Jord- och skogsbruk, 23 fiske med anslutande
näringar
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
Förslag till statsbudget för 2008
Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar
Innehållsförteckning
3
4
5
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
Tabellförteckning
6
7
8
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
Diagramförteckning
Utgiftsutveckling |
||
Index över prisutvecklingen för vissa jordbruksprodukter sedan 2000 ................ |
||
9
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1.bemyndigar regeringen att under 2008 för ramanslaget 41:2 Insatser för skogsbruket besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 30 000 000 kronor under 2009 (avsnitt 3.8.2),
2.bemyndigar regeringen att under 2008 för ramanslaget 42:3 Djurhälsovård och djur- skyddsfrämjande åtgärder besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 775 000 kronor under 2009 (avsnitt 4.7.3),
3.bemyndigar regeringen att under 2008 för ramanslaget 42:4 Bekämpande av smitt- samma husdjurssjukdomar besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtagan- den medför behov av framtida anslag på högst 4 500 000 kronor under 2009 (avsnitt 4.7.4),
4.bemyndigar regeringen att för 2008 låta Kammarkollegiet ha tillgång till en kredit på myndighetens särskilda räntekonto för Viltvårdsfonden i Riksgäldskontoret på högst 5 000 000 kronor (avsnitt 4.7.5),
5.bemyndigar regeringen att för 2008 låta Statens jordbruksverk ha tillgång till en kredit på myndighetens särskilda ränte- konto för
6.bemyndigar regeringen att under 2008 för ramanslaget 43:3 Gårdsstöd och djurbidrag
m.m. besluta om bidrag som inklusive tidi- gare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 170 000 000 kro- nor under 2009 (avsnitt 5.8.3),
7.bemyndigar regeringen att under 2008 för ramanslaget 43:4 Intervention och export- bidrag för jordbruksprodukter besluta om
bidrag som inklusive tidigare gjorda åtagan- den medför behov av framtida anslag på högst 95 000 000 kronor under 2009, högst 44 000 000 kronor under 2010 och högst 16 000 000 kronor under 2011 (avsnitt 5.8.4),
8.bemyndigar regeringen att under 2008 för ramanslaget 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur besluta om bidrag som
inklusive tidigare gjorda åtaganden medför
behov av framtida |
anslag |
på |
högst |
|
1 691 615 000 |
kronor |
under |
2009, |
högst |
1 249 600 000 |
kronor |
under |
2010, |
högst |
1 150 400 000 |
kronor |
under |
2011, |
högst |
281 000 000 kronor under 2012 och högst
527 385 000 kronor därefter (avsnitt 6.7.1),
9.bemyndigar regeringen att under 2008 för ramanslaget 44:2 Från
11
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
10.bemyndigar regeringen att under 2008 för ramanslaget 45:1 Främjande av rennäringen m.m. besluta om bidrag som inklusive tidi- gare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 4 000 000 kronor under 2009 (avsnitt 7.7.2),
11.godkänner vad regeringen föreslår om Sveriges lantbruksuniversitets deltagande i ekonomiska föreningar (avsnitt 8.1.1),
12.bemyndigar regeringen att under 2008 för ramanslaget 26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 345 000 000 kronor under 2009, högst 345 000 000 kronor under 2010 och högst 60 000 000 kronor under perio- den
13.för budgetåret 2008 anvisar anslagen under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar enligt följande uppställning:
12
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
Anslagsbelopp
Tusental kronor
Anslag |
|
Anslagstyp |
|
25:1 |
Sveriges lantbruksuniversitet |
Ramanslag |
1 436 915 |
|
|
|
|
26:1 |
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: |
Ramanslag |
|
Forskning och samfinansierad forskning |
321 709 |
||
26:2 |
Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien |
Ramanslag |
1 977 |
41:1 |
Skogsstyrelsen |
Ramanslag |
328 971 |
41:2 |
Insatser för skogsbruket |
Ramanslag |
379 873 |
41:3 |
Internationellt skogssamarbete |
Ramanslag |
1 397 |
41:4 |
Från |
Ramanslag |
5 964 |
42:1 |
Statens veterinärmedicinska anstalt |
Ramanslag |
105 414 |
42:2 |
Bidrag till distriktsveterinärorganisationen |
Ramanslag |
98 544 |
42:3 |
Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder |
Ramanslag |
19 708 |
42:4 |
Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar |
Ramanslag |
124 349 |
42:5 |
Ersättningar för viltskador m.m |
Ramanslag |
90 975 |
43:1 |
Statens jordbruksverk |
Ramanslag |
415 988 |
43:2 |
Bekämpande av växtsjukdomar |
Ramanslag |
3 000 |
43:3 |
Gårdsstöd och djurbidrag m.m. |
Ramanslag |
6 874 798 |
43:4 |
Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter |
Ramanslag |
1 007 504 |
43:5 |
Räntekostnader för förskotterade gårdsstöd m.m. |
Ramanslag |
75 472 |
43:6 |
Fiskeriverket |
Ramanslag |
137 192 |
43:7 |
Strukturstöd till fisket m.m. |
Ramanslag |
28 000 |
43:8 |
Från |
Ramanslag |
70 000 |
43:9 |
Fiskevård |
Ramanslag |
26 832 |
43:10 |
Livsmedelsverket |
Ramanslag |
181 551 |
43:11 |
Livsmedelsekonomiska institutet |
Ramanslag |
10 308 |
43:12 |
Livsmedelsstatistik |
Ramanslag |
23 356 |
43:13 |
Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad från |
Ramanslag |
7 356 |
43:14 |
Konkurrenskraftig livsmedelssektor |
Ramanslag |
31 480 |
43:15 |
Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. |
Ramanslag |
36 866 |
44:1 |
Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur |
Ramanslag |
3 018 431 |
|
Från |
|
|
44:2 |
struktur |
Ramanslag |
2 491 262 |
44:3 |
Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket |
Ramanslag |
24 830 |
|
|
|
|
44:4 |
Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. |
Ramanslag |
4 116 |
|
|
|
|
44:5 |
Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m. |
Ramanslag |
1 529 |
|
|
|
|
45:1 |
Främjande av rennäringen m.m. |
Ramanslag |
46 718 |
|
|
|
|
Summa |
|
|
17 432 385 |
|
|
|
|
13
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
2 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar
2.1Omfattning
Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar omfattar 33 anslag för- delade på sju politikområden. Det mest om- fattande politikområdet är Livsmedelspolitik som i första hand omfattar verksamheterna jordbruks- och trädgårdsnäringen, fiskeri- näringen samt livsmedel. Övriga politikområden är Skogspolitik, Djurpolitik, Landsbygdspolitik, Samepolitik, Utbildningspolitik och Forsk- ningspolitik. Inom utgiftsområdet ryms följande myndigheter: Statens jordbruksverk, Fiskeri- verket, Statens veterinärmedicinska anstalt, Livsmedelsverket, Livsmedelsekonomiska insti- tutet, Sveriges lantbruksuniversitet, Skogsstyrel- sen samt vissa verksamheter vid länsstyrelserna. Sametinget redovisas under utgiftsområde 1 Rikets styrelse.
Jordbruksdepartementet ansvarar för utgifts- område 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar. Jordbruksdepartementet har vidare ett samordningsansvar för frågor som rör samerna. Politikområdet Samepolitik omfattar också anslag under andra utgifts- områden. Anslagen för utbildning och forskning ingår i politikområden för vilka Utbildnings- departementet ansvarar. För budgetåret 2008 föreslås att sammanlagt 17 miljarder kronor anslås för utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar.
Ungefär 60 procent av utgifterna finansieras från
ningar som förutsätter nationell medfinansie- ring. Till dessa hör landsbygdsprogrammet och det operativa programmet för fiskerinäringen i Sverige.
I diagrammet nedan visas fördelningen av medel inom utgiftsområdet.
Diagram 2.1 Utgiftsområde 23 2008
9%
6%
medfinansiering av EU-
stöd
10%
60% |
|
Myndigheter (exkl. SLU) |
|
15%
Nationell medfinansiering av
Forskning och utbildning (1,8 miljarder kro- nor): SLU och stöd till forskning.
Myndigheter (1,1 miljarder kronor): Jord- bruksverket, Skogsstyrelsen, m.fl. (ej SLU).
Övrigt (1,5 miljarder kronor): Nationellt stöd, bekämpande av smittsamma husdjurs- sjukdomar, m.m.
15
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
2.2 |
Utgiftsutveckling |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområdet |
|
|
|
|
|
|
|
|
Miljoner kronor |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utfall |
Budget |
Prognos |
Förslag |
Beräknat |
Beräknat |
|
|
|
2006 |
1 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
|
|
|
2007 P P |
|
|||||
Politikområde Djurpolitik |
576 |
543 |
548 |
439 |
439 |
444 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Politikområde Forskningspolitik |
252 |
280 |
275 |
324 |
335 |
347 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Politikområde Landsbygdspolitik |
4 691 |
5 501 |
5 114 |
5 540 |
5 391 |
5 191 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Politikområde Livsmedelspolitik |
13 332 |
9 422 |
9 175 |
8 930 |
8 998 |
9 045 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Politikområde Samepolitik |
51 |
72 |
70 |
47 |
47 |
47 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Politikområde Skogspolitik |
701 |
857 |
797 |
716 |
594 |
573 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Politikområde Utbildningspolitik |
1 382 |
1 391 |
1 366 |
1 437 |
1 471 |
1 504 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Totalt för utgiftsområde 23 |
20 985 |
18 065 |
17 345 |
17 432 |
17 274 |
17 151 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1P P Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008.
Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall
Utgifterna inom utgiftsområdet har ökat det senaste decenniet.
En i vissa delar reformerad gemensam jord- brukspolitik har genomförts fr.o.m. den 1 januari 2005. De större variationerna i utgiftsutvecklingen som framgår av diagram 2.2 har förorsakats av olika val av tidpunkt för utbetalning av arealstöden och motsvaras således inte av några faktiska förändringar i verksamheten.
Diagram 2.2 Utgiftsutveckling |
|
|
||||
22 000 |
|
|
|
|
|
|
20 000 |
|
|
|
|
|
|
18 000 |
|
|
|
|
|
|
16 000 |
|
|
|
|
|
|
14 000 |
|
|
|
|
|
|
12 000 |
|
|
|
|
|
|
10 000 |
|
|
|
|
|
|
8 000 |
|
|
|
|
|
|
6 000 |
|
|
|
|
|
|
4 000 |
|
|
|
|
|
|
2 000 |
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
|
|
|
|
|
(prognos) |
(förslag) |
Tabell 2.2 Härledning av ramnivån
Miljoner kronor
|
2008 |
2009 |
2010 |
1 |
18 001 |
18 001 |
18 001 |
Anvisat 2007P |
|||
P |
|
|
|
|
|
|
|
Förändring till följd av: |
|
|
|
Pris- och |
|
|
|
2 |
22 |
95 |
177 |
löneomräkningP |
|||
P |
|
|
|
|
|
|
|
Beslut |
|||
|
|
|
|
Överföring till/från andra |
|
|
|
utgiftsområden |
|||
|
|
|
|
Övrigt |
|||
|
|
|
|
Ny ramnivå |
17 432 |
17 274 |
17 151 |
|
|
|
|
1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
Tabell 2.3 Ramnivå 2008 realekonomiskt fördelad för utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar
Miljoner kronor
|
|
|
2008 |
Transfereringar |
1 |
|
14 218 |
P |
|
||
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
3 191 |
Verksamhetskostnader P |
P |
||
|
|
|
|
3 |
|
|
23 |
Investeringar P |
|
|
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
Summa ramnivå |
|
|
17 432 |
|
|
|
|
1P P Med transfereringar avses inkomstöverföringar, dvs. utbetalningar av bidrag från staten, t.ex. hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation.
2P P Med verksamhetskostnader avses resurser som de statliga myndigheterna använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror och inköp av varor och tjänster.
3P P Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar.
Den realekonomiska fördelningen baseras på utfallet 2006 samt kända förändringar av ansla- gens användning.
16
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
2.3Skatteutgifter
Tabell 2.4 Skatteutgifter
Miljoner kronor
|
2007 |
2008 |
Skogspolitik |
380 |
440 |
|
|
|
Livsmedelspolitik |
1 850 |
1 980 |
|
|
|
Totalt för utgiftsområde 23 |
2 230 |
2 420 |
|
|
|
Statens stöd till företag och hushåll inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar redovisas i huvudsak på statsbudgetens utgiftssida. Vid sidan av dessa stöd finns det även stöd på budgetens inkomstsida i form av avvikelser från en likformig beskattning, s.k. skatteutgifter. Avvikelser från en likformig beskattning utgör en skatteförmån om t.ex. en viss grupp av skattskyldiga omfattas av en skattelättnad i förhållande till en likformig beskattning och som en skattesanktion om det rör sig om ett ”överuttag” av skatt. Många av skatteutgifterna har införts, mer eller mindre uttalat, som medel inom specifika politikområden som t.ex.
17
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
3 Skogspolitik
3.1Omfattning
Politikområdet omfattar den skogspolitik som beslutades av riksdagen 1993 (prop. 1992/93:226, bet. 1992/93:JoU15, rskr. 1992/93:352). Inom politikområdet ryms de flesta statliga ekonomiska medel som har beslu- tats för att nå de skogspolitiska målen. Skogs- styrelsen är förvaltningsmyndighet med ansvar för frågor som rör skogsbruket.
De anslag som finns inom politikområdet avser i huvudsak olika insatser för skogsbruket samt Skogsstyrelsens förvaltningsanslag. Därtill kommer ett mindre anslag för vissa svenska åtgärder på det internationella skogsområdet.
Vissa åtgärder på skogsområdet medfinansie- ras av EU. För Europaparlamentets och rådets
förordning (EG) nr 2152/2003 av den 17 no- vember 2003 om övervakning av skogar och miljösamspel i gemenskapen (Forest Focus) gäller framför allt uppföljning av luftförorening- ars påverkan på skogsekosystemen. Medel från EU:s solidaritetsfond har använts för att täcka offentliga utgifter i direkt anslutning till stormen Gudrun. För landsbygdsprogrammet
Försöksverksamheten, med vidgad samordnad länsförvaltning i Gotlands län, har förlängts t.o.m. 2010. Försöksverksamheten innebär bl.a. att Skogsstyrelsens arbetsuppgifter sedan 1998 ingår i den verksamhet som länsstyrelsen an- svarar för.
19
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
3.2 |
Utgiftsutveckling |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tabell 3.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Miljoner kronor |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utfall |
Budget |
|
Prognos |
Förslag |
Beräknat |
Beräknat |
|
|
|
2006 |
1 |
|
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
|
|
|
2007 P |
P |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anslag inom utgiftsområde 23 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
41:1 Skogsstyrelsen |
324,4 |
326,0 |
|
328,0 |
329,0 |
336,6 |
345,4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
41:2 Insatser för skogsbruket |
364,3 |
519,9 |
|
456,7 |
379,9 |
249,9 |
219,9 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
41:3 Internationellt skogssamarbete |
0,8 |
1,4 |
|
1,1 |
1,4 |
1,4 |
1,4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
41:4 Från |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
skogsskadeövervakning |
11,8 |
10,1 |
|
11,4 |
6,0 |
6,0 |
6,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Totalt för utgiftsområde 23 |
701,3 |
857,3 |
|
797,2 |
716,2 |
593,8 |
572,6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Totalt för politikområde Skogspolitik |
701,3 |
857,3 |
|
797,2 |
716,2 |
593,8 |
572,6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1P P Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
Som en del av regeringens klimatsatsning tillförs politikområdet sammanlagt 40 miljoner kronor under den kommande tvåårsperioden.
Med anledningen av stormen Gudrun som drabbade södra Sverige i januari 2005 har riks- dagen i juni 2005 beslutat om ett antal åtgärder för att lindra effekterna för de drabbade skogs- ägarna. De beslutade åtgärderna innebär att extra medel har tillförts anslaget 41:2 Insatser för skogsbruket 2005 t.o.m. 2008.
År 2006 uppgick de totala utgifterna inom politikområdet till 700 miljoner kronor, vilket är 30 procent lägre än anvisat belopp 2006. Det beror bl.a. på förseningar vid utbetalningar av det tillfälliga stödet för lagring av virke. Det tillfälliga återplanteringsstödet efter stormen Gudrun gäller t.o.m. 2010 vilket också resulterat i ett anslagssparande.
För 2007 prognostiseras de totala utgifterna inom politikområdet att uppgå till närmare 800 miljoner kronor, vilket är 7 procent lägre än anvisat belopp och beror framför allt på att utbetalningen från återplanteringsstödet är för- delat på en längre tidsperiod.
3.3Skatteutgifter
Begreppet skatteutgifter förklaras närmare under avsnitt 3.2. Skatteutgifter som hänförs till skogs- politiken redovisas i nedanstående tabell.
Tabell 3.2 Skatteutgifter inom politikområdet Skogspolitik
Miljoner kronor
|
Prognos 2007 |
Prognos 2008 |
Avverkningsrätt till skog |
- |
- |
|
|
|
Skogsavdrag |
- |
- |
|
|
|
Anläggning av ny skog m.m. |
380 |
440 |
|
|
|
Totalt politikområde Skogspolitik |
380 |
440 |
|
|
|
Avverkningsrätt till skog
Enligt god redovisningssed uppkommer intäkten när bindande avtal träffas. Enligt gällande lag- stiftning tillämpas dock i detta fall kontant- principen. Det innebär att beskattningen skjuts upp, varför en räntefri skattekredit uppstår i näringsverksamhet.
Skogsavdrag
Vid avyttring av skog får fysisk person under innehavstiden avdrag med högst 50 procent av anskaffningsvärdet medan avdraget för juridiska personer är begränsat till 25 procent. Vid taxe- ringen för ett visst beskattningsår får avdrag göras med högst halva den avdragsgrundande skogsintäkten. Syftet med avdragsrätten är att undanta rena kapitaluttag från beskattningen. Däremot saknas anledning att ge avdrag när värdeökningen på skogstillväxten överstiger gjorda uttag. Skatteutgiften uppkommer genom den schablon som är vald för beräkning av avdragets storlek och avser inkomstskatt och särskild löneskatt.
20
Anläggning av ny skog m.m.
Utgifter för anläggning av ny skog och dikning som främjar skogsbruk ska kostnadsföras direkt. Utgifter för inköp och plantering av träd och buskar för frukt- och bärodling får dras av direkt. Skatteutgiften utgörs av ränteeffekten på den omedelbara avskrivningen och avser skatt på inkomst av näringsverksamhet och särskild löne- skatt.
3.4Mål
Skogen är en nationell tillgång som ska skötas så att den uthålligt ger en god avkastning samtidigt som den biologiska mångfalden behålls. Vid skötseln ska hänsyn tas även till andra allmänna intressen.
Skogspolitiken kännetecknas av att den har två jämställda mål, ett produktionsmål och ett miljömål. Produktionsmålet innebär att skogen och skogsmarken ska utnyttjas effektivt och ansvarsfullt så att den ger en uthålligt god avkastning. Skogsproduktionens inriktning ska ge handlingsfrihet i fråga om användningen av vad skogen producerar. Miljömålet innebär att skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga ska bevaras. Biologisk mångfald och genetisk variation i skogen ska säkras. Skogen ska brukas så att växt- och djurarter som naturligt hör hemma i skogen ges förutsättningar att fortleva under naturliga betingelser och i livskraftiga bestånd. Hotade arter och naturtyper ska skyd- das. Skogens kulturmiljövärden samt dess este- tiska och sociala värden ska värnas. Ovanstående mål är beslutade av riksdagen (prop. 1992/93:226, bet. 1992/93:JoU15, rskr. 1992/93:352).
Skogsstyrelsen är ansvarig myndighet för miljökvalitetsmålet Levande skogar.
3.5Resultatredovisning
3.5.1Indikatorer
För skogspolitiken är det svårt att göra resultat- bedömning för ett enskilt år. På grund av de långa ledtiderna från insatta åtgärder till dess att
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
resultaten kan bedömas bör skogssektorn stude- ras över längre tidsperioder.
För att bedöma måluppfyllelsen inom politik- området används följande elva indikatorer. Indi- katorerna Tillväxt och avverkning, Återväxt, Skogsbrukets och skogsindustrins ekonomi, Skogsindustrins rundvirkesförbrukning, Handel med rundvirke, Skogsindustrins produktion, Sysselsättning samt Bioenergi mäter skogen och skogsmarkens avkastning. Indikatorerna Gene- rell hänsyn, Natur- och kulturmiljövärden samt Områdesskydd mäter den biologiska mång- falden.
Konsekvenserna av stormarna i södra Sverige föranleder regeringen att även redovisa resulta- ten av de insatser som gjorts för att lindra effek- terna för de drabbade skogsägarna.
3.5.2Resultat
Produktionsmålet
Tillväxt och avverkning
För perioden
Enligt preliminära beräkningar låg brutto- avverkningen under 2006 på 76,6 miljoner skogskubikmeter och nettoavverkningen på 74,4 miljoner skogskubikmeter. Jämfört med 2005 är det en minskning med 37 procent då bruttoavverkningen blev 122 miljoner skogs- kubikmeter och nettoavverkningen 118 miljoner skogskubikmeter. År 2005 var dock ett speciellt år då stormen Gudrun fällde 75 miljoner skogs- kubikmeter i södra Sverige. För perioden 2000– 2004 var den årliga bruttoavverkningen 82 mil- joner skogskubikmeter. Bruttoavverkningen är volymen av alla stammar som avskilts från stubben och nettoavverkningen är volymen stammar som helt eller delvis tillvaratagits.
Skogsstyrelsen har uppskattat den genom- snittliga årliga hållbara avverkningen till 84 mil- joner skogskubikmeter för perioden
21
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
hetsbegreppet, dvs. den ekonomiska, ekologiska och sociala dimensionen.
Återväxt
Skogsstyrelsens årliga analys av föryngrings- resultaten visar att 16 procent av de undersökta områdena inte uppfyller skogsvårdslagens bestämmelser. Detta är en förbättring sedan föregående år då nivån var 18 procent. År 2003 var det 25 procent av de undersökta områdena som inte uppfyllde bestämmelserna.
Skogsbrukets och skogsindustrins ekonomi
Avverkningens bruttovärde 2005 var 27 procent högre än året innan medan rotnettovärdet var endast 6 procent högre. Bruttovärdet har be- räknats med hjälp av redovisad avverknings- volym och beräknade genomsnittspriser för leveransvirke. Rotnettovärdet är bruttovärdet minus drivningskostnaden. Fördyrade avverk- ningskostnader i de stormdrabbade områdena har varit den bidragande orsaken. Avverkningens bruttovärde 2005 beräknas till 28 miljarder kro- nor varav avverkningskostnader utgör 13 miljar- der kronor, vilket innebär ett rotnettovärde på 15 miljarder kronor.
Det totala taxeringsvärdet för produktiv skogsmark har för perioden
Skogsnäringens totala produktionsvärde under 2004 var 185 miljarder kronor, vilket är en ökning med mer än 1 miljard kronor sedan före- gående år. Skogsindustrins förädlingsvärde var 11,6 procent av tillverkningsindustrins totala förädlingsvärde samma år. Året innan var värdet 13,2 procent. Skogsindustrins och skogsbrukets förädlingsvärde utgjorde 2,7 procent av brutto- nationalprodukten, vilket är en minskning från 2003 då den utgjorde 3 procent.
Skogsindustrins rundvirkesförbrukning
Enligt preliminära beräkningar var skogs- industrins rundvirkesförbrukning under 2006 totalt 73 miljoner kubikmeter barkat virke, vilket är i nivå som 2005. Sågverksindustrin förbrukade 38 miljoner kubikmeter barkat sågtimmer och producerade 18 miljoner kubikmeter sågad vara och är i nivå med 2005 års förbrukning och produktion. Massa- och pappersindustrin för- brukade 35 miljoner kubikmeter barkat rund-
virke och 11 miljoner fastkubikmeter sågverks- flis. År 2005 förbrukade den 36 miljoner kubikmeter barkat rundvirke och 11 miljoner fastkubikmeter biprodukter. Skivindustrin för- brukade 1,4 miljoner kubikmeter 2006, vilket är samma nivå som 2005.
Handel med rundvirke
Importen spelar också en viktig roll för skogs- industrins virkesförsörjning. Importen av rund- virke, flis m.m. var 9,3 miljoner kubikmeter barkat virke under 2006. Det är en minskning med 20 procent jämfört med 2005, vilket främst beror på det extra tillskottet av råvara till följd av stormen Gudrun. Det totala importvärdet av rundvirke och flis 2006 uppgick till drygt 4 mil- jarder kronor.
Sveriges export av rundvirke, flis m.m. var 3,9 miljoner kubikmeter barkat virke under 2006. Det är ungefär samma nivå jämfört med 2005. Det totala exportvärdet av rundvirke och flis 2006 uppgick till nära 2 miljarder kronor.
Skogsindustrins produktion
Under 2006 nådde produktionen av svenska skogsindustriprodukter en fortsatt hög nivå. Produktionen av pappersmassa uppgick till 12,1 miljoner ton, vilket är samma nivå som 2005. En tredjedel gick till export. Exportvärdet var 14,5 miljarder kronor, vilket är en ökning med 2,8 procent jämfört med 2005. Produk- tionen av papper och papp uppgick till 12 miljoner ton, vilket är något mer än under 2005. Därav gick 90 procent till export. Exportvärdet var 64,8 miljarder kronor, vilket är en ökning med 5,2 procent jämfört med 2005. Produktionen av sågade trävaror uppgick preliminärt till 18 miljoner kubikmeter, vilket är samma nivå som 2005. En fjärdedel gick till export. Exportvärdet uppgick till omkring 25 miljarder kronor, vilket är en ökning med 13,5 procent jämfört med 2004.
Sysselsättning
Under 2006 var omkring 95 500 personer syssel- satta inom skogsbruket och skogsindustrin (17 procent kvinnor och 83 procent män), vilket är högre än 2005 då omkring 95 000 personer var sysselsatta inom skogsbruket (15 procent kvin- nor och 85 procent män). Av dessa sysselsattes 21 500 (11 procent kvinnor och 89 procent män) inom skogsbruket, 38 200 (16 procent kvinnor och 84 procent män) inom trävaruindustrin och
22
35 700 (21 procent kvinnor och 79 procent män) inom
Bioenergi
Den totala energimängd som tillfördes det svenska samhället under 2005 var 630 TWh varav biobränslen, torv m.m. utgjorde 112 TWh.
Användningen av biobränslen m.m. var 2005 110 TWh. Användningen av massa- och pappers- industrins biprodukter såsom returlutar, tall- och beckolja samt övriga biprodukter, uppgick till 45 TWh och utgör 90 procent av skogs- industrins egna bioenergiproduktion.
Sedan 1995 har användningen av biobränslen m.m. i det svenska energisystemet ökat med närmare 30 procent.
Miljömålet
Generell hänsyn
De krav som samhället ställer på hänsyn till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen vid skötsel av skog, s.k. generell hänsyn, regleras i skogsvårdslagen med tillhörande förordningar och föreskrifter samt genom miljökvalitets- målen. I miljöbalken finns dels allmänna hän- synsregler, dels krav på samråd med Skogsstyrel- sen om skogsbruksåtgärder som kan komma att väsentligt ändra naturmiljön. Skyddet av fasta fornlämningar regleras i lag (1988:950) om kulturminnen.
Enligt Skogsstyrelsens uppföljning av generell hänsyn vid föryngringsavverkning för perioden
Natur- och kulturmiljövärden
Sedan starten 1995 har omkring 20 procent av skogsmarksarealen inventerats för att finna fornlämningar och kulturhistoriska lämningar. Uppskattningsvis har över 150 000 fynd på- träffats. Denna inventering har framför allt gjorts genom Skogsstyrelsens uppdragsverk- samhet Gröna jobb.
NOKÅS är ett verktyg för att stödja natur- och kulturvårdsåtgärder inom skogsbruket. Det har stor betydelse för skötsel och bevarande av
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
skogens natur- och kulturvärden. Det är Skogs- styrelsens enda ekonomiska styrmedel för skogens kulturvärden. Under 2006 genomfördes natur- och kulturvårdsåtgärder, finansierade genom NOKÅS, på 1 788 hektar där merparten (91 procent) har klassats som naturvårds- åtgärder. Bland dessa kan dock åtgärder för det biologiska kulturarvet ingå. Totalt beviljades bidrag om 12,4 miljoner kronor, vilket är högre än tidigare år.
Områdesskydd
Skogsstyrelsen administrerar verktygen natur- vårdsavtal och biotopskydd på mark som omfattas av skogsvårdslagen. Länsstyrelserna administrerar naturreservat samt naturvårdsavtal och biotopskydd på andra markslag. Även kommunerna har möjlighet att inrätta natur- reservat. Naturvårdsavtal och biotopskydd är viktiga komplement till naturreservat. Natur- vårdsavtal är ett civilrättsligt avtal som tecknas mellan staten, genom Skogsstyrelsen, och en skogsägare i syfte att bevara och utveckla ett områdes naturvärden. Avtalen tecknas normalt för 50 år. Biotopskydd används i första hand för att skydda mindre skogsbiotoper med höga naturvärden.
Totalt uppgick arealerna av naturvårdsavtal och biotopskyddsområden vid utgången av 2006 till omkring 20 200 respektive 15 900 hektar produktiv skogsmark varav omkring 2 500 respektive 1 700 hektar tillkom under 2006. Dessa siffror kan jämföras med att omkring 3 100 respektive omkring 2 000 hektar tillkom under 2005. Den största delen av arealen natur- vårdsavtal utgjordes vid utgången av 2006 av naturskogsartad barrskog (40 procent) och den största delen av arealen biotopskydd utgjordes av äldre naturskogsartade skogar (68 procent). Den genomsnittliga ersättningen under 2006 var för naturvårdsavtal omkring 8 200 kronor per hektar och för biotopskydd 58 400 kronor per hektar.
Under perioden
Under 2005 påbörjades uppföljningen av skogsbrukets frivilliga avsättningar inom små-
23
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
skogsbruket. Under 2007 kommer uppfölj- ningen att fortsätta dels med sista årets fält- inventeringar på småskogsbruket, dels med uppföljning av mellan- och storskogsbrukets frivilliga avsättningar. I den nu pågående upp- följningen har definitionen av en frivillig avsätt- ning skärpts i jämförelse med tidigare under- sökningar. Nu finns ett krav att skogsägaren ska ha dokumenterat avsättningen. Preliminära resultat indikerar att det nu finns totalt 750 000– 800 000 hektar skogsmark inom frivilliga avsättningar nedanför gränsen för fjällnära skog och ytterligare omkring 200 000 hektar skogs- mark ovanför gränsen för fjällnära skog. Uppgifter om hur mycket av avsättningarna som är skyddsvärda analyseras för närvarande.
Stormarna Gudrun och Per
Efter stormen Gudrun i början av 2005 genom- fördes ett antal åtgärder för att reducera risken för kommande insektsangrepp på den kvar- varande skogen. För att påskynda upparbetning och borttransport av det stormfällda virket infördes skattereduktion om 50 kronor per kubikmeter uttransporterat virke, sänkning av dieselskatten för skogsbrukets arbetsmaskiner, stöd för lagring av stormfällt virke, reducerade ban- och farledsavgifter samt ett antal tillfälliga regeländringar avseende lastbilstransporter av stormfällt virke. Dessutom fick Skogsstyrelsen i uppdrag att följa utvecklingen av skadeinsekter och har fått ökade anslag för detta ändamål. Skogsstyrelsen har också beslutat om särskilda föreskrifter till 29 § skogsvårdslagen om be- kämpning av granbarkborre i området. Utöver ovanstående beslutades även om ett återplan- teringsstöd i de stormfällda områdena.
Upparbetningen av stormfällt virke efter stormen Gudrun gick snabbare än förväntat, delvis på grund av att skogsbruket lyckades attrahera avverknings- och transportkapacitet från grannländerna. Dessutom var sommaren 2005 relativt kall, vilket är ogynnsamt för gran- barkborrarnas tillväxt. Nivåerna av skadeinsekter var också låga i början av 2006. Den varma sommaren 2006 medförde dock att insekts- populationerna steg kraftigt, med ökad risk för omfattande insektsangrepp på växande skog från 2007 och framåt. I januari 2007 drabbade stormen Per samma område med ytterligare volymer stormfällt virke som följd. Stormvirket
medförde en markant ökad risk för omfattande insektsangrepp. För att påskynda arbetet med detta stormvirke har regeländringar avseende transporter av stormfällt virke återigen införts och 30 miljoner kronor har omfördelats från lagringsstödet till utökat stöd till enskilda väg- hållare som drabbades av stormen Gudrun. Skogsbrukets arbete med det stormfällda virket efter stormen Per har dock tagit längre tid än beräknat, till stor del beroende på svårigheter att tillfälligt öka avverknings- och transport- kapaciteten då skogsbruket i närområdet be- finner sig i högkonjunktur. Dessutom har omfattande stormskador i södra Tyskland, Tjeckien och Österrike medfört ytterligare kapacitetsbrist. Skogsstyrelsens uppdrag att övervaka skadeinsektspopulationen har förlängts under 2007.
3.5.3Analys och slutsatser
En utvärdering och översyn av skogspolitiken har genomförts. Betänkandet Mervärdesskog (SOU 2006:81) lämnades i oktober 2006. Utredarens bedömning är att den skogspolitik som trädde i kraft 1994 överlag fungerar bra. Utredaren poängterar att den stora delen av dagens skogslandskap fortfarande återspeglar den skogspolitik som rådde före 1994 och att mycket av det som har genomförts inom ramen för den nuvarande skogspolitiken inte kommer att få effekter förrän om ytterligare ett antal decennier.
Efterfrågan på och konkurrensen om skogs- råvara ökar inte minst genom regeringens och Europeiska unionens ambitioner att minska användningen av fossila bränslen, bl.a. genom att öka produktionen och användningen av bioenergi.
Statlig rådgivning och tillsyn är redskap för att nå skogspolitikens mål. Rådgivningen är ett mer effektivt medel för att nå skogspolitikens mål än omfattande statliga subventioner som tillämpas i många andra länder. Skogsstyrelsens årliga utvärdering av föryngringsresultat och generell hänsyn vid föryngringsavverkning visar att det finns ytterligare behov av insatser i form av råd- givning i produktions- och miljöfrågor samt till- syn. Skogsägare, entreprenörer, virkesköpare och andra aktörer behöver få bättre kunskap om vad som krävs för att uppfylla skogsvårdslagens bestämmelser om generell hänsyn. Det är också
24
viktigt att utveckla samt informera och utbilda om nya skötselmetoder som kan öka råvaru- produktion och uttag utan att utarma den biolo- giska mångfalden och förstöra kulturmiljö- värden.
Arbetet med biotopskydd och naturvårdsavtal har utvecklats. Skogsägarna är särskilt positiva till verktyget naturvårdsavtal. Ett vikande intresse för naturvårdsavtal har dock noterats de senaste åren och en bidragande orsak kan vara att skogsägarens tidigare möjlighet att periodisera intäkten har upphört. Naturvårdsavtalen innebär inte ett permanent skydd för marken på samma sätt som biotopskydd eller naturreservat, utan innebär ett avtal som normalt tecknas på 50 år där markägarens nyttjanderätt begränsas under avtalstiden. Statskontorets pågående utredning som bl.a. innefattar de olika verktygen för skydd av skogsmark förväntas ge ytterligare infor- mation om funktioner av nuvarande verktyg och eventuella behov av förändringar.
Skogsvårdslagen, tillsyn och rådgivning samt biotopskydd och naturvårdsavtal bedöms vara de viktigaste statliga verktygen för att nå de skogs- politiska målen. Insektsövervakning och bered- skap för eventuella åtgärder i de stormfällda områdena i södra Sverige är viktigt. Landsbygds- programmet
Den svenska skogspolitiken påverkas i allt större utsträckning av medlemskapet i EU. Genomförandet av EU:s handlingsplan för skog är viktigt för den svenska skogspolitiken. Flera aktuella
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
3.6Revisionens iakttagelser
Riksrevisionen har lämnat revisionsberättelse utan invändning för Skogsstyrelsen, dvs. har bedömt att årsredovisningen för räkenskapsåret 2006 i allt väsentligt är rättvisande.
Riksrevisionen har i rapporten Marklösen – Finns förutsättningar för rätt ersättning? (RiR 2005:15) granskat hur ett antal statliga myndig- heter, däribland Skogsstyrelsen, handlägger marklösenärenden. Skogsstyrelsen har genom- fört samtliga insatser som myndigheten redo- visade till regeringen per den 30 juni 2006.
3.7Politikens inriktning
Skogssektorns samhällsekonomiska betydelse är stor i Sverige jämfört med i många andra länder. Det är viktigt att den svenska skogen ger en uthålligt god avkastning och att skogen som naturresurs kan brukas utan att förbrukas. Vid biologisk produktion är det viktigt med lång- siktighet i de politiska besluten. Skogssektorn är också viktig för sysselsättningen och för den regionala utvecklingen i flera regioner och den är beroende av en god infrastruktur.
Som ett led i att stärka
I 1993 års skogspolitiska beslut slogs det fast att skogspolitiken måste ges en långsiktig och ekologisk inriktning. Det framhölls också att det inte är möjligt eller rimligt att med alltför korta intervaller ändra grunderna för skogspolitiken mot bakgrund av det grundläggande kravet på god hushållning och med hänsyn tagen till de långa omloppstider (växttider) som gäller för den svenska skogen. Beslut som fattas i dag och åtgärder som vidtas i vår generation ger resultat först för kommande generationer. Samtidigt måste nya kunskaper få komma till uttryck i den konkreta utformningen och tillämpningen av skogspolitiken.
Statligt ekonomiskt stöd till skogsbruket är av begränsad omfattning. I princip lämnas endast sådant stöd till natur- och kulturmiljövårds- åtgärder som har en omfattning som går utöver
25
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
de krav som ställs i skogsvårdslagstiftningen. Det är viktigt att poängtera att den svenska modellen med en skogspolitik utan subventioner är närmast unik såväl i ett europeiskt som i ett globalt perspektiv. Denna princip kännetecknar även de skogsbruksstöd som finns i landsbygds- programmet.
I direktiven till den senaste utvärderingen och översynen av skogspolitiken (dir. 2004:70) var utgångspunkten att grunderna för den gällande skogspolitiken ligger fast. Utredaren har haft som uppgift att utvärdera och se över skogs- politiken så som den tillämpats de senaste tio åren och att lämna förslag till anpassningar och förbättrad måluppfyllelse. Regeringen planerar att lägga en proposition 2008 om skogspolitiken.
