ÅRSREDOVISNING FÖR STATEN
2007
7
BOKSLUT
BALANS
RESULTAT
Regeringens skrivelse
2007/08:101
Regeringens skrivelse 2007/08:101
Årsredovisning för staten 2007
Regeringens skrivelse 2007/08:101
Årsredovisning för staten 2007
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Stockholm den 10 april 2008
Fredrik Reinfeldt
Anders Borg
(Finansdepartementet)
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för det ekonomiska utfallet i staten 2007. Skrivelsen omfattar resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys samt det slutliga utfallet på stats- budgetens inkomsttitlar och anslag under året. Vidare lämnas en uppföljning av de budgetpolitiska målen, uppgifter om utvecklingen av statens ekonomi de senaste fem åren, en redogörelse för statliga garantier och krediter, avgifter till och bidrag från EU, samt tillgångar och skulder i verksamheter där staten har ett väsentligt inflytande. Myndigheter som fått revisionsberättelse med invändning om- nämns och skälen för invändningarna anges. En redogörelse för den Europeiska revisionsrättens granskning av
Sammanfattning
Skr. 2007/08:101
Sammanfattning
Det ekonomiska utfallet för 2007
Det samlade ekonomiska utfallet för 2007 ger en positiv bild när det gäller utvecklingen av statens finansiella resultat och ekonomiska ställning.
Överskottet i de offentliga finanserna ökade från 2,2 procent av bruttonationalprodukten (BNP) 2006 till 3,4 procent 2007, vilket över- stiger det av riksdagen fastställda målet för 2007 med god marginal.
Utgiftstaket för 2007 klarades med en marginal på 28 miljarder kronor. Utgifterna under utgiftstaket som andel av BNP uppgick till 29,6 procent, en minskning med drygt 1 procentenhet jämfört med 2006. Överskottet i statsbudgeten uppgick till 103 miljarder kronor, vilket är en ökning med 85 miljarder kronor jämfört med 2006.
Resultaträkningen uppvisade 2007 ett överskott på 127 miljarder kronor. Jämfört med 2006 har resultatet förbättrats med 23 miljarder kronor. Statsskulden har minskat med 105 miljarder kronor. Som andel av BNP har statsskulden minskat från 42 till 36 procent.
I följande tabell redovisas några nyckeltal avseende det ekonomiska utfallet 2007 jämfört med 2006.
Nyckeltal för det ekonomiska utfallet
Miljarder kronor
|
|
|
Utfall |
Procent |
Utfall |
Procent |
|
|
|
2007 |
1 |
2006 |
2 |
|
|
|
av BNPP |
av BNPP |
||
|
|
|
|
P |
|
P |
|
|
Den offentliga |
|
|
|
|
|
|
sektorns |
|
|
|
|
|
|
finansiella |
|
|
|
|
|
|
sparande |
105 |
3,4 |
63 |
2,2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Statsbudgetens |
|
|
|
|
|
|
saldo |
103 |
3,4 |
18 |
0,6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgiftstak |
938 |
30,5 |
907 |
31,3 |
|
|
Takbegränsade |
|
|
|
|
|
|
utgifter |
910 |
29,6 |
895 |
30,9 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Statens netto- |
|
|
|
|
|
|
förmögenhet |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Statsskuld |
1 115 |
36,3 |
1 220 |
42,1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Årets |
|
|
|
|
|
|
skott i resultat- |
|
|
|
|
|
|
räkningen |
127 |
4,1 |
104 |
3,6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Garantiför- |
|
|
|
|
|
|
3 |
799 |
26,0 |
756 |
26,1 |
|
|
bindelserP |
||||
|
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4 |
26 |
0,8 |
26 |
0,9 |
|
|
|||||
|
|
P |
|
|
|
|
|
|
4 |
12 |
0,4 |
12 |
0,4 |
|
|
Nettoflöde till EUP |
||||
|
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
|
Prel. BNP för 2007 uppgår till 3 073,8 miljarder kronor (löpande priser). |
||||
P |
P |
|||||
2 |
|
Rev. BNP för 2006 uppgår till 2 899,7 miljarder kronor (löpande priser). |
||||
P |
P |
|||||
3 |
|
Exkl. kapitaltäckningsgarantier och investerarskydd. |
|
|
||
P |
P |
|
|
|||
4 |
|
Periodiserade uppgifter. |
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
|
7
Skr. 2007/08:101
Överskott i de offentliga finanserna
FramT till och med förra årets årsredovisning för staten uppgick överskottsmålet till 2 procent av BNP över en konjunkturcykel. År 2004T beslutadeT EU:s statistikorgan Eurostat att premiepensionssystemet från och med 2007 inte längre skulle räknas in i det offentliga sparandet.
Målet för den offentliga sektorns finansiella sparande justeras i och med denna omläggning från 2 till 1 procent. Riksdagen fastställde i samband med budgetpropositionen för 2007 att överskottet 2007 skulle uppgå till 1,0 procent av BNP, inklusive premiepensionssparandet. Utfallet för 2007 på 3,4 procent av BNP, exklusive premiepensionssparandet, överskrider med god marginal det uppsatta målet. Överskridandet av målet blir ännu större om man beaktar att det årliga målet för 2007 formulerades då sparandet i premiepensions- systemet alltjämt betraktades som en del av den offentliga sektorn.
Utgiftstaket klarades med stor marginal
Utgiftstaket för staten har sedan det infördes budgetåret 1997 klarats samtliga år. Utgiftstaket omfattar statsbudgetens utgiftsområden
Det av riksdagen beslutade utgiftstaket för 2007 uppgick till 938 miljarder kronor. Enligt statsbudgetens utfall uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket till 910 miljarder kronor. Utgiftstaket för 2007 klarades därmed med en marginal på 28 miljarder kronor.
Statens resultat- och balansräkningar
Resultaträkningen
Årets överskott, dvs. skillnaden mellan intäkter och kostnader i resultaträkningen, uppgår till 127 miljarder kronor, vilket är en ökning med 23 miljarder kronor jämfört med 2006.
Ökningen hänförs i huvudsak till att skatteintäkterna har ökat med 26 miljarder kronor. Skatteintäkterna uppgår därmed till 990 miljarder kronor och utgör 91 procent av totala intäkterna.
Skatt på arbete ökade med 15 miljarder kronor jämfört med 2006. Ökningen förklaras framför allt av den ökade sysselsättningen och löneutvecklingen. Skatt på kapital ökade med 12 miljarder kronor och skatt på konsumtion och insatsvaror ökade med 23 miljarder kronor, varav 19 miljarder kronor avsåg mervärdesskatt.
Kostnaderna för transfereringar har ökat med 3 miljarder kronor jämfört med 2006. Transfereringar till hushåll har minskat med 3,6 miljarder kronor. Bland transfereringar till hushåll har kostnaderna för arbetsmarknads- politik minskat med 13 miljarder kronor. Transfereringarna till kommuner har ökat, medan transfereringar till företag har lämnats i ungefär samma omfattning som föregående år och transfereringar till utlandet minskat något.
Kostnaderna för statens egen verksamhet har minskat med 7 miljarder kronor. Kostnader för personal minskade med 6,7 miljarder kronor, främst till följd av att kostnaderna för försäkringstekniska avsättningar avseende statens tjänstepensioner var högre föregående år.
Resultat från andelar i dotter- och intresseföretag har påverkat utfallet positivt med 46,8 miljarder kronor, vilket motsvarar en minskning med 1,6 miljarder kronor jämfört med 2006. De större förändringarna avser förbättrade resultat främst för Vattenfall AB med 1,0 miljarder kronor och Civitas Holding AB med 1,2 miljarder kronor. Försämrat resultat
återfinns hos |
Akademiska Hus |
AB med |
||
1,8 miljarder kronor |
till följd |
av |
minskat |
|
marknadsvärde |
för |
fastigheterna |
samt |
TeliaSonera på grund av minskat resultatandel som en effekt av statens försäljning av aktier.
Nettokostnaden för förvaltningen av statsskulden uppgick till 54 miljarder kronor.
Det motsvarar en kostnadsökning |
med |
26 miljarder kronor jämfört med 2006. |
Detta |
beror framför allt på att orealiserade valuta- kursförändringar gick i motsatt riktning jämfört med föregående år. Övriga finansiella intäkter ökade med 9,6 miljarder kronor jämfört med 2006. Orsaken är främst reavinster från försäljning av aktier i TeliaSonera på cirka 11 miljarder kronor.
8
Balansräkningen
Statens nettoförmögenhet, dvs. skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde (motsvarande eget kapital i ett företag), är negativ och uppgår till
Den konsoliderade statsskulden minskade med 105 miljarder kronor till 1 115 miljarder kronor.
Som framgår av tabellen ovan uppgår stats- skulden 2007 till 36,3 procent av BNP. Lånen i svenska kronor har minskat med 72 miljarder kronor och lånen i utländsk valuta har minskat med 33 miljarder kronor.
Statsbudgetens utfall
Inkomster
Statsbudgetens inkomster uppgick till 864 miljarder kronor 2007, varav skatter m.m. utgjorde 816 miljarder kronor och övriga inkomster 48 miljarder kronor. Jämfört med den
justerade |
statsbudgeten |
blev |
inkomsterna |
|
10 miljarder |
kronor |
högre. |
Skatter m.m. blev |
|
31 miljarder |
kronor |
högre |
än |
beräknat och |
övriga inkomster 21 miljarder kronor lägre än beräknat.
Statens skatteintäkter beräknas uppgå till 819 miljarder kronor, vilket är 41 miljarder kronor högre än justerad statsbudget. De största skillnaderna finns under skatt på kapital från hushåll med 24 miljarder kronor och företags- vinster med 10 miljarder kronor.
Utgifter
Statsbudgetens utgifter m.m. uppgick till 761 miljarder kronor 2007, vilket är 30 miljarder kronor lägre än den beräkning som redovisades i statsbudgeten för 2007. På tilläggsbudget anvisades 13 miljarder kronor, varav 10 miljarder kronor avsåg amortering av infrastrukturlån. I förhållande till det som totalt anvisades på stats- budget och tilläggsbudget blev utgifterna 43 miljarder kronor lägre.
Skillnaden mellan utfall och ursprunglig stats- budget beror främst på minskade utgifter för arbetsmarknadsområdet med 9 miljarder kronor
Skr. 2007/08:101
och att Riksgäldskontorets nettoutlåning har varit 19 miljarder kronor lägre än i budgeten.
Statliga garantier och krediter
Statliga garantiåtaganden ökade med 43 miljarder kronor jämfört med 2006 och uppgick vid utgången av 2007 till 799 miljarder kronor. I förhållande till BNP har de statliga garanti- åtagandenas andel varit oförändrade jämfört med 2006.
De statliga subventionerna av garantiverksam- heten via statsbudgeten uppgick till 0,2 miljarder kronor avseende främst Öresundsbron.
Statens externa utlåning med kreditrisk uppgick vid utgången av 2007 till drygt 198 miljarder kronor, varav 178 miljarder kronor avser studielån. Drygt 30 miljarder kronor av utlåningen bedöms som osäkra fordringar.
Avgifter till och bidrag från EU
Sveriges kostnader för
Kassamässigt (enligt statsbudgeten) är Sveriges avgift till EU både för 2006 och 2007 densamma som kostnaden för avgiften i resultat- räkningen (25,9 respektive 26,6 miljarder kronor).
Statliga sektorns tillgångar och skulder
Utöver de myndigheter som konsolideras i statens resultat- och balansräkningar, innefattar sammanställningen över den s.k. statliga sektorn även
9
Skr. 2007/08:101
Vid utgången av 2007 var den statliga sektorns samlade tillgångar 3 110 miljarder kronor. Sammantaget innebär det en ökning av tillgångarna med 193 miljarder kronor jämfört med 2006.
De samlade skulderna uppgick till 2 648 miljarder kronor 2007, vilket motsvarar en ökning med 19 miljarder kronor. Sammantaget uppgick den statliga sektorns eget kapital, dvs. skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas
bokförda värde, efter |
elimineringar, |
till |
462 miljarder kronor, |
en ökning |
med |
174 miljarder kronor jämfört med 2006. |
|
Statens ägande avseende andelar i de statliga bolagens tillgångar uppgick till 1 331 miljarder kronor, en ökning med 118 miljarder kronor jämfört med 2006. Statens andel av bolagens skulder ökade med 102 miljarder kronor till sammanlagt 1 010 miljarder kronor. Det egna kapitalet uppgår därmed till 321 miljarder kronor.
10
Skr. 2007/08:101
Innehållsförteckning
Sammanfattning………………………………..……………………………………7
11
Skr. 2007/08:101
12
13
Skr. 2007/08:101
Tabellförteckning
14
15
Skr. 2007/08:101
16
Skr. 2007/08:101
Diagramförteckning
17
1
Årsredovisning för staten 2007
Skr. 2007/08:101
1 Årsredovisning för staten 2007
Enligt 38 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten (budgetlagen) ska regeringen så snart som möj- ligt, senast nio månader efter budgetårets ut- gång, lämna en årsredovisning för staten till riks- dagen. Efter önskemål från riksdagen lämnas årsredovisningen i anslutning till den ekonomis- ka vårpropositionen.
Årsredovisningen ska enligt 38 § budgetlagen innehålla resultaträkning, balansräkning och fi- nansieringsanalys samt det slutliga utfallet på statsbudgetens inkomsttitlar och anslag.
I 44 § budgetlagen anges vidare att regeringen är redovisningsskyldig inför riksdagen för sta- tens medel och övriga tillgångar som står till re- geringens disposition. Redovisningsskyldigheten omfattar även den verksamhet som bedrivs av staten samt statens skulder och övriga ekono- miska förpliktelser.
Regeringen beslutar årligen om avgränsningen av staten och former för uppställning av resultat- och balansräkning samt finansieringsanalys. Detta skedde senast den 6 december 2007 (dnr Fi2007/9580).
Den konsoliderade redovisningen i årsredo- visningen omfattar myndigheterna, inklusive af- färsverken, under riksdagen och regeringen med undantag för Riksbanken,
Redovisningen omfattar all verksamhet i de ingående organisationerna oavsett finansiering och baseras på information som de statliga myn- digheterna och affärsverken lämnar till statsre- dovisningen och information som presenteras i myndigheternas årsredovisningar. I fall där in- formationen inte varit tillräcklig har komplette- rande information inhämtats.
Redovisningen utgår från vedertagna redovis- nings- och värderingsprinciper som i så stor ut- sträckning som möjligt hålls oförändrade över tiden. En utveckling av den statliga redovis- ningen sker dock fortlöpande. Under de drygt tio år som årsredovisning för staten tagits fram har redovisningsprinciperna i ökad grad tydlig- gjorts, bl.a. genom att tillgångar i ökad utsträck- ning invärderats och redovisats samt att redovis- ning enligt bokföringsmässiga principer vidareutvecklats. Gällande principer och förut- sättningar beskrivs i avsnittet Redovisnings- principer och tilläggsupplysningar.
Resultaträkningen ger underlag för bedöm- ning av statens samlade inflöde och förbrukning av resurser. Värdet av statens tillgångar och skulder per den 31 december 2007 redovisas i balansräkningen. Finansieringsanalysen visar statens betalningsflöden. I skrivelsen jämförs utfallet för 2007 i resultat- och balansräkning- arna samt finansieringsanalysen med utfallet för 2006.
Statsbudgeten omfattar samtliga inkomster och utgifter som påverkar statens lånebehov. I skrivelsen jämförs och kommenteras statsbud- getens utfall för 2007 dels med de budgeterade inkomsterna och utgifterna i budgetpropositio- nen för 2007, dels med utfallet för 2006.
Ekonomistyrningsverket, Riksgäldskontoret och Försäkringskassan har lämnat underlag till denna skrivelse (dnr Fi2008/2114).
En samlad bild av statens ekonomi
Den årliga skrivelsen Årsredovisning för staten syftar till att ge en samlad bild av hur statens fi- nansiella resultat och ekonomiska ställning ut-
21
Skr. 2007/08:101
vecklats. Utöver den redovisning som krävs en- ligt budgetlagen redovisar regeringen därför fler aspekter av det ekonomiska utfallet för 2007.
De budgetpolitiska målen följs upp och en översiktlig redovisning av utvecklingen av sta- tens ekonomi lämnas för den senaste femårs- perioden. Vidare lämnas en redovisning av stat- liga garantier och krediter, en fördjupad redovis- ning av
Riksrevisionens iakttagelser i revisionsberät- telser över myndigheternas årsredovisningar avseende 2007 samt en redogörelse för revisio- nen av
i gemenskapen. Nationalräkenskapernas av- gränsning skiljer sig från de ovan nämnda bland annat genom att affärsverken inte ingår i dess av- gränsning av staten.
Förändringar i årets skrivelse
I årets skrivelse lämnas, med anledning av bl.a. Finansutskottets betänkande Årsredovisning för staten (2006/07:FiU19), femårsinformation om oförbrukade bidrag och anslagsbehållningar, ut- ökad information av den realekonomiska fördel- ningen av statsbudgeten, samt en utfallsredo- visning av beställningsbemyndiganden.
Olika avgränsningar av staten
Statens ekonomiska utfall redovisas utifrån olika utgångspunkter beroende på att informationen har olika syften. Avgränsningen av staten kan därmed variera. Ett annat skäl till skillnader mel- lan olika redovisningar är att olika principer till- lämpas i räkenskaperna och i statsbudgeten. Be- roende på utgångspunkt kan en enskild ekonomisk händelse få delvis olika konsekvenser och utfallet kan därmed skilja sig åt mellan redo- visningarna.
Den särskilda sammanställningen av verksam- heter som staten har ett väsentligt inflytande över omfattar en vidare definition av staten än de konsoliderade resultat- och balansräkningarna och statsbudgeten (se ovan). Syftet med den re- dovisningen är att ge en samlad och översiktlig bild av samtliga verksamheter där staten har ett väsentligt inflytande och samtidigt en bild av statens samlade tillgångar och skulder. I fråga om bolag, banker och finansinstitut har väsent- ligt inflytande definierats som att staten har en ägarandel på minst 20 procent i de aktuella orga- nisationerna.
Informationen om det ekonomiska utfallet i staten utgör även underlag för nationalräkenska- perna som är en statistisk sammanställning i kontoform över den samlade svenska ekonomin. Nationalräkenskapernas avgränsning av staten utgår från definitioner etc. som följer rekom- mendationer från Förenta Nationerna samt EU:s förordning (EG nr 2223/96) om det euro- peiska national- och regionalräkenskapssystemet
Kvalitetsgranskning
En granskning av kvaliteten i årsredovisningen för staten sker främst genom Riksrevisionens år- liga revision av myndigheterna och deras års- redovisningar, vilka ligger till grund för bl.a. de delar av skrivelsen som regleras i budgetlagen, dvs. resultat- och balansräkningarna, finansie- ringsanalysen samt statsbudgetens utfall.
En kvalitetskontroll sker även genom etable- rade kvalitetssäkringsrutiner i samband med Ekonomistyrningsverkets konsolideringsarbete och genom Finansdepartementets arbete med att producera skrivelsen. Kvalitetssäkringen inne- fattar bl.a. kontroller av att myndigheternas rapporterade finansiella information överens- stämmer med deras respektive årsredovisningar, formella kontroller, rimlighetskontroller samt analys av poster.
Granskning av årsredovisningen för staten 2006
Enligt 3 § lagen (2002:1022) om revision av stat- lig verksamhet m.m. granskas årsredovisningen för staten av Riksrevisionen. Granskningen om- fattar den del av årsredovisningen som regleras i 38 § budgetlagen, dvs. resultat- och balansräk- ningarna, finansieringsanalysen och statsbud- getens utfall. Riksrevisionens bedömning av- seende Årsredovisningen för staten 2006 var att redovisningen i allt väsentligt var rättvisande (redogörelse 2006/07:RRS20).
22
2
Uppföljning av de budgetpolitiska målen
Skr. 2007/08:101
2 Uppföljning av de budgetpolitiska målen
I detta kapitel redovisas uppföljningen av de budgetpolitiska målen för 2007, den offentliga sektorns finansiella sparande och utgiftstaket för staten.
2.1Den offentliga sektorns finansiella sparande
Det finansiella sparandet för den offentliga sek- torn är resultatet av samtliga transaktioner som påverkar den offentliga sektorns finansiella net- toförmögenhet. Finansiella transaktioner som köp och försäljning av aktier och andra finansi- ella tillgångar påverkar således inte det finansiella sparandet. Detsamma gäller värdeförändringar på tillgångar och skulder. Målet för det finansi- ella sparandet omfattar hela den offentliga sek- torn, vilket inkluderar staten, ålderspensionssy- stemet samt den kommunala sektorn. Affärsverken ingår enligt nationalräkenskapernas definition inte i den statliga sektorn utan räknas till företagssektorn.
Definitionen av överskottsmålet
FramT till och med förra årets årsredovisning för staten uppgick överskottsmålet till 2 procent av bruttonationalprodukten (BNP) över en kon- junkturcykel. År 1997T beslutadeT EU:s statistik- organ Eurostat att det nya svenska pensionssy- stemet i sin helhet skulle klassificeras till den offentliga sektorn. År 2004 ändrade Eurostat sitt beslut, vilket innebar att premiepensionssyste- met från och med 2007 inte längre skulle räknas in i det offentliga sparandet. För svensk del har detta inneburit att den offentliga sektorns finan-
siella sparande reduceras med cirka 1 procent av BNP. Målet för det offentliga sparandet justera- des i och med denna statistikomläggning från 2 procent till 1 procent av BNP.
Utvärdering av överskottsmålet – flera indikatorer på måluppfyllelse
Det offentliga sparandet 2007 uppgick till 105 miljarder kronor, motsvarande 3,4 procent av BNP. Det ackumulerade sparandet
Sedan en tid tillbaka används också ett
Överskottsmålet överträffades med god marginal enligt alla de indikatorer för måluppfyllelse som används.
Årligt mål för det finansiella sparandet 2007
Riksdagen fastställde i samband med budgetpropositionen för 2007 att överskottet
25
Skr. 2007/08:101
2007 skulle uppgå till 1,0 procent av BNP, inklusive premiepensionssparandet. Överskottet bedömdes bli 2,3 procent av BNP och BNP bedömdes öka med 3,3 procent (3,4 procent kalenderkorrigerat). Utfallet för 2007 på 3,4 procent av BNP, exklusive premiepensions- sparandet, överskrider med god marginal det uppsatta målet. Överskridandet av målet blir ännu större om man beaktar att det årliga målet för 2007 formulerades då sparandet i premiepensionssystemet alltjämt beräknades som en del av offentlig sektor.
Skillnaden mellan utfallet och det beräknade offentliga sparandet i budgetpropositionen för 2007 uppgår till 35 miljarder kronor, vilket beror på dels ökade inkomster, dels minskade utgifter.
Tabell 2.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande
Miljarder kronor
|
Utfall |
|
|
Utfall |
Utfall- |
|
2006 |
BP2007 |
|
2007 |
BP2007 |
Inkomster |
1 560 |
1 612 |
|
1 640 |
27 |
|
|
|
|
|
|
varav skatter och |
|
|
|
|
|
avgifter |
1 412 |
1 440 |
|
1 471 |
31 |
|
|
|
|
|
|
Utgifter |
1 496 |
1 542 |
|
1 535 |
|
|
|
|
|
|
|
Finansiellt sparande |
63 |
1 |
|
105 |
35 |
70P |
P |
||||
|
|
|
|
|
|
Procent av BNP |
2,2 |
1 |
|
3,4 |
1,1 |
2,3P |
P |
Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med sum- man.
1P Premiepensionssystemets sparande svarar för cirka 30 miljarder kronor eller cirka 1,0 procent av BNP. Denna ingick i prognosen för det offentliga sparandet i BP2007, men är utfallsmässigt förd till hushållssektorn.
Som framgår av tabell 2.2 uppvisade samtliga del- sektorer i den offentliga sektorn överskott 2007. Statens finansiella sparande uppgick till 68 miljarder kronor, vilket är 65 miljarder kronor mer än vad som bedömdes i budgetpropositio-
nen för 2007. Av |
dessa |
65 miljarder härrör |
27 miljarder från |
en |
lägre inomoffentlig |
transferering från staten till ålderspensions- systemet. De statliga transfereringarna till hushållen blev 10 miljarder kronor lägre än vad som prognostiserades i budgetpropositionen för
Tabell 2.3 Utgiftstak för staten
Miljarder kronor
1997 1998 1999 2000
2007. Den främsta förklaringen bakom det starka sparandet i staten återfinns emellertid på skattesidan där såväl hushållsskatter som företagsskatter blev högre än beräknat.
Tabell 2.2 Det finansiella sparandet i delsektorerna
Miljarder kronor
|
Utfall |
|
|
Utfall |
Utfall- |
|
2006 |
BP2007 |
|
2007 |
BP2007 |
Staten |
25 |
3 |
|
68 |
65 |
|
|
|
|
|
|
Ålderspensionssystemet |
30 |
1 |
|
33 |
|
52P |
P |
||||
|
|
|
|
|
|
Kommunala sektorn |
9 |
15 |
|
4 |
|
|
|
|
|
|
|
Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med sum- man.
1P Premiepensionssystemets sparande svarar för cirka 30 miljarder kronor eller cirka 1,0 procent av BNP. Denna ingick i prognosen för ålderspensionssystemets sparande i BP2007, men är utfallsmässigt förd till hushållssektorn.
I 2007 års ekonomiska vårproposition anförde regeringen att årliga mål för den offentliga sektorns finansiella sparande inte kommer att föreslås framgent.
2.2Utgiftstak för staten
Utgiftstaket för staten infördes budgetåret 1997 och fastställda tak har klarats samtliga år (se ta- bell 2.3). Utgiftstakets främsta uppgift är att ge förutsättningar för att uppnå överskottsmålet, dvs. att skapa förutsättningar för långsiktigt ut- hålliga finanser. Utgiftstaket för staten utgör ett viktigt budgetpolitiskt åtagande som främjar budgetdisciplinen och stärker trovärdigheten i den ekonomiska politiken genom att förhindra att tillfälliga inkomster används för att finansiera varaktiga utgifter. Utgiftstaket understryker även behovet av prioriteringar mellan olika ut- gifter och förebygger en utveckling där skatte- uttaget stegvis måste höjas till följd av bristfällig utgiftskontroll. Utgiftstak ger dessutom en fast utgångspunkt i den statliga budgetprocessen genom att fokus från början sätts på helheten, det vill säga de totala takbegränsade utgifterna.
2001 |
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
Utgiftstaket, ursprungligt fast- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ställd nivå |
723 |
720 |
735 |
744 |
770 |
810 |
847 |
877 |
894 |
931 |
949 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tekniska justeringar |
- |
- |
18 |
21 |
21 |
2 |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgiftstak, slutligt fastställt |
723 |
720 |
753 |
765 |
791 |
812 |
822 |
858 |
870 |
907 |
938 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Takbegränsade utgifter |
698,9 |
718,0 |
751,5 |
760,0 |
786,3 |
811,6 |
819,1 |
855,6 |
864,3 |
895,2 |
910,1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Budgeteringsmarginal |
24,1 |
2,0 |
1,5 |
5,0 |
4,7 |
0,4 |
2,9 |
2,4 |
5,7 |
11,8 |
27,9 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
26
Skr. 2007/08:101
De takbegränsade utgifterna omfattar 26 utgifts- områden
I budgetpropositionen för 2006 fastställde
riksdagen utgiftstakets nivå |
för |
2007 till |
949 miljarder kronor. Därefter |
har |
utgiftstaket |
för staten tekniskt justerats i budgetpropositio- nen för 2007 till 938 miljarder kronor, vilket också är den slutligt fastställda nivån. Det ut- giftstak som ursprungligen fastställts skiljer sig åt samtliga år sedan utgiftstaket infördes, för- utom de två första åren 1997 och 1998. Juster- ingar av teknisk natur sker när reformer genomförs som inte har någon direkt nettoef- fekt på den konsoliderade offentliga sektorns utgifter eller finansiella sparande, men som ändå påverkar storleken på de takbegränsade utgif- terna. Tekniska justeringar syftar till att utgifts- taket ska utgöra en lika stram begränsning för de offentliga utgifterna efter justeringen som före de förändringar som föranleder justeringen. I enlighet med tidigare praxis har utgiftstaket, ef- ter respektive justering, avrundats till hela mil- jarder kronor.
Enligt statsbudgetens utfall uppgick de utgif- ter som omfattas av utgiftstaket 2007 till 910,1 miljarder kronor. Därmed klarades utgifts- taket med en marginal på 27,9 miljarder kronor, vilket är den största budgeteringsmarginalen ut- fallsmässigt sedan utgiftstaket för staten infördes 1997.
Tabell 2.4 Tekniska justeringar av utgiftstaket för staten 2007
Miljarder kronor
|
2007 |
Ursprungligt fastställt utgiftstak (BP 2006) |
949 |
|
|
Beslutad sänkning av utgiftstaket |
|
|
|
Slutligt utgiftstak |
938 |
|
|
De takbegränsade utgifterna blev 12 miljarder kronor lägre än den av riksdagen antagna stats- budgeten för 2007. Detta förklaras främst av lägre utgifter inom följande utgiftsområden:
Utgiftsområde |
Mdkr |
|
10 |
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp |
|
13 |
Arbetsmarknad |
|
16 |
Utbildning och universitetsforskning |
|
23 |
Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande när- |
|
|
ingar |
|
27 |
Avgiften till Europeiska gemenskapen |
Inom några områden blev utgifterna högre än beräknat i statsbudgeten för 2007:
Utgiftsområde |
Mdkr |
|
6 |
Försvar samt beredskap mot sårbarhet |
2,4 |
22 |
Kommunikationer |
10,4 |
Utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten uppgick till 188,2 miljarder kronor, vilket är 1,2 miljarder kronor lägre än den beräkning som redovisades i statsbudgeten för 2007. I kapitel 5 Statsbudgetens utfall redo- visas skillnader mellan utfall och budgeterade be- lopp för utgiftsområden och vissa anslag.
Tabell 2.5 Takbegränsade utgifter
Miljarder kronor
|
Utfall |
SB |
|
Utfall |
|
|
2006 |
1 |
|
2007 |
2007 |
|
2007P |
P |
|||
|
|
|
|
|
|
Utgifter exkl. |
|
|
|
|
|
statsskuldsräntor |
716,1 |
732,8 |
|
721,9 |
|
|
|
|
|
|
|
Ålderspensionssystemet vid |
|
|
|
|
|
sidan av statsbudgeten |
179,1 |
189,4 |
|
188,2 |
|
|
|
|
|
|
|
Takbegränsade utgifter |
895,2 |
922,2 |
|
910,1 |
|
|
|
|
|
|
|
Budgeteringsmarginal |
11,8 |
15,8 |
|
27,9 |
12,0 |
|
|
|
|
|
|
Utgiftstak för staten |
907 |
938 |
|
938 |
|
|
|
|
|
|
|
Anm.: SB 2007= Statsbudget för 2007
1P P Den av riksdagen fastställda statsbudgeten för 2007, dvs. exkl. riksdagens beslut med anledning av tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition och budgetpropositionen för 2008.
27
3
Utvecklingen av statens ekonomi
Skr. 2007/08:101
3 Utvecklingen av statens ekonomi
I detta kapitel redovisas inledningsvis en fem- årsöversikt över statsbudgetens utveckling. Därefter redovisas utvecklingen av vissa nyckel- uppgifter hämtade ur statens resultat- och balansräkning. Avslutningsvis lämnas en redo- visning av oförbrukade bidrag för perioden
3.1Statsbudgetens utveckling
3.1.1Statsbudgetens saldo
Statsbudgetens saldo överensstämmer sedan 1997 med statens lånebehov. Ett budgetöver- skott innebär följaktligen ett lika stort negativt lånebehov, vilket medför att staten har möjlighet att amortera på statsskulden.
Tabell 3.1 Statsbudgetens utfall
Miljarder kronor
|
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
Inkomster |
661,7 |
694,4 |
745,8 |
810,3 |
863,7 |
|
|
|
|
|
|
Skatter m.m. |
637,9 |
672,4 |
743,1 |
806,3 |
815,6 |
|
|
|
|
|
|
Övriga inkomster |
23,8 |
22,1 |
2,7 |
4,0 |
48,1 |
|
|
|
|
|
|
Utgifter m.m. |
708,3 |
745,0 |
731,8 |
791,9 |
760,5 |
|
|
|
|
|
|
UO |
661,3 |
688,0 |
692,3 |
716,1 |
721,9 |
|
|
|
|
|
|
Statsskuldsräntor |
|
|
|
|
|
UO 26 |
42,2 |
52,7 |
32,7 |
49,5 |
47,3 |
|
|
|
|
|
|
Kassamässig |
|
|
|
|
|
korrigering |
|||||
|
|
|
|
|
|
Riksgäldskontorets |
|
|
|
|
|
nettoutlåning |
12,1 |
10,3 |
10,1 |
27,5 |
|
|
|
|
|
|
|
Budgetsaldo |
14,1 |
18,4 |
103,2 |
||
|
|
|
|
|
|
Under 2003 och 2004 uppgick budgetunder- skottet till 47 respektive 51 miljarder kronor. Underskottet för dessa år förklaras i huvudsak av minskade skatteinkomster, samtidigt som utgifterna ökade under denna period främst inom ohälsorelaterade utgiftsområden och för statsskuldsräntor.
År 2005 uppvisade statsbudgeten ett över- skott på 14 miljarder kronor. Det förklaras i huvudsak av ökade skatteinkomster och mins- kade utgifter för statsskuldsräntor. Överskottet ökade under 2006 till 18 miljarder kronor, vilket förklaras av ökade skatteinkomster.
Statsbudgetens saldo 2007 uppgick till 103 miljarder kronor, vilket är en kraftig ökning jämfört med 2006. Överskottet förklaras främst av att övriga inkomster, exempelvis utdelningar från statligt aktieinnehav, ökade och att Riks- gäldskontorets nettoutlåning minskade.
3.1.2Statsbudgetens inkomster
Statens totala inkomster
Sedan 2003 har inkomsterna stigit med drygt 200 miljarder kronor eller 30 procent. De stora variationerna över åren är endast till en liten del en återspegling av makroekonomiska för- ändringar. Framförallt beror de på regel- ändringar, händelser av engångskaraktär samt periodiseringar. I tabell 3.2 redovisas statens totala inkomster för åren
31
Skr. 2007/08:101
Tabell 3.2 Statens totala inkomster
Miljarder kronor
Inkomstår |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
|
|
Statens skatteintäkter |
660,9 |
704,5 |
759,1 |
799,5 |
819,3 |
|
Periodiseringar |
6,8 |
||||
1000 |
Skatter m.m. |
637,9 |
672,4 |
743,1 |
806,3 |
815,6 |
2000 |
Inkomster av statens verksamhet |
24,1 |
29,2 |
27,5 |
43,4 |
66,5 |
3000 |
Inkomster av försåld egendom |
0,0 |
0,1 |
6,7 |
0,1 |
18,0 |
4000 |
Återbetalning av lån |
2,5 |
2,4 |
2,3 |
2,1 |
2,0 |
5000 |
Kalkylmässiga inkomster |
9,5 |
8,3 |
8,8 |
7,8 |
8,2 |
6000 |
Bidrag från EU |
12,0 |
11,6 |
12,6 |
12,4 |
13,0 |
7000 |
Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet |
|||||
8000 |
Utgifter som ges som krediteringar på skattekontot |
|||||
Statens övriga inkomster |
23,8 |
22,1 |
2,7 |
4,0 |
48,1 |
|
Statsbudgetens inkomster |
661,7 |
694,4 |
745,8 |
810,3 |
863,7 |
|
|
|
|
|
|
|
|
statens skatteinkomster. Skillnaden beror på att statens skatteintäkter redovisas periodiserat och har en direkt koppling till det aktuella årets skatteregler och makroekonomiska förutsätt- ningar, medan statens skatteinkomster redovisas kassamässigt och i stället avser de skatter som debiteras eller betalas ett visst inkomstår.
Statens övriga inkomster
Statens övriga inkomster, dvs. statens totala inkomster exklusive statens skatteinkomster, varierar kraftigt under perioden. I huvudsak för- klaras variationen av tre typer av händelser under inkomsttyperna 2000, 3000 respektive 7000.
Under Inkomster av statens verksamhet (inkomsttyp 2000) redovisas aktieutdelningar. Dessa dubblerades nästan 2006, bl.a. beroende på en extrautdelning från TeliaSonera AB. Utdel- ningarna ökade ytterligare under 2007, även detta år till stor del beroende på utdelningar av engångskaraktär.
Under Inkomster av försåld egendom (in- komsttyp 3000) redovisas 2005 försäljnings- inkomster från försäljningen av aktier i Telia- Sonera AB och Nordea Bank AB motsvarande 7 miljarder kronor. Under 2007 såldes ytterligare aktier i TeliaSonera AB, vilket ökade in- komsterna med 18 miljarder kronor.
Under Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet (inkomsttyp 7000) redovisades kommunala utjämningsavgifter t.o.m. 2004. Fr.o.m. 2005 redovisas utjämningsavgifterna
utanför statsbudgeten, vilket minskar intäkterna med 26 miljarder kronor.
Den offentliga sektorns skatteintäkter
I tabell 3.3 redovisas den offentliga sektorns skatteintäkter. Här ingår även kommunalskatter samt avgifter till pensionssystemet, vilka inte är statliga intäkter och för vilka det görs avdrag i slutet av tabellen. Den offentliga sektorns skatteintäkter 2007 var 258 miljarder kronor högre än vad de var 2003. Detta motsvarar en genomsnittlig årlig utvecklingstakt om 5 pro- cent. Utvecklingen har påverkats mycket av regeländringar. Dessa har under perioden 2004– 2007 minskat skatteintäkterna med cirka 60 mil- jarder kronor. Justerat för regeländringar har skatteintäkterna en årlig utvecklingstakt om 6 procent.
Förändringar under skatt på arbete
Under åren 2005 och 2006 genomfördes de två sista stegen av den s.k. reduktionen för den allmänna pensionsavgiften. Detta ökade skatte- reduktionerna och minskade skatteintäkterna med cirka 10 miljarder kronor respektive år. Sammantaget gav reformen full reduktion för den allmänna pensionsavgiften. Samtidigt har avdragen för den allmänna pensionsavgiften avskaffats, vilket ökat de kommunala skatte- intäkterna med cirka 3 miljarder kronor respek- tive år.
32
Skr. 2007/08:101
Införandet av jobbskatteavdraget 2007 ökade skattereduktionerna med ytterligare 40 miljarder kronor. Avskaffandet av skattereduktionerna för fackföreningsavgift och avgift till arbetslöshets- kassa samma år verkar i motsatt riktning och minskar skattereduktionerna med 4 miljarder kronor.
Tillsammans förklarar dessa regeländringar den relativt höga utvecklingstakten för den kom- munala skatten och den relativt låga utvecklings- takten för statliga intäkter från skatt på arbete.
Förändringar under skatt på kapital
Den höga utvecklingen av bolagsskatten 2004 och 2005 beror på bolagens starka resultat, men även på att periodiseringsfonderna räntebelagts från och med 2005 och att många bolag till följd därav valt att lösa upp samtliga periodiserings- fonder. Räntebeläggningen av periodiserings- fonderna har därmed fått som effekt att skatteintäkterna tidigarelagts, vilket till viss del förklarar den svagare utvecklingen av bolags- skatten senare år. Räntebeläggningen bedöms ökat bolagskatten med 10 miljarder kronor 2004 respektive 4 miljarder kronor 2005. År 2006 minskade räntebeläggningen intäkterna med cirka 11 miljarder kronor.
År 2006 infördes en begränsningsregel för fastighetsskatteuttaget på markvärdet. Den med- för att skatteintäkterna från fastighetsskatten minskar något mellan 2005 och 2006, trots den allmänna fastighetstaxeringen för småhus samt ett högre skatteuttag på vattenkraft.
Utvecklingen av förmögenhetsskatten för- klaras av att fribeloppen höjdes både 2005 och 2006. År 2007 avskaffades förmögenhetsskatten. Arvs- och gåvoskatten avskaffades 2005.
Förändringar under skatt på konsumtion och insatsvaror
Ökningen för skatt på energi och miljö förklaras till fullo ut av skattesatsjusteringar. Även större delen av utvecklingen för skatt på vägtrafik förklaras av regeländringar. Skattesatshöjningar, införandet och återinförandet av trängselskatt i Stockholms innerstad samt införandet av skatt på trafikförsäkringspremie har ökat intäkterna med sammanlagt cirka 4 miljarder under per- ioden. Likaså för tobaksskatten beror ökningen på regeländringar, i huvudsak de skattesats- höjningar som genomfördes 2007, vilka ökade intäkterna med 2 miljarder kronor.
33
Skr. 2007/08:101
Tabell 3.3 Den offentliga sektorns skatteintäkter
Miljarder kronor
Inkomstår |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
Skatt på arbete |
782,9 |
806,9 |
829,6 |
857,2 |
872,1 |
Direkta skatter |
449,5 |
465,6 |
476,9 |
490,1 |
480,6 |
Kommunal skatt |
403,1 |
419,8 |
435,6 |
454,1 |
477,7 |
Statlig skatt |
32,7 |
34,0 |
38,3 |
41,0 |
44,9 |
Allmän pensionsavgift |
70,3 |
72,1 |
74,2 |
77,3 |
81,2 |
Skattereduktioner m.m. |
|||||
Artistskatt |
0,1 |
0,1 |
0,1 |
0,1 |
0,1 |
Indirekta skatter |
333,5 |
341,4 |
352,8 |
367,0 |
391,5 |
Arbetsgivaravgifter |
321,9 |
329,0 |
341,1 |
357,0 |
383,0 |
Egenavgifter |
9,0 |
9,3 |
10,1 |
10,9 |
11,8 |
Särskild löneskatt |
27,2 |
28,3 |
29,3 |
28,9 |
31,6 |
Nedsättningar |
|||||
Tjänstegruppliv |
1,3 |
1,3 |
1,1 |
1,2 |
0,9 |
Avgifter till premiepensionssystemet |
|||||
|
|
|
|
|
|
Skatt på kapital |
107,5 |
135,9 |
167,9 |
192,2 |
204,0 |
Skatt på kapital, hushåll |
6,8 |
11,9 |
22,9 |
37,4 |
42,5 |
Skatt på företagsvinster |
48,9 |
71,5 |
92,0 |
99,2 |
106,6 |
Avkastningsskatt |
12,7 |
11,3 |
12,0 |
11,1 |
13,0 |
Fastighetsskatt |
24,0 |
24,3 |
25,1 |
25,0 |
26,1 |
Stämpelskatt |
6,0 |
7,1 |
7,8 |
9,5 |
9,4 |
Förmögenhetsskatt |
4,9 |
5,3 |
5,0 |
6,1 |
0,0 |
Kupongskatt m.m. |
1,9 |
1,8 |
1,9 |
3,7 |
6,3 |
Arvs- och gåvoskatt |
2,5 |
2,6 |
1,1 |
0,1 |
0,0 |
|
|
|
|
|
|
Skatt på konsumtion, insatsvaror och import |
327,9 |
337,8 |
357,3 |
375,3 |
398,6 |
Mervärdesskatt |
226,6 |
235,4 |
250,1 |
265,2 |
284,5 |
Tobaksskatt |
8,3 |
8,2 |
8,2 |
8,6 |
9,7 |
Skatt på etylalkohol |
4,7 |
4,1 |
4,1 |
4,2 |
4,2 |
Skatt på vin m.m. |
3,6 |
3,5 |
3,6 |
3,8 |
4,0 |
Skatt på öl |
2,6 |
2,5 |
2,6 |
2,7 |
2,8 |
Energiskatt |
36,4 |
35,1 |
37,8 |
38,2 |
38,2 |
Koldioxidskatt |
23,8 |
26,4 |
25,5 |
24,7 |
25,1 |
Övriga skatter på energi och miljö |
3,7 |
3,5 |
3,3 |
4,7 |
4,7 |
Skatt på vägtrafik |
8,3 |
8,8 |
11,0 |
11,8 |
13,1 |
Skatt på import |
3,5 |
3,9 |
4,7 |
5,2 |
5,8 |
Övriga skatter |
6,3 |
6,4 |
6,4 |
6,3 |
6,4 |
|
|
|
|
|
|
Restförda och övriga skatter |
|||||
Restförda skatter |
|||||
Övriga skatter |
3,4 |
4,1 |
6,3 |
3,3 |
6,3 |
|
|
|
|
|
|
Totala skatteintäkter |
1 215,8 |
1 278,9 |
1 353,5 |
1 422,6 |
1 473,3 |
Avgår, |
|||||
Offentliga sektorns skatteintäkter |
1 206,9 |
1 271,6 |
1 345,7 |
1 413,3 |
1 466,1 |
Avgår, kommunal inkomstskatt |
|||||
Avgår, avgifter till ålderspensionssystemet |
|||||
|
|
|
|
|
|
Statens skatteintäkter |
660,9 |
704,5 |
759,1 |
799,5 |
819,3 |
|
|
|
|
|
|
34
Konjunkturens effekt på statens ekonomi
Sambandet mellan den ekonomiska utvecklingen och skatteintäkterna kan illustreras på ett tydligt sätt genom att skatteintäkterna korrigeras för direkta effekter av regeländringar.
För att tydligt belysa detta samband utvidgas femårsöversikten med ytterligare tre år. I diagrammen 3.1, 3.2, 3.4 samt 3.6 redovisas utvecklingen för de korrigerade skatteintäkterna under perioden
Diagram 3.1 Skatteintäkter
Procentuell utveckling
24% |
|
|
|
|
|
|
|
20% |
|
|
|
|
|
|
|
16% |
|
|
|
|
|
|
|
12% |
|
|
|
|
|
|
|
8% |
|
|
|
|
|
|
|
4% |
|
|
|
|
|
|
|
0% |
|
|
|
|
|
|
|
2000 |
2001 |
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Skatt på arbete |
|
||
|
|
|
|
Skatt på kapital |
|
||
|
|
|
|
Skatt på konsumtion |
|
||
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
Totala skatteintäkter |
|
Skatt på kapital
Diagram 3.2 Skatt på kapital samt totala skatteintäkter
Procentuell utveckling
24% |
|
|
|
|
|
|
|
20% |
|
|
|
|
|
|
|
16% |
|
|
|
|
|
|
|
12% |
|
|
|
|
|
|
|
8% |
|
|
|
|
|
|
|
4% |
|
|
|
|
|
|
|
0% |
|
|
|
|
|
|
|
2000 |
2001 |
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Skatt på kapital |
|
||
|
|
|
|
Totala skatteintäkter |
|
||
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
Intäkter från skatt på kapital reagerar snabbt och kraftigt på det ekonomiska klimatet. Intäkternas låga utvecklingstakt 2001 och 2002 sammanfaller med konjunkturnedgången samma år.
Skr.2007/08:101
Diagram 3.3 Skattebaser för skatt på kapital
Indexerad nivå, 2007=100 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
100 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
80 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
60 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Driftsöverskott |
|
|
|
|
|
||
20 |
|
|
|
|
|
Fastighetspriser |
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Generalindex |
|
|
|
|
|
||
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
94 |
95 |
96 |
97 |
98 |
99 |
00 |
01 |
02 |
03 |
04 |
05 |
06 |
07 |
De viktigaste skattebaserna för skatt på kapital är bolagens vinster samt det samlade värdet av fastigheter och värdepapper. Utvecklingen för dessa baser är relativt volatil, vilket åskådliggörs i diagram 3.3. År 2007 utgör index 100.
Skatt på arbete
Diagram 3.4 Skatt på arbete samt totala skatteintäkter
Procentuell utveckling
10% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Skatt på arbete |
|
|
|
|
8% |
|
|
Totala skatteintäkter |
|
|
||
6% |
|
|
|
|
|
|
|
4% |
|
|
|
|
|
|
|
2% |
|
|
|
|
|
|
|
0% |
|
|
|
|
|
|
|
2000 |
2001 |
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
Intäkter från skatt på arbete reagerar svagare på konjunkturen än intäkter från skatt på kapital. Intäkter från skatt på arbete reagerar, i likhet med arbetsmarknaden, med viss eftersläpning på konjunkturförändringar.
35
Skr. 2007/08:101
Diagram 3.5 Skattebaser för skatt på arbete
Procentuell utveckling
10% |
|
|
|
Förvärvsinkomster |
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Transfereringar |
|
|
|
|
|
|
|
||
8% |
|
|
|
Taxerade inkomster |
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
6% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
94 |
95 |
96 |
97 |
98 |
99 |
00 |
01 |
02 |
03 |
04 |
05 |
06 |
07 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Transfereringar är skattepliktiga och ingår i skattebasen för skatt på arbete. Det gör att variationen mellan skattebasen och konjunk- turen är relativt svag. Vid ökad sjukfrånvaro eller arbetslöshet ersätts förvärvsinkomster med transfereringar. Detta minskar basen för social- avgifter, men basen för inkomstskatt påverkas endast marginellt. Delas basen upp i förvärvs- inkomster och transfereringar syns konjunk- turens påverkan tydligare. Detta illustreras i diagram 3.5 där taxerad inkomst utgör summan av förvärvsinkomster och transfereringar.
Skatt på konsumtion och insatsvaror
Diagram 3.6 Skatt på konsumtion och insatsvaror samt totala skatteintäkter
Procentuell utveckling
10% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Skatt på konsumtion |
|
|
||
8% |
|
|
Totala skatteintäkter |
|
|
||
6% |
|
|
|
|
|
|
|
4% |
|
|
|
|
|
|
|
2% |
|
|
|
|
|
|
|
0% |
|
|
|
|
|
|
|
2000 |
2001 |
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
Intäkterna från skatt på konsumtion har varit jämförelsevis opåverkade av konjunkturen. Medan utvecklingstakten för totala skatte- intäkter var relativt låg under 2002 ökade utvecklingstakten för skatt på konsumtion.
Diagram 3.7 Skattebas för skatt på konsumtion och
insatsvaror
Procentuell utveckling
10% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Hushållens konsumtion |
|
|
|
||||
8% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
94 |
95 |
96 |
97 |
98 |
99 |
00 |
01 |
02 |
03 |
04 |
05 |
06 |
07 |
Diagram 3.7 illustrerar utvecklingen av hus- hållens konsumtionsutgifter, vilka utgör den viktigaste basen för intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror. Konsumtions- utgifternas utveckling har varit relativt jämn under senare år. Detta beror delvis på att konjunkturnedgången
Skattekvoten
Skattekvoten visar förhållandet mellan de totala skatteintäkterna och bruttonationalprodukten (BNP). I tabell 3.4 redovisas skattekvoten i Sverige för perioden
36
År 2006 minskade däremot skattekvoten. Detta beror i huvudsak på det sista steget i den reform som syftade till full reduktion för den allmänna pensionsavgiften. År 2007 minskade skatte- kvoten med ytterligare 1,2 procentenheter beroende på betydande skattesänkningar under året. Jobbskatteavdraget minskade skatte- intäkterna med 40 miljarder kronor, förmögen- hetsskatten slopades och därtill genomfördes lättnader i fastighetsskatteuttaget.
Tabell 3.4 Skattekvoten
Procent av BNP
|
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
|
|
|
|
|
|
Skattekvot |
48,3 |
48,7 |
49,5 |
49,1 |
47,9 |
varav |
|
|
|
|
|
Staten |
26,3 |
26,8 |
27,8 |
27,6 |
26,7 |
Kommunsektorn |
16,0 |
16,0 |
15,9 |
15,7 |
15,5 |
5,7 |
5,6 |
5,5 |
5,5 |
5,5 |
|
EU |
0,4 |
0,3 |
0,3 |
0,3 |
0,2 |
varav |
|
|
|
|
|
Arbete |
31,1 |
30,7 |
30,3 |
29,6 |
28,4 |
Kapital |
4,3 |
5,2 |
6,1 |
6,6 |
6,6 |
Konsumtion m.m. |
13,0 |
12,9 |
13,1 |
12,9 |
13,0 |
Restfört m.m. |
0,0 |
0,0 |
|||
|
|
|
|
|
|
Exkl. skatt på |
|
|
|
|
|
transfereringar |
44,2 |
44,6 |
45,5 |
45,3 |
44,5 |
|
|
|
|
|
|
Anm. Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.
I tabell 3.4 redovisas även skattekvoten exklusive skatt på offentliga transfereringar. En övergång från brutto- till nettoredovisning, dvs. där pen- sioner, sjuk- och föräldrapenning samt ersätt- ningar vid arbetslöshet är skattefria, skulle inte påverka de offentliga finanserna, men skatte- kvoten skulle minska med cirka 4 procent- enheter.
Diagram 3.8 visar utvecklingen av skatte- kvoten mellan 1980 och 2007.
Diagram 3.8 Skattekvot
Procent av BNP
54 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
52 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
50 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
48 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
46 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Skattekvot |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
44 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Skattekvot exkl. skatt på transfereringar |
|
|
|
|
||||||
42 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
80 |
82 |
84 |
86 |
88 |
90 |
92 |
94 |
96 |
98 |
00 |
02 |
04 |
06 |
Skr.2007/08:101
3.1.3Statsbudgetens utgifter
För att möjliggöra jämförelser av statsbudgetens utgifter över tiden redovisas i detta avsnitt utgifterna per utgiftsområde i miljarder kronor och som andel av de totala utgifterna under utgiftstaket (de takbegränsade utgifterna) för perioden
Av tabell 3.5 framgår utgifternas utfall per utgiftsområde åren
Ett exempel på en teknisk justering är den förändring av avdragsrätten för den allmänna pensionsavgiften som genomfördes 2005. För- ändringen beräknades öka de kommunala skatte- intäkterna med 2,9 miljarder kronor 2005 och 3,1 miljarder kronor 2006, vilket medförde att statsbidragen till kommunerna minskade med motsvarande belopp. Effekten på statsbudgeten är därför saldoneutral på kort sikt. Förändringen innebar dock att statsbudgetens utgifter min- skade med 2,9 miljarder kronor respektive 3,1 miljarder kronor under
Då en teknisk förändring skett har tidsserien justerats för åren före ändringens ikraftträdande. Justeringen har gjorts med en lika stor relativ andel av de takbegränsade utgifterna som den som gällde året då ändringen trädde ikraft. Vissa av de justerade beloppen är ungefärliga.
Utgifternas fördelning mellan olika utgifts- områden kan ses som ett uttryck för politiska prioriteringar perioden
37
Skr. 2007/08:101
Under perioden
Utgifterna kan också förändras mellan åren till följd av förändrade volymer inom regelstyrda system. Några av de största volymförändring- arna under perioden
Ett exempel på en engångshändelse som påverkar de takbegränsade utgifterna återfinns under utgiftsområde 22 Kommunikationer i och med att en extra amortering på infrastrukturlån gjordes under 2007.
Nedan kommenteras de utgiftsområden som uppvisar de största förändringarna som andel av takbegränsade utgifter mellan 2003 och 2007.
Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
Som andel av de takbegränsade utgifterna ökade utgifterna med 0,9 procentenheter under perio- den
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Som andel av de takbegränsade utgifterna ökade utgifterna med 0,9 procentenheter under perio- den. Ökningen förklaras främst av ökade utgifter för statlig assistansersättning, men även bidrag till läkemedelsförmåner samt stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken bidrar till utgiftsökningen.
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp
Justerat för tekniska förändringar minskade utgiftsområdets andel av de takbegränsade utgif- terna med 2,2 procentenheter mellan 2003 och 2007. De minskade utgifterna beror främst på ett kontinuerligt minskat antal sjukpenningdagar.
Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Justerat för tekniska förändringar minskade utgiftsområdets andel av de takbegränsade utgif- terna under perioden
centenheter. Minskningen förklaras av lägre utgifter för garantipension och bostadstillägg till pensionärer.
Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad
Som andel av de takbegränsade utgifterna mins- kade utgifterna med 1,4 procentenheter under perioden
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Som andel av de takbegränsade utgifterna ökade utgifterna med 1,9 procentenheter under perio- den
38
Skr.2007/08:101
Tabell 3.5 Statsbudgetens utgifter
Anslagen har fördelats till de utgiftsområden de tillhörde i statsbudgeten för 2007. Utfall som justerats för tekniska förändringar anges i kursiv stil.
|
|
|
|
Andel i procent av de takbegränsade utgifterna |
|
Miljarder kronor |
|
|
|
|
|||||
|
Utgiftsområden |
|
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||
|
1 |
Rikets styrelse |
0,9 |
0,9 |
0,9 |
0,9 |
1,2 |
7,5 |
7,5 |
7,7 |
8,2 |
10,6 |
|
|
|
|
2 |
Samhällsekonomi och finansförvaltning |
1,1 |
1,1 |
1,3 |
1,3 |
1,2 |
9,0 |
9,2 |
11,0 |
11,8 |
11,2 |
|
|
|
|
3 |
Skatt, tull och exekution |
1,0 |
1,0 |
1,0 |
1,0 |
1,1 |
8,3 |
8,6 |
8,6 |
9,0 |
9,7 |
|
|
|
|
4 |
Rättsväsendet |
3,1 |
3,1 |
3,1 |
3,2 |
3,4 |
25,5 |
26,3 |
27,0 |
28,5 |
30,6 |
|
|
|
|
5 |
Internationell samverkan |
0,1 |
0,1 |
0,2 |
0,2 |
0,2 |
1,1 |
1,3 |
1,4 |
1,4 |
1,6 |
|
|
|
|
6 |
Försvar samt beredskap mot sårbarhet |
5,5 |
5,0 |
5,0 |
4,9 |
5,1 |
45,1 |
42,8 |
43,6 |
43,8 |
46,5 |
|
|
|
|
7 |
Internationellt bistånd |
1,9 |
2,3 |
2,6 |
2,9 |
2,8 |
15,9 |
19,9 |
22,3 |
25,9 |
25,4 |
|
|
|
|
8 |
Migration |
0,9 |
0,9 |
0,8 |
0,9 |
0,6 |
7,7 |
7,5 |
6,9 |
7,9 |
5,3 |
|
|
|
|
9 |
Hälsovård, sjukvård och social omsorg |
4,2 |
4,3 |
4,5 |
4,7 |
5,1 |
34,1 |
36,8 |
38,5 |
42,2 |
46,7 |
|
|
|
|
10 |
1 |
14,8 |
14,4 |
14,7 |
14,0 |
13,1 |
121,5 |
122,9 |
127,0 |
125,7 |
119,5 |
|
|
|
|
Ek. trygghet vid sjukdom och handikappP |
|
|
||||||||||||
|
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
1 |
15,3 |
14,9 |
14,7 |
14,0 |
13,1 |
125,5 |
127,1 |
127,0 |
125,7 |
119,5 |
|
|
|
|
Justerat för teknisk förändringP |
|
|
||||||||||||
|
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
11 |
2 |
6,3 |
6,0 |
5,3 |
5,0 |
4,8 |
52,0 |
51,2 |
46,1 |
45,0 |
43,7 |
|
|
|
|
Ekonomisk trygghet vid ålderdomP |
|
|
||||||||||||
|
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
11 |
2 |
5,9 |
5,6 |
4,9 |
5,0 |
4,8 |
48,5 |
47,6 |
42,4 |
45,0 |
43,7 |
|
|
|
|
Justerat för teknisk förändringP |
|
|
||||||||||||
|
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
12 |
Ekonomisk trygghet för familjer och barn |
6,4 |
6,3 |
6,4 |
6,7 |
6,8 |
52,2 |
53,9 |
55,5 |
60,1 |
61,6 |
|
|
|
|
13 |
Arbetsmarknad |
7,8 |
7,9 |
8,0 |
7,6 |
6,4 |
64,2 |
67,5 |
69,6 |
68,3 |
58,0 |
|
|
|
|
14 |
Arbetsliv |
0,1 |
0,1 |
0,1 |
0,1 |
0,1 |
1,1 |
1,1 |
1,2 |
1,2 |
1,1 |
|
|
|
|
15 |
Studiestöd |
2,4 |
2,4 |
2,3 |
2,2 |
2,1 |
19,9 |
20,8 |
19,8 |
20,1 |
19,3 |
|
|
|
|
16 |
3 |
5,1 |
5,1 |
5,1 |
5,2 |
4,6 |
42,0 |
44,0 |
43,7 |
46,5 |
42,2 |
|
|
|
|
Utbildning och universitetsforskningP |
|
|
||||||||||||
|
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
16 |
3 |
4,2 |
4,2 |
4,4 |
4,7 |
4,6 |
34,2 |
35,8 |
38,3 |
41,8 |
42,2 |
|
|
|
|
Justerat för teknisk förändringP |
|
|
||||||||||||
|
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
17 |
Kultur, medier, trossamfund och fritid |
1,0 |
1,0 |
1,0 |
1,1 |
1,1 |
8,4 |
8,7 |
9,0 |
9,6 |
10,1 |
|
|
|
|
18 |
Samhällsplanering, bostadsförsörjning, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
byggande samt konsumentpolitik |
1,1 |
1,0 |
1,0 |
1,0 |
0,6 |
8,8 |
8,7 |
8,7 |
8,7 |
5,8 |
|
|
|
|
19 |
Regional utveckling |
0,5 |
0,4 |
0,4 |
0,4 |
0,3 |
3,9 |
3,3 |
3,3 |
3,3 |
2,9 |
|
|
|
|
20 |
Allmän miljö- och naturvård |
0,3 |
0,4 |
0,5 |
0,5 |
0,5 |
2,8 |
3,3 |
4,3 |
4,8 |
4,3 |
|
|
|
|
21 |
4 |
0,2 |
0,2 |
0,2 |
0,2 |
0,2 |
1,9 |
2,1 |
1,4 |
1,6 |
2,2 |
|
|
|
|
EnergiP |
|
|
||||||||||||
|
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
22 |
Kommunikationer |
3,0 |
3,4 |
3,7 |
3,5 |
4,9 |
24,9 |
29,1 |
31,8 |
31,1 |
44,3 |
|
|
|
|
23 |
Jord- och skogsbruk, fiske m. ansl. näring |
1,2 |
1,4 |
2,0 |
2,3 |
1,7 |
9,6 |
12,2 |
17,4 |
21,0 |
15,5 |
|
|
|
|
24 |
Näringsliv |
0,4 |
0,4 |
0,4 |
0,5 |
0,5 |
3,3 |
3,7 |
3,8 |
4,1 |
4,3 |
|
|
|
|
25 |
5 |
8,8 |
8,2 |
6,6 |
6,7 |
8,0 |
72,4 |
69,8 |
57,3 |
60,2 |
73,0 |
|
|
|
|
Allmänna bidrag till kommunerP |
|
|
||||||||||||
|
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
25 |
5 |
8,1 |
7,4 |
7,9 |
8,0 |
8,0 |
63,4 |
60,4 |
68,3 |
71,3 |
73,0 |
|
|
|
|
Justerat för teknisk förändringP |
|
|
||||||||||||
|
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
26 |
6 |
|
|
|
|
|
|
42,2 |
52,7 |
32,7 |
49,5 |
47,3 |
|
|
|
Statsskuldsräntor m.m.P |
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
27 |
Avgiften till Europeiska gemenskapen |
2,2 |
3,0 |
3,0 |
2,9 |
2,9 |
18,3 |
25,6 |
25,6 |
25,9 |
26,6 |
|
|
|
|
|
Summa utgiftsområden |
|
|
|
|
|
|
703,5 |
740,7 |
725,0 |
765,5 |
769,2 |
|
|
|
|
Ålderspensionssystemet vid sidan av SB |
19,3 |
19,6 |
19,9 |
20,0 |
20,7 |
157,8 |
167,5 |
172,0 |
179,1 |
188,2 |
|
|
|
|
|
Takbegränsade utgifter |
100,0 |
100,0 |
100,0 |
100,0 |
100,0 |
819,1 |
855,5 |
864,3 |
895,2 |
910,1 |
|
|
|
|
|
Budgeteringsmarginal |
0,4 |
0,3 |
0,7 |
1,3 |
3,1 |
2,9 |
2,5 |
5,7 |
11,8 |
27,9 |
|
|
|
|
|
Utgiftstak för staten |
|
|
|
|
|
|
822,0 |
858,0 |
870,0 |
907,0 |
938,0 |
|
|
1 |
År 2005 ökade utgifterna med 3,8 miljarder kronor då bostadstillägget för personer med aktivitets- och sjukersättning fördes från utg.omr. 11 till utg.omr. 10. I och med |
||||||||||||||
|
|||||||||||||||
P P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
att de allmänna försäkringskassorna förstatligades 2005 kom de att omfattas av det statliga tjänstepensionssystemet, vilket ökade utgifterna under utg.omr. 10 med |
|
0,4 miljarder kronor 2005. |
|
2 |
År 2005 minskade utgifterna med 3,8 miljarder kronor då bostadstillägget för personer med aktivitets- och sjukersättning fördes från utg.omr. 11 till utg.omr. 10. |
|
|
P |
P |
3 |
Under |
|
|
P |
P |
riksrekryterande påbyggnadsutbildningar. År 2005 överfördes 3 miljarder kronor från utg.omr. 16 till utg.omr. 25, och ytterligare 1 miljard kronor per år
4 |
ÅrP 2007 flyttades olika energistöd från statsbudgetens inkomstsida till utgiftssidan motsvarande cirka 1,1 miljarder kronor. Det har inte föranlett en teknisk justering i |
|
|
P P P |
|
tabell 3.5, men det kan däremot förklara en del av utgiftsutvecklingen. |
39
Skr. 2007/08:101
5P SammantagetP sker tekniska förändringar som påverkar tidsserien inom utg.omr. 25 med +0,1 miljarder kronor 2004,
stället för 1,3 miljarder kronor. En teknisk justering har gjorts med endast 1,3 miljarder kronor motsvarande den permanenta neddragningen. En förändrad redovisning av det kommunala utjämningssystemet år 2005, som innebär en övergång till nettoredovisning, innebär tekniskt sett en minskning av utgifterna för det kommunala utjämningssystemet, vilket också motiverat en minskning av utgiftstaket för staten om 26 miljarder kronor. År 2005 överfördes 3 miljarder kronor från utg.omr. 16 till utg.omr. 25, och ytterligare 1 miljard kronor per år
6P P Ingår inte i takbegränsade utgifter.
40
3.1.4Nyckeluppgifter i balans- och resultaträkningarna
I tabell 3.6 redovisas utvecklingen av ett antal nyckeluppgifter hämtade ur statens resultat- och balansräkningar.
Tabell 3.6 Nyckeluppgifter ur balans- och resultaträkningen
Miljarder kronor
|
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
Statens netto- |
|
|
|
|
|
förmögenhet |
|||||
|
|
|
|
|
|
Statsskulden |
1 186 |
1 213 |
1 262 |
1 220 |
1 115 |
|
|
|
|
|
|
Transfereringar |
|
|
|
|
|
exkl. |
|
|
|
|
|
avsättningar |
693 |
722 |
742 |
759 |
762 |
|
|
|
|
|
|
Kostnader för |
|
|
|
|
|
statens egen |
|
|
|
|
|
verksamhet |
170 |
178 |
194 |
202 |
195 |
|
|
|
|
|
|
Skatteintäkter |
797 |
839 |
902 |
964 |
990 |
|
|
|
|
|
|
Årets över- |
|
|
|
|
|
/underskott |
|
|
|
|
|
enligt resultat- |
|
|
|
|
|
räkningen |
37 |
104 |
127 |
||
|
|
|
|
|
|
Redovisningen för 2005 har i allt väsentligt juste- rats i enlighet med de ändrade redovisningsprin- ciper m.m. som gäller fr.o.m. 2006, vilket fram- för allt påverkat skatteintäkterna (se avsnitt 4.4.5 Ändrade redovisningsprinciper m.m.). Däremot har redovisningen endast justerats i begränsad omfattning för åren
Statens nettoförmögenhet
I diagram 3.9 visas utvecklingen av statens totala nettoförmögenhet och statsskulden under den senaste femårsperioden. Nettoförmögenheten har förbättrats under perioden med 290 miljarder kronor. Förändringen har varit starkast under de två senaste åren.
