den 19 november
Interpellation
2007/08:187 Regleringsbrev till SCB och ULF
av Lennart Levi
(c)
till
finansminister Anders Borg (m)
I
min fråga till finansminister Anders Borg i kammaren den 30 november 2006
framhöll jag att ”vårt land kan vara stolt över Statistiska centralbyråns,
SCB:s, system för undersökningar av befolkningens levnadsförhållanden. ULF. I
ULF ingår ett tiotal integrerade sektorsundersökningar som sammantagna ger oss
en unik och tillförlitlig bild av vår välfärd” vid varje mättillfälle men också
av dess utveckling över flera decennier.
I sitt
svar framhöll finansministern att han bara kunde instämma i ovanstående,
”nämligen att levnadsundersökningarna har varit centrala” och att de är viktiga
”för att vi ska få en ökad förståelse för hur samhällsförhållandena fungerar”.
Jag kan
i min tur bara instämma i finansministerns nyssnämnda bedömningar. ULF används
sedan årtionden av statsdepartementen, otaliga offentliga utredningar,
sektorsmyndigheter, forskningsinstitutioner, intresseorganisationer och
massmedier. SCB:s ledning har själv betecknat ULF som ”SCB:s flaggskepp”. ULF
har även tjänat som förebild för statistikuppbyggnaden i andra länder. Och SCB
och ULF har tilldelats 2001 års Reward for the Betterment of Human Conditions
av The International Society for Quality of Life Studies för sin
systemuppbyggnad, rigorösa kvalitetskontroll, publicering och uthållighet allt
sedan 1970-talet.
Mot
denna bakgrund ter det sig såväl märkligt som oroande att SCB nyligen fattat
ett internt beslut som i praktiken innebär att ULF-systemet läggs ned – för att
finansiera en långt mindre ambitiös telefonundersökning, SILC, som enligt en
EU-förordning ska bekostas av medlemsländerna och levereras till Eurostat.
SILC
liknar visserligen ULF men har en betydligt mindre detaljeringsgrad, helt annan
metodik och lägre kvalitet. Att ersätta ULF-systemets besöksintervjuer med SILC:s
telefonintervjuer innebär enligt olika sakkunniggrupper ett mycket olyckligt
och irreparabelt tidsseriebrott i nuvarande unikt långa tidsserier. Att bygga ut
telefonintervjuerna som ska genomföras varje år under en fyraårsperiod på samma
stora grupp av personer till större volym stupar på hög risk för
intervjulämnarutmattning, ökad vägran att medverka och oacceptabel
kvalitetsförlust i svarslämnandet. Telefonintervjuer är dessutom direkt
olämpliga för grupperna invandrare, äldre, vissa funktionshindrade och barn.
Allt detta finns ingående belyst i tillgänglig metodforskning.
Jag har
själv tagit del av ett antal protester som kommit till SCB från myndigheter och
forskargrupper, som genom SCB:s beslut förlorar sin basstatistik respektive
sitt longitudinella forskningsmaterial. I en debattartikel i Göteborgs-Posten
för några månader sedan (se nedan, bilaga 1) argumenterar elva av vårt lands
ledande forskare mot den av SCB föreslagna ändringen. Vidare har
Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet gemensamt utrett beslutets konsekvenser
för folkhälsostatistiken och menar att möjligheterna till årlig uppföljning av
folkhälsan och en rad välfärdsvariabler försvinner och att viktiga tidsserier
bryts. Socialstyrelsen skriver till regeringen (se bilaga 2 nedan) att
styrelsen inte kan fullgöra sitt uppdrag utan tillgång till ULF, att ULF måste
bevaras, alternativt att motsvarande nationella undersökningar måste genomföras
på annat sätt – vilket skulle skapa stora samhällskostnader utanför SCB.
I sin
budgetproposition för 2008 föreslår regeringen emellertid en förstärkning av
anslaget till SCB med totalt 6 235 000 kronor, och skriver dessutom
”att det är viktigt att fortsatt kunna följa utvecklingen av
levnadsförhållandena i befolkningen”, under särskilt framhållande av grupperna
invandrare, äldre samt barn och unga.
