den 13 maj
Interpellation
2007/08:748 Rätt till teckenspråkstolkning vid studier på
komvux
av Rossana
Dinamarca (v)
till
utbildningsminister Jan Björklund (fp)
Lika
tillgång till utbildning är en grundläggande förutsättning för att ge alla
människor likvärdiga möjligheter i livet. Den kommunala vuxenutbildningen eller
komvux ska stå öppen för alla som av olika anledningar behöver komplettera sina
tidigare studier. I skollagen finns inskrivet att alla har rätt att delta i
grundläggande vuxenutbildning och att kommunerna har skyldighet att erbjuda
gymnasial vuxenutbildning som svarar mot efterfrågan och behov. För många döva,
hörselskadade och döva med synskada som har behov av tolkservice finns
emellertid inte dessa rättigheter och möjligheter.
Landstingen,
som har skyldighet att erbjuda tolktjänst för vardagstolkning, står inte för
tolkkostnader i samband med utbildning. För studier på universitet, högskolor
och folkhögskolor finns särskilda medel avsatta för teckenspråkstolk. Inom
övriga utbildningsformer som till exempel komvux gäller ansvars- och
finansieringsprincipen, vilket innebär att det är upp till varje kommun att
avgöra om de har råd att bevilja tolk. För privata utbildningar saknas helt
kostnadstäckning, och de ekonomiska förutsättningarna hos respektive
utbildningsanordnare avgör om studerande beroende av teckenspråkstolk kan delta
i studierna. Eftersom tolkservice är relativt kostsamt innebär det att teckenspråkiga
utestängs från studier inom både den kommunala och den fristående
vuxenutbildningen. Bostadsorten bestämmer vilken tillgång till utbildning
människor har, vilket strider helt mot principen om att alla ska ha rätt till
kunskap.
Det
finns dessutom tecken på att denna ojämlikhet kommer att öka ytterligare i
framtiden. Utredningen om privatisering av den kommunala vuxenutbildningen, Frivux –
valfrihet i vuxenutbildningen (SOU 2008:17), föreslår att en
fristående utbildningsanordnare inte ska vara skyldig att anta en sökande som
har ett omfattande behov av särskilt stöd om betydande organisatoriska eller
ekonomiska svårigheter skulle uppstå för anordnaren. Hemkommunen ska inte
heller ha någon skyldighet att, för sökande med ett sådant stödbehov, betala
ersättning för det särskilda stödet om betydande organisatoriska eller
ekonomiska svårigheter skulle uppstå för kommunen.
Utbildningsministern
har också ett direkt ansvar för att tillgången till vuxenutbildning har
försämrats. Nedskärningen av statens bidrag till kommunerna har gjort att
resurserna till den kommunala vuxenutbildningen har minskat med färre antal
platser på komvux, vilket givetvis drabbar såväl döva, hörselskadade och döva
med synskador som andra funktionshindrade hårt. Avskaffandet av
rekryteringsbidraget har också inneburit sämre förutsättningar för dessa
studerande. Detta studiestöd kunde erhållas av dem som hade kort tidigare
utbildning och som på grund av funktionshinder behövde extra tid för att uppnå
studiemålen. Några förslag för att kompensera för dessa försämringar har
utbildningsministern inte presenterat.
Utbildningsministern
har dock sagt att det ska bli en lagstadgad rätt att läsa in högskolebehörighet
på komvux. För att denna rätt ska bli verklighet även för döva, hörselskadade
och döva med synskador krävs fler förändringar, och jag vill därför fråga
utbildningsministern:
1. Vilka åtgärder tänker utbildningsministern
vidta för att döva, hörselskadade och döva med synskador ska få en likvärdig
rätt till studier på komvux?
2. Kommer utbildningsministern att verka för att
staten övertar ansvaret för tolkservice vid studier på komvux?