Regeringens skrivelse 2007/08:125

Redovisning av fördelning av medel från Allmänna Skr.
arvsfonden under budgetåret 2007 2007/08:125

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 5 juni 2008

Fredrik Reinfeldt

Maria Larsson

(Socialdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I denna skrivelse lämnas en redogörelse för förvaltningen av Allmänna arvsfonden och en redovisning av hur Arvsfondsdelegationen fördelat medel under 2007. Vidare redogör regeringen för sin bedömning av Arvsfondsdelegationens utveckling och verksamhet samt analyserar fördelningen av stöd inom de olika verksamhetsområdena. Slutligen anges sådana områden som enligt regeringens mening bör prioriteras vid kommande fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden.

1

Innehållsförteckning

1 Allmänna arvsfonden........................................................................ 4
  1.1 Arvsfondsdelegationen....................................................... 4
2 Allmänna arvsfondens förvaltning m.m. .......................................... 4
  2.1 När arvsfonden får egendom.............................................. 6
  2.2 När arvsfonden avstår från egendom ................................. 7
  2.3 Kostnader för förvaltning och administration .................... 7
3 Beslut om fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden .................... 8
  3.1 Nyskapande och utvecklande verksamhet.......................... 8
  3.2 Redovisning och utvärdering av beviljat stöd .................... 9

3.3Översiktlig beskrivning av hur medlen ur Allmänna

  arvsfonden har disponerats under 2007.............................. 9
3.4 Projektmedel beslutade av Arvsfondsdelegationen.......... 10
3.5 Registrering och handläggning av ärenden ...................... 10

3.6Antal bifall och avslag beslutade om av

  Arvsfondsdelegationen och regeringen............................ 10
3.7 Bifall och avslag fördelade på målgrupper....................... 11
3.8 Bifall och avslag fördelade geografiskt............................ 12
4 Fördelning av stöd 2007 ................................................................. 12
4.1 Projekt inom de prioriterade områdena............................ 13
4.2 Verksamhet till förmån för barn under 12 år.................... 13
  4.2.1 Exempel på projekt som beviljats medel  
    under 2007....................................................... 14
4.3 Verksamhet till förmån för ungdomar 12-25 år ............... 17
  4.3.1 Exempel på projekt som beviljats medel  
    under 2007....................................................... 17

4.4Verksamhet till förmån för personer med

  funktionshinder ................................................................ 20
  4.4.1 Exempel på projekt som beviljats medel  
    under 2007....................................................... 21
4.5 Årets Guldkorn................................................................. 23
5 Särskilda satsningar för de olika målgrupperna.............................. 24

5.1Arvsfondsdelegationens fördelning av stöd genom

särskilda satsningar .......................................................... 24

5.2Ungdomsstyrelsens fördelning av stöd genom

  särskilda satsningar .......................................................... 26
6 Information, uppföljning, utvärdering och  
erfarenhetsspridning ....................................................................... 27
6.1 Information ...................................................................... 27
6.2 Uppföljning och utvärdering ............................................ 27
  6.2.1 Uppföljning ..................................................... 28
  6.2.2 Utvärdering ..................................................... 29
6.3 Erfarenhetsspridning ........................................................ 30
7 Regeringens bedömning av Arvsfondsdelegationens  
verksamhet och utveckling ............................................................. 31

Skr. 2007/08:125

2

Skr. 2007/08:125

3

1 Allmänna arvsfonden Skr. 2007/08:125

Allmänna arvsfonden bildades genom ett beslut av 1928 års riksdag i samband med att arvsrätten begränsades. Kusiner och avlägsnare släktingar uteslöts från arvsrätt vilket ledde till att det allmännas arvsrätt utökades väsentligt. Skälet till begränsningen var en förändrad syn på arvsrätt. Kvarlåtenskap som inte övergick till en arvsberättigad släkting, skulle i stället tillfalla en särskild fond, Allmänna arvsfonden. Fonden har till ändamål att främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionshinder. Närmare bestämmelser om Allmänna arvsfonden finns i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden.

1.1Arvsfondsdelegationen

Arvsfondsdelegationen beslutar om fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden. Arvsfondsdelegationen är en fristående så kallad nämndmyndighet. Delegationen, som utses av regeringen, består av en ordförande, en vice ordförande och fem andra ledamöter. Majoriteten i delegationen utgörs av sakkunniga utanför regeringskansliet men ordförande är en statssekreterare i det departement som ansvarar för barn- och handikappfrågor, Socialdepartementet, och vice ordförande är en statssekreterare i det departement som ansvarar för ungdomsfrågor, Integrations- och jämställdhetsdepartementet.

Den personal som handlägger ansökningar och är föredragande i Arvsfondsdelegationen är samlad i ett kansli inom Regeringskansliet. I kansliet arbetar 17 personer varav 1 är projektanställd.

Arvsfondsdelegationen ska enligt lagen om Allmänna arvsfonden ha en samlad strategi för uppföljning och utvärdering av beviljade stöd samt enligt förordningen (2004:484) om Allmänna arvsfonden informera allmänheten om arvsfondens ändamål och fondmedlens användningsområde. Medan Arvsfondsdelegationen har en tydlig roll när det gäller stödgivningen redovisar regeringen årligen förvaltningen av fonden och fördelningen av stöd ur fonden till riksdagen. Regeringen anger även inriktning och prioriteringar för arvsfondens verksamhet. Regeringen får, om det finns särskilda skäl, efter förslag från Arvsfondsdelegationen besluta att annan myndighet ska fördela visst stöd. Beslutet ska då avse en bestämd tidsperiod.

2 Allmänna arvsfondens förvaltning m.m.  
Allmänna arvsfonden förvaltas av Kammarkollegiet som en särskild  
fond. Kammarkollegiet ska varje år till regeringen lämna en redovisning  
av förvaltningen av Allmänna arvsfonden. Redovisningen som ska läm-  
nas i samband med Kammarkollegiets årsredovisning innebär att  
Kammarkollegiets förvaltning av Allmänna arvsfonden blir föremål för  
granskning av Riksrevisionen inom ramen för årlig revision. Kollegiet  
betalar ut beviljat stöd efter rekvisition. Kollegiets kapitalförvaltning sker 4
i syfte att tillgodose såväl behovet av en god direktavkastning som Skr. 2007/08:125
önskemålet om värdebeständighet. En tiondel av de medel som tillfallit
fonden under ett år läggs till fonden. Återstoden får tillsammans med

direktavkastningen delas ut.

Fondens bokförda värde uppgick den 31 december 2007 till 1 987 miljoner kronor och marknadsvärdet till 4 547 miljoner kronor, se tabell 1. Fondens tillgångar är placerade i andelar i Kammarkollegiets aktie- och räntekonsortier. Vid 2007 års utgång var 71,3 procent placerade i aktiekonsortiet, 28 procent i räntekonsortiet och 0,7 procent i likvida tillgångar.

Tabell 1 Fondens värdeutveckling, mkr

  2007 2006 2005 2004 2003
Bokfört värde          
Tillgångar 2 137 1 583 1 449 1 309 1 182
Skulder 150 117 133 310 256
Summa bokfört värde 1 987 1 466 1 316 999 926
Marknadsvärde          
Tillgångar 4 697 4 804 4 197 3 307 2 883
Skulder 150 117 133 310 256
Summa marknadsvärde 4 547 4 687 4 064 2 997 2 627

Allmänna arvsfondens avkastning har under 2007 varit -1,7 procent, beräknat på daglig basis, inklusive bankmedel. Avkastning för placerade medel i konsortierna har varit -1,6 procent. Under det gångna året har fonden i genomsnitt haft 77,0 procent placerat i aktiekonsortiet, 22,0 procent i räntekonsortiet och 1,0 procent i likviditet. Vidare har fonden en nettoförsäljning i aktiekonsortiet för 402 miljoner kronor och ett nettoköp i räntekonsortiet för 542 miljoner kronor. Erhållna utdelningar från konsortierna uppgick till 161 miljoner kronor, se tabell 2.

Tabell 2 Fondens tillgångar, mkr

Tillgång 31 dec Netto- Värde- 31 dec Dir.avk
  2007 placerat förändring 2006 2007
Aktiekonsortiet 3 349 -402 -223 3 974 112
Räntekonsortiet 1 317 542 -14 789 49
Bankmedel 31 -11 0 42 1
Summa tillgångar 4 697 129 -237 4 805 162

Under år 2007 har aktiekonsortiet haft en total avkastning på -4,8 procent att jämföra med index -1,4 procent (80 procent SIX Return index och 20 procent MSCI World Net (developed) index i svenska kronor). För den senaste femårsperioden har avkastningen i genomsnitt varit 16,4 procent per år att jämföra med index 19,9 procent.

Total avkastning i räntekonsortiet under år 2007 var 3,1 procent jämfört med index 3,2 procent (Stockholmsbörsens obligationsindex, Alla 1-3 år). Avkastningen i genomsnitt per år för den senaste femårsperioden var 4,0 procent jämfört med index 3,5 procent.

Kammarkollegiet har under 2008 låtit utföra en extern utvärdering av kapitalförvaltningen i de båda konsortierna. Utvärderingen gäller för perioden 2003–2007 och har utförts av Wassum Investment Consulting.

5

Resultatet visar att aktiekonsortiet har genom ett relativt svagt år 2007 Skr. 2007/08:125 sjunkit från att ligga över genomsnittet av jämförbara förvaltare till att

ligga under genomsnittet. Åtgärder har vidtagits för att förbättra resultatet till kommande år.

Kammarkollegiets ränteförvaltning har under de senaste fem åren hävdat sig mycket väl i förhållande till jämförbara förvaltare på marknaden. För sjätte året i rad rankas räntekonsortiet som etta sett över rullande femårsperioder.

Under 2007 har fonden tillförts 495 miljoner kronor från influtna arvsmedel och avkastning från kapitalförvaltningen. Utbetalningar av stöd för att främja ändamål och för administration av fonden har gjorts med 371 miljoner kronor.

Det tillskott av nya medel som görs tillgängligt för Arvsfondsdelegationen att besluta om uppgår inför 2008 till 402 miljoner kronor. Totalt fanns vid årsskiftet 2007/08 ett belopp uppgående till 810 miljoner kronor tillgängligt för Arvsfondsdelegationen att fatta beslut om under 2008.

2.1När arvsfonden får egendom

Om någon avlider utan att efterlämna make eller närmare släktingar än kusiner får arvsfonden egendomen i arv om egendomen inte testamenterats till någon annan och detta testamente godkänns av Kammarkollegiet för fondens räkning. Om den avlidne var änka eller änkling tillfaller arvet arvsfonden endast om det därutöver inte finns några arvsberättigade släktingar efter den först avlidne maken. En förutsättning är att dessa t.ex. inte uteslutits från arv på grund av testamente eller att de inte tidigare fått ut vad de är berättigade till. Förutom genom arv kan fonden också få egendom genom bland annat förmånstagarförordnande i försäkringsavtal, gåva eller testamente.

När det inte finns någon annan arvinge än Allmänna arvsfonden när dödsfall inträffar, och fonden inte uteslutits från arv genom testamente ska Kammarkollegiet förordna en god man. Den gode mannen företräder fonden vid boutredningen och sköter det praktiska arbetet med boet. Vidare står den gode mannen under kollegiets tillsyn. När boutredningen är klar redovisar den gode mannen sin förvaltning till Kammarkollegiet och betalar in de medel som finns kvar till fonden. Medlen tas upp i fondens redovisning vid den tidpunkt de betalas in till fonden.

Kammarkollegiet företräder arvsfondens intressen och ser till att boet avvecklas på ett riktigt sätt. Under 2007 kom det in 1 643 arvsfondsärenden till kollegiet. I dessa fanns det ett testamente i 1 148 fall, med en begäran om att kollegiet skulle godkänna den avlidnas testamente till förmån för någon annan än fonden. De flesta testamentena godkändes av kollegiet. Antalet dödsbon där egendom, helt eller delvis, skulle avvecklas för arvsfondens räkning uppgick till 568. Under 2007 kom det in drygt 305 miljoner kronor netto till arvsfonden.

6

2.2 När arvsfonden avstår från egendom Skr. 2007/08:125

En strävan är att avveckla berörda dödsbon så snabbt som möjligt så att likvida medel kommer arvsfonden tillgodo och kan delas ut för dess ändamål. I vissa fall får arv eller försäkringsbelopp, som arvsfonden fått, avstås till någon annan. Det får ske om det med hänsyn till uttalanden av arvlåtaren eller till andra särskilda omständigheter kan anses stämma överens med arvlåtarens yttersta vilja. Arv eller försäkringsbelopp får också avstås till arvlåtarens släkting eller någon annan person som har stått arvlåtaren nära, om det kan anses skäligt.

Vidare får arv som utgörs av egendom, vilken är av väsentlig betydelse från kulturhistorisk synpunkt eller från natur- eller kulturvårdssynpunkt, avstås till juridisk person som har särskilda förutsättningar att ta hand om egendomen på lämpligt sätt. Om det finns särskilda skäl får samtidigt till den som tar emot egendomen ett belopp av det arv, som tillfallit fonden, avstås för sådana omedelbara åtgärder som är nödvändiga för att bevara egendomen.

Under 2007 kom det in 95 ansökningar om avstående till Kammarkollegiet.

En sådan ansökan ska ges in till kollegiet senast tre år efter dödsfallet eller efter det att arvet genom preskription tillfallit fonden. Kollegiet beslutar om avstående när värdet av den egendom som ansökan avser inte överstiger två miljoner kronor enligt bouppteckningen. I övrigt beslutar regeringen om avstående. Under 2007 har beslut fattats om avstående från arv till ett bouppteckningsvärde av drygt 12 miljoner kronor.

2.3Kostnader för förvaltning och administration

Kostnader för förvaltning och administration uppgick 2007 till totalt 31,2 miljoner kronor. Hur dessa kostnader utvecklats de senaste fem åren framgår av tabell 3.

Tabell 3 Förvaltnings- och administrationskostnader, mkr

  2007 2006 2005 2004 2003
Kammarkollegiet totalt 13,3 14,8 14,1 12,3 11,6
Dödsboavveckling m.m. 10,8 9,9 9,9 8,7 8,7
Fondförvaltning 2,0 4,5 3,8 3,2 2,6
Utbetalning av beviljat stöd 0,5 0,4 0,4 0,4 0,3
Regeringskansliet/          
Arvsfondsdelegationen totalt 17,4 17,1 12,5 10,1 10,0
Personalkostnader 10,3 9,8 7,6 6,2 4,7
Förvaltningskostnader 4,8 4,6 3,7 1,6 0,7
Utåtriktade aktiviteter m.m. 2,4 2,6 1,2 2,3 4,6
Ungdomsstyrelsen totalt 0,5 1,8 2,1 1,9 2,4
Totalt förvaltnings- och          
administrationskostnader 31,2 33,7 28,7 24,3 24,0

För Ungdomsstyrelsens del utgör kostnaderna ersättning för handlägg-

ning och information med mera av de medel ur Allmänna arvsfonden

7

som regeringen gett Ungdomsstyrelsen i uppdrag att fördela för en sär- Skr. 2007/08:125 skild satsning på navigatorcentra.

Den mest noterbara utvecklingen av kostnaderna som redovisas i tabellen ovan hänförs till Arvsfondsdelegationen. De ökade förvaltningskostnaderna för Arvsfondsdelegationen de senaste åren beror på att delegationen sedan den 1 juli 2004 betraktas som en från Regeringskansliet helt fristående myndighet. Det innebär att Arvsfondsdelegationen åläggs att betala en schablonkostnad för lokaler, IT och service. Schablonkostnaden uppgår till 270 000 kronor per anställd och år och är densamma för alla myndigheter lokaliserade i Regeringskansliets lokaler. Förutom detta har en förstärkning av delegationens kansli genomförts successivt under de senaste åren, samtidigt som informationsarbetet intensifierats.

Mätt som andel av beslutade projektmedel uppgår driftskostnaderna för Arvsfondsdelegationen under 2007 till 4,9 procent. Under tidigare år beviljades de enskilda projekten egna utvärderingsmedel, men sedan 2006 anlitar myndigheten själv alla utvärderare som finansieras med arvsfondsmedel. Under 2007 var kostnaderna för dessa utvärderingsinsatser drygt 4,4 miljoner kronor. Om även dessa kostnader medräknas uppgår driftskostnaderna till 6,1 procent.

3Beslut om fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden

Handläggning av ärenden om stöd ur Allmänna arvsfonden regleras i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden. Arvsfondsdelegationen beslutar enligt lagen om fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden. Enligt förordning (2004:484) om Allmänna arvsfonden ska Arvsfondsdelegationen varje år lämna en verksamhetsberättelse till regeringen med en samlad redovisning av myndighetens stödgivning ur fonden. Verksamhetsberättelsen för det senaste verksamhetsåret ligger till grund för denna skrivelse.