Utökade resurser behövs för att utveckla Sveriges klimat- och energipolitik. Därför satsar regeringen ytterligare 1 miljard kronor inom klimatområdet för perioden 2008 t.o.m. 2010. Insatserna kommer att genomföras inom den politik som rör miljö, skogs- och jordbruk samt energiområdena. De tillkommande insatserna omfattar för denna period (i miljoner kronor) klimatforskning (30), energieffektivisering (310), stöd till andra generationens biodrivmedel (120) och till internationellt forskningssam- arbete (30), nationellt nätverk för vindbruk (40), hållbart uttag av biomassa i jord- och skogsbruk (40), klimatinvesteringar i andra länder (90), samt ett program för hållbara städer (340). I den klimatproposition som planeras till 2008 kommer den långsiktiga inriktningen på samtliga insatser och styrmedel av betydelse för klimat- politiken att ses över i ett sammanhang.
Skogspolitiken har betydelse för arbetet med att minska klimatpåverkan. En ökad andel förnybar energi innebär en ökad efterfrågan på skogsråvara. EU:s mål för förnybar energi och biodrivmedel kommer ytterligare att öka efter- frågan på biomassa från den svenska skogen. Bioenergi från skogssektorn är en integrerad del av förädlingskedjan där biprodukter i ökande grad tas tillvara för energiproduktionen.
Regeringen anser att de två jämställda målen för skogspolitiken, ett produktionsmål och ett miljömål, är fortsatt viktiga. Skogspolitiken har betydelse för landsbygdens tillväxt och för upp- fyllandet av den regionala utvecklingspolitikens mål. Inom politiken utgör de regionala tillväxt- programmen centrala instrument för det lång- siktiga arbetet för en hållbar regional utveckling.
Internationellt kommer regeringen att fort- sätta verka för ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart skogsbruk. Under 2006 beslutade EU:s ministerråd om en handlingsplan för skog och skogsbruk för perioden
Regeringen anser att EU:s insatser på skogs- området även fortsättningsvis bör vara be- gränsade och att marknadsstörande stöd till skogsproduktion ska motverkas. För åtgärder inom områden innanför gemenskapspolitiken som berör skog och skogsbruk är det viktigt att konsekvenser för skogsnäringen inkluderas i beslutsunderlag samt att subsidiaritetsprincipen respekteras och tillämpas.
Att uppnå regeringens mål om att minska företagens administrativa börda med 25 procent till 2010 är en viktig uppgift.
3.8Budgetförslag
3.8.141:1 Skogsstyrelsen
Tabell 3.3 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
P |
|
|
Anslags- |
|
2006 |
Utfall |
324 409 |
|
|
P |
sparande |
7 997 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
P |
|
|
Utgifts- |
|
2007 |
Anslag |
326 014 |
1 |
|
|
prognos |
328 013 |
|
P |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
2008 |
Förslag |
328 971 |
P |
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2009 |
Beräknat |
336 608 |
2 |
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
2010 |
Beräknat |
345 381 |
3 |
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
1P InklusiveP tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2P MotsvararP 328 971 tkr i 2008 års prisnivå. 3P MotsvararP 328 971 tkr i 2008 års prisnivå.
Anslaget används för Skogsstyrelsens förvalt- ningskostnader. Regeringen bedömer att de
26
ökade ambitionerna inom EU och internationellt om ökat samarbete kring skogsfrågor kommer att ställa höga krav på svenskt deltagande. Det europeiska och internationella arbetet är därför en viktig del av myndighetens arbete.
Anslaget får användas för att medfinansiera kompetensutvecklingsinsatser enligt rådets för- ordning (EG) nr 1698/2005 av den 20 september 2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygds- utveckling (EJFLU).
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 3.4 Offentligrättslig verksamhet
Tusental kronor
Intäkter |
Kostnader |
Resultat |
|
verksamhet |
som får |
|
(intäkt – |
|
disponeras |
|
kostnad) |
|
|
|
|
Utfall 2006 |
192 |
165 |
27 |
Prognos 2007 |
175 |
120 |
55 |
|
|
|
|
Budget 2008 |
175 |
120 |
55 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Tabell 3.5 Uppdragsverksamhet |
|
|
|
Tusental kronor |
|
|
|
Uppdragsverksamhet |
Intäkter |
Kostnader |
Resultat |
|
|
|
(intäkt – |
|
|
|
kostnad) |
|
|
|
|
Utfall 2006 |
1 256 582 |
1 256 101 |
481 |
(varav tjänsteexport) |
9 128 |
9 027 |
101 |
|
|
|
|
Prognos 2007 |
681 500 |
676 200 |
5 300 |
(varav tjänsteexport) |
12 500 |
12 200 |
300 |
|
|
|
|
Budget 2008 |
336 000 |
338 000 |
|
(varav tjänsteexport) |
15 000 |
14 000 |
1 000 |
|
|
|
|
Skogsstyrelsen bedriver uppdragsverksamhet som, med undantag för verksamheten Gröna jobb, finansieras genom avgifter. Gröna jobb har huvudsakligen finansierats med medel från Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) och Rådet för europeiska socialfonden i Sverige
Utfallet av uppdragsverksamheten för 2006 är till största delen beroende av de insatser som görs inom arbetsmarknadspolitikens ram. På grund av att arbetsmarknadsåtgärden Gröna jobb kommer att avvecklas under 2007 minskar prognostiserade och budgeterade intäkter och kostnader 2007 och 2008.
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
Regeringens överväganden
Regeringen föreslår att 328 971 000 kronor an- visas under anslaget 41:1 Skogsstyrelsen för 2008. För 2009 beräknas anslaget till 336 608 000 kro- nor och för 2010 till 345 381 000 kronor.
Tabell 3.6 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
|
2008 |
2009 |
2010 |
1 |
|
326 014 |
326 014 |
326 014 |
P |
|
|||
Anvisat 2007P |
|
|||
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
Pris- och löneomräkningP |
P |
2 957 |
10 594 |
19 367 |
|
||||
Beslut |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Överföring till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag |
|
328 971 |
336 608 |
345 381 |
|
|
|
|
|
1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
3.8.241:2 Insatser för skogsbruket
Tabell 3.7 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
P |
|
|
Anslags- |
|
2006 |
Utfall |
364 252 |
|
|
P |
sparande |
439 611 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
P |
|
|
Utgifts- |
|
2007 |
Anslag |
519 873 |
1 |
|
|
prognos |
456 665 |
|
P |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
2008 |
Förslag |
379 873 |
P |
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2009 |
Beräknat |
249 873 |
P |
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2010 |
Beräknat |
219 873 |
P |
|
P |
|
|
1P InklusiveP tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
Anslaget används för att täcka kostnader för statsbidrag enligt förordningen (1993:555) om statligt stöd till skogsbruket och finansierar bidrag till sådant ädellövskogsbruk som regleras särskilt i skogsvårdslagen (1979:429) och vissa natur- och kulturmiljövårdsåtgärder. Anslaget används också för att täcka kostnader för biotopskydd och naturvårdsavtal.
Anslaget används vidare för att täcka kost- nader för statsbidrag enligt förordning (2005:229) om tillfälligt stöd för lagring av virke
27
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
och förordning (2006:171) om bidrag till anläggning av skog på områden med stormfälld skog samt statliga insatser för att övervaka och bekämpa skadeinsektspopulationen i de storm- drabbade områdena i södra Sverige.
Anslaget används också till insatser för skogens roll för klimatet, inklusive förbättrade förutsättningar för en ökad produktion av och ett hållbart uttag av biomassa. Vidare får anslaget användas för vissa administrationskostnader hos Skogsstyrelsen.
Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden
I hanteringen av vissa bidrag och ersättningar till skogsägare behöver ekonomiska förpliktelser kunna ingås som medför utgifter under kommande år. Regeringen bör därför bemyndi- gas att under 2008 för anslaget 41:2 Insatser för skogsbruket ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare ingångna förpliktelser medför framtida behov av anslag om högst 30 miljoner kronor under 2009.
Tabell 3.8 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Tusental kronor
|
Utfall |
Prognos |
Förslag |
Beräknat |
Beräknat |
|
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010– |
|
|
|
|
|
|
Ingående åtaganden |
23 342 |
22 854 |
27 400 |
- |
- |
|
|
|
|
|
|
Nya åtaganden |
15 669 |
18 525 |
20 000 |
- |
- |
|
|
|
|
|
|
Infriade åtaganden |
16 157 |
13 979 |
17 400 |
30 000 |
- |
|
|
|
|
|
|
Utestående åtaganden |
22 854 |
27 400 |
30 000 |
- |
- |
|
|
|
|
|
|
Erhållet/föreslaget bemyndigande |
32 800 |
27 400 |
30 000 |
- |
- |
|
|
|
|
|
|
28
Regeringens överväganden
Arbetet med att minska klimatpåverkan innebär en ökad efterfrågan på biomassa från den svenska skogen. Regeringen anser att anslaget ökas med 10 miljoner kronor 2008 och med 30 miljoner kronor 2009 till insatser för att stärka skogens roll för klimatet.
Efter stormen i södra Sverige i januari 2005 riskerade stora mängder stormfällda träd att förstöras. Om stora mängder stormfällt timmer blir kvar i skogen finns det risk för skador på stående skog genom angrepp av skadeinsekter som kan föröka sig i de stormfällda träden. Stormen Per som drabbade södra Sverige i januari 2007 har förvärrat situationen ytterligare. I de områden som drabbades av Gudrun fanns enligt Skogsstyrelsens beräkningar 180 000 hek- tar stormfällda områden varav ca 140 000 hektar är den skogsareal som måste återplanteras eller självföryngras efter stormen. Behov av stöd för återplantering av de stormdrabbade områdena bedömdes vara stort.
Riksdagen beslutade (prop. 2004/05:100, bet. 2004/05:FiU21, rskr. 2004/05:303 och prop. 2005/06:1, bet. 2005/06:MJU2, rskr. 2005/06:107) att medel bl.a. skulle avsättas till merkostnader för insektsövervakning, stöd för skogsbilvägar och andra enskilda vägar, stöd för lagring av stormfällt virke samt stöd till åter- plantering av de stormdrabbade områdena. För 2007 tillfördes anslaget 150 miljoner kronor för stöd till lagring och 150 miljoner kronor för stöd till återplantering. För 2008 tillförs anslaget 150 miljoner kronor för stöd till återplantering.
Regeringen följer utvecklingen noggrant för att snabbt kunna vidta åtgärder inom befintliga anslag.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 379 873 000 kronor anvisas under anslaget 41:2 Insatser för skogsbruket för 2008. För 2009 beräknas anslaget till 249 873 000 kro- nor och för 2010 beräknas anslaget till 219 873 000 kronor per år.
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
Tabell 3.9 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2008 |
2009 |
2010 |
1 |
519 873 |
519 873 |
519 873 |
Anvisat 2007P |
|||
P |
|
|
|
|
|
|
|
Förändring till följd av: |
|
|
|
Beslut |
|||
|
|
|
|
Överföring till/från andra |
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag |
379 873 |
249 873 |
219 873 |
|
|
|
|
1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
3.8.341:3 Internationellt skogssamarbete
Tabell 3.10 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
P |
|
|
Anslags- |
|
2006 |
Utfall |
779 |
|
|
P |
sparande |
660 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
P |
|
|
Utgifts- |
|
2007 |
Anslag |
1 397 |
1 |
|
|
prognos |
1 080 |
|
P |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
2008 |
Förslag |
1 397 |
P |
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2009 |
Beräknat |
1 397 |
P |
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2010 |
Beräknat |
1 397 |
P |
|
P |
|
|
1P InklusiveP tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
Anslaget används bl.a. för det alleuropeiska skogssamarbetet, närområdessamarbete i skogs- frågor inom Östersjöregionen samt nordiskt samarbete. FN:s skogssamarbete i form av främst FN:s skogsforum, skogens roll i klimat- konventionen och FAO belastar också anslaget.
Regeringens överväganden
Regeringen föreslår att 1 397 000 kronor anvisas under anslaget 41:3 Internationellt skogssamarbete för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till oförändrad nivå.
29
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
Tabell 3.11 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
|
|
2008 |
2009 |
2010 |
Anvisat 2007P |
1 |
|
1 397 |
1 397 |
1 397 |
|
P |
||||
|
|
|
|
|
|
Förändring till följd av:
Beslut
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag |
1 397 |
1 397 |
1 397 |
|
|
|
|
1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
3.8.441:4 Från
Tabell 3.12 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
P |
|
|
Anslags- |
|
2006 |
Utfall |
11 813 |
|
|
P |
sparande |
4 731 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
P |
|
|
Utgifts- |
|
2007 |
Anslag |
10 056 |
1 |
|
|
prognos |
11 441 |
|
P |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
2008 |
Förslag |
5 964 |
P |
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2009 |
Beräknat |
5 964 |
P |
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2010 |
Beräknat |
5 964 |
P |
|
P |
|
|
1P InklusiveP tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
Anslaget används i enlighet med Europa- parlamentets och rådets förordning (EG) nr 2152/2003 av den 17 november 2003 om över- vakning av skogar och miljösamspel i gemen- skapen. Den nationella delen av finansieringen för denna verksamhet sker över anslaget 41:1 Skogsstyrelsen.
Regeringens överväganden
Från anslaget utbetalas stöd motsvarande EG:s finansiering av projekt för skogsskadeöver- vakning. Anslaget belastas när
Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 5 964 000 kronor anvisas under an- slaget 41:4 Från
Tabell 3.13 Härledning av anslagsnivån
41:4 Från
skogsskadeövervakning
Tusental kronor
|
2008 |
2009 |
2010 |
1 |
10 056 |
10 056 |
10 056 |
Anvisat 2007P |
|||
P |
|
|
|
|
|
|
|
Förändring till följd av: |
|
|
|
Beslut |
|||
|
|
|
|
Överföring till/från andra |
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag |
5 964 |
5 964 |
5 964 |
|
|
|
|
1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
30
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
4 Djurpolitik
4.1Omfattning
Politikområdet omfattar verksamhet som avser djur som människan håller eller på annat sätt har tagit ansvar för samt den del av faunavården som avser viltvård.
Verksamhet vid Statens jordbruksverk med distriktsveterinärorganisationen, Statens veteri- närmedicinska anstalt, Veterinära ansvarsnämn- den, Naturvårdsverket, Sametinget och länssty- relserna ingår i politikområdet.
Inom politikområdet Djurpolitik är det Jord- bruksverkets och Statens veterinärmedicinska anstalts (SVA) uppgift att uppnå och vidmakt- hålla god djur- och folkhälsa. Ansvaret för djur- skyddsfrågorna ligger sedan halvårsskiftet 2007 hos Jordbruksverket. Jordbruksverket dispone- rar medel för att genomföra program för att säkra djurhälsan, inklusive åtgärder för att säkra foderkvaliteten. Medel avsätts också till bered- skap mot, samt förebyggande och bekämpande av, vissa smittsamma djursjukdomar och till obduktioner. Slutligen avsätts medel till olika övervaknings- och bekämpningsprogram för ett flertal djurslag. Jordbruksverkets veterinära fält- verksamhet upprätthålls genom de statliga distriktsveterinärerna. Distriktsveterinärorga- nisationen finns etablerad på mer än 90 platser spridda över landet.
SVA är veterinärmedicinskt expert- och ser- viceorgan för myndigheter och enskilda. Arbetet bedrivs genom förebyggande, diagnostiserande och bekämpande av infektionssjukdomar hos husdjur. Vidare bidrar SVA:s forsknings- och
utvecklingsarbete till ökade kunskaper om risker i livsmedelskedjan och då bl.a. sjukdomar hos djur och smittämnen som kan överföras till människan.
Djurskyddsmyndigheten har fram till den 1 juli 2007 varit den centrala förvaltnings- myndigheten avseende djurskydd enligt djur- skyddslagen. Till myndighetens uppgifter har även hört att genom information öka kunskapen om djurskyddslagstiftningen.
Länsstyrelserna utövar bl.a. tillsyn över vete- rinär verksamhet och har även visst ansvar för djurskydd, smittskydd och livsmedelssäkerhet inom länet. Vid Veterinära ansvarsnämnden prövas anmälningar som har gjorts mot veteri- närer i deras yrkesutövning.
Sametingets och Naturvårdsverkets uppgifter inom djurpolitiken är bl.a. att lämna bidrag till åtgärder för att förebygga skada av vilt. Natur- vårdsverket finansierar delar av den verksamhet inom SVA som rör analys av utvecklingen av sjukdomstillstånd hos vilda djurpopulationer. Naturvårdsverket är den centrala myndigheten för viltvård och jakt i landet. Därutöver har Svenska Jägareförbundet sedan 1938 regeringens uppdrag att leda delar av jakten och viltvården i landet.
Internationellt bedrivs arbetet särskilt inom ramen för EU, det nordiska samarbetet, Europa- rådet, OIE (Världsorganisationen för djurhälsa) och FAO (Food and Agriculture Organization of the United Nations). Myndigheterna inom politikområdet bidrar aktivt i detta arbete.
31
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
4.2 |
Utgiftsutveckling |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tabell 4.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Miljoner kronor |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utfall |
Budget |
|
Prognos |
Förslag |
Beräknat |
Beräknat |
|
|
|
2006 |
1 |
|
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
|
|
|
2007 P |
P |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anslag inom utgiftsområde 23 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
42:1 Statens veterinärmedicinska anstalt |
102,9 |
102,1 |
|
102,7 |
105,4 |
107,9 |
110,6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
42:2 Bidrag till distriktsveterinärorganisationen |
96,8 |
97,8 |
|
96,0 |
98,5 |
100,9 |
103,6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
42:3 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder |
14,0 |
14,7 |
|
14,4 |
19,7 |
14,7 |
14,7 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
42:4 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar |
189,2 |
174,3 |
|
176,5 |
124,3 |
124,3 |
124,3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
42:5 Ersättningar för viltskador m.m |
85,9 |
91,0 |
|
92,8 |
91,0 |
91,0 |
91,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2007 23 42:6 Djurskyddsmyndigheten |
87,1 |
62,8 |
|
65,1 |
- |
- |
- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Totalt för utgiftsområde 23 |
575,9 |
542,7 |
|
547,6 |
439,0 |
438,8 |
444,3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Totalt för politikområde Djurpolitik |
575,9 |
542,7 |
|
547,6 |
439,0 |
438,8 |
444,3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1P P Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
4.3Mål
Målet för politikområdet är ett gott djurskydd och ett gott hälsotillstånd bland djur i männi- skans tjänst och att viltstammarna förvaltas på ett sådant sätt att oacceptabla skador på männi- skor och egendom inte uppstår.
4.4Resultatredovisning
4.4.1Indikatorer
Regeringen har valt att redovisa åtta indikatorer för en bedömning av måluppfyllelsen inom politikområdet. För en bedömning av djurhälsan används följande indikatorer: indikator 1 andel hälsokontrollerade slaktsvin, indikator 2 andel registrerade sjukdomsanmärkningar på svin vid slakt (används inte i år), indikator 3 andel registrerade fall av juverinflammation hos mjölkkor, indikator 4 antibiotikaresistens i djur- hållning samt indikator 5 antal utbrott av salmo- nella och övriga smittsamma djursjukdomar. För en bedömning av situationen på djurskydds- området används följande indikatorer: indikator 6 försöksdjursanvändningen (används inte i år) och indikator 7 andel kommuner med tillsyns- plan. Viltvårdens mål följs upp genom indikator 8 större förändringar i avskjutningsstatistiken.
4.4.2Resultat
Djurhälsa och folkhälsa
År 2006 präglades av de tidigare redovisade fallen av aggressiv fågelinfluensa i främst sydöstra Sverige under våren 2006 samt Sveriges första och hittills enda fall av BSE den 28 februari samma år. På den positiva sidan konstateras att Jordbruksverkets och SVA:s insats för att begränsa spridningen och informera allmänhet och medier fungerade mycket bra. Farhågan om nya utbrott av fågelinfluensa i och med flytt- fågelstrecken 2007 har inte besannats i Sverige, dock har enstaka utbrott rapporterats i övriga Europa.
Generellt är djurhälsoläget gott i Sverige även om några oroande händelser har inträffat. Andelen hälsokontrollerade slaktsvin ligger fort- satt på samma höga nivå (90 procent). Negativt är att andelen svinbesättningar med indragna hälsodeklarationer ökat kraftigt från 1,6 procent 2005 till 9,9 procent 2006, framför allt på grund av den nya sjukdomen PMWS (Postweaning Multisystemic Wasting Syndrome). Under sommaren 2007 har några svenska svinbesätt- ningar för första gången drabbats av virus- sjukdomen PRRS (Porcine Reproductive and Respiratory Syndrome).
32
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
Statistiken över andelen juverinflammationer hos mjölkkor från den senaste femårsperioden tyder på sjunkande trend efter ett framgångsrikt förebyggande hälsoarbete (se tabell 4.2).
Tabell 4.2 Andel juverinflammationer hos mjölkkor
Procent
Per 100 avslu- |
2001/02 |
2002/03 |
2003/04 |
2004/05 |
2005/06 |
tade/avbrutna |
|
|
|
|
|
laktationer |
|
|
|
|
|
Andel juver- |
|
|
|
|
|
inflammatio- |
15,0 |
14,5 |
14,5 |
16,2 |
13,8 |
ner hos SRB |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Andel juver- |
|
|
|
|
|
inflammatio- |
19,7 |
19,3 |
18,5 |
18,5 |
17,4 |
ner hos SLB |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Mängden antibiotika som används i den svenska djurhållningen ligger på en stabil och tämligen låg nivå. Användningen av antibiotika till odlad laxfisk har dock ökat kraftigt från 2005 till 2006 (från 1,7 gram aktiv substans per ton producerad laxfisk till 2,8 gram). Variationen förklaras med att förbrukningen ökar om vädret är ofördelaktigt för fiskodling, vilket var fallet 2006. Ökningen 2006 skedde dock från en låg nivå. Den tidigare kraftiga ökningen av vanko- mycinresistenta enterokocker (VRE) bland slaktkyckling förefaller ha stannat av men på en hög nivå jämfört med 2000 då VRE påträffades hos mindre än en procent av de provtagna slakt- kycklingarna (se tabell 4.3). VRE ger inga symptom hos djuren. Det är däremot oroande att resistenta bakterier finns i livsmedelspro- ducerande djur då denna resistens kan spridas till bakterier hos människan. Bakterien dödas dock vid korrekt tillagning av livsmedlet.
Tabell 4.3 Antibiotikaförsäljning och vankomycinresistens
|
2000 |
2001 |
2002 |
2003 |
|
2004 |
2005 |
2006 |
Försäljning av antibiotika till djur, |
|
|
|
|
|
|
|
|
kg aktiv substans |
17 079 |
17 295 |
17 266 |
15 992 |
|
16 089 |
16 389 |
17 164 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Andel slaktkycklingar med |
|
|
|
|
|
|
|
|
vankomycinresistenta enterokocker |
<1 |
7 |
24 |
1 |
|
36 |
41 |
29 |
P |
1P P Data saknas.
33
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
Under 2006 påvisades för första gången meticilinresistenta staphylokocker (MRSA) hos hundar i Sverige. Dessa fynd var inte förvånande eftersom liknande fall har påvisats i andra länder men likafullt mycket oroande. MRSA kan smitta mellan djur och människa. MRSA kan ge upp- hov till s.k. sjukhussjuka som är mycket svår- behandlad.
På regeringens uppdrag har Jordbruksverket sammanställt den första rapporten över använd- ning av läkemedel till djur indelad efter djurslag. Rapporteringen ska göras årligen och förväntas bidra till att uppfylla målet att läkemedels- användningen till djur i Sverige ska vara säker och begränsad.
Nitton djurbesättningar drabbades av salmo- nella under 2006. Det totala antalet är ganska stabilt jämfört med föregående år. Salmonella i foder från en foderleverantör var också ett problem under 2005 och 2006. Totalt provtogs 231 svinbesättningar och salmonella påvisades i foder hos 29 besättningar. På grund av före- byggande arbete, omfattande övervaknings- program och effektiv bekämpning kan Sverige upprätthålla sin särställning inom EU för skyddsnivån mot salmonella.
Vid fem tillfällen har, vid smittspårning av humanfall med infektion av verotoxinbildande
Smittläget gällande epizootier ligger på i stort sett samma låga nivå som tidigare år (tio utbrott 2006 jämfört med sju utbrott årligen de närmast föregående åren).
Distriktsveterinärorganisationen har till- handahållit akut djursjukvård och förebyggande djurhälsovård samt fungerat som beredskaps- organisation. Antalet behandlingar av sällskaps- djur och hästar förefaller att öka medan behand- lingar av animalieproducerande djur tenderar att minska jämfört med 2004.
Ett omfattande arbete har pågått under ett antal år på
ningen har anpassats till de nya
Våren 2006, under pågående utbrott av fågel- influensa, togs ett stort antal beslut av Euro- peiska kommissionen om åtgärder för att för- hindra spridning av fågelinfluensa inom EU. Sverige har deltagit aktivt och arbetat för att främja riskbaserade beslut.
Under 2006 har det, mot bakgrund av det allmänt förbättrade
Ett nytt direktiv om djurhälsokrav för djur och produkter från vattenbruk och om före- byggande och bekämpning av vissa sjukdomar hos vattenlevande djur, rådets direktiv 2006/88/EG, beslutades under hösten 2006. Direktivet medger fortsatt möjligheter för Sverige att få särskilt skydd i framtiden (tilläggs- garantier) så att vårt goda hälsoläge inom vattenbruket kan bevaras.
Arbetet med att genomföra gemenskapens zoonoslagstiftning fortsätter. Under 2006 har mål för minskning av salmonella hos värphöns (kommissionens förordning (EG) nr 1168/2006) fastslagits.
Veterinärutredningens slutbetänkande SOU 2007:24 Veterinär fältverksamhet i nya former har överlämnats under våren 2007 och bereds för närvarande i Regeringskansliet.
Djurskydd
Från och med den 1 juli 2007 ligger ansvaret för verksamhetsområdet djurskydd hos Jordbruks- verket efter det att Djurskyddsmyndigheten har avvecklats. Förändringen syftar till en mer kost- nadseffektiv djurskyddsverksamhet. Lagstift- ningen är i sak oförändrad.
För att bedöma måluppfyllelsen för området djurskydd används indikatorn andel kommuner med kontrollplan för djurskydd. År 2006 hade 88 procent av landets kommuner en kontrollplan
34
för djurskyddsarbetet, vilket är oförändrat jäm- fört med föregående år.
Det är i huvudsak kommunerna som genom- för den direkta djurskyddskontrollen. Antalet årsarbetskrafter som avsätts för djurskydds- kontrollen på lokal nivå ökade med ca 5 procent jämfört med 2005 och antalet inspekterade djur- skyddskontrollobjekt utan anmärkning i för- hållande till antalet inspekterade objekt var 50 procent under 2006. Detta innebär att den kommunala djurskyddskontrollen fortsätter att förstärkas. På regional nivå är länsstyrelserna kontrollmyndighet. Antalet länsstyrelsebeslut om förbud att ha hand om djur och om om- händertagande av djur har ökat med 17 respek- tive 6 procent sedan 2005.
Djurskyddsmyndighetens arbete med sam- ordning och vägledning av djurskyddskontrollen har främst skett genom utbildning och råd- givning av regionala och lokala tillsynsmyndig- heter samt genom utarbetande av checklistor för djurskyddskontrollen. Djurskyddsmyndigheten har vidare bl.a. utarbetat en ny föreskrift om djurskyddskontroll i syfte att öka enhetligheten och för att djurskyddskontrollen ska bli effek- tivare, mer rättssäker och tydligare.
Översynen av befintliga föreskrifter har fort- satt så att föreskrifter tagits bort, uppdaterats, förtydligats och slagits samman. I referens- grupper med näringen och intresseorganisa- tioner har det diskuterats om möjligheter, problem, egenkontroll och gemensamma mål.
Under 2006 prövades i landets sju djur- försöksetiska nämnder 1 659 ansökningar om godkännande av djurförsök. Detta är i nivå med föregående år. Djurskyddsmyndigheten inledde ett arbete för ökad effektivitet och förenkling av nämndernas arbete genom att utarbeta ett elek- troniskt ansökningsformulär och en databas över prövade ärenden. Arbetet med att öka med- vetenheten om etiska frågor med anknytning till djurförsöksverksamhet har bedrivits bl.a. genom utbildningsverksamhet för ledamöter i de djur- försöksetiska nämnderna.
Under 2006 har Djurskyddsmyndigheten lämnat stöd till projekt om bl.a. utformning av inredda burar till värphöns och djurtransporter. Vidare har myndigheten från djurskydds- synpunkt prövat och godkänt tre nya tekniska system rörande hönshållning. Stöd har även lämnats till forskning och utveckling som syftar till ökad kunskapsuppbyggnad om djurskydd och djurhållning, särskilt i syfte att förebygga
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
djurskyddsproblem. Ett annat område som beviljats stöd är utveckling av alternativa metoder till djurförsök. De projekt som fått stöd ska både ha hög vetenskaplig kvalitet och be- dömas bidra till att försöksdjursanvändningen kan förfinas, minskas eller ersättas.
De register som finns på djurområdet ska vara användbara och lättillgängliga. Arbetet med att informera hundägare om skyldigheten att regi- strera sin hund i det Centrala hundregistret har fortsatt. Avgifterna för registrering har sänkts från 150 kronor till 70 kronor.
Inom EU har ministerrådet efter ett aktivt arbete av bl.a. den svenska regeringen antagit minimiregler för skydd av slaktkycklingar (rådets direktiv 2007/43/EG).
I november 2006 presenterade kommissionen ett förslag till förordning med förbud mot import, export och handel med hund- och katt- päls. Sverige har sedan 2002 verkat för ett sådant förbud. En överenskommelse har nåtts mellan Europaparlamentet och rådet. Det formella beslutet kommer att tas under hösten 2007.
På internationell nivå har Sverige bidragit till förbättringar av Europarådets och OIE:s (Världsorganisationen för djurhälsa) konventio- ner och riktlinjer för skydd av djur.
Viltvård
Samtliga jägare över 18 år och de ungdomar under 18 år som har tillstånd att inneha skjut- vapen för jaktändamål måste lösa jaktkort, dvs. betala en avgift till Viltvårdsfonden. Medlen i Viltvårdsfonden används för att främja vilt- vården och andra liknande ändamål som är för- enliga med syftet med jaktlagen. För att vända en flerårig negativ utveckling för behållningen av
35
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
fonden höjde regeringen viltvårdsavgiften från 200 kronor till 300 kronor under våren 2007.
Svenska Jägareförbundets s.k. allmänna upp- drag att leda delar av jakten och viltvården i Sverige preciserades 2005. Som ett resultat av ett tillägg i uppdraget 2006 ska förbundet särskilt prioritera arbetet med en högre jaktsäkerhet.
Kommerskollegium och kommissionen gjorde regeringen uppmärksam på att de svenska reglerna för upplåtelse av småviltsjakt ovan odlingsgränsen och på renbetesfjällen kan strida mot
Under våren 2007 har regeringen utformat en särskild förordning med koppling till 28 § jakt- förordningen (1987:905), vilken anger att det under försöksperioden den 1 maj
Av de mål som riksdagen beslutade för rov- djursstammarna 2001 är det endast björnen som har uppnått sin miniminivå på 100 föryngringar per år. Nedan redovisas ungefärligt antal föryng- ringar av de övriga stora rovdjursarterna ställt i jämförelse med riksdagens mål. Lodjur 245 (300) föryngringar, varg 15 (20) föryngringar, järv 70 (90) föryngringar samt kungsörn 560 (600) häckande par.
Avskjutningsstatistiken kan användas för att analysera viltstammarnas utveckling i grova drag. För landet som helhet redovisar Svenska Jägareförbundet en ökande avskjutning av arterna kronhjort, dovhjort, grågäss och vildsvin samt en vikande avskjutning av bl.a. rådjur och älg. Lokalt och regionalt kan arterna visa motsatt utveckling.
4.4.3Analys och slutsatser
Inom djurhälsoområdet noteras två parallella trender. Å ena sidan kan konstateras att djur- hälsoläget generellt sett är gott, å andra sidan att 2006 präglades av fall av för Sverige nya sjuk- domar (fågelinfluensa och BSE), liksom av ett större utbrott av salmonellasmitta i foder.
Det allmänt sett goda djurhälsoläget har sin grund i ett långsiktigt förebyggande arbete, liksom goda rutiner för bekämpande. De senare har befunnits vara hållbara och ansvariga myn- digheter uppvisade god beredskap för kris- hantering av utbrotten som också delvis sammanföll i tid.
Risken för stora utbrott eller fall av för Sverige nya sjukdomar också i framtiden måste dock tas på allvar. Den svenska djurhållningen genomgår förändringar som innebär att produk- tionen blir mer koncentrerad till stora besätt- ningar. Dessa är kostsammare och svårare att sanera. Produktionssystem som innebär förflyttning av djuren medför också ökad risk för smittspridning mellan besättningar. En ytterligare riskfaktor är att hälsoläget internatio- nellt sett är oroande.
Mot bakgrund av utvecklingen under 2006 är det viktigt att Sverige fortsatt agerar i olika internationella sammanhang och inom EU för att i samarbete med andra länder utarbeta kost- nadseffektiva system för hantering av hälsorisker och utbrott. Sveriges ambition har visat sig vara värdefull, t.ex. i årets arbete med en planerad policy för djurhälsa som väntas bli ett viktigt instrument för att hantera situationen inom EU. Inom landet är det viktigt att ansvariga myndig- heter upprätthåller en aktiv omvärldsbevakning och att rutiner för beredskap hålls aktuella.
Trots en i internationell jämförelse gynnsam situation avseende antibiotikaresistens så är utvecklingen i Sverige oroande. Vankomycin- resistenta bakterier hos slaktkycklingar har blivit verklighet på bara några år och de under 2006 upptäckta fallen av MRSA hos hundar inger stark oro. Ytterligare kunskapsuppbyggnad och en tydlig samordning mellan de ansvariga myn- digheterna är viktigt för att kunna bromsa utvecklingen.
Under 2006 har djurskyddsarbetet förankrats i näringen genom arbetet med att uppdatera och förenkla föreskrifter. Länsstyrelsernas kontroll är tillfredsställande men på kommunal nivå varie- rar kontrollnivån mellan kommunerna, vilket
36
bör leda till åtgärder framöver. Det går inte att säga om ökningen av länsstyrelsernas beslut om förbud eller omhändertagande beror på att djur- skyddet har försämrats eller att kontrollen blivit effektivare varför utvecklingen fortsatt bör följas upp.
I referensgrupper med näringen och intresse- organisationer har bl.a. möjligheter, problem, egenkontroll och gemensamma mål tagits fram och diskuterats inom ramen för det regelförenk- lingsarbete som Djurskyddsmyndigheten genomförde.
I den nya organisationen där djurskydds- frågorna överförts till Jordbruksverket är avsik- ten att arbeta integrerat djurslagsvis med djur- skydd och djurhälsa, vilket förväntas leda till samverkansfördelar och effektivisering.
Den tidsbegränsade förordningen (2007:127) med särskilda bestämmelser om skyddsåtgärder vid rovdjursangrepp som har fogats till 28 § jaktförordningen (1987:905) syftar till att öka den allmänna acceptansen för rovdjur hos jägare och andra grupper av tamdjursägare, eftersom utökade möjligheter ges att agera i händelse av rovdjursangrepp. Naturvårdsverket har fått i uppdrag att bevaka utfallet av ändringen. I fråga om rättstillämpningen ska uppdraget ske i sam- råd med Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndig- heten. Uppdraget ska redovisas senast den 31 januari 2009.
Regeringen har även för avsikt att utvärdera rovdjursakutgruppernas arbete.
Regeringen drar slutsatsen att måluppfyllelsen inom djurpolitiken är förhållandevis god.
4.5Revisionens iakttagelser
Riksrevisionen bedömer att Jordbruksverkets, Statens veterinärmedicinska anstalts och Djur- skyddsmyndighetens årsredovisningar för 2006 i allt väsentligt är rättvisande.
4.6Politikens inriktning
Området karaktäriseras av att det till delar grun- dar sig på biologisk produktion. För frågor som rör biologisk produktion är det viktigt med lång- siktighet i de politiska besluten.
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
Regeringen lägger stor vikt vid förebyggande åtgärder och kontrollprogram där aktiva produ- center i samarbete med myndigheterna skapar förutsättningar för ett gott djurhälsotillstånd och djurskydd.
Att uppnå regeringens mål om att minska företagens administrativa börda med 25 procent till 2010 är en viktig uppgift.
Regeringen önskar stärka det svenska jord- brukets konkurrenskraft och dess möjligheter att bidra till tillväxten. Detta uppnås bl.a. genom att ta bort ett antal
Bland annat den förprövning som länsstyrel- serna gör vid byggnation av djurstallar bör fram- gent finansieras med allmänna medel. Rege- ringen avser att återkomma till riksdagen med förslag på ändring i djurskyddslagen om beräkningen av den särskilda avgift som ska tas ut av den som underlåter att förpröva stall eller andra förvaringsutrymmen för djur.
Regeringen bereder frågan om ett eventuellt överförande av djurskyddskontrollen samt kontrollen av foder och livsmedel i primär- produktionen till statlig regi fr.o.m. 2009. Läns- styrelserna kan komma att bli aktuella som utförare av kontrollerna. Regeringens bedöm- ning är att en kontroll i statlig regi bör finan- sieras med allmänna medel. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i frågan.
Regeringen anser att arbetet mot ökad anti- biotikaresistens bland djur är viktigt då en ökande antibiotikaresistens på sikt är ett hot mot såväl djur- som folkhälsan. För att stärka detta arbete föreslår regeringen att Statens veterinär- medicinska anstalt tillförs medel för en strategi- grupp för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens inom veterinär- medicin och livsmedel (Strama VL).
Sverige ska ha ett fortsatt gott djurskydd. Regeringens ambition är att djurskyddsverksam- heten ska effektiviseras och göras mer ändamåls- enlig. Det finns utrymme för regelförenkling på
37
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
djurskyddsområdet, förutsatt att en relevant forskning leder till utformande av fungerande välfärdsparametrar. För att stödja denna utveck- ling krävs forskning och utveckling. Vidare krävs stöd till prövning av nya tekniska system i djur- hållningen.
Som framgår av budgetförslaget rörande anslaget 25:1 Sveriges lantbruksuniversitet anser regeringen att ett nationellt centrum för djur- skyddsforskning bör inrättas vid SLU.
En annan viktig uppgift inom arbetet med djurskydd är att verka för att användningen av försöksdjur begränsas. Detta sker bl.a. genom att forskningsstöd årligen lämnas för utveckling av alternativa metoder till djurförsök.
Ett aktivt engagemang inom EU och i inter- nationellt samarbete står fortsatt centralt och är av största betydelse för att uppnå ett gott djur- hälsoläge och en god djurskyddsnivå i såväl Sverige som i övriga EU. Inom EU väntas särskilt frågan om en ny djurhälsopolicy samt handlingsplan för djurskydd att stå i fokus. Kommissionen överväger i detta sammanhang att inrätta ett europeiskt centrum för djurskydd. Regeringen stödjer inrättandet av ett sådant centrum.