Skr.2007/08:101
Diagram 3.9 Statens nettoförmögenhet och statsskulden
Miljarder kronor
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Nettoförmögenhet |
|
Statsskuld |
|
|
Den avgörande förklaringen till nettoförmögen- hetens förändring under perioden är resultaträk- ningens överskott. Nettoförmögenheten för- bättrades enbart under de senaste två åren med 246 miljarder kronor, varav 231 miljarder kronor är hänförbart till överskott i resultaträkningen.
En annan förklaring till nettoförmögenhetens ökning är det förändrade värdet av resultatande- lar i dotter- och intresseföretag vid sidan av re- sultaträkningen. Ökningen uppgår under perio- den till 43 miljarder kronor, men är främst en konsekvens av bolagens övergång till redovis- ningsprinciper enligt IFRSTF1FT.
Statsskulden
Lånebehovet och statsskuldens utveckling
Statsbudgetens saldo visade ett överskott på 103,2 miljarder kronor för 2007. Detta innebar att statens lånebehov – definitionsmässigt lika med statsbudgetens saldo, men med omvänt tecken – var negativt och bidrog till att minska statsskulden med drygt 103 miljarder kronor 2007. Den konsoliderade statsskulden minskade med 105 miljarder kronor till 1 115 miljarder kronor 2007. Förutom statsbudgetens överskott påverkar även omvärdering av valutaskulden till aktuella valutakurser statsskuldens storlek.
Den statsskuld som redovisas i årsredovis- ningen för staten (konsoliderad) skiljer sig från den som Riksgäldskontoret redovisar (okonsoli- derad) på grund av elimineringar för myndighe-
1T T Redovisningsprinciper enligt International Financial Reporting
Standards (IFRS) som fastställs av International Accounting Standards
Board (IASB).
41
Skr. 2007/08:101
ters innehav av statsobligationer och statsskuld- växlar. Myndigheter som har en omfattande hantering av medel avsatta för ändamål vid sidan av statsbudgeten har rätt att placera på den svenska statspappersmarknaden.
Tabell 3.7 Statliga myndigheters innehav av statspapper 2007
Miljarder kronor
|
|
|
|
Övriga- |
Elimineras i |
|
|
|
|
myndig- |
balans- |
|
IGN |
KAF |
RGK |
heter |
räkningen |
Statsskuld- |
|
|
|
|
|
växlar |
1,1 |
|
|
|
1,1 |
|
|
|
|
|
|
Premieobliga- |
|
|
|
|
|
tioner |
|
|
0,6 |
|
0,6 |
|
|
|
|
|
|
Nominella |
|
|
|
|
|
statsobliga- |
|
|
|
|
|
tioner |
15,4 |
18,0 |
|
0,2 |
33,6 |
|
|
|
|
|
|
Reala stats- |
|
|
|
|
|
obligationer |
|
17,8 |
|
|
17,8 |
|
|
|
|
|
|
Totalt |
16,5 |
35,8 |
0,6 |
0,2 |
53,1 |
Anm. Med IGN avses Insättningsgarantinämnden, med KAF avses Kärnavfallsfondens styrelse och med RGK avses Riksgäldskontoret.
Elimineringen av statliga myndigheters innehav av statspapper uppgick till 53 miljarder kronor 2007, varav nästan hela beloppet avser Kärnav- fallsfondens och Insättningsgarantinämndens innehav. Övriga myndigheters innehav har varit mindre än 1 miljard kronor de senaste åren. Premiepensionsmyndighetens innehav av stats- papper elimineras inte eftersom myndigheten inte ingår i den konsoliderade årsredovisningen för staten. Sammantaget medför detta att den okonsoliderade statsskulden på 1 168 miljarder kronor som Riksgäldskontoret redovisar är 53 miljarder kronor högre än vad som redovisas i balansräkningen (se kapitel 4 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys).
Definition av statsskulden
Sedan den 1 januari 2003 definieras statsskulden så att samtliga låneinstrument värderas till nomi- nellt slutvärde. Det betyder att instrumenten tas upp till det belopp som betalas på förfallodagen. Även derivatinstrument inkluderas, t.ex. de skuldbytesavtal (swappar) som Riksgäldskonto- ret ingår för att påverka sammansättningen och löptiden i statsskulden. Derivatinstrument, lik- som övriga åtaganden i utländsk valuta, värderas med hänsyn till aktuell valutakurs. För reala in- strument inkluderas upplupen inflationskom- pensation som med tidigare definition skuldför- des först vid förfall. Nuvarande mått överens- stämmer med hur skulden mäts inom EU.
Statsskuldens sammansättning
Det lagfästa målet för statsskuldspolitiken är att statens skuld ska förvaltas så att den långsiktiga kostnaden minimeras, samtidigt som risken i förvaltningen beaktas. Den övergripande mål- sättningen konkretiseras genom att regeringen årligen fastställer riktlinjer för statsskuldens för- valtning avseende statsskuldens sammansättning och löptid (mätt i genomsnittlig räntebind- ningstid). Det av regeringen beslutade riktvärdet anger att den genomsnittliga räntebind- ningstiden skulle vara 4,7 år vid slutet av 2007. Fram till 2007 angavs endast löptidsriktvärde för den nominella delen av statsskulden.
Inför 2007 beslutade regeringen också om ett nytt andelsmått för att mäta sammansättningen av statsskulden. Det nya andelsmåttet skuldens summerade kassaflöden (SSK) förbättrar bilden av statsskuldens samlade riskexponering. Måttet beaktar skuldslagens samtliga kontrakterade kassaflöden genom att, förutom det nominella slutbeloppet, även inkludera framtida kupong- betalningar och inflationskompensation.
Det nya måttet innebar att andelarna i statsskulden ändrades. Vid årsskiftet 2007/08 var andelen reala lån 26,4 procent och andelen valutaskuld 17,6 procent mätt enligt SSK (30 dagars glidande medelvärde). Jämfört med det gamla beräkningssättet ökade andelen reala lån med 7 procentenheter, medan valutaskulden minskade med 3 procentenheter. I riktlinje- beslutet fastställdes att målandelen för den reala skulden i kronor och valutaskulden långsiktigt skulle uppgå till 25 procent respektive 15 pro- cent av statsskulden. Den nominella skulden är i styrsammanhang en residual och utgör 60 pro- cent av skulden då målandelen för den reala skulden (25 procent) och valutaskulden (15 pro- cent) räknats bort. Det nya måttet används endast för att beskriva statsskuldens samman- sättning i riktlinjesammanhang. För övriga syften används det traditionella skuldmåttet, så även i årsredovisningen för staten.
Inom ramen för riktlinjerna fastställer sedan Riksgäldskontorets styrelse delmål och rikt- märken för löptiden i den nominella kron- skulden, reala kronskulden och valutaskulden. Riksgäldskontoret svarar även för den operativa upplåningen och förvaltningen av statsskulden.
42
Tabell 3.8 Statsskuldens utveckling och sammansättning
Miljarder kronor
|
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
Nominella lån i |
|
|
|
|
|
svenska kronor |
712 |
745 |
770 |
754 |
683 |
|
|
|
|
|
|
Reala lån i |
|
|
|
|
|
svenska kronor |
144 |
167 |
189 |
200 |
199 |
|
|
|
|
|
|
Nominella lån i |
|
|
|
|
|
utländsk valuta |
330 |
301 |
303 |
266 |
233 |
|
|
|
|
|
|
Summa konsoli- |
|
|
|
|
|
derad statsskuld |
1 186 |
1 213 |
1 262 |
1 220 |
1 115 |
|
|
|
|
|
|
Nominella lån i svenska kronor utgör den vikti- gaste källan för finansiering av statsskulden. Merparten av upplåningen sker på den inhemska värdepappersmarknaden genom statsobligatio- ner (kuponglån med en löptid över ett år vid emissionstillfället) och statsskuldväxlar (nollku- ponglån, i huvudsak med en löptid på högst ett år vid emissionstillfället). I skuldslaget ingår även privatmarknadslån som erbjuder Riksgäldskon- toret billigare upplåning än konventionella stats- papper i kombination med möjligheter att sprida upplåningen till fler långivare, företrädesvis pri- vatpersoner. Privatmarknadslån består av dels premieobligationer, dels Riksgäldsspar. Under 2007 har privatmarknadsupplåningen totalt legat kvar på samma nivå som 2006 och uppgick till 64 miljarder kronor vid slutet av året eller 5,4 procent av total statsskuld. En viss omfördelning mellan sparformerna har dock skett. Riksgäldsspar ökade med två miljarder kronor till 25 miljarder kronor till följd av stigande räntor på framförallt konton med rörlig ränta. Premieobligationerna minskade med tre miljarder kronor till 38 miljarder kronor. Orsa- ken till minskningen var framförallt ovanligt stora förfall under 2007. Upplåningen på privat- marknaden minskade kostnaderna för statsskul- den med knappt 0,2 miljarder kronor i förhål- lande till alternativ upplåning på kapital- marknaden under 2007. För perioden
Volymen utestående statsskuldväxlar mins- kade med 84 miljarder kronor 2007. Statsskuld- växlar emitteras varannan vecka och utgör huvuddelen av Riksgäldskontorets kortfristiga upplåning. Volymen av emitterade statsskuld- växlar kan variera kraftigt mellan auktions- tillfällena, vilket beror på att statens lånebehov varierar över året.
Skr.2007/08:101
Riksgäldskontoret använde tillfälligt valutater- miner i likviditetsförvaltningen över årsskiftet 2006/07, vilket även skedde vid årsskiftet 2005/06. Anledningen var att Riksgäldskontoret till följd av ett extremt stort lånebehov i december tog upp ett kort lån i utländsk valuta som sedan omvandlas till skuld i kronor med valutaterminer. I valutaskulden ingår termins- kontrakt på minus 17 miljarder kronor (se not 45, Statsskulden, Noter till balansräkningen). Med valutaterminer justerar Riksgäldskontoret också valutasammansättningen i valutaskulden. Om skulden i en enskild valuta är för stor relativt de andra valutornas andel köper Riks- gäldskontoret denna valuta på termin och säljer den av de andra skuldvalutorna som har en låg andel.
Den reala lånestocken uppgick till 199 miljarder kronor i slutet av 2007. I slutet av 2006 uppgick den till 200 miljarder kronor.
Reala lån i svenska kronor fyller en viktig funktion i statens låneportfölj då de bidrar till en mer diversifierad upplåning med ytterligare ett skuldslag utöver nominell kron- och valutaskuld. Staten får därmed tillgång till en finansierings- källa med andra kostnads- och riskegenskaper än nominell upplåning, vilket medför att risken kan reduceras. Låneformen ger även fördelar för investeraren eftersom investeraren erbjuds en möjlighet att försäkra sig mot inflation genom att staten övertar inflationsrisken.
Den nuvarande valutaskulden byggdes upp under en period när lånebehovet var mycket stort. Lån i utländsk valuta bidrog då till att täcka en del av lånebehovet. Sedan flera år amorterar staten på valutaskulden för att minska den totala risknivån i statsskulden. Eftersom statsskulden löpande mäts och värderas i kronor slår änd- ringar i växelkursen direkt igenom på skuldens storlek. Målet är dock inte att avveckla valuta- skulden, även om den medför en växelkursrisk. Valutaskulden bidrar på samma sätt som realob- ligationer till att diversifiera statskulden efter- som den minskar exponeringen mot svenska räntor.
Enligt riktlinjerna skulle valutaskulden amor- teras med 40 miljarder kronor 2007. Riksgälds- kontoret fick avvika med 15 miljarder kronor. Riksgäldskontoret amorterade 42 miljarder kronor på valutaskulden under 2007. Skillnaden mot riktvärdet beror på att valutakursrörelser gör att man inte exakt kan styra amorterings- beloppet räknat i kronor.
43
Skr. 2007/08:101
Orealiserade valutakursförändringar ingår i valutaskulden och kan variera kraftigt mellan åren. Valutaskulden minskade totalt med 33 miljarder kronor 2007 och har som andel av total skuld minskat under 2003 och 2007 med cirka 100 miljarder kronor.
Tabell 3.9 Nominella lån i svenska kronor
Miljarder kronor
|
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
Statsobligationer, |
|
|
|
|
|
nominella |
550 |
565 |
543 |
525 |
507 |
|
|
|
|
|
|
Ränte- och valuta- |
|
|
|
|
|
swappar |
|||||
|
|
|
|
|
|
Statsskuldväxlar |
241 |
256 |
284 |
252 |
170 |
|
|
|
|
|
|
Ränteswappar |
0 |
45 |
85 |
94 |
112 |
|
|
|
|
|
|
Nominella privat- |
|
|
|
|
|
marknadslån |
58 |
59 |
63 |
63 |
63 |
|
|
|
|
|
|
Likviditetsinstrument |
29 |
22 |
23 |
45 |
69 |
|
|
|
|
|
|
Valutaterminer m.m. |
0 |
0 |
0 |
14 |
17 |
|
|
|
|
|
|
Nominella lån i |
|
|
|
|
|
svenska kronor |
712 |
745 |
770 |
754 |
683 |
|
|
|
|
|
|
Statsskuldens kostnader
De anslagsavräknade utgifterna för statsskulden, som redovisas i redovisningen av Statsbudgetens utfall, uppgick till 47 miljarder kronor 2007 (se kapitel 5, Statsbudgetens utfall, avsnitt 5.4.26 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.). Det är en minskning med 2 miljarder kronor jämfört med 2006.
Beloppen i statsbudgeten redovisas enligt utgiftsmässiga principer och utgör ett netto av inkomster och utgifter i upplåningsverksam- heten. Den utgiftsmässiga redovisningen inne- håller dock svagheter när det gäller att beskriva statsskuldsräntornas utveckling över tiden. Exempelvis har valet av upplåningsteknik stor påverkan på anslagsbelastningen ett visst år. En kostnadsmässig redovisning ger därför en bättre beskrivning av hur räntekostnaderna under en viss period påverkas av underliggande
I resultaträkningen för staten redovisas räntor enligt kostnadsmässiga principer efter elimine- ring av räntor till/från statliga myndigheter. I kostnaderna ingår även en omvärdering av skul- den i utländsk valuta. Av tabell 3.10 framgår statsskuldens kostnader, vilket utgör en sammanfattning av uppgifterna i resultaträk- ningen (se not 12, Nettokostnad för stats- skulden, Noter till resultaträkningen).
Tabell 3.10 Statsskuldens kostnader
Miljarder kronor
|
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
Räntekostnader på lån i |
|
|
|
|
|
svenska kronor |
51 |
52 |
49 |
52 |
55 |
|
|
|
|
|
|
Räntekostnader på lån i |
|
|
|
|
|
utländsk valuta |
29 |
23 |
24 |
23 |
26 |
|
|
|
|
|
|
Realiserade valutakurs- |
|
|
|
|
|
differenser |
4 |
5 |
6 |
2 |
|
|
|
|
|
|
|
Realiserade |
|
|
|
|
|
kursdifferenser |
4 |
14 |
8 |
6 |
4 |
|
|
|
|
|
|
Orealiserade valutakurs- |
|
|
|
|
|
differenser |
22 |
0 |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
emission m.m. |
|||||
|
|
|
|
|
|
Summa kostnader |
70 |
81 |
86 |
65 |
81 |
|
|
|
|
|
|
Ränteintäkter i upplå- |
|
|
|
|
|
ningsverksamheten |
|||||
|
|
|
|
|
|
Nettokostnader efter in- |
|
|
|
|
|
täkter, exklusive skuld- |
|
|
|
|
|
skötselåtgärder |
38 |
54 |
59 |
37 |
50 |
|
|
|
|
|
|
Orealiserade valutavinster |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
bara till skuldskötsel- |
|
|
|
|
|
instrument |
8 |
4 |
|||
|
|
|
|
|
|
Nettokostnader inklusive |
|
|
|
|
|
skuldskötselåtgärder |
35 |
49 |
67 |
28 |
54 |
|
|
|
|
|
|
Enligt resultaträkningen för 2007 uppgick netto- kostnaden för statsskulden (räntor, över- och underkurser, valutakursförändringar m.m.) till 54 miljarder kronor, vilket är en ökning med 26 miljarder kronor jämfört med 2006. Ök- ningen beror i första hand på orealiserade valutakursförändringar som ökat statsskuldens kostnader med 28 miljarder kronor jämfört med 2006. De realiserade valuta- och kursdiffe- renserna gick åt motsatt håll och minskade i stället kostnaderna med 6 miljarder kronor.
Räntekostnaderna på lån i svenska kronor uppgick till 55 miljarder kronor, vilket innebar en ökning med 3 miljarder kronor jämfört med 2006. Räntekostnaderna för lån i utländsk valuta
ökade också |
med |
3 |
miljarder |
kronor |
till |
|
26 miljarder |
kronor. |
Staten gjorde |
valuta- |
|||
förluster på |
2 miljarder |
kronor, |
jämfört |
med |
||
6 miljarder kronor 2006. |
|
|
|
|
||
Valutavinster och |
valutaförluster |
påverkas |
framför allt av kronans växelkurs mot andra valutor när ett lån förfaller, men också av inbördes förändringar mellan andra valutors växelkurser genom olika derivatinstrument som används i förvaltningen av valutaskulden. Under 2007 minskade de realiserade kursförlusterna
44
med 2 miljarder kronor, från 6 till 4 miljarder kronor. De orealiserade valutakursdifferenserna, exklusive skuldskötselåtgärder, ökade skuldkost- naderna med 15 miljarder kronor jämfört med 2006. Skillnaden beror på att kronan 2006 gick bättre jämfört med skuldvalutorna än 2007. Över- och underkurser vid emission av stats- papper m.m. medförde att kostnaderna min- skade med 6 miljarder kronor 2007.
Tillsammans med ränteintäkter i upplånings- verksamheten på 31 miljarder kronor uppgick nettokostnaden för statsskulden exklusive skuld- skötselåtgärder till 50 miljarder kronor 2007. Skillnaden mellan statsskuldens utgiftsmässiga räntekostnader på 47 miljarder kronor och nettokostnaden exklusive skuldskötselåtgärder på 50 miljarder kronor förklaras av att kurs- differenser vid emission, nollkupongräntor och orealiserade valutakursförändringar redovisas på olika sätt i statsbudgeten och i resultaträkningen.
Transfereringar
Diagram 3.10 Transfereringar per sektor
800 000 |
|
|
|
|
700 000 |
|
|
|
|
600 000 |
|
|
|
|
500 000 |
|
|
|
|
400 000 |
|
|
|
|
300 000 |
|
|
|
|
200 000 |
|
|
|
|
100 000 |
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
I diagram 3.10 redovisas transfereringarna per sektor
Skr.2007/08:101
Tabell 3.11 Transfereringar
Miljarder kronor
|
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
Socialförsäkring |
392 |
402 |
409 |
420 |
428 |
|
|
|
|
|
|
Allmänna bidrag |
|
|
|
|
|
till kommuner |
99 |
101 |
106 |
109 |
124 |
|
|
|
|
|
|
Arbetsmarknad |
62 |
66 |
71 |
68 |
49 |
|
|
|
|
|
|
Nettoöverföring till |
|
|
|
|
|
premiepensions- |
|
|
|
|
|
systemet |
20 |
20 |
24 |
26 |
27 |
|
|
|
|
|
|
Nettoöverföring till |
|
|
|
|
|
ålderspensions- |
|
|
|
|
|
systemet, AP- |
|
|
|
|
|
fonderna |
10 |
8 |
10 |
7 |
6 |
|
|
|
|
|
|
Avgiften till Euro- |
|
|
|
|
|
peiska gemen- |
|
|
|
|
|
skapen |
24 |
23 |
26 |
26 |
26 |
|
|
|
|
|
|
Bistånd m.m., |
|
|
|
|
|
migration och |
|
|
|
|
|
integration |
19 |
23 |
25 |
29 |
30 |
|
|
|
|
|
|
Utbildning, studie- |
|
|
|
|
|
stöd |
26 |
36 |
20 |
27 |
22 |
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
40 |
43 |
52 |
47 |
50 |
|
|
|
|
|
|
Summa |
693 |
722 |
742 |
759 |
762 |
Anm. Från 2007 räknas inte nettoöverföringen till premiepensionssystemet med i transfereringar till ålderspensionssystemet utan dessa ligger som transfereringar till hushållen. För att möjliggöra jämförelsen över perioden är tabellen justerad med dessa värden för samtliga år.
I tabell 3.11 visas utvecklingen av olika trans- fereringar under den senaste femårsperioden. Nedan lämnas en närmare redovisning av delområdena socialförsäkring, arbetsmarknad, bistånd m.m., migration och integration samt utbildning och studiestöd.
Socialförsäkring
Diagram 3.11 Socialförsäkringar
Miljoner kronor
450 000 |
|
|
|
|
400 000 |
|
|
|
|
350 000 |
|
|
|
|
300 000 |
|
|
|
|
250 000 |
|
|
|
|
200 000 |
|
|
|
|
150 000 |
|
|
|
|
100 000 |
|
|
|
|
50 000 |
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
45
Skr. 2007/08:101
Kostnaderna för socialförsäkringar ökade varje år under perioden
Tabell 3.12 Socialförsäkringar
Miljarder kronor
|
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
Ålderspensioner m.m. |
207 |
211 |
215 |
221 |
230 |
|
|
|
|
|
|
Ekonomisk |
|
|
|
|
|
familjepolitik |
52 |
53 |
54 |
58 |
59 |
|
|
|
|
|
|
1 |
11 |
13 |
15 |
16 |
18 |
HandikappolitikP |
|||||
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ersättning vid |
|
|
|
|
|
arbetsoförmåga m.m. |
103 |
105 |
104 |
103 |
99 |
|
|
|
|
|
|
Läkemedelsförmånerna |
19 |
20 |
20 |
21 |
22 |
|
|
|
|
|
|
Summa transfereringar |
392 |
402 |
409 |
420 |
428 |
1P InklusiveP kommunernas betalningsansvar (se vidare avsnitt 5.5 Realekonomisk fördelning av statsbudgeten).
Av ökningen mellan 2003 och 2007 är 22 miljar- der kronor hänförliga till ökade pensionskostna- der. Ökningen av pensionskostnaderna har varit tämligen jämnt fördelad under åren. De ökade pensionskostnaderna beror på ett ökat antal pen- sionärer, att en allt större andel av dessa har in- komstpension och att den genomsnittliga pen- sionspoängen ökat, men även på indexom- räkning av pensionsbelopp (se även not 4, Transfereringar, Noter till resultaträkningen).
Kostnaderna för ersättning vid arbets- oförmåga m.m., ohälsoområdet, minskade med sammanlagt 3,6 miljarder kronor eller 3,5 pro- cent under perioden. Inom ohälsoområdet har det trendbrott som inträffade 2005 förstärkts och de sammanlagda kostnaderna för sjuk- penning och aktivitets- och sjukersättning har fortsatt att minska. Kostnaden för sjukpenning minskade med 1,6 miljarder kronor eller 4,9 procent 2006. Minskningen har fortsatt under 2007 och blev då 3,7 miljarder eller 12 procent. Det förklaras av att antalet sjukpenningdagar fortsatt minska. Aktivitets- och sjuker- sättningarna (tidigare förtidspension) var i princip oförändrat mellan 2006 och 2007 (se även not 4, Transfereringar, Noter till resultat- räkningen).
I tabell 3.13 och 3.14 redovisas antalet pensionstagare med ålderspension och utbetald ålderspension under perioden.
Tabell 3.13 Pensionstagare med ålderspension
|
Kvinnor |
Kvinnor |
Män |
Män |
|
|
Antal |
Procent |
Antal |
Procent |
Summa |
2003 |
914 292 |
56 |
711 408 |
44 |
1 625 700 |
|
|
|
|
|
|
2004 |
925 186 |
56 |
724 695 |
44 |
1 649 881 |
|
|
|
|
|
|
2005 |
942 578 |
56 |
745 499 |
44 |
1 688 077 |
|
|
|
|
|
|
2006 |
955 994 |
56 |
764 622 |
44 |
1 720 616 |
|
|
|
|
|
|
2007 |
971 518 |
55 |
788 215 |
45 |
1 759 733 |
|
|
|
|
|
|
Källa: Försäkringskassan
År 2007 var cirka 1,8 miljoner personer pen- sionstagare med ålderspension, varav 55 procent kvinnor och 45 procent män. Antalet pensions- tagare har ökat med drygt 8 procent sedan 2003.
Tabell 3.14 Utbetald ålderspension
Miljoner kronor
|
|
Medel- |
|
Medel- |
|
|
Kvinnor |
ersättning |
Män |
ersättning |
|
|
Kronor |
per månad |
Kronor |
per månad |
Summa |
2003 |
83 688 |
7 628 |
97 547 |
11 427 |
181 235 |
|
|
|
|
|
|
2004 |
86 837 |
7 677 |
101 144 |
11 631 |
187 981 |
|
|
|
|
|
|
2005 |
89 076 |
7 875 |
104 017 |
11 627 |
193 093 |
|
|
|
|
|
|
2006 |
92 053 |
8 024 |
107 609 |
11 728 |
199 662 |
|
|
|
|
|
|
2007 |
96 405 |
8 269 |
112 424 |
11 886 |
208 829 |
|
|
|
|
|
|
Källa: Försäkringskassan
År 2007 utbetalades drygt 200 miljarder kronor, varav 46 procent eller 96 miljarder kronor till kvinnor och 54 procent eller 112 miljarder kro- nor till män. Kvinnors medelersättning per må- nad var 8 269 kronor och mäns var 11 886 kro- nor. Kvinnornas medelersättning per månad var således 30 procent lägre än männens medeler- sättning 2007. Skillnaden mellan kvinnors och mäns medelersättning minskade dock med 3 procentenheter under perioden
Tabell 3.15 Ersatta nettodagar med föräldrapenning
|
Kvinnor |
Kvinnor |
Män |
Män |
|
|
Antal |
Procent |
Antal |
Procent |
Summa |
2003 |
33 235 024 |
83 |
6 911 239 |
17 |
40 146 263 |
|
|
|
|
|
|
2004 |
34 407 653 |
81 |
7 901 514 |
19 |
42 309 167 |
|
|
|
|
|
|
2005 |
34 338 735 |
80 |
8 320 078 |
20 |
42 658 813 |
|
|
|
|
|
|
2006 |
34 524 796 |
79 |
8 957 898 |
21 |
43 482 694 |
|
|
|
|
|
|
2007 |
35 856 090 |
79 |
9 434 538 |
21 |
45 290 628 |
|
|
|
|
|
|
Källa: Försäkringskassan
46
Antal ersatta dagar med föräldrapenning var 45,3 miljoner 2007, varav 79 procent uttagna av kvinnor och 21 procent uttagna av män. Andelen dagar uttagna av män har ökat med 4 procent- enheter sedan 2003. Antalet ersatta nettodagar med föräldrapenning har ökat för såväl män som kvinnor 2007 i jämförelse med 2006. Andelen dagar som tas ut av kvinnor är dock oförändrad i jämförelse med året innan.
Arbetsmarknad
Diagram 3.12 Arbetsmarknad
Miljoner kronor
80 000 |
|
|
|
|
70 000 |
|
|
|
|
60 000 |
|
|
|
|
50 000 |
|
|
|
|
40 000 |
|
|
|
|
30 000 |
|
|
|
|
20 000 |
|
|
|
|
10 000 |
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
Arbetslöshetsersättning |
Arbetsmarknadsutbildning m.m. |
Övrigt |
Kostnaderna för arbetsmarknadspolitiken mins- kade under perioden
Tabell 3.16 Arbetslösa personer i genomsnitt per månad
|
Kvinnor |
Kvinnor |
Män |
Män |
|
|
Antal |
Procent |
Antal |
Procent |
Summa |
2003 |
93 500 |
43 |
123 300 |
57 |
216 800 |
|
|
|
|
|
|
2004 |
108 900 |
44 |
137 300 |
56 |
246 200 |
|
|
|
|
|
|
2005 |
124 000 |
46 |
145 100 |
54 |
269 100 |
|
|
|
|
|
|
2006 |
114 300 |
47 |
131 300 |
53 |
245 600 |
|
|
|
|
|
|
2007 |
104 400 |
48 |
111 400 |
52 |
215 800 |
|
|
|
|
|
|
Källa: AKU, SCB
Anm. I april 2005 förändrade SCB sin statistik i enlighet med EU:s normer varför uppgifterna inte är direkt jämförbara med tidigare år. Statistiken för 2005 grundar sig dessutom endast på månaderna
Skr.2007/08:101
Av tabell 3.16 framgår antalet personer som var arbetslösa i genomsnitt per månad under perioden
Bistånd m.m., migration och integration
Diagram 3.13 Bistånd m.m.
Miljoner kronor
35000 |
|
|
|
|
30000 |
|
|
|
|
25000 |
|
|
|
|
20000 |
|
|
|
|
15000 |
|
|
|
|
10000 |
|
|
|
|
5000 |
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
|
Bidrag via Sida |
|
Bidrag via UD |
Bidrag till migration och integration |
|
|
Kostnaderna för bistånd, internationella bidrag, migration och integration ökade med 10,5 miljarder kronor eller 54 procent under perioden
47
Skr. 2007/08:101
Utbildning och studiestöd
Diagram 3.14 Utbildning och studiestöd
Miljoner kronor
40 000 |
|
|
|
|
35 000 |
|
|
|
|
30 000 |
|
|
|
|
25 000 |
|
|
|
|
20 000 |
|
|
|
|
15 000 |
|
|
|
|
10 000 |
|
|
|
|
5 000 |
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
Kostnaden för utbildning och studiestöd har minskat med 4,5 miljarder kronor under perio- den. Kostnaden för studiestöd, inklusive av- och nedskrivningar, har minskat med närmare 1,4 miljarder kronor eller 10 procent under femårsperioden. Kostnaden för utbetalda studie- stöd har ökat marginellt, men någon post mot- svarande 2005 års återföring av reservation för lånefordringar som då gjorde att nettokostnaden för studiestöd minskade med 16 miljarder kro- nor har inte förekommit detta år. Återföringen under 2005 berodde bl.a. på ett lägre ränteläge som medförde att flera kunde betala sina skul- der. Under 2004 ökade kostnaderna för studie- stöd inklusive av- och nedskrivningar med cirka 10 miljarder kronor, beroende på kostnad för reservation av lånefordringar som beräknats enligt en ny modell.
De studiestöd som når flest personer är studiehjälp och studiemedel. Dessa stöd är gene- rella och rättighetsstyrda. Studiemedel kan dock lämnas med en högre bidragsdel, men i detta avseende är studiemedlet inte rättighetsstyrt.
Studiemedel består av studiebidrag och studielån och utgår till studerande i studie- stödsberättigande utbildning.
Studiehjälpen består av studiebidrag, inackor- deringstillägg och extra tillägg. Studiebidraget är generellt och lämnas normalt med 1 050 kronor per studiemånad för den som är mellan 16 och 20 år och studerar i en gymnasial utbildning inom gymnasieskola, folkhögskola, kommunal vuxenutbildning eller vissa andra utbildningar.
Antalet studerande med studiemedel har fluktuerat under femårsperioden. Under den senare delen av perioden har antalet studerande minskat.
Tabell 3.17 Studerande med studiemedel
|
Kvinnor |
Kvinnor |
Män |
Män |
|
|
Antal |
Procent |
Antal |
Procent |
Summa |
2003 |
258 854 |
60 |
172 275 |
40 |
431 129 |
|
|
|
|
|
|
2004 |
260 653 |
60 |
173 670 |
40 |
434 323 |
|
|
|
|
|
|
2005 |
257 018 |
60 |
171 511 |
40 |
428 529 |
|
|
|
|
|
|
2006 |
250 952 |
61 |
163 743 |
39 |
414 695 |
|
|
|
|
|
|
2007 |
252 363 |
61 |
159 923 |
39 |
412 286 |
|
|
|
|
|
|
Källa: Centrala studiestödsnämnden
Tabell 3.18 Studerande med studiemedel
Studielån
|
Kvinnor |
Kvinnor |
Män |
Män |
|
|
Antal |
Procent |
Antal |
Procent |
Summa |
2003 |
199 969 |
60 |
135 249 |
40 |
335 218 |
|
|
|
|
|
|
2004 |
197 561 |
60 |
132 651 |
40 |
330 212 |
|
|
|
|
|
|
2005 |
189 697 |
60 |
126 684 |
40 |
316 381 |
|
|
|
|
|
|
2006 |
178 842 |
60 |
117 216 |
40 |
296 058 |
|
|
|
|
|
|
2007 |
173 311 |
61 |
111 339 |
39 |
284 650 |
|
|
|
|
|
|
Källa: Centrala studiestödsnämnden
Studiemedel lämnas till studerande vid universi- tet och högskolor, vid godkända utbildningar utomlands och till studerande äldre än 20 år i gymnasiala utbildningar. Studiemedel består av studiebidrag och lån. Totalt fick drygt 412 000 studerande studiemedel under 2007, vilket är en minskning med drygt 2 400 studerande jämfört med 2006. Av dessa hade cirka 285 000 studerande studielån, medan 128 000 studerande endast utnyttjade studiebidraget. Andelen studerande med studiemedel, som utöver studie- bidraget även har studielån, har minskat stadigt under den senaste femårsperioden (se tabell 3.18).
48
Statens egen verksamhet
Diagram 3.15 Statens egen verksamhet
Miljoner kronor
250 000 |
|
|
|
|
200 000 |
|
|
|
|
150 000 |
|
|
|
|
100 000 |
|
|
|
|
50 000 |
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
Statens egen verksamhet avser främst kostna- derna för de statliga myndigheternas drift, dvs. personalkostnader, lokalkostnader, avskrivningar och nedskrivningar samt övriga driftkostnader. Kostnaderna har ökat med totalt 30 miljarder kronor eller 18 procent under perioden 2003– 2007. Den största ökningen inträffade 2005 då framför allt Försvarsmaktens driftkostnader ökade på grund av avsättningar för omstruk- tureringskostnader och stora nedskrivningar av beredskapsvaror. År 2006 har dessa justerade kostnader för statens egen verksamhet däremot minskat något. Det beror främst på kostnader för avsättningar och nedskrivningar 2005 som inte har någon motsvarighet 2006. Under 2007 har ytterligare nedskrivningar gjorts på försvaret av beredskapsinventarier uppgående till 3,2 miljarder kronor.
För att öka jämförbarheten mellan åren har personalkostnaderna rensats för förändring av statens tjänstepensionsskuld (försäkringsteknisk avsättning hos Statens pensionsverk). Övriga driftkostnader har rensats för förändringar av av- sättningar för förluster i garanti- och utlånings- verksamhet hos Riksgäldskontoret och Export- kreditnämnden från
De högsta personalkostnaderna (se även not 6, Kostnader för personal, Noter till resultat- räkningen) finns hos Rikspolisstyrelsen, För- svarsmakten, Försäkringskassan och Skatte- verket. Under femårsperioden har lönekost- naderna ökat med 14 procent vid Försäkrings-
Skr.2007/08:101
kassan, med 20 procent vid Skatteverket och med 22 procent vid Rikspolisstyrelsen.
Lokalkostnaderna avser hyror för de statliga myndigheternas lokaler. De högsta lokalkostna- derna finns hos Försvarsmakten, Rikspolissty- relsen och Regeringskansliet (se även not 7, Kostnader för lokaler, Noter till resultaträk- ningen).
Övriga driftkostnader avser omkostnader för de statliga myndigheternas verksamhet. Köpta varor och tjänster är av stor omfattning vid bl.a. Vägverket och Banverket, som har omfattande köp av entreprenader, men också vid Försvars- makten (se även not 9 Övriga driftskostnader, Noter till resultaträkningen).
Statens personal
I det följande redovisas en beskrivning av statens personal avseende antal anställda fördelat på kön, åldersgrupper och sektorer. Avgränsningen av staten är densamma som för resultaträkningen. Det innebär bl.a. att anställda vid de allmänna försäkringskassorna inkluderas i uppgifterna för 2003 och 2004 även om de blev statligt anställda först 2005 genom bildandet av den statliga myndigheten Försäkringskassan. I bilaga 2 Stat- liga myndigheter m.m. redovisas vilka myndig- heter som omfattas av redovisningen nedan samt vilka myndigheter som hör till respektive sektor.
Till riksdagen lämnas varje år, senast i budget- propositionen för 2008 (prop. 2007/08:1, utgiftsområde 2, bilaga 1), en utförlig redo- visning av statsförvaltningens utveckling, bl.a. vad avser personalkonsekvenser.
Tabell 3.19 Antal statligt anställda
1 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
AntalP |
|||||
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kvinnor |
105 764 |
106 359 |
105 223 |
109 678 |
109 357 |
|
|
|
|
|
|
Män |
113 864 |
113 445 |
110 614 |
110 727 |
109 460 |
|
|
|
|
|
|
Summa |
219 628 |
219 804 |
215 837 |
220 405 |
218 817 |
1P AnställdaP med en omfattning av tjänst understigande 40 procent ingår inte. År 2007 utgjorde de cirka 5 000 personer.
Källa: Arbetsgivarverket
Statligt anställda utgör ungefär 6 procent av det totala antalet sysselsatta på arbetsmarknaden. Under
49
Skr. 2007/08:101
att sedan återigen öka 2006. Under 2007 har antalet anställda börjat minska igen, sammanlagt med drygt 1 500 personer. De största minsk- ningarna återfinns inom Försäkringskassan och Arbetsmarknadsverket, numera Arbetsförmed- lingen. Även inom Försvarsmakten har det skett en minskning, men det är den minsta minskningen på många år. Minskningarna balanseras delvis av ökningar inom Polisen och Kriminalvården. På flertalet myndigheter är dock förändringarna mycket små.
Staten är den sektor som har jämnast köns- fördelning på arbetsmarknaden. Andelen stats- anställda kvinnor har ökat de senaste åren. År 2007 var könsfördelningen så gott som jämn i staten. De könsmässiga skillnaderna mellan olika åldersgrupper är marginell (tabell 3.20). Mellan olika sektorer finns det dock skillnader (tabell 3.21). Andelen kvinnor är särskilt låg inom sektorerna Affärsverk och infrastruktur samt Försvarsmakten och särskilt hög inom sekto- rerna Arbetsliv, omsorg och utbildning samt Ekonomi.
Tabell 3.20 Antal statligt anställda
Antal och procentuell fördelning
Ålder och |
|
|
|
|
|
kön |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
46 684 |
45 748 |
43 407 |
45 704 |
44 788 |
|
Kvinnor |
48 |
48 |
49 |
51 |
51 |
Män |
52 |
52 |
51 |
49 |
49 |
|
|
|
|
|
|
53 948 |
54 259 |
53 708 |
55 673 |
56 280 |
|
Kvinnor |
47 |
48 |
48 |
50 |
50 |
Män |
53 |
52 |
52 |
50 |
50 |
|
|
|
|
|
|
61 788 |
59 884 |
57 866 |
57 113 |
56 052 |
|
Kvinnor |
49 |
49 |
48 |
49 |
49 |
Män |
51 |
51 |
52 |
51 |
51 |
|
|
|
|
|
|
55– |
57 208 |
59 913 |
60 856 |
61 915 |
61 697 |
Kvinnor |
48 |
49 |
49 |
50 |
50 |
Män |
52 |
51 |
51 |
50 |
50 |
|
|
|
|
|
|
Källa: Arbetsgivarverket
I jämförelse med arbetsmarknaden i övrigt har staten en äldre personalstyrka. Utmärkande för staten är att andelen äldre är högre samtidigt som andelen i de yngsta åldersgrupperna är lägre än på arbetsmarknaden i sin helhet. Genom- snittsåldern har åter börjat öka efter att tillfälligt ha minskat under 2006. År 2007 var drygt 28 procent av de statsanställda 55 år eller äldre, medan knappt 21 procent var 34 år eller yngre. Sedan 2003 har andelen anställda i åldersgruppen
55 år och äldre ökat något, från 26 procent 2003. Andelen anställda i åldersgruppen 34 år och yngre har under samma tid minskat något.
Genomsnittsåldern för de statligt anställda uppgick år 2007 till 46. Genomsnittsåldern har ökat något eller är oförändrad inom samtliga sektorer med undantag av Rättsmyndigheterna exklusive Försvarsmakten. Försvarsmakten har lägst genomsnittsålder, 42,8 år, medan uppdrags- baserad verksamhet har högst genomsnittsålder med 47,1 år.
Universitet, högskolor och forskning är den största av sektorerna inom staten med cirka 52 300 anställda. Det motsvarar ungefär en fjärdedel av de statligt anställda. Därefter kommer sektorn Rättsmyndigheter exklusive Försvarsmakten med cirka 43 000 anställda och sektorn Arbetsliv, omsorg och utbildning med drygt 35 300 anställda.
50
Tabell 3.21 Antal anställda
Sektor
Kön
|
|
|
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
|
|
1 |
19 377 |
19 317 |
18 553 |
18 943 |
19 124 |
|
|
AffärsverkP |
|||||
|
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
Kvinnor |
23 |
24 |
24 |
25 |
26 |
|
|
Män |
77 |
76 |
76 |
75 |
74 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ekonomi |
18 398 |
18 101 |
17 937 |
18 743 |
18 834 |
|
|
Kvinnor |
63 |
63 |
63 |
63 |
63 |
|
|
Män |
37 |
37 |
37 |
37 |
37 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
53 582 |
53 429 |
52 435 |
52 366 |
52 266 |
|
|
UniversitetP |
|||||
|
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
Kvinnor |
51 |
52 |
52 |
53 |
53 |
|
|
Män |
49 |
48 |
48 |
47 |
47 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kultur |
3 125 |
3 097 |
3 039 |
3 423 |
3 430 |
|
|
Kvinnor |
57 |
57 |
57 |
58 |
58 |
|
|
Män |
43 |
43 |
43 |
42 |
42 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3 |
5 716 |
5 863 |
5 969 |
6 257 |
6 176 |
|
|
MiljöP |
|||||
|
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
Kvinnor |
46 |
47 |
48 |
48 |
49 |
|
|
Män |
54 |
53 |
52 |
52 |
51 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4 |
36 872 |
35 876 |
35 789 |
37 614 |
35 344 |
|
|
ArbetslivP |
|||||
|
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
Kvinnor |
69 |
69 |
69 |
69 |
69 |
|
|
Män |
31 |
31 |
31 |
31 |
31 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Rätts- |
|
|
|
|
|
|
|
myndigheter |
38 204 |
38 958 |
39 175 |
41 366 |
42 981 |
|
|
Kvinnor |
42 |
42 |
43 |
44 |
45 |
|
|
Män |
58 |
58 |
57 |
56 |
55 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Länsstyrelser |
|
|
|
|
|
|
|
5 |
11 717 |
12 010 |
12 232 |
12 974 |
12 704 |
|
|
m.m.P |
|||||
|
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
Kvinnor |
58 |
58 |
58 |
59 |
59 |
|
|
Män |
42 |
42 |
42 |
41 |
41 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Uppdrags- |
|
|
|
|
|
|
|
baserad |
|
|
|
|
|
|
|
verksamhet |
12 088 |
12 031 |
12 157 |
12 120 |
11 820 |
|
|
Kvinnor |
41 |
41 |
41 |
42 |
43 |
|
|
Män |
59 |
59 |
59 |
58 |
57 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6 |
20 549 |
20 122 |
18 551 |
16 599 |
16 138 |
|
|
FörsvarP |
|||||
|
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
Kvinnor |
20 |
20 |
21 |
21 |
21 |
|
|
Män |
80 |
80 |
79 |
79 |
79 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
|
Affärsverk och infrastruktur |
|
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
|
||
2 |
|
Universitet, högskolor och forskning |
|
|
|
||
P |
P |
|
|
|
|||
3 |
|
Miljö, teknik och jordbruk |
|
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
|
||
4 |
|
Arbetsliv, omsorg och utbildning |
|
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
|
||
5 |
|
Länsstyrelser, Regeringskansliet och stabsmyndigheter |
|
|
|||
P |
P |
|
|
||||
6. |
Försvarsmakten tillhör sektorn rättsmyndigheter men särredovisas här. |
|
|||||
|
|
|
|||||
P |
|
P |
|
|
|
|
|
Källa: Arbetsgivarverket
Flertalet av de statsanställda arbetar vid en stor myndighet. Av de statsanställda arbetar cirka 81 procent vid någon av de 35 myndighet som har minst 1 000 personer anställda. Mindre än
Skr.2007/08:101
1 procent av de statsanställda arbetar vid någon av de 66 myndigheter som har färre än 50 anställda.
Skatteintäkter
Diagram 3.16 Skatteintäkter
Miljoner kronor
1 200 000 |
|
|
|
|
1 000 000 |
|
|
|
|
800 000 |
|
|
|
|
600 000 |
|
|
|
|
400 000 |
|
|
|
|
200 000 |
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
|
|
Skatteintäkter |
|
|
Anm. Hur skatteintäkter enligt resultaträkningen, som redovisas i ovanstående diagram, förhåller sig till statens skatteintäkter enligt statsbudgetavgränsningen framgår av not 1 Skatteintäkter, Noter till resultaträkningen.
Skatteintäkter har ökat med 193 miljarder kronor eller 24 procent under perioden. Skatte- intäkterna är dock inte helt jämförbara över perioden, då de inte har beräknats enligt de nya redovisningsprinciperna för åren
Resultaträkningens |
|
|||
Diagram 3.17 Statens |
|
|||
Miljoner kronor |
|
|
|
|
140 000 |
|
|
|
|
120 000 |
|
|
|
|
100 000 |
|
|
|
|
80 000 |
|
|
|
|
60 000 |
|
|
|
|
40 000 |
|
|
|
|
20 000 |
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
|
|
|
|
Av diagram 3.17 framgår den konsoliderade resultaträkningens över- och underskott under den senaste femårsperioden. Efter överskott under början av
51
Skr. 2007/08:101
tatet från andelar i dotter- och intresseföretag ökat kraftigt, medan transfereringarna inte ökat i samma utsträckning. För de två senaste åren sker en kraftig ökning på grund av ökade skatte- intäkter.
3.1.5Oförbrukade bidrag
Oförbrukade bidrag är en balanspost som visar mottagna bidragsintäkter som ska täcka framtida kostnader. Från och med i år lämnas en utvidgad beskrivning av utvecklingen av oförbrukade bidrag.
Tabell 3.22 Oförbrukade bidrag
Miljoner kronor
|
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
Universitet och |
|
|
|
|
|
högskolor |
6 791 |
6 816 |
7 041 |
7 915 |
8 846 |
- inomstatliga |
2 529 |
2 676 |
2 767 |
3 195 |
3 841 |
- utomstatliga |
4 262 |
4 140 |
4 274 |
4 720 |
5 005 |
|
|
|
|
|
|
Länsstyrelser |
938 |
1 107 |
1 503 |
2 216 |
2 553 |
- inomstatliga |
818 |
1 006 |
1 395 |
2 128 |
2 496 |
- utomstatliga |
121 |
100 |
108 |
88 |
57 |
|
|
|
|
|
|
Övriga |
1 547 |
1 642 |
3 200 |
3 751 |
3 640 |
- inomstatliga |
850 |
896 |
875 |
1 160 |
1 274 |
- utomstatliga |
697 |
747 |
2 325 |
2 591 |
2 367 |
|
|
|
|
|
|
Summa |
9 277 |
9 566 |
11 745 |
13 882 |
15 039 |
- inomstatliga |
4 197 |
4 578 |
5 037 |
6 483 |
7 611 |
- utomstatliga |
5 080 |
4 988 |
6 707 |
7 398 |
7 429 |
|
|
|
|
|
|
Av tabell 3.22 framgår att summa oförbrukade bidrag har ökat med 5,8 miljarder kronor eller med 62 procent under perioden
Huvuddelen, 50 procent, av de inomstatliga bidragen finns hos universitet och högskolor. För universitet och högskolor är bidragen en del av finansieringen av forskning och utbildning. Deras andel av summa inomstatliga bidrag har dock minskat från drygt 60 procent 2003. Den
beloppsmässiga |
ökningen |
under perioden är |
52 procent. De |
lärosäten |
som redovisar störst |
belopp är Lunds universitet, Sveriges lantbruks- universitet, Uppsala universitet samt Kungliga Tekniska högskolan.
Länsstyrelserna står för 33 procent av de inomstatliga oförbrukade bidragen, att jämföra med motsvarande andel 19 procent 2003. Oförbrukade bidrag från andra myndigheter hos länsstyrelserna har tredubblats på fyra år. Det avser vanligtvis medel som ska förmedlas som bidrag till olika regionala projekt.
Övriga myndigheters andel av de inomstatliga oförbrukade bidragen är 17 procent 2007. Motsvarande andel 2003 var drygt 20 procent.
I årsredovisningen för staten elimineras de inomstatliga oförbrukade bidragen när balans- räkningen konsolideras. Det sker eftersom de inte motsvaras av någon förpliktelse i relation till någon utomstående motpart.
Oförbrukade bidrag från utomstatliga givare ökade med 2,3 miljarder kronor eller 46 procent mellan 2003 och 2007. De uppgår till 7,4 miljar- der kronor 2007. Universitet och högskolor svarar för den största andelen av dessa medel, 67 procent 2007. Motsvarande andel 2003 var drygt 80 procent. Det är exempelvis fråga om medel från forskningsstiftelser. Länsstyrelsernas oförbrukade bidrag från utomstatliga givare är förhållandevis obetydliga, medan övriga myn- digheter svarar för 32 procent av medlen. Bland dessa kan nämnas Statens jordbruksverk och Vägverket.
I not 51, Periodavgränsningsposter – Oför- brukade bidrag (Noter till balansräkningen), specificeras de utomstatliga oförbrukade bidra- gen. Av noten framgår såväl belopp per myndig- het som bidragets ändamål.
52
4
Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys
Skr. 2007/08:101
4 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys
Resultat- och balansräkningarna samt finansie- ringsanalysen omfattar myndigheterna, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen. Riksbankens grundfond ingår eftersom den utgörs av kapital som ursprungligen tillskjutits av staten. Däremot ingår inte Riksbanken, AP- fonderna och Premiepensionsmyndigheten (PPM). En fullständig förteckning över samtliga ingående organisationer framgår av bilaga 2 Statliga myndigheter m.m.
Till skillnad från vad som är fallet i statsbud- geten redovisas i resultaträkningen intäkter och kostnader, vilket bl.a. innebär att utgifterna för en investering, i form av avskrivningar, fördelas över investeringens hela livslängd. Gällande prin- ciper och förutsättningar under det senaste året beskrivs i avsnitt 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar.
Myndigheternas redovisning konsolideras, vilket innebär att de slås samman och att transaktioner mellan myndigheter, t.ex. arbetsgivaravgifter för statligt anställda och bidrag mellan myndigheter tas bort (elimineras) i resultaträkningen och att fordringar och skulder mellan myndigheter elimineras i balansräkningen. På så vis erhålls en konsoliderad redovisning för staten.
4.1Resultaträkning
Resultaträkningen för 2007 visar ett överskott på 127 miljarder kronor, vilket innebär en ökning med 23 miljarder kronor jämfört med föregå- ende år.
55
Skr. 2007/08:101
Tabell 4.1 Resultaträkning
Miljoner kronor
|
Not |
2007 |
|
2006 |
|
Intäkter |
|
|
|
|
|
Skatteintäkter |
1 |
989 854 |
|
963 940 |
|
Intäkter av avgifter och andra |
|
|
|
|
|
ersättningar |
2 |
|
54 285 |
|
45 407 |
Intäkter av bidrag |
3 |
|
26 520 |
|
25 547 |
Summa intäkter |
|
|
1 070 659 |
|
1 034 894 |
Kostnader |
|
|
|
|
|
Transfereringar m.m. |
|
|
|
|
|
Transfereringar till hushåll |
4 |
|
|
||
Transfereringar till företag |
4 |
|
|
||
Transfereringar till kommuner |
4 |
|
|
||
Transfereringar till utlandet |
4 |
|
|
||
Nettoöverföring till ålderspen- |
|
|
|
|
|
sionssystemet |
4 |
|
|
||
Avsättningar till/upplösning av |
|
|
|
|
|
fonder |
5 |
|
|
||
Summa transfereringar m.m. |
|
|
|
||
Statens egen verksamhet |
|
|
|
|
|
Kostnader för personal |
6 |
|
|
||
Kostnader för lokaler |
7 |
|
|
||
Vissa garanti- och |
8 |
|
2 597 |
|
|
kreditkostnader |
|
|
|||
Övriga driftkostnader |
9 |
|
|||
Avskrivningar och |
|
|
|
|
|
nedskrivningar |
10 |
|
|
||
Summa statens egen |
|
|
|
|
|
verksamhet |
|
|
|
||
Summa kostnader |
|
|
|
||
Saldo före resultat från andelar |
|
|
111 168 |
|
69 800 |
och finansiella poster |
|
|
|
||
Resultat från andelar i dotter- |
|
|
46 818 |
|
48 449 |
och intresseföretag |
11 |
|
|
||
Finansiella intäkter och |
|
|
|
|
|
kostnader |
|
|
|
|
|
Nettokostnad för statsskulden |
12 |
|
|||
Övriga finansiella intäkter |
13 |
|
24 962 |
|
15 391 |
Övriga finansiella kostnader |
14 |
|
|
||
Summa finansiella poster |
|
|
|
||
ÅRETS ÖVERSKOTT |
|
|
126 894 |
|
103 915 |
|
|
|
|
|
|
Resultaträkningens ökade överskott beror bland annat på att skatteintäkterna ökade med 26 miljarder kronor. Men resultatet påverkades negativt av att nettokostnaden för statsskulden blev 26 miljarder kronor högre än 2006. Intäkter av avgifter och andra ersättningar respektive övriga finansiella intäkter ökade med cirka
9 miljarder kronor vardera. Kostnaderna för statens egen verksamhet minskade med 7 miljarder kronor, beroende på lägre kostnader för pensionsavsättning.
4.1.1Intäkter
Diagram 4.1 Statens intäkter
|
Finansiella intäkter |
|
2% |
|
Intäkter av bidrag |
Intäkter av avgifter |
2% |
och andra |
|
ersättningar |
|
5% |
|
Skatteintäkter
91%
Skatteintäkterna uppgick till 990 miljarder kronor och utgör 91 procent av statens totala intäkter. Skatteintäkterna ökade med 26 miljarder kronor eller 2,7 procent jämfört med 2006. Skatter redovisas fullt perio- diserade. Eftersom många skatter taxeras per kalenderår är det slutliga utfallet för taxeringen inte känt förrän nästan ett år efter det aktuella årets utgång. Redovisningen av skatteintäkter grundas därför till viss del på bedömningar. Även om man vid tidpunkten för årsredo- visningen kan göra en någorlunda säker bedömning av intäkterna från skatt på arbete och skatt på konsumtion är osäkerheten fort- farande stor vad gäller skatt på kapital. Historiskt sett ligger avvikelsen mellan den bedömning som redovisas i årsredovisningen och de slutliga utfallen på i storleksordningen 0,5 till 1 procent av de totala skatteintäkterna.
Skatt på arbete ökade med 15 miljarder kronor jämfört med 2006. Därav ökade inkomstskat- terna med 28 miljarder kronor och skattereduk- tionerna med 41 miljarder kronor. Arbetsgivar- avgifterna ökade med 26 miljarder kronor. Ökningen av inkomstskatter och arbetsgivarav- gifter förklaras framför allt av ökad sysselsätt- ning och högre lönenivåer. Ökningen av skatte- reduktionerna beror till största delen på det under 2007 införda så kallade jobbskatteavdra- get. Arbetsgivaravgifterna utgörs i princip av lö- nesumman multiplicerad med avgiftssatsen. Pre- liminärt ökade lönesumman 2007 med
56
6,9 procent och avgiftssatsen |
uppgick till |
32,42 procent. Myndigheternas |
arbetsgivar- |
avgifter är inomstatliga och har eliminerats i resultaträkningen.
Jämfört med 2006 ökade skatt på kapital med 12 miljarder kronor eller 6 procent. Skatt på kapital från hushåll ökade med 5,1 miljarder kronor till följd av ökade kapitalvinster och ökade inkomster från räntor och utdelningar. Skatt på företagsvinster ökade med 7,5 miljarder kronor på grund av företagens ökade vinster. Intäkter från fastighetsskatt minskade med 1 miljard kronor.
Skatt på konsumtion och insatsvaror ökade med 23 miljarder kronor eller 6,1 procent. Därav ökade intäkter av mervärdesskatt med 19 miljarder kronor. De högre intäkterna av mervärdesskatt förklaras i huvudsak av en ökad privat konsumtion. Ökningen förklaras även av en förändrad sammansättning med större andel konsumtion av varaktiga varor, vilket höjer den genomsnittliga skattesatsen. Intäkter av punkt- skatter har utvecklats relativt svagt, vilket beror på en låg utvecklingstakt för intäkter av energi och koldioxidskatt.
Intäkter av avgifter och andra ersättningar ökade med 8,9 miljarder kronor. Mest ökade in- täkter från andra ersättningar. Ökningen avser främst den förhöjda finansieringsavgiften från arbetslöshetskassorna som infördes 2007. Uppdragsverksamhet, dvs. intäkter från försälj- ning av sådana varor och tjänster som är frivilligt efterfrågade, ökade med 0,8 miljarder kronor. Bland annat ökade Luftfartsverkets uppdrags- inkomster från flygplatserna.
Intäkter av bidrag ökade med 1 miljard kro- nor.
Skr. 2007/08:101
4.1.2Kostnader
Diagram 4.2 Statens kostnader
Finansiella kostnader 6%
Kostnader för statens egen verksamhet 19%
Transfereringar
75%
Av statens kostnader under 2007 utgjorde 75 procent transfereringar, varav transfereringar till hushåll var den största delen. Kostnaderna för statens egen verksamhet utgjorde 19 procent och nettokostnaden för statsskulden och övriga finansiella kostnader 6 procent.
4.1.3Transfereringar
Diagrammet nedan visar 2007 års transfereringar i form av lämnade bidrag och andra överföringar fördelade på mottagarsektorer enligt national- räkenskapernas indelning. Den s.k. realekono- miska indelningen redovisas även ur ett stats- budgetperspektiv i kapitel 5 Statsbudgetens ut- fall.
Diagram 4.3 Transfereringar per sektor
|
Nettoöverföring |
|
till |
|
ålderspensions- |
|
systemet |
Transfereringar |
1% |
till utlandet |
|
6% |
|
Transfereringar |
|
till kommuner |
|
23% |
|
Transfereringar
till företag
Transfereringar
5%
till hushåll 65%
Av diagram 4.3 framgår att hushållssektorn är den dominerande mottagaren av statliga trans- fereringar, 65 procent. Transfereringarna till hushåll innefattar bl.a. ålderspensioner, sjukpen- ning, föräldrapenning, barnbidrag och arbets- löshetsersättning, men även bidrag till organisa- tioner inom t.ex. utbildnings- eller bistånds- området. Kommunerna tar emot 23 procent av transfereringarna i olika former av statsbidrag,
57
Skr. 2007/08:101
företagssektorn 5 procent och utlandet, i form av bistånd och
Kostnaderna för transfereringar (exklusive av- sättningar till fonder) uppgick till 762 miljarder kronor 2007. De ökade endast 3 miljarder kro- nor mellan 2006 och 2007 men i förändringen ingår både stora ökningar och minskningar för olika typer av transfereringar.
Transfereringar till hushåll har under 2007 minskat med 3,6 miljarder kronor netto men in- nefattar också stora ökningar och minskningar.
Bland transfereringar till hushåll har kostna- derna för arbetsmarknadspolitik minskat med 13 miljarder kronor. Arbetslöshetsersättningen har minskat med 7,7 miljarder kronor och akti- vitetsstödet med 5,4 miljarder kronor till följd av lägre arbetslöshet och genomförda reformer.
Inom ohälsoområdet har de sammanlagda kostnaderna för sjukpenning och aktivitets- och sjukersättning fortsatt att minska. Kostnaden för sjukpenning minskade med 3,7 miljarder kronor eller 12 procent 2007 vilket förklaras av att anta- let sjukfall har fortsatt att minska. Aktivitets- och sjukersättningen ökade däremot med 0,3 miljarder kronor eller 0,6 procent och antalet personer som uppbär ersättningen har varit på ungefär samma nivå som 2006. Under de senaste två åren har både arbetslöshet och sjukfrånvaro minskat samtidigt till skillnad från tidigare.
Kostnaderna för handikappolitik avser främst den statliga assistansersättningen som ökade med 2,1 miljarder kronor eller 13 procent. Ök- ningen beror på att antalet ersättningsberättigade och antalet beviljade timmar per person har fort- satt att öka. Dessutom höjs timbeloppet för assi- stansersättningen varje år. Ekonomisk äldrepoli- tik har minskat med 1,3 miljarder främst till följd av att antalet personer med garantipension minskade och att antalet personer med inkomst- grundad ålderspension ökade.
Inom området ekonomisk familjepolitik ökade föräldraförsäkringen med 1,4 miljarder medan kostnaderna för barnbidragen minskade något. Demografiska faktorer styr i hög grad kostnadsutvecklingen inom området. Att kost- naderna för barnbidraget minskat något beror på att de barn som fyllde 16 år och inte längre har
rätt till barnbidrag var fler än de barn som föddes.
Sammantaget har dock transfereringar till hushåll avseende socialförsäkringen ökat med 7,3 miljarder kronor. Kostnaderna för ålders- pensioner vid sidan av statsbudgeten ökade med 9,5 miljarder kronor eller 5 procent. Ökningen beror främst på den positiva inkomstutveck- lingen. Inkomstutvecklingen i samhället ligger till grund för ett index som används i ålderspen- sionssystemet och som styr uppräkningen av förmånerna inkomstpension och tilläggspension.
Transfereringar till företag har lämnats i un- gefär samma omfattning som föregående år. Inom området livsmedelspolitik minskade kost- naderna med 0,7 miljarder kronor bland annat till följd av att en högre prisnivå på jordbruks- produkter resulterat i ett minskat stödbehov. Kostnaderna för Lönebidrag och Samhall ökade med 0,6 miljarder kronor.
Kostnaderna för transfereringar till kommu- ner ökade med 8 miljarder kronor. Kompensa- tion för mervärdesskatt till kommuner och landsting var 3 miljarder högre än 2006 till följd av ökad kommunal konsumtion. Bidrag avse- ende integrationspolitik och migrationspolitik ökade med 1,3 miljarder kronor till följd av att antalet asylsökande ökat och att Migrations- verket ersätter kommunerna för deras kostnader för mottagande av ensamkommande barn. Kost- naden för läkemedelsförmånerna ökade med 1,1 miljarder kronor mellan åren. Vidare ökade bidragen till landsting med 0,8 miljarder kronor till följd av ett nytt anslag, 19:7 Bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och sjukvård.
Inom området har dessutom de allmänna bi- dragen till kommuner ökat, vilket dock till stor del motsvaras av minskningar av olika riktade bi- drag.
Transfereringar till utlandet minskade något. Avgiften till Europeiska unionen har ökat med 0,6 miljarder kronor. Avgifter till och bidrag från EU redovisas närmare i särskilt kapitel. Kostna- den för biståndsverksamhet och internationella bidrag genom Styrelsen för internationellt ut- vecklingssamarbete (Sida) och Regeringskansliet minskade med 0,6 respektive 0,3 miljarder kro- nor.
58
4.1.4Kostnader för statens egen verksamhet
Kostnaderna för statens egen verksamhet upp- gick till 195 miljarder kronor 2007, vilket är en minskning med 7 miljarder kronor jämfört med 2006.
Statens personalkostnader minskade med 6,7 miljarder kronor. Den viktigaste förklaringen är att föregående år var kostnaderna högre för avsättningar för pensioner i samband med änd- rade försäkringstekniska riktlinjer hos Statens pensionsverk (SPV). Lönekostnader inklusive lagstadgade arbetsgivaravgifter ökade med 3 miljarder kronor eller 3,1 procent. Mest ökade Rikspolisstyrelsens lönekostnad, 0,7 miljarder, då antalet poliser ökat. Myndigheternas inbe- talda arbetsgivaravgifter och löneskatter, liksom premierna till SPV för tjänstepensionsförmåner, utgör statsinterna transaktioner och har elimine- rats i resultaträkningen.
Kostnader |
för lokaler ökade med cirka |
0,2 miljarder |
kronor. Övriga driftkostnader |
ökade med 0,6 miljarder kronor. Försvaret har aktiverat 3,6 miljarder kronor mindre för inve- steringar i beredskapstillgångar medan Banverket har aktiverat mer för investeringar i anläggnings- tillgångar i egen regi än föregående år. Aktive- ringen innebär att kostnader för köp av varor och tjänster avseende produktion av försvars- materiel, väganläggningar och bananläggningar förs bort från resultaträkningen och tas upp som investering i balansräkningen. Därutöver inne- fattar förändringen minskade kostnader för köp av tjänster med 4,7 miljarder kronor och ökade kostnader för köp av varor med 3,9 miljarder kronor. Inomstatlig handel har eliminerats i re- sultaträkningen med 16 miljarder kronor.
Posten Vissa garanti- och kreditkostnader för statlig garanti- och utlåningsverksamhet avser för 2007 till allra största delen återföringar av ti- digare avsättningar och värderegleringar och är därför negativ, vilket innebär en kostnadsreduk- tion med 2,6 miljarder kronor. Det är Riksgälds- kontoret (RGK) som redovisar omvärdering av lån med kreditrisk på 1,1 miljarder kronor, vilket främst beror på minskad risk avseende lån till
Skr. 2007/08:101
Avskrivningar och nedskrivningar ökade med 2,3 miljarder kronor jämfört med föregående år. Försvarsmaktens avskrivningar avser främst be- redskapsinventarier som stridsfordon, självgå- ende pjäser, fartyg och båtar. Skillnaden mellan åren beror på nedskrivning av beredskapsinven- tarier med 3,2 miljarder kronor som gjordes 2007. Avskrivningarna på beredskapsvarulager är däremot i det närmaste oförändrade mellan åren.
4.1.5Resultat från andelar i dotter- och intresseföretag
Resultatet från andelar i dotter- och intresse- företag minskade med 1,6 miljarder kronor. Det resultat som redovisas baseras på bolagens redo- visade nettoresultat enligt respektive årsbokslut. Resultatet för Vattenfall AB har förbättrats 1 miljard kronor främst på grund av minskad skattekostnad med 2,4 miljarder kronor. Exem- pelvis kommer inkomstskattesatsen för bolag att sänkas med 10 procent i Tyskland, vilket påver- kar uppskjuten skatt. Ökningen beror dessutom på ökad kraftproduktion i Tyskland och högre priser på den europeiska elbörsen. Civitas holding AB har förbättrat sitt resultat med 1,2 miljarder kronor främst till följd av större ökning av marknadsvärdet på dotterbolaget Vasakronans fastighetstillgångar. Däremot har resultatet för Akademiska hus AB försämrats med 1,8 miljarder kronor. Till största delen kan detta hänföras till att fastigheternas marknads- värde har minskat med 0,6 miljarder kronor, vil- ket är en försämring med 2,3 miljarder kronor jämfört med 2006. Statens del i resultatet från TeliaSonera AB har minskat med 1,1 miljarder kronor till 6,6 miljarder kronor. Minskningen är framför allt en effekt av att statens försäljning av aktier reducerat ägarandelen från 45,3 procent till 37,3 procent, vilket minskat resultatandelen med 1,4 miljarder kronor. I övrigt har resultat- andelen i TeliaSonera AB påverkats positivt av ökat resultat från intressebolag i Ryssland och Turkiet. Resultatet för SAS AB Sverige har för- sämrats med 0,9 miljarder kronor, till största delen beroende på att realisationsvinst vid börsintroduktion av ett hotellrörelsedrivande dotterbolag gav upphov till ett högt resultat under 2006.