3.1Nyskapande och utvecklande verksamhet

Stöd ur Allmänna arvsfonden ska enligt lagen om Allmänna arvsfonden främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för fondens tre målgrupper; barn, ungdomar och personer med funktionshinder. Stöd ur fonden ska i första hand lämnas till verksamhet som är nyskapande och utvecklande. Stöd beviljas som regel till organisationer som bedriver ideell verksamhet, dock kan offentlig huvudman beviljas stöd för utvecklingsverksamhet om det finns särskilda skäl. Så kan till exempel en kommun beviljas stöd för att genomföra ett projekt i nära samarbete med en ideell förening, men det ställs då särskilt höga krav på att projektet är nyskapande. Ett projekt kan enligt praxis beviljas stöd ur Allmänna arvsfonden under normalt högst tre år och en plan ska finnas över hur verksamheten beräknas fortsätta efter projektets slut samt hur projektets erfarenheter tas till vara och sprids. Stöd får inte ges till enskilda personer

8

eller till vinstdrivande företag och ges inte heller till reguljär förenings- Skr. 2007/08:125 verksamhet.

Projekt som beviljas stöd ska kunna bidra till att berörda målgruppers villkor och förutsättningar förbättras och utvecklas. En bedömning görs i vilken utsträckning företrädare för barn, ungdomar eller personer med funktionshinder själva är delaktiga i planeringen och genomförandet av projektet – en bedömning av den så kallade brukardelaktigheten. På samma sätt görs en bedömning av graden av nyskapande i projektet. Syftet är att ge stöd till projekt som kan verka framåtsyftande och inspirera andra organisationer att starta liknande verksamhet.

Stöd kan även lämnas till anläggningar, lokaler och utrustning till organisationer som bedriver ideell verksamhet, om det bedöms som särskilt angeläget. Den som beviljas stöd till lokaler eller anläggningar ska förbinda sig att under minst tio år använda den lokal eller den anläggning som stödet avser och med de villkor som förutsattes när stödet beviljades. Arvsfondsdelegationen kan medge undantag från dessa villkor, om det finns särskilda skäl. Under beredningen av ärenden om stöd till anläggningar, lokaler och utrustning inhämtas alltid uppgifter om tillgängligheten för personer med funktionshinder.

3.2Redovisning och utvärdering av beviljat stöd

Den som tagit emot stöd ur Allmänna arvsfonden ska senast det datum som anges i beslutet lämna en skriftlig redogörelse för eller utvärdering av utvecklingsarbetet. Dessutom ska en av revisor styrkt ekonomisk redovisning för hur det beviljade beloppet har använts lämnas till Arvsfondsdelegationen. Dessa redovisningar granskas och måste godkännas innan nya beslut om stöd kan fattas. Sedan årsskiftet 2007/08 kan en förening använda upp till 10 000 kronor av det beviljade stödet till ersättning för en godkänd eller auktoriserad revisor. Det är en fördubbling av beloppet jämfört med tidigare år.

Utvärderingsverksamheten bedrivs genom att delegationen anlitar etablerade utvärderare. Under året har en ny strategi för uppföljning och utvärdering implementerats, se vidare under avsnitt 6.

3.3Översiktlig beskrivning av hur medlen ur Allmänna arvsfonden har disponerats under 2007

Under året har 339 miljoner kronor fördelats till projekt efter ansökan till Arvsfondsdelegationen. Det är den största summa i arvsfondens historia. Av dessa medel har 301 miljoner kronor fördelats genom löpande handläggning av ansökningar från ideella organisationer och 38 miljoner kronor har fördelats inom ramen för de tre särskilda satsningar som Arvsfondsdelegationen ansvarat för.

9

3.4 Projektmedel beslutade av Arvsfondsdelegationen Skr. 2007/08:125
I tabell 4 redovisas utvecklingen av de projekt- och lokalstöd som bevil-  
jats ur Allmänna arvsfonden.            
Tabell 4 Utveckling av fördelningen av stöd, mkr        
    2007 2006 2005 2004 2003    
Fördelning av stöd 339 288,9 306,0 234,3 248,0    

I de följande avsnitten redovisas organisationernas egna initiativ, dvs. ansökningar som löpande inkommer till Arvsfondsdelegationen.

3.5Registrering och handläggning av ärenden

Under 2007 inkom 1 849 ärenden till Arvsfondsdelegationen. Av dessa var 1 438 ansökningar om stöd ur fonden, 368 redovisningar av beviljat stöd samt 43 övriga ärenden. Över tid har antalet ansökningar från enskilda personer minskat vilket är positivt eftersom dessa inte kan få stöd. Antalet ansökningar har ökat med drygt 6 procent jämfört med förra året, se tabell 5.

Tabell 5 Inkomna ärenden till Arvsfondsdelegationen

Inkomna ärenden 2007 2006 2005 2004 2003
Barn 364 405 386 418 376
Ungdom 838 794 675 577 602
Funktionshindrade 500 500 546 608 622
Inte fondens mål- 58 66 68 58 55
grupper          
Enskilda 89 83 108 128 138
Totalt 1 849 1 848 1 783 1 789 1 793
Fördelade på:          
Ansökningar 1 438 1 352 1 399 1 364 1 316
Övrigt ärende 43 45 24 12 21
Redovisningar 368 451 360 413 456
Totalt 1 849 1 848 1 783 1 789 1 793

3.6Antal bifall och avslag beslutade av Arvsfondsdelegationen och regeringen

Under 2007 har sammanlagt 1 402 beslut fattats efter ansökan. Arvsfondsdelegationen beslutar om fördelning av medel ur Allmänna arvsfonden. Tidigare kunde även regeringen fatta beslut om medel ur fonden, men fr.o.m. den 1 juli 2004 beslutar regeringen om fördelning av medel endast i sådana fall där Arvsfondsdelegationen föreslagit att en annan myndighet ska fördela visst stöd. I tabell 6 redovisas antal beslut tagna av Arvsfondsdelegationen och regeringen efter ansökan, under åren 2003– 2007. I tabellen redovisas också antal bifall, avslag samt övriga ärenden.

10

Tabell 6 Antal beslut tagna av Arvsfondsdelegationen och regeringen   Skr. 2007/08:125
  2007 2006 2005 2004 2003  
Bifall 369 387 400 347 421  
Delegationen 369 387 399 246 227  
Regeringen 0 0 0 101 194  
Avslag 911 926 926 871 953  
Övriga ärenden 122 98 84 64 48  
Totalt 1 402 1 411 1 410 1 282 1 422  

Arvsfondsdelegationen har under 2007 beslutat att bifalla 369 ansökningar och avslå 911 ansökningar. Orsakerna till avslag har bland annat varit att projekten inte bedömts vara tillräckligt nyskapande, att ansökan kommit från offentlig huvudman och där samarbete med ideell organisation saknats eller att ansökan avsett verksamhet som redan finns som reguljär verksamhet. Andra ansökningar har avslagits på grund av att de avsett kostnader för enstaka arrangemang, att de gällt internationell verksamhet eller att ansökan kommit från enskilda personer eller nystartade föreningar. 87 ansökningar har också återkallats eller saknat kompletteringar m.m. och då lagts till handlingarna.

3.7Bifall och avslag fördelade på målgrupper

Tabell 7 Fördelning av antal bifall och avslag på målgrupper

Bifall delegationen 2007 2006 2005 2004 2003
Barn 66 83 99 76 40
Ungdom 163 139 122 48 73
Funktionshindrade 140 154 178 122 114
Antal projekt 369 376 399 246 227
Bifall regeringen          
Barn 0 0 0 30 41
Ungdom 0 0 0 11 27
Funktionshindrade 0 0 0 60 126
Antal projekt 0 0 0 101 194
Totalt antal bifall 369 376 399 347 421
Avslag          
Barn 194 181 204 181 207
Ungdom 433 479 403 337 365
Funktionshindrade 163 139 155 173 193
Inte fondens målgrupper 32 44 56 52 50
Enskilda 89 83 108 128 138
Totalt antal avslag 911 926 926 871 953

I genomsnitt har en tredjedel av ansökningarna (exklusive ansökningar från enskilda personer) beviljats stöd under 2007. Denna andel har, totalt sett, legat konstant över femårsperioden. Andelen ansökningar som får bifall ligger relativt konstant kring 50 procent för målgruppen personer med funktionshinder samt i intervallet 20–35 procent för målgrupperna barn och ungdomar.

11

3.8 Bifall och avslag fördelade geografiskt Skr. 2007/08:125

Drygt hälften, 172 miljoner kronor av de medel som beslutades under 2007 gick till nationella projekt. Det handlar t.ex. om barn- och ungdomsprojekt som samarbetar med skolor över hela landet eller en rikshandikapporganisation som arbetar tillsammans med sina lokala föreningar runt om i Sverige. Den andra hälften fördelades till enskilda lokala och regionala projekt över landet i enlighet med tabell 8.

Tabell 8 Regional fördelning av beviljade medel, tkr

Län Antal avslagna Antal beviljade Summa tkr
  ansökningar ansökningar  
Blekinge 10 2 1 212
Dalarna 24 2 815
Gotland 6 1 776
Gävleborg 31 3 1 119
Halland 15 5 2 585
Jämtland 7 0 0
Jönköping 19 13 9 692
Kalmar 18 3 776
Kronoberg 25 6 2 124
Norrbotten 23 10 6 937
Skåne 116 20 16 901
Stockholm 223 91 62 807
Södermanland 21 1 455
Uppsala 29 6 6 705
Värmland 24 3 4 270
Västerbotten 29 12 6 947
Västernorrland 20 7 4 041
Västmanland 21 3 1 902
Västra Götaland 108 39 28 217
Örebro 19 10 5 045
Östergötland 19 5 3 974
Totalt 807 242 167 300

Som framgår av tabellen skiljer sig antalet avslagna och beviljade ansökningar åt mellan regionerna. Flest ansökningar har inkommit från storstadsområdena, vilket är naturligt då dessa områden har både fler invånare och fler föreningar.

4 Fördelning av stöd 2007

Under 2007 fördelade Arvsfondsdelegationen sammanlagt 339 miljoner kronor till 362 projekt.

I avsnitt 4.1 redovisas fördelningen av medel inom de av regeringen prioriterade områdena och i avsnitten 4.2–4.4 redogörs för det fördelade stödet 2007 uppdelat på målgrupperna barn, ungdomar och personer med funktionshinder. I avsnitt 4.5 presenteras årets Guldkorn 2007.

På Arvsfondsdelegationens webbplats, www.arvsfonden.se, beskrivs samtliga projekt som fått medel ur Allmänna arvsfonden 2007.

12

4.1 Projekt inom de prioriterade områdena Skr. 2007/08:125

Under 2007 beslutade Arvsfondsdelegationen om fördelning av medel ur Allmänna arvsfonden på nästan 214 miljoner kronor till 228 projekt som avser de av regeringen prioriterade områdena 2006–2008. I tabell 9 nedan redovisas hur många projekt som beviljats stöd inom respektive prioriterat område samt tilldelat belopp 2007.

Tabell 9 Projektfördelning inom de prioriterade områdena

Prioriterade områden Antal projekt Summa tkr
Barn och ungdom i ekonomisk utsatthet 0 0
Barn och ungdom med föräldrar i fängelse 6 6 601
Barn och ungdom med våld i hemmiljö 3 1 641
Barn och ungdomar i kulturlivet 33 29 986
Barns och ungdomars aktivitet och 3 4 723
kosthållning    
Barns och ungdomars självbild 19 13 857
Barns psykiska och fysiska ohälsa 4 1 391
Barns relation till föräldrar 4 5 413
FN:s barnkonvention 9 11 536
Funktionshindrade och design 6 8 122
Funktionshindrade och individuella planer 1 1 690
Funktionshindrade och våld 2 5 259
Funktionshindrades sysselsättning och 39 36 788
rehabilitering    
Föräldrautbildning och föräldrastöd 1 662
Unga funktionshindrades fritidsverksamhet 4 3 186
Ungdomar och aktuell 1 487
samhällsinfo/vägledning    
Ungdomar och droger 3 3 762
Ungdomar och hållbar utveckling 0 0
Ungdomar och 28 35 876
våld/brott/mobbning/trakasserier    
Ungdomars anläggningar, lokaler och 17 8 318
utrustning    
Ungdomars inflytande i samhället 16 17 889
Ungdomars psykiska ohälsa 18 11 169
Ungdomars tillträde till arbetsmarknaden 9 3 893
Ungdomsledarrollen i föreningslivet 2 1 714
Totalt 228 213 963

4.2Verksamhet till förmån för barn under 12 år

Under 2007 beslutade Arvsfondsdelegationen om fördelning av cirka 60 miljoner kronor till verksamhet för barn under 12 år, se tabell 10. Det innebär en ökning med 2 miljoner kronor jämfört med 2006. Inga betydande förändringar mellan 2006 och 2007 har inträffat vad gäller fördelningen mellan projektändamål. Under året har 66 projekt beviljats bidrag.

13

Tabell 10 Verksamhet till förmån för barn under 12 år     Skr. 2007/08:125
Projektändamål Antal projekt Summa tkr    
Arbete/sysselsättning 1 583    
Bemötande 1 900    
Demokrati/delaktighet 4 1 817    
Familjestöd 9 7 518    
Fritid/Idrott 4 5 750    
Förebyggande av 1 589    
brott/våld/mobbning        
Hjälpmedel 3 1 442    
Information/utbildning 12 8 839    
Integration 5 1 872    
Jämställdhet/könsroller 6 5 951    
Kost/motion 2 4 423    
Kultur 2 3 179    
Särskild satsning, barn- och 7 8 695    
ungdomskultur        
Tillgänglighet 2 2 483    
Barn och ungdomar i utsatta 7 5 634    
situationer        
Total 66 59 675    

I bilaga 2 redovisas samtliga organisationer som tilldelats medel samt beviljat belopp till dessa.

4.2.1 Exempel på projekt som beviljats medel under 2007

Barn och ungdom med föräldrar i fängelse

Projektet Ängla, en animerad informationsfilm

Föreningen Bryggan i Stockholm producerar en animerad film för att höja kunskapsnivån om situationen för barn och ungdomar med föräldrar i fängelse. Filmen ska användas som diskussionsunderlag i strukturerade barngrupper och föräldrautbildningar. Målet är att ge vuxna personer förståelse för barnets situation, så att den vuxne kan vara ett bra stöd. Målgrupper är berörda barn och ungdomar, anhöriga samt personal inom förskola, skola, fritidsgårdar, socialtjänst, kriminalvård och behandlingshem.

Barn och ungdom med våld i hemmiljö  
Projektet Nytt Förhållningssätt! Drama för barn som vuxit upp med våld  
och hot i familjen  
Föreningen Alla Kvinnors Hus vill nå barn med mammor som befinner  
sig på kvinnojourer. Syftet är att mödrarna ska få möjlighet att lära sig  
nya förhållningssätt till sig själva och sin omgivning efter sina upplevel-  
ser. Barnen ska få insikt i och kunskap om gränssättning och konflikt-  
hantering för att inte föra vidare beteenden som våldsutövare eller vålds-  
offer. Med drama som metod ska man arbeta med olika övningar för barn  
respektive kvinnor, både individuellt och i grupp. Volontärer ska med-  
verka vid möten och vid ett helgläger under hösten för barn och kvinnor. 14
 

Metoden ska dokumenteras i en handbok för att nå ut till andra organisa- Skr. 2007/08:125 tioner samt till personal inom t.ex. socialtjänst och skola.

Barn och ungdomar i kulturlivet

Projektet Skaparkraft

Projektet genomförs av Norrbottens Handikappidrottsförbund i samarbete med Norrbottens läns landsting, SISU Idrottsutbildarna, Migrationsverket i Boden, Parkskolan, Bodens kommun, Gällivare kommun samt Gällivare-Malmbergets RBU. Under 24 lägerveckor kommer ungdomar med multifunktionshinder i Gällivare samt barn i asylsökande familjer i Boden att experimentera fram en modell för att arbeta integrerat med kultur och idrott. Projektet kommer att söka nya och ej tidigare prövade uttrycksformer och kombinationer mellan idrott och kultur, t.ex. genom aktiviteter som vattenteater, rullstolsinnebandy, ismålning och budodans. Projektet avser bidra till ökad kompetens i att arbeta med asylsökande barn med funktionshinder.

