den 13 november

Interpellation

2007/08:149 Belastningsskador

av Torbjörn Björlund (v)

till arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (m)

Årets arbetsmiljöriksdag fokuserade på belastningsskador. Tema ”Belasta rätt” är en del av den europeiska arbetsmiljöveckan.

Belastnings- och förslitningsskador är de symtom som orsakar mest sjukfrånvaro. Arbetsskador utan sjukfrånvaro är också vanligt. Per tusen förvärvsarbetande är dessutom anmälda skador utan frånvaro nästan dubbelt så omfattande som med sjukfrånvaro hos män enligt Arbetsmiljöverkets arbetsskaderapport för 2006.

Inför årets arbetsmiljöriksdag gjorde Arbetsmiljöverket ett antal inspektioner. Då framkom bland annat följande:

”Monteringsarbete vid nästan 500 företag inom fordons‑, el- och teleutrustningsindustrin har inspekterats. 60 procent av dessa fick inspektionsmeddelande med krav om att rätta till bristerna, som huvudsakligen gällde belastningsergonomiska förhållanden. Montör är det yrke bland kvinnor som har flest anmälda belastningssjukdomar per tusen sysselsatta. Bland män hamnar yrket som det tredje mest utsatta. Ensidigheten i arbetet med många små, upprepade rörelser ofta i kombination med tidspress och låg kontroll över arbetssituationen är de vanligaste skaderiskerna.

Förhållanden för service‑, köks- och städpersonal inom vården har kontrollerats utifrån en EU-gemensam bedömningsmodell. Det har framför allt gällt risker i samband med manuell hantering för olika personalkategorier vid bland annat ett 60-tal större sjukhus och lasarett i hela landet. 75 procent av inspektionerna har lett till att krav på förbättringar ställts. Vid närmare 250 inspektioner har städares arbetsförhållanden kontrollerats. 70 procent av besökta arbetsgivare hade brister i arbetsmiljön – flest de som har städning i egen regi.”

Tidningen Dagens Arbete har också uppmärksammat belastningsskadorna i bilindustrin.

Arbetet har blivit alltmer monotont och enformigt, löpande bandet har kommit tillbaka. Sedan 1994 har belastningsskadorna fördubblats. Det är sex gånger vanligare att kvinnor i fordonsindustri drabbas av belastningsskador jämfört med kvinnor i vård- och omsorgsyrken. Det är mer än dubbelt så vanligt att kvinnor drabbas av belastningssjukdomar, jämfört med män i fordonsindustrin.

På fråga från Dagens Arbete om orsaken till de ökade belastningsskadorna inom fordonsindustrin säger teknikföretagens vice vd: ”Ingen aning”.

Belastningsskador kan uppträda både som olycksfall och arbetssjukdomar. Arbetssjukdomarnas omfattning kan ta lång tid att få rätt uppfattning om.

”Den som råkat ut för en olycka vet oftast exakt när den inträffade. Som arbetssjukdom betraktas besvär som beror på en längre tids skadlig inverkan. Eftersom det i de allra flesta fall inte är möjligt att exakt säga när en arbetssjukdom har sin början, så redovisas arbetssjukdomarna efter det år då de anmälts. Skillnader mellan den preliminära och slutliga statistiken beror på upprättningar i det register som ligger till grund för statistiken.” (AV:s rapport om arbetsskador 2006)

Resultatet av det som görs eller inte görs i dag kan ta många år att få vetskap om, hur många som kommer att få belastningsskador med eller utan sjukfrånvaro. Oavsett om man blir sjukskriven påverkas livskvaliteten.

Med anledning av vad som anförts vill jag fråga:

1. Vilka åtgärder ämnar statsrådet vidta med anledning av resultatet från Arbetsmiljöverkets tillsynskampanj kring belastningsergonomi som presenterades på årets arbetsmiljöriksdag?

2. Vilka åtgärder är statsrådet beredd att vidta för att öka kunskapsläget kring orsakerna till belastningsskadorna inom fordonsindustrin och i arbetslivet i övrigt?