Budgetpropositionen för 2008 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Kultur, medier,

trossamfund och fritid

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Förslag till statsbudget för 2008

Kultur, medier, trossamfund och fritid

Innehållsförteckning

1	Förslag till riksdagsbeslut ....................................................................................		13
2	Lagförslag..............................................................................................................		17
	2.1	Förslag till lag om ändring i lagen (1992:318) om överlämnande
		av förvaltningsuppgifter inom Kulturdepartementets
		verksamhetsområde ..............................................................................	17

2.2Förslag till lag om ändring i lagen (2005:365) om ändring i

radio- och TV-lagen (1996:844)...........................................................

2.3Förslag till lag om ändring i lagen (1989:41) om finansiering av

		radio- och TV i allmänhetens tjänst.....................................................	20
3	Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid.................................		21
	3.1	Omfattning............................................................................................	21
	3.2	Skatteutgifter.........................................................................................	22
4	Politikområde 28 Kulturpolitik ...........................................................................		23
	4.1	Omfattning............................................................................................	23
	4.2	Utgiftsutveckling ..................................................................................	24
	4.3	Skatteutgifter.........................................................................................	25
	4.4	Mål .........................................................................................................	26
	4.5	Resultatredovisning ..............................................................................	26
	4.5.1	Teater, dans och musik .........................................................................	26
	4.5.2	Litteraturen, läsandet och språket........................................................	29
	4.5.3	Bildkonst ...............................................................................................	30
	4.5.4	Arkitektur, form och design ................................................................	31
	4.5.5	Film........................................................................................................	32
	4.5.6	Konstnärernas villkor ...........................................................................	33
	4.5.7	Arkiv ......................................................................................................	34
	4.5.8	Kulturmiljö............................................................................................	36
	4.5.9	Museer och utställningar ......................................................................	37
	4.5.10	Trossamfund .........................................................................................	40
	4.5.11	Forskning inom kulturområdet ...........................................................	40
	4.5.12	Konstområdesövergripande verksamhet .............................................	41
	4.5.13	Barn- och ungdomskultur ....................................................................	42
	4.5.14	Jämställdhet...........................................................................................	44
	4.5.15	Kultur och hälsa ....................................................................................	45
	4.5.16	Handikappolitik ....................................................................................	45

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

4.5.17	Kulturell mångfald.................................................................................	45
4.5.18	Kulturlivets internationalisering...........................................................	46
4.5.19	Europeiska unionen...............................................................................	47
4.5.20	Nordiska ministerrådet .........................................................................	48
4.5.21	Unesco....................................................................................................	48
4.5.22	Europarådet............................................................................................	49
4.5.23	Regional tillväxtpolitik ..........................................................................	49
4.5.24	Regional fördelning av statens stöd till kultur.....................................	50
4.5.25	Redovisning av vissa kulturinstitutioners hyror..................................	54
4.6	Revisionens iakttagelser ........................................................................	55
4.7	Politikens inriktning..............................................................................	56
4.8	Budgetförslag .........................................................................................	65
4.8.1	28:1 Statens kulturråd............................................................................	65

4.8.228:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt

	internationellt kulturutbyte och samarbete .........................................	66
4.8.3	28:3 Nationella uppdrag ........................................................................	67

4.8.428:4 Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av

kulturpolitiska medel.............................................................................

4.8.528:5 Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus,

Svenska rikskonserter och Drottningholms slottsteater ....................

4.8.628:6 Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och

4.8.1228:12 Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och

	litteratur .................................................................................................	74
4.8.13 28:13 Institutet för språk och folkminnen...........................................		75
4.8.14	28:14 Statens konstråd ..........................................................................	75
4.8.15 28:15 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön ................		76
4.8.16 28:16 Nämnden för hemslöjdsfrågor ...................................................		77
4.8.17 28:17 Främjande av hemslöjden............................................................		77
4.8.18 28:18 Bidrag till bild- och formområdet ..............................................		78
4.8.19	28:19 Konstnärsnämnden......................................................................	78
4.8.20 28:20 Ersättningar och bidrag till konstnärer ......................................		79
4.8.21 28:21 Riksarkivet och landsarkiven ......................................................		80
4.8.22 28:22 Bidrag till regional arkivverksamhet...........................................		80
4.8.23 28:23 Svenskt biografiskt lexikon.........................................................		81
4.8.24	28:24 Riksantikvarieämbetet.................................................................	81
4.8.25 28:25 Bidrag till kulturmiljövård...........................................................		82
4.8.26	28:26 Kyrkoantikvarisk ersättning .......................................................	84
4.8.27 28:27 Centrala museer: Myndigheter ...................................................		84
4.8.28 28:28 Centrala museer: Stiftelser..........................................................		86
4.8.29 28:29 Bidrag till regionala museer.........................................................		87
4.8.30 28:30 Bidrag till vissa museer................................................................		87
4.8.31 28:31 Stöd till icke-statliga kulturlokaler .............................................		88
4.8.32	28:32 Riksutställningar..........................................................................	89
4.8.33 28:33 Forum för levande historia .........................................................		89

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

4.8.3428:34 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa

		kulturföremål ........................................................................................	90
	4.8.35	28:35 Filmstöd.......................................................................................	90
	4.8.36	28:36 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet ......	91
	4.8.37	28:37 Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund ................	91
	4.8.38	28:38 Stöd till trossamfund ..................................................................	92
	4.8.39	28:39 Skapande skola 1 ..........................................................................	92
5	Politikområde 27 Mediepolitik ............................................................................		95
	5.1	Omfattning............................................................................................	95
	5.2	Utgiftsutveckling ..................................................................................	95
	5.3	Mål .........................................................................................................	96
	5.4	Resultatredovisning ..............................................................................	96
	5.4.1	Radio och TV i allmänhetens tjänst .....................................................	96
	5.4.2	Lokal icke-kommersiell radio och TV .................................................	97
	5.4.3	Digital-TV-övergången.........................................................................	98
	5.4.4	Digital radio...........................................................................................	99
	5.4.5	Dagspressen...........................................................................................	99
	5.4.6	Taltidningar .........................................................................................	100
	5.4.7	Skadligt medieinnehåll........................................................................	100
	5.4.8	Uppföljning av medieutvecklingen....................................................	102
	5.4.9	Europeiska unionen ............................................................................	102
	5.4.10	Europarådet .........................................................................................	103
	5.5	Revisionens iakttagelser......................................................................	103
	5.6	Politikens inriktning ...........................................................................	103
	5.7	Ändring i lagen (2005:365) om ändring i radio- och TV-lagen........	106
	5.8	Budgetförslag ......................................................................................	107
	5.8.1	27:1 Statens biografbyrå .....................................................................	107
	5.8.2	27:2 Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland.............	108

5.8.327:3 Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska

		utvecklingen och till europeiskt mediesamarbete .............................	108
	5.8.4	27:4 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen ...........	109
	5.8.5	Radio och TV i allmänhetens tjänst ...................................................	109
6	Politikområde 29 Ungdomspolitik....................................................................		113
	6.1	Omfattning..........................................................................................	113
	6.2	Utgiftsutveckling ................................................................................	113
	6.3	Mål .......................................................................................................	114
	6.4	Resultatredovisning ............................................................................	114
	6.4.1	Mål .......................................................................................................	114
	6.4.2	Resultat................................................................................................	115
	6.4.3	Analys och slutsatser ..........................................................................	120
	6.5	Revisionens iakttagelser......................................................................	122
	6.6	Politikens inriktning ...........................................................................	123
	6.7	Budgetförslag ......................................................................................	125
	6.7.1	29:1 Ungdomsstyrelsen ......................................................................	125
	6.7.2	29:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet ...	126
7	Politikområde 30 Folkrörelsepolitik .................................................................		127
	7.1	Omfattning..........................................................................................	127
	7.2	Utgiftsutveckling ................................................................................	127
	7.3	Skatteutgifter.......................................................................................	128

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

	7.4	Mål........................................................................................................	128
	7.5	Resultatredovisning .............................................................................	128
	7.5.1	Resultat.................................................................................................	128
	7.5.2	Analys och slutsatser...........................................................................	133
	7.6	Revisionens iakttagelser ......................................................................	134
	7.7	Politikens inriktning............................................................................	134
	7.8	Bidrag till idrottsrörelsen från AB Svenska Spel ...............................	137
	7.9	Budgetförslag .......................................................................................	138
	7.9.1	30:1 Stöd till idrotten ..........................................................................	138
	7.9.2	30:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler ...........................................	138
	7.9.3	30:3 Bidrag för kvinnors organisering................................................	139
	7.9.4	30:4 Stöd till friluftsorganisationer ....................................................	139
	7.9.5	30:5 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer......................	140
8	Politikområde 25 Utbildningspolitik under utgiftsområde 17.........................		141
	8.1	Budgetförslag .......................................................................................	141
	8.1.1	25:1 Bidrag till folkbildningen ............................................................	141
	8.1.2	25:2 Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen..........	142
	8.1.3	25:3 Bidrag till kontakttolkutbildning ...............................................	143
9	Politikområde 26 Forskningspolitik under utgiftsområde 17 ..........................		145
	9.1	Budgetförslag .......................................................................................	145
	9.1.1	26:1 Statens ljud- och bildarkiv...........................................................	145
10	Politikområde 2 Finansiella system och tillsyn under utgiftsområde 17.........		147
	10.1	Budgetförslag .......................................................................................	147
	10.1.1	2:1 Lotteriinspektionen.......................................................................	147

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tabellförteckning

Anslagsbelopp.................................................................................................................			14
3.1	Utgiftsutveckling inom utgiftsområdet ..................................................................		21
3.2	Härledning av ramnivån 2008–2010. Utgiftsområde 17 Kultur, medier,
		trossamfund och fritid .........................................................................................	22
3.3	Ramnivå 2008 realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde 17 Kultur, medier,
		trossamfund och fritid .........................................................................................	22
3.4	Skatteutgifter inom utgiftsområde 17, netto ..........................................................		22
4.1	Utgiftsutveckling inom politikområdet ..................................................................		24
4.2	Skatteutgifter inom politikområdet Kulturpolitik, netto 1 .....................................		25
4.3	Antal besökare vid de centrala museerna 2004–2006 .............................................		39
4.4	Fördelning av bidrag från Kulturrådet 2006 efter län och konstområde
		(kronor per invånare)1 ..........................................................................................	52
4.5	Riksorganisationerna och nationalscenerna. Antal föreställningar,
		utställningar och konserter 2006 1 ........................................................................	53
4.6	Hyreskostnader m.m. för vissa kulturinstitutioner under 2004–2006..................		55
4.7	Anslagsutveckling.....................................................................................................		65
4.8	Statliga utställningsgarantier ....................................................................................		66
4.9	Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 28:1 Statens kulturråd ......................		66
4.10		Anslagsutveckling...................................................................................................	66
4.11		Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 28:2 Bidrag till allmän
		kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och
		samarbete ..............................................................................................................	67
4.12		Anslagsutveckling...................................................................................................	67
4.13		Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 28:3 Nationella uppdrag.................	67
4.14		Anslagsutveckling...................................................................................................	68
4.15		Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 28:4 Försöksverksamhet med
		ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel..........................................	68
4.16		Anslagsutveckling...................................................................................................	69
4.17		Ekonomisk redovisning för 2006...........................................................................	69
4.18		Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 28:5 Bidrag till Operan,
		Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus, Svenska rikskonserter och
		Drottningholms slottsteater................................................................................	69
4.19		Anslagsutveckling...................................................................................................	70
4.20		Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 28:6 Bidrag till regional
		musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och
		musikinstitutioner ................................................................................................	70
4.21		Anslagsutveckling...................................................................................................	71
4.22		Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 28:7 Bidrag till vissa teater-,
		dans- och musikändamål......................................................................................	71
4.23		Anslagsutveckling...................................................................................................	71
4.24		Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 28:8 Bidrag till
		biblioteksverksamhet ...........................................................................................	72

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
4.25	Anslagsutveckling....................................................................................................	72
4.26	Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 28:9 Bidrag till litteratur och
	kulturtidskrifter ....................................................................................................	72
4.27	Anslagsutveckling....................................................................................................	73
4.28	Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 28:10 Sysselsättningsåtgärder
	inom kulturområdet..............................................................................................	73
4.29	Anslagsutveckling....................................................................................................	73
4.30 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden............................................................		74
4.31	Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 28:11 Talboks- och
	punktskriftsbiblioteket.........................................................................................	74
4.32	Anslagsutveckling....................................................................................................	74
4.33	Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 28:12 Bidrag till Stiftelsen för
	lättläst nyhetsinformation och litteratur .............................................................	75
4.34	Anslagsutveckling....................................................................................................	75
4.35	Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 28:13 Institutet för språk och
	folkminnen ............................................................................................................	75
4.36	Anslagsutveckling....................................................................................................	75
4.37	Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 28:14 Statens konstråd....................	76
4.38	Anslagsutveckling....................................................................................................	76
4.39 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden............................................................		76
4.40	Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 28:15 Konstnärlig gestaltning
	av den gemensamma miljön..................................................................................	77
4.41	Anslagsutveckling....................................................................................................	77
4.42	Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 28:16 Nämnden för
	hemslöjdsfrågor.....................................................................................................	77
4.43	Anslagsutveckling....................................................................................................	77
4.44	Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 28:17 Främjande av hemslöjden .....	78
4.45	Anslagsutveckling....................................................................................................	78
4.46	Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 28:18 Bidrag till bild- och
	formområdet .........................................................................................................	78
4.47	Anslagsutveckling....................................................................................................	78
4.48	Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 28:19 Konstnärsnämnden...............	79
4.49	Anslagsutveckling....................................................................................................	79
4.50	Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 28:20 Ersättningar och bidrag
	till konstnärer ........................................................................................................	79
4.51	Anslagsutveckling....................................................................................................	80
4.52	Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 28:21 Riksarkivet och
	landsarkiven...........................................................................................................	80
4.53	Anslagsutveckling....................................................................................................	80
4.54	Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 28:22 Bidrag till regional
	arkivverksamhet ....................................................................................................	81
4.55	Anslagsutveckling....................................................................................................	81
4.56	Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 28:23 Svenskt biografiskt
	lexikon ...................................................................................................................	81
4.57	Anslagsutveckling....................................................................................................	81
4.58	Uppdragsverksamhet ..............................................................................................	82
4.59	Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 28:24 Riksantikvarieämbetet ..........	82
4.60	Anslagsutveckling....................................................................................................	82
4.61 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden............................................................		83
4.62	Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 28:25 Bidrag till
	kulturmiljövård......................................................................................................	84

	PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
4.63	Anslagsutveckling...................................................................................................	84
4.64	Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 28:26 Kyrkoantikvarisk
	ersättning ..............................................................................................................	84
4.65	Anslagsutveckling...................................................................................................	84
4.66	Sammanställning över medelsfördelningen till Centrala museer:
	Myndigheter .........................................................................................................	85
4.67	Sammanställning över avgiftsinkomsterna 1 till Centrala museer:
	Myndigheter .........................................................................................................	85
4.68	Budget för avgiftsbelagd verksamhet ....................................................................	85
4.69	Budget för avgiftsbelagd verksamhet ....................................................................	85
4.70	Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 28:27 Centrala museer:
	Myndigheter .........................................................................................................	86
4.71	Anslagsutveckling...................................................................................................	86
4.72	Sammanställning över medelsfördelningen till Centrala museer: Stiftelser........	86
4.73	Sammanställning över avgiftsinkomsterna 1 till Centrala museer: Stiftelser........	86
4.74	Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 28:28 Centrala museer:
	Stiftelser ................................................................................................................	87
4.75	Anslagsutveckling...................................................................................................	87
4.76	Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 28:29 Bidrag till regionala
	museer ...................................................................................................................	87
4.77	Anslagsutveckling...................................................................................................	87
4.78	Sammanställning över medelstilldelningen ...........................................................	88
4.79	Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 28:30 Bidrag till vissa museer.........	88
4.80	Anslagsutveckling...................................................................................................	88
4.81	Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 28:31 Stöd till icke-statliga
	kulturlokaler .........................................................................................................	88
4.82	Anslagsutveckling...................................................................................................	89
4.83	Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 28:32 Riksutställningar ..................	89
4.84	Anslagsutveckling...................................................................................................	89
4.85	Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 28:33 Forum för levande
	historia...................................................................................................................	90
4.86	Anslagsutveckling...................................................................................................	90
4.87	Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 28:34 Statliga
	utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål .....................................	90
4.88	Anslagsutveckling...................................................................................................	90
4.89	Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 28:35 Filmstöd................................	91
4.90	Anslagsutveckling...................................................................................................	91
4.91	Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 28:36 Forsknings- och
	utvecklingsinsatser inom kulturområdet ............................................................	91
4.92	Anslagsutveckling...................................................................................................	91
4.93	Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 28:37 Samarbetsnämnden för
	statsbidrag till trossamfund .................................................................................	92
4.94	Anslagsutveckling...................................................................................................	92
4.95	Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 28:38 Stöd till trossamfund............	92
4.96	Anslagsutveckling...................................................................................................	92
4.97	Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 28:39 Skapande skola .....................	93
5.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet ..................................................................		95
5.2 Anslagsutveckling...................................................................................................		107
5.3 Offentligrättslig verksamhet..................................................................................		107
5.4 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 27:1 Statens biografbyrå.................		107
5.5 Anslagsutveckling...................................................................................................		108

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
5.6	Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 27:2 Utbyte av TV-sändningar
	mellan Sverige och Finland.................................................................................	108
5.7	Anslagsutveckling....................................................................................................	108
5.8	Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 27:3 Bidrag till dokumentation
	om den mediepolitiska utvecklingen och till europeiskt mediesamarbete ......	109
5.9	Anslagsutveckling....................................................................................................	109
5.10 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 27:4 Forskning och
	dokumentation om medieutvecklingen .............................................................	109
5.11 Medelstilldelning ...................................................................................................		110
5.12 Distributionskontots utveckling 2004–2006 samt prognos för 2007 ................		111
6.1	Utgiftsutveckling inom politikområdet.................................................................	113
6.2	Anslagsutveckling....................................................................................................	125
6.3	Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 29:1 Ungdomsstyrelsen.................	126
6.4	Anslagsutveckling....................................................................................................	126
6.5	Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 29:2 Bidrag till nationell och
	internationell ungdomsverksamhet ...................................................................	126
7.1	Utgiftsutveckling inom politikområdet.................................................................	127
7.2	Skatteutgifter inom politikområdet Folkrörelsepolitik, netto 1 ............................	128
7.3	Anslagsutveckling....................................................................................................	138
7.4	Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 30:1 Stöd till idrotten......................	138
7.5	Anslagsutveckling....................................................................................................	138
7.6	Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 30:2 Bidrag till allmänna
	samlingslokaler....................................................................................................	139
7.7	Anslagsutveckling....................................................................................................	139
7.8	Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 30:3 Bidrag till kvinnors
	organisering .........................................................................................................	139
7.9	Anslagsutveckling....................................................................................................	139
7.10 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 30:4 Stöd till
	friluftsorganisationer ..........................................................................................	140
7.11 Anslagsutveckling..................................................................................................		140
7.12 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 30:5 Bidrag till riksdagspartiers
	kvinnoorganisationer ..........................................................................................	140
8.1	Anslagsutveckling....................................................................................................	141
8.2	Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 25:1 Bidrag till folkbildningen .......	141
8.3	Anslagsutveckling....................................................................................................	142
8.4	Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden...............................................	142
8.5	Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 25:2 Bidrag till vissa
	handikappåtgärder inom folkbildningen ...........................................................	143
8.6	Anslagsutveckling....................................................................................................	143
8.7	Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 25:3 Bidrag till
	kontakttolkutbildning ........................................................................................	143
9.1	Anslagsutveckling....................................................................................................	145
9.2	Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 26:1 Statens ljud- och bildarkiv.....	145
10.1 Anslagsutveckling 2:1 Lotteriinspektionen.........................................................		147
10.2 Offentligrättslig verksamhet ................................................................................		147
10.3 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 2:1 Lotteriinspektionen ................		147

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Diagramförteckning
Karta 4.1. Statliga kulturbidrag till länen 2006, fördelat per invånare .........................	50
6.1 Befolkningsprognos för ungdomar i åldern 13–25 år avseende perioden
2006–2015 ...........................................................................................................	123

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1.antar regeringens förslag till lag om ändring

ilagen (1992:318) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom Kulturdeparte- mentets verksamhetsområde (avsnitt 2.1 och 4.7),

2.antar regeringens förslag till lag om ändring

ilagen (2005:365) om ändring i radio- och TV-lagen (1996:844) (avsnitt 2.2 och 5.7),

3.antar regeringens förslag till lag om ändring

ilagen (1989:41) om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst (avsnitt 2.3 och 5.8.5),

4.bemyndigar regeringen att under 2008 för ramanslaget 28:11 Talboks- och punktskrifts- biblioteket beställa talböcker, punktskrifts- böcker och informationsmaterial som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 5 000 000 kronor under 2009–2011 (avsnitt 4.8.11),

5.bemyndigar regeringen att under 2008 för ramanslaget 28:15 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön beställa konstverk som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst

10 000 000 kronor under 2009–2011 (avsnitt 4.8.15),

6.bemyndigar regeringen att under 2008 för ramanslaget 28:25 Bidrag till kulturmiljö- vård besluta om bidrag som inklusive tidi- gare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 100 000 000 kro- nor under 2009–2011 (avsnitt 4.8.25),

7.godkänner regeringens förslag till medelsberäkning för 2008 för den avgifts- finansierade verksamhet som bedrivs av Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB (avsnitt 5.8.5),

8.godkänner regeringens förslag till medelstilldelning för 2008 från rundradio- kontot till statsbudgetens inkomstsida av- seende Granskningsnämnden för radio och TV (avsnitt 5.8.5),

9.bemyndigar regeringen att för 2008 besluta om lån i Riksgäldskontoret för att täcka underskott på distributionskontot upp till ett belopp av 1 340 000 000 kronor (avsnitt 5.8.5),

10.godkänner regeringens förslag om över- föring av medel till distributionskontot från rundradiokontot (avsnitt 5.8.5),

11.bemyndigar regeringen att i samband med beslut om anslagsvillkor för 2008 tilldela Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB medel för distribu- tionskostnader från distributionskontot (avsnitt 5.8.5),

12.godkänner vad regeringen föreslår om mål och huvudområden för samordning och redovisning av den nationella ungdoms- politiken (avsnitt 6.3),

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

13.godkänner att regeringen på AB Svenska Spels bolagsstämma 2008 verkar för att bo- lagsstämman dels beslutar om ett stöd till idrotten i form av ett bidrag på 60 000 000 kronor, dels beslutar om ett bidrag på 500 000 000 kronor att fördelas till idrot- ten, dels beslutar om ett bidrag som mot- svarar 1/26 av bolagets överskott 2007 från Nya Penninglotten avsett för konst, teater och andra kulturella ändamål. De två sist- nämnda bidragen ska fördelas enligt de närmare anvisningar som kan komma att beslutas av regeringen (avsnitt 7.8),

Anslagsbelopp

Tusental kronor

14.bemyndigar regeringen att under 2008 för ramanslaget 25:2 Bidrag till vissa handi- kappåtgärder inom folkbildningen besluta om stöd för studerande med funktionshin- der vid folkhögskolor som inklusive tidi- gare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 12 000 000 kronor under 2009 (avsnitt 8.1.2),

15.för 2008 anvisar anslagen under utgiftsom- råde 17 Kultur, medier, trossamfund och fri- tid enligt följande uppställning:

Anslag		Anslagstyp
2:1	Lotteriinspektionen	Ramanslag	43 649
25:1	Bidrag till folkbildningen	Ramanslag	3 106 957
25:2	Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen	Ramanslag	79 772
25:3	Bidrag till kontakttolkutbildning	Ramanslag	15 676
26:1	Statens ljud- och bildarkiv	Ramanslag	47 002
27:1	Statens biografbyrå	Ramanslag	10 031
27:2	Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland	Ramanslag	21 031
27:3	Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska utvecklingen och till	Ramanslag
27:3	europeiskt mediesamarbete	Ramanslag	466
27:4	Forskning och dokumentation om medieutvecklingen	Ramanslag	2 047
28:1	Statens kulturråd	Ramanslag	47 948
28:2	Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt	Ramanslag
28:2	kulturutbyte och samarbete	Ramanslag	208 588
28:3	Nationella uppdrag	Ramanslag	1 952
	Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska
28:4	medel	Ramanslag	158 353
28:5	Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus, Svenska	Ramanslag
28:5	rikskonserter och Drottningholms slottsteater	Ramanslag	926 071
28:6	Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-,	Ramanslag
28:6	dans- och musikinstitutioner	Ramanslag	755 586
28:7	Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål	Ramanslag	148 703
28:8	Bidrag till biblioteksverksamhet	Ramanslag	47 653
28:9	Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter	Ramanslag	124 182
28:10	Sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet	Ramanslag	75 000
28:11	Talboks- och punktskriftsbiblioteket	Ramanslag	70 104
28:12	Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur	Ramanslag	15 686
28:13	Institutet för språk- och folkminnen	Ramanslag	45 356
28:14	Statens konstråd	Ramanslag	7 441
28:15	Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön	Ramanslag	36 626
28:16	Nämnden för hemslöjdsfrågor	Ramanslag	1 950
28:17	Främjande av hemslöjden	Ramanslag	22 124
28:18	Bidrag till bild- och formområdet	Ramanslag	27 673
28:19	Konstnärsnämnden	Ramanslag	14 524
28:20	Ersättningar och bidrag till konstnärer	Ramanslag	305 231

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

28:21	Riksarkivet och landsarkiven	Ramanslag	319 197
28:22	Bidrag till regional arkivverksamhet	Ramanslag	6 158
28:23	Svenskt biografiskt lexikon	Ramanslag	4 422
28:24	Riksantikvarieämbetet	Ramanslag	222 561
28:25	Bidrag till kulturmiljövård	Ramanslag	256 718
28:26	Kyrkoantikvarisk ersättning	Ramanslag	395 000
28:27	Centrala museer: Myndigheter	Ramanslag	885 267
28:28	Centrala museer: Stiftelser	Ramanslag	219 928
28:29	Bidrag till regionala museer	Ramanslag	155 470
28:30	Bidrag till vissa museer	Ramanslag	55 521
28:31	Stöd till icke-statliga kulturlokaler	Ramanslag	9 898
28:32	Riksutställningar	Ramanslag	53 030
28:33	Forum för levande historia	Ramanslag	43 238
28:34	Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål	Ramanslag	80
28:35	Filmstöd	Ramanslag	309 324
28:36	Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet	Ramanslag	36 662
28:37	Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund	Ramanslag	4 717
28:38	Stöd till trossamfund	Ramanslag	50 232
28:39	Skapande skola	Ramanslag	55 000
29:1	Ungdomsstyrelsen	Ramanslag	23 370
29:2	Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet	Ramanslag	87 355
30:1	Stöd till idrotten	Ramanslag	445 551
30:2	Bidrag till allmänna samlingslokaler	Ramanslag	32 326
30:3	Bidrag för kvinnors organisering	Ramanslag	31 411
30:4	Stöd till friluftsorganisationer	Ramanslag	24 910
30:5	Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer	Ramanslag	15 000
Summa			10 109 728

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

2 Lagförslag

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1Förslag till lag om ändring i lagen (1992:318) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom Kulturdepartementets verksamhetsområde

Härigenom föreskrivs att 1 och 14 §§ lagen (1992:318) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom Kulturdepartementets verksamhetsområde ska upphöra att gälla vid utgången av 2007.

Sändningsplikten enligt första stycket omfattar inte fler än fyra programtjänster som sänds samtidigt av tillståndshavare vars verksamhet finansieras genom TV-avgifter enligt lagen (1989:41) om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst.

I nät där TV-sändningar sker med

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

2.2Förslag till lag om ändring i lagen (2005:365) om ändring i radio- och TV-lagen (1996:844)

Härigenom föreskrivs att 8 kap. 1 § radio- och TV-lagen (1996:844) i stället för dess lydelse enligt lagen (2005:365) om ändring i nämnda lag ska ha föl- jande lydelse.

Lydelse enligt SFS 2005:365

Föreslagen lydelse

8kap. 1 §

Var och en som äger eller annars			Var och en som äger eller på annat
förfogar över ett elektroniskt kom-			sätt förfogar över ett elektroniskt
munikationsnät som används för			kommunikationsnät			som	används
överföring av TV-sändningar till all-			för överföring av TV-sändningar till
mänheten genom tråd skall, om ett			allmänheten genom tråd ska, om ett
betydande antal hushåll som är an-			betydande antal hushåll som är
slutna till nätet använder det som sitt			anslutna till nätet använder det som
huvudsakliga medel för att ta emot			sitt huvudsakliga medel för att ta
TV-sändningar, se till att de boende i			emot TV-sändningar, se till att de
de anslutna hushållen kan ta emot			boende i de anslutna hushållen kan ta
TV- sändningar som sker med till-			emot TV- sändningar som sker med
stånd av regeringen och som kan tas			tillstånd av regeringen och som kan
emot i området utan villkor om sär-			tas emot i området utan villkor om
skild betalning. Skyldigheten gäller			särskild	betalning.		Skyldigheten
endast för TV-sändningar för vilka			gäller endast för TV-sändningar för
sändningstillståndet	har	förenats	vilka sändningstillståndet har för-
med krav på opartiskhet och saklig-			enats med krav på opartiskhet och
het samt ett villkor om ett mång-			saklighet samt ett villkor om ett
sidigt programutbud där det skall			mångsidigt programutbud				där	det
ingå nyheter. En sådan sändnings-			ska ingå nyheter. En sådan sänd-
plikt gäller endast om förutsättning-			ningsplikt gäller endast om förut-
arna för vidaresändning enligt lagen			sättningarna		för	vidaresändning
(1960:729) om upphovsrätt till litte-			enligt	lagen	(1960:729)			om
rära och konstnärliga verk är upp-			upphovsrätt till litterära och konst-
fyllda.			närliga verk är uppfyllda.
TV-sändningar	enligt	första	TV-sändningar			enligt	första
stycket skall kunna tas emot på ett			stycket ska kunna tas emot på ett
tillfredsställande sätt och utan kost-			tillfredsställande sätt och utan kost-
nad för själva mottagningen.			nad för själva mottagningen.

Sändningsplikten enligt första stycket gäller även TV- sändningar som en tillståndshavare genomför för att uppfylla skyldigheten att sända till hela lan- det eller till delar av landet, men där sättet att sända inte kräver regeringens tillstånd.

I nät där TV-sändningar sker med

	PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
både analog och digital teknik skall	både analog och digital teknik ska
vidaresändning ske med analog tek-	vidaresändning ske med analog tek-
nik av minst två programtjänster	nik av minst två programtjänster
som avses i fjärde stycket, om de	som avses i fjärde stycket, om de
sänds eller har sänts ut med analog	sänds eller har sänts ut med analog
teknik. I övrigt får vidaresändning	teknik. I övrigt får vidaresändning
ske med digital teknik.	ske med digital teknik.

Sändningsplikten enligt första stycket gäller inte för en anläggning där ett begränsat antal TV-program förs fram till abonnenterna genom ett allmänt kommunikationsnät, som består av parkabel av metall, med hjälp av digital teknik.

Sändningsplikten enligt första stycket omfattar inte sändningar som sker med stöd av tillstånd till vidaresändning enligt 3 kap. 5 §.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

2.3Förslag till lag om ändring i lagen (1989:41) om finansiering av radio- och TV i allmänhetens tjänst

Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1989:41) om finansiering av radio- och TV i allmänhetens tjänst ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

7 §1

TV-avgiften är 1 996 kronor för ett år. Den skall betalas i fyra poster om 499 kronor.

Varje post avser en avgiftsperiod om tre månader och skall betalas senast sista vardagen före avgiftsperiodens början.

För innehav av TV-mottagare under tiden före den första avgiftsperioden skall avgiften betalas med så stort belopp i förhållande till årsavgiften som motsva- rar innehavstiden. Beloppet avrundas nedåt till jämnt antal kronor.

RIKAB får, efter avtal med den avgiftsskyldige, besluta dels att TV- avgift skall betalas i andra poster och vid andra tidpunkter än som anges i första och andra styckena, dels att avgiften inte skall aviseras enligt 10 §.

TV-avgiften är 2 032 kronor för ett år. Den ska betalas i fyra poster om 508 kronor.

Varje post avser en avgiftsperiod om tre månader och ska betalas senast sista vardagen före avgiftsperiodens början.

För innehav av TV-mottagare under tiden före den första avgiftsperioden ska avgiften betalas med så stort belopp i förhållande till årsavgiften som motsva- rar innehavstiden. Beloppet avrundas nedåt till jämnt antal kronor.

RIKAB får, efter avtal med den avgiftsskyldige, besluta dels att TV- avgift ska betalas i andra poster och vid andra tidpunkter än som anges i första och andra styckena, dels att avgiften inte ska aviseras enligt 10 §.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.

1 Senaste lydelse 2006:798.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

3 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

3.1Omfattning

Utgiftsområdet består av politikområdena Kul- turpolitik, Mediepolitik, Ungdomspolitik och Folkrörelsepolitik.

Dessutom ingår delar av politikområdena Finansiella system och tillsyn, Forskningspolitik och Utbildningspolitik.

Tabell 3.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområdet

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2006	2007 1	2007	2008	2009	2010
Politikområde Finansiella system och tillsyn 2	35	44	44	44	45	46
Politikområde Folkrörelsepolitik	545	533	524	549	549	546
Politikområde Forskningspolitik 3	46	57	61	47	48	49
Politikområde Kulturpolitik	6 008	6 137	5 989	6 123	6 241	6 347

Politikområde Mediepolitik 4	33	33	33	34	35	35
Politikområde Ungdomspolitik	143	193	196	111	111	109
Politikområde Utbildningspolitik 5	2 775	3 175	3 118	3 202	3 272	3 354
Totalt för utgiftsområde 17	9 585	10 171	9 965	10 110	10 301	10 486

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008.

2Politikområdet beskrivs under utgiftsområde 2.

3Politikområdet beskrivs under utgiftsområde 16.

4Delar av politikområdet Mediepolitik ingår i utgiftsområde 1. Dessa delar omfattar fem anslag, som för 2008 föreslås summera till ca 725 miljoner kronor. Sammanlagt omfattar förslag till anslag för 2008 inom kultur- och mediepolitiken ca 6,9 miljarder kronor.

5Politikområdet beskrivs under utgiftsområde 16.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tabell 3.2 Härledning av ramnivån 2008–2010. Utgiftsom- råde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Miljoner kronor

	2008	2009	2010

Anvisat 2007 1	10 139	10 139	10 139
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning	61	249	459

Beslut	-128	-128	-152

Överföring till/från andra
utgiftsområden	38	41	41

Övrigt
Ny ramnivå	10 110	10 301	10 486

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Tabell 3.3 Ramnivå 2008 realekonomiskt fördelad. Utgifts- område 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Miljoner kronor

	2008
Transfereringar 1	7 241
Verksamhetskostnader 2	2 852
Investeringar 3	17
Summa ramnivå	10 110

Den realekonomiska fördelningen baseras på utfallet 2005 samt kända föränd- ringar av anslagens användning.

1Med transfereringar avses inkomstöverföringar dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhål- ler någon direkt motprestation.

2Med verksamhetskostnader avses resurser som de statliga myndigheterna använder i verksamheten, t.ex. kostnader för löner, hyror och inköp av varor och tjänster.

3Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar.

3.2Skatteutgifter

Samhällets stöd till företag och hushåll inom utgiftsområde 17 redovisas i huvudsak på stats-

budgetens utgiftssida. Vid sidan av dessa stöd finns det även stöd på budgetens inkomstsida i form av avvikelser från en likformig beskattning, s.k. skatteutgifter. Avvikelser från en likformig beskattning utgör en skatteförmån om t.ex. en viss grupp av skattskyldiga omfattas av en skat- telättnad i förhållande till en likformig beskatt- ning och som en skattesanktion om det rör sig om ett ”överuttag” av skatt. Många av skatteut- gifterna har införts, mer eller mindre uttalat, som medel inom specifika politikområden som t.ex. konjunktur-, bostads-, miljö- eller arbetsmark- nadspolitik. Dessa skatteutgifter påverkar stats- budgetens saldo och kan därför jämställas med stöd på budgetens utgiftssida. En utförlig be- skrivning av redovisningen av skatteutgifterna finns i bilaga 2 till 2007 års ekonomiska vårpro- position. I det följande redovisas de nettoberäk- nade skatteutgifterna med politikområdesan- knytning som är hänförbara till utgiftsområde 17.

Tabell 3.4 Skatteutgifter inom utgiftsområde 17, netto

Miljoner kronor

	Prognos	Prognos
	2007	2008
Politikområde Kulturpolitik	5 540	5 980

Politikområde Folkrörelsepolitik	2 430	2 690
Totalt för utgiftsområde 17	7 970	8 670

De enskilda skatteutgifterna inom politikområd- ena Kulturpolitik och Folkrörelsepolitik redovi- sas närmare i avsnitt 4.3 och 7.3 där även en kort förklaring av respektive skatteutgift ges.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

4Politikområde 28 Kulturpolitik

4.1Omfattning

Kulturpolitik omfattar frågor om teater, dans och musik; bibliotek, litteratur, läsande och språket; bildkonst; arkitektur, form och design; film; konstnärernas villkor; arkiv; kulturmiljö; museer och utställningar; trossamfund; forsk- ning inom kulturområdet samt konstområdes- övergripande verksamhet. Genom 1996 års kul- turpolitiska beslut (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129) lades inrikt- ningen för kulturpolitiken fast. Även insatser inom andra politikområden bidrar till att uppnå målen för den nationella kulturpolitiken, liksom insatser inom det kulturpolitiska området bidrar till att uppnå mål inom andra politikområden.

Inom politikområdet finns följande myndig- heter: Statens kulturråd, Talboks- och punkt- skriftsbiblioteket, Statens konstråd, Nämnden för hemslöjdsfrågor, Konstnärsnämnden, Riks- arkivet och landsarkiven, Institutet för språk och folkminnen, Svenskt biografiskt lexikon, Riks- antikvarieämbetet, Statens historiska museer, Nationalmuseum med Prins Eugens Walde- marsudde, Naturhistoriska riksmuseet, Statens museer för världskultur, Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet, Statens maritima museer, Arkitektur- museet, Statens musiksamlingar, Statens för- svarshistoriska museer, Moderna museet, Riksutställningar, Forum för levande historia samt Samarbetsnämnden för statsbidrag till tros- samfund. Vidare finns tre statliga bolag med verksamhet inom området: Kungl. Operan AB, Kungl. Dramatiska Teatern AB och Voksenåsen A/S – Norges nationalgåva till Sverige. Dess- utom finns ett stort antal andra institutioner

med verksamhet inom området, varav följande kan nämnas: Riksteatern, Stiftelsen Svenska rikskonserter, Stiftelsen Dansens Hus, Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur, Stiftelsen Nordiska museet, Stiftelsen Skansen, Stiftelsen Tekniska museet, Stiftelsen Arbetets museum, Stiftelsen Dansmuseifonden för Dansmuseet, Stiftelsen Drottningholms teater- museum, Stiftelsen Carl och Olga Milles Lidingöhem, Stiftelsen Thielska galleriet, Stiftel- sen Föremålsvård i Kiruna samt Stiftelsen Svenska Filminstitutet.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

4.2	Utgiftsutveckling

Tabell 4.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet
Miljoner kronor
		Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
		2006	2007 1	2007	2008	2009	2010
Anslag inom utgiftsområde 17

28:1 Statens kulturråd		47,6	47,8	47,9	47,9	49,1	50,3
28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling
samt internationellt kulturutbyte och samarbete		234,0	281,3	258,7	208,6	210,3	210,3
28:3 Nationella uppdrag		3,0	2,0	1,9	2,0	2,0	2,0

28:4 Försöksverksamhet med ändrad regional
fördelning av kulturpolitiska medel		151,1	152,6	142,1	158,4	164,3	171,1

28:5 Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern,
Dansens Hus, Svenska rikskonserter och
Drottningholms slottsteater		874,7	899,0	871,1	926,1	958,4	989,6
28:6 Bidrag till regional musikverksamhet samt
regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitu-
tioner		755,6	763,2	722,7	755,6	780,6	806,3

28:7 Bidrag till vissa teater-, dans- och
musikändamål		160,4	150,3	143,4	148,7	150,0	150,0

28:8 Bidrag till biblioteksverksamhet		46,6	47,3	46,7	47,7	49,4	51,5
28:9 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter		121,5	124,4	125,0	124,2	124,2	124,2

28:10 Sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet		291,1	275,0	270,6	75,0	25,0	0,0

28:11 Talboks- och punktskriftsbiblioteket		72,4	69,6	67,6	70,1	71,7	73,5
28:12 Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinforma-
tion och litteratur		15,4	15,4	15,0	15,7	16,0	16,4
28:13 Institutet för språk- och folkminnen		34,6	44,8	45,6	45,4	46,3	47,5

28:14 Statens konstråd		7,1	7,4	7,5	7,4	7,6	7,8

28:15 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma
miljön		40,0	36,6	37,0	36,6	36,6	36,6

28:16 Nämnden för hemslöjdsfrågor		1,9	1,9	2,0	2,0	2,0	2,0
28:17 Främjande av hemslöjden		20,6	21,0	20,9	22,1	22,6	23,2

28:18 Bidrag till bild- och formområdet		27,8	27,7	28,0	27,7	27,7	27,7

28:19 Konstnärsnämnden		13,8	14,4	14,5	14,5	14,9	15,2
28:20 Ersättningar och bidrag till konstnärer		293,9	298,9	289,8	305,2	311,9	319,7

28:21 Riksarkivet och landsarkiven		314,6	317,9	311,3	319,2	326,6	335,1

28:22 Bidrag till regional arkivverksamhet		6,0	6,1	6,0	6,2	6,3	6,5
28:23 Svenskt biografiskt lexikon		4,3	4,4	4,4	4,4	4,5	4,6

28:24 Riksantikvarieämbetet		187,6	198,1	206,5	222,6	204,1	209,3

28:25 Bidrag till kulturmiljövård		263,6	257,7	251,0	256,7	256,7	256,7
28:26 Kyrkoantikvarisk ersättning		235,0	305,0	299,5	395,0	465,0	460,0

28:27 Centrala museer: Myndigheter		873,3	840,6	838,9	885,3	905,3	928,4

28:28 Centrala museer: Stiftelser		220,8	217,6	213,7	219,9	224,7	230,3
28:29 Bidrag till regionala museer		152,2	154,3	151,5	155,5	160,7	166,7

28:30 Bidrag till vissa museer		54,7	54,3	53,3	55,5	56,7	58,1

28:31 Stöd till icke-statliga kulturlokaler		9,3	9,9	12,9	9,9	9,9	9,9
28:32 Riksutställningar		45,2	58,6	56,2	53,0	47,0	48,2

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

28:33 Forum för levande historia	40,7	42,9	42,2	43,2	44,2	45,3

28:34 Statliga utställningsgarantier och inköp av
vissa kulturföremål		0,1	0,1	0,1	0,1	0,1

28:35 Filmstöd	289,3	299,3	294,0	309,3	309,3	309,3
28:36 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom
kulturområdet	35,3	36,4	36,0	36,7	37,7	38,9
28:37 Samarbetsnämnden för statsbidrag till tros-
samfund	3,9	4,7	4,4	4,7	4,8	5,0
28:38 Stöd till trossamfund	54,2	48,4	48,8	50,2	50,2	50,2

28:39 Skapande skola		0,0		55,0	57,1	59,4

2006 17 28:13 Bidrag till Svenska språknämnden och
Sverigefinska språknämnden	2,8	-	0,0	-	-	-

2005 17 28:9 Litteraturstöd	1,6	-	0,0	-	-	-
2005 17 28:10 Stöd till kulturtidskrifter	0,3	-	0,0	-	-	-
Totalt för utgiftsområde 17	6 007,8	6 136,9	5 988,6	6 123,2	6 241,4	6 346,8

Totalt för politikområde Kulturpolitik	6 007,8	6 136,9	5 988,6	6 123,2	6 241,4	6 346,8

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

4.3Skatteutgifter

I kapitel 3, avsnitt 3.2, redogörs för vad en skat- teutgift är och varför den redovisas. Dessutom ges en samlad bild av det totala stödet i form av skatteutgifter inom utgiftsområde 17. I detta avsnitt redovisas de enskilda skatteutgifterna inom utgiftsområdet som hör till området kul- turpolitik.

Tabell 4.2 Skatteutgifter inom politikområdet Kulturpolitik, netto 1

Miljoner kronor

	Prognos	Prognos
	2007	2008
Bidrag till Tekniska museet och Svenska	60	60
Filminstitutet

Utländska artister	130	130
Försäljning av konstverk <300 000 kr/år	–	–

Allmänna nyhetstidningar	1 380	1 510

Böcker, tidskrifter m.m.	2 040	2 240
Biografföreställningar	230	240

Vissa entréavgiftsbelagda kulturevenemang	1 510	1 600

Upphovsrättigheter	140	150
Entré djurparker	40	40

Försäljning av konstverk >300 000 kr/år	10	10

Totalt för politikområdet Kulturpolitik	5 540	5 980

1 Ett ”–” innebär att skatteutgiften inte kan beräknas

Bidrag till Stiftelsen Tekniska museet och Stiftelsen Svenska Filminstitutet

Avdrag får göras för bidrag som lämnas till Stif- telsen Tekniska museet och Stiftelsen Svenska Filminstitutet. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av näringsverksamhet och särskild löne- skatt.

Utländska artister

Inkomst från artistisk verksamhet som en utländsk fysisk person bedrivit i Sverige beskat- tas med en speciell artistskatt. Däremot behöver varken sociala avgifter eller särskild löneskatt erläggas. Inkomsten är inte förmånsgrundande. Skatteutgiften avser därför särskild löneskatt.

Försäljning av konstverk <300 000 kr/år

Undantaget från skatteplikt omfattar enbart upphovsmannens och dennes dödsbos försälj- ning. Om konstnären eller dödsboet säljer för under 300 000 kronor är försäljningsbeloppet undantaget från mervärdesskatt. Undantaget ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdes- skatt.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Allmänna nyhetstidningar; böcker, tidskrifter m.m.; biografföreställningar; vissa entréavgiftsbe- lagda kulturevenemang; upphovsrättigheter samt entré till djurparker

Skattesatsen för dessa grupper är nedsatt till 6 procent. Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt.

Försäljning av konstverk >300 000 kr/år

Undantaget omfattar enbart upphovsmannens och dennes dödsbos försäljning. Om konstnären eller dödsboet säljer för mer än 300 000 kronor per år, eller själva begär att bli beskattade, så sker beskattning med skattesatsen 12 procent. Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en skatteut- gift avseende mervärdesskatt.

4.4Mål

Riksdagen har beslutat om målen för en natio- nell kulturpolitik (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129). Målen är att värna yttrandefriheten och skapa reella förut- sättningar för alla att använda den; att verka för att alla får möjlighet till delaktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser samt till eget skapande; att främja kulturell mångfald, konstnärlig förny- else och kvalitet och därigenom motverka kom- mersialismens negativa verkningar; att ge kultu- ren förutsättningar att vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft i samhället; att bevara och bruka kulturarvet; att främja bild- ningssträvandena samt att främja internationellt kulturutbyte och möten mellan olika kulturer inom landet.

Dessutom har riksdagen antagit mål för vissa verksamheter inom politikområdet, t.ex. mål för den statliga arkivverksamheten, som har införts i 3 § arkivlagen (1990:782) (prop. 1989/90:72, bet. 1989/90:KrU29, rskr. 1989/90:307), mål för statens arbete med arkitektur, formgivning och design (prop. 1997/98:117, bet. 1997/98:KrU14, rskr. 1997/98:225), mål för statens bidrag till trossamfund, som har införts i 2 § lagen (1999:932) om stöd till trossamfund (prop. 1998/99:124, bet. 1999/2000:KU5, rskr. 1999/2000:45), samt mål för arbetet för kultur- miljön (prop. 1998/99:114, bet. 1999/2000:KrU7, rskr. 1999/2000:196).

Ovanstående mål är beslutade av riksdagen. Resultatbeskrivningen i det följande görs i för-

hållande till dessa mål. I den mån regeringen bedömer att indelning i politikområden eller mål för dessa bör ändras återkommer regeringen vid ett senare tillfälle.

4.5Resultatredovisning

4.5.1 Teater, dans och musik

Resultat

Statens insatser på teater, dans och musikområ- det uppgår 2007 till ca 2 miljarder kronor, vilket innebär att insatsområdet är det största inom den statliga kulturpolitiken.

Nationella institutioner

Staten ansvarar för att nationalscenerna och övriga riksinstitutioner ges goda förutsättningar att fullgöra sina uppdrag. Statsbidragen till nationalscenerna Kungliga Operan, Kungliga Dramatiska Teatern och övriga riksinstitutioner som Riksteatern, Svenska rikskonserter, Dan- sens Hus och Drottningholms slottsteater upp- gick sammanlagt till 882 miljoner kronor 2006.

Operan har ett rikt utbud av produktioner med både klassiska och moderna verk. Under 2006 har repertoaren bestått av 33 produktioner, varav 12 nyproduktioner. Operan gav 321 före- ställningar, varav 30 var speciellt riktade till barn. Den genomsnittliga beläggningen på stora sce- nen för opera var 83 procent och för balett 80 procent. Under 2006 sändes dessutom sju olika föreställningar i radio och TV. Antalet bokförda besök totalt på Operan inklusive turnéer var under 2006 241 477. En publikundersökning 2006 visar att 63 procent var kvinnor och 27 pro- cent kom från orter utanför Stockholms län. Resultaten för Operan visar på en positiv utveckling jämfört med föregående år vad gäller antalet besök totalt och genomsnittsbeläggning på stora scenen. Operan har i sitt publikarbete särskilt prioriterat barn och ungdomar.

Drottningholms slottsteater hade under 2006 två operor och två baletter i en och samma före- ställning på repertoaren. Sammanlagt gavs 24 föreställningar under sommarsäsongen.

Dramatens repertoar består av nyskriven dra- matik, såväl svensk som utländsk, modern och klassisk samt teater särskilt riktad till barn och ungdom. Dramaten har under 2006 haft 31 pro-

duktioner på repertoaren och gav 964 egna före- ställningar på teaterns scener för 242 189 besö- kare. Av detta var 187 föreställningar speciellt riktade till barn och unga. Dessutom spelade Dramaten 71 föreställningar på turné för 17 136 besökare. Beläggningen har under året varit 79 procent. Majoriteten av Dramatens publik bor i Stockholm och 20 procent kommer från områ- den utanför Storstockholm. Antalet första- gångsbesökare 2006 var 15 procent och antalet besökare under 26 år beräknas till 26 procent. Dramaten visar på goda resultat även om en viss minskning skett vad gäller besökare och belägg- ning i jämförelse med 2005.

Riksteatern är en folkrörelse som arrangerar och främjar scenkonst med en turnerande natio- nalscen. Teatern har i dag över 39 500 medlem- mar över hela Sverige och i de lokala riksteater- föreningarna arbetar över 3 000 personer ideellt med att arrangera scenkonstföreställningar. En konstant ökning av medlemsantalet har skett de senaste fem åren. Totalt når hela rörelsen, som producent, arrangör och distributör, en publik på drygt 1,1 miljon besökare.

Resursmässigt satsade Riksteatern 89,4 pro- cent av statsanslagen på turnéer utanför Stockholm under 2006 och spelade på 220 orter i samtliga län. Totalt turnerade 339 scenkonstpro- duktioner från Riksteaterns nationella egen- och samproduktion. Totalt, inklusive utlandet, nådde produktionerna ut till en publik på 513 715 per- soner, vilket är en minskning i jämförelse med 2004 och 2005. Beläggningsgraden var i likhet med tidigare år 70 procent. Nästan hälften av teaterns nationella repertoar (inklusive Södra Teatern) hade personer under 26 år som mål- grupp. Som ett led i internationaliseringen har 81 föreställningar spelats i utlandet, mot 45 år 2005. Cullbergbaletten stod för de flesta av dessa före- ställningar. Riksteaterns Tyst Teater fördubblade nästan sin publik jämfört med 2005.

Svenska rikskonserter har under 2006 arrange- rat 660 konserter, varav 472 utanför Stockholms län. Därutöver arrangerade Rikskonserter 140 konserter i utlandet. Totalt har publiken ökat från 208 439 besökare 2005 till 224 647 besökare 2006. Antalet konserter har också ökat både i Sverige och utomlands jämfört med 2005, medan publiken minskat i Sverige men ökat utomlands. Samverkan med musiklivets arrangörer är en viktig del av Rikskonserters uppdrag både i form av gemensamma produktioner och genom sam- arbete kring arrangörsfrågor. Rikskonserters

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

rörliga produktionsmedel till samarbetsproduk- tioner inom Sverige uppgick totalt till 7,9 miljo- ner kronor. Rikskonserter påbörjade även under 2006 ett utvecklingsarbete i syfte att frigöra medel till övriga delar av musiklivet. Vidare har musikrådslag införts med olika relevanta aktörer i musiklivet med målsättningen att öka samver- kan.

Dansens Hus slog publikrekord 2006 med 93 183 besökare. Genomsnittsbeläggningen ökade och uppgick till 83 procent på både stora och lilla scenen. Publikundersökningar visar att 30 procent av besökarna var under 26 år och att ca 32 procent var män. Antalet föreställningar ökade något från 166 till 168 år 2006. Dansens Hus arrangerade förutom särskilda skolföreställ- ningar även föreläsningar, föreställningsintro- duktioner, studiebesök, öppna repetitioner, workshops och seminarier. Dansens Hus har under året arbetat aktivt med att utveckla samar- betet i landet genom Dansnät Sverige och att sprida danskonsten internationellt genom dance- info.se.

Regionala teater-, dans- och musikinstitutioner inklusive regional musikverksamhet

Sedan 2004 finns det regionala teater-, dans- och musikinstitutioner i varje län. Staten lämnar bidrag till dessa verksamheter medan det är ett landsting eller en enskild kommun som är huvudman för verksamheterna.

Under 2006 uppgick statens bidrag till den regionala scenkonsten till totalt 907 miljoner kronor. Detta belopp omfattar även den för- söksverksamhet med ändrad regional ansvars- fördelning som pågår i Skåne fram till och med 2010. De statliga bidragen till institutionerna i Skåne uppgick 2006 till 151 miljoner kronor. Dessa bidrag fördelas i Skåne av landstinget och inte av Statens kulturråd.

Den statliga andelen av den offentliga finansi- eringen av de regionala teater- och dansinstitu- tionerna uppgick 2006 i genomsnitt till ca 34 procent.

Till den regionala musikverksamheten (läns- musiken) fördelades under 2006 ca 226 miljoner kronor. Den senast framtagna statistiken för länsmusikorganisationerna visar att de genom- förde drygt 13 000 konserter år 2005. Antalet besökare till dessa konserter uppgick till ca 1,6 miljoner. Knappt 38 procent av konserterna var skolkonserter. Statens andel av den offentliga finansieringen uppgick 2006 till 58 procent.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Till de 13 orkestrar som tilldelas statligt bidrag fördelades 2006 ca 98 miljoner kronor. Orkes- terpubliken uppgick 2005 till ca 750 000. Skol- konserterna utgjorde 40 procent av det totala antalet konserter. Statens andel av den offentliga finansieringen 2006 uppgick till 44 procent.

Orkesterutredningens betänkande (SOU 2006:34) har remissbehandlats under 2006. Utredningens förslag och remissinstansernas synpunkter kommer att övervägas inom ramen för den nyligen tillsatta kulturpolitiska kommit- tén (dir. 2007:99), jfr bet. 2001/02:KrU16, rskr. 2001/02:209.

Till de regionala teater- och dansinstitutio- nerna fördelades 413 miljoner kronor under 2006. Publiksiffrorna uppgick 2005 till 1,8 mil- joner, vilket innebär att dessa regionala institu- tioner står för hälften av alla besökare inom tea- ter- och dansområdet. Var tredje besökare såg en barn-, ungdoms- eller familjeförställning. Statens andel av den offentliga finansieringen 2006 upp- gick till ca 34 procent. Flest besök vid dans- eller teaterföreställningar i förhållande till antalet invånare sker i Stockholms och Gotlands län medan minst besök sker i Hallands, Söderman- lands, Kronobergs och Örebro län.

Utöver verksamhetsbidrag fördelade Statens kulturråd utvecklingsbidrag på totalt ca 16 mil- joner kronor till de regionala institutionerna. Bidraget för institutionernas samarbete med ton- sättare uppgick 2006 till ca 2 miljoner kronor.

Under 2006 kom flera av de regionala institu- tionerna att beröras av förändrad tillämpning av vissa momsregler. Med anledning av de nya avdragsreglerna på momsområdet genomförde Statens kulturråd i början av 2007 en översyn av bl.a. de nya ekonomiska förutsättningarna för de berörda institutionerna. Som följd av denna översyn har bidragen till berörda mottagare justerats.

Statens kulturråd har även fått ett nytt förtyd- ligat uppdrag att årligen pröva bidragen till scen- konstinstitutionerna utifrån respektive institu- tions verksamhetsmässiga prestation och ekonomiska situation samt utifrån kulturpoli- tiska prioriteringar.

Den fria scenkonsten

Den fria scenkonsten är en mycket viktig del av det svenska kulturlivet. Den fria scenkonsten bidrar med konstnärlig kvalitet och nytänkande på området och kompletterar och berikar det utbud som institutionerna står för.

Under 2006 fördelades 150 miljoner kronor till de fria grupperna samt för fonogram- och viss teaterverksamhet. Av statens bidrag gick den största andelen 37 procent till teatergrupperna, 18 procent till dansen inklusive arrangörerna, 20 procent till musikgrupperna inklusive arrangö- rerna samt 25 procent till fonogram och viss teaterverksamhet. De fria musikgrupperna nådde en publik på 1,1 miljon besökare 2005. En stor del av konserterna, 73 procent, gavs utanför hemkommunen. Statens andel av den offentliga finansieringen uppgick till 90 procent. Teater- och danspubliken uppgick 2005 till 730 000 besökare. Andelen barn- och ungdomsproduk- tioner uppgick 2005 till cirka 67 procent för teater respektive 37 procent för dans.

Inom anslaget till den fria scenkonsten förde- lades även ca 10 miljoner kronor till fonogram och musikalier samt ca 20 miljoner kronor till viss teaterverksamhet.

I budgetpropositionen för 2007 gjorde reger- ingen bedömningen att de fria grupperna bör kunna söka bidrag till tonsättarsamverkan från anslag 28:6. Under 2007 har Statens kulturråd ökat bidraget till tonsättarsamverkan upp till ca 3,5 miljoner kronor.