Barns och ungdomars aktivitet och kosthållning

Livsstil och hälsa - Nationell satsning för barn, föräldrar och skola

Projektet är ett samarbete mellan Hushållningssällskapet i Stockholm, Uppsala och Södermanlands län, Korpen Svenska Motionsidrottsförbundet, LivsmedelsSverige/SLU, Uppsala, Riksförbundet Hem och skola, Sveriges Kommuner och Landsting och Sveriges Utbildningsradio. Syftet är att befästa en arbetsmodell för genomförande av olika aktivitetsdagar, att utveckla samverkan mellan hem och skola, erbjuda ett självinstruerande och gratis tillgängligt utbildningsmaterial riktat till elever, föräldrar och skolpersonal och att skapa ett nationellt nätverk för alla aktörer som är verksamma inom området. Projektet ska bidra till att elever (10–16 år), föräldrar och skolpersonal får en positiv inställning till och ökade kunskaper om de dagliga vanornas betydelse för hälsa och välbefinnande avseende livsstil, hälsa, sömn, fysisk aktivitet och mat. Projektet innebär ett brett samarbete mellan olika aktörer och att elever, föräldrar och skolpersonal involveras i utvecklingsarbetet.

Barns och ungdomars självbild  
Projektet Killar  
Föreningen Män för Jämställdhet, Hisingsbacka vill med projektet ge  
killar förutsättningar att diskutera utseendefixering och mediebildernas  
påverkan, manlighet och nya roller samt kärlek och sex. Med verktyg i  
form av en bok som tagits fram av killar mellan 14 och 20 år, kortfilmer,  
bildspel och fotografier i en utställning med tillhörande programverk-  
samhet på olika teman inom området besöker de olika kulturhus, museer  
och skolor i landet. En mobil utställning och ett pedagogiskt material tas  
fram. Inom ramen för detta fleråriga projekt får ett stort antal killar indi-  
viduellt berätta om sina liv, känslor, relationer och om jämställdhet. 15
 
Barns psykiska och fysiska ohälsa Skr. 2007/08:125

Teoretisk och praktisk matlagning för föräldrar som har barn med båda diagnoserna celiaki/diabetes

Hushållningssällskapet i Väst, Vänersborg, tillsammans med Celiakiföreningen i Västra Götaland och Diabetesföreningen Norra Älvsborg genomför ett projekt med målgruppen barn som diagnostiserats med kombinationen diabetes/celiaki. I projektet ska kunskaperna hos familjer som har barn med båda diagnoserna celiaki och diabetes ökas så att vardagen kan fungera bättre. En arbetsmodell skapas som ska kunna användas i hela Sverige och bidra till bättre kunskap om mat och hälsa, livsmedelsval och tillagning av mat hos de barnfamiljer som är berörda. I projektet ingår olika utbildningsinsatser med både teoretiska och praktiska delar. En ny modell ska testas för att sprida information om en kombinerad diabeteskost samt glutenfri kost till berörda föräldrar.

Barns relation till föräldrar

Projektet Föräldrar ni kan

Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU), Stockholm vill med projektet ge familjer som har barn med neuropsykiatriska funktionshinder, deras föräldrar och syskon möjligheter att vara bra föräldrar och syskon. Målet är att hitta enkla och ändå metodinriktade former för ett fungerande familjenätverk, så att familjerna får ökade kunskaper om föräldraskap och syskonskap utifrån sina egna förutsättningar. I projektet genomförs utbildningar för befintliga kontaktombud och ett föräldranätverk startas. Information ska ges till försäkringskassa, habilitering, barn- och ungdomspsykiatri, specialpedagoger, socialtjänst, handikappomsorg, vårdcentraler, barnavårdcentraler m.fl. Projektet genomförs i fyra län i landet; Jämtlands, Stockholms, Västra Götalands och Skåne län. Avsikten är att få fram exempel på aktiviteter och åtgärder till föräldrar, syskon och anhöriga för att ge underlag för utveckling av föräldrastöd för de grupper som inte nås av det ordinarie föräldrastödet.

FN:s barnkonvention

Projektet Barns delaktighet i det fysiska rummet

Svenska OMEP, Askim, ska arbeta med utformandet av miljön i ett antal förskolor i Göteborg, Stockholm och Umeå. I Göteborg ska en arkitektpedagog, tillsammans med barn och lärare, inventera närmiljön i ett antal förskolor och undersöka hur miljön används och hur man kan förbättra den. I Stockholm ska projektet arbeta med barns delaktighet i utemiljön ur ett genusperspektiv. I Umeå kommer en omfattande ombyggnad av förskolan att ske och detta ger unika möjligheter att undersöka hur barnen ska kunna bli delaktiga i en process där förskolans miljö planeras och projekteras. Projektet ska lyfta upp och synliggöra barns tankar, kunskaper och åsikter om sin fysiska miljö för att ta till vara deras erfa-

16

renheter och skapa en för barnen optimal, intressant, utmanande och Skr. 2007/08:125 lärande miljö.

4.3Verksamhet till förmån för ungdomar 12–25 år

Fördelningen av stöd till målgruppen ungdomar har haft en starkt positiv utveckling de senaste åren. Under 2007 beslutade Arvsfondsdelegationen om fördelning av drygt 140 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden till verksamhet för och av ungdom, fördelade på sammanlagt 163 projekt. Det innebär en ökning med 42 miljoner kronor, eller 43 procent, jämfört med 2006. Sedan 2004 har därmed projektmedlen till målgruppen ökat med nästan 97 miljoner kronor.

Tabell 11 Verksamhet för ungdomar 12–25 år

Projektändamål Antal projekt Summa tkr
Arbete/sysselsättning 9 5 536
Bemötande 3 3 023
Demokrati/delaktighet 21 21 096
Drogförebyggande 3 3 762
Fritid/Idrott 19 9 491
Förebyggande av brott, våld och 20 31 003
mobbning    
Hjälpmedel 3 1 290
Information/utbildning 2 367
Integration 4 2 790
Jämställdhet/könsroller 24 21 678
Kost/motion 1 950
Kultur 2 429
Organisationsutveckling 3 3 801
Särskild satsning, barn- och 21 13 929
ungdomskultur    
Särskild satsning, ungas psykiska 19 11 282
ohälsa    
Tillgänglighet 2 1 278
Barn och ungdomar i utsatta 7 8 427
situationer    
Totalt 163 140 132

I bilaga 2 redovisas samtliga organisationer som tilldelats medel samt beviljat belopp till dessa.

4.3.1 Exempel på projekt som beviljats medel under 2007

Ungdomar och droger  
Projektet GHB – Dödlig drog  
Föreningen Filmateljén i Göteborg driver det här projektet i syfte att  
hjälpa ungdomar som missbrukar berusningsdrogen GHB att komma ur  
sitt beroende. Projektet arbetar även förebyggande för att motverka att  
unga börjar använda GHB. I projektet ska ungdomar som missbrukar  
GHB göra en film om sina liv tillsammans med professionella filmare. 17
 

När filmen är klar ska föreningen och ungdomarna tillsammans visa den Skr. 2007/08:125 i skolor och på fritidsgårdar. Ett handledningsmaterial för detta ska tas

fram i samarbete med sakkunniga. Idag finns ytterst lite information om GHB som är tillgänglig för ungdomar.

Ungdomars psykiska ohälsa

Metodutveckling för särskilt utsatta unga föräldrar

Xist är Stiftelsen Kvinnoforums ungdomsavdelning och är en kreativ mötesplats för tjejer mellan 13–25 år och unga föräldrar mellan 14–22 år. Inom ramen för det här projektet kommer XIST att vidareutveckla sin verksamhet för unga föräldrar genom att utveckla grupper för unga pappor i riskzon, som ofta inte lever ihop med barnets mamma. Man vill hjälpa deltagarna att utveckla sin papparoll, hålla kontakt med sitt barn och med andra pappor i liknande situation. Inom projektet kommer föreningen även att utveckla en grupp för ensamstående unga mammor med syftet att stärka självkänslan, skapa nätverk och lära sig om relationer, barnets utveckling och egen utveckling mm. De individuella insatserna kan omfatta terapeutiska samtal, praktisk hjälp och kontakt med samhällets olika hjälpinstanser.

Ungdomars tillträde till arbetsmarknaden

Projektet Dolly- Design och Remake av unga

Syftet är att öka anställningsbarheten hos ett tjugotal ungdomar genom att etablera en verksamhet för ungdomar med produktion och försäljning av smycken inom Stockholms Stadsmission. Projektet riktar sig till ungdomar som idag saknar sysselsättning eller som studerar vid någon av Stadsmissionens verksamheter men riskerar arbetslöshet efter avslutade studier. Deltagarna ska genomgå en utbildning i materiallära, design, smyckeproduktion, ekonomi, marknadsföring och försäljning. Efter utbildningen ges deltagarna möjlighet att under sex månader sälja sina smycken i Stadsmissionens fem second hand-butiker. Efter projektet får deltagarna ett utbildningsdiplom, praktikomdömen, handlingsplan, referenser och stöd i kontakterna med potentiella arbetsgivare och inför eventuella utbildningar.

Ungdomars anläggningar, lokaler och utrustning

Ombyggnad av klubblokal m.m.

Syftet med projektet är att utveckla Hovshaga Allmänna Idrottsförenings verksamhet till en prestationsfri oas för barn och ungdomar, oavsett kön, etnisk bakgrund, eventuellt funktionshinder eller idrottsintresse. Genom att bygga om den befintliga klubblokalen kan föreningen utveckla verksamheten med utbildningsverksamhet samt temakvällar under vintersäsongen. Det finns ingen liknande verksamhet på orten, vilket är ett kriterium för att erhålla lokalstöd.

18

Föräldrautbildning och föräldrastöd Skr. 2007/08:125
Projektet Ensamma mammor - barnpassningspoolen  
Stiftelsen KFUM Söder Fryshuset vill med detta projekt skapa förutsätt-  
ningar för mammor och barn att utöka och stärka sitt sociala nätverk, öka  
möjligheten till kunskap och erfarenhetsutbyte och att ge möjlighet till  
stöd. Ett stort behov att stödja målgruppen som lever under mycket  
knappa ekonomiska omständigheter har uppmärksammats. Många en-  
samstående mammor blir isolerade och projektet genomför därför akti-  
viteter och öppna träffar, de har skapat en barnvaktspool och bedriver en  
familjecoachverksamhet.  
Unga funktionshindrades fritidsverksamhet  
Projektet Handicat  
Sveriges Catamaran och Trimaranseglare (SCTS) i Solna ska genom sitt  
projekt möjliggöra segling, fiske och umgänge i skärgården för ung-  
domar med funktionshinder och ungdomar från de minst privilegierade  
förorterna. Syftet är att berika fritiden för deltagarna samt att skapa  
möten mellan ungdomar med och utan funktionshinder. Projektet ska  
bedriva aktiv seglingsverksamhet under tiden maj till september och  
utbildningsverksamhet under vintermånaderna. Catamaranens unika  
stabilitet gör att även rullstolsburna personer aktivt kan segla och inte  
bara följa med. Den båt som används är den första fullständigt handi-  
kappanpassade catamaranen i Sverige.  
Ungdomar och våld, brott, mobbning och trakasserier  
Projektet Genus och HBT i skolans värld  
Stiftelsen Friends vill motverka de fördomar som drabbar många homo-,  
bi-, och transungdomar och motverka deras psykiska ohälsa. Genom det  
här projektet ska Friends därför utveckla ett nytt utbildningsmaterial och  
nya arbetsmetoder som kan användas i skolor runt om i landet för att  
medvetandegöra barn och ungdomar kring fördomar och negativa attity-  
der i och utanför skolan.  
Ungdomars inflytande i samhället  
Angeläget – film om mänskliga rättigheter  
Projektet genomförs av Amnesty International och riktas till elever på  
mediegymnasier och liknande ungdomsverksamhet i syfte att ge ung-  
domar över hela landet möjlighet att göra dokumentärfilm om mänskliga  
rättigheter. Ungdomarna skapar själva dokumentärfilmens handling ut-  
ifrån vad de berörs av och tycker är viktigt i den egna vardagen. Under  
projektets första år har 22 mediegymnasier och flera hundra elever varit  
delaktiga i filmskapandet. Filmernas ämnen berör bland annat mobbing,  
hemlösas situation, flyktingbarns situation, våld mot kvinnor, diskrimi-  
nering av homosexuella och orättvisor i skolan. 19
 
Ungdomsledarrollen i föreningslivet Skr. 2007/08:125

Att förebygga och hantera sexuella trakasserier och övergrepp inom ideella organisationer

Inom projektet kommer Svenska Scoutrådet att utveckla en utbildningsmodell för att möjliggöra för ideella ledare att utbilda sig i hur man kan arbeta för att förebygga och motverka sexuella övergrepp och trakasserier. Utbildningarna ska kunna ske i den lokala miljön med hjälp av studiecirklar och interaktiv webbaserad distansutbildning. Särskild uppmärksamhet kommer att riktas mot relationen mellan barn och unga samt mellan unga själva. Under treårsperioden ska cirka 780 regionala ambassadörer utbildas som i sin tur ska utbilda 7 000 lokalt engagerade ideella ledare.

Ungdomar och aktuell samhällsinformation

Centrum mot olikfientlighet

Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet (NBV) drev detta projekt i syfte att öka unga människors kunskap om olikheter människor emellan och därigenom minska rasism, islamofobi, homofobi, etnocentrism och diskriminering. Även frågor kring missbruk och kriminalitet behandlades i projektet. Inom ramen för projektet har en ideell föreläsnings- och kompetensförmedling startats och föreningen har tillsammans med ett flertal samarbetsorganisationer utarbetat nya metoder, föreläsningskoncept, och studiematerial inom temat olikfientlighet. Projektet riktades främst till ungdomar, men även till vuxna som arbetar med ungdomar. Föreläsnings- och kompetensförmedlingen lever nu vidare under andra former.

4.4Verksamhet till förmån för personer med funktionshinder

Under 2007 beslutade Arvsfondsdelegationen om fördelning av knappt 139 miljoner kronor till verksamhet för personer med funktionshinder, se tabell 12. Det är en ökning med en miljon kronor jämfört med 2006.

20

Skr. 2007/08:125

Tabell 12 Verksamhet till förmån för personer med funktionshinder, tkr

Projektändamål Antal projekt Summa tkr
Arbete/sysselsättning 22 17 182
Bemötande 4 2 849
Demokrati/delaktighet 9 12 505
Familjestöd 5 8 715
Fritid/idrott 8 4 693
Förebyggande av brott/våld/mobbning 2 5 259
Hjälpmedel 7 9 586
Information/utbildning 33 36 467
Integration 1 75
Jämställdhet/könsroller 1 200
Kost/motion 5 2 256
Kultur 6 6 539
Organisationsutveckling 3 3 618
Psykisk ohälsa 10 4 729
Rehabilitering 7 5 243
Särskild satsning, brukarstöd 2 1 994
Särskild satsning, barn- och 2 2 500
ungdomskultur    
Teknikstöd 1 1 112
Tillgänglighet 12 13 183
Total 140 138 705

I bilaga 2 redovisas samtliga organisationer som tilldelats medel samt beviljat belopp till dessa.

4.4.1 Exempel på projekt som beviljats medel under 2007 Funktionshindrades sysselsättning och rehabilitering

Bemanningsföretag – en väg till arbete

Reumatikerförbundet ska utveckla och pröva nya metoder för hur bemanningsföretag kan förbättra möjligheterna för målgruppen att få arbete. Målgruppen är personer med reumatiska sjukdomar och mag- och tarmsjukdomar. Arbetet utförs av ett antal interna arbetsgrupper som ska utforma modellen, rekrytera personer till försöksverksamheten, följa och kvalitetssäkra arbetet samt samla och sprida kunskaper kring den nya modellen. Projektet drivs av Reumatikerförbundet tillsammans med Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka samt Handikappförbundens samarbetsorgan (HSO). Samarbetspartners är tre bemanningsföretag, ABF Sydvästra Götaland, Kristinehamns Folkhögskola, Amledo & Co, Almega, Handelshögskolan i Stockholm och IPF Institutet för Personal- och Företagsutveckling vid Uppsala Universitet.

Funktionshindrade och design  
Projektet Bygg klokt – enkelt avhjälpta hinder  
Projektets syfte är att stärka de lokala handikappföreningarnas kunskaper  
om plan- och bygglagstiftningen för att de ska kunna ge konkreta råd och 21
 

driva på utvecklingen för bättre tillgänglighet i kommunerna. Projektet Skr. 2007/08:125 har sammanställt utbildningsmaterial, haft kontakt med lokalföreningar i

ca 80 kommuner och genomfört mer än 70 lokala kurser. Resurspersoner från handikappförbunden har deltagit i en intensivkurs. Fler kurser ska genomföras och nya faktablad sammanställas. Regionala konferenser ska genomföras för att sprida kunskap och inspirera till lokalt arbete. Neurologiskt Handikappades Riksförbund (NHR), De Handikappades Riksförbund (DHR), Reumatikerförbundet, Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU), Riksförbundet för Trafik-, Olycksfalls- och Polioskadade (RTP) och Synskadades Riksförbund samarbetar i Bygg klokt och i projektet. Ny samarbetspart inför projektets tredje år är Hörselskadades Riksförbund. Projektet kan följas på webbplatsen www.byggklokt.nu.