59
Skr. 2007/08:101
4.1.6Nettokostnad för statsskulden och övriga finansiella intäkter och kostnader
Nettokostnaden för statsskulden ökade med 26 miljarder kronor.
Den viktigaste förklaringen till den kraftiga ökningen är att de orealiserade valutakursför- ändringarna hade motsatt effekt jämfört med
2006. De |
orealiserade valutaförlusterna |
blev |
4 miljarder |
kronor 2007, en försämring |
med |
27 miljarder kronor till följd av att kronan var svagare jämfört med skuldvalutorna 2007 än 2006 då staten redovisade 23 miljarder i orea- liserade valutavinster. De orealiserade valuta- kursförändringarna uppkommer vid den värde- ring RGK gör av skulder och fordringar i ut- ländsk valuta till bokslutsdagens kurser. De rea- liserade valuta- och kursdifferenserna gick åt motsatt håll och minskade i stället kostnaderna med 5,6 miljarder kronor samtidigt som ränte- kostnaderna blev 6,2 miljarder kronor högre.
Ökningen av övriga finansiella intäkter med 9,6 miljarder kronor förklaras framför allt av Regeringskansliets reavinst vid försäljning av ak- tier i TeliaSonera AB på knappt 11 miljarder kronor. Därutöver ökade Skatteverkets ränte- intäkter från skattekontosystemet med 1 miljard kronor. Kärnavfallsfondens realisationsvinster vid avyttring av reala och nominella statsobliga- tioner minskade däremot med 1,9 miljarder kro- nor. Riksbankens inlevererade överskott mins- kade också med 0,8 miljarder kronor.
4.2Balansräkning
I balansräkningen redovisas värdet av statens samtliga tillgångar, skulder och kapital. Värdet är beräknat per den 31 december 2007 (se även av- snitt 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggs- upplysningar). I de fall marknadsvärden finns att tillgå för aktier och andelar i statliga bolag pre- senteras dessa i bilaga 3 Statliga bolag.
60
Tabell 4.2 Balansräkning |
|
|
|
Miljoner kronor |
|
|
|
TILLGÅNGAR |
|
|
|
|
Not |
2007 |
2006 |
Anläggningstillgångar |
|
|
|
Immateriella |
|
|
|
anläggningstillgångar |
|
|
|
Balanserade utgifter för |
|
|
|
utveckling |
15 |
4 151 |
3 815 |
Rättigheter och andra |
|
|
|
immateriella anläggnings- |
|
|
|
tillgångar |
16 |
819 |
816 |
Förskott avseende immateriella |
|
|
|
anläggningstillgångar |
17 |
33 |
32 |
Summa immateriella |
|
|
|
anläggningstillgångar |
|
5 003 |
4 663 |
Materiella |
|
|
|
anläggningstillgångar |
|
|
|
Statliga väganläggningar |
18 |
98 907 |
92 287 |
Statliga järnvägsanläggningar |
19 |
69 268 |
64 658 |
Byggnader, mark och annan |
|
|
|
fast egendom |
20 |
41 407 |
39 935 |
Förbättringsutgifter på annans |
|
|
|
fastighet |
21 |
3 300 |
3 134 |
Maskiner, inventarier, installa- |
|
|
|
tioner m.m. |
22 |
22 830 |
22 187 |
Pågående nyanläggningar |
23 |
47 485 |
49 704 |
Beredskapstillgångar |
24 |
95 065 |
93 213 |
Förskott avseende materiella |
|
|
|
anläggningstillgångar |
25 |
4 038 |
5 813 |
Summa materiella |
|
|
|
anläggningstillgångar |
|
382 300 |
370 931 |
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i dotter- och |
26 |
|
319 006 |
|
303 709 |
intresseföretag |
|
|
|||
Andra långfristiga värde- |
27 |
|
10 496 |
|
10 536 |
pappersinnehav |
|
|
|||
Långfristiga fordringar |
28 |
7 063 |
|
8 866 |
|
Summa finansiella |
|
|
|
|
|
anläggningstillgångar |
|
|
336 565 |
|
323 111 |
Summa anläggningstillgångar |
|
|
723 868 |
|
698 705 |
Utlåning |
29 |
|
172 030 |
|
165 192 |
Varulager m.m. |
|
|
|
|
|
Varulager och förråd |
30 |
|
1 746 |
|
1 815 |
Pågående arbeten |
31 |
|
299 |
|
326 |
Fastigheter |
32 |
|
116 |
|
121 |
Förskott till leverantörer |
33 |
|
29 |
|
82 |
Summa varulager m.m. |
|
|
2 190 |
|
2 344 |
Fordringar |
|
|
|
|
|
Kundfordringar |
34 |
|
7 166 |
|
6 134 |
Övriga fordringar |
35 |
|
43 049 |
|
42 617 |
Summa fordringar |
|
|
50 215 |
|
48 751 |
Periodavgränsningsposter |
|
|
|
|
|
Förutbetalda kostnader |
36 |
|
12 225 |
|
13 836 |
|
|
|
|
|
|
Skr. 2007/08:101
Upplupna bidragsintäkter |
37 |
1 129 |
|
951 |
|
Övriga upplupna intäkter |
38 |
|
33 497 |
|
36 147 |
Summa periodavgräns- |
|
|
46 851 |
|
50 934 |
ningsposter |
|
|
|
||
Kortfristiga placeringar |
|
|
|
|
|
Värdepapper och andelar |
39 |
|
19 276 |
|
33 083 |
Summa kortfristiga |
|
|
19 276 |
|
33 083 |
placeringar |
|
|
|
||
Kassa och bank |
40 |
|
2 937 |
|
2 978 |
SUMMA TILLGÅNGAR |
|
1 017 367 |
|
1 001 987 |
|
|
|
|
|
|
|
KAPITAL OCH SKULDER
|
Not |
2007 |
|
2006 |
|
Nettoförmögenhet |
41 |
|
|
||
Fonder |
42 |
|
59 033 |
|
57 023 |
Avsättningar |
|
|
|
|
|
Avsättningar för pensioner |
43 |
|
171 911 |
|
167 377 |
och liknande förpliktelser |
|
|
|||
Övriga avsättningar |
44 |
15 153 |
|
18 050 |
|
Summa avsättningar |
|
|
187 064 |
|
185 427 |
Statsskulden |
|
|
|
|
|
Lån i Sverige |
|
|
882 053 |
|
954 193 |
Lån utomlands |
|
|
232 841 |
|
266 023 |
Summa statsskulden |
45 |
|
1 114 894 |
|
1 220 216 |
Skulder m.m. |
|
|
|
|
|
Leverantörsskulder |
46 |
|
16 614 |
|
16 007 |
Övriga skulder |
47 |
|
74 382 |
|
91 434 |
Depositioner |
48 |
|
964 |
|
991 |
Förskott från |
|
|
|
|
|
uppdragsgivare och kunder |
49 |
|
363 |
|
506 |
Summa skulder m.m. |
|
|
92 323 |
|
108 938 |
Periodavgränsningsposter |
|
|
|
|
|
Upplupna kostnader |
50 |
|
34 572 |
|
34 076 |
Oförbrukade bidrag |
51 |
|
7 428 |
|
7 399 |
Övriga förutbetalda intäkter |
52 |
|
21 622 |
|
23 939 |
Summa periodavgräns- |
|
|
63 622 |
|
65 414 |
ningsposter |
|
|
|
||
SUMMA KAPITAL |
|
|
1 017 367 |
|
1 001 987 |
OCH SKULDER |
|
|
|
||
Garantiförbindelser |
53 |
|
658 532 |
|
605 444 |
Övriga ansvarsförbindelser |
54 |
|
10 182 |
|
10 054 |
|
|
|
|
|
|
4.2.1Nettoförmögenheten
Statens nettoförmögenhet är lika med skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde. Statsskulden, som i huvudsak motsvarar statsbudgetens ackumulerade underskott under åren, svarar för den övervägande delen av skul- derna och därmed den negativa nettoförmögen- heten. Vid utgången av 2007 var nettoförmögen-
61
Skr. 2007/08:101
heten
Nettoförmögenhetens förändring fördelad på balansräkningens olika delar kan sammanfattas enligt nedan:
|
Mdkr |
Ökning av tillgångar |
15 |
Minskning av skulder |
124 |
Ökning av avsättningar |
|
Ökning av fonder |
|
Summa |
135 |
Förändringen av nettoförmögenheten kan även beskrivas på följande sätt:
|
Mdkr |
Årets överskott enligt resultaträkning |
127 |
Värdeförändring av aktier och andelar |
7 |
Övriga direkta förändringar av nettoförmögenheten |
1 |
|
|
Summa |
135 |
Förändringen av nettoförmögenheten är i första hand hänförbar till årets överskott i resultaträk- ningen på 127 miljarder kronor. Därutöver på- verkas nettoförmögenheten av enstaka transak- tioner som förändrar tillgångars eller skulders värde utan att redovisas över resultaträkningen. Exempel är förändringar av aktier och andelar som redovisas direkt i balansräkningen, t.ex. för- ändringar av statligt ägda bolags egna kapital som inte är hänförbara till periodens resultat. Under 2007 uppgick dessa effekter till 7 miljarder kronor.
Vid eliminering av inomstatliga betalningar uppstår vid årsskiftet ett saldo som uppgår till 1,9 miljarder kronor och som ökar nettoförmö- genheten. Även eliminering av inomstatliga värdepapper resulterar i en positiv påverkan på nettoförmögenheten med 0,6 miljarder kronor. Riksdagen har infört redovisning av skuld för riksdagsledamöternas inkomstgarantier och pen- sioner vilket verkar åt motsatt håll och minskar nettoförmögenheten med 1,7 miljarder kronor. Nettoeffekten av dessa poster är cirka 1 miljard kronor.
4.2.2Övriga förändringar i balansräkningen
Under räkenskapsåret 2007 ökade de totala till-
gångarna med |
15 miljarder kronor |
till |
|
1 017 miljarder kronor. |
|
||
De |
materiella |
anläggningstillgångarna |
ökade |
med |
11 miljarder |
kronor. Statliga väganlägg- |
ningar ökade med 6,6 miljarder kronor. Under 2007 har sju större objekt med en total längd av 121 km öppnats för trafik. Bland annat har hela motorvägssträckan på E 4 mellan Uppsala och Mehedeby öppnats för trafik. Statliga järnvägs- anläggningar ökade med 4,6 miljarder kronor. Exempel på investeringsprojekt som har färdig- ställts under 2007 är sträckan Marieholm- Olskroken där utbyggnad av triangelspår gjorts och tagits i drift. Pågående nyanläggningar har dock minskat med 2,2 miljarder kronor, framför allt vid Vägverket.
Byggnader, mark och annan fast egendom ökade 1,5 miljarder kronor. Bland annat ökade Naturvårdverkets markinköp för bildandet av naturreservat och Statens Fastighetsverk köpte House of Sweden i Washington DC.
Försvarets militära beredskapstillgångar ökade med 1,9 miljarder kronor. Beredskapslagret ökade mest till följd av ändrat värderingspris för vissa ammunitionstyper. Förskott avseende ma- teriella anläggningstillgångar minskade 1,8 miljarder kronor avseende Försvarets materi- elverks förskott till Industrigruppen JAS som minskar vartefter leveranserna sker.
De finansiella anläggningstillgångarna ökade med 13 miljarder kronor. Andelar i dotter- och intresseföretag ökade med 15 miljarder kronor. Förändringen förklaras av positiva rörelseresultat och utbetalda utdelningar som netto påverkat andelarnas storlek hos främst Vattenfall AB med 15 miljarder kronor, Civitas Holding AB med 3,9 miljarder kronor och Luossavaara– Kiirunavaara AB med 3,2 miljarder kronor. An- delen i TeliaSonera AB minskade i värde med 10 miljarder till 43,7 miljarder kronor. Andels- värdet i TeliaSonera AB har påverkats positivt med 6,6 miljarder kronor av andelen i årets re- sultat och med 3,2 miljarder kronor i valutakurs- differenser. Utdelning med nära 13 miljarder kronor till staten har minskat värdet med mot- svarande belopp. Under året har 17,7 procent av aktierna sålts, vilket minskade andelsvärdet med 7,3 miljarder kronor. Marknadsvärdet på
62
Regeringskansliets aktier i TeliaSonera AB upp- gick vid årsskiftet till 101 miljarder kronor.
Långfristiga |
fordringar |
har |
minskat |
1,8 miljarder |
kronor. Exportkreditnämndens |
(EKN) skadefordringar har minskat till följd av stora återvinningar från Peru och Angola, av- skrivning av utestående fordringar på Kamerun samt valutakursförändringar.
Centrala studienämndens utlåning ökade med 1,9 miljarder kronor. RGK:s utlåning till Botnia- banan och SVEDAB ökade med 2,2 respektive 1,3 miljarder kronor samt till PPM med 1,5 miljarder kronor. RGK:s förutbetalda kost- nader för statsskulden minskade med 1,8 miljarder kronor.
Kortfristiga placeringar minskade med knappt 14 miljarder kronor, vilket avser RGK:s place- rade dagslån.
Fonder ökade med 2 miljarder kronor. Kärn- avfallsfonden som består av avgifter från kärn- kraftsföretagen baserade på produktionen av elektrisk kraft har ökat kraftigt under ett antal år och står numera för 65 procent av det kapital som redovisas som Fonder i staten. Insättnings- garantinämndens fond utgörs av avgifter från in- stitut som omfattas av insättargarantin och står för 30 procent. Båda fonderna ökade cirka 1 miljard kronor vardera.
På balansräkningens skuldsida ökade avsätt- ningar för pensioner och liknande förpliktelser med 4,5 miljarder kronor. Den av SPV redovi- sade pensionsskulden har ökat med drygt 2 miljarder kronor (12 miljarder kronor föregå- ende år). De viktigaste positiva förändringsfak- torerna var nyintjänad pension 4,4 miljarder kronor, grundränta (uppräkning enligt de försäkringstekniska riktlinjerna), netto, 2,6 miljarder kronor samt basbeloppsindexering (värdesäkring) 2,0 miljarder kronor. Avsätt- ningen minskade på grund av utbetalade förmå- ner med 6,7 miljarder kronor och aktualisering med 1,5 miljarder kronor. Avsättningen har även ökat hos Luftfartsverket m.fl. affärsverk som antagit nya försäkringstekniska riktlinjer vilket sammantaget ökat skulden med 1,5 miljarder kronor.
Övriga avsättningar minskade med 2,9 miljarder kronor. RGK reserverar medel för framtida garantiförluster i garantiverksamhet enligt den s.k. nya garantimodellen. Reserv- eringen har minskat med drygt 50 procent under året. Den minskade reserveringen beror främst på värderingen av Öresundsbron.
Skr. 2007/08:101
Statsskulden minskade med 105 miljarder kro- nor och uppgick vid 2007 års utgång till 1 115 miljarder kronor. Lån i svenska kronor minskade med 72 miljarder kronor och lån i ut- ländsk valuta minskade med 33 miljarder kronor. För en närmare beskrivning av statsskuldens utveckling, se kapitel 3 Utvecklingen av statens ekonomi, avsnitt 3.1.4 Nyckeluppgifter i balans- och resultaträkningarna, Statsskulden.
Övriga skulder minskade med 17 miljarder kronor. Överskotten på skattekonto som främst avser kompletteringsinbetalningar har minskat med 14 miljarder kronor jämfört med föregå- ende år. En viktig förklaring är att komplette- ringsinbetalningarna är lägre, vilket kan bero på att förmögenhetsskatten avskaffats under året, och att de skattskyldiga därför inte har anledning att betala in skatten före årsskiftet för att undgå förmögenhetsbeskattning på beloppet.
Övriga förutbetalda intäkter har minskat med 2,3 miljarder kronor främst avseende RGK:s överkurser vilka uppstår när RGK emitterar ob- ligationer och marknadsvärdet är högre än det nominella värdet.
4.3Finansieringsanalys
Finansieringsanalysen visar statens betalningar fördelade på avsnitten statens verksamhet, inve- steringar, utlåning och finansiella aktiviteter. Fi- nansieringsanalysen visar även förändringen av och respektive avsnitts påverkan på statens net- toupplåning under redovisningsperioden. Statens nettoupplåning definieras som förändringen av statsskulden justerad för orealiserade valuta- kursförändringar.
Uppgifterna avseende finansieringsanalysen har hämtats från resultat- och balansräkningarna samt från den information som myndigheterna inrapporterat i statsredovisningssystemet eller myndigheternas årsredovisningar med eventuella kompletteringar.
63
Skr. 2007/08:101
Tabell 4.3 Finanseringsanalys
Miljoner kronor
|
Not |
2007 |
2006 |
Statens verksamhet |
|
|
|
Skatter |
55 |
982 313 |
962 032 |
Avgifter och andra ersättningar |
56 |
86 243 |
67 064 |
Intäkter av bidrag |
|
26 520 |
25 547 |
Summa justerade intäkter |
|
1 095 076 |
1 054 643 |
Transfereringar |
57 |
||
Statens egen verksamhet |
58 |
||
Summa justerade kostnader |
|
||
Justeringar till betalningar |
59 |
13 217 |
|
Saldo statens verksamhet |
|
176 536 |
106 945 |
Investeringar |
60 |
|
|
Finansiella investeringar |
|
||
Materiella investeringar |
|
||
Immateriella investeringar |
|
||
Summa investeringsutgifter |
|
||
Försäljning av anläggningsillgångar |
|
18 292 |
649 |
Summa investeringsverksamhet |
|
||
Utlåning |
61 |
|
|
Nyutlåning |
|
||
Amorteringar |
|
15 204 |
14 521 |
Summa nettoutlåning |
|
||
Finansiella aktiviteter |
|
|
|
Finansiellt netto för statens |
|
|
|
upplåning |
62 |
||
Övrigt finansiellt netto |
63 |
11 165 |
12 062 |
Justeringar till betalningar |
64 |
||
Summa finansiella aktiviteter |
|
||
|
|
|
|
Totalt |
|
110 617 |
18 112 |
|
|
|
|
Statens nettoupplåning |
|
|
|
Förändring av statsskulden |
|
||
Orealiserade valutakursförändringar |
|
23 282 |
|
|
|
|
|
Totalt |
|
||
|
|
|
|
4.3.1Statens verksamhet
Kassaflödet i den del som avser statens verksam- het, dvs. intäkter, transfereringar och statens egen verksamhet enligt resultaträkningen, upp- gick 2007 till 177 miljarder kronor, vilket är en ökning från föregående år med 70 miljarder kro- nor. Det är främst förändringar av fordringar och skulder som skiljer sig från föregående år.
Skatterna ökade med drygt 20 miljarder kro- nor och transfereringarna ökade med 4 miljarder kronor. Utdelningarna från dotter- och intres- seföretag som redovisas under posten Avgifter och andra ersättningar uppgick till nära 32 miljarder kronor, vilket var drygt 10 miljarder kronor mer än föregående år.
Förändringar av skulder och fordringar har ökat statens kassaflöde med 13 miljarder kronor, till stor del beroende på att RGK:s innehav av värdepapper minskat.
4.3.2Investeringar
Statens investeringar under 2007 uppgick till knappt 39 miljarder kronor, vilket är en minsk- ning med 2 miljarder kronor jämfört med 2006. Det negativa kassaflödet i investeringsverksam- heten är dock nära 20 miljarder kronor lägre än föregående år, beroende på försäljningen av ak- tier i TeliaSonera AB som uppgick till nära 18 miljarder kronor. De materiella investering- arna minskade jämfört med 2006 med 2 miljarder kronor till 37 miljarder kronor. Inve- steringar i beredskapstillgångar inom försvaret har minskat med 3 miljarder kronor till 7,9 miljarder kronor, beroende på att pågående nyanläggningar hos Försvarets materielverk slutlevererats till Försvarsmakten. Investeringar i järnvägsanläggningar ökade däremot med 1,4 miljarder kronor medan investeringar i väg- anläggningar i princip var på samma nivå som fö- regående år.
64
Tabell 4.4 Materiella investeringar
Miljarder kronor
|
2006 |
2007 |
Beredskapstillgångar |
7,9 |
10,9 |
|
|
|
Väganläggningar |
8,1 |
8,1 |
|
|
|
Järnvägsanläggningar |
9,6 |
8,3 |
|
|
|
Fastigheter och |
|
|
markanläggningar |
3,1 |
2,6 |
|
|
|
Maskiner och inventarier |
5,2 |
4,9 |
|
|
|
Övriga investeringar |
3,1 |
4,2 |
|
|
|
Totalt |
37,0 |
39,0 |
|
|
|
Investeringar i immateriella tillgångar uppgick till 1,6 miljarder kronor, vilket är en ökning med 0,2 miljarder kronor jämfört med föregående år. Investeringarna avser främst
4.3.3Utlåning
Nettoutlåningen, dvs. saldot mellan nyutlåning och amorteringar, gav ett negativt kassaflöde på 5,4 miljarder kronor, vilket är en ökning med knappt 1 miljard kronor. Nyutlåningen vid RGK var nära 2 miljarder kronor högre än 2006, men minskade något vid Centrala studiestödsnämn- den (CSN). Amorteringarna var drygt 0,4 miljarder kronor högre vid RGK och drygt 0,2 miljarder kronor högre vid CSN.
4.3.4Finansiella aktiviteter
Nettobetalningar från finansiella aktiviteter un- der 2007 uppgick till
Skr. 2007/08:101
4.3.5Statens nettoupplåning
Statens nettoupplåning visar förändringen av statens upplåning justerad för valutakursföränd- ringar i utländsk valuta.
Statens nettoupplåning under 2007 var, lik- som föregående år, de facto en nettoamortering på nära 111 miljarder kronor, vilket är ökning av nettoamorteringen med drygt 92 miljarder kro- nor i jämförelse med föregående års nettoamor- tering. Statens lån har således minskat kraftigt under 2007. Under året minskade statsskulden med 105 miljarder kronor. De orealiserade valu- taförlusterna som gör att nettoamorteringen är högre än statsskuldens förändring uppgick till 5,3 miljarder kronor.
4.3.6Samband mellan resultaträkningen och statsbudgetens utfall
I tabell 4.5 visas sambandet mellan resultaträk- ningens överskott och statsbudgetens saldo 2007. Tabellen visar de huvuddelar som skiljer resultaträkningen från statsbudgeten, nämligen poster som finns med i resultaträkningen men som inte medfört betalningar, förändringar av fordringar och skulder samt övriga transaktioner som medfört betalningar. Posterna finns med i finansieringsanalysen, men i en annan struktur. Genom dessa tre delar kommer man från resul- taträkningens saldo till finansieringsanalysens saldo. Därefter visas justeringsposter hänförbara till statsskulden som utgör skillnaden mellan fi- nansieringsanalysens saldo och statsbudgetens saldo.
Tabell 4.5 Samband mellan resultaträkningen och statsbudgetens utfall 2007
Resultaträkningens överskott |
126 894 |
Justeringar för poster som ej medför |
|
betalningar |
|
Justeringar för förändringar av fordringar |
|
och skulder |
|
Övriga transaktioner som påverkar |
|
betalningar |
6 119 |
|
|
Finansieringsanalysens saldo |
110 617 |
Justeringar hänförbara till statsskulden |
|
Förändring av Riksgäldskontorets |
|
kortfristiga placeringar |
|
Skuldskötselåtgärder m.m. |
7 681 |
|
|
Statsbudgetens saldo |
103 210 |
|
|
65
Skr. 2007/08:101
Transaktioner som ingår i resultaträkningen men inte medför betalningar är bl.a. resultatandelar i dotter- och intresseföretag som är intäkter som inte betalats och är det största delbeloppet 2007 (47 miljarder kronor). Andra delar är avskriv- ningar, nedskrivningar, avsättningar och fonde- ring (27 miljarder kronor) och slutligen oreali- serade valutaförändringar med 5 miljarder kro- nor.
Förändringar av fordringar och skulder har medfört betalningar, men inte påverkat resultat- räkningen. Den viktigaste delposten är att kon- toöverskotten på skattekonto som redovisas som skulder till de skattskyldiga har minskat med 14 miljarder kronor.
Övriga transaktioner som påverkar betal- ningar är investeringar som gav ett utflöde av likvida medel med 39 miljarder kronor, netto- utlåning med drygt 5 miljarder kronor. Ett in- flöde kom från försäljning av anläggningstill- gångar med 18 miljarder kronor och genom ut- delning från statliga bolag med knappt 32 miljarder kronor.
Justeringar som är hänförbara till statsskulden
Statens nettoamortering var 7,4 miljarder kronor högre än statsbudgetens positiva saldo på 103 miljarder kronor. Skillnaden mellan statens nettoupplåning och statsbudgetens saldo beror på att det finns transaktioner som påverkar stats- skulden men som inte påverkar statsbudgetens saldo. Å andra sidan finns transaktioner som på- verkar statsbudgetens saldo men som påverkar statsskulden först efterföljande perioder, t.ex. kortfristiga placeringar.
Förändringar av RGK:s kortfristiga placer- ingar har medfört att statsskulden har minskat med 15,1 miljarder kronor utan att statsbudge- tens saldo har påverkats. Övriga skuldskötselåt- gärder m.m. har medfört att statsskulden har ökat. De består av förändringar av fordringar och skulder som är hänförbara till statsskuldsförvalt- ningen, förändringar av statliga myndigheters innehav av värdepapper samt andra värdeföränd- ringar av statsskulden, exempelvis inflations- kompensation samt bokföringsmässiga skillna- der mellan affärs- och likviddag i statsskuldförvaltningen. Dessa åtgärder och för- ändringar uppgår till 7,7 miljarder kronor netto.
4.4Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar
Årsredovisningen för staten grundas på de stat- liga myndigheternas årsredovisningar, vilka upp- rättas enligt förordningen (2000:605) om årsre- dovisning och budgetunderlag.
I detta avsnitt beskrivs i en första del redovis- ningsprinciperna för resultat- och balansräkning, i några fall med koppling även till statsbudgeten. Den första delen innehåller även bl.a. kommen- tarer till vissa särskilda poster och förändrade principer för resultat- och balansräkning. Där- efter görs en kort beskrivning av principerna för redovisningen av statsbudgetens utfall. Slutligen belyses några viktiga skillnader och samband mellan de olika redovisningsmetoderna.
Redovisningsprinciper, resultat- och balansräkning
Räkenskapsåret utgörs av kalenderår. Redovisning av kostnader och intäkter sker
enligt bokföringsmässiga grunder.
De konsoliderade resultat- och balansräkning- arna och finansieringsanalysen är uppställda enligt regeringens beslut den 6 december 2007 (dnr Fi2007/9580) om normering av avgräns- ning och uppställningsformer som grund för Ekonomistyrningsverkets underlag till års- redovisningen för staten 2007. De uppställnings- former som föreskrivs i beslutet bygger på de uppställningsformer som föreskrivits för myndigheterna med vissa anpassningar för års- redovisningen för staten.
4.4.1Transfereringar
Principen för redovisning av transfereringar är att de redovisas enligt bokföringsmässiga grun- der. Det innebär att de redovisas det år till vilket kostnaden hänför sig. Innebörden av denna princip för transfereringar är inte klarlagd i alla detaljer och Sverige deltar i ett internationellt ut- vecklingsarbete i syfte att klargöra principerna. Transfereringar periodiseras endast när kostna- den tydligt är hänförlig till ett visst år. Exempel på detta är Sveriges avgift till Europeiska unio- nen och vissa
66
I oklara fall bedöms kostnaden sammanfalla med betalningen.
4.4.2Skatter
Sedan 2006 redovisas statens inkomster från skatter enligt nya principer, i enlighet med riks- dagsbeslut avseende statsbudgeten. I samband med detta har också regeringen fattat beslut om att samma principer ska gälla även för årsredo- visningen för staten. De nya principerna innebär främst att skatteinkomsterna redovisas enligt fullt periodiserade principer, dvs. hänförda till det år de hänför sig till. Eftersom många skatter taxeras per kalenderår är det slutliga utfallet för taxering och betalningsgrad inte känt förrän drygt ett år efter det aktuella årets utgång. Redo- visningen av skatter i årsredovisningen för staten grundas därför till viss del på bedömningar av förväntat taxeringsresultat och inbetalningar.
En relativt utförlig beskrivning av metoderna gjordes i Årsredovisning för staten 2006 (skr. 2006/07:101). I det följande lämnas därför en- dast en kortare beskrivning.
Skatteverket och andra berörda myndigheter redovisar löpande debiterade och betalda skatter. Vad som avser aktuellt år framgår av de berörda myndigheternas verksamhetssystem där dekla- rationer, beslut och inbetalningar finns registre- rade. Skatterna kan delas in i två huvudkatego- rier. Den första är skatter som hänförs till period (månad) i nära anslutning till inbetalningen eller deklarationen, vilket gäller för mervärdesskatt, socialavgifter och de flesta punktskatter. Den andra är skatter som beslutas vid taxeringen som sker årsvis och där den löpande inbetalningen endast är preliminär. Det gäller hushållens och företagens inkomstskatter samt fastighetsskatt m.m. När uppgifterna för årsredovisningen för staten tas fram finns ett i det närmaste korrekt slutligt utfall för många skatter. För inkomst- skatterna m.m. utgör däremot uppgifterna en be- räknad intäkt, grundad på redovisade preliminär- skatter, den ekonomiska utvecklingen och annan information. Här är osäkerheten större än för de skatter som debiteras månadsvis. Ett antal mindre poster som redovisas som skatter hämtas direkt från respektive berörd myndighet och är slutliga till sin natur.
Metoden för beräkning av periodiserade skatter bygger på modeller för olika skatteslag och för totalsammanställningar som under lång
Skr. 2007/08:101
tid har utvecklats och anpassats inom Finansde- partementet och Ekonomistyrningsverket. Denna struktur ger bättre information om skat- terna för året än årets skatteinbetalningar, efter- som informationen beaktar den makroekono- miska utvecklingen och förändringar i skatte- reglerna redan det år dessa avser och inte först när betalning sker. Metoden får därför anses väl etablerad och beprövad.
Med denna metod beräknas de till året hän- förliga totala skatteintäkterna. Sedan slutsum- man framräknats redovisas ett antal beräknade korrigeringsposter som leder fram till det kas- samässiga utfallet för skatter (årets inbetal- ningar). Skatter som förs till EU, kommunerna och
För att komma fram till resultaträkningens skatteintäkter krävs ytterligare ett par moment.
När statens skatteintäkter för det aktuella året räknats fram kommer ett belopp som kan vara antingen positivt eller negativt att tillkomma som avser skatter hänförliga till tidigare år. Det avser skillnaden mellan fjolårets beräknade peri- odiserade skatt och det helt eller nästan helt slutliga utfall som nu finns tillgängligt. Därefter läggs avgifterna till ålderspensionssystemet och premiepensionssystemet till, eftersom dessa av- gifter ingår i skatterna så som de avgränsas i re- sultaträkningen.
Kommunala utjämningsavgifter och inkomst- utjämningsavgifter tillförs som följd av principen att bruttoredovisa dessa i årsredovisningen för staten. Slutligen avgår de elimineringar som görs i årsredovisningen för staten. Dessa avser myn- digheternas erhållna kompensation för ingående moms och myndigheternas betalda arbetsgivar-
67
Skr. 2007/08:101
avgifter som till en del avser skatt som staten betalar till sig själv. Dessutom elimineras särskild löneskatt på vissa pensionskostnader från statliga myndigheter samt, avslutningsvis, vissa punkt- skatter m.m. som statliga myndigheter betalar.
Efter elimineringarna kvarstår den summa som utgör posten Skatteintäkter i resultaträk- ningen i årsredovisningen för staten. Skillnaden mellan denna summa och den summa som redo- visats av berörda myndigheter under året redovi- sas som (förändring av) upplupen intäkt i årsre- dovisningen för staten.
(dvs. som periodavgränsningsposter). Den ge- mensamma brytdagen är en förutsättning för att fordringar och skulder mellan myndigheterna ska kunna stämma överens.
Principer för konsolidering
Konsolidering sker genom en sammanläggning av myndigheternas balansräkningar och resultat- räkningar efter det att interna mellanhavanden i form av t.ex. fordringar, skulder, intäkter och kostnader mellan myndigheterna eliminerats. Informationen från myndigheterna har hämtats
4.4.3Avgränsning av redovisningsenheten både från statsredovisningen och ur myndighe-
Balans- och resultaträkningarna samt finansie- ringsanalysen omfattar staten, avgränsad i enlig- het med regeringens normeringsbeslut för Års- redovisning för staten 2007 (dnr Fi2007/9580). Detta innebär att dessa dokument omfattar myndigheter under riksdag och regering, med undantag för Riksbanken som på grund av dess speciella ställning inte ingår.
4.4.4Metoder för konsolidering m.m.
Gemensam brytdag
Den 10 januari gäller som gemensam s.k. brytdag för samtliga myndigheters räkenskaper. Med be- greppet brytdag avses den dag då den löpande bokföringen av händelser som berör den avslu- tade räkenskapsperioden avslutas. Fram till och med brytdagen bokförs leverantörsskulder och kundfordringar. Efter brytdagen redovisas hän- delser som härrör från den avslutade perioden som upplupna kostnader respektive intäkter
ternas årsredovisningar. Utöver elimineringar av transaktioner mellan myndigheter har även transaktioner som varken är intäkter eller kost- nader respektive fordringar eller skulder för sta- ten som helhet eliminerats. Exempel är statens arbetsgivaravgifter för egen personal som före eliminering redovisas som personalkostnad hos myndigheterna och som intäkt av uppbörd hos Skatteverket.
Omklassificeringar av poster
Vissa typer av transaktioner omklassificeras i års- redovisningen för staten i förhållande till myn- digheternas redovisning. Anledningen till detta är att de ur statens perspektiv utgör t.ex. kostna- der för verksamheten och inte transfereringar. Ett exempel är omklassificering av statens tjänstepensioner som redovisas som personal- kostnad i statens årsredovisning men skilt från verksamhetens kostnader i den berörda myndig- heten SPV:s årsredovisning. I några fall följer inte myndigheterna de resultat- och balans- räkningsscheman som är generellt föreskrivna. För affärsverken gäller dessutom särskilda upp- ställningsformer. Detta medför att vissa resultat- och/eller balansposter måste omklassificeras innan konsolidering görs.
Motpartsavstämning
För att det ska vara möjligt att eliminera s.k. in- omstatliga poster, dvs. kostnader, intäkter, ford- ringar och skulder mellan myndigheter, används rutiner för s.k. motpartsavstämning mellan myndigheter. Kvaliteten i motpartsavstäm-
68
Skr. 2007/08:101
ningen, som infördes 2000, har successivt för- bättrats. Antalet differenser över angivna be- loppsgränser har varit fortsatt lågt under 2007. Liksom de senaste åren är differenserna också beloppsmässigt nu så begränsade i relation till helheten att de inte kan anses påverka resultat- eller balansräkningen i någon utsträckning som har materiell betydelse.
arna av premiepensioner endast utgör några tiondels procent av utbetalda pensioner, innebär förändringen att huvuddelen av det nettoflöde som tidigare redovisades som transferering till ålderspensionssystemet är en transferering till hushållssektorn. Summa transfereringar liksom summa skatteintäkter blir därmed oförändrade i resultaträkningen, men specifikationen av trans- fereringar i resultaträkningen och i not 4, liksom specifikationen av skatteintäkter i not 1 blir an-
4.4.5Ändrade redovisningsprinciper m.m. norlunda. I not 1 har anpassningar av de olika
Överföringar till premiepensionssystemet
Under 2007 har nationalräkenskaperna övergått till att redovisa premiepensionssystemet i hus- hållssektorn i stället för som tidigare i socialför- säkringssektorn, i enlighet med principer som fastställs inom Europeiska unionen. I årsredo- visningen för staten har viss anpassning gjorts till detta.
I redovisningen av statsbudgetens utfall dras den del av arbetsgivaravgifter och egenavgifter som förs till premiepensionssystemet av från in- täkterna, så att skatterna redovisas exklusive de avgifter som avser premiepensionssystemet. Bland utgifterna för ålderspensionssystemet som redovisas utanför men i anslutning till budgeten och under utgiftstaket redovisas nu utbetalda pensioner exklusive premiepensioner.
Även i resultaträkning, balansräkning och fi- nansieringsanalys har anpassningar gjorts och ålderspensionerna redovisas där enligt etablerade principer i sin helhet, liksom i berörd myndig- hets redovisning, som en del av statens transfere- ringar och avgifterna redovisas som en del av in- täkterna av skatter. Det har ansetts värdefullt att ha kvar denna redovisning av totala pensionsut- betalningar från staten och motsvarande avgifter både på kostnads- och intäktssidan. Det har också ansetts värdefullt att kunna se överfö- ringen till premiepensionssystemet brutto, även om det kan finns definitionsmässiga problem med att bestämma vilken del av avgifterna och medel tillförda från anslag som egentligen ska ses som transferering till premiepensionssystemet. Flödena av avgifter och rekvisition av pensions- medel har tidigare redovisats netto som transfe- rering till ålderspensionssystemet, men delas från och med denna årsredovisning upp på transfere- ringar till ålderspensionssystemet som nu om- fattar endast
delsummorna gjorts så att sambandet med mot- svarande belopp i statsbudgeten ska vara tydligt. Jämförelsetalen för transfereringar och inom noterna har anpassats till de nu aktuella meto- derna. Inför kommande års redovisning kommer metoderna för redovisning av premiepensions- medlen att övervägas ytterligare i syfte att ge en så fullständig och samtidigt korrekt bild av verk- samheten som möjligt.
Tillgångar hos Försvarets materielverk
Försvarets materielverk lämnar stora förskott till leverantörer som redovisas som omsättnings- tillgångar hos myndigheten kopplat till att de tillgångar som är under utveckling också redovi- sas bland omsättningstillgångar, som Pågående arbeten. I årsredovisningen för staten har sedan tidigare Pågående arbeten redovisats som Pågå- ende nyanläggningar, eftersom de till övervä- gande del avser utveckling av olika typer av an- läggningstillgångar för Försvarsmaktens räkning som senare överförs till Beredskapstillgångar. Som anpassning till detta har nu även förskotten omklassificerats och redovisas som Förskott av- seende materiella anläggningstillgångar. Jämfö- relsetalen för 2006 har ändrats så att omsätt- ningstillgångarna minskar och anlägg- ningstillgångarna ökar med 4 399 miljoner kro- nor.
Övriga generella förändringar
Posten Vissa garanti- och kreditkostnader som infördes 2006 har renodlats så att den endast omfattar garanti- och kreditkostnader för myn- digheter som har sådana kostnader i väsentlig omfattning och där det är utrett att kostnaderna har en karaktär som skiljer dem från Övriga driftkostnader. Det innebär att det normalt en-
69
Skr. 2007/08:101
dast är kostnader hos garantimyndigheterna eller myndigheter där särskilda skäl föreligger som redovisas här. Kostnader för skadestånd, försäk- ringspremier och andra liknande kostnader som vissa myndigheter kan rapportera förs i årsredo- visningen för staten i stället till Övriga driftkost- nader. Jämförelsetalet för 2006 har därför mins- kats med 5 miljoner kronor som förts till Övriga driftkostnader.
I övrigt har inga förändringar av redovisnings- principerna gjorts i årsredovisningen för staten som helhet för 2007.
Ändrade redovisningsprinciper hos vissa myndigheter
Utöver ändringar i principerna för årsredovis- ningen för staten som sådan, förekommer att ändrade principer hos vissa myndigheter påver- kar årsredovisningen för staten i mindre omfatt- ning. I de fall berörd myndighet ändrat jämförel- setal, ändras jämförelsetalen även i årsredovis- ningen för staten såvida inte beloppet är ovä- sentligt. Har myndigheten inte ansett detta möj- ligt har inte heller jämförelsetalen i årsredovis- ningen för staten ändrats. Nedan beskrivs ett antal ändringar hos myndigheter.
Statens bostadskreditnämnd
Statens bostadskreditnämnd har fr.o.m. 2007 övergått till att redovisa försäkringsmässig av- sättning för sin garantiverksamhet. Det innebär att posten på kreditsidan flyttas från Fonder där den i princip bestod av ett kassamässigt över- skott till Övriga avsättningar där den är beräknad enligt försäkringstekniska grunder. Jämförelse- talet i balansräkningen för 2006 har ändrats i en- lighet med den beräkning myndigheten gjort så att posten Fonder minskar med 1 920 miljoner kronor och posten Övriga avsättningar ökar med 1 700 miljoner kronor. I resultaträkningen har endast en begränsad omräkning gjorts, eftersom myndigheten inte bedömt sig kunna ta fram en fullständig beräkning längre tillbaka än till ut- gången av 2006. Omräkningen innebär att den ökning av fondavsättning som redovisades med 244 miljoner kronor har tagits bort, eftersom den inte har någon jämförbar post enligt de nya principerna. Däremot har inte någon ökad eller minskad avsättning i resultaträkningen redovi-
sats, vilket innebär att resultaträkningens över- skott ökar med 244 miljoner kronor. Eftersom balansposten reducerats med 220 miljoner kro- nor, blir dock nettopåverkan på förmögenheten också 220 miljoner kronor.
Centrala studiestödsnämnden
CSN har ändrat princip för redovisning av åter- kravsfordringar så att de numera redovisas som Övriga fordringar i stället för Utlåning. Jämfö- relsetalet för 2006 har justerats med 398 miljoner kronor.
Statens järnvägar
Affärsverket Statens järnvägar har ändrat sina metoder för redovisning av leasing- och lease- holdsavtal och vissa andra tillgångar, vilket leder till ökning av Andra långfristiga fordringar och minskning av Övriga fordringar. Jämförelsetalet för 2006 har justerats med 222 miljoner kronor.
Efter utredning har även vissa delar av avsätt- ningar hos Statens järnvägar bedömts vara hän- förliga till Övriga avsättningar och inte Avsätt- ningar för pensioner och liknande förpliktelser. Jämförelsetalet för 2006 har justerats med 50 miljoner kronor.
Övriga förändringar hos myndigheter
Ekonomistyrningsverket har omklassificerat IT- system som i huvudsak utvecklats av verket från Rättigheter och andra immateriella anläggnings- tillgångar till Balanserade utgifter för utveckling. Jämförelsetalet för 2006 har justerats med 47 miljoner kronor.
Sida har övergått till att göra avsättning för s.k. fristående krediter som tidigare redovisades som ansvarsförbindelser. Jämförelsetalet för av- sättningar 2006 har ökat med 28 miljoner kro- nor.
Fortifikationsverket har omklassificerat till- gångar från Balanserade utgifter för utveckling till Rättigheter och andra immateriella anlägg- ningstillgångar. Jämförelsetalet för 2006 har ju- sterats med 22 miljoner kronor.
Vägverket har omklassificerat förskott avse- ende driften från Förskott avseende väganlägg- ningar till Förutbetalda kostnader. Jämförelseta-
70
let för 2006 har justerats med 42 miljoner kronor.
RGK har ändrat princip för redovisning av vissa provisioner till banker, så att de nu redovi- sas bland Övriga driftkostnader i stället för bland Övriga finansiella kostnader. Jämförelsetalet för 2006 har justerats med 2 miljoner kronor.
Ansvarsförbindelser av typen Övriga an- svarsförbindelser har identifierats hos Statens räddningsverk, vilka inte fanns med i Årsredovis- ning för staten 2006. Jämförelseuppgifterna har korrigerats med 98 miljoner kronor.
Rättelse av jämförelsetal
Intäkter från avgift för Gemensam avgift för sä- kerhetskontroll hos Luftfartsstyrelsen redovisa- des föregående år på grund av ett misstag felak- tigt som Intäkter av bidrag i stället för som of- fentligrättslig avgift under posten Intäkter av av- gifter och andra ersättningar. Detta är ingen ändrad redovisningsprincip, men felet har rättats genom att jämförelsetalet för 2006 korrigerats mellan de båda posterna i resultaträkningen med 441 miljoner kronor.
Resultaträkningens saldo 2006
Resultaträkningens saldo har sammantaget ju- sterats med 244 miljoner kronor 2006.
Tabell 4.6 Resultaträkningens saldo 2006
Miljoner kronor
Resultaträkningens saldo enligt Årsredovisning för |
|
staten 2006 |
103 671 |
|
|
Förändrad princip, fondförändring vid Statens |
|
bostadskreditnämnd |
244 |
|
|
Resultaträkningens saldo 2006 i jämförelsekolumnen |
|
enligt Årsredovisning för staten 2007 |
103 915 |
|
|
4.4.6Undantag från generella principer m.m.
För att på ett mer fullständigt sätt belysa tilläm- pade principer i årsredovisningen för staten be- skrivs här undantag som förekommer från de generella ekonomiadministrativa reglerna och principerna eller från den praxis som vanligen gäller i staten. Det kan vara fråga om undantag
Skr. 2007/08:101
både för en enskild myndighet och för statens redovisning eller statsbudgeten som helhet.
Engångseffekter
Engångseffekterna på statsbudgeten (se särskild sammanställning i kapitel 5 Statbudgetens utfall) påverkar oftast inte resultaträkningen i årsredo- visningen för staten, eftersom redovisningen där görs på bokföringsmässiga grunder med periodi- sering av intäkter och kostnader. Balansräk- ningen påverkas för belopp som redovisas som periodavgränsningsposter och när likviditeten påverkas.
Undantag hos vissa myndigheter
Skatteverket har enligt regeringsbeslut den 10 december 1998 dispens från kravet på att redovisa fordringar och skulder avseende upp- börd som redovisas på annat sätt än via skatte- kontot. Undantaget utnyttjas för närvarande för ej restförda uppbördsfordringar redovisade ge- nom de gamla uppbördssystemen, för arvs- och gåvoskatt samt systemet för punktskatter m.m.
Statens fastighetsverk har för bidragsfastig- heter undantag från regler vilket innebär att ka- pitalutgifter för bidragsfastigheterna inte be- traktas som anläggningstillgång.
Insättningsgarantinämnden har undantag från kravet på riktig periodisering av intäkter och kostnader för inbetalade och eventuellt återbe- talade avgifter för insättningsgarantin respektive investerarskyddet.
Vägverket och Banverket har undantag från anslagsavräkningsreglerna som innebär att de får avräkna kostnader mot anslag det budgetår verk- samheten utförs. Det påverkar statsbudgeten i den meningen att tidpunkten för anslagsavräk- ning i många fall avviker från den som annars skulle ha gällt.
Universitet och högskolor tillämpar för en stor mängd anslag inom grundutbildnings- området en anslagsavräkningsmodell som inne- bär att den slutliga anslagsavräkningen är bero- ende av volymen studieprestationer upp till ett visst maxbelopp, medan löpande under året av- räknas en tolftedel av årsbeloppet oavsett verklig förbrukning. Sveriges lantbruksuniversitet är undantagna från denna modell och i stället är den
71
Skr. 2007/08:101
löpande avräkningen densamma som den slut- liga.
Undantag från regler på finansieringsområdet förekommer, exempelvis rätten eller formerna för att ta ut avgifter eller för att ta emot bidrag och donationer, men eftersom dessa inte påver- kar årsredovisningen för staten annat än indirekt redovisas de inte.
De olika typerna av beslut är i första hand inte att se som undantag, utan som finansiella villkor för den enskilda myndigheten. Regeringen fattar inom detta område årligen ett mycket stort antal beslut inom ramen för sin styrning av de statliga myndigheterna. Härutöver finns mer omfat- tande undantag som har direkt koppling till en myndighets uppgift och som därför följer av myndighetens instruktion eller regleringsbrev samt i vissa fall av lag.
Undantag i fråga om utformning av myndighetens årsredovisning eller finansiella rapportering
Viss verksamhet eller vissa balansposter hos myndigheter med koppling till det försvars- och säkerhetspolitiska området är hemlig, och redo- visas därför på ett förenklat sätt i årsredovis- ningen för staten. Så långt det är möjligt görs dock redovisningen i dessa fall på ett sätt som är jämförbart med redovisningen i övrigt, och på samma sätt mellan åren, varför de inte bedöms påverka årsredovisningen för staten i någon vä- sentlig grad.
4.4.7Kommentarer till särskilda poster
Fordran/skuld på Rundradiorörelsen hos Riksgäldskontoret
De
RGK redovisar i sin årsredovisning en fordran för
Statsskulden
Statsskulden mäts från och med 2003 konse- kvent inklusive derivatinstrument, som skuld- bytesavtal och valutaterminer. Dessutom ska skuldinstrumenten i den statliga redovisningen värderas till nominellt slutvärde. I årsredovis- ningen för staten tillämpas detta nya sätt att mäta. I årsredovisningen för staten redovisas den konsoliderade statsskulden, dvs. efter avdrag för statliga myndigheters innehav av statspapper, till skillnad från RGK:s redovisning av den okonso- liderade statsskulden (Se även avsnitt 3.1.4 under rubriken Statsskulden).
Transfereringar via skattekonto
I ett antal fall görs transfereringar genom kreditering av en skattskyldigs (t.ex. ett företag) skattekonto hos Skatteverket i stället för att göras i form av utbetalda bidrag. Detta innebär att den skattskyldige inte behöver betala hela den debiterade skatten/socialavgifterna. Det är dock av intresse att redovisa denna subvention bland transfereringarna för att på ett transparent sätt visa statens stöd till olika verksamheter i sam- hället. I årsredovisningen för staten redovisas dessa transfereringar brutto i den konsoliderade resultaträkningen och samtidigt redovisas även skatteintäkterna brutto, dvs. opåverkade av sub-
72
ventionen. Det bakomliggande synsättet är att om tekniken med skattekonto inte använts, skulle bidrag ha betalats ut och skatter betalats in med motsvarande belopp. Metoden är endast en teknisk lösning. Den generella redovisningsprin- cipen ”Innehåll före form” (Substance over form) leder därmed till slutsatsen att transfere- ringen och skatten ska redovisas brutto.
De transfereringar som omfattas är de som redovisas under statsbudgetens inkomsttitel- grupp 8100, Utgifter som redovisas som kredite- ringar på skattekonto. I statsbudgeten har av- gränsningen gjorts utifrån kopplingen till skatte- lagstiftningen, så att nedsättningar/subventioner som saknar koppling till skattelagstiftningen re- dovisas som transfereringar. Nedsättningar med koppling till skattelagstiftningen, men där det av administrativa skäl är enklare med nedsättning jämfört med ändrad skattelagstiftning, räknas av mot skatterna och redovisas inte som transfere- ringar. De redovisas också i anslutning till re- spektive skatt i den nya budgetstrukturen i stäl- let för som tidigare i en särskild inkomsttitel- grupp eller inkomsthuvudgrupp. Den avgräns- ning av transfereringar som tillämpas överens- stämmer med nationalräkenskaperna. Enligt
Transfereringar till kommuner och landsting i form av momskompensation
Kommunernas mervärdesskatt nettoredovisas på statsbudgeten samtidigt som det generella stats- bidraget till kommuner som tidigare redovisades över anslag justerats ned med motsvarande be- lopp. Kommunernas kompensation för ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet redovisas på inkomsttitel 7222 Kompensation för mervärdesskatt, kommuner, vilket minskar inkomsterna i statsbudgeten. För årsredovis- ningen för staten har det dock bedömts mest rättvisande att bruttoredovisa detta som lämnade bidrag och skatteintäkter i den konsoliderade re- sultaträkningen. Det innebär att både skattein- täkter och lämnade bidrag är knappt 40 miljarder kronor högre än nettobeloppen på inkomsttitlar respektive anslag i statsbudgeten.
Skr. 2007/08:101
Transfereringar i det kommunala utjämningssystemet
Den kommunalekonomiska utjämningen netto- redovisas på statsbudgeten varvid det generella statsbidraget sammanförts med utjämningssy- stemet. Inkomstutjämningsavgift och kostnads- utjämningsavgift från kommuner och landsting på sammanlagt 11 miljarder kronor tas in under anslaget i stället för på inkomsttitel. I resultat- räkningen i årsredovisningen för staten har det bedömts mest rättvisande att bruttoredovisa den kommunalekonomiska utjämningen i den kon- soliderade resultaträkningen. Det innebär att både transfereringar och skatteintäkter är 11 miljarder högre än i statsbudgeten för 2007. För 2006 var motsvarande skillnad 12,5 miljarder kronor.
Momskompensation till statliga myndigheter
Statliga myndigheter har rätt till kompensation för ingående mervärdesskatt i sin verksamhet enligt bestämmelserna i förordningen (2002:831) om myndigheters rätt till kompensation för in- gående mervärdesskatt. Myndigheterna rekvire- rar medlen från Skatteverket och i statsbudgeten redovisas kompensationen som debitering (ne- gativ inkomst) på inkomsttitel 7221, Avräknad mervärdesskatt, statliga myndigheter. I skattebe- greppet som ansluter till nationalräkenskaperna ingår denna skatt brutto som en del av den of- fentliga sektorns och statens skatteintäkter. Det är naturligt eftersom mervärdesskatten ingår i myndigheternas konsumtionsutgifter i national- räkenskaperna – man får således en bruttoredo- visning där. I resultaträkningen i årsredovis- ningen för staten, liksom i myndigheternas re- dovisning, nettoredovisas däremot kostnaderna. Därför redovisas skatteintäkterna efter avdrag för denna kompensation.
Pensionskostnader hos affärsverken
De tre affärsverk som gör egna pensionsavsätt- ningar, Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Af- färsverket Svenska kraftnät, tillämpar principen att den del av kostnaden för förändring av pen- sionsavsättning som avser ränta redovisas som finansiella kostnader. De tre myndigheterna har under 2007 ändrat sina försäkringstekniska rikt-
73
Skr. 2007/08:101
linjer, vilket lett till ökade kostnader där cirka 1,4 miljarder kronor avser förändringar av dis- konteringsräntan som ökar pensionsskulden. För att uppnå överensstämmelse med den metod som tillämpas av SPV och i årsredovisningen för staten i övrigt, har dessa kostnader omklassifice- rats till personalkostnader i årsredovisningen för staten.
Resultatandelar i dotter- och intresseföretag
Liksom föregående år redovisas Regeringskansli- ets resultatandelar i dotter- och intresseföretag avseende de fyra kvartalen 2007, med undantag för några få fall för små bolag där delårsbokslut för tidigare kvartal används. Det innebär att års- redovisningen för staten på denna punkt till en mindre del avviker från Regeringskansliets års- redovisning, som av tidsskäl inte kan beakta fjärde kvartalets resultat för några av bolagen.
Överföringar till och från pensionssystemet
Eftersom
Under året inbetalas socialavgifter och all- männa pensionsavgifter från arbetsgivare, egen- företagare och hushåll. Dessa redovisas brutto som intäkter under posten Skatteintäkter. Där- efter görs löpande överföringar av den andel som är hänförlig till ålderspensionssystemet till AP- fonderna och PPM. Löpande rekvirerar Försäk- ringskassan, som betalar ut pensionerna, dess- utom medel från
Sedan flera år överstiger de socialavgifter m.m. som inbetalas och överförs till
derna och PPM redovisas som transferering. Fr.o.m. 2007 delas nettoöverföringen upp så att endast nettoöverföringen till
Systembolagets inlevererade överskott
Systembolaget AB:s inlevererade överskott ingår nu bland skatteintäkterna i den konsoliderade redovisningen enligt den avgränsning som in- förts (se ovan). Hos den myndighet som redovi- sar aktierna (Regeringskansliet) ingår beloppet i Resultatandelar i dotter- och intresseföretag. Omklassificering i årsredovisningen för staten görs genom att posten Resultatandelar minskas och posten Skatteintäkter ökas med faktiskt erhållen utdelning under året (210 miljoner kro- nor under 2007).
4.4.8Värderingsprinciper
Myndigheter följer normalt generella värde- ringsprinciper för statlig redovisning i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Det finns dock myndighe- ter som på grund av verksamhetens särart, ge- nom dispens, särskilt regeringsbeslut eller av annat särskilt skäl avviker ifrån dessa. Sådana avvikelser förekommer dock i mycket begränsad omfattning (jfr Undantag från generella princi- per ovan).
Omsättningstillgångar
Omsättningstillgångar värderas enligt lägsta vär- dets princip. Detta innebär att de tas upp till an- skaffningsvärdet eller till det verkliga värdet om detta är lägre. Med verkligt värde avses försälj- ningsvärde med avdrag för beräknad försälj- ningskostnad. Om tillgångens särskilda beskaf- fenhet eller andra omständigheter ger anledning till detta får det verkliga värdet bestämmas till återanskaffningsvärdet eller annat värde som är förenligt med god redovisningssed. Vidare får omsättningstillgångar tas upp över anskaffnings- värdet om det föreligger särskilda omständighe- ter och det samtidigt är förenligt med god redo- visningssed. Osäkra fordringar redovisas med
74
det belopp varmed de beräknas inflyta. Ford- ringar och skulder i främmande valuta värderas till balansdagens kurs.
Anläggningstillgångar
Anläggningstillgångar värderas till anskaffnings- värde med avdrag för ackumulerade avskriv- ningar. Avskrivningstider anpassas till respektive tillgångs förväntade ekonomiska livslängd.
Aktier och andelar
Aktier och andelar i dotter- och intresseföretag har värderats enligt kapitalandelsmetoden. Me- toden innebär att statens andel av företagens egna kapital tas upp som en tillgång i balansräk- ningen. Årets andel av företagens resultat redo- visas i resultaträkningen. Även affärsverkens dotter- och intresseföretag redovisas enligt ka- pitalandelsmetoden. I bilaga 3 Statliga bolag re- dovisas kapitalandelsvärdet för varje bolag. I de fall staten innehar aktier i börsnoterade företag presenteras även marknadsvärdet för dessa aktier i bilagan.
Statsbudgetens utfall
Statsbudgeten redovisas enligt de principer som följer av lagen (1996:1059) om statsbudgeten (budgetlagen) och riksdagens beslut om stats- budgeten.
Avgränsningen är den som följer av riksda- gens budgetbeslut. Enligt budgetlagen omfattar detta alla inkomster och utgifter samt andra be- talningar som påverkar statens lånebehov, med undantag för vissa verksamheter där inkomster endast ska bidra till att täcka verksamhetens kostnader och verksamheter där kostnaderna helt ska täckas med verksamhetens intäkter. I praktiken innebär detta i allt väsentligt samma avgränsning som den som gäller för resultat- och balansräkningen. Om en myndighet eller en del av en myndighets verksamhet varken har anslag på statsbudgeten, redovisar inkomster mot in- komsttitel eller gör betalningar via de statliga betalningssystem som har koppling till statens centralkonto i Riksbanken kommer dock myn- digheten inte att påverka statsbudgetens utfall.
Skr. 2007/08:101
Statsbudgetens utgifter redovisas mot anslag. Statsbudgetens inkomster redovisas mot in- komsttitlar. Enligt budgetlagen görs avräkning mot anslag för transfereringar det år då betalning sker medan avräkning mot inkomsttitlar för skatt görs det år då betalning sker respektive er- hålls. Övriga utgifter och inkomster avräknas det år till vilket utgiften respektive inkomsten hän- för sig. I anslagsförordningen (1996:1189) har regeringen specificerat närmare hur dessa regler ska tillämpas. En viktig punkt är preciseringen av skattebegreppet som även ges uttryck i stats- budgetens indelning som utgår från nationalrä- kenskapernas klassificering av olika typer av transaktioner och där socialavgifter och allmän pensionsavgift ingår bland skatterna. Att utgifter respektive inkomster avräknas, dvs. redovisas, det år de hänför sig till innebär i praktiken vanli- gen att de tas upp om faktura kommit in eller av- sänts under året eller i nära anslutning till års- skiftet fram till och med den s.k. brytdagen. Däremot tas beräknade kostnader och intäkter för året där faktura inte mottagits eller avsänts inte upp mot anslag respektive inkomsttitel.
Till skillnad mot vad som gäller för resultat- och balansräkningen, där olika redovisningsme- toder och principer för ett antal specifika poster förklaras ovan, finns för statsbudgetens anslag och inkomsttitlar riksdagsbeslut, och motiver- ingar har redovisats för riksdagen i budgetpro- positionen eller andra propositioner. Därför re- dovisas inte den typen av specifik information. Även förändringar av struktur och innehåll för anslag och inkomsttitlar har redovisats i bud- getpropositionen m.m., och beskrivs därför inte.
Utöver anslagen och inkomsttitlarna innehål- ler statsbudgeten en post för RGK:s nettoutlå- ning och en kassamässig korrigeringspost. Den kassamässiga korrigeringsposten på utgiftssidan är nödvändig för att statsbudgetens saldo ska visa statens lånebehov med omvänt tecken, dvs. ett positivt budgetsaldo ger ett negativt lånebe- hov, vanligen en möjlighet att minska statens upplåning.
Nedan beskrivs skillnader mellan principerna för resultaträkningen och statsbudgeten.
75
Skr. 2007/08:101
Skillnader mellan resultaträkningen och statsbudgeten
Statsbudgeten och resultaträkningen skiljer sig åt avseende såväl avgränsning och struktur som re- dovisningsprinciper.
Ett exempel på skillnader i avgränsningen är affärsverken som ingår i resultaträkningen men till helt övervägande del ligger utanför statsbud- geten. Ett annat exempel är att avgifter och bi- drag som myndigheterna får disponera redovisas i resultaträkningen medan de endast påverkar statsbudgeten i den mån de har en inverkan på statens lånebehov. Detsamma gäller affärsver- kens verksamheter.
När det gäller redovisningsprinciper innefattar statsbudgeten redovisning av in- och utbetal- ningar (kassamässigt) eller av utgifter och in- komster. I resultaträkningen sker redovisningen enligt bokföringsmässiga grunder, dvs. av intäk- ter och kostnader.
Statsbudgeten har en ändamålsstruktur där anslagen är grupperade i utgiftsområden respek- tive politikområden och inkomsttitlarna i in- komsttyper. Resultaträkningen är däremot in- delad i intäkts- och kostnadsslag. Jämförelser av poster i resultaträkningen och statsbudgeten låter sig därmed ofta inte göras, utan dokumen- ten kompletterar i stället varandra.
Resultaträkningen visar verksamhetens totala kostnader och intäkter under året. Balansräk- ningen visar den ekonomiska ställningen, dvs. tillgångar och skulder per den 31 december. Ibland påverkas endast balansräkningen av vissa händelser i statsbudgeten medan resultaträk- ningen är oförändrad.
En stor principiell skillnad är att i resultaträk- ningen elimineras alla poster som avser transak- tioner mellan myndigheter. Det gäller köp och försäljning av tjänster eller varor mellan myndig- heter liksom bidrag mellan myndigheter. Viktiga elimineringsposter är arbetsgivaravgifter och skatter som statliga myndigheter betalat och premier för det statliga tjänstepensionssystemet som statliga myndigheter betalat till SPV. I stats- budgeten bruttoredovisas dessa transaktioner i de flesta fall som utgifter på anslag och inkoms- ter på inkomsttitel.
En annan stor skillnad är att ålderspensions- avgifterna från andra än statliga myndigheter bruttoredovisas som intäkt i resultaträkningen samtidigt som de faktiska utbetalningarna av pensioner i ålderspensionssystemet redovisas
som kostnader. I statsbudgeten nettoredovisas däremot ålderspensionsavgifterna efter avdrag för utbetalningarna till pensionssystemet inklu- sive premiepensionssystemet, medan utbetal- ningarna av pensioner inte framgår av statsbud- geten utan redovisas i anslutning till budgeten som ålderspensionssystemet utanför statsbud- geten.
I tabell 4.7 sammanfattas några skillnader mellan resultaträkningen och statsbudgeten.
Tabell 4.7 Jämförelse mellan resultaträkningen och
statsbudgeten
|
Resultaträkning |
Statsbudgeten |
Skatt |
Intäkt |
Intäkt och betalning |
|
|
|
Offentligrättsliga avgif- |
Intäkt |
Inkomst |
ter på inkomsttitel |
|
|
|
|
|
Avgift av tillfällig natur |
Intäkt |
Utgiftsreduktion på |
eller mindre omfattning |
|
anslag |
|
|
|
Övriga avgifter |
Intäkt |
Ingen påverkan på |
|
|
anslag eller |
|
|
inkomsttitlar |
|
|
|
Erhållna bidrag som |
Intäkt |
Ingen påverkan på |
används i verksamheten |
|
anslag eller |
|
|
inkomsttitlar |
|
|
|
Transfereringar |
Kostnad |
Utbetalning |
(lämnade bidrag m.m.) |
|
|
|
|
|
Avsättningar för framtida |
Kostnad |
Ingen påverkan på |
åtaganden |
(intäkt) |
anslag eller |
|
|
inkomsttitlar |
|
|
|
Löner, varor och tjänster |
Kostnad |
Utgift |
|
|
|
Andel av företags |
Intäkt/kostnad |
Inkomst vid |
vinst/förlust |
enligt kapital- |
utdelning |
|
andelsmetoden |
|
|
|
|
Orealiserad valutavinst/ |
Intäkt/kostnad |
Ingen påverkan på |
förlust och upplupen |
|
anslag eller |
ränta |
|
inkomsttitlar |
|
|
|
Skatter redovisas som intäkter i resultaträk- ningen, medan i statsbudgeten redovisas intäkter som är hänförliga till det aktuella året med korri- geringsposter för betalda skatter så att slutsum- man blir kassamässig. Även intäktsdefinitionen skiljer sig åt. Intäkter eller reduktioner som inte tagits upp tidigare år påverkar skatteintäkterna i resultaträkningen, medan de i statsbudgeten för det aktuella året hänförs till korrigeringsposterna för uppbörds- och betalningsförskjutningar. Skatterna är den viktigaste inkomstposten både i resultaträkningen och statsbudgeten och princi- perna och redovisningssättet sammanfattas när- mare ovan.
För olika typer av avgifter och bidrag redovi- sas intäkter i resultaträkningen, medan i fråga om avgifter som förs till inkomsttitel redovisas
76
Skr. 2007/08:101
inkomster. Med inkomster avses vanligen de in- komster där faktura utfärdats under året eller i omedelbar anslutning till året före den s.k. bryt- dagen. Avgifter som disponeras av en myndighet påverkar statsbudgeten endast som betalningar, medan de normalt inte berör anslag eller in- komsttitlar. Bidrag redovisas i några fall kas- samässigt på statsbudgeten, främst bidrag från EU, , medan de i de flesta fall inte redovisas mot inkomsttitel eller anslag utan endast påverkar statsbudgeten som betalningar. Nettobetalningar från avgifts- och bidragsfinansierad verksamhet påverkar dock vanligen saldot på myndigheter- nas räntekonton i RGK och därmed RGK:s nettoutlåning, vilket i sin tur påverkar statsbud- geten och statens lånebehov.
Transfereringar i form av lämnade bidrag och andra omfördelningstransaktioner redovisas som kostnader i resultaträkningen, medan de redovi- sas vid utbetalningen i statsbudgeten. Till största delen sammanfaller dock dessa begrepp bero- ende på hur kostnaderna för transfereringar hanteras i olika fall. Transfereringar periodiseras i resultaträkningen endast i de fall de är tydligt hänförliga till ett visst år, såsom exempelvis jordbruksstöd eller
Löner, lokalhyror och köp av varor och tjänster i övrigt redovisas som kostnader i re- sultaträkningen medan utgifter redovisas i stats- budgeten. Med utgifter avses här i de flesta fall den tidpunkt då faktura eller motsvarande kommit in till myndigheten under året eller i omedelbar anslutning till året före den s.k. bryt- dagen. Det innebär bl.a. att beräknade (upp- lupna) kostnader och intäkter som är hänförliga till redovisningsperioden inte påverkar statsbud- geten om inte faktura eller motsvarande har kommit.
Motsvarande gäller för ett antal andra trans- aktioner av särskild art. Orealiserade vinster, upplupna ränteintäkter, avsättningar för framtida åtaganden eller andel av vinst/förlust i bolag som staten äger, redovisas som intäkter eller kostna- der i resultaträkningen, medan de inte påverkar statsbudgeten förrän i samband med en eventuell betalning.
