den 17 januari

Interpellation

2007/08:319 EU:s agerande för mer alkohol och tobak i utvecklingsländerna

av Kent Persson (v)

till statsrådet Ewa Björling (m)

De stora tobaksbolagen är i dag trängda i västvärlden på grund av minskat tobaksnyttjande. De har därför vänt sina blickar mot utvecklingsländerna för att kunna sälja sina produkter. De stora alkoholproducerande bolagen i världen bedriver en stenhård konkurrens för att hitta nya marknader. I detta läge försöker EU-kommissionen tvinga dessa länder att öppna sina marknader för alkohol och tobak. Kommissionen använder sig av Världshandelsorganisationen, WTO, för att driva igenom öppna gränser för alkohol och tobak i utvecklingsländerna. Kommissionens aktivitet vad gäller att WTO-medlemmar genom GATS, tjänstehandelsavtalet, ska hindra länders möjligheter att skapa lagar som skyddar folkhälsan vad gäller alkohol och tobak är direkt skadlig – ikaså ställningstagandet att WTO-medlemmar ska liberalisera handeln och marknadsföringen av alkohol och tobak.

För utvecklingsländer med svaga röster betyder det här att man öppnar marknaden för bolag som Philip Morris, Bacardi, Pernod Ricard men även för svenska Vin & Sprit. En försäljning av Vin & Sprit kommer på intet sätt att minska bolagets iver att ta sig in på utvecklingsländernas marknader utan snarare tvärtom. Utvecklingsländer som i framtiden vill begränsa möjligheten till försäljning av och reklam för sprit och tobak förhindras att göra så. Länder som Sri Lanka och Taiwan som har restriktioner kommer att få ge upp sin alkohol- och tobakspolitik.

Man kan ju fråga sig var Sverige skulle ha varit i dag om motsvarande politik hade drivits från starkare länder under förra sekelskiftet när Sverige tog itu med det utbredda supandet och införde restriktioner, starkt stödda av folkrörelserna, med statligt monopol på försäljning med mera – en politik som gjorde Sverige till ett av länderna med den lägsta konsumtionen av alkohol i västvärlden.

Jag vill därför fråga:

1. Hur bedömer statsrådet att de svenska målen kring en utvecklingspolitik är förenliga med EU-politiken som driver på för liberalisering och avreglering inom alkohol- och tobakspolitiken, med stora risker för försämrad folkhälsa, vilket i sig blir ett hinder för utveckling i de fattigaste länderna?

2. Hur tänker ministern agera för att förhindra en politik från EU:s sida enligt vad som sägs i interpellationen?