den 16 november
Interpellation
2007/08:176 Legitimation för kuratorer i sjukvården
av Ylva
Johansson (s)
till
socialminister Göran Hägglund (kd)
Kuratorer
arbetar i många olika verksamhetsgrenar inom hälso- och sjukvården. Allt fler
medborgare söker vård för psykisk ohälsa och många delar av hälso- och
sjukvården vittnar om det ökande behovet av psykosocial kompetens för att möta
patienternas behov.
Kuratorn
utför ett kvalificerat arbete av stor betydelse för patientsäkerheten i hälso-
och sjukvården och arbetar självständigt utan direkt kontroll av någon annan
yrkeskategori.
Kuratorn
har en självständig yrkesfunktion inom hälso- och sjukvården med direkt
patientansvar. Av kuratorn förväntas ett självständigt och kvalificerat
psykosocialt behandlingsarbete som innefattar utredning, bedömning och
behandling. Samtidigt samarbetar kuratorn vanligen i ett team med mycket nära
samarbete med andra yrkeskategorier inom sjukvården.
I dag
finns inga formella kompetenskrav för att anställas som kurator inom hälso- och
sjukvården. Till skillnad från de flesta av de yrkeskategorier som kuratorn har
att samarbeta med är kurator inte en skyddad yrkestitel och det finns inte
legitimation för denna yrkesgrupp. Det vanligaste är att kurator har
socionomexamen eller motsvarande akademisk grundutbildning. Socionomprogrammet
är på 140 poäng (3,5 år). Men i princip kan vem som helst kalla sig kurator.
Legitimationen
utgör sedan lång tid ett viktigt bevis på en yrkesutövares kompetens inom
hälso- och sjukvården. Legitimationen är ett uttryck för att en yrkesutövare
står under samhällets tillsyn och har godkänts för yrkesverksamhet inom det
område legitimationen avser. Den främsta betydelsen ligger i samhällets
möjlighet att på ett märkbart och tydligt sätt – genom indragning av legitimationen
– reagera när en legitimerad yrkesutövare allvarligt missköter sig.
Legitimationen
garanterar att personalen har en viss kompetensnivå och utgör en
varudeklaration för personalens kvalifikationer. Rätten till legitimation
förbehålls sådana grupper av yrkesutövare som har en självständig yrkesfunktion
med kvalificerade arbetsuppgifter och ett särskilt ansvar för patienternas
säkerhet i vården och som i inte oväsentlig utsträckning vänder sig direkt till
allmänheten.
Många
patienter som vänder sig till en kurator inom hälso- och sjukvården tror säkert
att samma krav på dokumentation och kontroll gäller denna yrkesgrupp. Men så är
alltså inte fallet. Trots att kuratorn ofta möter människor i ett skört och
utsatt tillstånd och ofta får ta emot kunskap och insikt om svåra personliga
förhållanden finns alltså inga formella krav på kuratorns kompetens på det sätt
som görs för exempelvis sjukgymnaster, sjuksköterskor eller biomedicinska
analytiker.
Socialstyrelsen
har just presenterat ett förslag om att det bör satsas på vidareutbildning för
kuratorer och psykologer i primärvården för att i större omfattning kunna
erbjuda evidensbaserad samtalsbehandling och annan evidensbaserad behandling.
Det finns ett stort behov av detta. Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för
kognitiv beteendeterapi, och vidareutbildningen bör därför ha den inriktningen.
Det är en behandlingsform som använts i primärvården och som primärvården
önskar erbjuda. Denna satsning förutsätter enligt Socialstyrelsen ett statligt
stöd till huvudmännen.
Kuratorer
är således en viktig yrkesgrupp i sjukvården och det är viktigt att yrket
skyddas med en legitimation.
Jag
vill fråga socialministern:
Avser
ministern att ta initiativ som leder till att kuratorer inom hälso- och
sjukvården får legitimation och skyddad yrkestitel?