den 13 maj

Interpellation

2007/08:748 Rätt till teckenspråkstolkning vid studier på komvux

av Rossana Dinamarca (v)

till utbildningsminister Jan Björklund (fp)

Lika tillgång till utbildning är en grundläggande förutsättning för att ge alla människor likvärdiga möjligheter i livet. Den kommunala vuxenutbildningen eller komvux ska stå öppen för alla som av olika anledningar behöver komplettera sina tidigare studier. I skollagen finns inskrivet att alla har rätt att delta i grundläggande vuxenutbildning och att kommunerna har skyldighet att erbjuda gymnasial vuxenutbildning som svarar mot efterfrågan och behov. För många döva, hörselskadade och döva med synskada som har behov av tolkservice finns emellertid inte dessa rättigheter och möjligheter.

Landstingen, som har skyldighet att erbjuda tolktjänst för vardagstolkning, står inte för tolkkostnader i samband med utbildning. För studier på universitet, högskolor och folkhögskolor finns särskilda medel avsatta för teckenspråkstolk. Inom övriga utbildningsformer som till exempel komvux gäller ansvars- och finansieringsprincipen, vilket innebär att det är upp till varje kommun att avgöra om de har råd att bevilja tolk. För privata utbildningar saknas helt kostnadstäckning, och de ekonomiska förutsättningarna hos respektive utbildningsanordnare avgör om studerande beroende av teckenspråkstolk kan delta i studierna. Eftersom tolkservice är relativt kostsamt innebär det att teckenspråkiga utestängs från studier inom både den kommunala och den fristående vuxenutbildningen. Bostadsorten bestämmer vilken tillgång till utbildning människor har, vilket strider helt mot principen om att alla ska ha rätt till kunskap.

Det finns dessutom tecken på att denna ojämlikhet kommer att öka ytterligare i framtiden. Utredningen om privatisering av den kommunala vuxenutbildningen, Frivux – valfrihet i vuxenutbildningen (SOU 2008:17), föreslår att en fristående utbildningsanordnare inte ska vara skyldig att anta en sökande som har ett omfattande behov av särskilt stöd om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter skulle uppstå för anordnaren. Hemkommunen ska inte heller ha någon skyldighet att, för sökande med ett sådant stödbehov, betala ersättning för det särskilda stödet om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter skulle uppstå för kommunen.

Utbildningsministern har också ett direkt ansvar för att tillgången till vuxenutbildning har försämrats. Nedskärningen av statens bidrag till kommunerna har gjort att resurserna till den kommunala vuxenutbildningen har minskat med färre antal platser på komvux, vilket givetvis drabbar såväl döva, hörselskadade och döva med synskador som andra funktionshindrade hårt. Avskaffandet av rekryteringsbidraget har också inneburit sämre förutsättningar för dessa studerande. Detta studiestöd kunde erhållas av dem som hade kort tidigare utbildning och som på grund av funktionshinder behövde extra tid för att uppnå studiemålen. Några förslag för att kompensera för dessa försämringar har utbildningsministern inte presenterat.

Utbildningsministern har dock sagt att det ska bli en lagstadgad rätt att läsa in högskolebehörighet på komvux. För att denna rätt ska bli verklighet även för döva, hörselskadade och döva med synskador krävs fler förändringar, och jag vill därför fråga utbildningsministern:

1. Vilka åtgärder tänker utbildningsministern vidta för att döva, hörselskadade och döva med synskador ska få en likvärdig rätt till studier på komvux?

2. Kommer utbildningsministern att verka för att staten övertar ansvaret för tolkservice vid studier på komvux?