Budgetpropositionen för 2008 Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Anslagsbelopp .................................................................................................................			11
3.1	Utgiftsutveckling inom utgiftsområdet...................................................................		15
3.2	Härledning av ramnivån 2008–2010. Utgiftsområde 22 Kommunikationer .........		16
3.3	Ramnivå 2008 realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde 22
		Kommunikationer.................................................................................................	16
3.4	Skatteutgifter inom utgiftsområde 22, netto...........................................................		16
4.1	Utgiftsutveckling inom politikområdet...................................................................		18
4.2	Skatteutgifter inom politikområdet Transportpolitik, netto..................................		19
5.1	Utgiftsutveckling inom verksamhetsområdet.........................................................		26
5.2	Uppfyllelse av verksamhetsmålen i Vägverkets regleringsbrev för 2006...............		27
5.3	Uppföljning av åtgärder i nationell väghållningsplan..............................................		30
5.4	Uppföljning av åtgärder i regionala planer ..............................................................		30
5.5	Uppföljning av länsfördelning i regional plan .........................................................		31
5.6	Uppföljning av kostnader samt redovisning av kalkylerad samhällsnytta för
		objekt större än 50 miljoner kronor som öppnats för trafik under 2006 ..........	32
5.7	Anslagsutveckling......................................................................................................		35
5.8	Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 36:1 Vägverket: Administration.......		36
5.9	Anslagsutveckling......................................................................................................		36
5.10		Intäkter som Vägverket disponerar........................................................................	37
5.11		Intäkter som Vägverket inte disponerar ................................................................	37
5.12		Investeringsplan.......................................................................................................	38
5.13		Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden, inklusive
		räntekostnader.......................................................................................................	38
5.14		Beräknad nettoupplåning för vägar 2007-2015......................................................	40
5.15		Beräknad låneskuld för vägar 2006-2015 ...............................................................	40
5.16		Anslagsbehov för räntor och återbetalning av lån för vägar 2006-2015...............	41
5.17		Anslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag fördelat på anslagsposter och
		delposter ................................................................................................................	42
5.18		Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 36:2 Väghållning och
		statsbidrag..............................................................................................................	43
5.19		Anslagsutveckling....................................................................................................	43
5.20		Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 36:17 Trängselskatt i
		Stockholm: Administrationskostnader m.m.......................................................	43
6.1	Utgiftsutveckling inom verksamhetsområdet.........................................................		46
6.2	Uppfyllelse av verksamhetsmålen i Banverkets regleringsbrev för 2006 ...............		47
6.3	Säkerhetsstatistik.......................................................................................................		49
6.4	Uppföljning av investeringar enligt Banhållningsplanen ........................................		52
6.5	Uppföljning av objekt som öppnats för trafik under 2006.....................................		53
6.6	Statens järnvägars resultat efter finansnetto............................................................		54
6.7	Anslagsutveckling......................................................................................................		56
6.8	Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 36:3 Banverket: Administration.......		57
6.9	Anslagsutveckling......................................................................................................		57

		PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22
6.10		Uppdrags- och avgiftsintäkter m.m.......................................................................	57
6.11		Investeringsplan......................................................................................................	58
6.12		Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden, inklusive
		räntekostnader......................................................................................................	58
6.13		Beräknad nettoupplåning för Banverket och vissa järnvägsprojekt 2007–
		2015 .......................................................................................................................	60
6.14		Beräknad låneskuld för Banverket och vissa järnvägsprojekt 2006–2015 ...........	60
6.15		Anslagsbehov för räntor och återbetalning av lån för järnvägar m.m. 2006–
		2015 .......................................................................................................................	61
6.16		Fördelning av anslaget på anslagsposter................................................................	62
6.17		Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 36:4 Banverket: Banhållning
		och sektorsuppgifter ............................................................................................	62
6.18		Anslagsutveckling...................................................................................................	64
6.19		Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 36:16 Järnvägsstyrelsen..................	64
6.20		Resultatutveckling ..................................................................................................	65
6.21		Uppdragsverksamhet..............................................................................................	65
6.22		Offentligrättslig verksamhet..................................................................................	65
6.23		Investeringsplan för Statens järnvägar...................................................................	66
6.24		Projekt som Sverige sökt medel för i MIP 2007–2013.........................................	66
6.25 Bidrag MIP 2006.....................................................................................................			67
6.26		Övriga bidrag 2006 .................................................................................................	67
6.27		Anslagsutveckling...................................................................................................	67
6.28		Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för anslag 36:5 Från EG-budgeten
		finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk....................................................	67
7.1	Utgiftsutveckling inom verksamhetsområdet ........................................................		70
7.2	Ekonomisk utveckling..............................................................................................		72
7.3	Investeringsplan........................................................................................................		77
7.4	Anslagsutveckling.....................................................................................................		78
7.5	Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 36:6 Ersättning för sjöräddning,
		fritidsbåtsändamål m.m........................................................................................	78
7.6	Anslagsutveckling.....................................................................................................		78
7.7	Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 36:7 Ersättning till viss
		kanaltrafik m.m.....................................................................................................	79
7.8	Anslagsutveckling.....................................................................................................		79
7.9	Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 36:8 Sjöfartsregistret ........................		79
7.10		Anslagsutveckling...................................................................................................	79
7.11		Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 36:9 Rederinämnden:
		Administration .....................................................................................................	80
8.1	Utgiftsutveckling inom verksamhetsområdet ........................................................		81
8.2	Ekonomisk utveckling..............................................................................................		85
8.3	Ekonomisk utveckling..............................................................................................		86
8.4	Investeringsplan........................................................................................................		87
8.5	Offentligrättslig verksamhet....................................................................................		87
8.6	Anslagsutveckling.....................................................................................................		88
8.7	Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 36:10 Driftbidrag till icke
		statliga flygplatser.................................................................................................	88
9.1	Utgiftsutveckling inom verksamhetsområdet ........................................................		89
9.2	Regional fördelning av Rikstrafikens upphandlingskostnader 2006 .....................		90
9.3	Antal genomförda resor ...........................................................................................		91
9.4	Kostnad per resa .......................................................................................................		91
9.5	Andel kvinnor och män i genomförda resor...........................................................		93

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

9.6 Anslagsutveckling......................................................................................................			93
9.7 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 36:11 Rikstrafiken:
		Administration ......................................................................................................	94
9.8 Anslagsutveckling......................................................................................................			94
9.9 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden.................................................			95
9.10	Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 36:12 Trafikavtal..............................		95
10.1	Utgiftsutveckling inom verksamhetsområdet.......................................................		98
10.2	Ekonomisk utveckling för VTI ..............................................................................		99
10.3	Anslagsutveckling..................................................................................................		101
10.4	Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 36:13 Viss internationell
		verksamhet...........................................................................................................	102
10.5	Anslagsutveckling..................................................................................................		102
10.6	Uppdragsverksamhet ............................................................................................		102
10.7	Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 36:14 Statens väg- och
		transportforskningsinstitut ................................................................................	102
10.8	Anslagsutveckling..................................................................................................		103
10.9	Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 36:15 Statens institut för
		kommunikationsanalys.......................................................................................	103
11.1	Utgiftsutveckling inom politikområdet...............................................................		106
11.2	Skatteutgifter inom politikområde IT, elektronisk kommunikation och
		post, netto............................................................................................................	107
11.3	Utbetalning och kreditering .................................................................................		109
11.4	Sökt, beviljat samt utbetalt stöd...........................................................................		109
11.5	Total finansiering av bredbandsprojekt per finansieringskälla ...........................		110
11.6	Fördelning av stödmedel för ortssamman-bindande och lokala nät ..................		110
11.7	Marknadsandelar år 2006 ......................................................................................		116
11.8	Anslagsutveckling..................................................................................................		127
11.9	Offentligrättslig verksamhet ................................................................................		127
11.10		Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 37:1 Post- och telestyrelsen:
		Förvaltningskostnader för vissa myndighetsuppgifter.....................................	128
11.11		Anslagsutveckling................................................................................................	128
11.12		Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden...........................................	128
11.13		Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 37:2 Ersättning för särskilda
		tjänster för funktionshindrade ...........................................................................	129
11.14		Anslagsutveckling................................................................................................	129
11.15		Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden...........................................	129
11.16		Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 37:3 Ersättning till Posten AB
		(publ) för grundläggande kassaservice m.m......................................................	130
11.17		Anslagsutveckling................................................................................................	130
11.18		Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 37:4 Informationsteknik:
		telekommunikation m.m. ...................................................................................	130
11.19		Anslagsutveckling................................................................................................	130
11.20		Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 37:5 Samförläggning och
		kanalisation m.m. ................................................................................................	131

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1.antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2003:389) om elektronisk kommu- nikation (avsnitt 2.1 och 11.7),

2.godkänner att regeringen för 2008 får be- sluta om en låneram i Riksgäldskontoret om högst 14 000 000 000 kronor för Väg- verket för investering i närtid, E 6 Svine- sundsförbindelsen, prioriterade vägprojekt och omfinansiering av de s.k. storstadspa- keten i Stockholm och Göteborg m.m. (av- snitt 5.6.2),

3.bemyndigar regeringen att under 2008 för ramanslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag

ingå ekonomiska förpliktelser som inklu- sive tidigare gjorda åtaganden medför be- hov av framtida anslag på högst 47 800 000 000 kronor efter 2008 (avsnitt 5.6.2),

om högst 16 000 000 000 kronor till Botniabanan AB för fortsatt utbyggnad av Botniabanan (avsnitt 6.6.2),

7.bemyndigar regeringen att under 2008 för

Botniabanan ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive gjorda åtaganden medför be- hov av framtida anslag på högst 25 000 000 000 kronor efter 2008 (avsnitt 6.6.2),

8.godkänner de ekonomiska målen för Sta- tens järnvägar, finansieringsmodell och bemyndigar regeringen att för 2008 ge Sta- tens järnvägar finansiella befogenheter i en- lighet med vad regeringen förordar (avsnitt 6.6.5),

9.godkänner förslaget till investeringsplan för Statens järnvägar för 2008–2010 (avsnitt 6.6.5),

4.godkänner att regeringen för 2008 får be- 10. godkänner de ekonomiska målen för Sjö-

sluta om en låneram i Riksgäldskontoret om högst 15 400 000 000 kronor för Ban- verket för investeringar i eldriftsanlägg- ningar och prioriterade järnvägsprojekt

m.m. (avsnitt 6.6.2),

5.bemyndigar regeringen att under 2008 för ramanslaget 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter ingå ekonomiska för- pliktelser som inklusive tidigare gjorda åta- ganden medför behov av framtida anslag på högst 74 000 000 000 kronor efter 2008 (avsnitt 6.6.2),

6.godkänner att regeringen för 2008 får be- sluta om en låneram i Riksgäldskontoret

fartsverket och föreslagen prisrestriktion och bemyndigar regeringen att besluta om utdelning och skattemotsvarighet för Sjö- fartsverket i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 7.6.1),

11.bemyndigar regeringen att för 2008 ge Sjö- fartsverket finansiella befogenheter i enlig- het med vad regeringen förordar (avsnitt 7.6.2),

12.godkänner förslaget till investeringsplan för Sjöfartsverket för 2008–2010 (avsnitt 7.6.3),

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

13.godkänner de ekonomiska målen för Luft- fartsverket och föreslagen prisrestriktion och bemyndigar regeringen att besluta om utdelning och skattemotsvarighet för Luftfartsverket i enlighet med vad rege- ringen förordar (avsnitt 8.6.1),

14.bemyndigar regeringen att för 2008 ge Luftfartsverket finansiella befogenheter i enlighet med vad regeringen förordar (av- snitt 8.6.1),

15.godkänner förslaget till investeringsplan för Luftfartsverket för 2008–2010 (avsnitt 8.6.1),

16.godkänner de ekonomiska målen för Luft- fartsstyrelsen (avsnitt 8.6.2),

17.bemyndigar regeringen att under 2008 för ramanslaget 36:12 Trafikavtal ge Rikstrafi- ken befogenheter att ingå ekonomiska för- pliktelser i samband med tjänstekoncessio- ner, avtal om trafiktjänst baserat på allmän trafikplikt, samverkansavtal och upphand- ling av transportpolitiskt motiverad trafik som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst

4 150 000 000 kronor under 2009–2018 (avsnitt 9.6.2),

18.godkänner det mål för politikområdet IT, elektronisk kommunikation och post som regeringen föreslår ersätta nuvarande mål för politikområdet (avsnitt 11.4),

19.bemyndigar regeringen att under 2008 för ramanslaget 37:2 Ersättning för särskilda tjänster till funktionshindrade ingå ekono- miska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 240 000 000 kronor under 2009–2012 (avsnitt 11.9.2),

20.bemyndigar regeringen att under 2008 för ramanslaget 37:3 Ersättning till Posten AB

(publ) för grundläggande kassaservice m.m. ingå ekonomiska förpliktelser som inklu- sive tidigare gjorda åtaganden medför be- hov av framtida anslag på högst 480 000 000 kronor under 2009–2010 (av- snitt 11.9.3),

21.för budgetåret 2008 anvisar anslagen under utgiftsområde 22 Kommunikationer enligt följande uppställning:

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Anslagsbelopp

Tusental kronor

Anslag		Anslagstyp

36:1	Vägverket: Administration	Ramanslag	1 005 895

36:2	Väghållning och statsbidrag	Ramanslag	17 700 663

36:3	Banverket: Administration	Ramanslag	670 813

36:4	Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter	Ramanslag	13 670 557

	Från EG-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nät-
36:5	verk	Ramanslag	248 500

36:6	Ersättning för sjöräddning, fritidsbåtsändamål m.m.	Ramanslag	211 224

36:7	Ersättning till viss kanaltrafik m.m.	Ramanslag	62 284

36:8	Sjöfartsregistret	Ramanslag	5 980

36:9	Rederinämnden: Administration	Ramanslag	1 453

36:10	Driftbidrag till icke statliga flygplatser	Ramanslag	80 613
36:11	Rikstrafiken: Administration	Ramanslag	27 358

36:12	Trafikavtal	Ramanslag	986 000

36:13	Viss internationell verksamhet	Ramanslag	2 985

36:14	Statens väg- och transportforskningsinstitut	Ramanslag	38 378

36:15	Statens institut för kommunikationsanalys	Ramanslag	54 492

36:16	Järnvägsstyrelsen	Ramanslag	60 859
36:17	Trängselskatt i Stockholm: Administrationskostnader m.m.	Ramanslag	380 000

	Post- och telestyrelsen: Förvaltningskostnader för vissa myn-
37:1	dighetsuppgifter	Ramanslag	36 779

37:2	Ersättning för särskilda tjänster till funktionshindrade	Ramanslag	144 749

	Ersättning till Posten AB (publ) för grundläggande kassaser-
37:3	vice m.m.	Ramanslag	280 000

37:4	Informationsteknik: Telekommunikation m.m.	Ramanslag	15 510

37:5	Samförläggning och kanalisation m.m.	Ramanslag	75 000

Summa			35 760 092

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

2 Lagförslag

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1Förslag till lag om ändring i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2003:389) om elektronisk kommu- nikation

dels att 7 kap. 10 § ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 7 kap. 3 a §, av följande ly- delse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

7 kap.

3 a §

I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 717/2007 av den 27 juni 2007 om roaming i allmänna mobiltelefonnät i gemenskapen och om ändring av direktiv 2002/21/EGTF1FT finns regler om prisnivåer och infor- mationsplikt vid tillhandahållande av roamingtjänster för rösttelefoni mellan medlemsstaterna.

Tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden och förbud som be- hövs för att de i förordningen angivna reglerna ska följas. Förelägganden och förbud får förenas med vite.

1T T EUT L 171, 29.6.2007, s. 32 (Celex 32007R0717).

Uppkommer det en tvist mellan dem som tillhandahåller elektroniska kommunikationsnät eller kommuni- kationstjänster eller tillhörande tjänster i fråga om skyldigheter som följer av denna lag eller av föreskrif- ter, tillståndsvillkor eller beslut om förpliktelser som meddelats med stöd av lagen eller som följer av Euro- paparlamentets och rådets förordning (EG) nr 717/2007, får en part hän- skjuta tvisten för avgörande av till- synsmyndigheten.

Myndigheten ska så snart som möjligt besluta i de frågor som tvis- ten gäller. Beslutet ska meddelas se- nast inom fyra månader från det att begäran kom in till myndigheten, om längre tid inte är nödvändig med hänsyn till tvistens omfattning eller andra särskilda omständigheter.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

10 §

Uppkommer det en tvist mellan dem som tillhandahåller elektroniska kommunikationsnät eller kommuni- kationstjänster eller tillhörande tjänster i fråga om skyldigheter som följer av denna lag eller av föreskrif- ter, tillståndsvillkor eller beslut om förpliktelser som meddelats med stöd av lagen, får en part hänskjuta tvisten för avgörande av tillsyns- myndigheten.

Myndigheten skall så snart som möjligt besluta i de frågor som tvis- ten gäller. Beslutet skall meddelas senast inom fyra månader från det att begäran kom in till myndigheten, om längre tid inte är nödvändig med hänsyn till tvistens omfattning eller andra särskilda omständigheter

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

3 Kommunikationer

3.1Omfattning

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Trans- portpolitik samt politikområdet IT, elektronisk kommunikation och post.

3.2	Utgiftsutveckling

Tabell 3.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområdet
Miljoner kronor
		Utfall		Budget		Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
		2006		1		2007	2008	2009	2010
		2006		2007 P	P	2007	2008	2009	2010

Politikområde Transportpolitik		30 026		43 910		43 668	35 208	36 121	36 685
Politikområde IT, elektronisk kommunikation och post		2		590		791	552	502	500
Politikområde IT, elektronisk kommunikation och post		929 P	P	590		791	552	502	500

Totalt för utgiftsområde 22 Kommunikationer		30 955		44 500		44 459	35 760	36 622	37 185

1P P Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2P P Utfall för 2006 har minskats med det anslag som i enlighet med riksdagens beslut (bet. 2005/06:KU21, rskr. 2005/06:333) fr.o.m. 2007 ingår i utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet.

Utfallet för 2006 uppgick till 30 955 miljoner kronor inom utgiftsområdet 22 Kommunikatio- ner. Utgiftsnivån var därmed 319 miljoner kro- nor (1,0 procent) lägre än anvisade medel.

Utfallet inom politikområdet Transportpoli- tik blev 717 miljoner kronor lägre än anvisade medel. Det lägre utfallet beror främst på att ut- fallet för anslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag blev 494 miljoner kronor lägre än anvisade me- del. Orsaken till det lägre utfallet var att Vägver- ket 2005 utnyttjade anslagskrediten för att tidi- garelägga återbetalningar av lån för de s.k. storstadspaketen. Utfallet för anslaget 36:12 Trafikavtal blev 184 miljoner kronor lägre än an- visade medel. Orsaken till det lägre utfallet var att en skiljedom i tvist mellan staten och en tra-

fikoperatör inte meddelades under 2006 som be- räknat.

Utfallet inom politikområdet IT, elektronisk kommunikation och post blev 397 miljoner kro- nor högre än anvisade medel. Orsaken till det högre utfallet var medel, vilka fanns på anslag myndighet inom politikområdet disponerade, men som inte var uppförda på 2006 års statsbud- get. De medel myndigheten förfogade över var därmed högre än de som fanns på statsbudget eller tilläggsbudget till följd av s.k. äldreanslag. Utgifterna under äldreanslaget 37:7 IT-infra- struktur: Regionala transportnät m.m. från 2004 blev 245 miljoner kronor.

För 2007 föreslår regeringen i tilläggsbudget i samband med denna proposition riktade amorte- ringar av järnvägslån på 3 000 miljoner kronor

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

och amorteringar av väglån på 7 000 miljoner kronor i syfte att på kort och lång sikt frigöra medel för att förbättra väg- och järnvägsnäten. För 2007 prognostiseras utgifterna inom utgifts- området uppgå till 44 459 miljoner kronor vilket innebär att utgiftsnivån i stort sett ligger på ni- vån för anvisade medel.

Regeringens förslag till anslag 2008 uppgår till 35 760 miljoner kronor vilket är en högre an- slagsnivå jämfört med 2007 exklusive ovan nämnda extraamorteringar. Anslagsökningen förklaras främst av utökade resurser till verk- samhetsområdena Järnvägar, Vägar och Sjöfart inom politikområdet Transportpolitik.

Under 2009 och 2010 beräknas anslagsnivån för utgiftsområdet öka till 36 622 miljoner kro- nor respektive 37 185 miljoner kronor.

I tabell 3.2 redovisas förändringen av anslags- nivån för perioden 2008–2010 jämfört med statsbudgeten för 2007 fördelat på olika kompo- nenter.

Tabell 3.2 Härledning av ramnivån 2008–2010. Utgiftsom- råde 22 Kommunikationer

Miljoner kronor

	2008	2009	2010
1	33 914	33 914	33 914
Anvisat 2007 P	33 914	33 914	33 914
P

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning	583	1 360	2 176

Beslut	1 263	1 344	1 091

Övriga makroekonomiska
förutsättningar

Volymer

Överföring till/från andra
utgiftsområden		4	4

Övrigt

Ny ramnivå	35 760	36 622	37 185

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Den pris- och löneomräkning som görs årligen av anslagen för bl.a. förvaltningsändamål för att kompensera myndigheterna för pris- och löne- ökningar utgör en del av den föreslagna anslags- höjningen.

Av tabell 3.3 framgår utgiftsområdets ram för 2008 realekonomiskt fördelad på transfereringar, verksamhetskostnader samt investeringar.

Tabell 3.3 Ramnivå 2008 realekonomiskt fördelad. Utgifts-

område 22 Kommunikationer

Miljoner kronor

	2008
Transfereringar	3 481

Verksamhetskostnader	16 637

Investeringar	15 642

Summa ramnivå	35 760

3.3Skatteutgifter

Samhällets stöd till företag och hushåll inom ut- giftsområde 22 Kommunikationer redovisas i huvudsak på statsbudgetens utgiftssida. Vid si- dan av dessa stöd finns det även stöd på budge- tens inkomstsida i form av avvikelser från en likformig beskattning, s.k. skatteutgifter. Avvi- kelser från en likformig beskattning utgör en skatteförmån om t.ex. en viss grupp av skatt- skyldiga omfattas av en skattelättnad i förhål- lande till en likformig beskattning och som en skattesanktion om det rör sig om ett ”överuttag” av skatt. Många av skatteutgifterna har införts, mer eller mindre uttalat, som medel inom speci- fika politikområden som t.ex. konjunktur-, bo- stads-, miljö- eller arbetsmarknadspolitik. Dessa skatteutgifter påverkar statsbudgetens saldo och kan därför jämställas med stöd på budgetens ut- giftssida. En utförlig beskrivning av redovis- ningen av skatteutgifterna finns i bilaga 2 till 2007 års ekonomiska vårproposition. I de föl- jande redovisas de nettoberäknade skatteutgif- terna med politikområdesanknytning som är att hänföra till utgiftsområde 22. I avsnitt 4.3 och avsnitt 11.3 i denna volym redovisas de enskilda skatteutgifter inom politikområde Transportpo- litik respektive politikområde IT, elektronisk kommunikation och post.

Tabell 3.4 Skatteutgifter inom utgiftsområde 22, netto

Miljoner kronor

	Prognos	Prognos
	2007	2008
Politikområde Transportpolitik	15 630	15 860

Politikområde IT, elektronisk kommunikation	1	2
Politikområde IT, elektronisk kommunikation	80P	*P
	P	P
och post

Totalt för utgiftsområde 22	15 710	15 860

1P P Skatteutgiften är inte beräkningsbar, 2007 års ekonomiska vårproposition, bilaga 2.

2P SkatteutgiftenP är inte beräkningsbar eller har upphört i 2007 års ekonomiska vårproposition, bilaga 2

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

4 Transportpolitik

4.1Omfattning

Politikområde Transportpolitik omfattar väg- och banhållning, vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart, och luftfart. I politikområdet ingår också viss sektorsforskning och upphandling av interregio- nal kollektivtrafik. Politikområdet består av sex verksamhetsområden: Vägar, Järnvägar, Sjöfart, Luftfart, Interregional kollektiv persontrafik samt Forskning och analys. De myndigheter, affärsverk och större bolag som verkar inom

politikområdet är: Vägverket, Banverket, Statens järnvägar, Sjöfartsverket, Rederinämnden, Luft- fartsverket, Luftfartsstyrelsen, Rikstrafiken, Statens väg- och transportforskningsinstitut, Statens haverikommission, Statens institut för kommunikationsanalys, Järnvägsstyrelsen, Ver- ket för innovationssystem, länsstyrelserna, Kustbevakningen, AB Svensk Bilprovning, SJ AB, Jernhusen och SAS Sverige AB. Därtill finns även ett antal mindre bolag inom bl.a. väg- och järnvägsområdena.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

4.2	Utgiftsutveckling

Tabell 4.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet
Miljoner kronor
		Utfall	Budget		Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
		2006	1		2007	2008	2009	2010
		2006	2007 P	P	2007	2008	2009	2010

36:1 Vägverket: Administration		938,7	862,6		857,9	1 005,9	906,1	929,4

36:2 Väghållning och statsbidrag		15 990,8	23 839,1		23 885,2	17 700,7	18 621,7	18 849,7

36:3 Banverket: Administration		734,7	670,5		679,6	670,8	686,4	709,5

36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter		11 027,1	16 440,4		15 986,2	13 670,6	14 008,4	14 348,4

36:5 Från EG-budgeten finansierade stöd till Trans-
europeiska nätverk		193,8	248,5		223,1	248,5	248,5	248,5

36:6 Ersättning för sjöräddning, fritidsbåtsändamål
m.m.		70,6	70,6		70,6	211,2	150,6	150,6

36:7 Ersättning till viss kanaltrafik m.m.		62,3	62,3		62,3	62,3	62,3	62,3

36:8 Sjöfartsregistret		5,2	5,9		6,0	6,0	6,2	6,3

36:9 Rederinämnden: Administration		1,2	1,4		1,5	1,5	1,5	1,5

36:10 Driftbidrag till icke statliga flygplatser		80,6	80,6		80,6	80,6	80,6	80,6

36:11 Rikstrafiken: Administration		19,3	27,1		27,2	27,4	27,8	28,5

36:12 Trafikavtal		759,0	986,0		1 182,5	986,0	831,0	831,0

36:13 Viss internationell verksamhet		4,3	2,9		2,7	3,0	2,5	2,5

36:14 Statens väg- och transportforskningsinstitut		34,7	39,7		40,0	38,4	39,3	40,3

36:15 Statens institut för kommunikationsanalys		54,7	54,5		56,0	54,5	55,7	57,1

36:16 Järnvägsstyrelsen		49,1	56,9		53,9	60,9	62,3	58,9

36:17 Trängselskatt i Stockholm: Administrations-
kostnader m.m.			461,0		452,7	380,0	330,0	280,0

2003 22 36:5 Ersättning till Statens järnvägar för
kostnader i samband med utdelning från AB
Swedcarrier m.m.			-		0,4	-	-	-

Totalt för politikområde Transportpolitik		30 026,0	43 910,0		43 668,4	35 208,1	36 120,7	36 685,0

1P P Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

År 2006 uppgick de totala utgifterna inom poli- tikområdet Transportpolitik till 30 026 miljoner kronor. Utgiftsnivån var därmed 717 miljoner kronor lägre än anvisade medel.

Utgifterna var 804 miljoner (2,6 procent) lägre jämfört med 2005. Minskningen kan främst hänföras till anslaget 36:2 Väghållning och stats- bidrag som minskade med 963 miljoner kronor (5,7 procent). Orsaken till de minskade utgif- terna var att Vägverket 2005 utnyttjade anslags- krediten för att tidigarelägga återbetalningar av lån för de s.k. storstadspaketen. Utgifterna på anslaget 36:4 Banhållning och sektorsuppgifter

ökade med 375 miljoner kronor (3,5 procent). Det var i första hand utgifterna för drift och un- derhåll samt trafikledning som ökade. Utgifterna för anslaget 36:5 Från EG-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk är kopplade till

EU-beslut om stöd till infrastrukturprojekt. Ut- gifterna på anslaget minskade med 107 miljoner kronor. Utgifterna på anslaget 36:12 Trafikavtal minskade med 90 miljoner kronor. Orsaken till de minskade utgifterna var att en skiljedom i en tvist mellan staten och en trafikoperatör inte meddelades under 2006 som beräknats.

För 2007 föreslår regeringen på tilläggsbudget i samband med denna proposition riktade amorteringar av järnvägslån på 3 000 miljoner kronor och amorteringar av väglån på 7 000 miljoner kronor i syfte att på kort och lång sikt frigöra medel för att förbättra väg- och järnvägs- näten.

Prognosen för 2007 avseende de totala utgif- terna uppgår till 43 668 miljoner kronor, vilket innebär en förväntad utgiftsnivå som är något lägre än vad som anvisats för budgetåret. Det

lägre utfallet beror främst på att utgifterna på an- slaget 36:4 Banhållning och sektorsuppgifter för- väntas bli 454 miljoner kronor lägre än anvisade medel. Utgifterna på anslaget 36:12 Trafikavtal förväntas bli 197 miljoner kronor högre än anvi- sade medel. Den höga utgiftsprognosen för 2007 består i att skiljenämnden i tvisten mellan Riks- trafiken och operatören av gotlandstrafiken, Destination Gotland, dömt till rederiets fördel. Detta innebär att den av Rikstrafiken innehållna ersättningen för åren 2004–2006, motsvarande drygt 300 miljoner kronor, har utbetalats under innevarande år. Genom anslagssparande från 2006 inryms de beräknade utgifterna inneva- rande år inom tilldelade medel för 2007.

Regeringens förslag till anslag 2008 för poli- tikområdet Transportpolitik uppgår till sam- manlagt 35 208 miljoner kronor, vilket är en högre anslagsnivå jämfört med 2007 exklusive ovan nämnda extraamorteringar. Anslagsök- ningen förklaras främst av utökade resurser för verksamhetsområdena Järnvägar, Vägar samt Sjöfart.

För 2009 och 2010 beräknas anslagen inom politikområdet öka till 36 121 miljoner kronor respektive 36 685 miljoner kronor.

4.3Skatteutgifter

Skatteutgifterna inom utgiftsområde 22 Kom- munikationer samt en definition av begreppet redovisas i avsnitt 3.3. I tabell 4.2 följer en redo- visning av de nettoberäknade skatteutgifter som kan hänföras till politikområde Transportpolitik och i anslutning till tabellen ges en kortfattad be- skrivning av respektive skatteutgift.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 4.2 Skatteutgifter inom politikområdet Transportpoli- tik, netto

Miljoner kronor

	Prognos	Prognos
	2007	2008
Personbefordran	4 620	5 120

Energiskatt på dieselbränsle i motordrivna	8 230	7 830
fordon

Energiskattebefrielse för elförbrukning vid	960	1 010
bandrift

Energiskattebefrielse för bränsleförbrukning	20	20
vid bandrift

Koldioxidskattebefrielse för bandrift	10	20

Sjöfartsstöd	1 790	1 860

Totalt för politikområde Transportpolitik	15 630	15 860

Personbefordran

Skattesatsen är nedsatt till 6 procent. Den ned- satta skattesatsen ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt.

Energiskatt på dieselbränsle i motordrivna fordon

Skattesatsen för dieselolja i miljöklass 1 jämförs med skattesatsen för bensin i miljöklass 1, vilken utgör normen på hela transportområdet. I prak- tiken utgörs nästan all bensin- och dieselolje- användning av miljöklass 1. År 2008 bedöms skattesatsen för bensin i den främsta miljöklas- sen bli 32 öre/kWh medan skattesatsen för dieselolja i den främsta miljöklassen bedöms bli 13 öre/kWh. Skatteutgiften utgörs av mellan- skillnaden i skattesats.

Energiskattebefrielse för elförbrukning vid bandrift

Befrielsen gäller elförbrukning för järnväg och tunnelbana. Skatteutgiften uppgår till 32 öre/kWh.

Energiskattebefrielse för bränsleförbrukning vid bandrift

Bränsle i dieseldrivna järnvägsfordon beskattas inte. Skatteutgiften uppgår till 32 öre/kWh.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Koldioxidskattebefrielse för bandrift

Bränsleförbrukning i dieseldrivna järnvägsfordon är befriad från koldioxidskatt. Normen utgörs av full koldioxidskattesats, som år 2008 bedöms bli

101 öre/kg koldioxid.

Sjöfartsstöd

Sjöfartsstöd ges till last- och passagerarfartyg i internationell trafik. Förordningen (2001:770) om sjöfartsstöd ändrades genom regeringsbeslut den 18 januari 2007. Ändringen innebär att sjö- fartsstöd till statligt upphandlad inrikes trafik kommer att kunna medges från och med 2009.

Stödet ges genom att arbetsgivarens skatte- konto krediteras ett belopp motsvarande skatte- avdrag och arbetsgivaravgifter på sjöinkomst. Krediteringen utgör en skatteutgift.

En positiv regional utveckling, där transport- systemets utformning och funktion ska bi- dra till att uppnå målet för den regionala ut- vecklingspolitiken samt motverka nackdelar av långa transportavstånd.

Ett jämställt transportsystem, där transport- systemet är utformat så att det svarar mot både kvinnors och mäns transportbehov. Kvinnor och män ska ges samma möjligheter att påverka transportsystemets tillkomst, utformning och förvaltning och deras värde- ringar ska tillmätas samma vikt.

Resultatbeskrivningen i det följande görs i för- hållande till dessa mål.

Regeringen har påbörjat en översyn av de transportpolitiska målen.

4.4Mål

Målet för transportpolitiken är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Målet är beslutat av riksdagen (prop. 2005/06:160, bet. 2005/06:TU5, rskr. 2005/06:308).

Delmålen inom transportpolitiken är att inom ramen för en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning bidra till följande:

Ett tillgängligt transportsystem, där trans- portsystemet utformas så att medborgarnas och näringslivets grundläggande transport- behov kan tillgodoses.

En hög transportkvalitet, där transport- systemets utformning och funktion medger en hög transportkvalitet för medborgarna och näringslivet.

En säker trafik, där det långsiktiga målet för trafiksäkerheten ska vara att ingen dödas el- ler allvarligt skadas till följd av trafikolyckor inom transportsystemet. Transportsystemets utformning och funktion ska anpassas till de krav som följer av detta.

En god miljö, där transportsystemets utformning och funktion ska bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås.

4.5Resultatredovisning

För att möjliggöra en kontinuerlig uppföljning av utvecklingen mot de långsiktiga målen för transportpolitiken har den tidigare regeringen preciserat ett antal etappmål för några av del- målen. Nedan ges en sammanfattning av mål- uppfyllelsen av dessa och utvecklingen mot de långsiktiga delmålen. En mer detaljerad och analyserande beskrivning av måluppfyllelsen återfinns i avsnitten om de verksamhetsområden som finns inom politikområdet

Ett tillgängligt transportsystem och en positiv regional utveckling

Förbättrad tillgänglighet inom och mellan regio- ner leder till större valmöjligheter och därmed även tillgång till en större lokal arbetsmarknad.

Restiderna i det nationella vägnätet har för- bättrats under året. Tillgängligheten mellan gles- bygd och centralorter har svagt förbättrats under 2006. Även tillgängligheten till närmaste regio- nala centrum och mellan tätortsområden har ökat. Tillgängligheten inom storstadsområden har däremot inte förbättrats.

Transportarbetet på järnväg för såväl person- som godstransporter har ökat. Ökningen av persontransportarbetet kan bl.a. förklaras med en mer flexibel prissättning, där priser och plats- tillgång är anpassad till efterfrågan och belägg-

Transportsektorn svarar för ca 30 procent av de svenska utsläppen av växthusgaser. Under 2006 minskade vägtrafikens utsläpp av koldioxid med en procent jämfört med föregående år. Bränsle- förbrukningen i nya personbilar fortsatte att minska något under 2006 och antalet bilar som kan köras på förnybara drivmedel ökade kraftigt. Utsläppen av koldioxid från tunga lastbilar ökade dock på grund av det ökade trafikarbetet med lastbil. Sjöfartens utsläpp av koldioxid be- döms ha ökat något under 2006 medan flygets utsläpp var oförändrat jämfört med 2005.

Sedan 1990 bedöms utsläppen av koldioxid från inrikes transporter ha ökat med cirka 10 procent. För att nå det uppsatta etappmålet krävs kraftfulla åtgärder, bl.a. energieffektivare fordon och en fortsatt introduktion av förnybara drivmedel.

Utsläppen av svavel, kväveoxider och kolväten från transporter i Sverige fortsätter att minska. Huvudorsakerna är dels de successiva skärpning- arna av avgaskraven på vägfordon, dels de under 2006 införda kraven på lägre svavelhalt i det sjö- fartsbränsle som används i Östersjöområdet. Trots minskade utsläpp är luftkvaliteten, bl.a.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

varligt skadade i stort sett ha varit oförändrat. VägtrafikenT svarar fortfarande för den helt do- minerande delen av dödade i transportsystemet. Inom vägtrafiken var antalet omkomna i stort sett oförändrat under 2006. Totalt dödades 445 personer, vilket är fem personer fler än året in- nan. Flera faktorer har motverkat att antalet omkomna i trafiken minskat ytterligare. En or- sak är ökningen av trafik som delvis är en effekt av den ekonomiska konjunkturen i samhället. Trafikökningen har dock inte medfört en mot- svarande ökning av antalet dödade i vägtrafik- olyckor vilket sannolikt bl.a. beror på de insatser som gjorts för ökad trafiksäkerhet. De vägbygg- nadsåtgärder som har vidtagits, t.ex. mitträcken, sidoområdesåtgärder och cirkulationsplatser, har haft stor betydelse. Ökad användning av bilbälte, utbyggnad av automatiska fartkameror och for- donens ökade krocktålighet är andra faktorer som har påverkat trafiksäkerheten i positiv rikt- ning.T

Sammantaget kan konstateras att etappmålet för 2007 om högst 270 döda i vägtrafiken inte kommer att kunna uppnås.

ning i tågen. En del av uppgången kan också för- klaras av ett förbättrat tågutbud.

Tillgängligheten och åtkomligheten för en- dagsresor i luftfartssystemet har förbättrats nå- got.

Väg- och järnvägstrafiken uppvisar en positiv trend vad gäller tillgängligheten för funktions- hindrade. Etappmålet om tillgänglig kollektiv- trafik för funktionshindrade senast 2010 bedöms dock som svårt att uppnå.

Etappmålet om ökad andel resande med kol- lektivtrafik har inte uppnåtts. Inte heller målet om ökad andel cykeltrafik har uppnåtts.

Sammanfattningsvis bedöms tillgängligheten i transportsystemet som god och med en fortsatt positiv utveckling.

En hög transportkvalitet

Andelen spåriga vägar har totalt sett ökat något under 2006. Andelen ojämna vägar har dock minskat successivt under senare år. Även bärig- hetsrestriktionerna har minskat.

Målen för punktligheten och antalet stör- ningstillfällen för järnvägstrafiken har inte upp-

fyllts. Både gods- och persontrafikens punktlig- En god miljö het har försämrats under det senaste året. Ett

problem är att järnvägssystemet (spår, fordon, trafikledning) på de linjedelar som har högt ka- pacitetsutnyttjande är känsliga för sådana stör- ningar som ofta förekommer. Därtill kommer exempelvis kraftig väderpåverkan och andra s.k. yttre faktorer som tidtabellerna inte är konstrue- rade för. Det finns ett tydligt samband mellan antal tåg per tidsenhet och punktlighetsutfall på linjedelar med högt kapacitetsutnyttjande. An- talet tågförseningar till följd av brister i infra- strukturen har dock minskat.

Förseningarna fortsatte att öka inom luftfar- ten under 2006. De vanligaste förseningarna är främst följdförseningar på grund av tidigare försenade flygningar.

Sammanfattningsvis görs bedömningen att transportkvalitet totalt sett är god. Punktlighe- ten inom järnvägs- och flygtrafiken måste dock bli bättre.

En säker trafik

Antalet dödade i trafikolyckor har under året ökat något för samtliga trafikslag. Sammantaget för trafikslagen som helhet bedöms antalet all-

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

höga partikelhalter, ett fortsatt problem i många tätorter.

Trafikverkens arbete med att åtgärda de värst bullerutsatta bostäderna fortsatte under 2006. Det är osäkert om etappmålet för buller kan nås på grund av den ökande trafiken och att många kommuner saknar nödvändiga åtgärdsprogram.

De angivna transportpolitiska målsättningarna för kretsloppsanpassning och natur- och kul- turmiljön är svårbedömda. Trafikverken arbetar med att minska användningen av miljöfarligt avfall och icke förnyelsebart material. Arbetet med kretsloppsanpassning utvecklas positivt. Trafikverken fortsätter sitt arbete med att revi- dera och utveckla mål och mått för natur- och kulturmiljön.

Sammantaget har transportsystemet under 2006 i huvudsak haft en positiv utveckling i förhållande till miljökvalitetsmålen.

Ett jämställt transportsystem

Under året har trafikverken fortsatt kartlagt jämställdheten genom att bl.a. undersöka mäns och kvinnors representation i styrelser m.m. Vi- dare har trafikverken studerat hur män och kvinnor utnyttjar transportsystemet.

Man kan konstatera att skillnaderna mellan mäns och kvinnors resvanor är betydande. Kun- skapen om de bakomliggande faktorerna till skillnaderna utvecklas kontinuerligt men är fortfarande bristfällig. Därför är det svårt att av- göra om det uppvisade resmönstret svarar mot mäns respektive kvinnors önskemål eller inte. Följden blir att det heller inte kan avgöras om kvinnors och mäns intressen tillgodoses i lika stor utsträckning. Måluppfyllelsen är därför svår att bedöma

4.6Revisionens iakttagelser

Riksrevisionen har lämnat revisionsberättelser utan invändningar för myndigheterna inom po- litikområdet, dvs. Riksrevisionen har bedömt att myndigheternas årsredovisningar för räken- skapsåret 2006 i allt väsentligt är rättvisande.

Riksrevisionen har lämnat en revisionsrapport om inköp och upphandling inom Vägverket Produktion. En kort sammanfattning av rap- portens innehåll och regeringens kommentarer redovisas i avsnitt 5.4.

Effektivitetsrevisionen har lämnat en ny granskningsrapport som berör politikområdet,

Vägverkets körprov – lika för alla? (RiR 2007:6). En kort sammanfattning av rapportens innehåll och regeringens kommentarer redovisas i avsnitt 5.4. Till detta tillkommer ett antal gransknings- rapporter som kommenterats i tidigare års bud- getpropositioner men som här följs upp med anledning av att rapporterna inte bedömts vara slutbehandlade.

Granskningsrapporten rörande Sjöfartsver- kets interna styrning och kontroll av informa- tionssäkerheten (RiR 2005:27) redovisas i avsnitt 7.4.

De ärenden som föranletts av Riksrevisionens granskningsrapporter Länsplanerna för regional infrastruktur – vad har styrt prioriteringarna? (RiR 2004:1), Marklösen – Finns förutsättningar för rätt ersättning (RiR 2005:15) samt Skydd mot mutor – Banverket (RiR 2005:30) är att anse som slutbehandlade, se även kapitel 9.3.1 i volym 1. Riksrevisionen har granskat Arlandabanan och 2004 avlämnat sin rapport. I rapporten framgår att såväl styrningen och uppföljningen av samfi- nansieringsprojektet som redovisningen av pro- jektets utveckling till regeringen och riksdag va- rit otillräcklig.

4.7Politikens inriktning

Regeringen har initierat en översyn av de trans- portpolitiska målen. Statens institut för kom- munikationsanalys har fått i uppdrag att se över och lämna förslag till reviderade transportpoli- tiska mål. Uppdraget ska bl.a. utgå ifrån att transportsystemet bidrar till Sveriges internatio- nella konkurrenskraft och ses som en helhet där trafikslagen samverkar och kompletterar var- andra. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt hur transportsystemet kan bidra till förbättrade för- utsättningar för tillväxt och företagande för kvinnor och män på lika villkor samt att trans- portsystemets negativa miljöpåverkan minime- ras. Uppdraget ska redovisas till Regeringskans- liet (Näringsdepartementet) senast den 27 juni 2008. Översynen kommer att präglas av ett öp- pet arbetssätt och ske i nära samarbete med transportsystemets aktörer.

Regeringen har under sommaren mottagit förslag från Vägverket och Banverket på revide- rade planer för väg- och banhållningen för perio-

den 2004-2015. Av förslagen framgår att en rad väg- och järnvägsprojekt behöver senareläggas. Orsaken till det är främst kostnadsökningar i en- skilda projekt och obalans mellan nu gällande väg- och banhållningsplaner och anslagen. Re- geringens prioritet är att sköta befintliga anlägg- ningar, och föreslår därför att ytterligare 815 miljoner kronor används till detta. På investe- ringar i väginfrastrukturen satsar regeringen dock också 385 miljoner kronor extra. Rege- ringen vill föra en ansvarsfull ekonomisk politik och gör bedömningen att reformutrymmet kraftigt begränsar möjligheten till ytterligare satsningar på investeringar. Konsekvensen av detta är att regeringens kommande beslut om de nationella väg- respektive banhållningsplanerna för 2004-2015 kommer att innebära att ange- lägna projekt behöver senareläggas. Regeringen kommer i sitt beredningsarbete att göra en nog- grann prövning av de projekt som finns i pla- nerna för att minimera de samhällsekonomiska konsekvenserna av senareläggningarna. Rege- ringen har inlett arbetet med en ny planerings- omgång för transportinfrastrukturen. Som ett första steg har ett antal centrala myndigheter, haft i uppdrag att utarbeta underlag för en kommande infrastrukturproposition, som re- geringen planerar att lägga under första halvåret 2008. Underlaget remissbehandlas för närva- rande. Efter riksdagens beslut med anledning av förslagen i propositionen kommer ett mer kon- kret arbete med prioritering av olika åtgärder att genomföras. Regeringen avser att sedan fatta be- slut om nya långsiktiga infrastrukturplaner för perioden 2010–2019 och återrapportera resulta- tet av planeringen till riksdagen. En utgångs- punkt för den nya planeringsomgången är att samhällsekonomiska analyser ska spela en viktig roll vid prioriteringen av infrastrukturinveste- ringar och att det, jämfört med de planer som den tidigare regeringen fastställt, innebär att en större del av investeringarna ska ske inom väg- sektorn.

Regeringen har ett par viktiga utgångspunkter för det kommande infrastrukturarbetet. Samver- kan mellan transportslagen är betydelsefull för att uppnå högre effektivitet och lägre transport- kostnader samt för att minska negativ miljöpå- verkan. Utvecklingen av infrastrukturen ska un- derlätta en sådan samverkan. Vad gäller påverkan på miljön bör även beaktas de möjligheter som en väl utbyggd IT-infrastruktur kan ge. Vidare är uppgiften att bevara och säkerställa befintliga vä-

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

gar och järnvägar prioriterad. Eftersatt underhåll leder till driftstörningar och försämrad trans- portkvalitet och kan på sikt betraktas som kapi- talförstöring.

Regeringen beslutade den 9 november 2006 att tillsätta en förhandlingsman om Stockholms infrastruktur, Förhandlingsmannens uppdrag är att genomföra en förhandling om Stockholms läns infrastruktur i syfte att åstadkomma en samlad trafiklösning för förbättrade förutsätt- ningar att uppnå en förbättrad miljö och tillväxt i landet och i Stockholmsregionen. Resultatet av förhandlingen ska redovisas senast den 1 decem- ber 2007.

Transportsektorn måste bli mer miljövänlig. För att förändra beteenden och skapa en vilja att investera i ny teknik behövs ekonomiska styr- medel som ger incitament att agera miljövänligt. Miljö- och energibeskattningen ska utformas så att det lönar sig att ta miljöansvar. Regeringen bedömer att den generella koldioxidskattenivån bör höjas med 6 öre per kg koldioxid samt att energiskatten på diesel bör höjas med 20 öre per liter. Samtidigt fortsätter skattelättnaderna för koldioxidneutrala drivmedel.Regeringen ser möjligheter att genom utvecklade upphandlings- och kontraktsformer skapa samhällsekonomiska och driftsekonomiska effektivitetsvinster och överväger därför såväl alternativa former för upphandling som nya metoder att organisera fi- nansieringslösningar för infrastruktur, däribland sk. OPS. Sådana alternativa former kan inkludera nya verktyg för att möjliggöra medfinansiering och ökad delaktighet från offentliga och privata intressenter, såsom t.ex. kommuner, regioner och näringsliv, i form av exempelvis brukarav- gifter och investeringsmedel. Vid valet av meto- der, verktyg och organisationsformer för upp- handling och finansiering kommer regeringen endast att föreslå alternativa tillvägagångssätt i de fall där sådana metoder kan antas bidra till en ökad samhällsekonomisk och driftsekonomisk effektivitet vid en noggrann bedömning.

I november 2006 tillsatte regeringen en utred- ning med uppgift att bl.a. granska och ompröva omfattningen och inriktningen av den konkur- rensutsatta verksamheten vid samtliga statliga myndigheter. På transportområdet genomförs en särskild genomlysning av några myndigheter för att skapa en effektivare organisation och uppfylla de krav som medborgare och företag ställer. De myndigheter inom alla transportslag som berörs är Statens väg- och transportforsk-

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

ningsinstitut, (VTI), Statens institut för kom- munikationsanalys (SIKA), Vägverket, Banver- ket, Luftfartsverket, Järnvägsstyrelsen, Statens järnvägar, Luftfartsstyrelsen och Sjöfartsverket.

För att skapa en gemensam trafikinspektions- organisation har regeringen beslutat tillsätta en utredning som ska förbereda och genomföra bil- dandet av en ny myndighet, Transportstyrelsen. Utredaren ska bl.a. föreslå vilka verksamheter som ska föras över till den nya myndigheten, dess ansvarsområden, finansieringsformer och lokalisering. Utgångspunkten ska vara att Trans- portstyrelsens verksamhet ska omfatta all norm- och tillståndsgivning samt tillsynsregler avseende de fyra transportslagen med beaktande av deras skilda förutsättningar. Den nya myndigheten be- räknas kunna inleda sin verksamhet den 1 januari 2009.

Utredningen om förutsättningarna för att ombilda VTI samt vissa funktioner inom SIKA till aktiebolagsform redovisades till regeringen (Näringsdepartementet) den 15 juni 2007. Efter remittering och beredning kommer regeringen att ta ställning till utredningens förslag.

Under våren 2007 tillsatte regeringen en sär- skild utredare som ska utreda förutsättningarna för att ombilda verksamheterna vid Vägverket Produktion, Vägverket Konsult, Banverket Pro- duktion och Banverket Projektering till aktie- bolagsform samt bedöma lämpligheten i detta. Om utredaren bedömer att det finns förutsätt- ningar att bolagisera verksamheten ska utredaren föreslå bolagsstruktur och på vilket sätt överfö- randet av verksamheterna till bolag ska ske. Uppdraget ska redovisas till regeringen (När- ingsdepartementet) senast den 26 oktober 2007. Utredarens förslag kommer att remissbehandlas under hösten 2007 och en proposition beräknas kunna lämnas till riksdagen under våren 2008.

En översyn av det samlade svenska flygplats- systemet görs för närvarande av en särskild utre- dare. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Näringsdepartementet) senast den 1 oktober 2007. Utredaren ska bland annat analysera Luft- fartsverkets roll som statlig infrastrukturförval- tare och i anslutning till detta redovisa de eko- nomiska och transportpolitiska förutsättningarna för och konsekvenserna av al- ternativa verksamhetsformer för Luftfartsverket.

Under våren 2007 gav regeringen även i ett uppdrag till en särskild utredare att genomföra en översyn av Sjöfartsverkets roll och verksam- heter. Utredaren ska bland annat analysera Sjö- fartsverkets verksamhet och överväga om det finns skäl att omvandla delar av verksamheten till bolagsform samt pröva om det är lämpligt att föra över delar av verksamheten till annan hu- vudman.

Statens järnvägar är ett affärsverk som bilda- des vid bolagiseringen av Statens järnvägar år 2001. Regeringen har även för avsikt att inleda en översyn av affärsverket Statens järnvägar i syfte att utreda alternativ för organisation av de verk- samheter som bedrivs inom affärsverket.

Vägverket och Banverket har ett regerings- uppdrag att, i samverkan med berörda myndig- heter och aktörer, ta fram ett nationellt hand- lingsprogram för kollektivtrafikens långsiktiga utveckling. Programmet ska utgå från en hel- hetssyn på kollektivtrafiken och behandla alla väsentliga faktorer för utvecklingen av en mer attraktiv och konkurrenskraftig kollektivtrafik. Målsättningen med uppdraget är att skapa förut- sättningar för ett ökat kollektivt resande och öka kollektivtrafikens andel av transporterna. Ett viktigt led i arbetet med uppdraget har varit att samla aktörerna kring vision, mål och insatsom- råden för kollektivtrafikens utveckling. Det lo- kala och regionala engagemanget i uppdraget är viktigt då kollektivtrafikens utveckling inte minst handlar om regional utveckling, tillgäng- lighet och tillväxt. En attraktiv kollektivtrafik utgår också från kundens behov och det som re- senären värderar högt. Uppdraget om ett natio- nellt handlingsprogram ska redovisas senast den 31 december 2007 och kommer att bli en viktig utgångspunkt för den fortsatta utvecklingen av kollektivtrafiken.

Regeringen har inrättat ett rådgivande organ – Logistikforum – för utbyte av erfarenheter, syn- punkter och råd mellan olika företrädare för in- tressenter inom logistikområdet. Med en organi- sation som Logistikforum kan viktig information erhållas som kan vara till nytta vid behandling av olika frågeställningar inom logis- tikområdet.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

5 Vägar

5.1Omfattning

Verksamhetsområdet omfattar väghållning och vägtrafik. Verksamheten syftar till att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Statens företrädare på central nivå för frågor inom vägområdet är Vägverket.

Vägverket förvaltar statens vägar. Vägverket har dessutom ett samlat ansvar, sektorsansvar, för hela vägtransportsystemet. Sektorsansvaret omfattar miljöpåverkan, trafiksäkerhet, tillgäng- lighet, framkomlighet och effektivitet samt väg- informatik, fordon, kollektivtrafik, handikapp- anpassning, färdtjänst, yrkestrafik och tillämpad samhällsmotiverad forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet inom vägtransport- systemet.

Den sammanlagda verksamhetsvolymen in- klusive externa intäkter och lånefinansierad verksamhet uppgick 2006 till 22 miljarder kronor för Vägverket.