77
Skr. 2007/08:101
4.5Noter
4.5.1Noter till resultaträkningen
Not 1
Skatteintäkter
Miljoner kronor |
|
|
|
2007 |
2006 |
|
|
|
Direkta skatter på arbete |
|
|
Inkomstskatter |
522 625 |
495 122 |
Skattereduktioner m.m. |
||
Övriga direkta skatter på arbete |
81 318 |
77 403 |
Summa direkta skatter på arbete |
480 634 |
490 146 |
Arbetsgivaravgifter |
383 034 |
357 048 |
Övriga indirekta skatter på arbete |
32 359 |
32 280 |
Avgifter till premiepensionssystemet |
||
Summa Indirekta skatter på arbete |
391 473 |
367 007 |
Skatt på kapital |
|
|
Skatt på kapital, hushåll |
42 549 |
37 423 |
Skatt på företagsvinster |
106 605 |
99 068 |
Fastighetsskatt |
26 073 |
25 007 |
Övriga skatter på kapital |
28 740 |
30 698 |
Summa Skatt på kapital |
203 967 |
192 196 |
Skatt på konsumtion och insatsvaror |
|
|
Mervärdesskatt |
284 455 |
265 151 |
varav kommunmoms |
39 614 |
36 631 |
Skatt på alkohol och tobak |
20 766 |
19 305 |
Skatt på energi och miljö |
68 030 |
67 669 |
Skatt på vägtrafik |
13 083 |
11 782 |
Inlevererat överskott från AB Svenska |
|
|
Spel |
3 657 |
3 437 |
Övriga skatter på konsumtion och |
|
|
insatsvaror |
2 746 |
2 835 |
Summa Skatt på konsumtion och |
|
|
insatsvaror |
392 737 |
370 179 |
Skatt på import |
5 844 |
5 160 |
Restförda och övriga skatter |
|
|
Restförda skatter m.m. |
||
Intäkter som förs till fonder |
2 369 |
2 095 |
Summa Restförda och övriga skatter |
||
Justering till belopp enligt ÅRS 2006 |
- |
|
|
|
|
Totala skatteintäkter |
1 473 288 |
1 415 215 |
Avgår: Kommunala inkomstskatter |
||
Avgår: Avgifter till ålderspensions- |
|
|
systemet |
Avgår: |
||
Justering till belopp enligt ÅRS 2006 |
- |
761 |
Statens skatteintäkter enligt |
|
|
statsbudgetavgränsning |
819 282 |
792 875 |
Tillkommer, avgränsningsskillnader |
|
|
m.m. |
|
|
Skatter hänförliga till tidigare år |
|
|
varav 2006 |
7 371 |
13 270 |
varav 2005 |
||
Avgifter till ålderspensionssystemet |
169 088 |
159 596 |
Avgifter till premiepensionssystemet |
23 920 |
22 321 |
7 200 |
9 388 |
|
Kommunala utjämningsavgifter LSS |
1 949 |
1 792 |
Inkomstutjämningsavgift, |
|
|
kostnadsutjämningsavgift |
11 267 |
12 486 |
Elimineringar |
|
|
Eliminering av statliga myndigheters |
|
|
avräknade moms |
||
Eliminering av statens |
|
|
arbetsgivaravgifter |
||
Eliminering av särskild löneskatt på |
|
|
pensionskostnader |
||
Eliminering av myndigheters skatter och |
|
|
kostnadsred. |
||
Justering till belopp enligt ÅRS 2006 |
- |
|
|
|
|
Total summa |
989 854 |
963 940 |
|
|
|
Skatteintäkterna ökade med 25,9 miljarder kronor eller 2,7 procent jämfört med 2006. Eftersom många skatter taxeras per kalenderår är det slutliga utfallet för taxeringen inte känt förrän nästan ett år efter det aktuella årets ut- gång. Redovisningen av skatteintäkter grundas därför till viss del på bedömningar. Även om man vid tidpunkten för årsredovisningen kan göra en någorlunda säker bedömning av in- täkterna från skatt på arbete och skatt på kon- sumtion är osäkerheten fortfarande stor vad gäller skatt på kapital. Historiskt ligger avvi- kelsen mellan den bedömning som redovisas i årsredovisningen och de slutliga utfallen på i storleksordningen 0,5 till 1 procent av de to- tala skatteintäkterna.
Direkta och indirekta skatter på arbete ökade med 15 miljarder kronor jämfört med 2006. Därav ökade inkomstskatterna med 27,5 miljarder kronor och skattereduktionerna med 40,9 miljarder kronor. Arbetsgivaravgif- terna ökade med 26 miljarder kronor. Ökningen av inkomstskatter och arbetsgivaravgifter förkla- ras framför allt av ökad sysselsättning och högre
78
lönenivåer. Ökningen av skattereduktionerna beror till största delen på det under 2007 införda så kallade jobbskatteavdraget. Arbetsgivaravgif- terna utgörs i princip av lönesumman multiplice- rad med avgiftssatsen. Preliminärt ökade löne- summan 2007 med 7,0 procent och avgiftssatsen uppgick till 32,42 procent, vilket är 0,14 procentenheter högre än 2006. Myndighe- ternas arbetsgivaravgifter är inomstatliga och har eliminerats. Elimineringen bruttoredovisas i ta- bellen.
Jämfört med 2006 ökade skatt på kapital med 11,8 miljarder kronor eller 6 procent. Skatt på kapital från hushåll ökade med 5,1 miljarder kronor till följd av ökade kapitalvinster och ökade inkomster från räntor och utdelningar. Skatt på företagsvinster ökade med 7,5 miljarder kronor på grund av företagens ökade vinster.
Intäkter från fastighetsskatt |
minskade med |
1 miljard kronor. |
|
Skatt på konsumtion och insatsvaror ökade |
|
med 22,6 miljarder kronor |
eller 6,1 procent. |
Därav ökade intäkter av mervärdesskatt med 19,3 miljarder kronor. De högre intäkterna av mervärdesskatt förklaras i huvudsak av en ökad privat konsumtion. Ökningen förklaras även av en förändrad sammansättning med större andel konsumtion av varaktiga varor, vilket höjer den genomsnittliga skattesatsen. Mervärdesskatt re- dovisas av Skatteverket och Tullverket. I belop- pet mervärdesskatt, 285 miljarder kronor, ingår återbetald mervärdesskatt till statliga myndig- heter med 22,8 miljarder kronor. Beloppet utgör en inomstatlig transaktion, vilket elimineras för att inte påverka det konsoliderade utfallet. In- täkter av punktskatter har förändrats i begränsad omfattning, vilket beror på en låg utvecklings- takt för intäkter av energi och koldioxidskatt.
Den offentliga sektorns samtliga skatter tas in till staten främst genom Skatteverket och redo- visas både i statens resultaträkning och i stats- budgeten. De skatter och avgifter som avser kommunsektorn och ålderspensionssystemet utbetalas av staten löpande för att sedan regleras när slutlig taxering fastställs.
Den redovisning av skatteintäkter som görs i resultaträkningen avviker på några punkter från den som görs på statsbudgetens inkomstsida. I statsbudgeten görs omföringar och en finare in- delning av vissa poster för att tydligare redovisa fördelningen mellan olika skatteslag etc. Den största skillnaden är att ålderspensionsavgiften, som är en del av arbetsgivaravgifterna, bruttore-
Skr. 2007/08:101
dovisas i resultaträkningen medan avgiften net- toredovisas, dvs. efter överföring till pensionssy- stemet, på statsbudgeten. Även den del av den statliga ålderspensionsavgiften som går till pre- miepensionssystemet läggs här till skatteintäk- terna trots att systemet numera ses som en del av hushållssektorn i nationalräkenskaperna (se av- snitt 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar). En annan väsentlig skill- nad jämfört med statsbudgeten är att arbetsgi- varavgifter avseende statligt anställda elimineras i resultaträkningen.
I resultaträkningens skatteintäkter ingår den kommunalekonomiska utjämningen som netto- redovisas på statsbudgetens utgiftssida. In- komstutjämningsavgift och kostnadsutjäm- ningsavgift från kommuner och landsting på sammanlagt 11,3 miljarder kronor redovisas un- der anslaget för kommunalekonomisk utjämning varför statsbidragen till kommunerna minskat med motsvarande belopp på statsbudgeten. I re- sultaträkningens skatteintäkter ingår också mer- värdesskatt med 39,6 miljarder kronor för kom- muner och landsting som nettoredovisas på statsbudgetens inkomstsida. När nuvarande ordning infördes justerades statsbidragen till kommuner ned med motsvarande belopp på statsbudgeten. I resultaträkningen i årsredovis- ningen för staten har den kommunalekonomiska utjämningen och kommunmomsen bruttoredo- visats, vilket innebär att både inkomster och transfereringar till kommuner är 50,9 miljarder kronor högre än i statsbudgeten för 2007.
I kolumnen för jämförelsetalen från 2006 re- dovisas för varje skatteslag de utfall för 2006 som beräknats under våren 2008 efter 2006 års taxe- ring och som överensstämmer med motsvarande uppgifter i redovisningen av Statsbudgetens ut- fall. Dessa avviker något för varje enskilt skat- teslag från de belopp som beräknades när resul- taträkningen för 2006 togs fram eftersom de baseras på ett senare taxeringsutfall. Tre juster- ingsbelopp
Av skillnaden på 7,4 miljarder kronor högre skatteintäkter jämfört med den beräkning av 2006 års skatt som gjordes våren 2007 avser 7,8 miljarder kronor ökad skatt på kapital och 1,6 miljarder kronor ökad mervärdesskatt. In- komstskatter bland Direkta skatter på arbete
79
Skr. 2007/08:101
blev 2,2 miljarder lägre. Kapitalskatterna avser till största delen skatt på företagsvinster, som blev 2,2 miljarder kronor högre. Hushållens kapital- skatter blev 5,4 miljarder kronor högre än beräk- ningen våren 2006.
Not 2
Intäkter av avgifter och andra ersättningar
Miljoner kronor |
|
|
|
2007 |
2006 |
|
|
|
Offentligrättslig verksamhet |
|
|
Skatteverket |
1 017 |
976 |
Luftfartsstyrelsen |
867 |
847 |
Lantmäteriverket |
784 |
718 |
Vägverket |
774 |
646 |
Banverket |
564 |
529 |
Rikspolisstyrelsen |
478 |
451 |
Centrala studiestödsnämnden |
402 |
396 |
Läkemedelsverket |
378 |
355 |
Bolagsverket |
376 |
325 |
Patent- och registreringsverket |
354 |
336 |
Elsäkerhetsverket |
309 |
308 |
Affärsverk |
|
|
Luftfartsverket |
3 160 |
3 517 |
Sjöfartsverket |
1 415 |
1 354 |
Svenska kraftnät |
10 |
20 |
Övriga |
1 848 |
1 610 |
Summa offentligrättslig verksamhet |
12 736 |
12 388 |
Uppdragsverksamhet |
|
|
Banverket |
3 217 |
2 908 |
Vägverket |
2 845 |
2 546 |
Försvarets materielverk |
1 563 |
1 133 |
Statens institutionsstyrelse |
1 183 |
1 108 |
Försäkringskassan |
569 |
842 |
Lantmäteriverket |
554 |
563 |
Exportkreditnämnden |
515 |
1 121 |
Statens fastighetsverk |
461 |
410 |
Karolinska institutet |
452 |
425 |
Försvarsmakten |
418 |
411 |
Lunds universitet |
408 |
344 |
Affärsverk |
|
|
Svenska kraftnät |
5 806 |
6 340 |
Luftfartsverket |
2 269 |
1 664 |
Statens järnvägar |
283 |
281 |
Sjöfartsverket |
72 |
91 |
Övriga |
5 214 |
4 884 |
Summa uppdragsverksamhet |
25 829 |
25 071 |
Andra ersättningar |
|
|
Inspektionen för |
|
|
arbetslöshetsförsäkringen |
11 436 |
3 210 |
Exportkreditnämnden |
934 |
1 714 |
Rikspolisstyrelsen |
856 |
537 |
Vägverket |
492 |
758 |
Konkurrensverket |
222 |
0 |
Skatteverket |
206 |
146 |
Centrala studiestödsnämnden |
198 |
157 |
Övriga |
1 376 |
1 426 |
Summa andra ersättningar |
15 720 |
7 948 |
|
|
|
Total summa |
54 285 |
45 407 |
|
|
|
Intäkter av avgifter och andra ersättningar har ökat med 8,9 miljarder kronor eller 20 procent. Ökningen beror i allt väsentligt på den förhöjda finansieringsavgiften i arbetslöshetsförsäkringen.
Intäkter av avgifter utgör ersättning som be- talas till staten för en motprestation. Avgifterna utgör ersättning för kostnader som staten via myndigheterna har för att tillhandahålla varor och tjänster. Andra ersättningar som redovisas i noten utgör ersättningar som inte betraktas som avgifter.
I noten delas intäkterna upp beroende på om de genererats i offentligrättslig verksamhet, upp- dragsverksamhet eller är att betrakta som annan ersättning.
Offentligrättsliga avgifter
De offentligrättsliga avgifterna är så kallade tvingande avgifter där riksdagen beslutar att verksamhet ska bedrivas och att den ska vara av- giftsbelagd. En avgift betraktas som offentlig- rättslig om den innebär ett ingrepp i enskildas ekonomiska förhållanden.
Under 2007 uppgick dessa intäkter till 12,7 miljarder kronor vilket är en ökning med 0,3 miljarder kronor jämfört med föregående år. Totalt redovisar omkring 120 myndigheter of- fentligrättsliga avgifter.
Skatteverkets offentligrättsliga avgifter om- fattar huvudsakligen de utsökningsavgifter och avgifter i mål om betalningsföreläggande m.m. som Kronofogdemyndigheten tar ut.
Luftfartsstyrelsens offentligrättsliga avgifter omfattar bl.a. registrering och övervakning av luftfartyg (flygplan, helikoptrar, ballonger etc.). Avgifter tas också ut för utfärdande av elevtill- stånd, certifikat, behörighetsbevis, tillstånd, auktorisering, övervakning och inspektion.
80
Flygbolag som transporterar passagerare från en svensk flygplats betalar en avgift till Luftfartssty- relsen. Dessutom hanterar Luftfartsstyrelsen en för flygplatserna gemensam avgift för säkerhets- kontroll av passagerare och bagage (GAS).
Lantmäteriverket redovisar offentligrättsliga avgiftsintäkter inom fastighetsbildningsområdet och expeditionsavgifter som ska finansiera in- skrivningsverksamheten, t.ex. ansökan om lag- fart vid köp av fastighet.
Vägverkets offentligrättsliga avgifter omfattar bl.a. avgifter för auktorisation av fordonstillver- kare, yrkesförare och andra förare. Vägverket tar ut avgifter för tillstånd till typbesiktning av for- don och för att bedriva linjetrafik, prov för taxiförarlegitimation och för yrkeskompetens för förare av buss eller lastbil samt avgifter för förarprov, körkort samt för lärare vid och bedri- vande av trafikskolor. Avgift tas även ut för fi- nansiering av bilregistret, vilken debiteras i sam- band med uppbörd av fordonsskatt.
Banverkets offentligrättsliga avgifter omfattar banavgifter för trafik på statens järnvägsanlägg- ningar.
Rikspolisstyrelsen tar ut offentligrättsliga av- gifter för stämningsmannadelgivning, passhan- tering, nationella
CSN tar t.ex. ut avgift för att bevilja studie- stöd och för att administrera återbetalningen av studielånen.
Läkemedelsverket tar ut avgifter för kontroll och tillsyn av läkemedel, medicintekniska pro- dukter och vissa andra produkter som med hän- syn till egenskaper eller användning står läkeme- del nära.
Bolagsverket tar ut avgifter för bl.a. bolagsre- gistreringar.
Patent- och registreringsverket tar ut avgifter för patent- och varumärkesregistreringar.
Elsäkerhetsverkets offentligrättsliga avgifter omfattar elsäkerhetsavgifter, elberedskapsavgif- ter och nätövervakningsavgifter. Dessutom tar myndigheten emot avgifter på elområdet t.ex. behörighetsavgifter och ersättning för provade produkter s.k. provningsavgifter.
Luftfartsverkets infrastrukturintäkter, som innefattar bl.a. startavgifter, s.k. undervägsavgif- ter och passageraravgifter, redovisas som offent- ligrättsliga avgifter.
Sjöfartsverkets intäkter omfattar främst far- leds- och lotsavgifter.
Skr. 2007/08:101
Svenska kraftnät redovisar avgift för elcertifikat som offentligrättslig avgift.
Uppdragsverksamhet
Till intäkter av uppdragsverksamhet räknas de avgifter som inte klassificerats som offentlig- rättsliga, i regel försäljning av sådana varor och tjänster som är frivilligt efterfrågade. Till upp- dragsverksamhet räknas också den verksamhet som avses i 4 § avgiftsförordningen (1992:191). Enligt denna paragraf får en myndighet själv be- sluta om att ta ut avgift för till exempel publika- tioner, uthyrning av lokaler, utbildning eller konsultuppdrag. Under 2007 ökade intäkterna av uppdragsverksamhet med 757 miljoner kro- nor och det är cirka 200 myndigheter som redo- visar sådan avgiftsbelagd verksamhet.
Banverkets uppdragsverksamhet omfattar drift och underhåll samt om- och nybyggnader av statens järnvägsanläggningar. Dessutom be- drivs konsultverksamhet inom bland annat pro- jektering, byggstyrning av järnvägsanläggningar, tekniska tjänster för underhåll och investeringar, rådgivning m.m.
Den största delen av Vägverkets uppdrags- verksamhet består av produktion som omfattar projektering, byggande, drift och underhåll av det statliga vägnätet samt färjeverksamhet. Vi- dare ingår exempelvis försäljning av information ur bilregistret.
Försvarets materielverks uppdragsverksamhet omfattar försäljning av materiel, utbildning, öv- riga tjänster samt försäljning av provverksamhet.
Statens institutionsstyrelse ansvarar för vård och behandling på landets
Försäkringskassans avgiftsbelagda verksamhet består till största delen av ersättning från AP- fonden för administration av inkomstgrundad ålderspension. Ersättningen minskade 2007 beroende på att verksamheten rationaliserats och kostnaderna för avskrivning på
Lantmäteriverkets avgiftsbelagda verksamhet omfattar bl.a. geografisk information och fastig- hetsinformation.
Exportkreditnämnden (EKN)har till uppgift att stödja svensk export och utveckla svenskt näringsliv genom att erbjuda konkurrenskraftiga
81
Skr. 2007/08:101
exportkreditgarantier och investeringsgarantier. Premieintäkterna (avgifterna) ska täcka garanti- tagarnas eventuella framtida kundförluster. Ga- rantin är frivillig för företagen och premiens storlek sätts på marknadsmässiga grunder. Un- der året minskade uppdragsintäkterna med 0,6 miljarder kronor, vilket beror på att föregå- ende års premieintäkter var höga på grund av en mycket stor affär. Flera stora affärer förtidsin- löstes också under året och premien för den resterande risktiden återbetalades.
Statens fastighetsverk tar huvudsakligen ut hyror och arrenden (avgifter) från hyresgäster, men bedriver även annan uppdragsverksamhet såsom konsultverksamhet inom byggenheten.
Karolinska institutet bedriver huvudsakligen uppdragsverksamhet inom medicinsk utbildning och forskning.
Försvarsmakten har bland annat avgiftsintäk- ter från extern transport- och verkstadsverksam- het samt intäkter från försäljning av reservmate- riel.
Lunds universitet redovisar intäkter avseende uppdragsverksamhet i samband med uppdrags- utbildning och forskning, tidskrifter och publi- kationer samt rådgivning och annan liknande service.
Svenska kraftnät säljer överföringskapacitet för transport av elektricitet via stamnätet och utlandsförbindelserna. Svenska kraftnät har dessutom ansvaret för att balansera den natio- nella produktionen och förbrukningen av el. Detta sker genom att ett antal företag (balansan- svariga) åtagit sig att planera sin tillförsel av el (produktion och inköp) och sitt uttag (förbruk- ning) så att dessa balanserar varandra. Svenska kraftnät gör i efterhand en ekonomisk reglering av obalanserna vilka redovisas som köpt respek- tive såld balanskraft i Svenska kraftnäts resultat- räkning. Balanskraft redovisas under verksam- hetsgrenen Systemintäkter - el hos Svenska kraftsnät. Dessa intäkter minskade med 0,8 miljarder kronor, vilket främst beror på lägre elpriser under året.
Intäkter i Luftfartsverkets uppdragsverksam- het består bl.a. av avgifter vid bilparkeringar på affärsverkets flygplatser och uthyrning av loka- ler. Intäkterna inom detta område har ökat
under året, vilket till största delen kan förklaras med passagerarökningen som bidrar med ökad efterfrågan på kommersiella tjänster och pro- dukter som erbjuds på flygplatserna.
Affärsverket Statens järnvägars intäkter består i huvudsak av leasingavgifter för uthyrning av tåg och färjor.
Sjöfartsverkets intäkter från uppdragsverk- samhet härrör bl.a. från försäljning av sjökort, sjömätning och från konsultuppdrag inom af- färsverkets kompetensområde.
Andra ersättningar
Andra ersättningar är oftast intäkter utan mot- prestation. Dessa intäkter har under året ökat med 7,8 miljarder kronor.
Den största ökningen av intäkter från andra ersättningar redovisar Inspektionen för arbets- löshetsförsäkringen där intäkterna blev 11,4 miljarder kronor, vilket är en ökning med 8,2 miljarder kronor jämfört med 2006. Det kan förklaras med den förhöjda finansieringsavgiften från arbetslöshetskassorna som infördes fr.o.m. den 1 januari 2007. Enligt lagen om arbetslös- hetskassor ska en arbetslöshetskassa för varje medlem betala en avgift till staten för finansie- ring av statens kostnad för utbetalda arbetslös- hetsersättningar.
EKN:s andra ersättningar avser återvunna skadebelopp i form av kapital och räntor. EKN:s intäkter av andra ersättningar minskade med 0,8 miljarder kronor under året, men är fortsatt höga i relation till det utestående värdet av ska- defordringar.
Rikspolisstyrelsens andra ersättningar avser i huvudsak böter.
Vägverkets andra ersättningar avser ersätt- ningar från framförallt kommunsektorn för ut- förda arbeten på icke statliga vägar.
Konkurrensverket redovisar i huvudsak kon- kurrensskadeavgifter. Intäkten som redovisas för 2007 avser till största del redovisningen av kon- kurrensskadeavgift från Skanska Sverige AB som accepterade tingsrättens dom angående asfalts- kartell.
Skatteverkets andra ersättningar avser bl.a. böter.
CSN redovisar återkravsintäkter. Om en stu- derande avbrutit studierna utan att meddela CSN eller har en högre inkomst än vad som meddelats i ansökan skapas ett återkrav.
82
Not 3
Intäkter av bidrag
Miljoner kronor |
|
|
|
2007 |
2006 |
|
|
|
|
|
|
Statens jordbruksverk |
|
|
- gårdsstöd och djurbidrag |
6 445 |
7 190 |
- miljöstöd m.m. |
2 495 |
1 618 |
- övriga stöd |
680 |
888 |
Summa Statens jordbruksverk |
9 620 |
9 696 |
Länsstyrelserna |
|
|
- bidrag från regionalfonden |
1 082 |
1 163 |
- bidrag från socialfonden |
254 |
270 |
Arbetsmarknadsverket |
|
|
- bidrag från socialfonden |
1 820 |
1 345 |
Övriga |
1 494 |
1 366 |
Summa |
14 270 |
13 840 |
Försäkringskassan |
|
|
- underhållsstöd |
1 764 |
1 816 |
- assistansersättning |
3 497 |
3 201 |
Erhållna bidrag vid universitet och hög- |
|
|
skolor (exklusive |
4 451 |
4 341 |
Erhållna bidrag vid övriga myndigheter |
2 538 |
2 349 |
|
|
|
Total summa |
26 520 |
25 547 |
|
|
|
Intäkter av bidrag är intäkter som inte är relate- rade till utförda prestationer. Bidragsintäkterna har ökat med cirka en miljard kronor.
När det gäller bidragen från EU ökade dessa med 0,4 miljarder kronor. Statens jordbruksverk redovisar en stor del av bidragen från EU och bidragen till miljöstöd m.m. ökade med 0,9 miljarder kronor och gårdsstöd med djurbi- drag minskade med 0,7 miljarder kronor.
Redovisningen av bidragen från EU är perio- diserad, dvs. intäkten redovisas under det år den är hänförlig till, vilket avviker från redovisningen på inkomsttitlar.
Försäkringskassan redovisar intäkter avseende underhållsstöd från bidragsskyldiga samt intäk- ter från kommuner för kommunernas andel av kostnaden för statlig assistansersättning.
Bidragen till universitet och högskolor avser huvudsakligen forskning och lämnas från t.ex.
Skr. 2007/08:101
företag inom och utom Sverige samt från olika forskningsstiftelser. Statliga bidrag från t.ex. forskningsråd är eliminerade. Utöver angivna belopp för universitet och högskolor utgör 0,6 miljarder kronor av övriga
Not 4
Transfereringar
Miljoner kronor |
|
|
|
2007 |
2006 |
Socialförsäkring |
428 030 |
419 618 |
Allmänna bidrag till kommuner |
123 709 |
109 359 |
Arbetsmarknad |
49 062 |
68 169 |
Nettoöverföring till |
|
|
premiepensionssystemet |
26 848 |
25 802 |
Nettoöverföring till |
|
|
ålderspensionssystemet, |
5 916 |
7 334 |
Avgiften till Europeiska gemenskapen |
26 498 |
25 920 |
Bistånd och andra internationella |
|
|
bidrag, migration och integration |
29 880 |
29 262 |
Utbildning, studiestöd |
21 575 |
26 838 |
Övrigt |
50 643 |
46 735 |
|
|
|
Summa |
762 161 |
759 037 |
|
|
|
Nedan specificeras transfereringarna |
utifrån |
|
mottagarkategori och syfte. |
|
|
Miljoner kronor |
|
|
Transfereringar |
2007 |
2006 |
Transfereringar till hushåll |
|
|
inkl. hushållens övriga organisationer |
|
|
Socialförsäkring (Försäkringskassan) |
|
|
Ålderspensioner vid sidan av |
|
|
statsbudgeten (inklusive |
|
|
premiepensioner) |
185 716 |
176 213 |
Ekonomisk äldrepolitik |
43 748 |
45 019 |
Ersättning vid arbetsoförmåga m.m. |
98 939 |
102 841 |
varav sjukpenning m.m. |
27 145 |
30 886 |
varav aktivitets- och sjukersättning |
57 831 |
57 491 |
Handikappolitik |
18 416 |
16 338 |
Ekonomisk familjepolitik |
59 350 |
58 415 |
Summa socialförsäkring till hushåll |
406 169 |
398 826 |
Arbetsmarknadspolitik |
|
|
Arbetslöshetsersättning och |
|
|
aktivitetsstöd |
26 095 |
39 190 |
varav Arbetsmarknadsverket |
19 719 |
27 433 |
varav Försäkringskassan |
6 376 |
11 757 |
83
Skr. 2007/08:101
Köp av arbetsmarknadsutb. och övriga |
|
|
Rikstrafiken |
|
|
|
|
|
|
|
|
||
kostnader, Arbetsmarknadsverket |
1 896 |
2 415 |
Miljöpolitik, Naturvårdsverket |
762 |
676 |
|
Övrig arbetsmarknadspolitik, |
|
|
Kulturpolitik, Statens kulturråd |
631 |
653 |
|
Arbetsmarknadsverket |
2 492 |
2 200 |
Mediepolitik, Presstödsnämnden |
649 |
647 |
|
|
|
|
||||
Lönegarantiersättning, |
|
|
Försök med trängselskatt, |
|
|
|
Kammarkollegiet |
580 |
663 |
|
|
||
Regeringskansliet |
297 |
567 |
||||
|
|
|
||||
Summa arbetsmarknadspolitik till |
|
|
Transportpolitik, Banverket |
714 |
401 |
|
hushåll |
31 063 |
44 468 |
||||
|
|
|
||||
|
|
|
Övrigt |
4 705 |
4 311 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Utbildningspolitik |
|
|
Summa transfereringar till företag |
38 259 |
38 084 |
|
|
|
|
|
|
||
Studiestöd , Centrala |
|
|
|
|
|
|
studiestödsnämnden |
13 034 |
13 431 |
Transfereringar till kommuner |
|
|
|
Kostnad resp. återföring av reservation |
|
|
Allmänna bidrag till kommuner |
|
|
|
för förluster i utlåningsverksamheten, |
|
|
|
|
||
Centrala studiestödsnämnden |
103 |
|
|
|||
Skatteverket |
39 614 |
36 631 |
||||
|
|
|
||||
Bidrag till folkbildningsorganisationer, |
|
|
Utjämningsbidrag LSS, kommuner, |
|
|
|
Kammarkollegiet |
3 153 |
2 810 |
|
|
||
Skatteverket |
2 014 |
1 898 |
||||
|
|
|
||||
|
|
|
Allmänna bidrag till kommuner, |
|
|
|
Bistånd m.m., migration och |
|
|
Regeringskansliet |
- |
215 |
|
integration |
|
|
Kommunalekonomisk utjämning till |
|
|
|
|
|
|
|
|
||
Bistånd och andra internationella |
|
|
kommuner, Skatteverket |
63 320 |
53 297 |
|
bidrag (bidrag till organisationer), |
|
|
Kommunalekonomisk utjämning till |
|
|
|
|
|
|
|
|
||
Styrelsen för internationellt |
|
|
landsting, Skatteverket |
18 761 |
17 318 |
|
utvecklingssamarbete |
2 948 |
2 927 |
Summa Allmänna bidrag till kommuner |
123 709 |
109 359 |
|
|
|
|
||||
Migrationspolitik, Migrationsverket |
1 157 |
913 |
|
|
|
|
Nettoöverföring till premiepensions- |
|
|
Socialförsäkring (Hälso- och |
|
|
|
|
|
sjukvårdspolitik), Bidrag till |
|
|
||
|
|
|
|
|
||
systemet |
26 848 |
25 802 |
läkemedelsförmånerna m.m., |
|
|
|
|
|
|
Socialstyrelsen |
21 861 |
20 792 |
Övrigt |
12 582 |
10 723 |
Summa transfereringar till hushåll |
496 451 |
500 003 |
Transfereringar till företag |
|
|
Arbetsmarknadspolitik |
|
|
Lönebidrag och Samhall m.m., |
|
|
Arbetsmarknadsverket |
8 823 |
8 388 |
Anställningsstöd, Skatteverket |
1 998 |
2 366 |
Summa arbetsmarknadspolitik till |
|
|
företag |
10 821 |
10 754 |
Livsmedelspolitik, landsbygdspolitik |
|
|
m.m., Statens jordbruksverk |
11 200 |
11 936 |
Energipolitik, ersättning till Vattenfall |
|
|
Utbildningspolitik, Bidrag till enskilda |
|
|
utbildningssamordnare, |
|
|
Kammarkollegiet |
1 910 |
1 839 |
Bostadpolitik, Räntebidrag m.m., |
|
|
Boverket |
1 439 |
1 540 |
Kulturpolitik, Kammarkollegiet |
1 227 |
1 209 |
Forskningspolitik, Verket för |
|
|
innovationssystem |
1 148 |
1 040 |
Regional utvecklingsplitik, Verket för |
|
|
näringslivsutveckling |
783 |
944 |
Regional utvecklingsplitik, |
|
|
Länsstyrelserna |
800 |
818 |
Transportpolitik, Trafikupphandling, |
1 173 |
749 |
Arbetsmarknadspolitik |
|
|
Anställningsstöd m.m. till kommuner |
|
|
och landsting, Skatteverket |
4 967 |
10 133 |
Arbetsmarknadspolitik, |
|
|
Arbetsmarknadsverket |
2 211 |
2 814 |
varav: Lönebidrag och Samhall m.m. |
1 203 |
1 135 |
Summa arbetsmarknadspolitik till |
|
|
kommuner |
7 178 |
12 947 |
Utbildningspolitik, Skolverket: |
|
|
Maxtaxa i barnomsorgen, |
3 656 |
3 660 |
Bidrag till personalförstärkningar i |
|
|
skola och fritidshem, |
0 |
923 |
Bidrag till personalförstärkningar i |
|
|
förskola, |
2 277 |
|
Statligt stöd för utbildning av vuxna, |
6 |
1 794 |
Övrig utbildningspolitik, Skolverket |
377 |
1 |
Summa utbildningspolitik till |
|
|
kommuner |
3 981 |
8 655 |
Integrations- och migrationspolitik, |
|
|
Integrationsverket, Migrationsverket |
5 613 |
4 330 |
Ersättning vid arbetsoförmåga, |
|
|
Försäkringskassan |
965 |
195 |
84
Övrigt |
10 012 |
8 962 |
Summa transfereringar till kommuner |
173 319 |
165 240 |
Transfereringar till utlandet |
|
|
17 512 |
17 723 |
|
Mervärdesskattebaserad avgift, |
|
|
Skatteverket |
4 475 |
4 227 |
Storbritanniens budgetreduktion, |
|
|
Kammarkollegiet |
379 |
262 |
Tullavgift, Tullverket |
3 707 |
3 538 |
Jordbrukstull,Tullverket |
345 |
145 |
Jordbruksavgifter, Statens |
|
|
Jordbruksverk |
80 |
25 |
Summa Avgiften till Europeiska |
|
|
gemenskapen |
26 498 |
25 920 |
Bistånd och andra internationella |
|
|
bidrag, Styrelsen för internationellt |
|
|
utvecklingssamarbete |
10 944 |
11 536 |
Bistånd och andra internationella |
|
|
bidrag, Regeringskansliet |
9 218 |
9 556 |
Övrigt |
1 556 |
1 364 |
|
|
|
Summa transfereringar till utlandet |
48 216 |
48 376 |
Nettoöverföring till ålderspensions- |
|
|
systemet, |
5 916 |
7 334 |
|
|
|
Total summa transfereringar |
762 161 |
759 037 |
|
|
|
Transfereringar utgörs av medel som staten via myndigheterna förmedlar till olika mottagare. I huvudsak sker transfereringar från anslag på statsbudgeten. Transfereringar kännetecknas av att staten inte erhåller någon motprestation.
Många transfereringar är dock förknippade med någon form av villkor. Ett exempel är akti- vitetsstöd inom arbetsmarknadspolitiken där kravet är att mottagaren deltar i ett arbetsmark- nadspolitiskt program.
Noten inleds med en sammanfattande tabell med transfereringar uppdelade i delområden. Därefter specificeras transfereringarna utifrån mottagarkategori, syfte och utbetalande myn- dighet. Mottagarkategorierna visar de sektorer som erhållit transfereringen och är hushåll, fö- retag, kommuner, utlandet samt ålderspensions- systemet. Hushåll innefattar enskilda personer och ideella organisationer och föreningar tillhö- rande hushållssektorn samt premiepensionssy- stemet.
Med socialförsäkring avses i princip transfere- ringar som hanteras av Försäkringskassan. Ut- över ålderspensioner ingår bl.a. ekonomisk fa- miljepolitik, ersättning vid arbetsoförmåga som
Skr. 2007/08:101
sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, ar- betsskadeersättning och vissa stöd till funk- tionshindrade. Dessutom ingår bidrag till lands- ting för läkemedelsförmånerna som utbetalas av Socialstyrelsen.
De totala kostnaderna för transfereringar i form av lämnade bidrag m.m. ökade endast 3 miljarder kronor mellan 2006 och 2007 men i förändringen ingår både stora ökningar och minskningar.
Transfereringar till hushåll
Transfereringar till hushåll har under 2007 mins- kat med 3,6 miljarder kronor netto men inne- fattar både stora ökningar och minskningar.
De transfereringarna som redovisas avser ut- betalningar exklusive statlig ålderspensionsavgift. Den del av den statliga ålderspensionsavgiften som går till premiepensionssystemet (12,9 pro- cent 2007) finns med bland transfereringar till hushållssektorn men redovisas separat. Statlig ålderspensionsavgift ingår i statsbudgetens utgifter för t.ex. sjukpenning och är en betalning från anslag till pensionssystemet för att finansi- era pensionsrätterna för bl.a. de personer som uppbär sjukpenning och andra sociala förmåner. Överföringarna till och från
Bland transfereringar till hushåll har kostna- derna för arbetsmarknadspolitik minskat med 13,4 miljarder kronor. Arbetslöshetsersättningen har minskat med 7,7 miljarder kronor och akti- vitetsstödet med 5,4 miljarder kronor till följd av lägre arbetslöshet.
Transfereringar till hushåll avseende socialför- säkringen har däremot ökat med 7,3 miljarder kronor netto. Kostnaderna för ålderspensioner vid sidan av statsbudgeten ökade med 9,5 miljarder kronor eller 5 procent. Ökningen beror främst på den positiva inkomstutveck- lingen. Inkomstutvecklingen i samhället ligger till grund för ett index som används i ålderspen- sionssystemet och som styr uppräkningen av förmånerna inkomstpension och tilläggspension. Kostnaderna för handikappolitik inkluderar även kommunernas betalningsansvar och ökade med 2,1 miljarder kronor eller 13 procent, se vidare avsnitt 5.5 Realekonomisk fördelning av stats- budgeten. Ökningen beror på att antalet ersätt-
85
Kostnaden för läkemedelsförmånerna, hälso- och sjukvårdspolitik, ökade med 1,1 miljarder kronor mellan åren.
Inom området ersättning vid arbetsoförmåga ökade bidragen med 0,8 miljarder kronor till följd av ett nytt anslag, 19:7 Bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och sjukvård.
Transfereringar till utlandet
Bland transfereringar till utlandet har avgiften till Europeiska unionen ökat med 0,6 miljarder kro- nor. Avgiften redovisas här periodiserat till skill- nad mot redovisningen på statsbudgeten.
Kostnaden för biståndsverksamhet och inter- nationella bidrag genom Sida och Regerings- kansliet minskade med 0,6 respektive 0,3 miljarder kronor.
Nettoöverföring till
Överföringen av inbetalda pensionsavgifter till
Överföringen till
Not 5
Avsättningar till / upplösning av fonder
Miljoner kronor |
|
|
|
2007 |
2006 |
|
|
|
Insättningsgarantinämndens fond |
1 111 |
809 |
Kärnavfallsfonden |
994 |
2 883 |
Bilskrotningsfonden |
||
Batterifonden |
21 |
38 |
Kammarkollegiets |
|
|
försäkringsverksamhet m.m. |
32 |
39 |
Försäkringskassans fonder |
6 |
6 |
Övriga fonder |
18 |
|
Summa |
2 010 |
3 603 |
Avsättning till fonder i staten för 2007 avser främst Insättningsgarantinämndens fond och Kärnavfallsfonden.
Avsättningen till Insättningsgarantinämndens fond är direkt kopplad till det ekonomiska re- sultatet i garantiverksamheten. Jämfört med fö- regående år har avsättningen ökat beroende på
Skr. 2007/08:101
flera faktorer. Avgifterna från bankerna har ökat och kostnaderna för ersättningar har minskat. Även avkastningen på kapitalet har blivit högre än föregående år och även överträffat det jämfö- relseindex som används i samband med att om- läggning av placeringspolicyn gjorts under hös- ten 2007.
Avsättningen till Kärnavfallsfonden har mins- kat kraftigt. Skillnaden mot 2006 beror främst på att på grund av ränte- och marknadsläget har re- alisationsvinster på nära 2 miljarder kronor 2006 förbytts i förluster på drygt 500 miljoner kronor under 2007. Kostnaderna för ersättning till re- aktorinnehavare har också ökat något. Positiva faktorer är att avkastningen på reala obligationer stigit med omkring 300 miljoner kronor i sam- band med den ökade inflationen och att avgifter från reaktorinnehavare stigit med cirka 300 miljoner kronor.
Bilskrotningsfonden har liksom föregående år minskat kraftigt. Under 2007 gjordes stora ut- betalningar av bilskrotningspremier i samband med beslut om extra premier vid skrotning av vissa äldre bilar.
Fondernas ändamål och vilka myndigheter som redovisar olika fonder, framgår i övrigt av not 42 Fonder, Noter till balansräkningen.
Not 6
Kostnader för personal
Miljoner kronor |
|
|
|
2007 |
2006 |
Lönekostnader inklusive |
|
|
arbetsgivaravgifter |
|
|
Rikspolisstyrelsen |
10 929 |
10 224 |
Försvarsmakten |
9 316 |
9 063 |
Försäkringskassan |
5 632 |
5 724 |
Skatteverket |
5 473 |
5 212 |
Arbetsmarknadsverket |
3 778 |
3 859 |
Kriminalvården |
3 402 |
3 111 |
Banverket |
3 269 |
3 114 |
Vägverket |
2 911 |
2 694 |
Regeringskansliet |
2 881 |
2 952 |
Domstolsverket |
2 768 |
2 521 |
Lunds universitet |
2 649 |
2 631 |
Uppsala universitet |
2 159 |
2 119 |
Göteborgs universitet |
2 098 |
2 072 |
Karolinska institutet |
1 713 |
1 676 |
Stockholms universitet |
1 559 |
1 524 |
Umeå universitet |
1 547 |
1 524 |
87
Skr. 2007/08:101
Kungliga Tekniska högskolan |
1 419 |
1 393 |
Linköpings universitet |
1 373 |
1 349 |
Statens institutionsstyrelse |
1 273 |
1 211 |
Sveriges lantbruksuniversitet |
1 206 |
1 132 |
Migrationsverket |
1 072 |
992 |
Affärsverk |
|
|
Luftfartsverket |
1 745 |
1 685 |
Sjöfartsverket |
683 |
629 |
Svenska kraftnät |
156 |
147 |
Statens järnvägar |
4 |
5 |
Övriga myndigheter |
27 488 |
27 065 |
Summa lönekostnader inklusive |
|
|
arbetsgivaravgifter |
98 503 |
95 628 |
Eliminering av arbetsgivaravgifter |
||
Summa lönekostnader efter eliminering |
|
|
av arbetsgivaravgifter |
74 419 |
72 121 |
Pensionskostnader |
|
|
Försvarsmakten |
1 584 |
2 447 |
Rikspolisstyrelsen |
1 309 |
1 396 |
Försäkringskassan |
820 |
843 |
Skatteverket |
704 |
593 |
Arbetsmarknadsverket |
503 |
446 |
Regeringskansliet |
464 |
466 |
Vägverket |
415 |
390 |
Domstolsverket |
400 |
340 |
Lunds universitet |
396 |
382 |
Banverket |
354 |
317 |
Göteborgs universitet |
343 |
334 |
Kriminalvården |
310 |
269 |
Uppsala universitet |
284 |
288 |
Karolinska institutet |
273 |
280 |
Umeå universitet |
223 |
229 |
Stockholms universitet |
212 |
191 |
Linköpings universitet |
203 |
206 |
Kungliga Tekniska högskolan |
197 |
157 |
Sveriges lantbruksuniversitet |
155 |
129 |
Försvarets materielverk |
142 |
255 |
Affärsverk |
|
|
Luftfartsverket |
1 369 |
237 |
Sjöfartsverket |
506 |
118 |
Svenska kraftnät |
117 |
21 |
Statens järnvägar |
0 |
5 |
Övriga myndigheter |
3 869 |
3 411 |
Statens tjänstepensioner: |
|
|
Utbetalda pensioner |
7 186 |
7 006 |
Förändring av försäkringstekniska |
|
|
avsättningar |
2 069 |
12 275 |
Eliminering av premieintäkt för statliga |
|
|
ålderspensioner m.m. |
||
Summa pensionskostnader |
14 905 |
23 788 |
Övriga personalkostnader |
|
|
Försvarsmakten |
370 |
391 |
Regeringskansliet |
324 |
348 |
Rikspolisstyrelsen |
321 |
293 |
Vägverket |
240 |
228 |
Kriminalvården |
141 |
125 |
Skatteverket |
139 |
132 |
Banverket |
131 |
129 |
Försäkringskassan |
115 |
172 |
Stockholms universitet |
115 |
102 |
Karolinska institutet |
113 |
114 |
Uppsala universitet |
107 |
103 |
Arbetsmarknadsverket |
104 |
172 |
Affärsverk |
|
|
Luftfartsverket |
84 |
105 |
Sjöfartsverket |
34 |
33 |
Svenska kraftnät |
14 |
17 |
Statens järnvägar |
0 |
7 |
Övriga myndigheter |
1 822 |
1 780 |
Summa övriga personalkostnader |
4 174 |
4 251 |
|
|
|
Total summa kostnader för personal |
93 498 |
100 160 |
|
|
|
Statens kostnader för personal minskade med 6,7 miljarder kronor. Den viktigaste förklaringen är att föregående år fanns en stor kostnad för ökade avsättningar för pensioner i samband med ändrade försäkringstekniska riktlinjer hos SPV.
Löner
Lönekostnader inklusive lagstadgade arbetsgi-
varavgifter |
ökade 3,0 miljarder kronor eller |
3,1 procent. |
Lagstadgade arbetsgivaravgifter |
uppgick under 2007 till 32,42 procent av löne- summan. Myndigheternas inbetalda arbetsgivar- avgifter, löneskatter m.m. är statsinterna trans- aktioner och således inga kostnader för staten och har därför eliminerats.
Rikspolisstyrelsens lönekostnad ökade med 0,7 miljarder kronor eller 6,9 procent. Antalet poliser har ökat netto med 443. Dessutom har antalet civilanställd personal ökat under året.
88
Förutom ordinarie rekryteringar har Rikspolis- styrelsen påbörjat ett arbete där syftet är att komplettera bemanningen med 300 civilanställda. Av dessa har cirka 200 perso- ner anställts under 2007.
Vid Försäkringskassan minskade lönekostnaden, vilket förklaras av de neddragningar som pågår i organisationen. Även de resursförstärkningar som gjordes specifikt under 2006, till stor del med tillfällig personal, bidrog till de minskade lönekostnaderna 2007.
Skatteverket har tilldelats extra medel för satsningar på utökad skattekontroll och att åt- gärda felaktigheter och fusk, vilket bidragit till att lönekostnaderna har ökat med 5 procent.
Kriminalvården har ökat sina kostnader för löner och arbetsgivaravgifter med drygt 9 procent vilket beror på bl.a. nyrekryteringar till nyöppnade anstalter.
Domstolsverkets kostnader har ökat med nära tio procent, vilket hänger samman med att orga- nisationen på kort tid utökats då man tagit över ansvaret för utlännings- och medborgarskaps- mål.
Pensionskostnader
Kostnaderna för statens tjänstepensioner har minskat med 8,9 miljarder kronor, varav SPV:s pensionsrörelse är den största delen. I SPV:s pensionsrörelse har utbetalda förmåner ökat med 0,2 miljarder kronor eller 2,6 procent, me- dan förändringen av försäkringstekniska avsätt- ningar är 10,5 miljarder kronor lägre än 2006. En mer detaljerad beskrivning av de faktorer som ingår i förändringen av pensionsavsättning finns i not 43, Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser, Noter till balansräkningen. Som framgår av denna not och i avsnitt 4.4 Redovis- ningsprinciper och tilläggsupplysningar är nya försäkringstekniska riktlinjer beslutade inför 2008 och dessa skulle ha ökat kostnaderna med 5,3 miljarder kronor om de tillämpats i årsredo- visningen för 2007.
Myndigheternas pensionskostnader utgörs främst av premier för statens avtalsenliga tjäns- tepensioner vilket innefattar avgifter till kom- pletterande ålderspension (Kåpan) individuell ålderspensionen (Iåp). Pensionspremierna på- verkas av åldersfördelningen och löneläget hos personalen vid respektive myndighet. Premier för avtalsförsäkringar betalas till och hanteras till största delen av SPV och har därför eliminerats. Däremot hanteras den kompletterande och indi-
Skr. 2007/08:101
viduella ålderspensionen av särskilda organ som inte är myndigheter och dessa avgifter elimineras därför inte. Detsamma gäller också för några myndigheter som gör egna pensionsavsättningar. Kostnaderna för dessa ingår ovan och elimineras inte.
Riksdagsförvaltningen har fr.o.m. 2007 tagit upp avsättning för pensionsförmåner och löne- garantier till ledamöter, men beräkningen har gjorts först vid utgången av 2007 och redovisas detta första år endast i balansräkningen. Därför framgår ingen förändring i noten.
Bland myndigheter som gör egna pensionsav- sättningar har Försvarsmaktens kostnader mins- kat eftersom man under de närmast föregående åren haft stora engångskostnader för utbetal- ningar och avsättningar kopplade till Försvarsbe- slut 2004. Affärsverken har tillämpat nya försäk- ringstekniska riktlinjer för beräkning av sina pensionsavsättningar, vilket höjt kostnaderna relativt kraftigt hos Luftfartsverket, Sjöfartsver- ket och Svenska kraftnät. Den övervägande de- len av kostnadsökningen avser effekten av sänkt diskonteringsränta. De nya riktlinjerna är obli- gatoriska först 2008, men har tillämpats redan i samband med 2007 års årsredovisning.
Övriga personalkostnader
Övriga personalkostnader som utgörs av kost- nader för personalutbildning, traktamenten m.m. har minskat något. Det är bl.a. Arbetsmarknads- verket som minskat kostnaderna för personalut- bildning.
Not 7
Kostnader för lokaler
Miljoner kronor |
|
|
|
2007 |
2006 |
|
|
|
Försvarsmakten |
2 419 |
2 647 |
Rikspolisstyrelsen |
1 676 |
1 576 |
Regeringskansliet |
1 122 |
1 139 |
Kriminalvården |
878 |
806 |
Lunds universitet |
776 |
724 |
Försäkringskassan |
735 |
731 |
Skatteverket |
653 |
629 |
Domstolsverket |
639 |
574 |
Göteborgs universitet |
600 |
582 |
Uppsala universitet |
593 |
580 |
Kungl. Tekniska högskolan |
549 |
543 |
Karolinska institutet |
488 |
463 |
89
Skr. 2007/08:101
Stockholms universitet |
486 |
482 |
Arbetsmarknadsverket |
463 |
477 |
Migrationsverket |
373 |
382 |
Linköpings universitet |
346 |
338 |
Umeå universitet |
305 |
287 |
Vägverket |
280 |
234 |
Sveriges lantbruksuniversitet |
267 |
266 |
Statens institutionsstyrelse |
263 |
245 |
Banverket |
204 |
205 |
Affärsverk |
|
|
Luftfartsverket |
43 |
42 |
Sjöfartsverket |
40 |
36 |
Svenska kraftnät |
19 |
19 |
Statens järnvägar |
2 |
2 |
Övriga myndigheter |
5 389 |
5 287 |
Eliminering av inomstatliga lokalkost- |
|
|
nader |
||
Summa |
15 365 |
15 214 |
Som kostnader för lokaler redovisas myndighe- ters kostnader för hyrda lokaler. Redovisning per myndighet görs brutto och inkluderar hyra till andra statliga myndigheter. Elimineringarna utgörs av myndigheternas lokalkostnader som betalas till Fortifikationsverket och Statens fas- tighetsverk.
Försvarsmaktens lokalkostnader minskade med 228 miljoner kronor, vilket är en följd av minskningen av verksamheten efter försvarsbe- slutet 2004.
Rikspolisstyrelsen kostnadsökning för lokaler var 100 miljoner kronor. Av dessa är 65 miljoner kronor hänförliga till ökad lokalhyra inklusive fastighetsskatt och 15 miljoner kronor avser ökade kostnader för reparationer av hyrda loka- ler.
Kriminalvårdens lokalkostnader ökade med 72 miljoner kronor. Ökningen beror främst på byggnationer vid häktet i Karlstad och i Skänninge samt
Lunds universitets lokalkostnader ökade med 52 miljoner kronor. Det beror på att de nya lo- kaler som universitetet tog i bruk under 2006 fr.o.m. 2007 genererar full årshyra.
Not 8
Vissa garanti- och kreditkostnader
Miljoner kronor |
|
|
|
2007 |
2006 |
|
|
|
Riksgäldskontoret |
||
Exportkreditnämnden |
|
|
Förändring i avsättningar för |
|
|
försäkringstekniskt beräknad risk i |
|
|
engagemanget |
||
Skadekostnader |
32 |
44 |
Utlösen självriskandelar |
37 |
110 |
Förändring av försäkringstekniskt |
|
|
beräknat nettovärde på skadefordringar |
520 |
1 201 |
Summa Exportkreditnämndens kostnader |
|
|
i garantiverksamheten |
260 |
1 043 |
Statens Bostadskreditnämnd |
- |
|
Socialstyrelsen |
83 |
- |
|
|
|
Total summa |
996 |
Under posten vissa garanti- och kreditkostnader redovisas kostnader för statlig garanti- och utlå- ningsverksamhet som inte redovisas bland transfereringar. Kostnaderna skiljs från övriga driftskostnader eftersom de kan variera kraftigt mellan åren och därför stör jämförelser mellan åren samtidigt som de har en annan karaktär än de flesta myndigheters driftskostnader i övrigt.
Posten för 2007 avser till allra största delen återföringar av tidigare avsättningar och är därför negativ (kostnadsreduktion).
RGK redovisar omvärdering av lån med kre- ditrisk på 1 100 miljoner kronor, som främst be- ror på minskad risk avseende lån till SVEDAB. Vidare redovisas förändring i reservering för förväntade garantiförluster med 1 147 miljoner kronor, som beror på minskad risk för garantin avseende Öresundsbron.
EKN:s kostnader för avsättningar för försäk- ringstekniskt beräknad risk i engagemanget har minskat och under 2007 redovisar man därför en förändring i form av en kostnadsreduktion på 329 miljoner kronor.
EKN:s kostnader för förändring av försäk- ringstekniskt nettovärde på skadefordringar har minskat med 681 miljoner kronor sedan föregå- ende år. Förändringen avser återvinningar på utestående fordringar samt valutakurs- och vär- deringsförändringar. Beloppet är något lägre än 2006, då stora återvinningar gjordes.
90
Statens bostadskreditnämnd redovisar främst förändring i avsättningar för garantier om 690 miljoner kronor. Förändringen beror på att garantistocken minskat med 44 procent sedan förra årsskiftet och att den förväntade förlusten därmed har minskat från beräknat 1 700 miljoner kronor 2006 till 1 010 miljoner kronor vid ut- gången av 2007. På grund av ändrade redovis- ningsprinciper finns inget jämförbart värde för föregående år (se avsnitt 4.4 Redovisnings- principer och tilläggsupplysningar).
Socialstyrelsen redovisar en garantiavgift på 83 miljoner kronor. Posten avser ett uppdrag från regeringen att upphandla och skriva kon- trakt med ett engelskt läkemedelsföretag om le- verans av influensavaccin om en pandemi bryter ut. Garantiavgiften innebär en försäkran att Sverige får tillgång till detta vaccin om en pan- demi skulle inträffa.
Not 9
Övriga driftkostnader
Miljoner kronor |
|
|
|
2007 |
2006 |
|
|
|
Övriga driftkostnader – tjänster |
|
|
Vägverket |
12 017 |
11 778 |
Försvarsmakten |
11 563 |
9 503 |
Banverket |
9 899 |
8 623 |
Försvarets materielverk |
3 590 |
3 705 |
Rikspolisstyrelsen |
1 688 |
1 576 |
Försäkringskassan |
1 356 |
1 210 |
Kärnavfallsfondens styrelse |
1 353 |
1 231 |
Skatteverket |
1 144 |
1 064 |
Statens fastighetsverk |
1 056 |
924 |
Fortifikationsverket |
999 |
777 |
Karolinska institutet |
952 |
905 |
Göteborgs universitet |
823 |
837 |
Naturvårdsverket |
819 |
611 |
Lunds universitet |
781 |
742 |
Regeringskansliet |
775 |
781 |
Kriminalvården |
703 |
638 |
Arbetsmarknadsverket |
677 |
729 |
Umeå universitet |
624 |
627 |
Styrelsen för internationellt |
|
|
utvecklingssamarbete |
607 |
570 |
Övriga myndigheter |
12 499 |
12 359 |
Summa tjänster |
63 925 |
59 190 |
Skr. 2007/08:101
Övriga driftkostnader – varor |
|
|
Försvarets materielverk |
12 452 |
13 890 |
Banverket |
3 100 |
2 879 |
Vägverket |
2 407 |
2 506 |
Försvarsmakten |
1 096 |
3 121 |
Rikspolisstyrelsen |
755 |
696 |
Fortifikationsverket |
492 |
790 |
Kriminalvården |
382 |
350 |
Karolinska institutet |
290 |
278 |
Uppsala universitet |
237 |
230 |
Statens fastighetsverk |
217 |
225 |
Lunds universitet |
213 |
211 |
Skatteverket |
176 |
187 |
Göteborgs universitet |
152 |
146 |
Sveriges lantbruksuniversitet |
147 |
140 |
Stockholms universitet |
137 |
121 |
Umeå universitet |
125 |
128 |
Regeringskansliet |
121 |
127 |
Övriga myndigheter |
2 446 |
2 873 |
Summa varor |
24 945 |
28 898 |
Affärsverk, övrig drift – varor och |
|
|
tjänster |
|
|
Svenska kraftnät |
4 296 |
5 001 |
Luftfartsverket |
1 776 |
1 641 |
Sjöfartsverket |
929 |
714 |
Statens järnvägar |
145 |
142 |
Summa affärsverk, övrig drift – varor |
|
|
och tjänster |
7 146 |
7 498 |
Övriga driftkostnader – reparationer, |
|
|
diverse m.m. |
|
|
Vägverket |
2 899 |
2 670 |
Försvarsmakten |
2 191 |
2 217 |
Banverket |
378 |
401 |
Kriminalvården |
288 |
264 |
Rikspolisstyrelsen |
228 |
237 |
Regeringskansliet |
217 |
219 |
Skatteverket |
144 |
134 |
Försvarets materielverk |
107 |
111 |
Lunds universitet |
103 |
97 |
Sveriges lantbruksuniversitet |
101 |
86 |
Riksdagsförvaltningen |
91 |
120 |
Karolinska institutet |
85 |
107 |
Göteborgs universitet |
84 |
78 |
Försäkringskassan |
84 |
93 |
Arbetsmarknadsverket |
83 |
105 |
Umeå universitet |
76 |
75 |
Stockholms universitet |
75 |
71 |
Uppsala universitet |
71 |
71 |
91
Skr. 2007/08:101
Affärsverk |
|
|
avseende produktion av försvarsmateriel, vägan- |
Svenska kraftnät |
245 |
266 |
läggningar och bananläggningar förs bort från |
Luftfartsverket |
224 |
242 |
resultaträkningen och tas upp som investering i |
Sjöfartsverket |
66 |
75 |
balansräkningen. |
Statens järnvägar |
0 |
0 |
|
Övriga myndigheter |
1 738 |
1 686 |
Summa övriga driftkostnader – |
|
|
reparationer, diverse m.m. |
9 578 |
9 425 |
Aktivering utveckling av |
|
|
anläggningstillgångar i egen regi |
|
|
Banverket |
||
Försvarsmakten |
||
Vägverket |
||
Försäkringskassan |
||
Sjöfartsverket |
||
Rikspolisstyrelsen |
||
Övriga myndigheter |
||
Summa aktivering utveckling av |
|
|
anläggningstillgångar i egen regi |
||
Eliminering av inomstatliga |
|
|
transaktioner |
||
|
|
|
Total summa övriga driftkostnader |
62 936 |
62 311 |
|
|
|
Övriga driftkostnader utgörs av myndigheternas köp av tjänster, varor, reparationer och diverse andra driftkostnader. Elimineringarna avser köp av varor och tjänster mellan myndigheterna.
Försvarsmaktens ökade kostnader avseende tjänster beror till största delen på att kostna- derna för materielkonsulter har varit högre än 2006. De ökade kostnaderna för materielkon- sulter beror främst på att gränsen för aktivering av beredskapsinventarier har höjts under 2007.
Försvarsmaktens minskade kostnader avse- ende varor beror främst på en omvärdering av viss typ av ammunition i lager.
Försvarets materielverks minskade kostnader för varor beror på minskade leveranser från in- dustrin. Det gäller främst inom sjöområdet.
Banverket har aktiverat mer än föregående år för investering i anläggningstillgångar i egen regi. Posten för Försvarsmakten är en nettoredovis- ning efter hänsyn tagen till att Försvarets mate- rielverk har minskat sina pågående nyanlägg- ningar. Ser man enbart till Försvarsmakten har aktiveringarna ökat något jämfört med föregå- ende år. Vägverkets aktiveringar avseende väg- anläggningar har minskat. Aktiveringarna inne- bär att kostnader för köp av varor och tjänster
Not 10
Avskrivningar
Miljoner kronor |
|
|
|
2007 |
2006 |
|
|
|
Försvarsmakten |
11 056 |
8 947 |
Vägverket |
3 746 |
3 695 |
Banverket |
2 929 |
2 837 |
Rikspolisstyrelsen |
734 |
676 |
Fortifikationsverket |
668 |
592 |
Försäkringskassan |
563 |
561 |
Skatteverket |
272 |
261 |
Statens fastighetsverk |
271 |
312 |
Lunds universitet |
228 |
230 |
Uppsala universitet |
219 |
221 |
Domstolsverket |
216 |
183 |
Göteborgs universitet |
209 |
196 |
Affärsverk |
|
|
Luftfartsverket |
1 130 |
1 154 |
Svenska kraftnät |
446 |
426 |
Sjöfartsverket |
133 |
125 |
Övriga myndigheter |
3 298 |
3 357 |
|
|
|
Summa |
26 118 |
23 773 |
|
|
|
Försvarsmaktens avskrivningar avser främst be- redskapsinventarier som stridsfordon, självgå- ende pjäser, fartyg och båtar. Skillnaden mellan åren beror på nedskrivning av beredskapsinven- tarier med 3 197 miljoner kronor som gjordes 2007. Avskrivningarna på beredskapsvarulager är däremot i det närmaste oförändrade mellan åren.
Vägverket och Banverkets avskrivningar avser väganläggningar respektive järnvägsanläggningar.
92
Not 11
Resultat från andelar i dotterföretag och intresseföretag
Miljoner kronor |
|
|
|
2007 |
2006 |
|
|
|
Resultat från andelar i dotterföretag |
|
|
Vattenfall AB |
19 769 |
18 729 |
4 679 |
4 597 |
|
Civitas Holding AB (inklusive Vasakro- |
|
|
nan AB) |
4 650 |
3 409 |
Posten AB |
1 560 |
1 009 |
Vin & Sprit AB |
1 468 |
1 572 |
Sveaskog AB |
1 419 |
2 138 |
AB Swedcarrier |
1 314 |
345 |
Akademiska Hus AB |
1 253 |
3 038 |
Specialfastigheter Sverige AB |
544 |
766 |
SJ AB |
507 |
368 |
Apoteket AB |
433 |
447 |
Teracom AB |
390 |
298 |
AB Svensk Exportkredit |
353 |
386 |
Venantius AB |
270 |
427 |
Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag |
|
|
SBAB |
190 |
462 |
Green Cargo AB |
173 |
166 |
Vasallen AB |
134 |
236 |
Almi Företagspartner AB |
114 |
81 |
Samhall AB |
90 |
96 |
Systembolaget AB |
85 |
89 |
Lernia AB |
52 |
150 |
AB Svensk Bilprovning |
19 |
25 |
Swedfund International AB |
17 |
85 |
Kasernen Fastighets AB |
15 |
5 |
Förvaltningsaktiebolaget Stattum |
13 |
8 |
IRECO Holding AB |
13 |
6 |
Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB |
|
|
(Sveriges Provnings- och |
|
|
Forskningsinstitut AB) |
10 |
57 |
Svenska Rymdaktiebolaget |
8 |
|
Statens Bostadsomvandling AB |
3 |
|
AB Göta Kanalbolag |
1 |
0 |
Voksenåsen A/S |
1 |
0 |
Swedesurvey AB |
1 |
0 |
AB Svenska miljöstyrningsrådet |
0 |
0 |
Kungliga Operan AB |
0 |
0 |
Svenska spel AB |
- |
- |
IMEGO AB |
0 |
|
Kungliga Dramatiska Teatern AB |
0 |
|
Arbetslivsresurs AR AB |
||
Övriga dotterföretag inom |
|
|
Regeringskansliet |
0 |
1 |
Skr. 2007/08:101
Summa Regeringskansliet |
39 514 |
38 939 |
|
|
|
(SVEDAB) |
- |
180 |
Affärsverk |
|
|
Svenska kraftnät - SwePol Link AB m.fl. |
13 |
9 |
Luftfartsverket - LFV Holding AB |
1 |
11 |
Övriga myndigheter |
15 |
63 |
Summa resultat från andelar i |
|
|
dotterföretag |
39 543 |
39 202 |
Resultat från andelar i intresseföretag |
|
|
TeliaSonera AB |
6 591 |
7 694 |
Nordiska investeringsbanken NIB |
457 |
489 |
SAS AB |
136 |
989 |
AB Bostadsgaranti |
16 |
26 |
SOS Alarm Sverige AB (SOSAB) |
4 |
1 |
VisitSweden AB (Sveriges Rese och |
|
|
Turistråd AB) |
2 |
0 |
Norrland Center AB |
0 |
0 |
Affärsverk |
|
|
Svenska kraftnät - Nord Pool ASA m.fl. |
69 |
48 |
Summa resultat från andelar i |
|
|
intresseföretag |
7 275 |
9 247 |
Resultat från andelar i dotter- och |
|
|
intresseföretag - totalt |
|
|
Resultat från andelar i dotterföretag |
39 543 |
39 202 |
Resultat från andelar i intresseföretag |
7 275 |
9 247 |
|
|
|
Total summa |
46 818 |
48 449 |
|
|
|
Med dotterföretag avses företag där statens ägar- andel överstiger 50 procent. Med intresseföretag avses företag där statens ägarandel uppgår till högst 50 och lägst 20 procent.
Det resultat som redovisas ovan baseras på det redovisade nettoresultatet hos bolagen enligt årsbokslut för respektive år, utom i några fall då ett tidigare delårsbokslut använts. Resultatande- larna har minskat med 1,6 miljarder kronor.
Vattenfall AB har ökat resultatet med 1,0 miljarder kronor främst på grund av minskad skattekostnad med 2,4 miljarder kronor. Exem- pelvis kommer inkomstskattesatsen för bolag att sänkas med 10 procentenheter i Tyskland, vilket påverkar uppskjuten skatt. Ökningen beror dessutom på ökad kraftproduktion i Tyskland och högre priser på den europeiska elbörsen.
93
Skr. 2007/08:101
Resultatet för LKAB är i stort sett oförändrat. Världsmarknadspriser och leveransvolymer fort- sätter att ligga på en hög nivå. Omsättningen har ökat med 18 procent under året, men kostna- derna har ökat i motsvarande grad.
Civitas holding AB har förbättrat sitt resultat med 1,2 miljarder kronor. Den främsta förklar- ingen är större ökning av marknadsvärdet på dotterbolaget Vasakronans fastighetstillgångar.
Posten AB har förbättrat sitt resultat med 0,6 miljarder kronor, vilket främst förklaras av ökad omsättning, rationaliseringar inom verk- samheten samt minskade omstrukturerings- kostnader.
Vin & Sprit AB har minskat resultatet med 0,1 miljarder kronor, vilket främst är hänförligt till ökad skattekostnad med 0,3 miljarder kronor som till största del beror på en positiv engångs- effekt på skattekostnader under föregående år. Lägre finansiella kostnader med 0,2 miljarder kronor har dock delvis utjämnat detta.
Sveaskog AB har försämrat resultatet med 0,7 miljarder kronor, vilket främst avser föregå- ende års realisationsvinst på 1,0 miljarder kronor vid avyttring av industrirörelse.
AB Swedcarrier har förbättrat sitt resultat med 1,0 miljarder kronor, främst med en realisa- tionsvinst på 0,6 miljarder kronor vid avyttring av två dotterbolag.
