den 9 maj
Interpellation
2007/08:671 Försäkringskassans regeltillämpning och
behovet av socialbidrag
av LiseLotte
Olsson (v)
till
statsrådet Cristina Husmark Pehrsson (m)
Sveriges
Kommuner och Landsting visar i rapporten Det ekonomiska biståndet 2007 från den 30
april 2008 att Försäkringskassans striktare regeltillämpning har medfört
kostnadsökningar för det ekonomiska biståndet i kommunerna.
I en
enkätundersökning som besvarats av 237 kommuner anger ungefär hälften av
kommunerna att kostnaderna för socialbidrag har ökat under 2007 och hälften av
kommunerna att de har minskat. Av alla svarande kommuner uppger 42 procent att
förändringarna i arbetsmarknadspolitiken har medfört ökade kostnader för
socialbidrag. 70 procent av kommunerna uppger att de har fått ökade kostnader
på grund av beslut som fattats av Försäkringskassan. Kommunerna uppfattar att
orsaken till de ökade kostnaderna är striktare regeltillämpning på
Försäkringskassan.
Den
goda utvecklingen på arbetsmarknaden i början av 2007 gör att kostnaderna för
det ekonomiska biståndet inte har ökat totalt sett. Däremot uttrycker många
kommuner oro för att behovet av socialbidrag ska öka betydligt i och med att
konjunkturen nu vänder nedåt.
Regeringen
har i proposition 2007/08:136 En reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång
i arbete föreslagit historiska försämringar av sjukförsäkringen.
Försämringarna slår extra hårt mot kvinnor och skadar tilliten till
välfärdssamhället på oöverskådlig sikt. Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen,
SKL och regeringen själv tror att den så kallade rehabiliteringskedjan kommer
att medföra ett ökat behov av kommunalt försörjningsstöd.
Regeringen
skriver i proposition 2007/08:136 att personer som efter en period med förlängd
sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning inte har en anställning kommer
att hänvisas till ”samhällsnyttig sysselsättning” som ska erbjudas i den tredje
fasen i jobb- och utvecklingsgarantin. Vidare skriver regeringen att ”bland dem
som vid denna tidpunkt saknar arbetsförmåga kan även finnas personer som
behöver ansöka om ekonomiskt bistånd från socialtjänsten” (s. 97 i proposition
2007/08:136). Regeringen anser med andra ord att socialbidrag är ett
acceptabelt alternativ till försäkringsersättningar.
Försörjningsstödet
är samhällets yttersta skyddsnät och tänkt som en tillfällig ersättning. I dag
får 280 000 personer någon gång under året ekonomiskt bistånd. Men
Sveriges Kommuner och Landsting skriver i sitt remissvar till regeringens
förslag: ”För dessa nya grupper [sjuka] kan behovet av ekonomiskt bistånd bli
långvarigt. Om konsekvensen blir den har det ekonomiska biståndet förlorat sitt
ursprungliga syfte.”
Regeringen
har inte presenterat några ekonomiska konsekvensanalyser avseende utvecklingen
när det gäller sjukas behov av försörjningsstöd till följd av försämrad
sjukförsäkring. Enligt preliminära beräkningar från Försäkringskassan,
Arbetsförmedlingen och SKL kommer dock 10–12 procent av de sjukskrivna att
ansöka om ekonomiskt bistånd vilket medför en kostnadsökning om 500 miljoner
kronor per år för kommunerna.
I
rapporten Det
ekonomiska biståndet 2007 skriver SKL: ”Det är oroväckande att de
beslutade förändringarna [i proposition 2007/08:136] kan innebära att enskilda
hänvisas till det ekonomiska biståndet. Det är dessutom inte i samklang med
syftet med det ekonomiska biståndet som är att det ska vara kortsiktigt och
inte vara ett alternativ till andra trygghetssystem.” Sammanfattningsvis ser
SKL med oro på att de beslutade förändringarna i kombination med en allt
svagare konjunktur kan få kraftigt genomslag i kostnaderna för ekonomiskt
bistånd.
Enligt
proposition 2007/08:136 avser regeringen inte att ersätta kommunerna ekonomiskt
för de ökade socialbidragskostnaderna eftersom man anser att
finansieringsprincipen inte är tillämplig vid förändringar i
transfereringssystemen. Det innebär en övervältring av kostnader på kommunerna.
Regeringen har dessutom beslutat att frysa inne statsbidragen till kommunerna
med 3,1 miljarder kronor 2009 och 6 miljarder kronor 2010. Det motsvarar
sammanlagt 13 800 heltidstjänster i kommuner och landsting. De minskade
statsbidragen och de ökade kostnaderna för ekonomiskt bistånd innebär att
kommunerna kommer att verkställa nedskärningar i välfärden.
Mot
bakgrund av det som anförts vill jag fråga statsrådet:
1. Avser statsrådet att vidta åtgärder för att
sjuka som står utan sjukförsäkring inte ska behöva söka socialbidrag?
2. Avser statsrådet att vidta åtgärder för att
regeringen ska ersätta kommunerna ekonomiskt för de ökande
socialbidragskostnaderna?