den 17 april
Interpellation
2007/08:600 Tillsyn i konkurs
av Yvonne
Andersson (kd)
till
justitieminister Beatrice Ask (m)
Jag
har skriftligen frågat justitieministern om justitieministern är beredd att ta
initiativ till att reformera tillsynen i konkurs. Bakgrunden till frågan är att
tillsynen vid konkurser fungerar dåligt. Efter en kompromiss på 1970-talet
tilldelas varje konkurs både en förvaltare och en tillsynsfogde. Varje konkurs
har således ett dubbelkommando. Organisationen har visat sig både tungrodd och
omständlig samtidigt som den för samhället är kostsam och ineffektiv. Frågan om
att reformera tillsynen i konkurser har diskuterats av och till men har ännu
inte lett till något konkret.
Konkursrätten
är för närvarande föremål för omfattande lagstiftningsprojekt där en utredning
pågår om ett samordnat insolvensförfarande. Justitieministern anser att frågan
om en eventuell reformering av tillsynen i konkurs ska få anstå tills det
pågående reformarbetet med den materiella insolvensrätten är på plats. Tillsynen
av konkurser och den materiella konkursrätten är dock två skilda saker. De
marginella förändringar som skett inom systemets ram förändrar inte kritiken
mot systemet som sådant, vilket är principvidrigt.
För att
visa på systemets orimlighet bör en jämförelse med andra yrkeskategorier med
liknande förtroendeuppdrag i Sverige göras. Exempel på liknande yrkeskategorier
är Revisorsnämnden och Advokatsamfundet. Revisorsnämnden utövar tillsyn över
4 300 godkända och auktoriserade revisorer samt ett 90-tal revisionsbolag.
Sekretariatet omfattar 20 anställda samt en nämnd med 9 ledamöter.
Advokatsamfundet har totalt 28 personer på kansliet och därtill kommer
disciplinnämnden om totalt 11 personer. Totalt utövas tillsynen av 4 400
advokater. Tillsynsmyndigheten i konkurs består av ca 75 personer som utövar
tillsyn över 400 förvaltare.
Trots
att konkurserna i Sverige under senare år dramatiskt minskat i antal har
statens kostnader för konkurstillsynen inte minskat.
Tillsynsutredningens
betänkande till ny konkurstillsyn (SOU2000:62) har ännu inte beretts till
lagförslag. Betänkandet i sig är uttryck för det starka reformbehov som
föreligger beträffande konkurstillsyn av organisatoriska, kostnadsmässiga och
effektivitetsmässiga skäl. Betänkandets förslag är komplicerade och måste
bearbetas så att ett förenklat förslag i enlighet med den finska modellen
arbetas fram. Härigenom skulle avsevärda direkta kostnadsbesparingar (ca 40
miljoner kronor) kunna göras men också en effektivisering av hela
konkursförvaltningen.
Med
åberopande av det ovan anförda vill jag åter fråga justitieministern om
justitieministern är beredd att ta initiativ till att reformera tillsynen i
konkurs.