Vägverket förvaltade 2006 aktier i två bolag som ägs av staten: Svensk-Danska Broförbindel- sen AB (SVEDAB) och SweRoad.

SVEDAB förvaltades 2006 till vardera 50 procent av Vägverket och Banverket. Bolagets uppgift är att förvalta de svenska intressena i det hälftenägda Øresundsbro Konsortiet. Verksam- heten består av ekonomisk koncern- och bo- lagsförvaltning samt att svara för drift- och un- derhållsförvaltningen av de svenska väg- och järnvägsanslutningarna till Öresundsbron. Ägare till Øresundsbro Konsortiet är den svenska och danska staten.

SweRoad exporterar konsulttjänster inom områdena vägar och transporter, trafiksäkerhet och institutionsuppbyggnad. Under 2006 har verksamhet bedrivits i ett tjugotal länder i Af- rika, Mellanöstern, Syd- och Ostasien, Central- amerika samt Östeuropa. Konsulttjänsterna kundfinansieras eller finansieras genom interna- tionellt bistånd.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

5.2Utgiftsutveckling

Vid utgången av 2006 uppgick utgiftsnivån inom verksamhetsområdet Vägar till 16 975 miljoner kronor. Det innebär att anvisade medel under- skreds med 530 miljoner kronor.

Utgiftsprognosen för verksamhetsområdet Vägar 2007 är 25 272 miljoner kronor, vilket är 34 miljoner kronor högre än anvisade medel.

Riksdagen har på tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (prop. 2006/07:100) beslutat att ett nytt anslag 36:17

Trängselskatt i Stockholm: Administrationskostna- der m.m. förs upp på statsbudgeten med 461

Tabell 5.1 Utgiftsutveckling inom verksamhetsområdet

Miljoner kronor

Utfall

2006

miljoner kronor. Regeringen föreslår på tilläggs- budget i samband med denna proposition att an- slaget 36:2 Väghållning och statsbidrag tillförs 7 000 miljoner kronor för att möjliggöra amorte- ringar på upptagna lån.

Regeringens förslag till anslag 2008 för verk- samhetsområdet Vägar uppgår till 19 162 miljo- ner kronor. För 2009 och 2010 beräknas ansla- gen inom verksamhetsområdet öka till 19 933 respektive 20 135 miljoner kronor.

Budget			Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
2007	1		2007	2008	2009	2010
	P	P

36:1 Vägverket: Administration	938,7	862,6	857,9	1 005,9	906,1	929,4
36:2 Väghållning och statsbidrag	15 990,8	23 839,1	23 885,2	17 700,7	18 621,7	18 849,7

36:5 Från EG-budgeten finansierade stöd till Trans-	45,4	75,6	76,5	75,6	75,6	75,6
2
europeiska nätverkP
P

36:17 Trängselskatt i Stockholm: Administrations-
kostnader m.m.		461,0	452,7	380,0	330,0	280,0

Totalt för verksamhetsområde vägar	16 974,9	25 238,3	25 272,3	19 162,2	19 933,4	20 134,7

1P P Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2P P Avser den del av anslaget som finansierar vägar.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

5.3Resultatredovisning

5.3.1Mål

I avsnitt 4.4 redogörs för de transportpolitiska delmålen. I regleringsbrevet till Vägverket bryts dessa ned till verksamhetsmål med resultatindi- katorer för verksamhetsområdet Väg.

5.3.2Resultat

Vid bedömning av måluppfyllelsen granskas, förutom själva måluppfyllelsen, även de återrap- porteringskrav som angavs i regleringsbrevet.

Tabell 5.2 Uppfyllelse av verksamhetsmålen i Vägverkets regleringsbrev för 2006

	Uppfyllt	Delvis	Ej
		uppfyllt	uppfyllt
Tillgängligt transportsystem

Tillgängligheten för medborgare och näringsliv ska successivt förbättras mellan glesbygd och centralorter samt	x
mellan regioner och omvärlden

Tillgänglighet inom storstadsområden och mellan tätortsområden ska öka		x

Andelen funktionshindrade som kan utnyttja vägtransportsystemet, inklusive kollektivtrafik, ska öka fortlö-		x
pande. Senast 2010 bör kollektivtrafiken kunna användas av de flesta funktionshindrade

Andelen barn som på egen hand kan utnyttja vägtransportsystemet ska öka	x

Andelen gående, cyklister och bussresenärer ska öka jämfört med det totala kortväga resandet.	x

Hög transportkvalitet

Vägverket ska genom sina samlade åtgärder under 2006 förbättra tillståndet på det statliga vägnätet, jämfört		x
med 2005

Restriktionerna på det statliga vägnätet ska minska	x

Säker trafik

Kostnadseffektiva trafiksäkerhetsåtgärder ska genomföras på det statliga vägnätet så att antalet dödade i tra-	x
fikolyckor minskar med minst 20 personer.

Åtgärder som särskilt syftar till att förbättra barns trafiksäkerhet ska prioriteras		x

God miljö

Vägverkets samlade åtgärder ska leda till en minskning av utsläppen av koldioxid från vägtransportsektorn med	x
minst 20000 ton.

Vägverket ska under 2006 åtgärda vägtrafikbullret för boende som utsätts för ljudnivåer överstigande 65 dBA	x
utomhus. Antalet bullerstörda boende ska minska såväl längs det statliga vägnätet som utmed kommunernas
vägnät där åtgärder utförs med hjälp av statliga bidrag

Antalet stora vattentäkter som påverkas av vägsalt ska minska		x

Jämställt transportsystem

Transportsystemet ska vara utformat så att det svarar mot både kvinnors och mäns transportbehov. Kvinnor och		x
män ska ha samma möjligheter att påverka vägtransportsystemets tillkomst, utformning och förvaltning och
deras värderingar ska tillmätas samma vikt

Inom vägtransportsystemet ska makt och inflytande vara jämnt fördelat mellan kvinnor och män	x

Övriga mål och återrapportering

Verksamhetsgren Myndighetsutövning

Avgifterna inom den offentligrättsliga verksamheten ska ej öka i förhållande till KPI.	x

Verksamhetsgren Statlig väghållning

Produktiviteten för drift- och underhållsverksamheten ska öka	x

Verksamhetsgren Produktion

Vägverket ska bedriva en egenregiverksamhet med en lönsamhet som är jämförbar med branschen i övrigt		x

Vägverket har som statens företrädare på central nivå ett samlat ansvar, s.k. sektorsansvar, för hela vägtransportsystemets utveckling.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Ett tillgängligt transportsystem

Målet är ett tillgängligt transportsystem, där vägtransportsystemet utformas så att medbor- garna och näringslivets grundläggande trans- portbehov kan tillgodoses. Regeringen bedömer sammanfattningsvis att de insatser som gjorts har lett i riktning mot målet.

Bland storstäderna bedöms tillgängligheten med bil i Stockholm ha försämrats något under 2006. Under tiden med trängselskatteförsöket skedde en förbättring tack vare att trafiken minskade, men efter försökets slut har biltrafi- ken återgått till tidigare nivåer. I Göteborg och Malmö bedöms tillgängligheten vara oförändrad.

Generellt har tillgängligheten mellan tätorts- områden förbättrats under året.

Ett antal kollektivtrafikstråk har åtgärdats för funktionshindrade. Antalet åtgärdade bytes- punkter och busshållplatser är färre 2006 än 2005 och 2004. Detta beror på att större investeringar har prioriterats framför mindre åtgärder. Sam- mantaget bedöms målen för funktionshindrade delvis ha uppfyllts under 2006.

50 procent av föräldrarna till barn mellan 6 och 15 år anser att skolvägen är säker, enligt Vägverkets enkät. Var tionde förälder anser att skolvägen är mycket otrygg. För många barn har situationen förbättrats genom de 368 trafiksä- kerhetsåtgärder som har genomförts längs det statliga vägnätet. Barnkonsekvensanalyser har genomförts i ett antal projekt där barn lämnat information om de risker de uppfattar i ett visst område.

Andelen cyklister av det totala kortväga re- sandet bedöms ha minskat under 2006.

för näringslivet har avstängningarna pga. tjäl- lossning minskat under 2006.

En säker trafik

Målet är en säker trafik, där det långsiktiga målet för trafiksäkerheten ska vara att ingen dödas eller allvarligt skadas till följd av trafikolyckor inom vägtransportsystemet. Vägtransportsystemets utformning och funktion ska anpassas till de krav som följer av detta.

Antalet dödade 2006 beräknas vara 445 (440) personer. Etappmålet 2007 om högst 270 dödade kommer inte att uppnås. Jämfört med 2005 be- räknas antalet dödade ha minskat bland bilpassa- gerare och cyklister. Antalet dödade på motor- cykel och moped har däremot ökat. Ungefär 25 procent av de trafikdödade är kvinnor. Antalet dödade barn var 40 (29). Under 2006 har det skett en ökning av antalet barn som dödats när de har varit passagerare i personbilar eller gå- ende.

Under 2006 beräknas 4 010 (3 915) personer ha skadats svårt.

De verksamhetsmål regeringen beslutade för Vägverket i regleringsbrevet för 2007 inom tra- fiksäkerhetsområdet var att kostnadseffektiva trafiksäkerhetsåtgärder skulle genomföras på det statliga vägnätet så att antalet dödade i trafik- olyckor minskar med minst 20 personer under året samt att åtgärder som särskilt syftar till att förbättra barns trafiksäkerhet skulle prioriteras. Målet om kostnadseffektiva åtgärder bedöms vara uppfyllt medan målet om barns trafiksäker- het bedöms vara delvis uppfyllt.

En hög transportkvalitet

Målet är att vägtransportsystemets utformning och funktion medger en hög transportkvalitet för medborgarna och näringslivet.

Andelen spåriga vägar har totalt sett ökat nå- got under 2006. Andelen ojämna vägar har dock minskat successivt under senare år. Även bärig- hetsrestriktionerna har minskat.

Tjällossningsperioden 2006 var något svårare än 2005, främst i södra Sverige. Antalet kilome- ter avstängd väg var 14 008 km (13 888), vilket är något över genomsnittet de fem senaste åren. För de vägar som pekats ut som särskilt viktiga

En god miljö

Målet är en god miljö, där vägtransportsystemets utformning och funktion anpassas till krav på god och hälsosam livsmiljö för alla, där natur- och kulturmiljö skyddas mot skador samt en god hushållning med mark, vatten, energi och andra naturresurser främjas. Vägtransportsyste- mets utformning ska bidra till att de nationella miljökvalitetsmålen nås.

Under 2006 minskade utsläppen av koldioxid från vägtrafiken med ca 1 procent. Orsaken är främst att personbilarna blivit mer bränslesnåla samt använder alternativa drivmedel i större ut- sträckning. Trots denna positiva utveckling ut-

görs stora delar av bilparken fortfarande av rela- tivt stora bilar av äldre årsmodell med hög bränsleförbrukning. Sedan 1990 har koldioxidut- släppen från vägtrafiken ökat med ca 10 procent. För att nå etappmålet för koldioxidutsläpp krävs att utsläppen fortsättningsvis minskar med 2,5 procent per år.

Utsläppen av kväveoxider och kolväten har minskat under 2006. Detta beror på att fordon med bättre miljöegenskaper står för en allt större del av trafikarbetet. Dessa utsläpp förväntas fort- sätta att minska, beroende på dels hårdare avgas- krav för såväl lätta som tunga fordon, dels skrot- ning av gamla fordon med höga utsläpp.

Luftkvaliteten har inte förbättrats lika mycket de senaste åren som tidigare. I flera tätorter sker fortfarande överskridanden av miljökvalitets- normer, främst för kvävedioxid och partiklar. För att minska partikelhalterna har Vägverket bl.a. genomfört informationsinsatser om hälso- effekter av partiklar och de negativa effekterna av dubbdäckanvändning i tätorter. I flera städer pågår också försök med alternativa väghållnings- åtgärder för att minska halterna av partiklar.

Som en följd av försöket med trängselskatt i Stockholm beräknas utsläppen ha minskat med 8-14 procent i innerstaden och med 2-3 procent i länet. Under 2006 var cirka 38 000 boende längs det statliga vägnätet utsatta för vägtrafikbuller överskridande det gällande riktvärdet 65 dBA ekvivalentnivå utomhus vid fasad. De flesta av dessa har fått en bullernivå inomhus under rikt- värdet 30 dBA ekvivalentnivå. Cirka 3 200 per- soner längs det statliga vägnätet var dock utsatta för vägtrafikbuller med en bullernivå som över- stiger riktvärdet inomhus.

En positiv regional utveckling

Målet är en positiv regional utveckling, där väg- transportsystemet utformning och funktion ska bidra till att uppnå målet för den regionala ut- vecklingspolitiken samt motverka nackdelar av långa transportavstånd. Resultat som påverkat den regionala utvecklingen redovisas i avsnitten om tillgänglighet och transportkvalitet.

Ett jämställt transportsystem

Målet är ett jämställt vägtransportsystem, som är utformat så att det svarar mot både kvinnors och

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

mäns transportbehov. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter att påverka transportsyste- mets tillkomst, utformning och förvaltning, och deras värderingar ska tillmätas samma vikt.

Under året har Vägverket bl.a. analyserat skillnader i kvinnors och mäns utnyttjande av vägtransportsystemet och deras möjligheter att påverka dess utveckling och förvaltning samt an- delen kvinnor och män som medverkar i arbets- grupper eller andra samarbetsforum i myndig- hetens externa verksamhet.

Analyserna visar bl.a. att kvinnor i större ut- sträckning än män arbetar deltid och tar på sig större ansvar för hushållsarbete och omsorg om barn och gamla. Det har troligen påverkat de transporter som kvinnor och män efterfrågar.

Analyserna visar bl.a. att kvinnor generellt rör sig över mindre geografiska områden än män. Män reser längre sträckor till sitt arbete än kvin- nor och har också i genomsnitt en geografiskt större arbetsmarknad än kvinnor.

När det gäller makt och inflytande har Väg- verket bl.a. följt upp i vilken omfattning kvinnor medverkar i arbetsgrupper eller andra samar- betsforum i Vägverkets externa verksamhet. På de cirka 250 (200) möten som följts upp var an- delen kvinnliga deltagare cirka 32 procent (30). Bland dem som representerat Vägverket på mö- tena var 30 procent kvinnor (26).

Mål kopplade till flera verksamhetsområden

Förutom de sex delmålen har myndigheten mål som är kopplade till flera verksamhetsområden.

Avgifterna inom den offentligrättsliga verk- samheten har inte ökat mer än KPI.

Produktiviteten för drift- och underhållsverk- samheten bedöms ha ökat under 2006.

Lönsamheten för produktionsverksamheten ska vara jämförbar med branschen i övrigt. En översiktlig jämförelse visar att Vägverket Pro- duktion har en rörelsemarginal som är jämförbar med konkurrenterna. Vägverket Konsult har en rörelsemarginal som är sämre än jämförbara bo- lag i konsultbranschen.

Uppföljning av investeringar

År 2006 är det tredje året i den nationella väg- hållningsplanen för 2004–2015 och redovis- ningen visar att genomförandet av den nationella

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

väghållningsplanen har hunnit olika långt för olika typer av åtgärder (se tabell 5.3). För mötes- separering och mindre trafiksäkerhetsåtgärder har nära hälften av planen redan genomförts, medan motsvarande siffra för väginvesteringar är 19 procent. För den nationella väghållningspla-

nen i helhet visar redovisningen att 23 procent av investeringsåtgärderna har genomförts efter tre år av de totalt 12 år som planen avser.

Tabell 5.3 Uppföljning av åtgärder i nationell väghållningsplan

Kostnader i miljoner kronor, prisnivå 2004

	Väg-invester-	Bärighet och	Mötesseparering	Miljö	Övriga	Summa
	ingar	tjälsäkring	och mindre trafik-		1
	ingar	tjälsäkring	och mindre trafik-		åtgärderP	P
			säkerhetsåtgärder
Volym verksamhet 2006, mnkr	1 692	1 285	742	177	63	3 960

Volym verksamhet 2004–2006, mnkr	5 888	3 964	2 260	532	243	12 888

2	30 600	17 000	4 900	3 000	800	56 300
Plan 2004–2015P	30 600	17 000	4 900	3 000	800	56 300
P

Andel av plan (%) som genomförts 2004–2006	19	23	46	18	30	23

1P InnefattarP handikappanpassningar, kollektivtrafikåtgärder, rast- och informationsplatser samt fysiska anordningar för trafikövervakning. 2P ExklusiveP FUD (forskning, utveckling och demonstration) samt återbetalning av lån.

I de regionala planerna framgår fördelningen av det ackumulerade utfallet per åtgärdskategori av tabell 5.4.

Tabell 5.4 Uppföljning av åtgärder i regionala planer

Kostnader i miljoner kronor, prisnivå 2004

	Väg-inves-	Mötes-	Övriga åtgärder	Bidrag	Bidrag kollek-	Enskilda vä-	Summa
	ter-ingar	separering	inkl.väg-infor-	trafik-sä-	tiv-trafik	gar
		och mindre	matik	kerhet och
		trafiksäker-		miljö
		hets-åtgär-
		der
Volym verksamhet 2006, mnkr	1 734	192	41	98	109	5	2 180

Volym verksamhet 2004–2006, mnkr	4 449	1 141	224	322	378	23	6 538

1	10 228	1 739	538	692	1 254		2
Plan 2004–2009P	10 228	1 739	538	692	1 254		14 451P
P							P

Andel i procent av total	44	66	42	47	30		45

1P UppföljningenP avser perioden fram till 2009 eftersom den tidigare regeringen beslutat att samtliga regionala planer ska vara lika långt genomförda år 2009. 2P DeP beslutade planerna för perioden 2004–2009 avviker något från den tidigare regeringens direktiv. Därför är summan inte 14 250.

Enligt den tidigare regeringens beslut 2004 om definitiva ekonomiska ramar för länsplaner för regional transportinfrastruktur för 2004– 2015 ska genomförandet av länsplanerna ske på sådant sätt att efter halva planperioden (vid ut- gången av 2009) ska samtliga länsplaner vara lika långt genomförda. Redovisningen av det acku- mulerade utfallet i tabell 5.5 jämförs därför med länsplanernas innehåll 2004–2009. Redovis- ningen visar att av det totala innehållet i de sex första åren av länsplanerna har 45 procent ge- nomförts under de första tre åren.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 5.5 Uppföljning av länsfördelning i regional plan

Kostnader i miljoner kronor, prisnivå 2004

	Utfall 2006	Utfall 2004–2006	Plan 2004–2009	Andel utfall 2004–2006 av
				plan 2004–2009 %
Stockholm	1 159	2 743	5007	55

Uppsala	104	298	575	52

Södermanland	117	229	516	44

Östergötland	104	203	544	37

Jönköping	21	133	493	27

Kronoberg	35	143	234	61

Kalmar	33	101	258	39

Gotland	3	30	69	44

Blekinge	8	73	200	36

Skåne	169	561	1 618	35

Halland	48	135	444	30

Västra Götaland	134	568	1 778	32

Värmland	31	147	261	56

Örebro	28	130	378	34

Västmanland	18	94	295	32

Dalarna	83	477	495	96

Gävleborg	13	79	283	28

Västernorrland	19	68	206	33

Jämtland	7	168	151	111

Västerbotten	26	79	239	33

Norrbotten	21	80	206	39

Summa	2 180	6 538	14 250	46

Under året har nio större objekt, överstigande 50 miljoner kronor vardera, öppnats för trafik. De representerar tillsammans en investerings- volym på 5 099 miljoner kronor. Jämfört med budgeterad kostnad vid byggstart var kostnads- fördyringen 4 procent. För sju av de stora pro- jekten finns samhällsekonomiska kalkyler och fyra av dessa uppvisar en positiv samhällseko- nomisk lönsamhet. Av de tre olönsamma ob- jekten står Götaleden i Göteborg för merparten av investerat kapital. Utfallet för respektive ob- jekt redovisas i nedanstående tabell.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 5.6 Uppföljning av kostnader samt redovisning av kalkylerad samhällsnytta för objekt större än 50 miljoner kronor som öppnats för trafik under 2006

Miljoner kronor i prisnivå 2005

Väg	Vägtyp	Sträcka	Längd	Kostnad	Budget	Plan	1		2		3
Väg	Vägtyp	Sträcka	Längd	Kostnad	Budget	Plan	NNKP	P	RestidP	P	DödadeP
			km	slutlig	inför bygg-						och svårt
											P
					start						skadade

	E 4	Motorväg	Markaryd–Strömsnäsbruk	18	808	818	806	0,1	124	3,5
	Rv 44	Motorväg	Väne Ryr–Båberg	6	284	281	306	1,5	113	1,8

	Rv 45	Motorväg	6	3	3 490	3 305	-	-0,8	490	0,6
			P
			Götaleden i GöteborgP
	E 4	4	Torsboda–Kittjärn	21	95	96	-	0,6	18	0,9
		P
		MFV/4-fält tätortP
	Rv 23	4	Örnsköldsvik–Arnäsvall	4	112	100	102	0,3	-4	1,4
		P
		MFV/4-fält tätortP
	Rv 26	4	Genom Sandsbro	2	94	95	96	-0,4	20	0,3
		P
		MFV/4-fält tätortP
	Rv 26	4	Karlstorp–Karleby	28	55	53
		P
		MFV/4fält tätortP
	Rv 26	5	Remmen–W länsgräns	7	76	78	81
		P
		LVmötande trafikP
	Rv 68	bärighetsförbättr.	Horndal–X länsgräns	9	85	79		-0,7	6	0,1

1
P	P
	Nettonuvärdeskvot, mått på samhällsekonomisk lönsamhet.
2
P	P
	Minskad restid i tusental timmar/år.
3
P	P
	Minskat antal dödade och svårt skadade per år.
4
P	P
	Mötesfri väg och flerfältsväg i tätort.
5
P	P
	Landsväg med mötande trafik.
6
P	P
	Götaleden ingår i Göteborgsöverenskommelsen och inte i nationell väghållningsplan.

Under året har 60 objekt med investeringskost- nad mellan 5 och 49 miljoner kronor färdig- ställts. De representerar en investeringsvolym på ca 990 miljoner kronor. Fördyringen jämfört med budgeterad kostnad vid byggstart var i ge- nomsnitt 1 procent.

5.3.3Analys och slutsatser

Vägtrafiken förväntas öka under den kommande tioårsperioden och kommer även fortsättnings- vis ha en helt dominerande ställning. Under de senaste 10 åren har vägtrafiken ökat med 13 pro- cent. Ökade inkomster leder till ett ökat bilinne- hav och strukturomvandlingen i näringslivet leder till att allt mer högförädlat gods produceras och konsumeras, vilket ökar efterfrågan på last- bilstransporter. Trafikutvecklingen fram till 2020 prognostiseras till 1,8 procent per år för lastbilar och 0,8 procent per år för personbilar.

Under 2006 färdigställdes ett flertal viktiga vägprojekt, som har bidragit till en förbättrad tillgänglighet i vägtransportsystemet. Den nya förbifarten vid Markaryd innebar att E 4 blev mötesfri hela vägen från Helsingborg till Upp- sala. I slutet av året förlängdes denna sträcka ge- nom öppnandet av Uppsala–Björklinge, som in- nebär att genomfartstrafiken på E 4 nu går utanför Uppsala. I Göteborg invigdes Götale- den, inklusive den 1,5 km långa Götatunneln under stadens centrala delar.

Året präglades också av ett par dramatiska vägras: E 14 vid Enafors i Jämtland i juli och E 6 vid Munkedal i Bohuslän i december. Vägverket har på regeringens uppdrag arbetat med att be- döma och förebygga risk för erosion, ras och skred.

Ett försök med trängselskatt i Stockholm genomfördes under första halvåret 2006. Under försökstiden minskade trafiken i Stockholms in- nerstad med 14 procent, vilket innebar en för- bättrad luftkvalitet. Restiderna minskade i inner- staden och på vissa infartsleder. Efter försökstidens slut återgick trafiken i stort till ti- digare års mönster och nivåer. Riksdagen har under 2007 beslutat att införa trängselskatt i Stockholm från den 1 augusti 2007.

Över 700 trafiksäkerhetskameror sattes upp under 2006. Mätningar visar att hastighetsöver- trädelserna har minskat med drygt 10 procent på de sträckor där kameror satts upp.

Antalet dödade i vägtrafiken 2006 beräknas vara 445 personer, vilket är något fler än 2005. Etappmålet 2007 om högst 270 dödade kommer inte att uppnås. Jämfört med 2005 beräknas an- talet dödade ha minskat bland bilpassagerare och cyklister. Antalet dödade på motorcykel och moped har däremot ökat.

Regeringen gav i november 2006 Vägverket i uppdrag att revidera den nu gällande nationella väghållningsplanen för perioden 2004–2015 ef- tersom det fanns brister i den plan som den tidi- gare regeringen fastställt. Bristerna gäller främst

tidsplaner och kostnadsberäkningar för olika projekt. Regeringen kommer senare under 2007 att fastställa en reviderad väghållningsplan för 2004–2015.

5.4Revisionens iakttagelser

Riksrevisionen har lämnat revisionsberättelse utan invändning för Vägverket, dvs. Riksrevi- sionen har bedömt att myndighetens årsredovis- ning för räkenskapsåret 2006 i allt väsentligt är rättvisande.

Vägverkets körprov – lika för alla?

Riksrevisionen har lämnat en granskningsrap- port som berör verksamhetsområdet: Vägverkets körprov – lika för alla? (RiR 2007:6)

Riksrevisionen konstaterar i rapporten att an- delen godkända körprov varierar mellan Vägver- kets förarprovkontor, mellan olika delar av lan- det och även mellan trafikinspektörer inom samma kontor. På vissa kontor finns stora varia- tioner och eftersom körkortsaspiranterna förde- las slumpmässigt mellan inspektörerna är det svårt att finna någon förklaring till skillnaderna.

Vägverket anser att skillnaderna mellan olika kontor och olika delar av landet till viss del kan förklaras med skillnader i trafikmiljön, körkorts- aspiranternas motivation och andelen privatan- mälda. Riksrevisionen anser att granskningen ty- der på att vissa variationer kvarstår även efter att man tagit hänsyn till dessa faktorer. Riksrevisio- nen konstaterar att vissa provorter är för små för att trafikinspektörerna ska kunna kontrollera allt som ska ingå i det standardiserade provet och att det alltså finns en diskrepans mellan regelverket och mottagningsorternas förutsättningar att genomföra körprovet.

Förarprovkontor med små variationer mellan inspektörerna har enligt revisionen bland annat följt upp Vägverkets interna kvalitetssäkrings- program i högre utsträckning och medvetet pri- oriterat kvalitetssäkringsarbetet. Vägverket har ett internt kvalitetssäkringsprogram KUSK (Kvalitet, Uppföljning, Standardiserat Körprov) samt övergripande policydokument, men enligt Riksrevisionens bedömning varierar kvalitetssäk- ringsarbetet vid de granskade förarprovkonto- ren. Vägverket har länge arbetat med kvalitets- säkring för att få till stånd en enhetlig bedömning. Verket är medvetet om att det finns

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

variationer i andelen godkända körprov mellan förarprovkontor och mellan trafikinspektörer och har för avsikt att arbeta för en mer enhetlig bedömning.

Riksrevisionen rekommenderar att regeringen följer upp och säkerställer att Vägverket priorite- rar arbetet med att åstadkomma en mer enhetlig bedömning av förarproven, framför allt vad gäller de kontor som uppvisar stora variationer i bedömningarna. Riksrevisionen föreslår en rad åtgärder som Vägverket kan göra för att uppnå detta. Huvudsakligen går dessa ut på en intensi- fierad och enhetlig kvalitetssäkring och tillsyn, djupanalyser och utvärdering av KUSK-arbetet samt användande av ”best practice”. Nedan re- dovisas Riksrevisionens rekommendationer.

Regeringen bör:

följa upp och säkerställa att Vägverket prioriterar arbetet med att åstadkomma en mer enhetlig bedömning av förarproven, framför allt vad gäller de kontor som uppvisar stora variationer i bedömningarna.

Det är därvid viktigt att Vägverket:

intensifierar kvalitetssäkringen och tillsynen av körproven och noggrant följer utveck- lingen av skillnaderna i andelen godkända körprov mellan avdelningar, kontor och in- spektörer,

gör fördjupade analyser av vad som kan för- klara dessa skillnader. De analyser som Riks- revisionen gjort och som presenteras i rap- porten visar att det går att komma längre än vad Vägverket hittills gjort,

utvecklar lämpligare mått för att mäta icke enhetlig bedömning av körproven än det som för närvarande används, dvs. avvikelser från kontorets medelvärde,

ger mer stöd åt förarprovskontorens kvalitetssäkringsarbete, ingriper mot kontor som uppvisar stora variationer i bedömning- arna och sprider goda erfarenheter från förar- provskontorens kvalitetssäkring och KUSK- arbetet,

utvärderar KUSK-systemet för att kunna be- döma om det har bidragit till en mer enhetlig förarprövning,

överväger åtgärder för att göra det praktiskt möjligt att följa provföreskrifterna för det standardiserade körprovet. Det kan ske ge- nom att t.ex. ändra föreskrifterna, lägga re-

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

striktioner på var uppkörning får ske eller ge- nom att pröva vissa moment på annat sätt än vid körprovet.

Inom ramen för regeringens styrning av myn- digheter har regeringen för avsikt att följa de åt- gärder Vägverket planerar för att, med utgångs- punkt i Riksrevisionens granskning och verkets egen bedömning, få till stånd en mer enhetlig bedömning av körproven.

Löpande granskning av Vägverket Produktion

Riksrevisionen har som ett led i den årliga revi- sionen av Vägverket granskat inköp och upp- handling inom Vägverket Produktion (VVP), affärsområde anläggning. Riksrevisionen har lämnat följande rekommendationer till Vägver- ket:

VVP bör vidta kraftfulla åtgärder för att för- bättra efterlevnaden av LOU (lagen om of- fentlig upphandling). Direktupphandling bör endast tillämpas om upphandlingens värde är lågt eller om det finns synnerliga skäl enligt 6 kap. 2§ LOU.

VVP bör förbättra inköpsplaneringen för att undvika att komma i tidsnöd, vilket ökar för- utsättningarna att följa LOU vid inköp. En förbättrad inköpsplanering ger också möjlig- het till en förbättrad inköpssamordning och därmed effektivare inköp, vilket leder till ökad lönsamhet för organisationen.

VVP bör utföra strukturerad uppföljning av att inköp och upphandlingar utförs i enlighet med LOU och de internt fastställda ruti- nerna.

VVP bör tillse att skriftliga avtal alltid upprät- tas vid anlitande av leverantörer.

Vägverket har till Riksrevisionen redovisat ett antal åtgärder man vidtar med anledning av re- kommendationerna från revisionen. Det handlar bl.a. om nya rutiner, förbättrad interninforma- tion och införande av ett nytt inköpssystem.

5.5Politikens inriktning

Vägtransportsystemet har stor betydelse för att stärka förutsättningarna för hållbar tillväxt, sys- selsättning och välfärd i hela landet. Vägtrans- portsystemet måste därför kontinuerligt anpas-

sas till de samhälls- och omvärldsförändringar som sker för att därmed också svara upp mot nya behov. Det innebär att transportsystemet måste anpassas för att bidra till att samhällsut- vecklingen blir långsiktigt hållbar såväl ekono- miskt, miljömässigt som socialt.

I alla delar av landet spelar möjligheterna till goda transporter och transporternas utformning en avgörande roll, både för enskilda individer och för företagens utveckling. De har också be- tydelse för jämställdheten. För en fortsatt hållbar tillväxt i hela landet måste trafikslagen komplet- tera varandra och fungera effektivt ihop över kommun-, läns- och nationsgränser. För en håll- bar tillväxt är även möjligheten att använda elektroniska kommunikationer betydelsefull.

Anslagen till drift och underhåll av vägnätet har under en rad år varit otillräckliga i förhål- lande till vad som krävs för att upprätthålla en samhällsekonomiskt effektiv standard. Samtidigt har trafiken ökat varje år. Detta sammantaget har lett till att standarden på många vägar är bristfäl- lig. Att låta denna utveckling fortsätta innebär i princip en form av kapitalförstöring, samtidigt som näringslivets transportförutsättningar för- sämras, liksom förutsättningarna för person- transporter. Regeringen satsar därför 385 miljo- ner kronor extra på drift och underhåll av vägar.

För att möjliggöra prioriterade investeringar föreslår regeringen att ytterligare 385 miljoner kronor tillförs till investeringar i nationell plan.

Trots detta tillskott kommer regeringens kommande beslut om den nationella väghåll- ningsplanen för 2004–2015 att innebära att an- gelägna projekt behöver senareläggas. Reger- ingen kommer i sitt beredningsarbete att göra en noggrann prövning av de projekt som finns i planerna för att minimera de samhällsekono- miska konsekvenserna av senareläggningarna.

Statsbidraget till enskild väghållning innebär ökade möjligheter att bo och idka näringsliv på landsbygden. Det förbättrar förutsättningarna att ta tillvara landsbygdens traditionella resurser: skogen, malmen och andra råvaror. Det ger dessutom stora delar av befolkningen bättre till- gång till en bra miljö för rekreation samt service- och tjänsteproduktion. Situationen för bidrags- givning till enskild väghållning har blivit alltmer ansträngd genom att kostnaderna för den årliga driften har ökat snabbare än anslagen. Reger- ingen satsar därför 100 miljoner kronor extra på statsbidrag till enskild väghållning.

En utgångspunkt för den nya planeringsom- gång som regeringen har tagit initiativ till är att samhällsekonomiska analyser ska spela en viktig roll vid prioriteringen av infrastrukturinvester- ingar och att det, jämfört med de planer som den tidigare regeringen fastställt, innebär att en större del av investeringarna ska ske inom väg- sektorn

Inom ramen för konkurrenskraftpaketet för jordbruksnäringen avser regeringen att ta bort registerhållningsavgiften för traktorer. Den be- sparing som görs till följd av uteblivna utskick av inbetalningskort kommer att disponeras av Väg- verket.

Trafiksäkerhetsarbetet i enlighet med nollvi- sionen innebär ett delat ansvar mellan de som utformar vägtransportsystemet och trafikan- terna. Det är därför viktigt att med ett uthålligt och systematiskt arbete förmå trafikanterna att ta sitt ansvar att följa det regelverk som gäller för användningen av vägarna. Helt avgörande för att nå trafiksäkerhetsmålen är att trafikanterna bättre följer reglerna avseende nykterhet, hastig- hetsbegränsningar och användning av skyddsut- rustning. Här är det av vikt att utveckla och an- vända effektiva metoder för att verkligen åstadkomma förändrade normer och därmed förändrat beteende hos de olika grupperna trafi- kanter. Vad gäller hastigheterna så förväntas de nya hastighetsgränserna medge bättre möjlighe- ter att sätta rätt hastighet på rätt väg. Regeringen avser återkomma till riksdagen avseende trafik- säkerhetsarbetets fortsatta inriktning baserat på en utvärdering av trafiksäkerhetsarbetet sedan beslutet om nollvisionen.

Försöken med alkolås utvärderas och reglerna för körkort efter rattfylleri ska ses över. Ut- gångspunkten är att rattfylleridömda bara ska få tillbaka sitt körkort om de använder fordon med alkolås. Regeringen överväger också åtgärder för införande av alkolås och annan teknik som för- hindrar påverkade förare i såväl yrkesmässig tra- fik som privata bilar.

Regeringen avser utreda förutsättningar, lämplig utformning samt konsekvenser av att använda en gemensam miljöbilsdefinition vid upphandling, skattelagstiftning samt i andra re- gelverk som avser att främja introduktionen av miljöanpassade bilar.

För närvarande ansvarar Vägverket för anord- nande av teori- och körprov för körkort. Anta- let körkortsaspiranter och antalet provtillfällen varierar kraftigt över året och mellan olika år.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

För att klara de stora variationerna krävs en flexibel organisation. Regeringen avser att se över möjligheterna att lämna över hela eller en del av provverksamheten till privata intressenter.

Trängselskatt infördes i Stockholm den 1 au- gusti i år. Förhandlingsmannen för Stockholms infrastruktur har bl.a. i uppdrag att utvärdera hur intäkterna från trängselskatten kan vara en del av finansieringen av väginfrastrukturen i Stock- holmsregionen. Förhandlingsmannen ska även föreslå en ordning för hur förhandlingens resul- tat ska säkerställas och genomföras. I avvaktan på en sådan organisatorisk lösning som ska ingå i förhandlingsuppgörelsen som redovisas den 1 december i år har Vägverket Region Stockholm, Stockholms stad och AB Storstockholms lokal- trafik (SL) avseende trängselskatten utarbetat dels ett förslag till uppföljnings- och informa- tionsprogram för perioden 2007 och 2008, dels ett förslag till investeringsprogram för åtgärder i vägnätet.

5.6Budgetförslag

5.6.136:1 Vägverket: Administration

Tabell 5.7 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			P		Anslags-
2006	Utfall	938 697		P	sparande	25 223

			P		Utgifts-
2007	Anslag	862 572	1		prognos	857 894
2007	Anslag	862 572		P	prognos	857 894

2008	Förslag	1 005 895	P	P

2009	Beräknat	906 077	2
2009	Beräknat	906 077	P	P

2010	Beräknat	929 438	3
2010	Beräknat	929 438	P	P

1P InklusiveP tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna propo- sition.

2P MotsvararP 885 895 tkr i 2008 års prisnivå. 3P MotsvararP 885 895 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslaget används för Vägverkets förvaltnings- kostnader. Från anslaget finansieras kostnader för ledning, vägtrafikinspektion, ekonomiadmi- nistration, personaladministration, planering och uppföljning av verksamheten, övrig stödverk- samhet och intern utveckling till den del dessa aktiviteter inte är direkt hänförliga till kärnverk- samhetens produkter och tjänster/prestationer. Anslaget får användas för att balansera under- skottet som uppstått på grund av den tekniska omläggningen av körkortsavgifter 2001. Ansla- get får även användas till att täcka kostnaderna för registerhållningen för traktorer.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Kostnader för Vägtrafikinspektionen beräknas i stort vara oförändrade jämfört med 2007, dvs. ca 20 miljoner kronor. Vidare finansieras trans- portpolitiska utredningar och bolagsförvaltning som inte är direkt hänförliga till Vägverkets produkter och tjänster från anslaget.

Regeringens överväganden

Från 2001 övergick stora delar av Vägverkets myndighetsutövning och Vägverkets offentlig- rättsligt avgiftsbelagda verksamhet till att bli av- giftsfinansierad från att tidigare ha varit anslags- finansierad. I den ändrade finansieringsmodellen ingick verksamheten inom körkortsområdet. Samtidigt ändrades hanteringen vid debitering av körkortsavgifter. Denna omläggning innebar sammantaget att ett underskott uppstod i den avgiftsfinansierade verksamheten.

Inom ramen för konkurrenskraftpaketet för jordbruksnäringen avser regeringen att ta bort registerhållningsavgiften för traktorer. De ute- blivna avgiftsintäkterna innebär att det uppstår ett underskott i den avgiftsfinansierade verk- samheten. För att balansera de ovan beskrivna underskotten inom den avgiftsfinansierade verk- samheten bör anslaget 36:1 Vägverket: Admi- nistration ökas med 135 000 000 kronor.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 1 005 895 000 kronor anvisas under an- slaget 36:1 Vägverket: Administration för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 906 077 000 kronor respektive 929 438 000 kro- nor.

Tabell 5.8 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 36:1 Vägverket: Administration

Tusental kronor

		2008	2009	2010
1		862 572	862 572	862 572
Anvisat 2007P		862 572	862 572	862 572
P

Förändring till följd av:
2		6 749	26 554	49 477
Pris- och löneomräkningP	P	6 749	26 554	49 477

Beslut		136 574	16 951	17 388

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag		1 005 895	906 077	929 438

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

5.6.236:2 Väghållning och statsbidrag

Tabell 5.9 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			P		Anslags-
2006	Utfall	15 990 803		P	sparande	-87 091

			P		Utgifts-
2007	Anslag	23 839 080	1		prognos	23 885 197
2007	Anslag	23 839 080		P	prognos	23 885 197

2008	Förslag	17 700 663	P	P

2009	Beräknat	18 621 709	2
2009	Beräknat	18 621 709	P	P

2010	Beräknat	18 849 661	3
2010	Beräknat	18 849 661	P	P

1P InklusiveP tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna propo- sition.

2P MotsvararP 18 196 440 tkr i 2008 års prisnivå. 3P MotsvararP 17 977 210 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslaget finansierar

sektorsuppgifter, vilket innefattar sam- lande, stödjande och pådrivande insatser inom trafiksäkerhet och miljö, kollektiv- trafik, handikappfrågor, färdtjänst, fordon, yrkesmässig trafik, väginformatik, sektors- FoU samt bidrag till ideella organisationer som utför sektorsuppgifter,

myndighetsutövning, vilket innefattar tra- fikregister, utarbetande och tillämpning av föreskrifter, m.m.,

statlig väghållning, vilket innefattar vägpla- nering, byggande, drift, underhåll och fy- siska trafiksäkerhetsåtgärder, gång- och cykelvägar på det statliga vägnätet, ränta och amortering på upptagna lån för byg- gande av broar som ersätter färjor, tidiga- relagda väginvesteringar och anläggnings- tillgångar samt kostnader för ränta och amorteringar av upptagna lån,

bidrag, vilket innefattar de statsbidrag som Vägverket administrerar till kollektivtrafik inklusive handikappanpassningsbidrag och särskilda bidrag till storstädernas trafiksy- stem, enskilda vägar, bidrag till gång- och cykelbehov, planskilda passager m.m. för att minska konfliktpunkter mellan skyd- dade och oskyddade trafikanter, förbätt- ring av miljö och trafiksäkerhet på kom- munala vägar samt kompensation till kommunerna för lokal och regional buss- trafik.

Investeringar i vägnätet i Stockholmsregio- nen som görs med överskott från träng- selskatten.

Anslaget får användas för att finansiellt stödja utvecklings- och demonstrationsprojekt som är av principiell eller strategisk betydelse för väg-

transportsystemets långsiktigt hållbara utveck- ling, för informationsverksamhet inom ramen för Vägverkets sektorsansvar samt för åtgärder som är av betydande samhällsintresse även då annan huvudman finns.

Vägverket ingår i samverkansområdet Trans- porter inom Civilt Totalförsvar. Samverkansom- rådet redovisas under utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Verksamheten omfattar uppdragsverksamhet, offentligrättsliga avgifter och avgift för färd på Svinesundsförbindelsen. I uppdragsverksamhe- ten ingår tre affärsenheter; Produktion, Konsult och Färjerederi. Utgångspunkten för affärsen- heterna är att uppnå en lönsamhet i nivå med branschen i övrigt, skild från Vägverkets övriga delar. I uppdragsverksamheten ingår även att administrera stödsystem för andra aktörer inom sektorn. Huvudregeln för denna verksamhet är att full kostnadstäckning ska uppnås. Vägverket beslutar själv (efter samråd med Ekonomistyr- ningsverket) om prissättningen för uppdrags- verksamheten. Vägverkets uppdragsverksamhet omfattar följande tjänster.

Försäljning av informationsuttag ur väg- trafikregistret.

Administration av felparkeringsavgifter.

Försäljning av personliga skyltar.

Försäljning av informationsuttag ur den nationella vägdatabasen.

Försäljning av bygg- och anläggningsarbe- ten (Vägverket Produktion).

Försäljning av konsulttjänster (Vägverket Konsult).

Försäljning av vägfärjetjänster (Vägverket Färjerederiet).

Tillhandahållande av fordon vid förarprov.

Försäljning av utbildning (Vägsektorns ut- bildningscentrum VUC).

Försäljning av trafikdata.

Reservbromateriel.

Fordonsstöd till försäkringskassan.

Certifikat till digitala färdskrivare.

I tabellen nedan framgår kostnader och intäkter för den avgiftsbelagda verksamheten i Vägverket.

Tabell 5.10 Intäkter som Vägverket disponerar

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tusental kronor (löpande priser)
	2008	2009
Vägverket Produktion, Konsult,
Färjerederi och VUC (Vägsek-
torns utbildningscentrum)

Intäkter	2 517 000	2 622 000

Kostnader efter finansnetto	2 446 000	2 555 000

Resultat efter finansnetto	71 000	67 000

Kostnadstäckning i procent	103	103

Övriga avgifter

Intäkter	152 000	142 000

Kostnader	83 000	82 000

Resultat	69 000	60 000

Kostnadstäckning i procent	183	173

Offentligrättsliga avgifter

Intäkter	756 000	873 000

Kostnader	837 000	845 000

Resultat	-81 000	28 000

Kostnadstäckning i procent	90	103

Avgift Svinesundsförbindelse

Intäkter	64 000	66 000

Kostnader	64 000	66 000

Resultat	0	0

Kostnadstäckning i procent	100	100

Stora delar av myndighetsutövningen finansieras via avgifter för registerhållning, registrerings- skyltar, körkortstillverkning och prov inom yr- kestrafik- och körkortsområdet. En ny form av avgift är införd och avser Svinesundsförbindel- sen. Avgiftsintäkterna ska täcka bl.a. invester- ingskostnaderna för den nya Svinesundsförbin- delsen.

De offentligrättsliga avgifter som Vägverket inte disponerar är ansökningsavgifter för främst transportdispenser samt kontrollavgift enligt la- gen om motorfordons avgasrening och motor- bränslen. De redovisas i tabell 5.11.

Tabell 5.11 Intäkter som Vägverket inte disponerar

Tusental kronor (löpande priser)

	2008	2009
Offentligrättsliga
avgifter

Intäkter	38 000	38 000

Kostnader	38 000	38 000

Resultat	0	0

Kostnadstäckning i	100	100
procent

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Investeringsplan

Vägverkets investeringsvolym bestäms av anvi- sade anslag, de lån Vägverket tar upp och de till- skott som erhålls via externa bidrag. Investering- arna omfattar i princip de investeringar som fast- ställts av den tidigare regeringen i nationell väg- hållningsplan och av länen i de regionala pla-

Tabell 5.12 Investeringsplan

Miljoner kronor

Utfall

2006

nerna. Därutöver omfattar Vägverkets inve- steringar broar som ersätter färjor, tidigarelagda vägprojekt och andra särskilt godkända väg- projekt som helt eller delvis finansieras med lån och/eller externa bidrag. Regeringen föreslår att investeringsplanen för Vägverket godkänns.

Prognos	Budget	Beräknat	Beräknat
2007	2008	2009	2010

lnvestering i nationell plan	3 843	5 611	6 132	4 609	3 958
Investering i regional plan	2 078	2 420	2 157	1 818	1 746

Bärighetshöjande åtgärder	1 284	1 249	1 294	1 334	1 361

Stockholms- och Göteborgsprojekten	287	67	0	0	0

Investeringar i anläggningstillgångar	680	500	300	300	300

Summa investeringar	8 172	9 847	9 883	8 061	7 365

Anslag (inklusive anslagskredit)	5 946	6 505	7 456	6 671	6 797

Lån	1 912	1 965	2 290	1 757	964

Extern bidrag och förskottering	314	1 377	137	-367	-396

Summa finansiering	8 172	9 847	9 883	8 061	7 365

Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser

Den verksamhet som Vägverket bedriver inne- bär ofta att Vägverket ingår långsiktiga avtal med externa parter om ekonomiska förpliktelser för flera år framåt i tiden. Det gäller såväl avtal om investeringar som avtal gällande drift och under- håll av vägnätet. Vägverket sluter fleråriga FoU- avtal och har i uppdrag att lämna bidrag till olika ändamål. Med hänsyn till det anförda bör reger- ingen ges bemyndigande att ingå sådana ekono- miska förpliktelser. Detta bemyndigande bör avse all upphandlad verksamhet och bidrag där

fleråriga avtal sluts, som inte faller under 13 § la- gen (1996:1059) om statsbudgeten, oavsett om avtalen avser Vägverkets interna resultatenheter eller externa leverantörer. Regeringen föreslår att bemyndigandet avser det totalbelopp som re- geringen får ha bundit upp i avtal vid budgetårets utgång. Bemyndigandet för 2008 föreslås till 47 800 miljoner kronor i enlighet med tabell 5.13.

I beräkningarna av bemyndigandets storlek inkluderas framtida räntekostnader på upptagna lån. Vid beräkningen av bemyndiganderamen har en kalkylränta på 4,5 procent använts i de fall lå- nen inte är bundna.

Tabell 5.13 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden, inklusive räntekostnader

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2006	2007	2008	2009	2010–
Ingående åtaganden	44 649 421	46 426 309	46 800 000

Nya åtaganden	13 234 128	19 412 000	10 840 000

Infriade åtaganden	-11 457 241	-19 038 000	-9 840 000	-10 500 000	-37 300 000

Utestående åtaganden	46 426 309	46 800 000	47 800 000

Erhållet/föreslaget bemyndigande	54 000 000	59 000 000	47 800 000

Lån som tas upp av Vägverket

Vägverket har tagit upp lån för att finansiera an- läggningstillgångar, broar som ersätter färjor och vissa specifika vägprojekt. När det gäller anlägg- ningstillgångar ska dessa enligt lagen (1996:1059) om statsbudgeten finansieras med lån i Riksgäldskontoret. Vägverkets omsätt- ningstillgångar finansieras över verkets ränte- konto med därtill kopplad kredit. I det följande ges en närmare redovisning av vad de olika del- posterna i tabell 5.14 innebär.

Vägverket får ta upp lån i Riksgäldskontoret för broinvesteringar som ersätter färjor på sta- tens vägnät utan att öka Vägverkets anslagsför- brukning. För att betala lånekostnaderna för så- dana objekt ska Vägverket använda inbesparade driftmedel från färjetrafiken.

Riksdagen beslutade 1987 att utbyggnaden av motorvägen mellan Stenungsund och Ljungskile på väg E 6 skulle finansieras med lån i Riksgälds- kontoret. Lånet beräknas vara slutamorterat 2031.

Den tidigare regeringen undertecknade 2002 ett avtal med den norska regeringen om byggan- det av Svinesundsförbindelsen. Investeringsut- gifterna är lånefinansierade i både Sverige och Norge. De svenska lånen för Svinesundsförbin- delsen ska vara slutamorterade till 2022.

Den tidigare regeringen föreslog 2001 (prop. 2001/02:20) att en ökad satsning på infrastruktu- ren under perioden 2002–2004 skulle göras. Sammantaget 12 000 miljoner kronor skulle av- sättas för ökade resurser i infrastrukturen. Av dessa ökade resurser avsattes 18 procent till bä

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

righet, tjälsäkring och rekonstruktion och 36 procent till investeringar i vägar. Resterande de- lar avsåg järnvägsåtgärder. Lån avseende denna s.k. närtidssatsning slutamorterades under 2007.

Riksdagen beslutade med anledning av tilläggsbudget i samband med 2004 års ekono- miska vårproposition (prop. 2003/04:100, bet. 2003/04:FiU21, rskr. 2003/04:274) att regerin- gen får besluta om en låneram i Riksgäldskon- toret för de prioriterade vägprojekten E 6 delen Rabbalshede–Hogdal, E 20 delen Tollered– Alingsås samt genom Alingsås, Rv 40 delen Brämhult–Hester, Rv 40 delen Haga–Ljunga- rum, Rv 45 delen Angeredsbron–Älvängen, Rv 44 delen Båberg–Väne Ryr samt Rv 49 Skara– Varnhem. Dessa prioriterade vägprojekt beräk- nas kosta sammantaget 8 500 miljoner kronor i 2004 års prisnivå. Vägprojekten ska amorteras i 25 år efter färdigställande.

Inom ramen för de s.k. storstadspaketen har vissa väginvesteringar i Stockholm och Göteborg lånefinansierats. För Stockholmsprojektens del beräknas lånen vara slutamorterade 2026 och för Göteborgsprojekten gäller 2025 som slutår.

För samtliga ovanstående nämnda objekt fö- reslås en sammanlagd låneram på högst 14 000 miljoner kronor i Riksgäldskontoret.

I tabell 5.14 redovisas nettoupplåningen med utgångspunkt från nu fattade beslut och förslag om anslag för amortering.

I tabell 5.15 redovisas Vägverkets ackumule- rade skuld 2006–2015, vilken är en konsekvens av den nettoupplåning som anges i tabell 5.14.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 5.14 Beräknad nettoupplåning för vägar 2007-2015

Miljoner kronor

Objekt	Skuld	2007	2008	2009	2010		2011		2012	2013	2014	2015		Skuld
2006-12-													2015-12-31
	31
Broinvesteringar	152	-13	-13	-12	-13		-13		-13	-12	-8	-8		47

Väg E 6 Ljungskile	725	-29	-29	-29	-29		-29		-29	-29	-29	-29		464

E6 Svinesundsför-	792	-26	-25	-24	-26		-27		-28	-30	-31	-32		543
bindelsen

E6 Svinesunds-	71	-71												0
förbindelsen, Tull-
station

Investering i närtid	3 113	-3 113												0

Prioriterade projekt	1 403	1 323	2 044	1 435	643		648		623	242	104	-223		8 242

Södra länken	5 819	-2 393	-88	-97	-91		-101		-111	-122	-134	-146		2 534

Övriga Stockholms-	1 656	-73	-81	-77	-78		-86		-93	-102	-110	-118		837
projekt

Göteborgspaketet,	2 342	-1 512	-2	-27	-7		-45		-36	-43	-50	-58		561
vägar

Göteborgspaketet,	1 716	-330	57	-44	-15		-76		-46	-47	-48	-49		1 117
bidrag

Totalt	17 789	-6 237	1 862	1 125	384		271		266	-144	-307	-663		14 346


Tabell 5.15 Beräknad låneskuld för vägar 2006-2015
Miljoner kronor
Objekt		Skuld	Skuld	Skuld		Skuld	Skuld			Skuld	Skuld	Skuld	Skuld	Skuld
Objekt		Skuld	Skuld	Skuld		Skuld	Skuld			Skuld	Skuld	Skuld	Skuld	Skuld
		2006	2007	2008		2009	2010			2011	2012	2013	2014	2015
Broinvesteringar		152	139	126		114		101		88	75	63	55	47

Väg E 6		725	696	667		638		609		580	551	522	493	464

E6 Svinesundsförbindelsen		792	766	741		717		691		664	636	606	575	543
(exkl Hogdal-Nordby)

E6 Svinesundsförbindelsen,		71	0	0		0		0		0	0	0	0	0
Tullstation

Investering i närtid		3 113	0	0		0		0		0	0	0	0	0

Prioriterade projekt		1 403	2 726	4 770		6 205	6 848			7 496	8 119	8 361	8 465	8 242

Södra länken		5 819	3 426	3 338		3 240	3 149			3 048	2 937	2 814	2 681	2 534

Övriga Stockholmsprojekt		1 656	1 583	1 502		1 425	1 347			1 261	1 168	1 066	956	837

Göteborgspaketet, vägar		2 342	830	828		801		794		749	713	670	620	561

Göteborgspaketet, bidrag		1 716	1 386	1 442		1 398	1 383			1 307	1 261	1 214	1 166	1 117

Totalt		17 789	11 552	13 414		14 538	14	923	15 194		15 460	15 316	15 010	14 346

Merparten av de lån som Vägverket har ska åter- betalas genom att Vägverkets anslag belastas med kostnader för räntor och amorteringar. Ett undantag utgörs av lånen för nya Svinesunds- förbindelsen som återbetalas med avgifter. I ta- bell 5.16 redovisas det beräknade årliga anslags- behovet 2006–2015 för räntor och amortering av dessa lån vid en kalkylränta på 4,5 procent.