Viltvården syftar till att förvalta de arter som tillhör landets viltbestånd samt, utöver inhemska fåglar, även de fågelarter som tillfälligt före- kommer naturligt i landet. Risken för viltskador ska motverkas genom skadeförebyggande åt- gärder och jakt.
Utredningen om effekterna av rovdjurs- stammarnas utveckling (dir. 2006:7) har i upp- drag att bl.a. se över ersättningarna för skada av rovdjur. Utredningen ska redovisas senast den 1 december 2007. Regeringen har även för avsikt att med ledning av utredningen av älgförvalt- ningen (dir. 2005:142) se över och vid behov förändra dagens älgförvaltning.
4.7Budgetförslag
4.7.142:1 Statens veterinärmedicinska anstalt
Tabell 4.4 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
P |
|
|
Anslags- |
|
2006 |
Utfall |
102 915 |
|
|
P |
sparande |
3 011 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
P |
|
|
Utgifts- |
|
2007 |
Anslag |
102 108 |
1 |
|
|
prognos |
102 744 |
|
P |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
2008 |
Förslag |
105 414 |
P |
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2009 |
Beräknat |
107 868 |
2 |
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
2010 |
Beräknat |
110 644 |
3 |
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
1P InklusiveP tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2P MotsvararP 105 414 tkr i 2008 års prisnivå. 3P MotsvararP 105 414 tkr i 2008 års prisnivå.
Anslaget används för Statens veterinär- medicinska anstalts (SVA) förvaltningskost- nader. SVA är veterinärmedicinskt expert- och serviceorgan för myndigheter och enskilda och utreder bl.a. uppkomst, orsak och spridningssätt av sjukdomar hos djur. SVA:s uppgift är att uppnå och vidmakthålla en god djur- och folk- hälsa. Arbetet bedrivs genom direkta före- byggande, diagnostiserande och bekämpande åtgärder rörande infektionssjukdomar hos djur samt genom forskning och utbildning inom dessa områden.
SVA medverkar vid bekämpande av utbrott av epizootiska och zoonotiska sjukdomar och ansvarar för Zoonoscentrum i Sverige.
SVA är nationellt veterinärmedicinskt labo- ratorium samt bl.a. internationell expertfunktion (”Collaborating Centre”) för bioteknologibase- rad diagnostik av infektionssjukdomar inom veterinärmedicinen inom ramen för OIE. SVA är även utsett till gemenskapens referenslabora- torium (CRL) för campylobacter.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 4.5 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet |
Intäkter |
Kostnader |
Resultat |
|
|
|
(intäkt – |
|
|
|
kostnad) |
|
|
|
|
Utfall 2006 |
240 800 |
235 576 |
5 224 |
|
|
|
|
Prognos 2007 |
240 000 |
240 000 |
0 |
|
|
|
|
Budget 2008 |
248 000 |
248 000 |
0 |
|
|
|
|
38
SVA:s verksamhet består av anslagsfinansierade myndighetsuppgifter, avgiftsfinansierad upp- dragsverksamhet och forskning. Avgifterna dis- poneras av myndigheten.
Uppdragsverksamhetens intäkter inklusive uppdragsforskning har jämfört med 2005 ökat från 207,5 miljoner kronor till 240,8 miljoner kronor 2006. Denna ökning beror främst på ökade externa bidrag medan uppdragsdiagnosti- kens omfattning är tämligen oförändrad.
Regeringens överväganden
För att förstärka SVA:s arbete rörande frågor om antibiotikaresistens föreslår regeringen att anslaget tillförs 2,5 miljoner kronor. Finansiering sker genom att anslaget 43:10 Livsmedelsverket föreslås minska med motsvarande belopp.
Ett program för att följa och analysera utvecklingen av sjukdomstillstånd hos vilda djurpopulationer genomförs i samråd med Naturvårdsverket. Det finansieras med medel från det under utgiftsområde 20 uppförda anslaget 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald med 3 miljoner kronor. Vidare får ytterligare högst 3 miljoner kronor under samma anslag användas för akuta åtgärder avseende sjukdomstillstånd bland vilda djurpopulationer.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 105 414 000 kronor anvisas under anslaget 42:1 Statens veterinärmedicinska anstalt för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget
till |
107 868 000 kronor |
respektive |
||
110 644 000 kronor. |
|
|
|
|
|
||||
Tabell 4.6 Härledning av anslagsnivån |
||||
42:1 Statens veterinärmedicinska anstalt |
|
|
||
Tusental kronor |
|
|
|
|
|
|
2008 |
2009 |
2010 |
|
|
|
|
|
1 |
|
102 108 |
102 108 |
102 108 |
Anvisat 2007P |
|
|||
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
|
2 |
806 |
3 202 |
5 912 |
Pris- och löneomräkningP |
||||
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
Beslut |
|
2 500 |
2 558 |
2 624 |
|
|
|
|
|
Överföring till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag |
105 414 |
107 868 |
110 644 |
|
|
|
|
|
|
1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
4.7.242:2 Bidrag till distriktsveterinärorganisationen
Tabell 4.7 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
P |
|
|
Anslags- |
|
2006 |
Utfall |
96 810 |
|
|
P |
sparande |
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
P |
|
|
Utgifts- |
|
2007 |
Anslag |
97 784 |
1 |
|
|
prognos |
96 031 |
|
P |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
2008 |
Förslag |
98 544 |
P |
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2009 |
Beräknat |
100 903 |
2 |
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
2010 |
Beräknat |
103 588 |
3 |
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
1P InklusiveP tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2P MotsvararP 98 544 tkr i 2008 års prisnivå. 3P MotsvararP 98 544 tkr i 2008 års prisnivå.
Anslaget används för statens bidrag till distrikts- veterinärorganisationen (DVO) och för att minska avlägset boende djurägares veterinär- kostnader avseende livsmedelsproducerande djur. Jordbruksverket är chefsmyndighet för DVO.
DVO är avpassad främst för att tillgodose behovet av sjuk- och hälsovård hos djur inom animalieproduktionen och hos hästar som används i jord- och skogsbruket. Om det finns djurskyddsskäl eller där annan veterinärvård inte kan anvisas är en distriktsveterinär skyldig att även tillhandahålla djursjukvård för övriga djur. DVO ska, i samarbete med bl.a. den av lant- bruksnäringen organiserade hälsokontroll- verksamheten, medverka vid förebyggande åtgärder, delta i kontroll- och bekämpningsprogram samt utföra officiella vete- rinäruppgifter.
DVO finansieras i första hand av djurägarna och i övrigt av anslag över statsbudgeten. Kost- naderna för jourverksamhet utgör en betydande del av anslaget.
Under anslaget anvisas även medel för att minska avlägset boende djurägares veterinär- kostnader för vård av livsmedelsproducerande djur. Dessa medel får disponeras till veterinär inom DVO eller till annan veterinär som arbetar under liknande former.
Enligt förordningen (1994:1313) om avgifter vid veterinär yrkesutövning meddelar Jord- bruksverket föreskrifter om avgifter vid sådan veterinär yrkesutövning som står under verkets tillsyn och som avser arbetsuppgifter som utförs av en distriktsveterinär eller av annan veterinär på grund av en föreskrift eller ett myndighets- förordnande.
39
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 4.8 Offentligrättslig verksamhet
Tusental kronor
Intäkter |
Kostnader |
Resultat |
|
verksamhet |
som får |
|
(intäkt – |
|
disponeras |
|
kostnad) |
|
|
|
|
Utfall 2006 |
4 143 |
4 143 |
0 |
|
Prognos 2007 |
4 821 |
4 821 |
|
|
|
|
|
|
|
Budget 2008 |
4 821 |
4 821 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tabell 4.9 Uppdragsverksamhet |
|
|
|
|
Tusental kronor |
|
|
|
|
Uppdragsverksamhet |
Intäkter |
Kostnader |
Resultat |
|
|
|
|
(intäkt – |
|
|
|
|
kostnad) |
|
|
|
|
|
|
Utfall 2006 |
424 447 |
425 874 |
|
|
|
|
|
|
|
Prognos 2007 |
445 797 |
450 570 |
|
|
|
|
|
|
|
Budget 2008 |
450 570 |
450 570 |
0 |
|
|
|
|
|
|
Av tabellerna framgår storleken på DVO:s avgiftsbelagda verksamhet, vilken finansierar större delen av DVO.
Regeringens överväganden
Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 98 544 000 kronor anvisas under anslaget 42:2 Bidrag till distriktsveterinärorgani- sationen för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 100 903 000 kronor respektive 103 588 000 kronor.
Tabell 4.10 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
|
2008 |
2009 |
2010 |
1 |
|
97 784 |
97 784 |
97 784 |
Anvisat 2007P |
|
|||
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
2 |
|
760 |
3 119 |
5 804 |
Pris- och löneomräkningP |
P |
|||
|
|
|
|
|
Beslut |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Överföring till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag |
|
98 544 |
100 903 |
103 588 |
|
|
|
|
|
1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
4.7.342:3 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärderP1P
Tabell 4.11 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
P |
|
|
Anslags- |
|
2006 |
Utfall |
14 025 |
|
|
P |
sparande |
730 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
P |
|
|
Utgifts- |
|
2007 |
Anslag |
14 708 |
2 |
|
|
prognos |
14 444 |
|
P |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
2008 |
Förslag |
19 708 |
P |
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2009 |
Beräknat |
14 708 |
P |
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2010 |
Beräknat |
14 708 |
P |
|
P |
|
|
1P P Anslaget har bytt namn från Djurhälsovård till Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder.
2P InklusiveP tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
Anslagets ändamål är att finansiera arbete för djurhälsovård i form av förebyggande hälso- kontroll och djursjukdatasystem. Insatser ska begränsa skadeverkningarna av djursjukdomar och förebygga spridning av smittsamma djur- sjukdomar som kan överföras till både djur och människor.
Anslaget används även för djurskydds- främjande åtgärder, såsom forskning och utveckling m.m. inom djurskyddsområdet rörande djurskydd och utarbetande av metoder som kan ersätta djurförsök samt till prövning av nya tekniska system i djurhållningen.
Anslaget används även för stöd till biodling och till djursjukdata.
40
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Tabell 4.12 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Tusental kronor
|
Utfall |
Prognos |
Förslag |
Beräknat |
Beräknat |
|
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010– |
|
|
|
|
|
|
Ingående åtaganden |
1 725 |
1 775 |
1 775 |
- |
- |
|
|
|
|
|
|
Nya åtaganden |
1 798 |
1 775 |
1 775 |
- |
- |
|
|
|
|
|
|
Infriade åtaganden |
1 748 |
1 775 |
1 775 |
1 775 |
- |
|
|
|
|
|
|
Utestående åtaganden |
1 775 |
1 775 |
1 775 |
- |
- |
|
|
|
|
|
|
Erhållet/föreslaget bemyndigande |
2 000 |
2 000 |
1 775 |
- |
- |
|
|
|
|
|
|
Det av EU till hälften medfinansierade treåriga honungsprogrammet, totalt omfattande 13,5 miljoner kronor, beviljas för ett år i taget och löper i enlighet med EU:s budgetår under perioden den 16 oktober till den 15 oktober nästföljande år. För
Av denna anledning föreslås att regeringen bemyndigas att under 2008 för ramanslaget 42:3
Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder fatta beslut som inklusive tidigare gjorda åtagan- den medför utgifter på högst 1 775 000 kronor under 2009.
Regeringens överväganden
Regeringens ambition är att djurskyddsverksam- heten ska effektiviseras och göras mer ändamåls- enlig. För att stödja denna utveckling föreslår regeringen att anslaget ökas med 5 miljoner kronor 2008. Medlen är avsedda att gå till forsk- ning och utveckling rörande djurskydd, utar- betande av metoder som kan ersätta djurförsök samt till prövning av nya tekniska system i djur- hållningen.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 19 708 000 kronor anvisas under anslaget 42:3 Djurhälsovård och djurskyddsfräm- jande åtgärder för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 14 708 000 kronor.
Tabell 4.13 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2008 |
2009 |
2010 |
1 |
14 708 |
14 708 |
14 708 |
Anvisat 2007P |
|||
P |
|
|
|
|
|
|
|
Förändring till följd av: |
|
|
|
Beslut |
5 000 |
|
|
|
|
|
|
Överföring till/från andra |
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag |
19 708 |
14 708 |
14 708 |
|
|
|
|
1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
4.7.442:4 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar
Tabell 4.14 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
P |
|
|
Anslags- |
|
2006 |
Utfall |
189 242 |
|
|
P |
sparande |
1 645 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
P |
|
|
Utgifts- |
|
2007 |
Anslag |
174 349 |
1 |
|
|
prognos |
176 503 |
|
P |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
2008 |
Förslag |
124 349 |
P |
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2009 |
Beräknat |
124 349 |
P |
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2010 |
Beräknat |
124 349 |
P |
|
P |
|
|
1P InklusiveP tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
Anslaget används för bekämpande av och bered- skap mot smittsamma husdjurssjukdomar varvid ersättning lämnas enligt epizootilagen (1999:657), zoonoslagen (1999:658) och lagen om provtagning på djur m.m. (1992:1638) eller med stöd av i lagarna meddelade föreskrifter. Vidare används anslaget för bidrag till obduk- tionsverksamhet, för kostnader i samband med fågelinfluensa, för utveckling och genomförande av sjukdomskontroller och genomförande av
41
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
Anslaget används för nationell medfinansie- ring av kontroller för TSE (BSE och scrapie) som Sverige enligt EU:s krav är skyldig att göra. Merparten av kontrollerna finansieras av näringen.
Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Regeringen bör bemyndigas att under 2008 för ramanslaget 42:4 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar besluta om bidrag som inklu- sive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 4 500 000 kronor under 2009.
Tabell 4.15 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Tusental kronor
|
Utfall |
Prognos |
Förslag |
Beräknat |
Beräknat |
|
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010– |
|
|
|
|
|
|
Ingående åtaganden |
2 142 |
1 639 |
4 500 |
- |
- |
|
|
|
|
|
|
Nya åtaganden |
1 131 |
4 500 |
4 500 |
- |
- |
|
|
|
|
|
|
Infriade åtaganden |
1 634 |
1 639 |
4 500 |
4 500 |
- |
|
|
|
|
|
|
Utestående åtaganden |
1 639 |
4 500 |
4 500 |
- |
- |
|
|
|
|
|
|
Erhållet/föreslaget bemyndigande |
2 000 |
4 500 |
4 500 |
- |
- |
|
|
|
|
|
|
42
Regeringens överväganden
Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 124 349 000 kronor anvisas under anslaget 42:4 Bekämpande av smittsamma hus- djurssjukdomar för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till oförändrat belopp.
Tabell 4.16 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
|
|
2008 |
2009 |
2010 |
Anvisat 2007P |
1 |
|
124 349 |
124 349 |
124 349 |
|
P |
||||
|
|
|
|
|
|
Förändring till följd av:
Beslut
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag |
124 349 |
124 349 |
124 349 |
1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
4.7.542:5 Ersättningar för viltskador m.m.
Tabell 4.17 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
P |
|
|
Anslags- |
|
2006 |
Utfall |
85 854 |
|
|
P |
sparande |
6 824 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
P |
|
|
Utgifts- |
|
2007 |
Anslag |
90 975 |
1 |
|
|
prognos |
92 765 |
|
P |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
2008 |
Förslag |
90 975 |
P |
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2009 |
Beräknat |
90 975 |
P |
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2010 |
Beräknat |
90 975 |
P |
|
P |
|
|
1P InklusiveP tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
Anslaget används för att förebygga skada av vilt och ersättning för sådan skada. Rätten till ersätt- ning regleras i viltskadeförordningen (2001:724).
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
Regeringens överväganden
Jägare som är över 18 år och de ungdomar under 18 år som har licens att inneha skjutvapen för jaktändamål, är enligt 49 § jaktförordningen (1987:905) skyldiga att betala viltvårdsavgift på 300 kronor per år till Viltvårdsfonden. Medlen ur fonden används för att främja viltvården och andra liknande ändamål som är förenliga med jaktlagens syfte. Jaktåret omfattar tiden den 1
Mot denna bakgrund föreslås att regeringen bemyndigas låta Kammarkollegiet ha tillgång till en särskild kredit för Viltvårdsfonden i Riks- gäldskontoret på högst 5 000 000 kronor för 2008.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 90 975 000 kronor anvisas under anslaget 42:5 Ersättningar för viltskador m.m. för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till oförändrat belopp.
Tabell 4.18 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
|
|
2008 |
2009 |
2010 |
Anvisat 2007P |
1 |
|
90 975 |
90 975 |
90 975 |
|
P |
||||
|
|
|
|
|
|
Förändring till följd av:
Beslut
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag |
90 975 |
90 975 |
90 975 |
|
|
|
|
1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
43
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
5 Livsmedelspolitik
5.1Omfattning
Politikområdet omfattar jordbruk, fiske samt verksamhetsområdet säker och bra mat. Dess- utom omfattas konsumentfrämjande åtgärder inom livsmedelsområdet, statistikproduktion på jordbruks- och livsmedelsområdet, jordbruks- och fiskeriadministration m.m. Områdets utgif- ter bestäms i stor utsträckning av beslut inom EU men är också till viss del, främst vad gäller verksamhetsområdet säker och bra mat, baserade på nationella beslut.
Centrala förvaltningsmyndigheter inom poli- tikområdet är Statens jordbruksverk, Fiskeri- verket, Livsmedelsverket och Livsmedels- ekonomiska institutet.
Jordbruksverket är central förvaltnings- myndighet på det jordbruks- och livsmedels- politiska området. Myndighetens uppdrag är att arbeta aktivt för en konkurrenskraftig och miljö- och djurskyddsanpassad livsmedelsproduktion till nytta för konsumenterna. Verket har ett samlat sektorsansvar för jordbruks- och träd- gårdsnäringen. Verket är också chefsmyndighet för landets distriktsveterinärer. Verksamheten är i hög grad inriktad på tillämpning av EU:s regleringar och stödsystem. Jordbruksverket är också beslutande myndighet för åtgärder inom områdena intervention, exportbidrag, mjölk- kvoter och stödrätter. Länsstyrelserna är beslutande myndigheter för de flesta stöden till jordbrukare. Jordbruksverket är av regeringen utsedd till Sveriges enda ackrediterade utbetal- ningsställe för stöd finansierade av garantifonden för jordbruket (EGFJ) och jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU). Jordbruks- verket ska i sin roll som utbetalningsställe svara för utbetalningar genom centrala
internrevision inom berörda myndigheter, enhetlighet och likabehandling samt samordna handläggningen.
Jordbruksverket ska arbeta för ett rikt odlingslandskap och verka för att miljöbelast- ningen från jordbruket blir så liten som möjligt. Andra uppgifter är att verka för ett gott hälso- tillstånd bland husdjuren genom högt ställda djurhälsokrav och en rikstäckande djursjukvård genom distriktsveterinärorganisationen.
Fiskeriverket är central förvaltningsmyndig- het för såväl förvaltning av fiskeresurserna som för främjandet av en livskraftig fiskerinäring. I detta ingår ansvaret för den svenska fiskeri- kontrollen. Fiskeriverket ska vidare bedriva forskning och utvecklingsverksamhet på fiske- området. Verket är även utbetalningsmyndighet för Europeiska fiskerifonden. På regional nivå har länsstyrelserna ansvaret för fiskefrågor, främst för fiskevård och EG:s strukturstöd.
Livsmedelsverket är central förvaltnings- myndighet för livsmedelsfrågor. Verkets främsta uppgifter är att utarbeta regler inom livsmedels- området, utöva kontroll enligt livsmedelslagen (2006:804) samt att leda och samordna livs- medelskontrollen. Livsmedelsverket genomför vidare utredningar och praktiska vetenskapliga undersökningar om livsmedel och matvanor samt utvecklar metoder för livsmedelskontrol- len, informerar konsumenter och intressenter i livsmedelskedjan om gällande regelverk och om andra viktiga förhållanden på livsmedelsområdet. En viktig del av kontrollverksamheten utgörs av köttkontroll vid slakterier m.m.
Livsmedelsekonomiska institutet arbetar med analyser och utredningar inom
45
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
Det internationella arbetet inom politik- området utöver
5.2 |
Utgiftsutveckling |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tabell 5.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Miljoner kronor |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utfall |
Budget |
|
Prognos |
Förslag |
Beräknat |
Beräknat |
|
|
|
2006 |
1 |
|
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
|
|
|
2007 P |
P |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anslag inom utgiftsområde 23 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
43:1 Statens jordbruksverk |
328,6 |
323,1 |
|
319,0 |
416,0 |
427,0 |
438,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
43:2 Bekämpande av växtsjukdomar |
2,6 |
3,0 |
|
2,9 |
3,0 |
3,0 |
3,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
43:3 Gårdsstöd och djurbidrag m.m. |
11 665,3 |
7 077,7 |
|
7 670,2 |
6 874,8 |
6 923,6 |
6 949,8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
43:4 Intervention och exportbidrag för |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
jordbruksprodukter |
829,3 |
1 407,5 |
|
570,8 |
1 007,5 |
1 007,5 |
1 007,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
43:5 Räntekostnader för förskotterade gårdsstöd m.m. |
25,2 |
87,9 |
|
87,9 |
75,5 |
75,5 |
75,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
43:6 Fiskeriverket |
111,6 |
129,1 |
|
129,6 |
137,2 |
140,4 |
144,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
43:7 Strukturstöd till fisket m.m. |
29,2 |
28,0 |
|
24,6 |
28,0 |
28,0 |
28,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
43:8 Från |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
fisket m.m. |
|
64,7 |
70,0 |
|
78,6 |
70,0 |
70,0 |
70,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
43:9 Fiskevård |
25,3 |
26,8 |
|
26,8 |
26,8 |
26,8 |
26,8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
43:10 Livsmedelsverket |
159,4 |
175,3 |
|
171,8 |
181,6 |
185,8 |
190,6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
43:11 Livsmedelsekonomiska institutet |
9,6 |
10,2 |
|
10,8 |
10,3 |
10,5 |
10,8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
43:12 Livsmedelsstatistik |
23,8 |
23,8 |
|
24,0 |
23,4 |
24,4 |
25,1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
43:13 Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
från |
6,5 |
7,4 |
|
7,2 |
7,4 |
7,4 |
7,4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
43:14 Konkurrenskraftig livsmedelssektor |
13,6 |
14,9 |
|
14,6 |
31,5 |
31,5 |
31,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
43:15 Bidrag till vissa internationella organisationer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
m.m. |
|
37,8 |
36,9 |
|
36,2 |
36,9 |
36,9 |
36,9 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Totalt för utgiftsområde 23 |
13 332,5 |
9 421,6 |
|
9 175,0 |
8 929,7 |
8 998,3 |
9 045,3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Totalt för politikområde Livsmedelspolitik |
13 332,5 |
9 421,6 |
|
9 175,0 |
8 929,7 |
8 998,3 |
9 045,3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1P P Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
46
5.3 |
Skatteutgifter |
|
|
|
|
|
|
Tabell 5.2 Skatteutgifter |
|
|
|
Miljoner kronor |
|
|
|
|
|
2007 |
2008 |
Uttag av bränsle |
90 |
90 |
|
|
|
|
|
Bränsleförbrukning inom växthus- och |
|
|
|
jordbruksnäringen |
110 |
110 |
|
|
|
|
|
Generell nedsättning av koldioxidskatt |
|
|
|
för växthus- och jordbruksnäringen |
330 |
350 |
|
|
|
|
|
Nedsättning av koldioxidskatt för |
|
|
|
dieselbränsle till arbetsmaskiner inom |
|
|
|
jord- och skogsbruksnäringen |
950 |
1 060 |
|
|
|
|
|
Elförbrukning inom växthus- och |
|
|
|
jordbruksnäringen |
370 |
370 |
|
|
|
|
|
Totalt för politikområde |
|
|
|
Livsmedelspolitik |
1 850 |
1 980 |
|
|
|
|
|
Skatteförmåner
Uttag av bränsle
Enligt huvudregeln är uttag ur näringsverk- samhet skattepliktigt. Uttag av bränsle för upp- värmning är dock undantaget från skatteplikt om fastigheten är taxerad som lantbruksenhet. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt och särskild löneskatt.
Bränsleförbrukning inom växthus- och jordbruks- näringen
Växthus- och jordbruksnäringen är skattebefriad från energiskatt för användning av fossila bräns- len till uppvärmning. Normen utgörs av full skattesats på dessa bränslen.
Generell nedsättning av koldioxidskatt för växthus- och jordbruksnäringen
För bränslen som används inom växthus- och jordbruksnäringen medges en nedsättning på 79 procent av koldioxidskatten för all använd- ning till uppvärmningsändamål.
Nedsättning av koldioxidskatt för dieselbränsle till arbetsmaskiner inom jord- och skogsbruksnäringen
Nedsättning medges med 79 procent (höjning från 77 procent 2007) av koldioxidskatten på dieselolja som används i yrkesmässig
Elförbrukning inom växthus- och jordbruksnäringen
Elanvändningen i växthus- och jordbruks- näringen beskattas med 0,5 öre/kWh.
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
5.4Mål
Målet för livsmedelspolitiken är en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar livsmedels- produktion som speglar konsumenternas efter- frågan. Ovanstående mål är beslutade av riks- dagen (prop. 2004/05:1, bet. 2004/05:MJU2, rskr. 2004/05:128). Resultatbeskrivningen i det följande görs i förhållande till detta mål.
5.5Resultatredovisning
5.5.1Indikatorer
Under de senaste åren har ett långsiktigt arbete med att utforma indikatorer för resultatuppfölj- ningen pågått inom politikområdet. Syftet är att förenkla och förtydliga redovisningen av mål- och resultatuppföljningen till riksdagen i enlig- het med betänkandet 2005/06:MJU2. Inför budgetpropositionen för 2008 har en första översyn av tidigare använda indikatorer genom- förts. Översynen har lett till vissa förändringar av de indikatorer som används i resultatredovis- ningen.
I avsnitt 6 Landsbygdspolitik redovisas miljö- relaterade indikatorer.
Jordbruk
Inom verksamhetsområdet Jordbruk används bl.a. följande åtta indikatorer för bedömning av måluppfyllelsen. Indikator 1, Jordbrukssektorns nettoresultat mäter det ekonomiska resultatet för lantbruket, indikator 2, Åkerareal per före- tag, indikator 3, Antal jordbruksföretag, indika- tor 4, Företag med mjölkkor och indikator 5, Mjölkkor per företag mäter strukturutveckling inom jordbruket. Indikator 6, Utnyttjande av kvoter, mäter produktionsnivån inom jord- bruket. Indikator 7, Markpriser och arrende- priser, mäter förväntad lönsamhet bland jord- bruksföretag. Indikator 8, Utvecklingen av handel med livsmedel och jordbruksvaror, mäter förändringar i förädlingsledet. Indikator 9, Konsumentprisindex för jordbruksreglerade produkter, mäter effekter för konsumenterna.
47
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
Fiske
För fisket redovisas här 5 indikatorer för att mäta måluppfyllelsen. Indikator 1 anger andel (volym) av totalt kvotreglerat svenskt fiske som sker på bestånd som av Internationella havs- forskningsrådet bedöms vara utanför biologiskt säkra gränser eller ha osäker beståndsstatus och indikator 2 anger antalet överskridande av fiske- kvoter vilket mäter bl.a. kontrollinsatserna för det deklarerade fisket som regleras av kvoter. Dessa indikatorer kan hänföras till målupp- fyllelse av den ekologiskt hållbara delen av det övergripande målet. Indikator 3 anger genom- förandetakten för fiskeprogrammen och mäter strukturåtgärdernas omfattning. Struktur- åtgärderna har betydelse för utvecklingen av landsbygden och kan hänföras till måluppfyllelse av den socialt hållbara delen av det övergripande målet. Indikator 4 anger landningsvärdet per yrkesfiskelicens och mäter ekonomiskt värde på landad fisk medan indikator 5 anger förädlings- värde per anställd och mäter utvecklingen av ekonomisk bärkraft för företagen inom fiskeri- näringen. De två sistnämnda indikatorerna kan hänföras till måluppfyllelse av den ekonomiskt hållbara delen av det övergripande målet.
Säker och bra mat
När det gäller verksamhetsområdet Säker och bra mat används bl.a. följande fyra indikatorer för bedömning av måluppfyllelsen inom verk- samhetsområdet. Målet för verksamhetsområdet är att alla livsmedel ska vara säkra och att konsumenterna ska ha tillräcklig kunskap om mat och matvanors betydelse för att kunna göra medvetna val. Indikator 1 Mikrobiologisk säker- het fångar upp om maten är säker och mäter graden av mikrobiologisk säkerhet genom att ange andelen avvikelser från de viktigaste kontrollpunkterna vid datorstödda inspektioner i restaurang och storhushåll. Indikator 2 Kemisk säkerhet fångar upp om maten är säker genom att ange ett indexvärde som speglar akrylamid- innehållet i riskprodukter. Indikator 3 Bra mat- vanor utgörs av ett index för konsumtions- frekvensen för ett urval av viktiga livsmedelsgrupper. Indikator 4 Omvärldens syn på Livsmedelsverket visar medborgarnas för- troende för myndighetens råd och rekommen- dationer.
5.5.2Resultat
5.5.2.1 Jordbruk
Jordbrukssektorns ekonomiska resultat har för- svagats sedan 2000. Detta visas av indikatorn jordbrukssektorns nettoresultat som sjönk från 5,4 miljarder kronor 2000 till 4,3 miljarder 2006 (tabell 5.3). Under tiden
Tabell 5.3 Jordbrukssektorns ekonomiska resultat 2000–
2006
Miljarder kronor
|
2000 |
2004 |
2006 |
Vegetabilieproduktionens värde |
18,3 |
18,3 |
14,1 |
|
|
|
|
Animalieproduktionens värde |
20,4 |
21,5 |
20,0 |
|
|
|
|
Övriga intäkter |
2,4 |
4,5 |
4,5 |
|
|
|
|
Totalt produktionsvärde |
41,1 |
44,3 |
38,7 |
|
|
|
|
- Kostnader, inkl. kapitalförslitning |
33,8 |
36,3 |
35,5 |
|
|
|
|
Förädlingsvärde |
7,4 |
8,1 |
3,2 |
|
|
|
|
+ Övriga produktionssubventioner |
3,4 |
3,7 |
8,5 |
|
|
|
|
- Löner, arrenden m.m. |
5,4 |
7,1 |
7,3 |
|
|
|
|
Jordbrukssektorns nettoresultat |
5,4 |
4,6 |
4,3 |
|
|
|
|
Källa:
Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska som tidigare, medelarealen per företag ökar stadigt, dvs. strukturutvecklingen leder till större enheter. Under 2006 minskade antalet jord- bruksföretag med nästan 3 procent. Mellan 2004 och 2005 ökade det registrerade antalet företag som en följd av införandet av gårdsstödet. En mycket stor del av de nytillkomna företagen var små arealmässigt.
Det har också skett gradvisa förändringar inom mjölksektorn. Under den senaste 10 års- perioden har antalet mjölkkor minskat med ca 20 procent. Den svenska mjölkproduktionen har dock fram till 2004 varit relativt konstant men har sedan dess minskat något.
Tabell 5.4 Antal företag efter storleksgrupp åkermark
|
1990 |
2005 |
2006 |
33 977 |
28 603 |
27 852 |
|
|
|
|
|
33 099 |
21 730 |
21 009 |
|
|
|
|
|
14 223 |
8 862 |
8 485 |
|
|
|
|
|
11 348 |
9 569 |
9 282 |
|
|
|
|
|
Över 100,0 ha |
4 003 |
6 099 |
6 118 |
|
|
|
|
Summa |
96 560 |
74 863 |
72 746 |
|
|
|
|
Källa: Statens jordbruksverk
48
Jordbrukets struktur och åkerarealens användning
Indikatorn antal jordbruksföretag tillsammans med indikatorn den genomsnittliga storleken på företagens åkerareal visar bl.a. strukturutveck- lingen inom jordbruket. Som redan har påtalats minskade antalet jordbruksföretag jämfört med 2005 och uppgick 2006 till närmare 73 000. Minskningen av antalet jordbruksföretag har skett i samtliga företagsgrupper med en åkerareal på under 100 hektar. Antalet företag med större areal har ökat.
Åkerarealens användning är en indikator som visar den relativa lönsamheten och konkurrens- kraften i olika produktionsgrenar. Den totala arealen jordbruksmark har minskat mellan 1995 och 2006 men endast med ca 1 procent. Under denna period har åkerarealen minskat med 106 200 hektar medan anmäld areal betesmark har ökat med 77 800 hektar.
Enligt den senaste prognosen för 2007 blir spannmålsarealen ca 1 miljon hektar, vilket är en minskning från 2004 med ca 12 procent men en liten ökning från 2006.
Tabell 5.5 Åkerarealens användning i hektar
|
2005 |
2006 |
Spannmål |
1 024 000 |
978 400 |
|
|
|
Raps och rybs |
82 200 |
90 200 |
|
|
|
Baljväxter |
40 900 |
35 800 |
|
|
|
Sockerbetor |
49 200 |
44 200 |
|
|
|
Slåtter- och betesvall |
1 027 300 |
1 055 100 |
|
|
|
Träda |
321 300 |
306 900 |
|
|
|
Övrigt |
158 200 |
149 800 |
|
|
|
Total åkerareal |
2 703 100 |
2 660 400 |
|
|
|
Källa: Statens jordbruksverk 2007
Animalieproduktion
Antalet födda kalvar var oförändrat 2006 i jäm- förelse med 2005. Siffror för första kvartalet 2007 uppvisar en minskning av mjölkraskalvar med 5 procent i jämförelse med motsvarande period föregående år.
Antalet företag med mjölkkor visar, liksom antalet jordbruksföretag, på strukturutveck- lingen inom jordbruket. Antalet företag med mjölkkor har minskat med 45 procent mellan 1995 och 2006. Antalet mjölkkor har minskat med 20 procent sedan 1995 samtidigt som den genomsnittliga besättningsstorleken har ökat
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
från 27 till 48 kor under samma period. Det ger en indikation på storleksrationalisering inom jordbruket där företagen anpassar sig efter krav på lönsamhet och effektivisering. Drygt 8 700 mjölkproducenter fick mjölkbidrag 2006. År 2007 frikopplades mjölkstödet från produk- tionen.
Strukturutvecklingen inom jordbruket upp- visar en liknande utveckling med färre antal djur och färre antal företag för nästan samtliga djur- slag utom för får. År 2006 fanns 10 procent färre nötkreatur än 1995 och 40 procent färre företag. Motsvarande förändringar för svin är 27 procent färre djur och 77 procent färre företag, för höns och kycklingar 22 procent färre djur och 49 procent färre företag. Antalet får har ökat med 9 procent och antalet företag som sysslar med fårskötsel har ökat med 19 procent under samma tidsperiod.
Tabell 5.6 Fakta om mjölkproduktion
|
|
|
1986 |
1996 |
2006 |
|
|
1 |
599 985 |
466 265 |
387 530 |
|
|
Antal mjölkkorP |
|||
|
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
32 848 |
16 464 |
8 027 |
|
|
Antal företagP |
|||
|
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Genomsnittlig |
|
|
|
|
|
1 |
18 |
28 |
48 |
|
|
besättningsstorlekP |
|||
|
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2, 3 |
6 387 |
7 809 |
9 108 |
|
|
Avkastning per ko (kg)P |
|||
|
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
3 422 720 |
3 258 280 |
3 130 273 |
|
|
Mjölkinvägning (ton)P |
|||
|
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
28 |
16 |
15 |
|
|
Antal mejerierP |
|||
|
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
89 |
55 |
35 |
|
|
Antal produktionsplatserP |
|||
|
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
|
Källa: Statens jordbruksverk |
|
|
|
P |
P |
|
|
|
|
2 |
|
Källa: Svensk Mjölk |
|
|
|
P |
P |
|
|
|
|
3 |
|
Avser kor som ingår i kokontrollen. |
|
|
|
P |
P |
|
|
|
Kvoter
Flera av jordbrukets produktionsgrenar har hit- tills påverkats av kvotsystem som syftar till att begränsa den totala produktionen i EU och därmed undvika överskottsproduktion som skulle kräva export med exportbidrag. Utnytt- jandet av dessa kvoter i Sverige har varit relativt stabilt. Sockerskörden 2006 blev preliminärt 100 procent av kvoten. Samtidigt minskade arealen med 10 procent, vilket beror på EU:s sockerreform som innebar att den svenska kvoten minskade med 12 procent. Kvotutnytt- jandet för mjölkleveranskvoterna uppgick för kvotåret 2006/07 till ca 94 procent, vilket är 1 procentenhet lägre än föregående år. Under 2007 har invägningen av mjölk sjunkit ytterligare. Kvoterna för handjursbidraget
49
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
utnyttjades |
till |
100 procent. Slakten |
av |
storboskap |
blev |
5 procent lägre 2006 |
än |
föregående år. Under 2007 har slakten av kor ökat.
Handel och ekonomi
Arrende- och markpriser är en indikator som bl.a. kan visa den förväntade lönsamheten inom jordbrukssektorn. Priserna har ökat kraftigt under det senaste årtiondet. För Sverige låg priserna på arrenden 2006, 38 procent över den nivå som de låg på 1994. Mellan 2005 och 2006 steg priserna med ca 2 procent. Arrendepriserna har, uttryckt i procent, stigit mest i områden med låga priser medan arrendepriserna i om- råden med högre priser såsom Sydsverige och Västsverige sjunkit. Priset på jordbruksmark har ökat i genomsnitt med 15 procent om året sedan Sveriges
En indikator som mäter prisutvecklingen för konsumenterna är konsumentprisindex för jord- bruksreglerade produkter
(A) har sjunkit med nära 6 procent under samma tid. Orsaken till det är bl.a. att världsmarknads- priserna har sjunkit och att den reformering som gjordes av jordbrukspolitiken 2000, Agenda 2000, bl.a. innebar att prisstödet sänktes. Detta kompenserades delvis med höjda direktstöd. Även den reform som beslutades i EU 2003, Mid Term Review, innebär sänkta stödpriser på t.ex. mjölk. Världsmarknadspriserna har under 2007 vänt uppåt för bl.a. mjölkprodukter men framför allt för spannmål och oljeväxter. I diagram 5.1 visas utvecklingen mellan 2000 och 2006. Fram till maj 2007 har denna trend stärkts ytterligare.
Diagram 5.1 Prisutvecklingen inom jordbruket
125 |
|
|
|
|
|
|
|
|
PM |
|
|
|
|
|
|
A |
|
|
|
|
120 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
KPI |
|
|
|
|
115 |
|
|
|
|
|
|
110 |
|
|
|
|
|
|
105 |
|
|
|
|
|
|
100 |
|
|
|
|
|
|
95 |
|
|
|
|
|
|
00 |
01 |
02 |
03 |
04 |
05 |
06 |
Källa: Statens jordbruksverk
Sverige hade en negativ handelsbalans för jord- bruksvaror och livsmedel på nära 28 miljarder kronor 2006, dvs. importen var större än exporten.
