Regeringens skrivelse 2007/08:42
| 2007 års redogörelse för tillämpningen av lagen | Skr. |
| (1991:572) om särskild utlänningskontroll | 2007/08:42 |
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Stockholm den 13 december 2007
Maud Olofsson
Beatrice Ask
(Justitiedepartementet)
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
I skrivelsen redogör regeringen för tillämpningen av lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll under tiden från och med den 1 juli 2006 till och med den 30 juni 2007 och för utvecklingen av den internationella terrorismen under samma period.
Regeringen har under den aktuella perioden fattat ett beslut med stöd av lagen. Beslutet gällde lättnader i en av regeringen tidigare beslutad anmälningsplikt.
1
2
| 1 | Inledning | Skr. 2007/08:42 |
I samband med införandet av lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll ansågs det att den parlamentariska kontrollen av hur regeringen tillämpar terroristbestämmelserna och reglerna om tvångsåtgärder – liksom under tidigare år – skulle ske genom att regeringen årligen lämnar en skrivelse till riksdagen (prop. 1990/91:118 s. 72, bet. 1990/91:JuU29 s. 32, rskr. 1990/91:298). Den senaste redogörelsen lämnades i regeringens skrivelse 2006/07:18.
Regeringen lämnar nu en motsvarande redogörelse för tiden den 1 juli 2006 till den 30 juni 2007. Säkerhetspolisen har som underlag för redogörelsen i en skrivelse till regeringen redogjort för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll under den aktuella perioden, dnr Ju2007/7622/PO.
2 Lagen om särskild utlänningskontroll
Särskilda bestämmelser som syftar till att bekämpa terrorism infördes i svensk lagstiftning genom lagen (1973:162) om särskilda åtgärder till förebyggande av vissa våldsdåd med internationell bakgrund. Reglerna syftade till att göra det möjligt att hindra presumtiva terrorister från att komma in eller stanna kvar i Sverige och att skapa utrymme för kontroll i de fall då dessa personer av asylrättsliga skäl ändå måste beredas en fristad i landet.
Bestämmelserna har ändrats vid flera tillfällen. Sedan den 1 juli 1991 återfinns de i lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll. Vid den nya lagens tillkomst konstaterade man att särskilda bestämmelser alltjämt behövs som ger utrymme för att utvisa sådana utlänningar som bedöms som farliga med hänsyn till risken för terrorhandlingar (prop. 1990/91:118 s. 30).
Enligt lagens lydelse ska en utlänning kunna utvisas om det behövs av hänsyn till rikets säkerhet, eller om det med hänsyn till vad som är känt om personens tidigare verksamhet och övriga omständigheter kan befaras att personen kommer att begå eller medverka till terroristbrott enligt 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott eller försök, förberedelse eller stämpling till sådant brott. Bestämmelserna i utlänningslagen (2005:716) om avvisning och utvisning ska dock tillämpas i första hand.
Det krävs inte att personen i fråga tillhör en viss organisation för att lagen om särskild utlänningskontroll ska kunna tillämpas. Lagen kan tillämpas även vid brottslig gärning i en främmande stat. Om ett utvisningsbeslut inte kan verkställas på grund av att det t.ex. finns risk för dödsstraff eller tortyr i det land till vilket personen ska utvisas, ska den beslutande myndigheten, efter ett beslut om utvisning enligt lagen, förordna att verkställigheten ska skjutas upp, s.k. inhibition. Myndigheten kan i sådant fall besluta om skyldighet för personen att på vissa tider anmäla sig hos en polismyndighet, s.k. anmälningsplikt. Efter ett beslut om utvisning får den beslutande myndigheten även förordna att vissa särskilda bestämmelser om tvångsmedel i spaningssyfte får tillämpas,
3
t.ex. husrannsakan och hemlig teleavlyssning. Beslutet om tvångsmedel i Skr. 2007/08:42 det enskilda fallet fattas av domstol. Ett beslut om anmälningsplikt eller
ett förordnande om befogenhet att tillämpa tvångsmedelbestämmelserna är giltigt i högst tre år. Efter treårsfristens utgång ska frågan prövas av allmän domstol.
