den 7 mars
Interpellation
2007/08:477 Hanteringen av Klimatutredningens betänkande
av Bosse
Ringholm (s)
till
statsminister Fredrik Reinfeldt (m)
Den
4 mars offentliggjorde den parlamentariska Klimatutredningen sitt
slutbetänkande.
Redan i
mitten av februari – det vill säga före publiceringen av betänkandet –
avfärdades Klimatutredningens arbete av statsministern. Det var inte
realistiskt att redan nu lägga fast nya klimatpolitiska mål, uttalade
statsministern. Han ansåg också att utredningens konkreta förslag om en 50-procentig
utbyggnad av järnvägskapaciteten var helt ”orealistisk”.
Parlamentariska
utredningar är numera relativt ovanliga. Men de har ett värde när det gäller
frågor av långsiktig och inte minst global karaktär där det kan vara nödvändigt
att ha en bred samsyn för att kunna nå resultat.
Utifrån
denna utgångspunkt är det illavarslande att statsministern helt dömer ut Klimatutredningens
arbete till och med före presentationen av betänkandet.
Statsministern
har vid olika tillfällen framhävt Sveriges unika position att under senare år
både ha haft en god ekonomisk tillväxt och samtidigt kunnat minska utsläppen av
växthusgaser. Att just statsministern poängterat detta har varit mycket
intressant med tanke på att statsministerns parti, Moderata samlingspartiet, i
riksdagen röstat mot de flesta av de ekonomiska och klimatpolitiska förslag som
tidigare socialdemokratiska regeringar har framlagt och som har bidragit till
ovannämnda unika resultat.
En del
har tolkat statsministerns nya linje som en omvändelse och nyorientering just
för att kunna hävda att Sverige även i fortsättningen skulle kunna ha en
tätposition i den internationella debatten.
Statsministerns
agerande i samband med Klimatutredningens arbete motsäger emellertid detta. Det
tycks snarare vara köplatsen än tätpositionen i den internationella
klimatdebatten som Sverige numera eftersträvar.
Mot
denna bakgrund vill jag därför fråga statsministern:
1. Kan statsministern redovisa motiven till sitt
agerande att avfärda Klimatutredningen innan dess betänkande presenterades?
2. Vilken bedömning gör
statsministern av behovet och angelägenheten av parlamentariska utredningar i
framtiden?