Interpellation
2007/08:524 Ett barnrättsperspektiv i utrikespolitiken
av Monica Green
(s)
till
utrikesminister Carl Bildt (m)
Barn
har rätt att skyddas från alla olika former av utnyttjande och övergrepp som
kan skada det i något avseende. Det har rätt att leva i en trygg miljö som
skyddar och respekterar barnet som individ. Barn får inte utnyttjas ekonomiskt
och i sådant arbete som kan vara skadligt eller hindra dess utbildning. Det ska
skyddas mot sexuellt utnyttjande och från olaglig användning av narkotika. Det
har rätt till skydd i väpnade konflikter.
Unicef
är den FN-organisation som har ansvar för att bistå länderna i arbetet med att
förverkliga konventionen. Det handlar till stor del om att stödja arbetet med
nationella handlingsplaner för barn och utarbetandet av regelbundna analyser av
barnens situation.
Utvecklingssamarbetet
ska utgå från barns rätt att komma till tals. Ett barnrättsperspektiv handlar
såväl om barns och ungdomars egna bidrag till samhällets utveckling, som om
vuxnas vilja och förmåga att värna barn och ungdomar. Att bekämpa fattigdomen
genom att sätta barnets bästa i främsta rummet.
Flera
frivilligorganisationer kritiserade nyligen regeringen i sin så kallade Barometer
2008. De hänvisade till rättighetsperspektivet i PGU (politik för global
utveckling) vilket medför fokus på diskriminerade, exkluderade och
marginaliserade individer och grupper. Bland dessa finns gruppen barn, och PGU
slår fast att den svenska politiken ska utgå bland annat från barnets
rättigheter. Barn och ungdomar ska ses som kompetenta och aktiva individer med
egna medborgerliga, politiska, sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter.
Åtgärder för att främja barn och ungdomars inflytande ska stödjas.
Men
trots att PGU tydligt markerar vikten av ett barnrättsperspektiv, saknas det
ett samlat grepp kring detta inom svenskt utvecklingssamarbete. Inom Sida finns
inget positionspapper som tydliggör vilka strategiska resultat
utvecklingssamarbetet bör inriktas på för att tillgodose barnets rättigheter. I
en uppföljning som Sida nyligen gjort framgår det att 14 av
samarbetsstrategierna helt saknade ett barnrättsperspektiv och att de övriga 18
hade barnets rättigheter integrerade inom någon eller några sektorer.
I samma
uppföljning konstateras också att kunskapen om FN:s barnkonvention och
innebörden av ett barnrättsperspektiv är bristfällig och att det behövs
utbildning av utresande personal. Under 2007 har ingen sådan utbildning
genomförts. Sverige är en stor givare till Unicef, men inte heller inom den organisationen
finns det tydliga och enhetliga direktiv för hur ett barnrättsperspektiv ska
drivas.
Har
utrikesministern för avsikt att lyfta upp barnperspektivet tydligare i
utrikespolitiken?
Har
utrikesministern för avsikt att genomföra utbildning om FN:s barnkonvention?
Verkar
utrikesministern för att fler länder ska anta FN:s barnkonvention?