den 3 oktober
Interpellation
2007/08:35 JämStöd – Utredningen om stöd för jämställdhetsintegrering
i staten
av Esabelle
Reshdouni (mp)
till
integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni (fp)
I
slutet av mars fick statsrådet Sabuni slutbetänkandet 2007:15, JämStöd –
Utredningen om stöd för jämställdhetsintegrering i staten.
Slutbetänkandet är ett resultat av en utredning som den tidigare regeringen
bemyndigade i januari 2005.
Utredningens
uppdrag har varit att informera, vidareutveckla, utforma utbildningar, skapa
forum för erfarenhetsbyte och lämna förslag på former för och organisering av
stödinsatser för jämställdhetsintegrering i staten.
Att det
finns ett omfattande behov av jämställdhetsintegrering i statens verksamheter står
alldeles klart då utredaren under utredningens gång också organiserat
utbildningsinsatser bland statligt anställda. Under två år har ca 1 500
personer på 113 myndigheter deltagit i utbildningar och andra aktiviteter.
Det har
också genomförts projekt som syftar till att från olika myndigheters sida skapa
en mer jämställd samhällsservice. Enligt ST Press har det bland annat
resulterat i att 15 myndigheter gjort handlingsplaner för hur de ska integrera
jämställdheten i verksamheten. Som exempel nämns att arbetsförmedlingen i Eskilstuna,
efter att ha konstaterat att det varit svårt för arbetsförmedlarna att ta upp
frågan om otraditionella yrkesval med arbetssökande män, startat ett
utbildningsprojekt för vårdjobb, riktat till män.
Jämställdhetsministern
har enligt min mening ännu inte presenterat någon analys med plan för hur hon
tänker sig att de jämställdhetspolitiska målen ska nås. På en konferens för
någon månad sedan deklarerade ministern emellertid att hon ser stora
ojämlikheter i samhället och att hon är beredd att göra något åt det. Vidare,
som jag uppfattade det, att jämställdhetsintegrering ska vara huvudspåret och
att jämställdhetsanalyser och delad statistik ska användas som redskap i
arbetet på Regeringskansliet. Det är glädjande och jag uppfattar det som ett
steg i rätt riktning mot ett mer strukturerat och planmässigt
jämställdhetsarbete än vad vi hittills sett från regeringens sida.
All
erfarenhet visar att förutsättningar för jämställdhet skapas med aktiva beslut
och konkret resurstilldelning. Det räcker inte med önskedrömmar och vackra
formuleringar.
Att
göra specialsatsningar på något av könen kan vara befogat i vissa sammanhang
där statistiken visar att det ena könet är missgynnat eller underrepresenterat,
som fallet med regeringens satsning på kvinnors företagande. Samma synsätt kan
gälla för exempelvis satsningar på att män utbildar sig i vård- och
omsorgsyrken. Prioriteringar på ett av könen kan alltså i det konkreta
specifika fallet syfta till könsneutralitet trots att det vid ett ytligt
betraktelsesätt kan verka som motsatsen.
Utredningen
innehåller förslag som är avsedda att leda till jämställd medborgarservice.
Dessa handlar bland annat om att styrningen via regleringsbrev ska innehålla
tydliga mål och mer stringenta återrapporteringskrav. och att stödfunktioner
ska inrättas både centralt och regionalt samt att ett råd ska inrättas med
uppgift att stödja myndigheternas, inklusive Regeringskansliets, arbete med
jämställdhetsintegrering.
Dessa
förslag är enligt min mening bra och konkreta och bygger dessutom på utredarens
erfarenheter av utredningens mer praktiska tillvägagångssätt.
”Våra
erfarenheter pekar entydigt på att jämställdhetsintegrering av offentlig
verksamhet måste ges fortsatt stimulans och stöd. I annat fall bedömer vi att
den positiva utvecklingen kommer att stanna upp. Man är fortfarande beroende av
extern styrning och vägledning”, skriver Ann Boman och sammanfattar:
”Vi har
tagit fram användbara verktyg för att jobba med jämställdhetsintegrering. En
mängd myndigheter har fått resultat genom att använda våra modeller och arbetsmetoder.”
Med
anledning av vad som nämnts ovan vill jag fråga jämställdhetsministern:
-
Är ministern beredd att genomföra de förslag som
presenteras i utredningen?
-
Har ministern andra förslag till aktiva åtgärder
för att främja jämställdheten och garantera en jämställd samhällsservice?