den 21 december

Interpellation

2007/08:295 Skolor som vinstmaskiner

av Marie Granlund (s)

till utbildningsminister Jan Björklund (fp)

Antalet friskolor ökar nu kraftigt i Sverige. Friskolorna är en viktig del i det svenska skolsystemet men krafttag krävs mot de avarter som nu briserar. Det gäller allt från fundamentalistiska trossamfund som har rätt att starta fristående skolor till väl fungerande skolor som i moderatstyrda kommuner skänks till privata intressen trots lärares, föräldrars och elevers vädjan. Ett annat fenomen som växer i omfattning är skolor som vinstmaskiner.

Skolan kan aldrig vara en del av marknadsekonomin. Det är ingen vara som vi säljer på en marknad. En skola är inget företag som producerar bara för maximal vinst. Skolan är en del av det som samhället valt att ha och finansiera gemensamt för att ge alla våra unga likvärdig chans till utveckling. Vi kan aldrig acceptera att de resurser vi valt att gemensamt avsätta för våra barns skola i stället går till enskilda aktieägare.

När de nuvarande bestämmelserna utformades förutsågs inte dagens utveckling mot att allt fler koncerner och aktiebolag driver fristående skolor. Någon översyn av lagstiftningen om fristående skolor har inte gjorts med avseende på dessa förhållanden.

År 2006 tillsatte därför den dåvarande s-regeringen en utredning vars syfte var att stoppa ägarna från att plocka ut pengar ur sina skolor. Skolorna skulle tvingas att plöja ned all eventuell vinst i verksamheten. En internationell utblick visar att våra nordiska grannländer har en mycket mer restriktiv syn på vinstintressen i kombination med bidrag till fristående skolor. Så är det också i Belgien, Luxemburg och Nederländerna.

Något av det första den borgerliga regeringen gjorde var emellertid att lägga ned utredningen. Den borgerliga regeringen ansåg inte att den behövdes eftersom som man sade att det är få friskolor som går med vinst. Eller som den nuvarande utbildningsministern Jan Björklund (fp) uttryckte det: ”Den som vill tjäna pengar göre sig inte besvär att starta friskola.”

Men verkligheten borde ha kommit i kapp också den borgerliga regeringen. Under senare år har svensk friskola utvecklats till att bli en miljardindustri. Enligt en artikel i Svenska Dagbladet den 6 december 2007 tjänade sex av de största aktörerna tillsammans över 150 miljoner kronor förra året. Exempel visar också att vinstintresset fått till följd att skolor drar ned på den lärarledda undervisningstiden, inte tillhandahåller tillräckligt med praktiktid med mera.

Mina frågor till utbildningsminister Jan Björklund är:

Vidhåller utbildningsministern sina tidigare ställningstaganden att den som vill tjäna pengar inte göre sig besvär att starta en friskola?

Är det utbildningsministerns ställningstagande att det är rätt att pengar som borde gå till eleverna i stället utdelas till aktieägare?