Byggandet av Öresundsbron finansierades med statligt garanterade lån. Den nya modellen för hantering av statliga garantier innebär att alla garantier som staten ställer ut ska prissättas ut- ifrån statens ekonomiska risk och övriga kostna- der för åtagandet. Riskavgiften finansieras med hälften vardera från anslagen 36:2 Väghållning och statsbidrag respektive 36:4 Banverket: Ban-

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

hållning och sektorsuppgifter. För Södra länken, övriga Stockholmsprojekt och Göteborgspaketet redovisas den anslagsbelastning som krävs för att räntor och amortering i form av annuitet för projekten ska vara återbetalda 25 år efter det att de tas i bruk. Återbetalningstiden är i enlighet med riksdagens beslut (prop. 2000/01:1, bet. 2000/01:TU1, rskr. 2000/01:80). För övriga lån i tabell 5.16 redovisade den tidigare regeringen i

1998 års ekonomiska vårproposition (prop. 1997/98:150) sin avsikt att beträffande anslagen 36:2 Väghållning och statsbidrag samt 36:4 Ban- verket: Banhållning och sektorsuppgifter inom ut- giftsområde 22 redovisa i vilken utsträckning som anslagsutrymmet intecknas fram t.o.m. 2015 av redan fattade beslut. För Vägverkets verksamhet görs det i tabell 5.16.

Tabell 5.16 Anslagsbehov för räntor och återbetalning av lån för vägar 2006-2015

Miljoner kronor

	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012	2013	2014	2015
Lån i RGK

Räntor	566	728	507	576	644	659	673	676	666	644

Amorteringar	863	7 720	289	296	288	447	472	500	634	729

Summa räntor och amor-	1 430	8 448	796	872	932	1 106	1 145	1 176	1 300	1 373
teringar

Riskavgift Öresundsbron	85	85	85	85	85	85	85	85	85	85

Totalt anslagsbelastning	1 515	8 532	881	958	1 017	1 190	1 230	1 260	1 384	1 458

Regeringens överväganden

Överväganden för 2008

Riksdagen har beslutat om utökade planerings- ramar för väg- och järnvägsinvesteringar 2004– 2015 (prop. 2003/04:95, bet. 2003/04:TU10, rskr. 2003/04:266). Beslutet innebär att den ekonomiska planeringsramen för investeringar i nationella stamvägar för perioden 2004–2015 ska vara 42,1 miljarder kronor. Sedan tidigare har riksdagen beslutat att den ekonomiska plane- ringsramen för regional transportinfrastruktur ska vara 30 miljarder kronor (varav 1,5 miljarder kronor avser bidrag till investeringar i spårfor- don för regional spårtrafik) (prop. 2001/02:20, bet. 2001/02:TU2, rskr. 2001/02:126).

Den tidigare regeringen har fastställt den na- tionella väghållningsplanen för perioden 2004– 2015 och beslutat om definitiva ekonomiska ramar till länsplanerna för regional transport- infrastruktur för samma period. Respektive län har därefter fastställt länsplanerna för regional transportinfrastruktur.

Den amortering av låneskulden på 7 miljarder kronor som görs 2007 i enlighet med förslag på tilläggsbudget i denna proposition, innebär att anslagsbehovet för räntor och återbetalning av lån för vägar 2008 blir ca 870 miljoner kronor lägre än vad som tidigare beräknats. Dessa medel fördelas så att 385 miljoner kronor tillförs drift och underhåll, 385 miljoner kronor tillförs inve

steringar i nationell plan och 100 miljoner kro- nor tillförs bidrag för drift och byggande av en- skilda vägar.

Trängselskatt infördes i Stockholm den 1 au- gusti i år. Intäkterna ska användas till invester- ingar i vägnätet i Stockholmsregionen, såsom förbifart Stockholm och andra angelägna insatser för att öka framkomligheten i vägnätet. För- handlingsmannen för Stockholms infrastruktur har till uppdrag att till den 1 december i år genomföra en förhandling om Stockholms läns infrastruktur. Intäkterna från trängselskatten re- dovisas mot inkomsttitel på statsbudgetens in- komstsida. För redovisning av utgifterna upp- rättades i 2007 års ekonomiska vårproposition ett nytt anslag 36:17 Trängselskatt i Stockholm: Administrationskostnader m.m. Anslaget är avsett för de system- och administrationskostnader som Vägverket, Skatteverket, Sveriges Domsto- lar och Kronofogdemyndigheten har till följd av trängselskatten. Vad gäller investeringar som genomförs på regionens vägnät har regeringen för avsikt att upprätta en anslagspost under an- slaget 36:2 Väghållning och statsbidrag som utgör skillnaden mellan inkomster av trängselskatten och system- och administrationskostnader. Un- der 2008 beräknas det överskott som kan använ- das för investeringar uppgå till 202 miljoner kro- nor. Under 2009 och 2010 beräknas överskottet uppgå till 410 respektive 460 miljoner kronor. Under 2007 kommer intäkterna att vara lägre än

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

system- och administrationskostnaderna. Detta underskott reducerar anslagsposten för investeringar 2008, vilket förklarar det lägre beloppet för 2008 jämfört med beloppen för 2009 och 2010.

Förslag och beräkningar 2008–2010

Mot bakgrund av de överväganden som redo- visats ovan föreslår regeringen att 17 700 663 000 kronor anvisas under anslaget 36:2 Väghållning

och statsbidrag för 2008. För 2009 och 2010 be- räknas anslaget till 18 621 709 000 kronor re- spektive 18 849 661 000 kronor.

Av tabell 5.17 framgår en preliminär beräk- ning av olika anslagsposter och delposter för 2008–2010. Det ankommer dock på regeringen att slutligt besluta om medlens fördelning på poster.

Tabell 5.17 Anslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag fördelat på anslagsposter och delposter

Miljoner kronor

	Utfall	Anslag	Prognos	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2006	2007	2007	2008	2009	2010
Sektorsuppgifter	515	517	517	539	559	563

Myndighetsutövning	299	300	306	313	325	327

Investeringar i nationell plan	2 693	2 806	3 028	3 248	3 373	3 396

Investeringar i regional plan	1 969	1 925	2 088	2 005	2 082	2 097

Bärighet, tjälsäkring och rekonstruktion	1 284	1 249	1 172	1 301	1 351	1 360

Drift och underhåll	7 116	7 434	7 313	8 070	8 379	8 437

Räntor och återbetalning av lån för vägar	1 184	8 608	8 484	881	958	1 017

Bidrag för drift och byggande av enskilda vägar	687	702	695	831	863	869

Storstadsöverenskommelsen	7	35	0	36	38	38

Bidrag i regionala planer	229	256	273	267	277	279

Trängselskatt i Stockholm				202	410	460

Till Regeringskansliets disposition	2	2	2	2	2	2

Till Verket för innovationssystem	5	5	5	5	5	5

Summa	15 991	23 839	23 885	17 701	18 622	18 850

Anslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag för perioden 2008–2010 har beräknats enligt ned- anstående tabell.

Tabell 5.18 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 36:2 Väghållning och statsbidrag

Tusental kronor

	2008	2009	2010
1	16 839 080	16 839 080	16 839 080
Anvisat 2007P	16 839 080	16 839 080	16 839 080
P

Förändring till följd
av:
Pris- och löne-
2	319 943	720 966	1 152 687
omräkningP	319 943	720 966	1 152 687
P

Beslut	541 640	1 061 663	857 894

Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat
anslag	17 700 663	18 621 709	18 849 661

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbud- get. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräknin36:17 Trängselskatt i Stockholm: Admi- nistrationskostnader m.m

5.6.336:17 Trängselskatt i Stockholm: Administrationskostnader m.m

Tabell 5.19 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			P		Anslags-
2006	Utfall			P	sparande	0

			P		Utgifts-
2007	Anslag	461 000	1		prognos	452 736
2007	Anslag	461 000		P	prognos	452 736

2008	Förslag	380 000	P	P

2009	Beräknat	330 000	P	P

2010	Beräknat	280 000	P	P

1P InklusiveP tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Från anslaget finansieras system- och admi- nistrationskostnader för trängselskatten samt kostnader för uppföljning.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att 380 000 000 kronor anvisas under anslaget för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 330 000 000 kronor respektive 280 000 000 kronor.

Tabell 5.20 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 36:17 Trängselskatt i Stockholm: Administrationskostna- der m.m.

Tusental kronor
	2008	2009	2010

1	0	0	0
Anvisat 2007P	0	0	0
P

Förändring till följd av:
Beslut	380 000	330 000	280 000

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	380 000	330 000	280 000

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

6 Järnvägar

6.1Omfattning

Verksamhetsområdet Järnvägar omfattar järn- vägsinfrastruktur och järnvägstrafik. Verksam- heten syftar till att säkerställa en samhällseko- nomiskt effektiv och långsiktigt hållbar trans- portförsörjning för medborgarna och närings- livet i hela landet.

Järnvägsstyrelsen är central förvaltningsmyn- dighet och utövar tillsyn över järnvägs-, tunnel- bane- och spårvägssystemen. Järnvägsstyrelsen ska verka för säkerheten inom systemen och för en effektiv järnvägsmarknad med sund konkur- rens. Myndighetens uppgifter omfattar bl.a. att utfärda föreskrifter och pröva tvister enligt järn- vägslagen. Vidare beslutar Järnvägstyrelsen om tillstånd för bl.a. järnvägsföretag och infra- strukturförvaltare, godkänner att fordon och inf- rastruktur får tas i bruk samt övervakar kapa- citetsfördelning, avgiftssättning och tillhanda- hållande av tjänster. Järnvägsstyrelsen bevakar också standardiseringen inom järnvägsområdet.

Banverket är central förvaltningsmyndighet med ett samlat ansvar, sektorsansvar, för hela järnvägstransportsystemet i Sverige. Sektorsan- svaret omfattar även tunnelbane- och spårvägs- systemen. Verket ska inom ramen för sitt sek- torsansvar vara samlande, stödjande och på- drivande i förhållande till övriga berörda parter. Banverket ska verka för att järnvägstransport- systemet är tillgängligt, trafiksäkert, framkom- ligt, effektivt och miljöanpassat, att den lokala, regionala, interregionala och internationella järnvägstrafiken samordnas samt att hänsyn tas till de behov personer med funktionshinder har inom järnvägstransportsystemet. Banverket an- svarar för banhållningen, vilket innefattar att

driva, underhålla och utveckla den statliga järn- vägsinfrastrukturen samt att svara för den ope- rativa trafikledningen. Banverket ansvarar också för fördelning av bidrag till trafikhuvudmän. Verket ska också främja en miljöanpassad järn- vägstrafik samt initiera, planera och stödja sam- hällsmotiverad forskning och utveckling inom sitt område. Banverket får bedriva uppdragsverk- samhet.

Banverket ingår i samverkansområdena Transporter respektive Skydd, undsättning och vård. Samverkansområdena redovisas under ut- giftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sår- barhet.

Statens järnvägar är ett affärsverk som förval- tar den egendom och ansvarar för den verksam- het som före utgången av 2000 ingick i Statens järnvägars verksamhet och som inte överfördes till aktiebolag vid årsskiftet 2000/2001 eller som därefter inte avvecklats alternativt förts över till myndigheter eller aktiebolag. Vidare förvaltar Statens järnvägar ca 100 järnvägsfordon som hyrs ut till av staten upphandlad trafik.

Till verksamhetsområdet är kopplat flera bo- lag, bl.a. de av staten helägda aktiebolagen Svensk-Danska Broförbindelsen AB, A-Banan Projekt AB, Tunnelpersonalen i Malmö AB samt det delägda bolaget Botniabanan AB. Aktierna i Svensk-Danska Broförbindelsen AB förvaltades under 2006 av Banverket och Vägverket med 50 procent vardera. Bolagets uppgift är att förvalta de svenska intressena i det hälftenägda Øre- sundsbro Konsortiet som svarar för kust- till kustförbindelsen samt att förvalta väg- och järn- vägsanslutningarna på den svenska sidan av Öre- sundsförbindelsen. Finansieringen av kust- till kustförbindelsen sker med lån som garanteras av

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

både den svenska och danska staten. För byg- gande av Citytunneln i Malmö svarar Banverket, som också äger samtliga aktier i Tunnelpersona- len i Malmö AB.

A-Banan Projekt AB är ett helstatligt bolag. Bolaget har till uppgift att bevaka statens rättig- heter och skyldigheter enligt de s.k. Arlanda- baneavtalen som reglerar byggande och drift av järnvägen från Stockholms central till Arlanda flygplats.

A-Banan Projekt AB ska vidare övervaka driften av Arlandabanan och den del av anlägg- ningen som byggts för intercitytrafik samt följa återbetalningen av det statliga villkorslånet. Ar-

landabanan har anlagts av ett konsortium be- stående av Alstom, John Mowlem Construction och NCC. Konsortiet bildade ett särskilt bolag, A-Train AB, för att genomföra och driva an- läggningen. Efter färdigställandet överlämnades anläggningen till A-Banan Projekt AB som i sin tur hyr ut den till A-Train AB. A-Train AB har som ersättning fått ensamrätt att fram till 2040 bedriva flygpendeltrafik mellan Stockholms central och Arlanda flygplats. A-Train AB be- driver trafiken under namnet Arlanda Express. Den australiensiska banken Macquarie Bank Li- mited förvärvade A-Train AB vid årsskiftet 2003/2004.

6.2Utgiftsutveckling

Tabell 6.1 Utgiftsutveckling inom verksamhetsområdet

Miljoner kronor

	Utfall	Budget		Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2006	1		2007	2008	2009	2010
	2006	2007 P	P	2007	2008	2009	2010

36:3 Banverket: Administration	734,7	670,5		679,6	670,8	686,4	709,5

36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter	11 027,1	16 440,4		15 986,2	13 670,6	14 008,4	14 348,4

36:5 Från EG-budgeten finansierade stöd till Trans-	135,6	123,5		122,1	123,5	123,5	123,5
2
europeiska nätverkP
P

36:16 Järnvägsstyrelsen	49,1	56,9		53,9	60,9	62,3	58,9

2003 22 36:5 Ersättning till Statens järnvägar för
kostnader i samband med utdelning från AB Swed-
carrier m.m.	-	-		0,4	-	-	-

Totalt för verksamhetsområde Järnvägar	11 946,5	17 291,3		16 842,2	14 525,8	14 880,6	15 240,3

1P P Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU 21) och förslag på tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2P AvserP den del som finansierar järnvägar.

Vid utgången av 2006 uppgick utgiftsnivån inom verksamhetsområde Järnvägar till 11 947 miljo- ner kronor. Anvisade medel uppgick till 11 910 miljoner kronor. Det innebär att årets anvisade medel överskreds med 37 miljoner kronor.

Riksdagen har på tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (prop. 2006/07:100) beslutat att anslaget 36:4 Banver- ket: Banhållning och sektorsuppgifter ska ökas med 125 miljoner kronor, att anslaget 36:16 Järnvägsstyrelsen ska ökas med 3,6 miljoner kro- nor och att anslaget 36:3 Banverket: Administra- tion ska minskas med 3,6 miljoner kronor. Re- geringen föreslår på tilläggsbudget för 2007 i samband med denna proposition att anslaget 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter

ökas med 3 000 miljoner kronor för amorte- ringar av upptagna lån. Vidare föreslår reger- ingen att anslag 36:4 Banverket: Banhållning och

sektorsuppgifter minskas med 420 000 kronor och att dessa medel tillförs anslag 36:13 Viss interna- tionell verksamhet.

Regeringens förslag till anslag 2008 för verk- samhetsområde Järnvägar är 14 526 miljoner kronor. För 2009 och 2010 beräknas anslagen inom verksamhetsområdet till 14 881 miljoner kronor respektive 15 240 miljoner kronor.

6.3Resultatredovisning

6.3.1Mål

I avsnitt 4.4 redogörs för det övergripande transportpolitiska målet och delmålen. I regler- ingsbreven till Banverket, Järnvägsstyrelsen och Statens järnvägar bryts dessa ned till verksam-

hetsmål för verksamhetsområdet Järnväg med resultatindikatorer.

6.3.2Resultat

Av tabell 6.2 nedan framgår regeringens bedöm- ning av måluppfyllelsen för Banverkets verk- samhet.

Tabell 6.2 Uppfyllelse av verksamhetsmålen i Banverkets regleringsbrev för 2006

TILLGÄNGLIGT TRANSPORTSYSTEM	Måluppfyllelse

Tillgängligheten för medborgarna och närings-	Uppfyllt
livet ska successivt förbättras mellan regioner
och omvärlden.

Utnyttjandet av Banverkets spåranläggningar	Uppfyllt
ska öka.

Andelen personer med funktionshinder och	Uppfyllt
andra grupper med särskilda behov som kan
utnyttja järnvägstransportsystemet ska öka.
Senast 2010 bör kollektivtrafiken på järnväg
vara tillgänglig för personer med funktions-
hinder.

Barn och unga som kan utnyttja järnvägstrans-	Uppfyllt
portsystemet ska öka.

HÖG TRANSPORTKVALITET

Kvaliteten i järnvägstransportsystemet ska för-	Ej uppfyllt
bättras.

Punktligheten ska öka på järnvägsnätet.	Ej uppfyllt

Antalet störningstillfällen för godstrafik på de	Ej uppfyllt
mest drabbade järnvägssträckorna ska minst
halveras till 2007 jämfört med 1998.

Till 2007 ska högsta tillåtna axellast ökas från	Uppfyllt
22,5 ton till 25 ton på järnvägssträckor med
omfattande inrikes systemtransporter.

Effektiviteten avseende underhållet av det stat-	Uppfyllt
liga järnvägsnätet ska öka. Banans tillstånd ska
motiveras av aktuell trafik.

SÄKER TRAFIK

Antalet dödade och skadade inom järnvägs-	Ej uppfyllt
transportsystemet ska minska. Särskilt bör åt-
gärder som syftar till barns och ungas säkerhet
prioriteras.

GOD MILJÖ

Energianvändningen per utfört transportarbete	Delvis uppfyllt
på statens spåranläggningar ska minska.

Det ska inte finnas några bostadslägenheter	Ej uppfyllt
som utsätts för buller, orsakat av järnvägstra-
fik, överstigande 55 dBA (mätt som maxvärde i
sovrum nattetid) vid fler än fem tillfällen per
natt.

Materialanvändningen i järnvägstransportsy-	Delvis uppfyllt
stemet ska vara energi- och resurseffektiv.

Antalet förorenade områden som har negativa	Uppfyllt
effekter på människors hälsa eller den
biologiska mångfalden ska minska.

Järnvägstransportsystemets påverkan på	Delvis uppfyllt

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

landskapets ekologiska funktioner och kultur-
historiska karaktär och innehåll ska minimeras.

EN POSITIV REGIONAL UTVECKLING

Mål återfinns under rubrikerna Tillgängligt	-
transportsystem och Hög transportkvalitet ovan.

ETT JÄMSTÄLLT TRANSPORTSYSTEM

Ett jämställt järnvägstransportsystem, som är	Delvis uppfyllt
utformat så att det svarar mot både kvinnors
och mäns transportbehov. Kvinnor och män ska
ha samma möjligheter att påverka järnvägs–
transportsystemets tillkomst, utformning och
förvaltning och deras värderingar ska tillmätas
samma vikt.

Målet är en jämn fördelning av makt och in-	Delvis uppfyllt
flytande mellan kvinnor och män inom järn-
vägstransportområdet.

Ett tillgängligt transportsystem och en positiv regional utveckling

Nedan redovisas utvecklingen mot två delmål. Målet är ett tillgängligt transportsystem, där järnvägstransportsystemet utformas så att med- borgarnas och näringslivets grundläggande transportbehov kan tillgodoses. Målet är en po- sitiv regional utveckling, där järnvägstrans- portsystemets utformning och funktion bidrar till att uppnå målet för den regionala utveck- lingspolitiken samt motverka nackdelar av långa transportavstånd.

De verksamhetsmål som satts upp för Banverket fokuserar dels på att utnyttjandet av hela järnvägstransportsystemet ska öka, dels på att andelen personer med funktionshinder och med särskilda behov som kan nyttja järnvägen ska öka. Regeringen bedömer att gjorda insatser bidragit till att transportarbetet på järnväg ökat vilket är positivt. Det innebär samtidigt att kapa- citetsbegränsningar uppstått på vissa sträckor. Insatser har gjorts för att förbättra tillgänglig- heten till järnvägen, men ytterligare åtgärder krävs. Sammanfattningsvis bedömer regeringen att vidtagna åtgärder har verkat i positiv riktning för att nå målen.

Persontransportarbetet totalt ökade med 0,7 miljarder personkilometer till 9,6 miljarder per- sonkilometer, vilket är den högsta nivån någon- sin. Det långväga transportarbetet (mer än 10 mil) ökade till 5,7 (5,2) miljarder personkilo- meter. Ökningen förklaras bl.a. av en lägre och mer flexibel prissättning samt ett högre bränsle- pris som påverkar vägtransporter. Det kortväga transportarbetet ökade till 3,9 (3,7) miljarder personkilometer. Denna ökning förklaras av ett

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

förbättrat utbud för Öresundstrafiken samt tro- ligen även bränslepris, trängselskatten i Stockholm samt ökade arbetsresor till följd av ökad sysselsättning. Persontrafikens andel av transportarbetet ökade.

Godstransportarbetet ökade åter och uppgick till 22,0 (21,7) miljarder tonkilometer, vilket är den högsta nivån någonsin. Malmtrafiken sva- rade för hälften av ökningen, som huvudsakligen förklaras av den internationella högkonjunk- turen. Ökningen blir avsevärt större om nivån för 2005 korrigeras för de omfattande trans- porterna av virke som skedde till följd av stormen Gudrun.

Kapacitetsutnyttjandet har ökat något bl.a. till följd av att ökningen av person- och godstra- fiken tagit större kapacitet i anspråk än vad fär- digställande av infrastrukturprojekt tillfört. Kapacitetshöjande åtgärder som gjorts är dubb- elspår (1 km) samt fjärr- och radioblockering (119 km). Största tillåtna axellast 25 ton finns nu på 34 procent av nätet jämfört med 32 procent 2005. Allvarliga kapacitetsbegränsningar före- kommer i storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö, samt på Västra stam- banan, Södra stambanan, Gävle-Sundsvall, Göteborg-Trollhättan och Örebro-Mjölby samt delar av Västkustbanan och Bergslagsbanan.

Tillgängligheten vid järnvägsstationer har fort- satt uppmärksammats. På flera stationer har ombyggnader skett som innebär förbättrad plattformsmiljö och förbättrade informations- system.

Kunskapen om barns resande är begränsad men kartläggningar visar att barn i hög grad reser med spårbunden trafik och i kollektivtrafiken. Banverket bedriver ett arbete med att sprida in- formation till skolelever om riskerna med järn- vägen samt nyttan av att åka tåg. Satsningen på skolinformatörer har fortsatt.

Inom ramen för Banverket och Vägverkets gemensamma uppdrag att ta fram ett nationellt handlingsprogram för kollektivtrafikens lång- siktiga utveckling har en rad aktiviteter som syftar till en tillgänglig kollektivtrafik för perso- ner med funktionshinder genomförts. Under 2006 har Banverket tillsammans med Vägverket arbetat med att samla sektorn kring gemen- samma mål och problembilder samt tagit fram ett förslag till ett prioriterat nät, inom vilket kollektivtrafiken bör vara helt tillgänglig 2010. En sammanställning av tillgängligheten vid sta- tionerna som är föreslagna att ingå i det priorite-

rade nätet har tagits fram. Ett antal parametrar har identifierats som kan användas för att be- döma om en station kan anses vara anpassad för personer med funktionshinder eller inte. Möjlig- heter till framtida mätningar av hur funktions- hindrade resenärer upplever effekten av genom- förda åtgärder ska studeras inom ramen för det nationella handlingsprogrammet. Standard för uppföljning, mätning och värdering av åtgärder ska tas fram.

Funktionshindrade personers synpunkter har tagits tillvara genom Banverkets tillgänglighets- råd. Banverket har också deltagit i SJ AB:s han- dikappråd och Rikstrafikens rådgivande delega- tion för handikappfrågor. Tillsammans med myndigheten för handikappolitisk samordning, Handisam, och övriga sektorsmyndigheter ar- betar Banverket med projektet ”Design för alla”.

Järnvägsstyrelsen och Banverket har deltagit i det europeiska samarbetet med att utarbeta tek- niska specifikationer för driftskompatibilitet, s.k. TSD. Dessa specifikationer är tvingande och möjliggör en successiv utveckling mot ett tek- niskt mer enhetligt järnvägssystem i EU. Syftet är att minska kostnaderna för tillverkning av järnvägsmateriel och att underlätta bedrivande av effektiv internationell tågtrafik. TSD gällande tillgänglighet för personer med funktionshinder och TSD för säkerhet i järnvägstunnlar träder i kraft under 2008. Arbete pågår med att ta fram TSD för telematikapplikationer för passagerare i syfte att underlätta information om tågtider, för- seningar och gemensamma biljettsystem. TSD för det konventionella järnvägssystemet för for- don, infrastruktur och energiförsörjning är också under framtagande.

En sammantagen bedömning är att målet i denna del har uppfyllts.

En hög transportkvalitet

Målet är en hög transportkvalitet, där järnvägs- transportsystemets utformning och funktion medger en hög transportkvalitet för medbor- garna och näringslivet.

Punktligheten har försämrats något. Antalet tågförseningstimmar har ökat. Regeringen be- dömer att målet inte har uppnåtts.

Punktligheten minskade till 89,9 (90,3). pro- cent för hela tågtrafiken. Punktlighet minskade både för persontrafiken 90,9 (92,3) procent och för godstrafiken 78,1 (78,6) procent. Snabb-

tågens punktlighet minskade till 74 (77) procent. Antalet inställda tåg har minskat med nio pro- cent.

Antalet tågförseningstimmar orsakade av infra- strukturfel och banarbeten minskade med ungefär fem procent. Förseningar orsakade av trafikledning ökade något. Förseningar p.g.a. fordon och operatörer (terminaltid) ökade. Vädret är en förklaring. Under perioden januari till mars var punktligheten låg och försenings- nivån hög för många trafiksystem, i synnerhet Svealandsbanan, Mälarbanan och pendeltågen i Stockholm och Göteborg. På grund av det höga kapacitetsutnyttjandet i dessa områden fort- plantas ofta en enskild tågförsening till övriga tåg. Utöver kraftig kyla och återkommande snöfall vilket ledde till förseningar har is på växlar orsakat problem. Den 21 december 2006 stängdes Bohusbanan av efter ett omfattande ras, järnvägen öppnade åter för trafik i februari 2007.

På linjedelar med ett högt kapacitetsutnytt- jande finns ett tydligt samband mellan antal tåg per tidsenhet och punktlighetsutfallet. På vissa delar av statens järnvägsinfrastruktur är kapaci- tetsuttaget mycket ansträngt med ökad stör- ningskänslighet som följd.

Med anledning av försämrad punktlighet inom Stockholms pendeltrafikområde har Banverket tagit fram en plan med ett antal åtgär- der i syfte att förstärka kapaciteten med en genomförandetid på 1-3 år.

Utbyggnaden för ökad tillåten axellast 25 ton har skett i så stor omfattning att målet bedöms nås 2007. Nettolasten per vagn ökar med 15 pro- cent om axellasten höjs från 22,5 ton till 25 ton. Främst sker uppgraderingen genom bro- och banförstärkningar. Under året har åtgärder genomförts på bl.a. sträckan Umeå – Holmsund. I det närmaste har 100 (94) procent av de ut- pekade sträckorna nu 25 tons axellast.

Den totala trafikvolymen har ökat. Kostna- derna för underhållet har ökat med 1 kr/spårmeter till 158 kronor/spårmeter. Tågför- seningstimmar beroende på fel i infrastrukturen och hastighetsnedsättningar har minskat. Spår- lägeskvaliteten har försämrats. Banverkets stra- tegi är att prioritera de mest trafikerade banorna som har drygt 50 procent av trafiken. Under- hållskostnaderna för dessa banor, som motsvarar 41 procent av spårlängden, är 175 kro- nor/spårmeter.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

En säker trafik

Målet är en säker trafik, där ingen dödas eller all- varligt skadas inom systemet för spårbunden trafik. Den spårbundna trafikens utformning och funktion ska anpassas till de krav som följer av detta.

I hela spårtrafiken (järnväg, spårväg och tun- nelbana) dödades eller skadades allvarligt ca 129 personer jämfört med 135 personer 2005. Anta- let dödade i järnvägstransportsystemet (inkl. självmord) var 93 personer och antalet allvarligt skadade var 36 jämfört med 80 respektive 55 2005. En klar majoritet av de dödade och allvar- ligt skadade var män. Av dödsfallen rapportera- des 2006 57 vara män och 33 kvinnor. Av de all- varligt skadade var 29 män och 6 kvinnor. Antalet självmord 2006 var 63, varav 38 män och 25 kvinnor. Antalet barn som dödades var 7 (8) och 1 (4) skadades allvarligt. Av dessa var 7 pojkar och 4 flickor.

En jämförelse över tiden, av andelen dödade och allvarligt skadade i promille per 1 000 tåg- kilometer, visar preliminärt ett sjunkande värde 2006. Resultatet av Järnvägsstyrelsens tillsyn vi- sar att varje insats har resulterat i färre påpe- kanden, förbud och förelägganden jämfört med 2005 (tabell 6.3 nedan). Resultaten visar att ut- vecklingen på järnvägsområdet är i linje med målet om en säker trafik.

Tabell 6.3 Säkerhetsstatistik

	2006	2005
Olyckor	310	336

Dödade	93	80

Allvarligt skadade	36	55

Tillbud	72	67

Tillsynsinsatser	214	195

Rapporter till olycksjouren	444	485

Begärda olyckutredningar	67	91

Olycksutredningar som följs	1	5

Egna utredningar	0	1

Avslutade olyckärenden	393	215

Plankorsningsolyckorna minskade till 28 (30), men innebar att 9(7) personer dödades och 4(12) personer skadades allvarligt. Liksom före- gående år har inte någon resande omkommit. Ingen har heller dödats till följd av urspårning, påkörning, kollision eller brand. Under året har skyddet ökat vid 24 plankorsningar och 138 plankorsningar har byggts bort. Banverket sam-

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

arbetar med andra inom sektorn för att förbättra säkerheten vid plankorsningar. Under 2006 har de inblandade lämnat avsiktsförklaringar på vad var och en avser att göra för att förbättra säker- heten.

Inga olyckor med farligt gods, dvs. utsläpp i samband med järnvägsfordon i rörelse har rapporterats.

Under året har arbetet med att upprätta nöd- lägesplaner för sju större rangerbangårdar fort- satt. Nödlägesplaner har upprättats för ranger- bangårdarna i Gävle, Borlänge, Sävenäs, Helsingborg, Malmö och Trelleborg. Arbete med nödlägesplan pågår för Hallsberg.

I augusti orsakade ett jordskred skador på järnvägsbanken i Ånn i Jämtland. Ett tåg spårade ur men inga människor skadades. I december inträffade ett skred i Bohuslän och Bohusbanan fick stängas av för trafik under en tid. Banverket och Vägverket fick under 2006 i uppdrag att re- dovisa vilka åtgärder man vidtagit och planerar att vidta med anledning av risk för ras och skred.

Regeringen konstaterar att säkerheten har hög prioritet i järnvägssektorn vilket resulterar i en god trafiksäkerhet. Samtidigt finns det utrymme för fortsatta förbättringar.

En god miljö

Målet är en god miljö, där järnvägstransport- systemets utformning och funktion anpassas till krav på god och hälsosam livsmiljö för alla, där natur- och kulturmiljö skyddas mot skador. En god hushållning med mark, vatten, energi och andra naturresurser ska främjas. Järnvägstrans- portsystemets utformning ska bidra till att de nationella miljökvalitetsmålen nås.

Järnvägssystemets huvudsakliga miljöpå- verkan utgörs av energianvändning, buller från trafiken och påverkan på landskapet samt uttag och användning av material för banhållningen.

Energianvändningen har ökat något, bl.a. till följd av den ökade trafiken. Banverket har under 2006 genomfört en förstudie om energieffektivi- sering och energistyrning i syfte att rekommen- dera förbättringar inom sektorn. Enligt studien finns en årlig besparingspotential för hela sek- torn på 100 miljoner kronor. Den totala kostna- den för elenergianvändningen för hela järnvägs- sektorn var 2006 cirka 1 miljard kronor.

En (1) bostadslägenhet var utsatt för höga vibrationsnivåer. Antalet bullerutsatta bostads-

lägenheter ökade beroende på förändrad trafike- ring till 1 197 (423). Antalet åtgärdade bostads- lägenheter var 153 (308). Bullermålet har inte uppnåtts.

De material som används i störst mängd vid drift och byggande är makadamsten (ballast) och betong (fundament och sliprar). Även stål, trä och koppar går åt i stora mängder. Användning- en varierar med investeringsvolymen. Utfasning av kvicksilver i signalsystemet vid plankorsningar påskyndas. Cirka 100 kilogram kvicksilver tas bort från järnvägsanläggningarna vilket är drygt 60 procent av den totala mängden i järnvägs- infrastrukturen.

Förorenade områden har inventerats mellan åren 2004 och 2006. Vid årets utgång har huvud- delen av de fastigheter där föroreningar till följd av punktkällor misstänks inventerats. Avsätt- ningen för sanering av anläggningar ökade med 38 miljoner kronor och uppgick 2006 till 267 miljoner kronor.

Gestaltningsprogram har genomförts för hälften av nybyggnadsprojekten och för samtliga genomförda ombyggnadsprojekt.

Ett åtgärdsprogram för barriäreffekter av vägar och järnvägar har arbetats fram i samarbete med Vägverket. Cirka 70 väsentliga barriärer har identifierats varav 25 procent är järnvägsobjekt.

Regeringen bedömer att vidtagna åtgärder bi- dragit till att målet om en god miljö delvis har uppnåtts.

Ett jämställt transportsystem

Målet är ett jämställt transportsystem, där järn- vägstransportsystemet är utformat så att det sva- rar mot både kvinnors och mäns transportbehov. Kvinnor och män ska ges samma möjligheter att påverka transportsystemets tillkomst, utform- ning och förvaltning och deras värderingar ska tillmätas samma vikt.

Studier visar att kvinnor och män har olika resvanor, även om jämförelse görs mellan perso- ner i samma ålder, med samma inkomst, för- värvsgrad och bostadstyp. Banverket har bl.a. inom Östra Banregionen genomfört så kallade plattformsräkningar för att undersöka hur kvinnor och män reser i regionen. Dessa räk- ningar visar att män är överrepresenterade vid de största pendlingsstråken, men i stort är fördel- ningen mellan män och kvinnor som reser jämn.

När det gäller makt och inflytande över trans- portsystemets utveckling är medverkan vid pla- nering av ny infrastruktur viktig. Mätningar av representationen vid samrådsmöten för allmän- heten i planeringsprocessen visar att männen var fler vid samtliga möten med extern representa- tion under 2006. Totalt har 2 709 personer del- tagit varav 28 procent var kvinnor och 72 pro- cent var män. Banverket arbetar med att skapa olika typer av samrådsformer för att på det sättet nå en mer jämställd representation i det aktiva deltagandet i planeringsprocessen.

En förutsättning för ett jämställt transport- system är att det finns kompetens och med- vetenhet kring genus- och jämställdhetsfrågor hos dem som arbetar med att utveckla transport- systemet. Under året har Banverket medverkat i framtagandet av en utbildning kring jämställdhet som alla anställda vid Banverket ska genomgå med början under 2008. Sammantaget bedömer regeringen att målet delvis har uppnåtts.

Uppföljning av investeringar

Under 2006, som är det tredje året i den natio- nella banhållningsplanen för perioden 2004– 2015, uppgick Banverkets investeringar till 7,8 miljarder kronor att jämföra med 7,4 respektive 6,2 miljarder kronor för åren 2005 och 2004 (exkl. Botniabanan). Investeringarna finansieras med anslag och med lån. Av tabell 6.4 framgår att 23 procent av banhållningsplanen är genom- förd efter tre år av planperioden. Till detta kommer investeringar i Botniabanan om ca 9,3 miljarder kronor.

El- och teleinvesteringarna uppgick till 749 miljoner kronor, dessa finansieras med lån.

Statsbidrag om 354 miljoner kronor för in- vesteringar eller hyra av spårfordon har fördelats.

Under 2006 har tre objekt öppnats för trafik (se tabell 6.5). Den totala beräknade kostnaden i plan för dessa objekt var 1 255 miljoner kronor. Vid byggstart var total beräknad kostnad 1 475 miljoner kronor. Det verkliga utfallet blev 1 734 miljoner kronor. Det är nära en 18-procentig fördyring i förhållande till beräknad kostnad vid byggstart. Samtliga kostnader är beräknade i samma prisnivå. Till stor del har avvikelserna sitt ursprung i projektens tidiga planeringsskeden. Ett projekt utökades i omfattning och för de andra två innebar förändringar av utförande- metod kostnadsändringar. Ökade kostnader

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

mellan byggstart och efter genomförande beror bl.a. på oförutsedda kostnader i byggfasen. Metodutveckling pågår inom Banverket.

Uppföljning har även gjorts för sex objekt som öppnades för trafik 2001. Här har även effekterna av åtgärden följts upp. För tre av objekten har de planerade effekterna uppfyllts helt eller överstigs och för tre av objekten har de planerade effekterna uppfyllts delvis. Effekter som bedöms är bland annat minskade kostnader för trafikledning, kortare restider, kortare res- och transporttider, utökad person- och godstra- fik samt minskad störningskänslighet.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 6.4 Uppföljning av investeringar enligt Banhållnings- planen

Miljoner kronor

	Kostnader	Utfall	Utfall	Utfall
	enligt	2006	2004-	2004-
	plan		2006	2006
				(%)
Västra stambanan	1 186	44	80	7

Södra stambanan	4 719	36	235	5

Västkustbanan	8 660	957	2 519	29

Kust till kustbanan	2 158	93	181	8

Ostkustbanan	2 909	179	708	24

Dalabanan	257	0	19	7

Stambanan genom övre	2 001	204	869	43
Norrland

Norra stambanan	407	50	325	80

Godsstråket genom Berg-	4 365	240	1 008	23
slagen

Bergslagsbanan	963	1	89	9

Norge/Vänernbanan	6 229	792	1 865	30

Värmlandsbanan	376	1	15	4

Skånebanan	157	3	30	19

Jönköpingsbanan	437	9	76	17

Älvsborgsbanan	499	2	38	8

Mälarbanan	1 932	181	293	15

Svealandsbanan	1 475	8	52	4

Sala–Oxelösund	47	0	23	50

Nynäsbanan	533	17	31	6

Mittbanan	148	4	74	50

Malmbanan	227	28	132	58

Stockholm	10 159	495	2 162	21

Göteborg	1 894	24	166	9

Malmö	8 208	1 749	3 524	43

Godsstråket genom Skåne	1 066	6	16	2

Haparandabanan	2 670	143	213	8

Ådalsbanan	4 353	529	1 163	27

Blekinge kustbana	710	362	632	89

Övriga stråk	5 659	130	512	9

Statsbidrag till regionala	4 500	354	1 096	24
spårfordon

Övrigt	12 407	1 159	3 184	26

Totalt	91 733	7 799	21 333	23

1	13 200	1 676	9 256	70
BotniabananP	13 200	1 676	9 256	70
P

1P P Totalt utfall t.o.m. 2006.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 6.5 Uppföljning av objekt som öppnats för trafik under 2006

Miljoner kronor

Stråk	Objekt	Beräknad	Beräknad	Uppföljd
		kostnad i plan	kostnad vid	kostnad
			byggstart
Godsstråket genom Bergslagen	Mjölby, Bangårdsombyggnad, exklusive ställverk	286	423	550

Stockholm	Stockholm, plattformsanpassning (SL-området)	297	126	136

Norge/Vänerbanan	Öxnered-Trollhättan, dubbelspår	672	926	1 048

Totalt		1 255	1 475	1 734

Marknadsövervakning

Järnvägsstyrelsen ska verka för en effektiv järn- vägsmarknad med likvärdiga villkor och en sund konkurrens.

Järnvägsstyrelsen har redovisat att det finns 140 (131) järnvägsföretag och 518 (497) infra- strukturförvaltare. Av dessa företag är 96 (93) både järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare. Den stora mängden företag beror på att inne- havare av t.ex. industrispår även anses vara före- tag i denna statistik.

Den svenska järnvägsmarknaden, som kan delas upp i en persontrafikdel och en godstrafik- del, domineras av några få aktörer. Persontrafik- marknaden präglas av SJ AB:s ensamrätt att tra- fikera den interregionala persontrafiken. De övriga järnvägstrafikföretagen har att konkurrera om trafikuppdrag genom de upphandlingar som görs av trafikhuvudmännen och Rikstrafiken. Godstrafikmarknaden har öppnats och den lång- siktiga trenden är att koncentrationen till några få bolag minskar.

Statens järnvägars avveckling av verksamhet

Affärsverket Statens järnvägar ska avveckla den verksamhet (personal, arkiv m.m.) som före ut- gången av 2000 ingick i Statens järnvägars verk- samhet och som inte fördes över till:

aktiebolag vid årsskiftet 2000/2001, eller

myndigheter eller aktiebolag vid ett senare tillfälle.

Under året avvecklades ytterligare personal som formellt finns kvar i affärsverket efter bolagiseringen. Vid ingången av 2001 uppgick personalen till 1 211 personer och vid slutet av 2006 till 44 (56) personer. Det finns reserverade medel för att täcka framtida betalningar med nu kända förutsättningar.

Två miljöärenden har föranlett utbetalning från anslag. Ansvaret för de miljöskador som

uppstått under Statens järnvägars verksamhets- utövning före 2000 kommer att ta statliga resur- ser i anspråk för en lång tid framöver.

I övrigt fortsätter avvecklingen av denna verk- samhet.

Förvaltning av leasing- och leaseholdåtaganden

Statens järnvägar ska förvalta leasing- och lease- holdavtal kostnadseffektivt och med en låg risk- exponering. Statens järnvägar ska inte ingå några nya åtaganden annat än vad som är nödvändigt för förvaltningen av existerande leasing- och leaseholdåtaganden. Verksamheten ska inriktas mot en avveckling av dessa åtaganden på ett affärsmässigt och effektivt sätt under beaktande av gällande reglering på respektive område.

Verksamheten består i att förvalta de leasing- och leaseholdåtaganden avseende rullande mate- riel och färjor, som fanns i Statens järnvägar vid bolagiseringen i början av 2001 och som inte kunde överföras till SJ AB eller Green Cargo AB. Åtagandena per den 1 januari 2007 avser 43 snabbtåg, 425 personvagnar, 23 motorvagnar, 345 (351) ellok, 89 diesellok och cirka 6 000 godsvagnar samt två färjor. Leasingavtalen för- faller till slutbetalning under perioden 2007– 2021. Kostnaderna för dessa åtaganden täcks genom avtal med SJ AB och Green Cargo AB samt externt rederi.

Leasingadministrationen av järnvägsfordonen gav upphov till ett resultat på -0,7 (-7,5) miljoner kronor. Genom riksdagens beslut med anledning av budgetproposition 2006 har Statens järnvägar rätt att ta ut en ersättning i form av en offentlig- rättslig avgift enligt principen om full kostnads- täckning från de bolag som tillhandahålls leasingadministration av järnvägsfordon. Statens järnvägar ska ta ut riskavspeglande avgifter för leasing- och leasholdåtaganden. Riskavspeglande avgifter innebär en förändring av det förhållande

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

som beskrivits för riksdagen i budgetproposi- tionen för 2002.

Trots underskottet avseende leasing- administrationen av järnvägsfordonen visade verksamhetsgrenen ett totalt överskott om 44,2 (44,8) miljoner kronor. Överskottet är hänför- ligt till uthyrningen av färjor och till omstruktu- rering av leaseholdtransaktioner.

Förvaltning av järnvägsfordon som används i statligt upphandlad trafik

Statens järnvägar ska på ett affärsmässigt och effektivt sätt förvalta och hyra ut järnvägsfordon till de av Rikstrafiken upphandlade operatörerna.

Den verksamhet som tillhandahåller järn- vägsfordon för den av staten upphandlade trafi- ken ska över en konjunkturcykel visa en räntabi- litet på sysselsatt kapital som motsvarar räntan på femåriga statsobligationer plus en procenten- het.

Som en del i åtgärdspaketet i samband med kapitaltillskottet till SJ AB övertog Statens järn- vägar i januari 2004 en fordonsflotta om 121 for- don. Denna flotta används i den av Rikstrafiken upphandlade trafiken och myndigheten garante- rar hyran t.o.m. 2010, med undantag för de vagnar som genomgår upprustning för vilka den garanterade hyrestiden är förlängd till juni 2013. Under åren 2005 och 2006 såldes 15 fordon, var- efter det återstår 106 fordon, varav 16 lok, 9 motorvagnssätt och 81 personvagnar.

Fordonsflottan var i stora delar mycket sliten och i akut behov av upprustning. Efter bemyn- digade från riksdagen i budgetpropositionen för 2006 med en investeringsram om totalt 110 miljoner kronor under perioden 2006–2008 har det inletts ett upprustningsprogram som beräk- nas vara slutfört 2008. Investeringarna, inklusive viss anskaffning av ersättningsfordon för skro- tade fordon, ska ske på affärsmässiga grunder och följa det avkastningskrav som finns för verk- samheten.

Renoveringsplanen innebär en renovering till modern standard där bl.a. eluttag ska finnas för varje plats i sov- och liggvagn. Planen har tagits fram i samråd med operatören Veolia Transport och Rikstrafiken. Som en första åtgärd besluta- des om upprustning av 20 liggvagnar och fem sovvagnar. Dessa vagnar har levererats under 2005 och 2006. Ytterligare 20 sovvagnar kommer att upprustas och slutligen upprustas sittvagnar.

Detta innebär att förbättringen först kommer att märkas i nattågstrafiken och först i ett senare skede i dagtrafiken Kiruna – Luleå.

Avkastningen, på i fordonen bundet kapital, har under året varit 12,5 (12,7) procent. Resul- tatet efter finansnettot var 16,3 (18,7) miljoner kronor. Genomsnittligt för åren 2004–2006 har avkastningen uppgått till 11,4 procent. För peri- oden 2004-2005 var den genomsnittliga avkast- ningen 10,8 procent. Under åren 2004–2006 var den genomsnittliga räntan på femåriga stats- obligationer 3,4 procent, vilket innebär ett krav på 4,4 procents avkastning. Upprustningspro- grammet som påbörjats innebär att avkastningen kommer att minska över tiden för att närma sig avkastningskravet.

Statens järnvägars ekonomiska resultat

Statens järnvägars ekonomiska resultat var lägre 2006 jämfört med 2005. Affärsverket hade ett positivt rörelseresultat på 41,1 (110,7) miljoner kronor och ett positivt resultat efter finansiella poster på 58,1 (95,8) miljoner kronor.

Resultatet från 2006 uppdelat på verksam- hetsgrenar ger följande bild.

Tabell 6.6 Statens järnvägars resultat efter finansnetto

Tusental kronor

	2006	2005
VG Avveckling av verksamhet	-2 400	32 300

VG Förvaltning av leasing- och lease-	44 200	44 800
holdåtaganden

VG Förvaltning av järnvägsfordon	16 300	18 700

Resultat efter finansnetto	58 100	95 800

Regeringen bedömer att uppgiften att avveckla gamla åtaganden sker ordnat och detsamma gäller förvaltningen av leasing- och leasehold- åtaganden. Fordonsplaner har upprättats för de fordon som Statens järnvägar övertog den 15 januari 2004 och en systematiserad förvaltning inklusive underhållsplan finns för dessa fordon. Sammantaget anser regeringen att Statens järn- vägar har uppfyllt målen för verksamheten under 2006.

6.3.3Analys och slutsatser

Takten i järnvägsinvesteringarna är hög. För- dyringar i förhållande till plan har uppstått i flera

projekt, bl.a. till följd av att marknadspriserna för byggarbeten och material ökat. Svårigheter att korrekt uppskatta kostnaden för ett projekt kan få effekter för infrastrukturplaneringen och styrningen på både lång och kort sikt. Det pågår förbättringsarbete med avseende på styrning av större investeringsprojekt inom både Närings- departementet och Banverket. Inom Banverket pågår en omorganisering där bl.a. en renodlad investeringsdivision tillskapats. Målet är bl.a. att nå en större säkerhet i kostnadskalkylerna.

Transportarbetet för såväl persontransporter som godstransporter på järnväg har ökat och nått rekordnivåer under 2006. Den ökade kon- kurrensen innebär att flera tågoperatörer är verk- samma på järnvägsmarknaden. Trots invester- ingarna har kapacitetsbrist uppstått framför allt i storstäderna. Detta bidrar till att störningarna i trafiken har ökat och punktligheten har försäm- rats.

Trafiksäkerheten är i huvudsak god, men fort- satta insatser behövs för att förhindra att obe- höriga tar sig in på spårområden, för att före- bygga självmord och för att minska plankors- ningsolyckorna.

Regeringen gav i november 2006 Banverket i uppdrag att revidera den nu gällande nationella banhållningsplanen för perioden 2004–2015 eftersom det fanns brister i den plan som den tidigare regeringen fastställt. Bristerna gäller främst tidsplaner och kostnadsberäkningar för olika projekt. Regeringen kommer senare under 2007 att fastställa en reviderad banhållningsplan för 2004–2015.

6.4Revisionens iakttagelser

Riksrevisionen har lämnat revisionsberättelser utan invändningar för Banverket, Järnvägsstyrel- sen och Statens järnvägar, d.v.s. Riksrevisionen har bedömt att myndigheternas årsredovisningar för räkenskapsåret 2006 i allt väsentligt är rätt- visande.

6.5Politikens inriktning

Järnvägen möjliggör säkra och energisnåla trans- porter på medellånga och långa avstånd. En väl fungerande tågtrafik ger möjlighet till en bekväm

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

och effektiv arbetspendling och ger därmed för- utsättningar för regionförstoring. Utifrån hur kvinnors och mäns resmönster ser ut idag, är det ur ett jämställdhetsperspektiv särskilt viktig med en effektiv och tillförlitlig tågtrafik för kvinnors möjligheter att ta del av de fördelar som region- förstoring erbjuder.

Järnvägen är framförallt konkurrenskraftig för godstransporter i stora volymer på långa sträckor. För att transporter av gods ska vara ett alternativ för näringslivet måste transporterna vara tillförlitliga. Bristande punktlighet och för- seningar medför höga kostnader för företag som har järnvägstransporter som en del av produk- tionsprocessen. Förbättrade omlastningsmöjlig- heter bidrar till att godstransporterna på järnväg blir ännu effektivare i ett integrerat transport- system.

Förutsättningarna för internationella gods- transporter på järnväg behöver också förbättras. En svagt utvecklad konkurrens i den internatio- nella järnvägstrafiken och brist på enhetlig tek- nisk standard gör det svårt att effektivt genom- föra transporter som sträcker sig över flera nationella järnvägsnät. Regeringen avser att inom ramen för det europeiska samarbetet fortsatt driva på bättre villkor för den internationella godstrafiken.

Godstrafiken på järnväg har avreglerats och därmed har fler tågoperatörer kommit in på marknaden. På persontrafiksidan har marknads- öppningen skett stegvis och i takt med utveck- lingen inom EU. Även inom persontrafiken sker en utveckling mot fler operatörer i den upp- handlade trafiken. Regeringen ser positivt på detta och anser att det långsiktiga målet bör vara en avreglerad persontrafikmarknad inom järn- vägsområdet. Regeringen kommer tillsätta en ut- redning som ska klargöra hur detta mål ska kunna uppnås. Ambitionen är att återkomma till riksdagen med förslag till ny lagstiftning under nästa riksmöte.

För att öka järnvägens konkurrenskraft är det nödvändigt att höja kvaliteten på transporterna och tillgängligheten till systemet. Samordning av system för biljettbokning och information är ett sätt att förenkla för resenärerna. Attraktiva, till- gängliga och effektiva bytespunkter är viktiga i det samlade persontransportsystemet. På samma sätt är utvecklingen av logistiknoder och termi- naler viktiga för främjandet av intermodala transporter, där järnvägen ofta utgör en del i transportkedjan.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Trots investeringarna har kapacitetsbrist upp- stått framför allt i storstäderna. Störningarna i trafiken har ökat och punktligheten har försäm- rats. Det finns ett stort behov av att förbättra tillförlitligheten i järnvägstrafiken och det bör bl.a. ske genom fokusering på underhåll av spår och fordon samt samordning mellan aktörerna i sektorn. Anslagen till drift och underhåll av järn- vägsnätet har under en rad år varit otillräckliga i förhållande till vad som krävs för att upprätthålla en samhällsekonomiskt effektiv standard. Sam- tidigt har trafiken ökat varje år. Detta samman- taget har lett till bristfällig standard på stor del av järnvägsnätet med kapacitets- och punktlighets- problem som följd. Att låta denna utveckling fortsätta innebär i princip en form av kapitalför- störing, samtidigt som förutsättningarna för per- son och godstransporter försämras. Den amorte- ring av låneskulden på 3 miljarder kronor, som görs 2007 i enlighet med förslag på tilläggs- budget i denna proposition, innebär att reger- ingen kan satsa drygt 330 miljoner kronor extra på drift och underhåll av järnvägar under 2008. Genom tillskottet kan staten bl.a. fortsätta ar- betet med att komma till rätta med de infra- strukturrelaterade problem som identifierats av SJ AB, SL AB och Banverket i den gemensamma åtgärdsplanen för järnvägstrafiken i Stockholm/Mälardalen.

