den 19 november

Interpellation

2007/08:187 Regleringsbrev till SCB och ULF

av Lennart Levi (c)

till finansminister Anders Borg (m)

I min fråga till finansminister Anders Borg i kammaren den 30 november 2006 framhöll jag att ”vårt land kan vara stolt över Statistiska centralbyråns, SCB:s, system för undersökningar av befolkningens levnadsförhållanden. ULF. I ULF ingår ett tiotal integrerade sektorsundersökningar som sammantagna ger oss en unik och tillförlitlig bild av vår välfärd” vid varje mättillfälle men också av dess utveckling över flera decennier.

I sitt svar framhöll finansministern att han bara kunde instämma i ovanstående, ”nämligen att levnadsundersökningarna har varit centrala” och att de är viktiga ”för att vi ska få en ökad förståelse för hur samhällsförhållandena fungerar”.

Jag kan i min tur bara instämma i finansministerns nyssnämnda bedömningar. ULF används sedan årtionden av statsdepartementen, otaliga offentliga utredningar, sektorsmyndigheter, forskningsinstitutioner, intresseorganisationer och massmedier. SCB:s ledning har själv betecknat ULF som ”SCB:s flaggskepp”. ULF har även tjänat som förebild för statistikuppbyggnaden i andra länder. Och SCB och ULF har tilldelats 2001 års Reward for the Betterment of Human Conditions av The International Society for Quality of Life Studies för sin systemuppbyggnad, rigorösa kvalitetskontroll, publicering och uthållighet allt sedan 1970-talet.

Mot denna bakgrund ter det sig såväl märkligt som oroande att SCB nyligen fattat ett internt beslut som i praktiken innebär att ULF-systemet läggs ned – för att finansiera en långt mindre ambitiös telefonundersökning, SILC, som enligt en EU-förordning ska bekostas av medlemsländerna och levereras till Eurostat.

SILC liknar visserligen ULF men har en betydligt mindre detaljeringsgrad, helt annan metodik och lägre kvalitet. Att ersätta ULF-systemets besöksintervjuer med SILC:s telefonintervjuer innebär enligt olika sakkunniggrupper ett mycket olyckligt och irreparabelt tidsseriebrott i nuvarande unikt långa tidsserier. Att bygga ut telefonintervjuerna som ska genomföras varje år under en fyraårsperiod på samma stora grupp av personer till större volym stupar på hög risk för intervjulämnarutmattning, ökad vägran att medverka och oacceptabel kvalitetsförlust i svarslämnandet. Telefonintervjuer är dessutom direkt olämpliga för grupperna invandrare, äldre, vissa funktionshindrade och barn. Allt detta finns ingående belyst i tillgänglig metodforskning.

Jag har själv tagit del av ett antal protester som kommit till SCB från myndigheter och forskargrupper, som genom SCB:s beslut förlorar sin basstatistik respektive sitt longitudinella forskningsmaterial. I en debattartikel i Göteborgs-Posten för några månader sedan (se nedan, bilaga 1) argumenterar elva av vårt lands ledande forskare mot den av SCB föreslagna ändringen. Vidare har Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet gemensamt utrett beslutets konsekvenser för folkhälsostatistiken och menar att möjligheterna till årlig uppföljning av folkhälsan och en rad välfärdsvariabler försvinner och att viktiga tidsserier bryts. Socialstyrelsen skriver till regeringen (se bilaga 2 nedan) att styrelsen inte kan fullgöra sitt uppdrag utan tillgång till ULF, att ULF måste bevaras, alternativt att motsvarande nationella undersökningar måste genomföras på annat sätt – vilket skulle skapa stora samhällskostnader utanför SCB.

I sin budgetproposition för 2008 föreslår regeringen emellertid en förstärkning av anslaget till SCB med totalt 6 235 000 kronor, och skriver dessutom ”att det är viktigt att fortsatt kunna följa utvecklingen av levnadsförhållandena i befolkningen”, under särskilt framhållande av grupperna invandrare, äldre samt barn och unga.