Sverige importerade jordbruksvaror och livs- medel för 71 miljarder kronor under 2006, vilket innebär en ökning med ca 13 procent i löpande priser. Av dessa 71 miljarder var ca 60 procent förädlade livsmedel. Jordbruksvaror och livs- medel stod för nära 8 procent av den totala importen. Importen kom till ca 68 procent från andra
Även exporten av jordbruksvaror och livs- medel ökade under 2006. I löpande priser var exportökningen 13 procent jämfört med 2005 och uppgick 2006 till 39 miljarder kronor. Av dessa utgörs knappt två tredjedelar av förädlade livsmedel. Jordbruksvaror och livsmedel utgör ca 4 procent av den totala exporten. Cirka två tredjedelar av exporten gick till länder inom EU varav cirka en tiondel gick till de nya medlems- staterna. De för Sverige viktigaste export- länderna är Danmark, Finland, Tyskland och Frankrike. De mest betydelsefulla jordbruks- varorna och livsmedlen som exporterades till- hörde kategorierna drycker (främst starksprit), spannmål och spannmålsprodukter samt fisk, kräft- och blötdjur. Utanför EU är Sveriges viktigaste exportmarknader för jordbruksvaror och livsmedel USA och Norge.
Sedan
50
marknaden gjordes tillgänglig för den svenska livsmedelsindustrin. Sedan Sverige blev medlem i
EU har |
livsmedelsexporten |
ökat från |
10 miljarder |
kronor 1994 |
till närmare |
40 miljarder kronor 2006. Exporten av livsmedel ökar snabbare än exporten för nästan alla andra varuområden. Sedan 1996 har exporten av livs- medel ökat med i genomsnitt 11 procent per år, vilket är 5 procentenheter mer än ökningen av den totala varuexporten.
Sammantaget visar nämnda indikatorer på förändringar som pekar mot en strukturratio- nalisering till allt större och mer effektiva gårdar. De visar att jordbruket är bra på att anpassa sig till krav på lönsamhet och att företagen anpassar sig alltmer till marknadens villkor. Utvecklingen inom livsmedelssektorn uppvisar en ökad andel export. Till följd av skärpt konkurrens på EU- marknaden har den svenska livsmedelsindustrin rationaliserat och effektiviserat produktionen, samt satsat på produktutveckling och högför- ädlade livsmedel.
Jordbruksadministrationen
EU:s jordbrukspolitik reglerar bl.a. tidsplanen för utbetalningar av huvuddelen av jordbruks- stöden. Om utbetalningar inte sker enligt regel- verket kan EU i vissa fall besluta om finansiella korrigeringar som innebär att medlemsstaterna erhåller mindre stöd från EU. Sverige har inte fått några finansiella korrigeringar för överskridna tidsgränser för utbetalningar under perioden
Jordbrukets konkurrenskraft
I och med den genomförda jordbruksreformen med frikopplade stöd får konkurrensvillkoren en ökad betydelse för produktionen. På sikt för- väntas även konkurrenstrycket att öka från länder utanför EU. Samtidigt kan det förväntas ytterligare liberalisering av världshandeln. Den nu genomförda jordbruksreformen innebär att svenskt jordbruk står inför fortsatt stora ut- maningar. Som en följd av att den direkta produktionskopplingen har tagits bort från stora delar av stödsystemet har den relativa lön- samheten förändrats. Vissa konsekvenser av
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
jordbruksreformen går att utläsa såsom att spannmålsodlingen minskar och att vallodlingen ökar.
Att effekterna med förväntad minskad produktion inte får omedelbart genomslag i animalieproduktionen kan förklaras med en naturlig tröghet i jordbruket, dvs. att det tar tid att ställa om till nya produktionsförutsättningar samt att reformen inte får fullt genomslag innan samtliga direktstöd är frikopplade. Struktur- omvandlingen mot allt större besättningar fort- sätter när det gäller mjölkproduktionen. En motsvarande strukturomvandling pågår även i andra medlemsländer i EU.
Europeiska kommissionen har tagit fram en handlingsplan för förenkling av den gemen- samma jordbrukspolitiken. Handlingsplanen har som målsättning att förenkla på såväl teknisk och administrativ som på politisk nivå. För att kunna genomföra planens målsättning har en expertgrupp inrättats.
Ett konkret exempel på förenklingsarbetet gäller arbetet med att föra samman de 21 marknadsordningarna till en. Förändringen kommer att träda i kraft fr.o.m. 2008.
Växtskydd/utsäde/växtsortsfrågor
Växtskyddsläget är i stort sett gott. Systemet med skyddade zoner inom EU visar dock fort- satt på svårigheter och ger för närvarande inte den säkerhet som det enskilda medlemslandet har rätt att förvänta sig.
En flerårig nationell kontrollplan upprättades under 2006 enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 om offent- lig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevande av foder- och livsmedellagstift- ningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd. Denna omfattar även växtskydds- området. Inspektionsarbetet kommer framöver mer att inriktas mot styrning utifrån risk- bedömning. Detta förutsätter både goda kunskaper om skadegörarsituationen i om- världen och förmåga att ta hänsyn till de kontrollerade företagens olika system för kvali- tetssäkring.
Ansvaret för delar av importkontrollen av virke vad avser identitetskontroll och växt- skyddskontroll delegerades 2006 till Virkes- mätarföreningarna. Kontrollen av virke har där- igenom kunnat göras effektivare och billigare.
51
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
Virkesmätarföreningarna utför kontrollerna av importerad massaved och sågtimmer samtidigt som de mäter virket för sina olika uppdrags- givare. Kontrollerna får endast utföras vid vissa utvalda och godkända införselorter. Jordbruks- verket har ett fortsatt ansvar för att godkänna och avvisa sändningar. Ett system för snabbt och korrekt informationsutbyte mellan de olika aktörerna kommer att behöva utvecklas.
På utsädesområdet har Jordbruksverket prioriterat åtgärder som syftar till att upprätt- hålla förtroendet för det certifierade utsädet och till att öka den del av det totala utsädesbehovet som tillgodoses med certifierat utsäde. Jord- bruksverket har under 2006 vidtagit åtgärder för att öka möjligheterna till auktorisation av de olika momenten som ingår i certifieringsproces- sen. Auktorisationsutbildning har erbjudits för provtagning, fältbesiktning och analys av frö- varukvalitet. Detta har medfört ökade möjlig- heter till en rationell produktion av certifierat utsäde.
Pågående arbete med intern effektivisering och förenklingar av regelverket på utsädes- området kommer att ytterligare förbättra vill- koren för utsädesproduktionen.
Något förslag rörande oavsiktlig förekomst av genetiskt modifierat utsäde i traditionella sorter har ännu inte presenterats av kommissionen. Kommissionen har däremot nyligen tagit initia- tiv till att samla information från berörda aktörer om deras erfarenheter av oavsiktliga inbland- ningar av detta slag.
Antalet ansökningar om svensk växtförädlar- rätt har minskat under en följd av år. Den främsta anledningen till minskningen är kon- kurrensen från
Genetiska resurser
I juni 2006 fattades beslut inom FAO:s ram så att det Internationella fördraget om växtgene- tiska resurser, antaget 2004, nu kan börja tilläm- pas. Den överenskommelse som nåtts innebär att företag som använder sig av växtmaterial för nya produkter ska dela med sig av vinsten, sär- skilt till jordbrukare i utvecklings- och över-
gångsländer som bevarar och hållbart utnyttjar växtgenetiska resurser.
Jordbruksverket har givits i uppdrag att se över det svenska regelverket om växtgenetiska resurser med syfte att vid behov lämna förslag till uppdatering utifrån de krav som ställs i Internationella fördraget. Ett liknande arbete pågår inom Nordiska genbanken där Sverige, tillsammans med de andra nordiska länderna, i nordiskt samarbete inom Nordiska minister- rådets ram arbetar för att på ett resursbesparande sätt bevara och utveckla de nordiska genresur- serna.
Jordbruksverkets uppdrag att ta fram en underlagsrapport om husdjursgenetiska resurser inför utvärderingen av miljökvalitetsmålsarbetet 2009 redovisades i april 2007.
Under 2006 och första halvåret 2007 har organisationen av det nordiska samarbetet på genresursområdet setts över. Nordiska minister- rådet beslutade i juni 2007 att nordiskt sam- arbete om växtgenetiska resurser, husdjurs- genetiska resurser och skogsgenetiska resurser från den 1 januari 2008 ska samlas i en organisa- tion med organisatorisk hemvist i Nordiska genbankens lokaler i Alnarp.
Internationellt har den viktigaste händelsen varit beredningen av ett långtidsprogram för genetiska resurser över hela FAO:s ansvars- område. Programmet rymmer genresursfrågor om kulturväxter, husdjur, skog, akvatiska resur- ser, evertebrater och mikroorganismer. Det beslutades i juni 2007 och spänner över en tio- årsperiod.
Genetiskt modifierade organismer (GMO)
Regeringen beslutade den 10 maj 2007 om en förordning om försiktighetsåtgärder vid odling och transport m.m. av genetiskt modifierade grödor.
Den tidigare regeringen tillsatte i april 2006 en särskild utredare med uppdrag att analysera och lämna förslag bl.a. vad gäller ansvarsfrågor mellan odlare av
52
Reformering av EU:s gemensamma jordbrukspolitik
Socker
I och med att Sverige deltar i omstruktureringen av sockersektorn finns det möjlighet att ge diversifieringsstöd på sammanlagt ca 4,7 mil- joner euro i regioner i Sverige som påverkas av omstruktureringen. I samband med reformen gavs Sverige även möjlighet att ge övergångsstöd motsvarande 5 miljoner euro till sockerbets- odlare på Öland och Gotland som slutar att producera socker, vilket ska kunna användas som investeringsstöd. Ett program som beskriver hur dessa båda stöd ska användas har tagits fram och skickats till
Frukt och grönt
EU:s jordbruksministrar fattade den 12 juli 2007 beslut om en reform av marknadsordningarna för frukt och grönsaker. Reformen, som kommer att träda i kraft den 1 januari 2008, innebär en ökad marknadsorientering av sektorn genom att bearbetningsstöd, exportbidrag och helt
Marknadsordningen för bananer reformerades 2006. Reformen innebar att EU:s banan- producenter även i fortsättningen erhåller produktionsstöd. Beslut fattades av rådet i december 2006. Sverige röstade emot kommis- sionens slutliga förslag eftersom det innebar en stor budgetökning.
Bioenergi
Den totala energimängd som tillfördes det svenska samhället under 2005 var 630 TWh. Biobränslen, inklusive torv och avfall bidrog totalt med ca 112 TWh. De senaste åren har jordbrukets bidrag till energiförsörjningen ökat
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
även om nivån fortfarande är blygsam. Endast 1 till 1,5 TWh av Sveriges totala energitillförsel kommer i dag från jordbruket. Energigrödor odlas på nästan 3 procent av den totala åker- arealen. Det mesta utgörs av vete för etanol- produktion, oljeväxter för framställning av bio- diesel och Salix för uppvärmning. Andra energigrödor för energiändamål är bl.a. halm, hampa och rörflen till förbränning samt vall och gödsel för produktion av biogas. Annan energi- utvinning som har ökat är förbränning av anima- liska biprodukter samt att allt fler jord- och skogsbruksföretag väljer att satsa på vindkrafts- produktion.
Den tidigare regeringen förordnade 2005 en särskild utredare med uppgift att analysera det svenska jordbrukets förutsättningar som produ- cent av bioenergi. Utredaren redovisade sitt uppdrag den 9 maj 2007.
I december 2005 tillsatte den tidigare rege- ringen en kommission för att utarbeta ett över- gripande program för att minska Sveriges olje- beroende. Kommissionen lämnade i en slutrapport i juni 2006 förslag till en rad åtgärder som enligt kommissionen till 2020 kan bryta Sveriges oljeberoende och påtagligt minska användningen av oljeprodukter. Oljekommis- sionens rapport (dnr N2007/1050/E) remiss- behandlades under våren 2007. Rapporten och remissinstansernas synpunkter utgör bl.a. ett underlag för den s.k. klimatberedningen (dir. 2007:59).
Regeringen har fattat beslut om att ta bort undantaget för att bevilja stöd för hampa odlad för energiändamål. Stöd beviljas fr.o.m. januari 2007. Rådet har i förordning (EG) nr 1782/2003 slagit fast att hampa som odlas för annan indust- riell användning än fiberändamål är berättigad till gårdsstöd. Regeringens beslut och rådets för- ordning innebär att svenska producenter av hampa erhåller samma villkor som producenter i övriga EU.
5.5.2.2 Fiske
Fiskresurser och förvaltningsåtgärder
En uthållig biologisk produktion såsom fiske förutsätter att fiske endast bedrivs på långsiktigt biologiskt hållbara fiskbestånd. Ett för stort fångstuttag ur bestånd med en lekbiomassa under säkra biologiska gränser eller med osäker
53
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
beståndsstatus är ett hot mot miljön och en livs- kraftig fiskerinäring. Den kvantitativa andelen av kvoterna i svenskt fiske som fiskas på bestånd som av Internationella havsforskningsrådet (ICES) bedöms vara utanför biologiskt säkra gränser, indikator 1, uppgår för närvarande (2006) till 5,06 procent av det totala fisket. Detta avser främst vissa torskbestånd. Om även arter med osäker beståndsstatus, arter där lekbio- massan minskar och arter som fiskas med inblandning av arter under biologiskt säkra gränser, räknas med uppgår nivån till 48,51 procent. Motsvarande siffror för 2005 var 4,22 procent och 48,51 procent. Detta innebär en relativt stabil om ändock svag negativ utveck- ling, vilket visar på behovet av fortsatta åtgärder.
Förvaltningen av fiskresurserna sker genom olika regleringar och åtgärder. Grunden för förvaltningsbesluten är i vissa fall vetenskapliga råd från ICES eller andra vetenskapliga bedöm- ningar, rapporter och prognoser. Insamlingen av data som krävs för dessa beslutsunderlag sker främst på nationell nivå och förs vidare via bl.a. arbete i ICES till beståndsbedömningar på regional nivå. Detta sker i Sverige främst genom Fiskeriverkets arbete inom ramen för det EU- reglerade datainsamlingsprogrammet. Dessa data är numera såväl biologiska som ekonomiska och ligger till grund för de avvägningar som görs inför förvaltningsbeslut.
Det direkta resultatet av den vetenskapliga rådgivningen är mängden av olika förvaltnings- beslut som fattas. Behovet av utveckling av fiskemetoder och redskap är också ett resultat, vilket i sin tur kan leda till att krav på redskaps utformning eller användning regleras i framtida beslut. Effekterna av förvaltningsåtgärderna följs därefter upp genom nya data och vetenskapliga analyser av beståndsutvecklingen, vilka ger nya vetenskapliga råd som ska beaktas vid nya förvaltningsbeslut.
De största kvantiteterna i svenskt fiske avser fisk för foderändamål, huvudsakligen sill och skarpsill samt för konsumtion sill/strömming och skarpsill, torsk och makrill. Det är mycket som talar för att dominansen av skarpsill i Öster- sjön är en effekt av bristen på torsk och att mängden skarpsill kommer att minska med ökande torskbestånd. Ser man till den ekono- miska betydelsen av olika arter är dock ord- ningen en annan. Sill/strömming för konsum- tion följs av torsk, foderfisk, havskräfta och kokräka. Trots torskfångsternas minskande
volymer sedan början av
I juni 2007 beslutade ministerrådet om en långsiktig förvaltningsplan för torskfisket i Östersjön. Planen reglerar bl.a. att till dess att målet för beståndssituationen har uppnåtts kommer kvoterna och fiskeansträngningen att minska med minst tio procent årligen. En viktig del av regleringen av fiskeansträngningen är att yrkesfiskarna till viss del själva kan välja vilka dagar de ska ligga still. Vidare innehåller planen en rad kontrollbestämmelser i syfte att minska det illegala fisket samt incitament för ökad användning av satellitbevakning och elektronisk rapportering. Därutöver har område 27 runt Öland och Gotland undantagits från de fiske- stopp som råder. Även om kvotminskningarna för torsken inte var lika omfattande som ICES rådgivning skulle ha inneburit ger förhandlings- resultatet möjligheter till ökande bestånd i ett långsiktigt perspektiv och måste betraktas som ett framsteg.
Den kritiska situationen för det europeiska ålbeståndet har föranlett att även ålfisket nu är reglerat genom gemenskapslagstiftning. Efter långdragna förhandlingar beslutade fiskeminist- rarna i juni 2007 om en långsiktig återhämt- ningsplan för ålen. Huvudmålet är att 40 procent av blankålen ska kunna vandra till Sargassohavet för att leka. Varje medlemsstat ska upprätta en nationell plan för förvaltningen av ålen. Åt- gärderna kan omfatta restriktioner av fisket, utsättningar och restaurering av habitat och vandringsvägar. I förhandlingarna hade Sverige framgångar avseende utvandringsmålet för blankål, ålavrinningsområdenas utformning samt andelen ål som ska avsättas för utsättnings- program inom gemenskapen. Nationellt har Fiskeriverket redan fr.o.m. den 1 maj 2007 beslutat om kraftiga begränsningar i ålfisket.
54
Vid ministerrådet i december 2006 togs tradi- tionsenligt beslut om regleringen för övriga bestånd i gemenskapens vatten. Det slutliga beslutet innebar en reduktion av TAC för de olika torskbestånden i Västerhavet på mellan 14 och 20 procent men löser inte problemet med bifångst av torsk. Även för bestånden av sill och rödspätta gick beslutet i rätt riktning men kvot- minskningen var avsevärt mindre än den veten- skapliga rekommendationen.
I början av 2007 avslutades en mångårig för- handling av stor betydelse för fiskeriförvalt- ningen i Nordostatlanten och förutsättningar skapas därmed för en ansvarsfull långsiktig förvaltning. Förhandlingarna som avsåg bestån- den i Västerhavet skedde mellan EU, Färöarna, Norge, Island och Ryssland, de s.k. kuststats- förhandlingarna, och ledde till såväl avtal av- seende blåvitling och makrill som till ett avtal om gemensam förvaltning av den atlantoskandiska sillen. Det senare avtalet etablerar en fördelning mellan de fem fiskande parterna och en total kvot för 2007 i enlighet med ICES råd. Avtalet innebär bl.a. att EU får tillträde till norskt vatten där den mest värdefulla fisken finns, vilket var viktigt för bl.a. Sverige.
En förvaltningsplan för Medelhavet har för- handlats sedan 2003 och kunde efter vissa efter- gifter till Medelhavsländerna antas vid minister- rådet den
De regionala rådgivande nämnderna (Regional Advisory Councils, RAC) spelade under 2006 en mer betydande roll inom den europeiska fiskeripolitiken. Att etablera rådgivande nämn- der var en viktig del i reformen av den gemen- samma fiskeripolitiken 2002 och de börjar nu vara operativa i sin verksamhet genom att bidra med konkreta förslag och synpunkter på kom- missionens olika förslag. Nämnderna består av representanter från fiskesektorn och från andra intressen som berörs av den gemensamma fiske- ripolitiken.
Som exempel kan nämnas att nämnden för Östersjön, BSRAC, har bidragit med synpunk- ter i utformningen av förvaltningsplanen för torsk. Det gäller bl.a. synpunkter om kontroller- bara regler och utformning av ett väl fungerande effortsystem samt behovet av särskild hänsyn för det småskaliga fisket efter torsk. Positivt har
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
varit den kontrollkonferens om fisket i Öster- sjön i mars 2007 som arrangerades av RAC:en.
Den nationella fiskevården finansieras från flera källor. Dels Fiskeriverkets anslag för fiske- vård, dels fiskeavgifter och villkorsmedel. Delar av dessa medel är geografiskt bundna eller specialdestinerade till forskning och utveckling genom vattendomar. Effekterna av åtgärderna kan ses i beståndsuppskattningarna. Tidigare uppföljningar avseende effekterna visar att dessa är mest påtagliga inom lax- och havsörings- förande vattendrag. Här har nya produktions- områden gjorts tillgängliga eller återskapats genom biotoprestaurering, byggande av fiskvägar och utrivning av dammar. Som resultat av den konstaterat utslagna rekryteringen av vissa kustnära bestånd såsom abborre och gädda bedrivs nu också för dessa arter bl.a. omfattande restaureringsprojekt i samarbete med lokala aktörer.
Fiskeriverkets verksamhet inom ramen för sektorsansvaret för miljöfrågor berör främst tre av de nationella miljökvalitetsmålen: Hav i balans samt levande kust och skärgård, Levande sjöar och vattendrag samt Storslagen fjällmiljö. Av- seende Havmålet pågår arbetet med att inrätta ytterligare sex fiskefria områden, ett område kring Gotska Sandön inrättades 2006. Detta sker bl.a. genom en serie regionala samrådsmöten för att uppnå en bred lokal förankring, vilket rege- ringen ser som mycket viktigt. Det finns också i dag förslag till åtgärder för alla hotade arter enligt rödlistan 2005 där fiske kan utgöra del av hotet. Dessa åtgärder avser 37 arter och kommer successivt att genomföras under perioden 2007– 2010. Reducering av bifångster är ett annat viktigt delmål där bl.a. observatörsprogram för småvalar, tumlare och delfiner startade 2006. De ökande säl- och skarvpopulationerna utgör ett av de stora problemen för det småskaliga kust- och insjöfisket inom vissa geografiska områden. Ett sätt att förebygga skador är att utveckla alter- nativa fiskemetoder som är bättre på att skydda mot angrepp samtidigt som de också minskar bifångsten av marina däggdjur och fåglar. Under 2006 har därför olika selektionsgaller testats.
Fiskeriverket har deltagit i arbetet med Levande sjöar och vattendrag som bl.a. har resulterat i åtgärdsprogram för skydd av natio- nellt värdefulla vatten, förslag till en nationell databas över natur- och fiskevårdsåtgärder samt åtgärdsprogram för hotade arter i limnisk miljö.
55
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
Fiskerikontroll
Fiskeriverket har det övergripande ansvaret för fiskerikontrollen och utför administrativ kontroll grundad på dokumentation från fiskeri- näringen och Kustbevakningen. Ansvaret för att utföra inspektioner till sjöss ligger på Kust- bevakningen medan landnings- och kvalitets- kontrollen överfördes till Fiskeriverket från års- skiftet 2007. Det är ännu för tidigt att dra några slutsatser avseende resultaten av denna ansvars- förändring.
Svenskt fiske hade under 2006 tillgång till 54 kvoter av vilka två var uppdelade i underkvoter. Fiskeriverket kan styra nyttjandet av dessa fiske- kvoter och begränsningar av fiskeansträngningen genom föreskrifter och beslut om fiskets på- börjande och avslutande, antingen generellt eller för enskilda fartyg, genom särskilda fiske- tillstånd. Uppföljningen av nyttjandet och precisionen i styrningen är beroende av att såväl rapporteringen från fisket som att Fiskeriverkets registrering av uppgifter sker snabbt och med hög kvalitet. Vidare är kvaliteten i andra med- lemsländers rapportering om svenskt fiske samt samråd med näringen av väsentlig betydelse för uppföljningen.
Ett av regeringens mål för verksamheten är att fastställda fiskekvoter och andra begränsningar inte ska överskridas. Detta är även måttet för indikator 2. En preliminär bedömning grundad på rapporterad infiskning är att inte någon svensk kvot för fiskeåret 2006 kommer att ha överskridits. De för Sverige gällande begräns- ningarna vad gäller fiskeansträngning har inte heller överskridits. Detsamma har gällt för 2004 och 2005. Kvotutnyttjandet beräknas uppgå till 82 procent för Västerhavet och 90 procent för Östersjön. Under 2006 landade svenska fiske- fartyg totalt 254 000 ton, varav 40 procent i Sverige och 56 procent i Danmark. Det totala landningsvärdet uppgick preliminärt till 1 miljard kronor. Värdet av de outnyttjade kvantiteterna av tillgängliga svenska kvoter uppskattas mot- svara ca 131 miljoner kronor.
Totala mängden rapporter och uppgifter på respektive rapport att hantera har ökat över åren.
En bidragande orsak är att fler fartyg numera omfattas av satellitbaserat övervakningssystem, VMS. De rapporter som kommer in elektroniskt registreras fortfarande snabbt men de ökande mängderna av övriga uppgifter som ska hanteras har inneburit att andel fångstresor som kors- kontrolleras avseende fångst, landning och för- säljning har minskat från 69 procent 2004 till 48 procent 2006. Det är därför positivt att rådet i december beslutade om en förordning som sätter ramarna för ett system med elektronisk rapportering, vilket innebär att införande av krav på en elektronisk loggbok successivt kommer att ske.
Utifrån administrativ kontroll har Fiskeri- verket under 2006 åtalsanmält 27 fiskare och ett företag för överträdelser av fiskebestämmelser. Nära hälften av anmälningarna rör sen eller ute- bliven rapportering. Den fysiska kontroll som Kustbevakningen har utfört har resulterat i 236 anmälningar till polisen under 2006. En stor del av dessa rör märkning och utmärkning av red- skap där gärningsmannen är okänd. Europeiska kommissionen har kritiserat Sverige för att inte tillräckligt effektivt beivra överträdelser av fiske- bestämmelser. För att åstadkomma ett effekti- vare sanktionssystem tillsatte regeringen i juni 2006 en särskild utredare vars uppgift var att utreda en övergång till ett system med administ- rativa sanktioner vid överträdelser i samband med yrkesmässigt fiske i syfte att skapa förut- sättningar för omedelbara ingripanden. Utreda- ren avrapporterade sitt uppdrag i mars 2007 till regeringen, SOU 2007:20 Administrativa sank- tioner på yrkesfiskets område. Betänkandet bereds för närvarande i Regeringskansliet.
Kommissionen publicerade i mars 2007 en rapport om det orapporterade torskfisket i Östersjön. Rapportens jämförelse mellan med- lemsländerna visar att Polen har högst andel orapporterat fiske på närmare 50 procent. Kommissionen uppskattar Sveriges andel orapporterat fiske till 21 procent. Beräkningar gjorda av Fiskeriverket visar på ca 10 procent. Fiskeriverket arbetar för närvarande med att utveckla analysverksamheten samt att förbättra fiskerikontrollen i samverkan med Kustbevak- ningen.
56
Strukturpolitik
Den svenska fiskerinäringen omfattande fångst- sektor, vattenbruk och beredningsverksamhet, sysselsätter drygt 4 000 personer och svarar för knappt 0,1 procent av Sveriges BNP. I ett natio- nellt perspektiv är det således en blygsam andel. Lokalt kan dock näringen ha en stor betydelse för försörjning och arbetstillfällen. Huvuddelen av fiskerinäringens verksamhet är lokaliserad utanför storstadsområdena och påverkar således utvecklingen av landsbygden.
Tabell 5.7 Antal fartyg mätt i tonnage och motorstyrka
År |
Antal fartyg |
Tonnage, BT |
Maskinstyrka, kW |
2002 |
1 809 |
45 629 |
223 757 |
|
|
|
|
2003 |
1705 |
44 696 |
220 379 |
|
|
|
|
2004 |
1 597 |
44 479 |
217 490 |
|
|
|
|
2005 |
1 589 |
44 110 |
216 892 |
|
|
|
|
2006 |
1 555 |
43 886 |
215 774 |
|
|
|
|
Svenskt yrkesfiske har under lång tid minskat såväl vad avser fartyg som antal yrkesfiskare. Antalet yrkesfiskare minskade med 33 stycken till 1 880 stycken under
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
Indikator 4, landningsvärdet per yrkesfiske- licens, indikerar att värdet per licens har fortsatt att öka. Detta kan inte förklaras av minskningen i antalet licenser utan har andra orsaker, t.ex. en ökning av fiskpriserna.
Indikator 5 visar på utvecklingen av eko- nomisk bärkraft för företagen i fiskerinäringen genom förädlingsvärde per anställd och år. För fiskeflottan varierar detta värde kraftigt mellan olika delar av flottan, s.k. segment. Det högsta värdet för 2005, 509 000 kronor, finner man för pelagiska trålare över 40 meter i längd och lägst värde, 114 000 kronor, för fartyg under 12 meter som fiskar med garn och krokredskap. Indikatorn visar på att lönsamheten i samtliga fisken är svag och att utrymmet för rimliga löner i kombination med erforderliga investeringar är litet.
Inom beredningsindustrin visar förädlings- värdet per anställd en svag uppgång sedan 1999 fram till 2004. De större företagen, över 50
anställda, har |
ett |
något |
högre värde, |
597 000 kronor |
jämfört |
med |
473 000 kronor. |
Indikatorn visar att branschen är på rätt väg. Motsvarande indikator är i dagsläget inte möjligt att ta fram för vattenbruksföretagen.
Strukturstöd under programperioden 2000– 2006 har beviljats till fiskerinäringen i hela Sverige inom ramen för tre olika program: Mål 1 Norra Norrland, Mål 1 Södra skogslänsregionen och Fiskerinäringen utanför Mål 1. I de båda Mål
89 procent, |
Mål 1 |
Södra Skogslänsregionen |
88 procent |
och för |
Fiskerinäringen utanför |
Mål 1 77 procent. Mot bakgrund av att den nya programperioden har försenats och att det fanns tillgängliga medel har programmet utanför Mål 1 förlängts att gälla även under 2007. För den nya programperioden
57
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
och via vilket ekonomiskt stöd kan utgå. Det svenska operativa programmet kommer att lämnas in under hösten.
Stödets betydelse har visat sig särskilt på- tagligt inom vissa stödområden. En stor del av fiskerinäringen är lokaliserad till landsbygden. Exempel på åtgärder som har spelat en större roll är branschgemensamma projekt som produkt- och teknikutveckling och olika utbildnings- insatser. Dessa kan generera såväl lönsamma företag som sysselsättning på landsbygden. Flera av de av regeringen initierade samförvaltnings- initiativen har fått strukturstöd under 2006. Den ökade regionala dialog och det samarbete som detta innebär bör bidra till god förvaltning, stärkt näring och företag och därmed en levande landsbygd. Inom stödområdena ”Kollektiva åtgärder inom det småskaliga kust- och insjö- fisket” samt ”Utrustning i fiskehamnar” har både investeringar och andra utvecklingsprojekt med positiva effekter på landsbygdsutveckling förekommit. Fiskeriverket bedömer att struk- turstödet har haft en betydelse för att bibehålla vissa fiskehamnar och landningsplatser. Levande fiskehamnar ger positiva effekter i form av arbetstillfällen inom kringnäringar och turism. En regions dragningskraft kan därmed öka med ett levande kustfiske.
Vattenbruk är en utpräglad glesbygdsnäring. Majoriteten av företagen är små och bedrivs vanligen som familjeföretag. Dessa utgör en viktig grund för arbetstillfällen på landsbygden, både för fast anställd personal och säsongs- anställda. Strukturstödet till både vattenbruket och insjöfisket har till stor del gått till företag lokaliserade till landsbygd. Beredningsindustrin är mer geografiskt koncentrerad, men kan lokalt vara en viktig arbetsgivare och är även den i stor utsträckning lokaliserad till landsbygden.
Såväl under 2005, 2006 som under 2007 har det, inom ramen för strukturstödet, betalats ut stöd till de fartygsägare som normalt bedriver torskfiske i Östersjön och som har påverkats av de ytterligare fiskestopp som införts. Stödet avser kostnader som kvarstår när fartyget ligger vid kaj och har utgått för den tid som förflutit utöver genomsnittlig längd på fiskestopp för torsk i Östersjön.
Övrigt
Internationella fiskesekretariatet, FISH, bildades 2003 och har delvis finansierats med statligt stöd. Organisationens främsta syfte är att samla och sprida kunskap om förvaltningen av bestånden samt att identifiera möjliga åtgärder för att uppnå en hållbar utveckling. Sekretariatet har valt att lägga fokus bl.a. på förvaltningen av europeisk ål och illegalt fiske.
Debatten kring utfiskning och svartfiske har lett till att många konsumenter själva vill kunna bilda sig en egen uppfattning om vilka fiskar som kan konsumeras. Därför förser Fiskeriverket konsumenterna och handelsleden med fakta om bl.a. fiskemetoder och beståndssituationen i svenska vatten, vilket kan underlätta ett sådant konsumentbeslut. Informationen sker dels via Fiskeriverkets, under 2005 bildade, referens- grupp för konsumentfrågor och hemsidan för konsumentfrågor som introducerades 2006. Antalet sidvisningar 2006 ökade från 6 400 i januari till 22 200 i november, vilket visar på ett stort behov och intresse hos allmänheten.
5.5.2.3 Säker och bra mat
Säker mat
Större delen av livsmedelskontrollen i Sverige bedrivs av kommunerna. Vissa större objekt och objekt med viss verksamhet, t.ex. landets slakte- rier, kontrolleras, i enlighet med livsmedels- förordningen (2006:813), av Livsmedelsverket. Verket har ansvar för att samordna, stödja och leda kommunerna i deras livsmedelskontroll.
Mikrobiologisk säkerhet
Indikatorn som tagits fram av Livsmedelsverket användes för första gången 2005. Indikatorn består av andelen allvarliga avvikelser obser- verade vid kommunernas datorbaserade inspek- tioner i restauranger och storhushåll. Andelen allvarliga avvikelser, avvikelser inom ett för livs- medelssäkerheten kritiskt område, i landet som helhet för alla utvalda kontrollpunkter var 10 procent, vilket synes vara en halvering jämfört med föregående år. Främst har förbättringar skett gällande myndighetsdokumentation och dokumentation av egen övervakning. Dock ska resultatet tolkas med viss försiktighet då färre
58
och delvis andra kommuner rapporterat in sina resultat under det gångna året.
Kemisk säkerhet
Indikatorn visar medelintaget av akrylamid base- rat på återkommande mätningar av akrylamid- halten i de livsmedel som är viktigast för intaget och den genomsnittliga konsumtionen av dessa livsmedel. Under 2006 genomfördes mätningar under såväl vår som höst med resultaten 20 respektive 18 mikrogram per dag för en vuxen normalkonsument, jämfört med hösten 2005 då intaget var 21 mikrogram per dag. Förändringen är dock för liten och mätperioden ännu för kort för att man ska kunna dra några slutsatser av resultaten. Indikatorn har vidare stått modell för det övervakningsprogram för akrylamid som nyligen tagits fram inom EU.
Bra matvanor och konsumenters möjligheter att göra medvetna val
Livsmedelsverket har under 2006 undersökt konsumtionsvanorna gällande ett antal livsmedel hos ett urval av befolkningen mellan 16 och 80 år. De ställda frågorna avsåg bl.a. konsumtion av frukt, grönsaker, grovt bröd, godis, kaffebröd och typ av matfett. Matvanorna i Sverige utgör enligt Livsmedelsverkets bedömning en påtaglig riskfaktor för bl.a. övervikt, hjärt- och kärlsjuk- domar samt diabetes. Endast 1 av 10 äter rekommenderade 500 gram frukt och grönsaker per dag och lika få följer rekommendationen att äta fisk som huvudrätt tre gånger per vecka. Drygt 40 procent äter dagligen den rekommen- derade mängden grovt bröd. Omkring 3 av 10 uppgav att de dagligen äter söta och feta livs- medel.
Bra matvanor
Denna indikator har Livsmedelsverket definierat som ett sammanvägt index i vilket ingår ett antal aspekter såsom kostens näringsmässiga kvalitet, konsumtionsfrekvens och hur väl kosten över- ensstämmer med Livsmedelsverkets kostråd. Indexet ger för 2006 medianvärdet 6 på en 12- gradig skala. Skillnaden jämfört med resultaten föregående år är små. Kvinnor uppvisar generellt sett något bättre matvanor än män. Likaså finns skillnader i matvanor mellan olika åldersgrupper där unga mäns låga konsumtion av frukt och
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
grönsaker samt deras förhållandevis höga kon- sumtion av sockerrika livsmedel bör beaktas.
Omvärldens syn på Livsmedelsverket
I en av Livsmedelsverket genomförd undersök- ning uppgav 79 procent av de tillfrågade att de anser att verkets råd och rekommendationer är mycket eller ganska trovärdiga.
5.5.3Analys och slutsatser
5.5.3.1 Jordbruk
Utvecklingen i Sverige
Som en följd av jordbruksreformen 2005 har uppfyllandet av målet att produktionen ska spegla konsumenternas efterfrågan förbättrats genom att det svenska jordbruket givits större möjligheter till att anpassa sin produktion efter marknadens efterfrågan. Förutsättningarna för produktionen påverkas förutom av den genom- förda reformen även av den ökande biodriv- medelsproduktionen globalt och ökande efter- frågan av spannmål och oljeväxter som lett till prisuppgång på världsmarknaden under framför allt 2007.
De höjda målsättningarna för bioenergi- produktionen globalt och deras konsekvenser på resursbehoven från de areella näringarna bedöms bli allt viktigare de närmaste åren. Den mycket aktuella diskussionen om vad den ökande efter- frågan på bioenergi får för effekter på den globala livsmedelssituationen och vatten- förbrukningen eller konkurrensen om råvaran för andra användningsområden kommer att vara i fokus.
Markpriserna har ökat kontinuerligt sedan Sverige gick med i EU. En låg räntenivå till- sammans med gällande stödnivå kan vara en för- klaring till ökade markpriser då investerings- kostnaden kan förbli densamma trots högre markpriser. Det är ännu för tidigt att bedöma hur en situation med ökande världsmarknads- priser kommer att påverka markpriserna men utvecklingen hitintills visar att många jord- brukare utifrån lönsamhetskalkyler och framtida förväntningar anser att det är skäligt att inve- stera.
Jordbrukspolitikens effekt för konsumenterna kan mätas i priser, även om denna indikator bara mäter en begränsad del av hur jordbrukspoliti-
59
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
ken påverkar konsumenterna. Priserna på såväl jordbruksreglerade livsmedel som övriga livs- medel ökade med 10 procent mellan 1996 och 2006. Det är samma ökningstakt som för konsumentpriserna i allmänhet. Priserna på jordbruksreglerade produkter har påverkats av att priserna på jordbruksvaror minskat sedan
Hur olika produktionsgrenar inom lantbruket har förändrats skiljer sig, men överlag har en minskning i produktionsvolymen och en fortsatt utveckling mot allt större produktionsenheter kunnat noteras. Som en följd av minskade produktionsvolymer, men också av ökade kost- nader för insatsvaror har den sammanlagda jord- brukssektorns nettoresultat minskat med mer än 20 procent sedan 2000. Mellan 2004 och 2006 har det sammanlagda produktionsvärdet minskat med 13 procent. Den svenska spannmåls- och oljeväxtarealen har minskat kraftigt sedan 2004. Under 2007 har dock avräkningspriser på spannmål och oljeväxter stigit som en följd av lägre skördar, ökad bioenergiproduktion och ökad global efterfrågan på foder och livsmedel. Prisuppgången, kombinerat med förslaget om att ta bort kravet på att ta mark ur produktion fr.o.m. 2008, förväntas leda till en viss ökad odling av spannmål och oljeväxter i Sverige. För sockerbetor har arealen sjunkit kraftigt sedan föregående år, framför allt på grund av ett EU- beslut om att för 2007 minska den svenska kvoten för sockerproduktion. Det faktum att kvoten för 2006 utnyttjats fullt ut kan ses som ett tecken på en fortsatt lönsamhet inom sockerproduktionen trots den genomgripande reform som har beslutats.