Med en ansvarsfull ekonomisk politik gör regeringen bedömningen att det inte finns utrymme att trots kostnadsfördyringar i planerade projekt förändra planeringsramen för järnvägsinvesteringar. Konsekvensen av detta är att regeringens kommande beslut om den reviderade nationella banhållningsplanen för 2004-2015 kommer att innebära att angelägna projekt behöver senareläggas. Regeringen kommer i sitt beredningsarbete att göra en noggrann prövning av de projekt som finns i planen för att minimera de samhällsekonomiska konsekvenserna av senareläggningarna.

6.6Budgetförslag

6.6.136:3 Banverket: Administration

Tabell 6.7 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			P		Anslags-
2006	Utfall	734 707		P	sparande	73 184

			P		Utgifts-
2007	Anslag	670 518	1		prognos	679 596
2007	Anslag	670 518		P	prognos	679 596

2008	Förslag	670 813	P	P

2009	Beräknat	686 430	2
2009	Beräknat	686 430	P	P

2010	Beräknat	709 455	3
2010	Beräknat	709 455	P	P

1P InklusiveP tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2P MotsvararP 670 813 tkr i 2008 års prisnivå. 3P MotsvararP 675 613 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslaget finansierar Banverkets förvaltnings- kostnader. Från anslaget finansieras kostnader för ledning, ekonomiadministration, personal- administration, planering och uppföljning av verksamheten, övrigt verksamhetsstöd, intern utveckling till den del dessa aktiviteter inte är direkt hänförliga till kärnverksamhetens produk- ter och tjänster. Vidare finansieras transport- politiska utredningar och bolagsförvaltning från anslaget.

Regeringens överväganden

Regeringen	bedömer att	under 2008	bör
10 700 000	kronor föras	från anslaget	36:3

Banverket: Administration till 36:16 Järnvägs- styrelsen till följd av det europeiska harmonise- ringsarbetet i form av normering, ökad marknadsövervakning och drift av register.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 670 813 000 kronor anvisas under an- slaget 36:3 Banverket: Administration för 2008.

För 2009 och 2010 beräknas	anslaget till
686 430 000 kronor respektive	709 455 000
kronor.

Tabell 6.8 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 36:3 Banverket: Administration

Tusental kronor
		2008	2009	2010

1		677 618	677 618	677 618
Anvisat 2007P		677 618	677 618	677 618
P

Förändring till följd av:
2		3 895	19 761	38 033
Pris- och löneomräkningP	P	3 895	19 761	38 033

Beslut		-10 700	-10 949	-6 196

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag		670 813	686 430	709 455

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

6.6.236:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter

Tabell 6.9 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			P		Anslags-
2006	Utfall	11 027 079		P	sparande	-12 502

			P		Utgifts-
2007	Anslag	16 440 387	1		prognos	15 986 226
2007	Anslag	16 440 387		P	prognos	15 986 226

2008	Förslag	13 670 557	P	P

2009	Beräknat	14 008 387	2
2009	Beräknat	14 008 387	P	P

2010	Beräknat	14 348 392	3
2010	Beräknat	14 348 392	P	P

1P InklusiveP tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2P MotsvararP 13 670 707 tkr i 2008 års prisnivå. 3P MotsvararP 13 670 707 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslaget finansierar

myndighetsutövning främst fastställelse av tågplan och järnvägsplan,

bidrag till Inlandsbanan enligt avtalet mellan staten och Inlandsbanan AB,

Banverkets kostnader för trafikavgifter en- ligt avtalet om Öresundsförbindelsen,

bidrag till anläggningar i anslutning till det kapillära bannätet i enlighet med tidigare riksdagsbeslut,

sektorsuppgifter vilket bl.a. omfattar forsk- ning, utveckling och demonstrationsprojekt,

investeringar i statliga järnvägar,

drift och underhåll av statliga järnvägar samt trafikledning,

räntor och återbetalning av lån för järnvägs- ändamål upptagna i Riksgäldskontoret,

kostnader för ett eventuellt infriande av be- talningsutfästelser avseende villkorade aktie- ägartillskott till SVEDAB,

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

kostnader för ett eventuellt infriande av kapitaltäckningsgarantin till A-Banan Pro- jekt AB,

riskavgift för hantering av statliga lånegaran- tier till Øresundsbro Konsortiet som dispo- neras av Riksgäldskontoret.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Banverket får enligt järnvägslagen (2004:519) ta ut avgifter av operatörerna för trafik på statens spåranläggningar. För 2008 beräknas intäkterna av banavgifterna uppgå till 460 miljoner kronor. Banverket bedriver dessutom extern uppdrags- verksamhet som genererar intäkter.

Banavgifterna och resultatet från uppdrags- verksamheten används för att finansiera banhåll- ning och trafikantinformation. Resultatet för uppdragsverksamheten 2006 var 91 miljoner kronor och för 2007 beräknas det till 87 miljoner kronor. För 2008 beräknas resultatenheterna ge- nerera intäkter om 2 346 miljoner kronor och ha kostnader om drygt 2 271 miljoner kronor, dvs. ett positivt resultat på ca 75 miljoner kronor. Av tabell 6.10 framgår vilka avgifts- och uppdrags- intäkter som Banverket beräknar för åren 2007– 2009.

Tabell 6.10 Uppdrags- och avgiftsintäkter m.m.

Miljoner kronor (löpande priser)

	Utfall	Prognos	Budget	Beräknat
	2006	2007	2008	2009
Uppdragsverksamhet

Intäkter	2 414	2 334	2 346	2 533

Kostnader	2 323	2 247	2 271	2 454

Resultat	91	87	75	79

Offentligrättsliga
avgifter

Banavgifter	531	460	460	460

Investeringsplan

Banverkets investeringar finansieras med anslag och i vissa fall med lån i Riksgäldskontoret. Där- utöver gör Banverket investeringar i el- och tele- anläggningar som finansieras med lån. Banverket beräknar att under 2008 genomföra nedan- stående investeringar för ca 9 602 miljoner kronor (tabell 6.11).

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 6.11 Investeringsplan

Miljoner kronor

	Utfall	Prognos	Budget	Beräknat	Beräknat
	2006	2007	2008	2009	2010

Investeringar i järnvägar enligt nationell plan	5 241	6 939	7 150	7 151	6 472

Tidigarelagda järnvägsinvesteringar	1 932	1 301	1 817	2 171	2 704

El- och teleinvesteringar	944	1 182	635	588	689

Summa investeringar	8 117	9 422	9 602	9 909	9 864

Finansiernig

Anslag	5 241	6 939	7 150	7 151	6 472

Lån	2 876	2 483	2 452	2 759	3 393

Summa finansiering	8 117	9 422	9 602	9 909	9 864

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Banverket ingår i sin verksamhet långsiktiga avtal som innebär ekonomiska förpliktelser för flera år framåt i tiden. Detta gäller både avtal om in- vesteringar och avtal rörande drift och underhåll. Banverket lämnar också bidrag för olika ända- mål. För att kunna planera sin verksamhet måste bidragstagaren normalt veta i förväg att bidraget kommer att betalas ut. Regeringen bör därför ges ett bemyndigande att ingå ekonomiska för- pliktelser. Bemyndigandet bör avse all upphand- lad verksamhet och alla bidrag där fleråriga avtal sluts och som inte faller under 13 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten, detta oavsett om avtalen avser Banverkets interna resultatenheter eller externa leverantörer. För dessa ändamål föreslår regeringen en bemyndiganderam om 74 000 miljoner kronor. Beräkningarna omfattar framtida räntekostnader på upptagna lån.

Botniabanan AB har fått rätt att ta upp lån i Riksgäldskontoret för att finansiera utbyggna- den av Botniabanan. När banan är färdigställd ska Botniabanan AB hyra ut den till Banverket. Hyreskostnaden kommer att belasta Banverkets anslag. Hyreskostnaden ska motsvara räntekost- naden på hela den återstående skulden och det aktuella årets amortering på lånen. Regeringen föreslår därför ett bemyndigande för Botnia- banan på 25 000 miljoner kronor.

Beräkningarna av bemyndigandets storlek omfattar fr.o.m. 2007 framtida räntekostnader på upptagna lån. I tabell 6.12 redovisas bemyndi- gandet. Vid beräkningen av bemyndiganderamen har en kalkylränta på 4,5 procent använts i de fall lånen inte är bundna.

Tabell 6.12 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden, inklusive räntekostnader

Tusental kronor

	Utfall		Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2006		2007	2008	2009	2010–

Ingående åtaganden	20 529 000		42 819 000	66 104 000

Nya åtaganden	25 734 000		41 388 000	23 964 000

Infriade åtaganden	-9 781 000		-18 103 000	-16 697 000	-12 440 000	-60 931 000

Utestående åtaganden	36 482 000		66 104 000	73 371 000

Erhållet/föreslaget bemyndigande	1		67 000 000	74 000 000
Erhållet/föreslaget bemyndigande	28 000 000P	P	67 000 000	74 000 000

Botniabanan				25 000 000

1P BemyndigandetP omfattade inte framtida räntekostnader på upptagna lån t.o.m. 2006.

Lån

Riksdagen har begärt en redovisning av i vilken utsträckning statsbudgeten är intecknad för att betala framtida räntor och återbetalning av lån m.m. När det gäller omsättningstillgångar och

anläggningstillgångar ska dessa enligt lagen (1996:1059) om statsbudgeten finansieras med lån eller krediter i Riksgäldskontoret, dessa redo- visas samlat i finansplanen. Inom Banverket finns särskilda lån upptagna för att finansiera Banverkets investeringar i vissa järnvägsprojekt

2002–2004 (den s.k. närtidssatsningen enligt prop. 2001/02:20), eldrifts- och teleanläggningar, telenätsutrustning samt för statens andel av vissa investeringar i Stockholmsområdet i enlighet med avtal från 1983 mellan Statens järnvägar, Stockholms läns landsting och staten.

Därutöver ingår de prioriterade järnvägspro- jekt som riksdagen beslutade om i tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårpropo- sition (prop. 2003/04:100 avsnitt 7.1.18, bet. 2003/04:FiU21, rskr. 2003/04:274). Låneramen 2008 för dessa ändamål föreslås sammanlagt uppgå till 15 400 miljoner kronor. Av den totala låneramen avser ca 5 400 miljoner kronor de pri-

oriterade	järnvägsprojekten	Hallsberg –
Degerön,	Mjölby – Motala,	Trollhättan –

Göteborg samt järnvägsprojekt i Stockholms- området. De olika lånedelarna avseende de pri- oriterade projekten ska återbetalas i jämn takt under 25 år med start vid tidpunkten när re- spektive banprojekt färdigställs. Lån avseende den s.k. närtidssatsningen amorteras med start 2005 och ska enligt tidigare beslut vara slut- amorterade 2015. I enlighet med regeringens förslag i denna proposition kommer lån av- seende den s.k. närtidssatsningen i huvudsak att vara slutamorterade 2007. Banverkets totala upplåning hos Riksgäldskontoret vid utgången av 2006 var 13 309 miljoner kronor exklusive anläggningstillgångar.

För byggandet av Botniabanan föreslår reger- ingen en låneram om 16 000 miljoner kronor för budgetåret 2008 till Botniabanan AB.

Botniabanan AB har meddelat att bolaget av- ser att återkomma till regeringen med en ny be- dömning av huvudtidsplan, slutkostnadsprognos och finansieringsbehov så snart miljövillkor och i

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

laga kraft vunna järnvägsplaner finns för hela Botniabanan Det kan därför bli aktuellt för regeringen att återkomma till riksdagen an- gående Botniabanans finansiering och behov av bemyndiganderam för projektet.

Av tabell 6.13 framgår Banverkets beräknade nettoupplåning samt nettoupplåningen för järn- vägsprojekt som hanteras utanför Banverket för perioden 2007–2015.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 6.13 Beräknad nettoupplåning för Banverket och vissa järnvägsprojekt 2007–2015

Miljoner kronor

Objekt		Skuld	2007	2008	2009	2010	2011	2012	2013	2014	2015	Skuld
		2006-12-31										2015-12-13
Eldriftsanläggningar		6 422	791	260	190	264	241	228	190	189	9	8 783

Vissa investeringar i		1 962	-131	-131	-131	-131	-131	-131	-131	-131	-131	783
Stockholmsområdet

Närtidssatsningar		3 411	-3 379	-32	0	0	0	0	0	0	0	0

Prioriterade järnvägsprojekt		2 236	1 301	1 817	2 120	2 580	2 479	1 350	918	2 418	1 318	18 538

Teleanläggningar		1 031	-23	-56	-49	-43	-37	14	12	11	10	871

1		-1 753	0	0	0	0	0	0	0	0	0	-1 753
Finansiering via statskapitalP	P	-1 753	0	0	0	0	0	0	0	0	0	-1 753

Summa nettoupplåning för		13 309	-1 441	1 859	2 130	2 670	2 551	1 461	990	2 487	1 205	27 222
övriga krediter hos RGK

Villkorslån Arlandabanan		1 000	0	0	0	0	0	0	0	0	0	1 000

Matarledningar		190	-11	-11	-11	-11	-11	-11	-11	-11	-11	91

Totalt		14 499	-1 452	1 848	2 119	2 659	2 540	1 450	979	2 476	1 194	28 313

Botniabanan		10 828	2 272	2 250	1900	1 350	-465	-465	-465	-465	-465	16 275

1P TillfördaP anslagsmedel för finansiering av bl.a. eldrifts- och teleanläggningar (statskapital) samt leverantörskrediter (rörelsekapital) i investeringsprojekt.

I tabell 6.14 nedan redovisas Banverkets acku- mulerade skuld samt skulden för järnvägsprojekt som hanteras utanför Banverket för perioden

2006–2015. Skulden är en konsekvens av netto- upplåningen ovan.

Tabell 6.14 Beräknad låneskuld för Banverket och vissa järnvägsprojekt 2006–2015

Miljoner kronor

Objekt		Skuld	Skuld	Skuld	Skuld	Skuld	Skuld	Skuld	Skuld	Skuld	Skuld
		2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012	2013	2014	2015
Eldriftsanläggningar		6 422	7 213	7 473	7 663	7 927	8 168	8 395	8 586	8 775	8 783

Vissa investeringar i		1 962	1 831	1 700	1 569	1 438	1 307	1 176	1 045	914	783
Stockholmsområdet

Närtidssatsningar		3 411	32	0	0	0	0	0	0	0	0

Prioriterade järnvägsprojekt		2 236	3 537	5 354	7 474	10 054	12 533	13 883	14 801	17 220	18 538

Teleanläggningar		1 031	1 008	952	904	861	824	838	850	861	871

1		-1 753	-1 753	-1 753	-1 753	-1 753	-1 753	-1 753	-1 753	-1 753	-1 753
Finansiering via statskapitalP	P	-1 753	-1 753	-1 753	-1 753	-1 753	-1 753	-1 753	-1 753	-1 753	-1 753

Summa Banverkets lån hos		13 309	11 868	13 726	15 857	18 527	21 078	22 540	23 530	26 016	27 222
RGK

Villkorslån Arlandabanan		1 000	1 000	1 000	1 000	1 000	1 000	1 000	1 000	1 000	1 000

Matarledningar		190	179	168	157	146	135	124	113	102	91

Totalt		14 499	13 047	14 894	17 014	19 673	22 213	23 664	24643	27118	28313

Botniabanan		10 828	13 100	15 350	17 250	18 600	18 135	17 670	17 205	16 740	16 275

1P TillfördaP anslagsmedel för finansiering av bl.a. eldrifts- och teleanläggningar (statkapital) samt leverantörskrediter (rörelsekapital) i investeringsprojekt.

De lån som Banverket har tagit upp i Riksgälds- kontoret ska återbetalas genom att Banverkets anslag belastas med kostnader för räntor och återbetalning av lån. I tabell 6.15 redovisas det årliga anslagsbehovet 2006–2015 för räntor och återbetalning av dessa lån. Enligt avtalet om byggande av Botniabanan (prop. 1997/98:62,

bet. 1997/98:TU10, rskr. 1997/98:266) ska Banverket betala hyra för anläggningen när den färdigställts och öppnats för trafik. Anslags- behovet för denna hyra, som bl.a. inkluderar Botniabanan AB:s kostnader för ränta och av- skrivningar, framgår av nedanstående tabell (tabell 6.15).

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 6.15 Anslagsbehov för räntor och återbetalning av lån för järnvägar m.m. 2006–2015

Miljoner kronor

	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012	2013	2014	2015
Lån i RGK

Räntor	483	458	534	849	1 133	876	966	1 021	1 099	1 182

Amorteringar	758	3 829	502	474	478	557	565	835	844	849

Summa räntor och amorteringar RGK	1 241	4 287	1 036	1 323	1 611	1 432	1 531	1 856	1 943	2 031

Ränta Arlandabanan Villkorslån	39	40	40	42	42	42	42	42	42	42

Hyra Botniabanan	0	0	0	0	323	1 286	1 265	1 244	1 224	1 203

Hyra förbindelser	40	40	50	60	70	70	70	70	70	70

Totalt räntor och amorteringar	1 320	4 367	1 126	1 425	2 046	2 831	2 909	3 213	3 279	3 346

Riskavgift Öresundskonsortiet	85	85	85	85	85	85	85	85	85	85

Total anslagsbelastning	1 405	4 452	1 211	1 510	2 131	2 916	2 994	3 298	3 364	3 431

Regeringens överväganden

Riksdagen har beslutat om ekonomiska plane- ringsramar för järnvägar för perioden 2004–2015 (prop. 2001/2002:20, bet. 2001/02:TU2, rskr. 2001/02:126 och prop. 2003/2004:95, bet. 2003/04:TU10, rskr. 2003/04:266). Ramen för investeringar i järnväg är 107,7 miljarder kronor. Ramen för drift- och underhåll av järnväg är 38 miljarder kronor. Den tidigare regeringen har fastställt den nationella banhållningsplanen för perioden 2004–2015 samt beslutat om ekono- miska ramar för de regionala länstransport- planerna.

Den amortering av låneskulden på 3 000 miljoner kronor som görs 2007 i enlighet med förslag på tilläggsbudget i denna proposi- tion, innebär att anslagsbehovet för räntor och återbetalning av lån för järnvägar 2008 blir ca 330 miljoner kronor lägre än vad som tidigare beräknats. Dessa medel tillförs drift, underhåll och trafikledning.

Utgifterna för medlemsavgifter i vissa inter- nationella organisationer, däribland den mellan- statliga organisationen för internationell järn- vägstrafik OTIF, har ökat och de medel som anvisas anslaget 36:13 Viss internationell verk- samhet är otillräckliga. Regeringen föreslår att 150 000 kronor förs från anslag 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter till anslag 36:13 Viss internationell verksamhet.

Det totala anslaget till banhållning och sektorsuppgifter under 2007 var ca 16 441 miljoner kronor, dess fördelning på poster fram- går av tabell 6.16. Där framgår också en prelimi- när beräkning av anslagsposter och delposter för 2008–2010. Det ankommer dock på regeringen att besluta om medlens slutliga fördelning på

poster. Härledning av anslagsnivån framgår av tabell 6.17.

Förslag och beräkningar 2008–2010

För 2008 gör regeringen följande preliminära be- räkning av anslaget fördelning på anslagsposter och delposter, tabell 6.16.

Anslagsposten Myndighetsutövning beräknas till 7 miljoner kronor vilket är en minskning med 1 miljon kronor jämfört med föregående år.

Anslagsposten Bidrag till Inlandsbanan och ersättning till Øresundsbro Konsortiet beräknas till totalt 392 miljoner kronor, varav bidraget till Inlandsbanan uppgår till 111 miljoner kronor och kostnaden för trafikavgifter för Öresunds- förbindelsen till 281 miljoner kronor.

Anslagsposten Sektorsuppgifter beräknas till 189 miljoner kronor vilket är en ökning med 4 miljoner kronor jämfört med föregående år.

Anslagsposten Banhållning omfattar in- vesteringar, drift, underhåll och trafikledning samt räntor och återbetalning av lån.

Delposten Investeringar i nationell plan be- räknas till 7 151 miljoner kronor. Banverket får också finansiera bidrag till regionala kollektiv- trafikanläggningar och regionala spårfordon från posten.

Delposten Drift, underhåll och trafikledning beräknas till 4 732 miljoner kronor.

Delposten Räntor och återbetalning av lån beräknas till 1 115 miljoner kronor.

Anslagsposten Riskavgift för Öresundsbro- konsortiet beräknas till 85 miljoner kronor vilket är oförändrat jämfört med föregående år.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 13 670 557 000 kronor anvisas under anslaget 36:4 Banhållning och sektoruppgifter för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

14 008 387 000 kronor respektive 14 348 392 000 kronor.

Tabell 6.16 Fördelning av anslaget på anslagsposter

Miljoner kronor

	Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknad	Beräknad
	2006	2007	2007	2008	2009	2010
Myndighetsutövning	6	8	7	7	7	7
Bidrag till Inlandsbanan och Öresundsbro Konsortiet	371	367	378	392	402	411
Sektorsuppgifter	183	185	192	189	194	198
Investeringar i nationell plan	5 241	7 273	6 815	7 151	7 155	6 481
Drift, underhåll och trafikledning	3 822	4 009	4 105	4 732	4 824	5 028
Räntor och återbetalning av lån	1 320	4 514	4 406	1 115	1 339	2 134
1	86	85	83	85	87	89
Riskavgift för Öresundsbro KonsortietP	86	85	83	85	87	89
P

Summa	11 028	16 441	15 986	13 671	14 008	14 348

1P DisponerasP av RGK

Anslaget 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter för perioden 2008–2010 har be- räknats enligt nedanstående tabell (6.17).

Tabell 6.17 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter

Tusental kronor
	2008	2009	2010

1	13 315 807	13 315 807	13 315 807
Anvisat 2007P	13 315 807	13 315 807	13 315 807
P

Förändring till följd av:
Pris- och
2	253 000	588 163	925 633
löneomräkningP	253 000	588 163	925 633
P

Beslut	101 750	104 417	106 952

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	13 670 557	14 008 387	14 348 392

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

6.6.3 Bolagsförvaltningen

A-Banan Projekt AB

Järnvägen mellan Stockholm och Arlanda (Arlandabanan) invigdes i november 1999. Genomförandet av projektet föregicks av ett antal utredningar där bl.a. förutsättningarna att få privata intressenter att satsa kapital belystes. För att förbättra dessa förutsättningar valdes en modell där järnvägsprojektet delades upp i två delar. Staten skulle finansiera utbyggnaden mellan Stockholm och Rosersberg, medan sträckan Rosersberg-Arlanda samt

spårutbyggnaden norr om Arlanda till stambanan vid Odensala genomfördes i form av ett samfinansieringsprojekt mellan staten och privata intressenter. I samfinansieringsprojektet ingick även byggandet av stationer på Arlanda och Stockholms central. Statens aktör i samfinansieringsprojektet är A-Banan Projekt AB (A-Banan). Bolaget bildades för att sköta upphandlingen av Arlandabanan och för att hantera statens rättigheter och skyldigheter i samfinansieringsprojektet. Dess motpart är A- Train AB (A-Train) som ägs av den australien- siska banken Macquaire Bank Limited.

Enligt Arlandabanan Project Agreement (Projektavtalet) ligger hos A-Train risker för- enade med byggande och drift samt marknads- risker och finansieringsrisker. Staten har inte lämnat några garantier vad gäller trafikutveck- ling, banklån eller A-Trains intäkter. Staten har svarat för en stor del av kostnaderna för infra- strukturen och har därför, förutom det trafik- politiska intresset, även ett stort intresse av att projektet utvecklas på ett ekonomiskt tillfreds- ställande sätt.

Riksdagen godkände (bet. 1993/94:TU36) förslag till de fyra grundläggande avtalen för projektet och angav i samband därmed ramarna för projektet. Bl.a. ska järnvägen efter färdigställandet ägas av A-Banan och krav ställs på en samordnad trafiklösning på Arlanda flygplats.

I tillägg härtill kan nämnas att när regeringen 1991 gav tillstånd till Luftfartsverket (LFV) att bygga en tredje landningsbana på Arlanda flygplats förenades

detta med krav på de samlade utsläppen av koldioxider och kväveoxider från verksamheten på flygplatsen samt krav på en järnvägsförbindelse till denna.

Med de av riksdagen angivna förutsättning- arna träffade A-Banan och A-Train 1994 ett s.k ”Bridging Agreement”. Frågan om förutsättningarna för avtalet med A-Train kom att diskuteras på nytt i riksdagen och gällde bl.a.rätten att bestämma vem som får trafikera Arlandabanan. En av regeringen särskild tillkallad förhandlingsman (Claes-Erik Norrbom) kom i februari 1995 för statens räkning bl.a. överens med A-Trains ägare om att staten slutligt bestämmer vem som får trafikera Arlandabanan. A-Train ska ha rätt till skälig total ersättning om A-Trains trafik påtagligt inskränks. Staten har efter 15 år rätt att lösa A-Train från kontraktet om inte den eftersträvade samordningen mellan den lokala, regionala och nationella järnvägstrafiken sinsemellan och med flygtrafiken på landets huvudflygplats kan åstadkommas.

Det kan konstateras att projektet varit lyckosamt i den meningen att byggandet av järnvägsanläggningen har genomförts inom fastställda tids- och kostnadsramar. Flygpendeltrafiken bedrivs med avtalad turtäthet och i avtalad omfattning samt har en efter svenska förhållanden mycket hög tillförlitlighet och regularitet.

Riksdagen gav (bet. 2004/05:TU8, rskr. 2004/05:213) regeringen till känna att regeringen bör utveckla sin styrning av A- Banan. Riksdagen ansåg vidare (bet. 2005/06:TU1) att ett tydliggörande av A- Banans uppgifter främst i förhållande till de transportpolitiska målen är nödvändig. Vidare önskade riksdagen att en samlad utvärdering av såväl effekterna av järnvägsförbindelsen till Arlanda som den valda finansieringsformen utförs och redovisas.

Näringsdepartementet har genom en extern utvärdering våren 2007 låtit göra en ekonomisk och finansiell analys av statens risker av Arlandabanan.

A-Banan har även låtit genomföra en trans- portpolitisk utvärdering av projektet. Dessa båda rapporter utgör underlag för regeringens kommande ställningstaganden när det gäller projektet.

I korthet visar rapporterna att Arlandabanan starkt bidragit till en utveckling

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

mot de transportpolitiska målen. En del återstår att göra framför allt när det gäller en integrering av Arlandabanan i det övriga trafiksystemet.

Den samlade bedömningen av statens risker är att den största osäkerheten är kopplad till intäkternas utveckling. Denna beror i första hand på utvecklingen av Arlanda flygplats som i sin tur beror på den ekonomiska utvecklingen, konjunktur, utveckling av andra flygplatser i Stockholmsområdet samt konkurrenssituationen gentemot andra trafikslag.

Regeringen har för avsikt att överföra förvaltningen av A-Banan från Banverket och LFV till regeringen.

Svensk-Danska Broförbindelsen AB (SVEDAB)

SVEDAB förvaltar den svenska ägarandelen i Öresundsbro Konsortiet som driver den själv- finansierade Öresundsbron. SVEDAB äger och driver även de svenska landanslutningarna. Målet för SVEDAB:s verksamhet är att ge privatresenärer och näringsliv en tillfredställande, säker och miljövänlig trafikförsörjning. Denna trafikförsörjning ska gynna regionen och integrationen mellan Sverige och Danmark, men också förenkla resor och transporter till övriga Europa.

Regeringen har för avsikt att överföra förvaltningen av SVEDAB från Banverket och Vägverket till regeringen.

Botniabanan AB

Mellan Staten, Kramfors, Örnsköldsviks, Nordmalings och Umeå kommuner samt Västernorrlands och Västerbottens läns lands- ting träffades 1997 ett huvudavtal om byggandet av Botniabanan. Banan omfattar en cirka 19 mil, ny enkelspårig järnväg från Nyland, nordväst om Kramfors, via Örnsköldsvik till Umeå.

Sedan 2007 förvaltas Botniabanan AB av Regeringskansliet (Näringsdepartementet).

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

6.6.436:16 Järnvägsstyrelsen

Tabell 6.18 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			P		Anslags-
2006	Utfall	49 060		P	sparande	1 519

			P		Utgifts-
2007	Anslag	56 857	1		prognos	53 853
2007	Anslag	56 857		P	prognos	53 853

2008	Förslag	60 859	P	P

2009	Beräknat	62 271	2
2009	Beräknat	62 271	P	P

2010	Beräknat	58 853	3
2010	Beräknat	58 853	P	P

1P InklusiveP tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2P MotsvararP 60 859 tkr i 2008 års prisnivå. 3P MotsvararP 56 059 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslaget finansierar kostnader för tillsyn av säkerheten i järnvägssystemet, tunnelbane- systemet och spårvägsystemet. Tillsynen om- fattar tillståndsgivning, godkännanden, säker- hetstillsyn och föreskriftsarbete. Vidare finansieras övervakning av att avgifterna som tas ut för nyttjandet av järnvägsinfrastrukturen fastställs på ett konkurrensneutralt och icke- diskriminerande sätt. Anslaget finansierar övervakning av att kapacitetstilldelningen av järnvägsinfrastrukturen och tillhandahållandet av tjänster sker på ett konkurrensneutralt och icke-diskriminerande sätt. Det finansierar även övervakning av att marknaderna för järnvägs- tjänster fungerar effektivt ur ett konkurrens- perspektiv samt att det förs ett fordonsregister över svenska järnvägsfordon och ett infra- strukturregister över den svenska infrastruk- turen.

Regeringens överväganden

Anslaget föreslås öka med 10 700 000 kr under 2008 till följd av det europeiska harmonise- ringsarbetet i form av normering, ökad mark- nadsövervakning och drift av register. Reger- ingen föreslår att 60 859 000 kronor anvisas under anslaget 36:16 Järnvägsstyrelsen för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 62 271 000 kronor respektive 58 853 000 kronor.

Tabell 6.19 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 36:16 Järnvägsstyrelsen

Tusental kronor

		2008	2009	2010
1		49 757	49 757	49 757
Anvisat 2007P		49 757	49 757	49 757
P

Förändring till följd av:
2		402	1 566	2 902
Pris- och löneomräkningP	P	402	1 566	2 902

Beslut		10 700	10 948	6 194

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag		60 859	62 271	58 853

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års stats- budget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och in- kluderar därmed en pris- och löneomräkning.

6.6.5Statens järnvägar

Statens järnvägar ska avveckla viss verksamhet (personal, arkiv, m.m.), förvalta leasing- och leaseholdåtaganden och förvalta fordon som används i statligt upphandlad trafik. Verksam- hetsgrenarna Avveckling av verksamhet respektive Förvaltning av leasing- och lease- holdåtaganden har inget avkastningskrav medan verksamhetsgrenen Förvaltning av järnvägsfordon över en konjunkturcykel ska ge en räntabilitet på sysselsatt kapitalTF2FT som motsvarar räntan på femåriga statsobligationer plus en procentenhet. Statens järnvägar ger i sin verksamhetsplan för åren 2008–2010 föl- jande prognos för resultaten per verksamhets- gren. Prognosen utgår från antaganden om externa räntor på 4,0 procent under perioden.

2T T Räntabilitet på sysselsatt kapital: Resultat efter finansiella poster plus finansiella kostnader i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital. I Statens järnvägar används det i fordonen bundna kapitalet som sysselsatt kapital.

Tabell 6.20 Resultatutveckling

Tusental kronor

	Prognos	Prognos	Prognos	Prognos
	2007	2008	2009	2010
VG Avveckling av verksam-	20 700	22 900	23 100	23 600
het

VG Förvaltning av lea-	11 800	1 800	3 800	2 500
sing- och lease-
holdåtaganden

VG Förvaltning av järn-	- 900	200	11 300	15 100
vägsfordon


Tabell 6.21 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader		Resultat
			(intäkt -kost-
				nad)

Utfall 2006	280 670	225 329		55 341
(varav tjänsteexport)	1 698

Prognos 2007	283 300	236 700		46 600
(varav tjänsteexport)	6 637

Budget 2008	138 900	104 300		34 600
(varav tjänsteexport)	4 000

Intäkter som får disponeras = Alla intäkter exklusive offentligrättsliga avgif- ter, upplösning av reserver, jämförelsestörande poster och finansiella intäk- ter.

Kostnader = alla kostnader exklusive jämförelsestörande poster och finans- kostnader

Tabell 6.22 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentlig-rätts-	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
lig	inkomsttitel	som får		(intäkt -
verksamhet		disponeras		kostnad)

Utfall 2006		3 848	3 885	-37

Prognos 2007		3 755	3 718	37

Budget 2008		3 900	3 900	0

Regeringens överväganden

Regeringen anser att nuvarande avkastnings- krav för verksamhetsgrenen Förvaltning av järnvägsfordon är motiverad och att räntabili- tet på sysselsatt kapital över en konjunktur- cykel bör motsvara räntan på femåriga stats- obligationer plus en procentenhet. För övriga verksamheter bör det inte heller fortsättnings- vis finnas något avkastningskrav utan de ska bära sina egna kostnader.

Med avgiftsintäkterna som Statens järnvägar får disponera från verksamhetsgrenarna För- valtning av leasing- och leaseholdåtaganden och Förvaltning av järnvägsfordon gör reger- ingen bedömningen att det är möjligt att

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

balansera resultatet mellan räkenskapsåren och bedriva en verksamhet av god kvalitet.

Regeringen föreslår att Statens järnvägars verksamhet fortsätter enligt nuvarande finan- sieringsmodell och avkastningskrav. Reger- ingen har dock för avsikt att inleda en översyn av affärsverket Statens järnvägar i syfte att ut- reda alternativ för organisation av de verksam- heter som i dag bedrivs inom affärsverket.

Finansiella befogenheter m.m.

Statens järnvägar förvaltar leasing- och lease- holdåtaganden avseende finansiell- och opera- tionell leasing till betydande belopp. Genom att Statens järnvägar är en del av staten ansva- rar staten för dessa åtaganden. För att fullfölja åtagandena tecknar Statens järnvägar efter tidi- gare bemyndiganden från riksdagen underut- hyrningsavtal och placerar medel enligt an- tagen finanspolicy. För att finansiera dessa åtaganden och affärsverkets andra åtaganden hade Statens järnvägar vid årsskiftet långfris- tiga skulder på ungefär 9 000 miljoner kronor och kortfristiga skulder på ungefär 3 000 miljoner kronor.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att Statens järnvägar be- myndigas att ikläda sig långfristiga skulder, in- begripet Statens järnvägars finansiella leasing- och leaseholdåtaganden, inom en total låneram av 10 300 miljoner kronor under 2008.

Regeringen föreslår att Statens järnvägar bemyndigas att förvalta de leasing- och lease- holdåtaganden som Statens järnvägar förvaltar i dag. I denna förvaltning ingår bl.a. rätten att teckna underuthyrningsavtal avseende leasing- kontrakt, teckna lån och inlösa leasing- och leaseholdavtal.

Regeringen föreslår att Statens järnvägar bemyndigas att placera överskottslikvid enligt en finanspolicy som utgår från principen om minsta möjliga kreditrisk.

Investeringsplan

Statens järnvägar får tillhandahålla lok och vagnar till den av staten upphandlade inter-

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

regionala persontrafiken. De fordon som finns			för	ordinarie verksamhet. Investeringarna
för detta uppdrag behöver renoveras och ut-			förväntas ge positiv avkastning.
rustas med ny teknik. Statens järnvägar avser
att finansiera dessa investeringar inom ramen

Tabell 6.23 Investeringsplan för Statens järnvägar
Miljoner kronor
	Total utgift under	Utfall	Prognos	Budget	Beräknat	Beräknat
	2008-2010	2006	2007	2008	2009	2010

Underhåll av ellok	0	9	4	-	-	-

Upprustning av personvag-
nar	24	34	68	24	-	-

Säkerhetsinvesteringar	0	0	-	-	-	-

Ombyggnad av vagnar	0	0	-	-	-	-

Köp av begagnade vagnar	0	-	-	-	-	-

Summa investeringar	24	43	72	24	-	-

Intern finansiering	24	43	72	24	-

Extern finansiering	0	0	0	0	-	-

Summa finansiering	24	43	72	24	-	-

6.7Transeuropeiska nätverk för transporter

Grunden för det transeuropeiska nätverket (TEN) finns i Maastrichtfördraget, artiklarna 154 och 155. En väl utbyggd infrastruktur gör det möjligt för unionsmedborgare, ekonomiska aktörer samt regionala och lokala samhällen att i hög utsträckning utnyttja fördelarna med ett område utan inre gränser. TEN finns för trans- portinfrastruktur (T) -, energi- och telekommu- nikationsnätverk.

TEN-T nätverket integrerar nationella infra- strukturnätverk och trafikslag, länkar perifera regioner till Centraleuropa och ökar säkerheten och effektiviteten i nätverket.

För att kunna söka medel ur budgeten för TEN-T måste infrastrukturen återfinnas på de kartor som finns i riktlinjerna för TEN-T. Medel kan sökas för studier och projekt. Studier kan högst beviljas medel med upp till 50 procent av de totala kostnaderna och projekt med maximalt 10 procent (30 procent för prioriterade projekt som överskrider nationsgränser eller naturliga barriärer, 20 procent för övriga prioriterade pro- jekt).

Den 29 april 2004 antogs revideringen av rikt- linjerna för TEN-T nätverket (beslut 884/2004, revidering av 1692/96). I riktlinjerna återfinns 30 projekt som ska ha hög prioritet. Två av dessa projekt berör direkt Sverige. Dessa är den nor- diska triangeln (multimodal korridor

Köpenhamn – Oslo – Stockholm – Helsingfors) och sjömotorvägar.

För perioden 2001–2006 är 75 procent av budgeten för TEN-T fördelad enligt det s.k. Multiannual Indicative Programme (MIP). Kommissionen har under 2006 fortsatt arbetet med en ny MIP för perioden 2007–2013. Sverige har under 2007 sökt medel för följande projekt i MIP-programmet:

Tabell 6.24 Projekt som Sverige sökt medel för i MIP 2007–2013

Citytunneln i Malmö

ERTMS Öresundsregionen

Västkustbanan

Nordlänken Göteborg–Trollhättan

E 45 Göteborg–Trollhättan

E 20 Norra länken

E 6 Trelleborg-Vellinge

E 6 Bohuslän

MIP är indikativt, dvs. om ett projekt fortskrider snabbare eller långsammare än planerat påverkas den årliga bidragsgivningen. Under 2006 har Sverige fått beviljat följande projektbidrag från MIP.

Tabell 6.25 Bidrag MIP 2006

Miljoner euro

Citytunneln i Malmö	5,7
Södra och Västra stambanorna	5,4

Citybanan	2,5

Väg E6 i Bohuslän	1,5

VIKING	0,4

NUP	1,5

Summa	17,0

Ungefär 25 procent av budgeten för TEN-T fördelas årligen för projekt som inte ingår i MIP. För 2006 har Sverige erhållit bidrag för följande projekt.

Tabell 6.26 Övriga bidrag 2006

Miljoner euro

ERTMS Botniabanan	1,0
Summa	1,0

Regeringens överväganden

EU-stödet till Sverige har underlättat finansie- ring av projekt som är prioriterade ur ett euro- peiskt och svenskt perspektiv. Regeringen anser att det är viktigt att Sverige aktivt deltar i sökan- det av bidrag från budgeten för TEN-T och att projekt som tilldelats bidrag slutredovisas så snabbt som möjligt så att bidraget kan betalas ut från EU-kommissionen.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

6.7.136:5 Från EG-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk

Tabell 6.27 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			P		Anslags-
2006	Utfall	193 807		P	sparande	62 149

			P		Utgifts-
2007	Anslag	248 500	1		prognos	223 092
2007	Anslag	248 500		P	prognos	223 092

2008	Förslag	248 500	P	P

2009	Beräknat	248 500	P	P

2010	Beräknat	248 500	P	P

1P InklusiveP tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna propo- sition.

Anslaget finansierar bidrag som Europeiska unionen beviljar till projekt och studier som in- går i det transeuropeiska transportnätverket för investeringar i transportinfrastruktur. Det inne- bär att bidrag från EU betalas in på stats- budgetens inkomstsida. Sedan utbetalas beviljade bidrag från statsbudgetens utgiftssida till de ak- tuella projekten. Vägverket, Banverket, Luft- fartsstyrelsen och Sjöfartsverket disponerar an- slagsposter under anslaget.

Regeringens överväganden

Målsättningen har varit att försöka erhålla så mycket bidrag som möjligt för året.

Regeringen föreslår att 248 500 000 kronor anvisas under anslaget 36:5 Från EG-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 248 500 000 kronor för respektive år.

Tabell 6.28 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för anslag 36:5 Från EG-budgeten finansierade stöd till Trans- europeiska nätverk

Tusental kronor

			2008	2009	2010
Anvisat 2007P	1		248 500	248 500	248 500
Anvisat 2007P		P	248 500	248 500	248 500

Förändring till följd av:

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag

248 500

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

7 Sjöfart

7.1Omfattning

Verksamhetsområdet omfattar bl.a. sjöfartsnä- ring, sjösäkerhets- och miljöarbete och den sjö- fartsinfrastruktur som inte faller under hamnar- nas ansvar. Ansvarig sektorsmyndighet inom verksamhetsområdet är Sjöfartsverket. Andra myndigheter som verkar inom området är Rede- rinämnden och Kustbevakningen.

Sjöfartsverket ska på ett företagsekonomiskt sätt och inom ramen för en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörj- ning ansvara för att sjöfarten har tillgång till far- leder med god framkomlighet och hög säkerhet året runt på samtliga svenska hamnar av bety- delse. Verksamheten ska huvudsakligen bedrivas med inriktning på handelssjöfarten. Fritidsbåts- trafikens, fiskets och marinens intressen ska be- aktas. Sjöfartsverket är även ansvarig myndighet för sjöräddningen i Sverige.

Chefen för Sjöfartsinspektionen inom Sjö- fartsverket ansvarar för, meddelar föreskrifter och fattar beslut i enskilda fall i frågor om sjösä- kerhet, förorening från fartyg, arbetsmiljö, vilo- tider och sjöfartsskydd i den mån det ankommer på Sjöfartsverket. Vidare ansvarar chefen för Sjöfartsinspektionen för tillsynen över efterlev- naden av ovanstående beslut och föreskrifter.

Sjöfartsverket ingår i samverkansområdena Transporter och Skydd, undsättning och vård. Samverkansområdena redovisas under utgifts- område 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet.

Rederinämnden ska medverka till att den svenska handelsflottan får rimliga konkurrens- villkor, som leder till en hög transportkvalitet för näringslivet. Rederinämnden administrerar sjö- fartsstödet.

Kustbevakningen svarar för samordning av de civila behoven av sjöövervakning och förmedlar civil sjöinformation till berörda myndigheter. Vidare svarar Kustbevakningen för sjöövervak- ning av såväl handelssjöfarten som fritidsbåts- trafiken på svenskt territorialvatten och inom svensk ekonomisk zon. Myndigheten bedriver vidare sjösäkerhetstillsyn genom att utöva tillsyn av förpackat farligt gods i hamnar och i övrigt i enlighet med den överenskommelse som finns mellan Sjöfartsverket och Kustbevakningen. Kustbevakningen är även ansvarig myndighet för miljöräddningen i Sverige.

7.2Utgiftsutveckling

Den anslagsfinansierade delen inom verksam- hetsområdet har legat inom ramen för anvisade anslag. Detta har dock varit möjligt genom att Sjöfartsverkets intäkter från avgifter från han- delssjöfarten samt balanserade vinstmedel an- vänts för att finansiera sjöräddningsverksamhe- ten. Från 2008 föreslås att anslaget 36:6

Ersättning för sjöräddning, fritidsbåtsändamål m.m. utökas för att 2008 uppgå till 211 224 000 kronor. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 150 574 000 kronor respektive 150 574 000 kro- nor.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 7.1 Utgiftsutveckling inom verksamhetsområdet

Miljoner kronor

		Utfall	Budget		Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
		2006	1		2007	2008	2009	2010
		2006	2007 P	P	2007	2008	2009	2010

36:5 Från EG-budgeten finansierade stöd till Transeu-		8,5	19,8		20,0	19,8	19,8	19,8
2
ropeiska nätverkP
P

3		70,6	70,6		70,6	211,2	150,6	150,6
36:6 Ersättning för sjöräddning, fritidsbåtsändamål m.m. P	P	70,6	70,6		70,6	211,2	150,6	150,6

36:7 Ersättning till viss kanaltrafik m.m.		62,3	62,3		62,3	62,3	62,3	62,3

36:8 Sjöfartsregistret		5,2	5,9		6,0	6,0	6,2	6,3

36:9 Rederinämnden: Administration		1,2	1,4		1,5	1,5	1,5	1,5

4		147,8	160,0		160,4	300,8	240,4	240,5
Totalt för verksamhetsområde SjöfartP		147,8	160,0		160,4	300,8	240,4	240,5
P

1P P Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2P AvserP den del av anslaget som finansierar sjöfart.

3P AnslagsbeteckningP föreslås i samband med denna proposition ändras från ”Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m.” till ”Ersättning för sjöräddning, fritidsbåtsändamål m.m.”. Anledningen är att en betydande del av anslaget i och med föreslagen utökning av anslaget kommer att avse finansiering av sjöräddningsverksamhet.

4P KustbevakningensP beräknade utgifter redovisas under utgiftsområde 6. Försvar samt beredskap mot sårbarhet.

7.3Resultatredovisning

7.3.1Mål

Sjöfartsverket ska på ett företagsekonomiskt sätt och inom ramen för en samhällsekono- misk effektiv och långsiktig hållbar trans- portförsörjning ansvara för att sjöfarten har tillgång till farleder med god framkomlighet och hög säkerhet året runt på samtliga svenska hamnar av betydelse.

7.3.2Resultat

Resultat Sjöfartsverket

Ett tillgängligt transportsystem och en hög transportkvalitet

Verksamhetsmål: Ett tillgängligt transportsy- stem, där sjötransportsystemet utformas så att medborgarnas och näringslivets grundläggande transportbehov kan tillgodoses. Sjöfarten ska kunna bedrivas året runt i svenska farvatten och på samtliga svenska hamnar av betydelse. Sjötransportsystemet ska medge hög trans- portkvalitet för medborgarna och näringslivet.

Resultat: Sjöfart har bedrivits året runt i de svenska farvattnen genom att isbrytarassistans tillhandahållits. Under säsongen var den ge- nomsnittliga väntetiden på assistans två tim- mar och tolv minuter.

Farledsförbättringar med breddning av in- seglingsrännan till Malmö Oljehamn har star-

tat under 2006. Muddringsarbetet blev klart i mars 2007. Samtidigt genomfördes under- hållsmuddring för att återställa leddjupet i Flintrännan.

För att höja säkerheten i Göta älv breddades ett smalt parti vid Laxgrundet nedströms Lilla Edet. Arbetet blev klart under våren 2007.

Antal fyrbesiktningar och servicebesök uppgår till sammanlagt 1 643 stycken och uppfyller därmed ställda mål för året med god marginal.

Sjöfartsverket ska 2014 enligt en internatio- nell standard ha sjömätt 57 000 km² vatten vilket innebär ca 4 400 km²/år. År 2004 mättes 4 400 km², 2005 mättes 1 900 km² samt 2006 1 100 km². Av de vatten som sjömättes 2006 avsåg cirka 610 km² konceptet Säkra Sjövägar. För att nå målsättningen för 2014 krävs att Sjöfartsverket kan utökar sin sjömätning.

Sjöfartsverket ska verka för att hänsyn tas till funktionshindrade resenärers särskilda be- hov i sjöfarten. Under året har Sjöfartsverket fortsatt sprida kännedom om den nätbaserade handboken som behandlar de nya föreskrif- terna om handikappanpassning av passagerar- fartyg i svensk inrikes trafik. Handboken be- skriver hur föreskrifterna ska tolkas, hur ett nybyggt passagerarfartyg kan utformas samt vad som gäller vid ombyggnad av ett befintligt fartyg. Trafikverken har tillsammans med Bo- verket och Rikstrafiken från 2002 och fram till 2005, årligen mätt tillgängligheten för funk- tionshindrade i transportsystemet. Myndig- heterna som samarbetat rörande mätningarna

beslutade att ställa in 2006 års mätning, efter att ha funnit brister i undersökningens kvalitet och den metod som använts. I det regerings- uppdrag om framtagande av ett nationellt handlingsprogram för kollektivtrafikens lång- siktiga utveckling, som under 2006 givits till Banverket och Vägverket, ingår att ta fram ett system för uppföljning, mätning och värdering av berörda aktörers genomförda åtgärder. Handlingsprogrammet ska redovisas den 31 december 2007 och väntas bli en viktig ut- gångspunkt för den framtida uppföljningen av utvecklingen av andelen funktionshindrade som kan nyttja transportssystemet.

En säker sjöfart

Verksamhetsmål: En säker sjöfart, där ingen dödas eller allvarligt skadas.

Resultat: Antalet omkomna/saknade inom sjöräddningens ansvarsområdet uppgick till 34 personer vilket är en ökning med åtta personer från 2005. Målsättningen för sjöräddningen att undsätta en nödställd inom 90 minuter i 90 procent av fallen har nåtts med god marginal.

Sjöfartsinspektionen har under året skrivit 13 utredningsrapporter avseende sjöolyckor. Med dessa rapporter, utländska rapporter och uppseendeväckande händelser som grund, har man publicerat 19 redogörelser som belyser utredningsresultat och erfarenheter vilka syftar till att höja säkerhetsnivån. Under året har EU fortsatt sin behandling av det tredje sjösäker- hetspaketet, bl.a. direktivet om hamnstats- kontroll. Syftet är att ännu tydligare fokusera på fartyg som bedöms utgöra en högre risk än andra. Enligt gällande direktiv ska Sverige, ge- nom Sjöfartsinspektionen, utföra kontroller på 25 procent av de utländska fartyg som kom- mer till landet. Detta mål har uppnåtts.

Sjösäkerhetsrådet, inom Sjöfarts-inspektio- nen, har bland annat deltagit i mässor där cirka 2 500 barn vid varje tillfälle genomgått sjövettsskola. Rådet har vidare deltagit i Sjöräddningssällskapets sommarpatrull på väst- och ostkusten med ett stort antal hamn- besök.

Under året har arbetet pågått med att till- sammans med danska sjöfartsmyndigheter införa en gemensam sjötrafikövervakning i Öresund. Projektet är medfinansierat av EU och ett avtal som reglerar formerna för ett gemensamt pilotprojekt om att inrätta och

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

driva en sjötrafikledningscentral i Malmö har ingåtts mellan Danmark och Sverige.

Sjöfartsverket har deltagit aktivt i det inter- nationella arbetet i syfte att främja sjösäker- heten. FN:s sjöfartsorganisation IMO har granskat svenska myndigheter för att se hur Sverige lever upp till sina åtaganden som sjö- fartsnation. Sverige fick ett mycket gott betyg av IMO vid denna granskning.

En god miljö

Verksamhetsmål: En god miljö, där sjötrans- portsystemet anpassas till krav på god och häl- sosam livsmiljö för alla och där en god hus- hållning med naturresurser främjas.

Resultat: En gemensam aktionsplan för havsmiljön har slutförts under 2006. Arbetet, som letts av Naturvårdsverket, är ett samar- bete mellan 16 olika myndigheter däribland Sjöfartsverket. Aktionsplanen består av 30 åt- gärder och Sjöfartsverket är aktivt inom ett flertal av dessa åtgärder.

Under året har arbetet fortsatt med att ta fram riktlinjer för vilka mark- och vattenom- råden (utpekade riksintressen) som ska skyd- das. Aktuella objekt är hamnarna i Södertälje, Oxelösund, Ystad, Västerås och Köping.

I strävan att skydda miljön i Östersjön har Sjöfartsverket under 2006 fortsatt att med- verka i ett projekt i St Petersburg med syfte att minimera risken för och upprätthålla en god beredskap mot utsläpp.

Sjöfartsverket har tillsammans med Energi- myndigheten, Naturvårdsverket och Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) re- dovisat ett regeringsuppdrag om hur ett han- delssystem med utsläppsrätter för kväve- och svaveloxider skulle kunna utformas så att sjö- farten ingår. Utredningen visar att ett sådant system är tekniskt möjligt att utforma. Re- geringen har låtit remittera utredningen.

Sjöfartsverket har inkommit med redovis- ning av miljöledningsarbetet 2006 till re- geringen (Näringsdepartementet). Sjöfarts- verket är som myndighet inte ISO-certifierat. Två avdelningar är ISO 9000 certifierade och en avdelning tillämpar ett icke-certifierat kva- litetsledningssystem.

Sjöfartsverket har aktivt deltagit i det inter- nationella regelskapande arbetet inom främst IMO, EU och HELCOM i syfte att höja ni- vån på sjösäkerheten och minska sjöfartens negativa påverkan på miljön.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

En positiv regional utveckling

Verksamhetsmål: En positiv regional utveck- ling, där sjötransportsystemet bidrar till att utjämna skillnader i möjligheterna för olika delar av landet att utvecklas och motverkar de begränsningar som stora transportavstånd in- nebär.

Resultat: Sjöfartsverket har delat in den svenska kusten i sju sjötrafikområden. Sjö- fartsverket arbetar för att sjöfart ska kunna bedrivas året runt på samtliga hamnar av bety- delse. De tio största hamnarna i Sverige står för ca 2/3 av den totala godshanteringen.

Isbrytningen är en viktig del i sjöfartens bi- drag till en positiv regional utveckling. Totalt assisterades 568 fartyg under isbrytarsäsongen. Motsvarande siffra under 2005 var 642 fartyg.

Ett jämställt sjötransportsystem

Verksamhetsmål: Ett jämställt sjötransport- system som är utformat så att det svarar mot både kvinnors och mäns transportbehov. Kvinnor och män ska ges samma möjligheter att påverka sjötransportsystemets tillkomst, utformning och förvaltning och deras värde- ring.

Resultat: Sjöfartsverket arbetar aktivt i olika samverkansorganisationer med bl.a. jämställd- hetsfrågor. Målsättningen är att det inom alla områden och på alla nivåer ska vara en jämn fördelning mellan män och kvinnor.

