den 1 februari
Interpellation
2007/08:369 De fortsatta neddragningarna i skånsk sjukvård
av Morgan
Johansson (s)
till
socialminister Göran Hägglund (kd)
I
ett brev strax före jul förra året skrev chefen för akutdivisionen på
Universitetssjukhuset i Malmö (UMAS) till de 2 000 anställda att
akutdivisionen nu måste sänka sina kvalitetsambitioner med anledning av de
sparbeting som lagts på sjukhuset. För akutdivisionen uppgår sparbetinget till
80–90 miljoner kronor.
Sådana
kvalitetssänkningar anges bland annat till att man nu måste vänta med att
introducera nya behandlingsmetoder samt skicka hem patienter tidigare från
sjukhuset. I stället för att ge patienterna de bästa läkemedlen kan man ersätta
dem med alternativ som är billigare men inte lika bra. Det kan bli stopp för
dyrare kirurgiska ingrepp och komplicerade undersökningar.
Nedskärningarna
och den följande kvalitetssänkningen har kritiserats hårt från bland annat
läkarhåll. Läkarföreträdare anser att det strider mot läkaretiken att inte
längre kunna göra sitt bästa för patienten, och man befarar att
patientsäkerheten kan komma i fara. Man tror också att väntetiderna i vården
kommer att öka. Redan nu är köerna till skånsk sjukvård långa, och de har ökat
med nästan 40 procent sedan de borgerliga tog över i Region Skåne.
Bakgrunden
till den nu förestående kvalitetsneddragningen är de stora besparingsbetingen
som lades på skånsk sjukvård förra året. Sjukvården ska minska sina kostnader
med nästan 1 miljard kronor på bara några år. Det drabbar förstås all vård i
Skåne, både vad gäller primärvård och sjukhus. Bara UMAS ska dra ner 150–200
miljoner kronor till år 2010.
Till
saken hör att Socialstyrelsen redan kritiserat akuten på UMAS för att den inte
uppfyller kraven i hälso- och sjukvårdslagen, och Arbetsmiljöverket har varnat
för att personalen slits ut.
Region
Skåne är en av landets största vårdgivare, med ett uppdrag som sträcker sig
långt över Skånes gränser. Det är därför av nationell betydelse att kvaliteten
i skånsk sjukvård inte försämras. Det är också viktigt att läkaretiken och
hälso- och sjukvårdslagen kan följas på samma sätt i hela landet. När detta är
hotat kan inte statsmakterna undandra sig sitt ansvar.
Med
anledning av ovanstående vill jag fråga socialministern:
-
Vilka åtgärder avser socialministern att vidta för
att säkerställa likvärdig vård i hela landet?
-
Vilka åtgärder avser socialministern att vidta för att hälso- och sjukvårdslagen ska kunna följas
och läkaretiken respekteras också i Malmö, trots de förestående
neddragningarna?