den 5 november

Interpellation

2007/08:111 Frontex och asylrätten

av Kalle Larsson (v)

till statsrådet Tobias Billström (m)

Samtidigt som EU:s medlemsstater samtalar om hur man ska kunna få in den arbetskraftsimport man anser sig behöva i Europa och på samma gång hålla gränserna stängda från flyktinginvandring, riskerar allt fler människor sina liv för att nå EU:s yttre gräns för att söka skydd.

I och med att murarna runt ”Fästning Europa” byggs allt högre har i stort sett alla legala möjligheter att ta sig innanför Europas gränser täppts till. Ett exempel är det skarpa viseringstvång som EU upprätthåller mot medborgare i länder där det råder politiska förhållanden som innebär att människor behöver fly. Ett annat är de ekonomiska sanktioner i form av transportörsansvar som riktas mot flyg- eller båtföretag som transporterar människor som inte har nödvändiga handlingar i ordning. Dublinkonventionen är ytterligare en viktig beståndsdel i kampen att hålla människor borta från Europa.

Den förda politiken leder till ett systematiskt brott mot internationell och europeisk flyktingrätt. Sverige deltar aktivt i såväl utformningen som praktiserandet av denna restriktiva politik. Flera åtgärder är emellertid möjliga att vidta för att bryta denna utveckling. Det handlar om att slopa transportörsansvaret och att Dublinkonventionen omförhandlas så att den asylsökande själv tillåts välja asylland. Det är vidare av stor vikt att, som komplement till det traditionella sättet att söka asyl, ge beskickningar möjlighet att utfärda så kallade asylvisum till skyddsbehövande antingen när dessa befinner sig i hemlandet eller i tredjeland.

I stället sker nu i det tysta en mycket snabb utveckling av EU-samarbetet beträffande kontrollen av EU:s yttergränser. Genom Rådsförordning 2007/2004 har ett EU-organ – Frontex – skapats för detta ändamål. Förordning 863/2007 etablerar en mekanism för att bygga upp snabba gränsinsatsstyrkor, Rapid Border Intervention Teams (Rabit).

EU:s medlemsstater bidrar med gränsvakter, fartyg, helikoptrar, flygplan, vapen, ammunition, dokumentläsare och annan utrustning till Frontex. Sverige har bidragit med både personal och utrustning. Exempel på operationer som Frontex genomfört är Hera 1–3 utanför Afrikas västkust, Gordius vid Moldaviens gränser mot EU, Poseidon i östra Medelhavet, Migration Flow Malta och Nautilus i centrala Medelhavet och Niris i Östersjöområdet. Frontex har till att börja med koncentrerat mycket av sin verksamhet till patrullering och övervakning av den afrikanska västkusten och centrala Medelhavet. Detta har fått till följd att människor börjat använda längre och farligare flyktvägar, i synnerhet från Afrikas västkust till Kanarieöarna. Fler och fler människor dör därför under flykten till Europa.

Av dem som av Frontex utan urskillning stämplas som ”illegala immigranter” och därmed stoppas på sin väg till Europa finns med stor säkerhet en betydande andel flyktingar och andra skyddsbehövande. Sverige medverkar därmed, i och med deltagandet i Frontex, till att i praktiken sätta 1951 års flyktingkonvention och andra internationella konventioner ur praktisk funktion. Först och främst sker detta genom att Frontex hindrar dem från att komma i land. De tvingas vända tillbaka eller ”försvinner” på annat sätt. Möjligheten att söka asyl avskärs alltså i och med att människor fysiskt hindras från att ta sig till asyllandet. Men det sker också genom att människor lever inlåsta i förvarsanläggningar under emellanåt mycket svåra förhållanden där de undanhålls den nödvändiga information och juridiska hjälp de av internationell rätt är berättigade till för att kunna söka asyl.

Det förhandsantagande om illegalitet som präglar EU:s gemensamma insatser på detta område tar ingen hänsyn till att människor som kommer kan vara potentiella asylsökande eller flyktingar. Den förebyggande gränskontrollen omöjliggör därmed ett fullständigt respekterande av mänskliga rättigheter och tillträde till en reguljär asylprocess med en individuell bedömning av asylärendet, som föreskrivs av flyktingkonventionen. Politiken leder snarare till systematiska brott mot europeisk och internationell flyktingrätt. Frontex operationer skapar en ökad marknad för människosmugglare och eftersom verksamheten pressar fram nya och farligare flyktvägar ökar också antalet dödsoffer. Jag vill mot bakgrund av ovanstående ställa följande frågor till statsrådet Tobias Billström:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att ingen person som har asylskäl eller som är skyddsbehövande i övrigt ska hindras från att nå EU genom Frontex operationer?

Vilka initiativ avser statsrådet att ta för att Sverige ska avbryta samarbetet med Frontex till dess att Frontex inte längre hindrar människor med skyddsbehov att söka asyl i EU?

Vilka initiativ avser statsrådet att ta för att verka för att legala möjligheter skapas för att söka asyl inom EU?