den 13 maj
Interpellation
2007/08:749 Döva asylsökande
av Kalle
Larsson (v)
till
statsrådet Tobias Billström (m)
Att
vara döv och asylsökande är en mycket speciell situation. Att hitta teckentolk
på olika språk är svårt, vilket gör att kommunikationen kan bli mycket
besvärlig. Kunskapen och medvetenheten hos handläggare om den speciella
språkmiljön är ofta dålig och det gör att det kan vara mycket svårt att
beskriva den situation som man flyr ifrån.
Som döv
är man också extra utsatt i exempelvis en krigssituation. Det faktum att man
inte hör varningar eller uppfattar farliga situationer på samma sätt som en
hörande gör att man utsätts för större risker och faror än annars.
Ytterligare
komplicerande för döva asylsökande är att man i sitt hemland ibland inte kunnat
delta i utbildning och samhällsliv i samma utsträckning som andra. Att vara döv
är i vissa länder ett långt mycket större handikapp än i Sverige.
Som döv
asylsökande blir man ofta mycket isolerad under vistelsen i flyktingförläggning
eller liknade. Ofta placeras man tillsammans med personer i samma språkgrupp,
vilket exempelvis kan vara arabisktalande eller engelsktalande eller liknande.
Det finns ingen beredskap för att placera teckenspråkiga tillsammans för att
bryta isoleringen.
Mina
frågor till statsrådet är:
1. Avser statsrådet att vidta åtgärder för att öka skyddet för döva asylsökande?
2. Avser statsrådet att vidta åtgärder för att
bryta isoleringen för de döva asylsökande som redan finns i landet?
3.
Avser statsrådet att vidta åtgärder för att erkänna de särskilda skyddsskäl som
kan finnas för döva asylsökande?