Den svenska animalieproduktionen har lik- som vegetabilieproduktionen överlag minskat de senaste åren. Utvecklingen under 2007 mot höga priser på spannmål och oljeväxter ger även högre foderpriser. Världsmarknadspriserna på anima- lieprodukter, särskilt mjölk och mejerivaror, ökar också, vilket lett till att flera svenska meje- riföretag sedan årsskiftet höjt avräkningspriset med mellan 20 och 30 öre /kg mjölk. Inväg- ningen av mjölk har under första halvåret 2007 minskat med ca 5 procent i förhållande till mot- svarande period 2006.
För
minskat från 2005 till 2006 för dessa produk- tionsgrenar. För svinsektorn, där antalet företag minskat kraftigt mellan 1995 och 2005, har avräkningspriset under flera år varit mycket lågt vilket varit en bidragande orsak till att många producenter bytt produktionsinriktning eller lagt ner. För hönssektorn kan en förklaring till minskningen vara utfasningen av gamla oinredda burar samt låga priser.
Regeringens konkurrenskraftspaket för jord- bruksnäringen med bl.a. statliga finansiering av olika registerhållningsavgifter för djur och till- synsavgifter riktar sig bl.a. till animaliesektorn i syfte att ge sektorn likvärdiga konkurrens- förhållanden gentemot övriga EU.
Förändringar i avräkningspriset ger en indika- tion på förutsättningar för lönsamhet i jord- bruksföretagen. I diagram 5.2 visas utvecklingen mellan 2000 och 2006. Under 2007 har priserna på samtliga dessa varor stigit, varav priset för spannmål har ökat kraftigast.
Diagram 5.2 Index över prisutvecklingen för vissa
jordbruksprodukter sedan 2000
125 |
|
|
|
|
Spannmål |
|
120 |
|
|
|
|
Nöt |
|
|
|
|
|
Svin |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
115 |
|
|
|
|
Ägg |
|
|
|
|
|
Mjölk |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
110 |
|
|
|
|
|
|
105 |
|
|
|
|
|
|
100 |
|
|
|
|
|
|
95 |
|
|
|
|
|
|
90 |
|
|
|
|
|
|
85 |
|
|
|
|
|
|
00 |
01 |
02 |
03 |
04 |
05 |
06 |
Källa: Statens jordbruksverk
Jordbrukets konkurrenskraft
Det ökade trycket på att minska kostnaderna i jordbruket kommer sannolikt att leda till att takten i strukturrationaliseringen ökar. Utveck- lingen mot fler större och specialiserade jord- bruksföretag kommer att fortgå och kan komma att förstärkas. I vissa fall kan företagen även förväntas komma att specialisera sig mot livs- medelsförädling. För att dessa företag ska vara framgångsrika krävs det att de är konkurrens- kraftiga inte bara i förhållande till andra produ- center inom EU utan även mot en alltmer effek- tivare produktion i länder utanför EU. Konkurrensförhållandena mot producenter i
60
andra delar av världen kommer därför att bli betydelsefulla. Samtidigt innebär frikopplingen av jordbruksstöden större frihet för jord- brukarna att ändra sin produktion och att reagera på marknadens krav utan att förlora sitt stöd. Därigenom ges jordbrukarna möjlighet att minska sitt beroende av stödsystemen, vilket i sig innebär att företagen stärker sin ekonomiska konkurrenskraft. En utveckling mot fler företag som har andra verksamhetsgrenar än traditionellt jordbruk vid sidan om de större specialiserade företagen är en möjlig framtidsutsikt som också kan innebära en positiv utveckling för den regio- nala sysselsättningen och ekonomin.
Regeringen bedömer att verksamheten inom verksamhetsområdet överlag fungerat väl och att måluppfyllelsen till vissa delar förbättrats i för- hållande till situationen innan gårdsstödet infördes.
5.5.3.2 Fiske
Reformen av den gemensamma fiskeripolitiken (GFP) har medfört en skärpning av politiken i syfte att uppnå ett mer uthålligt och ekosystem- anpassat fiske. Fortfarande förekommer en betydande överkapacitet i fiskeflottan och över- utnyttjande av fiskbestånden. Indikator 1 visar på denna brist på måluppfyllelse. Enligt ICES vetenskapliga rådgivning befinner sig många av unionens fiskbestånd fortsatt utanför biologiskt säkra gränser. Detta gäller särskilt torskbestån- den i Nordsjön och Östersjön, som under hela
För att förenkla och förbättra beslutsproces- sen, i syfte att väl underbyggda och verknings- fulla beslut ska fattas, har Europeiska kommis- sionen fortsatt arbetet med framförhållning. Kommissionen presenterade i enlighet med detta
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
redan under sommaren ett policydokument med de generella principerna för 2007 års TAC och kvotsättning. TAC:erna för bestånden i Öster- sjön kunde därefter beslutas i oktober och TAC:erna för djuphavsarter i november. Att fördela arbetet mer jämnt över året innebär att djupare analyser kan göras och att det finns bättre tid till diskussioner och konsultationer med intressenter och medlemsländer så att väl underbyggda beslut kan tas. Det är av stor vikt för arbetet med alla aspekter av den gemen- samma fiskeripolitiken att initiativet för fram- förhållning fortsätter på detta sätt så att fler beslut kan fördelas över året och få den tid, de breda konsultationer och de djupa analyser som viktiga resursförvaltningsbeslut kräver. Genom detta förfarande ges även större möjligheter för de regionala rådgivande nämnderna att bidra med sina synpunkter.
Av avgörande betydelse för uppfyllelse av politikens mål om hållbara fiskbestånd och lön- samt fiske är att det finns ändamålsenliga beslutsunderlag och att de beslutade reglerna sedan efterlevs. Ökad trovärdighet och tillförlit- lighet för den vetenskapliga rådgivningen är därför centralt för förvaltningsbeslut i enlighet med hållbart nyttjande av bestånden. EU:s program för datainsamling innebär att grund- läggande uppgifter om fisket ska samlas in. Uppgifterna, som är av stor betydelse för GFP, omfattar såväl biologiska, ekologiska och tekniska som socioekonomiska aspekter och samlas i dag in av Fiskeriverket. I insamlingen av data nyttjas både fiskefartyg och forsknings- fartyg, bl.a. Sveriges enda oceangående forsk- nings- och undersökningsfartyg, U/F Argos. Argos är inte längre ändamålsenlig och Havs- miljöutredningen har i tilläggsdirektiv fått i uppdrag att se på olika alternativ. Datainsam- lingsprogrammet omfattade en första program- period
Fiskbeståndens tillstånd påverkas bl.a. av illegalt fiske. Det gäller särskilt torskbestånden i Östersjön där ICES bedömning är ett illegalt fiske motsvarande ca 40 procent av den fast- ställda kvoten och kommissionen har presen- terat en rapport om omfattningen av orappor- terat fiske. Detta ställer allt större krav på kontrollmyndigheternas förmåga att genomdriva såväl den nationella politiken som GFP. Det är uppenbart att en mer effektiv kontroll är viktig
61
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
för att målen för GFP ska kunna uppnås. Detta knyter också an till de regionala rådgivande nämndernas deltagande i arbetet och de positiva effekterna av att beslut är förankrade och upp- fattas som legitima.
Inom strukturpolitiken kommer program- perioden för Fonden för fiskets utveckling (FFU)
De fiskevårdsinsatser som genomförs inne- fattar bl.a. ett omfattande lokalt och regionalt arbete med restaurering av fiskbestånd och livs- miljöer genom arbete av länsstyrelser och ideella organisationer. Fiskevårdsarbetet kopplar tydligt till såväl förvaltningsåtgärder som miljö- kvalitetsmålen.
I den av riksdagen antagna miljömålspropo- sitionen redovisas miljökvalitetsmålen och de åtgärder som inriktas mot att bl.a. nå delmålen under Levande sjöar och vattendrag. Åtgärderna gäller bl.a. skydd av värdefulla områden, skapande av fiskefria vatten, förbättrad sam- ordning av restaurerings- och bevarandearbete för att bl. a. främja fria vandringsvägar för fisk, utsättning av fisk och åtgärdsprogram av hotade arter. För de två sistnämnda bedöms att del- målen har uppnåtts medan det för skydd av värdefulla vatten krävs ytterligare åtgärder.
För miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård krävs enligt Miljö- målsrådets rapport ytterligare åtgärder för att nå målen. I det framtida arbetet är det enligt rådet viktigt att fokusera på det samlade marina be- varandearbetet och säkerställa att ändamålsenliga skyddsformer används. Uttag av fisk är det centrala delmålet ur fiskets synvinkel och det är angeläget att fiskeridödligheten och kvoterna baseras på de vetenskapliga råden och att kontrollen säkerställer att antagna regler följs.
5.5.3.3 Säker och bra mat
De indikatorer som tagits fram för att mäta måluppfyllelsen är alla relativt nya och därför går det inte att dra några entydiga slutsatser om vad de visar. Därutöver kan det förväntas ta lång tid innan indikatorer som speglar förändringar i människors matvanor förändras. Detsamma gäller för den indikator som speglar livsmedels- industrins åtgärder för att sänka halterna av akrylamid i livsmedel. En annan viktig faktor i analysen är också att olika aktörer samspelar och statens påverkan på vissa områden kan vara begränsad med ett stort ansvar på såväl företag som den enskilde konsumenten.
Av den information som finns tillgänglig anser regeringen dock att man kan dra slutsatsen att de allra flesta livsmedel som konsumeras i Sverige är säkra.
När det gäller befolkningens matvanor är dessa i stort sett oförändrade jämfört med före- gående år. Trenden med ökande förekomst av övervikt och fetma fortsätter.
Regeringen bedömer att verksamheten inom verksamhetsområdet fungerat väl och att mål- uppfyllelsen är god.
En sammanfattande och samlad bedömning är att resultaten av insatserna under politikområdet är i stort sett i överensstämmelse med de upp- ställda målen.
5.6Revisionens iakttagelser
Samtliga årsredovisningar för myndigheterna inom politikområdet har av Riksrevisionen bedömts vara i allt väsentligt rättvisande.
I december 2006 publicerade Riksrevisionen en granskning av det statliga arbetet med gene- tiskt modifierade organismer (GMO) i foder, livsmedel och industriråvaror (Genetiskt modi- fierade organismer – det möjliga och det rimliga, RiR 2006:31). Rapportens förslag bereds för närvarande i Regeringskansliet.
Sverige har under många år aktivt deltagit i arbetet med att utveckla de gemensamma EG- reglerna för att garantera säkra livsmedel. En grundregel i livsmedelslagstiftningen är att alla livsmedel som släpps ut på marknaden ska vara säkra.
5.7Politikens inriktning
5.7.1Jordbruk
Regeringen eftersträvar en jordbrukspolitik som främjar konkurrenskraftig produktion styrd av konsumenternas efterfrågan, baserad på lång-
62
siktigt hållbara produktionsformer som innebär en ökad samhällsekonomisk effektivitet och sänkta budgetmässiga kostnader.
För att värna den moderna landsbygden, sund och säker mat, förnybar energi och öppna land- skap ska de gröna näringarna ha likvärdiga konkurrensförhållanden gentemot övriga EU.
Som en del i detta tar Sverige till vara de möjligheter som EU:s landsbygdsprogram ger. Företagande på landsbygden kräver goda grundförutsättningar i form av en sund närings- politik och god infrastruktur. Det är viktigt med en väl definierad äganderätt och näringsfrihet. Genom att skapa bättre förutsättningar för in- vesteringar och innovationer stärks den lokala och regionala konkurrenskraften, vilket kan för- bättra tillväxtpotentialen i hela landet.
Området karaktäriseras av att det till delar grundar sig på biologisk produktion. För frågor som rör biologisk produktion är det viktigt med långsiktighet i de politiska besluten.
Utgångspunkten i regeringens arbete med EU:s gemensamma jordbrukspolitik är de prin- ciper som slogs fast i riksdagen i samband med antagandet av propositionen Riktlinjer för Sveriges arbete med jordbruks- och livsmedels- politiken inom Europeiska unionen (prop. 1997/98:142 bet. 1997/98:JoU23, rskr. 1997/98:241). Enligt riksdagsbeslutet anges tre övergripande mål för regeringens arbete med att förändra jordbruks- och livsmedelspolitiken inom EU:
Jordbruks- och livsmedelsföretagens produktion ska styras av konsumenternas efterfrågan.
Produktionen ska vara långsiktigt hållbar både ur ekologiska och ekonomiska utgångspunkter.
EU ska medverka till global livsmedels- säkerhet, bl.a. genom att hävda frihandelns principer även på jordbruks- och livs- medelsområdet.
Fortsatta reformer av den gemensamma jordbrukspolitiken
Fortsatta reformer av den gemensamma jord- brukspolitiken (GJP) behöver genomföras framför allt mot bakgrund av de höga budget- kostnaderna och den omfattande administratio-
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
nen samt regelbördan för den enskilda produ- centen.
Under
Kommissionen avser att presentera ett med- delande angående hälsokontrollen mot slutet av 2007, för att därefter lägga fram slutligt förslag under våren 2008.
Regeringen överlämnade i maj 2007 en skrivelse till kommissionen som närmare defini- erar Sveriges uppfattning om vilka frågor som bör prioriteras inom hälsokontrollen. Det allmänna och långsiktiga mål som utstakas i skrivelsen är en avreglerad och marknadsorien- terad jordbrukssektor utan generella stöd, där produktionen är grundad på konsumenternas efterfrågan och lever upp till reglerna för miljö, djurskydd och säkra livsmedel. Tillhandahållande av kollektiva nyttigheter såsom biologisk mångfald, öppna landskap och våtmarker är fortsatt en viktig målsättning för EU och dess medlemsstater. Regionala aspekter och klimat- villkor bör också vägas in.
Sverige förespråkar en minskning av budget- utgifterna för bl.a. jordbruksstödet samt att det i samband med EU:s budgetöversyn som planeras ske
Sveriges ståndpunkt är även att snarast möjligt och senast 2013 avskaffa alla exportsubvent- ioner, oavsett utfallet av den s.k.
Inom ramen för hälsokontrollen ingår också arbete med regelförenkling. Sverige anser att
63
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
rådets förordning (EG) nr 1782/2003 måste ses över i syfte att åstadkomma en förenkling av framför allt reglerna om stödrättigheter och tvärvillkor. Reglerna om modulering bör för- enklas och kriterierna för fördelning av modu- lerade medel måste ses över.
Som en del i fortsatta reformen av GJP har kommissionen i juli 2007 lämnat förslag till reformering av marknadsordningen för vin, vilket var ett område som inte berördes i samband med den stora reformen 2003. Sverige arbetar för att vinreformen ska leda till ökad konkurrenskraft för EU:s vinsektor genom marknadsorientering och frikoppling av stöden samt leda till budgetbesparingar.
Internationell handel
Även internationellt finns krav på att EU ska fortsätta att reformera sin jordbrukspolitik mot bakgrund av den negativa påverkan som handels- störande stöd anses ha på världshandeln med jordbruksprodukter.
Förhandlingar inom ramen för Doharundan har nu pågått i sex år och karakteriserats av ett antal förhandlingsuppehåll. Förhandlingarna har dock intensifierats under våren och målsätt- ningen är att de ska avslutas före utgången av 2007.
Sverige ska inom EU fortsatt agera för handelsliberaliseringar på jordbruksområdet och för att
Global utveckling
Det finns i dag ett förnyat intresse för och en allmän insikt att FN:s första millenniemål, att halvera antalet fattiga och svältande i världen till 2015, inte kan nås utan en ökad satsning på utveckling av jordbruk, skogsbruk och fiske och samtidigt en förbättrad infrastruktur på lands-
bygden. Dessa näringar kan tjäna som motor för att skapa ekonomisk tillväxt och utveckling i många
En livsmedelsstrategi för hela Sverige
Regeringen avser att, inom ramen för en treårig satsning, tillsammans med näringen utarbeta en livsmedelsstrategi för hela landet. Strategin ska syfta till att stärka livsmedelsbranschens kon- kurrenskraft, underlätta företagande och bidra till tillväxt i hela livsmedelskedjan och på så sätt skapa fler arbetstillfällen.
Genom livsmedelsstrategin avser regeringen att utveckla satsningar för att stärka livsmedels- branschen. Målsättningen är att hela livsmedels- kedjan, från råvaruproducenter till daglig- varuhandel, ska främjas genom strategin. En satsning på kunskaps- och teknikutveckling samt export är en viktig långsiktig faktor för en lönsam livsmedelssektor. Små och medelstora företag inom livsmedelssektorn ska stimuleras att växa och den svenska livsmedelssektorns internationella konkurrenskraft ska stärkas. Den ekologiska livsmedelsproduktionen är en viktig del av arbetet.
Den genomförda reformen med frikopplade stöd innebär en stor utmaning för det svenska jordbruket. För att nå framgång gäller det att vara lyhörd för konsumenternas krav och ta till vara de mervärden som konsumenten efter- frågar.
Regeringen har redan givit Konkurrensverket i uppdrag att redogöra för de insatser verket avser att vidta för att öka små och medelstora
64
företags möjligheter att delta i offentlig upp- handling, vilket kan underlätta för småskaliga livsmedelsförädlare.
Mer specifikt avser regeringen även att under tre år sänka köttkontrollavgiften för mindre slakterier. Förslaget får en direkt effekt för slakterierna och stärker i förlängningen kött- producenternas konkurrenssituation. Åtgärden kommer att genomföras under konkurrens- paketet.
Regeringen kommer att låta utreda integra- tionsfrågor med anknytning till de gröna näring- arna och landsbygden, vilken kommer att redo- visas under 2008. Ett viktigt syfte med utredningen är att identifiera områden där insat- ser för integration och näringslivsutveckling kan bidra till varandras måluppfyllelse.
5.7.1.1 Jordbrukets konkurrenskraft
För att värna den moderna landsbygden, sund och säker mat, förnybar energi och öppna land- skap ska den svenska jordbruksnäringen ha likvärdiga konkurrensförhållanden gentemot övriga EU. Regeringens ambition är att regelverket för tvärvillkoren ska tillämpas lika i Sverige som i övriga EU.
På en gemensam
Regeringen avser att stärka det svenska jord- bruket och anslutande näringar för att öka deras konkurrenskraft och deras möjlighet att bidra till en ökad tillväxt. Detta uppnås bl.a. genom att ta bort ett antal register- och kontrollavgifter.
Regeringen anser att avgift inte ska tas ut vid registrering i det nyinrättade foderföretagar- registret. Inte heller bör de nationella djurregist- ren finansieras genom avgiftsuttag. Vidare avser regeringen att ta bort trafikregisteravgiften för
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
traktorer. Dessa åtgärder innebär förutom mins- kade kostnader för näringen även en minskad administrativ börda.
Under perioden
Som ett led i att stärka jordbrukets, skogs- brukets och vattenbrukets konkurrenskraft bör de nuvarande gränserna för återbetalning av skatt på bränsle och återbetalning av skatt på el sänkas från 1 000 kronor till 500 kronor. Dessutom ändras reglerna så att hela beloppet återbetalas när väl gränsen på 500 kronor är uppnådd. Detta innebär att den som t.ex. har betalat skatt på el med 500 kronor ett år får hela detta belopp åter- betalat, medan den som betalat 499 kronor inte får någon återbetalning. Den som i det tidigare systemet betalat 1 100 kronor, och därför bara varit berättigad till återbetalning med 100 kro- nor, kommer att få hela beloppet 1 100 kronor tillbaka.
Ovan nämnda förslag ingår i regeringens konkurrenskraftspaket för jordbruksnäringen. Sammanlagt innebär förslagen en satsning på i genomsnitt 235 miljoner kronor per år. Sats- ningen bedöms få en positiv effekt på de gröna näringarna, och även ge positiva effekter för företagandet på landsbygden i allmänhet. Detta behandlas ytterligare i avsnitt 4.6 under Djur- politik.
Utöver detta anser regeringen att jordbruket, skogsbruket och vattenbruket av konkurrensskäl bör kompenseras för den föreslagna höjningen av energiskatten på diesel med 20 öre per liter för den diesel som används i arbetsmaskiner. Höj- ningen av energiskatten kommer därför inte att få genomslag i dessa verksamhetsområden. För mer information om detta se volym 1.
För närvarande pågår ett regelförenklings- arbete både inom Regeringskansliet och vid de myndigheter som berör jordbruksnäringen. Målet för regeringens regelförenklingsarbete är att företagens administrativa kostnader för samtliga statliga regelverk ska minska med minst 25 procent till hösten 2010. Regeringens syfte är också att regelförenklingsarbetet ska leda till en märkbar förändring i företagens vardag. Över-
65
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
gripande åtgärder på detta område beskrivs närmare under utgiftsområde 24, Näringsliv.
5.7.2Fiske
I Sverige är målet för livsmedelspolitiken en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar livs- medelsproduktion som speglar konsumenternas efterfrågan. Detta övergripande mål är styrande även för fiskeripolitiken. Fiskeresursen ska brukas, utan att förbrukas, för att bidra till landets utveckling. Fiskeripolitiken har i Sverige en nära koppling till, och del i måluppfyllelsen av, landsbygds- och miljöpolitiken liksom de nationella miljökvalitetsmålen.
Den övergripande strategiska inriktningen för politiken ska vara ett uthålligt nyttjande av fisk- bestånden i ett ekosystemperspektiv. Detta är också grunden i den gemensamma fiskeripoliti- ken och kräver ökad kunskap om fiskarternas roll i ekosystemet samt en anpassning av fiske- ansträngningen till tillgängliga resurser. Kvalite- ten på den vetenskapliga rådgivningen är därför avgörande för en ändamålsenlig fiskeriförvalt- ning. Sverige arbetar kontinuerligt för en förbättring och förstärkning av ICES. För att uppnå ett uthålligt fiske ska ett ökat samförstånd och erfarenhetsutbyte genom en förbättrad dialog mellan forskare, administratörer och näringen utvecklas vidare. Detta främjar ett bättre kunskapsunderlag och förvaltnings- beslutens legitimitet. Kompetensutveckling gynnar denna dialog och en anpassning av näringen. Inrättandet av regionala rådgivande nämnder kommer att ha betydelse för den fram- tida fiskeriförvaltningen och nämnden för Östersjön är av särskild betydelse för det svenska fisket. En fiskerinäring och en fiske- verksamhet som är anpassade till ett hållbart nyttjande ska ha en långsiktig lönsamhet och kunna utgöra en stabil ekonomisk verksamhet med betydelse för den regionala utvecklingen. Vattenbruket, som är en utpräglad glesbygds- näring, bör kunna bidra till denna utveckling. Genom att stärka den lokala och regionala konkurrenskraften samt skapa bättre förutsätt- ningar för investeringar och innovationer, kan den regionala tillväxtpotentialen i hela landet stärkas. Detta innebär en fortsatt hög miljö- ambition i kombination med ytterligare sats- ningar på de nyckelområden såsom sysselsätt- ning och företagande, vilka anges i
Lissabonstrategin och
För att säkerställa beståndens förnyelse är det nödvändigt att förhindra illegalt fiske. Fiskeri- kontroll utgör i detta sammanhang en viktig del av den ansvarsfulla hushållningen med fiskresur- serna. För att minska det illegala fisket och utkast av fiskefångster avser regeringen att inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken långsiktigt verka för en fiskereglering med stort inslag av t.ex. havdagar för lämpliga bestånd i stället för fiskekvoter. Sveriges linje i de inter- nationella förhandlingarna angående fiskekvoter ska vara i enlighet med den biologiska råd- givningen från ICES.
För en framgångsrik fiskeriförvaltning måste den svenska lagstiftningen ses över utifrån för- ändringar i de nationella behoven och vad gemenskapsrätten kräver. Regeringen har därför för avsikt att tillsätta en utredare som ska lämna förslag till en ny fiskelagstiftning.
Att uppnå regeringens mål om att minska företagens administrativa börda med 25 procent till 2010 är en viktig uppgift inom verksamhets- området fiske.
5.7.3Säker och bra mat
Efter att det moderniserade gemensamma EG- regelverket avseende hygien och kontroll har varit verksamt ett antal år är det dags för en planenlig översyn. Arbetet med denna har påbörjats och ska vara klart under 2009. I såväl denna översyn som i arbetet med att utforma gemensamma tolkningar är en genomgående svensk ambition att uppnå enklare och mindre kostsamma regler samtidigt som livsmedlens säkerhet inte äventyras.
Att uppnå regeringens mål om att minska företagens administrativa börda med 25 procent till 2010 är en viktig uppgift inom verksamhets- området Säker och bra mat.
Märkning är ett viktigt redskap för att konsumenten ska kunna välja bra och hälsosam mat efter sina önskemål och preferenser. Sveriges mål i arbetet med översynen av dels de generella märkningsreglerna, dels de specifika reglerna om näringsvärdesdeklaration är att konstruktivt arbeta för förenklade, klara och tydliga märkningsregler. Dessa bör finnas samlade i så få rättsakter som möjligt.
66
Problematiken med ökad förekomst av över- vikt och fetma och därtill relaterade följd- sjukdomar hos befolkningen leder till om- fattande och ökande kostnader för samhället och lidande för enskilda individer. Ett omfattande förarbete avseende kunskapsinsamling och ut- arbetande av verktyg har pågått hos myndig- heterna i flera år. För att ändra befolkningens matvanor bedrivs ett informationsarbete riktat till såväl konsumenter som till de som serverar mat i bl.a. restauranger och skolmatsalar.
Regeringens bedömning är att det arbete som görs inom ramen för Codex Alimentarius, FAO:s och WHO:s gemensamma livsmedels- standardiseringsorgan, får allt större betydelse. Bestämmelser utformade i Codex Alimentarius är frivilliga att följa för de olika medlems- länderna. Strängare krav måste kunna motiveras vetenskapligt. I annat fall finns risken att sådana krav i en
5.8Budgetförslag
5.8.143:1 Statens jordbruksverk
Tabell 5.8 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
P |
|
|
Anslags- |
|
2006 |
Utfall |
328 586 |
|
|
P |
sparande |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
P |
|
|
Utgifts- |
|
2007 |
Anslag |
323 134 |
1 |
|
|
prognos |
319 027 |
|
P |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
2008 |
Förslag |
415 988 |
P |
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2009 |
Beräknat |
427 021 |
2 |
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
2010 |
Beräknat |
438 492 |
3 |
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
1P InklusiveP tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2P MotsvararP 416 988 tkr i 2008 års prisnivå. 3P MotsvararP 416 988 tkr i 2008 års prisnivå.
Anslaget används för Statens jordbruksverks förvaltningskostnader, länsstyrelsernas kostna- der för à jourföring av blockdatabasen, Tull- verkets särkostnader för exportbidragskontroller m.m. Jordbruksverket ska medverka till en korrekt tillämpning av EU:s regelverk så att finansiella korrigeringar undviks. Jordbruks- verket är fondkoordinator för
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
verket förvaltningsmyndighet för landsbygds- programmet under perioden
Verket bistår regeringen och medverkar i internationellt arbete inom jordbruksområdet.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 5.9 Offentligrättslig verksamhet
Tusental kronor
Offentligrättslig |
Intäkter |
Kostnader |
Resultat |
verksamhet |
som får |
|
(intäkt – |
|
disponeras |
|
kostnad) |
|
|
|
|
1 |
|
|
|
Djur P |
|
|
|
Utfall 2006 |
23 914 |
27 270 |
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
Prognos 2007 |
47 500 |
46 400 |
|
|
|
|
|
Budget 2008 |
27 600 |
23 800 |
3 800 |
|
|
|
|
1 |
|
|
|
Djurregister P |
|
|
|
Utfall 2006 |
19 863 |
25 759 |
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
Prognos 2007 |
20 700 |
26 400 |
|
|
|
|
|
Budget 2008 |
0 |
0 |
0 |
|
|
|
|
1 |
|
|
|
Växt P |
|
|
|
Utfall 2006 |
24 084 |
24 875 |
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
Prognos 2007 |
23 200 |
24 300 |
|
|
|
|
|
Budget 2008 |
23 100 |
24 300 |
|
|
|
|
|
1 |
|
|
|
UtsädeP |
|
|
|
Utfall 2006 |
18 171 |
17 763 |
408 |
P |
|
|
|
|
|
|
|
Prognos 2007 |
17 500 |
18 200 |
|
|
|
|
|
Budget 2008 |
17 200 |
17 000 |
200 |
1P P Myndighetsuppdrag är inräknat.
Jordbruksverket uppbär och disponerar avgifter som härrör från foderkontroll, foderanlägg- ningssystem, införsel av djur, avgifter för djur- märken enligt förordningen (2006:815) om provtagning på djur, avgifter enligt förordningen (1994:901) om genetiskt modifierade organis- mer, äggmärkning, avgifter för animaliska bipro- dukter, pass för sällskapsdjur samt den del av gränskontroll och övriga officiella uppdrag, t.ex. karantänsuppdrag som ej utförs av distrikts- veterinärorganisationen samt fr.o.m. den 1 juli 2007 avgifter i ärenden enligt djurskyddslagen (1988:534) och lagen (2000:537) om märkning och registrering av hundar. Dessa redovisas under resultatområde Djur. Avgifter som härrör från registren för nöt, gris, fjäderfä, får och get samt avgifter för djurmärken enligt förordningen (2006:815) om provtagning på djur och export- pass redovisas t.o.m. 2007 under resultatområde Djurregister. Resultatområde Djurregister tas bort fr.o.m. 2008. Avgifter för djurmärken och exportpass förs fr.o.m. 2008 till resultatområde Djur. Resultatområde Växt innefattar växt-
67
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
inspektionen, kvalitetsinspektion av frukt och grönsaker, avgifter enligt förordningen (2005:220) om retursystem för plastflaskor och metallburkar. Avgifter som härrör från certifie- ring och analysering av utsäde redovisas under resultatområde Utsäde.
Tabell 5.10 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet |
Intäkter |
Kostnader |
Resultat |
|
|
|
(intäkt – |
|
|
|
kostnad) |
|
|
|
|
1 |
|
|
|
Vatten P |
|
|
|
Utfall 2006 |
10 762 |
11 256 |
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
Prognos 2007 |
11 700 |
11 200 |
500 |
|
|
|
|
Budget 2008 |
11 900 |
11 400 |
500 |
|
|
|
|
2 |
|
|
|
Djur P |
|
|
|
Utfall 2006 |
7 682 |
7 670 |
12 |
P |
|
|
|
|
|
|
|
Prognos 2007 |
7 300 |
6 900 |
400 |
|
|
|
|
Budget 2008 |
4 000 |
4 000 |
0 |
|
|
|
|
3 |
|
|
|
Utsäde P |
|
|
|
Utfall 2006 |
14 500 |
16 248 |
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
Prognos 2007 |
12 200 |
12 600 |
|
|
|
|
|
Budget 2008 |
11 000 |
11 000 |
0 |
1P P Uppdragsverksamheten inom RO Vatten utgörs av vattenhushållningen. Myndighetsuppdrag är inräknat.
2P P Uppdragsverksamheten inom RO Djur består huvudsakligen av verksamhet (transportör- och hundregistren) som Jordbruksverket administrerar åt Djurskyddsmyndigheten t.o.m. den 30 juni 2007 samt av verksamhet som Jordbruksverket administrerar åt Sametinget (2007) och köttklassificering. Myndighetsuppdrag är inräknat.
3P P Uppdragverksamhet inom RO Utsäde utgörs av laboratorieundersökningar, kvalitetsanalyser och andra undersökningar av utsäde och växtsorter samt kvalitetsanalys av foder- och kvarnspannmål. Myndighetsbidrag är inräknat.
Regeringens överväganden
Eftersom utbetalningarna av
högst |
|
8 100 miljoner kronor. |
|
Eftersom Jordbruksverket sedan den |
1 juli |
2007 ansvarar för djurskyddsfrågorna tillförs anslaget 44,5 miljoner kronor fr.o.m. 2008.
Från anslaget 43:1 Statens jordbruksverk
överförs 5 000 000 kronor |
2008 till anslaget |
42:3 Djurhälsovård och |
djurskyddsfrämjande |
åtgärder.
Regeringen anser att för att stärka näringens konkurrenskraft och för att förenkla för före- tagen ska kostnaden för registrering av foder-
anläggningar, vilket infördes 2007, täckas av anslagsmedel och ingen avgift ska tas ut. Regeringen föreslår därför att 7 miljoner kronor tillförs anslag 43:1 Statens jordbruksverk under 2008. Från och med 2009 beräknas anslaget öka med 3 miljoner kronor.
Regeringen anser att avgifter för inrapporte- ring till
Regeringen anser att de obligatoriska TSE- kontroller som utförs vid slakt av nötkreatur under tre år ska bekostas med allmänna medel. Nedsättningen av avgiften kommer att genom- föras i enlighet med Kommissionens förordning (EG) nr 1857/2006 av den 15 december 2006 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i fördraget på statligt stöd till små och medelstora företag som är verksamma inom produktion av jord- bruksprodukter och om ändring av förordning (EG) nr 70/2001, EUT L 358, 16.12.2006. Anslaget föreslås därför öka med 26 miljoner kronor per år under perioden
Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 415 988 000 kronor anvisas under anslaget 43:1 Statens jordbruksverk för 2008. För 2009 beräknas anslaget till 427 021 000 kronor och 2010 beräknas anslaget till 438 492 000 kro- nor.
Tabell 5.11 Härledning av anslagsnivån
43:1 Statens jordbruksverk
Tusental kronor
|
|
2008 |
2009 |
2010 |
1 |
|
322 284 |
322 284 |
322 284 |
Anvisat 2007P |
|
|||
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
2 |
|
2 307 |
10 117 |
19 046 |
Pris- och löneomräkningP |
P |
|||
|
|
|
|
|
Beslut |
|
91 397 |
94 620 |
97 162 |
|
|
|
|
|
Överföring till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag |
|
415 988 |
427 021 |
438 492 |
|
|
|
|
|
1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
68
5.8.243:2 Bekämpande av växtsjukdomar
Tabell 5.12 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
P |
|
|
Anslags- |
|
2006 |
Utfall |
2 596 |
|
|
P |
sparande |
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
P |
|
|
Utgifts- |
|
2007 |
Anslag |
3 000 |
1 |
|
|
prognos |
2 946 |
|
P |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
2008 |
Förslag |
3 000 |
P |
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2009 |
Beräknat |
3 000 |
P |
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2010 |
Beräknat |
3 000 |
P |
|
P |
|
|
1P InklusiveP tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
5.8.343:3 Gårdsstöd och djurbidrag m.m.
Tabell 5.14 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
P |
|
|
Anslags- |
|
2006 |
Utfall |
11 665 338 |
|
|
P |
sparande |
661 938 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
P |
|
|
Utgifts- |
|
2007 |
Anslag |
7 077 677 |
1 |
|
|
prognos |
7 670 197 |
|
P |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
2008 |
Förslag |
6 874 798 |
P |
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2009 |
Beräknat |
6 923 633 |
P |
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2010 |
Beräknat |
6 949 757 |
P |
|
P |
|
|
1P InklusiveP tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
Anslaget används för kostnader för åtgärder mot växtskadegörare enligt växtskyddslagen (1972:318) samt för vissa förluster till följd av sådana åtgärder. Kostnader för beredskaps- åtgärder, akuta skyddsåtgärder, marknads- kontroller, inventeringar m.m. mot karantän- skadegörare finansieras också med detta anslag liksom undersökningar av växtprover som av Jordbruksverkets växtinspektion överlämnas för laboratoriemässig diagnostisering. Vidare belas- tar delar av kostnaderna för växtinspektionens internationella engagemang anslaget. Slutligen finansierar anslaget kostnader för verifiering av de svenska skyddade zonerna.
Regeringens överväganden
Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 3 000 000 kronor anvisas under an- slaget 43:2 Bekämpande av växtsjukdomar för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till oförändrat belopp.
Tabell 5.13 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
|
|
2008 |
2009 |
2010 |
Anvisat 2007P |
1 |
|
3 000 |
3 000 |
3 000 |
|
P |
||||
|
|
|
|
|
|
Förändring till följd av:
Beslut
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag |
3 000 |
3 000 |
3 000 |
|
|
|
|
1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
Från anslaget utbetalas gårdsstöd (fr.o.m. 2007 ingår mjölkbidraget i gårdsstödet), handjurs- bidrag, stöd för proteingrödor, energigrödor, stöd för kontrakterad stärkelsepotatis, stöd för kvalitetscertifiering, stöd för marknadsföring och deltagande i mässor samt bidrag från EU för bekämpande av djursjukdomar. Stöden är gemensamma för hela EU och finansieras helt från
Tabell 5.15 Utdelade stödrätter 2006
Tusen hektar
Vanliga stödrätter för åkermark |
2 505 |
Stödrätter med uttagen areal |
123 |
|
|
Vanliga stödrätter med värde för betesmark |
558 |
|
|
Totalt |
3 186 |
|
|
Källa: Statens jordbruksverk
69
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
Tabell 5.16 Utbetalade direktstöd för stödår 2006, utfall
Stödform |
Utbetalat belopp |
Utnyttjandegrad % |
|
i mnkr |
|
Gårdsstöd |
5 508 |
98,3 |
|
|
|
|
|
|
Proteingrödor |
19 |
utnyttjande |
|
|
|
|
|
|
Energigrödor |
18 |
utnyttjande |
|
|
|
Kontrakterad |
|
|
stärkelsepotatis |
29 |
85,9 |
|
|
|
Kvalitetscertifiering och |
|
|
mervärden i jordbruket |
26 |
96,9 |
|
|
|
Återbetalning av |
|
|
modulerade medel |
81 |
99 |
|
|
|
Växelkursen för upptagna stödformer var 9,2797 kr/euro.1) Beloppet beräknas utbetalas i september 2007.
Tabell 5.17 Stödbelopp m.m. för handjursbidrag och mjölkbidrag stödår 2006
Tusental kronor
Djur |
Landskvot |
Antal |
Bidrag från |
|
Totalt |
|
|
beviljade |
EU per djur |
|
utbetalda |
|
|
djur |
i kr för |
|
bidrag i |
|
|
|
1 |
|
mnkr för |
|
|
|
2006 P |
P |
|
|
|
|
|
|
2006 (prel.) |
Handjur, tjur |
250 000 |
175 205 |
1 365 |
|
237,5 |
|
(tjurar + |
|
kr/djur |
|
|
|
stutar) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Handjur, |
250 000 |
74 948 |
968 kr/djur |
|
94,0 |
stut |
(tjurar + |
|
|
|
|
|
stutar) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Mjölkbidrag, |
3 300 000 |
|
147,26 |
|
435,1 |
grundbelopp |
ton |
|
kr/ton |
|
|
|
|
|
|
|
|
Mjölkbidrag, |
|
|
66,32 |
|
218,5 |
tillägg |
|
|
kr/ton |
|
|
1P P Växelkurs för upptagna djurbidrag var 9,2797 kr/euro.
