den 17 januari

Interpellation

2007/08:317 Stödet till tidskriften Mana

av Siv Holma (v)

till kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (m)

Enligt de kulturpolitiska mål som fortfarande gäller för regeringens och riksdagens arbete ska kulturpolitiken tjäna till att värna yttrandefriheten och skapa reella förutsättningar för alla att använda den. Den ska också ge kulturen förutsättningar att vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft i samhället. Detta var ett beslut av en enhällig riksdag.

Statens kulturråd har regeringens uppdrag att fördela stöd till kulturtidskrifter i enlighet med förordningen 1993:567.

Vid ett möte i Kulturrådets styrelse den 13 december 2007 diskuterade styrelsen referensgruppens förslag till fördelning av produktionsstöd till kulturtidskrifterna för 2008. Fem styrelseledamöter reserverade sig mot referensgruppens förslag till stöd till tidskriften Mana med motiveringen att den skulle ha en nedvärderande syn på kvinnor och vara för onyanserad i sin politiska analys och debatt. Reservanterna ansåg att Manas texter innehåller ”antidemokratiska, antisemitiska och intoleranta, på gränsen till rasistiska toner och undertoner” och att de uppvisar en ”förvrängd bild av verkligheten”.

Referensgruppens ordförande Arne Ruth skriver i en bilaga till referensgruppens protokoll (LB Ti 2007:2) att han visserligen har egna politiska invändningar mot tidskriftens innehåll men att han utgår från pluralism i kriterierna för referensgruppen och därför är beredd att ge tidskriften ekonomiskt stöd. Han gör en lång analys av tidskriftens innehåll i förhållande framför allt till kritiken att den skulle ”glida mellan Israelkritik och antisemitism”. Hans slutsats är att Manas journalistik ”inte överskrider gränsen mellan politisk polemik och rasistisk propaganda”. Referensgruppens majoritet har dessutom uttalat åsikten att tidskriften är en närmast unik informationskälla i flyktingfrågor. Beträffande kvalitetskriteriet har referensgruppen fullgjort sitt uppdrag att granska om det uppfylls och funnit att så är fallet, om än med en ojämnhet som kunde motivera en viss neddragning av stödet. De har således inte funnit att stödet till Mana står i konflikt med bestämmelserna i Kulturrådets regleringsbrev eller i förordningen om statligt stöd till kulturtidskrifter.

Nu riskerar alltså kulturtidskriften Mana – liksom nätversionen uppmana.nu – ändå att bli utan statligt produktionsstöd.

Mana beskrivs av kollektivet som står bakom utgivningen som en ”fyrbåk i det högerdominerade och etniskt rensade medielandskapet i Skåne och i Sverige”. Den tar politisk ställning. Sedan behöver varken jag eller borgerliga styrelseledamöter instämma i alla åsikter som presenteras där. Detsamma bör givetvis gälla för tidskrifter med högersympatier om vi vill värna yttrandefriheten.

Jag vill nu fråga kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth:

Vilka åtgärder avser ministern att vidta så att en politisering av Kulturrådets bidragsgivning förhindras?