den 17 januari
Interpellation
2007/08:319 EU:s agerande för mer alkohol och tobak i
utvecklingsländerna
av Kent Persson
(v)
till
statsrådet Ewa Björling (m)
De
stora tobaksbolagen är i dag trängda i västvärlden på grund av minskat tobaksnyttjande.
De har därför vänt sina blickar mot utvecklingsländerna för att kunna sälja
sina produkter. De stora alkoholproducerande bolagen i världen bedriver en
stenhård konkurrens för att hitta nya marknader. I detta läge försöker
EU-kommissionen tvinga dessa länder att öppna sina marknader för alkohol och
tobak. Kommissionen använder sig av Världshandelsorganisationen, WTO, för att
driva igenom öppna gränser för alkohol och tobak i utvecklingsländerna.
Kommissionens aktivitet vad gäller att WTO-medlemmar genom GATS, tjänstehandelsavtalet,
ska hindra länders möjligheter att skapa lagar som skyddar folkhälsan vad
gäller alkohol och tobak är direkt skadlig – ikaså ställningstagandet att
WTO-medlemmar ska liberalisera handeln och marknadsföringen av alkohol och
tobak.
För
utvecklingsländer med svaga röster betyder det här att man öppnar marknaden för
bolag som Philip Morris, Bacardi, Pernod Ricard men även för svenska Vin &
Sprit. En försäljning av Vin & Sprit kommer på intet sätt att minska
bolagets iver att ta sig in på utvecklingsländernas marknader utan snarare
tvärtom. Utvecklingsländer som i framtiden vill begränsa möjligheten till
försäljning av och reklam för sprit och tobak förhindras att göra så. Länder
som Sri Lanka och Taiwan som har restriktioner kommer att få ge upp sin
alkohol- och tobakspolitik.
Man kan
ju fråga sig var Sverige skulle ha varit i dag om motsvarande politik hade
drivits från starkare länder under förra sekelskiftet när Sverige tog itu med
det utbredda supandet och införde restriktioner, starkt stödda av
folkrörelserna, med statligt monopol på försäljning med mera – en politik som
gjorde Sverige till ett av länderna med den lägsta konsumtionen av alkohol i
västvärlden.
Jag
vill därför fråga:
1. Hur bedömer statsrådet att de svenska målen
kring en utvecklingspolitik är förenliga med EU-politiken som driver på för
liberalisering och avreglering inom alkohol- och tobakspolitiken, med stora
risker för försämrad folkhälsa, vilket i sig blir ett hinder för utveckling i
de fattigaste länderna?
2. Hur tänker ministern
agera för att förhindra en politik från EU:s sida enligt vad som sägs i
interpellationen?