Målet att öka antalet kvinnor i kategorierna för lednings- och kärnkompetens har under 2006 uppnåtts.

Sjöfartsverkets ekonomiska resultat

Verksamhetsmål: De ekonomiska målen för verksamheten är att räntabiliteten på justerat eget kapital efter skattemotsvarighet ska vara 3,5 procent över en konjunkturcykel. Vidare ska soliditeten vara lägst 30 procent.

Resultat: Resultatet efter finansiella poster blev en vinst på 38 miljoner kronor, att jäm- föra med en vinst 2005 på 120 miljoner kro- nor. Det minskade resultatet jämfört med fö- regående år beror främst på att kostnaderna för helikopterberedskapen ökade. I jämförelse med föregående år ska noteras att det årets re- sultat påverkades av vissa positiva poster av engångskaraktär som uppskattades till cirka 60 miljoner kronor. De civila helikoptertjänster

som Sjöfartsverket upphandlat på grund av ändringarna inom Försvarsmaktens organisa- tion har ökat årets kostnader med cirka 52 miljoner kronor till totalt 100 miljoner kronor. Samtidigt har de samarbetsavtal som tecknats med andra intressenter om samutnyttjande av helikoptertjänsterna under 2006 gett ett bidrag på cirka 14 miljoner kronor vilket är en ökning med 6 miljoner kronor jämfört med 2005.

Utdelning och skattemotsvarighet

Sjöfartsverket ska betala skattemotsvarighet till ett belopp om 28 procent av resultatet. För 2006 uppgår beloppet till 11 miljoner kronor, jämfört med 17 miljoner kronor föregående år. Statens inriktning för utdelning är en tredjedel av resultatet efter skattmotsvarighet. För 2006 beräknas beloppet uppgå till 9 miljoner kro- nor.

Den tidigare regeringen beslutade i februari 2005 att fartyg som transporterar skogspro- dukter som härrör från stormen Gudrun, ska befrias från den godsbaserade delen av farleds- avgiften. Undantaget gällde t.o.m. den 31 de- cember 2006. Under hela perioden som av- giftsbefrielsen gällde uppgick transporterna till 5,7 miljoner ton (18,5 miljoner kronor). Den tidigare regeringen har kompenserat Sjöfarts- verket genom slopat utdelningskrav för 2005 avseende 2004 års resultat vilket har beräknats till 24 miljoner kronor.

Tabell 7.2 Ekonomisk utveckling

Miljoner kronor där ej annat anges

	Prognos	Prognos	Prognos	Prognos
	2007	2008	2009	2010
Resultat efter skattemot-	15,3	35,3	36,7	36,7
svarighet

Räntabilitet på eget kapi-	1,5	3,5	3,5	3,5
tal efter skattemotsvarig-
het (%)

Soliditet (%)	35,4	34,8	34,7	34,7

Beräknad skattemotsvarig-	10,7	5,9	13,7	14,3
het

Beräknad utdelning	9,2	5,1	11,8	12,2

Sjöfartsverkets framtid

Sjöfartsverkets ekonomi har kraftigt försäm- rats för kärnverksamheten under senare år. Med oförändrade mål för verkets ekonomi och

verksamhet bedöms ekonomin fortsatt för- sämras trots betydande effektiviseringar och rationaliseringar. En rad faktorer kommer att ha stor betydelse för utvecklingen under peri- oden 2008−2010. Några av de viktigaste är ett fortsatt effektivitets- och rationaliseringsar- bete, möjlig finansiering i form av sjöfartsav- gifter, andra avgifter och ersättningar från sta- ten för särskilda åtaganden. Sjöfartsverket genomför sedan många år ett kontinuerligt ar- bete med att minska verkets kostnader genom effektivitets- och rationaliseringsåtgärder i form av bättre teknik, kompetensutveckling, bättre arbetsmetoder etc. Sjöfartsverkets ra- tionaliseringsprogram har hittills kunnat genomföras i stort sett utan personaluppsäg- ningar, men i den nu redovisade planen går så- dana inte att undvika trots att medelåldern i verket är hög och en betydande naturlig av- gång beräknas ske under perioden. För att fullfölja rationaliseringsprogrammet bedöms nu ett 50-tal anställda behöva sägas upp under planperioden.

Finansiering av Sjöfartsverkets verksamhet sker i huvudsak genom sjöfartsavgifter, andra avgifter samt ersättning från staten för vissa särskilda samhällsåtaganden.

Sjöfartsverket har de senaste åren ökat in- täkterna genom andra avgifter än sjöfartsav- gifter med drygt 40 miljoner kronor.

Uthyrningen av isbrytare för olika forsk- ningsexpeditioner under icke isbrytarsäsong och till andra länders isbrytartjänst har varit framgångsrik med bibehållen hög beredskap för isbrytning i svenska farleder och farvatten. Sjöfartsinspektionens avgifter för besiktningar har höjts för att öka kostnadstäckningen för de tjänster som enligt internationella konven- tioner kan avgiftsbeläggas. Regeringen har gett tilläggsdirektiv till utredningen om den svenska lotsningsverksamheten och dess framtid. Utredarens uppdrag har utvidgas med uppgiften att genomföra en översyn av Sjö- fartsverkets roll och verksamheter.

Utredaren ska lämna förslag om framtida organisationsform, uppdelning och finansie- ring av de verksamheter som i dag bedrivs inom Sjöfartsverket. Utredaren ska också fö- reslå lämplig organisationsform för lotsnings- verksamheten. Uppdraget ska redovisas till re- geringen senast den 2 maj 2008.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Resultat Kustbevakningen

Kustbevakningens arbete med sjöövervakning har främst inriktats mot handelssjöfarten och under sommarmånaderna mot fritidsbåtstrafi- ken. Verksamheten har på grund av nya befo- genheter och införskaffandet av fler instru- ment kunnat genomföras i större skala. Vidare har Kustbevakningen utvecklat sitt arbetssätt i enlighet med resultaten av det uppdrag som gavs 2005 om att effektivisera verksamheten kopplat till fritidsbåtstrafiken. Antalet kon- troller har således också ökat jämfört med 2005. Kustbevakningen har också genomfört en provverksamhet med vattenskotrar för att kunna möta den ökade förekomsten av vatten- skotrar och de specifika problem som följer därav. Antalet olyckor kopplat till onykterhet till sjöss och antalet tillbud i samband med fartöverträdelser har legat konstant i jämfö- relse med tidigare år.

Kustbevakningens arbete med sjösäkerhets- tillsyn utgörs främst av kontroller av farligt gods, bemannings- och behörighetskontroller, m.m. Under året har myndigheten fått ut- ökade befogenheter gällande farligt gods och antalet utfärdade förbud i samband med last- säkring har också ökat kraftigt under året. I samband med farligt godskontrollerna har flertalet fall av misstänkt rattfylleri kunnat rapporterats vidare till polisen. Bemannings- och behörighets-kontroller har utförts i unge- fär samma utsträckning som föregående år och bland dessa kontroller har man kunnat kon- statera brister i 20 procent av fallen. Bortsett från fritidsbåtarna är trenden att svenska fartyg som är inblandade i allvarliga olyckor fortsät- ter att minska. Inga olyckor med farligt gods eller lastsäkring har inträffat under året. Under 2006 ökade både antalet kontroller av lastsäk- ring och farligt gods vilket har inneburit att fler brister har påträffats. Kustbevakningen har aktivt sökt upp rederier och företag där man tidigare har påträffat brister i hanteringen av farligt gods och lastsäkring för att sprida kun- skap. Detta har lett till förbättrade resultat för dessa rederier och företag i efterföljande kon- troller.

Kustbevakningen bidrar även till arbetet för att bevara en livskraftig fiskerinäring genom att kontrollera fisket till sjöss, fiskeredskap, kvoter och landningar av fisk i svenska ham- nar. Tillsammans med Fiskeriverket utvecklar

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Kustbevakningen metoder och kontrollsystem som ska säkerställa att de nationella och de eu- ropeiska fiskebestämmelserna följs och att fis- kekvoterna inte överskrids.

Resultat Handelsflottans kultur- och fritidsråd (HKF)

HKF ska medverka till att såväl svenskt som utländskt sjöfolk får tillgång till kultur- och fritidsaktiviteter, som med avseende på varia- tion och kvalitet rimligen överensstämmer med samhällets ordinarie utbud.

HKF har under året haft ett varierat utbud av aktiviteter. HKF bedriver hamnserviceverk- samhet med bl.a. besök ombord på fartyg och klubbverksamhet. Sammantaget bedöms att verksamhetsmålen för HKF:s verksamhet i huvudsak uppnåtts.

Efter 58 år som självständig organisation la- des HKF den 31 december 2006 ner som själv- ständig myndighet. Verksamheten införlivades i stället i Sjöfartsverket – den 1 januari 2007 startade Sjömansservice inom Sjöfartsverket. Det omfattande förändringsarbetet med att föra över HKF:s verksamhet i Sjöfartsverket har kunnat genomföras på ett bra sätt.

Resultat Rederinämnden

Rederinämnden ska medverka till att tillför- säkra den svenska handelsflottan rimliga kon- kurrensvillkor, som leder till en hög transport- kvalitet för näringslivet.

Sedan det nya sjöfartsstödet infördes den 1 oktober 2001 har viss inflaggning skett till det svenska registret. Rederinämnden inger varje år en rapport om de svenska rederiernas ekonomiska situation till regeringen. Av rap- porten för 2006 framgår att de svenska rederi- ernas ekonomiska situation förbättrats och konkurrensförmågan stärkts genom det stat- liga bidraget.

Gotlandstrafiken

Regeringen beslutade den 18 januari 2007 om en ändring av förordningen (2001:770) om sjöfartsstöd. Ändringen av förordningen gjor- des bl.a. för att motverka den snedvridning av konkurrenssituationen för svenska rederier, som rådde i den då pågående upphandlingen av

Gotlandstrafiken. Ändringen innebar att det blev möjligt för svenska rederier att konkur- rera på lika villkor med utländska rederier i upphandlingen.

Förordningsändringen innebär att sjöfarts- stöd får lämnas till rederier som har eller har haft sjömän anställda för arbete ombord på last- och passagerarfartyg som används i inri- kestrafik om trafiken är upphandlad av staten. Förordningen kommer att träda i kraft först den 1 januari 2009.

7.3.3Analys och slutsatser

Vid bedömning av måluppfyllelsen för verk- samhetsområdet granskas, förutom själva måluppfyllelsen, även de återrapporteringskrav som angetts i regleringsbreven och andra upp- drag som myndigheterna har. Sammanfatt- ningsvis bedöms måluppfyllelsen under 2006 som relativt god. Sjöfartsverket driver ett framgångsrikt internationellt arbete med att utveckla isbrytarsamarbetet och driva frågan om en harmoniserad isbrytarreglering.

De förbättringsområden som har identifie- rats för att öka tillgängligheten i sjötransport- systemet för funktionshindrade och ta fram nya föreskrifter på detta område utgör viktiga delar i det fortsatta arbetet med att uppnå till- gänglighetsmålet.

I och med att fartygstrafiken ökar, ökar också risken för negativ miljöpåverkan från sjöfarten. Regeringen ser positivt på den goda tillväxten inom sjöfartsnäringen, men anser att verksamhetsmålet för att uppnå en god miljö måste ha fortsatt hög prioritet för att möta den ökande miljöpåverkan. De stora oljeut- släpp som kan uppstå vid olyckor är en allvar- lig risk mot våra hav och kuster. Sjöfartens luftburna utsläpp måste minska genom bättre bränslekvalitet, ny teknik och andra åtgärder. Regeringen betonar därför att det omfattande nationella och internationella arbete för att minska sjöfartens negativa miljöpåverkan och öka sjösäkerheten som Sjöfartsverket och Kustbevakningen bedriver ska fortgå med samma intensitet som hittills. Regeringen ut- vecklar dessutom en sektorsövergripande sammanhållen svensk havspolitik som tar ett helhetsgrepp om havet och ser till hur havsan- knutna näringar kan utvecklas samtidigt som

ekosystemen bevaras och restaureras (se UO 20, 4.6.10.2).

Regeringens bedömning är att sjö- och sjötrafikövervakningen samt sjösäkerhets-ar- betet utgör ett viktigt led i arbetet med att minska antalet olyckor till sjöss. Kustbevak- ningen har anpassat verksamheten genom att t.ex. öka sin närvaro nattetid, i hamnar och på andra särskilt valda platser. Detta har gjort att myndigheten har varit mer synlig vilket skapar en preventiv effekt, något som på sikt bör leda till färre olyckor och brott.

7.4Revisionens iakttagelser

Riksrevisionen har lämnat revisionsberättelser utan invändningar för Sjöfartsverket, Kustbe- vakningen och HKF, dvs. Riksrevisionen har bedömt att myndigheternas årsredovisningar för räkenskapsåret 2006 i allt väsentligt är rätt- visande. Granskningsrapporten rörande Sjö- fartsverkets interna styrning och kontroll av informationssäkerheten (RiR 2005:27) har re- sulterat i fem prioriterade informationssäker- hetshöjande åtgärder som ska ha genomförts under 2007. I åtgärderna ingår test av sårbar- heten för intrång i myndighetens IT-infra- struktur, översyn av hantering av datorer och lagringsmedia, uppstart av dokumentations- projekt för IT-infrastrukturen, översyn av eventuella säkerhetsbrister i myndighetens IP- telefonisystem, samt genomförande av Krisbe- redskapsmyndighetens webbaserade utbild- ning i informationssäkerhet för samtlig perso- nal på Sjöfartsverket. De ärende som föranletts av Riksrevisionens granskningsrapport Sjö- fartsverkets interna styrning och kontroll av in- formationssäkerheten (RiR 2005:27) är att anse som slutbehandlad, se även kapitel 9.3.1 i vo- lym 1.

7.5Politikens inriktning

Sveriges geografiska läge och stora beroende av utrikeshandel ger sjöfarten en viktig roll i det svenska transportsystemet. Över 90 procent av all export och import räknat i transporterad vikt går på lastfartyg eller färjor i något skede i transportkedjan. Den svenska handelsflottan

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

kan genom det sjöfartsstöd som infördes den 1 oktober 2001 konkurrera på likvärdiga vill- kor gentemot andra EU-länders handelsflot- tor. EU-utvidgningen, en fortsatt positiv ut- veckling i Östersjöområdet och en fortsatt ökad handel är faktorer som talar för ökade sjöfartsvolymer. För vissa svenska hamnar kan den ökade utrikeshandeln vara av stor regional betydelse. Sjömotorvägarna är ett projekt inom TEN-T för att förbättra och effektivisera godstransporterna och det är viktigt att Sverige de kommande åren är fortsatt aktivt på området och fortsätter att arbeta tillsammans med andra EU-länder för att utveckla sjömo- torvägskonceptet. Regeringen anser att sjösä- kerheten måste stärkas. Ökad sjösäkerhet bi- drar även till ökat miljöskydd bl.a. genom minskad risk för kollisioner och genom att undermåliga fartyg elimineras.

Handelssjöfarten är en global näringsgren som i första hand behöver internationella reg- ler. Regeringen vill därför att Sverige är dri- vande i internationella och regionala organisa- tioner som International Maritime Organization (IMO), EU och The Helsinki Commission (HELCOM). IMO har en sär- skilt viktig ställning i och med handelssjöfar- tens internationella karaktär. Ett prioriterat arbete inom EU är det tredje sjösäkerhetspa- ketet, inte minst förslaget om att skärpa kon- trollerna av utländska fartyg (hamnstatskon- troller).

Regeringen vill bl.a. lägga fokus på den ne- gativa miljöpåverkan från fartyg som sker ge- nom luftföroreningar, ex. koldioxid, kväveoxi- der och svaveldioxid, utsläpp av olja och annat avfall, spridning av främmande organismer ge- nom barlastvatten m.m. Skyddet av Östersjön och andra närliggande havsområden har sär- skilt hög prioritet i både det nationella arbetet och i samarbetet med grannländerna. Reger- ingen vill att Sverige är drivande i den aktions- plan för Östersjön som HELCOM-ländernas ministrar förväntas anta i november 2007 och där Sjöfartens miljöpåverkan har en viktig roll. Målet är att utsläppen av olja och kemikalier från fartyg ska minimeras och vara försumbara till 2010. Regeringen har vidtagit en rad åtgär- der för att begränsa och förhindra denna mil- jöpåverkan. En särskild utredare har tillsatts för att redovisa förutsättningarna för Sverige att ratificera den internationella konventionen om barlastvattenhantering. Klassningen av

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Östersjön som ett särskilt känsligt havsområde (PSSA) har nyligen utvärderats. En utredning om handel med utsläppsrättigheter för svavel- och kväveoxider är för närvarande ute på re- miss.

Regeringen avser att se över möjligheten att införa ett system med tonnagebeskattning av fartyg. Liknande system finns i majoriteten av sjöfartsnationerna inom Europeiska unionen. Syftet med dessa system är att ge rederier i Europa bättre möjligheter att konkurrera med rederier i länder med s.k. bekvämlighetsflagg.

Allt fler fartyg trafikerar farlederna och fö- rekommer i de särskilt attraktiva skärgårdsom- rådena. Båtlivet har blivit alltmer omfattande och fritisbåtstrafiken har ökat starkt. Båttrafi- ken och livet till sjöss kräver i allt högre grad att båtförare har säkra kunskaper om sjöregler och navigering, kan manövrera båten och har insikt om och behärskar olika situationer som kan uppkomma. Det är viktigt att den som ger sig ut på sjön ska ha kompetens att framföra och hantera sin båt i olika situationer.

7.6Budgetförslag

7.6.1Sjöfartsverkets ekonomiska mål

Sjöfartsverket ska verka för att de transportpo- litiska målen uppnås. Detta ska ske på ett före- tagsekonomiskt sätt och inom ramen för en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning. Sjöfartsverket har ett räntabilitetskrav (som räknas på resultatet efter skattemotsvarighet) för perioden 2005– 2008 om 3,5 procent. Vidare ska verket ha en soliditet om minst 30 procent. Som restriktion för prisökningar gäller att verkets farledsav- gifter får öka med högst nettoprisindex räknat fr.o.m. 2004.

De anslag som Sjöfartsverket disponerar re- dovisas under respektive avsnitt nedan, utom den verksamhet som bedrivs inom samver- kansområdena Transporter och Skydd, und- sättning och vård som redovisas under utgifts- område 6 Försvar samt beredskap mot sårbar- het.

Förändringarna inom Försvarsmakten har medfört att Sjöfartsverket upphandlat civila helikoptertjänster för att säkerställa att den kapacitet som är nödvändig kan upprätthållas.

Sjöfartsverket ska bedriva sin verksamhet med huvudsaklig inriktning på handelssjöfar- ten. De kostnader som inte ska ingå i handels- sjöfartens betalningsskyldighet finansieras över särskilda anslag. Sjöfartsverket har ett antal år pekat på den obalans som råder mellan Sjöfartsverkets kostnader för den del av sek- torn som omfattar fritidsbåtar, skärgårdstrafik och fiske och de anslag som tilldelas verket. Konsekvensen av att Sjöfartsverket inte har kompenserats genom anslag för dessa kostna- der är att handelssjöfarten fått bära ökade kostnader samt att finansiering skett genom nyttjande av balanserade vinstmedel. Obalan- sen mellan verkets kostnader för verksamheter som inte bör ingå i handelsjöfartens betal- ningsskyldighet har ökat främst genom att an- svaret för sjöräddningshelikoptrarna har bytt huvudman.

Regeringen har tillkallat en särskild utredare som ska utreda hur den offentliga sektorns an- vändning av helikoptertjänster kan bli mer ef- fektiv. Analysen ska avse möjligheten att ge- nom ökat samutnyttjande, samfinansiering och lokalisering uppnå effektiviserings- och rationaliseringseffekter. Frågor om huvud- mannaskap för helikopterverksamheten ska också beaktas.

Regeringens överväganden

Regeringen anser att nuvarande räntabilitets- krav om 3,5 procent räknat på resultatet efter skattemotsvarighet över en konjunkturcykel fortfarande är motiverad som ett långsiktigt mål. Det långsiktiga målet för nivån på ränta- biliteten är att den ska vara företagsekono- miskt motiverad och regeringen följer nog- grant lönsamhetsutvecklingen hos Sjöfartsver- ket.

Sjöfartsverket har i sin treårsplan begärt ett ökat anslag för fritidsbåtsändamål med hänvis- ning till de kraftigt ökade kostnaderna för sjö- räddningshelikoptrar som sammanhänger med neddragningar inom Försvarsmakten. Reger- ingen anser att kostnaderna för räddningsheli- koptrarna inte kan finansieras helt av handels- sjöfarten eller resultatutjämningsfonden. Beträffande utdelningskravet anser regeringen att detta bör vara en tredjedel av vinsten, räk- nat som resultatet efter skattemotsvarighet. Utdelning och skattemotsvarighet bör även

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

fortsättningsvis fastställas slutligt av reger- ingen.

7.6.2Finansiella befogenheter

Sjöfartsverkets investeringar finansieras för närvarande utan extern upplåning. Finansie- ringen sker internt inom verksamheten där de huvudsakliga intäkterna är avgifter och anslag.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att bemyndigande ges så att Sjöfartsverket kan uppta lång- och kortfris- tiga lån inom en total ram av 350 miljoner kro-

Tabell 7.3 Investeringsplan

Miljoner kronor

Totala utgifter under perioden 2008-2010

nor inom eller utanför Riksgäldskontoret un- der 2008. Vidare föreslår regeringen att Sjö- fartsverket får sätta in kassamässigt överskott på räntebärande konto i Riksgäldskontoret el- ler affärsbank.

7.6.3Investeringsplan för Sjöfartsverket

Investeringarna uppgick 2006 till 164 miljoner kronor. Finansieringen skedde helt med egna medel. Likvida medel uppgick vid årets slut till 659 miljoner kronor, vilket innebär en ökning med 28 miljoner kronor jämfört med föregå- ende år.

Utfall	Prognos	Budget	Beräknat	Beräknat
2006	2007	2008	2009	2010

Farleder/utmärkning	282,7	91,7	118,1	105,7	85,0	92,0
Isbrytning	18,0	1,8	11,0	5,0	5,0	8,0

Sjötrafikinformation (VTS)	22,0	16,4	9,5	2,0	10,0	10,0

Sjögeografisk information (Sjökortsproduktion)	8,0	3,6	2,3	3,0	2,5	2,5

Lotsning	103,0	22,9	46,0	47,0	36,0	20,0

Sjöräddning	7,0	1,9	3,6	7,0	-	-

Sjöfartsinspektionen	6,0	1,8	3,8	2,0	2,0	2,0

Sektors- och myndighetsuppgifter (exkl. Sjöfartsin-	26,0	1,8	5,2	7,0	9,0	10,0
spektionen)

Gemensamma funktioner	25,7	22,0	12,4	6,7	9,0	10,0

Summa investeringar	498,4	163,9	211,9	185,4	158,5	154,5

Lån	-	-	-	-	-	-
Lån

Egna medel	498,4	163,9	211,9	185,4	158,5	154,5

Summa finansiering	498,4	163,9	211,9	185,4	158,5	154,5

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att investeringsplanen för

Sjöfartsverket godkänns.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

7.6.436:6 Ersättning för sjöräddning, surser (Dir 2007:108) för att genom ett ökat

fritidsbåtsändamål m.m.TF3FT

Tabell 7.4 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			P		Anslags-
2006	Utfall	70 574		P	sparande	0

			P		Utgifts-
2007	Anslag	70 574	1		prognos	70 574
2007	Anslag	70 574		P	prognos	70 574

2008	Förslag	211 224	P	P

2009	Beräknat	150 574	P	P

2010	Beräknat	150 574	P	P

1P InklusiveP tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna propo- sition.

Anslaget är avsett att finansiera tjänster inom Sjöfartsverkets ansvarsområde, bl.a. för fritids- båtssektorn, som inte finansieras via handelssjö- farten. Från anslaget finansieras Sjöfartsverkets kostnader för informationsinsatser för att för- bättra sjösäkerheten och för att minska miljöpå- verkan, främst avseende fritidsbåtslivet. Vidare ingår kostnader för sjöräddnings- och farleds- verksamhet, samt vissa övriga kostnader för fri- tidsbåtstrafiken och yrkesfisket m.m., vilka inte ska belasta handelssjöfarten. Anslaget får även användas till utredningar med anknytning till fritidsbåtsverksamheten.

Regeringens överväganden

samutnyttjande och lokalisering uppnå effektivi- serings- och rationaliseringseffekter. Regeringen föreslår att anslaget utökas med 141 000 000 kronor 2008, för att finansiera verksamhet

rörande sjöräddningsverksamhet.	För samma
syfte beräknas anslaget öka med	80 000 000

kronor 2009 respektive 2010, jämfört med år 2007.

Regeringen är från tillgänglighets- och sjösä- kerhetssynpunkt angelägen om att infrastruktu- ren som används av skärgårdsbor och fritids- båtsägare även i fortsättningen håller en god standard. Regeringen föreslår att 211 224 000 kronor anvisas under anslaget 36:6 Ersättning för sjöräddning, fritidsbåtsändamål m.m. för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 150 574 000 kronor respektive 150 574 000 kro- nor.

Tabell 7.5 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för

36:6 Ersättning för sjöräddning, fritidsbåtsändamål m.m.

Tusental kronor

	2008	2009	2010
1	70 574	70 574	70 574
Anvisat 2007P	70 574	70 574	70 574
P

Förändring till följd av:
Beslut	140 650	80 000	80 000

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	211 224	150 574	150 574

Sjöfartsverket har sedan lång tid använt sig av Försvarsmaktens helikoptrar i samband med sjö- räddningsinsatser, vilket i många år har kunnat ske utan kostnad för Sjöfartsverket. Förändring- arna inom Försvarsmakten har medfört att ökade kostnader för Sjöfartsverket och under 2005 och 2006 upphandlade Sjöfartsverket civila helikoptertjänster för att säkerställa att den ka- pacitet som är nödvändig kan upprätthållas. Sjö- fartsverket har totalt upphandlat fem helikopt- rar. Drygt 70 procent av kostnaderna för sjöräddningen är hänförliga till helikopterbered- skapen. Regeringen ser för närvarande över den offentliga sektorns användning av helikopterre-

3T T Anslagsbeteckning föreslås i samband med denna proposition ändras från ”Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m.” till ”Ersättning för sjöräddning, fritidsbåtsändamål m.m.”. Anledningen är att en betydande del av anslaget i och med föreslagen utökning av anslaget kommer att avse finansiering av sjöräddningsverksamhet.

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

7.6.536:7 Ersättning till viss kanaltrafik m.m.

Tabell 7.6 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			P		Anslags-
2006	Utfall	62 284		P	sparande	0

			P		Utgifts-
2007	Anslag	62 284	1		prognos	62 284
2007	Anslag	62 284		P	prognos	62 284

2008	Förslag	62 284	P	P

2009	Beräknat	62 284	P	P

2010	Beräknat	62 284

1P InklusiveP tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med denna propo- sition.

Från anslaget utgår bidrag till täckande av under- skott för drift av Trollhätte och Säffle kanaler m.m. Anslaget får användas för utredningar med anknytning till kanaltrafiken.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att 62 284 000 kronor anvi- sas under anslaget 36:7 Ersättning för viss kanal- trafik m.m. för 2008. För 2009 och 2010 beräk- nas anslaget till 62 284 000 kronor respektive 62 284 000 kronor.

Tabell 7.7 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 36:7 Ersättning till viss kanaltrafik m.m.

Tusental kronor

Anvisat 2007P	1		62 284	62 284	62 284
Anvisat 2007P		P	62 284	62 284	62 284

Förändring till följd av:

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag

62 284

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

7.6.636:8 Sjöfartsregistret

Tabell 7.8 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			P		Anslags-
2006	Utfall	5 194		P	sparande	859

			P		Utgifts-
2007	Anslag	5 934	1		prognos	6 000
2007	Anslag	5 934		P	prognos	6 000

2008	Förslag	5 980	P	P

2009	Beräknat	6 165	2
2009	Beräknat	6 165	P	P

2010	Beräknat	6 312	3
2010	Beräknat	6 312	P	P

1P InklusiveP tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna propo- sition.

2P MotsvararP 5 980 tkr i 2008 års prisnivå. 3P MotsvararP 5 980 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslaget disponeras av Sjöfartsverket och ska användas för driften av sjöfartsregistret.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att 5 980 000 kronor anvisas under anslaget 36:8 Sjöfartsregistret för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 6 165 000 kronor respektive 6 312 000 kronor.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 7.9 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 36:8 Sjöfartsregistret

Tusental kronor

		2008	2009	2010
1		5 934	5 934	5 934
P
Anvisat 2007P
Förändring till följd av:
2
Pris- och löneomräkningP	P	46	231	378
Pris- och löneomräkningP		46	231	378
Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag		5 980	6 165	6 312

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

7.6.736:9 Rederinämnden: Administration

Tabell 7.10 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			P		Anslags-
2006	Utfall	1 210		P	sparande	264

			P		Utgifts-
2007	Anslag	1 444	1		prognos	1 460
2007	Anslag	1 444		P	prognos	1 460

2008	Förslag	1 453	P	P

2009	Beräknat	1 485	2
2009	Beräknat	1 485	P	P

2010	Beräknat	1 522	3
2010	Beräknat	1 522	P	P

1P InklusiveP tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna propo- sition.

2P MotsvararP 1 453 tkr i 2008 års prisnivå. 3P MotsvararP 1 453 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslaget används för Rederinämndens kostna- der för administration, arvoden m.m. Rederi- nämnden disponerar avgiftsintäkterna om ca 900 000 kronor från verksamheten.

Regeringens överväganden

Rederinämnden administrerar sjöfartsstödet. Inga förändringar har skett beträffande nämn-

dens verksamhet.		Regeringen föreslår att
1 453 000	kronor	anvisas under	anslaget
36:9 Rederinämnden: Administration			för 2008.
För 2009	och 2010 beräknas anslaget till 1 485

000 kronor respektive 1 522 000 kronor.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 7.11 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 36:9 Rederinämnden: Administration

Tusental kronor

		2008	2009	2010
1		1 444	1 444	1 444
Anvisat 2007P		1 444	1 444	1 444
P

Förändring till följd av:
2		9	41	78
Pris- och löneomräkningP	P	9	41	78

Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag		1 453	1 485	1 522

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

8 Luftfart

8.1Omfattning

Verksamheten omfattar civil luftfart. Ansvariga myndigheter inom verksamhetsområdet är Luftfartsstyrelsen och affärsverket Luftfartsver- ket (LFV). Myndigheterna har i uppdrag att skapa förutsättningar för ett tillgängligt, säkert, effektivt, jämställt och miljöanpassat flyg som kan tillgodose privatpersoners och näringslivets grundläggande behov av resor och godstrans- porter.

Luftfartsstyrelsen är en central förvaltnings- myndighet med ett samlat ansvar, sektorsansvar, för den civila luftfarten. Myndighetens uppgifter är att främja en säker, kostnadseffektiv och mil- jösäker civil luftfart. Det ska ske genom att Luftfartsstyrelsen utfärdar föreskrifter, prövar frågor om tillstånd, utövar tillsyn, svarar för skyddet av miljön mot föroreningar från den ci- vila luftfarten, ombesörjer beredskapsplanlägg- ning för civila flygtransporter, verkar för att hän- syn tas till funktionshindrade personers behov inom den civila luftfarten samt har samordnings- ansvaret för trafiksäkerhetsarbetet inom luftfar- ten.

Vidare ska myndigheten följa luftfartsmark- nadens utveckling och övervaka att verksamhe- ten fungerar effektivt ur ett konkurrensperspek- tiv. Slutligen svarar Luftfartsstyrelsen för de myndighetsuppgifter som rör flygtrafiktjänst i fred för civil och militär luftfart.

Luftfartsverkets huvuduppgifter är att ansvara för drift och utveckling av statens flygplatser för civil luftfart och av flygtrafiktjänst i fred för civil och militär luftfart samt utbildning av flygledare.

Luftfartsstyrelsen ingår i samverkansområdet Transporter och samverkansområdet Skydd, undsättning och vård. Samverkansområdena redovisas under utgiftsområdet 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet.

8.2Utgiftsutveckling

I nedanstående tabell redovisas utgiftsutveck- lingen för den anslagsfinansierade delen av sta- tens verksamhet inom verksamhetsområdet.

Tabell 8.1 Utgiftsutveckling inom verksamhetsområdet

Miljoner kronor

	Utfall	Budget		Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2006	1		2007	2008	2009	2010
	2006	2007P	P	2007	2008	2009	2010

36:5 Från EG-budgeten finansierade	13,4	29,6		4,6	29,6	29,6	29,6
2
stöd till Transeuropeiska nätverkP
P

36:10 Driftbidrag till icke statliga flyg-	80,6	80,6		80,6	80,6	80,6	80,6
platser

Totalt för Verksamhetsområde Luftfart	94,0	110,2		85,2	110,2	110,2	110,2

1P P Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2P AvserP den del av anslaget som kan finansierar Luftfart.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

8.3Resultatredovisning

8.3.1Mål

Med utgångspunkt i de transportpolitiska delmålen har inom verksamhetsområdet för 2006 nedanstående mål fastställts i reglerings- breven för myndigheterna. För Luftfartsverket har det även fastställts ekonomiska mål. Resul- tatbeskrivningen i det följande görs i förhål- lande till dessa mål.

8.3.2Resultat

Ett tillgängligt transportsystem

Verksamhetsmål: Ett tillgängligt transportsy- stem, där flygtransportsystemet utformas så att medborgarnas och näringslivets grundläg- gande transportbehov kan tillgodoses.

Resultat: Det har tidigare tagits fram mått som beskriver möjligheten att med flyg ta sig till (åtkomlighet) och från (tillgänglighet) olika svenska destinationer med tillgång till en flygplats. Måttet visar den genomsnittliga vistelsetiden på respektive destination. Flyg- platser med bra tillgänglighet i inrikestrafiken är de flygplatser som har täta avgångar till Stockholm, som är navet för flygtrafiken i Sverige. Exempel på sådana flygplatser är Göteborg, Malmö och Umeå. Flygplatser med bra åtkomlighet är de som har kort flygtid till Arlanda och har bra ankomst- och avgångsti- der, exempelvis Borlänge, Sundsvall och Östersund. Som nav har Stockholm både den bästa åtkomligheten och den bästa tillgänglig- heten. Tillgängligheten och åtkomligheten inrikes för endagsresor i luftfartssystemet har förbättrats med 12 procent respektive 4 pro- cent mellan 2005 och 2006, sett till medianvär- det på vistelsetiden. I ett europeiskt perspektiv är det Stockholm och Göteborg som kan visa upp den bästa tillgängligheten och åtkomlig- heten i landet, vilket till stor del beror på ett stort utbud av direktavgångar till europeiska städer. Malmös närhet till Kastrup och det stora utbud som finns vid den flygplatsen in- nebär att även Malmö har en bra tillgänglighet och åtkomlighet ut i Europa.

Luftfartsstyrelsen ska verka för att hänsyn tas till funktionshindrade resenärers särskilda behov i luftfarten. Trafikverken har tillsam-

mans med Boverket och Rikstrafiken från 2002 och fram till 2005, årligen mätt tillgäng- ligheten för funktionshindrade i transportsy- stemet. Resultaten från mätningarna har i princip legat på en konstant nivå, och flyget har haft den bästa tillgängligheten för personer med funktionshinder jämfört med övriga tra- fikslag. Mätningen för 2005 visar att 88 pro- cent av de funktionshindrade uppger att de kunnat resa med flyget. Myndigheterna som samarbetat rörande mätningarna beslutade att ställa in 2006 års mätning, efter att ha funnit brister i undersökningens kvalitet och den metod som använts. I det regeringsuppdrag om framtagande av ett nationellt handlings- program för kollektivtrafikens långsiktiga ut- veckling, som under 2006 givits till Banverket och Vägverket, ingår att ta fram ett system för uppföljning, mätning och värdering av berörda aktörers genomförda åtgärder. Handlingspro- grammet ska redovisas den 31 december 2007 och väntas bli en viktig utgångspunkt för den framtida uppföljningen av utvecklingen av an- delen personer med funktionshinder som kan nyttja transportssystemet.

En hög transportkvalitet

Verksamhetsmål: En hög transportkvalitet, där flygtransportsystemets utformning och funk- tion ska medge en hög transportkvalitet för medborgarna och näringslivet.

Resultat: Luftfartsstyrelsen har med hjälp av statistik från Association of European Airlines (AEA) och Eurocontrol studerat punktlighe- ten på Arlanda för 2006. Statistiken visar att Arlanda ur ett europeiskt perspektiv är en ef- fektiv flygplats med avseende på punktlighe- ten. Tredje kvartalet 2006 var 17,9 procent av avgångarna på Arlanda försenade med en ge- nomsnittlig försening på 35,9 minuter. I likhet med tidigare år är trenden för Arlanda, liksom för Europa i stort, negativ när det gäller punktlighet. Den främsta orsaken till förse- ningar som drabbar svenskt luftrum är följd- förseningar orsakade av kapacitetsbrist vid flygplatser och flygtrafiktjänster i de centrala delarna av Europa. Förseningar orsakade i Sverige har för det mesta sin grund i väderre- laterade förseningar under vintern och i någon mån personalbrist under högsommaren vid kontrollcentralerna.

En säker luftfart

Verksamhetsmål: En säker luftfart, där ingen dödas eller allvarligt skadas inom flygtrans- portsystemet, genom att flygtransportsyste- mets utformning och funktion anpassas till de krav som följer av detta. Målet är att flygsä- kerhetsstandarden ska lägst vara i nivå med den som finns i övriga välutvecklade luftfarts- nationer. För den tillståndskrävande kommer- siella luftfarten är målet att minst halvera have- rifrekvensen under perioden 1998–2007. Vi- dare ska antalet haverier inom privatflyget hal- veras under perioden. Skyddet mot brottsliga handlingar som äventyrar säkerheten för den civila luftfarten ska vara i nivå med det som finns i andra välutvecklade luftfartsnationer.

Resultat: Säkerhetsutvecklingen för linjefart och charter, dvs. tung kommersiell trafik, har under den senaste tioårsperioden visat på en förbättring efter år 2001. Under 2006 inträf- fade inga haverier inom linjefart och charter. Även privatflyget har visat på en positiv flyg- säkerhetsutveckling mätt över ett tioårsinter- vall. År 2006 inträffade 11 haverier, varav tre haverier med dödlig utgång, medan år 2003 var förskonat från dödliga haverier. År 2006 blev det bästa året på 35 år avseende antal haverier, dock allvarligt vad gäller konsekvenserna med sammanlagt 5 omkomna. För de senaste årens utveckling har trenden vänt till en gynnsam utveckling. Inom kommersiell luftfart med lättare luftfartyg, som till övervägande del be- står av yrkesmässig verksamhet med helikop- ter, lätta flygplan och luftballonger, visar sä- kerhetsutvecklingen över senaste tioårsperioden ingen tydlig förbättring vad beträffar den totala haverifrekvensen. Det fanns tidigare en tydlig förbättring för utveck- lingen av haverifrekvensen med dödlig utgång, då det inte inträffat något haveri sedan 1997. Denna trend har under 2006 påverkats av två haverier med sammanlagt 5 omkomna. Skol- flyget, som omfattar både verksamhet i kom- mersiella flygskolor och flygskolor i klubbregi, visar på en svagt ogynnsam haveritrend. År 2006 inträffade dock inga haverier. Inga död- liga haverier har inträffat sedan 1996, vilket från det perspektivet är en mycket gynnsam utveckling.

Regelsystemet för luftfartsskyddet har skärpts väsentligt för att förhindra kapningar och terrorism. Arbetet i EU för att förstärka

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

luftfartsskyddet präglar i hög grad arbetet på nationell nivå. Sverige deltar aktivt i detta ar- bete.

En god miljö

Verksamhetsmål: En god miljö, där flygtrans- portsystemets utformning och funktion an- passas till krav på god och hälsosam livsmiljö för alla, där natur- och kulturmiljö skyddas mot skador samt att en god hushållning med mark, vatten, energi och andra naturresurser främjas. Flygtransportsystemets utformning ska bidra till att de nationella miljökvalitets- målen nås.

Resultat: För luftföroreningar kräver målets infriande såväl nationella åtgärder som att miljöfrågorna drivs aktivt i det internationella arbetet. Inom EU, European Civil Aviation Conference (ECAC) och International Civil Aviation Organization (ICAO) har Sverige verkat för skärpta regler när det gäller buller och utsläpp av luftföroreningar. På internatio- nell nivå arbetar Luftfartsstyrelsen, som har sektorsansvar för miljöfrågor, för ett system för handel med utsläppsrätter för luftfarten. På EU-nivå förhandlas nu kommissionens förslag till ett direktiv om att inkludera luftfarten i EU:s system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser. Sverige stödjer detta arbete. Kväveoxidutsläppen ökade under 2006 med 3 procent vilket dock innebär att ökningstakten relativt sett minskar jämfört med året innan. Även utsläppen av svaveldioxid och kolväte ökade med 3 procent. Kolmonoxidutsläppen var dock oförändrade jämfört med 2005. De ökade utsläppen beror främst på den ökade ut- rikestrafiken med flyg.

Den kartläggning av bulleremissioner som Luftfartsstyrelsen genomfört för åren 2005 och 2006 visar att antalet flygningar totalt sett med de minst bullrande flygplanen minskar i omfattning, samtidigt som flygningar med de mest bullrande flygplanen är något fler 2006 än 2005.

Luftfartsverket bedriver ett aktivt miljöar- bete. Utsläppen av luftföroreningar och växt- husgaser från luftfarten ökade dock under 2006. Koldioxidutsläppen ökade med 3 pro- cent på de 19 flygplatser som var statliga 2004. Ca 11 700 ton kommer från Luftfartsverkets egen verksamhet, vilket är en minskning med

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

ca 9 procent jämfört med 2005. Luftfartsverket har kunnat minska koldioxidutsläppen från den egna verksamheten genom att minska för- brukningen av fossila bränslen och drivmedel. Luftfartsverket har bland annat fortsatt styra inköp och leasing av personbilar så att de till största delen är miljöbilar.

Sedan 2006 eftersträvar Luftfartsverket kli- matneutralitet och kompenserar egna utsläpp av koldioxid genom stöd till utsläppsmins- kande projekt.

Luftfartsverket har förbättrat uppföljningen när det gäller antalet personer som är expone- rade av buller. Till och med 2006 har Luftfarts- verket investerat cirka 60 miljoner kronor i förbättringsåtgärder såsom bullerisoleringar.

En positiv regional utveckling

Verksamhetsmål: En positiv regional utveck- ling, där flygtransportsystemet bidrar till att utjämna skillnader i möjligheterna för olika delar av landet att utvecklas och motverka nackdelar av långa transportavstånd.

Resultat: Det är väsentligt att alla delar av landet har ett väl fungerande flygtransport- system i avsaknad av alternativa resmöjlighe- ter. Anslaget till icke-statliga flygplatser har fördelats under året. Anslaget var under 2006 80,6 miljoner kronor. Därutöver bidrog Luft- fartsverket med 22,4 miljoner kronor.

År 2001 infördes allmän trafikplikt på tio inrikes flyglinjer och det uppdrogs åt Rikstra- fiken att upphandla trafiken på dessa linjer. Sedan tidigare har allmän trafikplikt införts mellan Umeå och Östersund. Trafik bedrivs på samtliga dessa linjer.

Ett jämställt flygtransportsystem

Verksamhetsmål: Ett jämställt flygtransport- system, där flygtransportsystemet är utformat så att det svarar mot både kvinnors och mäns transportbehov. Kvinnor och män ska ges samma möjligheter att påverka transportsy- stemets tillkomst, utformning och förvaltning och deras värderingar ska tillmätas samma vikt.

Resultat: Under året har Luftfartsstyrelsen kartlagt jämställdheten genom att bl.a. under- söka mäns och kvinnors representation i sty- relser m.m. Vidare har Luftfartsstyrelsen stu-

derat hur män och kvinnor utnyttjar trans- portsystemet.

Män är fortsatt överrepresenterade i ledande positioner inom myndigheter och påverkans- positioner. I ledande positioner bland större flygbolag återfinns i huvudsak endast män. Bland flygplatschefer i Sverige finns endast drygt 17 procent kvinnor. De statliga flygplat- serna är dock ett undantag där nästan hälften har kvinnliga chefer.

Varje år genomför Luftfartsverket en resva- neundersökning bland avresande passagerare på Arlanda flygplats. Totalt avreste närmare 9 miljoner passagerare från Arlanda under 2006, vilket är en ökning med nästan 2 procent från föregående år. Av dessa var 42 procent kvinnor vilket innebär att andelen kvinnor har ökat med 2 procentenheter jämfört med föregående år. Män är överrepresenterade både när det gäller inrikes- och utrikesresor.

När det gäller resans syfte flyger män i större utsträckning än kvinnor i tjänsten, me- dan kvinnors flygresor oftare är av privat ka- raktär. Andelen kvinnor som reser med flyg i tjänsten har minskat med 2 procentenheter från föregående år.

Luftfartsverkets ekonomiska resultat

Verksamhetsmål: Det långsiktiga målet för räntabilitet är att resultatet efter skattemotsva- righet ska uppgå till 8 procent av eget kapital och att soliditeten ska lägst uppgå till 25 pro- cent. Som restriktion för prishöjningar gäller att trafikavgifterna, exklusive undervägsavgif- ter, avgifter för luftfartsskydd och bullerav- gifter, i genomsnitt får öka med högst netto- prisindex, mätt från och med januari 2001.

Resultat: Räntabilitetsutfallet för 2006 upp- gick till 9 procent. Räntabilitetsmålet uppnåd- des för första gången sedan år 2000. Solidite- ten för 2006 uppgick till 23 procent. Soliditetsmålet beräknas uppnås 2007. Målet har inte uppnåtts sedan 1998.

Intäkterna för 2006 steg med ca 300 miljo- ner kronor jämfört föregående år och uppgick till 5 980 (5 683) miljoner kronor. Under den senaste tioårsperioden har intäkterna stigit med ca 1 500 miljoner kronor vilket motsvarar en genomsnittlig ökning på nära 4 procent. Under samma period har antalet flygpassage- rare ökat med nästan 4 miljoner, vilket mot-

svarar en genomsnittlig ökning på ca 2 pro- cent.

Resultatet för 2006 efter finansiella poster och skatt uppgick till 309 (161) miljoner kro- nor. Det ökade antalet passagerare, kostnads- effektivisering men även förbättrat utbyte av Luftfartsverkets kommersiella satsningar gör att resultatet förbättrats kraftigt.

Tabell 8.2 Ekonomisk utveckling

Miljoner kronor där ej annat anges

	2003	2004	2005	2006
Resultat efter skattemot-	-37	89	161	309
svarighet

Räntabilitet på eget kapi-	-1	3	5	9
tal efter skattemotsvarig-
het (%)

Soliditet (%)	18	20	21	23

Beräknad skattemotsvarig-	-11	37	72	131
het

Beräknad utdelning	0	30	54	103

8.4Revisionens iakttagelser

Riksrevisionen har lämnat revisionsberättelser utan invändningar för Luftfartsverket och Luftfartsstyrelsen, dvs. Riksrevisionen har be- dömt att myndigheternas årsredovisningar för räkenskapsåret 2006 i allt väsentligt är rätt- visande.

8.5Politikens inriktning

Luftfarten har en stor transportpolitisk bety- delse för det långväga inrikes- och utrikesre- sandet. I vissa regioner av landet är flyget det enda verkliga alternativet när det gäller att resa längre sträckor. Det är därför av stor vikt att staten följer utvecklingen på luftfartsmarkna- den och kan stödja luftfarten där marknaden där det saknas förutsättningar för kommersiell trafik. I detta stöd ingår i dag ett statligt flyg- platsstöd och upphandling av trafik till ett an- tal orter i landet.

Antalet passagerare inom luftfarten har de senaste åren ökat. Undantaget är inrikesflyget där passagerarantalet minskat under de senaste åren. Detta kan delvis förklaras av att snabba tågförbindelser utgör ett bra alternativ på kortare sträckor. Ett samverkande transport-

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

system där de olika transportslagen skapar ef- fektiva och hållbara transporter är en viktig målsättning. Även allmänflygets intressen ska beaktas.

För flyget det finns stora utmaningar i att minska flygets miljöpåverkan. Sverige har en viktig roll att fylla i arbetet med miljöfrågorna för luftfarten, exempelvis när det gäller möjlig- görande av ett system för handel med ut- släppsrätter för växthusgaser.

Generellt finns en god kapacitet i flygplats- och flygtrafiktjänstsystemet för att ta hand om en ökad trafiktillväxt. Investeringsnivån nådde sin kulmen under åren 2000 och 2001 med nära 3 000 miljoner kronor per år. Planerings- ramen för de närmaste åren ligger på ca 1 000 miljoner kronor per år.

En översyn av det samlade svenska flyg- platssystemet görs för närvarande av en sär- skild utredare. Uppdraget ska redovisas till re- geringen (Näringsdepartementet) senast den 1 oktober 2007. Utredaren ska bland annat ana- lysera Luftfartsverkets roll som statlig infra- strukturförvaltare och i anslutning till detta redovisa de ekonomiska och transportpolitiska förutsättningarna för och konsekvenserna av alternativa verksamhetsformer för Luftfarts- verket. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under 2008 med anledning av utredningen.

Regeringen har för avsikt att öppna mark- naden för lokal flygtrafiktjänst för konkurrens. Luftfartsstyrelsen redovisade den 27 april 2006 ett regeringsuppdrag som visade att det är fullt möjligt att konkurrensutsätta denna marknad under förutsättning att infrastrukturen görs tillgänglig för alla aktörer på lika villkor. Av den anledningen fick Luftfartsstyrelsen ett nytt uppdrag av regeringen att utreda behovet och utformningen av tillträdesreglering till flygtrafiktjänstens infrastruktur. Uppdraget redovisades den 5 juni 2007. Det är regering- ens intention att under 2008 återkomma till riksdagen med en proposition om att konkur- rensutsätta marknaden för lokal flygtrafik- tjänst, dvs. flygtrafiklednings-, kommunika- tions-, navigations- och övervakningstjänster i luftrummet runt en flygplats.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

8.6Budgetförslag

8.6.1Luftfartsverket

Luftfartsverkets ekonomiska mål

Luftfartsverket ska bidra till att de transport- politiska målen uppnås genom att på ett före- tagsekonomiskt lönsamt sätt ansvara för drif- ten och utvecklingen av kostnadseffektiva, säkra och välfungerande flygplatser och flyg- trafiktjänst. Av Luftfartsverkets treårsplan framgår att det ekonomiska resultatet efter skattemotsvarighet för perioden 2007–2009 bedöms bli 360 miljoner kronor per år. Luft- fartsverket har ett långsiktigt räntabilitetskrav (som räknas på resultatet efter skattemotsva- righet) på 8 procent av eget kapital.

Som restriktion för prisökningar gäller att verkets trafikavgifter exklusive undervägsav- gifter, luftfartsskyddsavgifter och bulleravgif- ter, i genomsnitt får öka med högst nettopris- index räknat fr.o.m. 2001. Vidare ska verket ha en soliditet om minst 25 procent. Regeringen bedömer att Luftfartsverket har ett behov av en låneram på 6 000 miljoner kronor för 2008.

Tabell 8.3 Ekonomisk utveckling

Miljoner kronor där ej annat anges

	Prognos	Prognos	Prognos	Prognos
	2007	2008	2009	2010
Resultat efter skattemot-	360	360	360	360
svarighet

Räntabilitet på eget kapi-	10	9	9	8
tal efter skattemotsvarig-
het (%)

Soliditet (%)	25	27	29	31

Beräknad skattemotsvarig-	140	140	140	140
het

Beräknad utdelning	117	117	117	117

Regeringens överväganden

Regeringen anser att nuvarande räntabilitets- krav om 8 procent av eget kapital (som räknas på resultatet efter skattemotsvarighet) fortfa- rande är motiverat. Prisrestriktionen bör vara oförändrad för 2008.

Regeringen föreslår vidare att målet för so- liditeten är att den långsiktigt ska vara lägst 25 procent. Med det åtgärdsprogram som Luft-

fartsverket har redovisat är bedömningen att målet kommer att uppnås 2007.

Beträffande utdelningskravet anser reger- ingen att detta bör vara en tredjedel av vinsten, räknat som resultatet efter skattemotsvarighet.

Utdelning och skattemotsvarighet som ska inbetalas till inkomsttitel under 2008 bör även fortsättningsvis fastställas slutligt av reger- ingen i samband med bokslutet.

Luftfartsverkets finansiella befogenheter

Luftfartsverkets investeringar har finansierats dels med internt tillförda medel, dels med lån i Riksgäldskontoret. Verket har under 2006 ett bemyndigande att ta upp lån inom en total ram av 7 700 miljoner kronor.

I Luftfartsverkskoncernen ingår LFV Hol- ding AB som bildades 1995 för att samordna och förvalta Luftfartsverkets bolagsverksam- het. Luftfartsverket har även ett bemyndi- gande att teckna borgensförbindelser för kre- diter till förmån för dotterbolaget LFV Hol- ding AB inom en total ram på 60 miljoner kronor.

För att minska riskexponeringen används derivathandel enligt tidigare bemyndigande. I detta ingår att lämna likvid säkerhet vid utstäl- landet av derivatinstrument. Den ram Luft- fartsverket har för utställandet av sådana sä- kerheter under 2007 är på 2 000 miljoner kro- nor.

Som andra affärsverk har Luftfartsverket ett bemyndigande att sätta in kassamässigt över- skott på räntebärande konto i Riksgäldskonto- ret eller på annat sätt. Medlen ska placeras räntebärande och förbehållas placeringar med låg risk.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att även under 2008 låta Luftfarts- verket få rätt att ta upp lån i och utanför Riks- gäldskontoret inom en total ram på 6 000 miljoner kronor. Låneramen kan sänkas ge- nom att Luftfartsverkets positiva kassaflöde medgett en amortering av lånet från Riks- gäldskontoret. Luftfartsverket föreslås lämna likvid säkerhet vid utställandet av derivatin- strument. En ram för utställandet av sådana

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

säkerheter på 2 000 miljoner kronor bör fast- ställas för 2008.

Luftfartsverkets investeringsplan

LuftfartsverketT föreslår en investeringsnivå under perioden 2008–2010 på sammanlagtT 3 000 miljonerT kronor. Perioden domineras av

ersättningsinvesteringar med inriktning på flygsäkerhet och regularitet.

