den 22 oktober
Interpellation
2007/08:70 Militariseringen av EU:s yttre gräns
av Kalle
Larsson (v)
till
justitieminister Beatrice Ask (m)
Under
de senaste åren har EU intensifierat sina ansträngningar att förskjuta ansvaret
att stoppa floden av flyktingar till stater utanför EU. Sedan 2006 patrullerar
i olika omgångar därför gränsbevakningsstyrkan Frontex vattnen utanför norra
Afrikas västra kust och centrala Medelhavet. Patrullbåtar och flygplan har
bevakat vattnen utanför Marocko, Mauretanien och Senegal.
Samtidigt
är en gemensam snabbinsatsstyrka för gränskontroll – Rabit (Rapid Border
Intervention Teams) – på väg att bli verklighet. Avsikten är att dessa
snabbinsatsstyrkor ska bestå av uppemot 500 poliser och migrationstjänstemän
som kan kallas in vid stora flyktingkriser. Efter en begäran från det behövande
landet ska Frontex kunna kalla in personal från medlemsländerna.
EU:s
justitie- och migrationsministrar har nu enats om rådsslutsatser gällande
förstärkning av EU:s södra sjögränser. Den konkreta delen av dessa slutsatser
handlar om utformningen och förstärkningen av Frontex verksamhet och på vilket
sätt medlemsstaterna ska bidra till detta. Konkret diskuteras innehållet i den
så kallade verktygslådan, det vill säga det centraliserade register över bemanning,
fartyg, helikoptrar, flygplan, vapen, ammunition, dokumentläsare och annan
utrustning som medlemsstaterna ställer till förfogande för Frontex operationer.
Under
sommaren har också förordningen 863/2007 om inrättande av snabba gränsinsatsstyrkor
(Rabit) antagits. Förordningen innebär att medlemsstaterna får begära att
Frontex inrättar en grupp för snabba ingripanden vid gränserna. Gruppen, som
ska bestå av så kallade gränskontrolltjänstemän från medlemsstaterna, kan bistå
med snabbt operativt stöd under en begränsad tid till en begärande medlemsstat
som står inför en akut och exceptionellt pressande situation.
Enligt
uppgift har svenska gränskontrollerande myndigheter meddelat Frontex att man är
beredd att utse 20 personer av vilka 5 ska stå till Frontex förfogande att
delta i snabbinsatsstyrkorna. I och med antagandet av Rabitförordningen
förväntas nu Sverige delta i en militär verksamhet, med såväl personal som
materiel, utan att kunna ta ställning till vilket deltagande som anses lämpligt
i enskilda operationer.
Denna
utveckling med i ökad grad militariserad gränsbarriär har som direkt konsekvens
att de som vill ta sig till Europa, exempelvis för att söka asyl, tvingas ta
allt större risker. Antalet dödsfall ökar hela tiden.
Den
förebyggande gränskontrollen innebär vidare allvarliga rättssäkerhetsbrister i
och med att tillträdet till en reguljär asylprocess med en individuell
bedömning av asylärendet, i enlighet med vad som föreskrivs av
flyktingkonventionen, helt omöjliggörs. Frontex och snabbinsatsstyrkornas
verksamhet innebär därmed kränkningar av FN:s flyktingkonvention och
Europakonventionen om mänskliga rättigheter och att de EU-direktiv som ska garantera
asylrätten sätts ur spel.
Den
yttre gränskontrollverksamheten innebär stora juridiska svårigheter avseende
hur olika rättsliga instrument bör förhålla sig till varandra. Det är tydligt
att det råder stor tveksamhet exempelvis i hur invandringslagstiftning,
asylrättsfrågor och sjörättsfrågor ska förhållas till varandra. Regeringen har
tydligt framhållit att Frontex är ett instrument som syftar till att
upprätthålla grundvalarna för den reglerade invandringen. Justitieministern har
själv i en intervju i SVT:s Rapport den 15 juli 2007 uttalat att Frontex
huvudsakliga uppgift inte är att rädda liv utan att skydda Europas gränser.
Inte i något sammanhang har regeringen visat att man avser att tydligt verka
för att internationell rätt följs och att möjligheten att söka asyl värnas.
Mot
bakgrund av ovanstående vill jag ställa följande frågor till justitieminister
Beatrice Ask:
Vilka
initiativ är justitieministern beredd att ta för att Sverige ska ges möjlighet
att ta ställning till enskilda operationer som innebär svenskt deltagande?
Vilka
initiativ avser justitieministern att ta för att verka för att internationell
och europeisk rätt ska respekteras och att möjligheten att söka asyl ska värnas i utvecklingen av den gemensamma gränskontrollen
inom EU?