Även anslaget till de fria grupperna förstärktes med 10 miljoner kronor fr.o.m. 2007. Båda dessa förslag låg i linje med de förslag som Statens kulturråd presenterade i översynen av villkor och riktlinjer för bidragsgivning till fria dans- och teatergrupper. Denna översyn togs fram mot bakgrund av riksdagens tillkännagivande (bet. 2003/04:KrU7, rskr. 2003/04:202).

Analys och slutsatser

De statliga insatserna har stor betydelse för till- gången till och intresset för teater, dans och musik runt om i landet.

Publiktillströmningen till hela scenkonstom- rådet har ökat under den senaste tioårsperioden. Publiken uppgick 2005 till 3,7 miljoner besökare. Cirka 30 procent av samtliga besök avser en barn-, ungdoms- eller familjeföreställning.

Måluppfyllelsen vid de nationella institu- tionerna är god med en bred och varierad pro- duktion, en ambitiös föreställningsverksamhet med många kritiker- och publiksuccéer. Ambi- tionerna att nå ut till en bred publik fortsätter och insatser för att nå barn och unga är särskilt positiva.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Även de regionala och lokala kulturinstitutio- nerna samt den fria scenkonsten uppvisar goda resultat vad gäller konstnärlig kvalitet och utbud runt om i landet. Regeringen anser dock att sam- verkan mellan institutionerna och den fria scen- konsten bör öka. Likaså finns det skäl och potential för att vidareutveckla jämställdhet, mångfald, tillgänglighetsfrågorna samt det inter- nationella utbytet inom scenkonsten.

till landets 290 huvudbibliotek. Drygt en fjärde- del var barn- och ungdomsböcker. Distribu- tionsstödet gör det möjligt för bibliotek på små orter att bredda sitt bestånd och utgör därmed ett komplement till det statliga stödet till folk- och skolbibliotek för inköp av barn- och ung- domslitteratur.

Kulturrådet fördelade under 2006 ca 35 miljo- ner kronor till inköpsstöd och läsfrämjande insatser. Kulturrådet har beslutat att läsfrämjan- deprojekten ska bygga på bred samverkan, gärna

4.5.2Litteraturen, läsandet och språket med folkbibliotek, vara väl förankrade och lång-

Resultat

Statens insatser på litteraturområdet syftar bl.a. till att stimulera en bred utgivning av kvalitets- litteratur, öka tillgången till och intresset för lit- teratur i hela landet samt medverka till att barn och ungdomar har tillgång till litteratur. Mål för en nationell språkpolitik antogs av riksdagen 2005 (prop. 2005/06:2, bet. 2005/06:KrU4, rskr. 2005/06:89). Statens kulturråd fördelar en rad bidrag inom litteratur-, biblioteks- och kultur- tidskriftsområdet. Genom Talboks- och punkt- skriftsbiblioteket (TPB) och Stiftelsen för lätt- läst nyhetsinformation och litteratur (Centrum för lättläst) medverkar staten till att funktions- hindrade och personer med lässvårigheter kan ta del av litteratur, tidskrifter och nyheter. Sedan den 1 juli 2006 är Institutet för språk och folk- minnen en central myndighet på språkets område.

Bokmarknaden har under senare år genomgått en dynamisk utveckling. Enligt Svenska förläg- gareföreningens statistik har förlagens totala för- säljning av allmänlitteratur ökat med 50 procent mellan 2000 och 2006 och det totala antalet tryckta volymer med 25 procent. Antalet tryckta pocketböcker har mer än fördubblats under samma period och även ljudbokens betydelse har successivt ökat. Försäljningsuppgången var sär- skilt stark efter bokmomssänkningen 2002.

Statens stöd på litteraturområdet omfattar såväl produktions- som distributionsledet. Barns och ungdomars tillgång till litteratur har särskild prioritet och särskilda läsfrämjande insatser görs därför för att tidigt stimulera intresset för läs- ning och litteratur.

Under 2006 fördelade Kulturrådet ca 35,5 miljoner kronor i utgivnings- och distributions- stöd till litteratur. Genom distributionsstödet kunde de 717 titlar som fick stöd 2006 spridas

siktigt syftande.

Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne tilldelades 2007 den läsfrämjande organisationen Banco del Libro i Venezuela. I nomineringspro- cessen inför 2007 års pris har 95 organisationer deltagit. Antalet kandidater till litteraturpriset uppgick till 133, från sammanlagt 52 länder. Sedan 2004, då kandidaterna kom från 30 länder, har antalet representerade nationer ökat med 73 procent.

Stöd till kulturtidskrifter fördelas som pro- duktions- och utvecklingsstöd. Totalt fördelades 15,5 miljoner kronor som produktionsstöd 2006, vilket är en ökning med ca 700 000 kronor jäm- fört med 2005.

Enligt 2006 års folkbiblioteksstatistik registre- rades totalt 70 miljoner utlån av böcker och AV- medier vid folkbiblioteken, vilket är en minsk- ning med 1,4 miljoner jämfört med 2005. Unge- fär hälften av alla bokutlån utgjordes av barn- böcker. Antalet boklån per invånare uppgick till 6,4 under 2006, samtidigt som det i genomsnitt lånades 18,3 barnböcker per barn i åldern 0-14 år. Antalet filialer ökade för första gången på flera år och även antalet besök ökade från 69 till 71 mil- joner. Det var filialerna som stod för hela ökningen. I genomsnitt var biblioteken öppna 23 timmar i veckan.

Mot bakgrund av den snabba utvecklingen av elektroniska tjänster ställs stora krav på folkbib- lioteken, vilket har ökat behoven av kompetens- utveckling och förändrade arbetsformer. Kultur- rådets bidrag till folk- och länsbiblioteken stimulerar till utveckling av nya former för informations- och medieförsörjning. Under 2006 prioriterades strategiskt utvecklingsarbete och samverkan mellan flera län. Till exempel pågår ett samarbete mellan nio länsbibliotek i Mellansverige, som är tänkt att hjälpa kommun- biblioteken att skapa mer brukarvänliga och interaktiva webbplatser.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Verksamheten vid Centrum för lättläst har under 2006 fortsatt att utvecklas. Tidningen 8 SIDOR:s upplaga har minskat något de senaste tre åren medan prenumerationsintäkterna varit relativt stabila. Under 2006 gav Centrum för lättläst ut 26 nya boktitlar och därutöver tilltryck av 15 tidigare utgivna titlar som varit slutsålda. Majoriteten av böckerna är för en vuxen publik men barn- och ungdomsutgivningen har ökat under senare år. Under 2007 har stiftelsen haft ett särskilt uppdrag att öka utbudet av böcker och nyheter för skolbruk och har tillförts 2 mil- joner kronor för detta syfte.

Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) har under 2006 svarat för 28 procent av den årliga bokutgivningen av talböcker, vilket över- stiger målet på 25 procent. Under året har TPB fortsatt arbetet med digitalisering av utbud och digitalutlåning samt integrerat den tidigare pilot- verksamheten med talsyntes i den ordinarie pro- duktionen av framför allt studielitteratur. Myn- digheten beräknar att den syntetiska produktionen, i relation till inlästa talböcker, minskar kostnaderna med cirka 40 procent. Under 2006 har antalet aktörer med talbokstill- stånd ökat från ca 40 till 400, vilket inneburit ökad utlåning genom nedladdning av talböcker. Under 2006 översteg för första gången bibliote- kens nedladdningar för utlåning TPB:s egna nedladdningar för utlåning.

Den 1 juli 2006 inordnades den statligt finan- sierade språkvården i myndigheten Institutet för språk och folkminnen. Myndigheten har under andra halvåret 2006 och i år bedrivit ett omfat- tande arbete för att utforma den nya språkvårds- organisationen. Myndighetens vidgade uppdrag på språkets område har bl.a. inneburit ökade insatser för de nationella minoritetsspråken och det svenska teckenspråket. Vidare har regeringen under 2007 tillsatt en utredning som ska utarbeta förslag till språklag. Utredaren ska även överväga om det i en sådan lag bör införas bestämmelser om de nationella minoritetsspråken och det svenska teckenspråkets ställning.

Analys och slutsatser

Måluppfyllelsen inom verksamhetsområdet som helhet bedöms vara god. En bredd av olika stat- liga insatser bidrar till att tillgången till biblio- teksservice, litteratur och kulturtidskrifter kan förbättras samt att intresset för litteratur och

information kan öka. De avgiftsfria biblioteken spelar en viktig roll för att främja intresset för läsning och litteratur. Samtidigt har behovet av att utveckla och anpassa stödformerna på områ- det ökat, eftersom strukturerna för litteraturen och läsandet har förändrats. Att stimulera barns och ungas intresse för litteratur och läsning är en prioriterad uppgift.

4.5.3 Bildkonst

Resultat

Statens konstråds uppgift är att berika den gemensamma miljön med fast konst, sprida kva- lificerade uppdrag och ge ökade försörjnings- möjligheter för konstnärer i hela landet. Konstrådet har fortsatt att satsa på barn- och ungdomsrelaterade projekt samt pedagogiskt arbete som involverar offentlig konst. Konstrå- det driver dels en uppsökande verksamhet, där myndigheten genom olika aktiviteter initierar samarbeten med aktörer inom området, dels en serviceinriktad verksamhet tillsammans med externa parter som företrädesvis efterfrågar föreläsningar, rådgivning och metodutveckling. Under 2006 förvärvade Konstrådet konst samt fördelade uppdrag till konstnärer för drygt 39 miljoner kronor.

Att intresset för bildkonst ökar visar sig bl.a. i ett ökat antal ansökningar från myndigheter för konst till befintliga lokaler. Sedan januari 2004 har Statens konstråd enligt förordningen (1990:195) om vård av statens konst tillsynsan- svaret för statligt ägd konst. Under 2006 har Konstrådet initierat ett flertal större översyner av konstinnehavet vid statliga myndigheter. Bland dessa kan nämnas Regeringskansliet med samtliga departement. I en riktad satsning har kontakter tagits med ett hundratal fastighetsbo- lag som är ägare till konstverk som sedan 1937 har beställts av Statens konstråd för statliga mil- jöer. Syftet har varit att inventera och upprätta en bevarandeplan för de 1 550 byggnadsan- knutna verken.

För att stärka infrastrukturen inom bild- och formområdet fördelar Statens kulturråd verk- samhetsbidrag till konstbildande och konst- främjande organisationer som bedöms vara av stort konstnärligt och kulturpolitiskt värde genom att de kompletterar museernas och konsthallarnas utställningsverksamhet. Även

vissa enskilda utställare av samtidskonst – sär- skilt sådana med konstpedagogisk prägel eller som vänder sig till nya publikgrupper – och arrangerande konstföreningar får verksamhets- stöd från Kulturrådet. Sammanlagt uppgick dessa stöd 2006 till ca 15 miljoner kronor.

För att öka möjligheterna att betala ersättning till konstnärer för hyra av verk samt för att sti- mulera och bredda utställningsverksamheten i landet, fördelar Kulturrådet även en utställnings- ersättning till vissa organisationer som får verk- samhetsbidrag från Kulturrådet och som bedri- ver kontinuerlig utställningsverksamhet. Från och med 2006 höjdes ersättningsnivåerna med 15 procent för separatutställningar och med 23 pro- cent för samlingsutställningar med 2–3 deltagare. År 2006 var antalet genomförda utställningar med utställningsersättning 1 402 stycken.

Analys och slutsatser

Genom statens inköp av bildkonst berikas den offentliga miljön i vid mening. Konstinköpen har också stor ekonomisk betydelse för såväl konst- närer som gallerier och andra försäljningsställen.

Den statliga bidragsgivningen inom bild- och formområdet utgör ett viktigt stöd för utställ- ningsverksamheten i landet och ger fler männi- skor möjlighet att ta del av utbudet. Genom stö- det till utställare och konstföreningar samt genom utställningsersättningen stöds även de utövande konstnärerna. Bidrag som fördelas med hänsyn till konstpedagogiska insatser och utsmyckningsprojekt i skolmiljöer ökar barns och ungas kontakter med bild- och formområdet på ett positivt sätt.

4.5.4 Arkitektur, form och design

Resultat

De övergripande målen för verksamhetsområdet är att arkitektur, formgivning och design ska ges goda förutsättningar för sin utveckling; att kva- litet och skönhetsaspekter inte ska underställas kortsiktiga ekonomiska överväganden; att kul- turhistoriska och estetiska värden i befintliga miljöer ska tas till vara och förstärkas; att intres- set för hög kvalitet inom arkitektur, formgivning och design ska stärkas och breddas; att offentligt och offentligt understött byggande, inredande

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

och upphandlande på ett föredömligt sätt ska behandla kvalitetsfrågor samt att svensk arki- tektur, formgivning och design ska utvecklas i ett fruktbart internationellt samarbete.

Rådet för arkitektur, form och design har under året bl.a. fokuserat på frågan om offentlig upphandling. Den 22 februari 2006 höll rådet ett rundabordssamtal med ansvariga för offentlig upphandling. Deltog gjorde representanter för Sveriges Arkitekter, Föreningen Svensk Form, Stiftelsen Svensk Industridesign (SVID), Nämnden för offentlig upphandling och Försva- rets materielverk.

Området offentlig upphandling är även en prioriterad fråga för Föreningen Svensk Form som kontinuerligt för en dialog med branschens aktörer. Under 2006 har särskilt fokus lagts på ramavtal för möbler i samarbete med Försvarets Materielverk. Förberedande arbete inför nästa upphandlingsomgång för ramavtal för möbler våren 2007 har genomförts.

Rådet för arkitektur, form och design gavs genom ett tilläggsdirektiv den 1 juni 2006 i upp- gift att utveckla tankarna kring ett nytt form- museum samt att genomföra ett seminarium om arkitektur och sammanhållna museimiljöer. Resultatet av arbetet blev dels en rapport om förutsättningarna för att skapa ett nytt form- museum som fick stor massmedial uppmärk- samhet i hela landet, dels en konferens om arki- tektur och nya museer.

Rådet presenterade under 2006 års modevecka i Stockholm en genomlysning av modeområdet i Sverige. Rapporten Mode Svea fick ett stort genomslag i medierna och uppmärksammades av branschen. Rapporten har kommit att ligga till grund för det arbete som nu drivs vidare inom ramen för KK-stiftelsens projekt MO:DE, Mötesplats mode och design, som syftar till att stimulera tillväxten inom mode- och designbran- scherna.

Svensk Form, som har ett nationellt uppdrag att driva mötesplatsen för form och design, har under 2006 förnyat verksamheten och bytt namn till Svensk Form Stockholm. Fokus har förflyt- tats från stora utställningar till möten och annan programverksamhet. Förändringen har varit framgångsrik med fler och nya besökare. Mötes- platsen har också fungerat som en social plats för kreativa möten och samtal.

Svensk Forms opinionsnämnd är ett sakkun- nigorgan för yttranden om upphovsrättsligt skydd inom form och designområdet. Nämnden

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

avger också yttranden vid upphovsrättsliga tvis- ter. Under 2006 har antalet juridiska frågor till Svensk Forms kansli ökat markant, så också det direkta intresset för nämndens arbete. Under året har Svensk Forms opinionsnämnd mottagit 13 anmälningar och avgett elva yttranden, vilket är en fördubbling jämfört med föregående år.

Form och design är ett område som har utvecklats på bred front i Sverige de senaste åren. Efterfrågan på designkompetens och intresset för form och design ökar, både hos allmänheten och beställare. En forskarskola i design kommer att tillsättas under 2007 och verka under fem år. Den består av ett nätverk av ca 15 lärosäten och är organisatoriskt placerad på Kungliga tekniska högskolan.

Det arbete som Nämnden för hemslöjdsfrå- gor bedriver har fortsatt varit inriktat på att främja hemslöjden ur tre perspektiv: att stärka intresset för området, öka kunskapen och att stärka positionen för utövarna i hela landet. Detta arbete sker främst genom de regionalt pla- cerade hemslöjdskonsulenterna.

Nämnden samordnar hemslöjdskonsulent- verksamheten, bl.a. genom seminarier och fort- bildning för konsulenterna. Under 2006 priorite- rades frågor om etnisk och kulturell mångfald.

Vidare har nämnden vid fördelning av pro- jektmedel prioriterat mångfaldsområdet och arbetat som inspiratörer och påtryckare för att inspirera till ett mångkulturellt perspektiv i alla delar av verksamheten.

Rådet för arkitektur, form och design har under 2006 fortsatt att uppmärksamma hemslöj- den vilket kommer till uttryck i rapporten Hem- slöjden inspirerar! – samtal och tankar om tradition och förnyelse inom hemslöjden som släpptes våren 2007.

Det lyckade tvärkulturella projektet Slöjdcir- kus, där slöjdkunskap, berättarkonst och musik förenades, har under 2006 följts upp av Slöjd- klubben där målsättningen är att starta en varak- tig verksamhet på lokal nivå.

Barn och ungdomar tillbringar en stor del av sin tid i skolan. Landets skolor uppvisar stora skillnader i utformningen av inom- och utom- husmiljön. I uppdraget till Rådet för arkitektur, form och design ingår att tillämpa ett barnper- spektiv och inrikta sitt arbete bl.a. på formgiv- ningens betydelse för att skapa ändamålsenliga offentliga miljöer där barn och ungdomar vistas. Rådet har därmed en viktig roll i arbetet med att

förbättra kvaliteten i skolornas inne- och ute- miljö.

Analys och slutsatser

Svensk design och svenska designers möter ett starkt gensvar och intresse från omvärlden och Sverige har god potential för en fortsatt stark utveckling på området. Samtidigt är behovet fortsatt stort att lyfta fram och stärka de ansatser som idag finns till en högre kvalitet inom byg- gande och miljö. Frågor om beställarkompetens och hur omätbara värden ska kunna integreras med och hävdas gentemot hårdare värden såsom ekonomi, teknik och miljöhänsyn behöver ana- lyseras vidare.

4.5.5 Film

Resultat

Statens insatser på filmområdet syftar till att främja produktion, distribution och visning av värdefull film, att bevara och tillgängliggöra filmarvet, liksom att verka för internationellt samarbete i dessa avseenden. Insatser som främ- jar ett brett utbud av film i hela landet samt insatser riktade till barn och ungdomar är särskilt prioriterade. Insatserna sker främst genom Stif- telsen Svenska Filminstitutet. Visst stöd fördelas även genom Konstnärsnämnden.

Stöd till värdefull svensk produktion och vissa stöd till distribution och visning av film i hela landet finansieras av och regleras i 2006 års film- avtal mellan staten, filmbranschen och flera TV- företag. Vid sidan av avtalet ges även statligt stöd till olika filmkulturella insatser.

Under 2006 skedde en återhämtning av anta- let biobesök, från ca 14,6 miljoner besök 2005 till nära 15,3 miljoner. Besöken till svensk film minskade något, från ca 3,3 miljoner 2005 till knappt 2,9 miljoner, vilket motsvarar ca 18,8 procent av det totala antalet biobesök.

Utöver medel till fyra regionala produktions- centrum inom ramen för filmavtalet fördelade Filminstitutet vid sidan av avtalet under 2006 sammanlagt ca 15,9 miljoner kronor till 19 regi- onala resurscentrum för film och video. Det är en ökning med nära en halv miljon kronor jäm- fört med föregående år.

Under läsåret 2005/2006 bedrevs skolbio i 169 av landets 290 kommuner, jämfört med 213 kommuner 2004/2005. Minskningen jämfört med föregående läsår, då antalet kommuner med skolbioverksamhet var ovanligt högt, förklaras till stor del av att många kommuner under 2004/2005 deltog i ett projekt kring filmen Hip Hip Hora!, som Filminstitutet genomförde i samarbete med Myndigheten för skolutveckling.

För att tillgängliggöra svensk film för syn- och hörselskadade fördelar Filminstitutet medel till syntolkning och textning av biofilm och videofilm. Under 2006 gavs stöd till textning på svenska av 18 biofilmer och 50 DVD-filmer. I dag svensktextas de allra flesta svenska filmer på DVD. Syntolkning av 75 bioföreställningar skedde. För syntolkning på DVD innebar 2006 ett genombrott, med sju syntolkade titlar. Filminstitutet fördelade under 2006 även en rad stöd till distributörer, visningsorganisationer och filmfestivaler för spridning och visning av vär- defull svensk och utländsk film.

Filminstitutets filmarkiv har det nationella ansvaret att bevara film på filmbas, i huvudsak professionell spelfilm och dokumentärfilm avsedd för offentlig visning. Såväl antalet restau- rerade färgfilmer som mängden kortfilm som omkopierats från nitratbas minskade kraftigt under 2006, huvudsakligen på grund av tillfälliga besparingar.

Cinematekets uppgift är att tillgängliggöra filmarvet. Trots ambitiösa satsningar och god uppmärksamhet i media fortsatte den negativa besöksutvecklingen på Cinemateket. En bidragande orsak tros vara att antalet visningar reducerades 2004, vilket gjort det svårare att behålla publiken.

Antalet besök i Filminstitutets bibliotek ökade 2006, från drygt 16 600 till drygt 19 000. Den främsta orsaken till ökningen är bibliote- kets nya centrala placering i Filmhuset.

Filminstitutet är även huvudman för filmarki- vet i Grängesberg, som har till uppgift att bevara icke-fiktiv film som upptagits på filmbas men som inte är avsedd för biografvisning. Antalet inkomna samlingar till filmarkivet ökade från 219 under 2005 till 402 under 2006.

Filminstitutet spelar en viktig roll när det gäller visning av svensk film på internationella festivaler. År 2006 visades svensk film på ca 450 filmfestivaler världen runt. Ingen svensk långfilm togs ut till någon av huvudtävlingarna vid de stora filmfestivalerna. Däremot kom fyra filmer

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

med i viktiga sidosektioner i Berlin och Venedig och i Toronto.

Svensk kort- och dokumentärfilm behöll under 2006 sin starka internationella position. Den största framgången för svensk kortfilm var Guldbjörnen till Jonas Odells Aldrig som första gången! vid filmfestivalen i Berlin.

Analys och slutsatser

De statliga insatserna på området bidrar till att öka bredden och mångfalden i filmutbudet och att stimulera filmkulturen i landet.

Filminstitutet har under 2006 och 2007 genomfört en omfattande omstrukturering av sin organisation och förnyelse av tekniska system m.m., i syfte att effektivisera sin verk- samhet. Detta har medfört tillfälliga kostnader som påverkat delar av verksamheten, bl.a. restau- reringen av film. Från och med 2008, när omstrukturering och andra åtgärder har genomförts, bör situationen förbättras. Filminstitutets förändringsarbete bör långsiktigt kunna ha en gynnsam effekt på filmområdet som helhet.

4.5.6 Konstnärernas villkor

Resultat

Statens övergripande insatser för konstnärerna handlar i första hand om att skapa förutsätt- ningar för ett vitalt kulturliv som ger arbete och försörjning åt konstnärerna. Att öka intresset för och efterfrågan på konstnärliga verk och presta- tioner är därför en huvudlinje i konstnärspoliti- ken. Att bättre tillvarata konstnärernas kun- nande inom alla delar av samhällslivet är en annan viktig målsättning. Vidare är upphovs- rättsliga skydd och ersättningsformer av grund- läggande betydelse för konstnärers försörj- ningsmöjligheter.

Tillämpningar och förändringar av regelverk inom andra politikområden har betydelse för konstnärsgruppernas inkomst- och arbetsmöj- ligheter. Mot den bakgrunden har Konstnärs- nämndens bevakning av konstnärernas villkor intensifierats. Bland annat har ett arbete inletts för att upprätta en informationsplats på Internet som riktar sig direkt till konstnärerna. Tjänsten ska ge rak och enkel information till konstnä-

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

rerna om trygghetssystemen och skattesystemet, och informera om specifik problematik för konstnärer.

De konstnärliga verksamheterna och den konstnärliga arbetsmarknaden har sina särdrag. Arbetstillfällen av mer fast karaktär finns endast i begränsad omfattning. Konstnärsnämnden beräknar att 90 procent av de professionellt verksamma konstnärerna saknar tillsvidarean- ställning och arbetar som korttidsanställda eller som företagare. Till detta kan läggas att arbets- marknaden på konst- och kulturområdet fortsatt är svag.

Målsättningen för Konstnärsnämndens verk- samhet är att genom bidragsgivning främja kva- lificerade konstnärers möjligheter att ägna sig åt och vidareutveckla sitt konstnärskap, att främja internationellt konstnärsutbyte samt att öka kunskaperna om konstnärernas ekonomiska och sociala förhållanden. Konstnärsnämndens under- sökningar visar att de olika konstnärspolitiska bidragen och ersättningarna är betydelsefulla för konstnärers försörjnings- och arbetsmöjligheter. Konstnärsnämnden har under 2006 beslutat om ca 110 miljoner kronor i stipendier och bidrag till ungefär 1 600 konstnärer inom konstområdena bild/form, musik, teater, dans och film. För konstnärerna inom ordområdet avsattes 2006 genom den s.k. biblioteksersättningen totalt 119 miljoner kronor för bl.a. stipendier och ersätt- ningar till författare, översättare, illustratörer och fotografer. Nämndens utvärdering visar att stipendier generellt gör att konstnärens egna inkomster från konstnärlig verksamhet ökar. För konstnärliga upphovsmän som bild- och form- konstnärer, tonsättare, koreografer , filmare, dramatiker och författare som har små eller obe- fintliga möjligheter att få arbete i ett institu- tionssystem är Konstnärsnämndens och Sveriges Författarfonds bidragsgivning av särskilt stor betydelse. Utan dessa stöd skulle många profes- sionella konstnärers arbetsmöjligheter försämras betydligt eller omöjliggöras.

Den internationella utbytesverksamheten på bildkonstområdet Iaspis fortsätter att visa posi- tiva resultat. Iaspis har utgjort förebild för den fortsatta utvecklingen av den internationell verk- samhet inom Konstnärsnämnden under året. Det gäller både inom dansområdet och formom- rådet. Det internationella utbytet och stipendi- erna leder till konstnärlig fördjupning och för- bättrade arbets- och inkomstmöjligheter.

Dessutom skapas kontakter som är av betydelse för framtida arbetsmöjligheter.

Analys och slutsatser

Att erbjuda goda ekonomiska villkor för kul- turskapare är en grundförutsättning för kultur- politiken. De statliga insatserna på området medverkar till att förbättra villkoren för de yrkesverksamma konstnärerna. De har därmed även långsiktiga effekter genom att underlätta för mottagarna att vidmakthålla sin konstnärliga nivå och nödvändiga kontaktnät inom yrkesom- rådet. Samtidigt utgör bidragen en viktig möjlig- het för kvalificerade konstnärer att få tid att utveckla och fördjupa sitt konstnärsskap.

Att på olika sätt offensivt bryta nya vägar för att vidga den konstnärliga arbetsmarknaden bl.a. genom ökad efterfrågan är därför en väsentlig uppgift för kulturpolitiken. Att på olika sätt ta till vara på och stimulera konstnärers entrepre- nörskap är också av betydelse för en utveckling av de kulturella näringarna och arbetsmarknader. En sådan utveckling leder till ökade möjligheter för konstnärer att bättre leva av sitt konstnärliga arbete samtidigt som fler människor ges möjlig- het att i olika former möta samtida konst och kulturupplevelser. De som på professionell basis utövar kultur behöver kunna göra detta på eko- nomiskt rimliga villkor. Regeringen vidtog i vår- propositionen ett flertal åtgärder för att möjlig- göra för fler i kultursektorn att leva av sitt skapande. Den kulturpolitiska kommittén (dir. 2007:99) har därtill i uppdrag att pröva hur för- sörjningsmöjligheterna för kulturskapare kan främjas. Regeringen bedömer också att åtgärder som vidtas på andra politikområden för att sti- mulera företagande och nya arbetstillfällen kommer kultursektorn till del.

4.5.7 Arkiv

Resultat

Den statliga verksamheten på arkivområdet, som regleras i arkivlagen (1990:782), syftar bl.a. till att öka möjligheterna att ta del av allmänna handlingar och annat arkivmaterial, till att tyd- liggöra och förstärka arkivens betydelse som källa till information och kunskap om samhället

och dess utveckling samt till metod- och kun- skapsutveckling inom arkivområdet.

Det arkivmaterial som förvaras hos Riksarki- vet och landsarkiven (arkivmyndigheterna) är omfattande. Det rör sig bl.a. om drygt 608 000 hyllmeter pappershandlingar, en ökning med 16 000 hyllmeter sedan föregående år varav ca 1 500 hyllmeter utgjorde enskilda arkiv. Till detta ska också läggas e-handlingar, kartor och mikrokort som delvis tar mindre plats. Trots ökad användning av ny teknik väntas leveransen av pappersmaterial vara omfattande ännu under lång tid, vilket innebär ett kontinuerligt behov av utökade arkivlokaler. Riksarkivet har under de senaste åren satsat stora resurser på att ta fram en ny modell för arkivredovisning som bättre ska motsvara kraven i bl.a. dagens offentlighetslag- stiftning och IT-miljöer. Målet för satsningen har varit att myndigheterna ska ha uppdaterade arkivredovisningar med god kvalitet vid utgången av 2007.

Till forskarsalarna kom ca 87 000 besökare under 2006 vilket är en minskning med 15 000 besökare sedan 2005. En förklaring till minsk- ningen är att mycket material numera finns till- gängligt digitalt. Arkivmyndigheterna gör omfattande insatser för att öka tillgängligheten till och överblicken över arkivmaterialet, inte minst genom att ta till vara de möjligheter som den nya tekniken ger. Riksarkivet deltar också aktivt i det internationella samarbetet i dessa frå- gor. För myndigheten blir webben en allt vikti- gare informationskanal för att nå ut till forskare och andra användare. Antalet besök på hem- sidorna ökade med ca 45 procent under 2006. Antalet besvarade skriftliga förfrågningar har ökat med 6 000 sedan föregående år och uppgick 2006 till ca 130 000. Under 2006 genomfördes 547 inspektioner hos olika arkivbildare, varav 184 genom besök och övriga i skriftlig form.

Arkivmyndigheterna har under 2006 genom- fört ett stort antal utställningar, föreläsningar, konferenser och andra arrangemang runt om i landet samt olika forskningsprojekt, där exem- pelvis aktuella händelser och historiska skeenden lyfts fram och belysts med utgångspunkt i arki- ven. Landsarkiven driver projekt med anknyt- ning till regionala förhållanden. Särskilda sats- ningar har som tidigare år gjorts för att sprida kännedom om hur arkivmaterial kan användas i skolarbetet och hur olika samarbetsformer mel- lan arkiv och skola kan utvecklas.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Myndigheten lämnade den 2 mars 2006 rap- porten Att bevara digitala handlingar till reger- ingen. I rapporten beskrivs situationen inom området långtidsbevarande av digitala dokument och vilka åtgärder som behövs för att säkerställa detta material.

Inom ramen för bidragsgivningen från Riks- arkivets nämnd för enskilda arkiv har folkrörel- searkiv- och näringslivssektorn prioriterats.

Svenskt biografiskt lexikon är en betydande och årligt växande kunskapskälla när det gäller att belysa kvinnor och män vilkas insatser utgjort viktiga byggstenar i samhället. Publika- tionen är ett betydande hjälpmedel för bl.a. fors- kare och den är ett viktigt bidrag till den vetenskapliga kunskapsuppbyggnaden. En stor användarkategori är person- och släktforskare. Genom de utförliga käll- och litteraturförteck- ningar som åtföljer varje personartikel underlät- tas tillgängligheten till material i arkiv och bibli- otek för brukarna. Lexikonet ges också ut på cd för ökad tillgänglighet.

Lexikonet håller en hög vetenskaplig kvalitet och har en god spridning.

Analys och slutsatser

Arkiven är en viktig del av vårt kulturarv och en betydelsefull källa till kunskap och information om vårt samhälle och dess utveckling samt män- niskors villkor genom tiderna. Arkivmyndig- heterna gör omfattande satsningar för att sprida kännedom om hur arkivmaterial kan användas som kunskapskälla. Arkivmaterialet är av stor betydelse för förvaltningen, forskningen och för samhället i övrigt.

Det arbete som arkivmyndigheterna bedriver för att förbättra hanteringen av arkivmaterial – traditionella likväl som elektroniska handlingar – bidrar till en höjd kvalitet på arkivhanteringen och bättre strukturerade arkiv hos bl.a. arkivbil- dande myndigheter. Härigenom skapas förut- sättningar för att offentlighetsprincipen ska fun- gera på ett tillfredsställande sätt, vilket är av stor betydelse från demokratisk utgångspunkt.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

4.5.8 Kulturmiljö

Resultat

De övergripande målen för verksamhetsområdet är ett försvarat och bevarat kulturarv; ett hållbart samhälle med goda och stimulerande miljöer och med kulturmiljöarbetet som en drivande kraft i omställningen; allas förståelse, delaktighet och ansvarstagande för den egna kulturmiljön samt nationell och internationell solidaritet och respekt för olika gruppers kulturarv.

Riksantikvarieämbetet (RAÄ) har som central förvaltningsmyndighet en sammanhållande roll i kulturmiljösektorns gemensamma utvecklings- arbete; ett arbete som omfattar alla myndigheter, institutioner, organisationer och ideella före- ningar inom sektorn. För RAÄ har utvecklings- arbetet delvis bedrivits med nya förutsättningar med anledning av den kommande omlokalise- ringen till Gotland.

Inom ramen för bidraget till kulturmiljövård har RAÄ medverkat till finansiering av drygt 2 000 projekt inom områdena byggnadsvård, kulturlandskapsvård och fornvård. För att stärka det strategiska arbetet med kulturmiljövårdsbi- dragen samt för att öka mätbarheten av bidra- gens effekter för såväl bevarandet som samhälls- nytta har RAÄ under de senaste två åren tagit fram ett nytt datasystem, vilket fullt ut kommer att tas i bruk under 2008.

Riksantikvarieämbetet har fortsatt verkat för att fördjupa samarbetet på central nivå inom kulturmiljö- och naturmiljösektorerna, med syftet att de centrala aktörerna ska nå en gemen- sam syn på kultur- och naturmiljöfrågor. Ambi- tionen med denna samverkan är att lämna sek- torstänkandet och inställningen att natur- och kulturperspektiven ska hanteras i parallella spår i samhällsutvecklingen.

Med anledning av propositionen Svenska miljömål – ett gemensamt uppdrag (prop. 2004/05:150) har RAÄ och länsstyrelserna genomfört insatser för god bebyggd miljö, myll- rande våtmarker, levande sjöar och vattendrag, hav i balans, levande kust och skärgård, ett rikt odlingslandskap, levande skogar samt storslagen fjällmiljö.

RAÄ var under 2006 bl.a. representerat i Jordbruksdepartementets rådgivande kommitté för Landsbygdsprogrammet 2007–2013, i styr- gruppen för Jordbruksverkets ängs- och betes- marksinventering samt i Jordbruksverkets styr-

grupp för CAP:s miljöeffekter (Common Agriculture Policy inom EU). Vidare har RAÄ deltagit i Landsbygdskommitténs arbete med en långsiktig strategi för den nationella politiken för hållbar landsbygdsutveckling (Jo 2004:05).

RAÄ har inlett ett utvecklingsarbete med Vägverket om nära samverkan i tidiga skeden av infrastrukturplaneringar.

Inom sektorsforskningen har RAÄ under 2006 fördelat medel till 40 olika projekt där samfinansiering med olika universitet och hög- skolor i flera fall har skett.

Inom RAÄ:s uppdragsarkeologiska verksam- het (UV) har under 2006 gjorts ett flertal utvecklingssatsningar. Arbetets överordnade mål är att öka det kvalitativa utfallet av utgrävning- arna, kostnadseffektiviteten och samhällsrele- vansen. Under hösten 2005 överlämnade Upp- dragsarkeologiutredningen sitt betänkande Uppdragsarkeologi i tiden (SOU 2005:80). Betänkandet har remissbehandlats och bereds inom Regeringskansliet.

Publiktillströmningen till de besöksmål som RAÄ förfogar över har generellt fortsatt att sjunka något jämfört med föregående år. Ett par av besöksmålen har dock ökat sina besökssiffror; Gamla Uppsala museum och Kungagraven i Kivik. Myndigheten arbetar aktivt med att utveckla besöksmålen för att arbeta emot sjun- kande besöksamtal.

Antalet användare av RAÄ:s e-tjänster ökar kontinuerligt. Utvecklingen av informationssy- stemen sker i samverkan med den regionala kulturmiljövården och andra centrala myndig- heter.

Svenska kyrkan är ansvarig för den största sammanhållna delen av vårt kulturarv. Fördel- ningen av den kyrkoantikvariska ersättningen görs av Svenska kyrkan efter samråd med kul- turmiljösektorns myndigheter. Medlen, som under 2007 uppgår till 305 miljoner kronor, används med målsättningen att ge största möjliga bevarandeeffekt för kulturarvet. Insatser för långsiktiga vårdande insatser har som tidigare år prioriterats.

Analys och slutsatser

Verksamhetsområdet kulturmiljö har under året 2006 haft en god måluppfyllelse. De statliga insatserna på kulturmiljöområdet bidrar till att alla berörda aktörer i samhället tar sitt ansvar för

att se kulturarvet som en resurs för samhällsut- vecklingen och en levande landsbygd. Detta krä- ver dock en fortsatt dialog och tvärsektoriell samverkan mellan de samhällssektorer som har gemensamma frågor att hantera, bl.a. jordbruks-, natur- och kulturmiljövårdssektorerna. Genom det statliga insatserna på kulturmiljöområdet kan viktiga delar av kulturarvet bevaras och brukas och kulturell mångfald främjas och ingå som en naturlig del i ett övergripande samhälleligt håll- barhetsperspektiv.

4.5.9 Museer och utställningar

Resultat

Det övergripande målet för verksamhetsområdet museer och utställningar är att bevara vårt kul- turarv samt att utveckla och förmedla kunskap om och upplevelser av kulturarvet och därige- nom ge perspektiv på samhällsutvecklingen. Resultatbeskrivningen i det följande görs i för- hållande till detta mål. I museernas uppgifter ingår att öka tillgängligheten till kulturarvet och att förbättra förutsättningarna för alla männi- skors möjligheter att ta del av samt delta i kul- turlivet.

För att öka förutsättningarna för museisam- lingarnas bevarande har flera viktiga insatser gjorts. Bland annat har Nordiska museet under året fortsatt sitt arbete för att förbättra föremå- lens förvaring och få ett bättre utnyttjande av museets lokaler. I detta syfte har museet nu sammanfört sina bibliotekssamlingar med mer än 250 000 volymer, som tidigare fanns i nio olika bokmagasin, i ett nytt bokmagasin. Liv- rustkammaren och Skoklosters slott med Stiftel- sen Hallwylska museet har iordningställt nya lokaler hos Museitjänst i Tumba för myndighetens konserverings- och fotoverksam- het. Inom Statens maritima museer har projektet Bevara Vasa avslutats och utvärderats av en internationell panel. Stiftelsen Skansen har fort- satt sitt aktiva arbete med att bevara och levan- degöra de kulturhistoriska miljöerna. Millesgården på Lidingö, liksom Prins Eugens Waldemarsudde, har under året genomfört väsentliga insatser för ett långsiktigt bevarande av skulpturparken.

Genom det s.k. Access-projektet har tillgäng- ligheten till samlingarna och förutsättningarna för deras bevarande ökat på många museer under

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

2006. Detta gäller t.ex. för Arkitekturmuseet, Nationalmuseum med Prins Eugens Walde- marsudde, Statens historiska museer, Statens försvarshistoriska museer, Skansen och Livrust- kammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet. Även Statens musiksam- lingar har gjort stora insatser för att öka tillgäng- ligheten till Musikmuseets föremålssamlingar. Musiksamlingarnas biblioteksbestånd av klaver- utdrag och studiepartitur har också kunnat göras tillgängligt genom en onlinekatalog på Internet. Publicering på nätet innebär inte minst att till- gängligheten ökar för personer som av olika anledningar är förhindrade att ta del av samling- arna på plats. Flera andra museer har också gjort omfattande insatser inom inventering, registre- ring och digitalisering under det gångna året. Numera är t.ex. stora delar av Moderna museets samlingar tillgängliga genom museets webbplats och antalet besök där fortsätter att öka, under 2006 med en fördubbling till 1,8 miljoner besök. Statens historiska museer har närmare en halv miljon föremål sökbara på Internet vilket gör dess hemsida till landets största på museiområ- det.

Naturhistoriska riksmuseet har under 2006 fortsatt arbetet med att föra ut sin forskning till allmänheten samt att aktivt fånga upp och belysa naturvetenskapliga händelser i vår omvärld. Museet strävar efter att utveckla förmedlingsar- betet genom att koppla samman utbudet på Cosmonova och utställningar med museets egna samlingar och forskning. Detta skapar ett mer- värde för besökarna samt ger ett fördjupat kun- skapsinnehåll. Även andra museer arbetar aktivt med att utveckla sin publika verksamhet på olika vis. Stiftelsen Tekniska museet har t.ex. fortsatt sin framgångsrika satsning på att bredda publi- ken och har under året genomfört utställningar och programaktiviteter både för en bredare publik och för besökare med specialintressen.

Tekniska museet har många yngre besökare, drygt hälften är under 19 år, men antalet besö- kare i högre åldersgrupper har också ökat. Vasa- museets besökssiffror ökade 2006 och året blev det publikmässigt bästa någonsin för museet. Besökarna från utlandet dominerar kraftigt. Sta- tens museer för världskulturs fyra museer är också mycket populära och för fjärde året i rad sattes publikrekord. Mellan 50 och 67 procent av myndighetens besökare under 2006 var första- gångsbesökare, varav de flesta unga besökt Medelhavsmuseet. Statens försvarshistoriska

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

museer har kunnat locka nya grupper till sina museer bl.a. tack vare en omfattande program- verksamhet. Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet har prio- riterat barnverksamhet i sitt utåtriktade arbete, bl.a. genom ett omfattande utbud av förbere- dande material som erbjuds skolorna. Även Nationalmuseum har tagit fram lärarhandled- ningar och skolprogram som tillgängliggörs via webben. Moderna museet har erbjudit s.k. baby- visningar, visningar i lugn takt för vuxna med små barn och har även utvecklat sina pedago- giska verktyg − väggtexter, audioguider och olika handledningar. Arkitekturmuseet lockade under 2006 många besökare till sina tillfälliga utställ- ningar och har även utvecklat tillgängligheten för funktionshindrade. Arbetets museum satsade under 2006 på att turnera stora utställningar för att kunna sprida sina produktioner över hela lan- det. Drygt 220 000 människor runt om i landet har besökt de elva vandringsutställningarna som visats på 22 orter.

Riksutställningar har med anledning av myn- dighetens omlokalisering till Visby minskat antalet nya produktioner och utställningar i turné temporärt. Fem nya utställningar produce- rades dock under 2006 och ett nytt mobilt rum lanserades, som gör att orter och arrangörer som saknar egna utställningslokaler nu kan ta emot även medelstora utställningar. Att visa utställ- ningar på nya arenor och i oväntade samman- hang – som arbetsplatser, skolmatsalar och festi- valplatser – har varit ett annat sätt för Riksutställningar att nå en ny publik.

Eftersom 2006 var ett så kallat Mångkulturår redovisar många museer insatser som förknippas med det (se även under rubriken Kulturell mångfald). Att verka för en ökad kulturell mångfald är en av grunderna för Statens museer för världskulturs ordinarie verksamhet och 2006 har myndigheten bl.a. arbetat för en internatio- nalisering av verksamheten. Fokus har legat på kunskapsutbyten och olika samarbetsprojekt, inte minst med andra länder i främst Asien, Afrika och Sydamerika. Skansen har under 2006 haft särskild programverksamhet för att främja nationella minoriteters kultur, särskilt för att belysa samisk kultur. I juni 2006 invigdes också Skansens nya Sameviste.

Forum för levande historia har under 2006 prioriterat tre tematiska områden i sin verksam- het: Sverige och Förintelsen, Intolerans och Åskådarrollen. Myndigheten har haft ett antal

program runt om i landet i form av seminarier, utställningar och föreställningar kring dessa aktuella teman. Forum för levande historia använder webben för en stor del av den kommu- nikativa verksamheten och myndigheten ansvarar i dag för tio välbesökta webbplatser. Under året har även antalet besökare ökat till Forum för levande historias lokaler i Stockholm. Barn och unga och vuxna i barns närhet har fort- satt vara en viktig målgrupp för myndigheten under året. Forum för levande historia har note- rat ett ökat antal förfrågningar från skolor och lärare angående material och kompetens inom myndighetens område.

Under 2006 uppgick statens bidrag till de regionala museerna till 154 miljoner kronor. Bidraget fördelas till 30 institutioner. Med det statliga bidraget som delfinansiering har de regi- onala museerna en verksamhet som innefattar regionens kulturarv, konstutveckling, samhälle och miljö. De regionala museerna har som kun- skaps- och kompetensresurs varit en aktiv part i regionernas utvecklingsarbete.

Analys och slutsatser

Verksamhetsområdet museer och utställningar har för 2006 haft en mycket god måluppfyllelse. Institutionerna har arbetat efter målen på ett långsiktigt strategiskt sätt som bl.a. bidragit till att människors tillgång till och intresse för kul- turarvet ökat på ett positivt sätt. De statliga museerna har genomgått en kvalitativ utveckling och skapat en stark position som källa till kun- skap och förnöjelse. De är en viktig del av sam- hällets gemensamma minne och har de redskap som behövs för att utveckla och förmedla kun- skap. Särskilt för barn och ungdomar kan muse- erna i dessa sammanhang vara mycket betydel- sefulla.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tabell 4.3 Antal besökare vid de centrala museerna 2004–2006

	2004		2005			2006
Museum	Samtliga	Kvinnor	Män	Samtliga	Kvinnor	Män	Samtliga
Statens historiska museer	173 000	153 000	166 000	319 000	158 000	176 000	334 000

Nationalmuseum med Prins	327 000	372 000	237 000	609 000	365 000	243 000	608 000
Eugens Waldemarsudde

Naturhistoriska riksmuseet	464 000	437 000	357 000	794 000	430 000	325 000	755 000
(inkl. Cosmonova)

Statens museer för världskultur	298 000	450 000	300 000	750 000	492 000	328 000	820 000

Livrustkammaren och	182 000	384 000	246 000	630 000	382 000	245 000	627 000
Skoklosters slott med Stiftelsen
Hallwylska museet

Statens maritima museer	958 000	555 000	614 000	1 169 000	654 000	723 000	1 377 000

Arkitekturmuseet	297 000	161 000	167 000	328 000	204 000	188 000	392 000
Statens musiksamlingar	34 000	43 000	48 000	91 000	66 000	46 000	112 000
(Musikmuseet)
Statens försvarshistoriska	99 000	40 000	117 000	157 000	58 000	107 000	165 000
museer
Moderna museet	681 000	359 000	259 000	618 000	358 000	248 000	606 000

Stiftelsen Nordiska museet	251 000	287 000	96 000	383 000	224 000	150 000	374 000

Stiftelsen Skansen	1 294 000	857 000	548 000	1 405 000	831 000	532 000	1 363 000
Stiftelsen Tekniska museet	155 000	82 000	82 000	164 000	103 000	84 000	187 000

Stiftelsen Arbetets museum	202 000	101 000	82 000	183 000	110 000	67 000	177 000

Summa	5 415 000	4 281 000	3 319 000	7 600 000	4 435 000	3 462 000	7 897 000

1 Fr.o.m. 2005 redovisas resultatet uppdelat per kön.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

4.5.10 Trossamfund

Resultat

Statens stöd till trossamfund bidrar till att främja den religiösa mångfalden och mötet i SST:s olika organ ger grund för förståelse för etnisk, kulturell och språklig mångfald. År 2006 lämnades totalt ca 53,5 miljoner kronor till trossamfundsområdet, varav ca 3,5 miljoner kronor till Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund (SST).

Statligt stöd till trossamfund lämnas i form av statsbidrag och avgiftshjälp, se lagen (1999:932) om stöd till trossamfund. SST för- delade under året 50 miljoner kronor som stöd till 22 trossamfund och samverkansorgan.

Antalet personer som betjänas av de stats- bidragsberättigade samfunden uppgick den 31 december 2005 till ca 742 900 personer.

Det projekt som SST startade 2005 för att belysa frågor kring statens stöd till trossam- funden och vilka villkor som bör vara förknip- pade med detta stöd, främst frågor om sam- hällets grundläggande värderingar, avrapporterades våren 2006 i skriften Samfun- den och bidragen, som också utgivits i en sammanfattande version. Skriften består av uppsatser av olika forskare. Arbetet har bedri- vits i samverkan mellan SST och Sveriges Kristna Råd. SST har under året presenterat boken vid ett antal sammankomster. Projektet har rönt speciell uppmärksamhet i flera av de trossamfund som främst betjänar till Sverige invandrade personer.

Regeringen (Justitiedepartementet) upp- drog i juli 2005 åt SST att fortsätta dialogen med de i SST representerade trossamfunden kring samhällets grundläggande värderingar. Resurserna har i första hand använts till att stärka och utvidga det påbörjade projektet som beskrivs i föregående stycke. Uppdraget avrapporterades i december 2006.

År 2000 inrättades ett särskilt råd, Reger- ingens råd för kontakt med trossamfunden. Ordförande är det statsråd som ansvarar för frågor om trossamfund. Rådet består av repre- sentanter för staten och trossamfunden. Syftet är att rådet ska vara ett forum för fortlöpande kontakter och utbyte av kunskap och erfaren- heter. Rådet har vid sina sammanträden under året tagit upp frågor om bl.a. värderingar och

värdegrund samt samfundens ungdomsverk- samhet.

Analys och slutsatser

Den ökade efterfrågan på kunskap om tros- samfunden och deras verksamhet och villkor i olika sammanhang har inneburit att SST i allt större omfattning är remissinstans när det gäller utredningsförslag m.m. och i ökad omfattning även medverkar och har kontakter med andra myndigheter och olika organisatio- ner i frågor som rör trossamfund. SST har också fortlöpande kontakter med olika tros- samfund och samarbetsorgan bl.a. för att bistå dem i deras arbete att öka medvetenheten och sprida kunskap om det svenska samhället och de grundläggande värderingar som samhället vilar på.

Statens stöd till trossamfund används i enlighet med målen för stödet.

4.5.11 Forskning inom kulturområdet

Resultat

Staten ger stöd till sektorsforskning och utvecklingsarbete inom kultursektorn. Medlen används för projekt inom Statens kulturråds, ansvarsmuseernas, Riksarkivets, Riksantikva- rieämbetets och Institutet för språk och folk- minnens ansvarsområden. Vidare används me- del för grundforskning inom naturvetenskap vid Naturhistoriska riksmuseet.

Statens stöd till sektorsforsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet upp- går 2007 till ca 36 miljoner kronor.

De myndigheter som får sektorsforsk- ningsmedel har ansvar för att det forsknings- och utvecklingsarbete som behövs för den egna verksamhetens kunskapsförsörjning genomförs. Myndigheterna har även ett ansvar för att förmedla ny kunskap både till verk- samma inom kultursektorn och till allmänhe- ten. Därutöver beviljar bl.a. Ämnesrådet för humaniora och samhällsvetenskap vid Veten- skapsrådet medel till grundforskningsprojekt inom bl.a. kulturvetenskaperna.

Statens kulturråd fördelar bidrag till eller är beställare av kulturpolitiskt relevant forskning.

Myndigheten bedriver endast i begränsad omfattning egen forskningsverksamhet. Sta- tens kulturråd lägger i sin bidragsgivning vikt vid att stimulera den konstnärliga forsknings- processen och att stödja projekt som har praktisk betydelse för kulturvärlden. Under 2006 slutfördes bl.a. det treåriga projektet Bokslut för scenkonst och projektet Artists in Residence beviljades medel för att studera effekter av konstnärers närvaro på arbetsplat- ser. Statens kulturråd fördelar även medel för forskning och utveckling vid ansvarsmuseerna, dvs. Statens historiska museer, Nationalmu- seum med Prins Eugens Waldemarsudde, Moderna museet, Naturhistoriska riksmuseet, Statens museer för världskultur och Stiftelsen Nordiska museet. Den forskning som bedrivs vid dessa museer är av strategisk betydelse för att bygga upp ny kunskap och stärka museer- nas verksamhet, bl.a. när det gäller att definiera och förmedla kulturarvet.

Riksarkivet är en kunskapsorganisation och kunskapsuppbyggnaden hänger nära samman med myndighetens genomförandeuppdrag, där ett av de övergripande målen är att till- godose forskningens behov. Centrala områden är bl.a. frågor som rör bevarande och tillgäng- liggörande av arkivmaterial med särskilt fokus på insamlande, tillhandahållande och långsik- tigt bevarande av digitalt material. Riksarkivet samverkar med andra myndigheter och organi- sationer inom området samt medverkar i det internationella arbetet kring dessa frågor.

Riksantikvarieämbetet initierar och genomför forskningsverksamhet såväl inom organisationen som genom externt stöd. Riks- antikvarieämbetet samarbetade under 2006 med en rad olika myndigheter och institutio- ner i olika forskningsprojekt. Forskningen organiseras i ett forsknings- och utvecklings- program som omfattar åren 2006–2010. Programmet grundas på ett antal forsknings- perspektiv för kulturmiljöarbetets utveckling. Dessa ska belysas genom att fokusera forsk- ningen till tre tematiska områden, plats och tradition, landskap med historia samt moderna kulturarv. En primär målsättning för forsk- ningen är att ett mång- och tvärvetenskapligt samarbete ska utvecklas i större omfattning än hittills.

Institutet för språk och folkminnen bedri- ver forskningsverksamhet i en rad olika pro- jekt inom bl.a. dialekt-, ortnamns- och per-

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

sonnamnsområdet. Institutet samarbetar i första hand med universitet och högskolor, och med andra institutioner. Resultaten av kunskapsuppbygganden har överförts till fors- kare, allmänheten, massmedia m.fl. i form av tryckta skrifter, vetenskapliga och populärve- tenskapliga artiklar, föredrag m.m.

Naturhistoriska riksmuseet har en särställ- ning bland museerna genom sin omfattande forskningsverksamhet. Museet bedriver grundforskning och tillämpad forskning inom zoologi, botanik, paleontologi och geologi samt studier av interaktionen mellan männi- skan och naturen/miljön. Museet håller i ett internationellt perspektiv en mycket hög kva- litet på sin forskning. Kvaliteten på forsk- ningen säkras genom regelbunden publicering i vetenskapliga tidskrifter nationellt och inter- nationellt samt genom kvalitetsgranskningar vid externfinansierade projekt.

Analys och slutsatser

De statliga insatserna bidrar till att stärka och utveckla området. Myndigheterna har i olika omfattning ett etablerat nationellt och inter- nationellt samarbete med universitet, högsko- lor och andra institutioner.

4.5.12Konstområdesövergripande verksamhet

Resultat

Den konstområdesövergripande verksamheten sker främst inom ramen för Statens kulturråds ansvarsområde samt myndighetens bidrags- givning. Bland annat fördelas bidrag till läns- konsulenter, nationella minoriteter, regionala konsulenter för mångkultur, kultur i arbetsli- vet samt försöksverksamheten med ändrat regional fördelning av kulturpolitiska medel. Det övergripande målet för bidragsgivningen är ett omfattande och varierat kulturutbud av hög kvalitet i hela landet. Kulturrådet har sedan 2006 all bidragsgivning samlad inom en avdelning för att bl.a. öka samarbetet mellan konstområden och genrer.

För 2006 fördelade Kulturrådet ca 9,5 mil- joner kronor till länskonsulentverksamhet. Länskonsulenternas arbete syftar till att sprida,

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

stimulera och öka kunskaper om konst och kultur genom att bl.a. utveckla kontakter mel- lan konstnärer, beslutsfattare, organisationer m.fl. Kulturrådet ser det som strategiskt vik- tigt att konsulenter från de olika områdena dans, konst och mångkultur samarbetar. Under 2006 anordnade Kulturrådet därför en konferens tillsammans med landstinget i Dalarna där konst- och danskonsulenter möt- tes. Mångkulturellt centrum har på Kulturrå- dets uppdrag utvärderat verksamheten med regionala konsulenter för mångkultur.

Bidraget till kultur i arbetslivet syftar till att ge anställda ökade möjligheter till konstnärliga upplevelser och att förbättra den estetiska miljön på arbetsplatserna. Under 2006 förde- lade Kulturrådet 7,5 miljoner kronor till 46 projekt. Prioriterade satsningar under året var läsfrämjande projekt på arbetsplatser genom bl.a. stöd till arbetsplatsbibliotek.

Under 2006 fördelades bidrag till tre natio- nella uppdrag. Bidraget till Slöjdcirkus inom området barnkulturforskning upphörde i och med utgången av 2006. Bidragen till Skånes Arkivförbund inom arkivområdet och till Ung scen/öst vid Östgötateatern inom området barn och ungdomsteater sträcker sig t.o.m. 2008. Kulturrådet ska lämna en utvärdering av hur de nationella uppdragen sedan 1997 bidra- git till utveckling och förnyelse inom respek- tive kulturområde senast den 15 november 2007.

Kulturrådet lämnar en omvärldsanalys till regeringen varje år. Under 2006 var temat för analysen hur den nationella kulturpolitiken kan bidra till att alla i hela landet får ta del av ett varierat kulturutbud av hög kvalitet. I den rapport som lämnades till regeringen den 8 november 2006 redogörs för tillgängligheten till kultur i varje län samt hur man på statligt, regional och lokal nivå kan verka för att öka tillgängligheten.

Analys och slutsatser

Statens bidrag till konstområdesövergripande verksamhet bidrar till ett omfattande och vari- erat kulturutbud. I sin verksamhet har Statens kulturråd strävat efter att öka samarbetet mel- lan genrer och konstområden på ett sätt som främjat förnyelse och utveckling.

4.5.13 Barn- och ungdomskultur

Resultat

Målet för statens insatser på barn- och ung- domskulturområdet är alla barns och ung- domars rätt till delaktighet i kulturlivet och till eget skapande. I syfte att kartlägga den offent- ligt finansierade barnkulturen och ge förslag på förstärkningar av området tillsattes kommittén Aktionsgruppen för barnkultur (dir. 2004:117). I betänkandet Tänka framåt men göra nu. Så stärker vi barnkulturen (SOU 2006:45) ges förslag på hur barns och ungas möjligheter till kulturengagemang och eget skapande kan stärkas. Kommittén redovisar även att barns och ungdomars tillgång till kulturupplevelser och eget skapande skiljer sig kraftigt åt, bl.a. beroende på bostadsort, skola, förskola, kommunal organisation, den egna familjens ekonomi samt kön. Betänkandet har remissbehandlats.