Funktionshindrade och individuella planer

Projektet Nätverk för Huntingtons sjukdom i Västra Götalandsregionen

Enheten för klinisk genetik vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra tillsammans med Neurologiskt Handikappades Riksförbund (NHR) i Västra Götaland, NHR:s referensgrupp för Huntingtons sjukdom och Ågrenska stiftelsen utformar och prövar en modell för hur man kan organisera vård, stöd och service till personer med Huntingtons sjukdom (HS). Samma modell kan sedan användas för att organisera stöd till personer med andra ovanliga diagnoser och som behöver stöd av många slag från olika huvudmän och verksamheter. Metoder och modeller behöver skapas och utvecklas. Ökad användning av individuella planer kan underlätta en helhetssyn på personen med HS och hans/hennes behov. Projektet har gjort intervjuer med personer med HS och deras närstående liksom med personal som möter personer med HS. Projektets samlade resultat ska bilda underlag för ett tvärprofessionellt nätverk i Västra Götaland med 3–4 lokala team. De lokala teamen ska ges en inledande utbildning och fortbildning. Projektet erbjuder personer med HS och deras familjer vistelse på Ågrenska för att få information och stöd. Information om HS och metoder för stöd tas fram och sprids av projektet.

Funktionshindrade och våld  
Projektet En nationell omfångsstudie om mäns våld mot kvinnor med  
funktionsnedsättning  
Projektet syftar till att genomföra och sprida erfarenheter av en nationell  
omfångsstudie om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning.  
Någon sådan studie har inte tidigare genomförts. Kvinnor med rörelse-  
hinder, synskada och måttlig eller lindrig utvecklingsstörning har besva-  
rat en enkät eller intervjuats med metoder som anpassats till funktions-  
nedsättningen. Studien har sammanställts och sprids bl.a. genom konfe-  
renser. Ett studiecirkelmaterial tas fram och studiecirkelledare utbildas.  
Projektet genomförs av Synskadade Riksförbund (SRF) i samverkan med  
De Handikappades Riksförbund (DHR), Riksförbundet för Utvecklings-  
störda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB), Förbundet Rörelsehindrade 22
 

(FöR), Riksförbundet för Trafik-, Olycksfalls- och Polioskadade (RTP) Skr. 2007/08:125 och Neurologiskt Handikappades Riksförbund (NHR).

4.5Årets Guldkorn

Sedan 2006 utser Arvsfondsdelegationen årligen ”Årets Guldkorn”. Guldkorn är långsiktiga och nyskapande projekt som har lyckats både engagera och aktivera de som kommit i kontakt med verksamheten. År 2007 tilldelades 3 projekt, ett för var och en av fondens målgrupper, vardera 55 000 kronor för att sprida information om sin verksamhet. Nedan ges en beskrivning av de uppmärksammade projekten.

Projektet Skoldatateket

Med hjälp av ny teknik och pedagogik har Hjälpmedelsinstitutets satsning på Skoldatatek ökat lusten att lära bland elever med svåra koncentrationssvårigheter. Skoldatatekets idé är att utveckla och sprida IT- lösningar för elever i behov av särskilt stöd, främst elever med DAMP/ADHD och läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi. Skoldatateken ska fördjupa skolpersonalens pedagogiska kompetens om hur man med hjälp av IT kan skapa stimulerande lärande och om hur datorn kan användas som hjälpmedel. Genom Skoldatateket har elever med ADHD- DAMP och/eller läs- och skrivsvårigheter fått en skolsituation som ger dem lust att lära med kompensatoriska hjälpmedel. Utmaningen att lära sig läsa och skriva, som i deras tidigare inlärningssituation känts oöverstiglig, blir plötsligt lockande.

Skoldatateket startade hösten 2002 som en försöksverksamhet med stöd från arvsfonden. Hjälpmedelsinstitutet var initiativtagare i samarbete med Förbundet Funktionshindrade med Läs- och Skrivsvårigheter (FMLS), Attention och Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU). Idag finns “moderskoldatatek” i Boden, Uppsala, Södertälje, Norrköping och Västervik. Fler Skoldatatek är under uppbyggnad.

Projektet Elektra

I Stiftelsen KFUM Söder Fryshusets projekt Elektra har man arbetat med en helhetssyn på de problem som möter utsatta flickor och pojkar som lever i miljöer med starka patriarkala värderingar. Projektets olika delar vänder sig därför så långt som möjligt till såväl ungdomarna som deras familjer. Målsättningen är att finna hållbara långsiktiga lösningar genom att samla de goda krafter och den kunskap som redan finns.

Elektra startade 2002 som ett projekt med stöd från arvsfonden. Under projekttiden har bland mycket annat en webbplats, www.elektra.nu skapats och Elektras arbete med pojkar och unga män har tagit form i delprojektet Sharaf hjältar. Med teaterföreställningarna Elektras systrar, Elektras bröder och Elektra Show har man lyckats visa på problematiken för allmänheten, framförallt för ungdomar, skolpersonal och föräldrar,

och fått igång en debatt och diskussion för förändring.

23

Projektet Nike - nätverk för invandrarkvinnor Skr. 2007/08:125

Genom projektet Nike – nätverk för invandrarkvinnor har Reumatikerförbundet arbetat för att locka invandrarkvinnor med reumatism till sin förening. Projektet Nike har syftat till att stärka invandrarkvinnor med reumatism så att de får en god kännedom om sin sjukdom, sina rättigheter och möjligheter som personer med funktionshinder i det svenska samhället. Metoden är bland annat bildandet av lokala Nike-nätverk liksom utbildning om de reumatiska diagnoserna och grundläggande samhälls- och föreningskunskap.

Nike startade 2002 som ett treårigt projekt med stöd från arvsfonden men har idag blivit en del av Reumatikerförbundets ordinarie verksamhet. Idag bedrivs verksamheten genom en Nike-kommitté som består av fem Nike-kvinnor och representanter från Reumatikerförbundets kansli och förbundsstyrelse.

5 Särskilda satsningar för de olika målgrupperna

Arvsfondsdelegationen kan avsätta medel ur Allmänna arvsfonden för ett visst ändamål genom en så kallad särskild satsning. Om det finns särskilda skäl får regeringen, efter förslag från Arvsfondsdelegationen, besluta att annan myndighet ska fördela visst stöd. Fram till den 1 juli 2004 var det regeringen som hade möjlighet att fatta beslut om att avsätta medel för särskilda satsningar.

5.1 Arvsfondsdelegationens fördelning av stöd genom särskilda satsningar

Särskilda satsningar består av ett antal projekt som hålls samman av gemensamma projektledarutbildningar och av en gemensam extern utvärdering. I övrigt gäller samma krav som för övriga projekt. Arvsfondsdelegationen fördelade under 2007 totalt drygt 38 miljoner kronor genom särskilda satsningar, fördelade på målgrupperna barn under 12 år med

cirka 8,5 miljoner kronor, ungdomar mellan 12–25 år med cirka
25 miljoner kronor och personer med funktionshinder med cirka

4,5 miljoner kronor. I tabell 13 nedan anges Arvsfondsdelegationens fördelning av stöd under 2007 inom respektive satsning.

Tabell 13 Fördelning av stöd genom särskilda satsningar

Satsning Antal Summa
  projekt tkr
Personligt brukarstöd 2 1 994
Motverka och förebygga ungas psykiska ohälsa 19 11 282
Utveckling av barns och ungas möjligheter till 30 25 125
delaktighet i kulturlivet, till kulturupplevelser    
och till eget skapande    
Totalt 51 38 401

24

Personligt brukarstöd Skr. 2007/08:125
Många personer med funktionshinder har svårt att hävda sig i mötet med  
myndigheter och andra offentliga organ. År 2000 beslutade regeringen  
därför att avsätta sammanlagt 30 miljoner kronor ur Allmänna arvsfon-  
den för att utveckla personligt brukarstöd. Tjugo projekt har beviljats  
stöd. Under 2007 har Arvsfondsdelegationen fattat beslut om medel till  
två fortsättningsprojekt. En extern utvärdering redovisades i november  
2007 som visade att över 7 000 personer har haft direkt nytta av sats-  
ningen och att sju av de tjugo brukarstödcentra som fått stöd lever kvar  
idag.  
Att motverka och förebygga ungdomars psykiska ohälsa  
Regeringen beslutade i juni 2004 att ställa 10 miljoner kronor ur All-  
männa arvsfonden till Arvsfondsdelegationens förfogande att fördelas till  
projekt som syftar till att motverka och förebygga psykisk ohälsa bland  
ungdomar. Regeringen aviserade att sammanlagt 30 miljoner kronor  
under en treårsperiod skulle avsättas för denna satsning. De prioriterade  
områdena för satsningen är att stärka ungdomars tilltro och förmåga att  
påverka sin egen vardag, att utveckla metoder för att motverka psykiska  
problem, att öka samverkan mellan ideella organisationer och offentliga  
samhällsorgan samt att förebygga stress på lokal nivå. Totalt har ett 40-  
tal ansökningar om projektbidrag för sammanlagt omkring 60 miljoner  
kronor inkommit under 2007. Under året beviljades nästan 11 miljoner  
kronor till 19 projekt, varav 8 var nya och 11 var fortsättningsprojekt. Av  
samtliga projekt drivs 5 av ungdomsorganisationer. Under 2007 har ex-  
terna forskare vidareutvecklat det material för utvärderingsarbete som  
alla projekt inom satsningen deltar i. Utvärderingen kommer att pågå  
under satsningens tre år och ska redovisas i september 2008.  
Ett exempel på projekt som beviljats stöd under året är Ung idag, där  
föreningen Hjälpkällan utvecklar ett befintligt kristeam av vuxna samt  
unga stödpersoner till hjälp för unga som vill lämna en manipulativ sekt.  
Målgruppen är barn och ungdomar över hela landet som lever inom  
manipulativa sekter och själva vill lämna sekten. Metoden innebär att  
utveckla det befintliga kristeamets verksamhet för att kunna ge individu-  
ellt stöd till de unga som kontaktar föreningen. Kristeamet består av  
vuxna med utbildning i att hantera människor i kris samt med egna erfa-  
renheter av sekter. Inom ramen för projektet ryms även informations-  
spridning, verksamheter där ungdomar kan få stöd av andra ungdomar,  
rekrytering och utbildning av kontaktpersoner samt vidareutveckling av  
jourhavande kompisverksamhet.  
Övriga projekt inom satsningen finns på Arvsfondsdelegationens hem-  
sida, www.arvsfonden.se.  
Utveckling av barns och ungdomars möjligheter till delaktighet i  
kulturlivet, till kulturupplevelser och till eget skapande  
Regeringen beslutade i juni 2004 att ställa 60 miljoner kronor ur All-  
männa arvsfonden till Arvsfondsdelegationens förfogande för en treårig 25
 

satsning på projekt som syftar till att utveckla barns och ungdomars möj- Skr. 2007/08:125 ligheter till delaktighet i kulturlivet, till kulturupplevelser och eget

skapande. Fonden har under 2007 beviljat drygt 25 miljoner kronor fördelade på 30 projekt, varav 13 var nya projekt. Knappt 9 miljoner kronor har fördelats till 7 projekt som involverar målgruppen barn och 14 miljoner kronor har tilldelats totalt 23 ungdomsprojekt. Satsningen utvärderas av en extern utvärderare och resultatet av kultursatsningen som helhet ska redovisas i samband med Arvsfondsdagen den 7 oktober 2008.

Ett av projekten som tilldelats medel under 2007 är Re:Orient Youth Orchestra. Föreningen Re:Orient verkar för att presentera högkvalitativ kultur från Mellanöstern och Nordafrika och startar nu i samarbete med Kulturskolan Stockholm en stor ungdomsensemble med musikanter som spelar musik från Mellanöstern med dess typiska instrument. För att göra det tillgängligt för så många som möjligt kommer man att anpassa pedagogiken så att såväl nybörjare som mer erfarna kan delta. Idag saknas en ungdomsorkester av lite större omfattning inom denna genre.

Övriga projekt inom satsningen finns på Arvsfondsdelegationens hemsida, www.arvsfonden.se.

5.2Ungdomsstyrelsens fördelning av stöd genom särskilda satsningar

Navigatorcentrum

Den 23 juni 2004 beslutade regeringen att låta Ungdomsstyrelsen fördela medel ur Allmänna arvsfonden i syfte att bryta ungdomars utanförskap på arbetsmarknaden. En del av dessa medel skulle användas till att stödja försöksverksamhet med ideella s.k. navigatorcentra. Ett navigatorcentrum vänder sig till arbetslösa ungdomar mellan 16–25 år. Många har försörjningsstöd och har aldrig varit inne på arbetsmarknaden. Vid dessa navigatorcentrum samverkar kommunen, arbetsförmedlingen, näringslivet och ideella organisationer för att uppnå otraditionella lösningar. Under 2007 beslutade regeringen, efter förslag från Arvsfondsdelegationen, att ställa ytterligare fem miljoner kronor till Ungdomsstyrelsens förfogande för detta ändamål. Sammanlagt har Ungdomsstyrelsen genom satsningen fördelat 14 miljoner kronor från Allmänna arvsfonden för att stödja 12 olika ideella navigatorcentrum under 3 års tid.

Satsningen avslutades under 2007 och slutredovisades till regeringen i februari 2008. Utvärderingen visar att upp till 71 procent av ungdomarna har fått arbete, praktik eller börjat studera via navigatorcentrum. Genom navigatorcentrum har också många unga hittat vidare till rätt institution för att få hjälp med andra problem. Rapporten visar även att det har varit mycket lyckat att varje deltagare har fått en personlig coach. Mer information om satsningen finns på Ungdomsstyrelsens hemsida, www.ungdomsstyrelsen.se.

26

6 Information, uppföljning, utvärdering och Skr. 2007/08:125
  erfarenhetsspridning  

6.1Information

Arvsfondsdelegationens uppgifter är, förutom att fördela stöd ur fonden, att följa upp projekt som beviljats stöd samt att informera allmänheten om Allmänna arvsfondens ändamål och fondmedlens användningsområde. Målet för Arvsfondsdelegationens kommunikationsarbete 2007 var att öka allmänhetens, ideella föreningars och organisationers kunskap om fonden så att den övervägande delen av föreningarna och organisationerna ska känna till arvsfondens ändamål, användningsområde och verksamhet.

För att uppnå målet har flera insatser genomförts. Verksamhetsberättelsen för 2006 har distribuerats till ideella föreningar och organisationer, till kommuner samt inom Regeringskansliet. Verksamhetsberättelsen publicerades även, tillsammans med en projektkatalog över samtliga projekt som beviljats stöd under året, som en nedladdningsbar pdf-fil på arvsfondens webbplats. Webbplatsen har under året växt i omfång och antalet besök har ökat. De dokument som har laddats ned mest är ansökningsblanketten för projektstöd, olika teckenspråksöversatta sidor samt informationsfoldrar om lokalstöd och om den särskilda satsningen mot psykiskt ohälsa.

Arvsfondens digitala nyhetsbrev är ytterligare en informationskanal. Under året producerades tio nyhetsbrev och antalet prenumeranter ökade från drygt 1 300 till ca 1 900. I nyhetsbrevet beskrivs bland annat nya projekt, intervjuer med projektledare samt en krönika med anknytning till aktuella händelser.

Två informationsfoldrar om och med exempel på projekt har produceras och en kort informationsfilm om arvsfonden har under hösten visats på SF-biografer runt om i landet. 1,5 miljoner människor har sett filmen som visar exempel på arvsfondsprojekt.

Under det första kvartalet 2008 kommer två Sifo-undersökningar att genomföras. Den ena riktas mot allmänheten och ska jämföras med den undersökning som gjordes 2002 och som rörde allmänhetens kunskap om vad Allmänna arvsfondens medel används till. Den andra riktas mot ideella föreningar och organisationer och blir den första större undersökningen som arvsfonden gör bland dessa intressegrupper.

6.2Uppföljning och utvärdering

I Arvsfondsdelegations uppgifter ingår att ha en samlad strategi för uppföljning och utvärdering av stöd som beviljats. Riksdag, regering, myndigheter, landsting, kommuner och olika intresseorganisationer m.fl. kan vara intresserade av projekten och de resultat som uppnåtts. Den som beviljas stöd ur Allmänna arvsfonden ska inom en viss tid efter mottagandet av medlen skriftligen redovisa hur medlen har använts.