För stödåret 2006 har bidragsbeloppet för handjursbidraget dragits ned med 2,8 procent. Detta för att inte beloppstaket ska överskridas. Utnyttjandegraden för handjursbidraget respek- tive mjölkbidraget var för 2006 99,4 procent respektive 99,8 procent.
Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Med hänsyn tagen till beräknade ekonomiska åtaganden föreslås att regeringen bemyndigas att under 2008 avseende ramanslaget 43:3 Gårdsstöd och djurbidrag m.m. godkänna stöd som inklu- sive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 170 000 000 kronor under 2009.
För handjursbidraget finns utöver landskvoten på 250 000 bidrag i varje åldersgrupp ett tak- belopp på totalt 36 323 000 euro, motsvarande 326 300 000 kronor med 2005 års växelkurs.
Tabell 5.18 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Tusental kronor
|
Utfall |
Prognos |
Förslag |
Beräknat |
Beräknat |
|
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010– |
|
|
|
|
|
|
Ingående åtaganden |
4 651 022 |
169 285 |
161 129 |
- |
- |
|
|
|
|
|
|
Nya åtaganden |
7 183 222 |
152 973 |
170 000 |
- |
- |
|
|
|
|
|
|
Infriade åtaganden |
11 664 959 |
161 129 |
161 129 |
170 000 |
- |
|
|
|
|
|
|
Utestående åtaganden |
169 285 |
161 129 |
170 000 |
- |
- |
|
|
|
|
|
|
Erhållet/föreslaget bemyndigande |
6 476 500 |
6 650 000 |
170 000 |
- |
- |
|
|
|
|
|
|
70
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
Regeringens överväganden
Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 6 874 798 000 kronor anvisas under anslaget 43:3 Gårdsstöd och djurbidrag m.m. för 2008. För 2009 beräknas anslaget till 6 923 633 000 kronor och för 2010 beräknas anslaget till 6 949 757 000 kronor.
Tabell 5.19 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2008 |
2009 |
2010 |
1 |
7 077 677 |
7 077 677 |
7 077 677 |
Anvisat 2007P |
|||
P |
|
|
|
|
|
|
|
Förändring till följd av: |
|
|
|
Beslut |
|||
|
|
|
|
Överföring till/från andra |
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag |
6 874 798 |
6 923 633 |
6 949 757 |
|
|
|
|
1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
5.8.443:4 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter
Tabell 5.20 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
P |
|
|
Anslags- |
|
2006 |
Utfall |
829 301 |
|
|
P |
sparande |
550 619 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
P |
|
|
Utgifts- |
|
2007 |
Anslag |
1 407 504 |
1 |
|
|
prognos |
570 783 |
|
P |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
2008 |
Förslag |
1 007 504 |
P |
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2009 |
Beräknat |
1 007 504 |
P |
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2010 |
Beräknat |
1 007 504 |
P |
|
P |
|
|
1P InklusiveP tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
Tabell 5.21 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Tusental kronor
Utfall
2006
Anslaget används för kostnader för intervention, stöd i form av
Det av EU till hälften medfinansierade tre- åriga honungsprogrammet, totalt omfattande 13,5 miljoner kronor, beviljas för ett år i taget och löper i enlighet med EU:s budgetår under perioden den 16 oktober till den 15 oktober nästföljande år. För åren
medfinansieringen |
anvisas |
under anslaget |
42:3 Djurhälsovård |
och |
djurskyddsfrämjande |
åtgärder. |
|
|
Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Riksdagen föreslås bemyndiga regeringen att under 2008 avseende anslaget 43:4 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter godkänna stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 95 000 000 kronor under 2009, högst 44 000 000 kronor under 2010 och högst 16 000 000 kronor under 2011.
Prognos |
Förslag |
Beräknat |
Beräknat |
2007 |
2008 |
2009 |
2010– |
Ingående åtaganden |
150 859 |
450 764 |
285 170 |
- |
- |
Nya åtaganden |
975 856 |
59 357 |
112 000 |
- |
- |
|
|
|
|
|
|
Infriade åtaganden |
675 951 |
224 951 |
242 170 |
95 000 |
60 000 |
|
|
|
|
|
|
Utestående åtaganden |
450 764 |
285 170 |
155 000 |
- |
- |
|
|
|
|
|
|
Erhållet/föreslaget bemyndigande |
500 000 |
410 000 |
155 000 |
- |
- |
|
|
|
|
|
|
71
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
Regeringens överväganden
Medelsbehovet är liksom tidigare svårt att för- utse då utgiftsprognoserna är mycket osäkra gällande produktionen, priserna och svängningar i växelkursen. Nivån på kostnaden för offentlig lagring och exportbidrag bedöms dock minska. För att anpassa anslagsnivån till utgiftsprog- noserna bedöms en minskning om 400 miljoner kronor vara möjlig.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 1 007 504 000 kronor anvisas under anslaget 43:4 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till oförändrat belopp.
Tabell 5.22 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2008 |
2009 |
2010 |
1 |
1 407 504 |
1 407 504 |
1 407 504 |
Anvisat 2007P |
|||
P |
|
|
|
|
|
|
|
Förändring till följd av: |
|
|
|
Beslut |
|
|
|
|
|
|
|
Överföring till/från andra |
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|||
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag |
1 007 504 |
1 007 504 |
1 007 504 |
|
|
|
|
1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
stöd som är aktuella är gårdsstöd, handjurs- bidrag, exportbidrag, interventionsstöd m.m. För stöd som finansieras av jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) erhåller med- lemsstaten ett stående förskott de första två åren i programperioden motsvarande 7 procent av den totala
Medelsbehovet på anslaget kan variera mycket mellan olika år. Det beror huvudsakligen på den statliga utlåningsräntan, eventuella finansiella korrigeringar, utbetalningstidpunkter för direkt- stöden och s.k. tekniska kostnader för offentlig lagring som inte ersätts av EU.
5.8.543:5 Räntekostnader för förskotterade gårdsstöd m.m.P1P
Tabell 5.23 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
P |
|
|
Anslags- |
|
2006 |
Utfall |
25 226 |
|
|
P |
sparande |
66 273 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
P |
|
|
Utgifts- |
|
2007 |
Anslag |
87 939 |
2 |
|
|
prognos |
87 864 |
|
P |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
2008 |
Förslag |
75 472 |
P |
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2009 |
Beräknat |
75 472 |
P |
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2010 |
Beräknat |
75 472 |
P |
|
P |
|
|
1P AnslagetP har bytt namn från Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m. till Räntekostnader för förskotterade gårdsstöd m.m.
2P P Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
Anslaget används för de räntekostnader (netto) som uppstår för staten till följd av att ersätt- ningen från EU:s jordbruksfonder normalt erhålls i efterskott. Ersättningar för stöd m.m. som finansieras från EU:s garantifond för jord- bruket (EGFJ) men som förskotteras från stats- budgeten avräknas av EU inom
Regeringens överväganden
Regeringen har beslutat att Ekonomistyrnings- verket ska vara revisionsmyndighet för EU:s strukturfonder och även för EU:s jordbruks- fonder och fiskefond under programperioden
För att finansiera Ekonomistyrningsverkets övertagande som attesterande organ för Euro- peiska garantifonden för jordbruket och Euro- peiska jordbruksfonden för landsbygdsutveck- ling föreslås att ett årligt arvode på 2,3 miljoner kronor överförs från anslaget 43:5 Räntekostna- der för förskotterade gårdsstöd m.m. till anslaget 1:2 Ekonomistyrningsverket under utgiftsområde 2.
72
Vidare minskar anslaget med 1,1 miljoner kronor för att finansiera fler omarronderings- projekt under anslaget 44:4 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 75 472 000 kronor anvisas under anslaget 43:5 Räntekostnader för förskotterade gårdsstöd m.m. för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till oförändrat belopp.
Tabell 5.24 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2008 |
2009 |
2010 |
1 |
78 939 |
78 939 |
78 939 |
Anvisat 2007P |
|||
P |
|
|
|
|
|
|
|
Förändring till följd av: |
|
|
|
Beslut |
|||
|
|
|
|
Överföring till/från andra |
|
|
|
anslag |
|||
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag |
75 472 |
75 472 |
75 472 |
|
|
|
|
1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
5.8.643:6 Fiskeriverket
Tabell 5.25 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
P |
|
|
Anslags- |
|
2006 |
Utfall |
111 570 |
|
|
P |
sparande |
2 857 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
P |
|
|
Utgifts- |
|
2007 |
Anslag |
129 104 |
1 |
|
|
prognos |
129 595 |
|
P |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
2008 |
Förslag |
137 192 |
P |
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2009 |
Beräknat |
140 399 |
2 |
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
2010 |
Beräknat |
144 037 |
3 |
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
1P InklusiveP tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2P MotsvararP 137 192 tkr i 2008 års prisnivå. 3P MotsvararP 137 192 tkr i 2008 års prisnivå.
Anslaget används för Fiskeriverkets förvalt- ningskostnader. Fiskeriverket ska medverka i Sveriges strävan att inom den gemensamma fiskeripolitiken uppnå ett ekologiskt, ekono- miskt och socialt hållbart fiske och vattenbruk och medverka till att miljökvalitetsmålen uppnås samt följa, utvärdera och hålla regeringen infor- merad om fiskresursernas tillstånd och utveck- lingen inom fiskerinäringen.
Vidare ska Fiskeriverket bidra till en livs- kraftig och miljöanpassad livsmedelsproduktion till nytta för konsumenterna, medverka till att öka allmänhetens fiskemöjligheter samt främja
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
och bedriva forskning och utvecklingsverk- samhet inom fiskets område.
Verket ska även medverka i genomförandet av politiken för regional utveckling, bistå rege- ringen och medverka i arbetet med internatio- nella fiskefrågor och förhandlingar samt ha det övergripande ansvaret för fiskerikontrollen.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 5.26 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet |
Intäkter |
Kostnader |
Resultat |
|
|
|
(intäkt – |
|
|
|
kostnad) |
|
|
|
|
Utfall 2006 |
35 368 |
35 613 |
|
(varav tjänsteexport) |
(7 684) |
(7 670) |
(14) |
|
|
|
|
Prognos 2007 |
35 470 |
35 470 |
0 |
(varav tjänsteexport) |
(8 411) |
(8 411) |
(0) |
|
|
|
|
Budget 2008 |
38 200 |
38 200 |
0 |
(varav tjänsteexport) |
(0) |
(0) |
(0) |
|
|
|
|
Fiskeriverket bedriver uppdragsverksamhet och tjänsteexport. För budgetåret 2006 erhöll Fiske- riverket 35 miljoner kronor i avgiftsintäkter från sin uppdragsverksamhet och tjänsteexport. Avgiftsintäkterna får disponeras av Fiskeri- verket.
Avgiftsintäkterna i uppdragsverksamheten härrör från Fiskeriverkets undersökningsfartyg, utredningskontor och laboratorier.
Även Fiskeriverkets tjänsteexport är inklude- rad och hänförs till internationell konsult- verksamhet, i första hand grundat på ett avtal med Sida och s.k. twinningprojekt inom ramen för EU:s förmedlemskapsstrategi.
Regeringens överväganden
För arbete med åtgärder som syftar till att uppnå miljökvalitetsmålen i enlighet med miljöpropo- sitionen (prop. 2004/05:150) överförs till ansla- get 43:6 Fiskeriverket 7,7 miljoner kronor fr.o.m. 2006, ytterligare 2,7 miljoner kronor fr.o.m. 2007 och ytterligare 5 miljoner kronor fr.o.m. 2008 från utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård anslaget 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald. För arbetet med främst fiskeri- kontrollen föreslår regeringen att anslaget 43:6 Fiskeriverket ökas med 7 miljoner kronor fr.o.m. 2008. Finansiering sker genom att
73
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
anslaget 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur minskas med motsvarande belopp.
Regeringen föreslår slutligen att anslaget 43:6 Fiskeriverket minskas med 5 miljoner kronor fr.o.m. 2008.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 137 192 000 kronor anvisas under anslaget 43:6 Fiskeriverket för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 140 399 000 kro- nor respektive 144 037 000 kronor.
Tabell 5.27 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
|
2008 |
2009 |
2010 |
1 |
|
129 104 |
129 104 |
129 104 |
Anvisat 2007P |
|
|||
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
2 |
|
1 088 |
4 131 |
7 584 |
Pris- och löneomräkningP |
P |
|||
|
|
|
|
|
Beslut |
|
7 000 |
7 164 |
7 349 |
|
|
|
|
|
Överföring till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag |
|
137 192 |
140 399 |
144 037 |
|
|
|
|
|
1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
5.8.743:7 Strukturstöd till fisket m.m.
Tabell 5.28 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
P |
|
|
Anslags- |
|
2006 |
Utfall |
29 163 |
|
|
P |
sparande |
41 519 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
P |
|
|
Utgifts- |
|
2007 |
Anslag |
28 000 |
1 |
|
|
prognos |
24 552 |
|
P |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
2008 |
Förslag |
28 000 |
P |
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2009 |
Beräknat |
28 000 |
P |
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2010 |
Beräknat |
28 000 |
P |
|
P |
|
|
1P InklusiveP tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
Anslaget används framför allt för nationellt stöd till åtgärder som medfinansieras av EU inom ramen för strukturåtgärder inom fiskerinäringen. Anslaget kan även användas för medfinansiering av andra
Regeringens överväganden
En ny programperiod för stöd från Europeiska fiskerifonden, EFF, inleds under 2007. Det svenska programmet för fiskerinäringen av- seende perioden
Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 28 000 000 kronor anvisas under anslaget 43:7 Strukturstöd till fiske m.m. för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till oför- ändrat belopp.
Tabell 5.29 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
|
|
2008 |
2009 |
2010 |
Anvisat 2007P |
1 |
|
28 000 |
28 000 |
28 000 |
|
P |
||||
|
|
|
|
|
|
Förändring till följd av:
Beslut
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag |
28 000 |
28 000 |
28 000 |
1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
5.8.843:8 Från
Tabell 5.30 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
P |
|
|
Anslags- |
|
2006 |
Utfall |
64 663 |
|
|
P |
sparande |
216 224 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
P |
|
|
Utgifts- |
|
2007 |
Anslag |
70 000 |
1 |
|
|
prognos |
78 566 |
|
P |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
2008 |
Förslag |
70 000 |
P |
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2009 |
Beräknat |
70 000 |
P |
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2010 |
Beräknat |
70 000 |
P |
|
P |
|
|
1P InklusiveP tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
Anslagets ändamål är att finansiera det belopp som motsvarar EU:s medfinansiering av struk- turstöd till fisket m.m. som redovisas under
74
anslaget 43:7 Strukturstöd till fisket m.m. Sverige har tilldelats närmare 55 miljoner euro för Euro- peiska fiskerifonden under programperioden
Regeringens överväganden
En ny programperiod för strukturstödet inleds under 2007.
Nationell medfinansiering sker under anslaget 43:7 Strukturstöd till fisket m.m.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 70 000 000 kronor anvisas under anslaget 43:8 Från
Tabell 5.31 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
|
|
2008 |
2009 |
2010 |
Anvisat 2007P |
1 |
|
70 000 |
70 000 |
70 000 |
|
P |
||||
|
|
|
|
|
|
Förändring till följd av:
Beslut
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag |
70 000 |
70 000 |
70 000 |
1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
5.8.943:9 Fiskevård
Tabell 5.32 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
P |
|
|
Anslags- |
|
2006 |
Utfall |
25 336 |
|
|
P |
sparande |
490 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
P |
|
|
Utgifts- |
|
2007 |
Anslag |
26 832 |
1 |
|
|
prognos |
26 831 |
|
P |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
2008 |
Förslag |
26 832 |
P |
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2009 |
Beräknat |
26 832 |
P |
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2010 |
Beräknat |
26 832 |
P |
|
P |
|
|
1P InklusiveP tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
Anslaget används för bl.a. bildande av fiske- vårdsområden, fisketillsyn, främjande av den biologiska mångfalden och biotopvård, insatser för bevarandet av hotade arter samt utsättning av fisk.
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
Anslaget används även till fiskevård främst i allmänna och enskilda vatten med fritt handred- skapsfiske i kustområden och i sjöarna Vänern, Vättern, Hjälmaren, Mälaren samt Storsjön i Jämtland.
Allmän fiskevård finansieras för närvarande delvis av anslaget för fiskevård men också av vattenavgiftsmedel i enlighet med vattendomar.
Regeringens överväganden
Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 26 832 000 kronor anvisas under anslaget 43:9 Fiskevård för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till oförändrat belopp.
Tabell 5.33 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
|
|
2008 |
2009 |
2010 |
Anvisat 2007P |
1 |
|
26 832 |
26 832 |
26 832 |
|
P |
||||
|
|
|
|
|
|
Förändring till följd av:
Beslut
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag |
26 832 |
26 832 |
26 832 |
1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
5.8.10 43:10 Livsmedelsverket
Tabell 5.34 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
P |
|
|
Anslags- |
|
2006 |
Utfall |
159 446 |
|
|
P |
sparande |
1 636 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
P |
|
|
Utgifts- |
|
2007 |
Anslag |
175 274 |
1 |
|
|
prognos |
171 775 |
|
P |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
2008 |
Förslag |
181 551 |
P |
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2009 |
Beräknat |
185 788 |
2 |
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
2010 |
Beräknat |
190 611 |
3 |
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
1P InklusiveP tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2P MotsvararP 181 551 tkr i 2008 års prisnivå. 3P MotsvararP 181 551 tkr i 2008 års prisnivå.
Anslaget används för Livsmedelsverkets förvaltningskostnader. Livsmedelsverket ska som central förvaltningsmyndighet för livs- medelsfrågor i konsumenternas intresse arbeta aktivt för säkra livsmedel av hög kvalitet, redlig- het i livsmedelshanteringen och bra matvanor. Dess främsta uppgifter är att utarbeta regler
75
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
inom livsmedelsområdet, utöva kontroll enligt livsmedelslagen (2006:804), leda och samordna livsmedelskontrollen, hålla regeringen informe- rad om utvecklingen på livsmedelsområdet, medverka samt bistå regeringen i
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 5.35 Offentligrättslig verksamhet
Tusental kronor
Offentligrättslig |
Intäkter |
Kostnader |
Resultat |
verksamhet |
som får |
|
(intäkt – |
|
disponeras |
|
kostnad) |
|
|
|
|
Utfall 2006 |
147 920 |
152 431 |
|
|
|
|
|
Prognos 2007 |
164 523 |
168 369 |
|
|
|
|
|
Budget 2008 |
175 152 |
173 420 |
1 731 |
|
|
|
|
Livsmedelsverkets uppbär och disponerar avgif- ter som härrör från livsmedelskontroll, kött- kontroll, dioxinkontroll, vegetabiliekontroll m.m.
Tabell 5.36 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet |
Intäkter |
Kostnader |
Resultat |
|
|
|
(intäkt – |
|
|
|
kostnad) |
|
|
|
|
Utfall 2006 |
8 175 |
8 813 |
|
(varav tjänsteexport) |
(2 813) |
2 575) |
(238) |
|
|
|
|
Prognos 2007 |
7 296 |
7 813 |
|
(varav tjänsteexport) |
(2 726) |
(2 752) |
|
|
|
|
|
Budget 2008 |
7 515 |
8 047 |
|
(varav tjänsteexport) |
(2 808) |
(2 835) |
|
|
|
|
|
Regeringens överväganden
Regeringen föreslår att anslaget minskas med 2 miljoner kronor fr.o.m. 2008 då en tidigare satsning inom området avslutats.
Vidare föreslår regeringen att anslaget minskas med 2,5 miljoner kronor fr.o.m. 2008 för att
tillföras anslaget 42:1 Statens veterinärmedicinska anstalt.
I syfte att förbättra de mindre slakteriernas förutsättningar i förhållande till större slakterier föreslår regeringen att anslaget ökar med 9 mil- joner kronor per år under tre år. Dessa medel ska användas för att tillfälligt införa ett takbelopp för avgiften för köttkontroll per slaktat djur m.m. I detta takbelopp ska även ingå kostnaderna för besiktningsveterinärernas resor till de slakterier som inte har fast stationerad besiktnings- personal.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 181 551 000 kronor anvisas under anslaget 43:10 Livsmedelsverket för 2008. För
2009 respektive 2010 |
beräknas |
anslaget till |
||
185 788 000 kronor |
respektive |
190 611 000 |
||
kronor. |
|
|
|
|
|
||||
Tabell 5.37 Härledning av anslagsnivån |
||||
43:10 Livsmedelsverket |
|
|
|
|
Tusental kronor |
|
|
|
|
|
2008 |
|
2009 |
2010 |
|
|
|
|
|
1 |
175 274 |
175 274 |
175 274 |
|
Anvisat 2007P |
||||
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
2 |
1 777 |
|
5 909 |
10 612 |
Pris- och löneomräkningP |
|
|||
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Beslut |
4 500 |
|
4 605 |
4 725 |
|
|
|
|
|
Överföring till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag |
181 551 |
185 788 |
190 611 |
|
|
|
|
|
|
1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
5.8.1143:11 Livsmedelsekonomiska institutet
Tabell 5.38 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
P |
|
|
Anslags- |
|
2006 |
Utfall |
9 594 |
|
|
P |
sparande |
840 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
P |
|
|
Utgifts- |
|
2007 |
Anslag |
10 230 |
1 |
|
|
prognos |
10 803 |
|
P |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
2008 |
Förslag |
10 308 |
P |
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2009 |
Beräknat |
10 535 |
2 |
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
2010 |
Beräknat |
10 795 |
3 |
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
1P InklusiveP tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2P MotsvararP 10 308 tkr i 2008 års prisnivå. 3P MotsvararP 10 308 tkr i 2008 års prisnivå.
76
Anslaget används för analyser och utredningar inom
Livsmedelsekonomiska institutets arbete syftar till att belysa frågor om bl.a. den gemen- samma jordbruks- och fiskepolitikens effekter och olika styrmedels effektivitet, landsbygdens utveckling, strukturutvecklingen, miljön, djur- skyddet, konsumentintresset, den globala livs- medelssituationen, handeln med livsmedel och utvidgningen av EU. Analyserna ska avse såväl nationella som internationella aspekter.
Regeringens överväganden
För närvarande bereds frågan om den framtida organisationen av analysverksamhet inom Jord- bruksdepartementets ansvarsområden inklusive verksamhet som bedrivs av Livsmedelsekono- miska institutet.
Regeringen föreslår att 10 308 000 kronor anvisas under anslaget 43:11 Livsmedelsekono- miska institutet. För 2009 respektive 2010 beräk- nas anslaget till 10 535 000 kronor respektive 10 795 000 kronor.
Tabell 5.39 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
|
2008 |
2009 |
2010 |
1 |
|
10 230 |
10 230 |
10 230 |
Anvisat 2007P |
|
|||
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
2 |
|
78 |
305 |
565 |
Pris- och löneomräkningP |
P |
|||
|
|
|
|
|
Beslut |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Överföring till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag |
|
10 308 |
10 535 |
10 795 |
|
|
|
|
|
1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
5.8.12 43:12 Livsmedelsstatistik
Tabell 5.40 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
P |
|
|
Anslags- |
|
2006 |
Utfall |
23 816 |
|
|
P |
sparande |
833 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
P |
|
|
Utgifts- |
|
2007 |
Anslag |
23 754 |
1 |
|
|
prognos |
24 035 |
|
P |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
2008 |
Förslag |
23 356 |
P |
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2009 |
Beräknat |
24 435 |
2 |
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
2010 |
Beräknat |
25 056 |
3 |
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
1P InklusiveP tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2P MotsvararP 23 906 tkr i 2008 års prisnivå. 3P MotsvararP 23 906 tkr i 2008 års prisnivå.
Anslaget används för statistik inom jordbruks- området inklusive kostnader för en statistisk årsbok inom jordbruks- och livsmedelsområdet samt sammanställningar av statistik i senare led i livsmedelskedjan. I anslaget ingår även fram- tagandet av statistik över prisutvecklingen i konsument- och producentleden på jordbruks- produkter. Under 2006 har ett nytt statistikområde djurhälsa skapats.
Regeringens överväganden
För att finansiera en förstärkning av Skogs- och lantbruksakademiens forskningsbibliotek före- slår regeringen att 550 000 kronor överförs 2008 till anslaget 26:2 Bidrag till Skogs- och lantbruks- akademien.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 23 356 000 kronor anvisas under anslaget 43:12 Livsmedelsstatistik för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 24 435 000 kronor respektive 25 056 000 kronor.
77
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
Tabell 5.41 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
|
2008 |
2009 |
2010 |
1 |
|
23 754 |
23 754 |
23 754 |
Anvisat 2007P |
|
|||
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
2 |
|
152 |
681 |
1 302 |
Pris- och löneomräkningP |
P |
|||
|
|
|
|
|
Beslut |
|
0 |
0 |
|
|
|
|
|
|
Överföring till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag |
|
23 356 |
24 435 |
25 056 |
|
|
|
|
|
1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
5.8.1343:13 Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad från
Tabell 5.42 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
P |
|
|
Anslags- |
|
2006 |
Utfall |
6 500 |
|
|
P |
sparande |
856 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
P |
|
|
Utgifts- |
|
2007 |
Anslag |
7 356 |
1 |
|
|
prognos |
7 224 |
|
P |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
2008 |
Förslag |
7 356 |
P |
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2009 |
Beräknat |
7 356 |
P |
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2010 |
Beräknat |
7 356 |
P |
|
P |
|
|
1P InklusiveP tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
Anslaget används för EU:s finansiering av jord- bruks- och livsmedelsstatistiken samt av natio- nell medfinansiering vid periodiska utvidgningar av den statistikproduktion som regleras av EU.
Regeringens överväganden
Anslaget används för medfinansieringen av EU:s årliga bokföringsundersökning och struktur- statistik. Enligt rådets förordning (EG) nr 2467/96 av den 17 december 1996 ska i varje medlemsland särskilda gemenskapsundersök- ningar om företagsstrukturen i jordbruket genomföras 2003, 2005 och 2007. Sverige kommer, liksom hittills, att få ersättning från
Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 7 356 000 kronor anvisas under ansla-
get 43:13 Jordbruks- och livsmedelsstatistik finan- sierad från
Tabell 5.43 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
|
|
2008 |
2009 |
2010 |
Anvisat 2007P |
1 |
|
7 356 |
7 356 |
7 356 |
|
P |
||||
|
|
|
|
|
|
Förändring till följd av:
Beslut
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag |
7 356 |
7 356 |
7 356 |
1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
5.8.1443:14 Konkurrenskraftig livsmedelssektorP1P
Tabell 5.44 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
P |
|
|
Anslags- |
|
2006 |
Utfall |
13 591 |
|
|
P |
sparande |
1 121 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
P |
|
|
Utgifts- |
|
2007 |
Anslag |
14 910 |
2 |
|
|
prognos |
14 643 |
|
P |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
2008 |
Förslag |
31 480 |
P |
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2009 |
Beräknat |
31 480 |
P |
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2010 |
Beräknat |
31 480 |
P |
|
P |
|
|
1P P Anslaget har bytt namn från Åtgärder inom livsmedelsområdet till Konkurrenskraftig livsmedelssektor.
2P InklusiveP tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
Anslaget används för åtgärder inom livsmedels- området främst för att främja exporten av svenska livsmedel och regional utveckling av livsmedelsförädling. Anslaget föreslås finansiera åtgärder inom ramen för en livsmedelsstrategi för hela Sverige.
Regeringens överväganden
Regeringen avser att inom ramen för en treårig satsning, tillsammans med näringen att ta fram en livsmedelsstrategi för att stärka jordbruks- näringens och livsmedelsindustrins konkurrens- kraft. Regeringen föreslår därför att anslaget 43:14 Konkurrenskraftig livsmedelssektor ökar med 16,6 miljoner kronor 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget öka med lika mycket.
78
Finansiering sker genom att anslaget 44:6 Åtgärder för att främja ekologisk produktion minskar i motsvarande omfattning.
Regeringen föreslår att 31 480 000 kronor anvisas under anslaget 43:14 Konkurrenskraftig livsmedelssektor för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till oförändrat belopp.
Tabell 5.45 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2008 |
2009 |
2010 |
1 |
14 910 |
14 910 |
14 910 |
Anvisat 2007P |
|||
P |
|
|
|
|
|
|
|
Förändring till följd av: |
|
|
|
Beslut |
16 570 |
16 570 |
16 570 |
|
|
|
|
Överföring till/från andra |
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag |
31 480 |
31 480 |
31 480 |
|
|
|
|
1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
5.8.1543:15 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.
Tabell 5.46 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
P |
|
|
Anslags- |
|
2006 |
Utfall |
37 764 |
|
|
P |
sparande |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
P |
|
|
Utgifts- |
|
2007 |
Anslag |
36 866 |
1 |
|
|
prognos |
36 205 |
|
P |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
2008 |
Förslag |
36 866 |
P |
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2009 |
Beräknat |
36 866 |
P |
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2010 |
Beräknat |
36 866 |
P |
|
P |
|
|
1P InklusiveP tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
Anslagets ändamål är huvudsakligen att finan- siera kostnader för medlemskap i internationella organisationer inom departementets ansvars- område. Den dominerande posten är kostnaden för Sveriges medlemskap i FN:s jordbruks- och livsmedelsorganisation (FAO).
Anslaget används även för kostnader i sam- band med obligatoriskt deltagande i vissa inter- nationella möten och konferenser . En del av anslaget avser kostnader för nordiskt samarbete samt bilateralt forskarutbyte med länder i Central- och Östeuropa, utvecklings- och Newly Industrialised
Regeringens överväganden
Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 36 866 000 kronor anvisas under anslaget 43:15 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till oförändrat belopp.
Tabell 5.47 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
|
|
2008 |
2009 |
2010 |
Anvisat 2007P |
1 |
|
36 866 |
36 866 |
36 866 |
|
P |
||||
|
|
|
|
|
|
Förändring till följd av:
Beslut
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag |
36 866 |
36 866 |
36 866 |
|
|
|
|
1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
79
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
6 Landsbygdspolitik
6.1Omfattning
Politikområdet omfattar verksamhet vars syfte är att bidra till en hållbar utveckling av lands- bygden. Åtgärderna består huvudsakligen av stöd inom ramen för Sveriges landsbygds- program.
Politikområdet omfattar också miljöförbätt- rande åtgärder i jordbruket i form av forsknings, försöks- och utvecklingsverksamhet samt
åtgärder med syfte att främja ekologisk produktion. I politikområdet ingår även natio- nellt stöd till jordbruket i norra Sverige samt återföringen av skatten på handelsgödsel och bekämpningsmedel i form av åtgärder som främjar en hållbar utveckling av svenskt jord- bruk.
Politikområdet omfattar verksamhet vid Statens jordbruksverk, Skogsstyrelsen, Same- tinget och länsstyrelserna.
6.2 |
Utgiftsutveckling |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tabell 6.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Miljoner kronor |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utfall |
Budget |
|
Prognos |
Förslag |
Beräknat |
Beräknat |
|
|
|
2006 |
1 |
|
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
|
|
|
2007 P |
P |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anslag inom utgiftsområde 23 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur |
2 705,4 |
2 963,6 |
|
2 741,1 |
3 018,4 |
3 013,4 |
2 813,4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
44:2 Från |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
landsbygdens miljö och struktur |
1 876,0 |
2 491,3 |
|
2 327,5 |
2 491,3 |
2 347,3 |
2 347,3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
44:3 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket |
11,9 |
11,8 |
|
11,9 |
24,8 |
24,8 |
24,8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
44:4 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. |
3,0 |
3,0 |
|
2,9 |
4,1 |
4,1 |
4,1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
44:5 Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m. |
1,5 |
1,5 |
|
1,5 |
1,5 |
1,5 |
1,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
44:6 Åtgärder för att främja ekologisk produktion |
28,6 |
29,8 |
|
29,3 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2006 23 44:6 Återföring av skatt på handelsgödsel |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
och bekämpningsmedel m.m. |
64,4 |
- |
|
|
- |
- |
- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Totalt för utgiftsområde 23 |
4 690,9 |
5 501,0 |
|
5 114,3 |
5 540,2 |
5 391,2 |
5 191,2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Totalt för politikområde Landsbygdspolitik |
4 690,9 |
5 501,0 |
|
5 114,3 |
5 540,2 |
5 391,2 |
5 191,2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1P P Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
81
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
6.3Mål
Målet är en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling av landsbygden.
Målet omfattar en hållbar livsmedelsproduk- tion, sysselsättning på landsbygden, hänsyn till regionala förutsättningar och uthållig tillväxt. Vidare ska jordbrukets natur- och kulturvärden värnas samt jordbrukets negativa miljöpåverkan minimeras i syfte att bidra till att de nationella miljökvalitetsmålen uppnås inom en generation.
6.4Resultatredovisning
6.4.1Indikatorer
De indikatorer som används för att beskriva den ekologiska utvecklingen på landsbygden är föl- jande: 1. Areal hävdad ängs- och betesmark, 2. Omfattning av landskapselement i odlingsland- skapet, 3. Kväveutsläpp från jordbruket, 4. Ammoniakutsläpp från jordbruket, 5. Miljö- och hälsoriskindex kopplat till växtskyddsmedel, 6. Ekologiskt odlad mark samt 7. Areal anlagd våtmark på eller i anslutning till jordbruksmark.
Indikatorer som beskriver den ekonomiska och sociala utvecklingen på landsbygden är 1. Befolkningsutvecklingen på landsbygden, 2. Ut- vecklingen av jordbruket i olika regioner samt 3. Andelen diversifierade lantbruksföretag.
Utvecklingen inom skogs- och fiskerisektorn har stor betydelse för en hållbar utveckling av landsbygden. Resultat inom dessa områden redovisas under politikområdena Skogspolitik respektive Livsmedelspolitik.
6.4.2Resultat
Ekologiskt hållbar utveckling av landsbygden
Flera av de nationella miljökvalitetsmålen berör jordbruket. Framför allt gäller detta Ett rikt odlingslandskap, Ingen övergödning, Giftfri miljö och Myllrande våtmarker.
Ängs- och betesmarker
Bevarande av såväl odlingslandskapets biologiska mångfald som natur- och kulturmiljöer utgör en del av miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingsland- skap. Enligt delmål kopplade till miljökvalitets-
målet ska samtliga ängs- och betesmarker senast 2010 skötas på ett sätt som bevarar deras värden. Vidare ska arealen hävdad ängsmark utökas med minst 5 000 hektar och arealen hävdad betes- mark av de mest hotade typerna utökas med minst 13 000 hektar till 2010.
Det bedöms att målet för bevarandet av betesmarker kan nås men att ytterligare åtgärder kan vara nödvändiga. Arealen ängsmarker för vilka miljöersättningar utgår har ökat under ett antal år och med en fortsatt positiv utveckling bedöms det kvantitativa målet kunna nås till 2010. Det finns däremot en viss osäkerhet kring utvecklingen av de kvalitativa värdena i bevarade ängs- och betesmarker.
Omfattningen av hävdade ängs- och betes- marker i landet återspeglas i anslutningen i Miljö- och landsbygdsprogrammet och har valts som en indikator för den ekologiskt hållbara utvecklingen på landsbygden. I tabell 7.2 framgår omfattningen av ängs- och betesmarker 2006 i förhållande till fastställda mål.
Tabell 6.2 Areal ängs- och betesmarker i förhållande till fastställda mål
|
Hävdade ängs- |
Betesmarker av |
Ängsmarker – |
|
och betesmarker |
de mest hotade |
ökning |
|
|
typerna – ökning |
|
Mål |
450 000 hektar |
Ökning med |
Ökning med |
|
2006 |
13 000 hektar |
5 000 hektar |
|
|
från 2000 till |
från 2000 till |
|
|
2010 |
2010 |
|
|
|
|
Areal 2006 |
Ca 480 460 |
Ökning med ca |
Ökning med ca |
(2005) |
hektar |
15 900 hektar |
3 300 hektar |
|
(493 850) |
sedan 2000 |
sedan 2000 |
|
|
(20 300) |
(3 200) |
|
|
|
|
Minskningen i arealen hävdad betesmark, inklu- sive betesmarker av de mest hotade typerna, mellan 2005 och 2006 bedöms till stor del vara tillfällig och en ökning väntas åter under 2007 i samband med det nya landsbygdsprogrammet. Kostnaderna för miljöersättningen för skötsel av ängs- och betesmarker uppgick 2006 till ca 760 miljoner kronor.
För att säkra de kvalitativa aspekterna har åtgärdsplaner för skötsel av de mest värdefulla ängs- och betesmarkerna upprättats sedan 2001. En uppföljning av de kvalitativa värdena pågår. Vidare har Jordbruksverket tillsammans med Riksantikvarieämbetet initierat en studie om skötsel av odlingslandskapets kulturlämningar.
Även miljöersättningen för öppet och varierat odlingslandskap genom vallodling har betydelse för att uppnå miljökvalitetsmålet Ett rikt
82
odlingslandskap. Ungefär 639 000 hektar åker- mark omfattades av ersättningen 2006, vilket är en liten ökning jämfört med 2005. Den totala kostnaden för miljöersättningen för öppet och varierat odlingslandskap uppgick 2006 till ca 513 miljoner kronor.
Landskapselement i odlingslandskapet
Enligt ett delmål kopplat till miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap ska mängden småbio- toper i odlingslandskapet bevaras i hela landet. Vidare ska mängden kulturbärande landskaps- element som vårdas öka till 2010. Omfattningen av kulturbärande landskapselement som sköts och bevaras genom miljöersättning har valts som en indikator för den ekologiskt hållbara utveck- lingen på landsbygden. En samlad bedömning är att miljöersättningarna för bevarande av natur- och kulturmiljöer bidrar till att småbiotoperna i landet i stort kan bevaras i sin nuvarande omfattning. Samtidigt innebär främst nedlägg- ning av jordbruksmark att vissa småbiotoper försvinner.
Inom ramen för Miljö- och landsbygds- programmet lämnas miljöersättning för skötsel av värdefulla landskapselement. År 2006 om- fattade ersättningen element på ca 754 000 hek- tar åkermark, vilket är en minskning med ca 64 000 hektar sedan 2005. Minskningen i arealen bedöms vara tillfällig och en ökning väntas igen 2007 i samband med det nya landsbygds- programmet. Den sammanlagda arealen mot- svarar knappt 30 procent av Sveriges totala åker- areal, vilket är i linje med det operativa målet för åtgärden. Det föreligger dock betydande skillna- der mellan olika typer av element och mellan olika geografiska områden.
Kostnaden för miljöersättningar för natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet uppgick 2006 till ca 168 miljoner kronor.