Denna
av regeringen föreslagna anslagsförstärkning skulle dessbättre göra det möjligt
såväl att bevara både ULF och barn-ULF (med tidigare uppläggning och
omfattning) som att genomföra SILC helt i enlighet med EU-kraven.
Bilaga
1 (debattartikel i Göteborgs-Posten)
En halv miljard av statens
pengar riskerar att slösas bort
Minskade
anslag gör att den årliga undersökningen om våra levnadsförhållanden hotas att
halveras. Det kan drabba redan svaga grupper som äldre, invandrare och
ensamstående föräldrar, skriver debattörerna.
Undersökningen
om levnadsförhållanden, ULF, är en riksklenod som är hotad i omorganisationernas
Sverige. ULF drivs av Statistiska centralbyrån, SCB, sedan 1970-talet och har
blivit allt viktigare i samhällsplaneringen. I en rad statliga utredningar har
ULF belyst levnadsförhållandena för vissa grupper såsom äldre, invandrare och
ensamstående mammor och hälsotillståndet i befolkningen. Samma frågor har
ställts på ett mycket systematiskt sätt i samband med personliga intervjuer av
stora slumpurval av den svenska befolkningen. Man har kunnat följa ett antal
indikatorer på levnadsförhållanden och hälsa i flera decennier. Att kraftigt
ändra på förutsättningarna för dessa mätningar är som att lägga ned ett
klimatforskningslaboratorium som samlat data under lång tid. Större ändringar i
sättet att fråga kan göra att det inte går att lita på jämförbarheten över tid.
Förslaget
från SCB är att de personliga intervjuerna helt ska ersättas av
telefonintervjuer. Man säger från SCB:s ledning att telefonintervjuerna ger
data som är jämförbara med tidigare data. Men undersökningar har visat att
telefonintervjuer inte ger samma information om hälsotillstånd som den
personliga intervjun med systematisk utfrågning och uppföljning av svaren ger –
man kan få en systematisk underskattning av ohälsa i vissa avseenden och
överskattning i andra. Om man genomför den förändringen skulle man alltså kunna
felaktigt få intrycket att hälsan ”förbättras” eller ”försämras” i
befolkningen. Dessutom kan man inte ha så långa intervjuer när man gör dem i
telefon eftersom telefonintervjuerna upplevs mera tröttande än personliga intervjuer.
Man
tänker också kraftigt banta antalet frågor i ULF vilket innebär att
paketeringen ändras påtagligt. De få ULF-frågor som kommer att finnas kvar
kommer med sin ändrade inramning inte att ge jämförbara svar.
Ovarsam hantering
SCB:s
egna vetenskapliga rådgivare har betonat att man måste kunna visa vetenskapligt
att de stora planerade förändringarna inte medför tidsseriebrott i
svarsmönstren. Under 2005 och 2006 har man samlat in data för att belysa dessa
frågor men SCB:s ledning har inte brytt sig om den datainsamlingen och några
ordentliga analyser av effekterna av förändringarna har inte genomförts. En
rikssatsning som ULF som staten hittills satsat en halv miljard på borde
förvaltas med större varsamhet.
Saken
diskuteras just nu inom SCB. De alternativ som bäst tillgodoser ULF anser sig
SCB inte ha råd med. SCB-ledningens huvudalternativ innebär att ULF mer än
halveras! Vi är angelägna om att en så stor del av ULF som möjligt räddas. Om
SCB inte kan klara detta med sin egen budget måste externa medel skjutas till.