Under planeringsperioden planeras vissa kompletterande investeringar för att till fullo utnyttja de investeringar som tidigare gjorts i kapacitetsutbyggnaden på Arlanda. Satsningar för att öka resultaten från de kommersiella produkterna kommer att prioriteras.

Tabell 8.4 Investeringsplan

Miljoner kronor

	Total utgift under	Utfall	Prognos	Budget	Beräknat	Beräknat
	2007-2010	2006	2007	2008	2009	2010

Arlanda flygplats	1 750	366	450	500	400	400

Övriga flygplatser	1 080	221	380	250	225	225

Flygtrafiktjänsten	645	154	220	175	150	100

Övriga investeringar	625	71	50	75	225	275

Summa investeringar	4 100	812	1 100	1 000	1 000	1 000

Lån i RGK	-	-	-	-	-	-

Internt tillförda medel	4 100	812	1 100	1 000	1 000	1 000

Övrig finansiering

Summa finansiering	4 100	812	1 100	1 000	1 000	1 000

Regeringens överväganden

Regeringen gör bedömningen att Luftfartsver- kets investeringar kommer att vara mindre om- fattande under den kommande treårsperioden. En fortsättning på tidigare godkända investe- ringsplaner är emellertid nödvändig. Mot denna bakgrund föreslår regeringen att investeringspla- nen godkänns.

8.6.2Luftfartsstyrelsen

Luftfartsstyrelsens ekonomiska mål

Luftfartsstyrelsen ansvarar för myndighetsverk- samhet inom den civila luftfarten. Luftfartssty- relsen finansieras genom avgifter och myndig- hetens ekonomiska mål under perioden 2008– 2010 är att kostnaderna ska täckas av myndig- hetens avgifter.

I den totala kostnaden nedan ingår för 2008 avgiften till Eurocontrol med ca 105 miljoner kronor samt den gemensamma avgiften för säkerhetskontroll (GAS) med 488 miljoner kronor.

Tabell 8.5 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentlig-rätts-	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
lig	inkomsttitel	som får		(intäkt -
verksamhet		disponeras		kostnad)

Utfall 2006	0	877 423	891 889	- 14 466

Prognos 2007	0	892 267	886 207	6 060

Budget 2008	0	901 849	905 381	-3 532

Regeringens överväganden

Regeringen anser att det ekonomiska målet och finansieringen av myndigheten är rimligt och bör fortsätta att gälla oförändrat.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

8.6.336:10 Driftbidrag till icke statliga tillfredsställande transportförsörjning och detta

flygplatser

Tabell 8.6 Anslagsutveckling

Tusental kronor

					Anslags-	0
2006	Utfall	80 613			sparande	0
2007	Anslag	80 613	1		Utgifts-	80 613
			1		prognos
			P	P	prognos

2008	Förslag	80 613

2009	Beräknat	80 613

2010	Beräknat	80 613

1P InklusiveP tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna propo- sition.

I riksdagens transportpolitiska beslut 1998 (prop. 1997/98:56, bet. 1997/98:TU10, rskr. 1997/98:266) sades att staten, inom ramen för en oförändrad rollfördelning, skulle ta ett större an- svar än dittills för driften av luftfartens infra- struktur i avsikt att uppnå en tillfredsställande flygtransportförsörjning. Anslaget infördes bud- getåret 1999 i enlighet med det transportpoli- tiska beslutet. Anslaget är avsett att finansiera delar av driftunderskotten vid kommunala och privata trafikflygplatser. Genom riksdagens be- slut med anledning av propositionen Moderna transporter (prop. 2005/06:160, bet. 2005/06:TU5, rskr. 2005/06:308) fastställdes de kompletterande riktlinjer som gäller vid fördel- ningen av driftbidrag till icke-statliga flygplatser.

Regeringens överväganden

gäller särskilt för de regioner där det saknas goda alternativa transportmöjligheter.

Regeringen föreslår att 80 613 000 kronor an- visas under anslaget 36:10 Driftbidrag till icke statliga flygplatser för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget för respektive år till samma belopp. Beloppet utbetalas till Luftfartsstyrelsen som beslutar om fördelning av bidraget i enligt med de riktlinjer som redovisas i prop. 2005/06:160.

Regeringen föreslår även att Luftfartsverket under 2008 ska fortsätta bidra med medel om 22 400 000 kronor för att täcka underskotten vid de icke-statliga flygplatserna.

Regeringen vill påminna om den utredning som för närvarande genomförs beträffande det långsiktiga statliga ansvaret för flygplatser. Re- sultatet av de överväganden som regeringen kommer att göra mot bakgrund av de förslag som utredningen förväntas redovisa kan komma att förändra förutsättningarna och formerna för driftbidraget.

Tabell 8.7 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 36:10 Driftbidrag till icke statliga flygplatser

Tusental kronor

			2008	2009	2010
Anvisat 2007P	1		80 613	80 613	80 613
Anvisat 2007P		P	80 613	80 613	80 613

Förändring till följd av:

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Regeringen gör bedömningen att driftbidraget spelar en viktig roll för att hela landet ska ges en

Förslag/beräknat anslag

80 613

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

9 Interregional kollektiv persontrafik

9.1

Omfattning

9.2

Utgiftsutveckling

Verksamhetsområdet omfattar den interregio- nala kollektiva persontrafiken och ansvarig myn- dighet är Rikstrafiken. Myndighetens uppgift är att verka för utveckling och samordning av den interregionala kollektiva persontrafiken och att därigenom bidra till att de transportpolitiska målen uppnås. Rikstrafiken ska som en del i detta arbete svara för statens upphandling av transportpolitiskt motiverad interregional kol- lektiv persontrafik som inte upprätthålls i trafik- huvudmännens regi och där det saknas förut- sättningar för kommersiell drift.

Utgifterna för den upphandlade trafiken uppgick till 759 miljoner kronor 2006 och de periodise- rade utgifterna uppgick till 749 miljoner kronor. I huvudsak fördelades dessa kostnader över tra- fikslagen enligt följande: tågtrafik 332 miljo- ner kronor motsvarande ca 45 procent av kostnaderna, färjetrafik 242 miljoner kronor (ca 33 procent), busstrafik 87 miljoner kronor (ca 12 procent) och flygtrafik 76 miljoner kronor (ca 10 procent).

Tabell 9.1 Utgiftsutveckling inom verksamhetsområdet

Miljoner kronor

	Utfall	Budget		Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2006	1		2007	2008	2009	2010
	2006	2007 P	P	2007	2008	2009	2010

Anslag 36:11 Rikstrafiken: Administration	19,3	27,1		27,2	27,4	27,8	28,5
Anslag 36:12 TrafikavtalP P	759,0	986,0		1 182,5	986,0	831,0	831,0
2
Totalt för Verksamhetsområde Interregional kollektiv-
trafik	778,3	1 013,1		1 209,7	1 013,4	858,8	859,5

1P P Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2P P Anslagsbeteckning föreslås i samband med denna proposition ändras från ”Rikstrafiken: Trafikupphandling” till ”Trafikavtal”. Anledning är att ”Trafikavtal” bättre täcker in den verksamhet som finansieras med anslaget. Verksamheten består av såväl upphandling som samverkansavtal, tjänstekoncessioner och avtal om trafiktjänst baserat på allmän trafikplikt.

Antalet resor för busstrafiken har ökat jämfört med föregående år medan de minskat för tågtra- fiken. Rikstrafikens kostnad per tågresa är dock oförändrad medan kostnaden per bussresa sjun- kit. Antalet resor i färjetrafiken har i stort sett varit konstant medan flygresandet ökat. Kostna- derna per resa i färjetrafiken har ökat medan de för flyget sjunkit under året.

Under 2006 har den totala kostnaden för den upphandlade trafiken minskat något. Det är

främst minskade kostnader för tåg och flygtrafik som bidrar till denna kostnadssänkning.

Den regionala fördelningen av utgifter redovi- sas i tabell 9.2. Uppdelningen utgår från princi- pen att en upphandlad flyglinje mellan exempel- vis Gällivare och Arlanda inte fördelas utan att det är Gällivare och därmed Norrbottens län som antas vara föremålet för Rikstrafikens stöd. Motsvarande gäller för gotlandstrafiken. Andra linjer har fördelats mellan flera län.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

När det finns en ekonomisk fördelning mellan län, ett stöd från Rikstrafiken som fördelas mel- lan länen eller en fördelning mellan länen av en delfinansiering, har denna använts. Det gäller t.ex. busstrafiken i norra Sverige och för Stångådal/Tjust (där fördelningen i upphand- lingen från 2002 använts, vilken i sin tur utgår från den regionala fördelningen av resandet). När det inte finns någon ekonomisk fördelning mellan län har i stället fördelningen skett utifrån andel av linjens längd inom respektive län. Det gäller till exempel den s.k. Uven (tågtrafik mel- lan Norrköping och Uppsala) och Kust till Kust (tågtrafik mellan Kalmar/Karlskrona – Göteborg).

När det gäller nattågstrafiken har resandet till och från respektive län använts som grund för fördelningen.

Tabell 9.2 Regional fördelning av Rikstrafikens upphand- lingskostnader 2006

	Län	Andel	Mnkr
1	Gotland	32,8 %	241,7

2	Västra Götaland	12,3 %	91,0

3	Norrbotten	11,5 %	85,1

4	Västerbotten	7,8 %	57,9

5	Jönköping	4,8 %	35,5

6	Jämtland	4,8 %	35,1

7	Örebro	3,6 %	26,7

8	Dalarna	3,2 %	23,6

9	Västernorrland	2,9 %	21,3

10	Kalmar	2,9 %	21,1

11	Blekinge	2,5 %	18,1

12	Västmanland	2,3 %	17,3

13	Östergötland	2,1 %	15,6

14	Gävleborg	1,6 %	12,1

15	Kronoberg	1,3 %	9,7

16	Värmland	0,9 %	7,0

17	Södermanland	0,9 %	6,6

18	Halland	0,7 %	5,4

19	Skåne	0,5 %	3,6

20	Uppsala	0,4 %	3,2

21	Stockholm	0,0 %	0,0

		100,0 %	737,5

Not: Tabellen är exklusive det särskilda stöd om 10 miljoner kronor som Rikstrafiken lämnar till glesbygdstrafiken i de fyra nordligaste länen.

9.3Resultatredovisning

9.3.1Mål

Med utgångspunkt i de transportpolitiska del- målen har för 2006 inom verksamhetsområdet nedanstående mål fastställts i regleringsbrevet för Rikstrafiken. Resultatbeskrivningen i det föl- jande görs i förhållande till dessa mål.

9.3.2Resultat

Ett tillgängligt transportsystem

Verksamhetsmål: Ett tillgängligt persontrans- portsystem, där ett samverkande interregionalt kollektivt persontransportsystem utformas så att medborgarnas och näringslivets grundläggande transportbehov kan tillgodoses.

Resultat: Under 2006 har det enbart skett marginella förändringar i den trafik som myn- digheten handlar upp eller medverkar till genom samverkansavtal. Detta innebär att tillgänglig- heten i den upphandlade trafiken i storts sett är oförändrad. Rikstrafiken har under året initierat ett utvecklingsarbete vars syfte är skapa möjlig- het för att beskriva hur tillgängligheten har ut- vecklas.

Rikstrafikens arbete med tillgängligheten för personer med funktionshinder har fortsatt under året och myndigheten anser att om inte ytterli- gare ansträngningar görs kommer det bli svårt att uppnå en helt tillfredsställande tillgänglighet till 2010 i hela transportsystemet. Främst är det den fysiska utformningen av t.ex. stationer i glesbygd och på platser med mindre frekvent re- sande som är orsaken till svårigheten att nå må- let.

Antalet resor har ökat i alla trafikslag 2006 jämfört med 2005 med undantag för tåg där det skett en minskning. Huvudförklaringen är att Blekinge kustbana för tillfället körs med buss. Kostnaden per genomförd resa har minskat för samtliga trafikslag under samma period utom för resor med tåg, där nivån är oförändrad (tabell 9.3 och 9.4). Även när hänsyn tagits till att inne- hållna ersättningar till Destination Gotland be- talas ut under 2007, sker en liten minskning av kostnaden för gotlandstrafiken för första gången sedan 2002.

I oktober 2006 gick Rikstrafiken ut med en ny inbjudan till anbud avseende linjesjöfart till och

från Gotland och upphandling pågår inför det avtal som ska gälla från och med januari 2009. En förändring i den nya upphandlingen är en över- gång till s.k. nettoavtal, där rederiet tar en större affärsrisk men får samtidigt behålla intäkterna och får genom detta starkare incitament att ut- veckla trafiken. Förfrågningsunderlaget i upp- handlingen har också utformats för ökad kon- kurrens i anbuden. Bl.a. innebär detta lägre hastighetskrav på fartygen genom att tillåta längre överfartstider. En effekt av de ändrade kraven jämfört med nuvarande avtal är möjliga miljövinster genom lägre oljeförbrukning. Snabb och bränslesnål trafik kommer dock att premie- ras vid utvärderingen av anbuden. Vidare ger förfrågningsunderlagen större möjligheter för operatören att under avtalstiden anpassa trafiken till den faktiska resandeutvecklingen.

Resultatet av upphandlingsomgången för fly- get som genomfördes under 2005 har under 2006 nästan halverat kostnaderna för flygtrafi- ken.

Tabell 9.3 Antal genomförda resor

Tusental

Trafikslag	År 2006	År 2005
Tågtrafik	11 680	13 063

Färjetrafik	1 472	1 459

Busstrafik	3 852	2 673

Flygtrafik	159	148


Tabell 9.4 Kostnad per resa
Kronor
Trafikslag	År 2006	År 2005
Tågtrafik	29	29

Färjetrafik	164	166

Busstrafik	22	26

Flygtrafik	475	851

En hög transportkvalitet och en säker trafik

Verksamhetsmål: En hög transportkvalitet, där ett samverkande interregionalt kollektivt per- sontransportsystems utformning och funktion ska medge en hög transportkvalitet för medbor- garna och näringslivet. En säker trafik, där ingen dödas eller allvarligt skadas inom ett samver- kande interregionalt kollektivt persontransport- system genom att dess utformning och funktion anpassas till de krav som följer av detta.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Resultat: Under 2006 har Rikstrafiken fortsatt arbetet med att förbättra uppföljning av trafik- avtalen. I takt med att den systematiska uppfölj- ning genomförs kommer det att bli möjligt för Rikstrafiken att redovisa tidsserier för hur kvali- teten utvecklas. Resultaten för 2006 visar att bland den järnvägstrafik som Rikstrafiken upp- handlar är det endast en linje som klarar punkt- lighetskravet i avtalen. Punktligheten i övrigt har försämrats under året förutom för de upphand- lade flyglinjerna där den är förhållandevis god.

Varje månad lämnar operatörerna för tågtrafi- ken uppgifter om inställda turer, turer utförda med felaktig fordonskvalitet samt turer utförda med annat trafikslag. Under året har totalt 404 händelser rapporterats varav operatören uppgett sig vara ansvarig för hälften av dessa. Detta är en minskning i jämförelse med 2005, då rapporte- rade händelser uppgick till 507.

Den av Rikstrafiken upphandlade flygtrafiken ska hålla en hög regelbundenhet och enligt den allmänna trafikplikten ska den vara 99 procent beräknat per kalenderkvartal. På två av de upp- handlade linjerna uppnås inte kravet på helårsba- sis. Detta betyder att kravet har underskridits åtminstone ett kalanderkvartal. Detta är en för- bättring jämfört med 2005 då kraven på regel- bundenhet underskreds för sex linjer. Enligt den allmänna trafikplikten ska minst 80 procent av avgångarna vara mindre än 5 minuter försenade och 95 procent av avgångarna ska vara mindre än 15 minuter försenade. Det finns avvikelser, men dessa är små och punktligheten för de kortare sträckorna är mycket god.

Enligt den allmänna trafikplikten får kabinfak- torn för en delsträcka i genomsnitt inte överstiga 80 procent per kalenderkvartal och om kabin- faktorn understiger 35 procent får operatören minska utbudet. Resultatet för 2006 visar att ka- binfaktorn är låg på de kortare sträckorna. Lägst kabinfaktor (19 procent) har Sveg – Arlanda följt av Torsby-Hagfors – Arlanda (28 procent). Liksom föregående år har linjen Arvidsjaur- Lycksele – Arlanda högst kabinfaktor (67 pro- cent) .

Under 2006 har nöjd-kund-undersökningar (NKI) genomförts på 25 tåglinjer, 8 busslinjer, 8 flyglinjer och 2 färjelinjer. Generellt är resenä- rerna mycket nöjda med trafiken.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

En god miljö

Verksamhetsmål: En god miljö, där ett samver- kande interregionalt kollektivt persontransport- system utformning och funktion anpassas till krav på god och hälsosam livsmiljö för alla, där natur- och kulturmiljö skyddas mot skador samt att en god hushållning med mark, vatten, energi och andra naturresurser främjas.

Resultat: Miljöeffekterna av den upphandlade trafiken erhålls som ett delresultat vid de beräk- ningar av nyttan av den upphandlade trafiken som planeras. Beräkningen av effekten av de upphandlingar Rikstrafiken genomför har skett genom en analys där hänsyn tas till den direkta miljöpåverkan den upphandlade trafiken har (vilka utsläpp etc. som den förorsakar). Därefter har en situation utan den upphandlade trafiken analyserats. En jämförelse mellan dessa beräk- ningar visar nettoeffekten av upphandlingarna.

Under 2006 har en reviderad beräkning ut- förts för den upphandlade flygtrafiken. Miljöef- fekterna består framför allt av ändrade utsläpp av kväveoxider, kolväten, partiklar, svaveldioxid och koldioxid. I samtliga fall är miljöeffekten av att lägga ner en flyglinje positiv, däremot är trafi- kanteffekten av en nedläggning negativ.

De utvärderingsprojekt som hittills genom- förts visar att den upphandlade trafiken medför negativa miljöeffekter. Detta är en konsekvens av att trafiken i första hand upphandlas för att skapa tillgänglighet och för att möjliggöra att människor och företag kan verka i alla delar av landet.

En positiv regional utveckling

Verksamhetsmål: En positiv regional utveckling, där ett samverkande interregionalt kollektivt persontransportsystem bidrar till att utjämna skillnader i möjligheterna för olika delar av lan- det att utvecklas och motverka nackdelar av långa transportavstånd.

Resultat: Rikstrafikens trafikupphandlingar samt samverkansavtal med trafikhuvudmännen syftar till att upprätthålla transportpolitiskt mo- tiverad interregional trafik som inte är kommer- siellt lönsam. Under 2006 genomfördes totalt cirka 17 163 000 resor i denna trafik. Många av dessa resor är på linjer där ingen trafik alls skulle bedrivas utan Rikstrafikens stöd. Sammantaget bidrar den upphandlade trafiken väsentligt till att

skapa grundförutsättningar för en positiv regio- nal utveckling i stora delar av landet.

Under 2006 har Rikstrafiken tagit ytterligare steg i arbetet med att analysera nyttan av den upphandlade trafiken. Analyserna av nyttan och tillgängligheten för den upphandlade trafiken ska resultera i en samlad bild av vilka linjer som Rikstrafiken långsiktigt bör stödja.

Ett jämställt persontransportsystem

Verksamhetsmål: Ett jämställt transportsystem, där ett samverkande interregionalt kollektivt persontransportsystem utformas så att det svarar mot både kvinnors och mäns transportbehov. Kvinnor och män ska ges samma möjligheter att påverka transportsystemets tillkomst, utform- ning och förvaltning och deras värderingar ska tillmätas samma vikt.

Resultat: Skillnaderna mellan antalet män och antalet kvinnor som utnyttjar den trafik Rikstrafiken upphandlar eller medverkar i genom samverkansavtal är måttliga och skillnaderna går i olika riktning för olika trafikslag. Den interre- gionala kollektivtrafiken är viktig för både män och kvinnor. Det finns inga tydliga indikationer på att det skulle finnas stora skillnader i mäns och kvinnors efterfrågan på interregionala resor eller i deras transportbehov för dessa resor.

Vid de årliga nöjd-kund-undersökningar som genomförs i den trafik Rikstrafiken upphandlat redovisas resultatet fördelat på kön (tabell 9.5). Den information som samlas in vid dessa under- sökningar skapar möjligheter både för analyser av kvinnor och mäns resande och av deras upp- fattning om resandet. Kvinnor är oftare än män resenärer i trafikslagen tåg och buss i den trafik som får ersättning av Rikstrafiken. I flyget är män överrepresenterade både vad gäller resor i tjänsten samt till och från arbetet. Två tredjede- lar av flygresenärerna är män. Även i färjetrafi- ken är männen överrepresenterade år 2006.

I trafikslagen tåg och buss reser kvinnor be- tydligt mer i privata ärenden än män. Omkring en fjärdedel av alla resor i dessa trafikslag består av kvinnor som reser i privat syfte. För flyget gäller att fyra av tio resor består av män som re- ser i tjänsten. I färjetrafiken är det mesta av re- sandet privat. En trend från 2004 och framåt är att kvinnors tjänsteresande med flyg förefaller att öka. Eftersom just tjänsteresor med flyg tidi- gare uppvisat en ovanligt stor skillnad mellan

könen är denna utveckling intressant. Samman- taget är skillnaderna mellan kvinnors och mäns resande måttliga när det totala resandet för alla ärenden studeras.

Resenärernas åsikter om den upphandlade trafiken skiljer sig inte mycket mellan könen. Kvinnor är mer nöjda än män vad gäller tågtrafi- ken och flygtrafiken, medan män är mer nöjda än kvinnor rörande busstrafiken. När det gäller färjetrafiken är både män och kvinnor lika nöjda med resorna. Sammantaget fortsätter resenä- rerna att i hög utsträckning vara nöjda med trafi- ken och att skillnaderna mellan mäns och kvin- nors uppfattning om trafiken är små.

Tabell 9.5 Andel kvinnor och män i genomförda resor

Procent

		År 2006		År 2005
Trafikslag	Kvinnor	Män	Kvinnor	Män
Tågtrafik	56	44	57	43

Färjetrafik	42	58	48	52

Busstrafik	59	41	59	41

Flygtrafik	42	58	34	66

9.4Revisionens iakttagelser

Riksrevisionen har lämnat revisionsberättelse utan invändning till Rikstrafiken, dvs. Riksrevi- sionen har bedömt att myndighetens årsredovis- ning för räkenskapsåret 2006 i allt väsentligt är rättvisande.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

ting. Statens ansvar för kollektivtrafiken är att utveckla den interregionala kollektivtrafiken genom samordning och avtal rörande samhälls- ekonomiskt lönsam trafik som inte bedrivs på kommersiella grunder eller av trafikhuvudmän- nen. Ett mål för verksamheten är att det finns en tillfredsställande interregional transportförsörj- ning för kvinnor och män i ett sammanhängande nätverk i landet. Kollektivtrafiken är en del av samhällsservicen och det är viktigt att den blir tillgänglig för alla grupper av nyttjare. Staten har fördelat betydande belopp till trafikhuvudmän- nen för åtgärder i syfte att öka tillgängligheten för personer med funktionshinder. Därutöver bidrar staten till utbyggnad av lokal och regional infrastruktur för kollektivtrafik.

9.6Budgetförslag

9.6.136:11 Rikstrafiken: Administration

Tabell 9.6 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			P		Anslags-
2006	Utfall	19 258		P	sparande	1 257

			P		Utgifts-
2007	Anslag	27 108	1		prognos	27 209
2007	Anslag	27 108		P	prognos	27 209

2008	Förslag	27 358	P	P

2009	Beräknat	27 758	2
2009	Beräknat	27 758	P	P

2010	Beräknat	28 474	3
2010	Beräknat	28 474	P	P

1P InklusiveP tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna propo- sition.

2P MotsvararP 27 137 tkr i 2008 års prisnivå. 3P MotsvararP 27 137 tkr i 2008 års prisnivå.

9.5Politikens inriktning

Regeringen anser att en väl utvecklad transport- politik är en förutsättning för tillväxt och en fortsatt utveckling av ett hållbart transportsy- stem.

Transportpolitiken utgör en integrerad del av regeringens politik och en process kommer att starta för att skapa en ny framåtblickande trans- portpolitik där utgångspunkterna kommer att vara förbättrade förutsättningar för tillväxt och företagande samt att trafikens negativa miljöpå- verkan minimeras. Konkurrensutsättning och alternativ finansiering kommer att ingå i denna politik.

Den lokala och regionala kollektivtrafiken är ett gemensamt ansvar för kommuner och lands-

Anslaget används för Rikstrafikens förvaltnings- kostnader. Ändamålet för anslaget är att finansi- era kostnader för ledning, ekonomiadministra- tion, personaladministration och andra interna kostnader. Vidare används anslaget för konsult- tjänster samt utredningsverksamhet och andra kostnader som går att hänföra till Rikstrafikens uppgifter.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att 27 358 000 kronor anvi- sas under anslaget 36:11 Rikstrafiken: Administ- ration för 2008. För 2009 och 2010 beräknas an- slaget till 27 758 000 kronor respektive 28 474 000 kronor.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 9.7 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 36:11 Rikstrafiken: Administration

Tusental kronor

		2008	2009	2010
1		27 108	27 108	27 108
Anvisat 2007P		27 108	27 108	27 108
P

Förändring till följd av:
2		250	876	1 598
Pris- och löneomräkningP	P	250	876	1 598

Beslut			-226	-232

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag		27 358	27 758	28 474

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.6.236:12 TrafikavtalTF4FT

Tabell 9.8 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			P		Anslags-
2006	Utfall	758 985		P	sparande	214 618

			P		Utgifts-
2007	Anslag	986 000	1		prognos	1 182 537
2007	Anslag	986 000		P	prognos	1 182 537

2008	Förslag	986 000	P	P

2009	Beräknat	831 000	P	P

2010	Beräknat	831 000	P	P

1P InklusiveP tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna propo- sition.

Anslaget används för statens trafikavtal rörande transportpolitiskt motiverad interregional kol- lektiv persontrafik. Vidare används anslaget för att finansiera tillfällig juridisk, ekonomisk eller annan expertis vid ingående av nya avtal samt för vissa förvaltningskostnader som är direkt hän- förliga till trafikavtal. Anslaget uppgår för innevarande år till 986 miljoner kronor. Den höga utgiftsprognosen för 2007 består i att skil- jenämnden i tvisten mellan Rikstrafiken och operatör av gotlandstrafiken, Destination Gotland, dömt till rederiets fördel. Detta innebär

att den av Rikstrafiken innehållna ersättningen för åren 2004–2006, motsvarande drygt 300 miljoner kronor, har utbetalats under inneva- rande år. Genom anslagssparande från 2006 in- ryms de beräknade utgifterna innevarande år inom tilldelade medel för 2007.

Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden

Regeringen bör bemyndigas att under 2008 för ramanslaget 36:12 Trafikavtal ingå ekonomiska förpliktelser i samband med tjänstekoncessioner, samverkansavtal och upphandling av transport- politiskt motiverad interregional kollektivtrafik som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 4 150 000 000 kronor under perioden 2009–2018.

4T T Anslagsbeteckning föreslås i samband med denna proposition ändras från ”Rikstrafiken: Trafikupphandling” till ”Trafikavtal”. Anledning är att ”Trafikavtal” bättre täcker in den verksamhet som finansieras med anslaget. Verksamheten består av såväl upphandling som samverkansavtal, tjänstekoncessioner och avtal om trafiktjänst baserat på allmän trafikplikt.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 9.9 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2006	2007	2008	2009	2010-2018

Ingående åtaganden	2 434 168	2 339 148	4 125 848

Nya åtaganden	656 799	2 982 500	414 100

Infriade åtaganden	752 854	-1 195 800	-947 500	-897 700	-2 694 748
Utestående åtaganden	2 339 148	4 125 848	3 592 448

Erhållet/föreslaget bemyndigande	6 500 000	6 500 000	4 150 000

Regeringens överväganden

För att täcka utgifterna för trafikavtal föreslår regeringen att 986 000 000 kronor anvisas under 36:12 Trafikavtal för 2008. Rikstrafiken har i budgetunderlag för åren 2008–2010 uppskattat att kostnaderna för trafikavtalen, trots beslutade och planerade omprioriteringar, kommer att överstiga de anvisade anslagen 2009 och 2010. En bakomliggande orsak är utvecklingen med ökade oljepriser. Samtidigt upphör från och med 2009 den utökning motsvarande 93 000 000 kronor som anvisades anslaget för åren 2007 och 2008 genom riksdagens beslut om budgetproposition för 2007. Regeringen följer noga utgiftsutveck- lingen för trafikavtalen. Regeringen bedömer att utgifterna för trafikavtal från och med 2009 bör reduceras med anledning av regeringsbeslut den 18 januari 2007 om ändring av förordning (2001:770) om sjöfartsstöd. Ändringen innebär att sjöfartsstöd till statligt upphandlad inrikes

trafik kommer att kunna medges från och med 2009. Utgifterna för den av Rikstrafiken upp- handlade gotlandstrafiken beräknas minska med motsvarande 55 000 000 kronor från och med 2009. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 831 000 000 kronor respektive 831 000 000 kro- nor.

Tabell 9.10 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 36:12 Trafikavtal

Tusental kronor

	2008	2009	2010
1	986 000	986 000	986 000
Anvisat 2007P	986 000	986 000	986 000
P

Förändring till följd av:
Beslut		-155 000	-155 000

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	986 000	831 000	831 000

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

10 Forskning och analys

10.1Omfattning

Verksamhetsområdet omfattar forskning och analys inom transport- och kommunikationsom- rådet. Ansvariga myndigheter inom området är Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), Statens institut för kommunikationsana- lys (SIKA), Statens haverikommission (SHK) samt Vägverket, Banverket och Verket för inno- vationssystem (Vinnova).

VTI utför kvalificerad tillämpad forskning och utveckling på uppdrag av myndigheter och andra beställare. VTI:s verksamhet syftar till att genom forskning och utveckling bidra till att uppfylla de transportpolitiska målen.

SIKA har till uppgift att ta fram underlag för det transportpolitiska utvecklingsarbetet och är statistikansvarig myndighet för officiell statistik inom samhällsområdet transporter och kommu- nikationer. Till detta räknas vägtransporter, järnvägstransporter, luftfart, sjöfart, postverk- samhet, televerksamhet, kommunikationsvanor samt sedan den 1 juli 2006 även kollektivtrafik och samhällsbetalda resor. Myndigheten sam- ordnar även infrastrukturplaneringen och bidrar med analyser inom politikområdets hela bredd.

SHK ska följa den internationella utveck- lingen på de olika områden som omfattas av kommissionens verksamhet samt samarbeta med berörda säkerhetsmyndigheter i deras olycksförebyggande verksamhet.

SHK utreder från samhällssynpunkt allvarliga olyckor inom luftfarten, sjöfarten, järnvägstrafi- ken samt inom annan verksamhet i enlighet med lagen (1990:712) om undersökning av olyckor.

I verksamhetsområdet ingår anslaget 36:13 Viss internationell verksamhet. Anslaget disponeras av Regeringskansliet för kostnader för bl.a. medlemsavgifter och resor förenade med Sveriges deltagande i internationella organi- sationer m.m.

Genom utpekade sektorsansvar för forskning och utveckling har Banverket och Vägverket viktiga uppgifter inom verksamhetsområdet. Vägverkets kostnader för samhällsmotiverad forsknings-, utvecklings- och demonstrations- verksamhet (FUD) ryms huvudsakligen inom anslag 36:2 Väghållning och statsbidrag, medan motsvarande insatser för Banverkets del ryms inom anslag 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter.

På liknande sätt har också Vinnova till uppgift att finansiera behovsmotiverad forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet och göra andra insatser för att främja ett effektivt in- novationssystem. Insatserna ska bl.a. bidra till att ett hållbart och effektivt transportsystem ut- vecklas.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

10.2	Utgiftsutveckling

Tabell 10.1 Utgiftsutveckling inom verksamhetsområdet
Miljoner kronor
		Utfall	Budget		Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
		2006	1		2007	2008	2009	2010
		2006	2007P	P	2007	2008	2009	2010

36:13 Viss internationell verksamhet		4,3	2,9		2,7	3,0	2,5	2,5

36:14 Statens väg- och
transportforskningsinstitut		34,7	39,7		40,0	38,4	39,3	40,3

36:15 Statens institut för kommunikationsanalys		54,7	54,5		56,0	54,5	55,7	57,1

Totalt för verksamhetsområde Forskning och
analys		93,7	97,1		98,7	95,9	97,5	99,9

1P P Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

10.3Resultatredovisning

10.3.1 Mål

Målet för verksamhetsområdet är att kontinu- erligt förbättra kunskapen om transport- och kommunikationssektorerna med syfte att bidra till att de transport- och kommunikationspoli- tiska målen nås.

Ovanstående mål ska uppfyllas främst genom den verksamhet som bedrivs av de inom området ansvariga myndigheterna. Nedan följer en resul- tatbedömning av myndigheternas verksamheter.

10.3.2 Resultat

Resultat Statens väg- och transportforskningsinstitut

Verksamhetsmål: Målet för VTI är att på ett kostnadseffektivt sätt bedriva samhällsmotive- rad, tillämpad forskning av hög kvalitet. VTI:s verksamhet ska utformas så att den fortlöpande kan utvecklas i enlighet med vad forskningsfi- nansiärer efterfrågar och de krav som dessa stäl- ler på forskningsresultatens kvalitet och använd- barhet. Nedan följer en redovisning av måluppfyllelse gällande de transportpolitiska målen.

Ett tillgängligt transportsystem, en hög trans- portkvalitet

Resultat: VTI har under året genomfört många projekt med syfte att öka transporternas till- gänglighet. Inom området Innovativ kollektiv- trafik har ett nytt spårfordon, en duospårvagn demonstrerats. Den kan köra på både spårvägs-

nätet och järnvägsnätet och innebär en utveck- ling av spårburen kollektivtrafik. Många forsk- ningsprojekt vid VTI syftar till att höja transporternas kvalitet för medborgare och när- ingsliv. VTI:s körsimulator är en världsledande resurs för dessa studier.

En säker trafik

Resultat: Under året har projekt med trafiksä- kerhetsinriktning ökat. Närmare hälften av alla projekt vid VTI syftar till en säkrare trafik. Forskningen rör många områden. Det kan gälla utformning av olika stödsystem, som t.ex. halk- varnare, eller alkolåsens effekter på rattonykter- het. Många av dessa projekt genomförs åt bilin- dustrin eller dess underleverantörer.

En god miljö

Resultat: Miljöaspekter ingår i många av projek- ten vid VTI. Hantering av olika material är mycket viktigt vid byggande, drift och underhåll av infrastrukturen. Under året har VTI avrap- porterat ett projekt om återvinning av gammalt asfaltmaterial, tjärasfalt. Resultatet implemente- ras nu av Vägverket. Ett annat centralt område för transporternas miljöeffekter är energieffekti- viteten. VTI har deltagit i ett stort EU-projekt för att ta fram verktyg för en effektivare energi- användning.

VTI är ISO-certifierad och arbetar med att förbättra miljöledningssystemet genom att vida- reutveckla indikatorer och rutiner för uppfölj- ning av miljömål samt genom att utreda möjlig- heterna och utarbeta rutiner för att minska miljöpåverkan inom flera områden.

En positiv regional utveckling

Resultat: Forskning vid institutet med relevans för detta mål ingår ofta som en viktig del i vissa projekt, främst projekt som rör transportpolicy och som drivs inom ramen för det nationella centret CELEST som koordineras av VTI. Även VTI:s forskning inom området kollektivtrafik har inriktning mot delmålet, t.ex. studier för att identifiera faktorer som har betydelse för möj- ligheterna att vidareutveckla kollektivtrafik som ett verktyg för regional utveckling.

Ett jämställt transportsystem

Resultat: Endast drygt en procent av de projekt VTI genomfört 2006 har särskild inriktning mot jämställdhetsmålet. Dock kan noteras en liten ökad andel under den senaste treårsperioden. Exempel på projekt under 2006 som relaterar till detta mål är jämställdhetsaspekter i utveckling av prognosmodeller och samhällsekonomiska kal- kyler. VTI driver också ett särskilt temaprojekt om jämställdhet i transportsystemet.

VTI:s ekonomiska resultat

VTI hade under 2006 ett anslag på 34,7 miljoner kronor att användas till vissa kostnader för kom- petensutveckling, lokaler, särskild utrustning och administration. Anslaget får också användas till forskning och medfinansiering av VTI:s del- tagande i EU-projekt. Verksamheten exklusive anslaget har under år 2006 gett ett överskott på ca 4 miljoner kronor. Osäkerheten för VTI om förutsättningarna för FoU-verksamhetens finan- siering de närmaste 5 åren är stor. Två principi- ellt viktiga förändringar har ägt rum de senaste åren. För det första har stödet till långsiktigt kunskapsuppbyggande transportforskning minskat, för det andra har det skett en föränd- ring av forskningens inriktning från transport- politiskt motiverad forskning till forskning som inriktas på stöd för utveckling inom industri och näringsliv med fokus på tillväxt och innovatio- ner. VTI:s verksamhet omstruktureras för att möta bl.a. denna förändring.

VTI har sedan år 2000 genomgått en ekono- misk omstrukturering till följd av det stora un- derskott som uppstod det året. Ekonomin har successivt förbättrats och målet har varit att åter- ställa nivån på balanserad kapitalförändring. In- stitutet har per den 31 december 2006 ett balan- serat överskott som uppgår till 19,8 procent.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 10.2 Ekonomisk utveckling för VTI

Miljoner kronor där ej annat anges

	2002	2003	2004	2005	2006
Resultat 31/12	-0,8	4,6	10,9	16,6	20,6

Avgiftsintäkter	81,6	87,1	88,7	98,8	104,2

Balanserat överskott	-1%	5%	12%	17%	19,8%

Som framgår av tabellen kan resultatet variera ganska mycket. Det beror på att uppdragsmarknaden inte är stabil mellan åren.

Översyn av VTI

VTI är ett oberoende och internationellt fram- stående forskningsinstitut inom transportsek- torn. Institutet är en uppdragsmyndighet med cirka 80 procent extern finansiering. Uppdrags- givarna finns inom offentlig sektor och privat sfär både nationellt och internationellt. Institu- tets roll har renodlades till att vara enbart forsk- ningsutförare. På grund av omläggningen av transportforskningens finansiering har forsk- ningsmedel för långsiktigt grundläggande trans- portforskning minskat. Det gör att VTI:s verk- samhet successivt förändrats mot mer tillämpade forskningsprojekt och utvecklings- och kon- sultuppdrag. Anslaget får sedan några år tillbaka användas till forskning och medfinansiering av VTI:s deltagande i EU-projekt. VTI har sitt hu- vudsäte i Linköping men myndigheten bedriver även verksamhet i Borlänge, Göteborg och Stockholm.

En särskild utredare har analyserat förutsätt- ningarna för en ombildning av VTI och vissa funktioner av SIKA till bolagsform. Utredaren föreslår i sitt betänkande (SOU2007:49) Orga- nisationsform för VTI och SIKA en bolagisering av hela VTI. Uppdraget redovisades den 15 juni 2007 till regeringen (Näringsdepartementet). Regeringen ska efter remittering ta ställning till utredningens förslag.

Resultat Statens institut för kommunikationsanalys

Verksamhetsmål: SIKA:s uppgifter är att svara för övergripande analyser inom kommunika- tionssystemet och för analyser av effekter av åt- gärder inom transportsystemen i syfte att uppnå det transportpolitiska målet.

Resultat: I maj 2006 redovisade SIKA en uppföljning av transporternas utveckling i för- hållande till det transportpolitiska målet och dess delmål (Rapport 2006:2). SIKA konstaterade att

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

det svenska transportsystemets tillgänglighet och transportkvalitet utvecklas i rätt riktning. Inom områdena trafiksäkerhet och miljö blir det däremot svårt att nå målen.

Ett tillgängligt transportsystem, en hög trans- portkvalitet

Resultat: Baserat på de prognoser och analyser av person- och godsprognoser till år 2020, som SIKA redovisade i december 2005 på uppdrag av regeringen, sammanställdes en kortfattad redo- visning till Kommissionen mot oljeberoende (PM 2006:3 Hur mycket och vilken typ av transporter behöver vi?). Detta utgjorde under- lag för ett anförande som hölls vid en offentlig hearing i februari 2006 på inbjudan av kommis- sionen.

En säker trafik

Resultat: Den officiella vägtrafik-skadestatistiken publicerades enligt tidplan.

SIKA har genomfört en undersökning för att se vilken information från polisens blanketter som ansågs vara angelägna.

En god miljö

Resultat: Inom ramprojektet Klimat har arbete bedrivits under året inom två projekt som bely- ser samhällsekonomiska frågor. Det ena projek- tet visar bl.a. vilka effekter på koldioxidutsläppen som skulle kunna erhållas genom en fullständig internalisering av trafikens externa effekter ex- klusive koldioxid. Det andra projektet visar hur hushållens realinkomster påverkas av krav på minskade koldioxidutsläpp från personbilar. En- ligt förordning (2005:626) om klimatrapporte- ring ska SIKA expertgranska trafikverkens årliga rapportering enligt Kyoto-protokollet. Den för- sta ordinarie granskningen ägde rum under 2006.

En positiv regional utveckling

Resultat: SIKA fick i april 2006 i uppdrag att ko- ordinera ett pilotprojekt om att samverka kring sektorsövergripande regionförstoring för ökad tillväxt och sysselsättning. En delredovisning av uppdraget lämnades till regeringen i oktober 2006. Uppdraget att beräkna transportmerkost- nader avseende godstransporter för företags lo- kalisering i norra Sverige redovisades i juli 2006.

Ett jämställt transportsystem

Resultat: Datainsamlingen för RES 05 (resvane- undersökningen) avslutades under året. Under-

sökningen påbörjades i oktober 2005 och om- fattade 41 000 intervjuer.

SIKA:s ekonomiska resultat

SIKA hade under 2006 ett anslag på 54,7 miljo- ner kronor. Verksamheten har under året givit ett överskott om 7,7 miljoner kronor. Orsaken är främst att ingen av de tidigare anställda har valt att följa med till Östersund vilket medfört att verket haft många vakanser under året.

Översyn av SIKA

En särskild utredare fick till uppgift i mars 2007 att analysera förutsättningarna för att ombilda Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) samt vissa funktioner av Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) till aktiebo- lagsform (dir. 2007:36). Uppdraget redovisades den 15 juni 2007 till regeringen (Näringsdepar- tementet). Regeringen ska efter remittering ta ställning till utredningens förslag.

Resultat Statens haverikommission

Verksamhetsmål: Haverikommissionen ska fast- ställa olycksorsaken i varje undersökning och om möjligt ge sådana synpunkter och rekom- mendationer att framtida olyckor förebyggs.

Resultat: Haverikommissionen har kunnat fastställa orsaken i samtliga fall utom två av de olyckor som undersökts under 2006 och har i de flesta fall kunnat lämna rekommendationer till tillsynsmyndigheterna. Haverikommissionen har därmed bidraget till det långsiktiga målet om en säker trafik.

10.3.3 Analys och slutsatser

Måluppfyllelsen i förhållande till uppställda verk- samhetsmål för SIKA, VTI och Haverikommis- sionen bedömer regeringen vara tillfredsställande vad gäller utförda prestationer.

100

10.4Revisionens iakttagelser

Riksrevisionen har lämnat revisionsberättelser utan invändningar för VTI, SIKA och SHK, dvs. Riksrevisionen har bedömt att myndigheternas årsredovisningar för räkenskapsåret 2006 i allt väsentligt är rättvisande.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Ett fortsatt högt deltagande i internationellt forskningssamarbete både inom och utanför EU är viktigt för att stimulera såväl den svenska som den övriga europeiska industrins kompetens och konkurrenskraft inom forskning och utveckling.

10.5Politikens inriktning

I tider av snabb teknisk utveckling, ökad globali- sering och omfattande kulturmöten behövs forskning och analys för att söka svaret på nya frågor som utvecklingen ger upphov till. Forsk- ning och analys har blivit en allt viktigare del i en politik för ökad välfärd, hållbar ekonomisk till- växt och teknisk utveckling. Såväl nya kun- skapsintensiva branscher som traditionella indu- stribranscher och offentlig sektor behöver tillgång till ny kunskap för att utveckla och för- nya sin verksamhet. Den svenska forskningspo- litiken har som mål att Sverige skall vara en le- dande kunskaps- och forskningsnation där forskning bedrivs med hög vetenskaplig kvalitet. Sverige skall vara ett av världens mest FoU-in- tensiva länder. All forskning skall hålla hög kva- litet och forskningssatsningarna skall rymma både bredd och specialisering. Svensk forskning måste också bedrivas med öppenhet för den mångfald av frågeställningar som finns i samhäl- let.

Det är olämpligt at myndigheter bedriver af- färsverksamhet i konkurrens med privata aktörer på en marknad. Risken för korssubventioner av uppdragsverksamhet är stor vilket kan leda till konkurrenssnedvridande effekter på marknaden. Konkurrensverket har vid olika tillfällen fram- fört till Näringsdepartementet att det behöver skapas bättre garanti för konkurrensneutralitet. Statskontoret har framfört att VTI konkurrerar med såväl större som mindre konsultföretag som erbjuder transporttekniska utredningar och analyser. Mot bakgrund av detta har regeringen låtit en särskild utredare se över förutsättning- arna för att bolagisera hela eller delar av verk- samheterna på VTI och eventuellt vissa funktio- ner på SIKA. Uppdraget redovisades den 15 juni 2007 till regeringen (Näringsdepartementet). Regeringen ska efter remittering ta ställning till utredarens förslag.

10.6Budgetförslag

10.6.136:13 Viss internationell verksamhet

Tabell 10.3 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			P		Anslags-
2006	Utfall	4 256		P	sparande	-71

			P		Utgifts-
2007	Anslag	2 905	1		prognos	2 740
2007	Anslag	2 905		P	prognos	2 740

2008	Förslag	2 985	P	P

2009	Beräknat	2 485	P	P

2010	Beräknat	2 485	P	P

1P InklusiveP tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna propo- sition.

Anslaget är avsett för kostnader för bl.a. med- lemsavgifter om ca 2 miljoner kronor och resor förenade med Sveriges deltagande i internatio- nella organisationer m.m. Detta gäller främst internationella luftfartsförhandlingar, FN:s eko- nomiska kommission för Europa (ECE), inter- nationella järnvägsfördragen (COTIF, OCTI m.m.), internationellt samarbete vad gäller sjö- farten (IMO m.m.), luftfarten (ICAO m.m.) samt EU.

Regeringens överväganden

Kostnaderna för medlemsavgifter i vissa interna- tionella organisationer har ökat och de medel som anvisats är otillräckliga. Anslag 36:13 Viss internationell verksamhet bör därför ökas med 500 000 kronor för 2008. Regeringen föreslår att 2 985 000 kronor anvisas under anslaget 2008. Utredningen om inrättande av en trafikinspek- tionsorganisation (dir. 2007:105) ska under 2008 bl.a. föreslå myndighetens ansvar för arbetet i internationella organisationer och inom EU. En ny bedömning av anslag 36:13 Viss internationell verksamhet kommer att göras med underlaget från utredningen som grund. Regeringen beräk- nar därför en oförändrad nivå för anslaget för

101

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

2009 och 2010 och att 2 485 000 kronor anvisas anslaget för respektive år.

Tabell 10.4 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 36:13 Viss internationell verksamhet

Tusental kronor

	2008	2009	2010
1	2 485	2 485	2 485
Anvisat 2007P	2 485	2 485	2 485
P

Förändring till följd av:
Beslut	500

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	2 985	2 485	2 485

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

10.6.236:14 Statens väg- och transportforskningsinstitut

Tabell 10.5 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			P		Anslags-
2006	Utfall	34 725		P	sparande	1 036

			P		Utgifts-
2007	Anslag	39 734	1		prognos	39 970
2007	Anslag	39 734		P	prognos	39 970

2008	Förslag	38 378	P	P

2009	Beräknat	39 268	2
2009	Beräknat	39 268	P	P

2010	Beräknat	40 293	3
2010	Beräknat	40 293	P	P

1P InklusiveP tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna propo- sition.

2P MotsvararP 38 378 tkr i 2008 års prisnivå. 3P MotsvararP 38 378 tkr i 2008 års prisnivå.

Från anslaget finansieras kostnader för kompe- tensutveckling, lokaler, särskild utrustning, ad- ministration och det nationella transportforsk- ningsbiblioteket BIC. Anslaget får också användas till forskning och medfinansiering av VTI:s deltagande i EU-projekt.

VTI förvaltar och driver det nationella trans- portforskningsbiblioteket BIC. BIC har det na- tionella ansvaret för information och kunskaps- försörjning inom trafik och transportområdet vilket inkluderar en omfattande internationell verksamhet.

Tabell 10.6 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(intäkt -kost-
			nad)

Utfall 2006	135 475	131 642	3783
(varav tjänsteexport)	8 513	8 685	-320

Prognos 2007	117 000	123 230	- 6 230
(varav tjänsteexport)	6 000	6 000	0

Budget 2008	120 000	120 000	0
(varav tjänsteexport)	6 000	6 000	0

Regeringens överväganden

Regeringen anser att dagens anslag är nödvändigt för att VTI ska kunna fullgöra sitt uppdrag vad avser långsiktig forskning, medfinansiering av EU-projekt samt nationellt motiverade forsk- ningsinsatser inklusive investeringar.

Regeringen föreslår att 38 378 000 kronor an- visas under anslag 36:14 Statens väg- och trans- portforskningsinstitut för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 39 268 000 kronor re- spektive 40 293 000 kronor. Gällande de ekono- miska resultatet för 2006 anser regeringen att hela de balanserade överskottet tillsvidare ska få disponeras av VTI.

Tabell 10.7 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 36:14 Statens väg- och transportforskningsinstitut

Tusental kronor

		2008	2009	2010
1		39 734	39 734	39 734
Anvisat 2007P		39 734	39 734	39 734
P

Förändring till följd av:
2		-1 356	-466	559
Pris- och löneomräkningP	P	-1 356	-466	559

Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag		38 378	39 268	40 293

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

102

10.6.336:15 Statens institut för kommunikationsanalys

Tabell 10.8 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			P		Anslags-
2006	Utfall	54 739		P	sparande	7 731

			P		Utgifts-
2007	Anslag	54 531	1		prognos	55 978
2007	Anslag	54 531		P	prognos	55 978

2008	Förslag	54 492	P	P

2009	Beräknat	55 702	2
2009	Beräknat	55 702	P	P

2010	Beräknat	57 113	3
2010	Beräknat	57 113	P	P

1P InklusiveP tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna propo- sition.

2P MotsvararP 54 492 tkr i 2008 års prisnivå. 3P MotsvararP 54 492 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslaget används till analysverksamhet och stati- stik inom samhällsområdet transporter och kommunikationer samt till myndighetens för- valtningskostnader.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att 54 492 000 kronor anvi- sas under anslag 36:15 Statens institut för kom- munikationsanalys för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 55 702 000 kronor respek- tive 57 113 000 kronor.

Tabell 10.9 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 36:15 Statens institut för kommunikationsanalys

Tusental kronor

		2008	2009	2010
1		54 531	54 531	54 531
Anvisat 2007P		54 531	54 531	54 531
P

Förändring till följd av:
2		-39	1 171	2 582
Pris- och löneomräkningP	P	-39	1 171	2 582

Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag		54 492	55 702	57 113

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

10.6.4 Haverikommissionen

Haverikommissionen disponerar inget eget an- slag. Regeringen beslutar om en ram för myn- dighetens förvaltningskostnader. För 2007 är ramen 22 400 000 kronor.

Haverikommissionen hemställer i sitt budgetun- derlag för räkenskapsåren 2008−2010 om att an- visas en ram på 28 460 000 kronor för förvalt- ningskostnader. Haverikommissionen motiverar sin hemställan med ett kommande säkerhetsdi- rektiv från EU inom sjöfarten. Förvaltnings- kostnaderna, liksom kostnaderna för enskilda undersökningar ska betalas av följande myndig- heter: Luftfartsstyrelsen, Sjöfartsverket, Banver- ket, Försvarsmakten och Statens räddningsverk.

Regeringens överväganden

Regeringen anser att Haverikommissionen inte bör tillföras ökade medel för räkenskapsåret 2008. Regeringen har kraftigt ökat Haverikom- missionens medel för förvaltningskostnader un- der de senaste åren. Motivet har varit att Haveri- kommissionen ska kunna uppfylla regeringens mål för handläggningstider för haveriutred- ningar. Regeringen vill avvakta och utvärdera om dessa tillförda medel har medfört kortare hand- läggningstider för haveriutredningar. När det gäller det kommande säkerhetsdirektivet från EU inom sjöfarten kommer medlemsstaterna få 18 månader på sig att genomföra detta direktiv. Regeringen avser att ta ställning till extra medel till Haverikommissionen för detta ändamål i budgetpropositionen för 2009. Regeringen före- slår att förvaltningskostnaderna för budgetåret 2008 ska uppgå till 22 800 000 kronor. Reger- ingen avser att fastställa fördelningen av förvalt- ningskostnaderna mellan de fem betalande myn- digheterna i 2008 års regleringsbrev för Haverikommissionen.

103

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

11 Politikområde IT, elektronisk kommunikation och post

11.1Omfattning

Politikområdet omfattar elektronisk kommuni- kation, informationsteknik (IT) och post.

De åtgärder som vidtas inom politikområdet syftar till att skapa en effektiv, säker och till- gänglig infrastruktur och därtill hörande sam- hällstjänster. Därutöver ska från och med den 1 juli 2008 alla i samhället ha tillgång till grund- läggande betaltjänster till rimliga priser, enligt riksdagens beslut med anledning av propositio- nen Statens ansvar för vissa betaltjänster (prop. 2006/07:55, bet. 2006/07:TU16, rskr. 2006/07:205).

Post- och telestyrelsen (PTS) är sektors- och tillsynsmyndighet inom områdena elektronisk

kommunikation och post. Myndighetens uppgift är bl.a. att meddela tillstånd och utöva tillsyn över operatörerna på marknaderna för elektro- nisk kommunikation och post samt att inom ramen för sitt sektorsansvar följa utvecklingen inom dessa områden.

Bolaget Posten AB (publ) är verksamt inom området.