I Miljö- och landsbygdsprogrammet lämnas även miljöersättning för bevarande av utrot- ningshotade husdjursraser, vilket bidrar till att uppnå delmål kopplade till miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Omfattningen av ersättningen 2006 var ca 5 700 djurenheter, vilket är något högre än det operativa målet på 5 000 djurenheter. Anslutningen varierar emellertid mycket mellan olika raser. Kostnaden för åtgär- den var ca 6 miljoner kronor 2006.
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
Växtnäring
Flera av delmålen under miljökvalitetsmålet Ingen övergödning berör jordbruket. Inom detta område har utsläpp av kväve och ammoniak från jordbruket valts som indikatorer.
Avseende jordbruket är ett mål att rotzons- utlakningen från jordbruket senast 2010 ska ha minskat med 7 500 ton kväve från 1995 års nivå. Enligt tidigare beräkningar har kväveutlakningen minskat med ca 7 000 ton mellan 1995 och 2003. Ytterligare minskning beräknas ha skett därefter till följd av minskad spannmålsodling. Samman- fattningsvis bör målet för jordbrukssektorn kunna nås. Arbete med att ta fram nya beräk- ningar pågår. Minskningen sedan 1995 bedöms generellt bero på nedlagd åkerareal, ökad kväve- effektivitet i odlingen och inte minst relevanta miljöersättningar. Miljöersättningen för minskat kväveläckage genom odling av fånggröda och senarelagd jordbearbetning uppgick till ca 179 000 hektar 2006 varav ca 62 000 hektar hade både odling av fånggröda och vårbearbetning på samma mark. Detta är en minskning med ca 40 000 hektar jämfört med 2005 men ändå fem gånger högre än det operativa målet för åtgärden. Minskningen i arealen bedöms vara tillfällig och en ökning väntas åter under 2007 i samband med det nya landsbygdsprogrammet. Kostnaden för åtgärden var ca 177 miljoner kronor 2006.
Skyddszoner på åkermark i anslutning till vattendrag bidrar till att minska växtnärings- förlusterna till vatten. Sammanlagt fanns ca 9 500 hektar skyddszoner 2006, vilket är en ökning jämfört med 2005 och högre än det operativa målet på 5 500 hektar. Kostnaden för åtgärden uppgick till ca 29 miljoner kronor 2006.
Enligt delmål till miljökvalitetsmålet Ingen övergödning avseende ammoniak ska utsläppen i Sverige senast 2010 ha minskat med minst 15 procent från 1995 års nivå. Utsläpp av ammo- niak från jordbruket har valts som en indikator för en ekologiskt hållbar utveckling. De totala utsläppen av ammoniak har under perioden 1995 till 2005 minskat med ca 15 procent, vilket inne- bär att delmålet är uppfyllt. Minskningen i ammoniakavgången från jordbruket, ca 18 procent under perioden, beräknas ha stått för en betydande del av den totala minskningen. Minskningen bedöms främst bero på förbätt- ringar i gödselhanteringen och att antalet nöt- kreatur och svin har minskat.
Ett mål är att de svenska vattenburna utsläp- pen av fosforföreningar från mänsklig verksam-
83
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
het till sjöar, vattendrag och kustvatten till 2010 ska ha minskat med minst 20 procent från 1995 års nivå. Flera av åtgärderna i Miljö- och lands- bygdsprogrammet som bidrar till minskat kväveläckage förväntas även leda till en minsk- ning av fosforförlusterna. Enligt mätningar har fosforhalterna minskat i vattendrag, vilket i jordbruksdominerande vattendrag bl.a. bedöms bero på dessa åtgärder.
Växtskyddsmedel
Åtgärder inom politikområdet bidrar till att uppnå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Enligt miljökvalitetsmålet ska bl.a. hälso- och miljö- riskerna vid användning av kemiska ämnen minska. Miljö- och hälsoriskindex kopplat till växtskyddsmedel har valts som en indikator för en ekologiskt hållbar utveckling av landsbygden.
Sedan 1988 har hälso- och miljöriskerna, uttryckt som riskindikator, minskat med 68 respektive 31 procent. Under
Ekologisk produktion
Det ekologiska jordbruket kan också bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålet Giftfri miljö såväl som målet Ett rikt odlingslandskap. Omfattningen av ekologiskt odlad mark har valts som en indikator för en ekologiskt hållbar utveckling av landsbygden. Det ekologiska jord- bruket omfattade ca 511 000 hektar åkermark i hela landet 2006, vilket är drygt 19 procent av den totala åkerarealen. Av denna areal var ca 160 000 hektar certifierade. Jämfört med 2005 har omfattningen inte förändrats nämnvärt. Det föreligger skillnader i andelen ekologiskt odlad åkerareal mellan olika delar av landet.
När det gäller den ekologiska animalie- produktionen är en relativt hög andel av slakt- djuren av nöt och lamm i ekologisk produktion. Andelen mjölkkor i ekologisk produktion är något lägre och den ekologiska svin- och fjäder- fäproduktionen är fortsatt mycket låg.
Den totala kostnaden för miljöersättningen för ekologiska produktionsformer uppgick 2006 till ca 590 miljoner kronor.
Våtmarker och småvatten i odlingslandskapet
Anläggning av våtmarker och småvatten i anslutning till jordbruksmark har valts som en
indikator för en ekologiskt hållbar utveckling av landsbygden. Våtmarker och småvatten bidrar till att uppfylla miljökvalitetsmålen Myllrande våtmarker såväl som Ingen övergödning och Ett rikt odlingslandskap. Enligt delmål till miljö- kvalitetsmålet Myllrande våtmarker ska minst 12 000 hektar våtmarker och småvatten anläggas eller återställas i odlingslandskapet fram till 2010. Detta mål ska till stor del nås genom åtgärder i Miljö- och landsbygdsprogrammet.
Under 2006 har totalt 1 605 hektar våtmarker anlagts eller restaurerats i odlingslandskapet huvudsakligen genom åtgärder inom politik- området. Ökningstakten i antalet anlagda objekt har ökat under de senaste två åren. Med nu- varande takt kommer 9 500 hektar att anläggas till 2010. Takten på anläggning av våtmarker och småvatten måste därmed öka om målet med 12 000 hektar ska nås till 2010.
De våtmarker som har anlagts sedan 2000 bedöms ha inneburit en minskad kväveutlakning till omgivande miljö med motsvarande ca 450 ton kväve. Kostnaden i Miljö- och landsbygds- programmet för anläggning och skötsel av våt- marker och småvatten 2006 var 61 miljoner kronor.
Rådgivning, utbildning m.m.
Det bedrivs rådgivnings- och utbildnings- verksamhet riktad mot lantbrukare inom ramen för Miljö- och landsbygdsprogrammet i syfte att bidra till uppfyllelse av miljökvalitetsmål som berör jordbruket och skogsbruket. Verksam- heten riktas mot lantbrukare och omfattade 2006 ca 56 000 deltagare till en kostnad av ca 150 mil- joner kronor. Antalet deltagare är i samma stor- leksordning som 2005. Verksamheten bedöms medföra större anslutning och förbättra kvalite- ten i de olika miljöersättningarna inom politik- området.
Ekonomiskt och socialt hållbar utveckling av landsbygden
Flertalet av åtgärderna som syftar till att bidra till en ekonomiskt och socialt hållbar utveckling av landsbygden bedrivs i olika
84
lämpas i resterande del av landet. Kompen- sationsbidraget, vilket återfinns i Miljö- och landsbygdsprogrammet, är dock tillämpligt i hela landet.
Befolkningsutvecklingen på landsbygden
Befolkningsutvecklingen på landsbygden har valts som en indikator för en ekonomiskt och socialt hållbar utveckling av landsbygden.
Det finns generella mönster i befolknings- utvecklingen på landsbygden. I tätortsnära landsbygd ökar befolkningen och visar t.ex. en högre ökningstakt efter 2000 än för större tät- orter. Utvecklingen i tätortsnära landsbygd upp- visar som regel likartad utveckling som i den tät- ort den omger. I norra Sverige och i glesbygdsområden, dvs. områden med mer än 45 minuters bilresa till närmaste tätort med mer än 3 000 invånare samt öar utan fast landsför- bindelse, fortsatte befolkningen totalt sett att minska i antal under 2005. Minskningen i gles- bygd berodde till lika stor del på ett negativt födelsenetto som på ett negativt flyttnetto.
Det finns en tydlig skillnad i utvecklingen på landsbygden mellan perioden
Ett stabilt befolkningsunderlag är en förut- sättning för en ekonomiskt och socialt hållbar utveckling i alla delar av landet. Åtgärder inom landsbygdspolitiken kan generellt ses som verk- tyg för att på olika sätt underlätta förutsättning- arna för ett stabilt befolkningsunderlag, t.ex. genom att områden blir mer attraktiva för boende och företagens lokalisering. Befolk- ningsutvecklingen är däremot i stor utsträckning ett resultat av andra faktorer som t.ex. födelsetal och invandring, vilka inte direkt är föremål för åtgärder inom politikområdet. Det är därför heller inte möjligt att närmare koppla konkreta förändringar i befolkningsutvecklingen till genomförda åtgärder inom landsbygdspolitiken. I stället bör förändringar i befolkningsutveck- lingen ses som vägledande för vilka typer av insatser som genomförs inom politikområdet och var dessa riktas.
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
Utvecklingen inom jordbruket
Regionala förändringar i omfattningen av jord- bruket har valts som en indikator för en ekono- miskt och socialt hållbar utveckling av lands- bygden.
Förändringar i omfattningen av jordbruket i olika delar av landet påverkas i hög grad av den rådande strukturutvecklingen inom jordbruket, dvs. färre antal företag med större enheter, men också av intensiteten i varje företag. Struktur- utvecklingen, mätt som förändring av det totala antalet företag, är starkare efter 2000 än vad den var under perioden
Inom ramen för Miljö- och landsbygds- programmet under perioden
Det nationella stödet till norra Sverige syftar till att säkerställa jordbruksverksamhet i regio- nen. Jämfört med 2005 var mjölkproduktionen i området i stort sett oförändrad 2006 samtidigt som produktionen av smågrisar, slaktsvin, ägg, bär och grönsaker samt potatis minskade. Anta- let företag och den totala åkerarealen i stöd- området minskade något jämfört med före- gående år. Kostnaden för det nationella stödet till norra Sverige inklusive stöd för kadaver- hantering uppgick till nära 300 miljoner kronor 2006.
Utvecklingen inom de mindre gynnade om- rådena inklusive norra Sverige, speglar den allmänna strukturutvecklingen i landet mot färre och större gårdar. Dock minskar den totala åker-
85
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
arealen främst i norra Sverige och mellersta Sveriges skogsbygder. Åtgärderna inom politik- området, framför allt miljöersättningar och kompensationsbidrag och det nationella stödet till norra Sverige, bedöms ändå på ett avgörande sätt bidra till att det öppna landskapet finns kvar samt motverkar nedläggning av åker- och betes- mark. Detta gäller i första hand i regioner där produktionsförutsättningarna är sämre.
Strukturåtgärder riktade mot jordbruket
Under 2006 beviljades närmare 1 500 investe- ringsstöd till jordbruksföretag, vilket är en ökning jämfört med 2005. I viss utsträckning bedöms ökningen bero på en ökad investerings- vilja hos jordbruksföretag. Huvuddelen av investeringsstödet går till djurmiljöinvesteringar (djurstallar). När det gäller investeringar i kompletterande eller kombinationsverksamhet är stöd till investeringar i förädling och försälj- ning av gårdsprodukter vanligast följt av mat och logi samt hästturism. Ett operativt mål i Miljö- och landsbygdsprogrammet för investerings- stödet är att ett halvt till ett arbetstillfälle ska skapas eller bibehållas per företag som har be- viljats stöd. Beräkningar pekar på att sysselsätt- ningsmålen uppnåtts under perioden
Stöd till investeringar i förbättrad bearbetning av jordbruksprodukter är främst inriktat på att stödja investeringar i småskaliga företag eller innovativa satsningar med tonvikt på småskalig livsmedelsförädling. Antalet projekt och beviljat stöd i landet har minskat jämfört med före- gående år, vilket bl.a. beror på att program- perioden närmat sig sitt slut och att avsatta budgetmedel därmed är förbrukade. Enligt beräkningar har stödet i Miljö- och landsbygds- programmet medverkat till ca 1 200 nya eller bibehållna arbetstillfällen under perioden, vilket dock är lägre än det uppsatta målet om 1 500 nya eller bibehållna arbetstillfällen.
År 2006 beviljades närmare 300 unga jord- brukare startstöd, vilket är en ökning jämfört med 2005. Den totala kostnaden uppgick till 57 miljoner kronor. De operativa målen för respektive program för antalet beviljade startstöd har uppnåtts under programperioden. Avseende de övergripande målen för hela landet bedöms startstödet ha haft en positiv effekt för att underlätta övertagande eller nyetablering. Där- emot är det svårt att visa på effekter avseende
konkurrenskraft, tillväxt samt anpassning av jordbruket till nya yttre förhållanden.
Landsbygdsutveckling och diversifiering
För att utveckla och bevara en livskraftig lands- bygd krävs ett diversifierat näringsliv med en bredare utveckling av landsbygden. En diversifie- rad landsbygdsekonomi har valts som indikator för en ekonomiskt och socialt hållbar utveckling av landsbygden. Ett mål med åtgärder inom politikområdet är att öka antalet jordbruksföre- tag med kompletterande verksamhet eller kombinationsverksamhet.
Andelen såväl som antalet jordbruksföretag med kompletterande eller kombinations- verksamhet ökar. Baserat på uppgifter från Lant- bruksregistret uppgick andelen jordbruksföretag med annan inkomstbringande verksamhet som
har direkt |
samband |
med |
jordbruket |
till |
13 procent |
2005, vilket |
är |
en ökning |
från |
7 procent 1999. Det operativa målet i Miljö- och landsbygdsprogrammet om en fördubbling av andelen jordbruksföretag med kompletterande verksamhet under programperioden är därmed nästan uppfyllt. Det är däremot svårt att dra konkreta slutsatser om i vilken utsträckning ökningen är en effekt av åtgärder inom politik- området.
Kompetensutvecklingsaktiviteter bedrivs i hela landet i syfte att förstärka effekten av andra åtgärder som bidrar till att främja en ekonomiskt och socialt hållbar utveckling av landsbygden. Kompetensutvecklingsinsatser uppskattas under 2006, genom länsstyrelsernas verksamhet utan- för Mål
Programmet Leader+ ska utifrån lokala förut- sättningar och initiativ stödja hittills oprövade och nyskapande metoder för utveckling och för- nyelse på landsbygden. Samtliga projekt inom
86
programmet väntas vara avslutade senast under 2008. Resultatet fram t.o.m. 2006 pekar på att de programspecifika målen avseende antal nya arbetstillfällen, antalet nya samarbetskonstella- tioner/nätverk och antalet deltagare i utbild- ningsinsatser kommer att nås under programperioden. Som exempel kan ett gott utfall för kulturarvsrelaterade projekt i gemen- skapsinitiativet Leader+ konstateras. Enligt beräkningar har ca 400 arbetstillfällen skapats genom avslutade projekt varav ungefär hälften av arbetstillfällena är kvinnor och hälften män.
6.4.3Analys och slutsatser
Större delen av verksamheten inom politikområ- det bedrivs inom ramen för fleråriga program, framför allt Miljö- och landsbygdsprogrammet men även Mål
Avseende en ekologiskt hållbar utveckling på landsbygden och delmål kopplade till miljö- kvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap bedöms att omfattningen av ängs- och betesmarkerna i landet bevaras i stort men att ytterligare åtgärder kan behövas. Vidare bedöms att ökningstakten för arealen ängsmarker är tillfredsställande. Samtidigt finns en viss osäkerhet kring utveck- lingen av de kvalitativa värdena av ängs- och betesmarkerna. Avseende småbiotoper bedöms att åtgärder inom politikområdet bidrar till att småbiotoperna i landet i stort kan bevaras i sin nuvarande omfattning. För miljökvalitetsmålen Ingen övergödning och Giftfri miljö bedöms att åtgärderna inom politikområdet bidrar till att uppfylla delmålen. Miljömålsrådet bedömde dock i sin utvärdering under 2007 att målen som helhet är svåra att nå. Regeringen bedömer att ett fortsatt aktivt
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
underlag för ytterligare bedömningar. För delmål kopplade till miljökvalitetsmålet Myll- rande våtmarker bedöms att åtgärderna t.o.m. 2006 inte varit fullt tillräckliga för att nå målet om anläggning och restaurering av våtmarker och småvatten.
Bedömningen görs att lantbrukarnas indivi- duella insatser är av stor betydelse för att få till stånd ett miljömässigt hållbart lantbruk. I detta sammanhang kan rådgivningsprojektet Greppa Näringen lyftas fram som ett bra exempel.
För en ekonomiskt och socialt hållbar utveck- ling på landsbygden bedöms att, trots att befolkningen fortfarande minskar i vissa regio- ner och i synnerhet i glesbygd, befolkningsutvecklingen på den svenska lands- bygden sedan 2000 varit mer gynnsam än för perioden
En sammanfattande och samlad bedömning är att resultaten av insatserna under politikområdet är i stort sett i överensstämmelse med de upp- ställda målen.
Slututvärderingen av de olika programmen under politikområdet kommer att genomföras
87
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
6.5Revisionens iakttagelser
Riksrevisionen har bedömt att Jordbruksverkets årsredovisning för verksamhetsområdet 2006, avseende politikområdet, är i allt väsentligt rätt- visande. Riksrevisionen har inte lämnat gransk- ningsrapporter eller revisionsberättelser med invändningar inom politikområdet.
6.6Politikens inriktning
6.6.1Landsbygdspolitiken
Utgångspunkter för politiken
En allmän utgångspunkt för målet och insatserna inom politikområdet är att de ska medverka till en positiv utveckling av en väl fungerande lands- bygd som är ekonomiskt och socialt livskraftig och som har höga natur- och kulturvärden. För att utveckla och bevara en livskraftig landsbygd krävs ett diversifierat näringsliv med en bredare utveckling av landsbygden. Att arbeta för ett diversifierat företagande på landsbygden, att stärka konkurrenskraften i jord- och skogs- bruket och att främja en god och attraktiv livs- miljö är en del av regeringens arbete att skapa fler jobb genom fler och växande företag i alla delar av landet.
Att uppnå regeringens mål om att minska företagens administrativa börda med 25 procent till 2010 är en viktig uppgift.
En helhetssyn på landskapet är viktig för hela Sveriges utveckling och innovationskraft på landsbygd såväl som i stad. Detta förutsätter bl.a. ett dynamiskt näringsliv på landsbygden som ger sysselsättning liksom en attraktiv livs- och boendemiljö där landskapets natur- och kultur- värden värnas. För en god livsmiljö i städerna är frågor om grönstruktur och tillgång till tätorts- nära natur- och kulturvärden betydelsefull. Regeringen anser att det är viktigt att utarbeta tvärsektoriella samarbetsformer med ett brett ansvarstagande hos och samverkan mellan sam- hällets olika delar, när det gäller naturvärden, kulturvärden och sociala värden.
Landsbygdspolitiken har kopplingar till andra politikområden, bl.a. miljöpolitiken och regional utvecklingspolitik. Regeringen anser att det är av stor vikt att den tvärsektoriella samverkan mellan myndigheter och mellan myndigheter
och lokala och regionala aktörer utvecklas. I de regionala utvecklingsprogrammen och de regio- nala tillväxtprogrammen finns det möjlighet för mål och åtgärder inom landsbygdspolitiken att samverka med mål och åtgärder inom andra politikområden för att bidra till en hållbar utveckling av landsbygden. För ytterligare information om den regionala tillväxtpolitiken se utgiftsområde 19 Regional utveckling. I sammanhanget bör även lyftas fram att de sats- ningar på infrastruktur som genomförs inom ramen för politikområdet Vägar bedöms vara viktiga för att skapa förutsättningar för boende, tillväxt och sysselsättning på landsbygden. För ytterligare information se utgiftsområde 22 Kommunikationer. Inom landsbygdspolitiken ryms dessutom åtgärder som syftar till att bidra till uppfyllelse av flera nationella miljökvalitets- mål, se utgiftsområde 20 Miljöpolitik.
Regeringen vill utnyttja den utvecklingskraft och tillväxtpotential som finns i gles- och lands- bygd och kommer därför att utarbeta en natio- nell strategi för landsbygdens utvecklingskraft. Bland annat kommer slutbetänkandet från den parlamentariska kommittén med uppdrag att utarbeta en långsiktig strategi för den nationella politiken för landsbygdsutveckling (SOU 2006:101), samt remissbehandlingen av denna, att utgöra underlag för framtagandet av strate- gin.
Ett nytt landsbygdsprogram
Ett nytt svenskt landsbygdsprogram för perio- den
88
Det nya programmet finansieras både av Sverige och EU och omfattar sammanlagt ca 35 miljarder kronor under sjuårsperioden, vilket är en ökning jämfört med perioden
Programmet är uppdelat i fyra axlar:
Åtgärder inom axel 1 syftar till att stärka konkurrens- och utvecklingskraften hos företagen inom jord- och skogsbruk, ren- näring, livsmedelsproduktion och förädling på grundval av ett hållbart naturresursutnyttjande.
Åtgärder inom axel 2 syftar till att bevara och utveckla ett attraktivt landskap och en levande landsbygd och stimulera omställ- ningen till en resurseffektiv och hållbar produktion med minskad miljöpåverkan för att bidra till att gemensamma och nationella miljömål på ett effektivt sätt kan uppnås. En helhetssyn ska utvecklas på landskapet som resurs för rekreation, utveckling och tillväxt, boende och som bärare av ett natur- och kulturarv.
Åtgärder inom axel 3 har som mål att främja en ökad diversifiering av lands- bygdens näringsliv i syfte att främja syssel- sättning, högre livskvalitet för dem som bor på landsbygden samt ett hållbart nyttjande av landsbygdens samlade resurser. Åtgärder inom axel 3 kommer att vara centrala för att programmet ska kunna främja en god utveckling av landsbygden som helhet. Detta förutsätter ett diversifierat näringsliv, ett ökat fokus på landsbygdens resurser i form av attraktiva miljöer för boende och för rekreation samt ett ökat fokus på lokalt samarbete kring t.ex. service och infra- struktur.
Axel 4 inriktas på att främja ett effektivt genomförande av landsbygdsprogrammet genom lokal förankring, inflytande och samarbete. Ambitionen är att denna metod ska vara möjlig att tillämpa i hela landet. Arbetet ska bygga på en aktiv medverkan från näringslivet, ideella organisationer och den offentliga sektorn.
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
Jordbruksverket har en samordnande roll i arbetet med genomförandet. När det gäller genomförandet regionalt och lokalt har läns- styrelserna en viktig roll. Sametinget har en motsvarande roll i fråga om samiska insatser inklusive rennäringen och Skogsstyrelsen i fråga om de skogliga insatserna. En övervaknings- kommitté med ett övergripande ansvar för upp- följning av programmet har utsetts. Övervak- ningskommittén består av ett antal representanter från organisationer och myndig- heter som arbetar med frågor kopplade till landsbygdens utveckling. Regeringen har utsett ordförande och ledamöter i kommittén.
6.7Budgetförslag
6.7.144:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
Tabell 6.3 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
P |
|
|
Anslags- |
|
2006 |
Utfall |
2 705 392 |
|
|
P |
sparande |
713 209 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
P |
|
|
Utgifts- |
|
2007 |
Anslag |
2 963 581 |
1 |
|
|
prognos |
2 741 120 |
|
P |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
2008 |
Förslag |
3 018 431 |
P |
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2009 |
Beräknat |
3 013 431 |
P |
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2010 |
Beräknat |
2 813 431 |
P |
|
P |
|
|
1P InklusiveP tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
Anslaget används för åtgärder inom ramen för Sveriges landsbygdsprogram
Anslaget används för det nationella stödet till jordbruket i norra Sverige. Slutligen finansieras återföringen av skatterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel. Del av skatten på handels- gödsel utgör medfinansiering i landsbygds- programmet
89
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Tabell 6.4 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Tusental kronor
|
Utfall |
Prognos |
Förslag |
Beräknat |
Beräknat |
|
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010– |
|
|
|
|
|
|
Ingående åtaganden |
1 496 278 |
804 934 |
5 494 378 |
- |
- |
|
|
|
|
|
|
Nya åtaganden |
2 161 909 |
6 359 193 |
1 832 889 |
- |
- |
|
|
|
|
|
|
Infriade åtaganden |
2 239 128 |
1 669 749 |
2 427 267 |
1 691 615 |
3 208 385 |
|
|
|
|
|
|
Utestående åtaganden |
1 419 059 |
5 494 378 |
4 900 000 |
- |
- |
|
|
|
|
|
|
Erhållet/föreslaget bemyndigande |
1 430 000 |
7 630 000 |
4 900 000 |
- |
- |
|
|
|
|
|
|
Huvuddelen av åtgärderna som finansieras under anslaget är ersättningsformer som bygger på fleråriga förpliktelser om utbetalningar. Detta innebär att staten åtar sig framtida ekonomiska förpliktelser som inte ryms inom ramen för de av riksdagen årligen anvisade anslagsmedlen. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2008 för ramanslaget 44:1 Åtgärder för lands- bygdens miljö och struktur besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 1 691 615 000 kronor under 2009, högst 1 249 600 000 kronor under 2010, högst 1 150 400 000 kronor under 2011, högst 281 000 000 kronor under 2012 och högst 527 385 000 kronor därefter.
Regeringens överväganden
Sverige har från
I anslagsberäkningen ingår att skatterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel kommer att återföras. Del av skatten på handelsgödsel återförs i form av medfinansiering i landsbygds- programmet
Anslaget föreslås minskas med 7 miljoner kronor från 2008. Medlen bör överföras till anslaget 43:6 Fiskeriverket i syfte att stärka
främst fiskekontrollen och på så sätt uppfylla EU:s regelverk om kontroll.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 3 018 431 000 kronor anvisas under anslaget 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur för 2008. För 2009 beräknas anslaget till 3 013 431 000 kronor och för 2010 till 2 813 431 000 kronor. Den beräknade minsk- ningen av anslaget 2010 beror på att det gällande beslutet om återföring av skatter på handels- gödsel och bekämpningsmedel avser perioden t.o.m. 2009.
Tabell 6.5 Härledning av anslagsnivån
44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
Tusental kronor
|
2008 |
2009 |
2010 |
1 |
2 990 431 |
2 990 431 |
2 990 431 |
Anvisat 2007P |
|||
P |
|
|
|
|
|
|
|
Förändring till följd av: |
|
|
|
Beslut |
28 000 |
23 000 |
|
|
|
|
|
Överföring till/från andra |
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag |
3 018 431 |
3 013 431 |
2 813 431 |
|
|
|
|
1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
90
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
6.7.244:2 Från
Tabell 6.6 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
P |
|
|
Anslags- |
|
2006 |
Utfall |
1 876 026 |
|
|
P |
sparande |
149 831 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
P |
|
|
Utgifts- |
|
2007 |
Anslag |
2 491 262 |
1 |
|
|
prognos |
2 327 519 |
|
P |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
2008 |
Förslag |
2 491 262 |
P |
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2009 |
Beräknat |
2 347 262 |
P |
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2010 |
Beräknat |
2 347 262 |
P |
|
P |
|
|
1P InklusiveP tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
Anslaget används för åtgärder inom ramen för Sveriges landsbygdsprogram
Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Huvuddelen av åtgärderna som finansieras under anslaget är ersättningsformer som bygger på fleråriga förpliktelser om utbetalningar. Detta innebär att staten åtar sig framtida ekonomiska förpliktelser som inte ryms inom ramen för de av riksdagen årligen anvisade anslagsmedlen. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2008 för ramanslaget 44:2 Från
gjorda åtaganden medför |
utgifter |
på |
högst |
|||
1 528 596 000 |
kronor |
under |
2009, |
högst |
||
1 108 650 000 |
kronor |
under |
2010, |
högst |
||
1 040 800 000 |
kronor |
under |
2011, |
högst |
||
244 800 000 |
kronor under |
2012 |
och |
högst |
277 154 000 kronor därefter.
Tabell 6.7 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Tusental kronor
|
Utfall |
Prognos |
Förslag |
Beräknat |
Beräknat |
|
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010– |
|
|
|
|
|
|
Ingående åtaganden |
1 481 227 |
1 388 453 |
4 769 846 |
- |
- |
|
|
|
|
|
|
Nya åtaganden |
1 719 545 |
5 727 182 |
1 821 732 |
- |
- |
|
|
|
|
|
|
Infriade åtaganden |
1 805 032 |
2 345 879 |
2 391 578 |
1 528 596 |
2 671 404 |
|
|
|
|
|
|
Utestående åtaganden |
1 395 740 |
4 769 846 |
4 200 000 |
- |
- |
|
|
|
|
|
|
Erhållet/föreslaget bemyndigande |
1 557 000 |
6 465 000 |
4 200 000 |
- |
- |
|
|
|
|
|
|
91
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
Regeringens överväganden
Sverige har från
Anslaget finansierar även kvarvarande utbetal- ningar från Mål 1- och Leader+programmen från perioden
Anslaget beräknas minska från 2009 till följd av att kvarvarande utbetalningar från jord- bruksfondens utvecklingssektion för program- perioden
Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 2 491 262 000 kronor anvisas under anslaget 44:2 Från
Tabell 6.8 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2008 |
2009 |
2010 |
1 |
2 491 262 |
2 491 262 |
2 491 262 |
Anvisat 2007P |
|||
P |
|
|
|
|
|
|
|
Förändring till följd av: |
|
|
|
Beslut |
|
||
|
|
|
|
Överföring till/från andra |
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag |
2 491 262 |
2 347 262 |
2 347 262 |
|
|
|
|
1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
6.7.344:3 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket
Tabell 6.9 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
P |
|
|
Anslags- |
|
2006 |
Utfall |
11 948 |
|
|
P |
sparande |
237 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
P |
|
|
Utgifts- |
|
2007 |
Anslag |
11 830 |
1 |
|
|
prognos |
11 851 |
|
P |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
2008 |
Förslag |
24 830 |
P |
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2009 |
Beräknat |
24 830 |
P |
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2010 |
Beräknat |
24 830 |
P |
|
P |
|
|
1P InklusiveP tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
Anslaget används för försöks- och utvecklings- verksamhet i syfte att styra utvecklingen inom jordbruket och trädgårdsnäringen mot minskat växtnäringsläckage, minskad ammoniakavgång, säkrare och minskad användning av bekämp- ningsmedel, bevarande av biologisk mångfald och tillvaratagande av kulturvärden samt för ekologiskt jordbruk. Anslaget får likaså dispone- ras för uppföljning och utvärdering av den gemensamma jordbrukspolitiken liksom effek- terna av de verksamheter som finansieras under anslaget.
Regeringens överväganden
Resultaten från verksamheten ligger bl.a. till grund för
I syfte att underlätta för ökade synergieffekter genom ett samlat och strategiskt arbete med för- söks- och utvecklingsverksamheten kopplat till jordbruket, och som bedrivs för att uppnå miljö- kvalitetsmålen, bör medel avsatta för mot- svarande ändamål under anslaget 44:6 Åtgärder för att främja ekologisk produktion föras över till anslaget 44:3 Miljöförbättrande åtgärder i jord- bruket. Regeringen föreslår därför att anslaget ökar med 13 miljoner kronor från 2008.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 24 830 000 kronor anvisas under anslaget 44:3 Miljöförbättrande åtgärder i jord- bruket för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till oförändrat belopp.
Tabell 6.10 Härledning av anslagsnivån
44:3 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket
Tusental kronor
|
2008 |
2009 |
2010 |
1 |
11 830 |
11 830 |
11 830 |
Anvisat 2007P |
|||
P |
|
|
|
|
|
|
|
Förändring till följd av: |
|
|
|
Beslut |
|
|
|
|
|
|
|
Överföring till/från andra |
|
|
|
anslag |
13 000 |
13 000 |
13 000 |
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag |
24 830 |
24 830 |
24 830 |
|
|
|
|
1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
92
6.7.444:4 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.
Tabell 6.11 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
P |
|
|
Anslags- |
|
2006 |
Utfall |
2 982 |
|
|
P |
sparande |
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
P |
|
|
Utgifts- |
|
2007 |
Anslag |
2 982 |
1 |
|
|
prognos |
2 929 |
|
P |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
2008 |
Förslag |
4 116 |
P |
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2009 |
Beräknat |
4 116 |
P |
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2010 |
Beräknat |
4 116 |
P |
|
P |
|
|
1P InklusiveP tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
Tabell 6.12 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2008 |
2009 |
2010 |
1 |
2 982 |
2 982 |
2 982 |
Anvisat 2007P |
|||
P |
|
|
|
|
|
|
|
Förändring till följd av: |
|
|
|
Beslut |
1 134 |
1 134 |
1 134 |
|
|
|
|
Överföring till/från andra |
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag |
4 116 |
4 116 |
4 116 |
|
|
|
|
1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
Anslaget används för bidrag till jordbrukets yttre och inre rationalisering enligt förordningen (1978:250) om statligt stöd till jordbrukets rationalisering (omtryckt 1988:999). Från och med 2006 används anslaget helt för vissa om- arronderingsprojekt i Dalarnas, Västra Göta- lands samt delar av Värmlands län.
Regeringens överväganden
Anslaget föreslås ökas med 1,1 miljoner kronor. Detta då en ökning av anslaget skulle möjliggöra dels att fler genomgripande omarronderings- projekt kan genomföras, dels att projekten skulle kunna genomföras mycket snabbare. Erfaren- heten från tidigare projekt visar tydligt att efter genomförd omarrondering får man en kraftigt ökad skoglig aktivitet vilket i sin tur betyder ökad tillgång på skogsråvara till den regionala träförädlande industrin. Detta i sin tur medför möjlighet till att upprätthålla sysselssättningen inom träindustrin och eventuellt öka densamma.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 4 116 000 kronor anvisas under ansla- get 44:4 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till oförändrat belopp.
6.7.544:5 Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m.
Tabell 6.13 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
P |
|
|
Anslags- |
|
2006 |
Utfall |
1 528 |
|
|
P |
sparande |
46 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
P |
|
|
Utgifts- |
|
2007 |
Anslag |
1 529 |
1 |
|
|
prognos |
1 547 |
|
P |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
2008 |
Förslag |
1 529 |
P |
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2009 |
Beräknat |
1 529 |
P |
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2010 |
Beräknat |
1 529 |
P |
|
P |
|
|
1P InklusiveP tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
Anslaget används i huvudsak för bidrag till in- vesteringar i byggnader och andra fasta anlägg- ningar på fjällägenheter samt underhåll och upp- rustning av dessa. Vidare ska anslaget dessutom täcka avvecklingsbidrag och avträdesersättning till arrendatorer m.m.
Regeringens överväganden
Fjällägenhet är en upplåtelseform som har sina grunder i lagstiftning från 1915. Huvuddelen av fjällägenheterna återfinns i Jämtlands län. Nor- malt är de belägna mycket långt från annan bebyggelse och i vissa fall t.o.m. i väglöst land. Staten är fastighetsägare och hyresvärd för de boende. Frågor om nedläggning av fjällägenheter prövas av Jordbruksverket medan upplåtelser beslutas av länsstyrelsen. Riksdagen har beslutat att de fjällägenheter som inte har särskilda bevarandevärden från naturvårds- eller kultur- miljösynpunkt, eller som av andra skäl bör behållas i statens ägo, ska avvecklas och försäljas. Avvecklingen ska ske successivt i första hand
93
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
genom friköp av arrendatorn. I juli 2007 återstod totalt 38 ej nedlagda fjällägenheter i statens ägo. Dessutom äger staten ytterligare ca 10 redan nedlagda fjällägenheter. Av dessa har ca 28 bedömts ha särskilt bevarandevärde och ska inte försäljas. Beträffande 13 fastigheter pågår för närvarande en avveckling.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 1 529 000 kronor anvisas under ansla- get 44:5 Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m. för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till oförändrat belopp.
Tabell 6.14 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
|
|
2008 |
2009 |
2010 |
Anvisat 2007P |
1 |
|
1 529 |
1 529 |
1 529 |
|
P |
||||
|
|
|
|
|
|
Förändring till följd av:
Beslut
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag |
1 529 |
1 529 |
1 529 |
|
|
|
|
1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
94
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
7 Samepolitik
7.1Omfattning
Politikområdet Samepolitik omfattar verksam- heten vid Sametinget samt viss verksamhet vid Statens jordbruksverk och länsstyrelserna som kvarstår efter överföring av uppgifter till Same- tinget fr.o.m. den 1 januari 2007. Till politik- området hör även urfolksfrågor där både natio- nell och internationell verksamhet ingår. Verksamhet som berör samer, samisk kultur, språk, samhälle samt näringar inklusive ren- näringen bedrivs inom flera andra politikom- råden såsom utbildningspolitiken, kulturpoliti- ken, näringspolitiken, minoritetspolitiken, miljöpolitiken och djurpolitiken.
Sametingets verksamhetsområden är främst kultur, språk, information, rennäring och andra samiska näringar, samhällsplanering, EU- program och rovdjursersättning.
Sametinget anvisas medel till sin verksamhet över utgiftsområde 1 Rikets styrelse anslaget 45:1 Sametinget. Sametinget disponerar medel för främjande av rennäringen m.m. och rovdjurs- ersättning (utgiftsområde 23). Därutöver hante- rar Sametinget medel för bidrag till samisk kultur (utgiftsområde 17), vuxenutbildning i samiska (utgiftsområde 16), bidrag för studier i alafabetisering i det samiska språket (utgifts- område 15) samt stöd för åtgärder för nationella minoriteter (utgiftsområde 1). Medel för stöd till Sameskolstyrelsen anvisas över utgiftsområde 16. Ur Samefonden lämnas bidrag för att främja och stödja rennäringen, den samiska kulturen och samiska organisationer. Fondens inkomster utgörs av upplåtelse- och intrångsersättningar.
7.2 |
Utgiftsutveckling |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tabell 7.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Miljoner kronor |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utfall |
Budget |
|
Prognos |
Förslag |
Beräknat |
Beräknat |
|
|
|
2006 |
1 |
|
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
|
|
|
2007 P |
P |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anslag inom utgiftsområde 1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
45:1 Sametinget |
21,4 |
27,8 |
|
28,1 |
32,1 |
42,8 |
33,7 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Totalt för utgiftsområde 1 |
21,4 |
27,8 |
|
28,1 |
32,1 |
42,8 |
33,7 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anslag inom utgiftsområde 23 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
45:1 Främjande av rennäringen m.m. |
50,9 |
71,7 |
|
69,1 |
46,7 |
46,7 |
46,7 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2004 23 45:2 Informationssatsning om samerna |
0,1 |
- |
|
0,6 |
- |
- |
- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Totalt för utgiftsområde 23 |
51,0 |
71,7 |
|
69,7 |
46,7 |
46,7 |
46,7 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Totalt för politikområde Samepolitik |
72,4 |
99,5 |
|
97,7 |
78,8 |
89,6 |
80,4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1P P Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
95
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
7.3Mål
Samepolitikens övergripande mål är att verka för en levande samisk kultur byggd på en ekologiskt hållbar rennäring och andra samiska näringar.