År 2006 utlystes till ett särskilt Mångkul- turår vars syfte var att bestående öka alla invå- nares möjligheter att delta i kulturlivet och att skapa ett samspel mellan olika kulturtraditio- ner. Mångkulturåret har gett upphov till ett stort antal barn- och ungdomsprojekt, evene- mang och verksamheter i hela landet som främjat ett långsiktigt arbete och ökat med- vetenheten om betydelsen av ökad mångfald.

Under åren 2004–2006 har Allmänna arvs- fonden haft i uppdrag att årligen fördela 20 miljoner kronor till projekt som syftar till att utveckla barns och ungdomars kulturengage- mang och eget skapande. Under 2006 har fon- den beviljat 23,6 miljoner kronor fördelat på 31 projekt. Satsningen kommer att fortgå till och med våren 2008 efter beslut i Arvsfonds- delegationen.

Statens kulturråd har ett särskilt ansvar för statligt stöd till barn- och ungdomskulturverk- samhet i hela landet genom sin bidragsfördel- ning. Kulturrådet samverkar med flera myn- digheter när det gäller barn- och ungdomskultur. Ett viktigt nätverk för infor- mations- och kunskapsöverföring är Nationell samverkan för kultur och skola med repre- sentanter för både myndigheter, högskolor och fackföreningar. Tillsammans med Barn- ombudsmannen publicerade Kulturrådet skriften Barns rätt till kultur och i samverkan med Myndigheten för skolutveckling har rådet

under året utökat serien Alla Tiders Klassiker för grund- och gymnasieskolan med de första sex titlarna av 50. Barnombudsmannen (BO) publicerade också under 2006 rapporten Konst, hur man lever å lite annat. Rapporten bygger på en enkät till BO:s kontaktklasser om hur mycket kultur de möter i skolan och på fritiden. BO redovisar bl.a. att det finns tämligen stora skillnader beroende på var man bor i landet när det gäller hur mycket kultur man möter i skolan och på fritiden.

När utvecklingsbidrag fördelas till scen- konstinstitutionerna prioriteras projekt som syftar till att öka insatserna för barns och ungas tillgång till kultur samt att stärka kultu- rens roll i skolan. Dalateatern, Byteatern i Kalmar och Regionteatern Blekinge-Krono- berg har fått utökat stöd till sin verksamhet med barn- och ungdomsteater. Av de fria tea- tergrupper som fått statligt stöd vänder sig 70 procent till barn och ungdom. Genom stöd från Kulturrådet kunde den första scenkonst- biennalen för barn och unga genomföras i Lund. År 2006 publicerade Kulturrådet, för- utom den årliga barnbokskatalogen med bok- tips från barn- och ungdomsbokutgivningen, en guide till barnböcker på invandrar- och minoritetsspråk. Drygt 390 barn- och ung- domsböcker på 33 främmande språk presente- ras i en efterfrågad katalog som Kulturrådet ger ut. För att ge en tydligare bild av hur bidragen används inom barn- och ungdoms- kulturområdet genomför Kulturrådet ett utvecklingsarbete när det gäller statistik och former för återrapportering av verksamheter som fått stöd.

Tillsammans med Myndigheten för skolut- veckling och Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom vid Örebro universitet har Kulturrådet etablerat det natio- nella utvecklingsprogrammet Dans i skolan. Under året har kartläggning, opinionsbildning och kunskapsutveckling bedrivits med det övergripande målet att ge alla elever tillgång till dans och genom dansen främja fysisk aktivitet och lärande. De statliga kulturinstitutionerna bedriver en bred och varierad verksamhet för barn och ungdom utifrån de kulturpolitiska målen och de mål och återrapporteringskrav som formuleras bl.a. i regleringsbrev. Pippi Långstrump har fortsatt att dansa på Operans scen under 2006, parallellt med att ny svensk musikdramatik för barn erbjudits i form av

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Carl Unander-Scharins Loranga, Masarin och Dartanjang. Operans publikarbete har gene- rellt haft en inriktning mot barn och ung- domar. Unga Dramaten har etablerat samar- bete med Myndigheten för skolutveckling för att låta unga skriva egen dramatik. Särskild uppmärksamhet ägnas scenkonst för unga mellan 3 och 15 år genom Unga riks (Riks- teatern) strävan att bli ett kunskapscentrum för scenkonst för barn. Till Etnografiska museets Verkstad kom 4 000 barn för att själva skapa. Folkmusiklägret Ethno, med nära hundra unga musiker från ett dussin länder, genomfördes för 17:e året av Rikskonserter som en del i deras internationella verksamhet. Insatser har även riktats mot barnens fritid med särskilda familje- eller lovprogram som är väletablerade och välbesökta, bl.a. på muse- erna.

Det fria inträdet till statens museer ledde till en generell ökning av den unga publiken. Mer än hälften av besökarna till Naturhistoriska riksmuseet bestod av barn och ungdomar. Till Moderna museet kom 152 000 unga 2006 (25 procent av besökarna), att jämföra med 16 000 (14 procent av besökarna) 2001. Tillström- ningen av barn och unga har lett till ett nytän- kande kring hur information kan förmedlas till barn och skolor, bl.a. i form av nätbaserat stu- die- och inspirationsmaterial. Även besöks- mottagandet har utvecklats, bl.a. genom att värdar har fortbildats. På Nordiska museet har en särskild tjänst som programansvarig tillsatts för att höja utbudet och kvaliteten på pro- gramverksamheten. Den pedagogiska verk- samheten utvecklas kontinuerligt och allt fler handledningar och fortbildningar utarbetas för lärare eftersom det är angeläget att nå ut med ökad kunskap om hur kulturlivet och skolan kan samarbeta. Arbetet med att bygga varak- tiga relationer med skolan och få till ett samar- bete mellan museipedagoger och lärare har vuxit liksom samverkan med universitet och högskolor. Statens maritima museer lyfter sär- skilt fram vikten av tillgänglighet till museerna som en plats för lärande och har arbetat med barnkonventionen som en av utgångspunk- terna i den pedagogiska verksamheten. För att ge gymnasieelever inblick i den konstnärliga processen har Moderna museet etablerat Zon Moderna som även främjat ungas eget ska- pande.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tidsbegränsade s.k. nationella uppdrag har getts till institutioner eller verksamheter som står för utveckling och förnyelse inom en konstriktning eller verksamhetsform. Under treårsperioden 2006–2008 har regeringen utsett Ung scen/öst vid Östgötateatern i Linköping att ha det nationella uppdraget inom området barn- och ungdomsteater. Skånes arkivförbund har det nationella upp- draget inom arkivpedagogik åren 2006–2008. Genom de regionala konsulenterna inom områdena dans, bildkonst, mångkultur och hemslöjd ges ytterligare stimulans till priorite- rade kulturområden för barn och ungdomar.

Med stöd av eller samverkan med Svenska Filminstitutet bedrevs skolbio under läsåret 2005/2006 i 169 kommuner. Visningarna fick sammanlagt över en halv miljon besök. Filminstitutets stöd till barn- och ungdoms- film var ca 23,7 miljoner kronor.

Analys och slutsatser

De statliga insatserna på området bidrar till att öka tillgången till kultur och att unga får möj- lighet att delta i kulturlivet. Samarbetet mellan kulturlivet och skolsektorn växer parallellt med att medvetenheten ökar om lärarnas behov av inspiration och kunskap om denna samverkan. Att på olika sätt stimulera och stödja olika former av kultursamverkan med inriktning mot barn och ungdomar är även fortsättningsvis en angelägen uppgift för den statliga kulturpolitiken.

4.5.14 Jämställdhet

Resultat

För 2006 fick samtliga myndigheter och institutioner ett förtydligat mål i reglerings- brev eller motsvarande dokument som innebär att ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i verksamheten. Målformuleringen ligger i linje med den strategi, jämställdhetsintegrering, som regeringen tillämpar för att uppnå de jäm- ställdhetspolitiska målen.

Inom vissa områden har särskilda insatser gjorts för att belysa och stärka jämställd- hetsarbetet, utöver de generella mål som har formulerats.

I mars 2004 tillsattes en kommitté för jäm- ställdhet inom scenkonstområdet (dir. 2004:39). Kommitténs huvuduppgift var att lämna förslag till hur ett jämställdhets- och genusperspektiv ska kunna bli en obestridd och påverkande kraft inom scenkonstområdet. Kommittén lämnade betänkandet Plats på scen (SOU 2006:42) till den dåvarande reger- ingen i april 2006. I betänkandet föreslås en rad insatser för hur en jämställd scenkonst ska uppnås. Betänkandet har remissbehandlats. Generellt sett är många av remissinstanserna positiva till utredningen.

Kulturlivet ska präglas av jämställdhet. Regeringen avser därför att genomföra sats- ningar för att bidra till ökad jämställdhet inom scenkonst- och kulturområdet (se vidare under avsnitt Politikens inriktning). Sedan 2000 har ett av de övergripande målen för sta- tens filmstöd varit att förbättra villkoren för kvinnliga filmskapare. Bakgrunden är den stora dominansen av manliga filmskapare som fått stöd. 2006 års filmavtal innehåller ett mål om att stödet till svensk filmproduktion ska fördelas jämnt mellan män och kvinnor. Enligt detta mål bör ettdera könet, räknat i antal projekt som får stöd, senast ett år före avtals- periodens slut vara representerat till minst 40 procent inom kategorierna manusförfattare, producent och regissör. Svenska Filminstitutet redovisar att bland de långfilmer som erhöll produktionsstöd under 2006 var andelen kvinnliga regissörer 30 procent, kvinnliga manusförfattare 43 procent och kvinnliga pro- ducenter 39 procent. Som långfilm räknar Filminstitutet både långa dokumentärer och spelfilmer.

Analys och slutsatser

De statliga insatserna för att stärka jämställd- heten inom kultursektorn är inriktade på att integrera ett jämställdhetsperspektiv inom samtliga verksamhetsområden. Jämställdhet inom kulturområdet är en angelägenhet för samhället i stort. Det visar bl.a. den gemen- samma satsning som Integrations- och jäm- ställdhetsdepartementet och Kulturdeparte- mentet gör på scenkonstområdet.

4.5.15 Kultur och hälsa

Resultat

Deltagande i kulturlivet skapar samhörighet, stärker den individuella utvecklingen och är ett verktyg för demokratiskt deltagande och för rätten och möjligheten att uttrycka sig. Statens kulturråd har i uppdrag att arbeta för att de kulturpolitiska målen får genomslag i samhäl- let och att kulturpolitiska aspekter på utveck- lingen beaktas inom andra områden, däribland folkhälsoområdet. Kulturrådet har förberett en uppföljning av den strategi för sitt arbete med kultur och hälsa som togs fram år 2005. Rådet avrapporterar sitt arbete med kultur och hälsa till Folkhälsoinstitutet. Inom ramen för bidraget Kultur i arbetslivet har satsningar med folkhälsoinriktning fått stöd.

Regeringen har gett den kulturpolitiska kommittén (dir. 2007:99) i uppdrag att upp- märksamma sambanden mellan kultur, folk- hälsa och hälsofrågor samt lämna förslag till hur samspelet kan förstärkas.

Sedan 2006 fördelar ämnesrådet för huma- niora och samhällsvetenskap vid Vetenskaps- rådet 5 miljoner kronor i årligt stöd till forsk- ning om kultur och hälsa i syfte att stärka områdets vetenskapliga grund.

Analys och slutsatser

De statliga kulturpolitiska insatserna bedöms främja en önskvärd utveckling. Erfarenheter från bl.a. vårdsektorn, regional utveckling och arbetslivet visar på betydelsen av att arbeta gränsöverskridande med kultur. Därför vill regeringen öka samverkan mellan kulturpoliti- ken och relevanta politikområden så att kul- turlivets bidrag till det nationella folkhälsoarbetet får ett större utrymme än i dag.

4.5.16 Handikappolitik

Resultat

Statens kulturråd och Riksantikvarieämbetet bedriver båda ett mycket gott arbete för att främja handikapperspektivet inom kulturom-

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

rådet, enligt den bedömning som görs i Han- disams rapport 2006.

Statens kulturråd ansvarar för särskilda bidragsmedel med syfte att främja handikapp- perspektivet inom sitt sektorsansvar, Under 2006 beviljades 28 projekt bidrag med totalt 7,4 miljoner kronor. Kulturrådet har under våren 2007 haft regeringens uppdrag att se över hittillsvarande arbetet med dessa medel.

Av översynen framgår att projektmedlen har haft många positiva effekter – men att myndigheten nu förespråkar viss förändring av arbetet som bättre överensstämmer med bl.a. handikappolitikens ansvars- och finansierings- princip.

Analys och slutsats

Med anledning av att den nationella hand- lingsplanen för handikappolitiken gäller fram till 2010 är det angeläget att samtliga aktörer inom kulturområdet aktivt arbetar för att till- gängliggöra sina verksamheter för personer med funktionshinder.

Regeringen har tidigare uttalat behovet av att fokusera på tillgänglighetsarbetet inom scenkonsten. Kulturrådets tillgänglighets- arbete bör dock även fortsättningsvis röra hela det sektorsområde som myndigheten ansvarar för.

4.5.17 Kulturell mångfald

Resultat

Regeringen lägger stor vikt vid att kulturpoli- tiken kan bidra till ett samhälle präglat av mångfald. Internationalisering av kulturlivet och en ökad etnisk och kulturell mångfald inom kulturen är därför centralt för den poli- tik regeringen bedriver på kulturområdet och mål finns uppsatta för att uppnå detta.

Myndigheterna och institutionerna inom kulturområdet har under 2006 gjort insatser under det s.k. Mångkulturåret. Inför 2006 satte regeringen som mål att kulturutövande och kulturutbud ska vara en angelägenhet för fler och upplevas som jämlikt och tillgängligt för alla samt att den etniska och kulturella mångfalden inom det offentligt finansierade kulturutbudet ska öka. De resultatredovis-

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

ningar som lämnats till regeringen från myn- digheter och institutioner gällande Mångkul- turåret visar på en genomgående hög ambitionsnivå. Många processer för att uppnå målen kan sägas ha startat under året, t.ex. vad gäller ett aktivt publikarbete för att nå nya grupper och ett diversifierat utbud. Reger- ingen framhåller värdet av att se långsiktigt på processer som dessa och följer utvecklingen noga (se även Politikens inriktning).

Samordnaren för Mångkulturåret (dir. 2004:169) lämnade i juli 2007 slutbetänkandet Mångfald är framtiden (SOU 2007:50). I detta redogörs för erfarenheterna från året − ett antal goda exempel lyfts särskilt fram − samt lämnas förslag till hur ett långsiktigt arbete för att uppnå en större mångfald i kulturlivet kan uppnås.

Några av de slutsatser som samordnaren drar är att fria aktörer som är specialiserade på frågor om mångfald ska få större ansvar och mer resurser för att arbeta med frågorna. Sam- ordnaren lägger också fram konkreta förslag riktade till 23 utvalda kulturinstitutioner och myndigheter för hur just de ska arbeta för ökad mångfald.

Dessa förslag syftar alla till att uppnå ett ökat internationellt utbyte, ett större eget ansvar för frågan om etnisk och kulturell mångfald från kulturinstitutionerna, en utveckling av metoder som används för att arbeta för ökad mångfald och en enklare väg in i kultursektorn för fler aktörer.

Statens kulturråd lämnar årligen bidrag till verksamheter som främjar etnisk och kulturell mångfald och till s.k. mångkulturella organisa- tioner. För 2006 fördelades ett särskilt bidrag om 3 miljoner kronor för insatser under Mångkulturåret. Utöver det fördelar Kultur- rådet sedan 2002 årligen medel för regionala konsulenter för mångkultur. I dag finns dessa i åtta län (Stockholm, Södermanland, Skåne, Västra Götaland, Västmanland, Jämtland, Västerbotten och Blekinge). Konsulenternas uppdrag är att på regional nivå stimulera en utveckling som tar tillvara det mångkulturella samhällets skiftande uttrycksformer. Tidigare var detta bidrag kopplat till individuella tjäns- ter, men fr.o.m. hösten 2006 kan Kulturrådet även ge medel för regional verksamhet i annan form som vill uppnå samma syfte, dvs. att det regionala kulturlivet ska spegla samhällets

etniska och kulturella mångfald vad gäller såväl utbud, publik som utövare.

Statens kulturråd har också i uppdrag att stödja och främja de nationella minoriteternas språk och kultur. Sedan 2002 lämnas för detta ändamål ett allmänt kulturstöd. För 2006 för- delades cirka 8 miljoner kronor. För bidrag till samisk kultur och samiska organisationer för- delades samma år drygt 14 miljoner kronor, inklusive bidrag avsatt för Sàmi Teàhter. Från och med 2006 har Institutet för språk och folkminnen i uppdrag att utveckla och främja vården av nationella minoritetsspråk och sär- skilda medel har tillskjutits för detta inom ramen för myndighetens anslag.

Analys och slutsatser

Myndigheter och institutioner har under 2006 arbetat aktivt för att stärka den etniska och kulturella mångfalden. Utifrån de redovis- ningar som lämnats får måluppfyllelsen anses vara god. Kultur är ett viktigt instrument i det lokala utvecklingsarbetet i stadsdelar som präglas av utanförskapet. Regeringen anser att det nu är nödvändigt att arbeta fram långsik- tiga strategier inom området.

4.5.18 Kulturlivets internationalisering

Resultat

Med utgångspunkt i den tidigare regeringens skrivelse Kulturlivets internationalisering (skr. 2005/06:188) har myndigheter inom kultur- området på regeringens uppdrag redovisat åtgärder för att främja en fortsatt internatio- nalisering av verksamheten.

Statens kulturråd har i mars 2007 presente- rat en plan för internationell verksamhet under åren 2007–2010. Planen fokuserar på förbätt- rad omvärldsbevakning, utökat samarbete och samordning mellan relevanta internationella aktörer inom olika politikområden, tydligare kriterier för bidragsgivning till internationella kulturändamål samt utveckling av ett interna- tionellt perspektiv i rådets hela bidragsgivning.

Konstnärsnämndens arbete med internatio- nellt kulturutbyte för konstnärer inom alla myndighetens konstområden gör internatio- naliseringen till en självklar del av verksam-

heten. Under året har nämnden speciellt arbe- tat med att utveckla formerna för internationaliseringen av dansområdet och formområdet. Den väletablerade och fram- gångsrika utbytesverksamheten inom bild- konstområdet Iaspis har utgjort förebild för utvecklingen av den internationella verksam- heten inom dansområdet medan arbetet med formområdet utvecklas inom ramen för Iaspis.

Stiftelsen Svenska Filminstitutet och Svenska institutet har i november 2006 redo- visat ett uppdrag att gemensamt planera, sam- ordna och utvärdera insatser för information om och spridning av svensk film i utlandet. Syftet är att genom en rationell arbetsfördel- ning mellan de båda instituten förstärka den svenska filmens närvaro internationellt. Insti- tuten föreslår att de tillsammans inrättar en permanent samrådsgrupp som möts regelbun- det för planeringen av svensk films närvaro i utlandet.

Vidare har Filminstitutet i augusti 2007 redovisat en strategi för hur svensk film ska få ökat genomslag internationellt. Filminstitutet kommer bl.a. att öka samarbetet med den svenska filmbranschen och internt mellan institutets berörda avdelningar. Även Filmin- stitutets kontakter med viktiga utländska fes- tivaler och med utländsk press kommer att intensifieras.

En översyn av Sveriges utsända kulturråds geografiska placering har genomförts med syfte att bättre motsvara de kulturpolitiskt relevanta behoven. Kulturråden är nyckelper- soner i det internationella kulturutbytet, både för att sprida information om svensk kultur utomlands och för att hämta hem kulturella och kulturpolitiska idéer och impulser till Sverige.

Analys och slutsatser

Den process som initierats genom skrivelsen Kulturlivets internationalisering (skr. 2005/06:188) har fortsatt, vilket bl.a. innebär att alla kulturmyndigheter ska driva interna- tionaliseringen som en integrerad och självklar del av verksamheten.

I inkomna uppdragsredovisningar har cen- trala aktörer ytterligare förtydligat sina respektive roller och uppgifter. Statens kultur- råds plan för internationell verksamhet 2007–

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

2010 utgör en god grund för fortsatta insatser på myndighetsnivå när det gäller samordning, bidragsgivning m.m. Rådets internationella omvärldsbevakning bör i första hand syfta till ett effektivt utnyttjande av bidragsmedlen.

I det fortsatta arbetet för internationalise- ring är kulturens relation till biståndspolitiken och relevanta politikområden en central fråga. Vissa centrala aktörers internationella ansvar bör preciseras och särskilda insatser bör göras på vissa angelägna områden.

4.5.19 Europeiska unionen

Resultat

Det löpande EU-arbetet på kulturområdet domineras av ramprogrammen för kultur respektive för den audiovisuella sektorn (MEDIA-programmet). Kulturprogrammet omfattar alla konst- och kulturområden utom de audiovisuella medierna film, tv och video.

Det tidigare kulturprogrammet, Kultur 2000, löpte under perioden 2000–2006 och den totala budgeten var på 237 miljoner euro. 30 länder deltog i programmet. Under 2006 till- delades projekt med svenska aktörer ca 1,8 miljoner euro. Alla kulturprojekt är samar- betsprojekt vilket innebär att summan repre- senterar hela stödet till ett projekt med flera parter från minst tre länder varav minst en svensk ingår.

MEDIA-programmet ger stöd till den europeiska audiovisuella industrin i syfte att stärka dess konkurrenskraft och öka sprid- ningen av europeiska verk. Det tidigare pro- grammet löpte under perioden 2001–2006 och hade en totalbudget på 513 miljoner euro. Svenska projekt har under 2006 erhållit ca 2,6 miljoner euro i stöd från programmet.

Under 2006 fattades beslut om nya rampro- gram på kultur- och medieområdena, vilka trädde i kraft den 1 januari 2007. Det nya pro- grammet Kultur 2007–2013 har en öppen inriktning och är en fortsättning på det hittills löpande programmet. Budgeten är satt till ca 400 miljoner euro för perioden 2007–2013.

Det nya MEDIA 2007-programmet är en sammanslagning av de två tidigare program- men och omfattar stöd till utveckling, distri- bution och marknadsföring av europeisk film.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Budgetramen för perioden 2007–2103 är ca 755 miljoner euro.

EU-kommissionen betonade under våren 2007 i ett meddelande om kultur att tre områ- den ses som prioriterade: interkulturell dialog och kulturell mångfald, kulturens kraft som katalysator för kreativitet och kulturens roll som ett inslag i unionens internationella rela- tioner.

EU fördelar även medel från strukturfon- derna till projekt med kulturanknytning. Under 2006 har EU inom olika insatsområden bidragit med totalt ca 210 miljoner kronor till svenska projekt med kulturanknytning vilket är en kraftig ökning med 93 miljoner kronor jämfört med föregående år. EU-stödet förde- lar sig så att det för de geografiska målen 1 och 2 uppgår till ca 138 miljoner kronor, för Växt- kraft Mål 3 ca 33 miljoner kronor samt för gemenskapsinitiativen Urban II, Leader+ och Interreg III A, ca 40 miljoner kronor. De nya förordningarna för strukturfonderna inför programperioden 2007–2013 trädde i kraft den 1 januari 2007.

Analys och slutsatser

Strukturfonderna spelar en allt större ekono- misk roll och stödet har nästan fördubblats från föregående år när det gäller projekt med kulturanknytning. Sverige fortsätter att hävda sig väl i MEDIA-programmet medan den svenska delaktigheten i kulturprogrammet är något svagare. Regeringens målsättning att öka internationellt och interkulturellt utbyte inom de statliga institutionerna antyder att det finns ett behov av kompetensförstärkning inom detta område.

Ur ett övergripande perspektiv är det viktigt att notera att interkulturell dialog och kulturell mångfald prioriteras allt högre och står i sam- klang med UNESCO-konventionen om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar från 2005.

4.5.20 Nordiska ministerrådet

Resultat

Totalt omfattade budgeten för det nordiska kultur- och mediesamarbetet 2006 ca

198 miljoner kronor. Av detta bidrog Sverige med drygt 32 procent. De största budgetpos- terna var de två fonderna som delar ut stöd till projekt: Nordiska kulturfonden och Nordiska film- och TV-fonden. Under 2006 fördelade Nordiska kulturfonden bidrag på drygt 30 miljoner kronor till 271 projekt. Nordiska film- och TV-fonden bidrog bl.a. med stöd till produktion och distribution av 31 långfilmer, 4 kortfilmer och 27 dokumentärfilmer. En ny struktur för det nordiska kultur- och medie- samarbetet trädde i kraft fullt ut fr.o.m. 1 januari 2007. Den tidigare sektoriella inrikt- ningen med många institutioner övergår till stor del i tematiska satsningar med tidsavgrän- sade program. Tre program har inrättats: ett mobilitets- och residensprogram med stöd till resor, vistelser och nätverksbyggande inom alla konstarter, ett konst- och kulturprogram för professionella kulturaktörer samt ett pro- gram för att stimulera ökad kvalitet och utbud av nordiskproducerade datorspel för barn och unga på nordiska språk. För att öka dialogen med aktörerna anordnar ministerrådet löpande Nordiska kulturforum med olika tema, t.ex. om konstsamarbete eller litteratur och över- sättningar.

Analys och slutsatser

Målsättningen med strukturreformen är att det nordiska samarbetet ska vara mer flexibelt och öppet för nya arbetsformer, samt bättre kunna svara mot de behov som kulturlivet i Norden har, både nationellt och internatio- nellt. Sverige kommer under 2008 att vara ordförande i Nordiska ministerrådet. Den viktigaste uppgiften blir att arbeta vidare med utvecklingen av den nya strukturen, i synner- het när det gäller de nya programmen och dialogen med aktörerna inom kultur- och mediesektorerna.

4.5.21 Unesco

Resultat

Sverige och flertalet medlemsländer i EU samt EU-gemenskapen som sådan ratificerade respektive anslöt sig till konventionen om främjande av och skydd för mångfalden av

kulturyttringar i slutet av 2006. Konventionen trädde i kraft den 19 mars 2007 och redan har det hänvisats till konventionen i olika interna- tionella sammanhang. En partskonferens har ägt rum där bl.a. ledamöterna i konventionens regeringskommitté utsågs. Denna kommitté ska i sin tur utarbeta riktlinjerna för en fond samt förbereda arbetet med implementeringen av konventionen.

Huvuddragen i konventionen syftar till att konsolidera medlemsländernas rätt att föra en kulturpolitik till stöd för den kulturella mångfalden och att aktivt verka för internatio- nellt kulturutbyte samt allas tillgång till kultu- rell mångfald. Konventionen uttrycker också en internationell solidaritet med utvecklings- länderna.

Inom ramen för Unescos världsarvsarbete har under åren 2005–2006 en periodisk rap- portering genomförts av de svenska världsarv som skrevs in på Världsarvslistan åren 1991– 1996. Rapporteringen som sker vart sjätte år till Unesco har utförts av Riksantikvarieäm- betet i samarbete med de enskilda världsarven.

Analys och slutsatser

Konventionen om främjande av och skydd för mångfalden av kulturyttringar kommer med stor sannolikhet bli ett än mer refererat dokument i internationella sammanhang. Konventionen är främst ett policydokument i syfte att sätta den kulturella mångfalden i cent- rum. Innehållet balanserar kulturella intressen och handelsintressen genom att respektera redan ingångna åtaganden och handelsavtal. På vilket sätt konventionen kommer att påverka framtida internationellt arbete kommer att visa sig först när konventionen prövas.

4.5.22 Europarådet

Resultat

Insatserna på kulturarvsområdet har skett i enlighet med arbetsprogrammet för styrkom- mittén (CDPAT) för perioden 2006–2007. Kulturarvsarbetet i styrkommittén har under året bland annat skett mot bakgrund av den nya ramkonventionen för kulturarvet, The Framework Convention on the Value of

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Cultural Heritage for Society. Framför allt har arbetet kännetecknats av den tvärsektoriella syn på kulturen som innebär att den ska ses som en resurs i samhällsutvecklingen och knytas till främjandet av mänskliga rättigheter och ett hållbart brukande av kulturarvet.

Riksantikvarieämbetet har under 2006 del- tagit med en representant i styrkommittén, i koordineringen av samarbetsprojektet Euro- pean Heritage Days och i Europarådets data- basprojekt HEREIN med syfte att öka och underlätta kontakterna mellan kulturarvsin- stitutioner i Europa.

Styrkommittén för kulturfrågor (CDCULT) hade sitt årliga möte i slutet av april 2006. Vid mötet rapporterades bl.a. från Interkulturellt Forum med fokus på interkul- turell dialog mellan olika generationer och från samarbetet mellan Europarådet och the Arab Leaque Educational Cultural and Scientific organisation (ALECSO) om konfliktförebyg- gande insatser.

Analys och slutsatser

Kulturarvssamarbetet har fördjupats mot bak- grund av den nya ramkonventionen för kul- turarvet och kännetecknas av ett mera tvär- sektoriellt arbetssätt med hållbarhetsperspektiv. Genom Riksantikvarie- ämbetets expertmedverkan har viktiga kultur- arvsinsatser gjorts i flera av Europarådets arbetsgrupper och projekt.

Vidare har frågor med fokus på interkultu- rell dialog fått en allt större betydelse i kultur- samarbetet.

4.5.23 Regional tillväxtpolitik

Resultat

Kulturen har en viktig roll för utvecklings- kraften runt om i Sverige.

Under 2007 har regeringen beslutat om en nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007– 2013. Ett nationellt och åtta regionala struk- turfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning i Sverige har vidare tagits fram. Strategin och programmen är av stor betydelse för regionernas utvecklingsarbete

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

samt för möjligheten att finansiera sina utvecklingsinsatser med medel från EU:s strukturfonder, dvs. både från regionalfonden samt från socialfonden. I strategin har reger- ingen lyft fram bl.a. kulturområdets betydelse och potential för regionernas utveckling. Kulturens roll för en breddad näringslivsbas har även lyfts fram i regeringens handlings- program för tillväxt och sysselsättning 2006– 2008 inom ramen för Europeiska unionens Lissabonstrategi.

Analys och slutsats

Regeringen har i strategin och programmen möjliggjort för regionerna att arbeta med kulturen som regional utvecklingsfaktor. Det är angeläget att stat och kommun gemensamt arbetar aktivt och strategiskt med denna fråga och att samverkan mellan kulturområdet och näringslivet kan vidareutvecklas.

Regeringens arbete med kulturen som regi- onal utvecklingsfaktor ligger väl i linje med det arbete som pågår i EU om utvecklingen av kulturens betydelse för ekonomi och syssel- sättning och de s.k. kreativa näringarna.

4.5.24Regional fördelning av statens stöd till kultur

Att göra kulturen tillgänglig för så många som möjligt är en viktig målsättning för kulturpo- litiken. För att ge en bild av hur olika län får del av de statliga kulturmedlen redovisar Sta- tens kulturråd sedan 1998 de statliga kulturin- satserna i ett regionalt perspektiv. Följande redovisning bygger på Kulturrådets rapport Kulturen i siffror 2007/3 Statliga kulturinsat- ser 2006 i regionalt perspektiv, och är ett led i ett pågående utvecklingsarbete.

Under 2006 uppgick de statliga kulturut- gifterna inom utgiftsområde 17 till ca 6,1 mil- jarder kronor, eller 669 kronor per invånare i landet. Utöver detta tillkommer t.ex. bidrag till kulturverksamhet från bl.a. Stiftelsen framtidens kultur, Boverket, Allmänna arvs- fonden och EU:s strukturfonder. Räknas dessutom landstingens och kommunernas kulturbudgetar in blir givetvis kulturutgifterna i Sverige ännu större.

I sin rapport lyfter Statens kulturråd särskilt fram sju myndigheter/institutioner inom det statliga kulturområdet som fördelar direkta bidrag till länen; Statens kulturråd, Riksantik- varieämbetet, Riksarkivet, Konstnärsnämnden, Svenska Filminstitutet, Nämnden för hem- slöjdsfrågor och Talboks- och punktskrifts- biblioteket. Tillsammans fördelade dessa drygt 2 miljarder kronor, eller i genomsnitt 252 kro- nor per invånare. Störst sammanlagda bidrags- summa per invånare fick Gotlands län (816 kronor/invånare), följt av Västernorrlands län (730 kronor/invånare) och Jämtlands län (459 kronor/invånare). Minst sammanlagda bidragssumma per invånare fick Hallands län (144 kronor/invånare) och Jönköpings län (145 kronor/invånare). Fördelningen mellan samtliga län visas i kartbilden nedan.

När det gäller den sammanlagda bidrags- summan, utan att fördela den per invånare, gick för de flesta av ovanstående myndigheter och institutioner, den största bidragssumma till något av storstadslänen. Även när det gäller den totala summan har Hallands län fått minst bidrag.

Karta 4.1. Statliga kulturbidrag till länen 2006, fördelat per invånare

Den myndighet som fördelar mest statliga kulturmedel är Statens kulturråd. Av Kultur-

rådets bidrag på totalt 1,9 miljarder kronor redovisas nästan 1,4 miljarder som regionala, vilket är en ökning med 100 miljoner kronor jämfört med 2005. Ökningen beror främst på satsningen på sysselsättningsåtgärder inom kultursektorn, det s.k. Accessprojektet.

De medel som Kulturrådet fördelade direkt till länen under 2006 presenteras per konstom- råde i tabell 4.4.

Av tabellen framgår att störst summa per invånare lades på teaterområdet (i genomsnitt 61,5 kronor/invånare). Minst summa, beräk- nat i kronor per invånare, fördelades till områ- det bildkonst och form (2,4 kronor/invånare).

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

På musikområdet är skillnaderna mellan länen stora. Statens kulturråd gav 2006 knappt 180 kronor per invånare till Gotlands län, medan invånarna i Stockholms län fick knappt 5 kronor i genomsnitt. Samma förhållanden märks inom området museer och konsthallar. Där var bidragsnivåerna per invånare ca 125 kronor för Gotlands län respektive 10 kronor för Stockholm. Kulturrådets bidrag till teater- området som fördelas direkt till länen gav flest kronor per invånare till Västerbotten (knappt 130 kronor), medan Jönköpings läns invånare fick lägst belopp (knappt 9,5 kro- nor/invånare).

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tabell 4.4 Fördelning av bidrag från Kulturrådet 2006 efter län och konstområde (kronor per invånare)1

Län	Teater	Dans	Musik	Bibliotek	Litteratur	Bildkonst	Museer och	Konstom-	Totalt
					och	och form	konsthallar	rådesöver-
					kulturtid-			gripande
					skrifter
Stock-	52,0	4,2	4,9	4,2	3,6	2,7	10,0	6,5	88,2
holm

Uppsala	50,9	0,7	46,1	3,4	3,0	0,1	17,0	0,8	122,0

Söder-	10,4	1,0	49,6	4,9	3,9	4,7	22,6	8,2	105,3
manland

Öster-	68,6	0,4	70,1	6,4	2,6	0,1	20,2	0,7	169,0
götland

Jönköping	9,4	0,5	40,0	4,8	3,5	0,1	23,5	0,4	82,1

Kronoberg	52,4	0,6	56,4	1,9	5,2	0,3	37,0	1,0	155,0

Kalmar	31,7	0,5	45,8	9,7	4,0	16,1	38,1	1,0	146,9

Gotland	76,1	10,7	177,9	14,0	3,8	4,1	125,0	7,9	419,5

Blekinge	50,0	0,7	56,8	16,8	2,7	-	43,8	1,6	172,5

Skåne	73,1	13,9	53,3	5,5	3,5	2,4	16,0	4,4	172,1

Halland	16,1	1,3	31,7	3,9	2,1	1,0	29,2	1,9	87,2

Västra	117,3	3,4	43,5	3,1	4,7	3,0	22,9	4,0	201,9
Götaland

Värmland	62,4	3,4	59,5	12,9	4,5	1,5	35,0	3,6	182,9

Örebro	27,7	0,8	68,8	6,6	4,3	1,1	26,4	5,2	141,0

Västman-	26,8	1,0	56,7	11,6	3,7	0,9	15,8	3,9	120,4
land

Dalarna	29,0	0,8	54,0	4,7	2,9	1,0	26,3	5,9	124,6

Gävleborg	25,7	1,3	82,6	4,7	2,6	0,9	25,9	3,3	146,9

Väster-	54,0	27,6	76,1	8,1	3,0	1,2	41,1	21,6	232,6
norrland

Jämtland	41,5	-	96,0	13,3	5,2	2,3	91,2	15,8	265,3

Väster-	129,6	2,9	76,3	19,4	4,9	3,2	45,8	3,2	285,2
botten

Norr-	46,5	1,6	65,4	13,5	7,5	1,5	32,8	6,4	175,1
botten

Genom-	61,5	4,6	45,3	6,1	3,8	2,4	23,7	4,8	152,2
snitt per
invånare

Källa: Statens kulturråd

1 Ett ”–” innebär 0 kronor per invånare.

Riksorganisationerna och nationalscenerna

Tabell 4.5 redovisar antalet föreställningar, utställningar och konserter för riksorganisatio- nerna (Riksteatern, Rikskonserter och Riksut- ställningar) samt på nationalscenerna (Dramaten och Operan). I tabellen ingår endast evenemang genomförda i Sverige. Riksteatern spelade 2 385 föreställningar 2006, varav

Stockholms län (inkl. Södra Teatern) stod för den klart största andelen. Rikskonserter beräknas ha gett 660 konserter under 2006, varav nästan 190 i Stockholms län. Riksutställningar besökte samtliga län, utom Södermanland, Dalarna och Jämtland 2006. Dramaten å sin sida spelade 1 142 föreställningar i Sverige, varav 25 utanför Stockholms län. Operan gav 318 före- ställningar i Sverige under 2006, varav 16 förde- lade på sex län utanför Stockholm.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tabell 4.5 Riksorganisationerna och nationalscenerna. Antal föreställningar, utställningar och konserter 20061

Län	Riksteatern	Riksutställningar	Rikskonserter	Dramaten	Operan
Stockholm	860	11	188	1 117	302
Uppsala	64	1	6	-	2

Södermanland	38	-	55	-	-

Östergötland	69	2	16	-	4
Jönköping	54	3	16	-	-

Kronoberg	52	2	30	-	-

Kalmar	69	3	4	-	-
Gotland	9	1	6	-	-

Blekinge	18	3	13	-	-

Skåne	231	10	51	12	-
Halland	101	2	23	-	-

Västra Götaland	189	16	36	11	1

Värmland	66	3	16	-	-
Örebro	51	3	7	2	-

Västmanland	26	1	32	-	1

Dalarna	84	-	20	-	-
Gävleborg	98	2	34	-	-

Västernorrland	76	3	30	-	-

Jämtland	28	-	4	-	-
Västerbotten	120	3	27	-	6

Norrbotten	82	3	46	-	2

Riket totalt	2 385	72	660	1 142	318

Källa: Statens kulturråd

1 Ett ”–” innebär att inga föreställningar, utställningar eller konserter givits.

Övriga insatser

Ett annat exempel på statliga insatser i landets län är museernas arbete med vandringsutställ- ningar och utlån av föremål, där utlåningsverk- samheten står för den största biten. Under 2006 lånades tusentals föremål ut till låntagare spridda över hela landet. Däremot har endast Tekniska museet och Arbetets museum redovisat att de haft vandringsutställningar. Dessa har samman- lagt visats i nio län.

Under 2006 fördelade Stiftelsen framtidens kultur sammanlagt drygt 35,6 miljoner kronor i bidrag till 197 olika projekt, varav 32 gällde för flera län. Av resterande projekt, som avsåg endast ett län, återfanns den största andelen mottagare i storstadslänen. Räknat per invånare gick däremot störst belopp till Gotlands län, följt av Kalmar län, Skåne län och Kronobergs län. Dalarnas län och Jönköpings län fick inga bidrag 2006.

Allmänna arvsfonden bildades 1928 genom ett riksdagsbeslut i samband med att arvsrätten begränsades. Arvfondsdelegationen, som är en nämndmyndighet inom Regeringskansliet, har till ändamål att främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar och per- soner med funktionshinder, genom att besluta om utbetalning av medel från Allmänna arvsfon- den. Under 2006 delade fonden ut nästan 30 miljoner kronor till 44 projekt med kulturan- knytning i nio län. En stor del av medlen gick till mottagare i de tre storstadslänen. Ser man i stäl- let till summan per invånare fick Västerbottens län störst belopp under 2006.

Boverket fördelade 2006 drygt 10 miljoner kronor i bidrag till icke-statliga kulturlokaler och 23,5 miljoner kronor till allmänna samlingsloka- ler. Under 2006 fick Skåne län mest bidrag för icke-statliga kulturlokaler, medan Stockholms län fick mest bidrag till allmänna samlingslokaler.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

EU:s strukturfonder

Under 2006 fick sammanlagt 273 svenska pro- jekt med kulturanknytning stöd med totalt 210 miljoner kronor genom EU:s strukturfonder. Dessa medlen utgjorde 39 procent av den totala finansieringen av projekten, en ökning med fem procent jämfört med 2005.

Störst sammanlagd bidragssumma från EU:s strukturfonder fick Norrbottens län, följt av Västmanlands län och Skåne län. Tittar man istället på antalet projekt som beviljats stöd återfanns flest i Västra Götalands län (32 stycken) följt av Stockholms län och Gävleborgs län (26 stycken vardera). Antalet projekt i övriga län varierade mellan 2 och 20 stycken.

Analys och slutsatser

Redovisningen av den regionala fördelningen av statens stöd till kultur visar att spridningen av kulturmedlen är stor i landet och att förändring- arna över tid är relativt små. Det beror på att en stor del av medlen fördelas till de regionala kul- turinstitutioner som stat, landsting och kommu- ner har ett gemensamt ansvar för. Sett till den totala summan går en stor del av medlen till de tre storstadslänen, fördelat per invånare är det istället många gånger glesbygdslän som får störst andel av de aktuella medlen.

Statens kulturråd och Regeringskansliet bedriver ett kontinuerligt utvecklingsarbete avseende redovisningen av den regionala fördel- ningen av statens stöd till kultur. En strävan är att utifrån ett regionalt perspektiv redovisa allt offentligt stöd till kultur. Med hänsyn till att förändringarna över tid är relativt små avser regeringen att i fortsättningen lämna denna redovisning i budgetpropositionen vartannat år.

4.5.25Redovisning av vissa kulturinstitutioners hyror

Regeringen lämnar härmed den redovisning av kulturinstitutionernas hyreskostnader som framgår av tabell 4.6. Införandet av fri entré vid de centrala museerna medför att hyreskostna- dernas andel av anslagen är mindre 2005 och 2006 än vad den skulle ha varit annars till följd av kompensationen som berörda institutioner erhållit. För Arkitekturmuseet och Moderna

museet som införde fri entré redan 2004 inträdde denna effekt 2004.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tabell 4.6 Hyreskostnader m.m. för vissa kulturinstitutioner under 2004–2006

Institution	Hyreskostnad inkl. uppvärmning och					Anslag		Hyreskostnad inkl.			Förändring i
			el					uppvärmning och el, andel av			procentenheter
									anslag
	2004	2005		2006	2004	2005	2006	2004	2005	2006	2004–2006
Riksteatern	21 731	20 935		20 662	247 004	248 525	253 093	8,8%	8,4%	8,2%	-0,6%

Operan	55 266	53 990		53 956	327 780	330 298	338 347	16,9%	16,3%	15,9%	-1,0%

Dramaten	29 902	30 015		30 344	188 899	190 221	194 414	15,8%	15,8%	15,6%	-0,2%
Dansens hus	10 310	8 151		8 228	20 764	20 645	21 015	49,6%	39,5%	39,2%	-10,4%

Rikskonserter	9 650	9 666		9 751	66 527	66 857	67 787	14,5%	14,4%	14,4%	-0,1%

Riksarkivet och
landsarkiven	115 354	117 152		117 741	292 438	304 467	313 521	39,4%	38,5%	37,6%	-1,8%
Institutet för språk och
folkminnen 1	4 694	4 747		5 281	29 972	29 618	35 835	15,7%	16,0%	14,7%	-1,0%
Riksantikvarieämbetet	35 600	40 982		37 843	186 502	191 547	195 416	19,1%	21,4%	19,4%	+0,3%
Statens historiska museer	22 217	16 539		19 575	71 527	77 783	79 477	31,1%	21,3%	24,6%	-6,5%
Nationalmuseum med
Prins Eugens
Waldemarsudde	29 328	28 500		32 672	70 370	88 753	93 171	41,7%	32,1%	35,1%	-6,6%
Naturhistoriska
riksmuseet	49 751	49 966		47 748	128 535	148 885	151 280	38,7%	33,6%	31,6%	-7,1%
Statens museer för
världskultur	41 563	53 946		55 867	135 962	142 762	139 225	30,6%	37,8%	40,1%	+9,5%
Livrustkammaren och
Skoklosters slott med
Stiftelsen Hallwylska
museet	11 211	11 202		11 007	33 517	42 859	43 550	33,4%	26,1%	25,3%	-8,1%
Statens maritima museer	51 745	52 091		50 189	99 924	103 382	101 862	51,8%	50,4%	49,3%	-2,5%
Arkitekturmuseet	12 368	12 236		12 100	35 297	35 379	35 717	35,0%	34,6%	33,9%	-1,1%
Statens musiksamlingar	13 047	12 040		13 155	41 789	43 239	47 010	31,2%	27,8%	28,0%	-3,2%
Statens försvarshistoriska
museer	25 299	25 248		25 845	59 817	64 323	64 893	42,3%	39,2%	39,8%	-2,5%
Moderna museet	45 793	45 265		45 935	112 883	113 072	114 583	40,6%	40,0%	40,1%	-0,5%
Nordiska museet	27 824	26 067		23 807	97 613	108 612	110 307	28,5%	24,0%	21,6%	-6,9%
Tekniska museet	19 541	18 470		13 100	43 056	41 860	41 015	46,5%	44,1%	31,9%	-14,6%
Arbetets museum	1 932	1 693		1 986	13 184	13 270	14 027	14,6%	12,8%	14,2%	-0,4%
Dansmuseet	3 861	3 744		4 166	8 902	9 451	9 585	43,3%	39,6%	43,5%	+0,2%
Drottningsholms
teatermuseum	2 678	2 850		2 950	6 952	6 993	7 107	38,5%	40,8%	41,5%	+3,0%
Thielska galleriet	1 080	1 374		1 654	2 632	2 649	2 673	41,0%	51,9%	61,9%	+20,9%
Forum för levande historia	4 687	4 828		5 262	41 830	41 946	40 061	11,2%	11,5%	13,1%	+1,9%

1 Uppgifterna fram till den 1 juli 2006 avser Språk- och folkminnesinstitutet

4.6Revisionens iakttagelser

Riksrevisionen har för Riksutställningar lämnat en invändning för verksamhetsåret 2006. Riksut- ställningar har inte följt god redovisningssed genom att inte redovisa kostnader avseende år 2006 som har uppstått på grund av omlokalise- ringen av verksamheten till Gotland. Om kost-

naderna hade redovisats korrekt skulle de ha haft väsentlig påverkan på myndighetens redovisade resultat. De kostnader som avses utgörs till största delen av kostnader för personalen. Riks- revisionen rekommenderar i en revisionsrapport att Riksutställningar snarast under 2007 beräknar omställningskostnaderna inklusive personal- kostnader och därefter redovisar dessa enligt god

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

redovisningssed. Regeringen förutsätter att Riksutställningar i fortsättningen kommer att beräkna omställningskostnaderna enligt god redovisningssed så att myndighetens löpande redovisning kommer att vara korrekt under 2007 och kommande år.

4.7Politikens inriktning

Inledning

Regeringens utgångspunkt för kulturpolitiken är tilltron till kulturens egenvärde och den kreati- vitet den föder. Ur enskildas engagemang och i mötet mellan människor skapas kulturen. Kultu- rens frihet ska värnas och främjas. Den natio- nella kulturpolitiken ska verka för ett kulturut- bud med bredd och kvalitet i hela landet. Ett levande kulturliv är grunden för det öppna sam- hället. Kulturen utvecklar det civila samhället och håller samtalet levande. Kulturlivet bör präglas av mångfald och öppenhet mot omvärl- den och med respekt för varje människas värde. Kulturens värden ska vara tillgängliga för alla – genom bildningsarbete, genom möjligheter till eget skapande och genom möjligheter att ta del av professionellt konstnärligt skapande. Reger- ingen avser att föra en kulturpolitik som känne- tecknas av långsiktighet, helhetssyn och enga- gemang.

Sverige är på många sätt redan ett gott kultur- land att leva i. Allt fler går på teater och konser- ter, köper böcker, ser på film, går på konstut- ställningar och kurser eller lyssnar på musik. De kulturpolitiska landvinningar som gjorts i Sverige har bidragit till en väl utbyggd institutio- nell infrastruktur inom olika konstområden. Ett nät av museer, konsthallar och scenkonstinstitu- tioner finns över hela landet. Dialogen mellan stat, regioner och kommuner och samsynen om det gemensamma åtagandet för kulturpolitiken har varit framgångsrik. De statliga konstnärspo- litiska insatserna betyder mycket för det vitala konstklimatet.

Men mycket av den organisation och de institutioner som kulturpolitiken bygger på har vuxit fram under omständigheter som i hög grad skiljer sig från det som präglar vår tid. Kulturpo- litiken ställs också nu inför flera nya viktiga upp- gifter. Regeringen vill medverka till att kulturpo- litiken, utifrån kulturens egenvärde, förnyas och utvecklas. Att slå vakt om tidigare landvinningar

får inte utesluta en kulturpolitisk förnyelse. I direktiven till den kulturpolitiska kommittén har regeringen uppdragit till utredningen att göra en samlad analys av kulturpolitiken, dess inriktning och arbetsformer (dir. 2007:99).

De satsningar som presenteras här följer den ambitionsnivå och de prioriteringar som reger- ingen redan gett uttryck för.

Barns och ungas rätt till kultur är en kultur- politisk huvudfråga för regeringen. Kultur är viktigt för barns och ungas utveckling och för förståelse av omvärlden. Trygga barn som kän- ner sig hemma i sin historia och i sin kultur utvecklar en förmåga att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Regeringen tar tydligt ställning för barns och ungas rätt till kultur och har höga ambitioner på området. Redan tidigare har regeringen beslutat om en långsiktig satsning av barn- och ungdomskultu- ren genom att öka stödet till de fria grupperna, fortsatt fri entré för barn på de statliga museerna och nytt övergripande mål om ett integrerat barnperspektiv till samtliga institutioner inom kulturområdet.

Vår förståelse av omvärlden bygger på att kulturarvet bevaras och kan förmedlas till fram- tiden. Att på olika sätt trygga våra gemensamma minnen är en nyckelfråga för regeringen och för kulturpolitiken. Mot den bakgrunden förlängs nu satsningen på de s.k. Access-medlen med två år. Regeringen har redan tidigare prioriterat vår- den av kulturarvet genom satsningar på flera museer. Det handlar om att ta ansvar för våra barns tillgång till sin historia. En museikoordi- nator har utsetts i syfte att öka samverkan mel- lan de statliga museerna.

Arbetsmarknaden för kultursektorn – och främst kanske för scenkonsten – kännetecknas av kortare uppdrag och en hög andel frilansande kulturskapare. Regeringen följer därför noga utvecklingen inom den arbetsmarknaden och förstärker den s.k. tredje anställningsformen till att också inkludera musiker samt generellt ytter- ligare bygga ut dansalliansen. Ytterligare insatser för att stimulera goda villkor för kultur och konstnärligt skapande prioriteras. Ett arbete för att åstadkomma regelförenklingar pågår i Regeringskansliet under ledning av Närings- departementet. Arbetet intensifieras för att uppnå en hållbar lösning av pensionsfrågan för de statligt stödda teater-, dans- och musikinsti- tutionerna. Regeringen har i direktiven till den kulturpolitiska kommittén gett i uppdrag att

pröva hur försörjningsmöjligheterna till kul- turskapare kan främjas.

Det ska återspeglas i kulturlivet att vi numera tänker och lever internationellt, i ett globalt samhälle. Dagens Sverige präglas av en ökande mångfald. Kulturen bidrar till ett mer tolerant samhälle och därmed till det svenska samhällets internationalisering, möten mellan olika kulturer inom landet och integrationspolitiken. Med- vetenheten om det egna kulturarvet är viktigt för att förstå och leva sig in i andras villkor och vär- deringsgrunder. Regeringen prioriterar ett inter- kulturellt synsätt som innebär att både majori- tets- och minoritetskulturer berikar varandra.

Skapande skola

I 2007 års ekonomiska vårproposition redo- gjorde regeringen för sin avsikt att återkomma i budgetpropositionen för 2008 med ett förslag till en långsiktig strategi för att stärka barn- och ungdomskulturen.

Regeringen föreslår mot denna bakgrund en långsiktig satsning för barn i grundskolan, kallad Skapande skola-satsningen. Skapande skola-sats- ningen syftar till att barn och ungdomar ska få ökad möjlighet till kulturell delaktighet och eget skapande vilket också bidrar till att nå kun- skapsmålen i skolan. Satsningen innebär en tyd- ligare samordning mellan skolans kunskapsmål och kulturpolitikens mål om barns och ung- domars rätt till kulturell delaktighet och eget skapande. Satsningen omfattar såväl offentliga som fristående skolor.

Målsättningen är att kulturella och konstnär- liga uttryck ska långsiktigt integreras i skolans arbete, vilket också bidrar till att de prioriterade kunskapsmålen nås. Det är även i mötet med professionell kultur som elevernas eget skapande kan ges bästa möjliga mervärde. Skapande skola- satsningen ska tillföra ett starkt kulturellt och pedagogiskt mervärde i skolans arbete och vara ett komplement till annan kulturell och estetisk verksamhet i skolan. Satsningen ska medverka till att bredda den kulturella mångfalden och öka utbytet mellan olika kulturtraditioner. En utgångspunkt för satsningen är att barn och unga ska ha inflytande över de verksamheter som ingår. En ökad samverkan mellan skola och kulturliv ska även vara en del i hela skolans kva- litets- och kompetensutveckling.

I läroplanen för grundskolan anges att ska- pande arbete är en väsentlig del i lärandet och att eleverna ska utveckla sin förmåga till kreativt

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

skapande och få ett ökat intresse för att ta del av samhällets kulturutbud. De estetiska uttrycks- sätten har ett egenvärde men är också vägar till kunskap i olika ämnen.

Det bedrivs ett omfattande arbete med kultur och estetik i landets skolor, men det behövs tyd- ligare mål. Synen på långsiktighet och på vikten av samverkan mellan kultur och skola skiljer sig också åt. Fortfarande saknar många unga tillgång till kultur av hög kvalitet.

Satsningen har bl.a. inspirerats av erfarenhe- terna från den norska satsningen Den kulturelle skolesekken som etablerades 2001. Ytterligare underlag för satsningen är de förslag som lämna- des av Aktionsgruppen för barnkultur i betän- kandet Tänka framåt men göra nu. Så stärker vi barnkulturen (SOU 2006:45). Betänkandet har remissbehandlats och en sammanställning av sva- ren finns tillgänglig i Regeringskansliet.

Av de cirka 200 remissvaren framgår att lan- dets kommuner har en god beredskap inför en statlig satsning på barn- och ungdomskultur i skolan. Svaren visar även på betydande brister vad gäller långsiktighet och samverkan mellan skolan och kulturlivet, vilket Skapande skola- satsningen är utformad för att avhjälpa.

Regeringen har i sin strategi för skapande skola valt att fokusera satsningen på elever i årskurs 7, 8 och 9. Målsättningen är att möjlig- göra ett bredare utbud och ett mer fördjupat arbete med kultur i den åldersgrupp där ung- domarna själva tenderar att efterfråga mer kulturaktiviteter men där skolan ofta saknar till- räckliga resurser. Skapande skola-satsningen innebär att stimulansmedel avsätts till kultur- verksamheter och eget skapande för landets alla elever i grundskolans årskurser 7-9. Den lång- siktiga utformningen av satsningen skapar kon- tinuitet och goda förutsättningar för att bidra till kunskapsmålen. Ett nytt anslag inrättas och föreslås tillföras sammanlagt 55 miljoner kronor. Elevantalet per år skiftar, men med ett räkneex- empel där utgångspunkten är att varje årskull omfattar cirka 100 000 elever, motsvarar det nya stimulansbidraget cirka 175 kronor per elev och år. En skolklass med 22-25 elever kan därmed varje år tillföras Skapande skola-medel på i stor- leksordningen 4 000 kronor. Genom lokal och regional samverkan kan skolor och klasser vid behov samordna sina insatser. Utöver att sats- ningen bidrar till att ungdomar får tillgång till kulturupplevelser i skolan med de positiva

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

effekter det medför bidrar den också till en ökad efterfrågan på professionella kulturskapare.

Skapande skola är en bred satsning med ett minimum av statlig detaljstyrning. Stimulansbi- draget ska fördelas av Statens kulturråd. En för- utsättning och grund för stimulansbidraget är uppföljningsbara handlingsplaner som visar hur man planerar att genomföra och medverka till satsningens målsättningar som ett komplement till redan pågående kulturarbete och estetisk verksamhet i skolan. Stimulansbidraget får inte användas för bidragsmottagarens administra- tionskostnader. Stimulansbidraget förutsätter ingen annan ekonomisk motprestation. Sats- ningen ska utvärderas löpande. Barns och ung- domars synpunkter ska tas tillvara. Statens kul- turråd anvisas medel för fördelning och uppföljning av bidraget.

Skapande skola-satsningen ökar skolors möj- ligheter t.ex. till inköp av professionell kultur- verksamhet, till insatser som främjar ungas eget skapande och till insatser som långsiktigt ökar samverkan mellan skolan och kulturlivet. Varia- tionen är stor i hur medlen kan användas och ska utgå från lokala förutsättningar och behov.

Filmpolitik

Nuvarande filmavtal, 2006 års filmavtal mellan staten, filmbranschen och en rad TV-företag, finansierar stöd till svensk filmproduktion och vissa stöd till distribution och visning. Avtalet gäller t.o.m. utgången av 2010. Stiftelsen Svenska Filminstitutet fördelar avtalets medel och ansva- rar också för de olika filmkulturella insatser som staten finansierar vid sidan av avtalet.

Det är angeläget att mångfalden i filmutbudet, i synnerhet utbudet av kvalitetsfilm, kan värnas och utvecklas. Filminstitutet genomför en över- syn av de olika stöd institutet fördelar, i syfte att stöden ska få så stor effekt som möjligt.

