den 4 april

Fråga

2007/08:1038 Sparandedirektivet och informationsutbytet

av Lars Johansson (s)

till finansminister Anders Borg (m)

Den 1 juli 2005 trädde EU:s så kallade sparandedirektiv i kraft i Sverige. Syftet med det nya direktivet var att personer som är bosatta inom EU-området inte ska kunna undgå beskattning av ränteinkomster genom att placera sparandet i ett annat EU-land. Därför måste nu alla banker inom EU rapportera utlänningars ränteinkomster till skattemyndigheten i de fall personerna är bosatta i något av medlemsländerna.

Direktivet omfattar ränteinkomster från sparande på bankkonton och obligationer men även inkomster från fondsparande om fonden till betydande del består av räntebärande placeringar. Aktiesparande och försäkringssparande omfattas dock inte. Det innebär att ränteinkomster från sparande i bank och räntefonder ska beskattas i det land som en person är bosatt och skattskyldig – den som bor i Sverige men har ett sparkonto i ett annat land ska beskattas för eventuella ränteinkomster i Sverige. De nya reglerna tillämpas första gången vid 2007 års taxering.

Vissa EU-länder fick ett tidsbegränsat undantag från informationsutbytet, de gör i stället ett källskatteavdrag för ränteutgifterna vilka redovisas anonymt till hemviststaten. Motsvarande ordning gäller även för Schweiz, Liechtenstein, Monaco, Andorra och San Marino.

Vilka initiativ avser statsrådet att ta för att utvidga kretsen av stater som helt och fullt deltar i informationsutbytet?