den 22 november

Interpellation

2007/08:207 Borgerlig arbetsmarknadspolitik och konsekvenser för familjer

av Matilda Ernkrans (s)

till socialminister Göran Hägglund (kd)

Vi har den senaste tiden kunnat följa debatten om den springvikarierande förskolläraren som riskerar att stängas av från sin a-kassa om hon inte accepterar ett deltidsarbete i Karlskrona, 140 mil från kvinnans hemort och familj. Bakom sig lämnar kvinnan sin lilla dotter och sin man. Dottern är under två år och mannen jobbar många kvällar och helger. Om mannen säger upp sig för att följa hustrun 140 mil söderöver får han 45 dagars karens. Om kvinnan inte söker riskerar hon att stängas av från a-kassan. Arbetsförmedlingen menar att kvinnan kan veckopendla och tillbringa helgerna med sin man och dotter.

Detta är den nya borgerliga regeringens hårdföra arbetsmarknadspolitik, en politik som splittrar familjer för deltidsarbeten utan hänsyn till familjen eller till möjligheten att få ett arbete att försörja sig på i närheten av den ort där du bor och där du försöker hitta en vardag som fungerar med arbete och familj.

I samma Sverige och i samma verklighet som denna kvinna och familj kämpar för att få sin vardag att gå ihop vill den borgerliga regeringen, med statsrådet Hägglund i spetsen, ge bilden av att ge familjer mer tid med sina barn. Hur är detta förenligt? Har den borgerliga regeringen familjer och barn i fokus eller är detta ytterligare ett exempel där retorik inte åtföljs av praktisk politik?

Min fråga till statsrådet Göran Hägglund, ansvarig i regeringen för familjepolitiken, blir därmed:

Avser statsrådet att ta några initiativ för att se till att familjer inte splittras till följd av den borgerliga regeringens arbetsmarknadspolitik?