Filminstitutet har på regeringens uppdrag i en rapport redovisat den digitala biografutveck- lingen, främst när det gäller biografer på mindre orter. Av rapporten framgår att det numera finns en internationell teknisk standard för digital bio, men att utvecklingen i andra avseenden alltjämt har varit avvaktande. I Filminstitutets rapport föreslås ett statligt stöd för digitalisering av 100 biografer, i syfte att initiera en utveckling av digital filmdistribution i landet.

Det är den kommersiella film- och biograf- branschen som bör leda och driva den tekniska utvecklingen på området. Detta är inte en primär

uppgift för den statliga filmpolitiken. Den digi- tala biografutvecklingen är dock en strategiskt viktig fråga som berör flera parter. När den kommersiella film- och biografbranschen påbörjar en digitalisering i större omfattning bör det finnas ett brett intresse, även hos kommuner, det lokala näringslivet och andra, av att värna de biografverksamheter på mindre orter som inte har resurser att digitalisera helt av egen kraft.

Regeringen avser att även fortsättningsvis hålla sig informerad om den digitala biografut- vecklingen i landet, genom ett fortsatt uppdrag till Filminstitutet.

Inom Regeringskansliet kommer under hös- ten 2007 det långsiktiga arbetet med bered- ningen av en ny filmpolitik efter 2010 att påbör- jas.

Insatser till Ingmar Bergmans minne

Efter Ingmar Bergmans bortgång den 30 juli 2007 har det redan stora intresset för regissören och hans verk ökat världen över. För att hedra minnet av Ingmar Bergman och bidra till att bevara och ytterligare tillgängliggöra hans verk i Sverige och internationellt avsätter regeringen 20 miljoner kronor under innevarande år. Medlen ska finansiera en rad insatser inom både film- och teaterområdet. Till de insatser regeringen avser att prioritera hör bl.a. vissa bevarandeinsat- ser samt framställning av nya visningskopior av Ingmar Bergmans filmer på filmarkiven vid Svenska Filminstitutet och Svenska institutet, digitalisering av Stiftelsen Ingmar Bergmans arkiv, en internationell teaterfestival i arrange- mang av Dramaten samt bidrag för Dramatens inköp av rättigheter för att kunna framföra Ingmar Bergmans verk för en svensk teater- publik. Regeringen kommer att fördela medlen mellan de olika ändamålen.

Allianser på teater-, dans- och musikområdet

Regeringen föreslår att den s.k. alliansmodellen på teater-, dans- och musikområdet byggs ut. Avsikten är att utveckla matchning och arbets- förmedling, samt att stimulera den konstnärliga utvecklingen på området. Därmed bidrar allian- serna till att förbättra arbetsmarknaden för scen- konstnärer.

Alliansmodellen finns för närvarande på tea- ter- och dansområdet. Regeringens förslag inne- bär att dansalliansen byggs ut och att en ny musikallians inrättas. Anställningsvillkoren i musikalliansen bör i likhet med övriga allianser

regleras i ett avtal mellan arbetsmarknadens par- ter. Regeringen har uppdragit åt Statens kultur- råd att aktivt bistå och samordna de berörda parterna i arbetet med att organisera en musik- allians.

Regeringen beräknar att anslaget 28:2 tillförs 30 miljoner kronor fr.o.m. 2008 för utbyggnaden av alliansmodellen. Det ankommer på regeringen att fördela medlen mellan den utbyggda dans- alliansen och den nya musikalliansen och att ange de närmare villkoren för verksamheterna.

Pensioner på scenkonstområdet

Pensionsfrågorna vid de statligt stödda teater-, dans- och musikinstitutionerna som omfattas av den s.k. PISA-förordningen (2003:56) om tjänstepension och tjänstegrupplivförsäkring för vissa arbetstagare med icke statlig anställ- ning, är komplexa. De svåröverskådliga effek- ter som regelverket och finansieringen kan ge upphov till skapar en osäkerhet hos berörda institutioner och anställda. En starkt bidragande orsak till effekterna är att det stat- liga tjänstepensionssystemet som ligger till grund för PISA-förordningen är svårt att applicera på de villkor som gäller för persona- len på området. Sammantaget behövs ett tjänstepensionssystem som är anpassat till de speciella förhållanden och villkor som råder för området. Det är mot den bakgrunden nöd- vändigt att bredda den tidigare aviserade för- djupningen av arbetet med pensionsfrågorna inom detta område. Regeringen avser därför att tillsätta en särskild utredning med uppgift att se över pensionsförhållandena för området.

Med början 2007 har scenkonstinstitutionerna övergått till att betala månadsvisa och institu- tionsspecifika pensionspremier till Statens pen- sionsverk (SPV) för sina anställda, jämfört med tidigare år när premierna beräknades utifrån en modell som jämnade ut kostnaderna över hela sektorn. Från och med 2008 ska dessutom medel som avsatts för att täcka kostnader för tjänste- pensioner och kompletterande ålderspensioner inkluderas i scenkonstinstitutionernas verksam- hetsbidrag. Fördelningen grundar sig på kända uppgifter per den 31 augusti 2007.

Biblioteksersättningen

Regeringen har godkänt en överenskommelse med Sveriges Författarförbund m.fl. om biblio- teksersättningen för åren 2008 och 2009. Enligt

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

överenskommelsen ska grundbeloppet för hem- lån av originalverk vara 126 öre för 2008 och 129 öre för 2009, vilket är en höjning med 4 resp. 3 öre jämfört med nivån för 2007. Medelsberäk- ningen utgår från den senaste slutgiltigt fast- ställda biblioteksstatistiken från 2005. Den totala biblioteksersättningen för 2008 beräknas till 121,6 miljoner kronor.

Access – vård, bevarande och tillgängliggörande av kulturarvet

Satsningen på att vårda, bevara och tillgänglig- göra kulturinstitutioners samlingar, föremål och arkivalier, det s.k. Accessprojektet, är nu inne på sitt andra år. Mer än 1 000 personer har anställts med de medel som avsatts. Satsningen skulle ha upphört vid utgången av 2007, men arbetet har fallit väl ut och satsningen bör förlängas under ytterligare två år. Flera institutioner har anmält att ytterligare tid och resurser behövs för att i första hand fullfölja projekt som inletts under 2006 och 2007. Regeringen beräknar mot denna bakgrund att 75 miljoner kronor tillförs anslaget under 2008 och 25 miljoner kronor under 2009 för en tidsbegränsad förlängning av Accesspro- jektet.

Försvarets kulturarv

Under utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet gör regeringen bedömningen att delar av Försvarsmaktens museiverksamhet bör föras över till utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid. I samband med detta föreslås att sammanlagt 30 miljoner kronor förs över till anslag 28:27 Centrala museer: Myndig- heter, för bidragsgivning till ett antal museiverk- samheter runt om i landet som kommer att ingå i ett museinätverk med utgångspunkt i det kalla kriget. Regeringen kommer att besluta om vilka museiverksamheter som ska ingå i nätverket samt de närmare formerna för bidragsgivningen.

Kyrkoantikvarisk ersättning

Svenska kyrkan får viss ersättning av staten för kulturhistoriskt motiverade kostnader i samband med vård och underhåll av de kyrkliga kultur- minnena. Riksdagen har tagit ställning till den kyrkoantikvariska ersättningens storlek t.o.m. 2009.

Under 2008 kommer diskussionerna mellan staten och Svenska kyrkan att formaliseras inför ett ställningstagande till den kyrkoantikvariska ersättningens storlek efter 2009.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Uppdragsarkeologisk verksamhet

Regeringens utgångspunkt är att det ska finnas en effektiv konkurrens på det uppdragsarkeolo- giska området. En särskild utredare har gjort en översyn av vissa frågor på området (SOU 2005:80). Utredaren har bl.a. föreslagit att Riks- antikvarieämbetets avdelning för arkeologiska undersökningar (UV) skiljs från myndigheten.

Frågan om hur en marknad för effektiv kon- kurrens på området ska fungera behöver ytterli- gare övervägas. En analys ska därför göras för att pröva det nuvarande undantaget från lagen (1992:1528) om offentlig upphandling i 2 kap. lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. Där- efter avser regeringen att ta ställning till utred- ningens förslag och återkomma till riksdagen.

Kulturbebyggelseutredningen

Kulturbebyggelseutredningens betänkanden De norrländska kyrkstäderna (SOU 2003:81) och K-märkt (SOU 2004:94) bereds i Regerings- kansliet. Regeringen avser att lämna en proposi- tion under 2008.

Operan

I 2007 års ekonomiska vårproposition beräknar regeringen Operans anslag ökas med 10 miljoner kronor fr.o.m. 2010 för att finansiera bl.a. ett nytt teatermaskineri. Beräkningen utgår från att Operans investering i ett nytt teatermaskineriet ska finansieras genom ett lån.

Operan genomför sedan 2004 ett angeläget arbete för att uppnå större kostnadseffektivitet, för att minska de fasta kostnaderna och för att minska sin ekonomiska sårbarhet vid olika omvärldsförändringar.

För att Operan fortsatt ska kunna vara den ledande institutionen inom sitt område och hävda sig väl i jämförelse med de främsta sce- nerna utomlands, behöver det samtidigt finnas ett ekonomiskt utrymme för konstnärliga sats- ningar, inte minst när det gäller Operans arbete för att nå nya generationer. Regeringen avser mot denna bakgrund att förstärka bidraget till Operan under 2007 med 10 miljoner kronor. Denna engångsvisa ökning av bidraget behöver följas upp med en nivåhöjning av anslaget inför 2009 med 7 miljoner kronor.

Prins Eugens Waldemarsudde

Verksamheten vid Prins Eugens Waldemarsudde har under flera år delvis finansierats genom uttag av donationskapitalet, vilket är långsiktigt ohåll-

bart. Från museets sida bedrivs ett arbete för att minska verksamhetens kostnader och öka dess intäkter. Regeringen föreslog i tilläggsbudget för 2007 en ökning av bidraget för innevarande år med 2 030 000 kronor. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag.

Denna engångsvisa ökning av bidraget behö- ver dock följas upp med en nivåhöjning av ansla- get fr.o.m. 2008. Regeringen beräknar en ökning av bidraget till verksamheten vid Prins Eugens Waldemarsudde med 3 miljoner kronor fr.o.m. 2008. Regeringen avser också att se över den nuvarande organisationen där Prins Eugens Waldemarsudde är en del av myndigheten Nationalmuseum med Prins Eugens Walde- marsudde.

Statens museer för världskultur

Verksamheten vid myndigheten Statens museer för världskultur är trots tidigare åtgärder ännu inte i ekonomisk balans. Myndigheten genomför därför under 2007 verksamhetsförändringar för att minska sina kostnader, samtidigt som det finns behov av en ytterligare ökning av det stat- liga bidraget. Regeringen bedömer att dessa åtgärder sammantaget är nödvändiga för att långsiktigt uppnå ekonomisk stabilitet och minskad sårbarhet för myndigheten.

Regeringen beräknar mot denna bakgrund att Statens museer för världskultur fr.o.m. 2008 anvisas ytterligare 3 miljoner kronor per år. Regeringen avser också att utvärdera satsningen på ett Världskulturmuseum i Göteborg.

Flygvapenmuseum

Statens försvarshistoriska museer planerar för en ombyggnad av Flygvapenmuseum i Linköping. Genom ombyggnaden av museet kan verksam- heten utvecklas, från att vara ett museum för främst flygentusiaster, till ett museum som vän- der sig till en bredare målgrupp. Statens för- svarshistoriska museer för samtal med näringsli- vet och Linköpings kommun om en gemensam finansieringslösning. Regeringen beräknar 5 miljoner kronor fr.o.m. 2008 för en ombyggnad av Flygvapenmuseum i Linköping.

Moderna museet

Som ett led i firandet av Moderna museets 50- årsjubileum 2008 har museet för avsikt att komplettera sina samlingar med verk av kvinn- liga konstnärer för att utjämna den övervikt av manliga konstnärer som samlingarna i dag har.

Detta avses motsvara de inköp som gjordes på 1960-talet under namnet ”Önskemuseet”. Målet är nu att till ”Det andra önskemuseet” köpa in konstverk av kvinnliga konstnärer. Regeringen stödjer denna strävan efter jämställdhet i muse- ets samlingar och har beslutat att under 2007 bevilja Moderna museet ett engångsbidrag om 5 miljoner kronor för inköp av konst av kvinnliga konstnärer.

Nämnden för hemslöjdsfrågor

Nämnden för hemslöjdsfrågor fördelar statligt stöd till bl.a. Svenska Hemslöjdsföreningars Riksförbund (SHR). Förbundet, som organise- rar ideella länshemslöjdsföreningar, och lokala föreningar, har under flera år successivt förbru- kat sitt eget kapital för att finansiera verksam- heten. Samtidigt har förbundet genomfört åtgär- der för att sänka sina kostnader och är därför numera en kostnadseffektiv organisation. För att SHR ska kunna bedriva sin verksamhet på oför- ändrad nivå, beräknar regeringen att anslaget 28:17 tillförs 1 miljon kronor fr.o.m. 2008.

Rooseum

I enlighet med en skrivelse presenterad för regeringen i oktober 2006 planerar Malmö stad för den framtida verksamheten på Rooseum. Planen innefattar ett finansiellt och verksam- hetsmässigt samarbete mellan Malmö stad, Region Skåne och staten. Diskussioner pågår med Moderna museet om att som en av flera aktörer vara involverad i verksamheten, bl.a. som kvalitetsgarant för den framtida satsningen. För- utsättningar för att projektet ska realiseras är bl.a. att nödvändiga resurser skjuts till och att lokalerna håller en tillfredställande säkerhetsnivå. Satsningen ligger väl i linje med målsättningen att sprida de statligt finansierade verksamheterna i hela landet. Regeringen beräknar mot denna bakgrund att 3 miljoner kronor avsätts för Roo- seums kommande verksamhet.

Kroumata

Kroumata är en slagverksensemble med sex till- svidareanställda musiker vars verksamhet hittills har inrymts i Rikskonserters organisation. Ensemblen är uppsagd eftersom det inte är för- enligt med Rikskonserters uppdrag att ha anställda musiker. Det är regeringens bedömning att Kroumata spelar stor roll för kulturlivet, både i ett nationellt och internationellt perspektiv. Därutöver har ensemblen också betydelse bl.a.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

för barn- och ungdomsverksamhet i Stockholm. Staten bör därför tillsammans med lokal och regional part möjliggöra en fortsatt verksamhet för ensemblen, efter det att dess anknytning till Rikskonserter upphör vid utgången av augusti 2008. Regeringen beräknar mot denna bakgrund att högst 700 000 kronor under 2008 och högst 2 miljoner kronor fr.o.m. 2009 bör avsättas förut- satt att framtida organisationsform och medfi- nansiering är utklarad. Regeringen avser att ge Kulturrådet i uppdrag att i samarbete med berörda arbeta vidare med dessa frågor och få en lösning till stånd.

Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna

Stiftelsen har 2006 och 2007 tillförts 2,5 miljoner kronor per år i särskilda tillskott för att upprätt- hålla sin verksamhetsnivå. Brist på leveranser av material att konservera och tillgängliggöra har dock skapat obalanser på metallsidan. Reger- ingen är därför inte beredd att tillföra ytterligare medel utöver den anslagsbas som gäller för bidraget till stiftelsen. Regeringen avser också att se över den nuvarande verksamheten med Kul- turarvs-IT.

Museum för scen- och musiksamlingarna

Utredningen om scenkonstens dokumentation lämnade i juli 2006 sitt betänkande Klenoder i tiden (SOU 2006:68). Betänkandet har remiss- behandlats. Överlag finns det ett betydande stöd bland remissinstanserna för utredningens för- slag.

Förslaget innebär ett sammanförande av museer och samlingar inom teater-, dans- och musikområdet. Statens musiksamlingar föreslås få ett vidgat uppdrag att säkerställa såväl doku- mentationen inom hela området som bättre för- utsättningar för utställningsverksamhet. Även föreställningsverksamheten vid Drottning- holmsteatern berörs i utredningen. Regeringen har för avsikt att tillsätta en särskild förhandlare för den fortsatta beredningen med berörda institutioner och att återkomma till riksdagen i ärendet under 2008.

Översyn på begravningsområdet

Regeringen avser att under hösten 2007 tillkalla en utredare med uppdrag att se över vissa frågor på begravningsområdet, bl.a. frågan om begrav- ningsombud, nya gravskick samt frågan om vari- ationerna i avgiftssatser för begravningsavgift.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Etnisk och kulturell mångfald

I den ekonomiska vårpropositionen föreslogs en särskild satsning för att främja etnisk och kultu- rell mångfald med 10 miljoner kronor åren 2008–2010.

Kommittén för samordning av Mångkultur- året 2006 har nyligen lämnat sitt betänkande Mångfald är framtiden (SOU 2007:50). Mot bakgrund av utredningens arbete avser reger- ingen att prioritera insatser för att utveckla internationella kontaktnät och konstnärligt utbyte med hjälp av den kompetens som finns i landet genom ökade flerkulturella erfarenheter. De närmare riktlinjerna för stödet kommer att bestämmas av regeringen. Remissbehandlingen avslutas i november 2007.

Internationell verksamhet och internationellt sam- arbete

Kulturen har fått en allt större roll i relationsska- pandet med andra länder, inom områden som Sverigefrämjandet, demokratifrämjandet och utvecklingssamarbetet. Kulturens och mediernas roll för utvecklingen av demokrati och yttran- defrihet blir alltmer tydliga. Målen för kulturpo- litiken respektive utrikespolitiken kan samman- falla här.

Konsekvensen av denna utveckling är att kulturskaparna både bör och ska få ta större plats i det internationella samtalet. Kulturpolitiskt motiverade projekt ger långsiktiga utrikespoli- tiska effekter.

Kultursamarbete spelar en viktig roll för ömsesidigt kunskapsutbyte och en demokratisk samhällsutveckling. En betydande del av det statliga stödet till internationellt kulturutbyte utgörs av biståndsmedel.

Statens kulturråd har fortsatt uppdraget att arbeta för en internationalisering inom hela verk- samhetsområdet med omvärldsbevakning, sam- ordning, bidragsgivning och information.

Regeringen vill särskilt framhålla vikten av att Kulturrådet stärker samarbetet med aktörer inom biståndspolitiken och inom andra relevanta politikområden. Vidare ska rådet fortsatt arbeta för att integrera ett internationellt perspektiv i rådets hela bidragsgivning. För att främja ett ökat internationellt kulturutbyte beräknar regeringen att rådet tillförs ytterligare 3 miljoner kronor för internationell kulturverksamhet. Aktörer som inte redan får statligt verksamhets- stöd bör härvid beaktas liksom möjligheten till uppbyggnad av långsiktiga internationella nät-

verk. Verksamheten vid Statens kulturråd bör också kontinuerligt effektiviseras i syfte att för- stärka rådets insatser för den internationella och interkulturella kulturverksamheten.

Konstnärsnämndens internationella utbytes- verksamhet bör utvecklas vidare. Regeringen avser därför att stärka de insatser för internatio- nellt utbyte på dansområdet, som inletts 2007, öka utbytet för konstnärer som arbetar med musik, teater och film samt stödja en internatio- nell satsning på konsthantverket som tidigare utvecklats inom ramen för projektet Craft in Dialog. För ändamålet beräknar regeringen att sammanlagt 4 miljoner kronor avsätts för inter- nationellt konstnärsutbyte.

För att stärka det internationella utbytet inom litteraturområdet föreslår regeringen nya insat- ser. Förslaget redovisas närmare nedan.

Det är viktigt att Sverige spelar en aktiv roll i det internationella samarbetet på kulturområdet, främst i förhållande till närområdet och inom EU. I det internationella arbetet är det också av stor betydelse att arbeta med klara och tydliga prioriteringar.

De viktigaste arbetsuppgifterna för Reger- ingskansliet på det internationella området under det närmaste året är förberedelserna för ord- förandeskapen i Nordiska ministerrådet 2008 och i EU:s ministerråd hösten 2009. Det nor- diska ordförandeskapet på kulturområdet kom- mer att ha kreativitet som ett ledord. Frågor som gäller t.ex. barns och ungas skapande i skolan och kreativa näringar kommer att prioriteras. Ytterligare en viktig uppgift blir att vidareut- veckla den nya strukturen för kultursamarbetet, i synnerhet de nya programmen och dialogen med aktörerna inom kultur- och mediesektorerna.

När det gäller EU-arbetet domineras detta av planeringen inför ordförandeskapet i EU:s ministerråd hösten 2009. Kommissionen har i maj 2007 lämnat Meddelande om en europeisk agenda för en kultur i en alltmer globaliserad värld.

Från maj till november 2008 är Sverige ord- förande i Europarådets ministerkommitté.

Läsfrämjande insatser

Att främja läsning och intresset för litteratur är en prioriterad fråga för regeringen, där kultur- och skolpolitiken har gemensamma mål. Genom Statens kulturråd fördelas stöd till folk- och skolbibliotekens inköp av främst barn- och ung- domslitteratur och läsfrämjande insatser. De

läsfrämjande insatserna tar till vara olika aktörers initiativ och utveckling av nya samarbetsformer. I syfte att bl.a. stödja utvecklingen av nya meto- der för att stimulera intresset för litteratur och läsning beräknar regeringen att det statliga stö- det till läsfrämjande insatser ökar med 3 miljoner kronor fr.o.m. 2008.

En utvecklad strategi för att främja läsandet kommer även att ingå i en kommande översyn av de litteraturpolitiska insatserna (jfr rskr. 2006/07:75).

Bibliotek

De avgiftsfria biblioteken har en viktig roll för att främja läsandet och nå nya grupper av läsare. Biblioteken kan även erbjuda kunskap och information. Det finns stora utvecklingsmöjlig- heter för biblioteken i framtidens samhälle. För att stärka bibliotekens roll och säkerställa till- gängligheten i framtiden i samhället avser reger- ingen att under mandatperioden utvärdera bibli- otekslagen.

Jämställdhet

Kommittén för jämställdhet inom scenkonstom- rådet lämnade i april 2006 sitt betänkande Plats på scen (SOU 2006:42). Betänkandet har remissbehandlats. En sammanställning av remissvaren finns tillgänglig i Regeringskansliet.

Kulturlivet ska präglas av jämställdhet. Regeringen kommer att genomföra satsningar för att bidra till en mer jämställd scenkonst och kultursektor. Tre miljoner kronor kommer att avsättas under tre år för satsningar eller projekt inom främst scenkonstområdet som verkar sti- mulerande och stödjande i arbetet med att uppnå en mer jämställd scenkonst. Dessutom har Sta- tens kulturråd, Konstnärsnämnden och Jämo fått i uppdrag att vart tredje år gemensamt redo- visa en fördjupad analys av jämställdheten inom scenkonstområdet.

Av det stöd som Delegationen för fördelning av statsbidrag till kvinnors organisering och jäm- ställdhetsprojekt fördelar avsätts 3 miljoner kro- nor under en treårsperiod för jämställdhetspro- jekt som genomförs av organisationer inom kultursektorn.

Kulturpolitisk översyn

Regeringen har i juni 2007 tillsatt en kommitté för att utifrån kulturens egenvärde se över kul- turpolitiken, dess inriktning och arbetsformer (dir. 2007:99). Målen för kulturpolitiken ska

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

prövas. Kommittén ska bl.a. behandla behovet av förändringar i de nationella målen för kulturpo- litiken och möjligheterna till utveckling och för- nyelse av det kulturpolitiska samspelet mellan staten, landstingen och kommunerna. Ytterligare områden som kommittén ska överväga är möj- ligheten att tydliggöra statens långsiktiga upp- gifter och åtagande på kulturområdet, förutsätt- ningar för att bredda ansvaret för kulturverksamheter i samhället hos både offent- liga organ och enskilda aktörer samt priorite- ringar för statens insatser bl.a. för hur kulturpo- litiken kan samspela med andra relevanta samhällsområden. En målsättning bör också vara att stärka kulturpolitikens samverkan med andra politikområden såsom utbildningspolitiken, näringspolitiken och folkhälsopolitiken.

Mot bakgrund av att kulturlivet finansieras till en förhållandevis liten omfattning av enskilda medel, ingår även i uppdraget att göra en fördju- pad probleminventering av orsakerna till dessa förhållanden, med utgångspunkten att den enskilda finansieringen inom kulturlivet bör öka. Kommittén ska också behandla den statliga för- valtningsorganisationen inom kulturområdet, det statliga institutionsväsendet samt de statliga stödordningarna. Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2008.

Omlokaliseringar på kulturområdet

Omlokaliseringen av Riksutställningars och Riksantikvarieämbetets verksamheter från Stockholm till Gotland ska vara slutförd i december 2007 respektive 2008. Myndigheterna har avtalat om förhyrning av nyuppförd byggnad i Visby. Riksutställningar flyttar in i de nya lokalerna från december 2007 och Riksantikva- rieämbetet från oktober 2008.

Omlokaliseringen medför stora påfrestningar och betydande merkostnader för myndighe- terna, bl.a. beroende på deras behov av special- anpassade lokaler och ökade kostnader för transporter. För att täcka vissa kostnader relate- rade till omlokaliseringen avsätter regeringen 13 miljoner kronor till Riksutställningar för 2007 och 7 miljoner kronor för 2008, samt 23 miljo- ner kronor till Riksantikvarieämbetet för 2008. Därutöver har det tidigare aviserats att myndig- heterna ska kompenseras för den engångspremie som en särskild pensionsersättning medför.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Ökad samverkan mellan kultur och näringsliv

Kulturen har fått och får allt större betydelse för företags och regioners utveckling. En ökad sam- verkan mellan kulturskapare och näringsliv kan öka kvinnors och mäns entreprenörskap i kul- tursektorn och stärka näringslivets konkurrens- kraft. Genom att öka kompetensflödet mellan natur, kultur samt kulturarv och regioners när- ingsliv skapas goda förutsättningar för innova- tiva och attraktiva miljöer med nytänkande, vil- ket främjar en hållbar tillväxt både vad gäller upplevelseinriktad verksamhet, kreativa näringar liksom mer traditionella tillverknings- och tjänstenäringar. Ett utvecklat samarbete mellan närings-, regionala tillväxt- och kulturpolitiken har påbörjats. Näringsdepartementet och Kul- turdepartementet kommer att inleda en dialog med aktörer inom kulturområdet och näringsliv under hösten 2007.

Samverkan mellan natur- och kulturmiljösekto- rerna och de areella näringarna

En helhetssyn på landskapet är viktig för hela Sveriges utveckling och innovationskraft på landsbygd såväl som i stad. Detta förutsätter bl.a. ett dynamiskt näringsliv på landsbygden som ger sysselsättning liksom en attraktivt livs- och boendemiljö där landskapets natur- och kultur- värden värnas. För en god livsmiljö i städerna är frågor om grönstruktur och tillgång till tätorts- nära natur- och kulturvärden betydelsfull. Regeringen anser att det är viktigt att utarbeta tvärsektoriella samarbetsformer med ett brett ansvarstagande hos och samverkan mellan sam- hällets olika delar, när det gäller naturvärden, kulturvärden och sociala värden.

Internationellt litteratursamarbete samt statens stöd till En bok för alla AB

Regeringens bedömning: Det statliga stödet till internationellt utbyte och samarbete på littera- turområdet bör förstärkas fr.o.m. 2008. Statens kulturråd bör få i uppdrag att ansvara för stödet till översättning av svensk litteratur och utveckla det internationella litteratursamarbetet. Staten bör inte ingå ett nytt avtal med En bok för alla AB fr.o.m. 2008.

Ärendet och dess beredning: Inom Kultur- departementet har en promemoria utarbetats med förslag om ett nytt statligt stöd till interna- tionellt utbyte och samarbete på litteraturområ- det. Stödet föreslogs fördelas av ett centrum för svensk litteratur, som utvecklas inom ramen för nuvarande Bokbranschens Finansieringsinstitut AB (BFI). Med anledning av detta föreslogs också vissa lagändringar. I promemorian före- slogs även att staten inte ska ingå ett nytt avtal med En bok för alla AB när det nuvarande avta- let mellan parterna löper ut den 31 december 2007. Förslagen har remissbehandlats. En sam- manställning av remissvaren finns tillgänglig i Regeringskansliet.

Remissinstanserna: Förslaget om att återin- föra och förstärka stödet till översättning av svensk litteratur till andra språk har ett brett stöd bland remissinstanserna. Även förslaget om ökade insatser för läsfrämjande har ett brett stöd bland remissinstanserna. Flera instanser framför dock invändningar mot den föreslagna organisa- tionsformen och pekar bl.a. på riskerna för intressekonflikter. Vidare finns invändningar mot att centret på sikt skulle få ett läsfrämjande uppdrag på nationell nivå. Kritik riktas även mot förslaget att staten inte ska ingå ett nytt avtal med En bok för alla AB.

Skälen för regeringens bedömning: Att stärka den svenska litteraturens ställning i utlan- det är ett viktigt led i internationaliseringen inom litteraturområdet. Samtidigt behöver det kulturpolitiska perspektivet utvecklas och för- tydligas. Mot denna bakgrund anser regeringen att det statliga stödet till översättning av svensk litteratur till andra språk bör återinföras och för- stärkas fr.o.m. 2008.

I enlighet med promemorians förslag bör det statliga stödet till översättning av svensk littera- tur inte endast omfatta skönlitteratur (prosa, lyrik och dramatik) utan även facklitteratur samt i ökad utsträckning barn- och ungdomslitteratur. Även ett bidrag till provöversättningar av svensk litteratur bör inrättas inom ramen för stödord- ningen. Den närmare regleringen för översätt- ningsstödet utformas av regeringen.

Resebidrag och stipendier utgör ett värdefullt komplement till översättningsstödet i det inter- nationella litteratursamarbetet. Regeringen avser därför att även förstärka det statliga stödet till internationell utbytesverksamhet för författare, översättare m.fl. Stödet till internationellt utbyte för författare och översättare m.fl. bör fördelas

av Sveriges Författarfond. Det är av största vikt att insatserna för det internationella litteratur- samarbetet hänger ihop och samordnas. Samar- betsformer mellan Statens kulturråd och Sveriges Författarfond bör därför utvecklas.

Förslaget om ett nytt centrum för svensk lit- teratur tog fasta på att det internationella litte- ratursamarbetet kräver ett helhetsgrepp. Samti- digt byggde det på att centrets internationella uppdrag på sikt skulle kunna förenas med natio- nella uppgifter. Då flertalet remissinstanser stäl- ler sig tveksamma till förslaget bedömer reger- ingen att det i nuläget inte är möjligt att skapa en samlad aktör utan betydande förändringar av den föreslagna organisationsformen. Regeringen avser därför att ge Statens kulturråd i uppdrag att ansvara för stödet till översättning av svensk lit- teratur till utomnordiska språk och utveckla det internationella litteratursamarbetet. Kopplingen till rådets övriga bidragsgivning på litteraturom- rådet är stark och bör tas till vara. Samtidigt är synligheten gentemot omvärlden en viktig förut- sättning för det internationella litteratursamar- betet. För att uppnå ett så bra resultat som möj- ligt bör verksamheten ges en tydlig egen profil inom myndigheten.

För översättningsstöd och internationellt utbyte på litteraturområdet beräknar regeringen sammanlagt 7 miljoner kronor per år fr.o.m. 2008. Statens kulturråd och Sveriges Författar- fond anvisas medel för att hantera stödinsat- serna.

För Svenska institutets del innebär detta att litteraturen fortsättningsvis jämställs med andra konstarter i den Sverigefrämjande verksamhet som syftar till att stärka bilden av Sverige i utlan- det. Samverkan mellan Svenska institutet och Statens kulturråd samt med andra aktörer på lit- teraturområdet är angeläget för ett gott samlat resultat.

Mot bakgrund av bokmarknadens positiva utveckling och den förstärkning av läsfrämjande insatser som föreslås i årets budgetproposition anser regeringen att staten inte ska förnya avtalet med En bok för alla AB.

Regeringens förslag: 1 och 14 §§ lagen (1992:318) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom Kulturdepartementets verksamhetsområde upp- hävs.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Ärendet och dess beredning: I den nämnda promemorian om internationellt litteratursam- arbete föreslogs ändringar i lagen om överläm- nande av förvaltningsuppgifter på Kulturdepar- tementets område. Promemorian har remiss– behandlats. Lagändringarna är av sådan enkel beskaffenhet att Lagrådets yttrande inte behöver inhämtas.

Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.

Remissinstanserna: Ingen av remissinstan- serna har framfört specifika synpunkter på lag- förslagen.

Skälen för regeringens förslag: Bokbran- schens Finansieringsinstitut AB (BFI) admini- strerade fram till 2002 det statliga stödet till bokhandeln med stöd av 1 § lagen om överläm- nande av förvaltningsuppgifter inom Kulturde- partementets verksamhetsområde. Eftersom BFI inte längre har denna uppgift bör bestämmelsen upphävas.

I 14 § samma lag regleras de myndighetsut- övande uppgifter som utförts av Svenska språk- nämnden. Verksamheten i nämnden upphörde helt i april 2007, efter det att en ny organisation för den statliga språkvården genomförts med verkan från och med den 1 juli 2006 (prop. 2005/06:2, bet. 2005/06:KrU4, rskr. 2005/06:89). Eftersom verksamheten upphört bör bestämmelsen upphävas.

4.8Budgetförslag

4.8.128:1 Statens kulturråd

Tabell 4.7 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	47 644		sparande	-407
2007	Anslag	47 762	1	Utgifts-	47 914
2007	Anslag	47 762	1	prognos	47 914
2008	Förslag	47 948
2009	Beräknat	49 053	2

2010	Beräknat	50 324	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna propo- sition.

2Motsvarar 47 948 tkr i 2008 års prisnivå.

3Motsvarar 47 948 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslaget används för Statens kulturråds förvalt- ningskostnader. Statens kulturråd är en central förvaltningsmyndighet inom kulturområdet som

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

ska följa utvecklingen och ge ett samlat underlag för den statliga kulturpolitiken samt bistå reger- ingen med genomförandet av denna. I den upp- giften ligger en skyldighet att verka för samord- ning av och effektivitet i de statliga åtgärderna och därigenom främja utvecklingen av kultur- verksamheten. Statens kulturråd handlägger ärenden som rör teater, dans, musik, konst, museer, utställningar, litteratur, folkbibliotek, folkbildning och folkrörelser. Sedan 2002 har Statens kulturråd i uppdrag att årligen dela ut ett internationellt litteraturpris till Astrid Lindgrens minne. Statens kulturråd har ett sektorsansvar för handikappfrågor med anknytning till sitt verksamhetsområde. Vidare är Statens kulturråd statistikansvarig myndighet för kulturstatistiken.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Statliga utställningsgarantier

Statens kulturråd hanterar verksamheten med statliga utställningsgarantier. Verksamheten finansieras med avgifter och eventuella överskott redovisas på statsbudgetens inkomstsida under inkomsttitel 2511 Expeditions- och ansöknings- avgifter.

Tabell 4.8 Statliga utställningsgarantier

Tusental kronor

	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
	inkomsttitel	som får		(intäkt–
	(som inte får	disponeras		kostnad)
	disponeras)
Utfall 2006	0	845	845	0
Prognos 2007	0	1 000	1 000	0

Budget 2008	0	1 000	1 000	0

Regeringens överväganden

Tabell 4.9 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 28:1 Statens kulturråd

Tusental kronor

	2008	2009	2010

Anvisat 2007 1	47 762	47 762	47 762
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	356	1 465	2 740
Beslut	-170	-174	-178

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt
Förslag/beräknat anslag	47 948	49 053	50 324

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

För genomförande av undersökningar av lev- nadsförhållanden (ULF och Barn-ULF) minskas anslaget med 170 000 kronor fr.o.m. 2008. Det under utgiftsområde 9 uppförda anslaget 18:1

Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. ökas med motsvarande belopp.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 47 948 000 kronor anvisas under ansla- get 28:1 Statens kulturråd för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 49 053 000 kronor respektive 50 324 000 kronor.

4.8.228:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete

Tabell 4.10 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	234 005		sparande	2 184
2007	Anslag	281 305	1	Utgifts-	258 710
2007	Anslag	281 305	1	prognos	258 710
2008	Förslag	208 588

2009	Beräknat	210 288	2
2010	Beräknat	210 288	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna propo- sition.

2Motsvarar 210 288 tkr i 2008 års prisnivå.

3Motsvarar 210 288 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslaget används för bidrag till en rad skilda ändamål på kulturområdet.

Regeringens överväganden

Tabell 4.11 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete

Tusental kronor

	2008	2009	2010

Anvisat 2007 1	261 305	261 305	261 305
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	50	50	50
Beslut	7 056	8 756	8 756

Överföring till/från andra
anslag	-59 823	-59 823	-59 823

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	208 588	210 288	210 288

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Regeringen avser att ge Statens kulturråd i upp- drag att pröva förutsättningar för en fortsatt verksamhet vid Moomsteatern i Malmö. En för- utsättning för ett statligt bidrag fr.o.m. 2009 är att samfinansiering sker med lokal eller regional part. Under 2008 hanteras ett eventuellt statligt stöd inom anslag 28:2.

Regeringen föreslår att anslaget tillförs 30 miljoner kronor per år fr.o.m. 2008 för en utbyggnad av den s.k. alliansmodellen inom dans- och musikområdet. Vidare tillförs anslaget 10 miljoner kronor för främjande av etnisk och kulturell mångfald under åren 2008–2010.

Regeringen beräknar att anslaget tillförs 3 miljoner kronor för Statens kulturråds interna- tionella verksamhet.

Till följd av omprioriteringar inom politikom- rådet minskas anslaget med 11,9 miljoner kro- nor. Regeringen ser fördelar med en minskad grad av detaljstyrning av anslaget. Regeringen avser därför att fortsättningsvis minska andelen öronmärkta medel inom anslaget och i högre grad överlämna till Statens kulturråd att göra prioriteringar.

Av det reformutrymme som skapades på anslaget 2007 omprioriteras 24,044 miljoner kronor inom politikområdet.

Med anledning av att bidrag till tjänstepensio- ner och kompletterande ålderspensioner ska ingå i scenkonstinstitutionernas ordinarie verksam- hetsbidrag och omläggningen till individuellt debiterade premier minskas anslaget med 59,823 miljoner kronor.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 208 588 000 kronor anvisas under anslaget 28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 210 288 000 kronor respektive 210 288 000 kronor.

4.8.328:3 Nationella uppdrag

Tabell 4.12 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	2 952		sparande	0
2007	Anslag	1 952	1	Utgifts-	1 917
2007	Anslag	1 952	1	prognos	1 917
2008	Förslag	1 952

2009	Beräknat	1 952
2010	Beräknat	1 952

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna propo- sition.

Under anslaget beräknas medel för tidsbegrän- sade nationella uppdrag. Under treårsperioden 2006–2008 är Skånes Arkivförbund innehavare av det nationella uppdraget inom arkivområdet och Ung scen/öst vid Östgötateatern i Linköping inom området barn- och ungdoms- teater.

Regeringens överväganden

Tabell 4.13 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 28:3 Nationella uppdrag

Tusental kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	1 952	1 952	1 952

Förändring till följd av:

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag

1 952

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Mot bakgrund av riksdagens tillkännagivande kommer en utvärdering av de nationella uppdra- gen att genomföras. Under tiden för utvärde- ringen sker en omprioritering inom politikom- rådet av den del av anslaget som avser vilande nationella uppdrag. För 2007 och 2008 motsva-

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

rar neddragningen knappt 6 miljoner kronor. För 2009 uppgår neddragningen till knappt 8 miljoner kronor.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 1 952 000 kronor anvisas under ansla- get 28:3 Nationella uppdrag för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 1 952 000 kronor respektive 1 952 000 kronor.

4.8.428:4 Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel

Tabell 4.14 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	151 057		sparande	0
2007	Anslag	152 583	1	Utgifts-	142 117
2007	Anslag	152 583	1	prognos	142 117
2008	Förslag	158 353

2009	Beräknat	164 307	2
2010	Beräknat	171 084	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna propo- sition.

2Motsvarar 158 353 tkr i 2008 års prisnivå.

3Motsvarar 158 353 tkr i 2008 års prisnivå.

Enligt lagen (1996:1414) om försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning genom- förs under perioden den 1 januari 1997– 31 december 2010 en försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning i Skåne län. Det regionala självstyrelseorganet i Skåne län har från Statens kulturråd övertagit uppgiften att besluta om fördelningen av statsbidrag till regio- nal kulturverksamhet mellan den 1 juli 1998 och den 31 december 2010. Anslagets ändamål är att finansiera denna försöksverksamhet.

Regeringens överväganden

Tabell 4.15 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 28:4 Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel

Tusental kronor

	2008	2009	2010

Anvisat 2007 1	152 583	152 583	152 583
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	1 190	6 972	13 553
Beslut	-9 870	-10 241	-10 664

Överföring till/från andra
anslag	14 450	14 993	15 612

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	158 353	164 307	171 084

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Med anledning av ändrade regler för avdragsrätt för mervärdesskatt minskas anslaget med 9,87 miljoner kronor.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 158 353 000 kronor anvisas under anslaget 28:4 Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 164 307 000 kronor respektive 171 084 000 kro- nor.

4.8.528:5 Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus, Svenska rikskonserter och Drottningholms slottsteater

Tabell 4.16 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	874 656		sparande	0
2007	Anslag	898 962	1	Utgifts-	871 064
2007	Anslag	898 962	1	prognos	871 064
2008	Förslag	926 071

2009	Beräknat	958 357	2
2010	Beräknat	989 581	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna propo- sition.

2Motsvarar 932 831 tkr i 2008 års prisnivå.

3Motsvarar 940 387 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslaget används för bidrag till sex riksinstitu- tioner på teater-, dans- och musikområdet: Operan, Dramaten, Riksteatern, Svenska riks- konserter, Dansens Hus och Drottningholms slottsteater. Operan och Dramaten är national- scener för opera och balett respektive talteater. Nationalscenerna drivs genom två av staten hel- ägda aktiebolag – Kungliga Operan AB och Kungliga Dramatiska Teatern AB. Riksteatern bedriver turnerande teaterverksamhet och är organiserad som en ideell förening med regionala och lokala arrangörsföreningar, samt en central enhet med producerande, förmedlande och främjande uppgifter. Svenska rikskonserter är en av staten bildad stiftelse som har till uppgift att främja utvecklingen av musiklivet i hela landet genom kompletterande musikproduktion, ser- vice till musiklivet och presentation av svensk musik i utlandet. Dansens Hus är en stiftelse bildad av de institutioner som har större fasta dansensembler samt Danscentrum och Dans- museet. Stiftelsens ändamål är att främja och utveckla den samtida dansen, främst genom att ta emot svenska och utländska dansgästspel. Denna verksamhet samfinansieras med Stockholms stad. Statsbidrag till Stiftelsen Drottningholms Teatermuseum utgår för att anordna teaterföreställningar, konserter eller lik- nande arrangemang på slottsteatern.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tabell 4.17 Ekonomisk redovisning för 2006

Tusental kronor

	Anslag	Avgifter	Bidrag	Summa
				intäkter
Operan	346 527	53 932	22 875	423 334

Dramaten	194 414	32 279	12 260	238 953

Riksteatern	257 416	33 422	20 050	310 888

Dansens Hus	21 015	17 938	8 282	47 235

Svenska
rikskonserter	68 903	16 680	10 964	96 547

Drottningholms
slottsteater	7 621	3 226	4 855	15 702

Summa	895 896	157 477	79 286	1 132 659

Regeringens överväganden

Tabell 4.18 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 28:5 Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus, Svenska rikskonserter och Drottningholms slottsteater

Tusental kronor

	2008	2009	2010

Anvisat 2007 1	898 962	898 962	898 962
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	6 924	31 713	54 313
Beslut	-12 215	-5 604	2 211

Överföring till/från andra
anslag	32 400	33 287	34 095

Övrigt
Förslag/beräknat anslag	926 071	958 357	989 581

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Operan

Under 2007 avser regeringen att bevilja Operan ett engångsbidrag på 10 miljoner kronor för fortsatt utveckling av den konstnärliga verksam- heten.

Mot bakgrund av bedömningen i avsnitt 4.8 Politikens inriktning beräknar regeringen vidare att Operans bidrag ökar med 7 miljoner kronor per år fr.o.m. 2009 samt ytterligare 10 miljoner kronor fr.o.m. 2010. Med anledning av att bidrag till tjänstepensioner och kompletterande ålders- pensioner ska ingå i scenkonstinstitutionernas ordinarie verksamhetsbidrag och omläggningen till individuellt debiterade premier ökar bidraget med 34 357 000 kronor. Därutöver ökar bidraget till Operan 2008 till följd av pris- och löneom- räkningen med 2 708 000 kronor.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Dramaten

Med anledning av att bidrag till tjänstepensioner och kompletterande ålderspensioner ska ingå i scenkonstinstitutionernas ordinarie verksam- hetsbidrag och omläggningen till individuellt debiterade premier minskar bidraget med 2 041 000 kronor. Därutöver ökar bidraget till Dramaten på grund av pris- och löneomräkning med 1 554 000 kronor 2008.

Riksteatern

Med anledning av att bidrag till tjänstepensioner och kompletterande ålderspensioner ska ingå i scenkonstinstitutionernas ordinarie verksam- hetsbidrag och omläggningen till individuellt debiterade premier ökar bidraget med 442 000 kronor. Med anledning av omprioriteringar inom politikområdet minskas bidraget med 10 968 000 kronor. Därutöver ökar bidraget till Riksteatern till följd av pris- och löneomräk- ningen med 1 924 000 kronor 2008.

Dansens Hus

Med anledning av ändrade regler för avdragsrätt för mervärdesskatt minskas bidraget med 836 000 kronor. Därutöver ökar bidraget till Dansens Hus till följd av pris- och löneomräk- ningen med 181 000 kronor 2008.

Svenska rikskonserter

Med anledning av ändrade regler för avdragsrätt för mervärdesskatt minskas bidraget med 170 000 kronor. Med anledning av att bidrag till tjänstepensioner och kompletterande ålderspen- sioner ska ingå i scenkonstinstitutionernas ordi- narie verksamhetsbidrag och omläggningen till individuellt debiterade premier minskar bidraget med 358 000 kronor. Därutöver ökar bidraget till Rikskonserters till följd av pris- och löneomräk- ningen med 501 000 kronor 2008.

Drottningholms slottsteater

Med anledning av ändrade regler för avdragsrätt för mervärdesskatt minskas bidraget med 226 000 kronor. Därutöver ökar bidraget till Drottningholms slottsteater på grund av pris- och löneomräkning med 56 000 kronor.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 926 071 000 kronor anvisas under anslaget 28:5 Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus, Svenska rikskonserter och Drottningholms slottsteater för 2008. För 2009

och 2010 beräknas anslaget till 958 357 000 kro- nor respektive 989 581 000 kronor.

4.8.628:6 Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner

Tabell 4.19 Anslagsutveckling

Tusental kronor

2006	Utfall	755 595		Anslags-	1
2006	Utfall	755 595		sparande	1
2007	Anslag	763 228	1	Utgifts-	722 664
2007	Anslag	763 228	1	prognos	722 664
2008	Förslag	755 586

2009	Beräknat	780 617	2

2010	Beräknat	806 275	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna propo- sition.

2Motsvarar 755 586 tkr i 2008 års prisnivå.

3Motsvarar 755 586 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslaget används för bidrag till regional musik- verksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner.

Under anslaget får Statens kulturråd disponera medel för administration. För 2008 får högst 500 000 kronor disponeras.

Regeringens överväganden

Tabell 4.20 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för

28:6 Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner

Tusental kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	763 228	763 228	763 228
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	5 953	31 434	57 554
Beslut	-26 568	-27 448	-28 350
Överföring till/från andra
anslag	12 973	13 403	13 843
Övrigt

Förslag/beräknat anslag	755 586	780 617	806 275

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Med anledning av ändrade regler för avdragsrätt för mervärdesskatt minskas anslaget med 26,568 miljoner kronor.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 755 586 000 kronor anvisas under anslaget 28:6 Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 780 617 000 kronor respektive 806 275 000 kronor.

Regeringens överväganden

Tabell 4.22 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 28:7 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål

Tusental kronor

	2008	2009	2010

Anvisat 2007 1	150 320	150 320	150 320
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2
Beslut	-1 617	-317	-317

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt
Förslag/beräknat anslag	148 703	150 003	150 003

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10).

4.8.728:7 Bidrag till vissa teater-, dans- Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

och musikändamål	2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget.
	Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed
	en pris- och löneomräkning.

Tabell 4.21 Anslagsutveckling

Tusental kronor
2006	Utfall	160 404		Anslags-	6 656
2006	Utfall	160 404		sparande	6 656
2007	Anslag	150 320	1	Utgifts-	143 363
2007	Anslag	150 320	1	prognos	143 363
2008	Förslag	148 703

2009	Beräknat	150 003

2010	Beräknat	150 003

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna propo- sition.

Anslaget används för bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper samt arrangerande musik- föreningar, stöd till produktion och distribution av fonogram, bidrag till viss teaterverksamhet av nationellt intresse. m.m.

Under anslaget får Statens kulturråd disponera medel för administration. För 2008 får högst 1 350 000 kronor disponeras.

Regeringen beräknar att anslaget tillförs 700 000 kronor för Kroumatas verksamhet under 2008. Från och med 2009 beräknas anslaget tillföras 2 miljoner kronor årligen.

Med anledning av ändrade regler för avdrags- rätt för mervärdesskatt minskas anslaget med 2,317 miljoner kronor.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 148 703 000 kronor anvisas under anslaget 28:7 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 150 003 000 kronor respektive 150 003 000 kronor.

4.8.828:8 Bidrag till biblioteksverksamhet

Tabell 4.23 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	46 554		sparande	257
2007	Anslag	47 284	1	Utgifts-	46 689
2007	Anslag	47 284	1	prognos	46 689
2008	Förslag	47 653

2009	Beräknat	49 436	2
2010	Beräknat	51 466	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna propo- sition.

2Motsvarar 47 653 tkr i 2008 års prisnivå.

3Motsvarar 47 653 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslagets ändamål är att finansiera bidrag till regional biblioteksverksamhet. Bibliotekslagen (1996:1596) innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Anslaget används dessutom för bidrag till tre lånecentraler, en invandrarlånecentral samt ett depåbibliotek. Den statliga invandrarlånecen- tralen utgör även bas för det Internationella bib- lioteket som bildades i Stockholm under 2000.

Regeringens överväganden

Tabell 4.24 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 28:8 Bidrag till biblioteksverksamhet

Tusental kronor

	2008	2009	2010

Anvisat 2007 1	47 284	47 284	47 284
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	369	2 152	4 182
Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	47 653	49 436	51 466

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 47 653 000 kronor anvisas under ansla- get 28:8 Bidrag till biblioteksverksamhet för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 49 436 000 kronor respektive 51 466 000 kronor.

4.8.928:9 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter

Tabell 4.25 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	121 451		sparande	2 878
2007	Anslag	124 382	1	Utgifts-	124 979
2007	Anslag	124 382	1	prognos	124 979
2008	Förslag	124 182
2009	Beräknat	124 182

2010	Beräknat	124 182

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna propo- sition.

Anslaget används för stöd till utgivning och dis- tribution av litteratur, stöd för inköp av litteratur till folk- och skolbibliotek, stöd till läsfrämjande insatser, stöd till Expertkommittén för översätt- ning av finskspråkig facklitteratur till svenska, sortimentsstöd till bokhandeln samt ett littera-

turpris till Astrid Lindgrens minne. Anslagets ändamål är även att finansiera utgivning av klas- sisk litteratur för skolans behov, utgivning av August Strindbergs samlade verk samt stöd till författarverkstäder. Vidare används anslaget till produktionsstöd och utvecklingsstöd till kultur- tidskrifter och prenumerationsstöd till bibliote- ken. Verksamhetsstöd lämnas inom tidskrifts- stödet till tidskriftsverkstäder.

Regeringens överväganden

Tabell 4.26 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 28:9 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter

Tusental kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	124 382	124 382	124 382
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2
Beslut	-200	-200	-200
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt

Förslag/beräknat anslag	124 182	124 182	124 182

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Regeringen beräknar att anslaget tillförs 10 mil- joner kronor för internationellt samarbete och utbyte på litteraturområdet samt för läsfräm- jande insatser.

Till följd av omprioriteringar inom politikom- rådet minskas anslaget med 10,2 miljoner kro- nor, vilket motsvarar bidraget till En bok för alla AB.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 124 182 000 kronor anvisas under anslaget 28:9 Bidrag till litteratur och kulturtid- skrifter för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 124 182 000 kronor respektive 124 182 000 kronor.

4.8.1028:10 Sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet

Tabell 4.27 Anslagsutveckling

Tusental kronor

2006	Utfall	291 136		Anslags-	6 864
2006	Utfall	291 136		sparande	6 864
2007	Anslag	275 000	1	Utgifts-	270 582
2007	Anslag	275 000	1	prognos	270 582
2008	Förslag	75 000

2009	Beräknat	25 000

2010	Beräknat	0

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna propo- sition.

Anslaget används för att finansiera sysselsätt- ningsåtgärder inom kultursektorn, det s.k. Access-projektet.

Regeringens överväganden

Tabell 4.28 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 28:10 Sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet

Tusental kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	275 000	275 000	275 000
Förändring till följd av:
Beslut	-200 000	-250 000	-275 000

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt
Förslag/beräknat anslag	75 000	25 000	0

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

För 2008 beräknar regeringen 75 miljoner kro- nor till sysselsättningsåtgärder inom kultursek- torn. Därmed kan projekt som redan påbörjats få en fortsättning och ett avslut.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 75 000 000 kronor anvisas under ansla- get 28:10 Sysselsättningsåtgärder inom kulturom- rådet för 2008. För 2009 beräknas anslaget till 25 000 000 kronor.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

4.8.1128:11 Talboks- och punktskriftsbibilioteket

Tabell 4.29 Anslagsutveckling

Tusental kronor

2006	Utfall	72 357		Anslags-	-1 339
2006	Utfall	72 357		sparande	-1 339
2007	Anslag	69 606	1	Utgifts-	67 633
2007	Anslag	69 606	1	prognos	67 633
2008	Förslag	70 104

2009	Beräknat	71 688	2

2010	Beräknat	73 526	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna propo- sition.

2Motsvarar 70 104 tkr i 2008 års prisnivå.

3Motsvarar 70 104 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslaget används för Talboks- och punkt- skriftsbibliotekets (TPB) förvaltningskostnader och verksamhet. TPB är en statlig myndighet som i samverkan med andra bibliotek ska tillgo- dose funktionshindrade personers behov av litte- ratur.

Biblioteket ska särskilt framställa och låna ut talböcker och punktskriftsböcker, sälja punkt- skriftsböcker samt ge upplysningar och råd till främst folkbibliotek. Biblioteket har vidare en central utskrivningstjänst för dövblinda och syn- skadade punktskriftsläsare samt svarar för fram- ställning av studielitteratur för högskolestude- rande med synskador eller andra läs- och skrivsvårigheter. Medlen för studielitteraturverk- samheten anvisas under utgiftsområde 15 Studie- stöd, anslaget 25:5 Bidrag till vissa studiesociala ändamål. Till biblioteket är knuten en punkt- skriftsnämnd som ska främja och utveckla punktskriften för synskadade.

Myndighetens intäkter uppgick under 2006 till ca 111 miljoner kronor och utgörs av anslag, avgifter, andra ersättningar och bidrag.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2008 för ramanslaget 28:11

Talboks- och punktskriftsbiblioteket beställa tal- böcker, punktskriftsböcker och informations- material som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 5 000 000 kronor under 2009–2011.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tabell 4.30 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2006	2007	2008	2009	2010–2011
Ingående åtaganden	1 978	2 411	4 500	5 000	−

Nya åtaganden	2 411	4 500	4 500	−	−

Infriade åtaganden	-1 978	-2 411	-4 000	-2 500	-2 500
Utestående åtaganden	2 411	4 500	5 000	−	−

Erhållet/föreslaget bemyndigande	5 000	5 000	5 000	−	−

Regeringens överväganden

Tabell 4.31 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 28:11 Talboks- och punktskriftsbiblioteket

Tusental kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	69 606	69 606	69 606
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	498	2 082	3 920
Beslut
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt

Förslag/beräknat anslag	70 104	71 688	73 526

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 70 104 000 kronor anvisas under ansla- get 28:11 Talboks- och punktskriftsbiblioteket för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 71 688 000 kronor respektive 73 526 000 kronor.

4.8.1228:12 Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur

Tabell 4.32 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	15 428		sparande	0
2007	Anslag	15 428	1	Utgifts-	14 975
2007	Anslag	15 428	1	prognos	14 975
2008	Förslag	15 686

2009	Beräknat	16 026	2

2010	Beräknat	16 429	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna propo- sition.

2Motsvarar 15 686 tkr i 2008 års prisnivå.

3Motsvarar 15 686 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslaget används för bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur (Cent- rum för lättläst). Enligt stadgarna har stiftelsen till ändamål att äga och ge ut en nyhetstidning för begåvningshandikappade samt att ge ut lätt- lästa böcker (LL-böcker). Verksamheten ska be- drivas utan vinstsyfte och inom ramen för det avtal som träffas mellan staten och stiftelsen. Nu gällande avtal avser perioden från den 1 januari 2006 till den 31 december 2008.

Intäkterna från försäljning m.m. uppgick 2006 till 15,5 miljoner kronor.

Regeringens överväganden

Tabell 4.33 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 28:12 Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur

Tusental kronor

	2008	2009	2010

Anvisat 2007 1	15 428	15 428	15 428
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	258	598	1 001
Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	15 686	16 026	16 429

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 15 686 000 kronor anvisas under ansla- get 28:12 Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhets- information och litteratur för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 16 026 000 kronor respektive 16 429 000 kronor.

4.8.1328:13 Institutet för språk och folkminnen

Tabell 4.34 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	34 582		sparande	2 567
2007	Anslag	44 804	1	Utgifts-	45 560
2007	Anslag	44 804	1	prognos	45 560
2008	Förslag	45 356

2009	Beräknat	46 339	2
2010	Beräknat	47 467	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna propo- sition.

2Motsvarar 45 356 tkr i 2008 års prisnivå.

3Motsvarar 45 356 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslaget används till förvaltningskostnader för Institutet för språk och folkminnen. Myndig- heten är en central myndighet på språkets områ- det och har till uppgift att bedriva språkvård och på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, folkmin- nen, namn och språkligt burna kulturarv i Sverige. Vidare ska institutet bedriva forskning samt delta i internationellt samarbete inom sitt verksamhetsområde. Institutets verksamhet

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

bedrivs i Uppsala, Lund, Göteborg, Umeå och Stockholm.