Arvsfondsdelegationen bedriver numera uppföljning på två nivåer, dels

på en aggregerad nivå, dels uppföljning av enskilda projekt.

27

Utvärderingsverksamheten bedrivs genom att delegationen anlitar eta- Skr. 2007/08:125 blerade utvärderare för att värdera, tillvarata och synliggöra de kunskaper

och erfarenheter som organisationer och föreningar skaffar sig i projekten.

6.2.1 Uppföljning

Uppföljning på aggregerad nivå

De ansökningar som kommer in till fonden kommer från ett brett spektra av organisationer och föreningar. Arvsfondsdelegationen har för 2007 kategoriserat dessa och resultatet redovisas i tabell 14. Kategoriseringen är något mer detaljerad än tidigare år varför det inte går att göra någon jämförelse över tid. Arvsfonden har dock noterat en viss ökning av ansökningar från organisationer som är bildade på etnisk grund. Flest ansökningar kom in från föreningar med rötter i mellanöstern, somaliska föreningar och romska organisationer.

Tabell 14 Beviljat stöd fördelat på olika kategorier av organisationer, tkr

Organisationskategori Antal Summa tkr
  organisationer  
Handikapporganisationer 62 95 696
Idrottsföreningar 20 12 223
Kulturföreningar 25 20 203
Offentlig huvudmän 22 30 456
Organisationer bildade på etnisk grund 16 11 484
Sociala organisationer 34 51 058
Stiftelser 23 32 515
Studieförbund 27 21 246
Trossamfund 3 903
Ungdomsorganisationer 20 20 543
Övriga 50 42 188
Totalt 302 338 514

Uppföljning av enskilda projekt

Organisationer och föreningar som beviljats medel ur Allmänna arvsfonden ska efter varje avslutat projektår lämna en redovisning. Den ska dels innehålla en ekonomisk redovisning som godkänts av auktoriserad eller godkänd revisor, dels en detaljerad beskrivning av hur projektet har utvecklats och vilka resultat som uppnåtts.

En särskild granskning görs av de redovisningar som lämnas in från avslutade projekt. Nytt för 2007 är att avslutade projekt delats in i fyra olika kategorier efter vilka spår som projekten lämnat, enligt deras egen slutredovisning och i kompletterande diskussioner med kansliet.

– Kategori 1, Projekt som inte lämnar några spår

Under kategori 1 hamnar projekt som inte har några spår av de intentioner som organisationen hade med sin projektplan och således inte lyckades genomföra det man beviljats medel för. Det kan t.ex. handla om

projekt som inte nått ut till den målgrupp man avsett att nå.

28

– Kategori 2, Projekt som genomfört den verksamhet som planerats Skr. 2007/08:125
Under kategori 2 hamnar projekt som genomförts i enlighet med pro-  
jektplanen men som dock inte har lämnat några synliga spår i det fort-  
satta arbetet. Det är i dessa fall svårt att avgöra om och hur eventuella  
erfarenheterna från projektet lever vidare. Det kan t.ex. handla om en  
film, en teaterföreställning eller en handbok.      
– Kategori 3, Erfarenheterna från projektet lever vidare    
Under kategori 3 hamnar projekt som tagit fram en metod eller hand-  
lingsplan som nu används i organisationen eller i kommunen. Erfaren-  
heterna tas tillvara men det kan vara svårt att få en uppfattning om i vil-  
ken utsträckning det sker. T.ex. kan Kulturföreningen Kulturstorm i  
Umeå nämnas, som kopplat samman unga med olika kulturinstitutioner  
och skapat nätverk och mötesplatser för unga i Västerbotten.    
– Kategori 4, Verksamheten lever vidare      
Under kategori 4 hamnar projekt där verksamheten lever vidare och nu  
finansieras av organisationen själv eller som helt eller delvis har tagits  
över av t.ex. kommun eller finansieras med statliga medel. T.ex. kan  
nämnas BRIS Syds projekt som slutredovisades under året och som drivit  
samtalsgrupper för föräldrar med utländsk bakgrund. Den verksamheten  
stöds nu ekonomiskt av Malmö stad.        
6.2.2 Utvärdering          
Utvärderingarna sker i tre steg – en genomgång av projektens dokumen-  
tation som består av ansökningar, redovisningar och slutrapporter, en  
enkätstudie och/eller telefonintervjuer samt ett antal fallstudier som  
inkluderar besök och intervjuer. Arvsfondens utvärderingar görs av fors-  
kare som är verksamma inom det område de utvärderar. Några utvärde-  
ringar omfattar ett enda projekt, andra ett antal projekt på samma tema,  
avslutade såväl som pågående.        
Sju utvärderingar som omfattar 102 projekt har avslutats under 2007.  
Tre av dessa är särskilda satsningar med fokus på funktionshinder som  
regeringen fattat beslut om. Satsningarna handlar om attityder, män-  
niskors möjlighet att delta i samhället på lika villkor och att kunna på-  
verka sin vardag.          
I de utvärderingar som omfattar flera projekt har utvärderarna använt  
sig av den kategorisering och de tillvägagångssätt i tre steg som redo-  
visats ovan. Fem projekt har funnits med i två olika utvärderingar. I tre  
av dessa fem fall har forskarna kategoriserat projekten olika. Den fors-  
kare som uppsökt projekten har funnit mer spår av verksamheten än den  
som endast använt sig av dokumentation och enkätsvar. I tabell 15 redo-  
visas den kategorisering av projektens överlevnad som gjort av fors-  
karna.            
Tabell 15 Projektens överlevnad        
Överlevnadskategori Kategori Kategori Kategori Kategori  
    1 2 3 4  
Antal projekt 1 42 36 24 29
           

Under 2007 har ytterligare nio utvärderingar omfattande 200 projekt Skr. 2007/08:125 påbörjats. Majoriteten av de projekten har ungdomar i fokus.

6.3Erfarenhetsspridning

Som nämnts under avsnitt 6.1. informerar arvsfonden löpande och på olika sätt om sin verksamhet och om projekten. Målet för Arvsfondsdelegationens arbete med erfarenhetsspridning är att sprida resultaten till i första hand organisationer som bedriver ideell verksamhet och till bl.a. kommuner och landsting för att de ska kunna ta till sig och börja använda nya metoder och modeller som utvecklats med stöd ur Allmänna arvsfonden. Även de projekt som inte helt lyckats uppnå sitt mål kan ge viktig kunskap.

Att sprida kunskaper och erfarenheter från projekten är i första hand en uppgift för de organisationer som får projektstöd. I anvisningarna för ansökan understryks därför att projektansökan bör innehålla en plan för dokumentation och erfarenhetsspridning. Erfarenheter från avslutade projekt sprids även till berörda handläggare inom Regeringskansliet. Arvsfondsdelegationen bidrar till att främja extern erfarenhetsspridning genom hemsidan www.arvsfonden.se. I arvsfondens projektdatabas redovisas projekt utifrån projektområde, län, målgrupp och det finns möjlighet till fritextsökning. Därigenom kan kontakter knytas mellan pågående projekt på olika platser i landet. Tips och idéer kan erhållas genom att kontakt tas med avslutade projekt som också finns i databasen.

Rapporterna från de utvärderingar som avslutats under året finns publicerade i fulltext på webbplatsen. De presenteras också vid seminarier där utvärderarna tillsammans med ett antal projekt delger sina resultat och erfarenheter. Seminarierna vänder sig till Regeringskansliet, myndigheter och organisationer samt de projekt som ingår i studien. Under 2007 hölls sju seminarier varav fem varit öppna för externa deltagare. Sammanlagt har ca 200 personer från Regeringskansliet, myndigheter och organisationer deltagit.

För att stimulera erfarenhetsutbyte mellan organisationer, forskare, kommuner och myndigheter anordnar Arvsfondsdelegationen också årliga Arvsfondsdagar. På 2007 års Arvsfondsdag, som arrangerades i Hudiksvall, presenterades ett urval av de projekt som beviljats stöd ur fonden och föreläsningar, utställning och workshops anordnades. Arvsfondsdagen hade drygt 400 besökare från ideella organisationer, kommuner och forskarvärlden.

Under 2008 kommer arbetet med att sprida resultat och kunskap från projekten att fortsätta, samtidigt som kopplingen mellan arvsfonden och projekten görs tydligare för omvärlden. Arvsfondsdagen 2008 kommer t.ex. att slås samman med avslutningen av barn- och ungdomskultursatsningen. Avslutningen av satsningen mot ungdomars psykiska ohälsa kommer att ägnas en särskild dag och medverkan vid ett antal mässor och konferenser planeras också, liksom deltagande i olika projektarrangemang. Allmänna arvsfondens webbplats ska också utvecklas ytterligare t.ex. genom att informationen om kriterierna för stöd får en mer framträdande plats.

30

7 Regeringens bedömning av Skr. 2007/08:125 Arvsfondsdelegationens verksamhet och

utveckling

Regeringens bedömning: Arvsfondsdelegationen har under 2007 fördelat totalt 339 miljoner kronor i projektmedel vilket är den största summan i arvsfondens historia. Den största ökningen har skett bland projekt till förmån för målgruppen ungdomar där ökningen är 42 miljoner kronor jämfört med året innan. Regeringen, som tidigare år uttryckt oro över utvecklingen för just den målgruppen, konstaterar med tillfredsställelse att Arvsfondsdelegationen inte bara lyckats vända den trenden utan fördelat mer pengar för målgruppen än något tidigare år.

Arvsfondens verksamhet har generellt utvecklats positivt och i enlighet med den reform som genomfördes den 1 juli 2004. Stödet har under 2007 fördelats på ett väl genomfört sätt i enlighet med fondens ändamål och de av regeringen prioriterade områdena. Att Arvsfondsdelegationen under året bl.a. utvecklat sitt uppföljnings- och utvärderingsarbete borgar för en fortsatt positiv utveckling.

Skälen för regeringens bedömning: Regeringen ska enligt lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden ange den kommande inriktningen av fondens stödgivning. Det gör regeringen bl.a. genom att ange sådana prioriterade områden som är angelägna att utveckla. Av Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2007 framgår att knappt 214 miljoner kronor av de beslutade medlen gick till projekt inom de prioriterade områdena för 2006–2008. Det motsvarar 63 procent av arvsfondens beslutade medel för året vilket är ett tillfredsställande utfall som är i stort oförändrat jämfört med året innan.

Antalet ansökningar om medel från arvsfonden har ökat över de senaste fem åren vilket tyder på att de informationssatsningar som Arvsfondsdelegationen löpande genomför ger goda resultat.

Nytt för i år är att Arvsfondsdelegationen redovisar en geografisk fördelning av beviljade medel. Detta efterfrågade regeringen i förra årets skrivelse och det är positivt att så har skett. Drygt hälften av de medel som beslutades under året gick till nationella projekt medan den andra hälften, drygt 166 miljoner kronor, fördelades till lokala eller regionala projekt. Vad gäller de regionala projekten är det tydligt att storstadsområdena både har flest avslag och flest beviljade ansökningar och det är också de som fått störst summa projektmedel beviljade. Stockholm beviljades t.ex. knappt 63 miljoner kronor och Västra Götaland drygt 28 miljoner kronor. Det kan jämföras med Södermanland som beviljades 455 000 kronor och Jämtland som inte beviljades några medel alls. Regeringen finner ingen anledning att ifrågasätta arvsfondens fördelning då det framstår som rimligt att den, åtminstone till del, återspeglar antalet organisationer som finns representerade i de olika områdena.

Regeringen har i flera tidigare skrivelser också framfört att projektbeskrivningarna i Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelser borde

kunna tydliggöra på vilket sätt verksamheten är nyskapande och/eller

31

utvecklande. I verksamhetsberättelsen för 2007 har detta gjorts, vilket Skr. 2007/08:125 regeringen bedömer gör beslutsprocessen mer transparent och vilket även

borde vara av intresse och underlätta för organisationer som överväger att ansöka om stöd.

Under året har Arvsfondsdelegationen utvecklat sitt uppföljnings- och utvärderingsarbete. Externa utvärderare har anlitats och avslutade projekt blir bl.a. bedömda ur ett ”överlevnadsperspektiv”. Projekten blir uppdelade i fyra kategorier beroende på vilka spår de lämnar efter sig. Det är en mer detaljerad kategorisering än tidigare som innebär att de långsiktiga resultaten av projekten blir mer synliggjorda. Enligt den kategorisering som utvärderarna gjort av slutredovisade projekt hamnade 42 projekt i kategori två (Projekt som genomfört den verksamhet som planerats), 36 projekt i kategori tre (Erfarenheterna från projektet lever vidare) och 24 projekt i kategori fyra (Verksamheten lever vidare). Endast ett projekt hamnade i kategori 1 (Projekt som inte lämnar några spår). Regeringen anser att detta är ett mycket gott resultat.

Ett önskemål som framfördes av riksdagen efter utskottsbehandlingen av förra årets skrivelse gäller möjligheten att framöver även göra en jämställdhetsredovisning av de olika projekten som beviljas medel, se vidare under avsnitt 8. Arvsfondsdelegationen anger i sin verksamhetsberättelse att man infört rutiner för att framöver kunna redovisa verksamheten ur ett genusperspektiv och regeringen avser att följa upp detta i nästa års skrivelse.

7.1 Analys av fördelning av stöd 2007 avseende  
  verksamhet till förmån för barn under 12 år  
Fördelning av stöd till målgruppen barn i åldrarna 0–12 år under 2007  
uppgick till cirka 60 miljoner kronor. Under 2007 har färre ansökningar  
rörande projekt för barn i åldrarna 0–12 år än tidigare kommit in till  
arvsfonden och färre projekt än tidigare har beviljats medel. Det för-  
delade beloppet är i stort oförändrat. Regeringen anser att det skulle vara  
önskvärt med fler projekt som rör barn i åldrarna 0–12 år. Regeringen  
avser att noga följa utvecklingen inom detta område.  
Regeringen angav i förra årets skrivelse att det är viktigt att integrera  
och synliggöra barnperspektivet i frågor som rör barn och unga, att öka  
och stärka varje barns möjlighet till inflytande och delaktighet i kultur-  
och samhällslivet och inom den fysiska planeringen. Likaså behövs ett  
fortsatt utvecklingsarbete när det gäller att finna framgångsrika arbetssätt  
för att genomföra barnkonventionens intentioner på lokal nivå.  
Regeringen kan konstatera att under året har projektmedel beviljats till  
samtliga utom ett av de prioriterade områden som regeringen lyfte fram  
för barn i åldrarna 0–12 år för åren 2006–2008. Såvitt regeringen kan  
bedöma har arvsfonden gjort en väl avvägd prioritering av projekt inom  
dessa angivna områden utifrån de ansökningar som förevarit.  
Enligt vad regeringen erfarit ingår frågor kring barns inflytande och  
delaktighet och barns rättigheter, på samma sätt som tidigare, som en  
allmän värdegrund för projekt som beviljats medel från Allmänna arvs-  
fonden under 2007. I många ansökningar hänvisas t.ex. till barnkonven-  
tionens principer om barnets bästa och barns och ungas rättigheter. Det är 32

positivt att antalet projekt som beviljats medel för att göra FN:s barnkon- Skr. 2007/08:125 vention känd och tillämpad har ökat under 2007 i förhållande till före-

gående år.

Regeringen anser att det är värdefullt att ideella organisationer med stöd från Allmänna arvsfonden även fortsättningsvis tar initiativ till att arbeta med frågor som anknyter till barnkonventionens intentioner. Det är också angeläget att organisationerna redovisar hur barnkonventionens intentioner har tillämpats och uppfyllts.

7.2Analys av fördelning av stöd 2007 avseende verksamhet till förmån för ungdomar 12–25 år

Fördelningen av stöd till målgruppen ungdomar 12–25 år under 2007 uppgick till drygt 140 miljoner kronor. Detta innebär en betydande ökning i medelstilldelning för målgruppen jämfört med 2006. Fördelningen av stöd till målgruppen ungdomar har därmed ökat med hela 223 procent sedan 2004, då regeringen uttryckte en oro över utvecklingen avseende projektstöd till ungdomar. Därutöver tillkommer den satsning där rätten att fördela stöd ur fonden delegerats till Ungdomsstyrelsen. Dessa medel uppgick under 2007 till 5 miljoner kronor för att stödja projekt med s.k. Navigatorcentra (se avsnitt 5.2).