Denna av regeringen föreslagna anslagsförstärkning skulle dessbättre göra det möjligt såväl att bevara både ULF och barn-ULF (med tidigare uppläggning och omfattning) som att genomföra SILC helt i enlighet med EU-kraven.

Bilaga 1 (debattartikel i Göteborgs-Posten)

En halv miljard av statens pengar riskerar att slösas bort

Minskade anslag gör att den årliga undersökningen om våra levnadsförhållanden hotas att halveras. Det kan drabba redan svaga grupper som äldre, invandrare och ensamstående föräldrar, skriver debattörerna.

Undersökningen om levnadsförhållanden, ULF, är en riksklenod som är hotad i omorganisationernas Sverige. ULF drivs av Statistiska centralbyrån, SCB, sedan 1970-talet och har blivit allt viktigare i samhällsplaneringen. I en rad statliga utredningar har ULF belyst levnadsförhållandena för vissa grupper såsom äldre, invandrare och ensamstående mammor och hälsotillståndet i befolkningen. Samma frågor har ställts på ett mycket systematiskt sätt i samband med personliga intervjuer av stora slumpurval av den svenska befolkningen. Man har kunnat följa ett antal indikatorer på levnadsförhållanden och hälsa i flera decennier. Att kraftigt ändra på förutsättningarna för dessa mätningar är som att lägga ned ett klimatforskningslaboratorium som samlat data under lång tid. Större ändringar i sättet att fråga kan göra att det inte går att lita på jämförbarheten över tid.

Förslaget från SCB är att de personliga intervjuerna helt ska ersättas av telefonintervjuer. Man säger från SCB:s ledning att telefonintervjuerna ger data som är jämförbara med tidigare data. Men undersökningar har visat att telefonintervjuer inte ger samma information om hälsotillstånd som den personliga intervjun med systematisk utfrågning och uppföljning av svaren ger – man kan få en systematisk underskattning av ohälsa i vissa avseenden och överskattning i andra. Om man genomför den förändringen skulle man alltså kunna felaktigt få intrycket att hälsan ”förbättras” eller ”försämras” i befolkningen. Dessutom kan man inte ha så långa intervjuer när man gör dem i telefon eftersom telefonintervjuerna upplevs mera tröttande än personliga intervjuer.

Man tänker också kraftigt banta antalet frågor i ULF vilket innebär att paketeringen ändras påtagligt. De få ULF-frågor som kommer att finnas kvar kommer med sin ändrade inramning inte att ge jämförbara svar.

Ovarsam hantering

SCB:s egna vetenskapliga rådgivare har betonat att man måste kunna visa vetenskapligt att de stora planerade förändringarna inte medför tidsseriebrott i svarsmönstren. Under 2005 och 2006 har man samlat in data för att belysa dessa frågor men SCB:s ledning har inte brytt sig om den datainsamlingen och några ordentliga analyser av effekterna av förändringarna har inte genomförts. En rikssatsning som ULF som staten hittills satsat en halv miljard på borde förvaltas med större varsamhet.

Saken diskuteras just nu inom SCB. De alternativ som bäst tillgodoser ULF anser sig SCB inte ha råd med. SCB-ledningens huvudalternativ innebär att ULF mer än halveras! Vi är angelägna om att en så stor del av ULF som möjligt räddas. Om SCB inte kan klara detta med sin egen budget måste externa medel skjutas till.

Erik Amnå, professor i statskunskap, Örebro universitet

Björn Halleröd, professor i sociologi, Umeå universitet

Johan Hallqvist, professor i socialmedicin, Karolinska Institutet

Ingvar Lundberg, professor i arbetsmedicin, Uppsala universitet

Jan Sundqvist, professor i allmänmedicin, Karolinska Institutet

Töres Theorell, professor emeritus, psykosocial medicin, Karolinska Institutet

Mats Thorslund, professor i äldreforskning, Karolinska Institutet

Eva Vingård, professor i arbetsmedicin, Uppsala universitet

Stig Wall, professor i samhällsmedicin, Umeå universitet

Torbjörn Åkerstedt, professor i beteendepsykologi, Karolinska Institutet

Per Olof Östergren, professor i socialmedicin, Lunds universitet

Bilaga 2 (skrivelse från Socialstyrelsen till regeringen)

