den 25 september

Fråga

2007/08:11 Dövas rätt till tolk

av Eva Olofsson (v)

till statsrådet Maria Larsson (kd)

Döva och hörselskadade har rätt till hjälp för att kunna kommunicera med hörande. Landstingen har ansvaret för att kunna erbjuda tolkning. Detta är en förutsättning för att döva och hörselskadade ska ha samma rättigheter och skyldigheter som hörande. Dövas rätt till tolk är en förutsättning för att utbildning, arbete, kontakt med sjukvård, socialtjänst och annan samhällsservice ska fungera, och också en förutsättning för att kunna vara en aktiv medborgare och kunna ta del av kultur och fritidsaktiviteter.

Men i dagens Sverige gäller det för döva att vara bosatta i rätt del av landet. Möjligheterna att få tolk skiljer sig markant åt i olika landsting. I Göteborgs-Posten från den 21 september framgår det att i Halland är antalet inställda tolkningar 3 procent medan de i Västra Götaland är 10 procent. Mellan januari och augusti fanns det 25 döva i Halland som inte kunnat ta del av en aktivitet medan det i Västra Götaland handlade om 880 personer. I Stockholm har man av ekonomiska skäl kraftigt dragit in på fritidstolkningen. ”När vi börjar säga nej till uppdrag är det många döva som slutar beställa tolk, fast de egentligen behöver tjänsten, säger chefen för tolkcentralen.”

Det borde vara en självklar rättighet för döva och hörselskadade att få stöd så att de kan kommunicera med hörande.

Jag vill därför fråga statsrådet:

Vilka åtgärder kommer statsrådet att vidta för att dövtolkning ska fungera över hela landet?