| 3 | Den parlamentariska kontrollen | |
| Terroristbestämmelserna och reglerna om särskilda tvångsåtgärder fick | ||
| vid sin tillkomst en begränsad giltighetstid, vilket innebar en möjlighet | ||
| att kontrollera regeringens och myndigheternas handlande. När terrorist- | ||
| bestämmelserna permanentades år 1975 beslutades det att regeringen | ||
| varje år skulle lämna en skrivelse till riksdagen med redovisning av be- | ||
| stämmelsernas tillämpning (prop. 1975/76:18 s. 161). En motsvarande | ||
| redovisning görs när det gäller bestämmelserna i 27 kap. rättegångsbal- | ||
| ken om hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning samt beträf- | ||
| fande lagen (1995:1506) om hemlig kameraövervakning. I samband med | ||
| att lagen om särskild utlänningskontroll infördes ansågs det att den parla- | ||
| mentariska kontrollen av hur regeringen tillämpar bestämmelserna och | ||
| reglerna om tvångsåtgärder även i fortsättningen bör göras genom att re- | ||
| geringen årligen lämnar en skrivelse till riksdagen. | ||
| 4 | Tillämpningen av lagen om särskild | |
| utlänningskontroll | ||
| Tillämpning av lagen under perioden 1 juli |
||
| Regeringen har fattat ett beslut med stöd av lagen under tidsperioden | ||
| mellan den 1 juli 2006 och den 30 juni 2007. Beslutet avsåg omprövning | ||
| av tidigare meddelad anmälningsplikt. Beträffande detta ärende kan | ||
| följande nämnas. | ||
| Regeringen beslutade den 20 december 2004 att en person med irakiskt | ||
| ursprung skulle utvisas och förbjudas att återvända till Sverige. Reger- | ||
| ingen förordnade vidare att verkställighet tills vidare inte fick ske (inhi- | ||
| bition), att personen skulle fullgöra anmälningsplikt samt att de särskilda | ||
| bestämmelserna om tvångsmedel fick tillämpas. Personen inkom under | ||
| den aktuella perioden med en begäran om att anmälningsplikten skulle | ||
| begränsas på visst sätt. Säkerhetspolisen yttrade sig i ärendet. I beslut | ||
| meddelat den 9 november 2006 biföll regeringen delvis framställningen. | ||
| Tillämpning av lagen åren |
||
| Nedan redovisas antalet fall där lagen om särskild utlänningskontroll | ||
| tidigare har tillämpats. I redovisningen ingår både nya utvisningsärenden | ||
| enligt lagen om särskild utlänningskontroll, ärenden där omprövning har | ||
| begärts av tidigare meddelade utvisningsbeslut samt omprövning av | ||
| andra beslut som regeringen fattat med stöd av lagen, till exempel beslut | 4 | |
i fråga om begränsad anmälningsplikt. Det stora flertalet av de redo- Skr. 2007/08:42 visade fallen gäller ärenden där omprövning har begärts av tidigare
meddelade utvisningsbeslut.
–1991/1992 – lagen tillämpades vid tre tillfällen
–1992/1993 – lagen tillämpades vid tre tillfällen
–1993/1994 – lagen tillämpades inte vid något tillfälle
–1994/1995 – lagen tillämpades vid fem tillfällen
–1995/1996 – lagen tillämpades vid fyra tillfällen
–1996/1997 – lagen tillämpades inte vid något tillfälle
–1997/1998 – lagen tillämpades vid ett tillfälle
–1998/1999 – lagen tillämpades inte vid något tillfälle
–1999/2000 – lagen tillämpades vid tre tillfällen
–2000/2001 – lagen tillämpades vid fyra tillfällen
–2001/2002 – lagen tillämpades inte vid något tillfälle
–2002/2003 – lagen tillämpades vid fem tillfällen
–2003/2004 – lagen tillämpades vid två tillfällen
–2004/2005 – lagen tillämpades vid två tillfällen
–2005/2006 – lagen tillämpades vid två tillfällen
Det kan därmed konstateras att beslut med stöd av lagen har fattats vid totalt 35 tillfällen.
5Utvecklingen av den internationella terrorismen
Den internationella utvecklingen
Under perioden mellan den 1 juli 2006 och den 30 juni 2007 har inga terroristattentat riktats specifikt mot Sverige. Stockholms tingsrätt dömde i juni 2006 tre personer för terroristbrott efter en attack mot en vallokal i Kista i december 2005. Svea hovrätt ändrade domen den 7 september 2006 avseende två personer som i stället dömdes för försök till mordbrand respektive medhjälp till försök till mordbrand samt stämpling till mordbrand. Åtalet mot den tredje personen ogillades.
Säkerhetspolisen bedömer att risken för att terroristattentat riktas mot Sverige och svenska intressen för närvarande är liten. Hotbilden styrs av den politiska utvecklingen såväl nationellt som internationellt och erfarenheten från andra länder visar att hotbilden snabbt kan förändras.
Terroristverksamheten i Europa utgörs framför allt av stöd till aktiviteter i konfliktområden och uppfattas härröra från grupper som ideologiskt kan kopplas till olika former av våldsfrämjande islamism. Dessa grupper består ofta av mindre nätverk som saknar eller har svaga kopplingar till etablerade terroristorganisationer. De agerar isolerat från varandra oaktat att de delar ideologi och världsbild. Nationellt verksamma terroristgrupper med anknytning till separatistiska politiska ideologier har dock knutits till attentat som utförts inom de europeiska gränserna under den aktuella perioden.