Erik
Amnå, professor i statskunskap, Örebro universitet
Björn
Halleröd, professor i sociologi, Umeå universitet
Johan
Hallqvist, professor i socialmedicin, Karolinska Institutet
Ingvar
Lundberg, professor i arbetsmedicin, Uppsala universitet
Jan
Sundqvist, professor i allmänmedicin, Karolinska Institutet
Töres
Theorell, professor emeritus, psykosocial medicin, Karolinska Institutet
Mats
Thorslund, professor i äldreforskning, Karolinska Institutet
Eva
Vingård, professor i arbetsmedicin, Uppsala universitet
Stig
Wall, professor i samhällsmedicin, Umeå universitet
Torbjörn
Åkerstedt, professor i beteendepsykologi, Karolinska Institutet
Per
Olof Östergren, professor i socialmedicin, Lunds universitet
Bilaga
2 (skrivelse från Socialstyrelsen till regeringen)
Hälsomätningar genom ULF
eller genom EU-SILC och EHIS
Generella synpunkter
Socialstyrelsen
har regeringens uppdrag att följa hälsa och hälsorelaterad välfärd och
levnadsvanor. Stora delar av den folkhälso- och sociala rapportering som utgör
hörnstenen i detta arbete vilar på data från SCB:s undersökning av
levnadsförhållanden, ULF.
I
samband med införandet av europeiska mätinstrument för välfärd, inkomst och
hälsa har SCB planerat förändringar och reduktioner av ULF som hotar att
allvarligt försämra Socialstyrelsens möjlighet att fullgöra regeringsuppdragen.
Socialstyrelsen
och EpC:s styrelse anser att det är av stort värde att få till stånd jämförbara
hälsomätningar inom EU-området. Vi hälsar därför införandet av EU-SILC, European
Survey of Income and Living Conditions, med tillfredsställelse och uppmuntrar
ansträngningarna med avseende på EHIS, European Health Interview Survey. De
undersökningar som planeras är dock inte tillräckliga för att upprätthålla de
höga krav på hälsouppföljning som vi har i Sverige med både återkommande årliga
avrapporteringar av folkhälsoläget och de fördjupningar vart fjärde år som de
tematiska folkhälsorapporterna och sociala rapporterna utgör. Den nationella undersökningen
kan inte ersättas av de europeiska instrumenten.
Förändringen
påverkar också Socialstyrelsens möjligheter att kombinera ULF:s information om
självskattad hälsa och välfärdsförhållanden med uppföljning i hälsodataregister
och dödsorsaksregister, en verksamhet som exempelvis på senare tid visat på
allvarliga långsiktiga sjukdomskonsekvenser och överdödlighet hos personer som
i ULF angivit bristande psykiskt välbefinnande.
Vidare
saknas helt och hållet täckning av barn i de europeiska instrumenten.
Jämförelse mellan EU-SILC
och ULF
Epidemiologiskt
Centrum har genomfört en utredning om konsekvenserna av att ersätta ULF med
EU-SILC varje år och EHIS vart femte år. Detaljerade jämförelser mellan dessa
instrument och ULF utifrån det nationella uppföljningsintressets perspektiv
redovisas i bilagor.
Beskrivningar
av brister inom olika välfärdsområden utgör återkommande inslag i
Socialstyrelsens sociala rapportering. Om man utgår från EU-SILC i nuvarande
form, kan man inte konstruera alla indikatorer som hittills använts för detta.
EU-SILC
innehåller fyra hälsofrågor varmed man tillsammans med dödsorsaksdata kan
producera sammanfattande hälsomått. Det finns dock inga möjligheter till närmare
utredning av trendbrott med mera, eftersom EU-SILC saknar följdfrågor om vilka
och hur allvarliga långvariga sjukdomar man upplever sig ha.
De
sammanfattningsmått man får i ULF är inte direkt jämförbara med EU-SILC. De kan
dock i framtiden komma att utgöra en egen tidsserie med data för varje år.
Två
frågor om otillfredsställda vårdbehov ställs i EU-SILC, vilket är fullt
jämförbart med ULF. Däremot saknas helt frågor om vårdutnyttjande, vilket gör
att Socialstyrelsens studier av vård på lika villkor inte kan genomföras som
tidigare.
Jämförelse mellan EHIS och
ULF
För
vuxna ställs en lång rad väsentliga hälsofrågor i EHIS. Från dessa fås en god
uppfattning om omfattningen av olika hälsoproblem. I EHIS ställs (till skillnad
från EU-SILC) också följdfrågor om sjukdom och besvär, även om ULF utöver detta
fortfarande innehåller mer detaljerad information om vissa andra problem (se
bilagorna 1–3 för närmare beskrivning).
EHIS
ska genomföras vart femte år. Många hälsofrågor i ULF ställs varje år.
