den 9 maj

Interpellation

2007/08:671 Försäkringskassans regeltillämpning och behovet av socialbidrag

av LiseLotte Olsson (v)

till statsrådet Cristina Husmark Pehrsson (m)

Sveriges Kommuner och Landsting visar i rapporten Det ekonomiska biståndet 2007 från den 30 april 2008 att Försäkringskassans striktare regeltillämpning har medfört kostnadsökningar för det ekonomiska biståndet i kommunerna.

I en enkätundersökning som besvarats av 237 kommuner anger ungefär hälften av kommunerna att kostnaderna för socialbidrag har ökat under 2007 och hälften av kommunerna att de har minskat. Av alla svarande kommuner uppger 42 procent att förändringarna i arbetsmarknadspolitiken har medfört ökade kostnader för socialbidrag. 70 procent av kommunerna uppger att de har fått ökade kostnader på grund av beslut som fattats av Försäkringskassan. Kommunerna uppfattar att orsaken till de ökade kostnaderna är striktare regeltillämpning på Försäkringskassan.

Den goda utvecklingen på arbetsmarknaden i början av 2007 gör att kostnaderna för det ekonomiska biståndet inte har ökat totalt sett. Däremot uttrycker många kommuner oro för att behovet av socialbidrag ska öka betydligt i och med att konjunkturen nu vänder nedåt.

Regeringen har i proposition 2007/08:136 En reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete föreslagit historiska försämringar av sjukförsäkringen. Försämringarna slår extra hårt mot kvinnor och skadar tilliten till välfärdssamhället på oöverskådlig sikt. Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, SKL och regeringen själv tror att den så kallade rehabiliteringskedjan kommer att medföra ett ökat behov av kommunalt försörjningsstöd.

Regeringen skriver i proposition 2007/08:136 att personer som efter en period med förlängd sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning inte har en anställning kommer att hänvisas till ”samhällsnyttig sysselsättning” som ska erbjudas i den tredje fasen i jobb- och utvecklingsgarantin. Vidare skriver regeringen att ”bland dem som vid denna tidpunkt saknar arbetsförmåga kan även finnas personer som behöver ansöka om ekonomiskt bistånd från socialtjänsten” (s. 97 i proposition 2007/08:136). Regeringen anser med andra ord att socialbidrag är ett acceptabelt alternativ till försäkringsersättningar.

Försörjningsstödet är samhällets yttersta skyddsnät och tänkt som en tillfällig ersättning. I dag får 280 000 personer någon gång under året ekonomiskt bistånd. Men Sveriges Kommuner och Landsting skriver i sitt remissvar till regeringens förslag: ”För dessa nya grupper [sjuka] kan behovet av ekonomiskt bistånd bli långvarigt. Om konsekvensen blir den har det ekonomiska biståndet förlorat sitt ursprungliga syfte.”

Regeringen har inte presenterat några ekonomiska konsekvensanalyser avseende utvecklingen när det gäller sjukas behov av försörjningsstöd till följd av försämrad sjukförsäkring. Enligt preliminära beräkningar från Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och SKL kommer dock 10–12 procent av de sjukskrivna att ansöka om ekonomiskt bistånd vilket medför en kostnadsökning om 500 miljoner kronor per år för kommunerna.

I rapporten Det ekonomiska biståndet 2007 skriver SKL: ”Det är oroväckande att de beslutade förändringarna [i proposition 2007/08:136] kan innebära att enskilda hänvisas till det ekonomiska biståndet. Det är dessutom inte i samklang med syftet med det ekonomiska biståndet som är att det ska vara kortsiktigt och inte vara ett alternativ till andra trygghetssystem.” Sammanfattningsvis ser SKL med oro på att de beslutade förändringarna i kombination med en allt svagare konjunktur kan få kraftigt genomslag i kostnaderna för ekonomiskt bistånd.

Enligt proposition 2007/08:136 avser regeringen inte att ersätta kommunerna ekonomiskt för de ökade socialbidragskostnaderna eftersom man anser att finansieringsprincipen inte är tillämplig vid förändringar i transfereringssystemen. Det innebär en övervältring av kostnader på kommunerna. Regeringen har dessutom beslutat att frysa inne statsbidragen till kommunerna med 3,1 miljarder kronor 2009 och 6 miljarder kronor 2010. Det motsvarar sammanlagt 13 800 heltidstjänster i kommuner och landsting. De minskade statsbidragen och de ökade kostnaderna för ekonomiskt bistånd innebär att kommunerna kommer att verkställa nedskärningar i välfärden.

Mot bakgrund av det som anförts vill jag fråga statsrådet:

1. Avser statsrådet att vidta åtgärder för att sjuka som står utan sjukförsäkring inte ska behöva söka socialbidrag?

2. Avser statsrådet att vidta åtgärder för att regeringen ska ersätta kommunerna ekonomiskt för de ökande socialbidragskostnaderna?