Ökningen av medelstilldelningen för målgruppen kan till viss del förklaras av att stöd till projekt till förmån för ungdomar med funktionshinder från och med 2006 räknas in bland ungdomsprojekten och inte längre redovisas under målgruppen personer med funktionshinder. En annan förklaring till ökningen är också de särskilda satsningar på barns och ungdomars delaktighet i kulturlivet samt på ungdomars psykiska ohälsa som initierades 2004 och som medförde en personalförstärkning av kansliet. En stor del av ökningen kan troligen även härledas till den informationssatsning som gjorts och till de aktiva åtgärder för att få in ansökningar från denna målgrupp som vidtagits. Detta har lett till att fler ansökningar inkommit till Arvsfondsdelegationen. Regeringen finner det mycket positivt att fördelningen av stöd till förmån för ungdomar har ökat så väsentligt.

Regeringen konstaterar vidare att de medel som avsatts för de två särskilda satsningarna har fördelats under året. Av de 9 prioriterade områden för målgruppen ungdomar som angavs i förra årets skrivelse har 8 tilldelats medel under 2007. Inom ett område har endast ett projekt beviljats medel.

7.3Analys av fördelning av stöd 2007 avseende verksamhet till förmån för personer med funktionshinder

Fördelningen av stöd till målgruppen personer med funktionshinder uppgick under 2007 till knappt 139 miljoner kronor. Det är en knapp ökning (en miljon) jämfört med året dessförinnan. Detta trots att antalet bifall på

inkomna ansökningar var något lägre och antalet avslag högre jämfört

33

med 2006. Skillnaderna är dock relativt små och sett över de senaste fem Skr. 2007/08:125 åren bifalls ca 50 procent av ansökningarna inom målgruppen personer

med funktionshinder. Det är betydligt bättre bifallsprocent än de övriga två målgrupperna barn och ungdomar där motsvarande siffra är ca 20–35 procent. Regeringen ser positivt på ovan redovisade uppgifter när det gäller målgruppen.

Flest projekt har under året funnits inom ändamålet information/utbildning. Där delade 33 projekt på drygt 36 miljoner kronor. Inom ändamålet arbete/sysselsättning har 22 projekt beviljats sammanlagt drygt 17 miljoner kronor.

När det gäller de prioriterade områden som regeringen lyfte fram för personer med funktionshinder för 2006–2008 så har projektmedel beviljats till samtliga dessa under 2007.

Under året har den särskilda satsningen Personligt brukarstöd utvärderats. Som beskrivits i avsnitt 5.1. visade utvärderingen att över 7000 personer hade haft direkt nytta av satsningen och att sju av de tjugo brukarstödcentra som fått stöd lever kvar idag. Detta framstår för regeringen som ett gott resultat. Regeringen hade dock även lyft fram personer med utländsk bakgrund som en viktig grupp för satsningen men tvingas konstatera att centren inte nått den gruppen i önskad utsträckning.

Regeringen noterar att äldre personer omfattas av många projekt till förmån för personer med funktionsnedsättning eftersom demens, synskador, hörselskador, rörelsehinder och många andra funktionsnedsättningar är vanligast i högre åldrar.

8 Jämställdhetsredovisning

Regeringens bedömning: Av Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse framgår att rutiner har införts för att verksamheten framledes ska kunna redovisas ur ett genusperspektiv. Riksdagens och socialutskottets önskemål om en jämställdhetsredovisning kommer genom detta kunna uppfyllas redan nästa år.

Skälen för regeringens bedömning: Socialutskottet granskade regeringens skrivelse Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden (skr. 2006/07:125) och föreslog att skrivelsen inte skulle föranleda någon åtgärd från riksdagen (bet. 2007/08:SoU2 Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2006). I betänkandet skrev dock utskottet att man förutsatte att regeringen i framtiden kompletterar med en jämställdhetsredovisning av de olika verksamheterna som får del av medlen ur Allmänna arvsfonden. Riksdagen beslutade den 31 oktober 2007 att bifalla utskottets förslag (rskr. 2007/08:7).

Arvsfondsdelegationen redovisade vid tiden för riksdagens beslut inte verksamheten ur ett jämställdhetsperspektiv. Regeringen konstaterar dock att delegation sedan dess infört rutiner för att fr.o.m. nästa år kunna redovisa verksamheten på ett sådant sätt. Bl.a. kommer man i uppfölj-

ningen och utvärderingsarbetet att belysa vilken ställning män respektive

34

kvinnor har i de projekt som beviljats medel, deras uppgifter i projektet Skr. 2007/08:125 och vilka den aktuella verksamheten riktar sig till. Detta för att få bättre

kunskap om mäns och kvinnors villkor inom den ideella sektorn.

9Inriktning och prioriterade områden för stöd ur Allmänna arvsfonden från och med 2008

Regeringens bedömning: Det stöd som ges ur Allmänna arvsfonden bör medverka till att stärka barns, ungdomars och funktionshindrade personers ställning i samhället genom att främja deras rättigheter och inflytande samt öka målgruppernas livskvalitet och hälsa. Stödet bör också främja jämställdhet. Pågående och eventuella framtida särskilda satsningar, liksom prioriterade områden, bör bidra till att generera ny kunskap och nya erfarenheter inom områdena barn, ungdom och handikapp. Regeringen avser att uppmärksamt följa såväl stödgivningen till enskilda projekt som pågående och eventuella nytillkommande satsningar för att se vilken ny kunskap eller vilka nya metoder som framkommit och hur dessa kan påverka politikområdena barn, ungdom och handikapp.

Skälen för regeringens bedömning: Medel som fördelas ur Allmänna  
arvsfonden ska stimulera till verksamhet som innebär utveckling och att  
nya idéer prövas. Verksamheten ska ha ideell karaktär vilket betyder att  
stödet i första hand ska ges till organisationer som bedriver ideell verk-  
samhet. Verksamheten ska vidare vara till förmån för arvsfondens mål-  
grupper; barn, ungdomar och personer med funktionshinder. Det arbete  
som utförs av ideella organisationer och andra frivilliga sammanslut-  
ningar är viktigt för att utveckla verksamhet på de berörda målgruppernas  
egna villkor. I detta ligger att målgruppens upplevelse och erfarenhet av  
vad som är utvecklande och nyskapande har stor betydelse. Ett sådant  
arbete kan också vara ett komplement till vad offentliga huvudmän  
erbjuder.  
Det stöd som ges ur Allmänna arvsfonden bör generellt sett medverka  
till att stärka barns, ungdomars och funktionshindrade personers förut-  
sättningar att bryta eventuellt utanförskap. Genom att främja och utveck-  
la goda levnadsvillkor, livskvalitet, delaktighet, jämlikhet, jämställdhet  
och hälsa för fondens målgrupper kan deras ställning i samhället stärkas.  
I enlighet med propositionen Allmänna arvsfonden och Arvsfondsde-  
legationens organisation m.m. (prop. 2002/03:136, bet. 2003/04:SoU3,  
rskr. 2003/04:68) ska Arvsfondsdelegationen kunna besluta om särskilda  
satsningar inom områden som är angelägna att utveckla. Enligt proposi-  
tionen, som riksdagen ställde sig bakom, bör andelen medel som avsätts  
ur Allmänna arvsfonden till särskilda satsningar inte öka jämfört med de  
närmast föregående åren. Om det finns särskilda skäl får regeringen efter  
förslag från Arvsfondsdelegationen besluta att annan myndighet ska  
fördela stöd. Beslutet ska då avse en bestämd tidsperiod.  
De särskilda satsningar på barns och ungdomars delaktighet i kultur-  
livet samt på ungdomars psykiska ohälsa som initierades 2004 avslutas 35
 

under 2008. Därefter pågår det inte några särskilda satsningar inom Skr. 2007/08:125 ramen för arvsfondens verksamhet. Regeringen kommer därför att upp-

märksamt och med intresse följa eventuella nya särskilda satsningar för att se vilken ny kunskap eller vilka nya metoder som framkommer och hur dessa kan påverka politikområdena barn, ungdom och handikapp.

Utöver nedan angivna områden bör medel liksom tidigare kunna ges till utvecklingsprojekt inom områden som i dag inte kan förutses. Det är angeläget att ge utrymme för organisationernas egna initiativ till utvecklingsprojekt inom nya områden. Projekten kan dessutom ha sammansatta syften och omfatta flera av fondens målgrupper.

I förra årets skrivelse till riksdagen skar regeringen ner kraftigt på antalet prioriterade områden. Syftet var att förtydliga inriktningen på verksamheten. Ett reducerat antal prioriteringar ansågs öka möjligheten för Arvsfondsdelegationen och kansliet att rikta resurserna, framförallt informationen, kunskapsspridning m.m. till de områden regeringen särskilt vill prioritera. Regeringen har fortfarande samma inställning och behåller, med ett undantag, de prioriteringar som slogs fast förra året. Regeringen anger nedan inriktningen och de prioriterade områdena för stödgivningen angående de olika målgrupperna från och med den 1 januari 2009.

9.1Inriktning

9.1.1Barnpolitik

Den nationella barnpolitiken utgår från målet att barn och unga ska respekteras och ges möjlighet till utveckling och trygghet, delaktighet och inflytande. Barnets bästa ska vara vägledande vid allt beslutsfattande, inget barn får diskrimineras, barn och unga ska tillåtas utvecklas i sin egen takt. Föräldrarna har ansvaret för barnets vård och fostran och samhället ska bidra till att stödja föräldrarna så att alla barn garanteras trygga och goda uppväxtvillkor. Dessa principer är viktiga för barns och ungas uppväxtvillkor och bör även fortsättningsvis vara viktiga för arvsfondens fördelning av medel till verksamhet för barn under 12 år.

Till grund för regeringens politik ligger en strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige, som riksdagen godkände i mars 1999. Målsättningen är att barnkonventionen ska genomsyra allt beslutsfattande som rör barn. I regeringens skrivelse Barnpolitiken – en politik för barnets rättigheter (skr. 2007/08:111) redogör regeringen för barnpolitikens inriktning och prioriteringar under de kommande åren och hur regeringen avser stärka barnkonventionens genomslag i samhället. Barns egna upplevelser, synpunkter och erfarenheter av vad som är utvecklande och nyskapande är viktigt att ta tillvara och har betydelse för inriktningen av fondens stödverksamhet. Frivilliga organisationer kan aktivt bidra med verksamheter som riktar sig till barn och deras föräldrar liksom till särskilt utsatta grupper och fånga upp deras specifika behov.

36

9.1.2 Ungdomspolitik Skr. 2007/08:125

Unga människors erfarenheter och kunskaper är en viktig resurs, och en viktig del av samhällets utveckling. Men ungdomar är inte bara en resurs på tillväxt för framtiden utan ungdomars kunskaper, erfarenheter, värderingar och perspektiv är också en resurs här och nu. En central utgångspunkt för regeringens ungdomspolitik är därför ungdomars möjlighet till inflytande och delaktighet. Ungas egna organisationer utgör en viktig kanal för ungdomar att söka sina egna vägar till delaktighet och inflytande lokalt, nationellt och internationellt.

De nationella målen för ungdomspolitiken är att alla ungdomar ska ha verklig tillgång till välfärd och att alla ungdomar ska ha verklig tillgång till inflytande. Dessa mål antogs av riksdagen i december 2007 (prop. 2007/08:1, bet. 2007/08:KrU1, rskr. 2007/08:58). Ungdomspolitiken ska ge ett helhetsperspektiv på ungas livssituation och syfta till att alla ungdomar ska ha goda möjligheter och förutsättningar att utvecklas samt ha inflytande över sin vardag. Detta bör utgöra en utgångspunkt i arbetet för fondens målgrupp ungdomar mellan 12–25 år.

9.1.3Handikappolitik

De nationella målen för handikappolitiken är en samhällsgemenskap med mångfald som grund, att samhället utformas så att människor med funktionshinder i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet samt jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionshinder. Det handikappolitiska arbetet ska inriktas särskilt på

–att identifiera och undanröja hinder för full delaktighet i samhället för människor med funktionshinder,

–att förebygga och bekämpa diskriminering mot personer med funktionshinder,

–att ge barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder förutsättningar för självständighet och självbestämmande.

Målen och inriktningen antogs av riksdagen den 31 maj 2000 och bör utgöra en utgångspunkt i arbetet för fondens målgrupp personer med funktionshinder.

Regeringens prioriteringar inom verksamheten till förmån för personer med funktionshinder tar sin utgångspunkt i de handikappolitiska målen. Sverige undertecknade den 30 mars 2007 FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och avser att ratificera den. I linje med detta för regeringen in konventionen som ett nytt prioriterat område, se vidare under avsnitt 9.2.

9.2Prioriterade områden

Regeringen valde, som nämnts ovan, att kraftigt reducera antalet prioriterade områden förra året. Detta för att öka tydligheten gentemot Arvsfondsdelegationen och underlätta för sökande organisationer. De prioriteringarna som angavs förra året ligger fast för 2009, med undantag för

en justering på handikappområdet. Med anledning av Sveriges under-

37

tecknande av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning anser regeringen det mycket angeläget att medvetenheten och kunskapen om konventionen och de rättigheter som följer med den, ökar. Därför bör projekt med denna inriktning prioriteras. Det från tidigare år prioriterade området ”Design för alla” pekas således inte ut särskilt här, men omfattas ändå av ”Projekt som syftar till att göra FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning känd”, det nya prioriterade området. FN-konventionen omfattar de flesta samhällsområdena, därför anser inte regeringen att detta utgör någon inskränkning jämfört med tidigare år.

Samtliga prioriteringar gäller för fondens tre målgrupper om inget annat anges. Detta eftersom de tre målgrupperna har mycket gemensamt och att ett projekt kan beröra fler än en av målgrupperna. Regeringen vill i sammanhanget understryka att målgruppen personer med funktionshinder även omfattar vuxna och äldre personer.

– Främjande av psykisk och fysisk hälsa

Det är angeläget att pröva modeller där ideella organisationer, själva eller tillsammans med offentliga samhällsorgan, kan utveckla verksamhet för att förebygga psykisk och fysisk ohälsa hos fondens målgrupper. Här ingår t.ex. projekt som leder till att stärka ungdomars motstånd mot narkotika, alkohol, dopning och tobak. Även projekt som arbetar med unga personers självbild, självförtroende och tillit till sin egna förmåga i syfte att främja den psykiska hälsan bör här ges fortsatt prioritet liksom projekt som förebygger eller motverkar övervikt och fetma hos barn, unga och personer med funktionshinder.

– Satsningar mot våld, trakasserier och mobbning

Förebyggande av våld, mobbning och trakasserier samt stärkt stöd till brottsoffer inom fondens målgrupper. Projekt som syftar till att motverka våld, mobbning eller trakasserier på grund av kön, etnicitet, sexuell läggning eller funktionshinder bör uppmärksammas särskilt. Här innefattas även projekt som syftar till att motverka mobbning och annan kränkande behandling på Internet eller via mobiltelefon mot barn, unga och personer med funktionshinder. Det är också angeläget med stöd till projekt för att utveckla nya metoder för stöd till barn och unga som utsatts för våld eller som bevittnat våld i hemmiljön samt till projekt som syftar till att motverka mäns våld mot unga kvinnor och kvinnor med funktionshinder. Här innefattas även sådana projekt som arbetar med att förebygga eller motverka hedersrelaterat våld och förtryck.

– Föräldrastöd och främjande av ett stärkt föräldraskap

Olika metoder för föräldrautbildning och föräldrastöd, i synnerhet stödet till unga föräldrar liksom till föräldrar med invandrarbakgrund, behöver prövas och utvecklas. Det är här angeläget att uppmärksamma att föräldrars behov av stöd kan skifta under olika perioder av barnets uppväxt. Det behövs därutöver ett fortsatt utvecklingsarbete för att stärka och stödja barn till föräldrar som missbrukar eller lider av psykisk sjukdom samt barn till föräldrar med psykiska eller fysiska funktionshinder.

Skr. 2007/08:125

38

– Delaktighet i kulturlivet

Arvsfondens särskilda satsning på projekt som syftar till utveckling av barns och ungdomars möjligheter till delaktighet i kulturlivet, till kulturupplevelser och till eget skapande avslutas under 2008. Projekt som syftar till ökad delaktighet i kulturlivet bör dock ges fortsatt prioritet efter satsningens avslutande. Prioriteringen bör även omfatta projekt till förmån för personer med funktionshinder.

– Demokrati och delaktighet

Stärka målgruppernas inflytande i samhället på lokal, regional och nationell nivå. Ungdomars möjlighet till att utveckla nya former att organisera sig och bedriva samhällsinriktat arbete bör särskilt prioriteras, liksom utvecklingen av metoder för jämställdhets- och mångfaldsarbete i målgruppernas intresseorganisationer. Även projekt som syftar till att öka ideella organisationers kunskap om mänskliga rättigheter och arbete mot diskriminering i alla former bör prioriteras. Det är också angeläget att uppmärksamma projekt som syftar till att ta bort de hinder för full delaktighet och jämlikhet i samhället som finns för kvinnor och män med funktionshinder samt till att stärka barns, ungdomars och funktionshindrade personers möjligheter att bryta eventuellt utanförskap.