Övergången till femårsintervall påverkar starkt möjligheten att följa hälsoutvecklingen.
Som exempel kan visas hur redovisningen av utvecklingen av självupplevd
ängslan, oro eller ångest skulle påverkas av att mätningarna endast gjordes
vart femte år (bilaga 4).
Frågor
som bör följas varje år i stället för vart femte år rör fördjupade kunskaper om
långvarig sjukdom, sjukskrivning/korttidssjukdom, läkemedelsförbrukning, värk
och smärta, psykiskt välbefinnande, rörelseförmåga, ADL-funktion/hjälpbehov,
tuggförmåga, motionsvanor, tobaksvanor (här saknas snus helt), alkoholvanor,
längd och vikt.
Många
frågor skiljer sig innehållsmässigt mellan EHIS och ULF. Viktiga problem i
dessa avseenden är exempelvis att man i EHIS inte frågar tidigare rökare om hur
länge sedan det var man slutade röka och att EHIS inte innehåller information
om snusning, samt att frågor om matvanor är betydligt utförligare i ULF än i
EHIS.
EHIS
innehåller å andra sidan frågor om narkotika, fysisk miljö och utnyttjande av
hälso- och sjukvård. Uppgifter om detta saknas i dagens ULF.
Barn
Hälsofördjupningen
i ULF innehåller frågor till föräldrar om deras barns läkemedelskonsumtion,
läkarbesök och specifika allergiska besvär. Dessa uppgifter har legat till
grund för återkommande analyser av utvecklingen av allergiska besvär hos
svenska barn och regional och ekonomisk jämlikhet när det gäller konsumtion av
läkemedel och tillgång till vård hos läkare.
Frågor om barn saknas i
både EU-SILC och EHIS
Socialstyrelsen
vill i anslutning till detta också påminna om värdet av att de så kallade barn-ULF-undersökningarna
för barn i åldern 10–18 år fortsätter, nu kopplade till EU-SILC. För att inte
försämra möjligheten att beskriva barns situation behövs dock även här en
förstärkning i form av frågor om barn under tio års ålder.
Slutsats
EU-SILC
är för närvarande i drift och är ett obligatoriskt åtagande. Sverige har ännu
inte åtagit sig att genomföra EHIS. Den europeiska ramlagstiftning som kan
bedömas komma till stånd kommer dock att inom de närmaste åren göra det
obligatoriskt att producera nationell information inom flera av EHIS områden.
Socialstyrelsens genomgång av konsekvenserna har grundats på antagandet att
båda de europeiska instrumenten genomförs enligt nuvarande planer.
Förutsättningar
för att uppgradera de europeiska instrumenten till den nivå vi kräver
nationellt finns för närvarande inte. Om Socialstyrelsen ska kunna fullgöra
sitt uppdrag gentemot regeringen att följa befolkningens hälsa och sociala
förhållanden, speciellt med avseende på särskilt utsatta grupper, måste därför
utrymme skapas för att bibehålla stora delar av ULF eller för att genomföra
motsvarande nationella mätningar på annat sätt.
För
Socialstyrelsen och Styrelsen för Epidemiologiskt Centrum
Kjell
Asplund
Generaldirektör
Bilagor:
Bilaga
1
Jämförelse
mellan hälsofrågor i EU-SILC, EHIS och ULF
Bilaga
2
Jämförelse
mellan EU-SILC och ULF vad gäller sociala förhållanden
Bilaga
3
Jämförelse
mellan EHIS och ULF vad gäller sociala förhållanden
Bilaga
4
Mätning
av ängslan, oro och ångest varje år jämfört med vart femte år. Trender
Mot
denna bakgrund vill jag fråga finansministern:
1. Är det finansministerns avsikt att den i budgetpropositionen
för 2008 föreslagna anslagsförstärkningen för SCB ska möjliggöra ett fortsatt
genomförande av ULF med ungefär hittillsvarande ambitionsnivå, samtidigt som de
av EU önskade SILC-undersökningarna också kan genomföras?
2. Avser finansministern
att i sitt förestående regleringsbrev till SCB markera en sådan
viljeinriktning?