den 6 november

Interpellation

2007/08:119 Funktionshindrade elevers ekonomiska möjligheter att studera

av Helene Petersson i Stockaryd (s)

till statsrådet Lars Leijonborg (fp)

I januari 2007 genomfördes samordningsbestämmelser mellan studiemedelssystemet och systemet med aktivitetsersättning. Bakgrunden är att man inte ska kunna få ersättning från flera system samtidigt och denna målsättning är helt riktig. Men det har inneburit ett stort problem för den grupp funktionshindrade som studerar, bland annat vid folkhögskolor.

Denna grupp elever har stora studiebehov och behöver ofta just den studieform som kan ges vid en folkhögskola. Det innebär att studierna individanpassas och att man får möjlighet att umgås och leva tillsammans med andra under studietiden. Just detta att studera tillsammans ger många möjlighet att växa som människor, att veta att det finns andra i samma situation och att tillsammans med andra elever kunna lösa studieuppgifter. För många är det också första gången de lever hemifrån, vilket också det ger en större självkänsla.

Det finns också funktionshindrade elever som har haft drogproblem, vilket gör att utbildningen måste specialanpassas för att vara till verklig nytta.

För alla dessa elever, där många är på väg ut i vuxen- och arbetslivet, är studierna givetvis oerhört viktiga. Samtidigt har många av dem en ansträngd ekonomisk situation, vilket gör att det inte är rimligt att söka studiemedel för dessa studier. De studiemedlen kan komma att behövas om man går vidare i sin utbildning.

Många folkhögskolor och handikapporganisationer har under de senaste åren märkt en betydligt striktare hållning från kommuner och landsting avseende betalningsviljan för exempelvis behandlingsinsatser, pedagogisk handledning, assistans och stöd till korttidsvistelse.

Regeringen har givit Socialstyrelsens institut för särskilt utbildningsstöd i uppdrag att se över hur dessa statsbidrag används samt också givit CSN ett uppdrag att se över vilka utbildningar vid folkhögskolor som fortsättningsvis ska ge rätt till studiestöd. Dessa uppdrag ska redovisas senast den 3 december 2007.

Förfaringssättet att tillsätta utredningar innebär att många av eleverna inte kan gå kvar i sin utbildning och att de därmed inte bara förlorar tid utan också förlorar den kunskap som i mångt och mycket är färskvara. Det är ett dåligt sätt att korrigera något som skulle ha kunnat göras snabbt och enkelt. Det drabbar dessa funktionshindrade elever hårt och det gäller naturligtvis även för de folkhögskolor som har en väl fungerande studieorganisation för funktionshindrade elever.

Alla är således förlorare nu när hela hanteringen ligger still i avvaktan på utredningarnas svar. Därefter måste naturligtvis svaren gås igenom och nya förslag läggas fram. Under tiden kommer allt fler funktionshindrade att helt missa eller försena sin utbildning.

Av vilken anledning vill inte statsrådet lösa denna fråga på ett snabbt och effektivt sätt så att dessa elever inte kommer mer i kläm än vad de redan gjort?

Hur avser statsrådet att gå vidare med utredningssvaren; ska det bli någon remissomgång eller kommer det ett förslag till riksdagen direkt efteråt?

Vilka åtgärder avser statsrådet att ta för att motverka landstingens och kommunernas mer återhållsamma inställning till att bevilja stöd för personer med funktionshinder som vill studera på folkhögskolor?