Akademiska hus AB har 1,8 miljarder kronor lägre resultat. Till största delen kan detta hänfö- ras till att fastigheternas marknadsvärde har minskat med 0,6 miljarder kronor, vilket är en försämring med 2,3 miljarder kronor jämfört med 2006. Som en följd av detta har skattekost- naden minskat med 0,8 miljarder kronor.
Specialfastigheter Sverige AB har försämrat resultatet med 0,2 miljarder kronor. Föränd- ringen beror till största delen på lägre orealiserad värdeökning på förvaltningsfastigheter.
Resultatförbättringen för SJ AB uppgår till 0,1 miljarder kronor och förklaras främst av ökat resande.
Resultatandelen från Systembolaget AB upp- går oförändrad till 0,1 miljarder kronor. Resul- tatandelen har reducerats med respektive års utdelning, som istället betraktas som skattein- täkt. Innan denna omföring hade resultatandelen minskat med 0,1 miljarder kronor.
Resultatet i Svenska Spel AB behandlas inte som resultat från andelar utan redovisas som skatte- intäkt i samband med utdelning till staten.
SVEDAB har ett oförändrat resultat på 0,1 miljarder kronor, vilket dock inte redovisas som resultatandel så länge det egna kapitalet är negativt. Föregående år redovisades återförda koncernbidrag som resultat.
Resultatet från TeliaSonera AB har minskat med 1,1 miljarder kronor och utgör en vinstan- del på 6,6 miljarder kronor. Minskningen upp- står främst som en effekt av att försäljning av aktier reducerat ägarandelen från 45,3 procent till 37,3 procent, vilket minskat resultatandelen med 1,4 miljarder kronor. I övrigt har resultat- andelen påverkats positivt av ökat resultat från intressebolag i Ryssland och Turkiet.
Resultatet för SAS Sverige har försämrats med 0,9 miljarder kronor, till största delen hänförbart till realisationsvinst vid börsintroduktion av ett hotellrörelsedrivande dotterbolag som gav upp- hov till ett högt resultat under föregående år.
Not 12
Nettokostnad för statsskulden
Miljoner kronor |
|
|
|
2007 |
2006 |
|
|
|
Finansiella intäkter för förvaltning av |
|
|
statsskulden |
|
|
Ränteintäkter avseende upplåning i |
|
|
svenska kronor |
16 528 |
14 833 |
Ränteintäkter avseende upplåning i |
|
|
utländsk valuta |
15 132 |
13 153 |
Intäktsförda, preskriberade obligationer |
|
|
m.m. |
12 |
18 |
Överkurs vid emission (netto) |
5 941 |
7 463 |
Realiserade valutavinster (netto) |
- |
- |
Orealiserade valutavinster (netto) |
- |
23 495 |
Summa finansiella intäkter för |
|
|
förvaltning av statsskulden |
37 613 |
58 962 |
Finansiella kostnader för förvaltning |
|
|
av statsskulden |
|
|
Räntekostnader avseende upplåning i |
|
|
svenska kronor |
55 081 |
51 700 |
Räntekostnader avseende upplåning i |
|
|
utländsk valuta |
25 755 |
22 986 |
Realiserade kursförluster (netto) |
4 237 |
5 964 |
Realiserade valutaförluster (netto) |
2 454 |
6 345 |
Orealiserade valutaförluster (netto) |
4 137 |
- |
Provisioner till banker m.fl. |
86 |
91 |
94
Summa finansiella kostnader för |
|
|
förvaltning av statsskulden |
91 750 |
87 086 |
|
|
|
Nettokostnad för förvaltning av |
|
|
statsskulden |
54 137 |
28 124 |
|
|
|
Finansiella intäkter och kostnader för förvalt- ning av statsskulden redovisas av RGK. De in- nefattar även intäkter respektive kostnader för skuldskötselåtgärder.
Under 2007 uppgick nettokostnaden för statsskulden (räntor, över- och underkurser och valutakursförändringar m.m.) till 54 miljarder kronor, en ökning med 26 miljarder kronor. Under året realiserade staten valutaförluster på 2 miljarder kronor, jämfört med förra året på 6 miljarder kronor. De realiserade valutakursför- ändringarna uppstår då RGK betalar tillbaka utländska lån och kursen avviker från den kurs som RGK lånade till.
Realiserade kursförluster minskade med 2 miljarder kronor från 6 miljarder kronor till 4 miljarder kronor.
Den viktigaste förklaringen till att nettokost- naden för statsskulden ökat är att RGK inte re- dovisar några orealiserade valutavinster i år me- dan de föregående uppgick till drygt 23 miljarder kronor. Istället redovisar RGK 2007 orealiserade valutaförluster på 4 miljarder kronor.
De orealiserade valutakursförändringarna uppkommer vid den värdering RGK gör av skul- der och fordringar i utländsk valuta till boksluts- dagens kurser.
Not 13
Övriga finansiella intäkter
Miljoner kronor |
|
|
|
2007 |
2006 |
|
|
|
Regeringskansliet |
13 087 |
1 781 |
Kammarkollegiet |
4 428 |
5 400 |
Centrala studiestödsnämnden |
3 920 |
3 980 |
Skatteverket |
2 308 |
1 259 |
Exportkreditnämnden |
312 |
169 |
Försäkringskassan |
85 |
77 |
Styrelsen för internationellt |
|
|
utvecklingssamarbete |
77 |
56 |
Försvarets materielverk |
26 |
40 |
Kärnavfallsfondens styrelse |
5 |
1 911 |
Affärsverk |
|
|
Statens järnvägar |
485 |
473 |
Skr. 2007/08:101
Luftfartsverket |
37 |
46 |
Svenska kraftnät |
25 |
8 |
Sjöfartsverket |
2 |
1 |
Övriga myndigheter |
165 |
190 |
|
|
|
Summa |
24 962 |
15 391 |
|
|
|
De finansiella intäkterna och kostnaderna för förvaltning av statsskulden redovisas i not 12 Nettokostnad för statsskulden.
Regeringskansliets finansiella intäkter avser huvudsakligen reavinst vid försäljning av aktier i TeliaSonera AB på 10,7 miljarder och utdelning från aktier i Nordea Bank AB med 2,3 miljarder kronor, vilka tillförts statsbudgeten. Förra året redovisade Regeringskansliet utdelning från aktier i Nordea Bank AB med 1,7 miljarder kro- nor.
Kammarkollegiets finansiella intäkter avser i huvudsak Riksbankens inlevererade överskott som uppgick till 4,4 miljarder kronor (föregå- ende år 5,4 miljarder kronor).
CSN:s finansiella intäkter avser bl.a räntor på studielån.
Skatteverket redovisar räntor i skattekontosy- stemet.
EKN redovisar ränteintäkter i finansförvalt- ningen.
Kärnavfallsfondens styrelses finansiella intäk- ter omfattar realisationsvinster vid avyttring av reala och nominella statsobligationer. Dessa har minskat med 1,9 miljarder kronor sedan föregå- ende år.
De finansiella intäkterna hos Statens järnvägar utgörs bl.a. av ränteintäkter på långfristiga vär- depappersinnehav samt på leasingtillgångar (lok, färjor och fordon i egen förvaltning).
Not 14
Övriga finansiella kostnader
Miljoner kronor |
|
|
|
2007 |
2006 |
|
|
|
Kärnavfallsfondens styrelse |
667 |
44 |
Statens jordbruksverk |
251 |
44 |
Insättningsgarantinämnden |
177 |
232 |
Banverket |
75 |
33 |
Försäkringskassan |
36 |
37 |
Vägverket |
35 |
35 |
Exportkreditnämnden |
32 |
551 |
Styrelsen för internationellt |
25 |
33 |
95
Skr. 2007/08:101
utvecklingssamarbete |
|
|
Lantmäteriverket |
18 |
17 |
Försvarets materielverk |
12 |
4 |
Statens pensionsverk |
5 |
6 |
Försvarsmakten |
2 |
10 |
Uppsala universitet |
1 |
1 |
Arbetsmarknadsverket |
1 |
0 |
Regeringskansliet |
||
Affärsverk |
|
|
Statens järnvägar |
524 |
499 |
Luftfartsverket |
123 |
94 |
Sjöfartsverket |
42 |
37 |
Svenska kraftnät |
9 |
7 |
Övriga myndigheter |
66 |
24 |
Aktivering av finansiella kostnader |
||
|
|
|
Summa |
1 917 |
1 601 |
|
|
|
Kärnavfallsfonden redovisar realisationsförluster vid avyttring av reala och nominella statsobliga- tioner med 531 miljoner kronor (44 miljoner kronor föregående år) samt räntekompensation vid handel med repor med 136 miljoner kronor.
Statens jordbruksverks finansiella kostnader avser huvudsakligen en finansiell korrigering från EU på 231 miljoner kronor samt en återbetal- ning av räntor på omställningsstöd om 18 miljoner kronor.
Insättningsgarantinämndens finansiella kost- nader avser realisationsförluster vid handel med statspapper.
EKN redovisar räntekostnader m.m. på 32 miljoner kronor. Skillnaden mot föregående år beror på att nämnden då redovisade realise-
rade |
och |
orealiserade |
kursförluster |
på |
551 miljoner kronor. |
|
|
||
Affärsverket Statens |
järnvägars finansiella |
kostnader består bl.a. av skulduppräkning på lea- sing och räntor på leasingskulder på lok och vag- nar.
Regeringskansliet skrev 2002 ned det bok- förda värdet på OMX aktier med 771 miljoner kronor till marknadsvärdet på aktierna. Värdet på aktierna har sedan stigit och de negativa kost- naderna under 2006 och 2007 beror på återföring av tidigare nedskrivning.
I noten redovisas finansiella kostnader brutto. Några myndigheter har aktiverat räntekostnader i samband med anläggningsprojekt, eftersom
räntan är en del av de utgifter för att bygga an- läggningen som tas upp som tillgång.
4.5.2Noter till balansräkningen
Not 15
Balanserade utgifter för utveckling
Miljoner kronor |
|
|
|
2007 |
2006 |
|
|
|
Försäkringskassan |
1 391 |
1 384 |
Rikspolisstyrelsen |
365 |
339 |
Skatteverket |
282 |
262 |
Försvarsmakten |
236 |
56 |
Verket för högskoleservice |
184 |
192 |
Statens pensionsverk |
119 |
120 |
Centrala studiestödsnämnden |
113 |
125 |
Verket för näringslivsutveckling |
98 |
71 |
Vägverket |
75 |
76 |
Försvarets radioanstalt |
74 |
83 |
Affärsverk |
|
|
Svenska kraftnät |
116 |
106 |
Sjöfartsverket |
33 |
29 |
Övriga myndigheter |
1 065 |
972 |
Summa |
4 151 |
3 815 |
Under posten Balanserade utgifter för utveck- ling redovisas främst egenutvecklade
Försäkringskassans balanserade utgifter avser utveckling av
Rikspolisstyrelsens ökning av de balanserade utgifterna avser utvecklingsarbete av bl.a. verk- samhetsspecifika
Hos Skatteverket avser de största posterna av årets nyutveckling på 100 miljoner kronor IT- stöd för Init och Taxeringsförnyelse, Folkbokfö- ring och Borgenär.
96
Försvarsmakten har ökat sina investeringar i IT- system under året med cirka 200 miljoner kronor.
Verket för högskoleservices post utgörs av det nya antagningssystemet (NyA).
Not 16
Rättigheter och andra immateriella anläggnings- tillgångar
Miljoner kronor |
|
|
|
2007 |
2006 |
|
|
|
Krisberedskapsmyndigheten |
147 |
54 |
Rikspolisstyrelsen |
103 |
99 |
Vägverket |
51 |
70 |
Försäkringskassan |
41 |
62 |
Fortifikationsverket |
35 |
38 |
Skatteverket |
26 |
27 |
Affärsverk |
|
|
Svenska kraftnät |
110 |
117 |
Sjöfartsverket |
11 |
9 |
Luftfartsverket |
4 |
9 |
Övriga myndigheter |
291 |
331 |
Summa |
819 |
816 |
Under posten Rättigheter och andra immateri- ella anläggningstillgångar redovisas i första hand köpta
Krisberedskapsmyndighetens tillgångar avser investeringar avseende det gemensamma radio- kommunikationssystemet Rakel samt växlar och annan immateriell radiokommunikationsutrust- ning.
Posterna för Rikspolisstyrelsen, Vägverket och Försäkringskassan består till största delen av licenser inom
Affärsverket Svenska kraftnäts post består av markrättigheter i form av servitut och lednings- rätter samt nyttjanderättigheter för optoförbin- delser.
Skr. 2007/08:101
Not 17
Förskott avseende immateriella anläggnings- tillgångar
Miljoner kronor |
|
|
|
2007 |
2006 |
|
|
|
Statens jordbruksverk |
30 |
30 |
Övriga myndigheter |
3 |
2 |
|
|
|
Summa |
33 |
32 |
|
|
|
Statens jordbruksverk redovisar förskott avse- ende immateriella anläggningstillgångar i sam- band med ett antal pågående
Not 18
Statliga väganläggningar
Miljoner kronor |
|
|
|
2007 |
2006 |
|
|
|
Vägverket |
98 907 |
92 287 |
|
|
|
Vägverket |
98 907 |
92 287 |
|
|
|
Vägverket redovisar investeringar i statliga väg- anläggningar. Redovisade belopp är nettovärden efter avskrivning och avskrivningstiden är nor- malt 40 år.
Sju större objekt med en sammanlagd inve- steringsvolym på 6 miljarder kronor och en total längd av 121 km har öppnats för trafik under året. Bland annat har hela motorvägssträckan på E 4 mellan Uppsala och Mehedeby öppnats för trafik.
Not 19
Statliga järnvägsanläggningar
Miljoner kronor |
|
|
|
2007 |
2006 |
|
|
|
Banverket |
69 268 |
64 658 |
|
|
|
Banverket |
69 268 |
64 658 |
|
|
|
Banverket redovisar investeringar i järnvägsan- läggningar. Anskaffningskostnad för mark för järnvägsändamål ingår också i redovisat värde för järnvägsanläggningen. Avskrivningstiden för järnvägsanläggningar är 40 år.
97
Skr. 2007/08:101
Exempel på investeringsprojekt som har färdig- ställts under 2007 är sträckan Marieholm- Olskroken där utbyggnad av triangelspår gjorts och tagits i drift.
Not 20
Byggnader, mark och annan fast egendom
Miljoner kronor |
|
|
|
2007 |
2006 |
|
|
|
Statens fastighetsverk |
13 322 |
12 899 |
Fortifikationsverket |
9 065 |
8 672 |
Naturvårdsverket |
5 096 |
4 534 |
Riksdagsförvaltningen |
1 065 |
1 062 |
Affärsverk |
|
|
Luftfartsverket |
10 598 |
10 729 |
Sjöfartsverket |
1 027 |
956 |
Svenska Kraftnät |
223 |
169 |
Övriga myndigheter |
1 011 |
914 |
|
|
|
Summa |
41 407 |
39 935 |
|
|
|
Statens fastighetsverk förvaltar den del av statens fasta egendom som regeringen bestämmer. Större delen av fastighetsbeståndet tillhör det nationella kulturarvet. Exempel på fastigheter är de kungliga slotten, ett trettiotal fästningar, na- tionalteatrarna, museerna, regeringens byggna- der, landshövdingarnas residens och ambassad- byggnader i utlandet. De markegendomar som redovisas av Statens fastighetsverk består till stora delar av markområden väster om odlings- gränsen i Västerbottens och Norrbottens län samt renbetesfjällen i Jämtlands län. I mellersta och södra Sverige förvaltas ett antal kungsgårdar som av kulturhistoriska skäl ägs av staten. Årets nyinvesteringar i fastigheter uppgår till 379 miljoner kronor och avser till nästan hela beloppet köpet av House of Sweden i Washington DC, USA. Därutöver har ett antal färdigställda ombyggnadsprojekt under året förts från posten Pågående nyanläggningar, bl.a. det tidigare posthuset i centrala Stockholm.
Fortifikationsverket förvaltar fastigheter av- sedda för försvarsändamål. Under året har inve- steringar gjorts med 974 miljoner kronor. Bland dessa ingår ombyggnad av Finska kyrkan och Arsenalen i Karlskrona, nybyggnad av helikop- terhangar på Malmen i Linköping, ombyggnader för Försvarsmaktens tekniska skola i Halmstad
samt nybyggnad av anläggning för stridsövning i Boden.
Naturvårdsverket redovisar främst national- parker och naturreservat. Dessa är dock i många fall upptagna till ett lågt värde. Under 2007 har värdet av marken ökat med cirka 550 miljoner kronor vilket främst avser investeringar i mark- inköp för bildande av naturreservat och natio- nalpark.
Riksdagsförvaltningen förvaltar riksdags- byggnaderna och de ombyggnader och förbätt- ringar som utgör årets investeringar är förhållan- devis små.
Luftfartsverkets redovisar de flygplatser som staten äger med byggnader, fältanläggningar, el- anläggningar och teleanläggningar som de vikti- gaste delarna. Avskrivningarna har under året va- rit något högre än nyinvesteringarna.
Not 21
Förbättringsutgifter på annans fastighet
Miljoner kronor |
|
|
|
2007 |
2006 |
|
|
|
Rikspolisstyrelsen |
771 |
732 |
Försvarsmakten |
296 |
180 |
Kungl.Tekniska högskolan |
240 |
245 |
Göteborgs universitet |
146 |
131 |
Regeringskansliet |
144 |
140 |
Kriminalvården |
124 |
130 |
Lunds universitet |
109 |
117 |
Stockholms universitet |
99 |
99 |
Sveriges lantbruksuniversitet |
68 |
52 |
Skatteverket |
65 |
74 |
Övriga myndigheter |
1 238 |
1 234 |
|
|
|
Summa |
3 300 |
3 134 |
Förbättringsutgifter på annans fastighet avser sådana utgifter som myndigheten har haft för att anpassa hyrda lokaler till den egna verksamheten, exempelvis om- och tillbyggnationer, kabeldrag- ningar för nätverk, larmanordningar samt repa- rationer och underhåll om utgifterna uppgått till väsentliga belopp.
Rikspolisstyrelsens förbättringsutgifter avser om- och tillbyggnationer av polislokaler runt om i landet.
98
Not 22
Maskiner, inventarier, installationer m.m.
Miljoner kronor |
|
|
|
2007 |
2006 |
|
|
|
Rikspolisstyrelsen |
1 446 |
1 376 |
Försvarsmakten |
1 287 |
1 248 |
Vägverket |
1 248 |
850 |
Banverket |
747 |
749 |
Domstolsverket |
721 |
576 |
Uppsala universitet |
669 |
707 |
Lunds universitet |
585 |
624 |
Kustbevakningen |
542 |
607 |
Karolinska institutet |
517 |
507 |
Regeringskansliet |
407 |
367 |
Göteborgs universitet |
382 |
446 |
Skatteverket |
370 |
384 |
Kriminalvården |
359 |
303 |
Försäkringskassan |
316 |
300 |
Affärsverk |
|
|
Svenska kraftnät |
5 831 |
5 988 |
Luftfartsverket |
963 |
981 |
Statens järnvägar |
710 |
721 |
Sjöfartsverket |
606 |
614 |
Övriga myndigheter |
5 124 |
4 839 |
|
|
|
Summa |
22 830 |
22 187 |
|
|
|
Skr. 2007/08:101
Not 23
Pågående nyanläggningar
Miljoner kronor |
|
|
|
2007 |
2006 |
|
|
|
Banverket, järnvägsanläggningar |
27 638 |
25 416 |
Vägverket, väganläggningar |
12 246 |
14 666 |
Fortifikationsverket |
881 |
973 |
Statens fastighetsverk |
717 |
392 |
Kustbevakningen |
564 |
474 |
Affärsverk |
|
|
Luftfartsverket |
804 |
690 |
Svenska kraftnät |
662 |
450 |
Sjöfartsverket |
93 |
83 |
Övriga myndigheter |
3 880 |
6 559 |
|
|
|
Summa |
47 485 |
49 704 |
|
|
|
Banverkets pågående större investeringsprojekt avser Hallandsåsprojektet och citytunneln i Malmö.
Som Vägverkets pågående större investerings- projekt räknas Norra länken i Stockholm.
Ökningen hos Statens fastighetsverk beror på arbetet med ombyggnaden av det tidigare Cen- tralposthuset i centrala Stockholm.
Datorer och kringutrustning, möbler, maskiner, installationer, bilar, fartyg, flyg och andra trans- portmedel är exempel på tillgångar som redovi- sas under denna post. Även tillgångar som inne- has genom finansiell leasing ingår.
Rikspolisstyrelsen har under året bl.a. nyan- skaffat kommunikationsutrustning som ökat med 55 miljoner kronor.
Vägverkets tillgångar består förutom av ma- skiner och inventarier för verksamheten även av färjor bokförda till 465 miljoner kronor. Ök- ningen under året avser till största delen färdig- ställda anläggningar som överförts från posten pågående nyanläggningar.
Svenska kraftnäts tillgångar består till största delen av ställverksutrustningar, kraftledningar, sjökablar, kontrollanläggningsdelar, optoverk- samhet och tele- och informationssystem.
Luftfartsverket redovisar huvudsakligen for- don och maskiner under denna post.
Not 24
Beredskapstillgångar
Miljoner kronor |
|
|
|
2007 |
2006 |
|
|
|
Försvarsmakten |
93 908 |
92 080 |
Statens räddningsverk, räddnings- |
|
|
tjänst och varningsmateriel m.m. |
680 |
768 |
Socialstyrelsen, läkemedel och |
|
|
sjukvårdsförnödenheter |
314 |
200 |
Krisberedskapsmyndigheten |
114 |
130 |
Statens strålskyddsinstitut |
28 |
24 |
Rikspolisstyrelsen |
16 |
11 |
Livsmedelsverket |
5 |
- |
|
|
|
Summa |
95 065 |
93 213 |
|
|
|
Beredskapstillgångar avser tillgångar både för ci- vil och militär beredskap.
Posten omfattar främst Försvarsmaktens (FM) tillgångar för militär beredskap. Tillgångar
99
Skr. 2007/08:101
för civil beredskap omfattar t.ex. läkemedel, for- don samt medicinsk utrustning.
FM delar in sina beredskapstillgångar i dels beredskapsinventarier, dels beredskapsvaror, vilka redovisas som anläggningstillgångar. Bered- skapsinventarierna uppgår till 80,0 miljarder kronor och utgörs av t.ex. flygplan, fartyg och stridsvagnar. Beredskapsvaror som t.ex. ammu- nition, reservmateriel och livsmedel uppgår till 13,9 miljarder kronor.
Årets ökning med 1,8 miljarder kronor förkla- ras i stort sett av Försvarsmakten. Beredskaps- lagret har ökat med 1,6 miljarder kronor, vilket till största delen beror på ändrat värderingspris för vissa ammunitionstyper. Nyanskaffning av militära beredskapsinventarier uppgår till 11,0 miljarder kronor och av- och nedskrivningar uppgår till 10,7 miljarder kronor under 2007. Exempelvis har tolv JAS 39 Gripen anskaffats. Under året har försäljningar och utrangeringar genomförts för 0,1 miljarder kronor.
Statens räddningsverks beredskapstillgångar har främst på grund av avskrivningar minskat något under året och består av bl.a. materiel för räddningstjänst, andningsskydd och anlägg- ningar för varningssignaler.
Socialstyrelsens beredskapstillgångar avser lä- kemedel och sjukvårdsförnödenheter. Bered- skapslagringen av antivirala läkemedel mot pan- demi och läkemedel avseende strålningsskador har kompletterats under året.
Not 25
Förskott avseende materiella anläggningstillgångar
Miljoner kronor |
|
|
|
2007 |
2006 |
|
|
|
Försvarets materielverk |
2 134 |
4 399 |
Banverket |
1 001 |
952 |
Vägverket |
488 |
255 |
Kustbevakningen |
379 |
170 |
Försvarets radioanstalt |
30 |
29 |
Affärsverk |
|
|
Luftfartsverket |
4 |
5 |
Övriga myndigheter |
2 |
3 |
|
|
|
Summa |
4 038 |
5 813 |
|
|
|
Under denna post redovisas de förskott som myndigheten lämnat vid anskaffning av materi- ella anläggningstillgångar.
Försvarets materielverks förskott till Indu- strigruppen JAS minskar vartefter leveranserna sker.
Banverkets post avser förskott vid byggandet av järnvägsanläggningar. Vägverkets post består främst av förskott avseende väganläggningar.
Not 26
Andelar i dotter- och intresseföretag
Andelar i dotterföretag
Miljoner kronor |
|
|
|
2007 |
2006 |
|
|
|
Vattenfall AB |
111 709 |
96 589 |
Civitas Holding AB (inklusive |
|
|
Vasakronan AB) |
25 736 |
21 813 |
Akademiska Hus AB |
24 700 |
24 801 |
22 251 |
19 076 |
|
Sveaskog AB |
15 586 |
16 620 |
Vin & Sprit AB |
7 966 |
7 232 |
Posten AB |
7 047 |
5 817 |
Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag |
|
|
SBAB |
6 226 |
6 062 |
Specialfastigheter Sverige AB |
5 269 |
5 113 |
AB Svensk Exportkredit |
4 496 |
4 124 |
Almi Företagspartner AB |
4 232 |
4 118 |
AB Swedcarrier |
3 997 |
2 238 |
Statens järnvägar AB |
3 766 |
3 405 |
Apoteket AB |
3 293 |
3 010 |
Venantius AB |
2 783 |
4 614 |
Systembolaget AB |
2 163 |
2 071 |
Swedfund International AB |
1 786 |
1 356 |
Teracom AB |
1 729 |
1 690 |
Green Cargo AB |
1 621 |
1 524 |
Vasallen AB |
1 203 |
1 540 |
Samhall AB |
1 103 |
1 013 |
Förvaltningsaktiebolaget Stattum |
589 |
576 |
Statens Bostadsomvandlings AB |
550 |
547 |
Lernia AB |
502 |
500 |
Svenska Rymdaktiebolaget |
394 |
388 |
Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB |
|
|
(Sveriges Provnings- och |
|
|
Forskningsinstitut AB) |
392 |
381 |
AB Svensk Bilprovning |
365 |
348 |
IRECO Holding AB |
168 |
143 |
Kasernen Fastighets AB |
126 |
115 |
100
AB Göta Kanalbolag |
41 |
41 |
Swedesurvey AB |
40 |
40 |
SweRoad (Swedish National Road |
|
|
Consulting AB) |
38 |
40 |
Kungliga Dramatiska Teatern AB |
28 |
29 |
IMEGO AB |
27 |
29 |
Arbetslivsresurs AR AB |
24 |
23 |
Kungliga Operan AB |
22 |
12 |
10 |
10 |
|
Statens Väg- och Baninvest AB |
0 |
15 |
|
|
|
(SVEDAB) |
0 |
0 |
Svenska Spel AB |
0 |
0 |
Affärsverk |
|
|
Luftfartsverket - LFV Holding AB |
151 |
157 |
Svenska kraftnät - SwePol Link AB m.fl. |
110 |
97 |
Övriga andelar |
347 |
359 |
Summa |
262 586 |
237 676 |
Med dotterföretag avses företag där statens ägar- andel överstiger 50 procent.
Andelsvärdet ovan är baserat på det justerade egna kapitalet hos företagen enligt bokslut per 31 december, utom i några fall då senaste delårs- bokslut använts.
Andelar i dotterföretag har ökat med 24,9 miljarder kronor.
Ökningen av andelsvärdet för Vattenfall AB uppgår till 15,1 miljarder kronor, vilket huvud- sakligen förklaras av periodens vinst på 19,8 miljarder kronor. Utdelning av 7,5 miljarder kronor har minskat andelsvärdet. Kassaflödes- säkring har medfört en minskning med 0,6 miljarder kronor. Kassaflödessäkringen avser huvudsakligen orealiserade värdeförändringar av
Civitas Holding AB har ökat med 3,9 miljarder kronor. Årets resultat har ökat ka- pitalandelsvärdet med 4,6 miljarder kronor och utdelning har minskat värdet med 0,7 miljarder kronor.
Andelsvärdet för Akademiska Hus AB har minskat med 0,1 miljarder kronor. Minskningen
Skr. 2007/08:101
förklaras av andelen i årets resultat på 1,3 miljar- der kronor reducerat med utdelning av 1,4 mil- jarder kronor.
LKAB:s resultat för året uppgår till 4,7 miljarder kronor och utgör huvuddelen av andelsvärdets ökning med 3,2 miljarder kronor. Dessutom har förändringar i säkringsreserv och reserv för verkligt värde höjt värdet med 0,5 miljarder kronor. Utdelning av 2,0 miljarder kronor har minskat värdet.
Andelsvärdet för Sveaskog AB har minskat med 1,0 miljarder kronor. Minskningen förklaras
främst av |
årets utdelning till |
staten |
av |
2,5 miljarder |
kronor. Årets |
resultat |
på |
1,4 miljarder kronor har reducerat minskningen. Vin & Sprit AB har ökat med 0,7 miljarder kronor, vilket i huvudsak förklaras av årets re- sultat 1,5 miljarder kronor reducerat med utdel-
ning av 0,7 miljarder kronor.
Posten AB har ökat med 1,1 miljarder kronor. I ökningen ingår årets resultat med 1,6 miljarder kronor minskat med utdelning av 0,4 miljarder kronor.
SBAB har ökat i värde med 0,2 miljarder kro- nor som en följd av årets resultat.
Andelarna i Specialfastigheter Sverige AB har ökat 0,2 miljarder kronor, vilket förklaras av årets resultat 0,5 miljarder kronor minskat med utdelning av 0,4 miljarder kronor.
AB Swedcarrier har ökat med 1,8 miljarder kronor, vilket dels avser årets resultat på 1,3 miljarder kronor och dels en ökad omvärde-
ringsreserv på 0,4 miljarder kronor. |
|
|||
Statens |
järnvägar |
AB |
har ökat |
med |
0,4 miljarder |
kronor, |
vilket |
väsentligen |
avser |
årets resultat på 0,5 miljarder kronor samt utdel- ning av 0,2 miljarder kronor.
Venantius AB har minskat 2,0 miljarder kro- nor i andelsvärde. Förändringen förklaras av ut- delning av 2,1 miljarder kronor som delvis kom- penseras av årets vinst på 0,3 miljarder kronor.
Vasallen AB:s andelsvärde har minskat med 0,3 miljarder kronor som ett resultat av utdel- ning av 0,5 miljarder kronor, som till en del upp- vägs av årets vinst på 0,1 miljarder kronor.
Innehavet i SVEDAB har skrivits ned till noll i enlighet med kapitalandelsmetoden eftersom
101
Skr. 2007/08:101
Svenska Spel AB bokförs till värdet av aktie- kapital och reservfond (värdet uppgår till 260 000 kronor som i tabellen avrundats till noll miljoner kronor). Resultatet tillförs som skatte- intäkt när utdelning betalas till staten.
Andelar i intresseföretag
Miljoner kronor |
|
|
|
2007 |
2006 |
|
|
|
TeliaSonera AB |
43 731 |
53 993 |
Nordiska Investeringsbanken (NIB) |
7 410 |
6 983 |
SAS AB |
3 666 |
3 502 |
AB Bostadsgaranti |
98 |
98 |
SOS Alarm Sverige AB (SOSAB) |
80 |
79 |
VisitSweden AB |
10 |
8 |
Norrland Center AB |
5 |
5 |
Dom Shvetsii |
3 |
3 |
Affärsverk |
|
|
Svenska kraftnät - Nord Pool ASA m.fl. |
403 |
357 |
Luftfartsverket - Nordic Airport Properties |
|
|
KB m.fl. |
14 |
5 |
|
|
|
Summa |
55 420 |
65 033 |
|
|
|
Med intresseföretag avses företag där statens ägarandel uppgår till högst 50 och lägst 20 procent.
Andelar i intresseföretag är 9,6 miljarder kro- nor lägre än föregående år främst på grund av att andelen i TeliaSonera AB minskat i värde med
10,3 miljarder |
kronor. |
Andelsvärdet |
i |
TeliaSonera AB |
har påverkats positivt |
med |
6,6 miljarder kronor av andelen i årets resultat och med 3,2 miljarder kronor i valutakursdiffe- renser. Utdelning av 12,8 miljarder kronor till staten har minskat värdet med motsvarande be- lopp. Under året har 17,7 procent av aktierna sålts, vilket minskade andelsvärdet med 7,3 miljarder kronor och gav 10,7 miljarder i rea- lisationsvinst. Marknadsvärdet på Regerings- kansliets aktier i TeliaSonera AB uppgick vid års- skiftet till 101,3 miljarder kronor.
SAS AB har ökat i värde med 0,2 miljarder kronor, vilket väsentligen beror på periodens resultatandel. Marknadsvärdet på Regerings- kansliets aktier i SAS AB uppgår till 2,9 miljarder kronor.
Andelar i dotter- och intresseföretag – totalt
Miljoner kronor |
|
|
|
2007 |
2006 |
|
|
|
Summa andelar i dotterföretag |
262 586 |
237 676 |
Summa andelar i intresseföretag |
55 420 |
65 033 |
Riksbankens grundfond |
1 000 |
1 000 |
|
|
|
Summa |
319 006 |
303 709 |
|
|
|
Förutom de ovan nämnda förändringarna är postens totala förändring en följd av föränd- ringar i företagens justerade egna kapital, utbe- talda utdelningar samt förvärv och avyttringar.
Not 27
Andra långfristiga värdepappersinnehav
Miljoner kronor |
|
|
|
2007 |
2006 |
|
|
|
Exportkreditnämnden, obligationer |
2 185 |
811 |
Regeringskansliet, Europeiska |
|
|
investeringsbanken EIB |
1 677 |
1 677 |
Regeringskansliet, Europeiska |
|
|
utvecklingsbanken EBRD |
1 040 |
1 040 |
Regeringskansliet, OMX AB (OMHex AB) |
- |
1 019 |
Regeringskansliet, Världsbanken IBRD |
593 |
593 |
Karolinska institutet, aktier,andelar och |
|
|
obligationer |
318 |
358 |
Regeringskansliet, Europarådets |
|
|
utvecklingsbank CEB |
34 |
34 |
Affärsverk |
|
|
Statens järnvägar |
4 392 |
4 754 |
Övriga myndigheter |
257 |
250 |
|
|
|
Summa |
10 496 |
10 536 |
|
|
|
De största förändringarna av värdepappersinne- haven avser Regeringskansliets omföring av akti- erna i OMX AB till kortfristig placering i sam- band med beslutad försäljning samt EKN:s in- nehav av obligationer som ökat med 1,4 miljarder kronor. Som ett led i garantiverk- samheten placerar EKN erhållna premier i olika finansiella tillgångar och har under året ökat innehavet av obligationer i utländska valutor. Innehavet utgör en del av likvid buffert för riskexponering och balanserande innehav för åtaganden i respektive valuta.
102
Statens Järnvägars värdepappersinnehav avser till största delen nollkupongobligationer i syfte att möta betalningsströmmar vid förfall av leasing- och leaseholdkontrakt för anläggningstillgångar uthyrda till SJ AB och Green Cargo AB.
Not 28
Långfristiga fordringar
Miljoner kronor |
|
|
|
2007 |
2006 |
|
|
|
Exportkreditnämnden |
|
|
- Skadefordringar |
1 393 |
1 913 |
- Valutadepositioner USD/EUR i svenska |
|
|
affärsbanker |
532 |
1 522 |
- Återförsäkrares andel av |
|
|
försäkringstekniska avsättningar |
1 304 |
1 174 |
Summa Exportkreditnämnden |
3 229 |
4 609 |
Göteborgs universitet |
139 |
144 |
Fiskeriverket |
125 |
119 |
Styrelsen för internationellt |
|
|
utvecklingssamarbete |
122 |
149 |
Statens bostadskreditnämnd |
80 |
75 |
Banverket |
11 |
7 |
Regeringskansliet |
9 |
20 |
Försäkringskassan |
5 |
6 |
Affärsverk |
|
|
Statens järnvägar |
3 002 |
3 386 |
Svenska kraftnät |
204 |
199 |
Sjöfartsverket |
92 |
104 |
Luftfartsverket |
38 |
33 |
Övriga myndigheter |
7 |
15 |
|
|
|
Summa |
7 063 |
8 866 |
|
|
|
EKN redovisar försäkringstekniskt beräknat nettovärde på skadefordringar. Fordringarna utgår från de skadebelopp som betalats ut. Av- drag görs för återvunna eller avskrivna belopp. Till detta läggs kapitaliserade räntor samt för- fallna, obetalda och upplupna, ej förfallna avtals- räntor. Värderingen av EKN:s fordringar görs utifrån olika kriterier. En utgångspunkt vid be- dömning av fordringar på andra länder är det
Skr. 2007/08:101
aktuella landets skuldsättning och inkomstnivå samt hur landet skött sina skuldbetalningar. Detta kompletteras med det allmänna riskläget på landet vad gäller krediter och på den återstå- ende löptiden av EKN:s utestående fordran. Värdet före reservering av förlustrisker m.m. på EKN:s fordringar uppgår till 6,9 miljarder kro- nor. Reserveringen uppgår till 5,5 miljarder kro- nor. Minskningen av skadefordringarna beror till största delen på stora återvinningar från Peru och Angola, avskrivning av utestående ford- ringar på Kamerun samt valutakursförändringar. Ökningen för återförsäkrades andel av försäk- ringstekniska avsättningar beror på att EKN under året återförsäkrat enstaka risk avseende affärer i Iran. Vidare har avtalsperioden förlängts med ett år dels för en samlad återförsäkring på 20 risker i 20 länder, dels för en motpart avse- ende återförsäkringen av Pakistan.
Göteborgs universitets fordringar avser utlå- ning av donationsmedel till Akademiska Hus för fastigheterna Handelshögskolan, Wallenberg- salen och Hasselbladslaboratoriet, som vid uppförandet finansierades med bl.a. donations- medel.
Fiskeriverket har tillgångar som förvaltas av Kammarkollegiet. Dessa tillgångar avser fiskeav- gifter beslutade enligt vattenlagen, medlen består av 25 fonder.
Sida garanterar och subventionerar
Affärsverket Statens järnvägar redovisar ford- ringar avseende leasing- och leaseholdavtal på SJ AB och Green Cargo AB. Dessa uppgick till 2,5 miljarder kronor 2007. Dessutom redovisar affärsverket en fordran på Storstockholms lokal- trafik (SL) avseende kapitalkostnadsersättning på 0,5 miljarder kronor.
Sjöfartsverket redovisar fordringar avseende förskottshyra för tre isbrytande offshorefartyg som man tecknat avtal om med Trans Viking A/S. Dessa uppgick till 80 miljoner kronor.
103
Skr. 2007/08:101
Not 29
Utlåning
Miljoner kronor |
|
|
|
2007 |
2006 |
|
|
|
Centrala studiestödsnämnden |
|
|
Studielån (lån med villkorad |
|
|
återbetalning, beviljade mellan den |
|
|
1 januari 1989 och den 30 juni 2001) |
74 591 |
79 519 |
Annuitetslån (beviljade efter den 30 juni |
|
|
2001) |
66 094 |
57 932 |
Studiemedel (beviljade före 1989 och |
|
|
äldre lån) |
9 454 |
10 763 |
Hemutrustningslån |
1 307 |
1 313 |
Skuldsaneringslån och övrigt |
0 |
|
Summa Centrala studiestödsnämnden |
151 446 |
149 525 |
Riksgäldskontoret |
|
|
Botniabanan AB |
12 345 |
10 140 |
3 506 |
2 176 |
|
800 |
900 |
|
Utlåning till |
|
|
Premiepensionsmyndigheten |
3 098 |
1 638 |
Utlåning till |
139 |
130 |
Övrigt |
295 |
288 |
Summa Riksgäldskontoret |
20 183 |
15 272 |
Styrelsen för internationellt |
|
|
utvecklingssamarbete |
293 |
274 |
Övriga myndigheter |
108 |
121 |
|
|
|
Summa |
172 030 |
165 192 |
|
|
|
CSN administrerar ett flertal lånetyper som kan delas in i två huvudkategorier. Den ena typen är lån finansierade med lån hos RGK vilket är de lån som går under benämningen studielån bevil- jade fr.o.m. 1989 samt annuitetslånen från 2001 och framåt. Den andra kategorin är lån som ur- sprungligen finansierades via anslag på statsbud- geten, främst studiemedel beviljade t.o.m. 1988. CSN:s fordringar uppgår totalt till drygt 151 miljarder kronor, efter att hänsyn tagits till reservationerna för osäkra fordringar.
Tre huvudprinciper ligger till grund för CSN:s beräkning av osäkra fordringar och de nedskriv- ningar som görs på lånefordringarna. Dessa principer är betalningsbenägenhet, reservation enligt trygghetsregler som finns vid återbetal- ning och framtida förluster på grund av dödsfall. Med bristande betalningsbenägenhet menas att inga eller få inbetalningar gjorts under de senaste åren trots påminnelser och kravåtgärder.
Under åren
RGK är den myndighet utöver CSN som har omfattande utlåning. När det gäller SVEDAB är bolaget beroende av Öresundsbro Konsortiets framtida resultat för att kunna återbetala lånet. Lånet till SVEDAB är nedskrivet med 0,7 miljarder kronor. RGK:s utlåning till PPM och
Sidas utlåning avser biståndskrediter och vill- korslån.
Not 30
Varulager och förråd
Miljoner kronor |
|
|
|
2007 |
2006 |
|
|
|
Banverket |
467 |
494 |
Försvarsmakten |
457 |
527 |
Statens räddningsverk |
127 |
93 |
Vägverket |
119 |
139 |
Försvarets materielverk |
112 |
89 |
Rikspolisstyrelsen |
108 |
106 |
Kriminalvården |
72 |
66 |
Statens jordbruksverk |
27 |
25 |
Affärsverk |
|
|
Luftfartsverket |
44 |
47 |
Sjöfartsverket |
43 |
51 |
Övriga myndigheter |
170 |
178 |
|
|
|
Summa |
1 746 |
1 815 |
|
|
|
104
Med varulager och förråd avses råmaterial, råva- ror, halvfabrikat och färdiga produkter samt för- nödenheter som förbruknings- och tillsatsmate- rial.
Försvarsmaktens varulager och förråd avser i huvudsak Försvarsmaktens drivmedelslager.
Not 31
Pågående arbeten
Miljoner kronor |
|
|
|
2007 |
2006 |
|
|
|
Lantmäteriverket |
187 |
160 |
Försvarsmakten |
29 |
96 |
Banverket |
29 |
24 |
Fortifikationsverket |
17 |
12 |
Skogsstyrelsen |
12 |
5 |
Övriga myndigheter |
25 |
29 |
|
|
|
Summa |
299 |
326 |
Lantmäteriverkets pågående arbeten avser i hu- vudsak fastighetsbildning, vilket t.ex. innebär av- styckning och reglering av gränsdragning mellan fastigheter.
Försvarsmaktens pågående arbeten avser hu- vudsakligen beställningar från Försvarets materi- elverk. Minskningen jämfört med 2006 beror på mindre eftersläpning vid Försvarsmaktens faktu- rering av FMV.
Not 32
Fastigheter
Miljoner kronor |
|
|
|
2007 |
2006 |
|
|
|
Länsstyrelsen i Dalarnas län |
95 |
97 |
Länsstyrelsen i Värmlands län |
9 |
6 |
Länsstyrelsen i Västra Götalands län |
9 |
10 |
Övriga länsstyrelser |
3 |
8 |
|
|
|
Summa |
116 |
121 |
|
|
|
Länsstyrelsen i Dalarnas län innehar ett stort antal fastigheter i den s.k. Jordfonden, där by- tesprojekt pågår eller är planerade.
Skr. 2007/08:101
Not 33
Förskott till leverantörer
Miljoner kronor |
|
|
|
2007 |
2006 |
|
|
|
Banverket |
8 |
11 |
Försäkringskassan |
5 |
- |
Fortifikationsverket |
3 |
3 |
Affärsverk |
|
|
Luftfartsverket |
13 |
68 |
|
|
|
Summa |
29 |
82 |
Myndigheternas förskott avser bl.a. varuleveran- ser.
Not 34
Kundfordringar
Miljoner kronor |
|
|
|
2007 |
2006 |
|
|
|
Exportkreditnämnden |
1 607 |
1 218 |
Vägverket |
916 |
823 |
Banverket |
854 |
838 |
Försvarets materielverk |
795 |
606 |
Lantmäteriverket |
168 |
178 |
Statens institutionsstyrelse |
165 |
158 |
Lunds universitet |
140 |
126 |
Karolinska institutet |
127 |
95 |
Försvarsmakten |
116 |
115 |
Affärsverk |
|
|
Luftfartsverket |
456 |
416 |
Svenska kraftnät |
319 |
207 |
Sjöfartsverket |
144 |
142 |
Statens järnvägar |
26 |
25 |
Övriga myndigheter |
1 333 |
1 187 |
|
|
|
Summa |
7 166 |
6 134 |
|
|
|
Som kundfordringar redovisas fakturerade be- lopp avseende myndighetens försäljning av främst tjänster. EKN:s fordringar utgörs av fordringar på garantitagare avseende förskotts- premier och efterskottspremier.
Vägverkets och Banverkets poster består av fordringar för externa uppdrag i huvudsak åt kommuner.
105
Skr. 2007/08:101
Not 35
Övriga fordringar
Miljoner kronor |
|
|
|
2007 |
2006 |
|
|
|
Skatteverket |
|
|
Fordringar på skattekonto |
24 197 |
22 616 |
Fordringar lämnade till Kronofogdemyn- |
|
|
digheten för indrivning m.m. |
3 639 |
3 835 |
Fordringar avseende kommunalskatt, |
|
|
kommuner och landsting |
- |
1 762 |
Fordringar avseende utlägg i exekutiva |
|
|
förrättningar m.m. |
23 |
21 |
Summa Skatteverket |
27 859 |
28 234 |
Riksgäldskontoret |
|
|
Depositioner för handel med futures |
228 |
312 |
Fordran |
864 |
0 |
Övriga fordringar |
28 |
27 |
Summa Riksgäldskontoret |
1 120 |
339 |
Statens jordbruksverk |
6 408 |
6 878 |
Tullverket |
2 362 |
1 238 |
Försäkringskassan |
2 240 |
3 264 |
Centrala studiestödsnämnden |
769 |
654 |
Lantmäteriverket |
275 |
436 |
Inspektionen för |
|
|
arbetslöshetsförsäkringen |
263 |
1 |
Affärsverk |
|
|
Statens järnvägar |
327 |
334 |
Luftfartsverket |
212 |
113 |
Svenska kraftnät |
29 |
28 |
Sjöfartsverket |
1 |
0 |
Övriga myndigheter |
1 184 |
1 098 |
|
|
|
Summa |
43 049 |
42 617 |
|
|
|
Övriga fordringar har ökat med 0,4 miljarder kronor jämfört med föregående år.
Skatteverkets fordringar på skattekontot har ökat med 1,6 miljarder kronor. Individuell pröv- ning av uppbördsfordringar är inte möjligt att göra med hänsyn till det mycket stora antal ford- ringar. Värdering har därför skett med ledning av tillgänglig statistik. Värdet av fordringar under indrivning har beräknats med ledning av utförd åldersanalys. Ej restförda skattekontofordringar beräknas inflyta till fulla värdet. Fordringar avse- ende kommunalskatt för kommuner och lands- ting kan variera mellan åren eftersom de avser
slutavräkning av preliminärt utbetalda medel som grundas på prognoser.
RGK:s fordringar utgörs till största delen av fordran för s.k.
Statens jordbruksverks övriga fordringar avser bland annat fordringar på EU för gjorda utbetal- ningar av bidrag inom jordbruksfonderna, rekvi- rerade och upparbetade medel inom utvecklings- sektionen samt bundet kapital i offentliga lager till följd av inköps- och försäljningsverksamhet för EU:s räkning av bl.a. råsocker. Fordran på EU uppgår till totalt 6,4 miljarder kronor (6,8 miljarder kronor föregående år).
Tullverkets övriga fordringar består till största delen av obetalda tullräkningar avseende upp- börd. Att fordringarna per bokslutsdatum fluk- tuerar från år till år beror till stor del på Tullver- kets faktureringsrutiner och endast till mindre del på andra faktorer som t.ex. konjunkturväx- lingar.
Försäkringskassans fordringar utgörs till största delen av fordringar på bidragsskyldiga av- seende underhållsstöd, 1,2 miljarder kronor (en minskning med 0,3 miljarder kronor sedan före- gående år), samt återkravsfordringar avseende övriga socialförsäkringsförmåner, 0,7 miljarder kronor. Samtliga fordringar äldre än fyra år avse- ende underhållsstöd bedöms som osäkra och har skrivits ned till noll. Nedskrivningsbeloppet uppgår till 1,7 miljarder kronor. Till övriga ford- ringar hänförs också fordringar för
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen redovisar främst uppbördsfordringar för obe- talda finansieringsavgifter och förhöjda finansie- ringavgifter för november 2007 som fakturerats i december 2007. Den förhöjda finansieringsav- giften i arbetslöshetsförsäkringen infördes den 1 januari 2007.
Statens järnvägars post består till största delen av fordran på SL, kortfristig del samt nuvärde av förräntning av överskottsfond i Försäkrings- bolaget Skandia.
106
Not 36
Periodavgränsningsposter – Förutbetalda kostnader
Miljoner kronor |
|
|
|
2007 |
2006 |
|
|
|
Riksgäldskontoret |
|
|
- underkurser, upplåning i svenska kro- |
|
|
nor |
4 251 |
4 201 |
- underkurser, upplåning i utländsk |
|
|
valuta |
284 |
341 |
- underkurser, statsskulden till |
|
|
nominellt belopp i svenska kronor |
3 123 |
4 989 |
- underkurser, statsskulden till nomiellt |
|
|
belopp i utländsk valuta |
88 |
- |
- förutbetalda kostnader |
5 |
5 |
- premieobligationer |
138 |
136 |
Summa Riksgäldskontoret |
7 889 |
9 672 |
Rikspolisstyrelsen |
413 |
382 |
Lunds universitet |
264 |
209 |
Kriminalvården |
253 |
205 |
Skatteverket |
197 |
177 |
Göteborgs universitet |
146 |
135 |
Domstolsverket |
144 |
156 |
Vägverket |
137 |
70 |
Stockholms universitet |
136 |
103 |
Försäkringskassan |
126 |
167 |
Uppsala universitet |
123 |
121 |
Karolinska institutet |
118 |
120 |
Arbetsmarknadsverket |
114 |
130 |
Kungl. Tekniska högskolan |
111 |
106 |
Affärsverk |
|
|
Luftfartsverket |
64 |
54 |
Sjöfartsverket |
61 |
61 |
Svenska kraftnät |
5 |
7 |
Statens Järnvägar |
0 |
0 |
Övriga myndigheter |
1 924 |
1 961 |
|
|
|
Summa |
12 225 |
13 836 |
|
|
|
Som förutbetalda kostnader redovisas kostnader som är hänförliga till kommande år, men har betalats ut under året. Förutom poster kopplade till statsskuldförvaltningen avser detta t.ex. hyror eller licensavgifter för nästa kvartal eller år.
Underkurser uppstår när RGK emitterar obli- gationer och marknadsvärdet är lägre än det no- minella värdet. Mellanskillnaden utgör under-
Skr. 2007/08:101
kurser och bokförs som en förutbetald kostnad som periodiseras över lånets löptid.
Not 37
Periodavgränsningsposter – Upplupna bidragsintäkter
Miljoner kronor |
|
|
|
2007 |
2006 |
|
|
|
Kungl. Tekniska högskolan |
143 |
109 |
Lunds universitet |
120 |
114 |
Karolinska institutet |
110 |
93 |
Försäkringskassan |
99 |
2 |
Göteborgs universitet |
75 |
75 |
Uppsala universitet |
60 |
46 |
Stockholms universitet |
56 |
61 |
Luleå tekniska universitet |
48 |
45 |
Sveriges lantbruksuniversitet |
27 |
44 |
Umeå universitet |
26 |
36 |
Fiskeriverket |
21 |
17 |
Övriga myndigheter |
344 |
309 |
Summa |
1 129 |
951 |
Som upplupna bidragsintäkter redovisas över- enskommen ersättning för genomförd verksam- het som ännu inte utbetalats till myndigheten.
Not 38
Periodavgränsningsposter – Övriga upplupna intäkter
Miljoner kronor |
|
|
|
2007 |
2006 |
|
|
|
Periodisering av skatter |
18 273 |
22 755 |
Riksgäldskontoret: |
|
|
Ränteintäkter, skuldskötselinstrument |
10 657 |
10 771 |
Ränteintäkter, kreditgivning |
293 |
245 |
Summa Riksgäldskontoret |
10 950 |
11 016 |
Inspektionen för |
|
|
arbetslöshetsförsäkringen |
1 145 |
262 |
Arbetsmarknadsverket |
673 |
130 |
Statens jordbruksverk |
302 |
5 |
Kärnavfallsfondens styrelse |
291 |
168 |
Banverket |
162 |
373 |
Försäkringskassan |
118 |
190 |
107
Skr. 2007/08:101
Insättningsgarantinämnden |
113 |
98 |
Exportkreditnämnden |
69 |
67 |
Vägverket |
60 |
18 |
Verket för näringslivsutveckling |
34 |
35 |
Affärsverk |
|
|
Svenska kraftnät |
583 |
411 |
Luftfartsverket |
236 |
183 |
Sjöfartsverket |
53 |
45 |
Statens järnvägar |
52 |
55 |
Övriga myndigheter |
383 |
336 |
|
|
|
Summa |
33 497 |
36 147 |
|
|
|
Som upplupna intäkter redovisas räntor och andra intäkter som upparbetats, men där faktu- rering eller betalning inte skett till och med brytdagen.
Periodisering av skatter avser mellanskillnaden mellan de skatteintäkter som tas upp av främst Skatteverket och de skatteintäkter som beräknas i samband med upprättandet av årsredovisningen för staten. Beloppet redovisas inte av någon myndighet utan endast i årsredovisningen för staten. Minskningen innebär att de periodiserade skatterna i resultaträkningen är lägre än de kas- samässiga skatter Skatteverket redovisat. För- ändringen avser skatter hänförliga till 2006 och 2007, se not 1, Skatteintäkter.
RGK:s upplupna ränteintäkter avseende skuldskötselinstrument avser ränteintäkter för- knippade med statsskulden som är intjänade under året men ännu ej inbetalda.
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens (IAF) upplupna intäkter ökade med 883 miljoner kronor. Från och med 2007 faktu- rerar IAF arbetslöshetskassorna en förhöjd fi- nansieringsavgift enligt lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor. Den periodiserade finansie- ringsavgiften är 928 miljoner kronor.
Not 39
Värdepapper och andelar
Miljoner kronor |
|
|
|
2007 |
2006 |
|
|
|
Riksgäldskontoret |
10 945 |
26 032 |
Regeringskansliet |
5 521 |
4 420 |
Försäkringskassan hypoteksobligationer |
|
|
m.m. |
1 471 |
1 505 |
Exportkreditnämnden, |
1 187 |
1 126 |
valutadepositioner i svenska banker och obligationer utgivna av svenska banker
Affärsverk |
|
|
Statens järnvägar |
150 |
- |
Övriga myndigheter |
2 |
0 |
|
|
|
Summa |
19 276 |
33 083 |
|
|
|
RGK:s innehav avser placerade dagslån på 8,2 miljarder kronor, placeringar i andra lånein- stituts obligationer på 2,6 miljarder kronor och köpta köpoptioner på 0,2 miljarder kronor. RGK placerar kortfristig överskottslikviditet på dagslånemarknaden.
Regeringskansliet redovisar innehav av aktier i Nordea AB samt OMX AB. Marknadsvärdet på Regeringskansliets innehav av aktier i Nordea AB uppgick vid årsskiftet till 55,7 miljarder kro- nor. En omklassificering av OMX AB har gjorts från finansiell anläggningstillgång till kortfristig placering med anledning av beslutad försäljning. Marknadsvärdet på Regeringskansliets innehav av aktier i OMX AB vid årsskiftet uppgick till 2,1 miljarder kronor.
Försäkringskassan redovisar hypoteksobliga- tioner i fonder för socialförsäkringsändamål en- ligt äldre lagstiftning.
EKN har fastränteplaceringar i utländsk valuta i form av valutadepositoner i svenska banker samt obligationer utgivna av svenska banker med en löptid upp till ett år till ett värde av 1,2 miljarder kronor.
Not 40
Kassa och bank
Miljoner kronor |
|
|
|
2007 |
2006 |
|
|
|
Riksgäldskontoret |
700 |
542 |
Skatteverket |
605 |
482 |
Försvarets materielverk |
220 |
197 |
Länsstyrelsen i Norrbottens län |
139 |
139 |
Regeringskansliet |
115 |
76 |
Exportkreditnämnden |
113 |
616 |
Länsstyrelsen i Västerbottens län |
86 |
54 |
Karolinska institutet |
69 |
63 |
Internationella programkontoret för |
|
|
utbildningsområdet |
60 |
66 |
Banverket |
57 |
9 |
Kungl. Tekniska högskolan |
51 |
52 |
108
|
|
|
Skr. 2007/08:101 |
|
Linköpings universitet |
34 |
2 |
dovisas i resultaträkningen. Under 2007 ökade |
|
Lunds universitet |
27 |
44 |
nettoförmögenheten med 135,5 miljarder kro- |
|
|
|
|
nor, främst som följd av årets överskott på |
|
Affärsverk |
|
|
126,9 miljarder kronor. Nedan redogörs för för- |
|
Luftfartsverket |
160 |
31 |
ändringar av poster som ingår i nettoförmögen- |
|
heten. Vissa händelser som i sig inte innebär att |
||||
Statens järnvägar |
109 |
239 |
||
nettoförmögenheten påverkas utgör ändå för- |
||||
Sjöfartsverket |
46 |
19 |
||
klaringar till förändringar av ingående delposter. |
||||
Svenska kraftnät |
28 |
11 |
||
|
Övriga myndigheter |
318 |
336 |
Summa |
2 937 |
2 978 |
|
|
|
Av RGK:s redovisade belopp finns 12 miljoner kronor på bank i utländsk valuta och 688 miljoner kronor på bank i svensk valuta.
De medel som Skatteverket redovisar under Kassa och bank avser till största delen klienters bankmedel (deponerade medel samt ansöknings- avgifter som inbetalats men ännu ej redovisats mot inkomsttitel).
Kassa och bank hos Försvarets materielverk (FMV) avser i huvudsak de medel som myndig- heten har för olika samarbetspartners räkning.
EKN:s höga belopp år 2006 avsåg till största delen medel som tillfälligt placerats på bank för senare fördelning.
Not 41
Nettoförmögenhet
Miljoner kronor |
|
|
|
2007 |
2006 |
|
|
|
Uppskrivningskapital |
111 |
114 |
Donationskapital |
313 |
294 |
Resultatandelar i dotterföretag |
204 372 |
183 845 |
Balanserad kapitalförändring |
||
Årets |
|
|
resultaträkningen |
126 894 |
103 915 |
|
|
|
Summa |
||
|
|
|
Nettoförmögenheten är skillnaden mellan till- gångar och skulder. Eftersom statens skulder är större än tillgångarna är statens nettoförmögen- het negativ. Förändringen av nettoförmögen- heten mellan två år samvarierar i huvudsak med statsskuldens förändring. Nettoförmögenheten påverkas i första hand av resultaträkningens överskott. Därutöver påverkas nettoförmögen- heten av andra transaktioner som förändrar till- gångarnas eller skuldernas värde utan att de re-
Uppskrivningskapital
Uppskrivningskapitalet har varit i stort sett oförändrat under året. Kapitalet minskar med avskrivningsbeloppen på uppvärderade anlägg- ningar.
Donationskapital
Donationskapitalet har ökat med 19 miljoner kronor under året. Ökningen beror på att Mo- derna museet och Nationalmuseet har erhållit donationer i form av konstverk och likvida me- del.
Resultatandelar i dotterbolag
Regeringskansliet svarar för merparten av pos- ten. Andelsvärdet är vid årets beräkning till största delen baserat på bolagens egna kapital enligt årsbokslut. Förändringen på 20,5 miljarder kronor under året består av föregående års resultatandelar (48,4 miljarder kronor), utdel- ningar betalda under 2007
TeliaSonera AB redovisar vid sidan av resultat- räkningen en betydande ökning av eget kapital. Till övervägande del avser detta valutakursdiffe- renser, varav statens andel uppgår till 3,2 miljarder kronor.
Vattenfall AB redovisar betydande ökning av det egna kapitalet vid sidan av resultatet. Föränd- ringen uppgår till 2,9 miljarder kronor och består
till |
största |
delen |
av |
kassaflödessäkring |
kronor), |
valutasäkring av ut- |
ländskt eget kapital
109
Skr. 2007/08:101
omräkningsdifferenser vid konsolidering av verksamhet i utlandet (5,5 miljarder kronor).
LKAB redovisar en direkt ökning av eget ka- pital med 0,5 miljarder kronor avseende föränd- ring i säkringsreserv och reserv för verkligt värde.
Balanserad kapitalförändring
Den balanserade kapitalförändringen har ökat med 91,9 miljarder kronor under året. Den del av föregående års överskott som ej är hänförligt till resultatandelar har ökat kapitalförändringen med 55,5 miljarder kronor.
Utdelningar från dotterbolag enligt föregå- ende stycke ökar denna delpost med motsva- rande belopp dvs. 32,2 miljarder kronor. Ett ak- tieägartillskott till Swedfund International AB har medfört en kapitalökning med 0,4 miljarder kronor. Omföring av negativa resultatandelar i dotter- och intressebolag till resultatandelar har netto minskat balanserad kapitalförändring med 1,2 miljarder kronor.
Försäljning av aktier i TeliaSonera AB har medfört att 4,5 miljarder har förts över från re- sultatandelar till balanserad kapitalförändring
Systembolaget AB:s resultat för till en del som skatteintäkt, vilket påföljande år omförs till re- sultatandel från kapitalförändring (0,3 miljarder kronor).
Eliminering av inomstatliga ensidiga periodi- seringar samt diverse fordringar och skulder medför ett saldo på 0,1 miljarder kronor som minskar nettoförmögenheten.
Saldot vid avräkning av inomstatliga betal- ningar avseende anslag och inkomsttitlar upp- gick vid årsskiftet till 1,9 miljarder kronor och redovisas som en ökning av nettoförmögenhe- ten.
Riksdagen har under året infört redovisning av skulden för riksdagsledamöternas inkomstga- rantier och pensioner, vilket redovisas som en minskning av nettoförmögenheten med 1,7 miljarder kronor.
RGK:s konton för hantering av
Skilda principer vid värdering av inomstatliga värdepapper har medfört en utjämningspost på 0,6 miljarder kronor som redovisas som balanse- rad kapitalökning.
Se även avsnittet Nettoförmögenheten i an- slutning till Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys.
110
Skr. 2007/08:101
Förändring av statens nettoförmögenhet
Miljoner kronor |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Balanserad |
|
|
|
Uppskrivnings- |
Donations- |
Resultatandelar |
kapital- |
Årets över- |
|
|
kapital |
kapital |
i dotterföretag |
förändring |
/underskott |
Summa |
Utgående balans 2006 |
114 |
294 |
183 845 |
103 671 |
||
|
|
|
|
|
|
|
Avsättning fristående krediter, |
|
|
|
|
|
|
Sida |
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
Försäkringsmässig avsättning |
|
|
|
|
|
|
samt fondupplösning, |
|
|
|
|
|
|
Bostadskreditnämnden |
|
|
|
244 |
220 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Ingående balans 2007 |
114 |
294 |
183 845 |
103 915 |
||
|
|
|
|
|
|
|
Föreg. års kapitalförändring |
|
48 449 |
55 469 |
0 |
||
|
|
|
|
|
|
|
Utdelning från dotter – och |
|
|
|
|
|
|
intresseföretag |
|
|
32 192 |
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Förändring av eget kapital hos |
|
|
|
|
|
|
dotter- och intresseföretag |
|
|
7 311 |
|
|
7 311 |
|
|
|
|
|
|
|
Aktieägartillskott |
|
|
|
400 |
|
400 |
|
|
|
|
|
|
|
Nedskrivning resultatandelar |
|
|
1 942 |
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Återföring av resultatandelar |
|
|
722 |
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Sålda andelar |
|
|
4 523 |
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Omföring av resultatandel från |
|
|
|
|
|
|
Systembolaget AB redovisad som |
|
|
|
|
|
|
skatteintäkt |
|
|
330 |
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Saldo vid eliminering av ensidiga |
|
|
|
|
|
|
inomstatliga periodiseringsposter |
|
|
|
|
|
|
samt diverse fordringar och skulder |
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
Saldo inomstatlig |
|
|
|
|
|
|
betalningsavräkning |
|
|
|
1 934 |
|
1 934 |
|
|
|
|
|
|
|
Pensionsskuld och |
|
|
|
|
|
|
inkomstgaranti, Riksdagen |
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
Rundradiokonto m.m., |
|
|
|
|
|
|
Riksgäldskontoret |
|
|
|
192 |
|
192 |
|
|
|
|
|
|
|
Utjämningspost avseende |
|
|
|
|
|
|
eliminering av statspapper |
|
|
|
617 |
|
617 |
|
|
|
|
|
|
|
Övriga förändringar |
|
19 |
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
Årets |
|
|
|
|
126 894 |
126 894 |
|
|
|
|
|
|
|
Summa årets förändring |
19 |
20 527 |
91 940 |
22 979 |
135 462 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgående balans 2007 |
111 |
313 |
204 372 |
126 894 |
||
|
|
|
|
|
|
|
111
Skr. 2007/08:101
Not 42
Fonder
Miljoner kronor |
|
|
|
2007 |
2006 |
|
|
|
Kärnavfallsfonden |
38 694 |
37 700 |
Insättningsgarantinämndens fond |
17 639 |
16 527 |
Försäkringskassan |
|
|
- Trafiklivräntefonden |
700 |
690 |
- Frivilliga yrkesskadefonden |
109 |
109 |
- Affärsverksfonden |
90 |
94 |
- Övriga fonder |
125 |
124 |
Summa Försäkringskassan |
1 024 |
1 017 |
Batterifonden (Naturvårdsverket) |
789 |
777 |
Kammarkollegiets |
|
|
försäkringsverksamhet m.m. |
348 |
317 |
Bygdemedel m.m. (länsstyrelser) |
302 |
293 |
Medel från vattendomar m.m. |
|
|
(Fiskeriverket) |
133 |
128 |
Bilskrotningsfonden (Vägverket) |
18 |
190 |
Övriga |
86 |
74 |
|
|
|
Total summa |
59 033 |
57 023 |
|
|
|
Som fonder i staten redovisas medel som reser- verats för särskilda ändamål, men där det reser- verade beloppet inte bestäms av en fastställd skuld eller en försäkringstekniskt beräknad risk. De viktigaste förändringarna i fondkapitalet be- skrivs i not 5, Avsättning till/upplösning av fon- der.
Kärnavfallsfondens styrelse redovisar Kärn- avfallsfonden som består av avgifter från kärn- kraftsföretagen, baserade på produktionen av elektrisk kraft. Avgifterna ska täcka alla kost- nader nu och i framtiden för hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle och annat avfall. Kärnavfallsfonden är den fond som ökat kraftigt under ett antal år och står numera för mer än 65 procent av det kapital som redovisas som Fonder i staten. Fondmedlen är placerade i statspapper och till en mindre del på konto i RGK.
Insättningsgarantinämndens fond har fram till utgången av 2007 förvaltats enligt riktlinjer som beslutas av Insättningsgarantinämnden. Från den 1 januari 2008 är Insättningsgarantinämnden nedlagd och verksamheten överförd till RGK. Fonden utgörs av avgifter från institut som om- fattas av garantin. Avgiftens storlek, som baseras
på institutens kapitaltäckningsgrad, används till att bygga upp en fond varifrån ersättning betalas ut till institut som försatts i konkurs och som omfattas av garantin. Insättningsgarantin gäller för såväl privatpersoner som företag och andra juridiska personer. Även insättningsgarantimed- len är placerade i statspapper och på konto i RGK.
