den 13 mars

Interpellation

2007/08:510 Fler aktörer inom arbetsförmedling för att bryta utanförskapet

av Désirée Pethrus Engström (kd)

till arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (m)

I och med regeringens nya politik har arbetsförmedlingen förbättrats. Arbetsförmedlingarnas huvuduppgift ska vara att matcha arbetssökande till nya arbeten snarare än att förmedla arbetsmarknadspolitiska program. Riksrevisionen riktade i augusti 2006 hård kritik mot dåvarande Ams. Bland annat konstaterades att arbetsförmedlingarna prioriterade arbetet med arbetsmarknadspolitiska program snarare än matchningar på arbetsmarknaden. Det konstaterades att varje arbetsförmedlare förmedlade fem gånger så många Amsprojekt som riktiga jobb liksom att arbetsgivarkontakterna var för bristfälliga. Det ligger inte alltför långt ifrån att tro att den prioriteringen hade att göra med den dåvarande socialdemokratiska regeringens fokusering på att pressa tillbaka den öppna arbetslösheten snarare än att minska det totala utanförskapet.

Mot den bakgrunden var det mycket välkommet att en helt ny organisation sjösattes vid årsskiftet med syftet att bland annat få en effektivare matchning och ökad kundorientering samt ökad anpassning till lokala och regionala behov. Ännu mer kan dock göras. Det behövs fler aktörer för att öka trycket på metodutveckling inom arbetsförmedlingsområdet. Flera länder har tagit steg mot ökad mångfald inom Arbetsförmedlingens verksamhet. Vi tror att det är nödvändigt med fler aktörer i framtiden också i Sverige.

Särskilda insatser måste riktas mot funktionshindrade, människor med invandrarbakgrund samt personer som varit sjukskrivna långa perioder. Den frågan är avgörande.

Bemanningsföretagen tror jag kommer att spela en allt viktigare roll på en framtida mer flexibel arbetsmarknad. Det märks bland annat av att branschen nästan har fördubblat sin omsättning på tre år. Bemanningsbranschen själva önskar ett närmare samarbete med Ams på nationell nivå vilket jag anser vara mycket önskvärt. Bemanningsföretag har i vissa avseenden annorlunda villkor än andra företag. Det gäller bland annat a-kasseregler, regler vid tjänst i andra nordiska länder samt anställningsvillkor. Vissa av de skillnader som finns kan vara berättigade men det kan finnas behov av att se över villkoren för bemanningsföretagen så att de blir så neutrala som möjligt jämfört med andra företag.

I flera länder har man genomfört genomgripande förändringar av arbetsmarknadspolitiken; exempel på sådana länder är Norge, Storbritannien, Holland och Australien. Bland annat har sammanslagningar eller samorganisationer mellan arbetsförmedling, socialtjänst och försäkringskassa genomförts. Länderna har öppnat för fler privata förmedlare och i vissa länder har olika former av poäng‑, rating- och prestationssystem införts. Idén med en gemensam ingång för alla som av någon anledning är beroende av bidrag eller ersättning för sin försörjning är mycket intressant. En annan idé är att den arbetssökande får en peng som han eller hon kan använda och betala frivillig arbetsförmedling med. Pengens storlek bör variera beroende på personens bakgrund där högre risk för långvarigt utanförskap genererar en högre peng. För att den arbetssökande ska kunna välja rätt förmedling för just hans eller hennes behov bör varje arbetsförmedlare öppet betygsättas; dessa jämförelser ska vara lättåtkomliga för de arbetssökande. För att uppmuntra tillkomsten av fler alternativa arbetsförmedlare kan ett avknoppningsstöd liknande det som utarbetats inom hälso- och sjukvården finnas.

Sverige har kommit långt på vägen i arbetet med att bryta utanförskapet i och med regeringsskiftet 2006. Mycket mer kan dock göras för att bryta utanförskapet för de grupper som står allra längst ifrån arbetsmarknaden. Andra till Sverige likasinnade länder har genomfört mer omfattande förändringar. Jag anser att också Sverige har behov av mer genomgripande reformer för att möta framtidens behov och utmaningar.

Med anledning av vad som anförts vill jag ställa följande fråga till arbetsmarknadsministern:

Avser ministern att vidta åtgärder för att ytterligare stimulera tillkomsten av alternativa arbetsförmedlare utöver de åtgärder regeringen redan genomfört?