den 16 november

Interpellation

2007/08:176 Legitimation för kuratorer i sjukvården

av Ylva Johansson (s)

till socialminister Göran Hägglund (kd)

Kuratorer arbetar i många olika verksamhetsgrenar inom hälso- och sjukvården. Allt fler medborgare söker vård för psykisk ohälsa och många delar av hälso- och sjukvården vittnar om det ökande behovet av psykosocial kompetens för att möta patienternas behov.

Kuratorn utför ett kvalificerat arbete av stor betydelse för patientsäkerheten i hälso- och sjukvården och arbetar självständigt utan direkt kontroll av någon annan yrkeskategori.

Kuratorn har en självständig yrkesfunktion inom hälso- och sjukvården med direkt patientansvar. Av kuratorn förväntas ett självständigt och kvalificerat psykosocialt behandlingsarbete som innefattar utredning, bedömning och behandling. Samtidigt samarbetar kuratorn vanligen i ett team med mycket nära samarbete med andra yrkeskategorier inom sjukvården.

I dag finns inga formella kompetenskrav för att anställas som kurator inom hälso- och sjukvården. Till skillnad från de flesta av de yrkeskategorier som kuratorn har att samarbeta med är kurator inte en skyddad yrkestitel och det finns inte legitimation för denna yrkesgrupp. Det vanligaste är att kurator har socionomexamen eller motsvarande akademisk grundutbildning. Socionomprogrammet är på 140 poäng (3,5 år). Men i princip kan vem som helst kalla sig kurator.

Legitimationen utgör sedan lång tid ett viktigt bevis på en yrkesutövares kompetens inom hälso- och sjukvården. Legitimationen är ett uttryck för att en yrkesutövare står under samhällets tillsyn och har godkänts för yrkesverksamhet inom det område legitimationen avser. Den främsta betydelsen ligger i samhällets möjlighet att på ett märkbart och tydligt sätt – genom indragning av legitimationen – reagera när en legitimerad yrkesutövare allvarligt missköter sig.

Legitimationen garanterar att personalen har en viss kompetensnivå och utgör en varudeklaration för personalens kvalifikationer. Rätten till legitimation förbehålls sådana grupper av yrkesutövare som har en självständig yrkesfunktion med kvalificerade arbetsuppgifter och ett särskilt ansvar för patienternas säkerhet i vården och som i inte oväsentlig utsträckning vänder sig direkt till allmänheten.

Många patienter som vänder sig till en kurator inom hälso- och sjukvården tror säkert att samma krav på dokumentation och kontroll gäller denna yrkesgrupp. Men så är alltså inte fallet. Trots att kuratorn ofta möter människor i ett skört och utsatt tillstånd och ofta får ta emot kunskap och insikt om svåra personliga förhållanden finns alltså inga formella krav på kuratorns kompetens på det sätt som görs för exempelvis sjukgymnaster, sjuksköterskor eller biomedicinska analytiker.

Socialstyrelsen har just presenterat ett förslag om att det bör satsas på vidareutbildning för kuratorer och psykologer i primärvården för att i större omfattning kunna erbjuda evidensbaserad samtalsbehandling och annan evidensbaserad behandling. Det finns ett stort behov av detta. Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för kognitiv beteendeterapi, och vidareutbildningen bör därför ha den inriktningen. Det är en behandlingsform som använts i primärvården och som primärvården önskar erbjuda. Denna satsning förutsätter enligt Socialstyrelsen ett statligt stöd till huvudmännen.

Kuratorer är således en viktig yrkesgrupp i sjukvården och det är viktigt att yrket skyddas med en legitimation.

Jag vill fråga socialministern:

Avser ministern att ta initiativ som leder till att kuratorer inom hälso- och sjukvården får legitimation och skyddad yrkestitel?