Försäkringskassan redovisar ett antal fonder som förvaltas av Kammarkollegiet och från vilka bl.a. vissa livräntor enligt äldre bestämmelser betalas ut. De största är Trafiklivräntefonden, Frivilliga yrkesskadefonden och Affärsverksfon- den.
Batterifonden redovisas av Naturvårdsverket och används för bl.a. omhändertagande av mil- jöfarliga batterier.
Länsstyrelserna redovisar s.k. bygdemedel (vattenregleringsmedel) och älgvårdsfonder. Det största beloppet (136 miljoner kronor) redovisas av länsstyrelsen i Norrbottens län.
Bilskrotningsfonden redovisas av Vägverket och används till bilskrotningspremier. Efter att riksdagen fattat beslut om lagen (2007:162) om bilskrotningsfonden som ledde till högre bil- skrotningspremier för äldre bilar, förbrukades huvuddelen av fonden i samband med de utbe- talningar av extra skrotningspremier som gjordes under året. Kvarvarande belopp avser främst me- del som ska betalas ut till kommuner som ännu inte rekvirerat de medel som regelverket ger rätt till.
Not 43
Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser
Miljoner kronor |
|
|
|
2007 |
2006 |
|
|
|
Statens pensionsverk |
161 664 |
159 594 |
Riksdagsförvaltningen |
1 365 |
- |
Försvarsmakten |
1 300 |
1 665 |
Rikspolisstyrelsen |
452 |
542 |
Försvarets materielverk |
138 |
174 |
Försäkringskassan |
108 |
98 |
Affärsverk |
|
|
Luftfartsverket |
3 931 |
2 910 |
Sjöfartsverket |
1 528 |
1 177 |
Svenska kraftnät |
291 |
204 |
Statens järnvägar |
103 |
23 |
112
Övriga myndigheter |
1 031 |
990 |
Summa |
171 911 |
167 377 |
|
|
|
Det stora flertalet myndigheter betalar pen- sionspremier till SPV. SPV ansvarar och gör av- sättningar för merparten av statens pensionsåta- gande i den statliga försäkringsrörelsen. Undan- tag från denna försäkringslösning är de myndigheter som gör egna avsättningar för pen- sioner, främst affärsverken utom Statens järnvägar.
Den av SPV redovisade pensionsskulden har ökat med drygt 2 miljarder kronor (12 föregå- ende år). De viktigaste positiva förändringsfak- torerna var nyintjänad pension 4,4 miljarder kronor, grundränta (uppräkning enligt de för- säkringstekniska riktlinjerna), netto, 2,6 miljarder kronor samt basbeloppsindexering (värdesäkring) 2,0 miljarder kronor medan av- sättningen minskade på grund av utbetalade förmåner med 6,7 miljarder kronor och aktuali- sering (utredning av tjänstetid och intjänad pen- sionsrätt) med 1,5 miljarder kronor. De försäk- ringstekniska riktlinjerna har varit oförändrade under 2007, men ändras fr.o.m. den 1 januari 2008. SPV har beräknat effekten av de nya rikt- linjerna till 5,3 miljarder i ökad avsättning jäm- fört med den avsättning som redovisas ovan. Effekten beror främst på att generationsdödlig- het införs vid beräkningen, vilket minskar av- sättningen för äldre förmåner men ökar den för främst aktiva inom försäkringsrörelsen.
Riksdagsförvaltningen tar fr.o.m. 2007 upp en avsättning för pensioner och inkomstgarantier till förutvarande och nuvarande ledamöter. Hu- vuddelen av förpliktelsen avser ledamöter som lämnat riksdagen och uppkom i samband med riksdagsvalet 2006 eller tidigare, men avsätt- ningen har endast beräknats per den 31 decem- ber 2007 varför jämförelsetal saknas (se avsnitt 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplys- ningar).
Försvarsmaktens avsättningar har minskat eftersom utbetalningarna legat kvar på en hög nivå medan årets kostnader i samband med nya beslut gått ned kraftigt jämfört med föregående år.
Beräkningsgrunderna för affärsverkens pen- sionsskulder har efter beslut av SPV ändrats såväl för dödlighets- som ränteantaganden (diskonte- ringsräntan har sänkts). De ändrade grunderna är obligatoriska från 2008, men både Luftfarts-
Skr. 2007/08:101
verket, Sjöfartsverket och Svenska kraftnät har beslutat tillämpa dem frivilligt redan för 2007. För Luftfartsverket har de ändrade antagandena lett till att avsättningen ökat med cirka 0,9 miljarder kronor exklusive särskild löneskatt. Även för Sjöfartsverket och Svenska kraftnät är de ändrade antagandena huvudförklaringen till årets ökning.
Not 44
Övriga avsättningar
Miljoner kronor |
|
|
|
2007 |
2006 |
|
|
|
Exportkreditnämnden |
9 277 |
9 606 |
Försvarsmakten |
1 689 |
2 257 |
Riksgäldskontoret |
1 063 |
2 210 |
Statens bostadskreditnämnd |
1 010 |
1 700 |
Försäkringskassan |
706 |
607 |
Styrelsen för internationellt utvecklings- |
|
|
arbete |
400 |
411 |
Banverket |
306 |
376 |
Sveriges geologiska undersökningar |
96 |
103 |
Affärsverk |
|
|
Statens järnvägar |
217 |
322 |
Luftfartsverket |
82 |
67 |
Sjöfartsverket |
25 |
37 |
Övriga myndigheter |
282 |
354 |
|
|
|
Summa |
15 153 |
18 050 |
|
|
|
Balansposten Övriga avsättningar består till största delen av EKN:s avsättningar för risker i garantiengagemang. Reserveringar har gjorts för förväntad förlustrisk i affärerna och för riskkon- centration i portföljen. Den totala reserveringen vid utgången av 2007 uppgår till 9 277 miljoner kronor och har minskat med 329 miljoner kro- nor. Dessutom har återförsäkrares andel av ris- ken ökat med 130 miljoner kronor, vilket mins- kar den risk som faller på staten ytterligare. Avsättningen efter avdrag för återförsäkrares andel är därmed 8,3 procent av engagemanget vid slutet av 2007, vilket är en minskning jämfört med slutet av 2006. Det finns flera skäl till att re- serveringarna minskat. Den genomsnittliga risk- tiden har blivit kortare. Reserveringar för för- tidsinlösta stora affärer har upplösts. Dessutom har riskerna förbättrats för flera stora ärenden och ett antal länder, med undantag för Iran, har
113
Skr. 2007/08:101
uppgraderats i riskhänseende vilket minskat re- serveringsbehovet.
Försvarsmaktens avsättning för framtida ut- gifter för omstrukturering enligt Försvarsbeslut 2004 har minskat under 2007 då cirka en fjärde- del av de åtaganden som avsättningar gjorts för har reglerats, bl.a. de största delarna av avsätt- ningar för personal under avveckling och av- vecklingskostnader som rör andra myndigheter. De kvarstående avsättningarna avser till cirka 75 procent avsättningar för avveckling av mate- riel.
RGK reserverar medel för framtida garanti- förluster i garantiverksamhet enligt den s.k. nya garantimodellen. Reserveringen har minskat med drygt 50 procent under året. Den minskade re- serveringen beror främst på värderingen av Öre- sundsbron.
Statens bostadskreditnämnd har minskat sin avsättning för garantier med nära 700 miljoner kronor. Orsaken är att nämndens garantistock minskat med 44 procent under året, vilket även minskar de förväntade förlusterna.
Försäkringskassans avsättning avser främst den frivilliga pensionsförsäkringen enligt äldre lagstiftning (555 miljoner kronor). Nyteckning till försäkringen upphörde i början av
Styrelsens för internationellt utvecklingssam- arbete (Sida) avsättningar för risker i engage- mang avser exportkrediter där Sida garanterar och subventionerar krediten
Affärsverket Statens järnvägars avsättningar avser främst riskreserv för leasing.
Not 45
Statsskulden
Lån i Sverige
Miljoner kronor |
|
|
|
2007 |
2006 |
|
|
|
Nominella statsobligationer |
513 172 |
553 911 |
Ränte- och valutaswappar |
||
Ränteswappar |
111 679 |
94 250 |
Statsskuldväxlar |
170 856 |
254 685 |
Privatmarknadslån |
62 965 |
63 554 |
Likviditetsförvaltningsinstrument |
68 907 |
44 928 |
Valutaterminer |
16 652 |
14 336 |
Real skuld i svenska kronor |
216 842 |
217 270 |
Eliminering, myndigheters innehav |
||
|
|
|
Summa |
882 053 |
954 193 |
|
|
|
I RGK:s definition av den svenska statsskulden ingår de låneinstrument som kontoret använder, och har använt sig av, i sin finansiering av statens lånebehov (se avsnitt 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar). Lån i Sverige redovisas till nominellt slutvärde, dvs. de marknadsvärde- ras inte med avseende på förändringar i mark- nadsräntorna.
I Årsredovisning för staten används RGK:s definition av statsskulden minskat med elimine- ringar av de statliga myndigheternas innehav av statliga obligationer och statsskuldväxlar.
Det är endast ett fåtal myndigheter som inne- har statsobligationer och/eller statsskuldväxlar. Kärnavfallsfondens innehav var vid årsskiftet 35,8 miljarder kronor och Insättningsgaranti- nämndens innehav var 16,6 miljarder kronor. Övriga myndigheters innehav avser främst RGK:s eget innehav av premieobligationer.
Lån utomlands
Miljoner kronor |
|
|
|
2007 |
2006 |
|
|
|
Obligationer m.m. i utländsk valuta |
133 953 |
138 031 |
Valutaswappar |
115 873 |
141 303 |
Terminskontrakt m.m. |
||
|
|
|
Summa |
232 841 |
266 023 |
|
|
|
Lån i utländsk valuta upptas i balansräkningen till sitt aktuella värde, dvs. de räknas om till de valutakurser som gällde på bokslutsdagen (till
114
Skr. 2007/08:101
skillnad från lån i Sverige, se ovan). De redovi- sade lånen i utländsk valuta minskade med 33,2 miljarder kronor. De utländska lånens marknadsvärde den 31 december 2007 uppgick till 233 miljarder kronor.
Statsskulden totalt
Miljoner kronor |
|
|
|
2007 |
2006 |
|
|
|
Lån i Sverige |
882 053 |
954 193 |
Lån utomlands |
232 841 |
266 023 |
|
|
|
Summa |
1 114 894 |
1 220 216 |
Leverantörsskulder avser skulder som uppkom- mer vid köp av varor och tjänster. Posten kan variera kraftigt mellan åren på grund av skulder- nas kortfristiga karaktär.
Not 47 Övriga skulder
Miljoner kronor |
|
|
|
2007 |
2006 |
|
|
|
Skatteverket |
|
|
Kontoöverskott skattekonto |
24 415 |
38 370 |
Övrigt Skatteverket |
1 731 |
185 |
Summa Skatteverket |
26 146 |
38 555 |
Not 46 |
|
|
|
|
|
|
Leverantörsskulder |
|
|
Riksgäldskontoret |
|
|
|
|
|
|
Skuld till Premiepensionsmyndigheten |
11 326 |
8 032 |
|
Miljoner kronor |
|
|
4 450 |
3 560 |
||
|
|
|
||||
|
2007 |
2006 |
Obligationer som förfallit, vinster, räntor |
431 |
665 |
|
|
|
|
Avistamedel |
1 927 |
1 023 |
|
Vägverket |
2 848 |
2 803 |
||||
|
|
|
||||
Banverket |
2 153 |
1 963 |
Skuld |
2 520 |
8 882 |
|
|
|
|
||||
Försvarets materielverk |
2 000 |
1 694 |
Övrigt Riksgäldskontoret |
401 |
359 |
|
|
|
|
||||
Försvarsmakten |
996 |
1 159 |
Summa Riksgäldskontoret |
21 055 |
22 521 |
|
|
|
|
||||
Försäkringskassan |
771 |
660 |
|
|
|
|
Rikspolisstyrelsen |
579 |
581 |
Statens skuld till Vattenfall AB |
2 050 |
3 075 |
|
|
|
|
||||
Kriminalvården |
469 |
231 |
Försäkringskassan |
8 413 |
8 395 |
|
|
|
|
||||
Arbetsmarknadsverket |
448 |
713 |
Vägverket |
2 925 |
2 857 |
|
|
|
|
||||
Fortifikationsverket |
355 |
429 |
Banverket |
1 928 |
1 979 |
|
|
|
|
||||
Statens fastighetsverk |
332 |
303 |
Exportkreditnämnden |
373 |
420 |
|
|
|
|
||||
Regeringskansliet |
217 |
189 |
Rikspolisstyrelsen |
253 |
309 |
|
|
|
|
||||
Skatteverket |
206 |
399 |
Statens pensionsverk |
312 |
306 |
|
|
|
|
||||
Migrationsverket |
204 |
97 |
Försvarsmakten |
263 |
269 |
|
|
|
|
||||
Kungl. Tekniska högskolan |
159 |
60 |
|
|
|
|
Styrelsen för internationellt utvecklings- |
|
|
Affärsverk |
|
|
|
|
|
|
|
|
||
samarbete |
154 |
160 |
Statens järnvägar |
8 138 |
10 248 |
|
Domstolsverket |
152 |
160 |
Luftfartsverket |
112 |
144 |
|
Post- och telestyrelsen |
148 |
157 |
Svenska kraftnät |
44 |
16 |
|
Lantmäteriverket |
144 |
112 |
Sjöfartsverket |
15 |
26 |
|
Krisberedskapsmyndigheten |
134 |
79 |
|
|
|
Affärsverk |
|
|
Svenska kraftnät |
345 |
240 |
Luftfartsverket |
317 |
409 |
Sjöfartsverket |
98 |
122 |
Statens järnvägar |
51 |
11 |
Övriga myndigheter |
3 334 |
3 276 |
|
|
|
Summa |
16 614 |
16 007 |
|
|
|
Övriga myndigheter |
2 355 |
2 314 |
Summa |
74 382 |
91 434 |
|
|
|
Skatteverkets skuld avseende kontoöverskott på skattekonto utgörs huvudsakligen av skattskyl- digas kompletteringsinbetalningar för att täcka den slutliga skatten, vilken avräknas först 2008. Till viss del utgörs överskotten också av oregle- rade skulder avseende överskjutande ingående mervärdesskatt eller andra återbetalningar som
115
Skr. 2007/08:101
inte hunnit effektueras på balansdagen. Över- skotten på skattekonto har minskat kraftigt jämfört med föregående år. En viktig förklaring till att kompletteringsbetalningarna är lägre kan vara att förmögenhetsskatten avskaffats under året, och att de skattskyldiga därför inte har an- ledning att betala in skatten före årsskiftet för att undgå förmögenhetsbeskattning på beloppet.
RGK:s skuld till PPM avser huvudsakligen in- betalda ålderspensionsavgifter som övergångsvis placerats på konto i RGK för finansiering av framtida pensioner. Skulden har ökat eftersom PPM placerat en större del av medlen på konto i RGK.
Medel för
RGK tar upp lån i svenska kronor och genom skuldbytesavtal
Statens åtagande i samband med överens- kommelsen om stängning av kärnkraftreaktorn Barsebäck 2, redovisas som en skuld till Vatten- fall AB. Den regleras under en fyraårsperiod med 1 025 miljoner kronor varje år, varav två år för- flutit. Skulden är redovisad av Regeringskansliet.
Försäkringskassans övriga skulder avser främst innehållen skatt på utbetald pension, sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, för- äldrapenning m.fl. skattepliktiga socialförsäk- ringsförmåner.
Av Vägverkets Övriga skulder avser 1 262 miljoner kronor förskotteringar från kommuner i samband med vägprojekt och 883 miljoner kronor betalningsutfästelse avse- ende villkorat aktieägartillskott till SVEDAB.
Även Banverket redovisar 883 miljoner kro- nor för motsvarande betalningsutfästelse till
SVEDAB, vilket utgör en stor del av verkets öv- riga skulder.
Affärsverket Statens järnvägar har minskat sina övriga skulder med drygt 2 100 miljoner kronor, vilket till övervägande del avser mins- kade leasingskulder. Leasingskulderna amorteras ned i takt med att motsvarande tillgångar mins- kar i värde.
Not 48
Depositioner
Miljoner kronor |
|
|
|
2007 |
2006 |
|
|
|
Skatteverket |
|
|
Klientmedel |
562 |
446 |
Medel enligt förlikningsavtal och |
|
|
skuldsanering |
3 |
5 |
Summa Skatteverket |
565 |
451 |
Länsstyrelsen i Stockholms län |
244 |
269 |
Övriga myndigheter |
155 |
271 |
|
|
|
Summa |
964 |
991 |
|
|
|
Depositioner kan t.ex. utgöras av indrivna medel hos Kronofogdemyndigheten (redovisas av Skatteverket) och av hyror som deponerats av privatpersoner hos länsstyrelserna i samband med tvist med fastighetsägare.
Not 49
Förskott från uppdragsgivare och kunder
Miljoner kronor |
|
|
|
2007 |
2006 |
|
|
|
Vägverket |
108 |
11 |
Försvarets materielverk |
40 |
191 |
Kungl. Tekniska högskolan |
22 |
16 |
Patent- och registreringsverket |
21 |
23 |
Banverket |
18 |
70 |
Kemikalieinspektionen |
16 |
20 |
Växjö universitet |
10 |
18 |
Affärsverk |
|
|
Svenska kraftnät |
104 |
113 |
Övriga myndigheter |
24 |
44 |
|
|
|
Summa |
363 |
506 |
|
|
|
116
Förskott från uppdragsgivare och kunder består av medel som erhålls för finansiering av större projekt, t.ex. byggnader och forsknings- och ut- vecklingsprojekt, som pågår under en längre tid och där arbetet ej har avslutats eller slutavräk- nats.
Svenska kraftnäts förskott består av avtal med kunder inom optoverksamheten, dvs. infra- struktur för tele- och datakommunikation. Av- talstiden varierar mellan 15 och 25 år och för- skotten intäktsförs under denna tid.
Not 50
Periodavgränsningsposter - Upplupna kostnader
Miljoner kronor |
|
|
|
2007 |
2006 |
|
|
|
Riksgäldskontoret |
20 892 |
22 728 |
Vägverket |
1 694 |
1 829 |
Försäkringskassan |
1 222 |
1 064 |
Banverket |
1 199 |
791 |
Rikspolisstyrelsen |
999 |
876 |
Försvarsmakten |
939 |
884 |
Statens jordbruksverk |
557 |
91 |
Migrationsverket |
539 |
425 |
Skatteverket |
428 |
389 |
Arbetsmarknadsverket |
356 |
358 |
Kriminalvården |
293 |
253 |
Försvarets materielverk |
264 |
189 |
Regeringskansliet |
244 |
217 |
Krisberedskapsmyndigheten |
233 |
67 |
Affärsverk |
|
|
Svenska kraftnät |
538 |
341 |
Luftfartsverket |
441 |
347 |
Sjöfartsverket |
133 |
115 |
Statens järnvägar |
45 |
72 |
Övriga myndigheter |
3 556 |
3 040 |
|
|
|
Summa |
34 572 |
34 076 |
|
|
|
RGK:s upplupna kostnader avser räntekostnader för upplåning i svenska kronor, utländsk valuta och för skuldskötselåtgärder.
Statens jordbruksverks upplupna kostnader avser i huvudsak beslutade men inte utbetalda bidrag på 219 miljoner kronor, finansiell korri- gering av EU medel på 231 miljoner kronor samt tilläggskvot för socker på 89 miljoner kronor. År 2006 redovisade Statens jordbruksverk en upp-
Skr. 2007/08:101
skattning av kommande rekvisitionsbelopp från bl.a. länsstyrelserna samt en finansiell korriger- ing av
Som upplupna kostnader redovisas i övrigt bl.a. myndigheternas skuld till personalen för sparad och outtagen semester.
Not 51
Periodavgränsningsposter – Oförbrukade bidrag
Miljoner kronor |
|
|
|
2007 |
2006 |
|
|
|
Statens jordbruksverk |
1 315 |
838 |
Karolinska institutet |
1 164 |
1 159 |
Lunds universitet |
915 |
800 |
Göteborgs universitet |
837 |
793 |
Vägverket |
629 |
1 338 |
Uppsala universitet |
492 |
471 |
Stockholms universitet |
271 |
243 |
Umeå universitet |
237 |
227 |
Sveriges lantbruksuniversitet |
205 |
223 |
Kungl. Tekniska högskolan |
190 |
206 |
Södertörns högskola |
161 |
90 |
Linköpings universitet |
158 |
135 |
Övriga myndigheter |
854 |
876 |
|
|
|
Summa |
7 428 |
7 399 |
|
|
|
Som oförbrukade bidrag redovisas bidragsmedel som erhållits, men som ännu inte förbrukats för sitt ändamål.
De oförbrukade bidragen ökade med 0,5 mil- jarder kronor eller 57 procent hos Statens jordb- ruksverk jämfört med föregående år. Ökningen beror på utbetalade förskott från EU:s lands- bygdprogram för
Vägverkets oförbrukade bidrag har minskat med 0,7 miljarder kronor eller 53 procent och avser till största delen bidrag från Stockholm stad avseende Norra länken.
Oförbrukade bidrag mellan statliga myndigheter har eliminerats i årsredovisningen för staten med 7,6 miljarder kronor. Motsvarande eliminering uppgick föregående år till 6,5 miljarder kronor. Elimineringarna för 2007 avser till 50 procent medel hos universitet och högskolor och 33 procent medel hos länsstyrelserna. I kapitel 3 Utvecklingen av statens ekonomi, avsnitt 3.1.5 Oförbrukade bidrag, beskrivs utvecklingen av
117
Skr. 2007/08:101
oförbrukade bidrag som betalats mellan myn- digheter närmare.
Not 52
Periodavgränsningsposter – Övriga förutbetalda intäkter
Miljoner kronor |
|
|
|
2007 |
2006 |
|
|
|
Riksgäldskontoret: |
|
|
- förutbetalda överkurser vid upplåning i |
|
|
svenska kronor |
19 696 |
22 069 |
- förutbetalda överkurser vid upplåning i |
|
|
utländsk valuta |
246 |
286 |
- förutbetalda avgifter för utfärdande av |
|
|
garantier |
10 |
11 |
- förutbetalda underkurser, uppköp |
|
|
premieobligationer |
1 |
3 |
Summa Riksgäldskontoret |
19 953 |
22 369 |
Karolinska institutet |
312 |
319 |
Lunds universitet |
175 |
144 |
Banverket |
172 |
7 |
Göteborgs universitet |
98 |
90 |
Statens fastighetsverk |
86 |
85 |
Lantmäteriverket |
84 |
74 |
Länsstyrelsen i Jämtlands län |
60 |
43 |
Uppsala universitet |
56 |
56 |
Umeå universitet |
55 |
48 |
Länsstyrelsen i Gävleborgs län |
50 |
41 |
Länsstyrelsen i Norrbotten |
49 |
72 |
Affärsverk |
|
|
Luftfartsverket |
93 |
101 |
Svenska kraftnät |
25 |
19 |
Sjöfartsverket |
6 |
4 |
Statens Järnvägar |
1 |
1 |
Övriga myndigheter |
347 |
466 |
|
|
|
Summa |
21 622 |
23 939 |
|
|
|
Not 53
Garantiförbindelser
Miljoner kronor |
|
|
|
2007 |
2006 |
|
|
|
Garantier för vilka avsättning ej görs |
|
|
Insättningsgarantin och |
|
|
investerarskyddet |
578 600 |
527 363 |
Garantier om tillförsel av kapital |
|
|
Garantikapital, Riksgäldskontoret |
78 301 |
76 441 |
Övriga garantier |
|
|
Affärsverk m.fl., RGK |
1 631 |
1 640 |
Summa garantier för vilka avsättning |
|
|
ej görs |
658 532 |
605 444 |
Garantier för vilka avsättning görs |
|
|
Garantier om tillförsel av kapital |
|
|
Grundfondsförbindelser |
1 005 |
1 176 |
Övrigt |
5 000 |
6 000 |
Exportgarantier m.m. |
|
|
Exportgarantier, EKN |
88 861 |
91 576 |
Baltramen, EKN |
- |
7 |
773 |
1 133 |
|
Fristående krediter (Sida) |
148 |
154 |
Kreditgarantier |
|
|
Infrastruktur, RGK |
25 332 |
25 244 |
Bostadskrediter, Statens |
|
|
bostadskreditnämnd |
2 914 |
5 203 |
Bostadsfinansieringsinstitut, RGK |
- |
4 373 |
Internationella åtaganden, RGK |
6 733 |
6 332 |
Övrigt, RGK |
64 |
231 |
Övriga garantier |
|
|
Pensionsgarantier, RGK |
9 242 |
9 491 |
Summa garantier för vilka avsättningar |
|
|
görs |
140 072 |
150 920 |
|
|
|
Total summa |
798 604 |
756 364 |
|
|
|
Överkurser uppstår när RGK emitterar obliga- tioner och marknadsvärdet är högre än det no- minella värdet. Mellanskillnaden utgör överkurs och bokförs som förutbetald intäkt som periodi- seras över lånets löptid.
Som Övriga förutbetalda intäkter hos andra myndigheter redovisas avgiftsintäkter etc. som betalats före årsskiftet, men som är hänförliga till kommande år.
De statliga garantiåtagandena hanteras av fem myndigheter: Insättningsgarantinämnden, RGK, EKN, Sida och Statens bostadskreditnämnd (BKN). Garantiverksamheten beskrivs närmare i kapitel 6 Statliga garantier och krediter.
I noten har garantiåtagandena delats upp i garantier för vilka ingen avsättning för förluster görs och garantier för vilka avsättning görs. Inom linjen tas de åtaganden upp för vilka ingen
118
avsättning görs (se även avsnitt 4.4 Redo- visningsprinciper och tilläggsupplysningar samt det särskilda underlaget).
Garantiåtagandena har under de senaste åren ökat till följd av större volym insättningar som omfattas av insättningsgarantin. Under 2007 är ökningen cirka 50 miljarder kronor.
Bostadskreditgarantierna har däremot gått ned kraftigt under 2007.
Not 54
Övriga ansvarsförbindelser
Miljoner kronor |
|
|
|
2007 |
2006 |
|
|
|
Riksgäldskontoret |
6 473 |
6 202 |
Statens pensionsverk |
2 138 |
2 417 |
Radio- och |
779 |
630 |
Rikspolisstyrelsen |
235 |
- |
Totalförsvarets forskningsinstitut |
187 |
196 |
Statens räddningsverk |
97 |
98 |
Malmö högskola |
44 |
43 |
Riksantikvarieämbetet |
38 |
- |
Försäkringskassan |
30 |
30 |
Statens fastighetsverk |
- |
294 |
Affärsverk |
|
|
Sjöfartsverket |
102 |
83 |
Svenska kraftnät |
20 |
20 |
Luftfartsverket |
9 |
10 |
Övriga myndigheter |
30 |
31 |
|
|
|
Summa |
10 182 |
10 054 |
Ansvarsförbindelser är förpliktelser som inte re- dovisas som skuld eller avsättning i balansräk- ningen på grund av att det inte är troligt att de kommer att regleras eller på grund av att deras storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillför- litlighet. Det kan också vara möjliga förpliktel- ser, dvs. det är osäkert om det förekommer en förpliktelse eller ej. Som Övriga ansvarsförbin- delser redovisas de ansvarsförbindelser som ej är garantiförbindelser.
RGK redovisar åtaganden gentemot interna- tionella finansieringsinstitutioner. SPV redovisar antastbara förmåner. Radio- och
Skr. 2007/08:101
förtida avflyttning. Totalförsvarets forskningsin- stitut, Malmö högskola och Försäkringskassan redovisar ansvarsförbindelser gällande hyrda lokaler. Statens räddningsverk redovisar an- svarsförbindelser för hyrda lokaler och hyrda övningsfält.
Statens fastighetsverk redovisade föregående år terminssäkring i
4.5.3Noter till finansieringsanalysen
Not 55
Skatter
Miljoner kronor |
|
|
|
2007 |
2006 |
|
|
|
Enligt resultaträkningen |
989 854 |
963 940 |
Avgår: |
|
|
Förändring av skulder och fordringar |
||
|
|
|
Summa |
982 313 |
962 032 |
|
|
|
Vid periodisering av skatteintäkter tas upplupna eller förutbetalda intäkter upp i årsredovisningen för staten avseende de skatter som är hänförliga till året, men ännu ej betalats eller omvänt. Skat- teintäkterna enligt resultaträkningen justeras för dessa. Detsamma gäller fordringar och skulder avseende skatter som tas upp av Skatteverket.
Not 56
Avgifter och andra ersättningar
Miljoner kronor |
|
|
|
2007 |
2006 |
|
|
|
Enligt resultaträkningen |
54 285 |
45 407 |
Tillkommer: |
|
|
Utdelningar |
31 958 |
21 657 |
|
|
|
Summa |
86 243 |
67 064 |
|
|
|
Dotter- och intresseföretag värderas enligt den s.k. kapitalandelsmetoden vilket innebär att ut- delningar inte redovisas i resultaträkningen. Det innebär att utdelningar från dotter- och intres- seföretag måste läggas till för att komma fram till statens nettoupplåning. Statens utdelningar re- dovisas i huvudsak av Regeringskansliet. Under året har bl.a. TeliaSonera AB betalat utdelning med 12,8 miljarder kronor, Vattenfall AB med
119
Skr. 2007/08:101
7,5 miljarder kronor och |
Sveaskog |
AB med |
2,5 miljarder kronor. |
|
|
Not 57 |
|
|
Transfereringar |
|
|
Miljoner kronor |
|
|
|
2007 |
2006 |
|
|
|
Enligt resultaträkningen |
764 170 |
762 640 |
Avgår: |
|
|
Avsättningar till fonder |
||
Nedskrivning och avskrivning av lån, |
|
|
CSN m.fl. |
||
Förändring av fordringar, |
|
|
socialförsäkring |
||
Tillkommer: |
|
|
Kapitaltillskott/återföring avseende |
|
|
SVEDAB |
- |
|
|
|
|
Summa |
761 797 |
757 983 |
|
|
|
Avsättningar till fonder och nedskrivningar av lån medför inte några betalningar och dessa kostnader tas därför bort.
Avsättning till fonder i staten för 2007 avser främst Insättningsgarantinämndens fond och Kärnavfallsfonden (se not 5).
Nedskrivningar och avskrivningar av lån hos CSN avser främst ökning av avskrivning på grund av ålder.
Till transfereringar hänförs även förändringar i återkravsfordringar m.m. hos Försäkringskassan.
Banverket och Vägverket har 2006 tillskjutit kapital för att täcka förluster i SVEDAB för åren 2005 och 2006, vilket tillfördes raden transfere- ringar 2006. Något aktieägartillskott för år 2007 är inte aktuellt.
Not 58
Statens egens verksamhet
Miljoner kronor |
|
|
|
2007 |
2006 |
|
|
|
Enligt resultaträkningen |
195 320 |
202 454 |
Avgår: |
|
|
Avskrivningar |
||
Avsättningar (se not 43 och 44) |
||
Återförd nedskrivning av lån RGK |
1 100 |
- |
Realisationsförluster |
||
|
|
|
Summa |
169 960 |
165 480 |
|
|
|
Kostnader för avskrivningar, avsättningar och nedskrivning av lån medför inte några betal- ningar och tas därför bort.
De höga avsättningarna under 2006 avser ök- ningen av avsättning för statens tjänstepension- såtagande hos SPV (12,3 miljarder kronor). 2007 års förändringar av avsättningar beskrivs i not 43 och 44.
Tidigare nedskrivning av lån för befarade för- luster har återförts hos RGK med 1,1 miljarder kronor.
Kostnaderna för statens verksamhet justeras även för realisationsförluster vid försäljning av egendom som redovisats som kostnad utan att medföra någon betalning.
Not 59
Justeringar till betalningar
Miljoner kronor |
|
|
|
2007 |
2006 |
|
|
|
Förändring av långfristiga fordringar |
3 767 |
|
Förändring av omsättningstillgångar |
10 730 |
527 |
Förändring av kassa och bank |
41 |
|
Förändring av skulder |
||
|
|
|
Summa |
13 217 |
|
|
|
|
Förändringar av långfristiga fordringar avser främst EKN som redovisar försäkringstekniskt beräknat nettovärde på skadefordringar. Under 2007 har skadefordringarna minskat med 1,4 miljarder kronor främst till följd av valuta- kursförändringar, se not 28. I posten ingår även förskott på immateriella och materiella anlägg- ningstillgångar. Det är främst materiella förskott
120
hos Försvarets Materielverk som minskat med 2,3 miljarder kronor, se not 25.
Förändring av omsättningstillgångar beror till stor del på att RGK:s innehav av värdepapper minskat, se not 39.
Behållningen på kassa och bank har minskat något vilket medför att statens nettoupplåning minskat.
Skulder har minskat med 1,3 miljarder kronor under året, vilket påverkar statens nettoupplå- ning negativt.
Not 60
Investeringar
Miljoner kronor |
|
|
|
2007 |
2006 |
|
|
|
Finansiella investeringar |
|
|
Aktier och andra värdepapper |
51 |
171 |
Materiella investeringar |
|
|
Beredskapstillgångar |
7 868 |
10 869 |
Väganläggningar |
8 114 |
8 074 |
Järnvägsanläggningar |
9 623 |
8 258 |
Maskiner och inventarier |
5 224 |
4 874 |
Fastigheter och markanläggningar |
3 042 |
2 607 |
Övriga investeringar |
3 118 |
4 304 |
Summa materiella investeringar |
36 989 |
38 986 |
Immateriella investeringar |
|
|
Datasystem, rättigheter m.m. |
1 646 |
1 394 |
|
|
|
Total summa |
38 686 |
40 551 |
|
|
|
Finansiella investeringar minskade marginellt jämfört med 2006.
Materiella investeringar uppgick till 37,0 miljarder kronor vilket är en minskning med 2,0 miljarder kronor från föregående år.
Investeringar i beredskapstillgångar uppgick till 7,9 miljarder kronor, vilket är en minskning med 3,0 miljarder kronor från föregående år. Minskningen beror främst på att Försvarets Materielverk avslutat sina pågående nyanlägg- ningar. Dessa nyanläggningar ingår numera i Försvarsmaktens beredskapstillgångar som upp- gick till 11 miljarder kronor. Endast en obetydlig del av posten beredskapstillgångar är hänförlig till annat än det militära försvaret.
Investeringar i väganläggningar uppgick till 8,1 miljarder kronor, vilket är en liten ökning
Skr. 2007/08:101
jämfört med föregående år. Bland de större väg- investeringarna kan nämnas att hela motorvägs- sträckan på E4 mellan Uppsala och Mehedeby öppnats för trafik under året.
Investeringar i järnvägsanläggningar uppgick till 9,6 miljarder kronor, vilket är en ökning på 1,4 miljarder kronor från föregående år. Banver- ket har gjort investeringar enligt banhållnings- planen med 8,9 miljarder kronor. I banhållnings- planen ingår bl.a. investeringar i Citytunnel- projektet i Malmö, Västkustbanan med utbygg- nad av dubbelspår mellan Torebo och Falkenberg och mellan Förslöv och Ängelholm samt Citybanan och ett nytt signalställverk m.m. i Stockholm.
Investeringar i maskiner och inventarier upp- gick till 5,2 miljarder kronor, vilket är en ökning med 0,4 miljarder kronor och fördelar sig på flera myndigheter. Rikspolisstyrelsen har den största investeringsposten på 0,6 miljarder kro- nor vilket är en minskning mot föregående år med 0,1 miljarder kronor. Försvarsmakten och
Domstolsverket har |
gjort investeringar på |
0,4 miljarder kronor |
respektive 0,3 miljarder |
kronor. |
|
Investeringar i fastigheter och markanlägg- ningar uppgick till 3,0 miljarder kronor, vilket är en ökning med 0,4 miljarder kronor från föregå- ende år. Den största posten avser Fortifikations- verket med 1,1 miljarder kronor vilket är en minskning med knappt 0,2 miljarder kronor jämfört med föregående år. Minskningen beror främst på osäkerhet kring låneramen, vilket bl.a. har medfört återhållsamhet med att påbörja nya investeringar. Investeringar för 0,6 miljarder kronor har avslutats under året, bl.a. nybyggnad av flygledartorn och ombyggnad av rullbana i Såtenäs, nybyggnad av militärrestaurang i Kvarn/Motala samt ombyggnad av kasern i Skövde och Boden. Luftfartsverket har gjort in- vesteringar i fastigheter och markanläggningar på 0,7 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder lägre än föregående år. Naturvårdsverket har investe- rat 0,6 miljarder kronor vilket är en minskning med 0,3 miljarder kronor jämfört med föregå- ende år.
Investeringar i immateriella tillgångar som i huvudsak avser
gångar finns hos |
Försäkringskassan med |
0,4 miljarder kronor |
och hos Försvarsmakten |
121
Skr. 2007/08:101
och Rikspolisstyrelsen med 0,2 miljarder kronor vardera. Försvarsmakten som har tredubblat sina investeringar står tillsammans med Försäkrings- kassan för merparten av ökningen.
Not 61
Utlåning
Nyutlåning
Miljoner kronor |
|
|
|
2007 |
2006 |
|
|
|
Centrala studiestödsnämnden, studielån |
|
|
och hemutrustningslån |
10 524 |
10 751 |
Riksgäldskontoret |
10 031 |
8 113 |
Övriga myndigheter |
94 |
133 |
|
|
|
Summa nyutlåning |
20 649 |
18 997 |
|
|
|
Amorteringar
Miljoner kronor |
|
|
|
2007 |
2006 |
|
|
|
Centrala studiestödsnämnden |
8 930 |
8 693 |
Riksgäldskontoret |
6 220 |
5 781 |
Övriga myndigheter |
54 |
47 |
|
|
|
Summa amorteringar |
15 204 |
14 521 |
|
|
|
CSN:s nyutlåning, som till största delen består av studielån, uppgick till 10,5 miljarder kronor, vilket är en minskning från föregående år med 0,2 miljarder kronor.
Amorteringarna hos CSN uppgick till 8,9 miljarder kronor, en ökning från föregående år med 0,2 miljarder kronor.
RGK:s nyutlåning var 10,0 miljarder kronor, vilket är en ökning med 1,9 miljarder kronor. Huvuddelen av nyutlåningen avser Botniabanan som har ökat sina lån i RGK med 2,2 miljarder kronor. Utlåning till PPM och
Not 62
Finansiellt netto för statens upplåning
Miljoner kronor |
|
|
|
2007 |
2006 |
|
|
|
Finansiella intäkter enligt |
|
|
resultaträkningen |
37 613 |
58 962 |
Finansiella kostnader enligt |
|
|
resultaträkningen |
||
Avgår: |
|
|
Orealiserade valutadifferenser |
5 295 |
|
|
|
|
Summa |
||
|
|
|
Det finansiella nettot som är hänförbart till sta- tens upplåning har förbättrats med 2,6 miljarder kronor jämfört med föregående år.
Kostnader som är hänförbara till orealiserade valutakursdifferenser uppgick till 5,3 miljarder kronor. Orealiserade poster påverkar inte statens nettoupplåning.
Not 63
Övrigt finansiellt netto
Miljoner kronor |
|
|
|
2007 |
2006 |
|
|
|
Finansiella intäkter enligt |
|
|
resultaträkningen |
24 962 |
15 391 |
Finansiella kostnader enligt |
|
|
resultaträkning |
||
Avgår: |
|
|
Kapitaliserade räntor på utlåning |
||
Avgår reavinst vid försäljning av aktier |
|
|
m.m. |
||
|
|
|
Summa |
11 165 |
12 062 |
|
|
|
Under Övrigt finansiellt netto redovisas räntor och andra finansiella transaktioner som inte är hänförliga till statsskuldförvaltningen.
CSN tar upp ränteintäkter för sin utlåning i resultaträkningen. En stor del av denna räntein- täkt betalas inte in till staten utan bokförs i ba- lansräkningen som en ökning av fordran avse- ende utlåning. Det innebär att s.k. kapitaliserad ränta inte har betalats in till staten och den på- verkar således inte statens nettoupplåning.
122
Not 64
Justeringar till betalningar
Miljoner kronor |
|
|
|
2007 |
2006 |
|
|
|
Förändring av tillgångar hänförbara till |
|
|
statens upplåning |
1 849 |
|
Förändring av skulder hänförbara till |
|
|
statens upplåning |
||
|
|
|
Summa |
||
|
|
|
Skr. 2007/08:101
Upplupna och förutbetalda räntor som är hän- förbara till statens upplåning redovisas i balans- räkningen under periodavgränsningsposter och påverkar således inte statsskulden. Förändringar av tillgångar och skulder som är hänförbara till statens upplåning har påverkat statens netto- upplåning med 1,8 respektive
123
5
Statsbudgetens utfall
Skr. 2007/08:101
5 Statsbudgetens utfall
I 2008 års ekonomiska vårproposition redovisar regeringen en kort sammanfattning av statsbud- getens utfall för 2007. I detta kapitel lämnar re- geringen en utförligare redovisning av stats- budgetens utfall för 2007, som också jämförs med de beräknade inkomsterna och budgeterade utgifterna i statsbudgeten. Med statsbudgeten avses i det följande den ursprungliga statsbud- geten antagen av riksdagen i december 2006, exklusive tilläggsbudget. Beloppen för statsbud- getens inkomster har emellertid justerats med hänsyn till riksdagens beslut i juni 2007 (prop. 2006/07:100, 2006/07:FiU20, rskr. 2006/07:220). Inkomsttiteln 1261 Avgifter till premiepensionssystemet infördes och inkomst- titeln 1813 Avgifter till premiepensionssystemet slopades (se vidare avsnitt 5.2.2).
I bilaga 5 och 6 redovisas utfallet för samtliga inkomsttitlar och anslag i statsbudgeten.
5.1Statsbudgetens saldo 2007
Statsbudgeten ska enligt 16 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten omfatta alla inkomster och utgifter, med vissa specificerade undantag, samt andra betalningar som påverkar statens lånebe- hov. Statsbudgetens saldo är därmed detsamma som statens lånebehov (med omvänt tecken). Ett positivt saldo innebär att staten har möjlighet att amortera på statsskulden. Ett negativt saldo innebär att staten behöver låna.
Budgetsaldot för 2007 uppgick till 103,2 miljarder kronor (tabell 5.1). I statsbud- geten beräknades budgetsaldot till 63,2 miljarder kronor. Skillnaden mellan utfallet och statsbud- geten blev därmed 40 miljarder kronor.
Inkomsterna beräknades i statsbudgeten för 2007 uppgå till 853,8 miljarder kronor. Det slut- liga utfallet blev 863,7 miljarder kronor, vilket är 9,9 miljarder kronor högre än beräknat (se vidare avsnitt 5.2). Utfallet för Skatter m.m. blev 30,7 miljarder kronor högre än beräknat. Skatt på kapital och Skatt på arbete beräknas bli 33,4 respektive 9,7 miljarder kronor högre än beräk- nat i statsbudgeten.
Tabell 5.1 Statsbudgetens utfall 2007
Miljoner kronor
|
Stats- |
|
Tilläggs- |
Utfall |
Skillnad mot |
|
1 |
|
budget |
2007 |
statsbudget |
|
budgetP |
P |
|||
|
|
|
|
|
|
Totala |
|
|
|
|
|
inkomster |
853 775 |
|
|
863 716 |
9 941 |
|
|
|
|
|
|
Skatter m.m. |
784 944 |
|
|
815 642 |
30 697 |
|
|
|
|
|
|
Övriga |
|
|
|
|
|
inkomster |
68 831 |
|
|
48 074 |
|
|
|
|
|
|
|
Totala utgifter |
790 560 |
|
12 961 |
760 507 |
|
|
|
|
|
|
|
Utgiftsområden |
|
|
|
|
|
exkl. räntor |
732 800 |
|
12 961 |
721 917 |
|
|
|
|
|
|
|
Statsskulds- |
|
|
|
|
|
räntor m.m. |
43 170 |
|
|
47 255 |
4 085 |
|
|
|
|
|
|
Riksgälds- |
|
|
|
|
|
kontorets |
|
|
|
|
|
nettoutlåning |
14 590 |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
Kassamässiga |
|
|
|
|
|
korrigering |
0 |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
Budgetsaldo |
63 215 |
|
103 210 |
39 994 |
1P P Med statsbudgeten avses här den ursprungliga statsbudgeten antagen av riksdagen i december 2006, exkl. tilläggsbudget. Beloppen för Skatter m.m. och Övriga inkomster har justerats med hänsyn till riksdagens beslut i juni 2007 (prop. 2006/07:100, 2006/07:FiU20, rskr. 2006/07:220).
I beloppet för utgiftsområden exkl. räntor ingår beräknad minskning av anslagsbehållningar
Utfallet för Övriga inkomster blev 20,8 miljarder kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. In- komster av försåld egendom beräknades i stats- budgeten beräkningsmässigt uppgå till 50 miljarder kronor. Utfallet blev 18 miljarder
127
Skr. 2007/08:101
kronor, vilket är 32 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten. Inkomster av statens aktier (ak- tieutdelning) blev däremot 13,2 miljarder kronor högre än beräknat i statsbudgeten.
Det slutliga utfallet för statsbudgetens utgifter m.m. blev 760,5 miljarder kronor, vilket är 30,1 miljarder kronor lägre än i den ursprungli- gen fastställda statsbudgeten. Jämfört med stats- budgeten inklusive tilläggsbudget blev utfallet 43 miljarder kronor lägre än beräknat.
Utgifterna för samtliga utgiftsområden, ex- klusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., blev 10,9 miljarder kronor lägre än beräkningen i statsbudgeten. Den lägre arbetslösheten med- förde att utgifterna för utgiftsområde 13 Arbets- marknad blev 8,7 miljarder kronor lägre än be- räknat. Utfallet för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp blev 2,9 miljarder kronor lägre än beräknat i stats- budgeten, främst beroende på lägre utgifter för sjukpenning. Utgifterna för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning blev 2 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten, vil- ket bl.a. berodde på lägre antal studerande. Ut- gifterna inom utgiftsområde 23 Jord- och skogs- bruk, fiske med anslutande näringar blev 2,5 miljarder kronor lägre än vad som beräkna- des i statsbudgeten främst till följd av lägre ut- gifter inom landsbygdspolitiken. Avgiften till Europeiska gemenskapen blev 2,3 miljarder kro- nor lägre än beräknat.
Utfallet för utgiftsområde 22 Kommunikatio- ner blev 10,4 miljarder kronor högre än i stats- budgeten men 0,2 miljarder kronor lägre än anvi- sat i statsbudget inklusive tilläggsbudget. Utgif- terna inom utgiftsområde 6 Försvar samt bered- skap mot sårbarhet blev 2,4 miljarder kronor högre än i statsbudgeten.
Utfallet för utgiftsområde 26 Statsskuldsrän- tor m.m. blev 4,1 miljarder kronor högre än be- räkningen i den ursprungliga statsbudgeten. Det förklaras främst av högre realiserade valutakurs- förluster.
Riksgäldskontorets nettoutlåning blev 18,9 miljarder kronor lägre jämfört med vad som beräknades i statsbudgeten, varav 10 miljarder kronor berodde på Vägverkets och Banverkets amortering av infrastrukturlån.
Statsbudgetens utfall för 2007 påverkades av flera engångseffekter. Störst är effekten av för- säljning av aktier och extra utdelningar på aktier. Staten sålde aktier i TeliaSonera AB för 18 miljarder kronor. Extra utdelningar på statens
aktier uppgick till 15 miljarder kronor, varav 9,2 miljarder kronor avsåg TeliaSonera AB.
Justerat för dessa engångseffekter uppgick budgetsaldot för 2007 till 70,7 miljarder kronor. Statsbudgetens saldo 2007 justerat för större engångseffekter framgår av tabell 5.2.
Tabell 5.2 Statsbudgetens saldo justerat för större engångseffekter 2007
Miljarder kronor
|
2007 |
Statsbudgetens saldo |
103,2 |
|
|
Större engångseffekter |
|
|
|
varav |
|
Försäljning av aktier i TeliaSonera AB |
|
|
|
Extra aktieutdelningar |
|
|
|
3,3 |
|
|
|
Omfinansiering av infrastrukturlån |
1,3 |
|
|
Venantius AB, kapitalöverföring |
|
|
|
Statsbudgetens saldo justerat för större |
|
engångseffekter |
70,7 |
|
|
Om engångseffekterna exkluderas erhålls ett mått på den underliggande utvecklingen (stats- budgetens underliggande saldo). I diagram 5.1 redovisas statsbudgetens saldo och underlig- gande saldo för åren
Under
2006 blev |
budgetsaldot |
ett |
överskott på |
|
14,1 miljarder kronor respektive |
18,4 miljarder |
|||
kronor. |
För |
2007 |
blev |
överskottet |
103,2 miljarder kronor. |
|
|
128
Diagram 5.1 Statsbudgetens faktiska och underliggande saldo
Miljarder kronor
150,000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
100,000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
50,000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
0,000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1991 |
1993 |
1995 |
1997 |
1999 |
2001 |
2003 |
2005 |
2007 |
|
Faktiskt saldo |
|
Underliggande saldo |
|
|
5.1.1Statsbudgeten 2006 och 2007
I tabell 5.3 redovisas statsbudgetens utfall för 2006 och 2007. Statsbudgetens överskott för 2007 blev 84,8 miljarder kronor högre än 2006.
Statsbudgetens inkomster ökade med 53,4 miljarder kronor (6,6 procent) mellan 2006 och 2007. Skatter m.m. ökade med 9,3 miljarder kronor. Indirekta skatter på arbete beräknas öka med 24,5 miljarder kronor (6,7 procent), medan Direkta skatter på arbete beräknas minska med 9,5 miljarder kronor (1,9 procent). Inkomster av Skatt på kapital beräknas öka med 11,8 miljarder kronor (6,1 procent) och Skatt på konsumtion och insatsvaror med 22,6 miljarder kronor (6,1 procent).
Övriga inkomster ökade med 44,1 miljarder kronor. Det beror främst på att utdelningen på statens aktier ökade med 10,3 miljarder kronor (44,8 procent) och på att Inkomster av försåld egendom främst försäljning av aktier ökade med 18 miljarder kronor.
Statsbudgetens utgifter minskade med 31,4 miljarder kronor (4 procent) mellan 2006 och 2007, vilket främst beror på Riksgäldskonto-
rets nettoutlåning. Utfallet |
för 2007 blev |
är 31,8 miljarder |
kronor lägre än 2006. Utgifterna för utgiftsom- råden exklusive Statsskuldsräntor m.m. ökade med 5,9 miljarder kronor (0,8 procent). Utgif- terna inom utgiftsområde 13 Arbetsmarknad minskade med 13,6 miljarder kronor (19,0 procent), medan utgifterna inom utgifts- område 22 Kommunikationer ökade med 13,3 miljarder kronor (43,1 procent). Inom ut- giftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjuk-
Skr. 2007/08:101
dom och handikapp minskade utgifterna med 6,2 miljarder kronor (4,9 procent) mellan 2006 och 2007.
Tabell 5.3 Statsbudgetens utfall 2006 och 2007
Miljoner kronor
|
|
|
Skillnad mot |
|
Utfall 2007 |
Utfall 2006 |
2006 |
Inkomster |
863 716 |
810 315 |
53 401 |
|
|
|
|
Skatter m.m. |
815 642 |
806 316 |
9 326 |
|
|
|
|
Övriga |
|
|
|
inkomster |
48 074 |
3 999 |
44 075 |
|
|
|
|
Utgifter m.m. |
760 507 |
791 942 |
|
|
|
|
|
Utgiftsområden |
|
|
|
exkl. räntor |
721 917 |
716 066 |
5 851 |
|
|
|
|
Statsskulds- |
|
|
|
räntor m.m. |
47 255 |
49 472 |
|
|
|
|
|
Riksgälds- |
|
|
|
kontorets |
|
|
|
nettoutlåning |
27 502 |
||
|
|
|
|
Kassamässiga |
|
|
|
korrigeringar |
|||
|
|
|
|
Budgetsaldo |
103 210 |
18 373 |
84 837 |
|
|
|
|
5.1.2Reformer
Under 2007 genomfördes särskilda satsningar på statsbudgetens utgiftssida inom ett antal politik- områden. Dessa politikområden tilldelades sammanlagt 3 miljarder kronor mer än 2006. Satsningar gjordes bl.a. inom rättsväsendet samt hälso- och sjukvården. Förändringar i arbetslös- hetsförsäkringen och de arbetsmarknadspolitiska programmen medförde att anslagen på dessa områden minskade med cirka 11 miljarder kro- nor 2007 jämfört med 2006.
På inkomstsidan genomfördes förändringar som minskade statsbudgetens inkomster med totalt 27 miljarder kronor 2007 jämfört med 2006. Skattereduktionen för arbetsinkomster och förändrade arbetsgivar- och egenavgifter minskade skatten på arbete med cirka 38 miljarder kronor. Slopad förmögenhetsskatt minskade skatten på kapital med 7 miljarder kronor. De höjda egenavgifterna för arbetslös- hetsförsäkringen beräknades medföra inkomst- ökningar för staten med 10 miljarder kronor.
129
Skr. 2007/08:101
Tabell 5.4 Större reformer 2007 jämfört med 2006
2 |
1 |
2, 5 |
1 |
UtgiftsreformerP |
Miljarder kronorP |
InkomstreformerP |
Miljarder kronorP |
P |
P |
P |
P |
Ökade resurser till rättsväsendet |
1,4 |
Skattereduktion för näringsinkomster |
|
|
|
|
|
Ökade resurser till hälso- och sjukvård samt |
|
|
|
social omsorg |
2,8 |
Skattereduktion för arbetsinkomster |
|
|
|
|
|
Reducerad antagandeinkomst för |
|
Slopad skattereduktion för avgifter till fack |
|
ålderspensionsrätt |
och |
4,1 |
|
|
|
|
|
Regelförändring i arbetslöshetsersättningen |
Nedsättning av arbetsgivar- och egenavgifter |
3,2 |
|
|
|
|
|
Arbetsmarknadspolitiska program – |
|
Höjning av arbetsgivaravgiften, 0,14 |
|
aktivitetsstöd |
procentenheter (pga slopad medfinansiering) |
1,6 |
|
|
|
|
|
Arbetsmarknadspolitiska program – köp av |
|
Halverad arbetsgivaravgift (exkl. |
|
arbetsmarknadsutbildning och övr kostnader |
ålderspensionsavgift) för |
||
|
|
|
|
Avskaffandet av rekryteringsbidrag |
Höjda tobakskatter |
2,1 |
|
|
|
|
|
Stöd för olika energiinvesteringar |
1,1 |
Slopad förmögenhetsskatt |
|
|
|
|
|
Banverket – banhållning och |
|
|
|
sektorsuppgifter |
2,3 |
Premieskatt trafikförsäkring |
1,5 |
|
|
|
|
Avskaffat investeringsbidrag till bostäder |
|
|
|
och räntebidrag |
Avgifter |
10,0 |
|
|
|
|
|
4 |
11,2 |
4 |
0,7 |
Övriga utgiftsreformerP |
Övriga inkomstreformerP |
||
P |
|
P |
|
|
|
|
|
3 |
3 |
Summa |
|
SummaP |
|||
P |
|
|
|
1P FörändringarP av utgifter och inkomster på statsbudgeten jämfört med 2006. Beloppen är hämtade från BP07, VP07 samt BP08. 2P IP redovisningen av reformer ingår ej indirekta effekter på statsbudgetens inkomstsida.
3P IP redovisningen ingår inte anslagsökningen under utgiftsområde 22 med 10 miljarder kronor för extra amorteringar av infrastrukturlån engångsvis 2007. Samtidigt minskade Riksgäldskontorets nettoupplåning för väg- och järnvägsobjekt med 10 miljarder kronor. Nettoupplåning utgör skillnaden mellan nyupplåning och amortering. 4P IP posten ingår flytten av tillfälligt sysselsättningsstöd med 7 miljarder kronor från inkomstsidan till utgiftssidan på statsbudgeten.
5P MinusteckenP innebär att inkomsterna för staten minskar.
I tabell 5.4 ovan redovisas de belopp som refor- merna beräknades till i budgetpropositionen för 2007 och 2008 samt 2007 års ekonomiska vår- proposition. Utfallet för statsbudgetens in- komster redovisas i avsnitt 5.2 och utfallet för statsbudgetens utgifter redovisas per utgiftsom- råde i avsnitt 5.4.
5.2.1Prognosförutsättningar
Statsbudgetens utfall baseras för ett flertal skat- ter på löpande debiteringar av skatter hänförliga till flera inkomstår. En analys av hur statsbud- getens inkomster har utvecklats 2007 jämfört med den fastställda statsbudgeten bör beakta ut- vecklingen av makroekonomin och förändringar i regelverken.
5.2Statsbudgetens inkomster 2007
Statsbudgetens inkomster uppgick 2007 till 864 miljarder kronor, vilket är 10 miljarder kro- nor högre än vad som fastställdes i statsbudgeten för 2007. Statsbudgetens inkomster utgörs av skatter m.m. samt övriga inkomster, vilka upp- gick till 816 respektive 48 miljarder kronor.
I tabell 5.8 redovisas statsbudgetens skattein- täkter och inkomster 2006 och 2007. I tabellen redovisas en jämförelse mellan utfallet och stats- budgeten för 2007. Avseende 2006 redovisas en jämförelse av utfall mot prognosen till budget- propositionen för 2007, som låg till grund för beräkningen till statsbudgeten för 2007.
Skattereformer
Skattereformer som påverkat statens skattein- täkter och statsbudgetens skatteinkomster under 2007 redovisas i tabell 5.5.
Tabell 5.5 Skattereformer 2007
Miljarder kronor
Beslut som påverkat statens skatteintäkter
Skatt på arbete |
|
Skatt på kapital |
|
Skatt på konsumtion och insatsvaror |
3 |
Summa skattereformer |
Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.
130
De sänkta skatteintäkterna från skatt på arbete utgörs huvudsakligen av jobbskatteavdraget, som minskade skatteintäkterna med 40 miljarder kronor. Avskaffandet av skattereduktionerna för fackföreningsavgift och avgift till arbetslöshets- kassa verkar i motsatt riktning och minskade skattereduktionerna med 4 miljarder kronor.
De sänkta skatteintäkterna från skatt på kapi- tal förklaras främst av slopandet av förmögen- hetsskatten, vilket minskade intäkterna med 7 miljarder kronor men även till stor del av för- ändrade regler för beskattning av bostäder, som minskade intäkterna med ytterligare 3,5 miljarder kronor.
Skatt på konsumtion och insatsvaror har höjts med 3 miljarder kronor. Högre skatt på tobak samt införandet av skatt på trafikförsäkrings- premie samt återinförandet av trängselskatt i Stockholms innerstad är orsaken till de högre intäkterna.
Sammantaget har statens skatteintäkter för 2007 minskat med 44 miljarder kronor beroende på inkomstreformer.
Makroekonomiska förutsättningar
Utvecklingen av skatterna har ett starkt samband med den makroekonomiska utvecklingen. I ta- bell 5.6 redovisas några av de makroekonomiska förutsättningar som påverkar skatteintäkterna. I tabellen görs även en jämförelse mot de makro- ekonomiska förutsättningar i budgetpropositio- nen för 2007 som låg till grund för statsbudge- ten.
Tabell 5.6 Antaganden i 2008 års ekonomiska vårproposition jämfört med budgetpropositionen för 2007
Procentuell förändring om annat inte anges
|
2006 |
2007 |
1 |
4,1 |
2,6 |
BNP, marknadsprisP |
||
P |
|
|
Differens mot BP2007 |
0,1 |
|
|
|
|
1 |
2,5 |
3,1 |
Hushållens konsumtionsutgifterP |
||
P |
|
|
Differens mot BP2007 |
||
|
|
|
2 |
2,0 |
3,5 |
Arbetade timmarP |
||
P |
|
|
Differens mot BP2007 |
0,4 |
2,1 |
|
|
|
3 |
3,4 |
3,1 |
TimlönP |
||
P |
|
|
Differens mot BP2007 |
0,0 |
|
|
|
|
Utbetald lönesumma skatteunderlag |
5,4 |
7,0 |
Differens mot BP2007 |
0,4 |
1,7 |
|
|
|
Kommunal medelutdebitering |
31,60 |
31,55 |
Differens mot BP2007 |
0,00 |
|
|
|
|
4 |
1,5 |
1,7 |
KPI |
||
P |
|
|
Differens mot BP2007 |
0,0 |
|
|
|
|
Skr. 2007/08:101
|
|
5 |
44 500 |
45 900 |
|
|
InkomstbasbeloppP |
||
|
|
P |
|
|
|
|
Differens mot BP2007 |
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
5 |
39 700 |
40 300 |
|
|
PrisbasbeloppP |
||
|
|
P |
|
|
|
|
Differens mot BP2007 |
0 |
0 |
|
|
|
|
|
|
|
5 |
306 000 |
316 700 |
|
|
SkiktgränsP |
||
|
|
P |
|
|
|
|
Differens mot BP2007 |
0 |
0 |
|
|
|
|
|
|
|
5 |
460 600 |
476 700 |
|
|
Övre skiktgränsP |
||
|
|
P |
|
|
|
|
Differens mot BP2007 |
0 |
0 |
|
|
|
|
|
1 |
|
Fasta priser, procentuell förändring. |
|
|
P |
P |
|
|
|
2 |
|
Dagkorrigerade arbetade timmar. |
|
|
P |
P |
|
|
|
3 |
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
4 |
|
Avser juni föregående år t.o.m. juni aktuellt år. |
|
|
P |
P |
|
|
|
5 |
|
Kronor. |
|
|
P |
P |
|
|
En viktig variabel för prognosen av skatt på ar- bete är utvecklingen av lönesumman i ekonomin. Skatt på arbete påverkas främst av lönesumman, men också skiktgränserna som justeras med för- ändringen i KPIPF2FP. Inkomst över skiktgränserna beskattas högre. Om skiktgränserna höjs, så att en större andel av inkomsterna hamnar under skiktgränsen, leder det till lägre skatteintäkter. Skatt på energi påverkas av KPIPF3FP genom den år- liga indexeringen av skattesatserna. Hushållens konsumtionsutgifter påverkar intäkterna från såväl mervärdesskatt som punktskatter.
Sedan beräkningen till statsbudgeten gjordes hösten 2006 har BNP och hushållens konsum- tionsutgifter reviderats ned. Samtidigt har löne- summan reviderats upp – trots en lägre timlöne- utveckling än förväntat. Detta beroende på en högre utveckling av antalet arbetade timmar än vad som antogs i beräkningen till statsbudgeten.
Bedömningar i statsbudgetens utfall för 2007
För ett antal inkomsttitlar under inkomsttypen 1000 Skatter m.m. är de redovisade beloppen be- dömningar eftersom de slutliga utfallen inte är kända vid tidpunkten för publicering av årsredo- visning för staten 2007. Det aggregerade belop- pet för inkomsttypen 1000 Skatter m.m. är likväl ett slutligt utfall. Nedan följer en uppräkning av berörda inkomsttitlar och tidpunkt för fastställt utfall. Om inte annat anges, avses alla inkomst- titlarna i inkomsttitelgruppen:
2T T För skatt på arbete avseende 2007 används förändringen av konsumentprisindex (KPI) under perioden juni
3T T 2007 års skattesatser justerades med förändringen av KPI under perioden juni
131
Skr. 2007/08:101
1100 Direkta skatter på arbete |
|
1110 Inkomstskatter |
nov 2008 |
1120 Allmän pensionsavgift |
nov 2008 |
1140 Skattereduktioner |
nov 2008 |
1200 Indirekta skatter på arbete |
|
1210 Arbetsgivaravgifter, 1218 |
aug 2008 |
1240 Egenavgifter |
nov 2008 |
1270 Särskild löneskatt, 1274 |
nov 2008 |
1280 Nedsättningar, |
nov 2008 |
1300 Skatt på kapital |
|
1310 Skatt på kapital, hushåll |
nov 2008 |
1320 Skatt på företagsvinster |
nov 2008 |
1340 Avkastningsskatt, |
nov 2008 |
1350 Fastighetsskatt |
nov 2008 |
1370 Förmögenhetsskatt |
nov 2008 |
1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror |
|
1410 Mervärdesskatt, 1411 |
aug 2008 |
1600 Restförda och övriga skatter |
|
1620 Övriga skatter, hushåll |
maj 2009 |
1630 Övriga skatter, företag |
maj 2009 |
1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer
1810 Skatter till andra sektorer |
nov 2008 |
1900 Periodiseringar |
|
1910 Uppbördsförskjutningar |
maj 2009 |
1920 Betalningsförskjutningar |
nov 2008 |
De sammanlagda beloppen för ovanstående in- komsttitlar utgör cirka hälften av de totala skatteintäkterna. För huvuddelen av inkomst- titlarna fastställs utfallet i samband med taxeringsutfallet för inkomståret 2007, vilket blir känt i november 2008. För arbetsgivaravgifter (inkomsttitel 1218) och moms (inkomsttitel 1411) fastställs utfallet i augusti 2008 när skattedeklarationerna för juli månad är kända. För inkomsthuvudgruppen 1600 Restförda och övriga skatter fastställs utfallet inte förrän i maj 2009 beroende på omprövningar aktuellt taxeringsår för hushåll (inkomsttitel 1621) och omprövningar aktuellt taxeringsår för företag (inkomsttitel 1631).
Detta gör att även uppbördsförskjutningarna (inkomsttitel 1911) fastställs lika sent. Beloppen för 2007 på inkomsttitlarna 1621, 1631 samt 1911 är således fortfarande bedömningar vid tid- punkten för publicering av Årsredovisning för staten 2008.
5.2.2Justering av statsbudgetens inkomster för 2007
Beloppen för statsbudgetens inkomster har ju- sterats med hänsyn till riksdagens beslut i juni 2007 (prop. 2006/07:100, 2006/07:FiU20, rskr. 2006/07:220). Inkomsttiteln 1261 Avgifter till premiepensionssystemet infördes och inkomst- titeln 1813 Avgifter till premiepensionssystemet slopades. Den ändrade redovisningen beror på att avgifterna till premiepensionssystemet inte längre ingår i de totala skatteintäkterna. Vidare infördes inkomsttiteln 1925 EU i inkomsttitel- gruppen 1920 Betalningsförskjutningar. I tabell 5.7 visas hur statsbudgetens inkomster påverkas av justeringarna. I en underbilaga till bilaga 5 återfinns en fullständig redovisning av de in- komsttitlar och summor som påverkas av beslu- tet.
132
Skr. 2007/08:101
Tabell 5.7 Justering av statsbudgetens inkomster 2007
Miljarder kronor
|
Ursprunglig statsbudget |
Justerad statsbudget |
Justering |
Skatt på arbete |
885,7 |
862,4 |
|
Direkta skatter |
478,4 |
478,4 |
0,0 |
Indirekta skatter |
407,4 |
384,0 |
|
Avgifter till premiepensionssystemet |
|
||
|
|
|
|
Skatt på kapital |
170,5 |
170,5 |
0,0 |
|
|
|
|
Skatt på konsumtion och insatsvaror |
392,0 |
392,0 |
0,0 |
|
|
|
|
Restförda och övriga skatter |
0,0 |
||
|
|
|
|
Totala skatteintäkter |
1447,4 |
1424,1 |
|
0,0 |
|||
Offentliga sektorns skatteintäkter |
1440,3 |
1417,0 |
|
Kommunalskatt |
0,0 |
||
Avgifter till ålderspensionssystemet |
0,0 |
||
Avgifter till premiepensionssystemet |
|
23,3 |
|
|
|
|
|
Statens skatteintäkter |
778,3 |
778,3 |
0,0 |
|
|
|
|
Periodiseringar |
9,2 |
6,6 |
|
|
|
|
|
Skatter m.m. |
787,5 |
784,9 |
|
|
|
|
|
Övriga inkomster |
66,3 |
68,8 |
2,6 |
|
|
|
|
Summa Inkomster |
853,8 |
853,8 |
0,0 |
|
|
|
|
5.2.3Totala skatteintäkter
De totala skatteintäkterna 2007 beräknas uppgå till 1 473 miljarder kronor, vilket är 49 miljarder kronor högre än statsbudgeten för 2007. Statens skatteintäkter, dvs. de totala skatteintäkterna ex- klusive
Främst är det högre intäkter från skatt på ar- bete och skatt på kapital som förklarar de stora avvikelserna gentemot statsbudgeten. I kapitlet som följer förklaras avvikelserna mer utförligt.