5
Att de europeiska länderna är av intresse för internationella terrorister Skr. 2007/08:42 framgår bl.a. av de avslöjade attentatsplanerna i Danmark i september
2006, attentatsförsöken i Tyskland i juli 2006 liksom de avstyrda attentatsplanerna mot ett passagerarflyg mellan Storbritannien och USA i augusti 2006. På samma sätt visar attentatsförsöket i Storbritannien i juni 2007 och den attack som genomfördes mot Glasgows flygplats den 1 juli 2007 att det finns ett fortsatt intresse för europeiska mål. Attackerna i Marocko under mars och april 2007 samt i Algeriet den 11 april 2007 är exempel på terroristdåd med dödade personer nära Europa. Händelserna visar att det finns aktörer med såväl avsikt som förmåga att genomföra terroristattacker i Europa och dess närområde.
Under den aktuella perioden har ingripanden gjorts i europeiska länder mot personer misstänkta för olika former av logistiskt stöd till motståndet i Irak, och i några fall, för planering av attentat i Europa.
Nätverket
Terroristattentaten har under den aktuella perioden framför allt utförts i Mellanöstern och Nordafrika. Irak är den nation som varit mest utsatt både med hänsyn till antalet attentat och antalet dödade samt skadade individer. Därutöver har även länder som Algeriet, Marocko, Indien, Pakistan, Afghanistan, Sri Lanka och Filipinerna drabbats.
Sveriges medverkan i det internationella arbetet mot terrorism
I regeringsförklaringen i oktober 2006 betonas att Sveriges utrikespolitik ska förena engagemanget för internationellt samarbete med en tydlig röst för demokrati och mänskliga rättigheter. Sverige ska bättre bidra till frihet, säkerhet, demokrati, välstånd och hållbar utveckling i världen. Vidare framhålls att hoten från bl.a. den internationella terrorismen bara kan mötas genom ett starkare internationellt samarbete.
Den övergripande
6
Sverige verkar inom ramen för samarbetet i EU för att dessa strategier Skr. 2007/08:42 och handlingsplaner genomförs.
Enligt rådets förordning (EG) nr 881/2002 av den 27 maj 2002 om införande av vissa särskilda restriktiva åtgärder mot vissa med Usama bin Laden, nätverket
Terrorismfrågan har under året haft en framträdande plats inom ramen för FN:s pågående reformprocess. Antagandet av den globala FN- strategin mot terrorism den 8 september 2006 lade en god grund för ett fördjupat globalt samarbete i kampen mot terrorism och tydliggjorde FN- systemets roll och uppgifter. Strategin tar sitt avstamp i ett tydligt fördömande av terrorism. Under hösten 2006 permanentades CTITF (Counter Terrorism Implementation Task Force) med uppgiften att samordna
Sverige har under året stöttat FN:s arbete för att utvärdera och påskynda genomförandet av det internationella regelverk som rör terrorism, främst genom stöd till FN:s kontor mot organiserad brottslighet och narkotika (UNODC). Sverige har även under året fördjupat sina kontakter med CTED
Inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken har EU:s engagemang utökats bl.a. genom stöd till kapacitetshöjande insatser inom ett antal olika sektorer till prioriterade länder. Sverige har även under det senaste året bidragit till kapacitetshöjande insatser i syfte att stärka utvecklingsländers förmåga till terrorismbekämpning, med geografiskt fokus på Nordafrika, Afrikas Horn och Sydostasien. Insatserna har främst fokuserat på att stärka rättsväsendet genom kapacitetsstöd i framtagandet av rättsinstrument, utbildningsinsatser, förstärkning av nationella institutioner och internationellt samarbete liksom stärkandet av respekten för de mänskliga rättigheterna.
Enligt 2006 års regleringsbrev har Sida i uppdrag att, tillsammans med Utrikesdepartementet, medverka till att ta fram underlag till en strategi för hur och i vilken utsträckning utvecklingssamarbetet kan, inom ramen för biståndsmålet, utgöra ett av instrumenten för att stärka mottagarländers egen förmåga att förebygga terrorism.
7
| Justitiedepartementet | Skr. 2007/08:42 |
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 december 2007
Närvarande: Statsrådet Olofsson, ordförande, statsråden Odell, Bildt, Ask, Leijonborg, Larsson, Torstensson, Hägglund, Björklund, Carlsson, Sabuni, Billström, Adelsohn Liljeroth, Tolgfors, Björling
Föredragande: Statsrådet Ask
U
Regeringen beslutar skrivelse 2007/08:42 2007 års redogörelse för tillämpningen av lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll
8