Hälsomätningar genom ULF eller genom EU-SILC och EHIS

Generella synpunkter

Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att följa hälsa och hälsorelaterad välfärd och levnadsvanor. Stora delar av den folkhälso- och sociala rapportering som utgör hörnstenen i detta arbete vilar på data från SCB:s undersökning av levnadsförhållanden, ULF.

I samband med införandet av europeiska mätinstrument för välfärd, inkomst och hälsa har SCB planerat förändringar och reduktioner av ULF som hotar att allvarligt försämra Socialstyrelsens möjlighet att fullgöra regeringsuppdragen.

Socialstyrelsen och EpC:s styrelse anser att det är av stort värde att få till stånd jämförbara hälsomätningar inom EU-området. Vi hälsar därför införandet av EU-SILC, European Survey of Income and Living Conditions, med tillfredsställelse och uppmuntrar ansträngningarna med avseende på EHIS, European Health Interview Survey. De undersökningar som planeras är dock inte tillräckliga för att upprätthålla de höga krav på hälsouppföljning som vi har i Sverige med både återkommande årliga avrapporteringar av folkhälsoläget och de fördjupningar vart fjärde år som de tematiska folkhälsorapporterna och sociala rapporterna utgör. Den nationella undersökningen kan inte ersättas av de europeiska instrumenten.

Förändringen påverkar också Socialstyrelsens möjligheter att kombinera ULF:s information om självskattad hälsa och välfärdsförhållanden med uppföljning i hälsodataregister och dödsorsaksregister, en verksamhet som exempelvis på senare tid visat på allvarliga långsiktiga sjukdomskonsekvenser och överdödlighet hos personer som i ULF angivit bristande psykiskt välbefinnande.

Vidare saknas helt och hållet täckning av barn i de europeiska instrumenten.

Jämförelse mellan EU-SILC och ULF

Epidemiologiskt Centrum har genomfört en utredning om konsekvenserna av att ersätta ULF med EU-SILC varje år och EHIS vart femte år. Detaljerade jämförelser mellan dessa instrument och ULF utifrån det nationella uppföljningsintressets perspektiv redovisas i bilagor.

Beskrivningar av brister inom olika välfärdsområden utgör återkommande inslag i Socialstyrelsens sociala rapportering. Om man utgår från EU-SILC i nuvarande form, kan man inte konstruera alla indikatorer som hittills använts för detta.

EU-SILC innehåller fyra hälsofrågor varmed man tillsammans med dödsorsaksdata kan producera sammanfattande hälsomått. Det finns dock inga möjligheter till närmare utredning av trendbrott med mera, eftersom EU-SILC saknar följdfrågor om vilka och hur allvarliga långvariga sjukdomar man upplever sig ha.

De sammanfattningsmått man får i ULF är inte direkt jämförbara med EU-SILC. De kan dock i framtiden komma att utgöra en egen tidsserie med data för varje år.

Två frågor om otillfredsställda vårdbehov ställs i EU-SILC, vilket är fullt jämförbart med ULF. Däremot saknas helt frågor om vårdutnyttjande, vilket gör att Socialstyrelsens studier av vård på lika villkor inte kan genomföras som tidigare.

Jämförelse mellan EHIS och ULF

För vuxna ställs en lång rad väsentliga hälsofrågor i EHIS. Från dessa fås en god uppfattning om omfattningen av olika hälsoproblem. I EHIS ställs (till skillnad från EU-SILC) också följdfrågor om sjukdom och besvär, även om ULF utöver detta fortfarande innehåller mer detaljerad information om vissa andra problem (se bilagorna 1–3 för närmare beskrivning).