I tabell 5.8 redovisas såväl skatteintäkter som inkomster samt avvikelser gentemot statsbud- geten. För de skatteintäkter som ingår i den årliga inkomsttaxeringen redovisas ett beräknat utfall som grundas på prognoser för 2007.
Skatteintäkter är periodiserade skatter, dvs. skatterna har en direkt koppling till den ekono- miska utveckling och de skatteregler som gäller för det aktuella året. Redovisningen är uppdelad på inkomsthuvudgrupperna Skatt på arbete, Skatt på kapital, Skatt på konsumtion och insats- varor samt Restförda och övriga skatter. Summan av dessa skatter utgör de totala skatte-
intäkterna, som i relation till BNP utgör skattekvoten. Från de totala skatteintäkterna görs avdrag för de skatter som tillhör EU. Det kvarstående beloppet är den offentliga sektorns skatteintäkter som i sin tur särredovisas på kommunsektorn, ålderspensionssystemet och staten.
133
Skr. 2007/08:101
Tabell 5.8 Totala skatteintäkter och statsbudgetens skatteinkomster jämfört med statsbudgeten för 2007
Miljarder kronor
|
Prognos/utfall |
Utfall |
Skillnad mot statsbudget 2007 |
|
Inkomstår |
2007 |
2006 |
2007 |
2006 |
Skatt på arbete |
872,1 |
857,2 |
9,7 |
1,8 |
Direkta skatter |
480,6 |
490,1 |
2,3 |
|
Kommunal inkomstskatt |
477,7 |
454,1 |
3,7 |
|
Statlig inkomstskatt |
44,9 |
41,0 |
||
Allmän pensionsavgift |
81,2 |
77,3 |
1,8 |
0,5 |
Skattereduktioner m.m. |
||||
Artistskatt |
0,1 |
0,1 |
0,0 |
0,0 |
Indirekta skatter |
391,5 |
367,0 |
7,4 |
3,5 |
Arbetsgivaravgifter |
383,0 |
357,0 |
9,0 |
1,8 |
Egenavgifter |
11,8 |
10,9 |
0,9 |
0,7 |
Särskild löneskatt |
31,6 |
28,9 |
0,0 |
|
Nedsättningar |
0,9 |
|||
Tjänstegruppliv |
0,9 |
1,2 |
0,0 |
|
Avgifter till premiepensionssystemet |
0,0 |
|||
Skatt på kapital |
204,0 |
192,2 |
33,4 |
10,9 |
Skatt på kapital, hushåll |
42,5 |
37,4 |
23,9 |
5,4 |
Skatt på företagsvinster |
106,6 |
99,2 |
9,5 |
3,8 |
Avkastningsskatt |
13,0 |
11,1 |
0,4 |
0,5 |
Fastighetsskatt |
26,1 |
25,0 |
0,7 |
0,0 |
Stämpelskatt |
9,4 |
9,5 |
0,2 |
|
Förmögenhetsskatt |
0,0 |
6,1 |
0,8 |
|
Övriga skatter |
6,3 |
3,7 |
3,3 |
0,6 |
Arv- och gåvoskatt |
0,0 |
0,1 |
0,0 |
0,0 |
|
|
|
|
|
Skatt på konsumtion, insatsvaror och import |
398,6 |
375,3 |
0,8 |
|
Mervärdesskatt |
284,5 |
265,2 |
1,7 |
0,4 |
Skatt på tobak |
9,7 |
8,6 |
0,6 |
|
Skatt på alkohol |
11,0 |
10,7 |
0,4 |
0,1 |
Energiskatt |
38,2 |
38,2 |
||
Koldioxidskatt |
25,1 |
24,7 |
0,2 |
|
Övriga skatter på energi och miljö |
4,7 |
4,7 |
||
Skatt på vägtrafik |
13,1 |
11,8 |
||
Skatt på import |
5,8 |
5,2 |
0,0 |
|
Övriga skatter |
6,4 |
6,3 |
0,6 |
0,2 |
|
|
|
|
|
Restförda och övriga skatter |
5,2 |
4,1 |
||
Restförda skatter |
0,7 |
2,6 |
||
Övriga skatter |
6,3 |
3,3 |
4,5 |
1,5 |
Totala skatteintäkter |
1473,3 |
1422,6 |
49,2 |
16,2 |
Avgår, |
||||
Offentliga sektorns skatteintäkter |
1466,1 |
1413,3 |
49,1 |
15,8 |
Avgår, kommunal inkomstskatt |
0,7 |
|||
Avgår, avgifter till ålderspensionssystemet |
0,1 |
|||
|
|
|
|
|
Statens skatteintäkter |
819,3 |
799,5 |
41,0 |
16,6 |
|
|
|
|
|
Periodiseringar |
6,8 |
|||
|
|
|
|
|
Skatter m.m. |
815,6 |
806,3 |
30,7 |
11,3 |
|
|
|
|
|
Övriga inkomster |
48,1 |
4,0 |
3,1 |
|
|
|
|
|
|
Summa Inkomster |
863,7 |
810,3 |
9,9 |
14,3 |
|
|
|
|
|
134
Skatt på arbete
Skatt på arbete utgör under inkomståret 2007 59 procent av de totala skatteintäkterna. Pos- terna under direkta skatter fastställs i taxeringen 2008 och uppgifterna är därmed ett bedömt ut- fall, grundat på en prognos.
Gemensamt för merparten av de skatter som ingår i skatt på arbete är att de följer utveck- lingen av bl.a. utbetalda löner och transfere- ringar. Skattskyldigheten skiljer sig åt mellan olika skatter, varför skatt på arbete brukar delas in i direkta och indirekta skatter.
Löner och andra ersättningar för arbete är underlag för både direkta och indirekta skatter, medan transfereringsinkomster, såsom sjuk- och föräldrapenning, arbetslöshetsersättning och pensioner, endast är underlag för direkt beskatt- ning.
Utfallet för skatt på arbete blev 2006 857 miljarder kronor. Prognosen för 2007 är 872 miljarder kronor, vilket är 1,6 procent högre än 2006. Jämfört med statsbudgeten för 2007 be- räknas intäkterna för 2007 bli 9,7 miljarder kro- nor högre än beräknat. Att intäkterna blev högre beror på att lönesumman blev högre än väntat.
Direkta skatter
Direkta skatter består till huvuddelen av kom- munala inkomstskatter och utgör mer än hälften av skatt på arbete. År 2006 blev utfallet för de direkta skatterna 490 miljarder kronor. År 2007 beräknas intäkterna minska med 2 procent till 481 miljarder kronor. Förklaringen till de lägre skatteintäkterna är införandet av en ny skattere- duktion, jobbskatteavdraget, vilket uppgår till 40 miljarder kronor år 2007.
Kommunal inkomstskatt
År 2007 beräknas intäkterna från den kommu- nala inkomstskatten uppgå till 478 miljarder kronor, vilket är 5,3 procent högre än 2006 års utfall. Ökningen förklaras av den högre utveck- lingen av lönesumman.
Den gynnsamma ekonomiska utvecklingen har medfört att skatteunderlaget utvecklats star- kare. Jämfört med statsbudgeten har intäkterna för 2007 reviderats upp med 3,7 miljarder kronor.
Skr. 2007/08:101
Statlig inkomstskatt
Intäkterna från statlig inkomstskatt beräknas uppgå till 45 miljarder kronor 2007. En något lägre utvecklingstakt av timlönen har medfört att prognosen för 2007 är 0,8 miljarder kronor lägre än statsbudgeten. Även intäkterna avseende 2006 har reviderats ned med 1,2 miljarder kronor. Skatteintäkterna från statlig inkomstskatt beräknas 2007 vara 9,5 procent högre än 2006.
Allmän pensionsavgift
Den allmänna pensionsavgiften tas ut på förvärvsinkomster. Underlaget för avgiften utgörs av pensionsgrundande ersättningar och intäkterna följer därför utvecklingen av skatte- underlaget för direkta skatter. Intäkterna från den allmänna pensionsavgiften beräknas öka med 5 procent 2007. På grund av den starka ökningen av skatteunderlaget är prognosen uppreviderad med 0,5 respektive 1,8 miljarder kronor för 2006 och 2007.
Skattereduktioner
År 2007 ökade storleken på skattereduktionerna med 41 miljarder kronor till 123 miljarder kronor. Ökningen förklaras i huvudsak av införandet av jobbskatteavdraget.
Indirekta skatter
De indirekta skatterna utgör knappt 45 procent av skatt på arbete och beräknas 2007 uppgå till 391 miljarder kronor. Jämfört med föregående inkomstår ökade intäkterna med 6,5 procent.
Till skillnad från de direkta skatterna där merparten av intäkterna överförs till kom- munerna tillfaller de indirekta skatterna huvud- sakligen staten och ålderspensionssystemet.
Arbetsgivaravgifter
Av de indirekta skatterna utgörs huvuddelen av arbetsgivaravgifter. Det beräknade utfallet för 2007 är 9 miljarder kronor högre än stats- budgeten. Jämfört med utfallet för 2006, är det 26 miljarder kronor högre, vilket motsvarar en ökning med 7,3 procent.
Särskild löneskatt
År 2007 beräknas den särskilda löneskatten bli 2,7 miljarder kronor högre än 2006. Jämfört med statsbudgeten har intäkterna reviderats ned med 0,4 miljarder kronor för 2007. Utfallet för 2006 blev som beräknat.
135
Skr. 2007/08:101
Skatt på kapital
Skatt på kapital omfattar bland annat skatt på hushållens kapitalinkomster, skatt på företags- vinster, fastighetsskatt och förmögenhetsskatt. År 2007 beräknas skatt på kapital uppgå till cirka 14 procent av de totala skatteintäkterna. Skatt på företagsvinster svarar för drygt hälften av skatt på kapital.
Skatt på hushållens kapitalinkomster och skatt på företagsvinster är de skatter som uppvisar de största variationerna över åren. Det är också för dessa skatter prognososäkerheten ofta är störst. Anledningen till att dessa skatter är svåra att bedöma är dels att avkastningen på kapital varierar mycket, dels att det är svårt att knyta skatterna till utvecklingen av någon makro- ekonomisk variabel.
De flesta skatter i undergruppen skatt på kapital fastställs i den årliga taxeringen i november året efter inkomståret. För 2007 är därför intäkterna från skatt på kapital en bedömning som grundas på en prognos.
Skatt på kapital, hushåll
Hushållen betalar kapitalinkomstskatt på nettot av sina kapitalinkomster och kapitalutgifter. Den största delen av hushållens skatt på kapital kommer från realiserade kapitalvinster. På grund av att kapitalvinsterna ofta varierar mycket mellan olika år, varierar även hushållens kapital- skatt. Kapitalvinsternas storlek beror på marknadsvärdet av olika tillgångar i ekonomin samt när vinsterna realiseras. Flera års uppgång på de finansiella marknaderna samt en lång uppgång på fastighetsmarknaden har gjort att kapitalvinsterna var höga under 2006 och förväntas stiga ytterligare 2007. Turbulensen på de finansiella marknaderna i slutet av 2007 bedöms ha medfört att många valt att realisera ackumulerade kapitalvinster.
För 2007 beräknas utfallet av skatten bli 43 miljarder kronor. Jämfört med beräkningen
till statsbudgeten är |
det en revidering med |
24 miljarder kronor. |
Huvuddelen av revide- |
ringen beror på att kapitalvinsternas storlek har reviderats upp för 2007. Utfallet av skatt på kapital för hushållen var 37 miljarder kronor 2006. Skillnaden mellan 2006 och 2007 beror på högre kapitalvinster.
Skatt på företagsvinster
Aktiebolag, ekonomiska föreningar, stiftelser, föreningsbanker, sparbanker m.fl. betalar
inkomstskatt på sin beskattningsbara inkomst. Beskattningen utgår från bolagens bokförings- mässiga resultat, men vissa skattemässiga juster- ingar görs för att få fram den beskattningsbara inkomsten.
Utfallet för företagens inkomstskatt 2007 be- räknas bli 107 miljarder kronor. Det är en ökning med 7 miljarder kronor jämfört med ut- fallet för 2006. Skillnaden jämfört med stats- budgeten är 9 miljarder kronor. Företagens helårsrapporter för 2007 visar att resultatutveck- lingen hos företagen fortfarande är god, vilket har inneburit att prognosen för skatteintäkterna reviderats upp.
Avkastningsskatt
Avkastningsskatt tas ut på sparande i pensions- och kapitalförsäkringar. Basen för beskattningen är ett kapitalunderlag som utgörs av värdet av tillgångarna i pensions- eller kapitalförsäkringen. Kapitalunderlaget multipliceras med statslåne- räntan året före beskattningsåret för att beräkna en schablonmässig intäkt som tas upp till beskattning.
Det beräknade utfallet av avkastningsskatten för 2007 är 13 miljarder kronor. Det är en ökning med knappt 2 miljarder kronor jämfört med utfallet 2006. Skillnaden för 2007 jämfört med statsbudgeten uppgår till 0,4 miljarder kronor.
Fastighetsskatt
Fastighetsskatt tas ut på småhus, hyreshus, och industrifastigheter. För hyreshus gäller olika skatteregler för den del som avser bostäder re- spektive den del som avser lokaler. Från och med 2006 begränsades skatteuttaget på markvärdet för småhus. Taket för markvärdet är 2 kronor per kvadratmeter eller maximalt 5 000 kronor. För 2007 frystes skatteunderlaget för småhus och bostadsdelen i hyreshus på 2006 års nivå. Skattesatsen för hyreshus sänktes från 0,5 till 0,4 procent.
Intäkterna från fastighetsskatt beräknas bli 26 miljarder kronor 2007. Det är 0,7 miljarder kronor högre jämfört med statsbudgeten.
Stämpelskatt
Stämpelskatt tas ut vid köp av fast egendom och tomträtter och vid beviljande av inteckningar. Utfallet för stämpelskatt för 2007 blev 9,4 miljarder kronor. Det är 0,2 miljarder kronor högre jämfört med prognosen i statsbudgeten.
136
Förmögenhetsskatt
I beräkningen till statsbudgeten för 2007 be- dömdes skatteintäkterna från förmögenhets- skatten uppgå till 4,5 miljarder kronor. Under 2008 avskaffades förmögenhetsskatten. Avskaf- fandet gäller från den 1 januari 2007, varför inga skatteintäkter kommer in.
Kupongskatt
Kupongskatt utgår på utdelning på aktier i svenska aktiebolag och svenska aktiefonder. Skatten betalas av personer bosatta utomlands som fått utdelning från svenskt aktiebolag.
Utfallet för kupongskatten blev 6,3 miljarder kronor 2007, vilket är 3,3 miljarder kronor högre jämfört med beräkningen till statsbudgeten. Skillnaden beror på att utdelningarna i svenska aktiebolag blivit högre än vad som bedömdes i prognosen.
Skatt på konsumtion, insatsvaror samt import
Mervärdesskatt och punktskatter bildar tillsam- mans inkomsthuvudgruppen skatt på konsum- tion och insatsvaror. År 2007 uppgick intäkterna till 399 miljarder kronor vilket är 0,8 miljarder kronor högre än i statsbudgeten. Skatt på kon- sumtion och insatsvaror utgör 27 procent av de totala skatteintäkterna, varav mervärdesskatt och punktskatter står för 19 procent respektive 8 procent.
Mervärdesskatt
Mervärdesskatten påverkas främst av hushållens konsumtionsutgifter, men även av statens och kommunsektorns förbrukning och investeringar.
Intäkterna från mervärdesskatt uppgick till 284 miljarder kronor 2007, vilket är drygt 19 miljarder kronor högre än 2006. Jämfört med statsbudgeten blev utfallet 1,7 miljarder kronor högre.
Punktskatter
Punktskatter är s.k. särskilda konsumtions- skatter. En avsikt med punktskatter är att de ska kompensera för de externa kostnader för sam- hället som uppstår i samband med förbrukning av vissa varor och tjänster. Punktskatter tas ut på bl.a. tobak, alkohol och energi.
Skr. 2007/08:101
Utvecklingen av skatteintäkterna från punkt- skatter påverkas främst av skattebasernas volymutveckling och av prisutvecklingen. År 2007 uppgick punktskatterna till sammanlagt 114 miljarder kronor, vilket är 0,9 miljard kronor lägre än statsbudgeten.
Skatt på tobak
Tobaksskatten utgörs till största delen av skatt på cigaretter. Skatt på tobak uppgick 2007 till 9,7 miljarder kronor, vilket är 0,4 miljarder kro- nor lägre än i statsbudgeten.
Skatt på alkohol
Alkoholskatterna uppgick 2007 till 11 miljarder kronor. Utfallet blev 0,4 miljarder kronor högre än i statsbudgeten.
Skatt på energi
Under skatt på energi återfinns energiskatt och koldioxidskatt. År 2007 uppgick intäkterna från energiskatt till 38 miljarder kronor, vilket är 0,7 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten. Koldioxidskatten uppgick till 25 miljarder kro- nor och blev 0,2 miljarder kronor högre än i statsbudgeten.
Skatt på vägtrafik
Skatt på vägtrafik utgörs till största delen av fordonsskatter. Totalt uppgick skatt på vägtrafik 2007 till 13 miljarder kronor, vilket är 0,4 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten.
Restförda och övriga skatter
Restförda skatter är nettot av restförda och av kronofogdemyndigheten indrivna skatter. Bland övriga skatter redovisas bl.a. omprövningar av Skatteverkets tidigare fattade taxeringsbeslut. Dessutom redovisas intäkter som förs till fonder under övriga skatter.
Restförda skatter är 0,7 miljarder kronor högre än i statsbudgeten medan övriga skatter är 4,5 miljarder kronor högre än i statsbudgeten. De högre intäkterna för övriga skatter förklaras i huvudsak av hushållens omprövningar för äldre taxeringsår, men även till viss del av anstånd och skattetillägg för företag.
Sammantaget är restförda och övriga skatter 5,2 miljarder kronor högre än statsbudgeten.
137
Skr. 2007/08:101
5.2.4Övriga inkomster
Övriga inkomster omfattar inkomsttyperna Inkomster av statens verksamhet, Inkomster av försåld egendom, Återbetalning av lån, Kalkyl- mässiga inkomster och Bidrag m.m. från EU. Budgetåret 2007 tillkom inkomsttyperna 7000 Avräkningar i anslutning till skattesystemet och 8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto. Inkomsttitlarna under dessa in- komsttyper ingick tidigare i inkomsttypen 1000
Skatter m.m. |
|
|
|
|
Utfallet för |
2007 |
uppgick |
till |
totalt |
48 074 miljoner |
kronor |
och |
var |
därmed |
18 197 miljoner kronor lägre än vad som beräk- nats i den ursprungliga statsbudgeten antagen av riksdagen i december 2006. Skillnaden förklaras
av att Inkomster av |
försåld egendom |
blev |
31 984 miljoner kronor |
lägre än beräknat. |
In- |
komster av statens verksamhet blev däremot 13 321 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Ökningen beror främst på högre utdelning på statens aktier.
Tabell 5.9 Övriga inkomster, sammanfattning
Miljoner kronor
|
SB |
Utfall |
Utfall |
|
|
2007 |
2007 |
2007 |
2006 |
Inkomster av |
|
|
|
|
statens verksamhet |
53 202 |
66 524 |
13 321 |
43 450 |
|
|
|
|
|
Inkomster av |
|
|
|
|
försåld egendom |
50 000 |
18 016 |
56 |
|
|
|
|
|
|
Återbetalning av |
|
|
|
|
lån |
2 040 |
2 046 |
6 |
2 144 |
|
|
|
|
|
Kalkylmässiga |
|
|
|
|
inkomster |
8 559 |
8 174 |
7 763 |
|
|
|
|
|
|
Bidrag m.m. från |
|
|
|
|
EU |
13 664 |
13 037 |
12 441 |
|
|
|
|
|
|
Avräkningar m.m. i |
|
|
|
|
anslutning till |
|
|
|
|
skattesystemet |
||||
|
|
|
|
|
Utgifter som |
|
|
|
|
redovisas som |
|
|
|
|
krediteringar på |
|
|
|
|
skattekonto |
44 |
|||
|
|
|
|
|
Summa övriga |
|
|
|
|
inkomster |
68 831 |
48 075 |
3 999 |
|
|
|
|
|
|
Inkomster av statens verksamhet
Under denna inkomsttyp redovisas bl.a. rörelse- överskott från statliga affärsverk, Riksbanken och statens fastighetsförvaltning. Vidare redovi- sas ränteinkomster, aktieutdelningar från bolag
med statligt ägande, offentligrättsliga avgifter, försäljningsinkomster, böter samt övriga in- komster av statens verksamhet.
Inkomsterna under denna inkomsttyp upp- gick till 66 524 miljoner kronor för 2007 och var därmed 13 321 miljoner kronor (25 procent) högre än beräknat i statsbudgeten. Ökningen hänför sig främst till Inkomster av statens aktier (aktieutdelning). Dessa uppgick till 33 249 miljoner kronor, vilket är 13 249 miljoner kronor högre än beräknat.
För 2007 blev Inkomster av statens verksam- het 23 074 miljoner kronor (53 procent) högre än 2006. Den största ökningen hänför sig till In-
komster av statens aktier, |
som ökade med |
10 286 miljoner kronor (45 |
procent) mellan |
åren. De Offentligrättsliga avgifterna ökade med 7 505 miljoner kronor (123 procent).
Tabell 5.10 Inkomster av statens verksamhet
Miljoner kronor
|
SB |
Utfall |
Utfall- |
Utfall |
|
2007 |
2007 |
SB 2007 |
2006 |
Rörelseöverskott |
4 723 |
5 018 |
295 |
6 956 |
|
|
|
|
|
Överskott av statens |
|
|
|
|
fastighetsförvaltning |
222 |
622 |
400 |
321 |
|
|
|
|
|
Ränteinkomster |
6 043 |
7 235 |
1 191 |
5 988 |
|
|
|
|
|
Inkomster av statens |
|
|
|
|
aktier |
20 000 |
33 249 |
13 249 |
22 963 |
|
|
|
|
|
Offentligrättsliga |
|
|
|
|
avgifter |
15 957 |
13 589 |
6 085 |
|
|
|
|
|
|
Försäljningsinkomster |
178 |
255 |
77 |
262 |
|
|
|
|
|
Böter m.m. |
615 |
1 330 |
716 |
710 |
|
|
|
|
|
Övriga inkomster av |
|
|
|
|
statens verksamhet |
5 465 |
5 226 |
166 |
|
|
|
|
|
|
Inkomster av statens |
|
|
|
|
verksamhet |
53 202 |
66 524 |
13 321 |
43 450 |
|
|
|
|
|
Rörelseöverskott
Inkomsterna under inkomsthuvudgruppen Rörelseöverskott uppgick till 5 018 miljoner kronor och var därmed 295 miljoner kronor (6,2 procent) högre än beräknat i statsbudgeten.
Riksbankens inlevererade överskott uppgick till 4 400 miljoner kronor, vilket är 500 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten.
Affärsverket Svenska Kraftnät inlevererade utdel- ning och inleverans av motsvarighet till statlig skatt uppgick till 439 miljoner kronor. Det är 261 miljoner kronor lägre än beräknat i stats- budgeten.
138
Under 2007 blev inkomsterna av Rörelseöver- skott 1 939 miljoner kronor (28 procent) lägre än 2006. Affärsverkets Svenska kraftnäts inlevere- rade utdelning m.m. minskade med 1 134 miljo- ner kronor, varav 1 000 miljoner kronor beror den extra utdelning som lämnades för 2006.
Riksbankens inlevererade överskott minskade med 900 miljoner kronor.
Tabell 5.11 Rörelseöverskott
Miljoner kronor
|
SB |
Utfall |
Utfall- |
Utfall |
|
2007 |
2007 |
SB 2007 |
2006 |
Luftfartsverkets |
|
|
|
|
inlevererade överskott |
75 |
157 |
82 |
0 |
|
|
|
|
|
Affärsverket Svenska |
|
|
|
|
kraftnäts inlevererade |
|
|
|
|
utdelning och inleverans |
|
|
|
|
av motsvarighet till |
|
|
|
|
statlig skatt |
700 |
439 |
1 573 |
|
|
|
|
|
|
Sjöfartsverkets |
|
|
|
|
inlevererade överskott |
2 |
20 |
18 |
31 |
|
|
|
|
|
Inlevererat överskott av |
|
|
|
|
Riksgäldskontorets |
|
|
|
|
garantiverksamhet |
6 |
0 |
1 |
|
|
|
|
|
|
Inlevererat överskott av |
|
|
|
|
statsstödd exportkredit |
40 |
2 |
51 |
|
|
|
|
|
|
Riksbankens inlevererade |
|
|
|
|
överskott |
3 900 |
4 400 |
500 |
5 300 |
|
|
|
|
|
Rörelseöverskott |
4 723 |
5 018 |
295 |
6 956 |
|
|
|
|
|
Överskott av statens fastighetsförvaltning
Inkomsterna av Överskott av statens fastighets- förvaltning blev 622 miljoner kronor och var därmed 400 miljoner kronor (180 procent) högre än beräknat i statsbudgeten. Överskottet från Statens fastighetsverk och Fortifikations- verket uppgick till 546 miljoner kronor respek- tive 76 miljoner kronor.
Under 2007 blev Överskott av statens fastig- hetsförvaltning 301 miljoner kronor högre än 2006.
Ränteinkomster
Utfallet för inkomsthuvudgruppen Räntein- komster uppgick till 7 235 miljoner kronor för 2007 och var därmed 1 191 miljoner kronor (19,7 procent) högre än beräknat i statsbudge- ten.
Skr. 2007/08:101
Räntor på skattekonto m.m., netto uppgick till 2 337 miljoner kronor, vilket är en ökning med 822 miljoner kronor jämfört med statsbudgeten.
Ränteinkomster på studielån upptagna efter 1988 uppgick till 4 869 miljoner kronor, vilket är 370 miljoner kronor högre än beräknat i stats- budgeten.
Ränteinkomsterna blev 1 247 miljoner kronor högre än 2006. Räntor på skattekonton m.m., netto ökade med 1 065 miljoner kronor och
Ränteinkomster på studielån upptagna efter 1988 blev 177 miljoner kronor högre.
Tabell 5.12 Ränteinkomster
Miljoner kronor
|
SB |
Utfall |
Utfall |
|
|
2007 |
2007 |
2007 |
2006 |
Räntor på näringslån |
1 |
1 |
0 |
1 |
|
|
|
|
|
Räntor på studielån |
4 499 |
4 869 |
370 |
4 678 |
|
|
|
|
|
Övriga ränteinkomster |
1 543 |
2 365 |
822 |
1 309 |
|
|
|
|
|
Ränteinkomster |
6 043 |
7 235 |
1 191 |
5 988 |
|
|
|
|
|
Inkomster av statens aktier
Inkomster av statens aktier (utdelningar) upp- gick till 33 249 miljoner kronor och var därmed 13 249 miljoner kronor (66,2 procent) högre än beräknat i statsbudgeten. Utdelningar, som bo- lagen betalade ut under 2007, hänför sig till räkenskapsåret 2006.
Utbetalda utdelningar under 2006 och 2007 redovisas i tabell 5.13. Utdelningen från TeliaSonera AB uppgick till 12 811 miljoner kronor, vilket är en ökning med 5 694 miljoner kronor jämfört med 2006. Utdelningen från Vattenfall AB uppgick till 7 500 miljoner kronor. Efter avdrag för kompensation för stängningen av Barsebäck 2 (1 101 miljoner kronor) redovi- sades 6 399 miljoner kronor på denna inkomst- titel. Totalt ökade aktieutdelningarna med 10 236 miljoner kronor (44,8 procent) mellan 2006 och 2007.
139
Skr. 2007/08:101
Tabell 5.13 Aktieutdelning
Miljoner kronor
|
|
|
Skillnad |
|
Utfall |
Utfall |
2006- |
|
2007 |
2006 |
2007 |
Akademiska Hus AB |
1 400 |
660 |
740 |
|
|
|
|
Apoteket AB |
150 |
70 |
80 |
|
|
|
|
Bostadsgaranti AB |
8 |
1 |
7 |
|
|
|
|
Civitas Holding AB |
|
|
|
(Vasakronan) |
698 |
254 |
444 |
|
|
|
|
Green Cargo AB |
80 |
|
80 |
|
|
|
|
Kasernen Fastighets AB |
4 |
5 |
|
|
|
|
|
Lernia AB |
50 |
25 |
25 |
|
|
|
|
LKAB |
2 000 |
1 500 |
500 |
|
|
|
|
Nordea AB |
2 347 |
1 691 |
656 |
|
|
|
|
Nordiska investeringsbanken |
176 |
193 |
|
|
|
|
|
OMX AB |
52 |
76 |
|
|
|
|
|
Posten AB |
400 |
175 |
225 |
|
|
|
|
Svenska Rymdaktiebolaget |
3 |
30 |
|
|
|
|
|
SJ AB |
150 |
|
150 |
|
|
|
|
SOS Alarm Sverige AB |
4 |
2 |
2 |
|
|
|
|
Specialfastigheter AB |
400 |
67 |
333 |
|
|
|
|
Statens väg och baninvest AB |
3 |
|
3 |
|
|
|
|
Sveaskog Holding AB |
2 480 |
1 894 |
586 |
|
|
|
|
Svensk Bilprovning AB |
3 |
3 |
0 |
|
|
|
|
TeliaSonera AB |
12 811 |
7 117 |
5694 |
|
|
|
|
Teracom AB |
350 |
150 |
200 |
|
|
|
|
Vasallen AB |
471 |
776 |
|
|
|
|
|
Vattenfall AB |
6 399 |
4 674 |
1725 |
|
|
|
|
Venantius AB |
2 100 |
3 000 |
|
|
|
|
|
Vin & Sprit AB |
710 |
600 |
110 |
|
|
|
|
Summa |
33 249 |
22 963 |
10 286 |
|
|
|
|
Offentligrättsliga avgifter
Inkomsterna under inkomsthuvudgruppen Of- fentligrättsliga avgifter uppgick till 13 589 miljo- ner kronor och var därmed 2 368 miljoner kro- nor (14,8 procent) lägre än beräknat i statsbudgeten. Den största avvikelsen avser
Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor. Utfallet blev 10 553 miljoner kronor, vilket är 2 597 miljoner kronor lägre än i statsbudgeten. Det beror på att cirka 390 000 medlemmar läm- nat arbetslöshetskassorna under 2007 sedan av- gifterna höjdes den 1 januari 2007.
Offentligrättsliga avgifter blev 7 505 miljoner kronor (123 procent) högre än 2006 varav
7 423 miljoner kronor avser Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor.
Försäljningsinkomster
Inkomsterna under inkomsthuvudgruppen För- säljningsinkomster uppgick till 255 miljoner kronor, vilket är 77 miljoner kronor (43,1 pro- cent) högre än vad som beräknades i statsbud- geten. För inkomsttiteln Offentlig lagring, för- säljningsintäkter blev utfallet 197 miljoner kronor, vilket är 77 miljoner kronor högre än be- räknat i statsbudgeten. Om vissa förutsättningar är uppfyllda köper och lagrar Statens jordbruks- verk bl.a. spannmål, skummjölksprodukter, nötkött och smör åt EU. Skillnaden mellan utfall och statsbudget beror på en ökad försäljning av varor som lagrats.
Under 2007 blev Försäljningsinkomster 7 miljoner kronor lägre än 2006. Utfallet för
Offentlig lagring, försäljningsintäkter blev 15 miljoner kronor lägre.
Böter m.m.
Utfallet för inkomsthuvudgruppen Böter m.m. uppgick till 1 330 miljoner kronor och var där- med 716 miljoner kronor (117 procent) högre än beräknat i statsbudgeten. Utfallet för inkomst- titeln Bötesmedel blev 901 miljoner kronor, vilket är 370 miljoner kronor högre än beräknat. I statsbudgeten beräknades Sanktionsavgifter m.m. uppgå till 20 miljoner kronor. Utfallet blev 288 miljoner kronor. Det beror främst på kon- kurrensskadeavgift för asfaltkartellen.
Inkomsterna av Böter m.m. blev 620 miljoner kronor (87,3 procent) högre än 2006. Det är främst inkomsterna av Bötesmedel och Sank- tionsavgifter som ökade mellan åren.
Övriga inkomster av statens verksamhet
Övriga inkomster av statens verksamhet uppgick till 5 226 miljoner kronor under 2007 och blev därmed 239 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i statsbudgeten.
Inkomsterna ökade med 5 061 miljoner kro- nor jämfört med 2006, varav 4 142 miljoner kronor beror på en kapitalöverföring till denna
140
inkomsttitel som kompensation för att staten övertog utestående lån från Venantius AB.
Inkomster av försåld egendom
Under inkomsttypen Inkomster av försåld egendom redovisas inkomster från försäljning av aktier, byggnader, maskiner och mark. I stats- budgeten togs Inkomster av försåld egendom upp med 50 000 miljoner kronor. Utfallet blev 18 016 miljoner kronor, varav 17 963 miljoner kronor avsåg försäljning av aktier i TeliaSonera AB. Under våren 2007 sålde staten 8 procent av aktierna i TeliaSonera AB. Statens ägarandel uppgår därefter till 37,3 procent.
Inkomster av försåld egendom blev 17 959 miljoner kronor högre än 2006 och beror på försäljningen av aktier i TeliaSonera AB
Tabell 5.14 Inkomster av försåld egendom
Miljoner kronor
|
SB |
Utfall |
Utfall |
|
|
2007 |
2007 |
2007 |
2006 |
Inkomster av försåld |
|
|
|
|
egendom |
50 000 |
18 016 |
56 |
|
|
|
|
|
|
Återbetalning av lån
Under inkomsttypen Återbetalning av lån redo- visas återbetalningar av olika typer av lån. Dessa uppgick till 2 046 miljoner kronor och var där- med 6 miljoner kronor högre än beräknat i stats- budgeten. Återbetalning av lån för svenska FN- styrkor blev 45 miljoner kronor högre än i stats- budgeten och Återbetalning av studiemedel blev 51 miljoner kronor lägre.
Återbetalning av lån blev 98 miljoner kronor (4,6 procent) lägre än 2006. Återbetalning av stu- diemedel minskade med 78 miljoner kronor.
Skr. 2007/08:101
Tabell 5.15 Återbetalning av lån
Miljoner kronor
|
SB |
Utfall |
Utfall |
|
|
2007 |
2007 |
2007 |
2006 |
Återbetalning av |
|
|
|
|
näringslån |
22 |
24 |
2 |
55 |
|
|
|
|
|
Återbetalning av |
|
|
|
|
studielån |
1 959 |
1 907 |
1 985 |
|
|
|
|
|
|
Återbetalning av |
|
|
|
|
övriga lån |
60 |
114 |
54 |
104 |
|
|
|
|
|
Återbetalning av |
|
|
|
|
lån |
2 040 |
2 046 |
6 |
2 144 |
|
|
|
|
|
Kalkylmässiga inkomster
Inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster består av vissa amorteringar och statliga pensionsavgif- ter. Inkomsterna uppgick till 8 174 miljoner kronor, vilket är 386 miljoner kronor (4,5 pro- cent) lägre än beräknat i statsbudgeten. Utfallet för Statliga pensionsavgifter blev 7 606 miljoner kronor, vilket är 444 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten.
Utfallet för inkomsttiteln Amorteringar på statskapital blev 567 miljoner kronor, vilket är 62 miljoner kronor högre än beräknat i stats- budgeten.
Kalkylmässiga inkomster blev 411 miljoner kronor (5,3 procent) högre än 2006. Statliga pensionsavgifter ökade med 366 miljoner kronor.
Tabell 5.16 Kalkylmässiga inkomster
Miljoner kronor
|
SB |
Utfall |
Utfall- |
Utfall |
|
2007 |
2007 |
SB 2007 |
2006 |
Avskrivningar och |
|
|
|
|
amorteringar |
509 |
567 |
58 |
522 |
|
|
|
|
|
Statliga |
|
|
|
|
pensionsavgifter |
8 050 |
7 606 |
7 241 |
|
|
|
|
|
|
Kalkylmässiga |
|
|
|
|
inkomster |
8 559 |
8 174 |
7 763 |
|
|
|
|
|
|
141
Skr. 2007/08:101
Statliga pensionsavgifter
Avgifter för den statliga tjänstepensioneringen uppgick till 6 166 miljoner kronor under 2007. Den särskilda löneskatten på pensionskostnader uppgick till 1 424 miljoner kronor. Administra- tionskostnaderna för det statliga tjänstepen- sionssystemet blev 168 miljoner kronor.
Tabell 5.17 Statliga pensionsavgifter
Miljoner kronor
|
SB |
Utfall |
Utfall- |
Utfall |
|
2007 |
2007 |
SB 2007 |
2006 |
Statlig tjänstepensionering |
|
6 166 |
|
5 843 |
|
|
|
|
|
Särskild löneskatt på |
|
|
|
|
pensionskostnader |
|
1 424 |
|
1 359 |
|
|
|
|
|
Statlig grupplivförsäkring |
|
79 |
|
80 |
|
|
|
|
|
Premieskatt, gruppliv |
|
61 |
|
63 |
|
|
|
|
|
Statlig |
|
|
|
|
personskadeförsäkring |
|
53 |
|
70 |
|
|
|
|
|
Avdrag för |
|
|
|
|
administrationskostnader |
|
|
||
|
|
|
|
|
Administration, |
|
|
|
|
personskadeförsäkring |
|
|
||
|
|
|
|
|
Statliga pensionsavgifter |
8 050 |
7 606 |
7 241 |
|
|
|
|
|
|
Utfallet för inkomsttiteln Djurbidrag blev 309 miljoner kronor lägre än beräknat i stats- budgeten. Det låga utfallet förklaras av att utbe- talningar av bidrag senarelades till 2008 i avvak- tan på en
Jämfört med 2006 blev bidragen från EU 596 miljoner kronor (4,8 procent) högre. Bidrag från EU:s landsbygdsfond
Övriga bidrag från EG minskade med 644 miljoner kronor jämfört med 2006. Det be- ror på att bidrag betalades ut under 2006 från Europeiska unionens solidaritetsfond för vissa offentliga kostnader till följd av stormen Gudrun.
Bidrag m.m. från EU
Inkomsterna under inkomsttypen Bidrag m.m. från EU omfattar bidrag från EG:s jordbruks- fond, fiskefond, regionalfond, socialfond, bidrag till transeuropeiska nätverk samt övriga bidrag från EG.
Inkomsterna uppgick till 13 037 miljoner kro- nor och var därmed 627 miljoner kronor (4,6 procent) lägre än beräknat i statsbudgeten.
Bidragen från EG:s jordbruksfond uppgick till 9 841 miljoner kronor, vilket var 193 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten.
Utfallet för den nya inkomsttiteln EU:s landsbygdsfond
Inkomsterna på inkomsttiteln Exportbidrag blev 502 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Det låga utfallet beror på att pris- nivån jordbruksprodukter anpassats mer till världsmarknadspriserna, vilket medför att beho- vet av stöd minskade och att stödnivåerna sänk- tes.
142
Tabell 5.18 Bidrag m.m. från EU
Miljoner kronor
|
SB |
Utfall |
Utfall |
|
|
2007 |
2007 |
2007 |
2006 |
Bidrag från EG:s |
|
|
|
|
jordbruksfond |
10 035 |
9 841 |
8 890 |
|
|
|
|
|
|
varav |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Gårdsstöd |
5 561 |
5 689 |
128 |
5 469 |
|
|
|
|
|
Kompletterande |
|
|
|
|
åtgärder perioden |
|
|
|
|
0 |
0 |
0 |
2 |
|
|
|
|
|
|
Övriga interventioner |
323 |
132 |
162 |
|
|
|
|
|
|
Exportbidrag |
752 |
249 |
600 |
|
|
|
|
|
|
Djurbidrag |
1 344 |
1 035 |
737 |
|
|
|
|
|
|
Offentlig lagring |
70 |
72 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
regionala åtgärder |
|
|
|
|
perioden |
0 |
1 531 |
||
|
|
|
|
|
EU:s landsbygdsfond |
|
|
|
|
1 790 |
2 686 |
896 |
0 |
|
|
|
|
|
|
Övriga bidrag från |
|
|
|
|
EG:s jordbruksfonds |
|
|
|
|
garantisektion |
6 |
119 |
||
|
|
|
|
|
Bidrag från EG:s |
|
|
|
|
jordbruksfonds |
|
|
|
|
utvecklingssektion |
189 |
269 |
80 |
198 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bidrag från EG:s |
|
|
|
|
fiskefond |
59 |
90 |
31 |
76 |
|
|
|
|
|
Bidrag från EG:s |
|
|
|
|
regionalfond |
1 319 |
1 130 |
1 212 |
|
|
|
|
|
|
Bidrag från EG:s |
|
|
|
|
socialfond |
1 806 |
1 633 |
1 271 |
|
|
|
|
|
|
Bidrag till |
|
|
|
|
transeuropeiska |
|
|
|
|
nätverk |
290 |
187 |
194 |
|
|
|
|
|
|
Övriga bidrag från EG |
155 |
155 |
0 |
799 |
|
|
|
|
|
Bidrag m.m. från EU |
13 664 |
13 037 |
12 441 |
|
|
|
|
|
|
Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet
Tillkommande skatter
I tillkommande inkomster ingår s.k.
Skr. 2007/08:101
De tillkommande inkomsterna beräknas 2007 uppgå till 12 150 miljoner kronor, varav EU- skatterna utgör 10 201 miljoner kronor. Jämfört med statsbudgeten är de tillkommande skatterna 557 miljoner kronor högre. Avvikelsen avser momsbaserad
Avräkningar
Avräkningarna uppgick 2007 till
Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto
Utgifter som redovisas som skattekrediteringar på skattekonto uppgick till
Utfallet för Stöd till investeringar i källsorter- ingsanläggningar blev
För flera inkomsttitlar är skillnaden negativ. Det innebär att utfallet för krediteringarna var större än vad som anges i statsbudgeten. Utfallet för Stöd till bredbandsinstallation blev 102 miljoner kronor lägre än beloppet som an- gavs i statsbudgeten. Stödprogrammet är fler- årigt och avvikelsen ryms inom den ursprungliga ramen.
143
Skr. 2007/08:101
Tabell 5.19 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto
Miljoner kronor
|
|
Utfall |
Utfall |
|
|
SB 2007 |
2007 |
2007 |
2006 |
Anställningsstöd |
||||
|
|
|
|
|
Stöd till |
|
|
|
|
utbildningsvikariat |
||||
|
|
|
|
|
Stöd till investeringar |
|
|
|
|
i källsorteringslokaler |
248 |
|||
|
|
|
|
|
Stöd till |
|
|
|
|
bredbandsinstallation |
||||
|
|
|
|
|
Stöd till |
|
|
|
|
energieffektivisering i |
|
|
|
|
lokaler med offentlig |
|
|
|
|
verksamhet |
0 |
0 |
0 |
|
|
|
|
|
|
Sysselsättningsstöd |
|
|
|
|
till kommuner och |
|
|
|
|
landsting |
0 |
0 |
0 |
|
|
|
|
|
|
Stöd till anställning |
|
|
|
|
av |
|
|
|
|
långtidssjukskrivna |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
|
|
|
|
Stöd till skyddat |
|
|
|
|
arbete hos offentlig |
|
|
|
|
arbetsgivare |
53 |
|||
|
|
|
|
|
Stöd till utbildning av |
|
|
|
|
personal i vård och |
|
|
|
|
äldreomsorg |
||||
|
|
|
|
|
Stöd till konvertering |
|
|
|
|
från direktverkande el |
0 |
0 |
0 |
|
|
|
|
|
|
Stöd till konvertering |
|
|
|
|
från oljeuppvärmning |
||||
|
|
|
|
|
Utgifter som |
|
|
|
|
redovisas som |
|
|
|
|
krediteringar på |
|
|
|
|
skattekonto |
44 |
|||
|
|
|
|
|
5.3Statsbudgetens utgifter 2007
Utgifterna på statsbudgeten är indelade i 27 ut- giftsområden. Därutöver ingår även posterna Minskning av anslagsbehållningar (endast vid budgetering), Riksgäldskontorets nettoutlåning och Kassamässig korrigering på statsbudgetens utgiftssida.
miska förutsättningar och övriga förklarings- faktorer. De makroekonomiska förutsättning- arna redovisas i tabell 5.20.
Tabell 5.20 Makroekonomiska förutsättningar
|
|
Prel utfall |
Diff. fr. |
Utfall |
|
SB 2007 |
2007 |
SB 2007 |
2006 |
Procentuell |
|
|
|
|
förändring från |
|
|
|
|
föregående år: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
BNP (fp) |
3,3 |
2,6 |
4,1 |
|
|
|
|
|
|
KPI |
|
|
|
|
(årsgenomsnitt) |
2,5 |
2,2 |
1,4 |
|
|
|
|
|
|
Antal sysselsatta |
1,5 |
2,4 |
0,9 |
1,8 |
|
|
|
|
|
Nivåer: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Öppen |
|
|
|
|
arbetslöshet, |
|
|
|
|
1 |
5,8 |
4,6 |
5,4 |
|
procentP |
||||
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
procent |
3,5 |
3,6 |
0,1 |
2,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
procent |
3,9 |
4,2 |
0,3 |
3,5 |
|
|
|
|
|
Prisbasbelopp, tkr |
40,3 |
40,3 |
0,0 |
39,7 |
fp=fasta priser, lp=löpande priser, SB=Statsbudget. 1P P Enligt
Utfallet för statsbudgetens utgifter m.m. blev 30,1 miljarder kronor lägre än i den ursprungli- gen fastställda statsbudgeten.
Förändringar i de makroekonomiska förutsättningarna medförde att utgifterna blev 0,6 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten. Utfallet för utgiftsområden exklusive stats- skuldsräntor blev 6,2 miljarder kronor lägre till följd av en annan makroekonomisk utveckling än vad som antogs i statsbudgeten. Lägre arbets- löshet medförde att utgifterna blev 5,8 miljarder kronor lägre än beräknat (se vidare avsnitt 5.4.13).
Utgifterna för statsskuldsräntor blev 5,8 miljarder kronor högre än i statsbudgeten till följd av en förändrad makroekonomisk utveck- ling. Det beror på att dollarkursen blev lägre än
5.3.1Makroekonomiska förutsättningar vad som förutsågs i statsbudgeten, vilket med-
och beslut
Skillnaden mellan utfallet och de beräknade utgifterna i den ursprungliga statsbudgeten, som fastställdes av riksdagen i december 2006, redo- visas i tabell 5.21. Den delas upp i skillnad till följd av beslut, förändringar av makroekono-
förde att förväntade valutavinster uteblev och på att marknadsräntorna blev högre än beräknat (se vidare avsnitt 5.4.26).
Statsbudgetens utgifter m.m. blev 0,8 miljarder kronor lägre till följd av beslut. Utfallet för utgiftsområden exklusive stats- skuldsräntor blev 9,3 miljarder kronor högre än
144
beräknat. De högre utgifterna beror på beslut i tilläggsbudget att amortera 10 miljarder kronor av lån i Riksgäldskontoret för infrastrukturinve- steringar. Avgiften till EU blev 1,1 miljarder kronor lägre efter ett beslut i EU om att återbe- tala en del av avgiften eftersom budgeterade medel inte använts. Anslaget för bistånd sänktes med 0,7 miljarder kronor på tilläggsbudget. Det beror på att utgifterna för flyktingmottagande från utvecklingsländer blev högre. Utgifterna, som är biståndsklassificerade, får avräknas mot biståndsramen. Utgifterna för gårdsstöd under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar blev 0,7 miljarder kro- nor högre än i statsbudgeten på grund av ett regeringsbeslut om utbetalning av stöd med anledning av stormen Gudrun.
Riksgäldskontorets nettoutlåning minskade till följd av beslut med 10,1 miljarder kronor och den kassamässiga korrigeringsposten var oför- ändrad. Den lägre nettoutlåningen beror på be- slutet i tilläggsbudget att amortera 10 miljarder kronor av lån i Riksgäldskontoret för invester- ingar i infrastruktur. Se vidare avsnitt 5.4.29 och 5.4.30.
Av andra skäl minskade statsbudgetens utgif- ter med 28,6 miljarder kronor jämfört med ur- sprunglig statsbudget för 2007, varav 13,0 miljarder kronor hänförde sig till Riksgälds- kontorets nettoutlåning inklusive kassamässig korrigering. Utfallet för utgiftsområden exklu- sive statsskuldsräntor blev 13,9 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten till följd av övriga orsaker. Hit räknas volymer t.ex. sjukpenning- dagar som överskattades med cirka 5 miljoner i förhållande till statsbudgeten. Se vidare avsnitt
Tabell 5.21 Skillnaden mellan utfall och statsbudget för 2007
Miljarder kronor
|
|
|
|
Totalt |
Makroförut- |
Beslut |
Övrigt |
|
|
|
|
|
sättningar |
|
|
|
|
Utgiftsområden, |
|
|
|
|
|
|
|
1 |
|
9,3 |
|||
|
|
exklusive räntorP |
|
||||
|
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Statsskuldsräntor |
|
|
|
|
|
|
|
m.m. |
|
4,1 |
5,8 |
0,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Myndigheters m.fl. |
|
|
|
|
|
|
|
in- och utlåning i |
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
||||
|
|
RiksgäldskontoretP |
P |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Statsbudgetens |
|
|
|
|
|
|
|
utgifter m.m. |
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
|
Utgiftsområden som omfattas av det statliga utgiftstaket. |
|
||||
P |
P |
|
|||||
2 |
|
Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost. |
|
||||
|
|
|
|||||
P |
|
P |
|
|
|
|
|
Skr. 2007/08:101
5.3.2Sammanfattning
SkillnadernaT per utgiftsområde i förhållande till anvisade medel redovisas i tabell 5.22. En större förbrukning än totalt anvisade medel kan finan- sieras genom att myndigheterna utnyttjar ingå- ende anslagssparande eller anslagskredit eller genom att regeringen beslutar om s.k. medgivet överskridande.
145
Skr. 2007/08:101
Tabell 5.22 Statsbudgetens utgifter m.m. 2007
Miljoner kronor
|
|
1 |
Tilläggs- |
|
|
Skillnad mot |
Skillnad mot |
|
|
budget |
Totalt anvisat |
Utfall |
statsbudget |
totalt anvisat |
|
|
|
StatsbudgetT T |
|||||
UO 1 |
Rikets styrelse |
10 677 |
61 |
10 738 |
10 594 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 2 |
Samhällsekonomi och |
|
|
|
|
|
|
|
finansförvaltning |
11 873 |
6 |
11 879 |
11 208 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 3 |
Skatt, tull och exekution |
9 325 |
7 |
9 332 |
9 670 |
345 |
338 |
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 4 |
Rättsväsendet |
30 754 |
2 |
30 756 |
30 627 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 5 |
Internationell samverkan |
1 498 |
71 |
1 569 |
1 586 |
88 |
17 |
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 6 |
Försvar samt beredskap mot |
|
|
|
|
|
|
|
sårbarhet |
44 164 |
0 |
44 164 |
46 530 |
2 366 |
2 366 |
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 7 |
Internationellt bistånd |
26 657 |
25 957 |
25 441 |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 8 |
Migration |
5 033 |
785 |
5 818 |
5 295 |
262 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 9 |
Hälsovård, sjukvård och social |
|
|
|
|
|
|
|
omsorg |
46 905 |
156 |
47 061 |
46 665 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 10 |
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och |
|
|
|
|
|
|
|
handikapp |
122 355 |
700 |
123 055 |
119 464 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 11 |
Ekonomisk trygghet vid ålderdom |
44 202 |
0 |
44 202 |
43 738 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 12 |
Ekonomisk trygghet för familjer och |
|
|
|
|
|
|
|
barn |
62 631 |
0 |
62 631 |
61 568 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 13 |
Arbetsmarknad |
66 650 |
582 |
67 232 |
57 984 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 14 |
Arbetsliv |
1 361 |
180 |
1 540 |
1 137 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 15 |
Studiestöd |
20 714 |
0 |
20 714 |
19 328 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 16 |
Utbildning och universitetsforskning |
44 214 |
26 |
44 240 |
42 198 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 17 |
Kultur, medier, trossamfund och |
|
|
|
|
|
|
|
fritid |
10 139 |
32 |
10 171 |
10 091 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 18 |
Samhällsplanering, bostads- |
|
|
|
|
|
|
|
försörjning, byggande samt |
|
|
|
|
|
|
|
konsumentpolitik |
5 730 |
0 |
5 730 |
5 800 |
70 |
70 |
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 19 |
Regional utveckling |
3 163 |
90 |
3 253 |
2 879 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 20 |
Allmän miljö- och naturvård |
4 615 |
1 |
4 616 |
4 312 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 21 |
Energi |
2 709 |
0 |
2 709 |
2 172 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 22 |
Kommunikationer |
33 914 |
10 586 |
44 500 |
44 290 |
10 376 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 23 |
Jord- och skogsbruk, fiske med |
|
|
|
|
|
|
|
anslutande näringar |
18 001 |
65 |
18 065 |
15 478 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 24 |
Näringsliv |
4 089 |
197 |
4 286 |
4 252 |
164 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 25 |
Allmänna bidrag till kommuner |
72 849 |
115 |
72 965 |
72 975 |
125 |
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 26 |
Statsskuldsräntor m.m. |
43 170 |
0 |
43 170 |
47 255 |
4 085 |
4 085 |
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 27 |
Avgiften till Europeiska gemenskapen |
28 908 |
0 |
28 908 |
26 635 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa utgiftsområden |
776 299 |
12 961 |
789 260 |
769 172 |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
Minskning av anslagsbehållningarP |
0 |
0 |
329 |
329 |
|||
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa utgifter |
775 970 |
12 961 |
788 931 |
769 172 |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
Riksgäldskontorets nettoutlåning |
14 590 |
0 |
14 590 |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
Kassamässig korrigering |
0 |
0 |
0 |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa statsbudgetens utgifter m.m. |
790 560 |
12 961 |
803 521 |
760 507 |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
Anm: Med statsbudgeten avses här den ursprungliga statsbudgeten antagen av riksdagen i december 2006, exkl. tilläggsbudget.
146
Statsbudgetens |
utgifter |
m.m. |
uppgick |
till |
|
760 507 miljoner kronor |
och |
blev |
därmed |
||
30 053 miljoner |
kronor (3,8 procent) |
lägre |
än |
beräkningen i den ursprungliga statsbudgeten. I förhållande till totalt anvisat (statsbudget och tilläggsbudget) blev utgifterna 43 015 miljoner kronor lägre.
Utgifterna för de 27 utgiftsområdena blev 769 172 miljoner kronor, vilket är 7 127 miljoner kronor (0,9 procent) lägre än i beräkningen i statsbudgeten. Summa utgifter för utgiftsområ- den exklusive Statsskuldsräntor m.m. blev 10 883 miljoner kronor lägre än i statsbudgeten.
Utfallet för utgiftsområde 13 Arbetsmarknad blev 57 984 miljoner kronor, vilket är 8 667 mil- joner kronor lägre än beräkningen i statsbudge- ten. Det beror på den lägre arbetslösheten. Ut- gifterna för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp uppgick till 119 464 miljoner kronor, vilket är 2 890 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Det är främst utgifterna för sjukpenning som blev lägre beräknat. Utgifterna för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning minskade med 2 016 miljoner kronor till 42 198 miljoner kronor bl.a. till följd av lägre antal studerande. Utgifterna för utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar blev 15 478 miljoner kronor, vilket är 2 522 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten och beror på lägre utgifter för Landsbygdspolitik. Avgiften till Europeiska gemenskapen blev 26 635 miljoner kronor, vilket är 2 273 miljoner lägre än beräknat.
Utgifterna för utgiftsområde 22 Kommunika- tioner uppgick till 44 290 miljoner kronor, vilket är 10 376 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten men 210 miljoner kronor lägre än anvisat inklusive tilläggsbudget. För utgiftsom- råde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet uppgick utgifterna till 46 530 miljoner kronor, vilket är 2 366 miljoner kronor högre än stats- budgeten och beror bl.a. på ökade utgifter för materiel inom ramen för tidigare anslags- sparande.
Utfallet för utgiftsområde 26 Statsskulds- räntor m.m. blev 47 255 miljoner kronor, vilket är 4 085 miljoner kronor högre än beräkningen i statsbudgeten. Det beror på högre utgifter för
realiserade valutakursförluster. |
|
|
Riksgäldskontorets |
nettoutlåning |
blev - |
4 340 miljoner kronor. |
I statsbudgeten |
beräk- |
nades nettoutlåningen uppgå till 14 590 miljoner
Skr. 2007/08:101
kronor. Skillnaden mot statsbudgeten blev således
Den kassamässiga korrigeringen blev
5.3.3Indragningar
Enligt 8 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten får regeringen besluta att medel på ett anvisat an- slag inte ska användas, om detta är motiverat av särskilda omständigheter i en verksamhet eller av statsfinansiella eller andra samhällsekonomiska skäl.
Under 2007 har indragningar av anslagsmedel uppgående till totalt 18 184 miljoner kronor gjorts. Det är en ökning med 1 044 miljoner kronor jämfört med 2006. De 26 största indrag- ningarna svarar för 90 procent av totalbeloppet. I tabell 5.23 redovisas samtliga indragningar som är större än 100 miljoner kronor.
Den största indragningen uppgick netto till 2 907 miljoner kronor och avser Avgiften till Europeiska gemenskapen. Det var till största delen anslagssparandet (2 654 miljoner kronor) som drogs in.
147
Skr. 2007/08:101
Tabell 5.23 Indragningar 2007
Miljoner kronor
Anslag
01 90 05 |
Regeringskansliet m.m. |
257 |
02 01 12 |
Statliga |
|
|
kompetensöverföringsjobb |
139 |
|
|
|
02 90 02 |
Försök med trängselskatt i |
|
|
Stockholm |
172 |
|
|
|
07 08 01 |
Biståndsverksamhet |
1 746 |
|
|
|
07 08 05 |
Avsättning för förlustrisker vad |
|
|
avser garantier för finansiellt |
|
|
stöd och exportkreditgarantier |
351 |
|
|
|
08 12 02 |
Ersättningar och |
|
|
bostadskostnader |
481 |
|
|
|
08 12 04 |
Domstolsprövning i |
|
|
utlänningsärenden |
308 |
|
|
|
08 12 05 |
Kostnader vid domstolsprövning |
|
|
i utlänningsärenden |
125 |
|
|
|
08 12 07 |
Utresor för avvisade och |
|
|
utvisade |
142 |
|
|
|
10 19 01 |
Sjukpenning och rehabilitering |
|
|
m.m. |
1 233 |
|
|
|
10 19 02 |
Aktivitets- och sjukersättningar |
|
|
m.m. |
1 750 |
|
|
|
10 19 04 |
Arbetsskadeersättningar m.m. |
552 |
|
|
|
12 21 01 |
Allmänna barnbidrag |
194 |
|
|
|
12 21 02 |
Föräldraförsäkring |
1 283 |
|
|
|
13 10 03 |
Kommunersättningar vid |
|
|
flyktingmottagande |
183 |
|
|
|
13 22 02 |
Bidrag till |
|
|
arbetslöshetsersättning och |
|
|
aktivitetsstöd |
588 |
|
|
|
13 22 03 |
Köp av |
|
|
arbetsmarknadsutbildning och |
|
|
övriga kostnader |
306 |
|
|
|
13 22 04 |
Lönebidrag och Samhall m.m. |
198 |
|
|
|
13 22 11 |
Bidrag till |
|
|
lönegarantiersättning |
288 |
|
|
|
15 25 02 |
Studiemedel m.m. |
1 848 |
|
|
|
15 25 04 |
Rekryteringsbidrag |
246 |
|
|
|
16 25 69 |
Enskilda utbildningsanordnare |
|
|
på högskoleområdet m.m. |
141 |
|
|
|
18 31 11 |
Omstrukturering av kommunala |
|
|
bostadsföretag |
181 |
|
|
|
23 43 04 |
Intervention och exportbidrag |
|
|
för jordbruksprodukter |
551 |
|
|
|
24 39 06 |
Näringslivsutveckling i |
|
|
Östersjöregionen |
108 |
|
|
|
27 93 01 |
Avgiften till Europeiska |
|
|
gemenskapen |
2 907 |
|
|
|
|
Övriga indragningar |
1 905 |
|
|
|
Summa |
|
18 184 |
|
|
|
5.3.4Medgivna överskridanden
Med riksdagens bemyndigande får regeringen besluta att ett ramanslag får överskridas, om detta är nödvändigt för att i en verksamhet täcka särskilda utgifter som inte var kända då anslaget anvisades eller för att ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget ska kunna uppfyllas (6 § andra stycket lagen (1996:1059) om statsbudge- ten). Regeringen beslutade om två medgivna överskridanden för 2007.
Tabell 5.24 Utnyttjade medgivna överskridanden 2007
Miljoner kronor
Utgiftsområde/anslag
23 42 04 |
Bekämpande av smittsamma |
65 |
|
husdjurssjukdomar |
|
|
|
|
26 92 01 |
Räntor på statsskulden |
1 151 |
|
|
|
Summa utnyttjade medgivna överskridanden |
1 216 |
|
|
|
|
I statsbudgeten anvisades 124 miljoner kronor på det under utgiftsområde 23 Jord- och skogs- bruk, fiske med anslutande näringar uppförda anslaget 42:4 Bekämpande av smittsamma hus- djurssjukdomar. På tilläggsbudget anvisades ytterligare 50 miljoner kronor. Regeringen med- gav att anslagsposten 1 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar fick överskridas med högst 82 miljoner kronor för kostnader i samband med utbrott av salmonella 2003 (regeringsbeslut
I statsbudgeten anvisades 43 000 miljoner kronor på det under utgiftsområde 26 Stats- skuldsräntor m.m. uppförda anslaget 92:1 Räntor på statsskulden. Det ingående ramöverförings- beloppet var
148
Skr. 2007/08:101
5.3.5Begränsningsbelopp
Tabell 5.25 Utgiftsbegränsande åtgärder 2007
Miljoner kronor
|
|
|
Disponibla medel efter |
|
Utgiftsområde |
Anslag |
|
begränsningsbeslut |
Utfall |
UO 1 |
27:2 |
Presstöd |
516 |
515 |
|
|
|
|
|
UO 7 |
8:1 |
Biståndsverksamhet |
25 254 |
24 715 |
|
|
|
|
|
UO 7 |
8:4 |
Folke Bernadotteakademin |
31 |
31 |
|
|
|
|
|
UO 16 |
25:11 |
Nationellt centrum för flexibelt lärande |
88 |
83 |
|
|
|
|
|
UO 17 |
28:5 |
Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus, Svenska rikskonserter och |
|
|
|
|
Drottningholms slottsteater |
892 |
892 |
|
|
|
|
|
1 |
28:4 |
Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel |
1 027 |
1 027 |
UO 17P |
||||
P |
|
|
|
|
|
28:6 |
Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala |
|
|
|
|
musikinstitutioner |
|
|
28:7 Bidrag till vissa
1P P Begränsningsbeloppet och utfallet gäller sammantaget för samtliga tre anlag.
Med begränsningsbelopp avses en minskning av totalt tillgängliga medel som får disponeras un- der året utan att anvisade anslagsmedel minskas eller dras in.
Under 2007 har regeringen beslutat om be- gränsningsbelopp inom fyra utgiftsområden. De områden som berörts är utgiftsområde 1 Rikets styrelse, utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, utgiftsområde 16 Utbildning och universitets- forskning samt utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid.
Regeringens beslut om utgiftsbegränsande åt- gärder och utfallet för berörda anslag redovisas i tabell 5.25. I regleringsbrev har regeringen angi- vit att myndigheten får använda eller disponera högst ett angivet belopp.
5.3.6Politikområden
Statsbudgetens utgifter delas sedan 2001 in i politikområden. Syftet med indelningen är att möjliggöra en bättre koppling mellan mål, kost- nader och resultat. Erfarenheterna har visat att det många gånger har varit svårt att koppla sam- man mål, kostnader och resultat på utgiftsområ- desnivån. Vissa politikområden omfattar verk- samheter som i sin helhet ryms inom ett utgifts- område. Ett politikområde kan även omfatta en begränsad del av verksamheten som bedrivs inom ett annat utgiftsområde. Det finns även politikområden som berör flera utgiftsområden, s.k. sektorövergripande politikområden.
Inom utgiftsområdena 1 Rikets styrelse och 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning åter- finns anslag och verksamheter för vilka reger-
ingen inte fastställer mål såsom riksdagens leda- möter och ombudsmän samt Regeringskansliet. Dessa omfattas inte av politikområdesindel- ningen. Utgiftsområdena Statsskuldsräntor m.m. och 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen utgörs inte direkt av statlig verksamhet, utan kan ses som medel för att uppnå verksamhet inom övriga utgiftsområden. Dessa omfattas inte av politikområdesindelningen. I tabell 5..26 redovi- sas dessa under rubriken Icke politikområdestill- hörig verksamhet. Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner blev politikområde 48 fr.o.m. 2003.
Politikområde 19 Ersättning vid arbetsoför- måga har de största utgifterna (119 464 miljoner kronor). Detta politikområde omfattar samma anslag som utgiftsområde 10 Ekonomisk trygg- het vid sjukdom och handikapp. Anslagen med de största utgifterna inom detta politikområde var 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m.
(31 734 miljoner kronor) och 19:2 Aktivitets- och sjukersättningar (72 456 miljoner kronor).
Det minsta politikområdet är 47 Minoritets- politik. Utgifterna uppgick till 11 miljoner kro- nor. Det består av ett enda anslag 47:1 Åtgärder för nationella minoriteter inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse.
I tabell 5.26 jämförs utfallet med anvisat i statsbudgeten och totalt anvisat (statsbudget inkl. tilläggsbudget). Skillnaderna kommenteras under respektive utgiftsområde i avsnitt 5.4 Ut- fallet per utgiftsområde. I tabellerna redovisas utfallet per politikområde inom respektive ut- giftsområde (se även bilaga 6).
