hon under sin fängelsevistelse en
rad priser, såsom Raftopriser, Bruno Kreisky-priset och Sacharovpriset. En
turkisk domstol i staden Amed har nu åter dömt henne till fängelse, denna gång
till två år för att hon yttrat att det kurdiska folket har tre framträdande
ledare, Jalal Talabani, Masoud Barzani och Abdullah Öcalan. Leyla Zana har
gjort bruk av sin mänskliga rättighet att yttra en åsikt – använt sin
yttrandefrihet. Den turkiska domstolen har dock ansett att hennes yttrande är
ett terroristbrott och dömt henne till två års fängelse. Turkiet berömmer sig
av att ha genomfört en rad ändringar i sin lagstiftning för att kunna uppnå ett
EU-medlemskap. Domen mot Leyla Zana gör dock att man kan hamna i starka
tvivelsmål om hur turkiska myndigheter och turkiska domstolar ser på mänskliga
rättigheter, rättsäkerhet, demokrati, yttrande- och åsiktsfrihet. Att döma
framstående människorättsaktivister till fleråriga
fängelsestraff brukar inte ingå i demokratiska staters eller rättsstaters
praxis – inte ens om de åsikter eller yttranden som fälls är kontroversiella.
Jag
vill fråga utrikesminister Carl Bildt:
Vad
avser ministern att göra för Sveriges del och inom EU för att förmå den
turkiska staten att driva på sitt lagstiftningsarbete i mer demokratisk
riktning och börja tillämpa sina nya lagar i praktiken?