– Ökat tillträde till arbetsmarknaden

Projekt som syftar till att finna metoder för att öka tillträde till arbetsmarknaden för ungdomar och för personer med funktionshinder bör ges fortsatt prioritet. Det är också angeläget med stöd till satsningar för att tidigt ge barn och unga med eller utan funktionshinder kunskap om, och erfarenhet av, arbetslivet. Projekt som syftar till att utveckla formerna för en bättre matchningsprocess och de som riktar sig till unga som står långt från arbetsmarknaden bör uppmärksammas särskilt.

–Projekt som syftar till att göra FN:s barnkonvention känd och tillämpad

Det är angeläget att FN:s barnkonvention genomförs och att dess målsättning blir känd och tillämpad på olika nivåer i samhället, särskilt i barns och ungas vardag, bland olika yrkesgrupper och bland beslutsfattare. I detta ingår att integrera och synliggöra barnperspektivet i projekt för ökad delaktighet och ökat inflytande i skolan, inom socialtjänsten, inom hälso- och sjukvården, inom rättsväsendet, i kultur- och samhällslivet, inom fysisk planering och i barns lek- och utemiljö. Det är viktigt att medel från arvsfonden kan bidra till att finna former och vidareutveckla metoder och arbetssätt som ger varje barn möjlighet till självständighet, inflytande och delaktighet i frågor som berör honom eller henne.

–Projekt som syftar till att göra FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning känd

En angelägen fråga är att öka kunskapen och medvetenheten om rättigheterna för personer med funktionsnedsättning i samhället. Medel från arvsfonden kan bidra till att finna former och vidareutveckla metoder och arbetssätt som ger kvinnor och män, flickor och pojkar med funktions-

nedsättning möjlighet till självständighet, inflytande och delaktighet.

Skr. 2007/08:125

39

Resultaträkning     Skr. 2007/08:125
      Bilaga 1
ALLMÄNNA ARVSFONDEN     Fondnr
Org. nummer 802004-9642     6103
    2007-01-01 2006-01-01
Tkr Not 2007-12-31 2006-12-31
INTÄKTER      
Influtna arvsmedel   332 554 363 774
Återvunna rättegångskostnader   76 0
SUMMA INTÄKTER   332 630 363 774
KOSTNADER      
Restituerade arvsmedel m.m. 1 -26 697 -24 437
Förvaltning och administration 2 -32 133 -32 489
SUMMA KOSTNADER   -58 830 -56 926
RESULTAT FÖRE FINAN      
SIELLA INTÄKTER OCH      
KOSTNADER   273 800 306 848
FINANSIELLA INTÄKTER      
Ränteintäkter   1 370 1 329
Ränteintäkter skattefria   2 1
Utdelning KK:s räntekonsortium   49 020 33 898
Utdelning KK:s aktiekonsortium   112 100 102 316
Utdelning Gota   0 88
SUMMA FINANSIELLA      
INTÄKTER   162 492 137 632
FINANSIELLA KOSTNADER      
Köp andelar KK:s räntekon      
sortium   -4 011 0
SUMMA FINANSIELLA      
KOSTNADER   -4 011 0
RESULTAT FÖRE REALISA-      
TIONSVINSTER OCH FÖR-      
LUSTER   432 281 444 480
REALISATIONSVINSTER      
Resultat vid försäljning aktiekon-      
sortium   427 687 0
SUMMA REALISATIONS      
VINSTER   427 687 0

40

REALISATIONSFÖRLUSTER   Skr. 2007/08:125
  Bilaga 1
Resultat vid försäljning räntekon-    
sorti um -26 0
SUMMA REALISATIONS    
FÖRLUSTER -26 0
ÅRETS RESULTAT 859 942 444 480

41

Balansräkning     Skr. 2007/08:125
ALLMÄNNA ARVSFONDEN     Bilaga 1
    Fondnr
Org. nummer 802004-9642     6103
Tkr Not 2007-12-31 2006-12-31
TILLGÅNGAR      
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 3    
Andelar i KamK:s räntekonsortium   1 330 844 791 773
Andelar i KamK:s aktiekonsortium   775 497 749 798
SUMMA ANLÄGGNINGS_      
TILLGÅNGAR   2 106 341 1 541 571
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR      
Skattekonto   6 4
Likvida medel   30 851 4 1674
SUMMA OMSÄTTNINGS      
TILLGÅNGAR   30 857 41 678
SUMMA TILLGÅNGAR   2 137 198 1 583 249
EGET KAPITAL OCH      
SKULDER      
BUDGET EGET KAPITAL 4    
Fondkapital   1 176 722 718 475
SUMMA BUDGET EGET      
KAPITAL   1 176 722 718 475
FRITT EGET KAPITAL      
Utdelningsbara medel   810 227 747 338
SUMMA FRITT EGET   810 227 747 338
KAPITAL      
SUMMA EGET KAPITAL   1 986 948 1 465 813
SKULDER      
KORTFRISTIGA SKULDER      
Leverantörsskulder   52 173
Leverantörsskulder, bidrag 5 16 444 0
Prel skatt och sociala avgifter,      
godemän   25 13
Avräkning preliminärskatt   28 32
Beslutade men ej utbetalda bidrag   132 085 114 303
Upplupna kostnader och      
förutbetalda intäkter 6 1 615 2 915
      42
SUMMA KORTFRISTIGA     Skr. 2007/08:125
SKULDER 150 249 117 436 Bilaga 1
SUMMA SKULDER 150 249 117 436  
SUMMA SKULDER OCH 2 137 197 1 583 249  
EGET KAPITAL      
Ställda panter Inga Inga  
Ansvarsförbindelser Inga Inga  

43

ALLMÄNNA ARVSFONDEN Skr. 2007/08:125
Org. nummer 802004-9642 Bilaga 1

NOTBILAGA

Inledande kommentarer och redovisningsprinciper

Kammarkollegiet sköter den ekonomiska förvaltningen av ett antal stiftelser och fonder. För förvaltningen har kollegiet bildat ett aktiekonsortium och ett räntekonsortium. Tillgångarna i respektive konsortium ägs gemensamt av de stiftelser/fonder som har placerat kapital i konsortiet genom köp av andelar. Andelarna är lika stora och medför lika rätt till egendom som ingår i konsortiet. Konsortierna är även i övrigt uppbyggda efter förebild av värdepappersfonder, men de omfattas inte av lagen (2004:46) om investeringsfonder. Sedan konsortierna bildades i slutet av 1980-talet tillämpas följande redovisningsprinciper beträffande andelar i konsortierna.

I respektive stiftelse/fonds bokföring behandlas andelar i konsortierna på samma sätt som andelar i värdepappersfonder. Det innebär att andelar i konsortierna tas upp som tillgång i balansräkningen värderade till anskaffningsvärdet. Inlösen av andelar medför realisationsvinst eller realisationsförlust. Utdelning från konsortierna tas upp som intäkt. Vid utdelning från konsortierna tillämpas principen att utdelningar motsvarar respektive konsortiums direktavkastning. Varken realiserade eller orealiserade värdeökningar delas ut. Anskaffningsvärdet för andelar i aktiekonsortiet är marknadsvärdet vid anskaffningstidpunkten och inlösenvärdet är marknadsvärde vid inlösentillfället. Anskaffnings- och inlösenvärdet för andelar i räntekonsortiet är marknadsvärdet vid anskaffningsrespektive inlösentidpunkten, dock högst ett s.k. nominellt värde som fastställs för ett år i taget och som ungefär motsvarar marknadsvärdet omedelbart efter det att utdelning lämnats. Om marknadsvärdet vid anskaffningsrespektive inlösentidpunkten överstiger det nominella värdet, betraktas skillnaden som upplupen ränta. Utdelningen från räntekonsortiet justeras med den upplupna räntan

I det portföljadministrativa systemet beräknas andelsvärdet med 16 decimaler, men i berörda noter nedan är kursen avrundad till fyra decimaler varvid differens kan uppstå.

44

ALLMÄNNA ARVSFONDEN Skr. 2007/08:125
Org. nummer 802004-9642 Bilaga 1
NOTBILAGA    
Not 1    
Restituerade arvsmedel 2007 2006
m. m    
Testamente, bättre rätt m m 18 013 8 238
Avstående av arv 3 025 10 592
Dödsboförvaltning 4 846 4 738
Prel skatt och sociala avgifter, 591 625
godemän    
Fastighetsskatt 222 244
Not 2 26 697 24 437
   
Förvaltning och 2007 2006
administration    
Regeringskansliet/Arvsfondsdele    
gationen    
– Förvaltning 12 069 11 607
– Projekt 3 866 2 885
– Utåtriktade aktiviteter 2 704 3 035
  18 639 17 527
Kammarkollegiet    
– Dödsboavveckling m.m. 10 800 9 900
– Fondförvaltning 2 048 4 545
– Utbetalning av beviljat stöd 519 432
  13 367 14 877
Revisionsarvode 127 85
Summa 32 133 32 489

45

Not 3     Skr. 2007/08:125
    Bilaga 1
Andelar i ränte- och aktie-    
konsortierna      
Räntekonsortiet   2007 2006
Ingående anskaffningsvärde   791 773 737 773
Investeringar   558 720 54 000
Avyttringar   -19 649 0
Utgående anskaffningsvärde 1 330 844 791 773
Marknadsvärde   1 317 423 788 648
Aktiekonsortiet   2007 2006
Ingående anskaffningsvärde   749 798 667 798
Investeringar   112 099 82 000
Avyttringar   -86 400 0
Utgående bokfört värde   775 497 749 798
Marknadsvärde   3 348 906 3 973 733
Marknadsvärde   2007 2006
Andelar i räntekonsortiet      
Totalavkastning i konsortiet (%) 3,07 1,80
Direktavkastning i konsortiet (%) 3,81 4,49
Antal andelar   10 724 759,4439 6 372 165,2389
Kurs/andel (kr)   122,8394 123,7645
Marknadsvärde (kr)   1 317 423 788 648
Bokfört värde (kr)   1 330 844 791 773
Orealiserat undervärde (kr)   -13 421 -3 125
Andelar i aktiekonsortiet      
Totalavkastning i konsortiet (%) -4,75 17,57
Direktavkastning i konsortiet (%) 3,19 3,01
Antal andelar   693 801,6974 758 405,2807
Kurs/andel (kr)   4 826,8927 5 239,5909
Marknadsvärde (kr)   3 348 906 3 973 733
Bokfört värde (kr)   775 497 749 798
Orealiserat övervärde (kr)   2 573 409 3 223 935
Eget kapital (kr)      
Bokfört värde   1 986 948 1 465 813
Undervärde räntekonsortiet   -13 421 -3 125
Övervärde aktiekonsortiet   2 573 409 3 233 935
Marknadsvärde   4 546 937 4 686 623
      46

Not 4 Förändringar i eget kapital

    2007 2007 2006 2006
    Bundet eget Fritt eget Bundet Fritt eget
Belopp vid årets   kapital kapital eget kapital kapital
         
ingång   718 475 747 338 684 541 631 752
Redovisat resultat     859 942   444 480
Kapitalisering av          
influtna arvsmedel* 30 586 -30 586 33 934 -33 934
Under året fördelade        
medel     -346 180   -309 834
Återföring, ej förbru        
kade utdelningsbara        
medel     4 853   4 890
Återförda ej   2 521    
utnyttjade beslut         9 984
Omföring av realisa        
tionsvinster   427 687 -427 687   0
Omföring av realisa        
tionsförluster   -26 26   0
Belopp vid årets   1 176 722 810 227 718 475 747 338
utgång  
* Kapitalisering av   2007 2006    
influtna arvsmedel      
Influtna arvsmedel   332 554 363 774    
Restituerade arvs          
medel (enl. not 1)   -26 697 -24 437    
    305 857 339 337    
varav 10 % till          
fondkapital   30 586 33 934    

Not 5

Skr. 2007/08:125

Bilaga 1

Mottagare Besluts nr Tsek
Drömmarnas Hus 13AMN7 615
Unga Allergiker 2005-1046-U 245
Föreningen Bryggan I Stockholm 2006-1198-B 340
Stiftelsen Kfum Söder Fryshuset 2007-0076-U 645
Stiftelsen Kfum Söder Fryshuset 2007-0161-U 405
Föreningen Kamp 2007-0274-U 555
Mansmottagningen Mot Våld I    
Uppsala (Mvu) 2007-0307-B 289
Föreningen Tjejzonen 2007-0309-B 448
Föreningen Zingo 2007-0327-U 895
Fören. Svea Sträng - Ung Utan Pung 2007-0354-B 800
Föreningen Bryggan 2007-0387-B 355

47

Vägen Ut - Koop Intresseförening 2007-0439-U 460 Skr. 2007/08:125
Riksförbundet För Mag- Och Tarm     Bilaga 1
sjuka 2007-0494-H 300  
Tjejzonen 2007-0571-U 187  
Föreningen Barnraiser 2007-0673-U 286  
Riksteatern 2007-0719-U 400  
Föreningen Bona Vias Föräldrar 2007-0720-U 661  
Hushållningssällskapens Förbund 2007-0767-B 1 000  
Föreningen Urkraft 2007-0794-U 500  
RSMH 2007-0857-H 300  
Alliansföreningen För      
Borgstena/Tämta 2007-1019-U 1 000  
FIFH 2007-1106-H 450  
Stiftelsen Kfum Söder Fryshuset 2007-1114-U 700  
Föreningen Zora 2007-1141-U 250  
Akademiska Sjukhuset 2007-1160-H 1 000  
Föreningen Filmateljén 2007-1173-U 425  
Hela Människan I Heby 2007-1175-U 320  
Kfuk-Kfum Göteborg 2007-1182-U 300  
Föreningen Bryggan I Norrköping 2007-1207-B 500  
Sociala Missionen 2007-1212-U 289  
Hallands Kvinnojourers Länsförbund 2007-1236-U 360  
Studieförbundet Vuxenskolan 2007-1238-H 514  
Axel H Ågrens Donationsfond 2007-1243-B 350  
Stiftelsen Kfum Söder Fryshuset 2007-1261-B 300  
Not 6   16 444  
     
Upplupna kostnader och 2007 2006  
förutbetalda intäkter      
Administrativa kostnader      
Arvsfondsdelegationen 817 1 518  
Revisionsarvode 75 80  
Fondförvaltningsavgift 4 kv 2007 587 1 201  
Fondförvavg - timtaxa 4 kv 2007 136 116  
  1 615 2 915  

48

Tilldelade medel per organisation

Handikapporganisationer Antal Belopp
Afasiförbundet i Sverige   1 923 000
Afasiföreningen i Göteborg   280 000
Astma- och Allergiförbundet 2 1 760 000
DART Regionhabiliteringen Drottning    
Silvias barn- och ungdomssjukhus   400 000
De Handikappades Riksförbund (DHR)    
i Borås   803 000
Förbundet Blödarsjuka i Sverige   870 000
Förbundet Funktionshindrade Med Läs-    
och Skrivsvårigheter   559 000
Förening för hörselskadade i    
yrkesverksam ålder i Stockholms län   643 000
Föreningen Attention i Kristianstad   551 000
Föreningen Autism (FA) i Jönköpings    
län   1 300 000
Föreningen Furuboda 4 8 018 000
Föreningen Handikappforskning i Väst   387 000
Föreningen Idrott För Handikappade   1 350 000
Föreningen Jämlikhet, Assistans,    
Gemenskap   1 362 000
Föreningen Sveriges Dövblinda   709 000
Göteborgskooperativet för Independent    
Living (GIL) ek. förening   788 000
Handikappförbundens Samarbetsorgan 6 11 428 292
Handikappföreningarna i Blekinge –    
HSO Blekinge   807 000
Handikappföreningarna Östergötland   875 000
Handikappföreningarnas    
Samarbetsorgan (HSO) i Norrbotten   1 325 000
Handikappföreningarnas    
Samarbetsorgan (HSO) i Skåne län 2 3 863 000
Handikappföreningen i Storuman   117 000
Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund 2 1 720 000
Hörselskadades Riksförbund   1 960 000
ILCO Riksförbundet för stomi- och    
reservoaropererade   680 000
Independent Living Institute   1 220 000
Intresseförbundet för personer med    
schizofreni och liknande psykoser,    
Schizofreniförbundet   550 000
Intresseförbundet för personer med    
schizofreni och liknande psykoser,    
Schizofreniförbundet, Västerbottens    
distrikt   1 000 000
Intresseföreningen för schizofreni (IFS)    
i Göteborg   495 000

