den 15 februari
Interpellation
2007/08:401 Vinterdäck på tung trafik
av Sven
Bergström (c)
till
statsrådet Åsa Torstensson (c)
För
tunga fordon på svenska vägar finns i dag inga krav på vinterdäck. Praxis för
svenska åkeriföretag och bussbranschen har varit att byta till grovmönstrade
däck före vintern, åtminstone på styrande framhjul och drivhjul. Utländska
förare och transportföretag som trafikerar Sverige har inte alltid denna
praxis. Fordon som är bristfälligt utrustade utgör vid besvärliga väglag en stor
trafikfara; de kan inte hålla trafikrytmen och de slirar och blir ibland
stillastående och blockerar trafiken under lång tid. Ett sådant exempel var
kaoset på Nynäshamnsvägen i slutet av förra året.
Första
halkan på säsongen förefaller alltid komma som en stor överraskning för många
trafikanter och väghållare. Arbetet med nollvisionen i trafiken verkar vara som
bortglömt när vägstandarden är så låg att lite mera omfattande snöfall stoppar
trafiken. Det är ju inte grundtanken med nollvisionen att trafiken ska stanna.
Det
finns många åtgärder för att minska snökaos och dålig vinterväghållning som
brukar stoppa trafiken någon gång varje år, särskilt i Syd- och Mellansverige.
Vägverket har sitt ansvar för att trimma sin vinterväghållning i förebyggande
syfte, till gagn för alla trafikanter och samhällets försörjning. Parallellt
med Vägverkets underhållsarbete och förbättrad snöröjning, saltning och
sandning behöver krav ställas på den tunga trafiken.
Den
vanliga biltrafiken omfattas i dag av krav på vinterdäck. Det borde vara
självklart att även för den tunga trafiken ställa krav på däck som är anpassade
för vinterväglag. Den tunga trafiken, yrkestrafiken som varje dag trafikerar
våra vägar, borde också beläggas med ett ansvar. Men att lägga detta krav ensidigt
på våra svenska företag vore fel. I dag är en växande andel av lastbilar och
bussar utländska fordon. Det vore olyckligt om de slapp undan dessa krav.
Trafikrytmen och framkomligheten påverkas starkt särskilt på orter nära våra
hamnar, där till exempel polska och ryska lastbilar utan anpassade däck kör in
i landet.
Denna
fråga utreddes av VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, år 2000.
VTI kom då till slutsatsen att det inte behövde ställas allmänna krav på vinterdäck
(VTI meddelande 884:2000).
Med de
erfarenheter som finns från senare år finns det enligt min mening skäl att nu
ställa krav på vinterdäck i form av minsta mönsterdjup på styrande framhjul och
drivhjul på tunga fordon i vinterväglag. Andra hjälpmedel för framkomlighet kan
vara bra komplement men bör också i fortsättningen vara frivillig utrustning i
fordon, exempelvis snökedjor, automatisk snökedja, sandningsaggregat med mera.
Erfarenheten
visar att om förare tvingas att stanna på högtrafikerade vägar för att montera
snökedjor innebär det risker för kollisioner och för att förare kan bli påkörda
och skadas. Enbart krav på snökedjor är därför ingen bra lösning.
Bra
vinterväghållning och krav på relevanta däck är bättre och ger säkrare trafik.
Det borde vara en naturlig del av Sveriges arbete med sikte på nollvisionen.
Mot
bakgrund av vad som ovan har anförts vill jag fråga:
Vad
avser statsrådet att göra för att också den tunga trafiken på våra svenska
vägar ska vara utrustad med däck anpassade till
vinterväglag?