den 13 mars

Interpellation

2007/08:511 Finansiering av infrastruktur

av Pia Nilsson (s)

till statsrådet Åsa Torstensson (c)

I början av året skrev infrastrukturministern tillsammans med finansministern en debattartikel i Dagens Nyheter om att infrastrukturen kommer att bli ett prioriterat område i höst. Man slår fast att en väl fungerande infrastruktur är en grundpelare för framtidens tillväxt och att transporter och infrastruktur både inom och utom Sverige har stor betydelse för vår konkurrenskraft.

I artikeln påstås att regeringen hittills har ökat resurserna med 12 miljarder kronor, pengar som till största delen har gått till vägar och drift och underhåll. Det sägs också att resurserna till just vägtransporter kommer att öka.

Statsråden anser vidare att vi måste kunna få mer resor och transporter, väg och järnväg för pengarna och att drivkrafter för nytänkande behövs – något som de flesta av oss kan instämma i. Ministrarna hävdar slutligen att regeringen har en ambition att se till att svensk infrastruktur klarar både dagens behov och framtidens utmaningar och att finansieringen ska ske på ett ansvarsfullt sätt.

Några veckor senare, i en intervju i Ekot, säger infrastrukturministern att statens pengar inte räcker till alla de krav och önskemål på bättre kommunikationer som finns ute i landet. Alternativa finansieringar måste hittas. Regeringen föreslår därför att kommuner och företag ska vara med och finansiera de väg- och järnvägsinvesteringar som behöver göras och att en ändrad lagstiftning ska bana väg för det.

Under valrörelsen däremot talade infrastrukturministern sig varm för OPS som den självklara lösningen. Men förslaget har stoppats av finansministern som inte tror att lån från privata finansiärer skulle vara mer lönsamt än lån från Riksgälden.

I tidningen Dagens Industri kunde vi i början av mars läsa att infrastrukturministern nu har kommit till insikt om att staten inte behöver låna pengar av företagen. Detta sagt efter att statssekreterare Hans Lindblad på Finansdepartementet slagit fast att staten går med 103 miljarder i överskott och därför inte behöver låna pengar till hög ränta från privata finansiärer.

Turerna är många och förvirringen är påfallande, så därför frågar jag:

· Vad menar statsrådet med en ansvarsfull finansiering, och hur avser statsrådet att agera när det gäller finansieringen?

· Kommer statsrådet att arbeta för att verkställa de OPS-projekt som bland annat Banverket har redovisat?

· Är det statsrådets ställningstagande att det är rimligt att låta kommuner välja mellan skol- eller järnvägsbyggen?

· Delar statsrådet statssekreterare Hans Lindblads uppfattning om att statens överskott är så stort att pengar inte behöver lånas till infrastruktursatsningar?