Regeringens överväganden

Tabell 4.35 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 28:13 Institutet för språk och folkminnen

Tusental kronor

	2008	2009	2010

Anvisat 2007 1	44 804	44 804	44 804
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	552	1 535	2 663
Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	45 356	46 339	47 467

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 45 356 000 kronor anvisas under ansla- get 28:13 Institutet för språk och folkminnen för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 46 339 000 kronor respektive 47 467 000 kronor.

4.8.14 28:14 Statens konstråd

Tabell 4.36 Anslagsutveckling

Tusental kronor

2006	Utfall	7 131		Anslags-	0
2006	Utfall	7 131		sparande	0
2007	Anslag	7 441	1	Utgifts-	7 464
2007	Anslag	7 441	1	prognos	7 464
2008	Förslag	7 441

2009	Beräknat	7 614	2

2010	Beräknat	7 813	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna propo- sition.

2Motsvarar 7 441 tkr i 2008 års prisnivå.

3Motsvarar 7 441 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslaget används för Statens konstråds förvalt- ningskostnader. Statens konstråd har till uppgift att verka för att konsten blir ett naturligt och framträdande inslag i samhällsmiljön genom att förvärva god samtidskonst till statens byggnader och andra lokaler för statlig verksamhet, med- verka till att konst tillförs även andra gemen- samma miljöer än sådana som brukas av staten och sprida kunskap om konstens betydelse för

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

en god samhällsmiljö. Vid konstsatsningar i offentliga miljöer som inte brukas av staten, ska Statens konstråd prioritera fast konst till bostadsområden samt skolor och andra miljöer för barn och ungdomar. Kvalificerade uppdrag ska spridas till många konstnärer.

Regeringens överväganden

Tabell 4.37 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 28:14 Statens konstråd

Tusental kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	7 441	7 441	7 441
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	0	173	372
Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

4.8.1528:15 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön

Tabell 4.38 Anslagsutveckling

Tusental kronor

2006	Utfall	39 990		Anslags-	80
2006	Utfall	39 990		sparande	80
2007	Anslag	36 626	1	Utgifts-	36 968
2007	Anslag	36 626	1	prognos	36 968
2008	Förslag	36 626

2009	Beräknat	36 626

2010	Beräknat	36 626

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna propo- sition.

Anslagets ändamål är att finansiera konstförvärv beslutade av Statens konstråd. Vidare finansieras medel som fördelas av Statens kulturråd till folkparkerna och vissa samlingslokalhållande organisationer för konstinköp.

Förslag/beräknat anslag

7 441

7 614

7 813

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 7 441 000 kronor anvisas under ansla- get 28:14 Statens konstråd för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 7 614 000 kronor respektive 7 813 000 kronor.

Tabell 4.39 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

Utfall

2006

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2008 för ramanslaget 28:15

Konstnärlig gestaltning av den gemensamma mil- jön beställa konstverk som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 10 000 000 kronor under 2009– 2011.

Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
2007	2008	2009	2010−2011

Ingående åtaganden	10 838	9 932	8 917	10 000	−
Nya åtaganden	13 209	13 200	7 900	−	−

Infriade åtaganden	-14 115	-14 215	-6 817	-7 500	-2 500

Utestående åtaganden	9 932	8 917	10 000	−	−
Erhållet/föreslaget bemyndigande	10 000	10 000	10 000	−	−

Regeringens överväganden

Tabell 4.40 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 28:15 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön

Tusental kronor

	2008	2009	2010

Anvisat 2007 1	36 626	36 626	36 626

Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning 2

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag

36 626

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Tabell 4.42 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 28:16 Nämnden för hemslöjdsfrågor

Tusental kronor

	2008	2009	2010

Anvisat 2007 1	1 935	1 935	1 935
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	15	61	114
Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt
Förslag/beräknat anslag	1 950	1 996	2 049

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 36 626 000 kronor anvisas under ansla- get 28:15 Konstnärlig gestaltning av den gemen- samma miljön för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 36 626 000 kronor respek- tive 36 626 000 kronor.

4.8.1628:16 Nämnden för hemslöjdsfrågor

Tabell 4.41 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	1 893		sparande	53
2007	Anslag	1 935	1	Utgifts-	1 952
2007	Anslag	1 935	1	prognos	1 952
2008	Förslag	1 950
2009	Beräknat	1 996	2

2010	Beräknat	2 049	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna propo- sition.

2Motsvarar 1 950 tkr i 2008 års prisnivå.

3Motsvarar 1 950 tkr i 2008 års prisnivå.

Anlaget används till Nämnden för hemslöjdsfrå- gors förvaltningskostnader. Nämnden ska ta ini- tiativ till, planera, samordna och göra insatser för att främja hemslöjd. Nämnden fördelar inom sitt verksamhetsområde statligt stöd till hemslöjds- främjande verksamhet. Vidare samordnar nämn- den hemslöjdskonsulentverksamheten och prö- var frågan om huvudmannaskap för konsulenterna. Verket för näringslivsutveckling (NUTEK) svarar för nämndens medelsförvalt- ning och personaladministration.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 1 950 000 kronor anvisas under ansla- get 28:16 Nämnden för hemslöjdsfrågor för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 1 996 000 kronor respektive 2 049 000 kronor.

4.8.17 28:17 Främjande av hemslöjden

Tabell 4.43 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	20 566		sparande	308
2007	Anslag	20 961	1	Utgifts-	20 888
2007	Anslag	20 961	1	prognos	20 888
2008	Förslag	22 124

2009	Beräknat	22 606	2
2010	Beräknat	23 174	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna propo- sition.

2Motsvarar 22 124 tkr i 2008 års prisnivå.

3Motsvarar 22 124 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslaget används för bidrag till hemslöjdskon- sulenternas verksamhet, Svenska Hemslöjds- föreningarnas Riksförbund och projekt inom hemslöjdsområdet. Svenska Hemslöjdsförening- arnas Riksförbund har som mål att stärka hem- slöjdens position i samhället och är ett centralt organ för landets ideella hemslöjdsföreningar.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Tabell 4.44 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 28:17 Främjande av hemslöjden

Tusental kronor

	2008	2009	2010

Anvisat 2007 1	20 961	20 961	20 961
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	163	623	1 166
Beslut	1 000	1 022	1 047

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt
Förslag/beräknat anslag	22 124	22 606	23 174

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Regeringens överväganden

Tabell 4.46 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 28:18 Bidrag till bild- och formområdet

Tusental kronor

	2008	2009	2010

Anvisat 2007 1	27 673	27 673	27 673

Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning 2

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag

27 673

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Regeringen beräknar att anslaget tillförs 1 miljon kronor för Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbunds verksamhet.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 22 124 000 kronor anvisas under ansla- get 28:17 Främjande av hemslöjden för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 22 606 000 kronor respektive 23 174 000 kronor.

4.8.1828:18 Bidrag till bild- och formområdet

Tabell 4.45 Anslagsutveckling

Tusental kronor

2006	Utfall	27 806		Anslags-	3
2006	Utfall	27 806		sparande	3
2007	Anslag	27 673	1	Utgifts-	27 995
2007	Anslag	27 673	1	prognos	27 995
2008	Förslag	27 673

2009	Beräknat	27 673

2010	Beräknat	27 673

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna propo- sition.

Anslagets ändamål är att finansiera bidrag till bild- och formområdet, såsom statsbidrag till kulturella ändamål, statsbidrag till vissa utställare inom bild- och formområdet, statsbidrag till konsthantverkskooperativ samt statligt utrust- ningsbidrag till kollektivverkstäder.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 27 673 000 kronor anvisas under ansla- get 28:18 Bidrag till bild- och formområdet för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 27 673 000 kronor respektive 27 673 000 kronor.

4.8.19 28:19 Konstnärsnämnden

Tabell 4.47 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	13 845		sparande	811
2007	Anslag	14 367	1	Utgifts-	14 529
2007	Anslag	14 367	1	prognos	14 529
2008	Förslag	14 524

2009	Beräknat	14 853	2
2010	Beräknat	15 234	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna propo- sition.

2Motsvarar 14 524 tkr i 2008 års prisnivå.

3Motsvarar 14 524 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslaget används för Konstnärsnämndens för- valtningskostnader. Nämnden har till uppgift att besluta om statliga ersättningar och bidrag till bild-, form-, ton-, scen- och filmkonstnärer samt att främja internationellt konstnärsutbyte. Nämnden ska vidare hålla sig underrättad om konstnärernas ekonomiska och sociala förhål- landen. Syftet med verksamheten är att genom fördelning av ersättningar och bidrag verka för att förbättra konstnärernas villkor. Konstnärs- nämnden har även att fördela stöd till produk- tion av kortfilm under anslaget 28:35 Filmstöd.

Regeringens överväganden

Tabell 4.48 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 28:19 Konstnärsnämnden

Tusental kronor

	2008	2009	2010

Anvisat 2007 1	14 367	14 367	14 367
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	157	486	867
Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt
Förslag/beräknat anslag	14 524	14 853	15 234

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 14 524 000 kronor anvisas under ansla- get 28:19 Konstnärsnämnden för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 14 853 000 kro- nor respektive 15 234 000 kronor.

4.8.2028:20 Ersättningar och bidrag till konstnärer

Tabell 4.49 Anslagsutveckling

Tusental kronor

2006	Utfall	293 887		Anslags-	3 392
2006	Utfall	293 887		sparande	3 392
2007	Anslag	298 900	1	Utgifts-	289 844
2007	Anslag	298 900	1	prognos	289 844
2008	Förslag	305 231

2009	Beräknat	311 857	2

2010	Beräknat	319 685	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna propo- sition.

2Motsvarar 305 231 tkr i 2008 års prisnivå.

3Motsvarar 305 231 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslaget används bl.a. för ersättning till bild- och formkonstnärer för att deras verk i offent- liga institutioners ägo visas för allmänheten eller används på annat allmännyttigt sätt (visningser- sättning). Medel fördelas efter beslut av styrelsen för Sveriges bildkonstnärsfond.

Vidare fördelas en del av visningsersättningen individuellt. Den individuella visningsersätt- ningen fördelas på basis av det offentliga inneha- vet av konstnärens verk i enlighet med kriterier som fastställts av upphovsrättsorganisationen Bildkonst Upphovsrätt i Sverige (BUS). Fördel-

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

ningen av ersättningen regleras i förordning. Riksdagen har gett regeringen till känna att för- utsättningarna för att ge bild- och formkonstnä- rerna förhandlingsrätt rörande den individuella visningsersättningen bör prövas (bet. 2005/06:KrU10, rskr. 2005/06:206). Frågan hanteras inom ramen för kommittén för kultur- politikens inriktning och arbetsformers uppdrag (dir. 2007:99).

Statliga inkomstgarantier för konstnärer för- delas till konstnärer som står för konstnärlig verksamhet av hög kvalitet och stor betydelse för svenskt kulturliv.

Biblioteksersättning lämnas i enlighet med förordningen (1962:652) om Sveriges Förfat- tarfond.

Vidare lämnas bidrag till konstnärer. Bidragen har formen av exempelvis konstnärsbidrag, pro- jektbidrag, stöd till internationellt kulturutbyte och långtidsstipendier. Styrelsen för Sveriges författarfond fördelar bidragen till författare, översättare, kulturjournalister och dramatiker och Konstnärsnämnden fördelar bidrag till övriga konstnärer.

De som enligt lagen (1992:318) om överläm- nande av förvaltningsuppgifter inom Kultur- departementets verksamhetsområde fördelar bidrag under anslaget disponerar medel för administration under anslaget.

Regeringens överväganden

Tabell 4.50 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 28:20 Ersättningar och bidrag till konstnärer

Tusental kronor

	2008	2009	2010

Anvisat 2007 1	298 900	298 900	298 900
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	2 331	8 870	16 596
Beslut	4 000	4 087	4 189

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	305 231	311 857	319 685

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Regeringen beräknar att anslaget tillförs 4 miljo- ner kronor för att stärka Konstnärsnämndens internationella utbytesverksamhet.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 305 231 000 kronor anvisas under anslaget 28:20 Ersättningar och bidrag till konst- närer för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 311 857 000 kronor respektive 319 685 000 kronor.

4.8.21 28:21 Riksarkivet och landsarkiven

Tabell 4.51 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	314 603		sparande	7 804
2007	Anslag	317 927	1	Utgifts-	311 318
2007	Anslag	317 927	1	prognos	311 318
2008	Förslag	319 197
2009	Beräknat	326 557	2

2010	Beräknat	335 051	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna propo- sition.

2Motsvarar 319 197 tkr i 2008 års prisnivå.

3Motsvarar 319 197 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslaget används för förvaltningskostnader för Riksarkivet och landsarkiven. Arkiven är statliga arkivmyndigheter med särskilt ansvar för den statliga arkivverksamheten och för arkivvården i landet. Riksarkivet, som är chefsmyndighet för landsarkiven, är central förvaltningsmyndighet för arkivfrågor och har det högsta överinseendet över den offentliga arkivverksamheten. Lands- arkiven är arkivmyndigheter inom sina respek- tive distrikt. Stockholms stadsarkiv och Värm- landsarkiv har funktion som landsarkiv inom Stockholms respektive Värmlands län.

Svensk museitjänst erbjuder förvaring, före- målsvård och andra näraliggande tjänster till bl.a. de statliga museerna.

Vid Riksarkivet finns en nämnd för heraldisk verksamhet och en nämnd för enskilda arkiv.

Myndigheternas avgiftsinkomster uppgick under 2006 till ca 101 miljoner kronor.

Regeringens överväganden

Tabell 4.52 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 28:21 Riksarkivet och landsarkiven

Tusental kronor

	2008	2009	2010

Anvisat 2007 1	316 478	316 478	316 478
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	2 719	10 079	18 573
Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt
Förslag/beräknat anslag	319 197	326 557	335 051

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 319 197 000 kronor anvisas under anslaget 28:21 Riksarkivet och landsarkiven för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 326 557 000 kronor respektive 335 051 000 kro- nor.

4.8.2228:22 Bidrag till regional arkivverksamhet

Tabell 4.53 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	6 049		sparande	0
2007	Anslag	6 110	1	Utgifts-	6 000
2007	Anslag	6 110	1	prognos	6 000
2008	Förslag	6 158
2009	Beräknat	6 292	2

2010	Beräknat	6 450	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna propo- sition.

2Motsvarar 6 158 tkr i 2008 års prisnivå.

3Motsvarar 6 158 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslagets ändamål är att finansiera bidrag till regional arkivverksamhet. Medel under detta anslag fördelas av Riksarkivet genom Nämnden för enskilda arkiv. Syftet med bidraget är att främja den regionala arkivverksamheten och att bättre integrera folkrörelsearkiven i den regio- nala kulturpolitiken.

Regeringens överväganden

Tabell 4.54 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 28:22 Bidrag till regional arkivverksamhet

Tusental kronor

	2008	2009	2010

Anvisat 2007 1	6 110	6 110	6 110
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	48	182	340
Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt
Förslag/beräknat anslag	6 158	6 292	6 450

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Tabell 4.56 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 28:23 Svenskt biografiskt lexikon

Tusental kronor

	2008	2009	2010

Anvisat 2007 1	4 389	4 389	4 389
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	33	136	255
Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt
Förslag/beräknat anslag	4 422	4 525	4 644

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 6 158 000 kronor anvisas under ansla- get 28:22 Bidrag till regional arkivverksamhet för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 6 292 000 kronor respektive 6 450 000 kronor.

4.8.23 28:23 Svenskt biografiskt lexikon

Tabell 4.55 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	4 323		sparande	90
2007	Anslag	4 389	1	Utgifts-	4 399
2007	Anslag	4 389	1	prognos	4 399
2008	Förslag	4 422

2009	Beräknat	4 525	2
2010	Beräknat	4 644	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna propo- sition.

2Motsvarar 4 422 tkr i 2008 års prisnivå.

3Motsvarar 4 422 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslaget används till uppgiften att fortsätta och slutföra utgivandet av verket Svenskt biografiskt lexikon. Med gällande vetenskaplig kvalitet ska minst ett band ges ut vart tredje år.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 4 422 000 kronor anvisas under ansla- get 28:23 Svenskt biografiskt lexikon för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 4 525 000 kronor respektive 4 644 000 kronor.

4.8.24 28:24 Riksantikvarieämbetet

Tabell 4.57 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	187 640		sparande	17 688
2007	Anslag	198 142	1	Utgifts-	206 503
2007	Anslag	198 142	1	prognos	206 503
2008	Förslag	222 561

2009	Beräknat	204 081	2
2010	Beräknat	209 286	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna propo- sition.

2Motsvarar 199 561 tkr i 2008 års prisnivå.

3Motsvarar 199 561 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslaget används för Riksantikvarieämbetets (RAÄ) förvaltningskostnader. RAÄ är central förvaltningsmyndighet för frågor om kultur- miljön och kulturarvet. RAÄ ska bl.a. värna om kulturvärdena i bebyggelsen och i landskapet, bevaka kulturmiljöintresset vid samhällsplane- ring och byggande samt verka för att hoten mot kulturmiljön möts.

Till RAÄ:s uppgifter hör vidare att leda och delta i arbetet med att bygga upp kunskapen och bedriva informations- och rådgivningsverksam- het om kulturmiljöer, kulturminnen och kul- turföremål. RAÄ ska också medverka i det

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

internationella arbetet samt följa det regionala kulturmiljöarbetet och biträda länsstyrelserna och de regionala museerna i dessa frågor. RAÄ har ett sektorsansvar för handikappfrågor med anknytning till sitt verksamhetsområde. Andra uppgifter är att utföra arkeologiska undersök- ningar och svara för konservering samt vård av kulturminnen och kulturföremål. Dessutom ska RAÄ ha ett specialbibliotek för forskning och utveckling inom området.

Myndighetens avgiftsinkomster uppgick under 2006 till ca 125 miljoner kronor, varav ca 105 miljoner kronor avser arkeologisk uppdrags- verksamhet. Förutom dessa inkomster rör det sig framför allt om entré- och försäljningsin- komster samt inkomster från konserverings- verksamhet.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Den arkeologiska uppdragsverksamheten inom RAÄ innefattar undersökningar och utredningar som föranleds av lagen (1988:950) om kultur- minnen m.m. och som utförs av RAÄ:s avdel- ning för arkeologiska undersökningar (UV) mot avgift.

Tabell 4.58 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(intäkt–
			kostnad)
Utfall 2006	107 508	117 824	-10 316

Prognos 2007	110 000	108 179	1 821

Budget 2008	150 000	150 000	0

Regeringens överväganden

Tabell 4.59 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 28:24 Riksantikvarieämbetet

Tusental kronor

	2008	2009	2010

Anvisat 2007 1	198 142	198 142	198 142
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	1 419	5 939	11 144
Beslut	23 000	0	0

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt
Förslag/beräknat anslag	222 561	204 081	209 286

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Regeringen beräknar att anslaget tillförs 23 miljoner kronor 2008 för att täcka vissa kost- nader relaterade till omlokaliseringen.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 222 561 000 kronor anvisas under anslaget 28:24 Riksantikvarieämbetet för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 204 081 000 kronor respektive 209 286 000 kro- nor.

4.8.25 28:25 Bidrag till kulturmiljövård

Tabell 4.60 Anslagsutveckling

Tusental kronor

2006	Utfall	263 574		Anslags-	-2 144
2006	Utfall	263 574		sparande	-2 144
2007	Anslag	257 718	1	Utgifts-	250 993
2007	Anslag	257 718	1	prognos	250 993
2008	Förslag	256 718

2009	Beräknat	256 718

2010	Beräknat	256 718

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna propo- sition.

Anslagets ändamål är att finansiera bidrag till kulturmiljövård. Bidragsbestämmelserna innebär i korthet att bidrag lämnas för att bevara och till- gängliggöra kulturmiljön. Inom ramen för anslaget avsätts även medel för att täcka vissa arkeologiska undersökningskostnader och för att täcka kostnader för att tillvarata fornfynd. Dessutom lämnas medel för att täcka bidrag till ombyggnad, renovering och underhåll av kultur- historiskt värdefull bostadsbebyggelse.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2008 för ramanslaget 28:25

Bidrag till kulturmiljövård besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 100 000 000 kronor under 2009–2011.

Tabell 4.61 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2006	2007	2008	2009	2010–2011
Ingående åtaganden	75 725	75 546	89 972	100 000	−

Nya åtaganden	67 731	84 426	75 000	−	−

Infriade åtaganden	-67 910	-70 000	-64 972	-70 000	-30 000
Utestående åtaganden	75 546	89 972	100 000	−	−

Erhållet/föreslaget bemyndigande	100 000	100 000	100 000	−	−

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden Regeringens överväganden

Tabell 4.62 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 28:25 Bidrag till kulturmiljövård

Tusental kronor

	2008	2009	2010

Anvisat 2007 1	257 718	257 718	257 718
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2
Beslut	-1 000	-1 000	-1 000

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	256 718	256 718	256 718

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Anslaget minskas med 1 miljon kronor till följd av omprioriteringar inom politikområdet.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 256 718 000 kronor anvisas under anslaget 28:25 Bidrag till kulturmiljövård för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 256 718 000 kronor respektive 256 718 000 kro- nor.

4.8.26 28:26 Kyrkoantikvarisk ersättning

Tabell 4.63 Anslagsutveckling

Tusental kronor

2006	Utfall	235 000		Anslags-	0
2006	Utfall	235 000		sparande	0
2007	Anslag	305 000	1	Utgifts-	299 533
2007	Anslag	305 000	1	prognos	299 533
2008	Förslag	395 000

2009	Beräknat	465 000

2010	Beräknat	460 000

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna propo- sition.

Anslaget används av Svenska kyrkan för kultur- historiskt motiverade kostnader i samband med vård och underhåll av de kyrkliga kulturminnena (kyrkoantikvarisk ersättning). Ersättningen, som avser kyrkobyggnader, kyrkotomter, kyrkliga inventarier och begravningsplatser, ska fördelas av Svenska kyrkan efter samråd med myndighe- ter inom kulturmiljöområdet, se 4 kap. 16 § lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.

Tabell 4.64 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 28:26 Kyrkoantikvarisk ersättning

Tusental kronor

	2008	2009	2010

Anvisat 2007 1	305 000	305 000	305 000
Förändring till följd av:
Beslut	90 000	160 000	155 000
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt

Förslag/beräknat anslag	395 000	465 000	460 000

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Riksdagen beslutade i samband med budgetpro- positionen för 2006 (prop. 2005/06:1) att ersätt- ningen ska uppgå till följande nominella belopp: för 2008 till 395 miljoner kronor samt för 2009 till 465 miljoner kronor.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 395 000 000 kronor anvisas under anslaget 28:26 Kyrkoantikvarisk ersättning för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 465 000 000 kronor respektive 460 000 000 kro- nor.

4.8.2728:27 Centrala museer: Myndigheter

Tabell 4.65 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	873 338		sparande	14 675
2007	Anslag	840 586	1	Utgifts-	838 926
2007	Anslag	840 586	1	prognos	838 926
2008	Förslag	885 267

2009	Beräknat	905 261	2

2010	Beräknat	928 414	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna propo- sition.

2Motsvarar 885 267 tkr i 2008 års prisnivå.

3Motsvarar 885 267 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslaget används till förvaltningskostnader för de centrala museer som är myndigheter. Föl- jande centrala museer är myndigheter: Statens historiska museer, Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde, Naturhistoriska riks- museet, Statens museer för världskultur, Liv- rustkammaren och Skoklosters slott med Stiftel- sen Hallwylska museet, Statens maritima

museer, Arkitekturmuseet, Statens musiksam- lingar, Statens försvarshistoriska museer samt Moderna museet. De specifika uppgifterna framgår av instruktionen för varje myndighet. Statens historiska museum, Nationalmuseum, Naturhistoriska riksmuseet, Statens museer för världskultur och Moderna museet har vart och ett inom sina verksamhetsområden uppgiften att vara ansvarsmuseum.

Tabell 4.66 Sammanställning över medelsfördelningen till Centrala museer: Myndigheter

Tusental kronor

	2007 1	2008
Statens historiska museer	76 045	76 627

Nationalmuseum
med Prins Eugens Waldemarsudde	85 577	87 196

Naturhistoriska riksmuseet	144 062	145 555
Statens museer för världskultur	137 870	142 130

Livrustkammaren och Skoklosters slott
med Stiftelsen Hallwylska museet	37 375	37 869

Statens maritima museer	99 422	100 600

Arkitekturmuseet	35 580	33 941
Statens musiksamlingar	46 761	47 128

Statens försvarshistoriska museer	67 970	73 269

Moderna museet	109 924	110 952
Summa	840 586	855 267

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna propo- sition.

Utöver den avgiftsfinansierade verksamheten vid Vasamuseet och Cosmonova, som redovisas sär- skilt, uppgick de centrala museimyndigheternas avgiftsinkomster 2006 till ca 169 miljoner kro- nor.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tabell 4.67 Sammanställning över avgiftsinkomsterna1 till Centrala museer: Myndigheter

Tusental kronor

	2005	2006
Statens historiska museer	18 834	6 529
Nationalmuseum
med Prins Eugens Waldemarsudde	53 074	55 489
Naturhistoriska riksmuseet 2	16 944	17 726
Statens museer för världskultur	14 591	13 368

Livrustkammaren och Skoklosters slott
med Stiftelsen Hallwylska museet	8 743	7 815
Statens maritima museer 3	8 217	7 547
Arkitekturmuseet	4 857	6 423

Statens musiksamlingar	1 627	2 308

Statens försvarshistoriska museer	5 849	7 450
Moderna museet	30 358	28 702

Summa	163 094	153 357

1 I myndigheternas avgiftsinkomster ingår bl.a. entré- och visningsinkomster samt inkomster av försäljning, ev. sponsring och lokaluthyrning m.m.

2 Intäkterna för Cosmonovas verksamhet redovisas i tabell 4.67

3 Intäkterna för Vasamuseets verksamhet redovisas i tabell 4.68

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Cosmonova

Tabell 4.68 Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(Intäkt –
			kostnad)
Utfall 2006	17 161	16 618	543

Prognos 2007	17 400	17 400	0
Budget 2008	21 000	20 600	400

Vasamuseet

Tabell 4.69 Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(Intäkt –
			kostnad)
Utfall 2006	69 796	69 796	0

Prognos 2007	71 044	71 044	0
Budget 2008	80 050	80 050	0

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Tabell 4.70 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 28:27 Centrala museer: Myndigheter

Tusental kronor

	2008	2009	2010

Anvisat 2007 1	838 556	838 556	838 556
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	7 711	26 823	48 957
Beslut	9 000	9 203	9 439

Överföring till/från andra
anslag	30 000	30 678	31 462

Övrigt
Förslag/beräknat anslag	885 267	905 261	928 414

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

För att ytterligare förbättra möjligheterna för verksamheten vid Prins Eugens Waldemarsudde att långsiktigt fungera med bibehållen kvalitet beräknar regeringen att 3 miljoner kronor tillförs per år fr.o.m. 2008.

För att finansiera en ombyggnad av Flyg- vapenmuseum i Linköping och därmed det lång- siktiga bevarandet av DC 3:an beräknar reger- ingen att anslaget till Statens försvarshistoriska museer tillförs 5 miljoner kronor fr.o.m. 2008.

Som tidigare nämnts föreslår regeringen under utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sår- barhet att 30 miljoner kronor överförs från det utgiftsområdet för att skapa ett nationellt museinätverk baserat på perioden kring det kalla kriget.

Regeringen beräknar att Statens museer för världskultur tillförs 3 miljoner kronor fr.o.m. 2008 i syfte att stärka verksamheten.

För 2007 tillfördes Arkitekturmuseet engångsvis 2 miljoner kronor som fr.o.m. 2008 omprioriteras inom politikområdet.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 885 267 000 kronor anvisas under anslaget 28:27 Centrala museer: Myndigheter för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 905 261 000 kronor respektive 928 414 000 kro- nor.

4.8.28 28:28 Centrala museer: Stiftelser

Tabell 4.71 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	220 818		sparande	0
2007	Anslag	217 615	1	Utgifts-	213 714
2007	Anslag	217 615	1	prognos	213 714
2008	Förslag	219 928

2009	Beräknat	224 701	2
2010	Beräknat	230 340	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna propo- sition.

2Motsvarar 219 928 tkr i 2008 års prisnivå.

3Motsvarar 219 928 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslaget används för bidrag till centrala museer som är stiftelser. Följande centrala museer är stiftelser: Nordiska museet, Skansen, Tekniska museet och Arbetets museum. För Nordiska museet, Skansen och Tekniska museet gäller stadgar som har fastställts av regeringen. För Arbetets museum gäller stadgar som har fast- ställts av dess huvudmän. Nordiska museet har inom sitt verksamhetsområde uppgiften att vara ansvarsmuseum.

Tabell 4.72 Sammanställning över medelsfördelningen till Centrala museer: Stiftelser

Tusental kronor

	2007	2008
Nordiska museet	103 436	104 850
Skansen	58 020	58 425

Tekniska museet	42 677	43 072

Arbetets museum	13 482	13 581
Summa	217 615	219 928

Avgiftsinkomsterna för de centrala museerna (stiftelser) uppgick 2006 till ca 122 miljoner kronor.

Tabell 4.73 Sammanställning över avgiftsinkomsterna1 till Centrala museer: Stiftelser

Tusental kronor

	2005	2006
Nordiska museet	19 307	17 148

Skansen	77 000	85 307
Tekniska museet	10 049	16 131

Arbetets museum	3 793	3 569

Summa	110 149	122 155

1 I stiftelsernas avgiftsinkomster ingår bl.a. entré- och visningsinkomster samt inkomster av försäljning, ev. sponsring och lokaluthyrning m.m.

Regeringens överväganden

Tabell 4.74 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 28:28 Centrala museer: Stiftelser

Tusental kronor

	2008	2009	2010

Anvisat 2007 1	217 615	217 615	217 615
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	2 313	7 086	12 725
Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt
Förslag/beräknat anslag	219 928	224 701	230 340

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 219 928 000 kronor anvisas under anslaget 28:28 Centrala museer: Stiftelser för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 224 701 000 kronor respektive 230 340 000 kro- nor.

4.8.29 28:29 Bidrag till regionala museer

Tabell 4.75 Anslagsutveckling

Tusental kronor

2006	Utfall	152 220		Anslags-	5
2006	Utfall	152 220		sparande	5
2007	Anslag	154 267	1	Utgifts-	151 507
2007	Anslag	154 267	1	prognos	151 507
2008	Förslag	155 470

2009	Beräknat	160 723	2

2010	Beräknat	166 687	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna propo- sition.

2Motsvarar 155 470 tkr i 2008 års prisnivå.

3Motsvarar 155 470 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslaget används för bidrag till regionala museer. Bidraget syftar till att stödja museerna i deras uppgift att samla in, bearbeta och förmedla kunskaper om regionens kulturarv, dess konstutveckling samt om samhället och miljön i övrigt. Statsbidraget ska ge museerna möjlighet att ta ansvar för sin del av det regionala kultur- miljöarbetet.

Enligt de riktlinjer för bidragen till regionala kulturinstitutioner som riksdagen har godkänt (bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129) ska en

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

viss del av stödet avsättas till riktade tidsbegrän- sade bidrag.

Anslaget används även för kostnader för lönebidragsanställda vid de regionala museerna.

Regeringens överväganden

Tabell 4.76 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 28:29 Bidrag till regionala museer

Tusental kronor

	2008	2009	2010

Anvisat 2007 1	154 267	154 267	154 267
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	1 203	6 456	12 420
Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt
Förslag/beräknat anslag	155 470	160 723	166 687

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 155 470 000 kronor anvisas under anslaget 28:29 Bidrag till regionala museer för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 160 723 000 kronor respektive 166 687 000 kro- nor.

4.8.30 28:30 Bidrag till vissa museer

Tabell 4.77 Anslagsutveckling

Tusental kronor

2006	Utfall	54 662		Anslags-	1
2006	Utfall	54 662		sparande	1
2007	Anslag	54 323	1	Utgifts-	53 349
2007	Anslag	54 323	1	prognos	53 349
2008	Förslag	55 521

2009	Beräknat	56 694	2

2010	Beräknat	58 082	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna propo- sition.

2Motsvarar 55 521 tkr i 2008 års prisnivå.

3Motsvarar 55 521 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslaget används för bidrag till ett antal museer och andra institutioner, de flesta med viss for- mell anknytning till staten.

Regeringen har fastställt stadgar för stiftel- serna Dansmuseifonden (Dansmuseet), Drott-

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

ningholms teatermuseum, Carl och Olga Milles Lidingöhem (Millesgården), Thielska galleriet och Föremålsvård i Kiruna. Av de övriga står stiftelsen Strindbergsmuseet delvis under kom- munalt huvudmannaskap, medan stiftelserna Judiska museet, Röhsska museet, Bildmuseet och Zornsamlingarna har bildats av organisatio- ner och andra intressenter.

Tabell 4.78 Sammanställning över medelstilldelningen

Tusental kronor

	2007	2008 1
Dansmuseet	9 672	10 019

Drottningholms teatermuseum	7 173	7 244

Millesgården	3 634	3 665
Thielska galleriet	2 685	2 716

Föremålsvård i Kiruna	14 826	12 468

Nobelmuseet	4 952	4 952
Svensk Form	8 249	8 325

Röhsska museet	1 002	1 002

Strindbergsmuseet	581	581
Judiska museet	602	602

Bildmuseet	743	743

Zornsamlingarna	204	204
Till regeringens disposition	2 030	3 000

Summa	56 353	55 522

1 Medelstilldelningen för 2008 är preliminär.

Regeringens överväganden

Tabell 4.79 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 28:30 Bidrag till vissa museer

Tusental kronor

	2008	2009	2010

Anvisat 2007 1	56 353	56 353	56 353
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	724	1 930	3 356
Beslut	-1 556	-1 589	-1 628

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	55 521	56 694	58 082

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Regeringen beräknar att 0,944 miljoner kro- nor tillförs anslaget för fortsatt verksamhet i Rooseums lokaler. För verksamheten beräknas totalt 3 miljoner kronor fr.o.m. 2008.

För 2007 tillfördes Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna engångsvis 2,5 miljoner kronor som fr.o.m. 2008 omprioriteras inom politikområdet.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 55 521 000 kronor anvisas under ansla- get 28:30 Bidrag till vissa museer för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 56 694 000 kronor respektive 58 082 000 kronor.

4.8.3128:31 Stöd till icke-statliga kulturlokaler

Tabell 4.80 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	9 304		sparande	15 162
2007	Anslag	9 898	1	Utgifts-	12 890
2007	Anslag	9 898	1	prognos	12 890
2008	Förslag	9 898
2009	Beräknat	9 898

2010	Beräknat	9 898

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna propo- sition.

Anslaget används för stöd till icke-statliga kul- turlokaler för ny- eller ombyggnad inklusive handikappanpassning av musei-, teater- och kon- sertlokaler som tillhör någon annan än staten. Beslut om bidrag fattas av Boverkets samlingslo- kalsdelegation efter samråd med Statens kultur- råd.

Regeringens överväganden

Tabell 4.81 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 28:31 Stöd till icke-statliga kulturlokaler

Tusental kronor

	2008	2009	2010

Anvisat 2007 1	9 898	9 898	9 898

Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning 2

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag

9 898

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 9 898 000 kronor anvisas under ansla- get 28:31 Stöd till icke-statliga kulturlokaler för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 9 898 000 kronor respektive 9 898 000 kronor.

4.8.32 28:32 Riksutställningar

Tabell 4.82 Anslagsutveckling

Tusental kronor

2006	Utfall	45 169		Anslags-	1 329
2006	Utfall	45 169		sparande	1 329
2007	Anslag	58 572	1	Utgifts-	56 176
2007	Anslag	58 572	1	prognos	56 176
2008	Förslag	53 030

2009	Beräknat	47 045	2

2010	Beräknat	48 215	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna propo- sition.

2Motsvarar 46 030 tkr i 2008 års prisnivå.

3Motsvarar 46 030 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslaget används för Riksutställningars förvalt- ningskostnader. Riksutställningar har till uppgift att främja utställnings- och konstbildningsverk- samheten genom att förmedla och anordna utställningar, biträda med rådgivning och annan service samt i övrigt utveckla och förnya utställ- ningen som medium för kunskapsförmedling, debatt och upplevelse.

Regeringens överväganden

Tabell 4.83 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 28:32 Riksutställningar

Tusental kronor

	2008	2009	2010

Anvisat 2007 1	45 572	45 572	45 572
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	458	1 473	2 643
Beslut	7 000	0	0

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt
Förslag/beräknat anslag	53 030	47 045	48 215

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Regeringen beräknar att Riksutställningar tillförs 7 miljoner kronor 2008 för att täcka vissa kost- nader relaterade till omlokaliseringen.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 53 030 000 kronor anvisas under ansla- get 28:32 Riksutställningar för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 47 045 000 kro- nor respektive 48 215 000 kronor.

4.8.33 28:33 Forum för levande historia

Tabell 4.84 Anslagsutveckling

Tusental kronor

2006	Utfall	40 741		Anslags-	-16
2006	Utfall	40 741		sparande	-16
2007	Anslag	42 928	1	Utgifts-	42 159
2007	Anslag	42 928	1	prognos	42 159
2008	Förslag	43 238

2009	Beräknat	44 214	2

2010	Beräknat	45 349	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna propo- sition.

2Motsvarar 43 238 tkr i 2008 års prisnivå.

3Motsvarar 43 238 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslaget används för förvaltningskostnader för Forum för levande historia. Forum för levande historia ska arbeta med frågor som rör demo- krati, tolerans och mänskliga rättigheter med utgångspunkt i Förintelsen. Verksamheten ska syfta till att stärka människors vilja att aktivt verka för alla människors lika värde. Genom förmedling och kunskapsuppbyggnad ska verk- samheten med stöd i forskning bedrivas i form av kulturverksamhet, seminarier, föreläsningar och debatt m.m. Regeringen gav i december 2006 i uppdrag till Forum för levande historia att belysa och informera om kommunismens brott mot mänskligheten. Uppdraget ska slutligt redo- visas senast den 30 juni 2008. En delrapport ska lämnas senast den 1 oktober 2007.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Tabell 4.85 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 28:33 Forum för levande historia

Tusental kronor

	2008	2009	2010

Anvisat 2007 1	42 928	42 928	42 928
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	310	1 286	2 421
Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt
Förslag/beräknat anslag	43 238	44 214	45 349

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 43 238 000 kronor anvisas under ansla- get 28:33 Forum för levande historia för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 44 214 000 kronor respektive 45 349 000 kronor.

4.8.3428:34 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål

Tabell 4.86 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-	80
2006	Utfall			sparande	80
2007	Anslag	80	1	Utgifts-	79
2007	Anslag	80	1	prognos	79
2008	Förslag	80

2009	Beräknat	80

2010	Beräknat	80

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna propo- sition.

Anslaget används till inköp av kulturföremål som har sådant konstnärligt, historiskt eller vetenskapligt värde att det är av synnerlig vikt att de införlivas med offentliga samlingar.

Den som anordnar en tillfällig utställning som ska visas i Sverige kan under vissa förutsättningar få en statlig utställningsgaranti. Utställningsga- ranti får också lämnas för svenska kulturmani- festationer utomlands. Statens kulturråd prövar ansökningarna om utställningsgarantier.

Regeringens överväganden

Tabell 4.87 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 28:34 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kul- turföremål

Tusental kronor

	2008	2009	2010

Anvisat 2007 1	80	80	80

Förändring till följd av:

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 80 000 kronor anvisas under anslaget 28:34 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 80 000 kronor respektive 80 000 kronor.

4.8.35 28:35 Filmstöd

Tabell 4.88 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	289 304		sparande	26
2007	Anslag	299 324	1	Utgifts-	293 984
2007	Anslag	299 324	1	prognos	293 984
2008	Förslag	309 324

2009	Beräknat	309 324

2010	Beräknat	309 324

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna propo- sition.

Anslaget används för stöd till svensk filmpro- duktion m.m. enligt 2006 års filmavtal samt stöd till filmkulturella åtgärder utanför avtalets ram. Syftet med filmstödet är att främja värdefull svensk filmproduktion, att främja spridning och visning av värdefull film, att främja bevarandet och tillgängliggörandet av filmer och material av kulturhistoriskt intresse liksom att verka för internationellt samarbete i dessa avseenden samt att förbättra kvinnliga filmskapares villkor. Under anslaget beräknas även medel för Konst- närsnämndens filmstöd.

Regeringens överväganden

Tabell 4.89 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 28:35 Filmstöd

Tusental kronor

	2008	2009	2010

Anvisat 2007 1	299 324	299 324	299 324
Förändring till följd av:
Beslut	10 000	10 000	10 000

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	309 324	309 324	309 324

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Regeringen beräknar att anslaget tillförs 10 miljoner kronor årligen t.o.m. 2010 till följd av filmpolitiska satsningar under innevarande avtalsperiod.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 309 324 000 kronor anvisas under anslaget 28:35 Filmstöd för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 309 324 000 kronor respektive 309 324 000 kronor.

4.8.3628:36 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet

Tabell 4.90 Anslagsutveckling

Tusental kronor

2006	Utfall	35 333		Anslags-	939
2006	Utfall	35 333		sparande	939
2007	Anslag	36 378	1	Utgifts-	36 035
2007	Anslag	36 378	1	prognos	36 035
2008	Förslag	36 662
2009	Beräknat	37 683	2

2010	Beräknat	38 854	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna propo- sition.

2Motsvarar 36 662 tkr i 2008 års prisnivå.

3Motsvarar 36 662 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslaget används för att finansiera forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet. Medlen används för projekt inom Statens kultur- råds, ansvarsmuseernas, Riksarkivets, Riksantik- varieämbetets och Institutet för språk och folk- minnens ansvarsområden. Vidare beräknas under anslaget del av kostnaderna för grundforskning inom naturvetenskap vid Naturhistoriska riks- museet.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Tabell 4.91 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 28:36 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturom- rådet

Tusental kronor

	2008	2009	2010

Anvisat 2007 1	36 378	36 378	36 378
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	284	1 305	2 476
Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	36 662	37 683	38 854

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 36 662 000 kronor anvisas under ansla- get 28:36 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 37 683 000 kronor respek- tive 38 854 000 kronor.

4.8.3728:37 Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund

Tabell 4.92 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	3 855		sparande	-272
2007	Anslag	4 728	1	Utgifts-	4 376
2007	Anslag	4 728	1	prognos	4 376
2008	Förslag	4 717

2009	Beräknat	4 827	2
2010	Beräknat	4 953	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna propo- sition.

2Motsvarar 4 717 tkr i 2008 års prisnivå.

3Motsvarar 4 717 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslaget används för förvaltningskostnader för Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossam- fund. Nämnden har till uppgift att pröva frågor om statsbidrag till trossamfund.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Tabell 4.93 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 28:37 Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund

Tusental kronor

	2008	2009	2010

Anvisat 2007 1	4 728	4 728	4 728
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	-11	99	225
Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt
Förslag/beräknat anslag	4 717	4 827	4 953

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 4 717 000 kronor anvisas under ansla- get 28:37 Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund för 2008. För 2009 och 2010 beräk- nas anslaget till 4 827 000 kronor respektive 4 953 000 kronor.

4.8.38 28:38 Stöd till trossamfund

Tabell 4.94 Anslagsutveckling

Tusental kronor

2006	Utfall	54 188		Anslags-	1 293
2006	Utfall	54 188		sparande	1 293
2007	Anslag	48 404	1	Utgifts-	48 806
2007	Anslag	48 404	1	prognos	48 806
2008	Förslag	50 232

2009	Beräknat	50 232

2010	Beräknat	50 232

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna propo- sition.

Anslaget används för stöd till trossamfund. Målet för det statliga stödet till trossamfund är att bidra till att skapa förutsättningar för tros- samfunden att bedriva en aktiv och långsiktigt inriktad religiös verksamhet i form av gudstjänst, själavård, undervisning och omsorg. Förutsätt- ningarna för att ett trossamfund ska få statligt stöd är att det bidrar till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som sam- hället vilar på och att samfundet är stabilt och har egen livskraft. Statligt stöd till trossamfund kan lämnas i form av statsbidrag och avgiftshjälp till registrerade trossamfund.

Under anslaget beräknas även medel till Skat- teverket för kostnader för avgiftshjälp (se prop. 1998/99:124 s. 69 f.).

Regeringens överväganden

Tabell 4.95 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 28:38 Stöd till trossamfund

Tusental kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	50 232	50 232	50 232

Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning 2

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag

50 232

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 50 232 000 kronor anvisas under ansla- get 28:38 Stöd till trossamfund för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 50 232 000 kro- nor respektive 50 232 000 kronor.

4.8.39 28:39 Skapande skola 1

Tabell 4.96 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			Anslags-
2006	Utfall		sparande	0
2007	Anslag	0	Utgifts-	0
2007	Anslag	0	prognos	0
2008	Förslag	55 000
2009	Beräknat	57 068	2

2010	Beräknat	59 422	3

1Anslaget är nytt fr.o.m. 2008.

2Motsvarar 55 000 tkr i 2008 års prisnivå.

3Motsvarar 55 000 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslaget används för en långsiktig satsning för barn i grundskolan, kallad Skapande skola-sats- ningen. Satsningen innebär att skolans kun- skapsmål och kulturpolitikens mål om barns och ungdomars rätt till kulturell delaktighet och till eget skapande sammanfaller.

Regeringens överväganden

Tabell 4.97 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 28:39 Skapande skola

Tusental kronor

	2008	2009	2010

Anvisat 2007 1	0	0	0
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2
Beslut	55 000	57 068	59 422

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt
Förslag/beräknat anslag	55 000	57 068	59 422

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 55 000 000 kronor anvisas under ansla- get 28:3 Skapande skola för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 57 068 000 kronor respektive 59 422 000 kronor.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

5 Politikområde 27 Mediepolitik

5.1Omfattning

Politikområdet mediepolitik omfattar dagspress, radio och television samt skydd av barn och unga mot skadligt innehåll i massmedierna. Till områ- det hör Presstödsnämnden, Taltidningsnämn-

5.2Utgiftsutveckling

den, Radio- och TV-verket, Granskningsnämn- den för radio och TV, Statens biografbyrå samt Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB.

Tabell 5.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2006	2007 1	2007	2008	2009	2010
Anslag inom utgiftsområde 1
27:1 Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden	5,6	6,4	6,5	6,5	6,6	6,8

27:2 Presstöd	512,2	567,1	516,1	567,1	567,1	567,1
27:3 Stöd till radio- och kassettidningar	134,8	126,2	134,6	125,5	125,5	125,5
27:4 Radio- och TV-verket	12,1	12,0	11,9	14,5	13,1	13,4
27:5 Granskningsnämnden för radio och TV	9,6	10,5	10,6	11,1	11,3	11,6
Totalt för utgiftsområde 1	674,3	722,2	679,7	724,6	723,6	724,4

Anslag inom utgiftsområde 17
27:1 Statens biografbyrå	10,0	10,0	9,9	10,0	10,3	10,5

27:2 Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och
Finland	20,5	20,7	20,3	21,0	21,7	22,2
27:3 Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska
utvecklingen och till europeiskt mediesamarbete	0,7	0,5	0,5	0,5	0,5	0,5

27:4 Forskning och dokumentation om medieutveck-
lingen	2,0	2,0	2,0	2,0	2,1	2,2

Totalt för utgiftsområde 17	33,3	33,1	32,7	33,6	34,5	35,3

Totalt för politikområde Mediepolitik	707,6	755,4	712,4	758,2	758,1	759,8

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

5.3Mål

Målet för mediepolitiken är att stödja yttrande- frihet, mångfald, massmediernas oberoende och tillgänglighet samt att motverka skadliga inslag i massmedierna (prop. 2000/01:1 utg. omr. 17, bet. 2000/01:KrU1, rskr. 2000/01:59).

5.4Resultatredovisning

SVT2 sammanlagt 9 019 timmar i hela landet. Det regionala utbudet i SVT producerades under 2006 vid 30 redaktioner fördelade på 11 huvud- redaktioner och 19 lokalredaktioner. SVT hade under året 2 150 timmar regionala sändningar, vilket ur tittarens perspektiv innebar möjlighet att se 195 timmar med regionalt producerade program.

Fakta är den största programkategorin i SVT:s utbud och utgjorde 37 procent av det rikssända utbudet under 2006. Därefter följer fiktion, som stod för 24 procent.

5.4.1Radio och TV i allmänhetens tjänst SVT:s programverksamhet för barn och unga

Verksamheten vid programföretagen Sveriges Radio AB (SR), Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) ska präglas av oberoende och stark integritet och bedrivas självständigt i förhållande till såväl sta- ten som olika ekonomiska, politiska och andra intressen och maktsfärer i samhället. Sändning- arna ska vara tillgängliga i hela landet och pro- grammen ska utformas så att de genom tillgäng- lighet och mångsidighet tillgodoser skiftande förutsättningar och intressen hos befolkningen i hela landet. Programföretagen ska beakta pro- gramverksamhetens betydelse för den fria åsiktsbildningen och ge utrymme åt en mångfald av åsikter och meningsyttringar. Hänsyn ska tas till mediets särskilda genomslagskraft när det gäller programmens ämnen och utformning samt tiden för sändning av programmen.

Resultat

Den nuvarande tillståndsperioden för SVT, SR och UR inleddes den 1 januari 2007 och pågår t.o.m. den 31 december 2009. Programföretagen följer varje år upp hur uppdraget genomförts i de s.k. public service-redovisningarna. De redovis- ningar som programföretagen har lämnat för 2006 avser det sista året i den förra tillstånds- perioden och är kopplade till de då gällande sändningstillstånden och anslagsvillkoren.

Sveriges Television AB (SVT)

Kärnan i SVT:s utbud utgörs av huvudkanalerna SVT1 och SVT2. Utöver dessa finns temakana- lerna SVT24, Barnkanalen och Kunskapskanalen (som är ett samarbete med UR), text-TV, webb med mobila tjänster samt en utlandskanal. Under 2006 sände huvudkanalerna SVT1 och

spänner över genrerna fakta, nyheter, fiktion, musik, nöje och sport. SVT sänder även barn- program för språkliga och etniska minoriteter samt funktionshindrade. I SVT1 och SVT2 sän- des 818 timmar barn- och ungdomsprogram under 2006, vilket innebär en liten minskning sedan föregående år. I Barnkanalen sändes 3 391 timmar för barn och ungdomar under året.

Utbudet av program för språkliga och etniska minoriteter minskade något 2006 jämfört med 2005. Sedan 2001, som var första året i den förra tillståndsperioden, har dock utbudet ökat.

SVT beaktar funktionshindrades behov dels genom att göra programutbudet i sin helhet mer tillgängligt för främst döva och hörselskadade personer, dels genom program som vänder sig till särskilda grupper. Ett mål under tillstånds- perioden var att minst 50 procent av sändnings- tiden för förstagångssändningar med svenskt ursprung skulle vara textad vid utgången av peri- oden. Andelen textade program 2006 var 57 pro- cent. Utbudet på teckenspråk har ökat med 42 procent sedan 2001.

Sveriges Radio AB (SR)

SR sänder i fyra rikstäckande kanaler, 26 lokala kanaler, i utlandssändningar samt i en digital finskspråkig kanal. Utöver dessa kanaler har SR ett kompletterande utbud som sänds digitalt i DAB-nätet och som webbradio. Några kanaler är även tillgängliga via mobiltelefonnäten.

SR har redaktioner på 50 olika orter. Av sänd- ningstiden för allmänproduktion i rikssändning- arna utgörs 57 procent av lokal produktion. Det programområde som har den största sändnings- tidsandelen är musik som upptog 48 procent av sändningstiden 2006, följt av aktualite- ter/samhälle med 19 procent av sändningstiden.

SR:s utbud av program för barn och unga är inriktat mot olika målgrupper. Utbudet för barn

4–14 år minskade något 2006 i timmar räknat jämfört med året innan. Utbudet för unga 15–25 år ökade kraftigt under 2006 beroende på att en ny ungdomskanal startade över Malmöområdet.

SR:s utbud på minoritetsspråk har ökat under tillståndsperioden för samtliga språk. Även utbudet på invandrarspråk har ökat.

SR uppger i sin redovisning att uppdraget att beakta funktionshindrades behov det senaste året har integrerats i den dagliga verksamheten på ett tydligare sätt, vilket gäller både program- innehåll och tillgänglighet. Dialogen med såväl lyssnare som intresseorganisationer kring ljud- kvalitet och hörbarhet har ökat under 2006. SR- webben uppges spela en central roll för att underlätta för funktionshindrade personer att ta del av program och övrig SR-produktion.

Sveriges Utbildningsradio AB (UR)

UR arbetar flermedialt med TV, radio och webb. Även text-TV och trycksaker har viktiga peda- gogiska uppgifter i UR:s utbud. Programverk- samheten avser utbildningsområdena förskola, barn- och ungdomsskola, högskola och vuxen- utbildning.

UR:s utbud består av utbildningsprogram och folkbildningsprogram varav utbildningsprogram- men under 2006 uppgick till 68 procent. Några fokusområden under 2006 var hållbar utveckling, matematik och demokratifrågor. UR:s sänd- ningsvolym i TV uppgick till 1 739 timmar 2006, vilket var en ökning med 25 procent jämfört med 2005. Ökningen berodde främst på att Kunskapskanalen sände även under lördagar och söndagar. I radio var sändningsvolymen 584 timmar vilket var en mindre ökning jämfört med 2005. UR:s förstasändningar i TV för språkliga och etniska minoriteter ökade under 2006, lik- som sändningarna i TV och radio av program om och för funktionshindrade.

I grundskolan som helhet använde 74 procent av lärarna bild- och ljudmaterial från UR i undervisningen under läsåret 2005/2006. Användningen var störst i årskurserna fyra till sex. En ökning av UR-användningen har skett på samtliga stadier under tillståndsperioden. Utlån- ingsstatistiken från mediecentralerna visar på en kontinuerlig ökning av användningen av UR- videoband medan användningen av ljudband minskar.

Granskningsnämndens bedömning

Granskningsnämnden för radio och TV har i uppdrag att granska om public service-redovis-

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

ningarna ger ett tillräckligt underlag för en bedömning av hur företagens uppdrag fullgjorts. Nämnden har bedömt att redovisningarna avse- ende 2006 är väl genomförda men har lämnat vissa synpunkter. När det gäller SVT anser nämnden att redovisningen behöver förbättras i fråga om program för funktionshindrade. SR:s redovisning behöver enligt Granskningsnämn- den förbättras i fråga om program för barn och ungdom och program för språkliga och etniska minoriteter. När det gäller UR:s redovisning anser nämnden att den har brister i fråga om program för språkliga och etniska minoriteter och utomståendes medverkan.

Analys och slutsatser

Radio och TV i allmänhetens tjänst bidrar genom sitt uppdrag till att uppfylla samtliga delar av det mediepolitiska målet, och verksam- heten är därmed en central del av mediepolitiken. Regeringen har uppdragit åt en särskild utredare (Ku 2007:04) att utifrån de gällande villkoren för radio och TV i allmänhetens tjänst analysera om det finns behov av förändringar i villkoren inför nästa tillståndsperiod, som inleds den 1 januari 2010. Utgångspunkten är att verksamheten ska ges bästa möjliga förutsättningar inför fram- tiden.

5.4.2Lokal icke-kommersiell radio och TV

Lokal icke-kommersiell radio och TV bidrar till yttrandefrihet och mångfald inom medieområdet genom att möjliggöra för olika intressen och åsikter att göra sig hörda i samhällsdebatten.

Resultat

I regleringsbrevet för 2007 fick Radio- och TV- verket i uppdrag att kartlägga och dokumentera dagens situation för lokal icke-kommersiell radio och TV. Myndigheten ska därefter analysera framtidsförutsättningarna för dessa medier samt lämna förslag till eventuella förändringar.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Analys och slutsatser

Regeringen avvaktar Radio- och TV-verkets redovisning av uppdraget som ska lämnas senast den 31 oktober 2007.

5.4.3Digital-TV-övergången

Övergången från analog till digital sändnings- teknik för marksänd TV beslutades av riksdagen 2003. Motivet för övergången är att framtids- säkra en TV-distribution som säkerställer till- gänglighet och mångfald i programutbudet.

Resultat

Under hösten 2006 och våren 2007 har etapp tre och fyra av digital-TV-övergångens sammanlagt fem etapper genomförts. Den återstående etapp- en kommer att genomföras under hösten 2007 vilket innebär att all marksänd TV i Sverige kommer att distribueras med digital teknik vid ingången av 2008.

Digital-tv-kommissionen har regeringens uppdrag att planera och följa övergången till digital marksänd TV. Kommissionen konstaterar i sin rapport för 2006 att utbyggnaden av sän- darnäten under året har resulterat i att tillgången till regionala sändningar från SVT har förbättrats liksom tillgången till det sändningsnät där bl.a. TV 4 ingår. Rapporten lyfter fram att de fre- kvensomläggningar som sker på själva över- gångsdagen innebär en komplicerande faktor, eftersom alla hushåll måste göra en ominstalla- tion av mottagningsutrustningen. Samtidigt medför frekvensomläggningen att hushållens mottagningsmöjligheter optimeras, framför allt med avseende på SVT:s sändningar.

Etapp tre och fyra av övergången har omfattat drygt 40 procent av Sveriges hushåll. De två etapperna har kunnat genomföras helt enligt den plan som beslutades av den tidigare regeringen. I etapp fyra har Stockholm ingått som första stor- stad.

Den informationsstrategi som togs fram av Digital-tv-kommissionen redan inför den första etappen av övergången hösten 2005 har bibehål- lits och utvecklats. I nära samarbete med de berörda aktörerna har kommissionen riktat sin informationsinsats bl.a. mot berörda kommuner, återförsäljare, fastighetsägare, grupper med sär-

skilda behov och direkt till enskilda hushåll. En informationsbroschyr har skickats till samtliga hushåll i god tid före övergången i respektive område. Denna har kompletterats med bl.a. informationsmöten, utbildning av informatörer, lokal mediebevakning och lokal annonsering. Framför allt Teracom och SVT har också genomfört egna informationsinsatser i samband med övergången.

Den samlade resultatbedömningen i kommis- sionens rapport visar att de berörda hushållen under etapp tre och fyra har varit väl informe- rade och haft en hög kännedom inför över- gångsdagen. Kommissionens eftermätningar har visat att endast ett mycket litet antal hushåll har upplevt allvarliga störningar under övergångspe- rioden.

Digital-TV-övergången i Stockholm och utbytet av TV-sändningar mellan Sverige och Finland

Inför övergången till digitala sändningar i Stockholm den 12 mars 2007 beslutade reger- ingen att meddela Sverigefinska Riksförbundet ett digitalt sändningstillstånd för en finsk kanal i Stockholm, Västerås och Uppsala. Samtidigt upphörde det tidigare analoga tillståndet.