Politikområdet omfattar även den statliga satsningen på IT-infrastruktur med hög överfö- ringskapacitet (prop. 1999/2000:86, bet. 1999/2000:TU9, rskr. 1999/2000:256) och öv- riga åtgärder som syftar till att Sverige ska bli ett informationssamhälle för alla (prop. 2004/05:175, bet. 2005/06:TU4, rskr 2005/06:142).

105

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

11.2	Utgiftsutveckling

Tabell 11.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet
Miljoner kronor
		Utfall	Budget		Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
		2006	1		2007	2008	2009	2010
		2006	2007 P	P	2007	2008	2009	2010

Anslag inom utgiftsområde 22
37:1 Post- och telestyrelsen: Förvaltningskostnader för
vissa myndighetsuppgifter		16,7	31,5		31,0	36,8	37,6	38,6
		16,7	31,5		31,0	36,8	37,6	38,6

37:2 Ersättning för särskilda tjänster till funktions-
hindrade		117,3	144,7		133,2	144,7	148,7	148 ,7
		117,3	144,7		133,2	144,7	148,7	148 ,7

37:3 Ersättning till Posten AB (publ) för grund-
läggande kassaservice m.m.		400,0	400,0		400,0	280,0	220,0	220,0
		400,0	400,0		400,0	280,0	220,0	220,0

37:4 Informationsteknik: telekommunikation m.m.		15,3	14,0		14 ,1	15,5	20,2	18,0

37:5 Samförläggning och kanalisation m.m.
		-	-		-	75,0	75,0	75,0

2004 22 37:6 Gemensam radiokommunikation för
skydd och säkerhet		134,7	-			-	-	-
		134,7	-			-	-	-

2004 22 37:7 IT-infrastruktur: Regionala transportnät
m.m.		245,3	-		212,4	-	-	-
		245,3	-		212,4	-	-	-

Totalt för politikområde IT, elektronisk kommunikation		929,3	590,3		790,7	552,0	501,6	500,4
och post

1P P Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

År 2006 uppgick de totala utgifterna inom po- litikområdet IT, elektronisk kommunikation och post till 929,3 miljoner kronor, vilket var 397 miljoner kronor mer än anvisade medel. Orsaken till det högre utfallet var medel som fanns på anslag som myndighet inom politik- området disponerade, men som inte var upp- förda på 2006 års statsbudget. De medel myn- digheten förfogade över var därmed högre än de som fanns på statsbudget eller tilläggsbud- get, på grund av anslagsbehållning på s.k. äld- reanslag. Utgifterna under äldreanslaget 37:7

IT-infrastruktur: regionala transportnät m.m. för 2005 blev 245 miljoner kronor.

År 2006 var utgifterna inom politikområdet 70 miljoner kronor högre än år 2005, vilket till största delen kan hänföras till utbyggnad av ett radiokommunikationssystem för skydd och sä- kerhet (RAKEL).

Prognosen för 2007 avseende de totala utgif- terna uppgår till 791 miljoner kronor.

Regeringens förslag till anslag 2008 för poli- tikområdet IT, elektronisk kommunikation och post uppgår till sammanlagt 552 miljoner kro- nor.

Ersättningen till Posten AB (publ) för tillhan- dahållandet av grundläggande kassaservice upp-

går år 2007, under anslaget 37:3 Ersättning till Posten AB (publ) för grundläggande kassaservice m.m., till 400 miljoner kronor. För 2008 föreslås att anslaget uppgår till 280 miljoner kronor. Ge- nom övergången till upphandling av grund- läggande betaltjänster kommer anslaget under 2008 att få ett delvis ändrat ändamål. Förutom ersättning till Posten AB ska anslaget finansiera ovan nämnda upphandling, PTS ökade förvalt- ningskostnader till följd av upphandlingsuppdra- get samt kostnaderna för ett uppdrag till PTS att genomföra en informations- och utbildningsin- sats för att underlätta övergången till ett statligt ansvar för grundläggande betaltjänster.

Omprioriteringar föreslås inom politikområ- det för att bedriva insatser inom området IT-inf- rastruktur med hög överföringskapacitet samt förstärkt informationssäkerhetsarbete. (Försla- gen beskrivs i avsnitten 11.5.2 respektive 11.8.)

För 2009 och 2010 beräknas anslagen inom politikområdet minska till 502 miljoner kronor respektive 500 miljoner kronor.

106

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

11.3 Skatteutgifter

11.4 Mål

Skatteutgifterna inom utgiftsområde 22 Kom- munikationer samt en definition av begreppet redovisas i avsnitt 3.3. Nedan följer en redovis- ning av de nettoberäknade skatteutgifterna som kan hänföras till politikområdet IT, elektronisk kommunikation och post.

Tabell 11.2 Skatteutgifter inom politikområde IT, elektro- nisk kommunikation och post, netto

Miljoner kronor

	Prognos	Prognos
	2007	2008
Förmån av personaldator	1	1
Förmån av personaldator	-P	-P
	P	P

Skattereduktion för anslutning till bredband	80	2
Skattereduktion för anslutning till bredband	80	uP
		P

Totalt för inom politikområde IT, elektronisk	80	-
kommunikation och post

1P P Skatteutgiften är inte beräkningsbar, 2007 års ekonomiska vårproposition, bilaga 2.

2P SkatteutgiftenP upphör men har fortfarande en offentligfinansiell effekt.

Förmån av personaldator

I de fall arbetstagaren för privat bruk får använda en datorutrustning som arbetsgivaren tillhanda- håller, utgår varken inkomstskatt eller sociala av- gifter. Denna förmån utgör ersättning för utfört arbete. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt. Från och med år 2004 är högsta tillåtna bruttolöneavdrag 10 000 kronor per år. Skattefriheten upphörde att gälla från och med den 1 januari 2007. I syfte att un- derlätta värderingen vid en återgång till beskatt- ning av lånedatorer infördes ett schablonmässigt förmånsvärde om 2 400 kronor per år. Reger- ingen avser att höja det schablonmässiga värdet till 4 800 kronor från och med den 1 januari 2008 och att därefter slopa den schablonmässiga värderingen från och med den 1 januari 2009.

Skattereduktion för anslutning till bredband

Skattereduktion utgår för anslutning till bred- band som tas i bruk under perioden 1 januari 2001 till 31 december 2007. Skattereduktion får göras med högst 5 000 kronor eller, i fråga om hyreshus, 5 000 kronor per bostad eller lokal som anslutits. Till den del skattereduktion be- viljas privatpersoner avser skatteutgiften skatt på inkomst av tjänst. Till den del skattereduktionen beviljas företag avser skatteutgiften skatt på in- komst av näringsverksamhet.

Regeringens förslag:

Målet för politikområde IT, elektronisk kom- munikation och post är säkra och lättillgängliga kommunikationer som i första hand tillhanda- hålls genom marknaden, samt ett stort utbud av tjänster som underlättar vardagen för hushåll och företag i hela landet.

Skälen för regeringens förslag: Det nuvarande övergripande målet för politikområde IT, elek- tronisk kommunikation och post är att alla ska ha tillgång till en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar infrastruktur och därtill hörande samhällstjänster. Detta övergripande mål preciseras genom det IT-politiska målet, målet för sektorn elektronisk kommunikation, det postpolitiska målet samt målet för grund- läggande betaltjänster. Dessa riksdagsbeslutade mål föreslås ligga kvar under det övergripande politikområdesmålet. Målet för grundläggande betaltjänster kommer att ersätta det tidigare målet för kassaservice genom riksdagens beslut med anledning av propositionen Statens ansvar för vissa betaltjänster (prop. 2006/07:55, bet. 2006/07:TU16, rskr. 2006/07:205).

Utvecklingen inom politikområdet är i första hand marknadsledd. Utgångspunkten är att marknaden tillhandahåller infrastruktur och tjänster. Statens roll är att bidra till att skapa goda förutsättningar för en väl fungerande marknad och därigenom bidra till målets upp- fyllande. Staten kan komma att överväga åtgär- der exempelvis då det är samhällsekonomiskt motiverat. Det offentliga har ett visst ansvar där marknaden av olika anledningar inte fungerar tillfredsställande och där allmänna intressen inte tillgodoses, t.ex. för vissa samhällstjänster. Grundtanken med avregleringarna på tele- och postområdena är att en effektiv konkurrens ska leda till att hushåll och företag får bästa möjliga utbud av tjänster och att detta sker på ett sam- hällsekonomiskt mer effektivt sätt än genom monopol. Kommunikationstjänsterna bör vara moderna och robusta. Hushåll och företag bör genom väl fungerande marknader erhålla största möjliga utbud av tjänster för att på så sätt un- derlätta deras vardag.

Det övergripande målet för politikområdet IT, elektronisk kommunikation och post bör

107

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

återspegla denna inriktning. Det finns därför anledning att ändra målet för politikområdet så att det tydligt uttrycker nyttan av allas tillgång till moderna kommunikationer och en effektivt fungerande infrastruktur, nämligen att under- lätta vardagen för människor och företag i hela landet. Det föreslagna målet fokuserar på vikten av konkurrens, upphandling av tjänster samt väl fungerande marknader.

bara, användbara och tillgodose framtidens be- hov. De främsta medlen för att uppnå detta ska vara att skapa förutsättningar för en effektiv konkurrens utan snedvridningar och begräns- ningar samt att främja internationell harmonise- ring. Staten ska ha ett ansvar på områden där allmänna intressen inte enbart kan tillgodoses av marknaden (prop. 2002/03:110, bet. 2002/03:TU6, rskr. 2002/03:228).

Målet för IT-politiken

Målet för IT-politiken är att Sverige ska vara ett hållbart informationssamhälle för alla (prop. 2004/05:175, bet. 2005/06:TU4, rskr. 2005/06:142). För att precisera målet för IT-po- litiken beslutades även tre delmål:

1.IT ska bidra till förbättrad livskvalitet och till att förbättra och förenkla varda- gen för människor och företag.

2.IT ska användas för att främja hållbar tillväxt.

3.En effektiv och säker fysisk IT-infra- struktur med hög överföringskapacitet ska finnas tillgänglig i alla delar av landet, bl.a. för att ge människor tillgång till in- teraktiva offentliga e-tjänster.

Användningen av IT förutsätter att användaren har förtroende för att teknik och system funge- rar. Men förtroendet för IT beror inte bara på den tekniska tillförlitligheten utan också på en mer subjektiv bedömning hos användaren. En ytterligare förutsättning för målet är en ökad samordning av gemensamma organisatoriska, lo- giska och tekniska gränssnitt i den offentliga förvaltningen för att informationssamhället ska komma till sin rätt och för att undvika isolerade öar av teknisk utveckling.

Målen för sektorn elektronisk kommunikation

Målen för sektorn elektronisk kommunikation är följande: Enskilda, företag och myndigheter ska få tillgång till effektiva och säkra elektroniska kommunikationer. De elektroniska kommuni- kationerna ska ge största möjliga utbyte när det gäller urvalet av överföringstjänster samt deras pris och kvalitet. Sverige ska i ett internationellt perspektiv ligga i framkant i dessa avseenden. De elektroniska kommunikationerna ska vara håll-

Det postpolitiska målet

Enligt målet för postsektorn ska det finnas en posttjänst av god kvalitet i hela landet som inne- bär att alla kan ta emot brev och andra försändel- ser som väger högst 20 kilogram. Det ska finnas möjlighet för alla att få sådana försändelser be- fordrade till rimliga priser. Dessutom ska en- staka försändelser befordras till enhetliga priser. Det ska finnas möjlighet att försäkra försändel- ser och få kvitto från mottagaren på att försän- delsen har tagits emot (prop. 1997/98:127, bet. 1997/98:TU13, rskr. 1997/98:304).

Målet för den grundläggande kassaservicen

Det tidigare målet för den grundläggande kassa- servicen var följande: Alla i hela landet ska ha möjlighet att verkställa och ta emot betalningar till enhetliga priser (prop. 2001/02:34, bet. 2001/02:TU1, rskr. 2001/02:125). Resultaten inom området redovisas utifrån detta mål.

Det nya politiska mål som riksdagen har fattat beslut om med anledning av propositionen Sta- tens ansvar för vissa betaltjänster som gäller från och med den 1 juli 2008 är följande: målet för politiken för de grundläggande betaltjänsterna är att alla i samhället ska ha tillgång till grund- läggande betaltjänster till rimliga priser (prop. 2006/07:55, bet. 2006/07:TU16, rskr. 2006/07:205).

108

11.5Resultatredovisning

11.5.1 Resultat

En effektiv och säker fysisk IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet ska finnas till- gänglig i alla delar av landet, bl.a. för att ge människor tillgång till interaktiva offentliga e-tjänster

Tillgänglighet

Arbetet har fortsatt inom ramen för tidigare re- dovisade satsningar på utbyggnad av IT-infra- struktur med hög överföringskapacitet i glest bebyggda områden genom det s.k. bredbands- stödet. Totalt har ca 5,25 miljarder kronor av statliga medel avsatts för utbyggnaden. Stödet belastar statsbudgetens utgiftssida med 2,05 miljarder kronor och dess inkomstsida med 3,2 miljarder kronor.

Stödet kan delas upp i två huvuddelar. Den ena delen är ett stöd riktat till fastighetsägare och företag som ger möjlighet till skattereduktion för vissa kostnader för att anslutning för tele- och datakommunikation (elektronisk kommu- nikation). Stödet belastar statsbudgetens in- komstsida och ramen för stödet är 1,1 miljarder kronor.

Den andra delen är ett antal stödformer som riktar sig till kommuner och syftar till utbyggnad av telenät (nät för elektronisk kommunikation). Ett stöd till kommuner för upprättande av IT- infrastrukturprogram fanns fram till 2004. Stöd till utbyggnad av IT-infrastruktur finns för an- läggning av lokala telenät, ortssammanbindande telenät och för anslutning till rikstäckande tele- nät. Dessutom finns ett särskilt stöd till orter där telenätet är eftersatt. Dessa stöd omfattar sam- manlagt 4 miljarder kronor. Därutöver har 150 miljoner kronor avsatts och används för kostna- der för att administrera bredbandsstödet.

– Hur har stödet för höga anslutningskostnader ut- nyttjats?

Under taxeringsåren 2002 t.o.m. 2005 beviljades 13 278 ansökningar om skattereduktion för höga anslutningskostnader vilket motsvarade en re- duktion om 92,6 miljoner kronor. Under taxe- ringsåret 2006 beviljades 9 102 ansökningar vil- ket motsvarande en reduktion om 77,8 miljoner kronor.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

– Hur har bredbandsstöden utnyttjats?

Länsstyrelserna redovisar tillsammans med Sve- riges kommuner och landsting, i en rapport ba- serad på enkäter, bl.a. uppgifter om hur de olika stödformerna för anläggning av telenät utnytt- jats (dnr N2007/6789/IR). Enkäten visar att 284 kommuner har färdigställt IT-infrastrukturpro- gram. Som framgår av tabell 11.3 har per den 31 maj 2007 totalt drygt 3,4 miljarder kronor av ramen använts. Knappt 1,7 miljarder kronor be- lastar statens utgifter. Statens inkomster har samtidigt minskats med resterande dryga 1,7 miljarder kronor med anledning av kreditering på skattekonto.

Tabell 11.3 Utbetalning och kreditering

Miljoner kronor

			Summa	Orts-	Områdes-	2)		Eftersatta
			Summa	Orts-	Områdes-	StomnätP	P	Eftersatta
				samman-	2)			2)
				samman-	nätP			områdenP
						P		P
				bindande
				1)
				nätP
				P
2001			80	49	31	-		-

2002			205	168	37	-		-

2003			531	350	181	-		-

2004			1 018	553	320	135		10

2005			612	192	201	126		93

2006			733	316	214	21		182

2007			232	57	79	40		56
t.o.m. 31
maj

Summa			3 411	1 685	1 063	322		341
1)		Stöd över statsbudgetens utgiftssida
P	P	Stöd över statsbudgetens utgiftssida
2)		Stöd över statsbudgetens inkomstsida
P	P	Stöd över statsbudgetens inkomstsida

Av tabell 11.4 framgår även hur mycket pengar som kommunerna har ansökt om re- spektive beviljats för utbyggnaden per den 31 maj 2007.

Tabell 11.4 Sökt, beviljat samt utbetalt stöd

Miljoner kronor

			Summa	Orts-	Områ-	Stom-		Efter-
				sam-	2)	2)		satta
				sam-	desnätP	nätP		satta
					P		P
				manbin-				områ-
				dande				2)
				dande				denP
								P
				1)
				nätP	P

Antal kom-			-	245	236	119		140
muner som
sökt

Total ram			4 000	1 900	1 200	400		500

Sökt stöd			3845	1851	1 172	351		471

Beviljat stöd			3 812	1 840	1 162	350		460

Utbetalt stöd			3411	1 685	1063	322		341

1)		Stöd över statsbudgetens utgiftssida
P	P	Stöd över statsbudgetens utgiftssida
2)		Stöd över statsbudgetens inkomstsida
P	P	Stöd över statsbudgetens inkomstsida

109

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

– Hur har stödberättigad utbyggnad finansierats?

Länsenkäten visar också att den totala finansie- ringen av stödberättigade projekt uppgår till knappt 7,4 miljarder kronor. Av summan utgör 52 procent statligt bredbandsstöd och tio pro- cent kommunal finansiering. Hur finansieringen fördelas mellan olika finansieringskällor framgår av tabell 11.5.

Tabell 11.5 Total finansiering av bredbandsprojekt per finansieringskälla

	mnkr	Andel
Statliga bredbandsmedel	3 808	52

Operatör	2 189	30

Kommun	770	10

EU, strukturfondsmedel	521	7

Regionala utvecklingsmedel	51	1

Summa	7 339	100

I stort sett har varje krona från bredbandsstö- det haft motsvarande annan finansiering. Mark- nadsfinansieringen har varit lägre än vad som torde ha förutsatts vid stödets införande, vilket kan hänga samman med ändrade förutsättningar på grund av nedgången inom IT-marknaden un- der år 2000 och ett par år därefter. Den kom- munala medfinansieringen har varit högre än den miniminivå om fem procent som krävs enligt stödförordningarna.

– Till vilka har stödet gått?

Enligt länsenkäten har stödet fördelats enligt ta- bellen nedan.

Tabell 11.6 Fördelning av stödmedel för ortssamman-bin- dande och lokala nät

Procent

				Ortssamman-	Lokala nät
				bindande nät
Privata aktörer				54	47

		1)		19	20
Statliga aktörerP				19	20
		P

		2)		27	33
Kommunala aktörerP			P	27	33

Totalt				100	100

1)		Teracom, Banverket, Svenska Kraftnät och Vattenfall
P	P	Teracom, Banverket, Svenska Kraftnät och Vattenfall
1)		Bolag som lyder under kommunallagen och där det kommunala ägandet är
P	P

minst 50 procent

– Hur har IT-infrastruktur med hög överförings- kapacitet byggts ut?

PTS har på regeringens uppdrag redovisat läget avseende utbyggnaden av IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet (Bredband i Sverige 2007, PTS ER 2007:17). Förekomsten av IT-inf-

rastruktur med hög överföringskapacitet i tät- orter har enligt myndigheten förbättrats under 2006. Områdesnät och/eller anslutningspunkt till ortssammanbindande nät saknades i januari 2007 i 41 tätorter i landet. Flest tätorter utan nät finns i Skåne län, Blekinge län och Hallands län. Omkring 14 000 personer bor i tätorter som saknar nät med hög överföringskapacitet. Alla dess tätorter utom en har färre än 1 000 invånare. Förekomsten av nät utanför tätorter har ökat men är inte lika väl kartlagd.

Sett under perioden 2003 till 2007 har antalet kilometer nät av fiber och radio ökat med över 25 procent. Antalet tätorter utan anslutning till ortssammanbindande nät har minskat från cirka 130 till 29. Antalet tätorter som inte har områ- desnät har minskat från över 1000 till 41.

– Hur har tillgång till bredband utvecklats under stödperioden?

Enligt PTS bedömning är täckningsgraden, det vill säga den andel av Sveriges befolkning som bor i områden som kan erbjudas bredband, ca 97 procent. På grund av tekniska begräns- ningar kan dock så många inte samtidigt vara abonnenter. Antalet faktiska bredbandsabonne- mang (fast uppkoppling) har mer än dubblerats sedan ingången av 2003 och i dag har nära hälf- ten av alla hushåll abonnemang. Ökningen under 2006 var nära 26 procent. PTS har bedömt att ca 136 000 hushåll och företag saknar tillgång till etablerad eller planerad bredbandsinfrastruktur (Förslag till bredbandsstrategi för Sverige, PTS- ER-2007:7).

Informationssäkerhet

Informationssäkerhetsfrågorna hanteras huvud- sakligen inom tre politikområden: IT-politik, sä- kerhetspolitik och förvaltningspolitik. Ansvaret för informationssäkerheten ligger närmast hos de myndigheter, företag och organisationer som har det normala verksamhetsansvaret. IT-säker- het är en del av informationssäkerhetsområdet. Regeringen antog efter förslag från PTS i de- cember 2006 en strategi för ett säkrare Internet. Förebyggande arbete prioriteras.

PTS övervakar sedan 2002 tekniskt trafikflö- den på nätet via Sveriges IT-incidentcentrum (Sitic) och rapporterar bl.a. incidenter. Arbetet, som förutsätter internationellt deltagande och samverkan med nationella aktörerna, är främst av förebyggande karaktär (råd, föreläsningar, stati- stik över hur det ser ut på nätet etc.). PTS har t.ex. inte mandat att stänga av servrar eller nät-

110

uppkopplingar hos operatörerna vid attacker, men kan genom information och kunskapsupp- byggnad medverka till att förebygga eller mildra effekter av olika angrepp mot nätet. Exempel på incidenter är angrepp mot webbplatser. Ett uppmärksammat angrepp utfördes 2007 mot de internationella rotservrarna för det överordnade domännamnssystemet.

Informationsinsatser genomförs för att öka kunskapen och påverka beteenden och säker- hetsnivåer inför aktuella och kommande säker- hetshot. Internationellt samarbete, via Enisa och andra organ, samt responsförmåga blir än mer centralt p.g.a. Internets gränslösa natur.

IT ska bidra till förbättrad livskvalitet och till att förbättra och förenkla vardagen för männi- skor och företag

Användningen av IT och IT-politikens mål ge- nomsyrar samtliga politikområden på flera olika sätt. En viktig förutsättning för användningen av IT är frågan om förtroende för tekniken. I det sammanhanget är frågor om skydd för den per- sonliga integriteten särskilt betydelsefulla. Re- sultaten av åtgärder med anknytning till IT-poli- tiken redovisas i anslutning till respektive utgiftsområde.

Ett antal större åtgärder kan dock förtjäna sär- skild uppmärksamhet:

–En nationell IT-strategi för vård och omsorg redovisas under utgiftsområde 9,

–Särskilda tjänster för funktionshindrade inom området elektronisk kommunikation re- dovisas nedan under rubriken Elektronisk kommunikation,

–Utvecklingen inom elektronisk förvaltning redovisas under utgiftsområde 2.

IT ska användas för att främja hållbar tillväxt

Utvecklingen på området är i första hand mark- nadsledd. Regeringens roll är att bidra till att skapa goda förutsättningar för en väl fungerande marknad och därmed för en ökad och utvecklad IT-användning bland företag och medborgare.

Moderna och robusta elektroniska kommuni- kationer är en viktig förutsättning för fler ar- betstillfällen och växande företag. Andelen fö- retag som har tillgång till höghastighetsanslutning (bredband) för att koppla upp sig mot Internet fortsätter att öka. Totalt hade 88 procent av företagen en sådan an-

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

slutning 2006, vilket innebär en fördubblad andel sedan 2001. Tekniken har även medfört ökade möjligheter för den anställda att arbeta på di- stans, dvs. från en annan plats än arbetsgivarens lokaler. Andelen företag som har anställda som arbetar på distans någon del av arbetstiden har dock inte ökat under senare år utan ligger kvar på ca 40 procent av företagen. Det är framför allt i större företag som möjligheten till distansar- bete finns och utnyttjas.

Utöver infrastruktur behövs tillförlitliga elektroniska tjänster som kan bidra till effektivi- sering av verksamheter och produktionsproces- ser i såväl företag som i offentlig sektor. Elek- troniska tjänster är också en förutsättning för en kontinuerlig omstrukturering och innovations- process i företag och myndigheter. Jämfört med andra europeiska länder har svenska företag en mycket hög IT-mognad, t.ex. när det gäller an- delen företag som använder Internet för mark- nadsföring, service och support, finansiella transaktioner, marknadsbevakning och utbild- ning av personal. Det finns dock stora skillnader mellan företagen beroende på storlek och bransch. Tillgänglig statistik visar att små och medelstora företags IT-användning fortsätter att ligga efter och utvecklas i relativt långsam takt.

Elektronisk kommunikation, företagande och för- valtningsutveckling

Regeringen har under året initierat en tydligare styrning av s.k. elektronisk förvaltningsutveck- ling, dvs. sådan förvaltningsutveckling där in- formationsteknik och elektronisk kommunika- tion ska kunna användas som ett centralt hjälpmedel för att underlätta för enskilda och fö- retag. Detta arbete beskrivs under utgiftsområde 2.

Statistiska centralbyråns (SCB) undersökning av företagens användning av IT 2006 visar att 78 procent av företagen har använt myndigheters webbplatser för att söka information eller hämta blanketter. Drygt hälften av dessa har också lämnat in blanketter elektroniskt. Fullständig elektronisk ärendehantering har använts av en fjärdedel av företagen.

Regeringens möjligheter att direkt och indi- rekt påverka e-handeln handlar i stor utsträck- ning om styrning av myndigheternas agerande på området. Vad gäller deltagande vid offentliga upphandlingar uppger drygt vart tionde företag att de utnyttjat möjligheten att lämna in anbud i ett elektroniskt upphandlingssystem.

111

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Överlag används elektroniska tjänster i något större utsträckning bland stora företag än bland små företag.

Elektronisk kommunikation och e-handel i små och medelstora företag

Statistik från SCB visar att små företag använder IT och e-handel i mindre utsträckning än större företag. Små företag använder också säkerhets- lösningar såsom virusprogram och brandväggar i mer begränsad omfattning. Till exempel använ- der 57 procent av små företag servrar med säker anslutning, att jämföra med mer än 90 procent för företag med fler än 500 anställda (SCB: Fö- retagens användning av IT 2006).

Att få till stånd elektronisk kommunikation även i små och medelstora företag är en förut- sättning för att den samhälleliga effektiviserings- potentialen i tekniken ska kunna tillvaratas fullt ut. Närings- och teknikutvecklingsverket (Nu- tek) har därför i flera omgångar haft i uppdrag att verka för ökad användning av IT i sådana fö- retag. Tidigare satsningar har fokuserat på IT- kompetensen hos småföretagarna (IT SME), samt småföretagets IT-användande utifrån ett regionalt perspektiv (Reg IT). En av slutsatserna av projekten är att direkt stöd till småföretag ut- ifrån företagens egna verksamheter och förut- sättningar ger goda resultat. Nutek har för peri- oden 2007–2009 i uppdrag att verka för en ökad elektronisk kommunikation, och e-handel, i små och medelstora företag.

IT och jämställdhet

Inom IT- och telekomsektorn råder en mycket sned könsfördelning, såväl inom IT-utbildningar vid universitet och högskolor som bland yrkes- verksamma i branschen. Särskilt bland högre chefer, projektledare samt inom forskning och utveckling finns förhållandevis få kvinnor. Den sneda könsfördelningen och bristfälliga rekryte- ringen av kvinnor till IT-utbildningar och tjäns- ter inom IT- och telekomsektorn är ett problem av flera anledningar. Det är t.ex. inte effektiv an- vändning av samhällets samlade kompetens och resurser att inte rekrytera för utbildning, forsk- ning, anställning och ledarskap bland såväl kvin- nor och män.

I december 2005 gav regeringen därför PTS i uppdrag att genomföra ett mentorskapsprojekt i syfte att öka antalet kvinnor bland högre chefer i sektorn. Resultatet redovisades i juni 2007. En- ligt PTS rapport deltog 30 företag i projektet med adepter och mentorer. Med hjälp av nät-

verksträffar och seminarier formulerade företa- gen egna mål och åtgärdsplaner samt planer för hur målen ska följas upp. Mentorskapsprojektet bedöms av PTS och av deltagarna vara ett bra verktyg för att genomföra bestående föränd- ringar, men det krävs ett äkta och varaktigt en- gagemang från företagets ledning. PTS gör be- dömningen att branschen genom en branschorganisation visat tydligt intresse att driva mentorskapsprogrammet vidare.

Internet och domännamnsmarknaden

Sedan den 1 juli 2006 har PTS uppgiften att ut- öva tillsyn enligt lagen (2006:24) om nationella toppdomäner för Sverige på Internet, toppdo- mänslagen. PTS har under hösten 2006 genom- fört ett tillsynsarbete och därvid bedömt att verksamheten i huvudsak bedrivs på ett säkert och effektivt sätt i allmänhetens intresse.

Det är stiftelsen för Internetinfrastruktur som ansvarar för uppgiften att administrera se-domä- nen. Tilldelning av domännamn utförs dock av ett stort antal ombud som godkänts av stiftelsen.

Enligt statistik från stiftelsen har antalet do- mäner under se-domänen under senaste året ökat från 566 869 år 2006 till 639 869 år 2007, vilket är en ökning med drygt 11 procent. Stati- stiken visar också att tillväxten sköt fart på allvar först sedan reglerna för domännamnstilldelning liberaliserats 2003.

Samordning

IT-standardisering

I utredningen Den osynliga infrastrukturen – om förbättrad samordning av offentlig IT-stan- dardisering (SOU2007:47) som överlämnades i juni 2007, lyfts problemen med bristande sam- ordning inom IT-politiken fram. Utredningen pekar på IT-standarders betydelse för bl.a. till- växt och innovationer och innehåller bl.a. förslag om ökad samordning av arbetet med IT-stan- darder. Syftet är att effektivisera e-förvaltningen och stärka den svenska förhandlingspositionen inom EU samt att myndigheter ska använda öppna standarder för att undvika beroende av företagsspecifika standarder. Det är angeläget att staten verkar för en god konkurrens genom att förhindra affärsmässiga inlåsningar i tekniska standarder med skapade monopol som följd.

Det framgår av betänkandet att samord- ningen i viss mån har ökat i och med regeringens beslut i december 2006, att införa elektronisk

112

fakturahantering i staten senast i juli 2008. Ut- redningens förslag till åtgärder för att förbättra samordningen av offentlig IT-standardisering har remitterats och bereds inom Regeringskans- liet.

IT-politiska strategigruppen 2003–2006

Under tiden 2003–2006 har en rådgivande ar- betsgrupp, den IT-politiska strategigruppen, verkat med syfte att främja informationssamhäl- lets utveckling i Sverige.

Verksamheten och arbetsgruppens bidrag till ökad strategisk samordning av IT-politiken har utvärderats. Av utvärderingen framgår att IT- strategigruppens arbete har främjat dialog mellan berörda aktörer inom statsförvaltningen, när- ingsliv och intresseorganisationer genom arbets- grupper och hearings. Gruppens arbete har bi- dragit till ökad kännedom om IT-politikens inriktning bland dessa grupper och därigenom främjat informationssamhället.

Utvärderingen visar dock också att det funnits organisatoriska oklarheter vad gäller arbetsgrup- pens roll i förhållande till Regeringskansliets formella beredningsprocesser samt att gruppens kanslifunktion likaväl hade kunnat hanteras ge- nom en resursförstärkning i den ordinarie orga- nisationen. Utvärderingen pekar på att förslag från denna typ av hybridorganisation med delvis interna, delvis externa element i vissa fall varit svåra att integrera i beredningar och andra in- terna processer.

IT-politiken inom EU

Sverige deltar aktivt i det IT-politiska arbete som genomförs inom det europeiska samarbetet. Ar- betet bedrivs inom ramen för initiativet i2010, Det europeiska informationssamhället för till- växt och sysselsättning, som är en del av Lissa- bonstrategin.

Kommissionen gör årligen en utvärdering av framstegen i genomförandet av i2010(KOM(2007)146 slutlig). I utvärderingen anges att utvecklingen i stort är positiv. Ett om- råde där målen inte nås gäller investeringar i forskning och utveckling. Kommissionen pekar också på att efterfrågan på mjukvara ökar, men att företagen i EU är svaga på marknaden för mjukvara. Kommissionen understryker att fler medlemsstater måste bli bättre på att ta tillvara de produktivitetshöjningar som kan nås med hjälp av ökad IT-användning.

Det svenska deltagandet i det europeiska IT- politiska arbetet har lett till avsedda resultat. Sve-

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

rige har verkat för att rådet under året kunnat anta en ny förordning om roaming i allmänna mobiltelefoninät.TF5FT Förordningen innehåller prisreglering för mobiltelefonioperatörer både på grossist- och på slutkundsnivå. Förordningen trädde ikraft den 30 juni 2007 och ska upphöra att gälla tre år senare. Den kommer att föranleda en ändring i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation som beskrivs i avsnitt 2 och 11.7.

Elektronisk kommunikation

Den 31 december 2006 fanns hos PTS totalt 461 företag registrerade för att bedriva verksam- het inom elektronisk kommunikation.

PTS har utifrån lagen (2003:389) om elektro- nisk kommunikation nu analyserat samtliga 18 delmarknader för att se om konkurrensen funge- rar eller om skyldigheter måste åläggas någon operatör. Sammantaget har PTS fattat beslut om att sådana skyldigheter inte ska införas på sju delmarknader. Sverige är det land inom EU som för flest delmarknader avstått från att ålägga ope- ratörerna särskilda skyldigheter. Möjligheten till reglering, bl.a. tillträdesskyldigheter, driver ofta fram en positiv marknadsutveckling.

Länsrätten beslutade i februari 2007 att upp- häva PTS beslut om att förplikta TeliaSonera att till överkomligt pris uppfylla rimliga krav på an- slutning till det allmänna telefonnätet till en fast nätanslutningspunkt i stadigvarande bostad eller fast verksamhetsställe åt var och en som begär det, en s.k. USO-förpliktelse (Universal Service Obligation eller samhällsomfattande tjänst). Av- görande för utgången var att länsrätten bedömde attT något faktiskt marknadsmisslyckande med att tillhandahålla anslutningar inteT föreligger och att enbart antaganden om att det finns en risk att operatörer inte skulle tillhandahålla anslut- ningar i glesbebyggda områden inte utgjorde till- räcklig grundT för att ålägga en skyldighet att till- handahålla en sådan samhällsomfattande tjänst. DomenT har inte överklagats. Som en följd av domen finns i dag inte någon operatör som är skyldig att tillhandahålla anslutning till det all-

5T T Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 717/2007 av den 27 juni 2007 om roaming i allmänna mobiltelefonnät i gemenskapen och om ändring av direktiv 2002/21/EG. EUT L 171, 29.6.2007 s.32 (Celex 32007 L 0717).

113

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

männa telefonnätet till en fast anslutningspunkt. PTS följer upp frågan genom att föra särskild statistik över om klagomål inkommer från all- mänheten om möjligheten att få en fast anslut- ning till telefonnätet.

Telefonin påverkades av de oväder som drab- bade Sverige genom stormen Per den 14 januari 2007 och några efterföljande oväder den 20–21 januari 2007. Den påverkan som kvarstod i slu- tet av januari 2007 gällde den fasta telefonin. Områden som var särskilt drabbade var länen Västra Götaland, Kronoberg och Jönköping med delar av angränsande län som Halland, Öster- götland, Skåne och Kalmar. Problemen berörde mindre orter och landsbygd. Telenäten var ska- dade genom avbrott på ledningar från nedfallna träd, följdfel på grund av elavbrott och enskilda fel hos kunderna m.m. I mitten av februari 2007 var ca 5 000 kunder alltjämt utan fast telefoni i det berörda området.

Mobil kommunikation

Regeringen gav under hösten 2006 PTS i upp- drag att beskriva och analysera utvecklingen av utbyggnaden av mobila kommunikationsnät. PTS redovisade uppdraget i mars 2007. PTS slut- satser var att Sverige får anses ha en mycket god täckning vad gäller mobila kommunikationsnät för det stora flertalet län i landet, i synnerhet vad gäller taltjänster. När det gäller taltjänster i norra Sverige så finns sju län som i vissa områden helt saknar täckning. Vad avser tjänster som kräver högre prestanda än vad taltjänster kräver så finns s.k. vita fläckar även i södra Sverige.

Operatörernas sammanlagda yttäckning var vid mättillfället ca 70 procent och per den 1 juli 2007 ska den uppgå till minst 80 procent. Sverige har även en mycket god befolkningstäckning, speciellt tack vare de väl utbyggda 3G-näten. Det är endast ett fåtal länder i världen som har en mer omfattande befolkningstäckning. TeliaSone- ras och Tele2:s gemensamma bolag för 3G-ut- byggnad, Svenska UMTS Licens AB, uppfyllde i december 2006 sitt tillståndskrav om att täcka 8 860 000 personer. Därmed täcker deras nät 98 procent av Sveriges befolkning. Telenor och Hi3G (operatören Tre) täckte vid mättillfället 97 procent av Sveriges befolkning. PTS kommer att kontrollmäta att Hi3G respektive Telenor uppfyllde sina tillståndskrav att täcka 8 860 000 invånare den 1 juni 2007.

Den tidigare regeringen beslutade våren 2006 att avsätta medel för att Sveriges Kommuner och

Landsting skulle ta fram en handledning för landskapsanalys för master, torn och andra infra- strukturanläggningar. Skriften är distribuerad till alla kommuner, länsstyrelser, regionförbund, Boverket, Energimyndigheten, Naturvårdsver- ket, PTS, Luftfartsstyrelsen, Svenska Kraftnät, alla flygplatschefer samt alla mobiloperatörer. Skriften bidrar till en god vägledning för att kunna göra bra och enhetliga bedömningar i bygglovsprövningen.

Användning av radiofrekvenser

Processen med att övergå helt till digital teknik i de marksända TV-näten har fortskridit och be- räknas vara slutfört till årsskiftet 2007/2008. Övergången till digitala TV-sändningar innebär att en mängd radiofrekvenser frigörs. Dessa fre- kvenser kan användas för traditionell TV men också för nya tjänster som t.ex. mobil-TV och bredband. I juni 2007 anordnade regeringen en hearing för att få olika intressenters syn på hur radiofrekvenserna bör användas i framtiden.

Regeringen har i juli 2007 fattat beslut om en utredning som bl.a. ska lämna förslag till ett po- litiskt mål för tillgänglighet till mobil och annan trådlös kommunikation, så kallat trådlöst bred- band. Dessutom ska utredaren utvärdera de samhällsekonomiska effekterna av dagens sy- stem med att ställa täckningskrav och vid behov föreslå alternativa former att uppnå tillgänglig- het. Därutöver ska utredaren undersöka behovet av bl.a. ändrade regler för de radiofrekvensan- vändare som i dag inte betalar avgift till staten enligt 3 kap. 3§ Lagen om elektronisk kommu- nikation.

Kommunikationskommittén

Sverige har aktivt deltagit i den kommunika- tionskommitté som skapades i samband med EG:s nuvarande regelverk för elektronisk kom- munikation i syfte att biträda kommissionen. I februari 2007 har ett beslut fattats om att reser- vera den nationella nummerserien som börjar med ”116” för harmoniserade nummer för har- moniserade tjänster av samhälleligt värde (s.k. hotlines för olika ändamål).

T EttT förslag till beslut har dessutom utarbetats som innebär en koordinerad process för till- ståndsgivningen för mobila satellittjänster vilket är en ny typ av all-europeisk tjänstT . I denna fråga har Sverige arbetat förT att urvalskriterierna inte ska slå negativt mot länder med glesbefolkade områden.

114

Internettjänster

Den förda politiken med konkurrensfrämjande åtgärder kopplat med hemdatorreformen samt bredbandsstöd där marknadskrafter inte är till- räckligt har givit goda effekter.

Andelen individer i åldern 16 till 75 med till- gång till Internet i hemmet låg under hösten 2006 på 81 procent, medan andelen var 78 procent 2005. Internetpenetrationen har alltså ökat med 3 procentenheter i jämförelse med 2005 och 10 procentenheter jämfört med 2004.

Tillväxten av det totala antalet kunder med Internetaccess ökar åter igen efter att under ett par år legat på en jämn nivå. Mellan sista decem- ber 2005 och sista december 2006 ökade antalet kunder med 182 000, från 3 289 900 till 3 471 000.

Den ekonomiska betydelsen av Internetaccess som tjänst på den svenska telemarknaden fort- satte att stärkas under 2006. Totalt låg omsätt- ningen på marknaden för Internetaccess på 7,97 miljarderT kronor, vilket är 10 procent mer än under 2005 då omsättningen var 7,24 miljarder kronor. T

Särskilda tjänster för funktionshindrade

PTS har under 2006 upphandlat sex tjänster för funktionshindrade inom området elektronisk kommunikation. Tjänsterna som upphandlats är: kostnadsfri nummerupplysning, förmedlings- tjänst för texttelefoni, förmedlingstjänst för bildtelefoni, TeleTal, sjukvårdsrådgivning för texttelefonanvändare och drift av två databaser för dövblinda. Ny teknik och nya tekniska lös- ningar har kontinuerligt utvärderats med avsikt att förbättra och utveckla befintliga och nya tjänster. I syfte att utveckla IT-användning för personer med funktionshinder har PTS upp- handlat ett flertal projekt, däribland ett projekt som möjliggör teckentolkning via mobiltelefon. Projektet har rönt stor uppmärksamhet interna- tionellt. Ett resultat av projektet med digital dis- tribution av talböcker är att antalet försändelser och därigenom portokostnaden för anslagsfinan- sierad blindskrift minskar.

Robusta elektroniska kommunikationer

Samhällets beroende av elektronisk kommuni- kation ökar, liksom sårbarheten. Robusthets- och krishanteringsarbetet inom sektorn har byggts upp under flera år. Arbetet bygger på samverkan mellan privata och offentliga aktörer där såväl stat som näringsliv har investerat i ro- busthetshöjande åtgärder. Detta bygger också på

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

ett ömsesidigt förtroende, dels mellan operatörer och dels mellan näringsliv och staten (teleope- ratörer, elbolag, nätoperatörer, PTS m.fl.). Ar- betet måste utvecklas ytterligare för att öka ro- bustheten och minska samhällets sårbarheter.

Nationella telesamverkansgruppen (NTSG) bildades 2005. Detta frivilliga samarbetsforum syftar till att stödja återställandet av den natio- nella infrastrukturen för elektroniska kommuni- kationer efter extraordinära händelser i samhäl- let. Vid årsskiftet 2006/2007 var PTS engagerad i ett stort antal projekt avseende upphandling av robusthetshöjande åtgärder med ett ökat antal aktörer. Projekten har medfört att sårbarheter kunnat byggas bort och återställningsarbeten som orsakats av bl.a. extremt väder kunnat han- teras på ett bättre sätt än tidigare.

Exempel på effekter av vidtagna robusthetsåt- gärder är att under stormen Gudrun 2005 samt stormen Per 2007 fungerade vitala delar av elek- tronisk kommunikation i de stormdrabbade om- rådena. Detta gäller till exempel den elektroniska trafiken till och från merparten av drabbade kommunhuvudnoder och den nationella och in- ternationella trafiken genom de drabbade områ- dena. Ett annat exempel är att systemen under året 2007 har klarat att hantera ett stort antal av- grävda ledningar utan att abonnenter drabbats.

Post

Statens krav på Posten AB (Posten) har upp- fyllts avseende service och kvalitet på den sam- hällsomfattande posttjänsten. Enligt PTS be- dömning har målen som regeringen satt upp för postområdet uppnåtts. Genom PTS ekonomiska tillsyn har myndigheten kontrollerat att den samhällsomfattande posttjänsten tillhandahållits till rimliga priser.

Uppmätta befordringstider har varit ett sätt att mäta kvaliteten i postutdelningen. Kravet på att minst 85 procent av breven för övernattbe- fordran ska delas ut nästkommande arbetsdag upprätthålls av Posten med god marginal. Mät- ningar som gjorts under 2006 visar på ett så högt resultat som 94,2 procent men är ändå en för- sämring jämfört med 2005. Detta berodde enligt Posten på svåra väderleksförhållanden.

Posten innehar fortfarande en särställning på marknaden, dels beroende på sin dominerande ställning, dels beroende på att bolaget har ålagts att tillhandahålla den s.k. samhällsomfattande

115

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

posttjänsten. Av PTS rapport Service och kon- kurrens 2007 framgår att det den 31 december 2006 fanns 33 postoperatörer i Sverige och att CityMail AB är det i särklass största företaget bland de privata postoperatörerna.

Tabell 11.7 Marknadsandelar år 2006

Operatör	Antal försändelser i mil-		Andel av försändelserna i
		1		1
	joner P		procent P
		P		P

Posten AB	2 925,5	(2 949,7)	91,14	(91,77)

CityMail	275,8	(253,7)	8,59	(7,89)
AB

Övriga	8,6 (10,9)		0,27	(0,34)

Summa	3 209,9	(3 214,3)	100

1P P Uppgifter inom parentes avser år 2005

Brevvolymen har under perioden 1993–2006 varit tämligen stabil med ca 3,3 miljarder adresse- rade försändelser utdelade årligen.

Konkurrensen mellan Posten och CityMail återfinns inom marknadssegmentet för- sänd- ningar. CityMails utdelningsverksamhet är geo- grafiskt koncentrerad till Stockholmsregionen, Gotland, Göteborgsområdet med norra Halland, Alingsås och Stenungsund samt Malmö, Båstad, Helsingborg, Landskrona och Ängelholm.

Tillgängligheten i Postens servicenät, kon- staterar PTS, uppfyller de krav som ställs också efter det att Posten tecknat nya avtal med de bu- tiker och andra serviceinrättningar som agerar postombud. Allmänheten kunde under 2006 skicka brev och paket vid 2 199 serviceställen. Tidigare rapporterat missnöje från handkappor- ganisationer över bristande anpassning av post- ombudens lokaler har resulterat i stora framsteg vad gäller att tillgänglighetsanpassa butikslokaler. Fortfarande krävs dock åtgärder av flera post- ombud för att ytterligare tillgodose behoven hos personer med funktionshinder och främja den fysiska tillgängligheten i Postens servicenät. PTS har därför under 2006 noga följt det pågående förbättringsarbetet. God service för personer med funktionshinder har bl.a. säkerställts genom förlängt avtal med Posten om utförande av vissa posttjänster för personer med funktionshinder. Avtalet omfattar portofri förmedling av blind- skriftförsändelser och tjänsten kan nyttjas av 15 000 blinda, 115 000 synskadade och mellan 330 000 till 660 000 läshandikappade. Tillgäng- ligheten till tjänsten har ökat genom att blind- skriftförsändelser från och med 2006 kan lämnas in på valfritt inlämningsställe hos Posten. Statens

kostnad för den upphandlade tjänsten uppgick 2006 till 37,8 miljoner kronor vilket är en minskning med 9 procent jämfört med föregå- ende år till följd av användarnas ökade använd- ning av elektroniska tjänster. Inom ramen för PTS utvecklingsprojekt med inriktning på IT- användning för funktionshindrade återfinns ett försök med strömmande läsning som innebär att låntagaren kan koppla upp sig hemifrån och läsa talböcker över Internet.

Resultatet av PTS upphandling av utsträckt lantbrevbäring har garanterat personer med funktionshinder och äldre personer i glesbygd både post- och kassaservice i anslutning till bo- staden i stället för vid lantbrevbärarens ordinarie färdväg. Denna service upphandlade PTS 2006 åt 1 721 hushåll vilket är 57 hushåll fler än under 2005. Upphandlingen kostade 4,7 miljoner kro- nor under 2006 vilket är en ökning med 6,5 pro- cent jämfört med 2005.

Kassaservice

Staten har tagit på sig ansvaret för en rikstäck- ande kassaservice. Målet är för närvarande att alla i hela landet ska ha möjlighet att verkställa och ta emot betalningar till enhetliga priser. De tjänster som erbjuds, genom Postens dotterbo- lag Svensk Kassaservice AB, och de behov som bör säkerställas är tillgång till kontantbaserad betalning av räkningar, uttag av kontanter samt hantering av dagskassor för näringsidkare och ideella föreningar.

För att undersöka om servicen svarar mot kundernas behov har PTS under den period som omfattas av denna budgetproposition bedrivit tillsyn i enlighet med sitt uppdrag. Det innebär att myndigheten bl.a. har följt utvecklingen på kassaserviceområdet och genomfört en under- sökning av allmänhetens kassatjänstvanor.

För personer med funktionshinder har sär- skilt viktiga tjänster tillhandahållits. Som beskri- vits ovan när det gäller posttjänster har också kassaservice omfattats av upphandling av ut- sträckt lantbrevbäring för äldre och funktions- hindrade i glesbygd. Dessa grupper har därige- nom erbjudits kassaservice i hemmet.

PTS gör för samma period bedömningen att den grundläggande kassaservice som erbjuds ge- nom Posten AB:s försorg svarar mot samhällets behov.

116

Under perioden januari–oktober 2006 stängde Svensk kassaservice 138 fasta serviceställen och avvecklade 15 uppdragstagare. Eftersom re- gleringen inte har anpassats till de förändrade förutsättningarna på betaltjänstmarknaden, har kostnaderna enligt nuvarande modell blivit mycket höga för staten.

Den snabba utvecklingen på kassaserviceom- rådet föranledde regeringen att våren 2006 ge PTS i uppdrag att kartlägga och analysera till- gången till kassaservice. Den kartläggningen har, tillsammans med post- och kassaserviceutred- ningens delbetänkande Samhällets behov av be- taltjänster (SOU 2004:52) utgjort grund för den proposition som regeringen lämnade till riksda- gen i mars 2007, proposition 2006/07:55 Statens ansvar för vissa betaltjänster som riksdagen fat- tade beslut om den 14 juni 2007 (rskr. 2006/07:205).

11.5.2 Analys och slutsatser

Tillgänglighet

Tillgängligheten till IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet fortsätter att öka i Sverige. De flesta orter har nu sådan infrastruktur, åtmin- stone till någon punkt. Även på landsbygden utanför tätorterna ökar tillgängligheten. Fortfa- rande saknar dock vissa områden möjligheter till bredband. Enligt PTS bedömning rör det sig om ca 136 000 hushåll och företag som saknar till- gång till etablerad eller planerad bredbandsinfra- struktur (Förslag till bredbandsstrategi för Sve- rige, PTS-ER-2007:7). Det bör även framhållas att alla inom täckta områden inte kan få bred- bandsanslutning bl.a. av tekniska skäl. Vidare bor en inte obetydlig del av befolkningen i områden som har tillgång till endast ett accessnät.

Regeringen bedömer att bredbandsstödet har bidragit till utbyggnaden av bredband i mer glest befolkade delar av landet. Samtidigt är det inte klart hur stödet påverkar marknaden för elek- tronisk kommunikation. Bredbandsstödet ut- formades mot bakgrund av de förutsättningar

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

som rådde kring år 2000 och har i stort sett varit oförändrat under stödperioden. En omfattande bredbandsutbyggnad har skett under stödperio- den. Teknik och marknad har utvecklats. Efter- frågan på bredbandstjänster har förändrats i takt med att allt fler tjänster erbjudits.

Nuvarande bredbandsstöd upphör vid ut- gången av 2007 och medlen inom ramen om 4 miljarder kronor för stöd för anläggande av telenät är nu i det närmaste förbrukade. PTS har föreslagit fortsatt statligt stöd för att nå de hus- håll och företag som inte har tillgång till etable- rad eller planerad bredbandsinfrastruktur (För- slag till bredbandsstrategi för Sverige, PTS-ER- 2007:7, dnr N2006/2068/ITP). Regeringen bör ta förnyad ställning till frågan om det är motive- rat med fortsatta statliga åtgärder för att stödja utbyggnad av IT-infrastruktur med hög överfö- ringskapacitet. Regeringen tillsatte den 26 juli 2007 en utredning med uppgift att ge förslag till sådant ställningstagande.

En mycket omfattande upprustning av el- nätsinfrastruktur genomförs för närvarande runt om i landet efter de störningar i elförsörjningen som orsakats av stormskador och till följd av nya krav i ellagen (1997:857). Grävkostnader utgör i allmänhet en mycket betydande del vid bred- bandsutbyggnad. Det är därför kostnadseffektivt om bredband samförläggs eller kanalisation för bredband (exempelvis tomrör) grävs ner när el- nät, fjärrvärme eller annan infrastruktur byggs ut eller rustas upp. Kanalisation skapar förutsätt- ningar för att senare bygga ut bredband för ökad tillgänglighet och robusthet. Upprustningen av elnäten ger således samtidigt en unik möjlighet för bredbandsutbyggnad i små orter och på landsbygden. Trots detta är det inte regelmässigt så att samförläggning och kanalisation sker. Det kan finnas flera förklaringar till detta. Vad gäller samförläggning finns ofta inte något aktuellt bredbandsprojekt för området i fråga. Vidare medför samförläggning och kanalisation till- kommande kostnader. Det krävs även att eldis- tributörerna har en organisation som kan han- tera frågan. Vissa eldistributörer ser inte en affärsmässig potential på kort eller medellång sikt. Mot bakgrund av de möjligheter till kost- nadseffektiv utbyggnad av bredband som sam- förläggning och kanalisation kan innebära finns skäl att främja samförläggning och kanalisation. Detta bör ske genom möjlighet till stöd för till- kommande kostnader för kanalisation (t.ex. tomrör). Den säkring av elnäten som nu sker är

117

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

tidsbegränsad och av en omfattning som inte kan förutses inom överskådlig framtid. Åtgärderna bör därför vidtas så snart möjligt. Regeringen fö- reslår därför att ett nytt anslag inrättas på stats- budgeten för åtgärder för att främja utbyggnad av IT-infrastruktur med hög överföringskapaci- tet genom samförläggning och kanalisation. Se avsnitten 11.8 och 11.9.5.

Ökad samordning och förstärkning av informa- tionssäkerhetsarbetet

Informationssäkerhet är en bred verksamhet som berör många aktörer och sektorer i samhäl- let. Informationssäkerhet inbegriper flera olika aspekter, allt från kapade datorer hos enskilda användare, integritets- och sekretessfrågor till rikets säkerhet. Det har medfört att frågorna också hanteras av flera myndigheter och i olika delar av Regeringskansliet.

Informationssäkerhetsarbetet är avgörande för att undvika driftstörningar i IT-system. Säkra och pålitliga IT-system behövs också för att sä- kerställa kvalitet i resultat, skydda personlig in- tegritet, rättssäkerhet och spårbarhet m.m.

