den 26 september
Interpellation
2007/08:23 Rådet för utförsäljning av statliga företag
av Alf Eriksson
(s)
till
statsrådet Mats Odell (kd)
Utförsäljningen
av de statliga företagen har sannerligen inte varit någon lätt resa för
regeringen. I våras konstaterade riksrevisor Lennart Grufberg, innan
riksdagsbeslutet var fattat, att regeringens beredning av ärendet stred mot
grundlagen. En fullständigt unik varningsklocka som borde ha fått regeringen
att besinna sig och se över sitt eget förslag. Men i stället valde man att
kritisera Riksrevisionen och hastade igenom förslaget i riksdagen. I efterhand
har de borgerliga ledamöterna i Riksrevisionens styrelse instämt i
riksrevisorns kritik, men tyvärr för döva öron.
Hanteringen
av ärendet kring utförsäljningen av statliga företag har hittills präglats av
en regelmässig brist på öppenhet, insyn och dialog. I stället har regeringen
valt att hemlighålla, mörklägga och driva fram processen så fort som möjligt
till varje pris. Sakligt sett är detta ett exempellöst respektlöst sätt att
hantera vår gemensamma egendom till värden av flera hundra miljarder kronor.
Och nu
har den borgerliga regeringen fortsatt sina märkliga turer kring
utförsäljningen av de statliga företagen genom att ansvarig minister Mats Odell
tillsatt ett utförsäljningsråd. Så här förklarar Mats Odell det själv i Svenska
Dagbladet den 10 september:
”För
att ytterligare kvalitetssäkra processen att minska statens ägande tillsätter
regeringen nu också ett Råd för försäljning av aktier i statliga bolag. Rådets
uppdrag är att oberoende bistå regeringen med utlåtanden om hur såväl
analysfasen som den aktiva försäljningsprocessen bedrivs.
Inför
ett beslut om hur, när och på vilka villkor en försäljning bör ske, ska rådet
sammankallas och ta ställning till aktuella förslag.
Rådet
är sammansatt av väl kvalificerade ledamöter med bakgrund i näringslivet. De
uppfyller högt ställda krav på kompetens och integritet och kommer att bidra
med sina insikter och kunskaper i fråga om värderingar, tidpunkter för
försäljningar och eventuella strukturaffärer.”
Rådet
har alltså utsetts utifrån högt ställda krav på kompetens och integritet för
att bland annat bidra med värderingar och eventuella strukturaffärer. Men redan
vid presentationen ifrågasattes flera ledamöter på grund av problem med jäv och
genast fick Mats Odell fundera ut speciallösningar för att undvika detta. En av
ledamöterna i rådet har en bakgrund som ytterst ansvarig för verksamheten i
Carnegie under den tid som nu omfattas av åtal mot enskilda för kursmanipulering.
En annan hade flera styrelseuppdrag i bolag som medverkade i den under fjolåret
uppmärksammade Gambroaffären, där Gambros tillgångar efter uppköp och
avnotering från börsen till slut hamnade i ett skatteparadis i Guernsey.
Rådet
ska också bidra med utlåtanden om analysfasen och försäljningsprocessen. Men
det finns bara kompetens från näringsliv och bankväsende i rådet. Hur blir det
med de nationalekonomiska aspekterna av försäljningarna? Hur kommer
utförsäljningarna att påverka konkurrensen, jobben och statsfinanserna? Ska
näringslivsföreträdarna stå även för dessa analyser eller ska de inte göras
alls?
Viljan
från regeringen att smyga och smussla med material som rör utförsäljningarna
har länge varit påtaglig. Riksrevisorn fick till och med skriftligt hänvisa
till sin grundlagsskyddade rätt för att få ta del av det material som fanns på
departementet i våras. Mot bakgrund av regeringens tidigare manövrer är det
därför lätt att bli orolig för att inrättandet av rådet också är ett led i att
lyfta bort så mycket som möjligt från insyn och att söka kringgå
offentlighetsprincipen. Mina frågor till Mats Odell är därför följande:
Vilka
kriterier till grund för att utse medlemmarna i rådet har statsrådet verkat för,
och vilka specialkunskaper och vilken erfarenhet har därvid värderats?
Vem
eller vilka ska, enligt statsrådets bedömning, ge råd i fråga om de
nationalekonomiska konsekvenserna av utförsäljningarna?
Hur
avser statsrådet att se till att offentlighetsprincipen kommer att gälla för
rådets arbete?
Vad
kommer de aktuella jävsförhållandena att innebära för rådets praktiska arbete, och avser statsrådet att vidta några åtgärder?