Genom beslutet säkerställs att en finsk kanal kan sändas fritt tillgänglig även framöver. Det utökade sändningsområdet som nu också omfattar Uppsala och Västerås innebär att ett betydligt större antal finskspråkiga hushåll kan ta emot kanalen utan någon extra kostnad. Den digitala tekniken möjliggör sändningar till ett större område utan ökad statlig finansiering.

Analys och slutsatser

Digital-TV-övergången har under hösten 2006 och våren 2007 skett helt enligt den plan som 2005 beslutades av den tidigare regeringen. Med utgångspunkt i Digital-tv-kommissionens rapp- ort gör regeringen bedömningen att de statliga insatserna för att informera berörda hushåll har varit framgångsrika. Genom att sändningsområ- det för en fritt tillgänglig finsk kanal har kunnat ökas har den svenska delen av TV-utbytet mellan Sverige och Finland stärkts.

5.4.4Digital radio

Utvecklingen av nya digitala sändningstekniker för ljudradio skapar möjlighet att förbättra till- gängligheten och öka mångfalden i program- utbudet.

Resultat

Den tidigare regeringen gjorde i december 2005 bedömningen att det inte fanns skäl att för till- fället välja en enskild teknik för den framtida ljudradiodistributionen och att det därför inte var aktuellt att besluta om en utbyggnad av de digitala sändningarna med DAB-teknik (skr. 2005/06:66, bet. 2005/06:KU30, rskr. 2005/06:192). I skrivelsen konstaterades att flera tekniska lösningar finns eller håller på att utvecklas för digital distribution av ljudradio. Vidare konstaterades att andra tekniska lös- ningar än DAB, exempelvis samarbete mellan radio och TV, inte prövats fullt ut.

Radio- och TV-verket fick i januari 2006 i uppdrag av regeringen att följa utvecklingen av tekniker för digital distribution av ljudradio och att i dialog med branschen ta fram underlag för en löpande bedömning av olika tekniker. Den andra delrapporten med anledning av uppdraget lämnades i juni 2007 och består bl.a. av fördju- pade beskrivningar och jämförelser av olika digitalradiotekniker samt en redovisning av tek- nikernas för- och nackdelar ur olika perspektiv. Uppdraget ska slutligt redovisas den 30 juni 2008.

Analys och slutsatser

De senaste årens utveckling på digitalradioområ- det innebär att det finns ett behov av en fortsatt analys av olika teknikers för- och nackdelar. Radio- och TV-verkets redovisning av uppdraget har betydelse för framtida ställningstaganden angående den digitala radion.

5.4.5Dagspressen

Syftet med presstödet är att värna mångfalden på dagstidningsmarknaden.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Resultat

Presstödet, som lämnas i form av driftsstöd och distributionsstöd, har under 2006 uppgått till totalt 512,2 miljoner kronor. Driftsstödet har uppgått till 429,6 miljoner kronor och betalats ut till 73 tidningar, varav 23 är hög- och medelfre- kventa (3–7 nr/vecka) och 50 lågfrekventa (1–2 nr/vecka). Distributionsstöd har utbetalats med 73,2 miljoner kronor till 139 tidningar, varav 104 är hög- och medelfrekventa och 35 lågfrekventa. Vidare har 9,4 miljoner kronor i särskilt distri- butionsstöd för lördagsutdelning utbetalats till 75 tidningar, samtliga hög- och medelfrekventa.

Riksdagen beslutade i juni 2006 om nya vill- kor för driftsstödet (prop. 2005/06:201, bet. 2005/06:KU40, rskr. 2005/06:367). Ändringarna notifierades till Europeiska kommissionen som genom generaldirektoratet för konkurrens (GD Konkurrens) har meddelat att de nya reglerna inte kan godkännas eftersom det efter en preli- minär bedömning inte kan uteslutas att de stri- der mot EG-fördragets regler om statligt stöd. Med hänsyn till beskedet från GD Konkurrens beslutade riksdagen i december 2006 att de för- ändrade villkoren för driftsstödet inte skulle träda i kraft den 1 januari 2007 utan vid en senare tidpunkt som regeringen bestämmer (prop. 2006/07:1, utg.omr. 1, bet. 2006/07:KU1, rskr. 2006/07:48).

Det särskilda distributionsstödet för lördags- utdelning upphörde vid utgången av 2006 (prop. 2006/07:1, utg.omr. 1, bet. 2006/07:KU1, rskr. 2006/07:48).

Analys och slutsatser

Utgifterna för presstödet låg på ungefär samma nivå under perioden 2002–2005 men ökade 2006 på grund av att ytterligare en högfrekvent dags- tidning beviljades driftsstöd med 15,3 miljoner kronor.

Sedan ett antal år tillbaka minskar den totala tidningsupplagan i Sverige samtidigt som antalet dagstidningar har varit relativt konstant. Vad gäller tidningar som får driftsstöd har såväl antal som upplaga legat på ungefär samma nivå sedan 2003.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

5.4.6Taltidningar

Syftet med stödet till radio- och kassettidningar, s.k. taltidningar, är att ge synskadade och andra som inte kan läsa en tryckt tidning möjlighet att ta del av dagstidningarnas innehåll.

Resultat

Vid utgången av 2006 utgavs sammanlagt 96 tal- tidningar. 66 var radiotidningar, 12 kassettid- ningar, tre CD-tidningar och 19 RATS-tid- ningar, dvs. taltidningar som använder talsyntesteknik. Av dessa kom tre tidningar ut som både radio- och RATS-tidning och en tid- ning gavs ut som både radio- och kassettidning. Stödet till radio- och kassettidningar uppgick under 2006 till 134,8 miljoner kronor.

Sett över en femårsperiod är det totala antalet taltidningar som ges ut ungefär konstant. Under 2006 tillkom en kassettidning medan två tid- ningar bytte från kassett- till CD-tidning. Anta- let RATS-tidningar är relativt konstant sedan 2004.

Antalet taltidningsabonnemang uppgick i slutet av 2006 till 7 938, varav 6 714 avsåg radio- tidningar, 420 kassettidningar, 156 CD-tidningar och 648 RATS-tidningar. Antalet taltidnings- abonnenter har minskat de senaste åren. Radio- tidningarna har tappat flest abonnenter, från 8 079 till 6 714 abonnenter mellan 2000 och 2006. Nedgången fortsatte även under 2006, vilket enligt Taltidningsnämnden till stor del beror på bristande tillgång på mottagare. Trenden första halvåret 2007 är dock att antalet abonnenter ökar.

Könsfördelningen bland abonnenterna är totalt sett relativt jämn, även om RATS-abon- nenterna till större delen utgörs av män.

Den regionala spridningen av taltidningar bedöms av Taltidningsnämnden vara god. Mer än hälften av landets alla dagstidningar ges i dag ut även som taltidningar.

En målsättning för Taltidningsnämndens verksamhet är att en större andel av taltidning- arna ska distribueras med digital teknik och myndigheten ska verka för detta särskilt vid start av nya taltidningar. Anslaget har höjts tillfälligt med 25 miljoner kronor för finansiering av inköp av nya, mer användarvänliga radiotid- ningsmottagare som kan ta emot analoga sänd- ningar och som också är förberedda för att ta

emot digitala sändningar. Leveransen inleddes i januari 2006 och fram till i juli 2007 har ca 5 000 mottagare levererats till abonnenterna. Myndig- heten beräknar att samtliga mottagare ska vara utbytta under 2008. Taltidningsnämnden bör- jade under 2006 byta ut RATS-abonnenternas datorer mot mobiltelefoner med en förbättrad talsyntes. I slutet av året hade mobiltelefoner levererats till 560 av abonnenterna. Enligt myn- digheten kommer övergången till modernare mottagare för radiotidningar och RATS att dels öka antalet radiotidningsabonnenter, dels locka nystartade tidningar att välja RATS som teknik för sin taltidningsutgivning.

Flera tidningsföretag har under 2006 lagt ut sin taltidningsproduktion på externa företag och i vissa fall sker centraliseringar och hopslag- ningar inom tidningskoncerner. Taltidnings- nämnden bedömer att denna utveckling på sikt leder till minskade kostnader för tidningsföre- tagen, och har därför beslutat att genomföra en översyn av nivåerna i schablonersättningarna till radio-, kassett- och CD-tidningarna. Översynen beräknas vara slutförd under 2007.

Analys och slutsatser

Stödet till radio- och kassettidningar fyller en viktig funktion i samhället genom att garantera utgivning av och tillgång till taltidningar. Taltid- ningsabonnenterna har blivit allt färre de senaste åren, vilket till en del kan förklaras av en bristande tillgång på mottagare. För närvarande pågår en övergång till modernare teknik för mottagning av radio- och RATS-tidningar. Det är dock för tidigt att dra några slutsatser om Taltidningsnämndens satsningar är tillräckliga för att långsiktigt vända den vikande trenden.

5.4.7Skadligt medieinnehåll

Medier har stor genomslagskraft, vilket är sär- skilt viktigt att uppmärksamma när det gäller barn och ungdomar. Utgångspunkten för regeringens arbete med att skydda barn och unga mot skadligt medieinnehåll är FN:s barnkon- vention som föreskriver att barn ska ha en gene- rell rätt till yttrande- och informationsfrihet, men samtidigt skyddas mot information och material som är till skada för deras välfärd.

100

Resultat

Granskning av film

Statens biografbyrå granskar filmer och video- gram som är avsedda att visas vid allmän sam- mankomst eller offentlig tillställning samt fast- ställer åldersgränser för de filmer som granskas. Åldersgränserna sätts utifrån en bedömning av om filmerna kan vålla barn i olika åldersgrupper psykisk skada.

Av de långfilmer som granskades under 2006 blev 26 procent helt barntillåtna medan 23 pro- cent av filmerna blev förbjudna att visas för barn under 15 år. Under de senaste tre åren har både andelen filmer som blivit barntillåtna och ande- len filmer med åldersgräns från 15 år hållit sig på ungefär samma nivå. Alla framställningar som granskades under 2006 godkändes för visning. Av de videogram som lämnades in för frivillig granskning, ej avsedda för offentlig visning, godkändes en framställning först efter att en sekvens klippts bort då den innehöll grovt sexu- ellt våld och bedömdes vara förråande enligt lagen (1990:886) om granskning och kontroll av filmer och videogram.

Risker i det nya medielandskapet

Medierådet (U 1990:03, Rådet mot skadliga våldsskildringar) arbetar med att minska riskerna för skadlig mediepåverkan på barn och unga i enlighet med de tilläggsdirektiv som rådet fick i juni 2003 (dir. 2003:75). Medierådet har under 2006 för andra året i rad producerat ”Ungar & Medier”, en omfattande studie av hur barn och unga använder och upplever olika medier. Stu- dien visar bl.a. att i stort sett alla 12 till 16- åringar använder Internet och drygt hälften av dem dagligen. Internetanvändningen ökar också bland yngre barn. Bland 9 till 12-åringar använ- der 28 procent Internet varje dag, jämfört med 17 procent året innan.

Medierådet har under 2005 och 2006 tillsam- mans med Myndigheten för skolutveckling till- delats EU-medel för att vara svenskt centrum för säkrare Internetanvändning bland barn och unga. Medierådet och Myndigheten för skolut- veckling har under denna period drivit kampan- jen ”Det unga Internet” i form av ett stort antal regionala seminarier.

Under 2007 fortsätter Medierådets regionala seminarier om ”Det unga Internet”, nu med målgruppen socialtjänst och skolhälsovård samt skolledare. BRIS ingår som samarbetspartner

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

genom att tillhandahålla en hjälplinje dit barn och unga kan vända sig för att få råd och stöd.

Medierådet har även i uppdrag att samarbeta med berörda branscher i syfte att uppmuntra självreglering. Under 2006 tog Medierådet i samverkan med IT-företagen fram en guide som riktar sig till vuxna med tips om barns och ungas användning av mobiltelefoner. Orsaken är att den nya generationens mobiltelefoner också erbjuder tillgång till bl.a. Internet och TV.

Radio och TV

Enligt radio- och TV-lagen (1996:844) får inte TV-program som innehåller verklighetstroget våld eller pornografiska bilder sändas vid vissa tider och på sådant sätt att det finns en bety- dande risk för att barn kan se dem. TV-reklam riktad till barn under tolv år är förbjuden. Granskningsnämnden för radio och TV har i uppdrag att i efterhand granska programinslag utifrån både lagstiftningen och sändningstill- ståndens bestämmelser om bl.a. mediets genom- slagskraft. Granskningsnämnden fällde under 2006 tre program som innehöll våld- och sex- scener för brott mot bestämmelsen om mediets särskilda genomslagskraft. Ett av programmen anmäldes av nämnden till Justitiekanslern som ansåg att sändningen även stred mot bestämmel- sen om våldsskildringar i radio- och TV-lagen.

Analys och slutsatser

Regeringen bedömer att Statens biografbyrås arbete med filmgranskning, innebärande att alla biograffilmer som visas offentligt har prövade åldersgränser, minskar risken för psykisk skada för barn och unga som tittar på film.

Medierådets verksamhet bidrar till en ökad kunskap om barns och ungas mediesituation och regeringen bedömer att den ökade kunskapen och insatserna för att stärka självregleringen inom området minskar riskerna för skadlig mediepåverkan på barn och unga.

Med utgångspunkt i Granskningsnämndens efterhandsgranskning gör regeringen bedöm- ningen att programbolagen har god kunskap om och efterföljer gällande bestämmelser om bl.a. mediets genomslagskraft.

101

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

5.4.8Uppföljning av medieutvecklingen

Information om utvecklingen inom medieområ- det gör det möjligt att bl.a. kunna följa resultaten i förhållande till de mediepolitiska målen.

Resultat

Flera aktörer arbetar med att ta fram inform- ation om utvecklingen inom medieområdet. Radio- och TV-verket har i uppdrag att löpande förse Kulturdepartementet med information om utvecklingen inom medieområdet samt publicera statistik och annan information beträffande ägande- och branschstrukturer, teknik samt ekonomi inom medieområdet. Årligen publi- cerar verket bl.a. rapporten Medieutveckling.

Granskningsnämnden för radio och TV läm- nar varje år minst en rapport om radio- och TV- företagens programverksamhet. Skriften ”Granskat och klart” innehåller bl.a. referat av de beslut som har fattats vid sammanträde med nämnden samt av nämndens ordförande de senaste månaderna.

Nordiskt Informationscenter för Medie- och Kommunikationsforskning (Nordicom) vid Göteborgs universitet informerar om bl.a. forsk- ningsresultat på medieområdet. Nordicom tar också fram mediestatistik, bl.a. genom Medie- barometern som belyser medieanvändning i Sverige.

Presstödsnämnden publicerar årligen skrifter om utvecklingen på dagspressmarknaden, bl.a. Dagspressens ekonomi.

Europeiska Audiovisuella Observatoriet är ett organ under Europarådet, till vilket Sverige år- ligen bidrar med medel. Observatoriet arbetar med jämförbar europeisk statistik på det audio- visuella området.

Analys och slutsatser

Medieområdet utvecklas och förändras snabbt. Regeringen bedömer att den uppföljning av utvecklingen som bedrivs på mediemyndighe- terna och andra institutioner är av stor betydelse bl.a. för att ge ett underlag för regeringens ställ- ningstaganden på området. De utredningar som regeringen har tillsatt rörande radio och TV i allmänhetens tjänst samt om kommersiell radio kommer att bidra med ytterligare underlag.

5.4.9 Europeiska unionen

Resultat

Under 2006 och 2007 har det pågått en revide- ring av TV-direktivet (direktiv 89/552/EEG, ändrat genom direktiv 97/36/EG). Europeiska kommissionen beslutade den 13 november 2005 om förslag till ändringar i direktivet (KOM(2005) 646 slutlig).

Efter ett års förhandlingar i rådet fattades ett politiskt beslut om direktivets utformning vid rådsmötet den 13 november 2006. Sex länder, däribland Sverige, valde att inte ställa sig bakom beslutet bl.a. med hänvisning till att förhand- lingar fortfarande pågick och att Europaparla- mentet inte hade genomfört sin första läsning ännu. Efter Europaparlamentets första beslut i december 2006 och fortsatta förhandlingar inom rådet samt mellan rådet och parlamentet kunde rådet fatta ett enhälligt beslut om en gemensam ståndpunkt i juni 2007. Europaparlamentet för- väntas godkänna texten utan ändringar. Direkti- vet kommer därför sannolikt att kunna träda i kraft under hösten 2007 och ska vara genomfört i nationell rätt två år senare.

TV-direktivet och de förändringar som nu föreslås syftar till att skapa bättre utvecklings- möjligheter för den europeiska TV-marknaden.

De viktigaste nyheterna i direktivet är att TV- liknande tjänster som inte är rundradiosänd- ningar utan sker på den enskildes egna begäran kommer att omfattas av direktivet. Ett antal bas- regler som ska gälla för alla audiovisuella medie- tjänster införs. I basreglerna återfinns bl.a. inne- hållskrav för skydd av minderåriga och den mänskliga värdigheten, krav på utformningen av reklam, sponsring och produktplacering och krav på främjande av europeisk produktion. För traditionella TV-sändningar kommer dessutom mera detaljerade regler att gälla t.ex. för hur reklam placeras i en sändning, mängden reklam och rätt till korta utdrag från evenemang där exklusiva rättigheter innehas. En helt ny regel införs också som ställer krav på medlemsstaterna att uppmuntra programbolagen att successivt göra alla program tillgängliga för funktionshind- rade.

Direktivet innebär även fortsättningsvis att sändningar regleras av den medlemsstat varifrån sändningarna härstammar. En samarbetsregel införs dock som kan tillämpas i de fall där det finns en sändning som härstammar från och

102

regleras av en medlemsstat men riktas direkt till en annan medlemsstat. Om den mottagande medlemsstaten begär detta, blir den sändande skyldig att begära av programbolaget att en viss nationell regel i den mottagande medlemsstaten ska upprätthållas.

Analys och slutsatser

Regeringen gör bedömningen att förhandling- arna av TV-direktivet har lett till ett resultat som kan välkomnas. Den text som rådet och parla- mentet nu är överens om har goda förutsätt- ningar att leda till förbättrade möjligheter för den europeiska TV-industrins konkurrenskraft. De gemensamma minimireglerna har förutsätt- ning att skapa en önskvärd balans mellan kon- sumentskydd, skydd för rättighetshavarna och ekonomiska förutsättningar för en bärkraftig TV-industri.

Sverige hade önskat att de gemensamma europeiska reglerna för reklam riktad till barn och för alkohol skulle ha utformats mera restriktivt. En sammanvägd bedömning är dock att svenska synpunkter har fått genomslag i för- handlingarna och att resultatet från svensk utgångspunkt är tillfredsställande.

5.4.10 Europarådet

Resultat

Europarådets arbete inom medieområdet är inriktat på att främja yttrandefrihet, fria medier och mediemångfald inom Europa. Medieområ- det diskuteras främst inom styrkommittén för massmediefrågor och de nya medierna (CDMC). Sverige deltar aktivt i styrkommitténs arbete. Under året har kommittén lämnat för- slag till rekommendationer om public service- företagens utnyttjande av nya medier och om mediemångfald, vilka antagits av Europarådets ministerkommitté. Sverige deltar också i en spe- cialistgrupp för medier i kristid som under 2006 inventerat Europarådets befintliga regelverk i förhållande till mediers verksamhet i situationer när samhället befinner sig i kris.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Analys och slutsatser

De konventioner och rekommendationer som arbetas fram inom Europarådet bidrar till att garantera yttrandefrihet och ett fritt europeiskt åsiktsutbyte som ger plats för olika perspektiv. Regeringen bedömer därför att arbetet fyller ett viktigt syfte bl.a. för att främja en demokratisk utveckling och stabilitet i Sveriges närområde.

5.5Revisionens iakttagelser

Riksrevisionen har inte haft några invändningar i revisionsberättelserna avseende myndigheterna inom politikområdet.

5.6Politikens inriktning

Att idéer, kunskap och åsikter kan utbytas är grunden för utveckling och civilisation. Medie- politikens viktigaste uppgift är därför att garan- tera yttrande-, tryck- och etableringsfrihet. Det är av största vikt att medierna står så fria som möjligt från statlig styrning. Därmed säkerställs självständigheten och bredden, liksom gransk- ningen av den offentliga makten.

Genom bl.a. internationalisering, digital tek- nik och större tillgång till bredbandsförbindelser finns det i dag utrymme för allt fler företag på medieområdet. Mediemarknaden stimuleras av mångfald och konkurrens. Nya medieföretag startas och möjligheterna att ta del av inform- ation och göra sin röst hörd är större än någon- sin.

Från att ha varit en bransch med få, stora och etablerade aktörer består mediemarknaden nu av ett stort antal företag och organisationer av vari- erande storlek. Såväl de privata TV-kanalerna som den privata lokalradion och närradion är viktiga aktörer vars verksamhet bör ges goda möjligheter att utvecklas. Fri åsiktsbildning, fritt utbyte av idéer och goda möjligheter att granska makthavare är fundamentala värden som måste försvaras och som gynnas av en mediemarknad med många aktörer, klara spelregler och en sund konkurrens.

Medieområdet kräver dock mer än rena marknadslösningar om mer grundläggande vär- den ska säkras. För att värna kvaliteten och att

103

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

ett allsidigt medieutbud kan komma alla till del är det viktigt att ge radio och TV i allmänhetens tjänst goda möjligheter att verka och utvecklas.

Det är också i vissa fall nödvändigt att reglera användningen av ett begränsat frekvensut- rymme, t.ex. för sändningar i radio och TV.

Radio och TV i allmänhetens tjänst

Radio och TV i allmänhetens tjänst handlar i vid mening om att självständigt och oberoende av utomstående ekonomiska, politiska och andra intressen erbjuda ett brett och mångsidigt pro- gramutbud som speglar hela landet och känne- tecknas av god kvalitet, allsidighet och relevans oavsett genre. Det innebär att utbudet från pub- lic service-företagen bör rymma både det breda och det särpräglade samt att public service-verk- samheten har ett särskilt ansvar att värna kvali- teten.

Det är viktigt att alla program, oavsett genre, kan motiveras utifrån uppdraget och att radio och TV i allmänhetens tjänst särskilt slår vakt om programområden som är kvalitativt eller kvantitativt underrepresenterade hos de kom- mersiella aktörerna.

Centralt i uppdraget är att radio och TV i all- mänhetens tjänst ska bidra till en samhällsdebatt som präglas av allsidighet och saklighet och som på så sätt tjänar demokratin. Det ställer höga krav på nyhets- och samhällsbevakning, där utri- kesbevakning ingår som en viktig del, på pro- gramverksamheten riktad till barn och unga samt på kulturutbudet i vid mening. Radio och TV i allmänhetens tjänst ska erbjuda ett mångsidigt kulturutbud av god kvalitet och spela en viktig roll som kulturskapare och kulturförmedlare. Det är viktigt att utbudet är tillgängligt även för funktionshindrade.

De nuvarande sändningstillstånden för Sveriges Radio AB (SR), Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) gäller från den 1 januari 2007 till den 31 decem- ber 2009. Regeringen beslutade i maj 2007 om en utredning (dir. 2007:71) som utifrån de gällande villkoren för radio och TV i allmänhetens tjänst ska analysera om det finns behov av förändringar i villkoren inför nästa tillståndsperiod som inleds den 1 januari 2010. Utgångspunkten är att verk- samheten ska ges bästa möjliga förutsättningar inför framtiden. Analysen ska omfatta frågor som rör uppdraget till radio och TV i allmänhe- tens tjänst, effektiv resursanvändning, styr-

ningsfrågor samt finansiering. Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2008.

Kommersiell radio

En livskraftig kommersiell lokalradio är viktig för mångfalden och konkurrensen på hela radio- området. För att uppnå detta behöver den kom- mersiella radion förutsättningar som kan bidra till att branschen kan utvecklas av egen kraft.

I juni 2007 beslutade regeringen om en utred- ning med uppdrag att se över villkoren för kommersiell radio (dir. 2007:77). En målsättning är att skapa ett regelverk som gäller för alla som har tillstånd att sända kommersiell lokalradio och som främjar mångfald inom radion. Upp- draget omfattar bl.a. frågor om krav på sändning av eget material och program med lokal anknyt- ning, sponsring, koncessionsavgift, tillståndsgiv- ning och lokalradiosändningar på det s.k. AM- bandet.

Utredaren ska föreslå de åtgärder och författ- ningsändringar som behövs för att förlänga de nuvarande tillstånden i avvaktan på att nya regler träder i kraft.

För att öka konkurrensen och mångfalden på radiomarknaden är det önskvärt att skapa utrymme för nationell kommersiell radio med ett brett och mångsidigt innehåll. Utredaren ska också bedöma om det finns förutsättningar att introducera nationell kommersiell radio.

De delar av uppdraget som rör sponsring och förlängning av nuvarande tillstånd ska redovisas senast den 31 december 2007. Övriga delar ska redovisas senast den 30 september 2008.

Regeringen har gett Post- och telestyrelsen i uppdrag att analysera frågor om bl.a. frekvens- planering och sändningseffekter på FM-bandet. I uppdraget ingår även att analysera de frekvens- mässiga förutsättningarna för ytterligare rikstäckande ljudradiosändningar på FM-bandet. Uppdraget ska redovisas senast den 22 februari 2008.

Lokal icke-kommersiell radio och TV

Icke-kommersiell närradio och lokal-TV utgör ett viktigt komplement till radio och TV i all- mänhetens tjänst och kommersiella medier. Dessa medier har betydelse för såväl föreningsliv som integration och yttrandefrihet, eftersom de gör det möjligt för flera att göra sin röst hörd.

I december 2006 gav regeringen Radio- och TV-verket i uppdrag att analysera framtidsförut- sättningarna för lokal icke-kommersiell radio och TV. Radio- och TV-verket ska lämna sin

104

rapport i oktober 2007. Därefter kommer regeringen att ta ställning till eventuella föränd- ringar i regelverket kring den icke-kommersiella radion och TV:n.

Digitala TV-sändningar

I juni 2007 fattade regeringen beslut om en lag- rådsremiss avseende tillstånd för digital mark- sänd TV. Regeringen avser att inom kort besluta om en proposition baserad på lagrådsremissen.

Användning av frigjort frekvensutrymme

Övergången till digitala TV-sändningar fortgår i enlighet med riksdagens beslut från 2003. Beslutet innebär att alla marknätssändningar ska vara digitala senast den 1 februari 2008. Enligt planen för övergången ska de sista områdena i Sverige övergå till digitala sändningar den 15 oktober 2007. Genom övergången till digitala sändningar frigörs frekvensutrymme. Ett arbete pågår inom Regeringskansliet för att ta ställning till hur utrymmet ska användas. Arbetet påver- kas bl.a. av en strävan inom Europeiska Unionen att samordna medlemsstaternas frekvensanvändning. Syftet är att skapa bättre förutsättningar för att nya tjänster och tekniker ska kunna utvecklas i Europa.

Som ett första led i regeringens arbete kallade kulturministern och infrastrukturministern till ett gemensamt öppet möte med intressenter den 19 juni 2007. Vid mötet diskuterades de remiss- svar som lämnats till regeringen med anledning av en rapport från Post- och telestyrelsen om hur de frigjorda frekvenserna kan användas. Avsikten var att genom ett öppet åsiktsutbyte fördjupa och utveckla olika intressenters stånd- punkter.

Ändringar i radio- och TV-lagen

Regeringen har idag beslutat en proposition med förslag till ändrade annonsregler för radio- och TV-sändningar (prop. 2007/08:4). Förslaget innebär bl.a. att annonser i radio- och TV-sänd- ning ska få sändas under högst tolv minuter under en timme mellan hela klockslag. Vidare föreslås att annonser i TV-sändningar ska få sän- das under högst femton procent av sändningsti- den under ett dygn. Dessa förändringar innebär bl.a. att de svenska reglerna om annonstid i TV anpassas till vad som gäller enligt TV-direktivet.

Genom propositionen tas ett första steg för att förenkla regelverket för radio- och TV-före- tag. Den tekniska utvecklingen och den ökande konkurrens som utvecklats på marknaden inne-

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

bär dock att det finns behov av en allmän över- syn av radio- och TV-lagens struktur, överskåd- lighet och tillämpningsområde.

Inom kort förväntas beslut av Europeiska unionens råd och Europaparlamentet om änd- ringar i TV-direktivet (direktiv 89/552/EEG, ändrat genom direktiv 97/36/EG). I Sverige är TV-direktivets regler genomförda i svensk rätt framför allt genom bestämmelser i radio- och TV-lagen. Det reviderade TV-direktivet kommer att innehålla ett antal nya regler.

Regeringen avser att tillkalla en särskild utre- dare för att göra en allmän översyn av radio- och TV-lagen. I uppdraget kommer att ingå att före- slå regelförenklingar och att genomföra direkti- vets nya regler i den svenska lagstiftningen. Radio- och TV-lagens förbud mot reklam riktad till barn, liksom förbudet mot alkoholreklam, ska värnas även i framtiden.

Dagspressen

Europeiska kommissionens generaldirektorat för konkurrens (GD Konkurrens) har meddelat att presstödet ska granskas för att undersöka dess förenlighet med EG-fördragets bestämmelser om statligt stöd. Mot denna bakgrund inleddes våren 2007 en dialog mellan regeringen och GD Konkurrens om presstödet. Med utgångspunkt i ett försvar av presstödet har regeringen öppnat för möjligheten att modifiera delar av regelverket för att garantera att det står i överensstämmelse med de gemensamma konkurrens- och stats- stödsreglerna. Dialogen fortsätter under hösten 2007, och det är därför inte möjligt att i nuläget bedöma när de av riksdagen beslutade föränd- ringarna i driftsstödet kan genomföras.

I volym 1, kapitel 5, behandlas frågan om reklamskatten.

Taltidningar

Stödet till radio- och kassettidningar, s.k. taltid- ningar, bidrar till att uppfylla såväl medie- som handikappolitiska mål. En viktig del av statens insatser är att tillhandahålla den utrustning som behövs för att ta del av taltidningarnas innehåll. Den pågående moderniseringen av mottagarna för radiotidningar och RATS (radiotidningar som sänds med talsyntesteknik) bidrar till att göra utsändningarna mer användarvänliga för abonnenterna.

Antalet taltidningsabonnenter har sjunkit under flera år. Taltidningsnämndens satsningar på ny teknik har bidragit till att antalet abon- nenter har ökat hittills under 2007. Det finns

105

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

dock skäl att närmare analysera hur stort beho- vet av taltidningar är på lång sikt mot bakgrund av utvecklingen av olika tekniker för synskadade att tillgodogöra sig information. Regeringen avser att göra en översyn av stödet till radio- och kassettidningar, i vilken bl.a. den nämnda analy- sen kommer att ingå.

Skydd av barn och unga mot skadligt medieinne- håll

Att skydda barn och unga mot skadligt medie- innehåll är ett av regeringens mål inom medie- politiken. De risker man talar om i dag hänger främst samman med att barn och unga kan använda medierna interaktivt och ofta är de första att använda sig av ny teknik samtidigt som den tekniska utvecklingen går snabbt. Statens insatser bör därför inte enbart vara inriktade på granskning och tillsyn.

Att stärka branschens självreglerande arbete och öka mediekunskapen hos föräldrar och andra vuxna är en god väg att skydda barn mot skadligt medieinnehåll. Medierådet (1990:03) arbetar med denna inriktning och kommer bl. a. att fullfölja sitt engagemang inom EU-projektet Safer Internet Plus. I samarbete med BRIS kommer rådet att driva en hjälplinje dit barn och unga kan vända sig för att få hjälp och stöd.

Den tekniska utvecklingen i riktning mot digital filmdistribution och filmvisning kommer, enligt Stiftelsen Svenska Filminstitutets bedöm- ningar, att få genomslag inom de närmaste tre till fem åren. Digitaliseringen kommer på sikt att få konsekvenser för tillämpningen av lagen (1990:886) om granskning och kontroll av filmer och videogram. Regeringen följer bl.a. den digi- tala utvecklingen och dess följder för film- granskningen mycket noga. Även andra föränd- ringar som skett på medieområdet sedan lagen trädde i kraft behöver uppmärksammas och analyseras.

Internationellt samarbete

De viktigaste arbetsuppgifterna för Regerings- kansliet på det internationella området under det närmaste året är ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet 2008 och förberedelserna för ord- förandeskapet i EU:s ministerråd hösten 2009. Det nordiska ordförandeskapet kommer på kultur- och medieområdet bl.a. att prioritera frågor som gäller barns och ungas mediekon- sumtion och medievanor. Ytterligare en viktig uppgift är att vidareutveckla den nya strukturen

för kultur- och mediesamarbetet, i synnerhet de nya programmen och dialogen med aktörerna inom kultur- och mediesektorerna.

Från maj till november 2008 är Sverige ord- förande i Europarådets ministerkommitté.

Förslag till mediekoncentrationslag

Den dåvarande regeringen beslutade i november 1997 att tillkalla en kommitté med parlament- ariskt inslag med uppgift att lägga fram förslag till lagstiftning för att slå vakt om mångfalden i svenska medier och motverka sådan ägar- och maktkoncentration inom massmedierna som kan skada ett fritt och brett meningsutbyte och en fri och allsidig upplysning (dir. 1997:136). Kom- mittén, som antog namnet Mediekoncentra- tionskommittén, redovisade sitt uppdrag i febru- ari 1999 i betänkandet Yttrandefriheten och konkurrensen. Förslag till mediekoncentra- tionslag m. m. (SOU 1999:30). Betänkandet har remissbehandlats. Regeringen avser inte att vidta några åtgärder med anledning av förslagen i betänkandet.

5.7Ändring i lagen (2005:365) om ändring i radio- och TV-lagen

Regeringens förslag: Hänvisningen i 8 kap. 1 § fjärde stycket lagen (2005:365) om ändring i radio- och TV-lagen till lagen om TV-avgift änd- ras till att avse lagen om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst.

Skälen för regeringens förslag: I propositionen Vidaresändningsplikt i kabelnät (prop. 2004/05:105) föreslogs ändringar i radio- och TV-lagen. I förslaget till ny lydelse av 8 kap. 1 § fjärde stycket fanns en hänvisning till lagen (1989:41) om TV-avgift. Ändringen föreslogs träda i kraft den 1 februari 2008. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2004/05:KU26, rskr. 2004/05:252).

I mars 2006 överlämnade den dåvarande regeringen propositionen Viktigare än någonsin! Radio och TV i allmänhetens tjänst 2007–2012 (prop. 2005/06:112). I propositionen föreslogs bl.a. att rubriken till lagen om TV-avgift skulle ändras till lagen om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst. När lagförslaget utform- ades föreslogs inte följdändringar i den tidigare

106

beslutade ändringen i radio- och TV-lagen. Riks- dagen beslutade i enlighet med regeringens för- slag (bet. 2005/06:KrU28, rskr. 2005/06:323). Lagändringen trädde i kraft den 1 januari 2007.

I dag finns det således en bestämmelse i lagen om ändring i radio- och TV-lagen som hänvisar till en felaktig rubrik. Regeringen föreslår därför att hänvisningen i 8 kap. 1 § fjärde stycket till lagen om TV-avgift ändras till att avse lagen om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst.

Regeringens lagförslag redovisas under avsnitt 2.2. Lagändringen är en ren följdändring med anledning av tidigare fattade beslut. Bedöm- ningen är därför att frågan inte behöver remiss- behandlas. Av samma skäl behöver inte heller Lagrådets yttrande inhämtas.

5.8Budgetförslag

5.8.127:1 Statens biografbyrå

Tabell 5.2 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-	92
2006	Utfall	10 008		sparande	92
2007	Anslag	9 952	1	Utgifts-
2007	Anslag	9 952	1	prognos	9 919
2008	Förslag	10 031

2009	Beräknat	10 263	2

2010	Beräknat	10 530	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/2007:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpro- positionen för 2008.

2Motsvarar 10 031 tkr i 2008 års prisnivå.

3Motsvarar 10 031 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslaget används för Statens biografbyrås för- valtningskostnader. Statens biografbyrå ska granska filmer och videogram som är avsedda att visas vid allmän sammankomst eller offentlig till- ställning. På begäran förhandsgranskas även fil- mer och videogram för enskilt bruk. Biograf- byrån fastställer åldersgränser för de filmer som granskats. Vidare kan byrån besluta om att klipp görs i filmer samt om visningsförbud.

Biografbyrån utövar tillsyn över videogram- marknaden och efterlevnaden av bestämmelserna i brottsbalken om olaga våldsskildring och otil- låten utlämning av teknisk upptagning när det gäller rörliga bilder. Biografbyrån ska enligt brottsbalken yttra sig till Justitiekanslern (JK) i åtalsärenden som rör olaga våldsskildring samt

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

ge medgivande till åtal som rör otillåten utläm- ning av teknisk upptagning.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 5.3 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentlig-rätts-	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
lig	inkomsttitel	som får		(intäkt -
verksamhet		disponeras		kostnad)
Utfall 2006	10 791	0	10 428	365

Prognos 2007	10 100	0	10 100	0
Budget 2008	10 100	0	10 100	0

För granskning av filmer och videogram tar Bio- grafbyrån ut avgifter. Intäkterna redovisas på statsbudgetens inkomstsida under inkomsttitel 2522 Avgifter för granskning av filmer och videogram. Biografbyrån får inte disponera intäkterna. Avgiftsintäkterna ska motsvara kost- naderna för granskningsverksamheten. För att åstadkomma bättre överensstämmelse mellan verksamhetens kostnader och avgiftsintäkterna sänktes avgifterna fr.o.m. den 1 januari 2007.

Regeringens överväganden

Tabell 5.4 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 27:1 Statens biografbyrå

Tusental kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	9 952	9 952	9 952
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	79	311	578
Beslut
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt

Förslag/beräknat anslag	10 031	10 263	10 530

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006(bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga ändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Regeringen föreslår att 10 031 000 kronor anvi- sas under anslaget 27:1 Statens biografbyrå för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 10 263 000 kronor respektive 10 530 000 kro- nor.

107

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

5.8.227:2 Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland

Tabell 5.5 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-	0
2006	Utfall	20 515		sparande	0
2007	Anslag	20 700	1	Utgifts-
2007	Anslag	20 700	1	prognos	20 329
2008	Förslag	21 031

2009	Beräknat	21 683	2

2010	Beräknat	22 198	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/2007:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpro- positionen för 2008.

2Motsvarar 21 031 tkr i 2008 års prisnivå.

3Motsvarar 21 031 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslaget används för att finansiera kostnader för tillhandahållande och överföring av en svensk programkanal till Finland, kostnader för över- föring och distribution av en finsk programkanal i Sverige och övriga kostnader i samband med utsändning av den finska programkanalen i Sverige.

Det svenskfinska TV-utbytet bedrivs i enlig- het med en princip om ömsesidighet. Finland svarar för kostnaderna för utsändningen av en svensk programkanal i Finland och för överfö- ringen av en finsk programkanal till Sverige. På motsvarande sätt svarar Sverige för kostnaderna för utsändningen av en finsk programkanal i Sverige och för överföringen av en svensk pro- gramkanal till Finland.

I samband med att både Sverige och Finland övergår till digitala marknätssändningar har vissa förändringar skett i den svenska delen av utby- tet. Anslaget fördelas från och med 2007 mellan två parter, Sverigefinska Riksförbundet och Sveriges Television AB. Sverigefinska Riksför- bundet tilldelas medel för kostnader för distri- bution av den finska programkanalen i Sverige och för övriga kostnader som uppstår i samband med denna. I huvudsak baserar sig det sist- nämnda på en överenskommelse mellan riksför- bundet och Copyswede som företräder vissa rättighetshavarorganisationer. Sveriges Televi- sion AB tilldelas medel för att tillhandahålla en svensk programkanal till Finland.

Utsändningen av finska TV-program i Sverige sker med stöd av radio- och TV-lagen (1996:844). Regeringen har den 21 december 2006 meddelat Sverigefinska Riksförbundet till- stånd att bedriva sådana sändningar under 2007. Sändningstillståndet avser från mars 2007 digital

sändningsteknik. Från mars har sändningsområ- det utökats till att utöver sändare i Stockholm också avse sändare i Västerås och Uppsala.

TVFinland har funnits tillgänglig i Com Hems analoga utbud i Stockholm. Sedan i mars finns kanalen i det analoga grundutbudet i det utökade sändningsområdet. Kanalen finns också som en tilläggskanal i Com Hems samtliga kabelnät.

Regeringens överväganden

Tabell 5.6 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 27:2 Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland

Tusental kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	20 700	20 700	20 700
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	331	983	1 498
Beslut
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt

Förslag/beräknat anslag	21 031	21 683	22 198

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006(bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga ändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Regeringen föreslår att 21 031 000 kronor anvisas under anslaget 27:2 Utbyte av TV- sändningar mellan Sverige och Finland för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 21 683 000 kronor respektive 22 198 000 kronor.

5.8.327:3 Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska utvecklingen och till europeiskt mediesamarbete

Tabell 5.7 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-	101
2006	Utfall	740		sparande	101
2007	Anslag	466	1	Utgifts-
2007	Anslag	466	1	prognos	458
2008	Förslag	466

2009	Beräknat	466	2
2010	Beräknat	466	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/2007:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpro- positionen för 2008.

2Motsvarar 466 tkr i 2008 års prisnivå.

3Motsvarar 466 tkr i 2008 års prisnivå.

108

Anslaget används för att finansiera svensk med- verkan i Europeiska Audiovisuella Observato- riet. Det är ett forsknings- och statistikinstitut som samlar in och distribuerar information om utvecklingen inom film, television, video/DVD och nya medier. Observatoriet arbetar också med att ta fram jämförbar europeisk statistik på det audiovisuella området.

Regeringens överväganden

Tabell 5.8 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 27:3 Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska utvecklingen och till europeiskt mediesamarbete

Tusental kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	466	466	466
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	0	0	0
Beslut
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt

Förslag/beräknat anslag	466	466	466

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006(bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga ändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Regeringen föreslår att 466 000 kronor anvisas under anslaget 27:3 Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska utvecklingen och till europeiskt mediesamarhete för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 466 000 kronor respektive 466 000 kronor.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Anslaget används för stöd till Nordiskt Infor- mationscenter för Medie- och Kommunika- tionsforskning (Nordicom) vid Göteborgs uni- versitet för information om forskningsresultat och utarbetande av mediestatistik, bl.a. genom Mediebarometern. Mediebarometern är en årli- gen publicerad räckviddsundersökning som belyser hur stor andel av den svenska befolk- ningen som en genomsnittlig dag under respek- tive år tagit del av olika medier.

Regeringens överväganden

Tabell 5.10 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 27:4 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen

Tusental kronor

	2008	2009	2010

Anvisat 2007 1	2 031	2 031	2 031
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	16	64	119
Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt
Förslag/beräknat anslag	2 047	2 095	2 150

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006(bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga ändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Regeringen föreslår att 2 047 000 kronor anvisas under anslaget 27:4 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 2 095 000 kronor respektive 2 150 000 kronor.

5.8.427:4 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen

Tabell 5.9 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-	0
2006	Utfall	2 011		sparande	0
2007	Anslag	2 031	1	Utgifts-
2007	Anslag	2 031	1	prognos	1 995
2008	Förslag	2 047

2009	Beräknat	2 095	2
2010	Beräknat	2 150	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/2007:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpro- positionen för 2008.

2Motsvarar 2 047 tkr i 2008 års prisnivå.

3Motsvarar 2 047 tkr i 2008 års prisnivå.

5.8.5Radio och TV i allmänhetens tjänst

Verksamheten i Sveriges Radio AB (SR), Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) (inklusive dotterbo- lagen) finansieras i huvudsak med TV- avgiftsmedel som anvisas av riksdagen från rund- radiokontots resultatkonto (rundradiokontot). Även Granskningsnämnden för radio och TV finansieras delvis med TV-avgiftsmedel.

109

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Medelsberäkning för 2008

Tabell 5.11 Medelstilldelning

Miljoner kronor

Sveriges Television	3 688,8	57,73 %

Sveriges Radio	2 397,4	37,52 %

Sveriges Utbildningsradio	303,5	4,75 %
Totalt	6 389,7	100 %

För 2008 föreslås att de tre public service-företa- gen tilldelas 6 389 700 000 kronor från rundra- diokontot. I enlighet med riksdagens beslut inför den nuvarande tillståndsperioden (prop. 2005/06:112, bet. 2005/06:KrU28, rskr. 2005/06:323) ska medelstilldelningen räknas upp med två procent årligen under förutsättning att balansen på rundradiokontot upprätthålls. Regeringens förslag i det följande om höjning av TV-avgiften innebär att den förutsättningen beräknas vara uppfylld. Medelstilldelningen har därför räknats upp med två procent i förhållande till 2007.

Enligt riksdagens beslut ska den fördelnings- nyckel som tidigare gällde användas även under den nuvarande tillståndsperioden för fördelning av medel från rundradiokontot. Regeringen före- slår därför att de samlade medlen för 2008 för- delas med 3 688 800 000 kronor (57,73 %) till SVT, med 2 397 400 000 kronor (37,52 %) till SR och med 303 500 000 kronor (4,75 %) till UR.

Som framgår nedan avser regeringen att efter riksdagens bemyndigande, utöver medlen från rundradiokontot, tilldela SVT och UR medel från distributionskontot för finansiering av kostnader för TV-distribution.

Granskningsnämnden för radio och TV ska enligt riksdagens beslut finansieras delvis över statsbudgeten, delvis med medel från rundradio- kontot som anvisas till statsbudgetens inkomst- sida. Regeringens förslag till medelstilldelning till Granskningsnämnden lämnas under utgiftsom- råde 1 Rikets styrelse anslaget 27:5 Gransknings- nämnden för radio och TV. Nämndens totala anslag för 2008 föreslås uppgå till 11 075 000 kronor. Regeringen föreslår att 7 200 000 kronor ska anvisas från rundradiokontot till statsbud- getens inkomstsida.

Distributionskonto för finansiering av kostnader för TV-distribution

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att för 2008 besluta om lån i Riksgäldskontoret i syfte att täcka underskott på distributionskontot upp till ett belopp av 1 340 000 000 kronor.

Till distributionskontot överförs för 2008 500 000 000 kronor från rundradiokontot.

Regeringen bemyndigas att i samband med beslut om anslagsvillkor för 2008 tilldela Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB medel för distributionskostnader från distribu- tionskontot. Tilldelningen sker med beaktande av att skulden på distributionskontot ska vara återbetald 2013.

Skälen för regeringens förslag: Riksdagen beslutade 2001 att inrätta ett särskilt distribu- tionskonto för finansiering av kostnader för TV- distribution (prop. 2000/01:94, bet. 2000/01:KrU8, rskr. 2000/01:268). Bakgrunden var att distributionskostnaderna för televisionen i allmänhetens tjänst under en övergångsperiod skulle bli höga på grund av att distributionen förväntades ske parallellt med både äldre analog och ny digital sändningsteknik. Till distribu- tionskontot förs medel från rundradiokontot som motsvarar kostnaderna för SVT:s och UR:s analoga distribution. Från distributionskontot förs medel till programföretagen som motsvarar kostnaderna för TV-distribution via både ana- loga och digitala marksändningar för SVT och UR. Det successivt ökande underskottet på dis- tributionskontot som har uppkommit under uppbyggnadsskedet täcks genom lån i Riks- gäldskontoret. När TV-sändningarna i det ana- loga marknätet upphör ska betalningarna från rundradiokontot till distributionskontot fort- sätta till dess att underskottet är återbetalt.

Återbetalningen av skulden kommer att inle- das under 2008 då övergången från analog till digital TV i enlighet med riksdagens beslut kommer att vara helt genomförd.

110

Tabell 5.12 Distributionskontots utveckling 2004–2006 samt prognos för 2007

Miljoner kronor

	2004	2005	2006	2007
Medel från	266,5	421,8	480,2	490,0
rundradio-
kontot

Medel till	556,7	591,8	480,0	490,0
SVT
och UR
Årligt resul-	-290	-170	0,2	0
tat
Räntekost-	18,9	19,5	27,3	38
nader
Utgående	1 018	1 207	1 234	1 272
skuld

Tabell 5.12 redovisar distributionskontots utveckling under perioden 2004–2006 samt en prognos för utvecklingen 2007. Utfallet för 2005 och 2006 ligger väl i linje med den bedömning av kontots utveckling som gjordes i samband med att kontot inrättades. Resultatet uppgick vid utgången av 2006 till minus 1 234 miljoner kro- nor.

Regeringen föreslår att 500 miljoner kronor förs från rundradiokontot till distributionskon- tot för 2008. Vidare föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen att i samband med beslut om anslagsvillkor för 2008 tilldela Sveriges Tele- vision AB och Sveriges Utbildningsradio AB medel för distributionskostnader från distribu- tionskontot. Tilldelningen ska ske med beak- tande av att återbetalningen av skulden på distri- butionskontot ska inledas under 2008 så att skulden kan vara återbetald 2013 enligt den plan som tidigare redovisats. Tidigare år har riksdagen beslutat om denna tilldelning. Anledningen till att denna ordning föreslås frångås är att en upp- handlingsprocess för närvarande pågår gällande distributionstjänster i marknätet.

Regeringen föreslår också att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om lån i Riks- gäldskontoret för att finansiera underskottet på distributionskontot för 2008. Eftersom beslut om tilldelning av medel från distributionskontot till SVT och UR föreslås tas av regeringen efter riksdagens bemyndigande enligt vad som beskri- vits ovan innehåller tabell 5.12 inte någon upp- skattning av det ackumulerade underskottet för 2008. Regeringen bedömer emellertid att det föreslagna beloppet om 1 340 miljoner kronor ger ett låneutrymme som täcker en eventuellt högre räntenivå än 5 procent, vilket är den ränte-

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

sats som används vid bedömningar av utveck- lingen på kontot.

TV-avgiften och rundradiokontot

Regeringens förslag: TV-avgiften höjs med 36 kronor per år fr.o.m. den 1 januari 2008.

Ärendet och dess beredning: Regeringens för- slag om TV-avgiften förutsätter en ändring i lagen (1989:41) om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst. Den föreslagna höjningen är av sådant slag att regeringen inte ansett det nödvändigt att, utöver kontakter med SVT, inhämta ytterligare upplysningar i ärendet. För- slag till lag om sådan ändring redovisas under avsnitt 2 Lagförslag. Lagförslaget berör i och för sig ett sådant ämne som avses i 8 kap. 18 § regeringsformen. Eftersom det endast är fråga om en ändring av beloppets storlek anser reger- ingen att lagändringen inte är av sådan beskaf- fenhet att Lagrådets yttrande behöver inhämtas.

Skälen för regeringens förslag: Antalet regi- strerade TV-avgifter hos Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB) uppgick 2006 till i genomsnitt 3 411 000. Betalningseffektiviteten definierad som det totala antalet inbetalningar i förhållande till fakturerade TV-avgifter var 97,53 procent under 2006. Rundradiokontots resultat för 2006 uppgår till 154 miljoner kronor och det acku- mulerade resultatet för rundradiokontot uppgick vid utgången av 2006 till 277 miljoner kronor.

Enligt riksdagens beslut om radio och TV i allmänhetens tjänst inför den nuvarande till- ståndsperioden ska medelstilldelningen till pro- gramföretagen från rundradiokontot räknas upp med två procent årligen under förutsättning att balansen på rundradiokontot upprätthålls (prop. 2005/06:112, bet. 2005/06:KrU28, rskr. 2005/06:323). Därvid gjordes bedömningen att TV-avgiften, för att rundradiokontot ska kvarstå i balans, kommer att behöva höjas med cirka två procent varje år (prop. 2005/06:112, s. 84).

År 2007 är TV-avgiften 1 996 kronor per år. Den föreslagna höjningen om 36 kronor till 2 032 kronor per år motsvarar en höjning på 1,8 procent.

111

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Anslagsvillkor för SVT om produktionsanläggningarna i Leksand

Dövas TV (numera SVT Teckenspråk) var tidi- gare en sektion inom Sveriges Dövas Riksför- bund. En utgångspunkt när SVT fr.o.m. år 2000 blev huvudman för verksamheten var att pro- duktionsanläggningarna i Leksand skulle använ- das i minst samma utsträckning som tidigare också i den fortsatta verksamheten (prop. 1999/2000:1 utg.omr. 17, bet. 1999/2000:KrU1, rskr. 1999/2000:87). Detta har sedan dess regle-

rats i SVT:s anslagsvillkor. SVT inkom i juni 2007 med en skrivelse där man begär att anslags- villkoret om produktionsanläggningarna i Leksand stryks. Bakgrunden är att SVT önskar samlokalisera teckenspråksverksamheten med SVT:s redaktion i Falun. SVT:s skrivelse har remissbehandlats. Flera remissinstanser har pekat på behovet av ytterligare underlag för att kunna ta ställning till frågan. Regeringen avser att analysera frågan vidare.

112

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

6 Politikområde 29 Ungdomspolitik

6.1Omfattning

Ungdomspolitiken är sektorsövergripande och omfattar alla de samhälleliga beslut och åtgär- der som påverkar villkoren för ungdomar.

Ambitionen med ungdomspolitiken är att ge en helhetsbild av ungdomars levnadsvillkor och samordna regeringens verksamhet inom de olika politikområden som berör ungdomars levnadsvillkor.

6.2Utgiftsutveckling

Tabell 6.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet

Miljoner kronor

Utfall

2006

Den nationella ungdomspolitiken förutsät- ter insatser på såväl nationell som lokal nivå. Till politikområdet hör myndigheten Ung- domsstyrelsen.

I ungdomspolitiken ingår anslagen 29:1 Ungdomsstyrelsen och 29:2 Bidrag till natio- nell och internationell ungdomsverksamhet.

Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
2007 1	2007	2008	2009	2010

Anslag inom utgiftsområde 17
29:1 Ungdomsstyrelsen	19,3	19,2	19,5	23,4	23,8	21,6

29:2 Bidrag till nationell och internationell ungdoms-
verksamhet	123,5	173,4	180,2	87,4	87,4	87,4
Totalt för utgiftsområde 17	142,9	192,6	199,7	110,7	111,1	109,0
Totalt för politikområde Ungdomspolitik	142,9	192,6	199,7	110,7	111,1	109,0

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition

113

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

6.3Mål

Regeringens förslag:

Den nationella ungdomspolitikens två mål ska vara att

–alla ungdomar ska ha verklig tillgång till väl- färd, och

–alla ungdomar ska ha verklig tillgång till

inflytande.

Dessa två mål ska ersätta nuvarande över- gripande mål för den nationella ungdomspoliti- ken. Analys, samordning och redovisning för att uppnå målen ska ske inom följande fem huvud- områden:

1.Utbildning och lärande

2.Arbete och försörjning

3.Hälsa och utsatthet

4.Inflytande och representation

5.Kultur och fritid.

Skälen för regeringens förslag: De över- gripande målen för den nationella ungdomspoli- tiken har under perioden 2005 t.o.m. 2007 varit att ungdomar ska ha verklig tillgång till välfärd och att ungdomar ska ha verklig tillgång till makt. Dessa mål är beslutade av riksdagen (prop. 2004/05:2, bet. 2004/05:KrU2, rskr. 2004/05:94). Resultatbeskrivningen i det föl- jande görs i förhållande till dessa mål.

Regeringen prioriterar åtgärder och insatser som syftar till att bryta utanförskap. Regeringen ser det därför som angeläget att det av målen för ungdomspolitiken tydligt framgår att alla ung- domar ska ges möjlighet till goda levnadsvillkor. Regeringen föreslår vidare att ”makt” ersätts av ”inflytande”. Makt och ansvar hänger samman samtidigt som det formellt inte går att utkräva ansvar av en person som inte uppnått myndig ålder. Det är därför lämpligt att målet inriktas på inflytande i stället för makt

Regeringen föreslår av dessa skäl att målen för ungdomspolitiken fr.o.m. 2008 ska vara att

–alla ungdomar ska ha verklig tillgång till väl- färd och

–alla ungdomar ska ha verklig tillgång till inflytande.

I samband med beslutet om de målen beslu- tade riksdagen att analys, samordning och redo- visning för att uppnå de övergripande målen

skulle ske inom fem huvudområden. Huvudom- rådena är lärande och personlig utveckling, hälsa och utsatthet, inflytande och representation, egen försörjning samt kultur och fritid.

Regeringen anser att några av huvudområdena behöver förtydligas och föreslår därför att ung- domspolitiken ska struktureras kring följande huvudområden fr.o.m. 2008:

1.Utbildning och lärande

2.Arbete och försörjning

3.Hälsa och utsatthet

4.Inflytande och representation

5.Kultur och fritid.

Regeringen anser att det i utformningen av offentliga verksamheter bör beaktas vilka effek- ter som verksamheterna har för ungdomar. Inom ramen för ungdomspolitiken har lyfts fram fyra perspektiv som ska utgöra utgångs- punkter för utformningen av all offentlig verk- samhet. Regeringen har för avsikt att även fort- sättningsvis använda dessa fyra perspektiv som utgångspunkt i planering och genomförande av offentlig verksamhet. De fyra perspektiven är:

1.Resursperspektivet

2.Rättighetsperspektivet

3.Självständighetsperspektivet

4.Mångfaldsperspektivet.

6.4Resultatredovisning

6.4.1Mål

Riksdagen beslutade i december 2004 (prop. 2004/05:2, bet. 2004/05:KrU2, rskr. 2004/05:94) om nya övergripande mål för den nationella ungdomspolitiken, vilka har gällt fr.o.m. 2005: Ungdomar ska ha verklig tillgång till välfärd och ungdomar ska ha verklig tillgång till makt. Sam- tidigt beslutade riksdagen att analys, samordning och redovisning för att uppnå de övergripande målen ska ske inom fem huvudområden med inriktning på lärande och personlig utveckling, hälsa och utsatthet, inflytande och representa- tion, egen försörjning samt kultur och fritid.

Parallellt med målen om att ungdomar ska ha verklig tillgång till välfärd och makt ska respek-

114

tive politikområdes egna mål gälla även för ung- domsgruppen.

6.4.2Resultat

Nationell ungdomspolitik

Utvecklingen av ungdomars levnadsvillkor följs upp dels genom redovisning av indikatorer, dels genom tematiska analyser med inriktning på något eller några av huvudområdena. Sexton myndigheter har i regleringsbreven fått uppdrag att följa upp ett antal indikatorer som belyser utvecklingen av ungdomars levnadsvillkor inom berörda politikområden. Uppgifter har även inhämtats från Riksidrottsförbundet.

