den 19 september
Interpellation
2007/08:3 Förbud mot azofärger
av Gunvor G
Ericson (mp)
till
statsrådet Maria Larsson (kd)
EU-kommissionen
slog till mot Sverige 1999 och såg till att det svenska förbudet mot azofärgämnen
i livsmedel togs bort – ämnen som forskningen länge pekat på är hälsovådliga.
Azofärgämnen
är en grupp syntetiska färgämnen. Sedan maj 1999 får azofärgämnena användas i
flera livsmedel än tidigare, till exempel vissa drycker, desserter, glass,
konfektyrer, tuggummi, konditorivaror, sylt, senap, soppor, såser, kosttillskott
och smaksättningspreparat.
Nyligen
publicerades i den medicinska tidskriften The Lancet ännu en studie som visar
att azofärgämnen och ett konserveringsmedel (natriumbensoat) gör barn stökiga
och okoncentrerade – typiska symtom för barn med koncentrationssvårigheter typ
adhd.
Azofärgämnena
förbjöds i Sverige på 1970-talet på grund av deras allergirisker.
Livsmedelsverket ansåg att ämnena var onödiga då det fanns bättre alternativ.
EU har
i ett direktiv från 2003 förbjudit behandling av vissa textilvaror och
läderartiklar med azofärgämnen som kan ge cancerframkallande arylaminer
(76/769/EEG). Exempel på sådana varor som avses är:
-
kläder, sänglinne, handdukar, sovsäckar
-
skor, handskar, klockarmband, handväskor,
plånböcker, möbler
-
leksaker som helt eller delvis består av textil
eller läder
-
garn och tyger.
Men i
livsmedel är azofärgämnen fortfarande tillåtna som tillsats. EU-parlamentet har
i somras beslutat om revidering av tillsatsdirektivet. Det innebär att
parallellt med att det nya godkännandeförfarandet införs kommer uppåt 300 redan
befintliga tillsatser att efter hand granskas på nytt med början ett år efter
att den nya förordningen trätt i kraft. Redan godkända tillsatser tillåts tills
uppdateringen slutförts. När förfarandet är till ända förbjuds alla tillsatser
som inte godkänts eller klarat omprövningen. Sverige borde redan nu trycka på
för att få bort azofärgerna.
Det här
är allvarligt. Jag anser att barn ska ha rätt till livsmedel som är säkra och
det gäller naturligtvis även färgämnen. Goda matvanor och säkra livsmedel är
ett av målområdena i den svenska folkhälsopolitiken som riksdagen har beslutat.
Hur ska vi kunna leva upp till det om ämnen som uppenbart motverkar hälsa
fortfarande är tillåtna i mat? I EU:s fördrag finns artiklar om folkhälsa som
ska genomsyra alla politikområden. Är det inte dags att testa vad det är värt
för att få bort azofärgämnen ur våra livsmedel?
Eftersom
detta handlar om det värdefullaste vi har – barnen – borde den svenska regeringen
agera kraftfullt.
Mina
frågor till statsrådet är:
1. Avser statsrådet att verka för att förbudet mot
azofärgämnen återinförs i Sverige genom att nyttja skyddsklausulen i EU och
hänvisa till folkhälsan eller agera på annat sätt?
2. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för
att den rättsliga grunden för livsmedelslagstiftningen ändras så att det blir
tydligt att den syftar till att förbättra människors hälsa och miljö och inte
enbart för att främja den fria rörligheten för varor på EU:s inre marknad?