den 4 april
Fråga
2007/08:1038 Sparandedirektivet och informationsutbytet
av Lars
Johansson (s)
till
finansminister Anders Borg (m)
Den
1 juli 2005 trädde EU:s så kallade sparandedirektiv i kraft i Sverige. Syftet
med det nya direktivet var att personer som är bosatta inom EU-området inte ska
kunna undgå beskattning av ränteinkomster genom att placera sparandet i ett
annat EU-land. Därför måste nu alla banker inom EU rapportera utlänningars
ränteinkomster till skattemyndigheten i de fall personerna är bosatta i något
av medlemsländerna.
Direktivet
omfattar ränteinkomster från sparande på bankkonton och obligationer men även
inkomster från fondsparande om fonden till betydande del består av räntebärande
placeringar. Aktiesparande och försäkringssparande omfattas dock inte. Det
innebär att ränteinkomster från sparande i bank och räntefonder ska beskattas i
det land som en person är bosatt och skattskyldig – den som bor i Sverige men
har ett sparkonto i ett annat land ska beskattas för eventuella ränteinkomster
i Sverige. De nya reglerna tillämpas första gången vid 2007 års taxering.
Vissa
EU-länder fick ett tidsbegränsat undantag från informationsutbytet, de gör i stället ett källskatteavdrag för ränteutgifterna vilka
redovisas anonymt till hemviststaten. Motsvarande ordning gäller även för
Schweiz, Liechtenstein, Monaco, Andorra och San Marino.
Vilka
initiativ avser statsrådet att ta för att utvidga kretsen av stater som helt
och fullt deltar i informationsutbytet?