Ungdomsstyrelsen gör årligen en samman- ställning av utvecklingen av ungdomars levnads- villkor utifrån myndigheternas uppföljningar av indikatorer. Indikators-uppföljningen är av stort intresse eftersom den ger en samlad bild av ung- domars villkor inom olika samhällsområden. Den senaste uppföljningen Ung i dag – En beskrivning av ungdomars villkor (Ungdomssty- relsens skrifter 2007:6) visar bl.a. att valdeltagan- det bland ungdomar ökade mellan 2002 och 2006. Allra störst var ökningen bland kvinnor i åldern 22–24 år. Bland unga i åldern 22–29 år deltog 77 procent i riksdagsvalet jämfört med 74 procent i valet 2002. Valdeltagandet 2006 bland unga kvinnor uppgick till 80 procent respektive 75 procent bland unga män. Vidare visar rap- porten att andelen som har ekonomiskt bistånd är högre än bland befolkningen i övrigt och att andelen med sjukpenning minskar i alla ålders- grupper utom bland 16–19-åringar. Flödet in och ut ur arbetslöshet är högt bland ungdomar. Mel- lan juli 2005 och juni 2006 hade över 300 000 unga i åldern 18–29 år registrerat sig hos arbets- förmedlingen. Inom 100 dagar hade 40 procent avregistrerats av olika orsaker och av dessa hade 40 procent åter registrerat sig hos arbetsförmed- lingen före oktober 2006. Störst andel som åter- kommer i arbetslöshet är i åldern 20–24 år. Unga män i åldern 18–29 år är oftare arbetslösa och i arbetsmarknadspolitiska program än kvinnor i denna ålder samtidigt som det rör sig om kortare perioder bland unga män. Utrikes födda ungdo- mar har som grupp en sämre situation än jämn- åriga svenskfödda ungdomar när det gäller t.ex. skolresultat, boendesituation och etablering på arbetsmarknaden. Detta gäller särskilt för ung- domar med kort vistelsetid i Sverige.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Lärande och personlig utveckling

Målet för utbildningspolitiken är att Sverige ska vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. Huvudområdet har stor betydelse för ungdomar när det gäller deras till- gång till välfärd och makt.

Grundskolans huvuduppdrag är att förmedla kunskap och främja flickors och pojkars lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Andelen flickor som var behö- riga till något av gymnasieskolans nationella pro- gram låg på samma nivå 2005/06 som året innan, 90,7 procent. Andelen pojkar med denna behö- righet ökade med 0,6 procentenheter till 88,3 procent 2005/06. Det genomsnittliga meritvär- det för slutbetyg i årskurs 9 har varit i stort sett oförändrat under de senaste tre åren för såväl flickor som pojkar. För flickor uppgick det genomsnittliga meritvärdet våren 2006 till 218,3 jämfört med 195,7 bland pojkar. Flickor har högre betyg än pojkar i alla ämnen utom i idrott och hälsa.

Av de elever som var nybörjare i gymnasie- skolan hösten 2002 fullföljde totalt 68 procent utbildningen inom tre år och 75 procent inom fyra år. Andelen kvinnor som fått slutbetyg efter fyra år var knappt sex procentenheter större än för män. Av alla med slutbetyg från gymnasiet våren 2006 uppnådde totalt 89 procent grund- läggande behörighet till universitets- och hög- skolestudier. De senaste fyra åren har den genomsnittliga betygspoängen för elever med slutbetyg från gymnasieskolan varit oförändrat 14,7 för kvinnor och 13,4 för män.

Antalet personer som börjar studera vid Sveriges universitet och högskolor har ökat kraftigt under den senaste tioårsperioden. Läs- året 2005/06 hade, enligt Högskoleverkets års- rapport 2007, strax över 45 procent av en års- klass börjat studera vid universitet eller högskola vid 25 års ålder. På tio födelseårgångar är det en ökning med 15 procentenheter, från 30 till 45 procent. Andelen är 14 procent högre för kvin- nor än för män, 54 procent jämfört med 40 pro- cent.

Sedan den 1 juli 2005 finns en bestämmelse i skollagen (1985:1100) om kommunernas infor- mationsansvar för ungdomar som innebär att kommunerna skall hålla sig informerade om hur ungdomar upp till 20 år, som inte går eller har fullföljt en gymnasieutbildning på ett nationellt eller specialutformat program, är sysselsatta.

115

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Syftet är att kunna erbjuda ungdomarna lämpliga individuella åtgärder. Skolverket redovisade hösten 2006 en uppföljning av hur kommunerna håller sig infor-merade om dessa ungdomar (U2007/101/G).

Uppföljningen visade att det finns för få alter- nativ för ungdomar som inte vill gå i gymnasie- skolan. Undersökningen visade även att kom- munerna anser att det kan vara svårt att få information om ungdomars sysselsättning. Flera av kommunerna saknar en utarbetad rutin för hur ungdomarna ska kontaktas och ungefär var fjärde kommun saknade en förteckning över aktuella ungdomar.

Hälsa och utsatthet

Huvudområdet hälsa och utsatthet omfattar främst folkhälsopolitiken, socialtjänstpolitiken, rättsväsendet, storstadspolitiken och konsu- mentpolitiken. Socialtjänstpolitikens mål är bl.a. att stärka förmåga och möjlighet till social del- aktighet för människor i ekonomiskt och socialt utsatta situationer. För folkhälsopolitiken är målet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Rättsväsendepolitiken har inriktning på den enskildes rättstrygghet och rättsäkerhet och att minska brottsligheten och öka människors trygghet. För storstadspolitiken gäller att bryta den sociala, etniska och diskriminerande segre- gationen i storstadsregionerna. Inom konsu- mentpolitiken finns bl.a. målet att konsumen- ternas hälsa och säkerhet ska skyddas. Inom detta huvudområde fokuseras på att ungdomar har verklig tillgång till välfärd.

Den s.k. ULF-studien (SCB:s undersökning av levnadsförhållanden) visar att de flesta ung- domar bedömer sitt hälsotillstånd som gott eller mycket gott. Detta angavs 2005 av 91 procent av de unga männen och 87 procent av de unga kvinnorna i åldern 16–24 år. Samtidigt förefaller utsattheten och ohälsan bland ungdomar att öka. Under 2005 hade enligt ULF-undersökningen 30,2 procent av kvinnorna och 13,1 procent av männen i åldern 16–24 år besvär av ängslan, oro eller ångest. Motsvarande andel uppgick till 8,8 procent bland kvinnorna och 3,9 procent bland männen under 1988/89. Under 2005 hade 6,1 procent av kvinnorna och 2,1 procent av männen i åldern 16–24 år svåra besvär av ängslan, oro eller ångest jämfört med 1,9 respektive 0,6 pro- cent under 1988/89.

Det finns vidare tecken på att ungdomars fysiska hälsa har försämrats. Olika undersök- ningar har visat att andelen överviktiga ung- domar ökat och att många ungdomar har dåliga kostvanor vilket kan leda till trötthet, vällevnads- sjukdomar m.m. Den genomsnittliga kropps- vikten har ökat från 74,3 kg åren 1999–2000 till 75 kg åren 2003–2004 bland män i åldern 16–24 år. Samtidigt har den genomsnittliga vikten bland kvinnor i samma ålder minskat från 61 kg åren 1999-2000 till 60,6 kg åren 2003–2004. Andelen överviktiga eller feta i åldersgruppen 16–24 år uppgick 2000/01 till 20,5 procent bland männen och 13,3 procent bland kvinnorna. År 2005 uppgick andelen överviktiga eller feta bland männen i denna ålder till 18,7 procent och bland kvinnorna till 15,1 procent. Undersökningar visar även att andelen ungdomar som rör sig i mycket liten utsträckning har ökat.

Utvecklingen av ungdomars hälsa i arbetslivet går i något mer negativ riktning än för befolk- ningen i sin helhet. Antalet dagar 2006 med sjukpenning, rehabiliteringspenning eller aktivi- tetsersättning bland ungdomar i åldern 16-29 år följer i stort sett samma utveckling som ålders- gruppen 30- 64 år, med undantag för åldersgrup- pen 20-24 år. Denna åldersgrupps antal dagar med aktivitetsersättning har ökat samtidigt som antalet dagar med sjukpenning minskat i mindre grad än för andra åldersgrupper.

Såväl alkoholkonsumtionen som använd- ningen av narkotika förefaller ha sjunkit bland ungdomar under de senaste åren.

Centralförbundet för alkohol- och narkotika- upplysning (CAN) genomför årligen sedan 1971 stickprovsundersökningar av alkohol- och drog- vanor bland elever i årskurs 9 och mönstrande 18-åriga män. CAN:s undersökningar visar att andelen som prövat narkotika ökade under 1990- talet och början på 2000-talet bland såväl elever i årskurs 9 som mönstrande 18-åriga män. Som högst uppgick andelen som prövat narkotika till tio procent bland pojkarna och nio procent bland flickorna i årskurs 9. I början av 2006 upp- gick andelen som prövat narkotika till sju pro- cent bland pojkarna och fem procent bland flickorna. Även bland mönstrande män har andelen som prövat narkotika sjunkit de senaste åren. År 2005 var det 14 procent som använt narkotika jämfört med 18 procent år 2002.

Tillgängligheten till alkohol har ökat under de senaste åren p.g.a. flera utskänkningsställen, lägre priser på alkoholdrycker samt ökad privat-

116

införsel. Trots detta tycks alkoholkonsumtionen sedan 2000 ha sjunkit bland eleverna i årskurs 9 och bland mönstrande 18-åriga män. Andelen alkoholkonsumenter uppgick år 2000 till 77 pro- cent bland pojkarna i årskurs 9 jämfört med 65 procent år 2006. Vidare hade 40 procent av poj- karna i årskurs 9 druckit den senaste veckan 2000 jämfört med 24 procent 2006. 79 procent bland flickor i årskurs 9 var alkoholkonsumenter 2000 jämfört med 66 procent 2006. År 2000 hade 31 procent av flickorna i årskurs 9 druckit den senaste veckan jämfört med 23 procent 2006. Bland mönstrande unga män uppgick andelen som berusar sig någon gång i veckan till 13,8 procent 2000 jämfört med 12,2 procent 2005. Även andelen som intensivkonsumerar alkohol någon gång i månaden hade minskat från 36 pro- cent till 33,2 procent.

Brottsförebyggande rådets niondeklass- undersökning genomfördes senast 2005. Under- sökningen visade att andelen elever som utsatts för stöld uppgick till 30 procent. Vidare hade 11 procent av eleverna utsatts för hot, 24 procent för lindrigare våld och 5 procent för grövre våld. Statistiska centralbyråns offerundersökning visar att 13 procent av ungdomar i åldern 16–24 år utsatts för hot eller våld under 2005, vilket utgör en minskning med 2 procentenheter jämfört med 2004.

Under 2005 uppgick antalet personer som misstänkts för brott till totalt 106 659 personer varav 24 procent var i åldrarna 15–20 år. Ung- domars brottslighet består framförallt av miss- handel, stöld, rån och skadegörelse (Kriminal- statistik 2005, BRÅ).

Inflytande och representation

Målen för demokratipolitiken är att medbor- garna ska ha bättre möjligheter att delta i och påverka den politiska processen och att medbor- garnas möjligheter att påverka den politiska processen ska bli mer jämlika än de är idag. Målet för folkrörelsepolitiken är att människor ska ha bästa möjliga förutsättningar för att bilda och delta i olika typer av folkrörelser och före- ningar. Detta huvudområde har främst bäring på målet att ungdomar ska ha verklig tillgång till makt.

Ungdomar är i mindre grad aktiva i politiken än den övriga befolkningen. Under 2005 var 3,4 procent av ungdomarna i åldern 16–24 år med- lemmar i politiska organisationer jämfört med 5,6 procent av samtliga i åldern 16–84 år samt 8,5

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

procent av befolkningen i åldern 55–64 år (SCB:s ULF-undersökning 2006).

Skolvalet år 2006, som arrangerades av Ung- domsstyrelsen, slog rekord i antal deltagare. Totalt 405 000 elever i 1 400 högstadie- och gymnasieskolor gick till valurnorna, jämfört med 250 000 elever i 1 100 skolor i skolvalet 2002. Valdeltagandet var 87 procent vid de aktuella skolorna.

Förstagångsväljarnas valdeltagande i riksdags- valet har ökat sedan förra valet enligt SCB:s val- deltagandeundersökning. I riksdagsvalet 2006 deltog 75,6 procent av förstagångsväljarna (18– 22 år) jämfört med 70,3 procent av första- gångsväljarna vid valet 2002. De något äldre ungdomarna i åldern 22–24 år hade ökat sitt val- deltagande från 69,0 procent till 73,9 procent. Valdeltagandet hade ökat såväl bland unga kvin- nor som unga män. Valdeltagandet bland kvinn- liga förstagångsväljare uppgick till 77,5 procent och till 73,8 procent bland manliga första- gångsväljare. I åldern 22–24 år deltog 80,6 pro- cent av kvinnorna och 70,5 procent av männen i riksdagsvalet.

Den större delen, 61 procent, av ungdomarna i åldern 16–25 år upplever att de har små eller inga möjligheter att föra fram idéer till besluts- fattare i kommunen (Ung idag 2006 – En beskrivning av ungdomars villkor, Ungdoms- styrelsens skrifter 2006:3). De ungdomar, som inte ser stora möjligheter att föra fram sina idéer, uppgick till 63 procent bland unga kvinnor och 59 procent bland unga män. Ungdomsstyrelsen verkar för att på olika sätt stimulera utvecklingen av former för ungdomars inflytande på lokal nivå. Hälften av landets kommuner har inrättat ett inflytandeforum för ungdomar. Ungdoms- styrelsen uppskattar att 51 procent av kommu- ner och stadsdelar har någon form av inflytan- deforum för ungdomar. De flesta av dessa infly- tandeforum har som uppgift att lämna synpunkter till tjänstemän, driva egna frågor och ha en rådgivande funktion i förhållande till de förtroendevalda. Sedan den 1 juli 2002 har kommuner och landsting möjlighet att införa medborgerlig förslagsrätt, dvs. att alla som är folkbokförda i en kommun eller landsting kan väcka ärenden i fullmäktige. Detta innebär att även barn, ungdomar och utländska medborgare utan lokal rösträtt kan lämna in medborgarför- slag. Sedan denna bestämmelse infördes i kom- munallagen har cirka två tredjedelar av alla

117

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

kommuner och en tredjedel av alla landsting infört förslagsrätten.

Ålderssammansättningen i statliga styrelser och kommittéer är fortsatt skev. Styrelserna och kommittéerna domineras av ledamöter som är över 50 år, medan unga under 30 år är särskilt underrepresenterade. Vid de senaste fem mät- ningarna har andelen ledamöter under 30 år i statens myndighetsstyrelser uppgått till cirka en procent och andelen under 40 år till cirka sex procent. Andelen kommittéledamöter under 30 år har samtidigt legat på nästan lika låg nivå. Detta kan jämföras med att omkring 55 procent av styrelseledamöterna och mellan 40 och 50 procent av kommittéledamöterna varit över 55 år under samma tidsperiod.

Ungdomar är även kraftigt under-represente- rade bland förtroendevalda på kommunal nivå, vilket förstärks av att andelen avhoppare är störst bland de unga politikerna. Till landets kommu- nalfullmäktige valdes 2006 328 personer under 30 år jämfört med 326 personer under 30 år i valet 2002.

Egen försörjning

Detta huvudområde omfattar bl.a. arbetsmark- nadspolitiken, näringspolitiken, socialtjänstpoli- tiken och bostadspolitiken. Målet är att arbets- marknadspolitiken ska bidra till en väl fungerande arbetsmarknad och målet för när- ingspolitiken är att främja en hållbar tillväxt och en ökad sysselsättning genom insatser för ökad konkurrenskraft och fler och växande företag. Huvudområdet fokuserar på målet om att ung- domar ska ha verklig tillgång till välfärd.

Unga människor har gynnats av uppgången på arbetsmarknaden. Sysselsättningen ökar, arbetslösheten minskar och färre unga deltar i arbetsmarknadspolitiska program. Samtidigt har många ungdomar svårt att få fotfäste på arbets- marknaden. Framförallt handlar det om unga som saknar gymnasieutbildning eller har en utbildning som inte efterfrågas av arbetsgivare. Den öppna arbetslösheten bland ungdomar mellan 16 och 24 år uppgick år 2006 till 70 800 enligt SCB:s Arbetskraftsundersökningar (AKU). Andelen kvinnor var 46 procent och andelen män 54 procent.

Cirka 38 400 ungdomar var i genomsnitt per månad under 2006 arbetslösa enligt statistik från Arbetsmarknadsstyrelsens (AMS) register, som omfattar åldersintervallet mellan 18 och 24 år. Bland dessa var 44 procent kvinnor och 56 pro-

cent män. Av arbetslösa ungdomar var under perioden januari–april 2007 cirka 17 procent utrikes födda och cirka fem procent ungdomar med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga.

Enligt AMS månadsstatistik var i juli 2007 totalt 35 700 ungdomar i åldern 18–24 år arbetslösa jämfört med 48 100 i juli 2006, vilket innebär en minskning av arbetslösheten bland ungdomar med 26 procent. Arbetslösheten har minskat med 30 procent bland unga kvinnor och med 22 procent bland unga män.

Betydligt färre ungdomar ingår i program med aktivitetsstöd 2007 jämfört med 2006. I juli 2007 fanns 3 000 ungdomar i program med aktivitets- stöd jämfört med 12 000 ungdomar i juli 2006.

Ungdomars inträde på arbetsmarknaden äger rum vid allt senare ålder. Den s.k. etablerings- åldern utgörs av den ålder vid vilken 75 procent av årskullen är sysselsatt. Etableringsåldern var 27 år 2004 att jämföra med 21 år under perioden 1988–1990.

Ungdomsinsatserna på arbetsmarknads- området har utvärderats av Institutet för arbets- marknadspolitisk utvärdering (IFAU). I utvär- deringen Hur hjälps ungdomar av arbetsmarknadspolitiska program för unga? (IFAU, Rapport 2006:5), redovisas att arbets- marknadspolitiska insatser för ungdomar leder till kortare arbetslöshet, men att detta endast gäller på kort sikt. De kommunalt tillhanda- hållna ungdomsprogrammen fungerar på både kort och lång sikt sämre än AMS ordinarie pro- gram vad gäller sysselsättning, men leder till fler övergångar till reguljär utbildning. I propositio- nen En jobbgaranti för ungdomar (prop. 2006/07:118), vilken lämnades till riksdagen i maj 2007, föreslås att insatserna Kommunala ungdomsprogram och Ungdomsgarantin avskaffas samt att en jobbgaranti för ungdomar införs.

Unga personer är mer positiva till att bli före- tagare än äldre och andelen ungdomar som vill bli företagare har ökat. I åldersgruppen 18–30 år kunde 73 procent år 2006 tänka sig att bli företa- gare (Entreprenörskapsbarometern 2006, Nutek). Män och utrikes födda i denna ålders- grupp vill i högre andel bli företagare än kvinnor respektive födda i Sverige. Vidare ville 34 pro- cent i denna åldersgrupp helst bli företagare vil- ket innebär en ökning sedan 2005 då 32 procent helst ville bli egen företagare.

118

Det är vanligare att ungdomar har ekonomiskt bistånd jämfört med befolkningen genomsnitt- ligt. Ungdomar är den största gruppen biståndsmottagare. Biståndsmottagare i åldern 18–29 år utgjorde 2006 drygt 40 procent av det totala antalet biståndsmottagare medan denna åldersgrupp utgjorde åtta procent av landets befolkning. (Ekonomiskt bistånd årsstatistik år 2006, Statistik Socialtjänst 2007:8, Socialstyrel- sen). Under 2005 var det 10,3 procent bland kvinnor i åldern 19–25 år och 9,6 procent bland män i åldern 19–25 år som själva tog emot eller bodde i hushåll som tog emot ekonomiskt bistånd.

Bostadssituationen för ungdomar förefaller ha förbättrats i en del kommuner sedan 2005. Enligt Boverkets bostadsmarknadsenkät redovisade 136 kommuner bostadsbrist för ungdomar i början av år 2006 jämfört med 128 av kommunerna i början av 2007. Totalt 119 kommuner uppgav att de hade generell bostadsbrist i början av 2007. Det råder särskilt stor brist på bostäder för ung- domar i tillväxtregionerna.

Kultur och fritid

Huvudområdet omfattar kulturpolitiken, folkrö- relse- och idrottspolitiken. Inom kulturpolitiken gäller bl.a. att verka för att alla får möjlighet till delaktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser samt till eget skapande. För folkrörelsepolitiken är målet att människor ska ha bästa möjliga för- utsättningar att bilda och delta i olika typer av folkrörelser och föreningar. Målet för idrottspo- litiken är bl.a. att ge flickor och pojkar, kvinnor och män möjlighet att motionera och idrotta för att främja en god folkhälsa. Huvudområdets inriktning har bäring på de övergripande målen om att ungdomar ska ha verklig tillgång till såväl välfärd som makt.

Ungdomsstyrelsen genomförde under 2006 en tematisk analys inom området kultur och fri- tid som redovisas i Fokus06 – En analys av ungas kultur och fritid (Ungdomsstyrelsens skrifter 2006:4). Undersökningarna visar bl.a. att trivseln med kultur- och fritidsutbudet varierar kraftigt med kön, ålder, bostadsort och födelseland. T.ex. anser 25 procent av ungdomar från högsta- diet och 38 procent av ungdomar från gymnasiet att det finns ganska lite eller väldigt lite att göra på fritiden. Ungdomar i högstadiet upplever sig framförallt sakna mötesplatser, idrottsanlägg- ningar och idrottsaktiviteter. Ungdomar i gym- nasiet uppger att de saknar mötesplatser och

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

även idrottsanläggningar, idrottsaktiviteter och kulturaktiviteter. En slutsats som dras i Fokus06 är att kultur- och fritidsaktiviteter har goda för- utsättningar att attrahera ungdomar när idéerna kommer ifrån och genomförs av ungdomar och när professionella vuxna varit lyhörda och visat vilka vägar som finns för att förverkliga idéerna.

Antalet fritids- och ungdomsgårdar minskade under 1990-talet. I början på 1990-talet fanns ungefär 1 500 fritids- och ungdomsgårdar jäm- fört med cirka 1 350 gårdar 2000. Ungefär 30 procent av fritids- och ungdomsgårdarna drivs av föreningar. Sveriges kommuner och landsting genomförde 2006 en ny kartläggning av kommunernas fritids- och ungdomsgårdar samt andra anläggningar för fritidssysselsätt- ningar som visade att omfattningen av fritids- och ungdomsgårdar samt ungdomshus i princip ligger på samma nivå 2005 som 2000.

Ungdomar använder media i hög utsträck- ning. Under 2005 såg 95 procent av ungdomar i åldern 13–17 år på TV en genomsnittlig dag jämfört med 84 procent i åldern 18–25 år (Nordicom–Sveriges Mediebarometer). Vidare använde 48 procent av 13–17-åringarna Internet jämfört med 52 procent av 18–25-åringarna.

Ungdomars organisering i föreningslivet har utvecklats genom det nya statsbidragssystemet som tillämpades fr.o.m. bidragsåret 2004. Målen för statsbidraget är att främja barns och ungdo- mars demokratiska fostran, främja jämställdhet mellan könen, främja jämlikhet mellan olika ungdomsgrupper, ge barn och ungdomar en meningsfull fritid, och engagera fler ungdomar i föreningslivet enligt förordningen (2001:1060) om statsbidrag till ungdomsorganisationer. Det kan konstateras att fördelningen av statsbidraget ger ungdomar en meningsfull fritid samt leder till att fler ungdomar engageras i föreningslivet. Ett antal nya organisationer får statsbidrag och antalet medlemmar i ungdomsorganisationerna har ökat under de senaste åren. För år 2006 för- delade Ungdomsstyrelsen statsbidrag i form av struktur-, utvecklings- eller etableringsbidrag till 65 ungdomsorganisationer jämfört med 61 ung- domsorganisationer år 2005. Det totala antalet medlemmar i åldern 7–25 år som dessa organisa- tioner redovisade 2006 var totalt 576 944 med- lemmar att jämföra med totalt 562 821 medlem- mar år 2005. Av medlemmarna var 44 procent flickor/unga kvinnor. Vidare fördelade Ung- domsstyrelsen under 2006 särskilt bidrag till 27 organisationer samt projektstöd till 57 organisa-

119

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

tioner. Som statsbidrag för ungdomsorganisa- tionernas verksamhet för 2006 fördelade Ung- domsstyrelsen 73,6 miljoner kronor. Därtill fördelade Ungdomsstyrelsen under 2006 150,4 miljoner kronor av överskottet från AB Svenska Spel som myndigheten har att fördela till ungdomsorganisationernas lokala verksam- heter. Under 2007 har Ungdomsstyrelsen dess- utom erhållit 153,9 miljoner kronor av över- skottet från AB Svenska Spel för myndighetens fördelning till ungdomsorganisationernas lokala verksamheter under 2008.

Idrottsrörelsen är Sveriges största folkrörelse och även Sveriges största ungdomsrörelse med 12 000 idrottsföreningar som har barn och ung- domsverksamhet. I 2005 års redovisning av det lokala aktivitetsstödet rapporterades 23,1 miljo- ner deltagartillfällen för ungdomar i åldern 13–16 år. För åldersgruppen 17–20 år rapporterades 10,4 miljoner deltagartillfällen.

Internationellt samarbete

I maj 2007 presenterades en extern utvärdering av EU-programmet Ungdom. Genom pro- grammet, som genomfördes under perioden 2000–2006, gavs stöd huvudsakligen åt ung- domsutbyten och volontärtjänst för ungdomar. Ungdomsstyrelsen har varit nationellt program- kontor för programmet och handlägger även programmets uppföljare Ung och aktiv i Europa 2007-2013. Under perioden har cirka 12, 7 mil- joner euro fördelats till cirka 2 100 projekt. Dessa projekt har involverat cirka 21 400 ung- domar och ungdomsledare. Utvärderingen visar att ungdomar som har deltagit i programmet bland annat har fått större förståelse för andra länder och kulturer, bättre språkkunskaper, en ökad självkänsla och värdefulla nya nätverk. Deltagarna anser också att de mognat och att deras anställningsbarhet har ökat. Utvärderingen visar vidare att programmet har bidragit till att överbrygga Europas gränser och ökat engage- manget i EU, liksom känslan av samhörighet med andra unga i Europa. Medverkande ung- domsledare har också positiva erfarenheter och har fått nya metoder för och nätverk i sitt arbete. Programmets samhällsnytta och resultatens var- aktighet bedöms i utvärderingen som goda, och Ungdomsstyrelsens administration av pro- grammet bedöms som effektiv.

Sverige var från och med den 1 juli 2006 till och med den 30 juni 2007 ordförande i arbets- gruppen för ungdomsfrågor inom Östersjösta-

ternas råd. Vid arbetsgruppens möte i Stockholm i november 2006 presenterades bland annat goda nationella exempel på arbetet mot ungdomsar- betslöshet.

6.4.3Analys och slutsatser

Inom ramen för det handlingsprogram som ingick i 2004 års ungdomspolitiska proposition, Makt att bestämma – rätt till välfärd (prop. 2004/05:2, bet. 2004/05:KrU2, rskr. 2004/05:94), har så gott som alla förslagna åtgär- der i syfte att stärka ungdomars levnadsvillkor på olika områden i samhället vidtagits. De insatser som vidtagits har dock inte i tillräcklig utsträck- ning förbättrat ungdomars levnadsvillkor. Av de ungdomar som börjar gymnasieskolan är det cirka en fjärdedel som inte fullföljer utbildningen inom fyra år. Andelen som inte fullföljer gymna- sieutbildning är större bland män än bland kvin- nor. Av de som började gymnasieutbildning hösten 2002 hade 78 procent av kvinnorna och 73 procent av männen fullföljt utbildningen inom fyra år. Regeringen har för avsikt att för- bättra kvaliteten i grundskoleutbildningen så att ungdomar får en bättre kunskapsgrund för de fortsatta studierna. Ungdomar ska därför få till- gång till en individanpassad utbildning med hög kvalitet och fler kontrollstationer som kan leda till att stödjande åtgärder sätts in snabbare.

Grundskolans huvuduppgift ska vara kun- skapsuppdraget, dvs. att ge alla elever möjlighet att nå målen i alla ämnen. Regeringen eftersträvar vidare en skola där alla känner sig trygga och respekterade och där varje elev får möjlighet att komma till sin rätt. Skolan ska präglas av mång- fald och nytänkande och ge eleverna de nödvän- diga förutsättningarna för att möta samhällets krav. Lärarnas och rektorernas roll ska stärkas.

Gymnasieskolan ska bygga vidare på grund- skolans kunskaper. Eleverna måste ges möjlighet att välja utbildningsinriktning efter fallenhet och intresse. Regeringen har därför tillsatt en utred- ning, En reformerad gymnasieskola (dir. 2007:8). Utredaren ska bl.a. lämna förslag om en framtida struktur för gymnasieskolans studievä- gar. Gymnasieskolan ska leda till en gymnasieex- amen med tre huvudinriktningar; studieförbere- dande program, ykesförberedande program och lärlingsutbildningar.

Arbetslösheten bland ungdomar är hög i för- hållande till befolkningen i övrig arbetsför ålder.

120

Det är därför av särskild vikt att förstärka sådana personligt inriktade åtgärder som kan underlätta ungdomars etablering på arbetsmarknaden. Både svensk och internationell forskning tyder på att ungdomar är i behov av gedigna vägledningsin- satser både i skolan och på arbetsförmedlingen. I slutbetänkandet Samverkan för ungas etablering på arbetsmarknaden (SOU 2006:102) från Nationell koordinator för unga till arbete pekas bl.a. på att unga som inte är etablerade på arbetsmarknaden har andra behov av stöd än de som har arbetat och har blivit arbetslösa. Dessa ungdomar behöver enligt betänkandet direkt få individuellt utformat stöd. De frågor som koor- dinatorn har aktualiserat kommer att följas upp.

Ungdomsstyrelsen stödjer så kallade naviga- torcentra och navigatorverksamheter. Här sam- ordnas myndigheternas, näringslivets och före- ningslivets resurser så att unga arbetslösa snabbare får jobb. Det finns totalt 12 ideella navigatorcentra och 29 kommunala navigator- verksamheter till stor del p.g.a. Ungdomsstyrel- sens stöd för uppbyggnad av sådana verksam- heter.

Regeringen genomför en ny arbetsmarknads- politik med tydligt fokus på arbete och effektiva insatser. Regeringen har infört möjligheten till nystartsjobb för ungdomar mellan 20 och 24 år redan efter sex månaders arbetslöshet och har i propositionen En jobbgaranti för ungdomar (prop. 2006/07:118) lämnat förslag om hur en jobbgaranti för ungdomar ska utformas. I pro- positionen föreslås att jobbgarantin ska gälla för ungdomar mellan 16 och 24 år vid tre månaders inskrivningstid vid arbetsförmedlingen. Jobbga- rantin ska inledas med stöd till och uppföljning av arbetssökande. Därefter ska aktivt match- ningsarbete kombineras med förstärkta insatser i form av praktik eller utbildning. Vidare har soci- alavgifterna fr.o.m. den 1 juli 2007 halverats för anställda ungdomar i syfte att stimulera anställ- ning av personer under 25 år.

Det är regeringens övertygelse att de sam- mantagna åtgärderna inom skolans och arbets- marknadens område tillsammans ska bidra till en minskande arbetslöshet bland ungdomar. Arbetslösheten bland ungdomar har minskat under året. Antalet arbetslösa i åldern 18–24 år uppgick, enligt AMS månadsstatistik, i juli 2006 till 48 100 jämfört med 35 700 i juli 2007. Regeringen avser dock att noga följa ungdomars situation inom skolan och på arbetsmarknaden.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Nuteks entreprenörskapsbarometer visar att så många som 34 procent av unga i åldern 18–30 år helst vill bli företagare. Av de nystartade företagen 2006 var 23 procent startade av ung- domar i åldern 30 år eller yngre jämfört med 26 procent under 2005 och 23 procent 2004. Ung- domars intresse av att vara egen företagare är större än deras benägenhet att faktiskt starta nya företag. Detta intresse kan stimuleras bl.a. genom skolan. Det är också viktigt att ungdomar informeras om vilka krav som ställs på egna företagare, t.ex. i form av kunskap inom eko- nomi, marknadsföring och juridik.

Ungdomar har svårigheter att etablera sig på bostadsmarknaden i tillväxtregionerna. Reger- ingen har därför infört ett statligt bidrag till de kommuner som ställer ut hyresgarantier till kommuninvånare som har svårt att få ett hyres- kontrakt. Bidraget uppgår till totalt 100 miljoner kronor under 2007 och ska ges för hyresgaran- tier som lämnas fr.o.m. den 1 juli 2007. Hyres- garantierna riktas i hög grad till ungdomar, men andra grupper i samhället bör inte uteslutas. Bidrag ska lämnas med 5 000 kronor för varje hyresgaranti som kommuner efter behovspröv- ning lämnar för enskilda hushåll som saknar eget boende. En förutsättning för bidrag är att de hushåll för vilka garantier har lämnats ska ha fått bostad med hyresrätt och besittningsskydd samt att hyresgarantin ska omfatta minst sex månader och gälla under två år.

När det gäller ungdomars inflytande och representation är bilden splittrad. På vissa områ- den finns det också betydande skillnader mellan unga kvinnor och män, mellan ungdomar med svensk och utländsk bakgrund, ungdomar med olika socioekonomisk bakgrund, osv.

I Ungdomsstyrelsens rapport Ung i dag 2007 redovisas ett ökat valdeltagande mellan 2002 och 2006 och en svag ökning av antalet unga kvinnor och unga män som valdes till ledamöter i all- männa val. Andelen unga i riksdag, landstings- fullmäktige och kommunfullmäktige är dock fortfarande betydligt lägre än ungas andel av befolkningen. Unga är också fortfarande kraftigt underrepresenterade i statliga myndighetsstyrel- ser och kommittéer. Ur demokratisynpunkt är det viktigt att dessa strategiska delar av statsför- valtningen på ett rimligt sätt återspeglar befolk- ningen. Regeringen avser arbeta systematiskt för att åstadkomma en jämn åldersfördelning i de statliga myndighetsstyrelserna och kommitté- erna.

121

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

I Ung i dag 2007 konstateras vidare att hälften av alla unga anger att de vill vara med och påverka. Samtidigt upplever två tredjedelar av ungdomarna att de har små eller obefintliga möjligheter att föra fram idéer till beslutsfattare i kommunerna. Andelen kommuner som har någon typ av inflytandeforum för unga tenderar också att ha minskat under senare år. Att ung- domar ska ha verklig tillgång till inflytande är ett av de övergripande målen för den nationella ungdomspolitiken. Ungdomsstyrelsen bedriver ett aktivt arbete för att stärka ungas inflytande inte minst på den lokala nivån och regeringen avser att stärka arbetet på detta område.

Det är oroväckande att stress och upplevd psykisk ohälsa har ökat bland ungdomar under de senaste åren. I augusti 2006 redovisade Utredningen om ungdomars psykiska hälsa sitt slutbetänkande Ungdomar, stress och psykisk ohälsa – Analyser och förslag till åtgärder (SOU 2006:77). I betänkandet visas att ungdomar i allt högre grad drabbas av stress och psykisk ohälsa. Betänkandet har remitterats under våren och bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Inom den psykiatriska vården för barn och unga är den bristande tillgängligheten ett stort problem. Verksamheterna för barn och unga måste stärkas för att vända denna utveckling och för att förebygga att fler utvecklar psykisk ohälsa och psykosociala svårigheter senare i livet. Psy- kiatrisamordnaren har i slutbetänkandet Ambi- tion och ansvar (SOU 2006:100) betonat att verksamheterna för barn och unga i högre grad behöver samorganiseras, samlokaliseras och samarbeta. Det behövs en bredare och stärkt kompetens i primärvården för att hantera lät- tare/tidiga former av psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. Regeringen har gjort ett antal satsningar för att stärka verksamheterna för barn och unga, för att förbättra vårdgarantin inom barn- och ungdomspsykiatrin samt för att stärka kompetensen inom första linjens sjukvård. Regeringen har vidare sommaren 2007 uppdragit åt Socialstyrelsen att stödja utvecklandet av en virtuell ungdomsmottagning, som bl.a. syftar till att förbättra unga kvinnors och unga mäns häl- sosituation genom pålitlig och lättillgänglig information.

Ungdomsstyrelsen har haft i uppdrag att under 2006 och 2007 genomföra satsningar på förebyggande och främjande verksamheter för ungdomar i riskmiljöer samt på drogfria mötes- platser. Satsningen avser närmast utveckling av

insatser för ungdomar i socialt utsatta områden. Insatser som syftar till att förhindra att ungdo- mar hamnar i ett socialt utanförskap prioriteras särskilt. Ungdomsstyrelsen har t.o.m. sommaren 2007 beviljat stöd till 100 projekt för att höja personalens kompetens samt utveckla verksam- heternas kvalitet och till 33 projekt för anord- nande av drogfria mötesplatser. Vidare har Ung- domsstyrelsen beviljat stöd till 49 projekt för ungdomar i utsatta områden som genomförs av ideella organisationer. Ungdomsstyrelsen kom- mer i november 2007 att redovisa en tematisk analys av utvecklingen av ungdomars levnads- villkor inom området hälsa och utsatthet.

Internationellt samarbete

Det internationella samarbetet på det ungdoms- politiska området är fortsatt betydande. Svenskt ordförandeskap under 2008 i Nordiska barn- och ungdomskommittén och i Europarådet samt förberedelser inför det svenska ordförandeskapet i EU under hösten 2009 kommer att innebära ett intensivt internationellt arbete framöver.

Det nya EU-programmet Ung och aktiv i Europa har lanserats för åren 2007–2013. Det nya EU-programmet, som administreras av Ungdomsstyrelsen ska bl.a. bidra till att upp- muntra ungdomar att ta aktiv del i samhället. Intresset för det nya EU-programmet har varit mycket stort.

6.5Revisionens iakttagelser

Riksrevisionen har inte haft några invändningar i sin revisionsberättelse för Ungdomsstyrelsen räkenskapsåret 2006.

Riksrevisionen har vid en effektivitetsrevision granskat hur Ungdomsstyrelsen kontrollerar underlaget för beslut om statsbidrag till ung- domsorganisationer samt vilka förutsättningar som Ungdomsstyrelsen har givits för att genomföra sådana kontroller; Statsbidrag till ungdomsorganisationer – hur kontrolleras de? (RiR 2005:16, 2005-11-03). I granskningsrap- porten rekommenderades regeringen att över- väga förslag till riksdagen om förändring av reg- lerna för statsbidraget och lagstiftning som innebär att Ungdomsstyrelsen får möjlighet att kontrollera medlemsantalet i de bidragssökande organisationerna. Regeringen rekommenderades också att överväga att koppla mål och villkor för

122

bidraget till varandra samt tydliggöra regelverk och resurser för kontroll och uppföljning. Ung- domsstyrelsen rekommenderades bland annat att förstärka kontrollerna av statsbidraget. Riksrevi- sionen konstaterade vidare att deras rekommen- dationer väl syntes överensstämma med de över- väganden som Ungdomsstyrelsen gjorde i sin pågående översyn av statsbidraget enligt uppdrag i myndighetens regleringsbrev för 2005. Med anledning av granskningsrapporten lämnade Riksrevisionens styrelse en framställning till riksdagen angående statsbidrag till ungdoms- organisationer. Framställningens förslag avslogs av riksdagen i april 2006 (2005/06:RRS15, bet. 2005/06:KrU22, rskr. 2005/06:211). Riksdagen uttalade i samband därmed att riksdagen endast kan pröva om en viss kontroll av statsbidragen är förenlig med grundlag, om ett sådant förslag läggs fram för riksdagen. Riksdagen ansåg också att pågående och aviserade förändringar i bidragssystemet borde få tid att verka.

I november 2005 redovisade Ungdomsstyrel- sen sin rapport Statsbidrag till ungdomsorgani- sationer – en översyn och konsekvensanalys av förändrade regler (Ungdomsstyrelsens skrifter 2005:7, 2005-11-10). Rapporten hade sin utgångspunkt i de nya reglerna för statsbidrag som tillämpades första gången för bidragsåret 2004.

Riksrevisionen har även, som ett led i den årliga revisionen av Ungdomsstyrelsen räken- skapsåret 2005, granskat intern styrning och kontroll av statsbidrag till ungdomsorganisatio- ner (Revisionsrapport 2006-03-14, Dnr. 32- 2005-0535). Denna granskning avgränsades till förhållanden Ungdomsstyrelsen direkt kan påverka. I rapporten konstaterades brister i Ungdomsstyrelsens bidragsrutin. Det uppmärk- sammades också att myndigheten har vidtagit väsentliga förändringar i rutinen under hösten 2005 och att ytterligare förändringar kommer att vidtas under 2006 som påtagligt förbättrar den interna styrningen och kontrollen i rutinen. Riksrevisionen bedömde bland annat att tillför- litligheten i beslutsunderlagen från ungdoms- organisationerna har ökat och såg det samman- taget som angeläget att Ungdomsstyrelsen fortsätter det arbete som påbörjats med att stärka den interna kontrollen i bidragsrutinen. Riksrevisionen har följt detta arbete under 2006 och 2007.

Inom Regeringskansliet pågår ett arbete med att ta fram direktiv för en översyn av förord-

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

ningen (2001:1060) om statsbidrag till ung- domsorganisationer. Ungdomsstyrelsens upp- följningsrapport och Riksrevisionens gransk- ningar utgör ett underlag i detta arbete.

6.6Politikens inriktning

Antalet ungdomar i landet ökar successivt under decenniet vilket i hög grad påverkar statens och kommunernas planering av skolor, bostäder, fri- tidsaktiviteter, sysselsättning m.m.

Eftersom ungdomsgruppen i landet ökar kommer de som är unga nu att i framtiden i hög grad prägla landets ekonomiska och kulturella utveckling. Det är av stor betydelse att barn och ungdomar av i dag får goda levnadsvillkor. En konsekvent genomförd satsning på ungdoms- gruppen är viktig i sig, men innebär också en väsentlig investering i den framtida välfärdsut- vecklingen.

Diagram 6.1 Befolkningsprognos för ungdomar i åldern 13–
25 år avseende perioden 2006–2015
1560000
1540000
1520000
1500000
1480000
1460000
1440000
1420000
1400000
1380000
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Av diagrammet över befolkningsprognosen framgår att antalet ungdomar ökar under de närmaste åren för att uppnå sin kulmen vid års- skiftet 2009/2010. Antalet ungdomar i åldern 13–25 år uppgick till 1 517 040 den 31 december 2006 och kommer enligt befolkningsprognosen att uppgå till 1 548 332 i december 2009, vilket innebär en ökning med två procent under den aktuella tidsperioden.

Regeringen ser det som en av de mest priori- terade frågorna att verka för att utanförskapet i det svenska samhället ska brytas. Det är särskilt angeläget att barn och ungdomar inte ska växa upp i utanförskap. Därför är det också angeläget att stärka ungdomars inflytande i samhället. Regeringen avser att vidta insatser inom ramen för ungdomspolitiken i syfte att öka ungdomars möjligheter till inflytande och deltagande i sam-

123

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

hället. Regeringen verkar vidare för att alla ung- domar oavsett bakgrund och förutsättningar ska ges möjlighet att få en utbildning som stärker deras möjligheter att få arbete. Det är regering- ens strävan att alla ungdomar ska lyckas uppnå skolans kunskapsmål och få möjlighet att tillägna sig de grundkunskaper som krävs för att etablera sig på arbetsmarknaden eller gå vidare i högre utbildning. Regeringen har för avsikt att under hösten ge Ungdomsstyrelsen i uppdrag att genomföra en tematisk analys som ska inriktas på kartläggning och analys av ungdomars situa- tion i utanförskapsområden.

Det är också viktigt att ungdomar ges möjlig- heter att komplettera sina kunskaper och färdig- heter från skolan med andra erfarenheter. Att ungdomar är aktiva i föreningslivet ger dem fär- digheter i bl.a. samarbete och företagsamhet som utgör viktiga komplement till de kunskaper som ungdomar tillägnar sig i skolan. Ett livaktigt föreningsliv, där ungdomar kan utvecklas till- sammans med andra, spelar stor roll för ungdo- mars trygghet och utgör en grund för deras sociala nätverk. Det är därför viktigt att fortsätta att sträva efter att fler ungdomar deltar i före- ningslivet. En annan viktig beståndsdel i ungdo- mars utveckling utgörs av deras deltagande i kulturella sammanhang och särskilt deras egna utövande av kultur. I 2007 års ekonomiska vår- proposition redogjorde regeringen för sin avsikt att återkomma i budgetpropositionen för 2008 med ett förslag till en långsiktig strategi för att stärka barn- och ungdomskulturen. Strategin syftar till att barn och ungdomar ska få ökad möjlighet till kulturell delaktighet och eget ska- pande vilket också bidrar till att nå kunskapsmå- len i skolan. Regeringen föreslår mot denna bak- grund en långsiktig satsning för barn i grundskolan, kallad Skapande skola-satsningen. Satsningen innebär att skolans kunskapsmål och kulturpolitikens mål om barns och ungdomars rätt till kulturell delaktighet och till eget ska- pande sammanfaller. Målsättningen är att kultu- rella och konstnärliga uttryck långsiktigt integre- ras i skolans arbete, vilket bidrar till att kunskapsmålen nås i högre grad. För satsningen inrättas ett nytt anslag som föreslås tillföras sammanlagt 55 miljoner kronor.

Regeringen prioriterar särskilt åtgärder som syftar till att främja trygga levnadsvillkor. Ett prioriterat område är därvid att bekämpa mäns våld mot kvinnor. En del av detta våld är det hedersrelaterade våldet och förtrycket. I heders-

tänkandet är kontrollen av flickors och kvinnors sexualitet central och starkt knuten till familjen, vars rykte och anseende ses som avhängigt flick- ors och kvinnors påstådda eller faktiska bete- ende. Flickors och unga kvinnors liv kan vara hårt kontrollerat och överträdelser av familjens regler kan leda till sanktioner i form av hårdare restriktioner, hot och i värsta fall våld med fara för livet. Regeringen har avsatt 400 miljoner kronor under 2007 och lika mycket årligen under ytterligare två år för jämställdhetsinsatser med inriktning bl.a. på kvinnors hälsa och insat- ser som syftar till att minska våldet mot kvinnor. Ungdomsstyrelsen fick därför i mars 2007 i uppdrag att fortsätta genomföra insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck (IJ/2007/622/IM) bl.a. i form av en nationell utbildning av tjejjourernas medarbetare i frågor som rör hedersrelaterat våld. Ungdomsstyrelsen har sommaren 2007 även fått i uppdrag att genomföra utbildningar riktade till anställda i kommuner som har en samordnande roll för fri- tidsverksamhet, socialtjänst och skola. Utbild- ningarnas syfte är att förebygga dels mäns våld mot flickor och unga kvinnor, dels hedersrelate- rat våld.

En annan fråga som regeringen anser som sär- skilt viktig är att ungdomar ska ha en god hälsa och sunda levnadsvanor. Regeringen har därför under 2006 uppdragit åt Ungdomsstyrelsen att genomföra en tematisk analys av utvecklingen av ungdomars hälsa som omfattar ungdomars fysiska och psykiska hälsa samt deras sociala relationer. Uppdraget ska redovisas i november 2007.

Särskilt flickor och unga kvinnor är en utsatt grupp när det gäller bl.a. den psykiska hälsan. Inom ramen för regeringens stora jämställdhets- satsning om 400 miljoner kronor per år under perioden 2007–2009 är det därför angeläget att genomföra insatser som stärker flickors och unga kvinnors fysiska och psykiska hälsa. Forskningsrådet för arbetsliv och socialveten- skap har fått 30 miljoner kronor per år under 2007–2009 för att stödja forskning om kvinnors hälsa. Regeringen prioriterar även stöd till kon- kreta insatser som bidrar till att stärka unga kvinnors hälsa. Ett exempel på en sådan insats är att Socialstyrelsen sommaren 2007 har fått i uppdrag att stödja utvecklandet av en virtuell ungdomsmottagning. Syftet är att stärka unga kvinnors och unga mäns identitetsutveckling och möjlighet att utveckla sunda relationer med

124

andra samt förbättra unga kvinnors och unga mäns hälsosituation genom pålitlig och lättill- gänglig information.

Ungdomar skuldsätter sig i större utsträck- ning än vad som gäller i genomsnitt bland befolkningen. För åldersgruppen 18–25 år inlämnades under 2006 i genomsnitt 113 betalningsförelägganden per 1 000 invånare jämfört med 93 för den totala befolkningen fr.o.m. 18 år. Privatpersoner förväntas i dag ta ett större ansvar för privatekonomiska beslut, som många gånger kan ha stor betydelse för den framtida egna ekonomin, t.ex. hur stor den egna pensionen blir. Men även många andra val som konsumenter ställs inför påverkar den egna eko- nomin. Det är därför viktigt att verka för att även unga konsumenter har möjlighet göra aktiva val i frågor som rör privatekonomi och konsumtion.

Sverige kommer att vara ordförande i Nor- diska barn- och ungdomskommittén (Nordbuk) under 2008 och ett program för ordförandeska- pet tas fram under hösten.

Inom ramen för Europarådets kampanj Alla olika – alla lika genomför Sverige en konferens som riktar sig dels till ungdomar, dels till exper- ter som arbetar med frågor med anknytning till mänskliga rättigheter. Konferensen har bl.a. inriktning på att belysa hedersrelaterat våld och sådana insatser som kan förebygga uppkomsten av hedersrelaterat våld.

Ungdomsstyrelsen redovisade, på regeringens uppdrag, i augusti 2007, rapporten Från EU- politik till lokala initiativ – hur den europeiska ungdomspakten och EU:s ungdomspolitiska mål kan förverkligas lokalt (IJ2007/2339/UNG). I rapporten föreslås att Ungdomsstyrelsen ska få i uppdrag att stödja lokala insatser som gäller fyra utvecklingsområden. De fyra utvecklingsområ- den som Ungdomsstyrelsen utgår ifrån gäller kunskapsbaserat arbete riktat mot unga, ungas inflytande och delaktighet, civilsamhället och de ideella organisationernas villkor samt arbete som syftar till att bryta ungas utanförskap. Förslaget bereds för närvarande i Regeringskansliet.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

6.7Budgetförslag

6.7.129:1 Ungdomsstyrelsen

Tabell 6.2 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	19 324		sparande	302
2007	Anslag		1	Utgifts-
2007	Anslag	19 226	1	prognos	19 178
2008	Förslag	23 370
2009	Beräknat	23 910	2

2010	Beräknat	21 834	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/2007:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpro- positionen för 2008.

2Motsvarar 23 370 tkr i 2008 års prisnivå.

3Motsvarar 20 799 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslaget används för Ungdomsstyrelsens för- valtningskostnader. Ungdomsstyrelsen är den centrala myndigheten inom ungdomspolitikens område med uppgift att verka för att målen för den nationella ungdomspolitiken uppnås. Ung- domsstyrelsen har fr.o.m. den 1 juli 2007 även fått till uppgift att handlägga bidrag som fördelas till organisationer som främjar integration, för verksamhet som förebygger och motverkar diskriminering samt stöd för verksamhet som bistår personer som vill lämna rasistiska och andra liknande grupperingar. Vidare kommer myndigheten fr.o.m. 2008 att handlägga statsbi- drag för kvinnors organisering och jämställd- hetsprojekt, statsbidrag till nationella minorite- ter samt bidrag till organisationer för homosexuella, bisexuella och transpersoner.

Regeringens överväganden

I samband med Integrationsverkets avveckling den 1 juli 2007 överfördes ansvaret för hand- läggning av ett antal bidrag som främjar integra- tion till Ungdomsstyrelsen. Anslaget 29:1 Ung- domsstyrelsen ökar på grund av denna utvidgning av Ungdomsstyrelsens verksamhet med 4 miljoner kronor 2008, 4,1 miljoner 2009 och 1,5 miljoner kronor 2010. Under 2008 kommer Ungdomsstyrelsen att tillföras ytterli- gare nya uppgifter bl.a. avseende handläggning av bidrag för kvinnors organisering och jämställd- hetsprojekt. Finansieringen av dessa tillkom- mande uppgifter kommer att ske inom ramen för anslaget 30:3 Bidrag för kvinnors organise-

125

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

ring. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 23 370 000 kronor för 2008. För 2009 beräknas anslaget till 23 910 000 kronor och för 2010 till 21 834 000 kronor.

Tabell 6.3 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 29:1 Ungdomsstyrelsen

Tusental kronor

	2008	2009	2010

Anvisat 2007 1	19 226	19 226	19 226
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	144	592	1 108
Beslut

Överföring till/från andra
anslag	4 000	4 092	1 500

Övrigt
Förslag/beräknat anslag	23 370	23 910	21 834

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006(bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga ändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

6.7.229:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet

Tabell 6.4 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-	6 953
2006	Utfall	123 549		sparande	6 953
2007	Anslag	173 355	1	Utgifts-
2007	Anslag	173 355	1	prognos	176 973
2008	Förslag	87 355

2009	Beräknat	87 355

2010	Beräknat	87 355

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/2007:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpro- positionen för 2008.

Anslagets ändamål är att finansiera statsbidrag till ungdomsorganisationer enligt förordningen

(2001:1060) om statsbidrag till ungdomsorgani- sationer samt visst övrigt stöd till nationell och internationell ungdomsverksamhet.

Regeringens överväganden

Under 2006 och 2007 genomförde Ungdoms- styrelsen en tvåårig satsning på förebyggande och främjande verksamheter för ungdomar i riskmiljöer. Genom att satsningen avslutas minskar anslaget med 85 000 000. Vidare har regeringen under 2006 och 2007 genomfört kampanjen Alla olika – alla lika. Med anledning av att insatsen avslutats minskar anslaget med 1 000 000 kronor. Regeringen föreslår att riks- dagen anvisar ett ramanslag om 87 355 000 kro- nor för 2008. För 2009 beräknas anslaget till 87 355 000 kronor och för 2010 till 87 355 000 kronor.

Tabell 6.5 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 29:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverk- samhet

Tusental kronor

	2008	2009	2010

Anvisat 2007 1	173 355	173 355	173 355
Förändring till följd av:
Beslut	-86 000	-86 000	-86 000

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	87 355	87 355	87 355

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

126

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

7 Politikområde 30 Folkrörelsepolitik

7.1Omfattning

Folkrörelsepolitiken omfattar generella frågor som rör människors möjligheter att organisera sig i folkrörelser, föreningar och liknande sam- manslutningar samt villkoren och förutsättning- arna för dessa sammanslutningar. Dessutom om- fattar politikområdet regeringens och dess för- valtningsmyndigheters samlade dialog och sam- verkan med föreningslivet samt statistik, forsk-

7.2Utgiftsutveckling

Tabell 7.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet

Miljoner kronor

Utfall

2006

ning och övrig kunskapsbildning om folkrörelser och föreningslivet i övrigt.

Idrottspolitiken utgör en specifik del av folk- rörelsepolitiken. Idrottspolitiken inrymmer verksamheter som främjar idrott och motion och som samtidigt bidrar till en förbättrad folk- hälsa.

Folkrörelsepolitiken omfattar vidare stöd till idrotten, allmänna samlingslokaler, kvinnors organisering och friluftsorganisationer.

Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
2007 1	2007	2008	2009	2010

Anslag inom utgiftsområde 17
30:1 Stöd till idrotten	458,5	445,6	438,4	445,6	445,6	445,6
30:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler	36,3	32,3	31,7	32,3	32,3	28,8
30:3 Bidrag för kvinnors organisering	25,4	30,4	29,9	31,4	31,4	31,4
30:4 Stöd till friluftsorganisationer	24,9	24,9	24,5	24,9	24,9	24,9
30:5 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer		0,0		15,0	15,0	15,0
Totalt för utgiftsområde 17	545,1	533,2	524,5	549,2	549,2	545,7
Totalt för politikområde Folkrörelsepolitik	545,1	533,2	524,5	549,2	549,2	545,7

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07 FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

127

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

7.3Skatteutgifter

I kapitel 3, avsnitt 3.2, redogörs för vad en skatteutgift är och varför den redovisas. Dess- utom ges en samlad bild av det totala stödet i form av skatteavvikelser inom utgiftsområde 17. I detta avsnitt redovisas de enskilda skatte- avvikelserna inom utgiftsområdet som hör till politikområdet Folkrörelsepolitik.

Tabell 7.2 Skatteutgifter inom politikområdet Folkrörelse- politik, netto1

Miljoner kronor

	Prognos	Prognos
	2007	2008
Ersättning till idrottsutövare	–	–

Kommersiell idrott	2 360	2 620
Omsättning i ideella föreningar	70	70

Totalt för politikområde Folkrörelsepolitik	2 430	2 690

1 Ett ”–” innebär att skatteavvikelsen inte kan beräknas.

Anm.: De enskilda skatteavvikelserna är avrundade medan summan för poli- tikområdet är beräknad utifrån icke avrundade avvikelser.

Ersättning till idrottsutövare

Ersättningen som en idrottsutövare erhåller från en skattebefriad ideell förening och som inte överstiger ett halvt basbelopp är undanta- gen från socialavgifter. Ersättningen är inte förmånsgrundande. Skatteutgiften avser därför särskild löneskatt.

Kommersiell idrott

Skattesatsen är nedsatt till sex procent. Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en skatte- utgift avseende mervärdesskatt.

Omsättning i ideella föreningar

Omsättning av vara eller tjänst i en ideell verk- samhet räknas inte som yrkesmässig verksam- het om föreningen är befriad från inkomstskatt för omsättningen i fråga.

7.4Mål

Målet för folkrörelsepolitiken är att människor ska ha bästa möjliga förutsättningar att bilda och delta i olika typer av folkrörelser och före- ningar. Detta mål är beslutat av riksdagen (prop. 2000/01:1, bet. 2000/01:KrU1, rskr. 2000/01:59). Resultatbeskrivningen i det föl- jande görs i förhållande till detta mål.

Målet delas in i fyra huvudområden;

−generella frågor rörande villkor och förut- sättningar för folkrörelser och ideella föreningar,

−generella frågor rörande bidrag till folkrö- relser och ideella föreningar,

−regeringens och dess förvaltningsmyndig- heters dialog med föreningslivet, samt

−statistik, forskning och övrig kunskapsbildning om föreningslivet och dess verksamhet.