Skr. 2007/08:125

Bilaga 2

49

    Skr. 2007/08:125
Intresseföreningen för Schizofreni IFS)   Bilaga 2
i Stockholm   500 000
Intressegruppen för Assistans    
berättigade   1 195 000
Neurologiskt Handikappades    
Riksförbund 2 2 740 000
Norrbottens Handikappidrottsförbund   1 850 000
Reumatikerförbundet 5 7 348 000
Riksförbundet Attention 4 5 652 000
Riksförbundet för dementas rättigheter   500 000
Riksförbundet för döva, hörselskadade    
och språkstörda barn 2 1 425 000
Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka   1 100 000
Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn    
och Ungdomar   1 241 000
Riksförbundet för Social och Mental    
Hälsa 3 1 965 000
Riksförbundet för Social och Mental    
Hälsa (RSMH) i Lund   94 000
Riksförbundet för Social och Mental    
Hälsa (RSMH) i Norra Örebro län   405 000
Riksförbundet för Social och Mental    
Hälsa (RSMH) i Stockholms läns    
distrikt   403 000
Riksförbundet för Trafik-, Olycksfalls-    
och Polioskadade (RTP) Stockholms län   400 000
Riksförbundet för Utvecklingsstörda    
Barn, Ungdomar och Vuxna 3 3 351 000
Riksförbundet Sällsynta Diagnoser   350 000
Riksföreningen för ME-patienter   68 000
Specialpedagogiska Institutet   477 000
Svenska Downföreningen   681 000
Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa   1 200 000
Svenska Handikappidrottsförbundet 3 2 095 000
Svenska Migränförbundet   207 000
Svenska OCD-förbundet Ananke   1 336 000
Svenska Psoriasisförbundet   389 000
Svenska Service- och Signalhunds    
förbundet 2 1 640 100
Svenska Ångestsyndromsällskapet   300 000
Svenskt Utvecklingscentrum för    
handikappidrott   1 575 000
Sveriges Dövas Pensionärsförbund   1 081 000
Sveriges Dövas Riksförbund 2 2 732 000
Sveriges Synskadades Schackförbund   280 000
Synskadades Riksförbund 3 2 422 000
Överviktigas Riksförbund   950 000
Totalt   95 695 892

50

Idrottsföreningar Antal Belopp
Boo Idrottsförening   178 000
Christinehamns Ridklubb   2 400 000
Dagsbergs IF   1 025 000
Ekerö Bike Park   367 500
Falköpings Golfklubb   6 600
Fridlevstad GoIF   405 000
Färjestad Ridklubb   1 050 000
Hammarby Fotbollsförening   300 000
Hovshaga Allmänna Idrottsförening   490 000
Idrottsföreningen Kamraterna    
Öxnevalla   159 000
Kristianstads Idrottssällskap   725 000
Kågedalens Ryttarförening   367 500
Myckle IK   700 000
Orienteringsklubben Gipen   405 000
Rinkeby International Boxningsklubb   1 205 000
Svenska Hästpoloföreningen i Göteborg   701 000
Sveriges Catamaran och Trimaran    
seglare   519 000
Trönninge Bollklubb   675 000
Uddevalla Golfklubb   300 000
Öxabäck Idrottsförening   244 000
Totalt   12 222 600
Etniska organisationer Antal Belopp
Afrosvenskarnas Riksförbund 2 3 228 000
Afrosvenskarnas Riksförbund (ASR) i    
Göteborg   105 000
Arabisktalande Kvinnoföreningen   406 000
Föreningen Hidde Iyo Dhaqan   1 485 000
Föreningen Miljonkulturell Ungdom   794 000
Föreningen Nevo Drom, Hägersten   855 000
IFTIN Kvinno- och Ungdomsförening   436 000
Institutet för kurder med funktions    
hinder   75 000
Irakiska Flyktingars Förbund   375 000
Kurdistans Kvinnoförbund i Sverige   480 000
Riksföreningen Glöm aldrig Pela och    
Fadime   155 000
Samarbetsorgan för Etniska    
Organisationer i Sverige   1 644 000
Somalilands Förening   194 000
Somaliska Hälsoteamet i Stockholm 2 365 000
Svensksomaliska Riksförbundet   671 000
Syrianska/Arameiska Akademiker    
Föreningen   216 000
Totalt   11 484 000
Kulturföreningar Antal Belopp
Föreningen Bergsjöns Kultur- och    

Skr. 2007/08:125

Bilaga 2

51

Mediaverkstad   579 520
Föreningen Berättarnätet Kronoberg 2 370 000
Föreningen Cirkus Cirkör   1 300 000
Föreningen Fanzingo   2 495 000
Föreningen Filmateljén 3 2 140 000
Föreningen Kulturhuset   832 000
Föreningen Kulturprojekt Röda Sten   251 000
Föreningen Odysséteatern   250 000
Föreningen Off-Stockholm   999 000
Föreningen Sec   305 000
KulturCentrum Skåne   1 200 000
Kulturella Föreningen för Välgörande    
Ändamål   210 000
Kulturföreningen Lättings   894 000
Musikföreningen GLÖD   288 000
Re:Orient   200 000
Riksförbundet Arrangörer av Nutida    
Konstmusik   100 000
Share Music Sweden   1 755 000
Skellefteås Kulturförening för Levande    
Rollspel och Interaktiv Teater   79 000
Svenska Very Special Arts   1 683 000
Sveriges Musik och Kulturskoleråd   2 335 000
Teater och Tankesmedjan Lacrimosa   56 000
upSweden Music Community   863 000
Virserums Konsthallsförening   285 000
Vårgårda Fotoklubb   533 000
Örebro Konstskolas Vänner   200 000
Totalt   20 202 520
Offentlig huvudman Antal Belopp
Akademiska sjukhuset   2 896 000
Astrid Lindgrens Barnsjukhus   744 000
Botkyrka kommun   1 070 000
Centrum för Rehabiliteringsteknik vid    
Lunds Tekniska Högskola   1 472 000
Folke Bernadottehemmet   118 000
Göteborgs FöreningsCenter   252 000
Halmstads kommun   800 000
Hjälpmedelsinstitutet 9 8 600 000
Karolinska Universitetssjukhuset   1 500 000
Kulturverket, Umeå kommun   1 906 286
Landstinget i Uppsala   1 176 000
Regionförbundet i Uppsala län   2 200 000
Regionförbundet i Örebro län   350 000
Riksteatern   1 285 400
Sahlgrenska Sjukhuset   1 690 000
Sala kommun   315 000
Skellefteå kommun   300 000
Statens maritima museer/Vasamuseet   2 000 000

Skr. 2007/08:125

Bilaga 2

52

Stockholms kommun, Hägerstens    
stadsdelsförvaltning   473 000
Södertörns högskolas Studentkår   205 000
Universitetssjukhuset i Linköping   306 000
Vård- och Omsorgsförvaltningen   797 000
Totalt   30 455 686
Sociala organisationer Antal Belopp
Föreningen Alla Kvinnors Hus   262 000
Föreningen Bona Vias Föräldrar   1 661 000
Föreningen Bryggan i Norrköping   1 500 000
Föreningen Bryggan i Stockholm 2 2 059 000
Föreningen Hela Människan i Sala   954 000
Föreningen Hjälpkällan   515 000
Föreningen Kvinnors Nätverk   1 095 000
Föreningen Män för Jämställdhet 2 2 547 000
Föreningen Räddningsmissionen   1 500 000
Föreningen Skyddsvärnet   1 356 000
Hallands Kvinnojourers länsförbund 2 610 000
Kamratföreningen Convictus   480 000
Kriminellas Revansch i Samhället    
(KRIS) i Göteborg   281 000
Kvinnojouren Helga   790 000
Riksbryggan   543 000
Riksförbundet BRIS – Barnens Rätt i    
Samhället   300 000
Riksförbundet BRIS – Barnens Rätt i    
Samhället, Region Syd 2 2 455 000
Riksförbundet Frivilliga    
Samhällsarbetare   1 282 000
Riksförbundet för sexuellt    
likaberättigande (RFSL) i Stockholm   926 000
Riksförbundet för sexuellt    
likaberättigande RFSL Nord   1 733 000
Riksorganisationen Kriminellas    
Revansch i Samhället 2 13 836 000
Riksorganisationen Män för    
Jämställdhet   1 797 000
Rädda Barnen   1 400 000
Rädda Barnen i Malmö, Lokalförening    
Rosengård   75 000
Rädda Barnen i Södertälje 2 1 206 000
Röda Korset   2 000 000
Röda Korset, Ramselekretsen   494 000
Röda Korset, Region Syd   440 000
Röda Korset, Region Sydost   291 000
Röda Korset, Region Södra Norrland   457 000
Situation Stockholm   453 000
Stadsmissionen i Stockholm   580 000
Svensk Flyktinghjälp, SWERA   3 796 000

Skr. 2007/08:125

Bilaga 2

53

Vägen ut – Kooperativens Intresse    
förening   1 384 000
Totalt   51 058 000
Stiftelser/Studieförbund Antal Belopp
Arbetarnas Bildningsförbund   394 000
Arbetarnas Bildningsförbund (ABF)    
Jönköping 2 620 000
Arbetarnas Bildningsförbund (ABF)    
Södra Västerbotten   1 040 000
Arbetarnas Bildningsförbund (ABF)    
Växjö   590 000
Arbetarnas Bildningsförbund (ABF)    
Örebro   1 148 000
Folkuniversitetet, Kursverksamheten    
vid Lunds Universitet   400 000
Grosshandlare Axel H. Ågrens    
Donationsfond 2 2 598 000
Härnösands Folkhögskola   492 000
Mediacenter, Sensus Studieförbund,    
Stockholm   592 200
Nykterhetsrörelsens Bildningsverk    
samhet   487 000
Nykterhetsrörelsens Bildningsverk    
samhet (NBV) i Norrköping   268 000
Sensus Studieförbund, MellanSverige   233 000
Sensus Studieförbund, Stockholm   1 158 000
Sensus Studieförbund, Västra Sverige   1 032 000
Sensus Studieförbund, Älvsjö   950 000
SISU Svensk Idrotts Studie- och    
Utbildningsorganisation, Småland   500 000
Stiftelsen Bryggholmen   602 200
Stiftelsen Bräcke Diakoni   4 409 000
Stiftelsen Fabula Storytelling   1 566 000
Stiftelsen Framnäs Folkhögskola 2 739 000
Stiftelsen Friends – elever mot mobbing   2 465 000
Stiftelsen Göteborgsfontänen   565 000
Stiftelsen KFUM Söder Fryshuset 8 11 340 000
Stiftelsen Kvinnoforum   603 000
Stiftelsen Mo Ångsåg   90 800
Stiftelsen Noaks Ark - Röda Korset   327 000
Stiftelsen Parasoll   300 000
Stiftelsen Rånnesta Naturens Teater   300 000
Stiftelsen Skota Hem   292 000
Stiftelsen Spinalis 2 2 415 000
Stiftelsen Tensta Konsthall   460 000
Stiftelsen Västergötlands museum   647 000
Studiefrämjandet i Kiruna   356 000
Studiefrämjandet i Södra Lappland   195 000
Studiefrämjandet i Södra   140 000
Närke/Karlskoga/Degerfors    

Skr. 2007/08:125

Bilaga 2

54

Studiefrämjandet i Södra Skaraborg   1 075 000
Studiefrämjandet i Uppsala   300 000
Studieförbundet Bilda Jönköpings län   480 000
Studieförbundet Bilda Mälardalen   633 000
Studieförbundet Bilda Sundsvall   202 000
Studieförbundet Vuxenskolan 2 2 314 000
Studieförbundet Vuxenskolan, Haninge 2 4 177 000
Studieförbundet Vuxenskolan, Kalmar   200 000
Studieförbundet Vuxenskolan, Luleå   208 000
Studieförbundet Vuxenskolan, Region    
Jönköpings län   810 000
Studieförbundet Vuxenskolan, Västra    
Värmland   820 000
Svenska Parkinsonstiftelsen   559 000
Sverigefinska Folkhögskolan   400 000
Sydnärkes Utbildningsförbund   916 000
Ädelfors Folkhögskola   353 000
Totalt   53 761 200
Trossamfund Antal Belopp
Kungsportskyrkan   678 000
Lunds stifts prästers vård- och    
diakoniförening u.p.a.   225 000
Totalt   903 000
Ungdomsorganisationer Antal Belopp
Förbundet Unga Forskare   1 914 000
Föreningen Gemensam Framtid   139 000
Föreningen Gotlands Ungdom För    
Framtiden   776 000
Föreningen KulturUngdom   226 000
Föreningen Svea Sträng – Ung utan    
Pung   2 400 000
Husie KFUK-KFUM Scoutkår   59 000
KFUK-KFUM, Göteborg   586 000
Landsrådet för Sveriges Ungdoms    
organisationer   4 800 000
Riksförbundet Ungdom för Social Hälsa   870 000
Riksorganisationen Unga Synskadade   380 000
Romska Ungdomsförbundet 2 1 526 000
Somalisk-Svenska Ungdomsriksför    
bundet   460 000
Stockholms Dövas Ungdomsråd   828 000
Svenska Scoutrådet   1 246 000
Unga Allergiker   490 000
Unga RBU-are   1 571 000
Unga Synskadade Väst   125 000
Unga Örnar, Borlänge   232 000
Ungdomsförbundet för sexuellt    
likaberättigande (RFSL) Ungdom 2 1 732 000

Skr. 2007/08:125

Bilaga 2

55

UngdomsInitiativet   183 000
Totalt   20 543 000
Övriga Antal Belopp
Abborrträsk Folketshusförening   326 000
Aktivt Liv Västernorrland, Ek. förening   1 734 000
Alliansföreningen för Borgstena/Tämta    
allaktivitetshall   2 000 000
ALMA Europa   606 000
Amnesty International, Sverige   313 000
Arbetslinjen Klippan Ek. förening   583 000
Blue Hill kamratförening   155 000
Boo Folkets Hus Förening   200 000
Bredbynskolans Tidningsgrupp   27 000
Brottsofferjourernas Riksförbund   1 042 000
Coompanion, Kooperativ Utveckling   262 000
Jönköping    
Drömmarnas Hus Ek. förening   844 000
Ersta Diakonisällskap   338 000
European Institute for Design and    
Disability (EIDD) Sverige   2 906 000
Frälsningsarmén i Jönköping   312 000
Föreningen Aktion 1173   1 000 000
Föreningen Barnraiser   586 000
Föreningen Bure   635 000
Föreningen Kriminellt Avståndstagande    
Motiveras av Polare   1 670 000
Föreningen Kurage   205 000
Föreningen Plural   1 300 000
Föreningen Sandvikenboendet   135 000
Föreningen Stjärnjouren   500 000
Föreningen Svensk Hiv och Aids Info   395 000
Föreningen Tjejzonen 3 2 207 000
Föreningen Ung Företagsamhet    
Gävleborg   90 000
Föreningen Urkraft   1 350 000
Föreningen Zora   500 000
Göteborgs Integrations Center   200 000
Hallunda-Norsborgs Föreningsråd   468 000
Hushållningssällskapens Förbund   3 745 000
Hushållningssällskapet Väst 2 464 000
Insamlingsstiftelsen Kvinna till kvinna   2 000 000
Institutet för lokal och regional    
demokrati   268 000
Internationella organisationen för barns    
rätt till lek   105 000
Intresseföreningen Mellanmålet   500 000
Mansmottagningen mot våld i Uppsala   589 000
Nordisk förening för sjuka barns behov   671 000
Nyköpings folkhögskola   455 000

Skr. 2007/08:125

Bilaga 2

56

Riksförbundet för änkor och änkemän 587 000 Skr. 2007/08:125
Skolor Mot Rasism (SMR) Ek. förening 500 000 Bilaga 2
Sociala kooperativens intresse 1 316 000  
organisation (SKOOPI)    
Sociala Missionen 789 000  
Svenska Hemslöjdsföreningarnas    
Riksförbund 1 113 000  
Svenska Korczaksällskapet 1 605 000  
Svenska OMEP 1 048 000  
Svenska Turnerföreningen 85 000  
Sveriges Makalösa Föräldrar 733 000  
Värmdö Föreningsråd 594 000  
Totalt 42 188 000  
TOTALT 338 513 898  

57

Socialdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 juni 2008

Närvarande: Statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden Odell, Husmark Pehrsson, Leijonborg, Larsson, Erlandsson, Torstensson, Hägglund, Björklund, Carlsson, Littorin, Borg, Malmström, Sabuni, Adelsohn Liljeroth, Tolgfors

Föredragande: statsrådet Larsson

Regeringen beslutar skrivelse 2007/08:125 Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2007

Skr. 2007/08:125

58