den 22 november
Interpellation
2007/08:207 Borgerlig arbetsmarknadspolitik och
konsekvenser för familjer
av Matilda
Ernkrans (s)
till
socialminister Göran Hägglund (kd)
Vi
har den senaste tiden kunnat följa debatten om den springvikarierande
förskolläraren som riskerar att stängas av från sin a-kassa om hon inte
accepterar ett deltidsarbete i Karlskrona, 140 mil från kvinnans hemort och
familj. Bakom sig lämnar kvinnan sin lilla dotter och sin man. Dottern är under
två år och mannen jobbar många kvällar och helger. Om mannen säger upp sig för
att följa hustrun 140 mil söderöver får han 45 dagars karens. Om kvinnan inte
söker riskerar hon att stängas av från a-kassan. Arbetsförmedlingen menar att
kvinnan kan veckopendla och tillbringa helgerna med sin man och dotter.
Detta
är den nya borgerliga regeringens hårdföra arbetsmarknadspolitik, en politik
som splittrar familjer för deltidsarbeten utan hänsyn till familjen eller till
möjligheten att få ett arbete att försörja sig på i närheten av den ort där du
bor och där du försöker hitta en vardag som fungerar med arbete och familj.
I samma
Sverige och i samma verklighet som denna kvinna och familj kämpar för att få
sin vardag att gå ihop vill den borgerliga regeringen, med statsrådet Hägglund
i spetsen, ge bilden av att ge familjer mer tid med sina barn. Hur är detta
förenligt? Har den borgerliga regeringen familjer och barn i fokus eller är
detta ytterligare ett exempel där retorik inte åtföljs av praktisk politik?
Min
fråga till statsrådet Göran Hägglund, ansvarig i regeringen för
familjepolitiken, blir därmed:
Avser
statsrådet att ta några initiativ för att se till att
familjer inte splittras till följd av den borgerliga regeringens
arbetsmarknadspolitik?