Ovanstående mål är beslutade av riksdagen (prop. 2005/06:1, bet. 2005/06:MJU2, rskr. 2005/06:108). Resultatbeskrivningen i det föl- jande görs i förhållande till detta mål.
7.4Resultatredovisning
7.4.1Indikatorer
Indikatorerna för politikområdet är antalet besökare på Sametingets webbplats (indikator 2), omfattningen av material i svensk media om Sametinget och samer (indikator 3) samt genomsnittligt antal renar per renskötselföretag (indikator 4). Indikatorn valdeltagande (indika- tor 1) redovisas i samband med val, nästa same- tingsval hålls 2009.
7.4.2Resultat
Utifrån omfattningen av antalet besökare på Sametingets webbplats samt material i svensk media om Sametinget och samer går en minsk- ning av såväl antalet besökare som antalet artik- lar sedan 2005 att avläsa. Analysen av dessa indi- katorer visar dock att 2005 bör betraktas som ett avvikande år och att 2004 och 2006 snarare ska betraktas som normalår. Bedömningen är därför att indikatorerna visar att måluppfyllelsen fort- sätter att förbättras på sikt. Indikatorn genom- snittligt antal renar per renskötselföretag är i lik- het med föregående två år stabil, vilket kan tolkas som att inte några avläsbara förändringar har skett som har påverkat renantalet.
Det folkvalda organet
Myndigheten Sametinget hade 27 anställda vid årsskiftet 2006/07. Sametingets plenum består av 31 ledamöter varav styrelseordföranden är hel- tidsanställd. Sametingets verkställande organ är en styrelse som består av fem ledamöter samt ersättare.
Ledamöterna i Sametinget väljs vart fjärde år, senast i maj 2005. Under innevarande period är mandaten fördelade mellan partierna Jakt- och fiskesamerna (9 mandat), Samelandspartiet (8 mandat), Skogssamerna (4 mandat), Samerna (4 mandat), Min Geaidnu (3 mandat) och Guovssonásti (3 mandat). En koalition har bildats mellan Samelandspartiet, Skogssamerna, Samerna och Min Geaidnu.
För att få rösta måste personen vara anmäld i Sametingets röstlängd. År 2005 var 7 180 perso- ner anmälda till röstlängden. Valdeltagande är en indikator inom samepolitikområdet. Indikatorn redovisas i samband med val till Sametinget. Nästa val hålls 2009.
Information för samer och övriga medborgare
Sametingets informationsarbete och tillgänglig- het har fortsatt att förbättras under 2006 genom arbetet vid Sametinget och dess informations- centrum.
Kunskap om och information kring den samiska kulturen, samhället och historien är viktig för att öka förståelsen för det samiska samhället. Det är även ytterst värdefullt att samerna själva besitter kunskap, inte minst för att kunna verka för en levande kultur och bärkraftiga näringar men också för att känna till sina rättigheter som urfolk. Antalet besökare på Sametingets webbplats (indikator 2) är en indi- kator inom samepolitikområdet. Indikatorn avser att mäta intresset för Sametinget och det samiska samhället, politiken och kulturen genom att ge en bild av hur många som aktivt söker kunskap inom området. Under 2006 var antalet besökare på Sametingets webbplats 98 783 stycken, vilket är minskning med närmare 19 procent jämfört med samma period 2005. Minskningen mellan 2005 och 2006 antas främst bero på att det intresse för sametingsvalet och arkitekttävlingen om en Sametingsbyggnad som fanns 2005 har minskat och därmed även antalet besökare på webbplatsen. Utvecklingen av anta- let besökare på Sametingets webbplats 2004– 2006 redogörs för nedan.
96
Tabell 7.2 Antal besökare på Sametingets webbplats 2003– 2006
År Antal besökare
2004 |
97 673 |
2005 |
117 430 |
|
|
2006 |
98 783 |
|
|
Källa: Sametinget/Samiskt Informationscenter.
På samma sätt som antalet besökare på webb- platsen visar i vilken omfattning som kunskap om det samiska söks, ger media en bild av vilken information som sprids till allmänheten. Efter- som medierna är en viktig källa till den kunskap som allmänheten har i olika frågor (indikator 3) är omfattningen av skriftligt material i svenska medier om Sametinget och samer en indikator för samepolitikområdet. En jämförelse av före- komsten av skriftligt material i svenska medier mellan
Diagram 7.1 Artiklar om Sametinget och samiska frågor
Antal |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
artiklar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1200 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2004 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2005 |
|
994 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1000 |
|
|
2006 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
905 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
827 |
800 |
|
|
|
|
|
713 |
|
|
|
721 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
639 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
605 |
|
|
600 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
560 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
445 |
|
|
|
|
|
|
|
|
400 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
200 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
43 |
44 |
50 |
|
|
|
|
|
|
17 |
24 |
33 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
litik |
|
|
|
ting |
|
|
|
ltur |
Informationscentrum |
|
g |
|
|
|
|
|
|
|
ku |
|
rin |
||||
|
o |
|
|
Same |
|
|
|
|
|
ä |
|||
|
mep |
|
|
|
|
|
h |
|
|
|
Renn |
||
a |
|
|
|
|
|
r |
oc |
|
|
|
|||
S |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
Sa |
me |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Artiklar om Sametinget och samiska frågor har enligt Sametingets omvärldsbevakning ökat de senaste tre åren. Antalet artiklar har ökat med drygt 600 stycken
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
minskat i jämförelse med 2005 och förklaringen är densamma som för det minskade antalet besökare på webbsidan.
Den samiska kulturen och samernas historia är en levande del av Sveriges gemensamma histo- ria och samhälle. Som en viktig del i arbetet med att sprida information och kunskap om samerna som urfolk i Sverige har Sametinget etablerat Samiskt Informationscentrum. Sedan etable- ringen i februari 2005 har informationscentrets webbportal haft i genomsnitt 128 900 besökare per månad under 2006 och 58 736 under 2005.
Resultaten inom informationsområdet speglar en förbättrad måluppfyllelse för Sametingets arbete med kunskaps- och informationssprid- ning.
Rennäringen
Sametinget arbetar på olika sätt för att samiska behov, däribland att rennäringens intressen vid nyttjande av mark och vatten, ska beaktas. Det sker bl.a. genom att delta i olika arbetsgrupper och genom kontakt med olika myndigheter och organisationer, t.ex. i samband med att myndig- heten avger remissyttranden.
Genomsnittligt antal renar per renskötsel- företag 2005 var 276 stycken, vilket ligger unge- fär i samma nivå som året innan. Antalet renar per renskötselföretag skiljer sig åtskilligt mellan länen. Indikatorn genomsnittligt antal renar per företag (indikator 4) visar att det är vanligt med relativt få renar per renskötselföretag. En viss förändring av antalet sedan 1999 kan konstate- ras, då hade ett företag i genomsnitt 236 renar. År 2005 ägdes 23 procent av landets renar av kvinnor och 77 procent av män. I företag med mer än 400 renar ägdes 93 procent av renhjorden av en man. Antalet slaktade renar 2006/07 upp- gick till 72 362 stycken, vilket är i samma nivå som slakten 2005/06. Det totala renantalet i hela landet ökade och var 261 400 renar 2005/06. Detta är en ökning med 18 procent sedan 2000. Det totala renantalet varierar cykliskt mellan åren med regelbundet återkommande toppar ungefär vart tjugonde år.
Det genomsnittliga avräkningspriset var 33,98 kronor per kilo 2006/07, exklusive mervärdes- skatt och prisstöd, vilket innebär en ökning med ca 12 procent i förhållande till föregående år. Totalt utbetalades ca 22 miljoner kronor i pris- stöd. Prisstödet är ett kilorelaterat pristillägg
97
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
som staten betalar till renägaren per slaktad ren. Till följd av den synnerligen svåra vintern 2006/07 har ca 15 miljoner kronor utbetalats i ersättning till stödutfodring (katastrofskade- skydd) av närmare 140 000 renar i 37 av landets 51 samebyar. Utvecklingen avseende förhand- lingarna om en ny renbeteskonvention med Norge har medfört att medelsförbrukningen för underhåll av riksgränsstängslet mot Norge har minskat något. Medel har härmed frigjorts för ett ökat underhåll för stängsel mot Finland.
Under de senaste två programperioderna för EU:s strukturfondsprogram respektive Miljö- och landsbygdsprogram, har stöd för särskilda samiska insatser lämnats. Under program- perioden
Internationella frågor
Frågan om ytterligare en förlängning av kon- ventionen om renbete över den
I november 2005 redovisade den expertgrupp, som regeringarna och sametingen i Sverige, Norge och Finland har utsett, ett utkast till en nordisk samekonvention. Samekonventionen är tänkt att ge en ökad samsyn på de samiska frågorna i Sverige, Norge och Finland. Vid sameminister- och sametingspresidentmötet i oktober 2006 enades länderna om att nationella konsekvensanalyser skulle göras mot bakgrund av remissutfallet samt att ett nordiskt semina- rium i frågan skulle arrangeras. Konsekvens- analysen är under utarbetande i de tre länderna och ett nordiskt seminarium genomfördes i Stockholm maj 2007.
Regeringen deltar i Arktiska rådet, som är ett internationellt samarbetsorgan bestående av åtta arktiska stater och sex urfolksorganisationer. Under de innevarande internationella polaråren (IPY)
Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter har under 2007, i återkopplingen på Sveriges senaste rapport, synpunkter på att frågan om landrättigheter fortfarande inte är löst och att inte någon ratifikation av ILO 169 ännu skett. Sverige uppmuntras också att öka samernas inflytande i beslut rörande natur- resurser.
FN:s specialrapportör om rätten till hälsa riktade 2007 kritik mot Sverige eftersom han ansåg att man inte agerat och erkänt samernas status som urfolk i relation till rätten till hälsa och eftersom praktiska åtgärder och insatser avseende hälsa saknas.
FN:s specialrapportör om våld mot kvinnor lyfte i sin rapport från 2007 fram samiska kvin- nors särskilda utsatthet och uppmanade rege- ringen att vidta åtgärder för att synliggöra och bekämpa mäns våld mot kvinnor i det samiska samhället och den brist på jämställdhet som ligger till grund för våldet. I Europarådets rapport 2006 om hur Sverige efterlever minori- tetsspråkskonventionen är rekommendationen bl.a. att utvidga det språkliga förvaltningsområ- det för samiska, att särskilt vidta åtgärder för sydsamiskan samt att förbättra förutsättningarna för dagspress på samiska.
Synpunkter från FN:s kommitté mot ras- diskriminering, Europarådets kommission mot rasism, FN:s kommitté för mänskliga rättigheter och intolerans samt Europarådets minister-
98
kommitté har tidigare år framförts gällande samernas ställning i Sverige.
Utbildning och kultur
Under 2006 har försöksverksamheten med modersmålsundervisning delvis på distans via webbportalen Tema Modersmål vidareutveck- lats. Myndigheten för skolutveckling driver även ett utvecklingsarbete med ämnesundervisning växelvis på modersmål (bl.a. på samiska) och på svenska. Samernas Utbildningscentrum i Jokk- mokk har också erbjudit distansundervisning i samiska för elever.
Sametingets kulturråd har under 2006 fördelat sammanlagt nära 20 miljoner kronor till samiska kulturändamål. Flest antal kulturyttringar som beviljats bidragsmedel återfinns i kategorierna bidrag till organisationer, forskning, kultur- festivaler/seminarier och språkutvecklingprojekt.
Under senare tid har det pågått en debatt om huruvida samiska kvarlevor – skelett och skelett- delar – som finns på statliga museer bör åter- lämnas för att återbegravas. Regeringen har uttalat sig positiv till att verka för att kvarlevorna förs tillbaka dit de hör hemma.
Verksamheten vid Ájtte fjäll- och same- museum ingår i den större frågan om ansvars- museernas framtida roll, som också utretts av Kulturrådet. Frågan kommer att behandlas av den museikoordinator som tillsattes under våren och som tillsammans med berörda parter ska pröva olika former för ökad samverkan av exem- pelvis administration, föremålshantering och sektorsforskning. Syftet är i huvudsak att frigöra resurser för museernas kärnverksamhet. Upp- draget ska redovisas senast den 15 februari 2009.
Samerna som nationell minoritet
Samerna är ett urfolk men också en nationell minoritet i Sverige och skyddas av Europarådets ramkonvention om skydd för nationella mino- riteter (ramkonventionen). Samiska är ett mino- ritetsspråk och skyddas av den europeiska stad- gan om landsdels- eller minoritetsspråk (minoritetsspråkskonventionen).
Slutbetänkandet Att återta mitt språk (SOU 2006:19) överlämnades till regeringen i början av 2006. Utredaren föreslår att en utvidgning ska ske av såväl det finska som det samiska förvalt-
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
ningsområdet. Utredaren lämnar även andra förslag på det minoritetspolitiska området. Slut- betänkandet har remissbehandlats och bereds i nuläget inom Regeringskansliet. Mer informa- tion om minoritetspolitiken finns under utgifts- område 1 Rikets styrelse, politikområde Mino- ritetspolitik.
Forskningspolitik och biologisk mångfald
Inom Arktiska rådet har på svenskt initiativ frågan om en cirkumpolär samverkan kring rennäringsforskning väckts och en workshop genomfördes i mars 2007 för att lyfta upp initia- tivet till diskussion.
Den svenska nationella kommittén för Inter- nationella polaråret (IPY) har i början av 2007 tilldelat Samiskt informationscentrum medel för ett projekt om samiskt levnadssätt och klimat- förändringar för att därigenom sprida lättill- gänglig information i ett urfolksperspketiv.
Regeringen har givit Centrum för biologisk mångfald (CBM) i uppdrag att i samråd med Sametinget, beträffande frågor som rör samisk kultur, utveckla samt genomföra ett nationellt program för lokal och traditionell kunskap med koppling till biologisk mångfald. Som ett resultat av uppdraget har Sametinget under
7.4.3Analys och slutsatser
Sedan bildandet 1993 har Sametinget bidragit till en samling kring samisk kultur, samhälle och språk. Sametinget verkar för att nå uppsatta mål, bl.a. genom deltagande i olika sammanhang med syftet att stärka samernas ställning i samhället, genom aktivt arbete med informationsspridning samt genom att ge stöd till den samiska kulturen och de samiska näringarna.
Under 2006 har en viktig fråga för Same- tingets kansli varit att förbereda övertagandet av de nya myndighetsuppgifterna som rör ren- näringen. En annan fråga som tagit stora resurser i anspråk var arbetet med att förbereda de nya
99
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
met och nya
7.5Revisionens iakttagelser
Årsredovisningen för myndigheten Sametinget inom politikområdet har av Riksrevisionen bedömts vara i allt väsentligt rättvisande.
7.6Politikens inriktning
Det har påbörjats en översyn av delar av same- politiken. De fyra allianspartierna har tillsatt en arbetsgrupp för att göra övervägningar av för- slagen i aktuella utredningar. Avsikten är att göra en bedömning av vilka förslag som kan nå en bred politisk majoritet i riksdagen.
En expertgrupp med företrädare för same- tingen och regeringarna i Sverige, Norge och Finland har utarbetat ett utkast till en nordisk samekovention. Till sameminister- och same- presidentmötet under hösten 2007 är ambitionen den att länderna ska ha genomfört varsin lands- specifik konsekvensanalys av utkastet och att ett nästa gemensamt steg i beredningen av utkastet därefter kan beslutas.
Den tidigare regeringen uppdrog i september 2004 åt Statens fastighetsverk att utreda upp- förandet av en sametingsbyggnad i Kiruna. En utredning om en byggnad för Sametinget slut- fördes under våren 2005. Den nuvarande rege- ringen har för avsikt att undersöka förutsätt- ningarna för en fortsatt process avseende uppförande av en sametingsbyggnad mot bakgrund av de nya förutsättningar avseende t.ex. placering som föreligger.
Medlen som går till samisk kultur syftar till att stärka, bevara och sprida kunskap om samisk kultur och kulturarv genom olika former av samiska kulturyttringar. Med anledning av resultatet av regeringsuppdraget att redovisa mänskliga kvarlevor i statliga samlingar ställer sig regeringen positiv till att de samiska kvarlevor som finns i statliga samlingar förs tillbaka dit de hör hemma. Sametinget har en viktig roll i åter- förandeprocessen.
Rennäringen är en viktig del av det samiska kulturarvet och staten har ett övergripande ansvar för att rennäringen kan fortleva som en del av kulturen.
Rennäringen främjas bl.a. genom statligt pris- tillägg på renkött, ersättning för vissa merkost- nader till följd av Tjernobylolyckan och genom att staten svarar för vissa kostnader för rensköt- selanläggningar liksom viss planläggning när det gäller renskötseln. De skador som vilda djur orsakar på rennäringen ersätts enligt viltskade- förordningen (2001:724).
Frågan om en ny renbeteskonvention mellan Sverige och Norge är föremål för fortsatta diskussioner mellan länderna och regeringens ambition är att nå en överenskommelse mellan länderna så snart som möjligt. Fram till dess att en ny renbeteskonvention är ratificerad är regeringens inställning att 1751 års Lappkodicill gäller för den gränsöverskridande renbetningen. Den säger att renbetning får ske där det före- ligger urminnes hävd till renbete.
Verksamhet inom ett politikområde som hör till ett annat utgiftsområde
Samepolitiken återfinns under två utgiftsom- råden, utgiftsområde 1 Rikets styrelse samt utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar. Sametingets förvalt- ningsanslag redovisas under utgiftsområde 1 Rikets styrelse anslaget 45:1 Sametinget.
100
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
7.7Budgetförslag
7.7.1Sametinget
Sametingets förvaltningsanslag redovisas under utgiftsområde 1 Rikets styrelse anslaget 45:1 Sametinget.
7.7.245:1 Främjande av rennäringen m.m.
utveckling av företagsregistret för ren- näringen,
prisstöd till rennäringen enligt förordningen (1986:255) om pristillägg på renkött,
ersättning till följd av Tjernobylolyckan enligt förordningen (1994:246),
kostnader för medling m.m. i tvister mellan samebyar och jordbrukare när det gäller konflikter på grund av renbetning på åker- mark samt
Tabell 7.3 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
P |
|
|
Anslags- |
|
2006 |
Utfall |
50 895 |
|
|
P |
sparande |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
P |
|
|
Utgifts- |
|
2007 |
Anslag |
71 718 |
1 |
|
|
prognos |
69 084 |
|
P |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
2008 |
Förslag |
46 718 |
P |
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2009 |
Beräknat |
46 718 |
P |
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2010 |
Beräknat |
46 718 |
P |
|
P |
|
|
1P InklusiveP tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
Anslaget används till åtgärder för att främja ren- näringen.
De utgifter som belastar anslaget är:
övriga åtgärder för främjande av ren- näringen.
Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden
En viss del av den verksamhet som finansieras av anslaget är åtgärder i form av projektstöd och medel till speciella satsningar för främjande av rennäringen.
Mot bakgrund av ovanstående föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2008 för ramanslaget 45:1 Främjande av rennäringen m.m. besluta om bidrag som inklusive tidigare
underhåll eller rivning av vissa riksgräns- gjorda åtaganden medför behov av framtida
stängsel och renskötselanläggningar för vilka |
anslag på högst 4 000 000 kronor under 2009. |
staten har underhållsansvar, |
|
statens del av kostnaderna för redovisning av |
|
markanvändningen, riksintressen och mar- |
|
ker som är värdefulla för renskötseln, natur- |
|
och kulturmiljövården, |
|
Tabell 7.4 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Tusental kronor
|
Utfall |
Prognos |
Förslag |
Beräknat |
Beräknat |
|
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010– |
|
|
|
|
|
|
Ingående åtaganden |
893 |
3 375 |
4 000 |
- |
- |
|
|
|
|
|
|
Nya åtaganden |
3 250 |
3 000 |
4 000 |
- |
- |
|
|
|
|
|
|
Infriade åtaganden |
768 |
2 375 |
4 000 |
4 000 |
- |
|
|
|
|
|
|
Utestående åtaganden |
3 375 |
4 000 |
4 000 |
- |
- |
|
|
|
|
|
|
Erhållet/föreslaget bemyndigande |
4 000 |
4 000 |
4 000 |
- |
- |
|
|
|
|
|
|
101
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
Regeringens överväganden
Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 46 718 000 kronor anvisas under anslaget 45:1 Främjande av rennäringen m.m. för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till oförändrat belopp.
Tabell 7.5 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
|
|
2008 |
2009 |
2010 |
Anvisat 2007P |
1 |
|
46 718 |
46 718 |
46 718 |
|
P |
||||
|
|
|
|
|
|
Förändring till följd av:
Beslut
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag |
46 718 |
46 718 |
46 718 |
1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
102
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
8 Utbildningspolitik och Forskningspolitik under utgiftsområdena 16 och 20
Politikområde Utbildning inom utgiftsområde 23
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) ingår i poli- tikområdet Utbildning varför den samlade resultatinformationen för högskoleväsendet redovisas under utgiftsområde 16. Målet för utbildningspolitiken är att Sverige ska vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbild- ning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. Målet för högskoleverksam- heten är att kvaliteten och den internationella konkurrenskraften ska öka inom högre utbild- ning och forskning. Den högre utbildningen ska svara mot studenternas efterfrågan och även mot arbetsmarknadens behov.
SLU ska utveckla kunskapen om de biolo- giska naturresurserna och människans hållbara nyttjande av dessa. Detta sker genom utbildning, forskning och fortlöpande miljöanalys i nära samarbete med sektorns intressenter.
Politikområde Forskning inom utgiftsområde 23
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) har till uppgift att främja och stödja grundforskning och behovs- styrd forskning inom områdena miljö, areella näringar och samhällsbyggande. Rådet sorterar under utgiftsområde 20 men anvisas medel under ett anslag för forskning under utgifts- område 23. En resultatredovisning för samtliga forskningsfinansierande myndigheter görs under politikområdet Forskning under utgiftsområde 16. Målet för forskningspolitiken är att Sverige
ska vara en ledande forskningsnation där forsk- ning bedrivs med hög vetenskaplig kvalitet.
Forskningen som bedrivs inom de areella näringarna har ett särskilt ansvar för att kunska- perna om naturresurserna utvecklas för kommande generationers behov. Viktiga frågor såsom globala klimatfrågor och globala livs- medelsförsörjnings- och miljöfrågor måste lösas genom samverkan mellan många länder och mellan forskare från olika vetenskapliga disci- pliner.
8.1Budgetförslag
8.1.125:1 Sveriges lantbruksuniversitet
Tabell 8.1 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
P |
|
|
Anslags- |
|
2006 |
Utfall |
1 382 014 |
|
|
P |
sparande |
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
P |
|
|
Utgifts- |
|
2007 |
Anslag |
1 391 376 |
1 |
|
|
prognos |
1 366 436 |
|
P |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
2008 |
Förslag |
1 436 915 |
P |
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2009 |
Beräknat |
1 470 526 |
2 |
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
2010 |
Beräknat |
1 503 977 |
3 |
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
1P InklusiveP tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2P MotsvararP 1 436 871 tkr i 2008 års prisnivå. 3P MotsvararP 1 431 786 tkr i 2008 års prisnivå.
Anslaget används för att finansiera högskole- utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå, forskning och fortlöpande miljö- analys. Verksamheten bedrivs utifrån en sektors- roll som preciseras av fem ansvarsområden och
103
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
där varje ansvarsområde omfattar hela kedjan, från råvaruproduktion till färdig produkt på marknaden:
kvalitet i livsmedelskedjan,
djurhållning, djurhälsa och djurskydd,
skog, skogsbruk och förädling av skogs- råvaran,
landsbygdsutveckling, rekreation och fritid samt
landskapsplanering och markanvändning i tätorter och tätortsnära miljöer.
Utbildning på grundnivå och avancerad nivå bedrivs inom ett
Tabell 8.2 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet |
Intäkter |
Kostnader |
Resultat |
|
|
|
(intäkt – |
|
|
|
kostnad) |
|
|
|
|
Utfall 2006 |
397 032 |
397 032 |
0 |
(varav tjänsteexport) |
|
|
|
|
|
|
|
Prognos 2007 |
390 000 |
390 000 |
0 |
(varav tjänsteexport) |
|
|
|
|
|
|
|
Budget 2008 |
400 000 |
400 000 |
0 |
(varav tjänsteexport) |
|
|
|
|
|
|
|
Avgiftsintäkterna disponeras av SLU.
Revisionens iakttagelser
Riksrevisionen bedömer att Sveriges lantbruks- universitets årsredovisning för 2006 i allt väsent- ligt är rättvisande.
Resultatinformation
Sökandetrycket till SLU:s utbildningsprogram skiljer sig kraftigt mellan olika program. Bland annat djurrelaterade utbildningar och landskaps- relaterade utbildningar har många sökande. Regeringen bedömer emellertid att SLU bör kunna uppnå målet om minst 10 700 helårs- studenter för perioden
SLU är ett forskningstungt universitetet. SLU:s forskning hävdar sig väl vad gäller forsk- ningsmedel från råd och stiftelser. Umeå Plant
Science Centre, som är ett samarbete mellan SLU och Umeå universitet, har t.ex. av Veten- skapsrådet utsetts till ett Berzeliicenter som en av fyra starka forskningsmiljöer i Sverige. Dess- utom fick SLU ett av 20 s.k. Linnéstöd under 2006 för forskning i kemisk ekologi.
SLU bedriver ett brett internationellt forsk- ningssamarbete och avsikten är att mot bak- grund av globaliseringssträvandena, klimat- förändringarna och fattigdomsbekämpningen ytterligare utveckla detta.
I tabellen nedan anges utfallet samt fastställt examinationsmål för forskarutbildningen under perioden
Tabell 8.3 Examinationsmål för forskarutbildningen
Utfall 2005 |
Utfall 2006 |
Mål |
121 |
121 |
415 |
|
|
|
Under de två första åren i perioden har således 242 examina uppnåtts, vilket utgör mer än hälften av målets 415 examina.
Några resultat för forskarutbildningen vid SLU redovisas i nedanstående tabell.
Tabell 8.4 Resultat för forskarutbildning
|
Antal |
Antal |
Andel kvinnor |
|
|
2005 |
2006 |
2005 |
2006 |
Doktorandnybörjare |
90 |
110 |
47% |
55% |
|
|
|
|
|
Licentiatnybörjare |
25 |
27 |
60% |
56% |
|
|
|
|
|
1 |
768 |
717 |
54% |
55% |
Aktiva (ht)P |
||||
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Doktorsexamina |
122 |
115 |
56% |
42% |
|
|
|
|
|
Licentiatexamina |
13 |
17 |
62% |
65% |
1P P Som aktiva räknas de forskarstudenter som har en aktivitetsgrad på minst 10 procent.
Regeringen har som mål för perioden
104
mål är i stort uppfyllda även om det föreligger skillnader mellan de olika fakulteterna.
En utredning om SLU:s roll som ”sektors- universitet” avrapporterades i november 2006. Flera av de förslag som presenterades i utred- ningen var åtgärder som inte ankommer på regeringen att besluta om. Rapporten har över- lämnats till SLU.
SLU har bedrivit ett omfattande strategiarbete som syftat till en långsiktig planering av forsk- ningens inriktning, organisation och finansie- ring. En nyrekrytering av vakanta och nya professurer samt av forskarassistenter har påbörjats som ett led i nya strategiska satsningar.
Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden
För sin verksamhet har SLU behov av att ingå som medlem i vissa ekonomiska föreningar. Syftet med medlemskapen är att ha tillgång till ett vedertaget system inom jordbruks- och skogsbruksområdet för att skapa bättre ekono- miska förutsättningar för inköp av förnöden- heter och försäljning av produkter för anslutna medlemmar. Regeringen bedömer att medlem- skap i dessa föreningar är nödvändiga för att SLU ska ha förutsättningar att driva verksam- heten rationellt på de jordbruksegendomar och i den skog som SLU har i sin förvaltning, huvud- sakligen för forsknings- och utbildningsändamål.
Regeringen bör därför bemyndigas att låta SLU vara medlem i vissa jord- och skogsbruks- anknutna ekonomiska föreningar.
Regeringens överväganden
I syfte att samla landets kompetens och sam- ordna verksamhet inom djurskyddsområdet bör ett nationellt centrum för djurskyddsforskning inrättas av SLU. Centret bör svara för frågor vad gäller forsknings- och utbildningsverksamhet inom djurskyddsområdet och omfatta alla djur- slag men med betoning på lantbrukets djur och försöksdjur. Regeringen bedömer att centret kan finansieras inom ramen för anslaget.
Från utgiftsområde 16 överförs 12 miljoner kronor fr.o.m. 2008 för forskning varav 5 mil- joner kronor ska avse forskning inom djur- skyddsområdet.
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
Regeringen föreslår slutligen att anslaget minskas med 6,1 miljoner kronor, vilka tillförs anslaget 45:1 Sametinget under utgiftsområde 1 Rikets styrelse. Minskningen föreslås avse de medel som används för grundutbildning.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 1 436 915 000 kronor anvisas under anslaget 25:1 Sveriges lantbruksuniversitet för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 1 470 526 000 kronor respektive 1 503 977 000 kronor.
Tabell 8.5 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
|
2008 |
2009 |
2010 |
1 |
|
1 401 376 |
1 401 376 |
1 401 376 |
Anvisat 2007P |
|
|||
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
2 |
|
10 230 |
43 293 |
81 403 |
Pris- och löneomräkningP |
P |
|||
|
|
|
|
|
Beslut |
|
25 323 |
25 916 |
21 310 |
|
|
|
|
|
Överföring till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|||
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag |
|
1 436 915 |
1 470 526 |
1 503 977 |
|
|
|
|
|
1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
8.1.226:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning
Tabell 8.6 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
P |
|
|
Anslags- |
|
2006 |
Utfall |
250 416 |
|
|
P |
sparande |
7 076 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
P |
|
|
Utgifts- |
|
2007 |
Anslag |
278 427 |
1 |
|
|
prognos |
273 436 |
|
P |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
2008 |
Förslag |
321 709 |
P |
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2009 |
Beräknat |
333 230 |
2 |
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
2010 |
Beräknat |
345 641 |
3 |
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
1P InklusiveP tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2P MotsvararP 321 709 tkr i 2008 års prisnivå. 3P MotsvararP 321 709 tkr i 2008 års prisnivå.
Anslaget används för stöd till forskning om de areella näringarna samt projektrelaterade kostna- der i anslutning till sådan forskning såsom utvärderingar, beredningsarbete, konferenser, vissa resor och seminarier samt informations- insatser. Anslaget används också till att finan-
105
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
siera med näringen samfinansierad forskning som omfattar jordbruksteknisk forskning, viss skogsforskning, trädgårdsforskning samt växt- förädling. Förvaltningsanslaget redovisas under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård under anslaget 26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Förvalt- ningskostnader och anslaget för forskning inom områdena miljö och samhällsbyggande redovisas under anslaget 26:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning under utgiftsområde 20. En samlad resultatredo- visning för politikområdet återfinns under poli- tikområdet Forskningspolitik under utgifts- område 16 Utbildning och universitetsforskning.
Resultatinformation
Som ett resultat av den särskilda satsningen på starka forskningsmiljöer har Formas under året fattat beslut om stöd till två forskningsmiljöer inom ramen för det s.k. Linnéstödet. Linné- stödet har utlysts tillsammans med Vetenskaps- rådet. Två forskargrupper vid Stockholms universitet respektive Sveriges lantbruks- universitet har beviljats stöd.
Enligt regeringens mening är det viktigt att nydisputerade forskare har möjlighet att fort- sätta sin forskarkarriär. En femtedel av de av Formas beviljade projekten har en yngre forskare som huvudsökande och projektledare. Formas finansierar också postdoktorala stipen- dier som riktar sig till yngre forskare. Av 71 an- sökningar beviljades 20 stipendier med jämn könsfördelning.
Formas, liksom övriga råd, har i uppdrag att främja mång- och tvärvetenskapliga projekt och har haft en särskild utlysning för detta. Intresset för denna utlysning var dock lägre än tidigare år medan endast 80 ansökningar inkom jämfört med 139 under 2005.
Formas strävanden att få till stånd en jämnare könsfördelning bland de sökande har resulterat i att andelen ansökningar med kvinnor som huvudsökanden har ökat med 15 procent sedan rådet bildades. Andelen kvinnor var 36 procent i årets utlysning. Andelen projekt med kvinnor som huvudsökanden som beviljandes medel var 35 procent.
Formas har genomfört en internationell utvärdering av forskningsprogrammet ekologisk jordbruks- och trädgårdsproduktion.
Utvärderingen visar att det finns en omfattande forskning inom området och att delar av forsk- ningen håller hög vetenskaplig kvalitet av inter- nationell klass. En del av projekten bedöms dock som bristfälliga framför allt beroende på otill- räcklig vetenskaplig publicering. Utvärderingen visar också att forskningens resultat behöver spridas bättre såväl mot användare inom landet som internationellt. En fortsatt forskning inom området rekommenderas av utvärderarna. Formas har inlett ett arbete för att tillsammans med forskare, finansiärer och avnämare att beakta utvärderingens rekommendationer och slutsatser.
Formas har under året genom ett antal olika informationsprojekt, t.ex. en populärvetenskap- lig pocketserie Formas fokuserar och två TV- produktioner Planeten och Expedition Linné i samarbete med SVT, spridit forskningsresultat till en bredare krets än tidigare.
Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden
För att underlätta planering, upphandling och genomförande av långsiktiga forskningsprojekt bör regeringen bemyndigas att under detta anslag ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på
högst 345 000 000 kronor |
under |
2009, |
högst |
345 000 000 kronor under |
2010 |
och |
högst |
60 000 000 kronor under perioden
106
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
Tabell 8.7 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Tusental kronor
|
Utfall |
Prognos |
Förslag |
Beräknat |
Beräknat |
|
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010– |
|
|
|
|
|
|
Ingående åtaganden |
278 416 |
425 294 |
700 000 |
- |
- |
|
|
|
|
|
|
Nya åtaganden |
294 929 |
493 726 |
370 000 |
- |
- |
|
|
|
|
|
|
Infriade åtaganden |
148 051 |
219 020 |
320 000 |
345 000 |
405 000 |
|
|
|
|
|
|
Utestående åtaganden |
425 294 |
700 000 |
750 000 |
- |
- |
|
|
|
|
|
|
Erhållet/föreslaget bemyndigande |
630 000 |
700 000 |
750 000 |
- |
- |
|
|
|
|
|
|
Regeringens överväganden
I enlighet med riksdagens beslut med anledning av propositionen Forskning för ett bättre liv (prop. 2004/05:80, bet. 2004/05:UbU15, rskr. 2004/05:289) ökades anslaget med 14 miljoner kronor fr.o.m. 2006. Från och med 2007 ökas anslaget med ytterligare 24,5 miljoner kronor samt fr.o.m. 2008 med ytterligare 41,5 miljoner kronor.
För djurskyddsforskning ska avsättas 3 000 000 kronor inom ramen för Formas anslag.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 321 709 000 kronor anvisas under anslaget 26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 333 230 000 kronor respektive 345 641 000 kronor.
Tabell 8.8 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
|
2008 |
2009 |
2010 |
1 |
|
278 427 |
278 427 |
278 427 |
Anvisat 2007P |
|
|||
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förändring till följd av: |
|
|
|
|
2 |
|
1 782 |
11 817 |
22 627 |
Pris- och löneomräkningP |
P |
|||
|
|
|
|
|
Beslut |
|
41 500 |
42 986 |
44 587 |
|
|
|
|
|
Överföring till/från andra |
|
|
|
|
anslag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag |
|
321 709 |
333 230 |
345 641 |
|
|
|
|
|
1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
8.1.326:2 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien
Tabell 8.9 Anslagsutveckling
Tusental kronor
|
|
|
P |
|
|
Anslags- |
|
2006 |
Utfall |
1 177 |
|
|
P |
sparande |
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
P |
|
|
Utgifts- |
|
2007 |
Anslag |
1 177 |
1 |
|
|
prognos |
1 156 |
|
P |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
2008 |
Förslag |
1 977 |
P |
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2009 |
Beräknat |
1 427 |
P |
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2010 |
Beräknat |
1 427 |
P |
|
P |
|
|
1P InklusiveP tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens (KSLA) uppgift är att med stöd av vetenskap och praktisk erfarenhet till samhällets gagn främja jordbruk och skogsbruk samt därtill knuten verksamhet.
Anslagets ändamål är att finansiera kostnader för akademiens ordinarie tjänstemän, ersättning åt skoglig expertis, bidrag till bibliotek, seminarier m.m. samt vissa kostnader för utländskt forskarutbyte och utländska forskarkontakter.
Regeringens överväganden
Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien fungerar som diskussionsplattform för ledande företrädare inom den gröna sektorn. Under året har KSLA bedrivit en omfattande konferens- och seminarieverksamhet inom för de areella näringarna angelägna områden. Akademien fyller en viktig funktion som länk mellan forskning, näringsliv, övriga samhällsorgan och ideella organisationer. Akademien ska, enligt sin verksamhetsplan, vara en aktiv mötesplats för vetenskap och
107
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
praktisk erfarenhet. Den ska också fungera som en oberoende och granskande organisation som till samhällets gagn ska främja ett hållbart och ekonomiskt bärkraftigt nyttjande och vård av jord, skog, växter, djur, vatten och luft.
KSLA har sedan länge åtagit sig att utveckla samarbetet med Central- och Östeuropa inom sitt verksamhetsområde. Denna uppgift upprätthålls och utvecklas med hjälp av särskilda medel från regeringen och bör successivt utvidgas till att omfatta även utvecklings- och Newly Industrialised
För att förstärka akademiens forsknings- bibliotek föreslår regeringen att anslaget ökas med 550 000 kronor under 2008.
Regeringen föreslår vidare att anslaget fr.o.m. 2008 tillförs 250 000 kronor från anslaget 44:6 Åtgärder för att främja ekologisk produktion för arbete med det nationella nätverket Ekologiskt Forum.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 1 977 000 kronor anvisas under anslaget 26:2 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 1 427 000 kronor.
Tabell 8.10 Härledning av anslagsnivån
Tusental kronor
|
2008 |
2009 |
2010 |
1 |
1 177 |
1 177 |
1 177 |
Anvisat 2007P |
|||
P |
|
|
|
|
|
|
|
Förändring till följd av: |
|
|
|
Beslut |
550 |
|
|
|
|
|
|
Överföring till/från andra |
|
|
|
anslag |
250 |
250 |
250 |
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
Förslag/beräknat anslag |
1 977 |
1 427 |
1 427 |
|
|
|
|
1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
108