IT-säkerhet är ett snävare område som emel- lertid har blivit allt mer betydelsefullt genom den ökade elektroniska kommunikationen. Ut- veckling påskyndas av den höga användningen och det ökande beroendet av IT-system i både offentlig och privat sektor. Utöver ett mer avan- cerat vardagligt säkerhetsarbete tilltar hot och attacker mot nätet och dess användare liksom tillkomsten av nya angreppssätt.

En förutsättning för ökad användning av elektronisk kommunikation är att brukarna vå- gar använda och känner tillit till kommunika- tionsmedlet. I ett internationellt perspektiv ökar nu företeelser som nätfiske, nät av kapade dato- rer (s.k. botnets) och riktade trojaner. Riktade attacker mot domännamnssystemet och webb- platser hos e-handelsföretag, myndigheter och Internetbanker m.fl. genomförs i olika syften. Mycket talar för att angreppen mot nätet kom- mer att öka under kommande år, både som åsiktsyttringar eller i brottsliga syften, t.ex. ut- pressning.

Beroende på användare, tillhandahållare, verk- samhetsområden, risker och reparerbarhet kan säkerhetskraven och ansvar variera. Samhället ställer redan i dag omfattande krav avseende per- sonlig integritet, offentlighet, upphovsrätt etc. liksom regler för vad som är brottslig verksam- het.

PTS prioriterar i sitt arbete förebyggande åt- gärder för att öka IT-säkerheten för användare och tillhandahållare av elektroniska kommuni- kationer. PTS har under senare år bygga upp ett ledningssystem för informationssäkerhet baserat på internationell standard. Ett framgångsrikt ar- bete hos Sitic innebär att avvärja IT-incidenter i samhället innan de inträffar, något som de ut- satta inte alltid vill offentliggöra i efterhand då det negativt kan påverka förtroendet för verk- samheten.

PTS samarbetar nationellt och internationellt i olika forum med såväl teleoperatörer, systeman- svariga och olika användare som andra myndig- heter i både konkret och förebyggande IT-sä- kerhetsarbete. På det internationella området deltar Sverige i Europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet (Enisa) och olika arbets- grupper, (t ex IRG Wg Network Security) för att föra arbetet vidare.

Riksrevisionen har granskat regeringens styr- ning av informationssäkerheten i den statliga förvaltningen. Granskningen, som omfattat elva myndigheter, berör regeringens överordnande styrning och pekar på brister avseende skydd mot attacker och allvarliga incidenter hos de granskade myndigheterna. Dessa beror bl.a. på att myndighetsledningarna inte prioriterat arbete med informationssäkerheten, med svaga led- ningssystem som följd. I takt med att e-förvalt- ningen fortsätter att utvecklas kan sådana brister få negativa konsekvenser. Riksrevisionen har även påtalat behovet av en ökad samordning och samarbete kring myndigheternas ledningssystem för IT-säkerhet.

Den särskilda redovisning som PTS lämnat till regeringen över Sitic pekar på att deras verk- samheter behöver stärkas, bl.a. med utökad be- vakning dygnet runt sju dagar i veckan. Sårbar- heter, incidenter och attacker mot Internet pågår dygnet runt och det är därför otillräckligt att ar- bete med detta endast bedrivs under kontorstid. Med ökade resurser kan Sitic inom sitt kompe- tensområde också bistå fler myndigheter i deras arbete med att utveckla interna ledningssystem för informationssäkerhet. Regeringen föreslår i denna proposition att Sitic förstärks så att verk- samheten kan bedrivas alla dagar dygnet runt och i ökad utsträckning understödja andra myn- digheternas informationssäkerhetsarbete (se av- snitt 11.9.1).

Informationssäkerhetsfrågorna har utretts vid ett flertal tillfällen, dock främst ur krishanterings

118

och säkerhetspolitiskt avseenden. Det breda in- formationssäkerhet i samhället och statens roll i detta är en fråga som kräver fortsatt analys.

IT ska bidra till förbättrad livskvalitet och till att förbättra och förenkla vardagen för männi- skor och företag

Analys och slutsatser redovisas i anslutning till det politikområden till vilket IT-användningen i huvudsak tillhör.

IT ska användas för att främja hållbar tillväxt

Elektronisk kommunikation, företagande och för- valtningsutveckling

En ökad användning av IT och elektronisk kommunikation kan bidra till effektivisering och därmed besparingar för företag, myndigheter och organisationer. Regeringen har under 2007 initierat en tydligare styrning av s.k. elektronisk förvaltningsutveckling, dvs. sådan förvaltnings- utveckling där informationsteknik och elektro- nisk kommunikation ska kunna användas som ett centralt hjälpmedel för att underlätta för en- skilda och företag. I det sammanhanget är det angeläget att skapa förutsättningar för en funge- rande elektronisk handel och annan säker elek- tronisk kommunikation mellan såväl företag som myndigheter och enskilda. Det handlar bl.a. om att få till stånd en teknisk interoperabilitet och säkerhet i den elektroniska kommunikatio- nen. Tekniken kan då t.ex. användas i företagens kommunikation med offentlig sektor ( jfr. det s.k. regelförenklingsarbetet), eller elektronisk upphandling. Ett första led i en sådan interope- rabel elektronisk kommunikation har redan be- slutats i det att alla myndigheter under reger- ingen från 2008 ska använda sig av elektronisk faktura.

Internet

Internetsidor och e-postadresser kräver domä- ner. Antalet och den stadiga ökningen av regi- strerade domäner är således en stark indikation på Internets ökande utveckling och betydelse. Samtidigt har en handfull aktörer på denna marknad skapat sig särställningar av olika slag. Sammantaget föranleder detta regeringen att följa hur domänmarknaden utvecklas och hur Stiftelsen för Internetinfrastruktur samt ombu- den utför sina respektive uppgifter.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Internettjänster

PTS bedömer att det finns fler än 170 Internet- operatörer som tillhandahåller Internetaccess (s.k. ISP) på den svenska marknaden. Ett stort antal av dessa erbjuder Internetaccess till hushåll. Att antalet Internetoperatörer totalt sett är många, leder inte per automatik till att konkur- rensen fungerar. På åtskilliga platser i Sverige är konsumenternas möjlighet att välja mellan flera Internetoperatörer begränsad.

Sammantaget har de åtta största Internetope- ratörerna 92 procent av samtliga kunder med Internetaccess. Övriga drygt 160 Internetope- ratörer har marknadsandelar som var och en un- derstiger 0,5 procent. TeliaSonera är störst med 43 procent.

Om enbart marknaden för Internetaccess med fast anslutning betraktas, ser marknadsbilden något annorlunda ut. Framför allt intar operatö- rer med egen infrastruktur en mer framträdande roll bland de största bredbandsoperatörerna. Även här är TeliaSonera störst och intar en stark ställning med 39 procent av kunderna, följt av Bredbandsbolaget och Com Hem med 19 procent respektive 17 procent av kunderna.

Företag och konsumenter samt även Euro- peiska kommissionen har pekat på att det fortfa- rande finns utrymme för förbättringar av kon- kurrensen på den svenska marknaden för elektronisk kommunikation. Regeringen bör så- ledes fortsätta arbeta för förbättrad konkurrens på denna marknad.

IT-forskning för innovation och tillväxt

IT har en central betydelse när det gäller forsk- ning, innovation, och ökad konkurrenskraft i så- väl industri- som tjänstesektorn. Att nyttja det europeiska samarbetets medel för IT-forskning är en möjlighet att mer effektivt få användning av de nationella forskningsanslagen. Preliminära uppgifter ger vid handen att svenska aktörer haft framgångar inom det europeiska sjunde rampro- grammet. Svenska företag visar därvidlag förhål- landevis stor representation i de projekt som hittills beviljats medel.

Samordning

Ett nytt IT-råd för fortsatt dialog

Arbetet inom EU:s i2010-program och exem- pelvis den IT-politiska strategigruppen har lett till ett ökat medvetande om nyttan av IT. An- vändningen av IT är en horisontell fråga som

119

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

alltmer beaktas inom alla samhällsområden och sektorer. Inom samtliga politikområden kan IT leda till förändringar som underlättar vardagen för individer och företag.

Regeringen anser att det är viktigt att främ- jan dialogen med olika intressenter i omvärlden kring den fortsatta utvecklingen, och tillsatte därför den 20 juni 2007 en arbetsgrupp med syfte att tillhandahålla råd i IT-politiska frågor (IT-rådet). Vid utformningen av IT-rådets orga- nisation och uppgifter har regeringen tagit fasta på vad som framkommit vid utvärderingen av den tidigare IT-politiska strategigruppen. IT-rå- det ska vara ett forum för diskussion och idéut- byte. Rådets mandat sträcker sig fram till 31 de- cember 2008.

Elektronisk kommunikation

Den utveckling som ägt rum inom marknaden för elektronisk kommunikation och de åtgärder som vidtagits har medverkat till att uppfylla må- let för politikområdet. Den ökande konkurren- sen på marknaden för elektronisk kommunika- tion ger positiva effekter. Ett exempel på detta är mobil kommunikation där priserna sjunkit p.g.a.. den ökade priskonkurrensen och detta i sin tur lett till en stark ökning av mobilanvändandet. Varje enskild privatkund har fördubblat sin an- vändning av mobiltelefoni. Att trafiken i mobil- näten ökar så mycket trots att andelen användare inte förändrar sig nämnvärt, visar tydligt att man använder mobilen alltmer. Effekterna av dessa förändringar får också direkt genomslag på andra delar av marknaden. Ett ökat användande av mobiltelefoner har också gett ett minskat använ- dande av den fasta telefonen. Andra viktiga för- ändringar på marknaden är att det monopol som i praktiken rått på delmarknaden för fasta tele- fonabonnemang nu har upphört och att antalet abonnemang för IP-baserad telefoni har ökat med så mycket som 87 procent under 2006. En utveckling som också har tagit fart under året är möjligheten till riktigt höga överföringshastig- heter via mobilnäten, s.k. HSPA (High Speed Packet Access). Detta kommer att bidra till för- bättrad täckning för tillgänglighet till bred- bandstjänster.

Genom PTS arbete enligt lagen om elektro- nisk kommunikation med marknadsanalyser, be- slut om särskilda skyldigheter och PTS tillsyns- arbete ökar regleringens positiva inverkan på

marknaden. Insatserna syftar till att främja kon- kurrensen på de olika del marknaderna vilket är ett viktigt medel för att uppnå målen.

Den proposition som lämnats till riksdagen i syfte att få en snabbare rättskipning och be- gränsa antalet överklaganden enligt lagen om elektronisk kommunikation kommer att bidra till att PTS konkurrensfrämjande beslut får snabbare genomslag. Detta kommer att med- verka till att uppfylla målet för politikområdet.

För att bidra till måluppfyllelsen för politik- området, behövs dock en effektivare konkurrens på de delmarknader som är beroende av tillgång till accessnätet för det fasta allmänna telefonnä- tet. Det är viktigt att tillträde till accessnätet ges på likvärdiga villkor. De delmarknader som i dag till stor del är beroende av tillträde till TeliaSone- ras fasta accessnät fungerar inte tillfredsställande. Dagens situation rimmar dåligt med de mål som lagen om elektronisk kommunikation ställer upp och skapar inte heller tillräckliga förutsättningar att gradvis ta bort den konkurrensfrämjande sär- regleringen på området. Ur ett samhällsekono- miskt perspektiv skapas dessutom dåliga förut- sättningar för investeringar, innovationer och tillväxt på det för samhällsekonomin så viktiga bredbandsområdet. För att öka förutsättning- arna för effektiv konkurrens och minska riskerna för snedvridning av konkurrensen behövs en effektiv modell som säkerställer likabehandling av operatörer vid tillträde till accessnätet.

Radiofrekvenser är en begränsad resurs med mycket stort ekonomiskt och samhälleligt värde. Ny teknik och nya tjänster gör att efterfrågan på radiofrekvenser ökar. En effektivare frekvensan- vändning kommer att bidra till att uppfylla målet för politikområdet.

Ytterligare en viktig faktor för måluppfyllel- sen för politikområdet är att utbyggnaden av 3G-näten och CDMA 450-nätet nu uppfyller de täckningskrav som ställts upp för respektive till- ståndshavare. Av Sveriges befolkning har således 8 860 000 personer täckning för att kunna an- vända sig av 3G som mobilt bredband. Minst 80 procent av landytan i varje län täcks genom det digitala 450-nätet, som även det medger tjänster som kräver hög överföringshastighet av data. Den fortsatta utbyggnaden innebär att målupp- fyllelsen om god tillgänglighet ökar radikalt. 97– 98 procent av befolkningen hade den 31 decem- ber 2006 dessutom GSM-täckning där de bor. De flesta tätorter har GSM-täckning. (Som tät- ort räknas orter med över 200 invånare.)

120

Robusta elektroniska kommunikationer

Erfarenheter från genomfört arbete och nuva- rande samverkan mellan olika aktörer visar att regeringen även framgent måste ha en fortsatt aktiv roll i samverkan mellan offentliga och pri- vata aktörer för att säkerställa en fortsatt utveck- ling av robust elektronisk kommunikation som motsvarar samhällets behov.

Post

Målen på postområdet bedöms uppfyllda och kraven som ställs på den samhällsomfattande posttjänsten bedöms vara tillgodosedda.

Det finns i dag ingenting som talar för att det är någon mer påtaglig förändring att vänta vad gäller konkurrenssituationen på den svenska postmarknaden. CityMail kan komma att fort- sätta stärka sin position något på marknaden och kanske erbjuda nya tjänster.

Lokalpostföretagen har, med sin ofta flexibla organisation och närhet till kunderna, hittills inte utnyttjats som underleverantörer till Posten. Framtida samarbetslösningar på vissa orter i lan- det bedöms ändå inte som helt osannolika. På grund av svenska geografiska förhållanden för- väntas inga privata intressen bygga upp något alternativt rikstäckande nät då detta kräver stora investeringar.

I syfte att rationalisera och effektivisera utdel- ningen har Posten genomfört en omfattande översyn av lantbrevbäringen. Detta har lett till ändrad placering av åtskilliga postlådor och i vissa fall till missnöje bland dem som berörts. Vid den kartläggning av hushållens avstånd till postlådor på landsbygden som PTS genomförde 2006 framkom att av de 743 310 postmottagare som betjänas av lantbrevbärare, är 23 652 post- mottagare som har mer än 500 meter till sin postlåda. Av dem är det 6 510 postmottagare som har mer än 1 000 meter till sin postlåda.

En ökad övergång till maskinsortering av post har lett till ökad produktivitet och möjliggjort stora rationaliseringar i posthanteringen. An- passning till ändrade omständigheter är en av förutsättningarna för att med bibehållen lön- samhet kunna möta minskande brevvolymer.

När det gäller tjänster som personer med funktionshinder har tillgång till på postområdet finns det dels utsträckt lantbrevbärarservice, dels portofri befordran av blindskriftförsändelser. Genom kompletterande definitioner och villkor

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

samt information har tillgängligheten till de upphandlade tjänsterna ökat. Som exempel kan nämnas att blindskriftförsändelser från och med 2006 kan lämnas in på valfritt inlämningsställe hos Posten AB. Antalet skickade försändelser har minskat och därav följer att PTS kostnad för den upphandlade tjänsten också har minskat. Viktigt att notera är att den utvecklingen inte be- ror på ett minskat behov hos de grupper som nyttjar tjänsten utan att blindskriftförsändelser i allt större utsträckning skickas elektroniskt.

Resultatet av PTS samråd med Handikapp- ombudsmannen (HO) och De Handikappades Riksförbund (DHR) under 2006 är att de 52 serviceställen, som tidigare inte uppfyllde Pos- tens kriterier för tillgänglighet, har åtgärdats. Av de återstående 168 serviceställena har samman- lagt 30 projekterats för ombyggnad medan 27 kommer att bytas ut under 2007.

Inga uppenbara luckor i utbudet av tjänster på postområdet för personer med funktionshinder har påvisats.

Kassaservice/Grundläggande betaltjänster

Den negativa utvecklingen av dagens kassaser- vice har lett till att statens ansvar för de tjänster som i dag omfattas av den grundläggande kassa- servicen har behövt övervägas. Det historiska sambandet mellan kassaservice och Postens öv- riga verksamhet har numera upphört och ett an- tal nya möjligheter att tillgodose behovet av be- taltjänster har utvecklats. Vid en avvägning mellan kostnaderna för en bibehållen rikstäck- ande organisation och de reella behov som den faktiskt tillgodoser, har det inte bedömts rimligt att behålla den nuvarande organisationen.

Regeringen överlämnade våren 2007 proposi- tion 2006/07:55 Statens ansvar för vissa betal- tjänster till riksdagen. Trafikutskottet föreslog bifall till propositionen i betänkandet 2006/07:TU:16 Statens ansvar för vissa betal- tjänster m.m. Den 14 juni 2007 biföll riksdagen utskottets förslag till riksdagsbeslut (rskr. 2006/07:205). Tillgången till grundläggande be- taltjänster kommer att säkerställas genom att PTS får i uppdrag att upphandla dessa tjänster. Myndigheten ska efter noggrann analys avgöra på vilka orter och inom vilka områden som upp- handling ska ske. Vid sin bedömning av service- behovet bör PTS inhämta synpunkter från bl.a. länsstyrelser och regionala självstyrelseorgan el-

121

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

ler samverkansorgan. Med denna upphand- lingslösning kan statens stöd bättre utformas efter det faktiska behovet. Posten AB kommer att genom lantbrevbäringen, gentemot kund kunna utföra betaltjänster på begäran av den som vinner upphandlingen.

Liksom tidigare år har PTS under 2006 på kas- saserviceområdet säkerställt att personer med funktionshinder som bor i glesbygd har tillgång till grundläggande kassaservicetjänster i direkt anslutning till bostaden. Utvärderingar som gjorts visar att den utsträckta lantbrevbäringen är till stor nytta för brukarna. Framförallt bidrar tjänsten till ökad självständighet, ökad tillgäng- lighet och är tidsbesparande för brukarna.

Inte heller på kassaserviceområdet har några uppenbara luckor påvisats i utbudet av tjänster för personer med funktionshinder.

11.6Revisionens iakttagelser

Riksrevisionen har lämnat revisionsberättelse utan invändning till PTS, dvs. Riksrevisionen har bedömt att årsredovisningen för räkenskapsåret 2006 i allt väsentligt är rättvisande.

Riksrevisionen har under perioden 2005–2007 granskat elva myndigheters arbete för att skydda sina IT-system och informationen i dessa, dvs. deras arbete med informationssäkerhet. PTS var en av de myndigheter som granskades (RiR 2006-02-09). Samtliga granskade myndigheter bedömdes ha brister i sina ledningssystem för informationssäkerhet. Riksrevisionen har även gjort en uppföljning av sin tidigare granskning av PTS ledning av informationssäkerhetsarbetet (RiR 2007-03-12). Riksrevisionen finner i sin uppföljning att PTS nu har beslutat om grund- läggande riktlinjer för genomförandet av olika åtgärder för en effektiv ledning av informations- säkerhetsarbetet. PTS har under senare år bygga upp ett ledningssystem för den interna informa- tionssäkerheten baserat på internationell stan- dard. Det finns dock enligt revisionen ännu ingen kontinuerlig uppföljning för att bedöma om den eftersträvade informationssäkerheten faktiskt uppnås. Regeringen följer PTS fortsatta arbete inom detta område.

Riksrevisionen har vidare granskat regeringens styrning av myndigheternas interna kontroll av informationssäkerhetsarbetet och i maj 2007 överlämnat granskningsrapporten Regeringens

styrning av informationssäkerhetsarbetet i den statliga förvaltningen (RiR 2007:10). Enligt Riksrevisionen har regeringen inte följt upp och kontrollerat myndigheternas informationssäker- hetsarbete på ett samlat sätt, eller ställt tydliga krav på expertmyndigheterna (bl.a. Verva, KMB och Försvarsmakten) avseende styrning och uppföljning. Frågan bereds för närvarande inom Regeringskansliet inom ramen för utvecklingen av styrningen av de statliga myndigheterna.

PTS övervakar tekniskt trafikflöden på nätet via Sitic och rapporterar incidenter, utför kon- troller av kritiska funktioner liksom teknisk sä- kerhet hos användare och tillhandahållare av elektroniska kommunikationer. Arbetet, som förutsätter internationellt deltagande och sam- verkan med nationella aktörerna, är främst av fö- rebyggande karaktär och kan genom den re- sursförstärkning som regeringen föreslår i denna proposition särskilt inriktas på de statliga myn- digheternas behov av stöd (se avsnitt 11.5.2 och 11.9.1).

11.7Ändring i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation

Regeringens förslag: En möjlighet införs för till- synsmyndigheten att meddela förelägganden och förbud riktade mot den som åsidosätter de regler om internationell roaming inom gemenskapen som följer av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 717/2007 av den 27 juni 2007 om roaming i allmänna mobiltelefonnät i gemenskapen och om ändring av direktiv 2002/21/EG. Förelägganden och förbud får för- enas med vite. Vidare görs reglerna om tvistlös- ning i lagen om elektronisk kommunikation till- lämpliga även på tvister enligt EG-förordningen rörande skyldigheter mellan företag som tillhan- dahåller elektroniska kommunikationsnät eller elektroniska tjänster.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Remissinstanserna till- styrker förslaget.

Ärendet och dess beredning: Europaparla- mentets och rådets förordning (EG) nr 717/2007 av den 27 juni 2007 om roaming i all- männa mobiltelefonnät i gemenskapen och om

122

ändring av direktiv 2002/21/EG, nedan roa- mingförordningen, trädde i kraft den 30 juni 2007. Roamingförordningen är bindande och di- rekt tillämplig i medlemsstaterna. I artikel 9 an- ges dock att medlemsstaterna, inom nio månader från förordningens ikraftträdande, ska fastställa regler om effektiva, proportionella och avskräck- ande sanktioner för överträdelser av förordning- ens bestämmelser samt vidta de åtgärder som krävs för att se till att sanktionerna tillämpas. Så- dana regler om sanktioner måste därför införas i svensk rätt.

Med anledning av detta har det inom När- ingsdepartementet upprättats en promemoria med förslag till lag om ändring i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation, nedan LEK. Promemorian har remissbehandlats. Remissvar har inkommit från Kammarrätten i Stockholm, Länsrätten i Stockholms län, Konkurrensverket, PTS och IT & telekomföretagen samt Näringsli- vets regelnämnd (NNR). En sammanställning över remissyttrandena finns tillgänglig i När- ingsdepartementet (dnr N2007/6231/RS).

Lagändringen innebär endast att området för att utnyttja en sanktionsmöjlighet som redan finns i LEK vidgas till att omfatta även området för den bindande och i Sverige direkt tillämpliga förordningen. Regeringen finner att ändringen är av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

Bakgrund: Europeiska kommissionen har vid flera tillfällen uttryckt åsikten att roamingavgif- terna för internationell mobiltelefonitrafik är oskäligt höga. Europaparlamentet har i en reso- lution från den 1 december 2005 uppmanat kommissionen att vidta åtgärder för att komma till rätta med de höga avgifterna. Europeiska rå- det konstaterade vid sitt möte den 23–24 mars 2006 att det behövs åtgärder inom området för informations- och kommunikationsteknik för att Lissabonstrategins mål ska kunna uppnås. Rådet konstaterade vidare att sänkta avgifter för internationell roaming inom gemenskapen är viktiga för konkurrenskraften på den inre mark- naden. Kommissionen presenterade i juli 2006 ett förslag till förordning genom vilken prisre- glering av avgifter för roaming skulle införas. Europaparlamentet och rådet enades under våren 2007 om den nu antagna roamingförordningen.

Europaparlamentet och rådet antog 2002 flera rättsakter för att skapa en inre marknad för elektronisk kommunikation och ett bättre kon- sumentskydd genom ökad konkur-

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

rens(2002/21/EG av den 7 mars 2002 om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommu- nikationsnät och kommunikationstjänster, 2002/19/EG av den 7 mars 2002 om tillträde till och samtrafik mellan elektroniska kommunika- tionsnät och tillhörande faciliteter, 2002/20/EG av den 7 mars 2002 om auktorisation för elek- troniska kommunikationsnät och kommunika- tionstjänster, 2002/22/EG av den 7 mars 2002 om samhällsomfattande tjänster och användares rättigheter avseende elektroniska kommunika- tionsnät och kommunikationstjänster, samt 2002/58/EG av den 12 juli 2002 om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation). Roa- mingförordningen utgör ett komplement till detta regelverk. Avsikten är att roamingförord- ningen ska upphöra att gälla tre år efter ikraft- trädandet om inte skäl till att förlänga förord- ningens giltighetstid då föreligger.

Skälen för regeringens förslag: 2002 års re- gelverk för elektronisk kommunikation har i svensk rätt genomförts genom LEK varför även en bestämmelse om sanktioner för bristande ef- terlevnad av roamingförordningens regler bör införas i denna lag. Enligt LEK har tillsynsmyn- digheten i flera fall befogenhet att meddela före- läggande eller förbud som kan förenas med vite i syfte att uppnå efterlevnad av lagens bestämmel- ser. Dessa sanktioner får anses ha varit effektiva för att uppnå syftet. Det finns därför ingen an- ledning att överväga andra åtgärder än dessa för att inrätta sådana effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner som anges i artikel 9 i roamingförordningen.

Enligt artikel 8 i roamingförordningen ska det tvistlösningsförfarande som fastställts i artik- larna 20 och 21 i ramdirektivet tillämpas även på tvister rörande skyldigheter enligt förordningen mellan företag som tillhandahåller elektroniska kommunikationsnät eller elektroniska tjänster. Det ifrågavarande tvistlösningsförfarandet har i svensk rätt genomförts i 7 kap. 10–13 §§ LEK. Genom att införa en hänvisning till roamingfö- rordningen i 7 kap. 10 § LEK tydliggörs att de tvistlösningsregler som återfinns i LEK är till- lämpliga även inom det i roamingförordningen reglerade området.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2008.

Konsekvenser: De nu föreslagna reglerna be- döms inte ge upphov till något större antal ären- den hos tillsynsmyndigheten eller i allmän för-

123

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

valtningsdomstol. Förslagen bedöms därför inte medföra annat än marginellt ökade kostnader för tillsynsmyndigheten och de allmänna förvalt- ningsdomstolarna. Kammarrätten i Stockholm och Länsrätten i Stockholms län har invänt att mål enligt LEK är mycket resurskrävande och att även en begränsad ökning av dessa mål kan komma att medföra kostnader som inte kan an- tas rymmas inom nuvarande ramar. Med beak- tande av att roamingförordningen endast avses gälla under en begränsad tid, till den 30 juni 2010, får det ändå antas att de eventuellt ökade kostnaderna för såväl tillsynsmyndigheten som de allmänna förvaltningsdomstolarna kan rym- mas inom redan anslagna medel.

Förslaget bedöms inte medföra några ökade administrativa kostnader för berörda företag. Förslaget bedöms inte heller ha betydelse för jämställdheten mellan kvinnor och män eller för företagande, sysselsättning eller serviceutbud i olika delar av landet. Förslaget bedöms inte ha några miljökonsekvenser.

11.8Politikens inriktning

Regeringen har föreslagit att målet för politik- område IT, elektronisk kommunikation och post ska vara säkra, och lättillgängliga kommu- nikationer som i första hand tillhandahålls ge- nom marknaden, samt ett stort utbud av tjänster som underlättar vardagen för hushåll och företag i hela landet.

Den tekniska utvecklingen leder till nya kom- munikationsmöjligheter och nya livsmönster. IT-politiken i Sverige har under en lång tid präglats av ett brett angreppssätt. Sverige behö- ver en aktiv IT-politik inriktad på att ge männi- skor ökad livskvalitet och självbestämmande och företag nya möjligheter till livskraft.

Tiden är mogen att fullt ut genomföra de möjligheter IT-utvecklingen innebär. Varje or- ganisation och individ ansvarar för sina val ifråga om IT-användning. Regeringens roll är att skapa förutsättningar för utvecklingen av moderna kommunikationer och tjänster som underlättar vardagen för människor och företag genom en öppen marknad med lika villkor för marknadens

alla aktörer. Det är viktigt att alla grupper i sam- hället har goda villkor och tillgång till exempelvis moderna verktyg för att ta del av denna utveck- ling. Det gäller t.ex. grupper såsom äldre och personer med funktionshinder. Det genomförs insatser inom många områden som kan bidra till att öka allas delaktighet i informationssamhället. För att åtgärderna ska få bättre genomslag är det viktigt att insatserna samordnas i högre grad och att de bakomliggande hindren för delaktighet tydliggörs.

Infrastruktur för elektronisk kommunikation

Utbyggnad och utveckling av IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet sker på en förhål- landevis ung marknad. Otydligheter och oklar- heter missgynnar utvecklingen såväl för markna- dens aktörer som för slutkunderna. Exempelvis torde viljan att investera i IT-infrastruktur kunna påverkas negativt. Regleringen, det offentligas insatser och ägande bör präglas av förutsägbarhet och långsiktighet. Utgångspunkten för utbygg- nad av infrastruktur för elektronisk kommuni- kation är att den sker på marknadsmässig grund. Statens centrala roll är att skapa reglering för en fungerande marknad för elektronisk kommuni- kation och att ge goda förutsättningar för inve- steringar och företagande.

Oaktat den betydande utbyggnad som skett återstår dock områden där infrastruktur för bredband inte finns tillgänglig. Regeringen har i PTS regleringsbrev för 2007 givit myndigheten i uppdrag att beskriva och analysera utvecklingen av den fortsatta utbyggnaden. PTS ska även göra en geografisk kartläggning av de områden där det finns respektive saknas förutsättningar för tillgång till IT-infrastruktur med hög överfö- ringskapacitet.

Regeringen behöver ta ställning till om det är motiverat med fortsatta statliga åtgärder för att främja bredbandsutbyggnad. Nuvarande stöd bör utvärderas och erfarenheterna användas vid överväganden om eventuellt framtida stöd. Re- geringen tillsatte därför den 26 juli 2007 en ut- redning med uppdrag att utreda detta. I uppdra- get ingår att utvärdera nuvarande bredbandsstöd (direktiv nr N2007:118 Bredband i små orter och på landsbygd, dnr 2007/6083/IR). Utred- ningen ska redovisa sitt uppdrag den 18 april 2008. Regeringen avser att återkomma till riks- dagen i frågan.

Vissa åtgärder för att främja utbyggnad av IT- infrastruktur med hög överföringskapacitet bör

124

dock, enligt vad regeringen redogjort för under avsnitt 11.5.2, påbörjas under 2008. Det gäller åtgärder för att främja samförläggning och kana- lisation. Regeringen föreslår i avsnitt 11.9.5 att ett anslag uppförs och att medel anvisas till åt- gärder för att främja samförläggning och för stöd till kanalisation m.m..

Ökad produktivitet, innovation och konkurrens- kraft

Sverige behöver utveckla sin konkurrenskraft. Informationsteknik och elektronisk kommuni- kation kan i det sammanhanget bidra till pro- duktivitetsökningar. Den svenska konkurrens- kraften möter i allt större utsträckning en global industriproduktion. För att Sverige ska kunna bibehålla en ledande ställning behövs en konti- nuerlig strukturomvandling av industrin. Infor- mationstekniken är central för denna förändring av samhället. Det är därför angeläget att stimu- lera svensk forskning och innovation samt dess transformering till nya företag, produkter och marknader. Det är också viktigt att undanröja eventuella hinder för fler innovationer inom tjänstesektorn. Den nationella samordningen mellan såväl privata som offentliga organisatio- ner för detta kan förbättras ytterligare.

Samordning av IT-standardisering har bety- delse för såväl tillväxt och innovationer som för en effektiv e-förvaltning. Det visar den utred- ning som regeringen initierat (SOU 2007:47 Den osynliga infrastrukturen – om förbättrad samordning av offentlig IT-standardisering). Regeringen anser att det är viktigt att åtgärda de brister i samordningen som finns i dag för att på ett effektivt sätt tillvarata möjligheterna för till- växt och innovation.

IT-användning genom utvecklad e-förvaltning och för regel- och tjänsteförenkling till nytta för företag måste fortsatt uppmärksammas.

Den tekniska utvecklingen kan påverka män- niskor och företags möjligheter att utnyttja olika tjänster. Regeringen följer aktivt hur tekniken påverkar tjänsteutbudet. I vissa frågor, som trygghetslarm och nödnumret 112, behövs kon- tinuerlig dialog med berörda företag och ansva- riga parter i offentlig sektor för att funktionen i dessa tjänster ska tryggas.

Regeringen kommer att fortsätta att verka för att administrationen av se-domänen sköts på ett säkert och effektivt sätt i allmänhetens intresse och att domännamnsmarknaden präglas av god konkurrens och ger konsumenter valfrihet och

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

prisvärda tjänster av god kvalitet. Detta kommer främst att ske genom bevakning av om toppdo- mänslagen och konkurrenslagen (1993:20) är effektiva instrument för att säkerställa detta.

IT-råd för dialog och fortsatt utveckling

Regeringens IT-råd bidrar i strävandet att föra en öppen och inbjudande dialog med företrädare för olika samhällsintressen. Arbetet i IT-rådet ska bidra till pågående arbete och ge impulser till aktörer utanför Regeringskansliet.

Elektronisk kommunikation

Riksdagen beslutade i juni 2003 om lag om elek- tronisk kommunikation (prop. 2002/03:110, bet. 2002/03:TU6, rskr. 2002/03:228). Lagen bygger på EG-reglering vars övergripande mål är att åstadkomma ett harmoniserat regelverk för elektroniska kommunikationsnät och elektro- niska kommunikationstjänster samt tillhörande installationer och tjänster. Ett av de främsta medlen att uppnå detta ska vara att skapa förut- sättningar för en effektiv konkurrens utan sned- vridningar och begränsningar.

Regeringen strävar efter att på området för elektronisk kommunikation gå från sektorsspe- cifik konkurrensfrämjande reglering till generell reglering. För att det i framtiden ska vara möjligt att enbart använda sig av den allmänna konkur- rensrätten även inom området elektronisk kommunikation krävs verkningsfulla åtgärder som säkerställer icke-diskriminering och trans- parens när det gäller villkoren för tillträde till så- dan infrastruktur som utgör en begränsande resurs på området. Därför har ett regleringsar- bete initierats som ska syfta till att skapa organi- satorisk åtskillnad och oberoende beslutsfat- tande inom en vertikalt integrerad operatör, mellan å ena sidan verksamhet som består i att tillhandahålla nät och tjänster på grossistnivå och å andra sidan verksamhet som består i försäljning till slutkunder. PTS har på regeringens uppdrag lämnat förslag om regler som syftar till att säker- ställa likabehandling av konkurrerande aktörer till det dominerande företaget på den relevanta marknaden. PTS förslag har remitterats och rap- porten bereds nu vidare inom Regeringskansliet och är en del i regeringens arbete med regelför- enkling. Arbetet ska syfta till att skapa klara och tydliga spelregler för alla aktörer på marknaden till nytta för en dynamisk marknadsutveckling

125

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

och värdetillväxt i företagen inom sektorn. Re- geringen avser att återkomma till riksdagen i frå- gan under första kvartalet 2008.

En effektivare överklagandeprocess ger dess- utom regleringen ett snabbare genomslag vilket leder till bättre fungerande marknader. Ett dy- namiskt och innovativt näringsliv stimuleras därigenom.

En översyn av det gemensamma regelverket inom EU för elektronisk kommunikation har inletts. Sverige är angeläget om att förhandling- arna om direktiven påbörjas så snart som möj- ligt. De försenade direktivförslagen väntas under Portugals ordförandeskap hösten 2007 och Sve- rige verkar för att så ska ske.

Effektiv användning av radiofrekvenser

Användningen av radiofrekvenser blir effektivare genom att i högre utsträckning vara marknads- ledd och efterfrågestyrd. Internationellt tas fler och fler steg i denna riktning i syfte att under- lätta för nya och innovativa aktörer att använda radiospektrum till tjänster av nytta för medbor- gare och företag. Radiospektrum ska förvaltas så att innovation, teknikutveckling och ett ökat ut- bud av radiobaserade tjänster främjas. Tillstånd att använda radiosändare bör därför vara så tek- nik- och tjänsteneutrala som möjligt.

PTS fick i december 2006 i uppdrag att analy- sera och redovisa om och i vilken omfattning ra- diofrekvensanvändningens effektivitet skiljer sig åt mellan de tillståndshavare som betalar avgifter för sitt tillståndsinnehav respektive de radioan- vändare som inte gör det enligt 3 kap. 3§ Lagen om elektronisk kommunikation. Försvarsmak- ten är en mycket stor radiofrekvensanvändare och det är därför av intresse att utreda möjlig- heterna att effektivisera användningen även av dessa frekvenser. Detta är därför föremål för ut- redning i Radiofrekvensanvändning och elek- tronisk kommunikation (dir. 2007:111) vars uppgift är bl.a. att undersöka behovet av ändrade regler i syfte att effektivisera radioanvändningen och få användningen att spegla radiofrekvenser- nas värde.

Trådlösa accessformer

Utvecklingen som äger rum på marknaden med en större mångfald av tekniker välkomnas. Framför allt har mobilt bredband stark tillväxt vilket bidrar till ökad konkurrens och tillgäng- lighet. Detta är av vikt inte minst för den regio- nala konkurrenskraften. Glesbefolkade länder behöver dra nytta av trådlösa tekniker i större

utsträckning eftersom dessa har goda yttäckande egenskaper och således kan bidra till att täcka stora delar av landet. Trådlösa tekniker i olika former är också allt viktigare accessformer i tät- orter samt i ett ökat behov av rörlighet. Utveck- ling av trådlösa accessformer kommer också att ställa högre krav på tillgänglig basinfrastruktur, i form av fiberoptiska nät.

Robusta och tillförlitliga kommunikationer

Samhällets beroende av elektronisk kommuni- kation ökar, liksom sårbarheten. Robust elek- tronisk kommunikation är en förutsättning för gynnsam utveckling av informationssamhället. Därför är det viktigt att staten också framgent i samverkan med berörda aktörer bidrar till ro- busthetshöjande åtgärder.

Post

En väl fungerande postmarknad är viktigt för så- väl hushåll som företag i hela landet. Till följd av att andra kommunikationskällor till viss del tagit över de tidskritiska försändelserna, och att den utvecklingen förväntas fortsätta, kan en situation uppstå med kraftigt sjunkande brevvolymer och intäkter som kanske inte täcker kostnaderna för den samhällsomfattande posttjänsten. Minskade brevvolymer innebär i sig inte något omedelbart hot mot den traditionella brevbäringen men på- verkar möjligheterna att bedriva verksamheten med bibehållen lönsamhet. Regeringen fortsätter att aktivt följa utvecklingen när det gäller den samhällsomfattande posttjänsten liksom kon- kurrensförutsättningarna på postmarknaden. En del av det arbetet kommer att bedrivas inom EU i arbetet med det nya postdirektivet.

Med utgångspunkt i betänkandet Postmark- nad i förändring (SOU 2005:5) överväger re- geringen att i en proposition föreslå ändringar i postlagen att träda i kraft den 1 juli 2008.

Kassaservice och grundläggande betaltjänster

Det alternativ som regeringen anser bäst tillgo- doser de behov som samhället ska garantera är att grundläggande betaltjänster upphandlas. Därför lämnade regeringen propositionen 2006/07:55 Statens ansvar för vissa betaltjänster, till riksdagen den 15 mars 2007. Trafikutskottet

126

föreslog i betänkandet 2006/07:TU16 Statens ansvar för vissa betaltjänster m.m. bifall till pro- positionen och riksdagen lämnade den 14 juni 2007 bifall till utskottets förslag till riksdagsbe- slut (rskr. 2006/07:205). Härigenom kommer statens ansvar lättare att kunna anpassas till det faktiska behovet över tiden. Detta samtidigt som hela samhällets infrastruktur kan utnyttjas för att tillvarata det mest kostnadseffektiva utförandet.

PTS har nyligen fått regeringens uppdrag att upphandla tjänsterna i fråga. Av uppdraget fram- går att upphandlingen bör utformas på ett sätt som främjar flexibla lösningar, nyttjar befintlig serviceinfrastruktur och som möjliggör sådant samarbete som Svensk Kassaservice AB hittills bedrivit med lokala partner och ombud.

11.9Budgetförslag

11.9.137:1 Post och telestyrelsen: Förvaltningskostnader för vissa myndighetsuppgifter

Tabell 11.8 Anslagsutveckling

Tusental kronor

					Anslags-
2006	Utfall	16 727			sparande	4 012
2007	Anslag		1		Utgifts-	30 985
		31 539	1		prognos
		31 539	P	P	prognos

2008	Förslag	36 779

2009	Beräknat	37 632	2
2009	Beräknat	37 632	P	P

2010	Beräknat	38 616	3
2010	Beräknat	38 616	P	P

P 1 InklusiveP tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition

2P P Motsvarar 36 779 tkr i 2008 års prisnivå 3P MotsvararP 36 779 tkr i 2008 års prisnivå

Anslaget finansierar PTS förvaltningskostnader i samband med upphandling av samt ersättning för tjänster till funktionshindrade samt åtgärder avseende civilt försvar och svåra påfrestningar rörande elektroniska kommunikationer m.m. Likaså finansieras PTS verksamhet vad gäller kvalificerade elektroniska signaturer i huvudsak från anslaget. De samhällsåtaganden som tillhan- dahålls för funktionshindrade och totalförsvar anslagsfinansieras. Vidare finansieras från ansla- get viss verksamhet som syftar till att förverkliga delar av Sveriges politiska inriktning avseende förtroende för IT i enlighet med regeringens proposition Från IT-politik för samhället till po- litik för IT-samhället (prop. 2004/05:175) och delar av det IT-politiska handlingsprogram som

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

beskrivs i regeringens proposition Ett informa- tionssamhälle för alla (prop. 1999/2000:86).

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 11.9 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentlig-rätts-	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
lig	inkomsttitel	som får		(intäkt -
verksamhet		disponeras		kostnad)

Utfall 2006	-	209 652	228 402	-18 750

Prognos 2007	-	222 574	238 146	-15 572

Budget 2008	-	227 405	239 505	-12 100

PTS får fr.o.m. budgetåret 2000 disponera de av- gifter som myndigheten tar ut av operatörer inom sitt verksamhetsområde.

PTS hade vid utgången av 2004 ett ackumule- rat överskott på 47 499 000 kronor p.g.a. ratio- naliseringar och lägre avgifter till internationella verksamheter. Överskottet elimineras under pe- rioden 2006-2008, genom en sänkning av avgif- terna. Regeringen har informerat riksdagen om PTS avgiftsöverskott i budgetpropositionen för 2006, och inte haft några invändningar mot PTS förslag till hur överskottet elimineras. Myndig- hetens beräknade avgiftsintäkter för 2008 är 227 405 kronor, vilket är en ökning med drygt 4 800 000 kronor jämfört med 2007. Anled- ningen till detta är att avgiftsnivån behöver åter- ställas till en nivå som motsvarar kostnaderna för verksamheten. Vid utgången av 2008 beräknas inget överskott återstå.

Regeringens överväganden

Anslaget 37:1 Post och telestyrelsen: Förvaltnings- kostnader för vissa myndighetsuppgifter föreslås öka med 5 000 000 kronor för 2008 för att finan- siera en ökad satsning på informationssäkerhet. Verksamheten vid Sitic bör stärkas, med bl.a. ut- ökad bevakning dygnet runt alla veckodagar och ökat stöd till myndigheter i arbetet med infor- mationssäkerhetsfrågor. Förslaget beskrivs när- mare i avsnitt 11.5.2.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 36 779 000 kronor anvisas under ansla- get 37:1 Post- och telestyrelsen: Förvaltningskost- nader för vissa myndighetsuppgifter för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 37 632 000 kronor respektive 38 616 000 kronor.

127

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 11.10 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 37:1 Post- och telestyrelsen: Förvaltningskostnader för vissa myndighetsuppgifter

Tusental kronor

		2008	2009	2010
1		31 539	31 539	31 539
Anvisat 2007 P		31 539	31 539	31 539
P

Förändring till följd av:
2		240	977	1 827
Pris- och löneomräkning P	P	240	977	1 827

Beslut		5 000	5 116	5 250

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag		36 779	37 632	38 616

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år

2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning

11.9.237:2 Ersättning för särskilda tjänster till funktionshindrade

Tabell 11.11 Anslagsutveckling

Tusental kronor

					Anslags-
2006	Utfall	117 312			sparande	73 089
2007	Anslag	144 749	1		Utgifts-	133 237
			1		prognos
			P	P	prognos

2008	Förslag	144 749

2009	Beräknat	148 749

2010	Beräknat	148 749

Från anslaget finansieras ersättning för särskilda tjänster till funktionshindrade i syfte att trygga funktionshindrades behov av effektiva elektro- niska kommunikationer, posttjänster samt grundläggande kassaservice. Från anslaget finan- sieras även utvecklingsprojekt med inriktning på IT-användning för funktionshindrade. Dess- utom finansieras viss utrednings- och uppfölj- ningsverksamhet från anslaget.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

PTS har för avsikt att effektivisera hanteringen av upphandlingar genom att upphandla tjänster för treårsperioder i stället för tvåårsperioder. För att möjliggöra att det för verksamheten kan gö- ras ekonomiska åtaganden som främst avser fler- årigt avtalstecknande vid upphandling föreslår regeringen ett bemyndigande om ekonomiska åtaganden även för 2008, som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida an- slag på högst 240 000 000 kronor 2009–2012.

1P InklusiveP tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna propo- sition

Tabell 11.12 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2006	2007	2008	2009	2010–2012

Ingående åtaganden	125 325	134 531	209 632

Nya åtaganden	123 876	232 000	171 000

Infriade åtaganden	-114 671	-156 899	-154 632	-133 000	-93 000

Utestående åtaganden	134 531	209 632	226 000

Erhållet/föreslaget bemyndigande	180 000	210 000	240 000

Regeringens överväganden

För 2006 och 2007 har anslaget ökats med 8 000 000 respektive 31 000 000 kronor då en ti- digare beslutad tillfällig neddragning för delfi- nansiering av ett gemensamt radiokommunika- tionssystem för skydd och säkerhet (RAKEL) upphörde. För 2007–2008 har anslaget minskats med 8 000 000 kronor och från 2009 med

4 000 000 kronor för att bidra till finansieringen av ett avtal mellan staten och SOS alarm Sverige AB.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 144 749 000 kronor anvisas under an- slaget 37:2 Ersättning för särskilda tjänster till funktionshindrade för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 148 749 000 kronor för re- spektive år.

128

Tabell 11.13 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 37:2 Ersättning för särskilda tjänster för funktionshindrade

Tusental kronor

		2008	2009	2010
Anvisat 2007	1	144 749	144 749	144 749
Anvisat 2007	P	144 749	144 749	144 749
	P

Förändring till följd av:
Beslut

Överföring till/från andra
anslag			4 000	4 000

Övrigt

Förslag/beräknat anslag		144 749	148 749	148 749

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

11.9.337:3 Ersättning till Posten AB (publ) för grundläggande kassaservice m.m.

Tabell 11.14 Anslagsutveckling

Tusental kronor

						Anslags-
2006	Utfall	400 000				sparande	0
2007	Anslag	400 000		1		Utgifts-	400 000
				1		prognos
				P	P	prognos

2008	Förslag	280	000

2009	Beräknat	220	000

2010	Beräknat	220 000

1P InklusiveP tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna propo- sition.

Anslaget har hittills enbart finansierat Posten AB:s (publ) åliggande att tillhandahålla grund- läggande kassaservice i enlighet med lagen (2001:1276) om grundläggande kassaservice. Den lagen upphör att gälla per den 31 december 2008 i enlighet med riksdagens bifall (rskr. 2006/07:205) till propositionenT 2006/07:55 Sta- tens ansvar för vissa betaltjänster. PostenT AB (publ) får påbörja en avveckling av kassaservice- verksamheten tidigast fr.o.m. den 1 juli 2008. Anslaget kommer 2008 till en del att utgöra er-

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

sättning till Posten AB (publ) för grundläggandeT

kassaservice. UnderT andra hälften av 2008 träder dessutom det statliga åtagandet in att tillhanda- hålla grundläggande betaltjänster på de orter och den landsbygd där behovet av tjänsterna inte till- godoses av marknaden. Tillgången till grund- läggande betaltjänster säkerställs genom uppdrag till PTS att upphandla tjänsterna. Statens för- pliktelse enligt upphandlade avtal ska även de fi- nansieras över anslag 37:3 Ersättning till Posten AB (publ) för grundläggande kassaservice m.m. PTS ökade förvaltningskostnader till följd av upphandlingsuppdraget ska 2008 också de finan- sieras inom ramen för de medel som avsatts för ersättning till Posten AB för tillhandahållandet av grundläggande kassaservice på anslag 37:3. För att underlätta övergången från nuvarande ordning till andra alternativ för de personer som i dag bedöms ha störst behov av Svensk Kassa- service har genom ovanstående proposition be- slutats att PTS får regeringens uppdrag att genomföra en informations- och utbildningsin- sats för att hjälpa dessa personer. Trafikutskottet har i betänkandet 2006/07:TU16 Statens ansvar för vissa betaltjänster m.m. understrukit betydel- sen av denna insats. Anslaget ska, förutom upp- handling av grundläggande betaltjänster m.m. även finansiera ovan nämnda informations- och utbildningsinsats.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

För att möjliggöra att det för verksamheten kan göras ekonomiska åtaganden som främst avser flerårigt avtalstecknande vid upphandling före- slår regeringen ett bemyndigande om ekono- miska åtaganden för 2008 som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida an- slag på högst 480 000 000 kronor 2009–2010.

Tabell 11.15 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2006	2007	2008	2009	2010

Ingående åtaganden	-	-	-

Nya åtaganden	-	-	440 000

Infriade åtaganden	-	-	0	-220 000	-220 000

Utestående åtaganden	-	-	440 000

Erhållet/föreslaget bemyndigande	-	-	480 000

129

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Regeringens överväganden

Mot bakgrund av en utveckling med nya lös- ningar på betaltjänstmarknaden gör regeringen bedömningen att marknaden i första hand bör tillhandahålla grundläggande betaltjänster och staten övervaka att så sker.

Statens ansvar för en grundläggande betal- tjänstservice ska säkerställas genom att PTS får i uppdrag av regeringen att upphandla grund- läggande betaltjänster.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 280 000 000 kronor anvisas under an- slaget 37:3 Ersättning till Posten AB (publ) för grundläggande kassaservice m.m. för 2008 under förutsättning av Europeiska kommissionens godkännande av fortsatt statsstöd. Anslaget fö- reslås således minska med 120 000 000 kronor under 2008 med anledning av ovanstående.

För 2009 och 2010 beräknas anslaget i dess helhet till högst 220 000 000 kronor för respek- tive år.

Tabell 11.16 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 37:3 Ersättning till Posten AB (publ) för grundläggande kassaservice m.m.

Tusental kronor

		2008	2009	2010
Anvisat 2007	1	400 000	400 000	400 000
Anvisat 2007	P	400 000	400 000	400 000
	P

Förändring till följd av:
Beslut		-120 000	-180 000	-180 000

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag		280 000	220 000	220 000

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

11.9.437:4 Informationsteknik: Telekommunikation m.m.

Tabell 11.17 Anslagsutveckling

Tusental kronor

					Anslags-
2006	Utfall	15 321			sparande	5 004
2007	Anslag	14 010	1		Utgifts-	14 113
			1		prognos
			P	P	prognos

2008	Förslag	15 510

2009	Beräknat	20 210

2010	Beräknat	18 010

1P InklusiveP tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna propo- sition.

Från anslaget finansieras insatser bl.a. i form av projekt som bidrar till att förverkliga regeringens IT-politik, liksom olika utvärderingar av IT-po- litiken.

Regeringens överväganden

Regeringen bedömer att de projekt och utvärde- ringar som genomförts under året bidragit till att förverkliga regeringens IT-politik. För år 2008 föreslås att anslaget ökas och fr.o.m. 2009 beräk- nas ytterligare en ökning av anslaget p.g.a. att ti- digare temporära neddragningar upphör.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 15 510 000 kronor anvisas under ansla- get 37:4 Informationsteknik: Telekommunikation m.m. för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 20 210 000 kronor respektive 18 010 000 kronor.

Tabell 11.18 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för

37:4 Informationsteknik: telekommunikation m.m.

Tusental kronor

		2008	2009	2010
Anvisat 2007	1	14 010	14 010	14 010
Anvisat 2007	P	14 010	14 010	14 010
	P

Förändring till följd av:
Beslut		1 500	6 200	4 000

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag		15 510	20 210	18 010

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

11.9.537:5 Samförläggning och kanalisation m.m.P1P

Tabell 11.19 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			Anslags-
2006	Utfall	-	sparande	-
2007	Anslag	-	Utgifts-	-
2007	Anslag	-	prognos	-
2008	Förslag	75 000

2009	Beräknat	75 000

2010	Beräknat	75 000

1P NyttP anslag

Anslaget föreslås uppföras 2008. Anslaget före- slås användas till åtgärder för att främja att IT- infrastruktur med hög överföringskapacitet (bredband) samförläggs med annan infrastruktur och till statligt stöd för kanalisation för bred-

130

band samt till kostnader för administration av åtgärderna m.m..

Regeringens överväganden

Det finns samhällsekonomiska skäl att främja att infrastruktur för bredband eller kanalisation för sådan infrastruktur läggs ner samtidigt som an- nan infrastruktur förläggs eller rustas upp. Den mycket omfattande säkring av elnäten som pågår för närvarande gör att dess åtgärder bör vidtas så snart som möjligt. Under avsnitten 11.5.2 och 11.8 har vidare redogjorts för frågan.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att ett anslag för att främja utbyggnad i IT- infrastruktur med hög överföringskapacitet förs upp på statsbudgeten. För att möjliggöra att åt- gärder för att främja samförläggning och kanali- sation kan vidtas med start under år 2008 före-

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

slår regeringen att 75 000 000 kronor anvisas under 2008. För 2008 och 2009 beräknas ansla- get till 75 000 000 kronor respektive 75 000 000 kronor.

Tabell 11.20 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 37:5 Samförläggning och kanalisation m.m.

Tusental kronor
	2008	2009	2010

1	0	0	0
Anvisat 2007 P	0	0	0
P

Förändring till följd av:
Beslut	75 000	75 000	75 000

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	75 000	75 000	75 000

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år

131