EHIS ska genomföras vart femte år. Många hälsofrågor i ULF ställs varje år. Övergången till femårsintervall påverkar starkt möjligheten att följa hälsoutvecklingen. Som exempel kan visas hur redovisningen av utvecklingen av självupplevd ängslan, oro eller ångest skulle påverkas av att mätningarna endast gjordes vart femte år (bilaga 4).

Frågor som bör följas varje år i stället för vart femte år rör fördjupade kunskaper om långvarig sjukdom, sjukskrivning/korttidssjukdom, läkemedelsförbrukning, värk och smärta, psykiskt välbefinnande, rörelseförmåga, ADL-funktion/hjälpbehov, tuggförmåga, motionsvanor, tobaksvanor (här saknas snus helt), alkoholvanor, längd och vikt.

Många frågor skiljer sig innehållsmässigt mellan EHIS och ULF. Viktiga problem i dessa avseenden är exempelvis att man i EHIS inte frågar tidigare rökare om hur länge sedan det var man slutade röka och att EHIS inte innehåller information om snusning, samt att frågor om matvanor är betydligt utförligare i ULF än i EHIS.

EHIS innehåller å andra sidan frågor om narkotika, fysisk miljö och utnyttjande av hälso- och sjukvård. Uppgifter om detta saknas i dagens ULF.

Barn

Hälsofördjupningen i ULF innehåller frågor till föräldrar om deras barns läkemedelskonsumtion, läkarbesök och specifika allergiska besvär. Dessa uppgifter har legat till grund för återkommande analyser av utvecklingen av allergiska besvär hos svenska barn och regional och ekonomisk jämlikhet när det gäller konsumtion av läkemedel och tillgång till vård hos läkare.

Frågor om barn saknas i både EU-SILC och EHIS

Socialstyrelsen vill i anslutning till detta också påminna om värdet av att de så kallade barn-ULF-undersökningarna för barn i åldern 10–18 år fortsätter, nu kopplade till EU-SILC. För att inte försämra möjligheten att beskriva barns situation behövs dock även här en förstärkning i form av frågor om barn under tio års ålder.

Slutsats

EU-SILC är för närvarande i drift och är ett obligatoriskt åtagande. Sverige har ännu inte åtagit sig att genomföra EHIS. Den europeiska ramlagstiftning som kan bedömas komma till stånd kommer dock att inom de närmaste åren göra det obligatoriskt att producera nationell information inom flera av EHIS områden. Socialstyrelsens genomgång av konsekvenserna har grundats på antagandet att båda de europeiska instrumenten genomförs enligt nuvarande planer.

Förutsättningar för att uppgradera de europeiska instrumenten till den nivå vi kräver nationellt finns för närvarande inte. Om Socialstyrelsen ska kunna fullgöra sitt uppdrag gentemot regeringen att följa befolkningens hälsa och sociala förhållanden, speciellt med avseende på särskilt utsatta grupper, måste därför utrymme skapas för att bibehålla stora delar av ULF eller för att genomföra motsvarande nationella mätningar på annat sätt.

För Socialstyrelsen och Styrelsen för Epidemiologiskt Centrum

Kjell Asplund

Generaldirektör

Bilagor:

Bilaga 1

Jämförelse mellan hälsofrågor i EU-SILC, EHIS och ULF

Bilaga 2

Jämförelse mellan EU-SILC och ULF vad gäller sociala förhållanden

Bilaga 3

Jämförelse mellan EHIS och ULF vad gäller sociala förhållanden

Bilaga 4

Mätning av ängslan, oro och ångest varje år jämfört med vart femte år. Trender

Mot denna bakgrund vill jag fråga finansministern:

1. Är det finansministerns avsikt att den i budgetpropositionen för 2008 föreslagna anslagsförstärkningen för SCB ska möjliggöra ett fortsatt genomförande av ULF med ungefär hittillsvarande ambitionsnivå, samtidigt som de av EU önskade SILC-undersökningarna också kan genomföras?

2. Avser finansministern att i sitt förestående regleringsbrev till SCB markera en sådan viljeinriktning?