den 15 februari

Interpellation

2007/08:401 Vinterdäck på tung trafik

av Sven Bergström (c)

till statsrådet Åsa Torstensson (c)

För tunga fordon på svenska vägar finns i dag inga krav på vinterdäck. Praxis för svenska åkeriföretag och bussbranschen har varit att byta till grovmönstrade däck före vintern, åtminstone på styrande framhjul och drivhjul. Utländska förare och transportföretag som trafikerar Sverige har inte alltid denna praxis. Fordon som är bristfälligt utrustade utgör vid besvärliga väglag en stor trafikfara; de kan inte hålla trafikrytmen och de slirar och blir ibland stillastående och blockerar trafiken under lång tid. Ett sådant exempel var kaoset på Nynäshamnsvägen i slutet av förra året.

Första halkan på säsongen förefaller alltid komma som en stor överraskning för många trafikanter och väghållare. Arbetet med nollvisionen i trafiken verkar vara som bortglömt när vägstandarden är så låg att lite mera omfattande snöfall stoppar trafiken. Det är ju inte grundtanken med nollvisionen att trafiken ska stanna.

Det finns många åtgärder för att minska snökaos och dålig vinterväghållning som brukar stoppa trafiken någon gång varje år, särskilt i Syd- och Mellansverige. Vägverket har sitt ansvar för att trimma sin vinterväghållning i förebyggande syfte, till gagn för alla trafikanter och samhällets försörjning. Parallellt med Vägverkets underhållsarbete och förbättrad snöröjning, saltning och sandning behöver krav ställas på den tunga trafiken.

Den vanliga biltrafiken omfattas i dag av krav på vinterdäck. Det borde vara självklart att även för den tunga trafiken ställa krav på däck som är anpassade för vinterväglag. Den tunga trafiken, yrkestrafiken som varje dag trafikerar våra vägar, borde också beläggas med ett ansvar. Men att lägga detta krav ensidigt på våra svenska företag vore fel. I dag är en växande andel av lastbilar och bussar utländska fordon. Det vore olyckligt om de slapp undan dessa krav. Trafikrytmen och framkomligheten påverkas starkt särskilt på orter nära våra hamnar, där till exempel polska och ryska lastbilar utan anpassade däck kör in i landet.

Denna fråga utreddes av VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, år 2000. VTI kom då till slutsatsen att det inte behövde ställas allmänna krav på vinterdäck (VTI meddelande 884:2000).

Med de erfarenheter som finns från senare år finns det enligt min mening skäl att nu ställa krav på vinterdäck i form av minsta mönsterdjup på styrande framhjul och drivhjul på tunga fordon i vinterväglag. Andra hjälpmedel för framkomlighet kan vara bra komplement men bör också i fortsättningen vara frivillig utrustning i fordon, exempelvis snökedjor, automatisk snökedja, sandningsaggregat med mera.

Erfarenheten visar att om förare tvingas att stanna på högtrafikerade vägar för att montera snökedjor innebär det risker för kollisioner och för att förare kan bli påkörda och skadas. Enbart krav på snökedjor är därför ingen bra lösning.

Bra vinterväghållning och krav på relevanta däck är bättre och ger säkrare trafik. Det borde vara en naturlig del av Sveriges arbete med sikte på nollvisionen.

Mot bakgrund av vad som ovan har anförts vill jag fråga:

Vad avser statsrådet att göra för att också den tunga trafiken på våra svenska vägar ska vara utrustad med däck anpassade till vinterväglag?