den 13 maj

Interpellation

2007/08:749 Döva asylsökande

av Kalle Larsson (v)

till statsrådet Tobias Billström (m)

Att vara döv och asylsökande är en mycket speciell situation. Att hitta teckentolk på olika språk är svårt, vilket gör att kommunikationen kan bli mycket besvärlig. Kunskapen och medvetenheten hos handläggare om den speciella språkmiljön är ofta dålig och det gör att det kan vara mycket svårt att beskriva den situation som man flyr ifrån.

Som döv är man också extra utsatt i exempelvis en krigssituation. Det faktum att man inte hör varningar eller uppfattar farliga situationer på samma sätt som en hörande gör att man utsätts för större risker och faror än annars.

Ytterligare komplicerande för döva asylsökande är att man i sitt hemland ibland inte kunnat delta i utbildning och samhällsliv i samma utsträckning som andra. Att vara döv är i vissa länder ett långt mycket större handikapp än i Sverige.

Som döv asylsökande blir man ofta mycket isolerad under vistelsen i flyktingförläggning eller liknade. Ofta placeras man tillsammans med personer i samma språkgrupp, vilket exempelvis kan vara arabisktalande eller engelsktalande eller liknande. Det finns ingen beredskap för att placera teckenspråkiga tillsammans för att bryta isoleringen.

Mina frågor till statsrådet är:

1. Avser statsrådet att vidta åtgärder för att öka skyddet för döva asylsökande?

2. Avser statsrådet att vidta åtgärder för att bryta isoleringen för de döva asylsökande som redan finns i landet?

3. Avser statsrådet att vidta åtgärder för att erkänna de särskilda skyddsskäl som kan finnas för döva asylsökande?