Målen för idrottspolitiken är att ge möjligheter för flickor och pojkar, kvinnor och män att motionera och idrotta för att främja en god folkhälsa, att stödja en fri och självständig idrottsrörelse samt att ge flickor och pojkar, kvinnor och män positiva upplevelser av idrott som underhållning.

7.5Resultatredovisning

7.5.1 Resultat

Mål och indikatorer

Målet för folkrörelsepolitiken är att människor ska ha bästa möjliga förutsättningar att bilda och delta i olika typer av folkrörelser och före- ningar. Resultatbeskrivningen i det följande görs i förhållande till detta mål. Folkrörelsepo- litiken är uppdelad i en sektorsorienterad och en sektorsövergripande del. Det är resultaten för den förra som här redovisas. Några sär- skilda indikatorer har inte utvecklats. Målet och statistik inom området ses för närvarande över inom ramen för översynen av folkrörelse- politiken (dir. 2005:117).

Uppföljning av målet

En indikation på människors förutsättningar att bilda och delta i olika typer av folkrörelser och föreningar är graden av engagemang. Enligt SCB:s rapport Föreningslivet i Sverige (2003) är så många som 90 procent av Sveriges befolkning med i någon förening. Enligt Ersta Sköndal Högskola (2005) är också andelen som utför frivilligt arbete i eller utanför en förening fortsatt hög. Mer än 50 procent av befolkningen i åldern 16–85 utför någon form

128

av ideellt arbete under minst 14 timmar per månad. Det ojämlika deltagandet består dock i huvudsak. Det är framför allt de som redan har tillgång till sociala arenor som oftare blir aktiva. När det gäller insatser inom förenings- livet har inkomst och utbildning en ökande betydelse.

Översyn av folkrörelsepolitiken

Hösten 2005 förordnades en särskild utredare att göra en översyn av folkrörelsepolitiken (dir. 2005:117). Detta är den första samlade översy- nen sedan politikområdet inrättades. Utreda- ren har till uppgift att se över den framtida folkrörelsepolitikens inriktning, omfattning och utformning. Utredaren ska genomgående beakta aspekter som kan ha betydelse för jäm- ställdheten och möjligheterna att nå de integ- rationspolitiska målen. Genom tilläggsdirektiv ska utredaren också utreda effekterna av villko- rade statsbidrag inom folkrörelsepolitiken och undersöka om det är möjligt att öka andelen villkorslösa statsbidrag, minska antalet villkor för statsbidragen eller revidera de villkor som ställs. Uppdraget ska redovisas i sin helhet senast den 30 september 2007.

Dialog

Genom Folkrörelseforum samlas regelbundet representanter för föreningslivet och reger- ingen för att föra en dialog om föreningslivets villkor och förutsättningar. Under 2006 genomfördes Folkrörelseforum i första hand inom ramen för 2006 års demokratisatsning, som är en insats inom demokratipolitiken. Vid 2006 års bok- och biblioteksmässa i Göteborg, som handlade om yttrandefrihet, presenterades också rapporterna Våga Öppna! (Lunds uni- versitet, 2006) respektive Former för samhälls- engagemang – en jämförande studie av gamla och nya rörelser (Göteborgs universitet, 2006).

Villkor

En kartläggning av ideella föreningars rättsliga villkor, exklusive skatterättsliga villkor, har redovisats i maj 2007 genom rapporten Kart- läggning av ideella föreningars rättsliga villkor.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Kartläggningen ger en samlad bild av de rätts- liga villkoren som gäller för ideella föreningar och föreningarnas syn på hur dessa regler påverkar deras verksamhet. Förslagen i rap- porten bereds för närvarande.

I december 2006 gavs inom ramen för demokratipolitiken ett uppdrag till Nutek att studera ett urval lokalsamhällen där det har bedrivits verksamhet inom den sociala ekono- min. Uppdraget har i maj 2007 redovisats i rapporten Social ekonomi, socialt kapital och lokal utveckling. En av rapportens slutsatser är att socialt kapital som främjar den lokala utvecklingen bara kan formas och omformas av de lokala aktörerna själva. Kommunen är en av de viktigaste av dessa aktörer och dess age- rande på olika områden torde ofta vara av avgörande betydelse för skapandet av ett soci- alt kapital som långsiktigt främjar den lokala utvecklingen.

Bidrag

Staten och kommunerna ger ekonomiskt stöd till föreningslivet bl.a. i form av olika typer av bidrag. De statliga bidragen fördelas i huvud- sak inom respektive sektor. Inom politikom- rådet Folkrörelsepolitik finns bidrag till kvin- noorganisationer, bidrag till allmänna samlingslokaler, stöd till idrotten och stöd till friluftsorganisationer. I den ovan nämnda översynen av folkrörelsepolitiken ingår bl.a. att se över behovet av generella riktlinjer för bidragsgivningen till folkrörelserna.

Delegationen för fördelning av statsbidrag för kvinnors organisering och jämställdhets- projekt fördelar fr.o.m. 2006 statsbidrag för kvinnors organisering enligt förordningen (2005:1089) om statsbidrag för kvinnors orga- nisering. Sedan den 1 juli 2006 fördelar delega- tionen även statsbidrag till jämställdhetsprojekt enligt förordningen (2006:390) om statsbidrag till jämställdhetsprojekt. Under 2006 har dele- gationen behandlat 247 ansökningar om bidrag från anslaget 30:3 Bidrag för kvinnors organise- ring. Sammanlagt har 121 ansökningar beviljats organisations-, etablerings- eller verksamhets- bidrag om totalt 22 miljoner kronor. En tred- jedel eller cirka 7,2 miljoner kronor har bevil- jats i etablerings- och organisationsbidrag och knappt 14, 4 miljoner kronor i verksamhetsbi-

129

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

drag. Därutöver har regeringen fördelat sam- manlagt 3,5 miljoner kronor till riksdagsparti- ernas kvinnoorganisationer.

Boverkets samlingslokaldelegation har under 2007 behandlat 229 ansökningar om bidrag ur anslaget 30:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler och beviljat stöd för 95 projekt. Av dessa avser 38 projekt åtgärder för handi- kappanpassning med ett beviljat bidragsbelopp om totalt 3,9 miljoner kronor. Resterande 57 projekt avsåg köp, ny- och ombyggnad samt standardhöjande reparationer med ett sam- manlagt bidragsbeloppet om 19,6 miljoner kronor. Av de samlingslokaler som beviljats bidrag tillhör 33 procent Bygdegårdarnas riksförbund, 24 procent Folkets Hus och Par- ker, 26 procent Våra Gårdar och 17 procent övriga organisationer.

Ungdomsstyrelsen har fördelat bidrag till de tre samlingslokalägande riksorganisationerna och deras samarbetskommitté (SamSam) för deras informationsinsatser och utredningsar- bete som avser ungdomars nyttjande av sam- lingslokaler. Samtliga organisationer har genom SamSam under året varit delaktiga i ett med Sveriges kommuner och landsting gemen- samt projekt kring idéskriften Var dags rum. I skriften presenteras en rad exempel på hur kommuner och föreningsliv tillsammans kan förnya verksamheterna och samarbetet.

Från och med 2007 är det möjligt att hos Boverket söka bidrag till verksamhetsutveck- ling för att utveckla föreningsdrivna samlings- lokaler. Bidraget kan gå till att anpassa en all- män samlingslokal till ungdomsverksamhet inom kultur- och fritidsområdet. Ändringarna i förordningen (1996:1593) trädde i kraft den 1 januari 2007.

Inom ramen för anslaget 30:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler användes under 2006 676 000 kronor för ett uppdrag till Boverket för att i samråd med Ungdomsstyrelsen genomföra en förstudie och förbereda inrät- tandet av verksamhetsutvecklingsbidraget inom ramen för bidragssystemet till allmänna samlingslokaler. Uppdraget har redovisats i mars 2007 genom rapporten Lokaler att växa i, som innehåller en sammanställning av ungdo- mars behov av och önskemål om mötesplatser, i synnerhet i storstäderna. Den innehåller också en inventering och en analys av erfaren- heter från föreningar som på ett framgångsrikt

sätt arbetar med ungdomar i allmänna sam- lingslokaler eller annan mötesplats.

Vidare fick i september 2006 Riksorganisa- tionen Folkets Hus och Parker genom ett regeringsbeslut 650 000 kronor i bidrag via anslaget 30:2 för att i samverkan med berörda aktörer utveckla nya former av folkbildnings- och folkrörelsebaserad verksamhet för ung- domar i allmänna samlingslokaler, särskilt i storstadsområden med lokala utvecklingsavtal. Projektet genomförs i första hand i Skåne, Stockholm, Västra Götaland och Västernorr- land. En konferens har genomförts i december 2006. Projektet ska slutredovisas senast i mars 2008.

Statistik m.m.

Det är viktigt att det inom politikområdet Folkrörelsepolitik, som rör den sektorsöver- gripande delen, finns sådan kunskap som kan ge en samlad bild av bl.a. människors villkor och förutsättningar för engagemang. Ersta Sköndal högskola har på Regeringskansliets uppdrag undersökt gruppen medborgare som i en tidigare undersökning uppgivit att de inte utför frivilliga insatser i och utanför förenings- livet. Syftet med uppdraget har varit att öka kunskapen om den del av befolkningen som i dag inte utför något ideellt arbete. Uppdraget har i januari 2007 redovisats i rapporten Delvis ensam – en studie av människor som inte deltar i föreningslivet. Rapporten har bidragit till att öka kunskapen om vad som kan påverka män- niskors förutsättningar att bilda och delta i olika typer av folkrörelser och föreningar.

IOGT-NTO har i december 2006 beviljats bidrag för att delfinansiera upprättandet av en databas som ska innehålla kontaktuppgifter om de ideella föreningar på riksnivå som önskar ingå i en sådan databas. Användningen av medlen ska redovisas senast den 15 december 2007.

Internationellt arbete

Sverige har under 2005 och 2006 deltagit aktivt inom det internationella organet Financial Action Task Force (FATF), bl.a. i frågan om kontroll av ideella organisationer för att bekämpa finansiering av terrorism

130

genom den ideella sektorn. Sverige har också deltagit i det arbete i frågan som bedrivits inom ramen för EU. I dialog med förenings- livet har Sverige utarbetat synpunkter som framförts till såväl FATF som till EU.

Vid Europarådets toppmöte i Warszawa i maj 2005 konstaterades att ideella organisatio- ner har en väsentlig roll när det gäller transpa- rens och ansvarsutkrävande i ett demokratiskt samhälle. Som en följd av detta uttalande till- sattes inom ramen för Europarådet en expert- grupp som har haft till uppdrag att utveckla icke-bindande rekommendationer när det gäller ideella organisationers rättsliga status. En svensk expert har ingått i gruppen.

Idrottspolitiken

Allmänt

De övergripande syftena med statsbidraget och bidragen från AB Svenska Spel är att stödja verksamhet som

−bidrar till att utveckla flickors och pojkars intresse och benägenhet för motion och idrott samt deras möjligheter att utöva inflytande över och ta ansvar för sitt idrottande,

−gör det möjligt för alla flickor och pojkar, kvinnor och män att utöva idrott och mo- tion,

−syftar till att ge flickor och pojkar, kvin- nor och män lika förutsättningar att delta i idrottsverksamhet,

−främjar integration och god etik samt

−bidrar till att väcka ett livslångt intresse för motion och därmed främja en god hälsa hos alla människor.

Den fria och självständiga idrottsrörelsen är en viktig del av vårt samhälle. Antalet medlemmar i åldern 7–70 år inom idrottsrörelsen är cirka 3,2 miljoner varav flickorna och kvinnorna utgör 46 procent och pojkarna och männen 54 procent. 2,3 miljoner människor är aktiva medlemmar. Antalet elitidrottare uppskattas till cirka 7 000 personer.

Under 2007 uppgår det samlade statliga stö- det till idrotten till 1 661,7 miljoner kronor, varav 445,6 miljoner kronor fördelas över

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

statsbudgeten och 1 216,1 miljoner kronor från AB Svenska Spel.

Barn- och ungdomsverksamhet

Barn och ungdomar ska ha goda möjligheter att utöva gemensam idrottsverksamhet. Oav- sett om det rör sig om tävlings- eller motions- idrott ska också barn och ungdomar ha rätt till ett verkligt inflytande över sin idrottsutövning. För att främja fysisk hälsa är det även viktigt att väcka intresse för motion och idrott bland fysiskt inaktiva barn och ungdomar. Statens stöd till lokal barn- och ungdomsverksamhet inom idrotten betalas ut i form av ett bidrag från AB Svenska Spel och fördelas av Riksid- rottsförbundet. Bidraget uppgick 2006 till 559 miljoner kronor vilket var en minskning med 95 miljoner kronor jämfört med 2005. Stödet skapade förutsättningar för cirka 1 miljon flickor och pojkar att delta i cirka 6,45 miljoner sammankomster vilket är en minskning med 1 procent jämfört med 2005. Antalet deltagartillfällen uppgick 2005 till cirka 59 miljoner fördelade på 40,5 procent flickor och 59,5 procent pojkar vilket var samma antal och fördelning som 2004.

Efter riksdagens godkännande beslutade regeringen i maj 2007 om närmare anvisningar till Sveriges Riksidrottsförbund för bidraget om 500 miljoner kronor som AB Svenska Spels bolagsstämma fattat beslut om. Bidraget har ökat med 100 miljoner kronor jämfört med det fjärde och sista året av Handslaget. Bidraget är avsett att finansiera den nya satsningen Idrottslyftet som regeringen har tagit initiativ till.

Efter Handslagets tredje år har 8 000 idrottsföreningar tillhörande 67 specialid- rottsförbund deltagit i cirka 23 000 insatser. De flesta insatser har gjorts inom områdena ledarutveckling, föreningsutveckling och nyrekrytering. Tre fjärdedelar av Sveriges idrottsföreningar med barn- och ungdomsverksamhet som erhåller lokalt aktivitetsstöd, är engagerade i att ge fler barn och ungdomar möjlighet att idrotta. Satsningen har lockat ungefär lika många flickor som pojkar. Även när det gäller deltagare med invandrarbakgrund är könsför- delningen i stort sett jämn. Enbart under det tredje verksamhetsåret har Handslaget haft drygt 500 000 deltagare.

131

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

En övervägande del av insatserna riktar sig barn och ungdomar som inte har varit med- lemmar tidigare. För att nå dessa besöker många föreningar skolor där eleverna får prova på en ny idrott.

Gemensam administration och centrala idrottsorganisationer

Idrottsverksamhet i hela landet ska främjas. Idrottsverksamhet som främjar integration, jämställdhet, ökat deltagande av kvinnor och män i alla åldrar, god etik samt idrottsverk- samhet som motverkar dopning, våld och diskriminering ska stödjas.

Det totala statliga stödet över statsanslaget till idrottens gemensamma administration, centrala idrottsorganisationer m.m. uppgick 2006 till 318 miljoner kronor vilket är en ökning med 10 miljoner kronor jämfört med 2005. Utöver dessa medel tillförs Riksidrotts- förbundet årligen 60 miljoner kronor som ett särskilt bidrag från AB Svenska Spel.

Av det totala stödet har 46,2 miljoner kro- nor gått till Riksidrottsförbundets (RF) cen- trala kansli under 2006 i form av löner och andra ersättningar vilket är en ökning med 6,1 procent jämfört med 2005. Skälet till detta är nyanställningar inför etableringen av det nya riksidrottsmuseet.

Distriktsförbunden (DF) företräder på regional nivå den samlade idrotten gentemot landsting, kommuner, myndigheter och andra organisationer. Stödet till DF och Gotland/Nordkalottstödet uppgick 2006 till 27,7 miljoner kronor vilket är samma belopp som för 2005.

RF har under 2006 fördelat 264,5 miljoner kronor som basbidrag till specialidrottsför- bunden vilket är en ökning med 4 miljoner kronor (1,5 procent) jämfört med 2005. 3 miljoner kronor har betalats ut till Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) vilket är oföränd- rat belopp jämfört med 2005.

Insatser mot dopning

Dopning inom idrotten ska aktivt motverkas. Statsbidraget uppgick 2006 till 23 miljoner kro- nor, vilket var samma belopp som 2005 och en ökning med 2,1 miljoner kronor jämfört med 2004. Antalet provtagningar under 2006 upp- gick till drygt 3 500 tester inklusive blodprov och epo-analyser. Därtill togs cirka 500 prov på uppdrag av internationella specialidrottsför-

bund främst i anslutning till internationella tävlingar I Sverige.

Idrottens forskning och utveckling

Centrum för idrottsforskning (CIF) har som huvuduppgift att initiera, samordna och stödja idrottsforskning i Sverige. Budgeten för 2006 var 20 miljoner kronor, varav 13 miljoner kro- nor från anslaget 30:1 Stöd till idrotten. Till största delen har resurserna använts för att stödja idrottsrelaterad forskning och tjänster. 17 miljoner kronor fördelades på 100 olika projekt. RF bedriver även egen FoU-verksam- het och har under 2006 redovisat nio rapporter.

Specialidrott inom gymnasieskolan

Elitidrottande flickor och pojkar ska ges möj- lighet att kombinera idrottslig utveckling med studier vid riksrekryterande idrottsgymnasier (RIG). Syftet är vidare att erbjuda eleverna kvantitativt och kvalitativt bra träning i en positiv och stimulerande idrottsmiljö samt att förbereda eleverna för en framtida elitkarriär.

Det statliga stödet 2006 uppgick till 39 miljoner kronor vilket är samma belopp som 2005 och en ökning med 0,2 miljoner kronor sedan 2004. Under 2006 bedrivs verk- samhet vid 62 riksidrottsgymnasier för 37 SF. Antalet elevplatser uppgår till 1336 stycken.

Anläggningsstöd

Under 2006 har 179 föreningar fått samman- lagt drygt 19 miljoner kronor i bidrag för inve- steringar i sina idrottsanläggningar. Det är en ökning med 4 miljoner kronor jämfört med 2005 och med 8 miljoner kronor jämfört med 2004.

Friluftspolitiken

Naturvårdsverket har ansvar för friluftslivsfrå- gor. En särskild enhet med ansvar för bl.a. fri- luftslivsfrågor har inrättats vid verket. Natur- vårdsverket finansierar ett treårigt (2006–2009) forskningsprogram ”Friluftsliv i förändring” med en budget på totalt 17 miljoner kronor. Genom denna satsning har forskningen om friluftsliv ökat kraftigt.

Inom verket finns ett råd för friluftsliv. Fri- luftsrådets uppgift är att skapa bevara och utveckla förutsättningar för friluftslivet samt att tydliggöra friluftslivets samhällsnytta. Rådet bistår och samverkar med myndigheter,

132

forskare och organisationer som har anknyt- ning till friluftslivet. Sedan 2004 fördelar Fri- luftsrådet statsbidrag till olika friluftsorganisa- tioner.

Under 2007 har organisationsbidrag och verksamhetsbidrag lämnats till Friluftsfräm- jandet, Sveriges Sportfiske- och fiskevårdsför- bund, Svenska botaniska föreningen, Svenska Livräddningssällskapet, Svenska Frisksportför- bundet. Endast organisationsbidrag har läm- nats till Cykelfrämjandet, Riksförbundet Häl- sofrämjandet, Svenskt Friluftsliv, Svenska Båtunionen och Svenska Ornitologiska Före- ningen. Endast verksamhetsbidrag har lämnats till Svenska Naturskyddsföreningen, Svenska Scoutrådet, Svenska Turistföreningen, Fält- biologerna, 4 H och Klätterförbundet. Verk- samhetsbidragen avser fysisk aktivitet på recept, barn- och ungdomsprojekt, ledarutveckling, lokalt engagemang och delak- tighet, prova-på aktiviteter samt kampanj kring firandet av Skogsmulle 50 år.

Våren 2007 anordnade Friluftsrådet till- sammans med Svenskt Friluftsliv och forsk- ningsprogrammet ”Friluftsliv i förändring” en tankesmedja om framtida forskning och kun- skap kring friluftsliv.

7.5.2Analys och slutsatser

Målet för folkrörelsepolitiken är att människor ska ha bästa möjliga förutsättningar att bilda och delta i olika typer av folkrörelser och före- ningar. En stor del av insatserna inom detta område är därför inriktade på att inhämta kun- skap om såväl den ideella sektorns förutsätt- ningar, villkor och behov som om vad det är som främjar respektive hindrar människors organisering. Denna kunskap kan sedan komma att ligga till grund för olika typer av åtgärder med syfte att bidra till goda förutsätt- ningar för föreningslivet samt att stimulera människors organisering.

Regeringen bedömer att den samlade kun- skapen om föreningslivets förutsättningar såväl som om människors engagemang har ökat genom bl.a. de olika insatser som har genom- förts inom politikområdet, till exempel genom olika kartläggningsuppdrag.

När det gäller de bidrag som finansieras ge- nom anslag inom politikområdet Folkrörelse- politik kan bl.a. konstateras att det ännu är för

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

tidigt att uttala sig om de samlade effekterna av det nya bidragssystemet för kvinnors organise- ring eftersom bidragssystemet nyligen trätt i kraft.

Bidraget till allmänna samlingslokaler är enligt regeringen viktigt för att kunna tillgo- dose föreningslivets behov av lokaler för sin verksamhet och för att förverkliga centrala demokratiska mål i samhället. De förändringar av stödet till allmänna samlingslokaler som genomfördes i samband med 2007 års budget- proposition är ännu för tidiga att bedöma effekterna av.

Idrottspolitiken

Regeringen anser att genom de av riksdagen fastställda principerna för idrottens andel av överskottet från AB Svenska Spel samt sats- ningarna på idrottens barn- och ungdomsverk- samhet, har idrottsrörelsen fått goda möjlig- heter att utvecklas och även nå nya grupper av flickor och pojkar. Detta har bland annat resulterat i att 62 procent av barn och ungdo- mar i åldersgruppen 7–14 år tränar/tävlar i idrott.

Genom de ökade resurser som tillförts anslagsposten verksamhet av gemensam natur inom idrottsrörelsen har en ökad andel av sta- tens stöd tillförts idrottens centrala organisa- tioner. Samtidigt har antalet anslagsposter minskat vilket innebär att idrottsrörelsen givits ytterligare frihet att disponera statens stöd på det sätt de själva önskar.

De statliga bidragen till talangutveckling inom svensk idrott har medverkat till att svenska idrottsutövare har nått stora fram- gångar vid olympiska spel och internationella mästerskap. Dessa framgångar har rönt stor uppmärksamhet hos många människor i vårt land.

Friluftspolitiken

Friluftorganisationerna har en viktig roll att erbjuda såväl barn och ungdomar som vuxna friluftsaktiviteter, som ger både upplevelser och fysisk aktivitet. Friluftsorganisationerna gör också ett värdefullt arbete med att öka kunskapen om natur och miljö. Organisatio- nerna informerar om allemansrätten och ökar

133

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

kunskapen om natur och miljö. Med utveck- lade verksamhetsformer kan friluftsorganisa- tionerna se till att friluftsaktiviteter finns lättillgängliga för alla grupper av människor. En mycket viktig uppgift är att bidra till att öka barns och ungdomars intresse för motion och friluftsliv.

Regeringen avser följa forskningsprogram- met ”Friluftsliv i förändring” noga för att senare återkomma med en utvecklad och lång- siktig politik för frågor som är kopplade till friluftsliv, integration och folkhälsa.

I samband med översynen av plan- och bygglagen och miljöbalken kommer det att utredas hur riksintressen behandlas, bl.a. för friluftsliv. Det ankommer dock på kommu- nerna att i sin planering ta hänsyn till behovet av badplatser, promenadstråk, parker och fri- luftsområden. De positiva effekterna av grön- områden i städer och tätorter är väl dokumen- terade.

7.6Revisionens iakttagelser

Riksrevisionen har inte haft några invändningar i revisionsberättelserna för 2006 avseende de verksamheter som finns inom politikområdet Folkrörelsepolitik.

7.7Politikens inriktning

Inledning

En övergripande ambition för regeringen är att öka alla människors egen makt att påverka såväl sin vardag som samhället i stort. Före- ningslivet har här en viktig roll att spela och dess förutsättningar och villkor att verka såväl som enskilda individers möjligheter att bilda och delta i föreningslivet måste därför utveck- las under mandatperioden.

Förutsättningar måste ges för ett livaktigt föreningsliv, där alla har möjlighet att delta för att skapa bl.a. den tillit och trygghet som ger människor möjligheter att växa och utvecklas. Detta sker bl.a. genom att det finns gott om mötesplatser där människor kan samlas och föra samtal, utöva sin tro, förkovra sig tillsam-

mans med andra, utveckla sin ort och bygd eller utöva sina fritidsintressen.

Förutsättningar måste också ges för att föreningslivet ska kunna agera som bärare av människors röst. Ett mångfacetterat föreningsliv som ger människor möjligheter till deltagande, inflytande och delaktighet utgör en bas för demokratins funktionssätt.

Förutsättningar måste även ges för de som vill delta i och bidra till bl.a. lokal utveckling och att den sociala ekonomin utvecklas. Med social ekonomi avses organiserad verksamhet som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisa- toriskt fristående från den offentliga sektorn. Sådan verksamhet bedrivs i första hand i före- ningar, stiftelser och kooperativ. Verksam- heterna har allmännytta eller medlemsnytta, inte vinstintresse, som främsta drivkraft.

Föreningslivet är en viktig del av det civila samhällets engagemang. Ett starkt civilt sam- hälle utgör grunden för en stark demokrati. Det är därför viktigt att se föreningslivet som den samhällsaktör den är. Regeringen vill i framtiden ha en betydligt större mångfald av utförare och leverantörer av service och tjäns- ter inom det offentligt finansierade systemet. Det handlar om att ta tillvara på det engage- mang, den förmåga och idérikedom som män- niskor har, men också om att ge människor större valfrihet och kvalitet. För att uppnå en verklig mångfald av aktörer inom de offentligt finansierade systemen krävs att ideella aktörer som bedriver eller vill bedriva sådan verksam- het ges goda förutsättningar att verka.

Den statliga folkrörelsepolitiken är uppdelad i två delar, en s.k. sektorsorienterad del och en mer generell och sektorsövergripande del.

Den sektorsövergripande folkrörelsepolitiken

Den sektorsövergripande folkrörelsepolitiken är inriktad på att generellt stimulera och stödja människors organisering i föreningar och lik- nande sammanslutningar respektive bidra till goda förutsättningar för dessa föreningar att verka och bedriva verksamhet. Här hanteras således generella frågor som rör alla typer av folkrörelser och ideella föreningar, bl.a. den statliga bidragsgivningen till föreningslivet.

134

Den sektorsövergripande folkrörelsepoliti- ken har betydelse också för hur förutsättning- arna för aktörerna inom den sociala ekonomin formas.

Samordning av folkrörelsepolitiken

Ett av syftena med den sektorsövergripande folkrörelsepolitiken är att skapa ett samlat syn- sätt och agerande från statens sida när det gäller såväl relationer till folkrörelser och före- ningar av olika slag som villkor och förutsätt- ningar för föreningslivets verksamhet.

Ett annat syfte är att synliggöra och lyfta fram den betydelse föreningslivet har för den demokratiska infrastrukturen i vårt samhälle.

Under hösten 2005 tillkallades en särskild utredare för att göra en översyn av den samlade folkrörelsepolitiken (se vidare 3.4.1). Utreda- rens förslag som ska överlämnas senast den 30 september 2007 kommer att ligga till grund för regeringens överväganden om den framtida samordningen och inriktningen av folkrörelse- politiken.

Villkor och förutsättningar

Regeringens arbete för att förbättra villkoren och förutsättningarna för folkrörelserna och det övriga föreningslivet ska utvecklas. För detta krävs bl.a. kontinuerlig kunskapsinhämt- ning för att få kännedom om och förståelse för den ideella sektorn. Den kontinuerliga dialo- gen mellan sektorn och regeringen är här en värdefull kunskapskälla. Företrädare för före- ningslivet verksamma inom vård- och omsorgsområdet kommer att bjudas in till dialog med regeringen med start under hösten 2007 i syfte att utveckla relationen mellan sta- ten och denna del av den ideella sektorn. Dia- logen kan sedermera även komma att omfatta andra delar av den ideella sektorn.

Bidragsgivning

Folkrörelsepolitiken omfattar även generella frågor kring bidrag till folkrörelser och före- ningar.

Grundläggande värden för folkrörelsepoliti- ken är föreningarnas självständighet och obe-

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

roende, såväl gentemot den offentliga sektorn som gentemot det privata näringslivet. Samti- digt är det viktigt att säkerställa att skattemedel används på ett ändamålsenligt sätt. En viktig uppgift inom denna del av folkrörelsepolitiken är att finna vägar för att kunna kombinera sta- tens behov av kontroll med föreningarnas behov av integritet och självständighet. Som tidigare nämnts hanterar Delegationen för fördelning av statsbidrag för kvinnors organi- sering och jämställdhetsprojekt statsbidrag för kvinnors organisering och jämställdhetspro- jekt. Fr.o.m. hösten 2007 har regeringen avsatt särskilda medel för delegationens bidragsgiv- ning till jämställdhetsprojekt inom kultursek- torn enligt förordningen (2006:390) om stats- bidrag till jämställdhetsprojekt. Regeringen avser att under 2008 överföra hanteringen av statsbidragen till Ungdomsstyrelsen.

Politiska partier eller deras kvinnoorganisa- tioner kan inte få stöd enligt förordningen (2005:1089) om statsbidrag för kvinnors orga- nisering Riksdagspartiernas kvinnoorganisa- tioner har därför fått stöd i särskild ordning för 2006 och 2007. Frågan om fortsatt stöd till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer har setts över i samråd med riksdagspartierna. Regeringen anser att det är väsentligt att främja kvinnors deltagande i den demokratiska beslutsprocessen och att stärka kvinnors ställ- ning i det politiska beslutsfattandet. Reger- ingen avser därför att inrätta ett särskilt statsbidrag för stöd till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer fr.o.m. 2008. Bidraget ska ses som en förstärkning av kvinnoorgani- sationernas möjligheter att verka på den poli- tiska arenan.

Dialog

Folkrörelser och övriga föreningslivet är bety- delsefulla företrädare för olika grupper och int- ressen i samhället. Dessutom har de lokala föreningarna en stor betydelse för vitalise- ringen och förnyelsen av det politiska syste- met. Det är således viktigt med en kontinuerlig dialog mellan regeringen och föreningslivet. Detta sker bl.a. inom ramen för Folkrörelse- forum, som inrättats för dialog mellan, å ena sidan, företrädare för regeringen och dess för- valtningsmyndigheter och, å andra sidan, före- trädare för föreningslivet och andra aktörer

135

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

inom den sociala ekonomin. Inom ramen för Folkrörelseforum kommer en konferens att ordnas hösten 2007 och ett antal seminarier att organiseras under 2008.

Statistik och annan kunskapsbildning

En viktig uppgift inom politikområdet är att bidra till en ökad kunskap om den ideella sek- torn och dess verksamheter. Det avser kunskap om dels föreningarnas och folkrörelsernas samhällsroll och betydelse för den demokra- tiska infrastrukturen, dels om den ideella sek- torns sammansättning, omfattning och verk- samhetsinriktning. Den tidigare nämnda folkrörelseutredningen ska behandla frågan om hur statistikförsörjningen kan stärkas och utvecklas när det gäller folkrörelserna och det övriga föreningslivet i syfte att säkerställa en mer kontinuerlig sådan kunskap.

Idrottspolitiken

Målen för idrottspolitiken är att ge flickor och pojkar, kvinnor och män möjlighet att motio- nera och idrotta för att främja en god folkhälsa, att stödja en fri och självständig idrottsrörelse byggd på ideellt engagemang samt att ge posi- tiva upplevelser av idrott som underhållning.

En god folkhälsa är en betydelsefull kompo- nent för välfärden i vårt samhälle. Det är vik- tigt att flickor och pojkar tidigt skaffar sig goda motionsvanor som består även i vuxen ålder. Vidare är det väsentligt att äldre människors och funktionshindrades behov av motion uppmärksammas. Den fria och självständiga idrottsrörelsen, som själv formar och utvecklar sin verksamhet utifrån medlemmarnas intres- sen och behov, är särskilt viktig för att ge män- niskor möjlighet att utöva motion och idrott.

Det allmänna och idrottsrörelsen har en ge- mensam utmaning i att tillsammans pröva nya former för att bryta den utveckling som inne- bär att många människor i olika åldrar inte motionerar i behövlig omfattning, vilket på sikt riskerar att leda till sämre hälsa. Ett nära samarbete är här särskilt viktigt för att nå framgång i det lokala utvecklingsarbete som bedrivs inom den urbana utvecklingspolitiken i utsatta stadsdelar. Det är av stor vikt att i sam- hällsplaneringen, i skolans arbete och i andra

sammanhang uppmuntra och ge möjligheter till motion och idrott.

Den svenska folkrörelseidrotten med dess många lokala föreningar, breda verksamhet och omfattande ideella engagemang har lagt grun- den för idrottens utveckling i vårt land. För de flesta människor och för samhället i sin helhet är idrotten värdefull genom att uppmuntra till sunda motionsvanor, bidra till en god folkhälsa och demokratisk delaktighet samt vara en var- daglig mötesplats för personer med olika etnisk och kulturell bakgrund.

En fri och självständig idrottsrörelse bör därför fortsatt ges ett aktivt stöd för att bedriva verksamhet som ger flickor och pojkar möjligheter att idrotta, främjar bredd- och motionsidrott, värnar om god etik, motverkar ätstörningar i form av anorexi och bulimi och ger lika möjligheter för kvinnor och män med olika social bakgrund och ekonomiska förut- sättningar att motionera och idrotta. Flickor har rätt till lika möjligheter som pojkar att delta utifrån sina intressen och förutsättningar.

Regeringen har tagit initiativ till den nya och utökade satsningen Idrottslyftet som är avsedd att pågå under mandatperioden och genom vil- ken idrottsrörelsen tillförs 500 miljoner kronor per verksamhetsår. De övergripande målen med Idrottslyftet är att öppna upp dörrarna till idrotten för fler barn och ungdomar och att göra insatser för att få dem att idrotta högre upp i åldrarna. All verksamhet ska utgå från ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv.

Underhållningsidrotten har sitt värde främst genom att den skapar förströelse och glädje för många idrottsintresserade människor i vårt land. Elitidrottsutövare är ofta betydelsefulla förebilder och kan därigenom inspirera dem till att börja idrotta.

Regeringen har uttalat att Sverige aktivt ska verka för att få fler stora internationella idrottsevenemang till vårt land. Utredningen om alternativa modeller för ytterligare gemen- sam marknadsföring av Sverige som resmål överlämnade sitt betänkande Tillväxt genom turistnäringen (SOU 2007:32) i maj 2007. Utredningen föreslog bland annat att staten bör utarbeta en nationell strategi för stora internationella evenemang inom idrott och kultur samt för stora internationella samman- komster inom mötesindustrin. Utredningens förslag bereds f.n. inom Regeringskansliet.

136

Idrottsrörelsen är Sveriges största och vikti- gaste folkrörelse och ska kunna bedriva sin verksamhet fri från våld, rasism och huliga- nism. Regeringen har därför under 2007 inlett ett samarbete med företrädare för bland annat polisen, Riksidrottsförbundet och berörda spe- cialidrottsförbund för att förhindra att ord- ningsstörningar äger rum i anslutning till idrottsevenemang.

Regeringen har i december 2006 tillkallat en särskild utredare som ska utvärdera om effek- terna av statens stöd till idrotten stämmer överens med de av riksdagen och regeringen angivna syftena med stödet och föreslå en framtida inriktning av stödet samt föreslå utformning av lämpliga indikatorer för att mäta effekterna av stödet. Utredaren ska ana- lysera om det samlade statliga stödet till idrot- ten kan kanaliseras på ett sådant sätt att antalet stödformer minskas, vilka begränsningar som uppstår för idrottsrörelsen genom utform- ningen av de villkor som anges för stödet samt om färre villkor kan knytas till det samlade stödet som ges till idrottsrörelsen. Utredaren ska slutredovisa sitt uppdrag senast den 31 maj 2008.

Den av Unescos generalkonferens antagna globala konventionen mot dopning inom idrotten har trätt i kraft. Sverige var första stat att sluta sig till konventionen och den 31 december 2006 hade mer än 30 stater gjort det- samma, varefter konventionen trädde i kraft den 1 februari 2007. Regeringen anser att det är viktigt att fler stater sluter sig till konventionen och att genomförandet av konventionens be- stämmelser påskyndas. Därför har regeringen beslutat ett bidrag till Unesco för att påskynda detta arbete.

EU-kommissionen har den 10 juli 2007 beslutat en vitbok om EU och idrotten. I vit- boken anger kommissionen sina förslag till att nyttja idrottens potential att bidra till uppfyl- landet av gemenskapens strategiska mål. Regeringen värnar principen att idrottspoliti- ken först och främst är en nationell angelägenhet. Utifrån subsidiaritetsprincipen bör stor försiktighet iakttas kring förslag som utökar EU-arbetet på idrottsområdet.

En viktig uppgift på det internationella området inom idrottspolitiken är förberedel- serna för ordförandeskapet i EU:s ministerråd hösten 2009

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Friluftspolitiken

En rik tillgång på natur och ideella organisatio- ners engagemang är grunden för människors möjligheter att bedriva friluftsliv. Skolor och förskolor har också stor betydelse för att öka intresset för och kunskapen kring friluftsliv. Det finns många positiva effekter av friluftsliv, såsom hälsa och välbefinnande, ökad kunskap om natur och miljö samt social gemenskap. Regeringen ser positivt på att det finns en mångfald möjligheter att utöva friluftsliv, på egen hand eller i organiserade former.

Regeringen anser att en fortsatt stark alle- mansrätt är viktig för friluftslivet. Rätten att röra sig fritt i skog och mark samt att plocka bär och svamp är något unikt för Sverige som vi skall värna. Allemansrätten bygger på sedva- nerätt och har ett långt historiskt ursprung. Idag har den fria rätten att vistas i skog och mark stor betydelse för friluftsliv och turism. Samtidigt måste stor hänsyn tas till markägaren och till naturens villkor. Det är viktigt att ska- dor på naturen inte uppstår.

Strändernas naturvärden ska långsiktigt skyddas. Därvid skall vägas in såväl behovet av utveckling i hela Sverige, som allmänhetens rätt till tillträde till dessa på ett långsiktigt hållbart sätt. Inom Regeringskansliet pågår ett arbete med en översyn av strandskyddsbestämmel- serna och regeringen avser att under 2008 utar- beta en proposition på området. Se även utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård.

De ideella organisationerna och det person- liga engagemanget bidrar starkt till att upprätt- hålla och utveckla intresset för och utövandet av friluftaktiviteter. Friluftorganisationernas verksamhet är mycket viktig för samhället. Regeringen betonar betydelsen av att friluftor- ganisationerna fortsätter att verka i nya och gamla former, och att det även framöver finns en mångfald friluftsverksamheter som är lättillgängliga för alla grupper i samhället.

7.8Bidrag till idrottsrörelsen från AB Svenska Spel

Regeringens förslag: Riksdagen godkänner att regeringen på AB Svenska Spels bolagsstämma 2008 verkar för att bolagsstämman dels beslu- tar om ett stöd till idrotten i form av ett bidrag

137

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

på 60 000 000 kronor, dels beslutar om ett bidrag på 500 000 000 kronor att fördelas till idrotten, dels beslutar om ett bidrag som mot- svarar 1/26 av bolagets överskott 2007 från Nya Penninglotten avsett för konst, teater och andra kulturella ändamål. De två sistnämnda bidragen ska fördelas enligt de närmare anvis- ningar som kan komma att beslutas av reger- ingen.

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att regeringen på AB Svenska Spels bolags- stämma 2008 dels verkar för att bolagsstäm- man beslutar om ett stöd till idrotten i form av ett bidrag på 60 000 000 kronor, dels verkar för att stämman beslutar om ett bidrag på 500 000 000 kronor till den särskilda sats- ningen Idrottslyftet att fördelas till idrottsrö- relsen enligt de närmare anvisningar för bidra- get som kan komma att beslutas av regeringen. Vid stämman beslutas även idrottens andel av överskottet från AB Svenska Spel avseende 2007.

Regeringen föreslår vidare att riksdagen godkänner att regeringen på AB Svenska Spels ordinarie bolagsstämma 2008 verkar för att bolagsstämman beslutar om ett bidrag som motsvarar 1/26 av bolagets överskott för 2007 från Nya Penninglotten avsett för konst, teater och andra kulturella ändamål att fördelas till ifrågavarande ändamål enligt de närmare anvis- ningar som kan komma att beslutas av reger- ingen.

7.9Budgetförslag

7.9.130:1 Stöd till idrotten

Tabell 7.3 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			Anslags-
2006	Utfall	458 458	sparande	881
2007	Anslag	445 551	Utgifts-
2007	Anslag	445 551	prognos	438 392
2008	Förslag	445 551
2009	Beräknat	445 551

2010	Beräknat	445 551

Anslaget används för stöd till idrotten huvud- sakligen enligt förordningen (1999:1177) om statsbidrag till idrottsverksamhet för sådan verksamhet som avses i lagen (1995:361) om

överlämnande av förvaltningsuppgifter till Sveriges Riksidrottsförbund.

Under anslaget reserverar regeringen medel för bl.a. förberedelser till och svenskt delta- gande vid olympiska spel och Paralympics samt till en talangsatsning inom svensk idrott.

Regeringens överväganden

Tabell 7.4 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 30:1 Stöd till idrotten

Tusental kronor

	2008	2009	2010

Anvisat 2007 1	445 551	445 551	445 551

Förändring till följd av:

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag

445 551

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006(bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Regeringen föreslår att 445 551 000 kronor anvisas under anslaget för 2008. För 2009 beräknas anslaget till 445 551 000 kronor och för 2010 till 445 551 000 kronor.

7.9.230:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler

Tabell 7.5 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	36 330		sparande	31 089
2007	Anslag	32 326	1	Utgifts-
2007	Anslag	32 326	1	prognos	31 747
2008	Förslag	32 326
2009	Beräknat	32 326

2010	Beräknat	28 826

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/2007:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budget- propositionen för 2008

Anslaget disponeras i enlighet med förord- ningen (1995:1593) om bidrag till allmänna samlingslokaler för statsbidrag till köp, ny- eller tillbyggnad, ombyggnad eller standard- höjande reparationer av allmänna samlings- lokaler och för handikappanpassning samt för verksamhetsutvecklingsbidrag. Det sistnämnda bidraget avser stöd för att anpassa en allmän samlingslokal till ungdomsverksamhet inom

138

kultur- och fritidsområdet, eller stimulera sådan verksamhet och utveckla ungdomars mötesformer inom kultur- och fritidsområdet. Boverkets samlingslokaldelegation fördelar medel enligt förordningen.

Regeringens överväganden

Tabell 7.6 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 30:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler

Tusental kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	32 326	32 326	32 326
Förändring till följd av:
Beslut			-3 500

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt
Förslag/beräknat anslag	32 326	32 326	28 826

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006(bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Regeringen föreslår att 32 326 000 kronor anvisas under anslaget för 2008. För 2009 beräknas anslaget till 32 326 000 kronor och för 2010 till 28 826 000 kronor.

7.9.330:3 Bidrag för kvinnors organisering

Tabell 7.7 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-	3 478
2006	Utfall	25 433		sparande	3 478
			1	Utgifts-
2007	Anslag	30 411	1	prognos	29 865
2008	Förslag	31 411

2009	Beräknat	31 411

2010	Beräknat	31 411

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/2006:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budget- propositionen för 2007.

Anslaget disponeras i enlighet med förord- ningen (2005:1089) om statsbidrag för kvin- nors organisering.

Anslaget får användas för att finansiera administration rörande hanteringen av bidrag som fördelas enligt förordningen (2005:1089) om statsbidrag för kvinnors organisering.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Tabell 7.8 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 30:3 Bidrag till kvinnors organisering

Tusental kronor

	2008	2009	2010

Anvisat 2007 1	30 411	30 411	30 411
Förändring till följd av:
Beslut	1 000	1 000	1 000

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	31 411	31 411	31 411

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006(bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Regeringen föreslår att 31 411 000 kronor anvisas under anslaget för 2008. För 2009 beräknas anslaget till 31 411 000 kronor och för 2010 till 31 411 000 kronor.

7.9.430:4 Stöd till friluftsorganisationer

Tabell 7.9 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	24 910		sparande	0
			1	Utgifts-
2007	Anslag	24 910	1	prognos	24 464
2008	Förslag	24 910

2009	Beräknat	24 910

2010	Beräknat	24 910

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/2007:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budget- propositionen för 2008.

Anslaget används för statsbidrag till friluftsor- ganisationer. Från och med 2004 fördelas dessa medel av det Friluftsråd som regeringen under 2003 inrättat vid Naturvårdsverket. Ansök- ningar om bidrag prövas enligt förordningen (2003:133) om statsbidrag till friluftsorganisa- tioner.

139

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Tabell 7.10 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 30:4 Stöd till friluftsorganisationer

Tusental kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	24 910	24 910	24 910

Förändring till följd av:

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag

24 910

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Regeringen föreslår att 24 910 000 kronor anvisas under anslaget 30:4 Stöd till friluftsorga- nisationer under 2008. För 2009 beräknas anslaget till 24 910 000 kronor och för 2010 beräknas anslaget till 24 910 000 kronor.

7.9.530:5 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer

Tabell 7.11 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-	0
2006	Utfall			sparande	0
			1	Utgifts-
2007	Anslag	0	1	prognos	0
2008	Förslag	15 000
2009	Beräknat	15 000

2010	Beräknat	15 000

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/2007:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budget- propositionen för 2008.

Anslaget får användas för bidrag till riks- dagspartiers kvinnoorganisationer. Av anslaget får högst 750 000 kronor användas för att finansiera administration rörande bidragshan- teringen.

Regeringens överväganden

Tabell 7.12 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 30:5 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer

Tusental kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	0	0	0
Förändring till följd av:
Beslut	15 000	15 000	15 000
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt

Förslag/beräknat anslag	15 000	15 000	15 000

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006(bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Regeringen anser att det är väsentligt att främja kvinnors deltagande i den demokratiska beslutsprocessen och att stärka kvinnors ställ- ning i det politiska beslutsfattandet. Reger- ingen avser därför att inrätta ett särskilt statsbidrag för stöd till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer fr.o.m. 2008 och föreslår att ett nytt anslag förs upp på statsbudgeten.

Regeringen föreslår att 15 000 000 kronor anvisas under anslaget 2008. För 2009 beräknas anslaget till 15 000 000 kronor och för 2010 till 15 000 000 kronor Finansiering sker genom en motsvarande minskning av anslaget för sär- skilda jämställdhetsåtgärder inom utgiftsom- råde 14, Arbetsliv.

140

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

8 Politikområde 25 Utbildningspolitik

under utgiftsområde 17

8.1Budgetförslag

Samtliga anslag hör till politikområdet Utbild- ningspolitik. Verksamheten presenteras under utgiftsområde 16 Utbildning och universitets- forskning, avsnitt 6 Vuxenutbildning.

8.1.125:1 Bidrag till folkbildningen

Tabell 8.1 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-	0
2006	Utfall	2 688 646		sparande	0
2007	Anslag	3 079 439	1	Utgifts-
2007	Anslag	3 079 439	1	prognos	3 024 242
2008	Förslag	3 106 957

2009	Beräknat	3 174 378	2

2010	Beräknat	3 254 055	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna propo- sition.

2Motsvarar 3 106 957 tkr i 2008 års prisnivå.

3Motsvarar 3 106 957 tkr i 2008 års prisnivå.

Ändamålet för anslaget är att finansiera utgifter för statsbidrag till folkbildningen. Anslaget finansierar vidare Folkbildningsrådets egen verk- samhet och utgifter för Folkbildningsnätet.

Anslaget används även för att finansiera utgifter för Nordiska folkhögskolan i Genève.

Regeringens överväganden
Regeringen	har	i	volym	8	avsnitt
6 Vuxenutbildning		redogjort för		resultatet av

verksamheten och bedömer att verksamheten även fortsättningsvis ska bedrivas i samma om- fattning. Anslaget förstärks dock med 3,9 miljoner kronor med anledning av att folk- bildningsverksamhet, som tidigare finansierats från det under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning uppförda anslaget 25:16 (2007) Utveckling av påbyggnadsutbildningar, från och med 2008 ska finansieras från detta anslag.

Mot bakgrund av		ovanstående föreslår reger-
ingen att	riksdagen	anvisar	ett	ramanslag om
3 106 957	000 kronor för 2008.			För 2009 och
2010 beräknas anslaget till			3 174 378 kronor
respektive 3 254 055 kronor.

Tabell 8.2 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 25:1 Bidrag till folkbildningen

Tusental kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	3 079 439	3 079 439	3 079 439
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	23 665	91 002	170 581
Beslut
Överföring till/från andra
anslag	3 853	3 937	4 035
Övrigt

Förslag/beräknat anslag	3 106 957	3 174 378	3 254 055

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

141

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

8.1.225:2 Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen

Tabell 8.3 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	73 998		sparande	5 448
2007	Anslag	78 755	1	Utgifts-
2007	Anslag	78 755	1	prognos	77 343
2008	Förslag	79 772
2009	Beräknat	81 509	2

2010	Beräknat	83 558	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna propo- sition.

2Motsvarar 79 772 tkr i 2008 års prisnivå.

3Motsvarar 79 772 tkr i 2008 års prisnivå.

Ändamålet för anslaget är att finansiera utgifter för bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen. Vidare används anslaget för att finansiera utgifter för statsbidrag till folkhög- skoleförlagd teckenspråktolkutbildning och teckenspråklärarutbildning samt för

Tabell 8.4 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

Utfall

2006

utgifter för administration, utvärdering och utveckling av denna verksamhet.

Anslaget används även för att finansiera utgifter för bidrag och administrationskostnader till Synskadades Riksförbund för teknisk anpassning av studiematerial för synskadade och dövblinda.

Anslagssparande från 2006 på drygt 5 miljoner kronor beror på att samtliga planerade utbild- ningsplatser inom teckentolkutbildningen inte kunde fyllas och att ett antal korta kurser fick ställas in.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar

regeringen	att	under	2008 för ramanslaget
25:2 Bidrag	till	vissa	handikappåtgärder inom

folkbildningen besluta om stöd för studerande med funktionshinder vid folkhögskolor som in- klusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 12 000 000 kronor under 2009.

Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
2007	2008	2009	2010–

Ingående åtaganden	7 677	12 000	12 000

Nya åtaganden	12 000	12 000

Infriade åtaganden	-7 677	-12 000	-12 000
Utestående åtaganden	12 000	12 000

Erhållet/föreslaget bemyndigande	13 000	12 000

142

Regeringens överväganden

Regeringen har i volym 8 avsnitt 6 Vuxenutbild- ning redogjort för resultatet av verksamheten och bedömer att verksamheten även fortsätt- ningsvis ska bedrivas i samma omfattning.

Den engångsvisa minskningen av anslaget med 1 miljon kronor 2007 för att bidra till finan- siering av för att ytterligare öka möjligheten att snabbt utbilda kontakttolkar upphör.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 79 772 000 kronor för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 81 509 000 kronor respek- tive 83 558 000 kronor.

Tabell 8.5 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 25:2 Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbild- ningen

Tusental kronor

	2008	2009	2010

Anvisat 2007 1	78 755	78 755	78 755
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	17	1 732	3 756
Beslut	1 000	1 022	1 047

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt
Förslag/beräknat anslag	79 772	81 509	83 558

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

8.1.325:3 Bidrag till kontakttolkutbildning

Tabell 8.6 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-	2 103
2006	Utfall	12 426		sparande	2 103
2007	Anslag	16 664	1	Utgifts-
2007	Anslag	16 664	1	prognos	16 365
2008	Förslag	15 676

2009	Beräknat	16 018	2

2010	Beräknat	16 421	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna propo- sition.

2Motsvarar 15 676 tkr i 2008 års prisnivå.

3Motsvarar 15 676 tkr i 2008 års prisnivå.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Ändamålet för anslaget är att finansiera utgifter för statsbidrag till kontakttolkutbildning samt administrativa utgifter för verksamheten. Vidare får medlen användas i begränsad omfattning för utvecklingsinsatser.

Anslagssparande från 2006 på drygt 2 miljoner kronor beror på att planerade utbildningsplatser inte kunde fyllas.

Regeringens överväganden
Regeringen	har	i	volym	8	avsnitt
6 Vuxenutbildning		redogjort för		resultatet av

verksamheten och bedömer att verksamheten även fortsättningsvis ska bedrivas i samma om- fattning.

Den engångsvisa ökningen av anslaget med 1 miljon kronor 2007 för att ytterligare öka möj- ligheten att snabbt utbilda kontakttolkar upp- hör.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 15 676 000 kronor för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 16 018 000 kronor respek- tive 16 421 000 kronor.

Tabell 8.7 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 25:3 Bidrag till kontakttolkutbildning

Tusental kronor

	2008	2009	2010

Anvisat 2007 1	16 664	16 664	16 664
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	13	376	805
Beslut	-1 001	-1 022	-1 048

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	15 676	16 018	16 421

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

143

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

9 Politikområde 26 Forskningspolitik under utgiftsområde 17

9.1Budgetförslag

Politikområde 26 Forskningspolitik är uppdelat mellan flera utgiftsområden. I den del av budget- propositionen som behandlar utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning återfinns redovisning av resultat och politisk inriktning för hela politikområdet.

9.1.126:1 Statens ljud- och bildarkiv

Tabell 9.1 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	46 208		sparande	10 313
2007	Anslag	56 721	1	Utgifts-
2007	Anslag	56 721	1	prognos	60 688
2008	Förslag	47 002

2009	Beräknat	48 017	2
2010	Beräknat	49 187	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/2007:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpro- positionen för 2008.

2Motsvarar 47 002 tkr i 2008 års prisnivå.

3Motsvarar 47 002 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslaget används för Statens ljud- och bildarkivs (SLBA) förvaltningskostnader. SLBA har till uppgift att samla in, bevara och tillhandahålla den del av medieutbudet i Sverige som offentlig- görs i form av ljud och rörliga bilder. Verksam- heten baseras huvudsakligen på lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument.

Målet med verksamheten är att förbättra infor- mationsförsörjningen inom forskningen och öka tillgängligheten till svenskt ljud och rörliga bil- der.

Regeringens överväganden

SLBA driver ett utvecklingsarbete för att möta den digitala tekniken. Det rör sig bl.a. om insat- ser för digitala leveranser av material och överfö- ring av analogt material till digital form s.k. migrering.

Anslaget tillfördes tillfälliga resursförstärk- ningar om 10 miljoner kronor 2006 och 10 mil- joner kronor 2007 för migrering, totalt 20 miljoner kronor. Arbetet med migreringen har försenats och därmed prognostiseras inte hela anslaget förbrukas i år. För att klara den planerade migreringen får SLBA använda even- tuellt förekommande anslagssparande under 2008 till 2009.

Tabell 9.2 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 26:1 Statens ljud- och bildarkiv

Tusental kronor	2008	2009	2010
	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	56 721	56 721	56 721
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	447	1 681	3 105
Beslut	-10 166	-10 385	-10 639
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt

Förslag/beräknat anslag	47 002	48 017	49 187

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

145

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger-	2009 och 2010 beräknas anslaget till
ingen att 47 002 000 kronor anvisas under ansla-	48 017 000 kronor respektive 49 187 000 kronor.
get 26:1 Statens ljud- och bildarkiv för 2008. För

146

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

10 Politikområde 2 Finansiella system och tillsyn under utgiftsområde 17

10.1Budgetförslag

Politikområde Finansiella system och tillsyn är uppdelat mellan utgiftsområdena 2 och 17. I den del av budgetpropositionen som behandlar utgiftsområde 2 återfinns redovisning av resultat och politisk inriktning för hela politikområdet.

10.1.1 2:1 Lotteriinspektionen

Tabell 10.1 Anslagsutveckling 2:1 Lotteriinspektionen

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	34 840		sparande	9 197
2007	Anslag	44 019	1	Utgifts-
2007	Anslag	44 019	1	prognos	44 107
2008	Förslag	43 649
2009	Beräknat	44 659	2

2010	Beräknat	45 822	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna propo- sition.

2Motsvarar 43 649 tkr i 2008 års prisnivå.

3Motsvarar 43 649 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslaget används för Lotteriinspektionens för- valtningskostnader.

Tabell 10.2 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentlig-rätts-	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
lig	inkomsttitel	som får		(intäkt -
verksamhet		disponeras		kostnad)
Utfall 2006	32 336	2	34 998	-2 162

Prognos 2007	34 000		34 000	0

Budget 2008	39 000		39 000	0

Verksamhetens kostnader täcks endast delvis med avgifter. Drygt 34 miljoner kronor redo- visas mot inkomsttiteln 9455 Lotteriavgifter enligt prognosen för 2007. De åtgärder som närmast är av direkt rättsvårdande karaktär och som syftar till att motarbeta illegalt spel är sedan den 1 januari 2007 anslagsfinansierade.

Lotteriinspektionen har även redovisat ett för- slag om anslagsfinansiering av den egeninitierade utbildnings- och informationsverksamhet som myndigheten bedriver där ett naturligt avgifts- kollektiv saknas. Förslaget, som bereds i Regeringskansliet, kan komma att resultera i för- ändringar i denna del.

Regeringens överväganden

Tabell 10.3 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 2:1 Lotteriinspektionen

Tusental kronor

	2008	2009	2010

Anvisat 2007 1	44 219	44 219	44 219
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	330	1 361	2 548
Beslut	-900	-921	-945

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt
Förslag/beräknat anslag	43 649	44 659	45 822

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

147

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Anslaget minskas med 700 000 kronor som överförs till anslaget 1:1 Konjunkturinstitutet under utgiftsområde 2 för fortsatt kvalitetsar- bete i institutets makroekonomiska prognos- och analysarbete.

Vidare minskas anslaget med 200 000 kronor som överförs till anslaget 2:4 Vissa garanti- och

medlemsavgifter under utgiftsområde 2 för delfi- nansiering av Sveriges årliga avgift till Europa- rådets utvecklingsbank.

Regeringen föreslår att anslaget för 2008 upp- går till 43 649 000 kronor. För 2009 beräknas anslaget till 44 659 000 kronor och för 2010 till 45 822 000 kronor.

148

	lokala teater-, dans- och musikinstitutioner ........................................	70
4.8.7	28:7 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål........................	71
4.8.8	28:8 Bidrag till biblioteksverksamhet ...................................................	71
4.8.9	28:9 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter ....................................	72
4.8.10	28:10 Sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet ............................	73
4.8.11	28:11 Talboks- och punktskriftsbibilioteket .......................................	73