149
Skr. 2007/08:101
Tabell 5.26 Statsbudgeten fördelad på politikområden
Miljoner kronor
|
|
|
Tilläggs- |
|
|
Skillnad mot |
Skillnad mot |
|
1 |
|
budget |
Totalt anvisat |
Utfall |
statsbudget |
totalt anvisat |
|
StatsbudgetP |
P |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 01 Effektiv statsförvaltning |
10 176 |
|
6 |
10 181 |
10 174 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 02 Finansiella system och tillsyn |
530 |
|
0 |
530 |
531 |
1 |
1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 03 Skatt, tull och exekution |
9 325 |
|
7 |
9 332 |
9 670 |
345 |
338 |
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 04 Rättsväsendet |
30 754 |
|
2 |
30 756 |
30 627 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 05 Utrikes- och säkerhetspolitik |
1 498 |
|
71 |
1 569 |
1 586 |
88 |
17 |
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 06 Totalförsvar |
40 198 |
|
0 |
40 198 |
42 378 |
2 180 |
2 180 |
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 07 Skydd och beredskap mot olyckor och svåra |
|
|
|
|
|
|
|
påfrestningar |
3 631 |
|
0 |
3 631 |
3 812 |
181 |
181 |
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 08 Internationellt utvecklingssamarbete |
26 657 |
|
25 957 |
25 441 |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 10 Integrationspolitik |
4 071 |
|
323 |
4 394 |
4 122 |
51 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 11 Storstadspolitik |
0 |
|
0 |
0 |
36 |
36 |
36 |
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 12 Migrationspolitik |
5 033 |
|
785 |
5 818 |
5 295 |
262 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 13 Hälso- och sjukvårdspolitik |
26 534 |
|
85 |
26 619 |
26 476 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 14 Folkhälsa |
892 |
|
71 |
963 |
1 100 |
208 |
137 |
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 15 Barnpolitik |
36 |
|
0 |
36 |
33 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 16 Handikappolitik |
15 564 |
|
0 |
15 564 |
15 762 |
198 |
198 |
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 17 Äldrepolitik |
2 117 |
|
0 |
2 117 |
1 596 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 18 Socialtjänstpolitik |
1 420 |
|
0 |
1 420 |
1 352 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 19 Ersättning vid arbetsoförmåga |
122 355 |
|
700 |
123 055 |
119 464 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 20 Ekonomisk äldrepolitik |
44 202 |
|
0 |
44 202 |
43 738 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 21 Ekonomisk familjepolitik |
66 089 |
|
0 |
66 089 |
64 945 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 22 Arbetsmarknadspolitik |
62 579 |
|
259 |
62 838 |
53 826 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 23 Arbetslivspolitik |
912 |
|
180 |
1 092 |
1 061 |
149 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 24 Jämställdhetspolitik |
448 |
|
0 |
448 |
76 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 25 Utbildningspolitik |
65 696 |
|
10 |
65 706 |
62 295 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 26 Forskningspolitik |
6 422 |
|
6 |
6 428 |
6 430 |
8 |
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 27 Mediepolitik |
755 |
|
0 |
755 |
709 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 28 Kulturpolitik |
6 104 |
|
33 |
6 137 |
6 079 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 29 Ungdomspolitik |
193 |
|
0 |
193 |
194 |
2 |
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 30 Folkrörelsepolitik |
533 |
|
0 |
533 |
519 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 31 Bostadspolitik |
2 093 |
|
0 |
2 093 |
2 240 |
147 |
147 |
|
|
|
|
|
|
|
|
150
Skr. 2007/08:101
Fortsättning på Tabell 5.26 Statsbudgeten fördelad på politikområden
Miljoner kronor
|
|
|
Tilläggs- |
|
|
Skillnad mot |
Skillnad mot |
|
1 |
|
budget |
Totalt anvisat |
Utfall |
statsbudget |
totalt anvisat |
|
StatsbudgetP |
P |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 32 Regional samhällsorganisation |
2 395 |
|
6 |
2 401 |
2 398 |
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 33 Regional utvecklingspolitik |
3 163 |
|
90 |
3 253 |
2 879 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 34 Miljöpolitik |
4 510 |
|
1 |
4 511 |
4 214 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 35 Energipolitik |
2 709 |
|
0 |
2 709 |
2 172 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 36 Transportpolitik |
33 324 |
|
10 586 |
43 910 |
43 569 |
10 245 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 37 IT, elektronisk kommunikation och post |
590 |
|
0 |
590 |
721 |
130 |
130 |
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 38 Näringspolitik |
2 181 |
|
190 |
2 371 |
2 325 |
144 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 39 Utrikeshandel, handels- och |
|
|
|
|
|
|
|
investeringsfrämjande |
413 |
|
7 |
420 |
416 |
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 40 Konsumentpolitik |
180 |
|
0 |
180 |
184 |
4 |
4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 41 Skogspolitik |
857 |
|
0 |
857 |
727 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 42 Djurpolitik |
476 |
|
67 |
543 |
611 |
135 |
69 |
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 43 Livsmedelspolitik |
9 412 |
|
10 |
9 422 |
8 576 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 44 Landsbygdspolitik |
5 528 |
|
5 501 |
3 831 |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 45 Samepolitik |
73 |
|
27 |
100 |
83 |
11 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 46 Demokrati |
92 |
|
1 |
93 |
83 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 47 Minoritetspolitik |
10 |
|
0 |
10 |
11 |
1 |
1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 48 Allmänna bidrag till kommuner |
72 849 |
|
115 |
72 965 |
72 975 |
125 |
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Förändring av anslagsbehållningar |
|
0 |
0 |
329 |
329 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa politikområden |
695 249 |
|
12 909 |
708 158 |
687 342 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Icke politikområdestillhörig verksamhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
90 Anslag som inte ingår i något politikområde |
8 643 |
|
53 |
8 695 |
7 941 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
92 Statsskuldsräntor m.m. |
43 170 |
|
0 |
43 170 |
47 255 |
4 085 |
4 085 |
|
|
|
|
|
|
|
|
93 Avgiften till Europeiska gemenskapen |
28 908 |
|
0 |
28 908 |
26 635 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Riksgäldskontorets nettoutlåning |
14 590 |
|
0 |
14 590 |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
Kassamässig korrigering |
0 |
|
0 |
0 |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa statsbudgetens utgifter m.m. |
790 560 |
|
12 961 |
803 521 |
760 507 |
1P P Med statsbudgeten avses här den ursprungliga statsbudgeten antagen av riksdagen i december 2006, exkl. tilläggsbudget.
151
Skr. 2007/08:101
5.4Utfall per utgiftsområde
I följande avsnitt redovisas utfallet per utgifts- område och större skillnader mot statsbudge- ten på anslagsnivå. Även större förändringar i förhållande till föregående år kommenteras. Tabellerna visar utfallet per politikområde inom respektive utgiftsområde. Anslagen har fördelats till de utgiftsområden som de tillhör i statsbudgeten för 2007. I vissa fall kommente- ras skillnaderna mot tilldelade medel. Med till- delade medel avses summan av ingående ram- överföringsbelopp, anvisade medel på stats- budget och tilläggsbudget, medgivna över- skridanden samt indragningar. Dessutom re- dovisas Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringen, som ingår på statsbudgetens utgiftssida. I bilaga 6 redovisas en specifikation av utfallet för samtliga anslag på statsbudgeten samt skillnader bl.a. jämfört med statsbudgeten.
5.4.1Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Utgiftsområdet omfattar politikområdet Demokrati, Regional samhällsorganisation och Minoritetspolitik samt delar av politikområ- dena Mediepolitik och Samepolitik. I utgifts- området ingår även anslagen 90:1 Kungliga hov- och slottsstaten, 90:2 Riksdagens ledamöter och partier m.m., 90:3 Riksdagens förvaltnings- kostnader, 90:4 Riksdagens ombudsmän, justi- tieombudsmännen, 90:5 Regeringskansliet m.m., 90:6 Stöd till politiska partier och 90:7 Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU- information.
Tabell 5.27 UO 1 Rikets styrelse
Miljoner kronor
|
|
|
|
Utfall- |
|
|
SB |
TB |
Utfall |
SB |
Utfall |
Politikområde |
2007 |
2007 |
2007 |
2007 |
2006 |
Mediepolitik |
722 |
0 |
676 |
674 |
|
|
|
|
|
|
|
Regional |
|
|
|
|
|
samhälls- |
|
|
|
|
|
organisation |
2 395 |
6 |
2 398 |
3 |
2 427 |
|
|
|
|
|
|
Samepolitik |
26 |
2 |
26 |
0 |
21 |
|
|
|
|
|
|
Demokrati |
92 |
1 |
83 |
346 |
|
|
|
|
|
|
|
Minoritetspolitik |
10 |
0 |
11 |
1 |
11 |
|
|
|
|
|
|
Anslag som inte |
|
|
|
|
|
ingår i något |
|
|
|
|
|
politikområde |
7 430 |
53 |
7 400 |
7 157 |
|
|
|
|
|
|
|
Summa |
10 677 |
61 |
10 594 |
10 637 |
|
|
|
|
|
|
|
Utfallet uppgick till 10 594 miljoner kronor och var därmed 83 miljoner kronor (0,8 pro- cent) lägre än vad som anvisades i statsbudge- ten. Utfallet för anslaget 27:2 Presstöd blev 515 miljoner kronor, vilket är 52 miljoner kro- nor lägre än anvisat. Anslaget 90:5 Regerings- kansliet m.m. tilldelades 52 miljoner kronor på tilläggsbudget, främst för att finansiera den ökade migrationsverksamheten vid utlands- myndigheterna. Årsutfallet blev 5 555 miljoner kronor, vilket är 26 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten.
Under 2007 blev utgifterna för utgiftsområ- det 43 miljoner kronor (0,4 procent) lägre än 2006. Utfallet på anslaget 46:1 Allmänna val och demokrati blev 14 miljoner kronor. Det är en minskning med 269 miljoner kronor (95 procent) mellan åren, vilket förklaras av det allmänna valet under 2006. Utfallet för anslaget 90:3 Riksdagens förvaltningskostnader
ökade med 147 miljoner kronor (25 procent) vilket beror på att anslaget tillfälligt ökades för 2007 för att lösa in lån som tidigare upptagits för att finansiera bevarandet av riksbyggna- derna på Helgeandsholmen. Utfallet för ansla- get 90:5 Regeringskansliet m.m. ökade med 118 miljoner kronor (2,2 procent) jämfört med föregående år.
5.4.2Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och förvaltning
Utgiftsområdet omfattar politikområdena Effektiv statsförvaltning samt Finansiella sy- stem och tillsyn. Här ingår ett antal centrala myndigheter, bl.a. Ekonomistyrningsverket, Statskontoret, Statistiska centralbyrån, Statens Fastighetsverk, Konjunkturinstitutet, Kammarkollegiet, Riksgäldskontoret och Finansinspektionen. För 2007 har Statens Fastighetsverk ett nytt anslag 1:14 Bidragsfas- tigheter. Vidare finns anslag som inte ingår i något politikområde, dels det på förslag av Riksrevisionens styrelse uppförda anslaget 90:1 Riksrevisionen, dels anslaget 90:2 Försök med trängselskatt i Stockholm. Det största an- slaget inom utgiftsområdet är 1:11 Statliga tjänstepensioner m.m.
152
Tabell 5.28 UO 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
Miljoner kronor
|
SB |
TB |
Utfall |
Utfall- |
Utfall |
Politikområde |
2007 |
2007 |
2007 |
SB 2007 |
2006 |
Effektiv |
|
|
|
|
|
statsförvaltning |
10 176 |
6 |
10 174 |
9 653 |
|
|
|
|
|
|
|
Finansiella |
|
|
|
|
|
system och |
|
|
|
|
|
tillsyn |
486 |
0 |
493 |
8 |
469 |
|
|
|
|
|
|
Anslag som inte |
|
|
|
|
|
ingår i något |
|
|
|
|
|
politikområde |
1 212 |
0 |
541 |
1 711 |
|
|
|
|
|
|
|
Summa |
11 873 |
6 |
11 208 |
11 832 |
|
|
|
|
|
|
|
Utfallet uppgick till 11 208 miljoner kronor och var därmed 666 miljoner kronor (5,6 pro- cent) lägre än vad som anvisades i statsbudge- ten.
Utfallet för anslaget 90:2 Försök med träng- selskatt i Stockholm blev 257 miljoner kronor, vilket är 673 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Försöket började den 3 januari 2006 och slutade den 31 juli 2006. Efter att försöket avslutats återstod utgifter för främst kollektivtrafiksatsningar samt kontrakts- bundna utgifter för systemet. Anledningen till det låga utfallet är bl.a. att Vägverkets kostna- der och ersättningen till Storstockholms Lokaltrafik blev lägre än tidigare beräknat.
Utfallet på anslaget 2:2 Insättningsgaranti- nämnden blev 11,9 miljoner kronor, vilket är 5,8 miljoner kronor lägre än beräkningen i statsbudgeten. Under 2007 fortsatte hanter- ingen av de tre ersättningsfallen CTA Lind & Co Scandinavia AB, Custodia Credit AB och Allmänna kapital. Anslaget är svårbedömt på grund av att det inte är möjligt att i förväg göra en uppskattning av förvaltningskostnaderna vid ersättningsfall då förekomsten av dessa beror på omständigheter som Insättningsga- rantinämnden (IGN) inte själv råder över. Detta medförde bl.a. att anslaget för 2006 överskreds med 2,0 miljoner kronor. För att lösa problemet med IGN:s förvaltningsanslag höjdes därför anslaget fr.o.m. 2007 med 10 miljoner kronor, som ställdes till regering- ens disposition på en särskild anslagspost. I händelse av ersättningsfall skulle dessa medel, efter regeringsbeslut, ställas till IGN:s dispo- sition. Anslagsposten skulle således inte kunna utnyttjas av IGN i situationer utan ersätt- ningsfall. Under året har 7 miljoner kronor av dessa medel utnyttjats, medan 3 miljoner kro- nor återstår. Från den 1 januari 2008 upphör
Skr. 2007/08:101
IGN och i stället tar Riksgäldskontoret över ansvaret för den statliga insättningsgarantin och investerarskyddet.
För utgiftsområdet blev utfallet 625 miljoner kronor (5,3 procent) lägre än 2006. Utgifterna på anslaget 90:2 Försök med
trängselskatt i |
Stockholm |
minskade |
med |
|
1 184 miljoner |
kronor. De |
totala utgifterna |
||
för |
detta |
anslag |
blev |
|
2 962 miljoner |
kronor. Utfallet på anslaget |
1:11 Statliga tjänstepensioner m.m. ökade med 275 miljoner kronor (3,2 procent). För 2007 tillkom 245 miljoner kronor för det nya anslaget 1:14 Bidragsfastigheter.
5.4.3Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
Utgiftsområdet omfattar politikområdet Skatt, tull och exekution.
Tabell 5.29 UO 3 Skatt, tull och exekution
Miljoner kronor
|
SB |
TB |
Utfall |
Utfall- |
Utfall |
Politikområde |
2007 |
2007 |
2007 |
SB 2007 |
2006 |
Skatt, tull och |
|
|
|
|
|
exekution |
9 325 |
7 |
9 670 |
345 |
9 011 |
|
|
|
|
|
|
Summa |
9 325 |
7 |
9 670 |
345 |
9 011 |
|
|
|
|
|
|
Utfallet uppgick till 9 670 miljoner kronor och blev därmed 345 miljoner kronor (3,5 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten.
Utfallet för anslaget 3:1 Skatteverket blev 6 507 miljoner kronor, vilket är 265 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statsbud- geten. Utfallet för anslaget 3:2 Kronofogde- myndigheten blev 84 miljoner kronor högre än anvisat.
För utgiftsområdet blev utgifterna 659 miljoner kronor högre än 2006. Skattever- kets och Kronofogdemyndigheternas utgifter ökade med 312 respektive 86 miljoner kronor jämfört med 2006.
153
Skr. 2007/08:101
5.4.4Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
Utgiftsområdet omfattar politikområdet Rättsväsendet. Här ingår bl.a. polisväsendet, åklagarväsendet, domstolsväsendet, kriminal- vården och rättshjälpen.
Tabell 5.30 UO 4 Rättsväsendet
Miljoner kronor
|
|
|
|
Utfall- |
|
|
SB |
TB |
Utfall |
SB |
Utfall |
Politikområde |
2007 |
2007 |
2007 |
2007 |
2006 |
Rättsväsendet |
30 754 |
2 |
30 627 |
28 505 |
|
|
|
|
|
|
|
Summa |
30 754 |
3 |
30 627 |
28 505 |
|
|
|
|
|
|
|
Utfallet uppgick till 30 627 miljoner kronor och blev därmed 127 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.
Utfallet för anslaget 4:1 Polisorganisationen blev 16 532 miljoner kronor, vilket är 196 miljoner kronor lägre än i statsbudgeten. Ut- gifterna för anslaget 4:6 Kriminalvården blev 161 miljoner kronor lägre än beräknat. Utgif- terna för anslaget 4:12 Rättsliga biträden m.m. uppgick till 1 455 miljoner kronor, vilket är 229 miljoner kronor högre än i statsbudgeten.
Under 2007 blev utgifterna för Rättsväsen- det 2 122 miljoner kronor (7,4 procent) högre än 2006. De ökade utgifterna avser främst Polisorganisationen (1 101 miljoner kronor) och Kriminalvården 481 miljoner kronor.
5.4.5Utgiftsområde 5 Internationell samverkan
Utgiftsområdet omfattar politikområdet Utrikes- och säkerhetspolitik.
Tabell 5.31 UO 5 Internationell samverkan
Miljoner kronor
|
SB |
TB |
Utfall |
Utfall- |
Utfall |
Politikområde |
2007 |
2007 |
2007 |
SB 2007 |
2006 |
Utrikes- och |
|
|
|
|
|
säkerhetspolitik |
1 498 |
71 |
1 586 |
88 |
1 426 |
|
|
|
|
|
|
Summa |
1 498 |
71 |
1 586 |
88 |
1 426 |
|
|
|
|
|
|
Utfallet uppgick till 1 586 miljoner kronor och var därmed 88 miljoner kronor (5,8 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten.
I statsbudgeten anvisades 1 057 miljoner kronor för anslaget 5:1 Bidrag till vissa inter- nationella organisationer. Utfallet blev
1 165 miljoner kronor, vilket är 108 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Anslaget höjdes med 70 miljoner kronor på tilläggsbudget. Skälen till ökningen var att Sveriges bidrag till Förenta nationernas (FN) budget blev högre än tidigare beräknat och att Sveriges andel av budgeten ökade.
Utgifterna för utgiftsområdet blev 160 miljoner kronor (11,2 procent) högre än 2006. Utfallet för anslaget 5:1 Bidrag till vissa internationella organisationer blev 155 miljoner kronor högre än 2006, vilket bl.a. beror på att medel anvisades på tilläggsbudget. Utfallet för anslaget 5:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsvä- sendet blev 72 miljoner kronor lägre än 2006. Minskningen förklaras av de höga utgifterna för bistånd till svenska medborgare som be- fann sig i Libanon under kriget 2006. Utfallet för anslaget 5:11 Samarbete inom Östersjö- regionen blev 62 miljoner kronor högre än 2006. Anslaget ökade med ungefär samma belopp. Förklaringen är en utökning av Svenska institutets Visbyprogram och skapandet av ett särskilt stipendieprogram samt att finansieringen av Visbyprogrammet och Barentssamarbetet överfördes från utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.
5.4.6Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet
Utgiftsområdet omfattar politikområdet Totalförsvar och politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar. Politikområdet Totalförsvar består av verksamhetsområdet Det militära försvaret och verksamhetsområdet Det civila försvaret. Från och med 2007 ingår även några anslag inom politikområdena Miljöpolitik och Näringspolitik.
Utfallet uppgick till 46 530 miljoner kronor och var därmed 2 366 miljoner kronor (5,4 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utfallet för anslaget 6:1
Förbandsverksamhet, beredskap och freds- främjande truppinsatser m.m. blev 21 034 miljoner kronor, vilket är 582 miljoner kronor (2,8 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten.
154
Tabell 5.32 UO 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet
Miljoner kronor
|
SB |
TB |
Utfall |
Utfall- |
Utfall |
Politikområde |
2007 |
2007 |
2007 |
SB 2007 |
2006 |
Totalförsvar |
40 198 |
0 |
42 378 |
2 180 |
40 338 |
|
|
|
|
|
|
Skydd och |
|
|
|
|
|
beredskap mot |
|
|
|
|
|
olyckor och svåra |
|
|
|
|
|
påfrestningar |
3 631 |
0 |
3 812 |
181 |
3 611 |
|
|
|
|
|
|
Miljöpolitik |
292 |
0 |
294 |
2 |
276 |
|
|
|
|
|
|
Näringspolitik |
43 |
0 |
46 |
3 |
37 |
|
|
|
|
|
|
Summa |
44 164 |
0 |
46 530 |
2 366 |
44 262 |
|
|
|
|
|
|
Under 2007 förbrukades därmed en del av det anslagssparande som uppstod till följd av utgiftsbegränsningar tidigare år.
Utfallet för anslaget 6:2 Materiel och anläggningar blev 19 232 miljoner kronor, vilket är 1 632 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Hela anslagssparandet (1 557 miljoner kronor) togs i anspråk.
Utfallet för anslaget 7:6 Gemensam radio- kommunikation för skydd och säkerhet blev 331 miljoner kronor, vilket är 296 miljoner kronor högre än vad som anvisades i
statsbudgeten. |
Anslaget |
ökades |
med |
250 miljoner |
kronor på |
tilläggsbudget, |
eftersom de faktiska kostnaderna för investeringar blev större än vad som ursprungligen beräknades.
Under 2007 blev utgifterna för utgiftsområdet 2 268 miljoner kronor (5,1 procent) högre än 2006. Utgifterna på anslaget 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m. minskade med 726 miljoner kronor (3,3 procent). Minskningen avser neddragningen av försvaret. Utgifterna på anslaget 6:2 Materiel och anläggningar ökade med 1 764 miljoner kronor (10,1 procent). Ökningen beror på leveransförseningar mellan åren. Anslaget 6:3
Forskning och teknikutveckling uppfördes på statsbudgeten 2007. Utfallet blev 1 126 miljoner kronor. Tidigare ingick medel för detta ändamål i anslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling.
Skr. 2007/08:101
5.4.7Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
Utgiftsområdet omfattar politikområdet Internationellt utvecklingssamarbete.
Tabell 5.33 UO 7 Internationellt bistånd
Miljoner kronor
|
|
|
|
Utfall- |
|
|
SB |
TB |
Utfall |
SB |
Utfall |
Politikområde |
2007 |
2007 |
2007 |
2007 |
2006 |
Internationellt |
|
|
|
|
|
utvecklings- |
|
|
|
|
|
samarbete |
26 657 |
25 441 |
25 893 |
||
|
|
|
|
|
|
Summa |
26 657 |
25 441 |
25 893 |
||
|
|
|
|
|
|
Utfallet uppgick till 25 441 miljoner kronor och var därmed 1 215 miljoner kronor (4,5 procent) lägre än vad som anvisades i stats- budgeten.
Utgifterna för anslaget 8:1 Biståndsverk- samhet uppgick till 24 715 miljoner kronor, vilket är 1 215 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Av anslagssparandet drogs 1 746 miljoner kronor in. Den avsevärt ökade inströmningen av flyktingar från främst Irak ledde till väsentligt ökade kostnader för asyl- sökande. För att bidra till finansieringen av dessa kostnader höjdes avräkningen av flyk- tingkostnader från biståndsramen med 700 miljoner kronor och anslaget sänktes med motsvarande belopp. Medlen har bidragit till att finansiera ökningen av anslaget 12:2 Ersätt- ningar och bostadskostnader inom utgiftsom- råde 8 Migration. Kostnader för mottagande av flyktingar från länder som enligt OECD:s biståndskommitté DAC (Development Assistance Committee) klassificeras som bi- ståndsländer räknas av från biståndsramen i enlighet med DAC:s riktlinjer för bistånd och i enlighet med budgeteringsprinciper som tidi- gare tillämpats. En annan orsak till det lägre utfallet är bl.a. försenade beredningar och ut- betalningar av bistånd till Afrika.
År 2007 blev utgifterna för utgiftsområdet 452 miljoner kronor (1,7 procent) lägre än 2006. Utfallet för anslaget 8:1 Biståndsverk- samhet minskade med 471 miljoner kronor (1,9 procent).
155
Skr. 2007/08:101
Redovisning av utfallet för biståndet
Tabell 5.34 Utfall för bistånd
Miljoner kronor
|
|
|
1998 |
1999 |
2000 |
2001 |
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
Totalt utbetalt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
|
|
12 499 |
13 467 |
16 479 |
17 220 |
19 554 |
19 388 |
19 996 |
25 120 |
29 161 |
29 288 |
bistånd P |
|
|
||||||||||
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Totalt bistånd i |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
procent av BNI |
2 |
|
0,72 |
0,70 |
0,80 |
0,77 |
0,83 |
0,79 |
0,78 |
0,94 |
1,02 |
0.93 |
P |
P |
1P P Utfallet innehåller samtliga kostnader, inklusive avräkningarna såsom de budgeterats i budgetpropositionen förutom när det gäller avräkningen för Sveriges bidrag till EU:s gemensamma bistånd som finansieras över EU:s reguljära budget där faktiskt utfall som kan klassificeras som bistånd enligt DAC används fr.o.m. 2007.
2P P Den senast tillgängliga
Biståndsramens storlek bestäms utifrån den pro- centsats (procent av bruttonationalinkomsten, BNI) som riksdagen beslutat om för varje en- skilt år. Vid beräkningen av biståndsramen i budgetpropositionen används den senast till- gängliga
Det totala svenska biståndet under ett år rap- porteras årligen till DAC, som ansvarar för att sammanställa medlemsländernas biståndsstati- stik. Rapporteringen till DAC görs under senvå- ren efter avslutat budgetår. I den ingår samtliga kostnader, inklusive avräkningar, som kan klas- sificeras som bistånd enligt DAC:s definitioner. Från biståndsramen görs avräkningar i enlighet med DAC:s definition av bistånd, dels för bi- ståndsklassificerade kostnader inom andra ut- giftsområden, dels med belopp motsvarande de bilaterala skuldavskrivningarna som Sverige gör. Utgifterna inom andra utgiftsområden avser kostnader för flyktingar från biståndsländer, administration av bistånd på utrikesdeparte- mentet samt den del av Sveriges bidrag till EU:s gemensamma bistånd som finansieras över EU:s reguljära budget.
Biståndsramen för 2007 uppgår till 30 139 miljoner kronor, vilket motsvarar en procent av vid budgeteringstillfället beräknad BNI. I tabell 5.34 redovisas
Knappt hälften av underskridandet av procentandelen beror på försenade skuldav-
skrivningar. Skuldavskrivningarna för 2007 pla- nerades uppgå till totalt 1 500 miljoner kronor i budgetpropositionen för 2007. På grund av för- seningar avseende bilaterala avtal med berörda länder genomfördes endast skuldavskrivningar uppgående till 500 miljoner kronor. Det finns en betydande osäkerhet kring när en planerad bila- teral skuldavskrivning kommer att genomföras och till vilket belopp. För ett enskilt år kan där- för beloppet för avräkningen för de bilaterala skuldavskrivningarna från biståndsramen och den faktiska rapporterade kostnaden vara i otakt. Skillnaden mellan planerade och faktiska kostna- der justeras kommande år.
Något mer än hälften av underskridandet har att göra med att biståndsramen räknas ut som en procentandel av en prognos på BNI i samband med arbetet med budgetpropositionen inför det aktuella året. Denna prognos läggs i augusti året innan det år budgetpropositionen avser. I rap- porteringen till DAC används dock den uppgift om BNI som erhålls av Finansdepartementet/SCB i mars året efter det år budgetpropositionen avser, drygt ett och ett halvt år efter det att biståndsramen beslutades. Mellan dessa två tidpunkter sker kontinuerliga förändringar.
156
5.4.8Utgiftsområde 8 Migration
Utgiftsområdet omfattar politikområdet Migra- tionspolitik.
Tabell 5.35 UO 8 Migration
Miljoner kronor
|
|
|
|
Utfall- |
|
|
SB |
TB |
Utfall |
SB |
Utfall |
Politikområde |
2007 |
2007 |
2007 |
2007 |
2006 |
Migrationspolitik |
5 033 |
785 |
5 295 |
262 |
4 522 |
|
|
|
|
|
|
Summa |
5 033 |
785 |
5 295 |
262 |
4 522 |
|
|
|
|
|
|
Utfallet uppgick till 5 295 miljoner kronor och var därmed 262 miljoner kronor (5,2 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten.
Utgifterna på anslaget 12:2 Ersättningar och bostadskostnader blev 2 279 miljoner kronor. Det är 279 miljoner kronor högre än anvisat i den ur- sprungliga statsbudgeten. Anslaget ökades med 785 miljoner kronor på tilläggsbudget. Utfallet blev således 506 miljoner kronor lägre än totalt anvisade medel. Skälet till att medel anvisades på tilläggsbudget var att antalet asylsökande ökade betydligt, vilket medförde att utgifterna för bo- städer till asylsökande samt ersättningar till asyl- sökande, kommuner och landsting blev högre än vad som tidigare beräknades. Utfallet för ansla- get 12:1 Migrationsverket blev 1 923 miljoner kronor, vilket är 265 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Orsaken är som tidi- gare nämnts ökningen av antalet asylsökande.
Utgifterna på anslaget 12:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden blev 333 miljoner kronor, vilket är 170 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Antalet inkomna mål till migra- tionsdomstolarna var lägre än väntat. Utgifterna på anslaget 12:6 Offentligt biträde i utlännings- ärenden blev 229 miljoner kronor, vilket är 135 miljoner kronor högre än anvisat i den ur- sprungliga statsbudgeten. Anslaget ökades med 80 miljoner kronor i tilläggsbudget. Orsaken till detta är det stora antalet asylsökande och beho- vet av mer omfattande utredningar i asylärenden. Finansieringen gjordes genom anslaget 12:5
Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsären- den, som minskades med samma belopp i tilläggsbudget. Utfallet för anslaget blev 58 mil- joner kronor. Det är 141 miljoner kronor lägre än anvisat i den ursprungliga statsbudgeten.
Under 2007 blev utgifterna för utgiftsområdet 773 miljoner kronor (17,1 procent) högre än 2006. Utfallet för anslaget 12:2 Ersättningar och bostadskostnader blev 263 miljoner kronor (13,0
Skr. 2007/08:101
procent) högre än 2006. Förklaringar till det högre utfallet är att antalet asylsökande ökade och förändringen av ansvaret för ensamkom- mande barn. Från den 1 juli 2006 ersätter Migra- tionsverket kommunerna för deras kostnader för mottagande av ensamkommande barn.
För anslaget 12:1 Migrationsverket blev utgif- terna 194 miljoner kronor (11,2 procent) högre än 2006. Det beror på att antalet asylsökande var betydligt fler under 2007. Antalet anställda för prövning av ärenden ökade därför med 200 per- soner. Under 2006 avgjordes knappt 19 000 ärenden jämfört med drygt 32 000 ärenden under 2007. Utfallet för anslaget 12:4 Domstols- prövning i utlänningsärenden blev 139 miljoner kronor (71,6 procent) högre än 2006. Antalet inkomna mål till migrationsdomstolarna var högre än 2006, vilket delvis beror på att dessa in- rättades den 31 mars 2006.
5.4.9Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Utgiftsområdet omfattar politikområdena Hälso- och sjukvårdspolitik, Folkhälsa, Barn- politik, Handikappolitik, Äldrepolitik och Soci- altjänstpolitik samt del av Forskningspolitik.
Tabell 5.36 UO 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Miljoner kronor
|
SB |
TB |
Utfall |
Utfall- |
Utfall |
Politikområde |
2007 |
2007 |
2007 |
SB 2007 |
2006 |
Hälso- och |
|
|
|
|
|
sjukvårdspolitik |
26 534 |
85 |
26 476 |
25 036 |
|
|
|
|
|
|
|
Folkhälsa |
892 |
71 |
1 100 |
208 |
886 |
|
|
|
|
|
|
Barnpolitik |
36 |
0 |
33 |
38 |
|
|
|
|
|
|
|
Handikappolitik |
15 564 |
0 |
15 762 |
198 |
13 976 |
|
|
|
|
|
|
Äldrepolitik |
2 117 |
0 |
1 596 |
754 |
|
|
|
|
|
|
|
Socialtjänst- |
|
|
|
|
|
politik |
1 420 |
0 |
1 352 |
1 172 |
|
|
|
|
|
|
|
Forskningspolitik |
342 |
0 |
347 |
4 |
314 |
|
|
|
|
|
|
Summa |
46 905 |
156 |
46 665 |
42 176 |
|
|
|
|
|
|
|
Utfallet uppgick till 46 665 miljoner kronor och var därmed 240 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. På tilläggsbudget anvisades ytterligare 156 miljoner kronor.
Utfallet för anslaget 13:2 Bidrag för läkeme- delsförmånerna uppgick till 21 367 miljoner kro- nor enligt gällande avtal mellan staten och Landstingsförbundet, vilket var i enlighet med anvisat belopp i statsbudgeten. Anslaget svarar
157
Skr. 2007/08:101
för 46 procent av de totala utgifterna inom ut- giftsområdet. Utfallet för anslaget 16:8 Kostna- der för statlig assistansersättning uppgick till 14 674 miljoner kronor, vilket är 225 miljoner kronor högre än anvisat i statsbudgeten.
Utfallet för anslaget 17:1 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken blev 1 596 miljoner kronor, vilket är 521 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten.
Jämfört med 2006 ökade utgifterna för ut- giftsområdet med 4 489 miljoner kronor (10,6 procent). Utfallet för anslaget 16:8 Kostnader för statlig assistansersättning ökade med 1 792 miljo- ner kronor (13,9 procent). Antalet assistansbe- rättigade har kontinuerligt ökat de senaste åren. Även det genomsnittliga antalet assistanstimmar har ökat. Utfallet för anslaget 17:1 Stimulansbi- drag och åtgärder inom äldrepolitiken fortsatte att öka och blev 843 miljoner kronor (112 procent) högre än 2006. Utfallet för anslaget 13:1 Tand- vårdsförmåner m.m. uppgick till 3 271 miljoner kronor, vilket är ökning med 239 miljoner kro- nor (7,9 procent) jämfört med 2006
5.4.10Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp
Utgiftsområdet omfattar politikområdet Ersätt- ning vid arbetsoförmåga.
Tabell 5.37 UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp
Miljoner kronor
|
SB |
TB |
Utfall |
Utfall- |
Utfall |
Politikområde |
2007 |
2007 |
2007 |
SB 2007 |
2006 |
Ersättning vid |
|
|
|
|
|
arbetsoförmåga |
122 355 |
700 |
119 464 |
125 683 |
|
|
|
|
|
|
|
Summa |
122 355 |
700 |
119 464 |
125 683 |
|
|
|
|
|
|
|
Utfallet uppgick till 119 464 miljoner kronor och var därmed 2 890 miljoner kronor (2,4 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.
Utfallet för anslaget 19:1 Sjukpenning och re- habilitering m.m. blev 31 734 miljoner kronor, vilket är 2 611 miljoner kronor (7,6 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. An- talet sjukpenningdagar uppgick till 53,5 miljoner nettodagar och medelersättningen per nettodag uppgick till 481 kronor. I statsbudgeten beräk- nades antalet sjukpenningdagar uppgå till 58,4 miljoner nettodagar och medelersättningen per nettodag till 497 kronor.
Utgifterna på anslaget 19:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. uppgick till 72 456 miljoner kronor, vilket är 134 miljoner kronor (0,2 procent) högre än anvisat i statsbudgeten. I december 2007 fick närmare 552 000 personer sjuk- eller aktivitetsersättning. Utfallet för ansla-
get |
19:4 |
Arbetsskadeersättningar |
blev |
5 810 miljoner |
kronor, vilket är 475 |
miljoner |
kronor lägre än vad som beräknades i statsbud- geten. Utgifterna på anslaget 19:6 Försäkrings-
kassan blev |
7 430 miljoner kronor, |
vilket |
är |
282 miljoner |
kronor (3,9 procent) |
högre |
än |
anvisat i statsbudgeten. På tilläggsbudget anvisades 700 miljoner kronor för omställningar i Försäkringskassans verksamhet för att minska sjukfrånvaron och underlätta återgången i arbete samt för att minska förekomsten av felaktiga
utbetalningar. |
|
|
|
Utfallet |
för |
utgiftsområdet |
blev |
6 218 miljoner kronor eller 4,9 procent lägre än
2006. Utfallet för anslaget 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. blev 4 934 miljoner kronor (13,5 procent) lägre än 2006. Antalet sjukpen- ningdagar minskade med 7,6 miljoner nettodagar (12,5 procent) jämfört med 2006. För anslaget 19:2 Aktivitets- och sjukersättning m.m. minskade utgifterna med 1 685 miljoner kronor (2,3 pro- cent). Antalet personer som erhöll sjuk- eller aktivitetsersättning i slutet av året minskade med drygt 3 000 personer (0,6 procent) i förhållande till 2006. Vidare minskade den statliga ålderspen- sionsavgiften för anslaget med 2 160 miljoner kronor mellan åren. Utgifterna på anslaget 19:6
Försäkringskassan blev |
327 miljoner |
kronor |
(4,2 procent) lägre än |
2006, då |
anslaget |
belastades med ökade utgifter i samband med omorganisationen.
5.4.11Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Utgiftsområdet omfattar politikområdet Ekono- misk äldrepolitik. Området innefattar garanti- pension till ålderspension, efterlevandepensioner till vuxna, bostadstillägg till pensionärer och äld- reförsörjningsstöd.
158
Tabell 5.38 UO 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Miljoner kronor
|
SB |
TB |
Utfall |
Utfall- |
Utfall |
Politikområde |
2007 |
2007 |
2007 |
SB 2007 |
2006 |
Ekonomisk |
|
|
|
|
|
äldrepolitik |
44 202 |
0 |
43 738 |
45 019 |
|
|
|
|
|
|
|
Summa |
44 202 |
0 |
43 738 |
45 019 |
|
|
|
|
|
|
|
Utfallet uppgick till 43 738 miljoner kronor och blev därmed 463 miljoner kronor (1,0 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.
Utgifterna på anslaget 20:1 Garantipension till ålderspension uppgick till 20 371 miljoner kro- nor, vilket är 204 miljoner kronor (1,0 procent) lägre än beräknat i statsbudgeten.
Utfallet för anslaget 20:2 Efterlevandepensio- ner till vuxna blev 15 702 miljoner kronor. Det är 167 miljoner kronor (1,1 procent) lägre än be- räkningen i statsbudgeten.
Utfallet för utgiftsområdet blev 1 281 miljoner kronor (2,8 procent) lägre jäm- fört med 2006. De lägre utgifterna avser främst anslaget 20:1 Garantipension till ålderspension, vars utfall blev 968 miljoner kronor (4,5 pro- cent) lägre än 2006. Det beror på att antalet per- soner med garantipension minskade och på att antalet personer med inkomstgrundad ålders- pension ökade (se vidare avsnitt 5.4.31 Ålders- pensionssystemet vid sidan av statsbudgeten).
5.4.12Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
Utgiftsområdet omfattar större delen av politik- området Ekonomisk familjepolitik (Bostads- bidrag ingår i utgiftsområde 18 Samhällsplane- ring, bostadsförsörjning och byggande).
Tabell 5.39 UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
Miljoner kronor
|
SB |
TB |
Utfall |
Utfall- |
Utfall |
Politikområde |
2007 |
2007 |
2007 |
SB 2007 |
2006 |
Ekonomisk |
|
|
|
|
|
familjepolitik |
62 631 |
0 |
61 568 |
60 066 |
|
|
|
|
|
|
|
Summa |
62 631 |
0 |
61 568 |
60 066 |
|
|
|
|
|
|
|
Utfallet uppgick till 61 568 miljoner kronor och var därmed 1 063 miljoner kronor (1,7 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.
Utfallet för anslaget 21:1 Allmänna barnbidrag blev 23 516 miljoner kronor, vilket är 26 miljo-
Skr. 2007/08:101
ner kronor (0,1 procent) högre än vad som anvi- sades i statsbudgeten.
Utfallet för anslaget 21:2 Föräldraförsäkring blev 27 662 miljoner kronor, vilket är 944 miljoner kronor (3,3 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Det beror på att medelersättningen per dag blev lägre än beräknat, vilket främst förklaras av att män, som generellt har högre medelersättning, tog ut färre dagar än beräknat.
Utfallet för anslaget 21:6 Vårdbidrag för funk- tionshindrade barn blev 2 637 miljoner kronor, vilket är 123 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.
Jämfört med 2006 ökade utgifterna för ut-
giftsområdet |
med 1 502 |
miljoner kronor |
(2,5 procent). |
Utgifterna |
på anslaget 21:1 |
Allmänna barnbidrag minskade med 95 miljoner kronor. Utgifterna för anslaget 21:2 Föräldraförsäkring ökade med 1 568 miljoner kronor (6,0 procent), vilket bl.a. beror på höjt tak inom föräldraförsäkringen från 7,5 till 10 prisbasbelopp och höjd lägstanivå från 60 till 180 kronor per dag från den 1 juli 2006.
5.4.13 Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad
Utgiftsområdet omfattar politikområdet Arbets- marknadspolitik. I detta ingår främst bidrag till arbetslöshetsersättning och utgifter för arbets- marknadspolitiska program. Vidare ingår bl.a. Europeiska socialfonden och bidrag till Samhall AB. Från och med 2007 ingår även politikområ- dena Integrationspolitik och Storstadspolitik.
Tabell 5.40 UO 13 Arbetsmarknad
Miljoner kronor
|
SB |
TB |
Utfall |
Utfall- |
Utfall |
Politikområde |
2007 |
2007 |
2007 |
SB 2007 |
2006 |
Integrationspolitik |
4 071 |
323 |
4 122 |
51 |
3 284 |
|
|
|
|
|
|
Storstadspolitik |
0 |
0 |
36 |
36 |
35 |
|
|
|
|
|
|
Arbetsmarknads- |
|
|
|
|
|
politik |
62 579 |
259 |
53 826 |
68 280 |
|
|
|
|
|
|
|
Summa |
66 650 |
582 |
57 984 |
71 600 |
|
|
|
|
|
|
|
Utfallet uppgick till 57 984 miljoner kronor och var därmed 8 667 miljoner kronor (13,0 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.
Utfallet för anslaget 22:2 Bidrag till arbetslöshets- ersättning och aktivitetsstöd blev 30 442 miljoner kronor, vilket är 7 926 miljoner kronor (20,7 procent) lägre än vad som anvisades i
159
Skr. 2007/08:101
statsbudgeten. Arbetslösheten fortsatte att minska, både antalet och andelen arbetslösa sjönk. Antalet arbetslösa minskade till 267 000, vilket motsvarar 5,6 procent av arbetskraften jämfört med 6,1 procent 2006. I december 2007 var 4 520 000 personer i åldern
Utfallet för anslaget 22:3 Köp av arbetsmark-
nadsutbildning |
och |
övriga |
kostnader blev |
2 901 miljoner |
kronor, vilket |
är 334 miljoner |
|
kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. |
|||
För anslaget |
22:4 |
Lönebidrag och Samhall |
m.m. blev utfallet 12 467 miljoner kronor, vilket är 134 miljoner kronor lägre än vad som anvisa- des i statsbudgeten.
För anslaget 22:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden
Utfallet för anslaget 22:11 Bidrag till lönega- rantiersättning uppgick till 593 miljoner kronor, vilket är 361 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Antalet företagskonkurser upp- gick till 4 880 under 2007, vilket är en minskning med 7 procent jämfört med 2006. Det var fjärde året i rad som antalet företagskonkurser mins- kade.
Utgifterna för 2007 blev 13 617 miljoner kro- nor (19,0 procent) lägre än 2006. Utgifterna på anslaget 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd minskade med 13 266 miljoner kronor (30,4 procent). Utgifterna för anslags- posten Bidrag till arbetslöshetsersättning mins- kade med 7 311 miljoner kronor på grund av att antalet öppet arbetslösa minskade kraftigt även under 2007 och på genomförda reformer inom arbetslöshetsförsäkringen. Utgifterna för an- slagsposten Aktivitetsstöd minskade med 5 785 miljoner kronor. Utfallet för anslaget 22:3
Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader minskade 1 876 miljoner kronor
(39,3 procent). Utfallet för anslaget |
22:4 |
Lönebidrag och Samhall m.m. ökade |
med |
817 miljoner kronor. |
|
5.4.14 Utgiftsområde 14 Arbetsliv
Utgiftsområdet omfattar politikområdena Ar- betslivspolitik och Jämställdhetspolitik. Inom utgiftsområdet verkar bl.a. Arbetsmiljöverket och Jämställdhetsombudsmannen.
Tabell 5.41 UO 14 Arbetsliv
Miljoner kronor
|
|
|
|
Utfall- |
|
|
SB |
TB |
Utfall |
SB |
Utfall |
Politikområde |
2007 |
2007 |
2007 |
2007 |
2006 |
Arbetslivspolitik |
912 |
180 |
1 061 |
149 |
1 181 |
|
|
|
|
|
|
Jämställdhets- |
|
|
|
|
|
politik |
448 |
0 |
76 |
35 |
|
|
|
|
|
|
|
Summa |
1 361 |
180 |
1 137 |
1 216 |
|
|
|
|
|
|
|
Utfallet uppgick till 1 137 miljoner kronor och var därmed 223 miljoner kronor (16,3 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.
Utfallet på anslaget 24:2 Särskilda jämställd- hetsåtgärder blev 47 miljoner kronor, vilket är 370 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbud- geten. I det anvisade beloppet ingår 400 miljoner kronor för insatser på jämställdhetsområdet, bl.a. till forskning om kvinnors hälsa och en handlingsplan för att minska våldet mot kvinnor. Utfallet för anslaget 23:1 Arbetsmiljöverket blev 618 miljoner kronor, vilket är 20 miljoner kro- nor lägre än beräknat i statsbudgeten. Utfallet för anslaget 23:2 Arbetslivsinstitutet blev 232 miljoner kronor, vilket är 67 miljoner kronor högre än anvisat i statsbudgeten. På tilläggsbudget anvisades 164 miljoner kronor på anslaget 23:8 Avvecklingsmyndigheten för Arbetslivsinstitutet, varav 106 miljoner kronor förbrukades under 2007.
Utgifterna för utgiftsområdet blev 78 miljoner kronor (6,4 procent) lägre än 2006.
5.4.15 Utgiftsområde 15 Studiestöd
Utgiftsområdet omfattar delar av politikområ- det Utbildningspolitik. Det innehåller utgifter för olika former av ekonomiskt stöd till en- skilda under studier och utgifter för vissa stu- diesociala insatser. Förvaltningen av studiestö- den sköts huvudsakligen av Centrala studiestödsnämnden (CSN).
160
Tabell 5.42 UO 15 Studiestöd
Miljoner kronor
|
SB |
TB |
Utfall |
Utfall- |
Utfall |
Politikområde |
2007 |
2007 |
2007 |
SB 2007 |
2006 |
Utbildnings- |
|
|
|
|
|
politik |
20 714 |
0 |
19 328 |
20 137 |
|
|
|
|
|
|
|
Summa |
20 714 |
0 |
19 328 |
20 137 |
|
|
|
|
|
|
|
Utfallet uppgick till 19 328 miljoner kronor och var därmed 1 386 miljoner kronor (6,7 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.
Skillnaden mellan utfall och anvisade medel i statsbudgeten hänför sig främst till anslaget 25:2 Studiemedel m.m. Utfallet för detta anslag blev 10 320 miljoner kronor, vilket är 1 358 miljoner kronor (11,6 procent) lägre än anvisade medel. Den främsta orsaken är att antalet studerande med rätt till det högre bidraget var lägre än be- räknat.
Under 2007 blev utgifterna för utgiftsområdet 809 miljoner kronor (4,0 procent) lägre än 2006. Utfallet för anslaget 25:4 Rekryteringsbidrag uppgick till 167 miljoner kronor under 2007, vil- ket är en minskning med 1 255 miljoner kronor jämfört med 2006. Det beror på att rekryte- ringsbidraget avvecklades den 1 januari 2007. Utgifterna för anslaget 25:2 Studiemedel m.m. ökade däremot med 444 miljoner kronor (4,5 procent) jämfört med 2006.
5.4.16Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
Utgiftsområdet omfattar stora delar av politik- områdena Utbildningspolitik och Forsknings- politik. Det avser förskoleverksamhet, skol- barnsomsorg och skola, vuxenutbildning, kva- lificerad yrkesutbildning, högre utbildning och forskning samt myndigheter inom utbild- nings- och forskningsområdet. En del av poli- tikområdet Storstadspolitik ingick i utgiftsom- rådet t.o.m. 2002.
Skr. 2007/08:101
Tabell 5.43 UO 16 Utbildning och universitetsforskning
Miljoner kronor
|
SB |
TB |
Utfall |
Utfall- |
Utfall |
Politikområde |
2007 |
2007 |
2007 |
SB 2007 |
2006 |
Storstads- |
|
|
|
|
|
politik |
0 |
0 |
0 |
0 |
9 |
|
|
|
|
|
|
Utbildnings- |
|
|
|
|
|
politik |
40 405 |
20 |
38 406 |
42 942 |
|
|
|
|
|
|
|
Forsknings- |
|
|
|
|
|
politik |
3 809 |
6 |
3 791 |
3 544 |
|
|
|
|
|
|
|
Summa |
44 214 |
26 |
42 198 |
46 495 |
|
|
|
|
|
|
|
Utfallet uppgick till 42 198 miljoner kronor och var därmed 2 016 miljoner kronor lägre (4,6 procent) än vad som anvisades i stats- budgeten. De största skillnaderna återfinns un- der politikområdet Utbildningspolitik, som svarar för drygt 90 procent av utgiftsområdets
utgifter. Utfallet |
för detta |
politikområde |
|
blev 38 406 miljoner |
kronor, |
vilket |
är |
1 999 miljoner kronor lägre än anvisade medel i statsbudgeten.
Den enskilt största skillnaden hänför sig till anslaget 25:3 Utveckling av skolväsende, förskole- verksamhet och skolbarnsomsorg. Utfallet blev 589 miljoner kronor, vilket är 550 miljoner kro- nor lägre än beräknat i statsbudgeten. På tilläggsbudget minskades anslaget med 484 miljoner kronor för finansiering av det nya anslaget 25:81 Fortbildning av lä- rare (367 miljoner kronor) och ökning av ansla- get 25:70 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. (117 miljoner kronor).
Utgifterna |
för |
utgiftsområdet |
blev 4 298 miljoner |
kronor lägre |
än 2006. Det |
beror på att anslagen 25:9 Bidrag till personalför- stärkning i förskola, 25:10 Bidrag till personalför- stärkning i förskola och fritidshem och 25:16 Stat- ligt stöd för utbildning av vuxna tillfördes anslaget 48:1 Kommunalekonomisk utjämning inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner. Utfallet för dessa anslag uppgick till 4 998 miljoner kronor under 2006.
5.4.17Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Utgiftsområdet omfattar politikområdena Kul- turpolitik, Ungdomspolitik och Folkrörelse- politik samt delar av politikområdena Mediepo- litik, Finansiella system och tillsyn, Forsknings- politik och Utbildningspolitik.
161
Skr. 2007/08:101
Tabell 5.44 UO 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Miljoner kronor
|
SB |
TB |
Utfall |
Utfall- |
Utfall |
Politikområde |
2007 |
2007 |
2007 |
SB 2007 |
2006 |
Finansiella |
|
|
|
|
|
system och tillsyn |
44 |
0 |
38 |
35 |
|
|
|
|
|
|
|
Utbildningspolitik |
3 175 |
0 |
3 170 |
2 775 |
|
|
|
|
|
|
|
Forskningspolitik |
57 |
0 |
60 |
3 |
46 |
|
|
|
|
|
|
Mediepolitik |
33 |
0 |
33 |
0 |
33 |
|
|
|
|
|
|
Kulturpolitik |
6 104 |
33 |
6 079 |
6 008 |
|
|
|
|
|
|
|
Ungdomspolitik |
193 |
0 |
194 |
2 |
143 |
|
|
|
|
|
|
Folkrörelsepolitik |
533 |
0 |
519 |
545 |
|
|
|
|
|
|
|
Summa |
10 139 |
32 |
10 091 |
9 585 |
|
|
|
|
|
|
|
Utfallet uppgick till 10 091 miljoner kronor och blev därmed 48 miljoner kronor (0,4 procent)
lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. |
|
||
Utgifterna |
för |
utgiftsområdet |
blev |
506 miljoner |
kronor |
(5,3 procent) högre än |
2006. Utfallet för anslaget 25:1 Bidrag till folk- bildning blev 391 miljoner kronor (14,5 procent) högre än 2006. För 2007 höjdes anslaget med 490 miljoner kronor enligt folkbildningspropo- sitionen Lära, växa, förändra (prop. 2005/06:192). Av detta belopp överfördes 140 miljoner kronor till utgiftsområde 16 Ut- bildning och universitetsforskning anslaget 25:12
Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildning för utbetalning till SISU Idrottsutbildarna. Ut- fallet för anslaget 28:26 Kyrkoantikvarisk ersätt- ning blev 305 miljoner kronor, vilket är 70 miljoner kronor högre än 2006. Anslaget höj- des med samma belopp.
5.4.18Utgiftsområde 18 Samhälls- planering, bostadsförsörjning byggande samt konsumentpolitik
I utgiftsområdet ingår politikområdena Bostads- politik och Konsumentpolitik samt delar av po- litikområdena Ekonomisk familjepolitik och Miljöpolitik. Politikområdet Miljöpolitik inne- håller dock endast ett äldreanslag. Från januari 2007 har utgiftsområdet en annan sammansätt- ning jämfört med tidigare. Regional samhällsor- ganisation flyttades till utgiftsområde 1 Rikets styrelse medan konsumentpolitiken tillkommit. De största anslagen inom utgiftsområdet avser bostadsbidrag, räntebidrag, investeringsbidrag samt Boverket, Lantmäteriverket och Konsu- mentverket.
Tabell 5.45 UO 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning
byggande samt konsumentpolitik
Miljoner kronor
|
SB |
TB |
Utfall |
Utfall- |
Utfall |
Politikområde |
2007 |
2007 |
2007 |
SB 2007 |
2006 |
Ekonomisk |
|
|
|
|
|
familjepolitik |
3 458 |
0 |
3 377 |
3 598 |
|
|
|
|
|
|
|
Bostadspolitik |
2 093 |
0 |
2 240 |
147 |
2 764 |
|
|
|
|
|
|
Miljöpolitik |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
|
|
|
|
|
|
Konsumentpolitik |
180 |
0 |
184 |
4 |
182 |
|
|
|
|
|
|
Summa |
5 730 |
0 |
5 800 |
70 |
6 497 |
|
|
|
|
|
|
Utfallet uppgick till 5 800 miljoner kronor och var därmed 70 miljoner kronor (1,2 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten.
Utfallet på äldreanslaget 31:11 Investeringsbi- drag för anordnande av hyresbostäder blev 407 miljoner kronor. I statsbudgeten anvisades 199 miljoner kronor på anslaget 31:4 Statens bo- stadskreditnämnd: Garantiverksamhet. Inga ut- betalningar gjordes under 2007. Utgifterna på
anslaget 31:2 |
Räntebidrag m.m. |
uppgick till |
1 138 miljoner |
kronor, vilket är |
124 miljoner |
kronor högre än beräkningen i statsbudgeten. I statsbudgeten anvisades 100 miljoner kronor på anslaget 31:13 Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad. Utfallet blev 0,2 miljoner kro- nor. Utgifterna på anslaget 21:1 Bostadsbidrag uppgick till 3 377 miljoner kronor, vilket är 81 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbud- geten.
Under 2007 blev utfallet på utgiftsområdet 697 miljoner kronor (10,7 procent) lägre än 2006. Utfallet för anslaget 31:2 Räntebidrag m.m. blev 435 miljoner kronor lägre till följd av av- trappningen av bidraget. Utgifterna på anslaget 21:1 Bostadsbidrag minskade med 221 miljoner kronor, vilket bl.a. beror på det förbättrade läget på arbetsmarknaden.
5.4.19Utgiftsområde 19 Regional utveckling
Utgiftsområdet omfattar politikområdet Regio- nal utvecklingspolitik Det omfattar huvudsakli- gen medel för regionala tillväxtinsatser, främst central och regional projektverksamhet och olika former av regionala företagsstöd, samt utbetalningar från Europeiska regionala ut- vecklingsfonden.
162
Tabell 5.46 UO 19 Regional utveckling
Miljoner kronor
|
|
|
|
Utfall- |
|
|
SB |
TB |
Utfall |
SB |
Utfall |
Politikområde |
2007 |
2007 |
2007 |
2007 |
2006 |
Regional |
|
|
|
|
|
utvecklings- |
|
|
|
|
|
politik |
3 163 |
90 |
2 879 |
3 332 |
|
|
|
|
|
|
|
Summa |
3 163 |
90 |
2 879 |
3 332 |
|
|
|
|
|
|
|
Utfallet uppgick till 2 879 miljoner kronor och var därmed 284 miljoner kronor (9,0 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.
Utfallet för anslaget 33:6 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden
gick till 1 023 miljoner kronor, |
vilket |
är |
43 miljoner kronor högre än |
anvisat |
i |
statsbudgeten. |
|
|
Under 2007 blev utgifterna för utgiftsområdet 453 miljoner kronor (14 procent) lägre än 2006. Utgifterna på anslaget 33:3 Transportbidrag minskade med 181 miljoner kronor. På tilläggs- budget anvisades 90 miljoner kronor för att möta ökade godsvolymer, högre transportkost- nader och att allt fler företag kan erhålla trans- portbidrag. Utbetalningarna av transportbidrag stoppades dock till viss del under 2007, eftersom den Europeiska kommissionen godkände att transportbidrag får lämnas för perioden 2007– 2013 så sent att den ändrade förordningen trädde i kraft först i slutet av december . Det innebär att vissa utbetalningar avseende 2007 kommer att göras under 2008.
Utfallet på anslaget 33:5 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden
Skr. 2007/08:101
5.4.20Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
Utgiftsområdet omfattar politikområdet Miljö- politik och del av politikområdet Forsknings- politik. Från och med 2007 ingår inte anslagen 34:1 Statens strålskyddsinstitut, 34:2 Statens kärn- kraftsinspektion: Förvaltningskostnader och 34:3 Statens kärnkraftsinspektion: Kärnsäkerhetsforsk- ning i utgiftsområdet. Dessa anslag ingår i ut- giftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sår- barhet. Däremot tillkom två nya anslag 34:11
Miljöbilspremie och 34:12 Havsmiljö.
Tabell 5.47 UO 20 Allmän miljö- och naturvård
Miljoner kronor
|
|
|
|
Utfall- |
|
|
SB |
TB |
Utfall |
SB |
Utfall |
Politikområde |
2007 |
2007 |
2007 |
2007 |
2006 |
Forskningspolitik |
397 |
0 |
392 |
359 |
|
|
|
|
|
|
|
Miljöpolitik |
4 218 |
1 |
3 920 |
4 187 |
|
|
|
|
|
|
|
Summa |
4 615 |
1 |
4 312 |
4 546 |
|
|
|
|
|
|
|
Utfallet uppgick till 4 312 miljoner kronor och var därmed 303 miljoner kronor (6,6 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.
Utfallet för anslaget 34:10 Stöd till klimatin- vesteringar uppgick till 217 miljoner kronor, vil- ket är 276 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Det beror att kostnaderna blev lägre än beräknat för projekt som fasades ut 2007. Utgifterna på anslaget 34:3 Åtgärder för bi- ologisk mångfald blev 1 952 miljoner kronor, vil- ket är 98 miljoner kronor lägre än anvisat i stats- budgeten. I tilläggsbudget minskades anslaget med 88 miljoner kronor för att finansiera ansla- get 34:11 Miljöbilspremie och delar av anslaget 34:12 Havsmiljö.
Anslaget 34:11 Miljöbilspremie används för utbetalning av bidrag för miljöbilar. I tilläggs- budget anvisades 50 miljoner kronor för ända- målet och 42 miljoner kronor betalades ut 2007. Premien gäller från den 1 april 2007 till den 31 december 2009.
På tilläggsbudget anvisades 39 miljoner kro-
nor på anslaget |
34:12 Havsmiljö, |
varav |
|
34 miljoner kronor betalades ut under 2007. |
|
||
Utgifterna |
för |
utgiftsområdet |
blev |
234 miljoner kronor (5,1 procent) lägre än 2006. Utfallet för anslaget 34:10 Stöd till klimatinve- steringar minskade med 265 miljoner kronor (55,0 procent). Utfallet för 34:4 Sanering och återställning av förorenade områden minskade
163
Skr. 2007/08:101
med 114 miljoner kronor jämfört med 2006. Anledningen till minskningarna är främst att stora projekt som pågick under 2006 fasades ut under 2007.
5.4.21 Utgiftsområde 21 Energi
Utgiftsområdet omfattar politikområdet Energi- politik. I detta ingår de tre verksamhetsområ- dena Elmarknadspolitik, Övrig energimarknads- politik och Politik för ett uthålligt energisystem. Det är främst Statens energimyndighet och Affärsverket svenska kraftnät som har ansvaret för att genomföra åtgärderna inom energipoliti- ken.
Tabell 5.48 UO 21 Energi
Miljoner kronor
|
SB |
TB |
Utfall |
Utfall- |
Utfall |
Politikområde |
2007 |
2007 |
2007 |
SB 2007 |
2006 |
Energipolitik |
2 709 |
0 |
2 172 |
1 603 |
|
|
|
|
|
|
|
Summa |
2 709 |
0 |
2 172 |
1 603 |
|
|
|
|
|
|
|
Utfallet uppgick till 2 172 miljoner kronor och var därmed 537 miljoner kronor (20 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.
Utfallet på anslaget 35:11 Stöd för konvertering från direktverkande elvärme blev 128 miljoner kronor, vilket är 225 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Utgifterna för anslaget 35:10 Stöd för energiinvesteringar i offentliga lo- kaler blev 562 miljoner kronor, vilket är 138 miljoner kronor lägre än anvisat. Utfallet på anslaget 35:5 Energiforskning blev 698 miljoner kronor, vilket är 118 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. I statsbudgeten anvisades 40 miljoner kronor på anslaget 35:7 Statlig pris- garanti elcertifikat. Under 2007 skedde inga ut- betalningar, vilket beror på att inga garantibe- lopp behövde betalas ut till producenter som ett skydd mot alltför låga certifikatpriser.
Utgifterna för utgiftsområdet blev 569 miljoner kronor (35 procent) högre än 2006. Utfallet för de nya anslagen 35:10 Stöd för ener- giinvesteringar i offentliga lokaler och 35:11 Stöd för konvertering från direktverkande elvärme blev 562 miljoner kronor respektive 128 miljoner kronor. Dessa stöd redovisades tidigare som krediteringar på skattekonto på statsbudgetens inkomstsida. Utgifterna för anslaget 35:5 Ener- giforskning blev 108 miljoner kronor högre än 2006. Utfallet för anslaget 35:8 Ersättning för
vissa kostnader vid avveckling av Barsebäcksver- ket blev 179 miljoner kronor (42 procent) lägre än 2006. Minskningen förklaras av att tillämp- ningsavtalet avseende merkostnader för avställ- nings- och servicedrift för reaktor Barsebäck 2 trätt i kraft, vilket ledde till lägre utgifter.
5.4.22 Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Utgiftsområdet omfattar politikområdet Trans- portpolitik och politikområdet IT, elektronisk kommunikation och post.
Tabell 5.49 UO 22 Kommunikationer
Miljoner kronor
|
|
|
|
Utfall- |
|
|
SB |
TB |
Utfall |
SB |
Utfall |
Politikområde |
2007 |
2007 |
2007 |
2007 |
2006 |
Transport- |
|
|
|
|
|
politik |
33 324 |
10 586 |
43 569 |
10 245 |
30 026 |
|
|
|
|
|
|
IT, elektronisk |
|
|
|
|
|
kommunika- |
|
|
|
|
|
tion och post |
590 |
0 |
721 |
130 |
929 |
|
|
|
|
|
|
Summa |
33 914 |
10 586 |
44 290 |
10 376 |
30 955 |
|
|
|
|
|
|
Utfallet uppgick till 44 290 miljoner kronor och var därmed 10 376 miljoner kronor (30,6 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten. I tilläggsbudget anvisades 10 586 miljoner kronor.
Utfallet inom politikområdet Transportpoli- tik blev 10 245 miljoner kronor högre än anvisat i statsbudgeten. Utfallet för anslaget 36:2 Väg-
hållning |
och |
statsbidrag |
uppgick |
till |
23 852 miljoner |
kronor och |
blev därmed |
7 013 miljoner kronor högre än anvisat i stats- budgeten. Utfallet för anslaget 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter uppgick till 16 019 miljoner kronor, vilket är 2 703 miljoner kronor högre än anvisat i statsbudgeten. Orsa- ken till det högre utfallet för dessa anslag var att de ökades med 7 000 miljoner kronor respektive 3 000 miljoner kronor på tilläggsbudget för amortering av infrastrukturlån.
Utfallet för anslaget 36:12 Rikstrafiken: Tra- fikupphandling uppgick till 1 176 miljoner kro- nor och blev därmed 190 miljoner kronor högre än anvisat i statsbudgeten. Det beror på att skil- jenämnden i tvisten mellan Rikstrafiken och operatör av Gotlandstrafiken, Destination Gotland, dömt till rederiets fördel. Det innebär att den av Rikstrafiken innehållna ersättningen
164
för åren
Utfallet inom politikområdet IT, elektronisk kommunikation och post blev 721 miljoner kro- nor, vilket är 130 miljoner kronor högre än anvi- sat i statsbudgeten. Utgifterna under äldreansla- get 37:7
Jämfört med 2006 ökade utgifterna inom ut- giftsområdet med 13 335 miljoner kronor (43,1 procent). Den största ökningen avser anslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag vars utfall ökade med 7 861 miljoner kronor (49,2 procent). Ut- gifterna på anslaget 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter ökade med 4 992 miljoner kronor (45,3 procent). De stora utgiftsökning- arna beror främst på den ovannämnda amorte- ringen av infrastrukturlån.
5.4.23Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar
Utgiftsområdet omfattar politikområdena Livsmedelspolitik, Landsbygdspolitik, Skogs- politik, Djurpolitik samt delar av Utbildnings- politik, Forskningspolitik och Samepolitik.
Tabell 5.50 UO 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar
Miljoner kronor
|
|
|
|
Utfall- |
|
|
SB |
TB |
Utfall |
SB |
Utfall |
Politikområde |
2007 |
2007 |
2007 |
2007 |
2006 |
Utbildnings- |
|
|
|
|
|
politik |
1 401 |
1 391 |
1 382 |
||
|
|
|
|
|
|
Forsknings- |
|
|
|
|
|
politik |
280 |
0 |
284 |
4 |
252 |
|
|
|
|
|
|
Skogspolitik |
857 |
0 |
727 |
701 |
|
|
|
|
|
|
|
Djurpolitik |
476 |
67 |
611 |
135 |
576 |
|
|
|
|
|
|
Livsmedels- |
|
|
|
|
|
politik |
9 412 |
10 |
8 576 |
13 332 |
|
|
|
|
|
|
|
Landsbygds- |
|
|
|
|
|
politik |
5 528 |
3 831 |
4 691 |
||
|
|
|
|
|
|
Samepolitik |
47 |
25 |
58 |
11 |
51 |
|
|
|
|
|
|
Summa |
18 001 |
65 |
15 478 |
20 985 |
|
|
|
|
|
|
|
Utfallet uppgick till 15 478 miljoner kronor och var därmed 2 522 miljoner kronor (14,0 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.
Utfallet inom politikområdet Landsbygdspo- litik blev 1 697 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Inom politikområdet finns ansla-
Skr. 2007/08:101
gen 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur och 44:2 Från
Utgifterna under anslaget 43:4 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter blev 476 miljoner kronor, vilket är 931 miljoner kro- nor lägre än anvisat i statsbudgeten. Främsta or- saken är att priserna på världsmarknaden är fort- satt höga och därmed minskade behovet av intervention (stödköp) och exportbidrag samt övriga interventionsåtgärder.
I statsbudgeten anvisades 124 miljoner kronor på anslaget 42:4 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar. På tilläggsbudget anvisades ytterligare 50 miljoner kronor. Regeringen med- gav att anslagsposten 1 Bekämpande av smitt- samma husdjurssjukdomar får överskridas med högst 82 miljoner kronor för kostnader i sam- band med utbrott av salmonella 2003 (regerings- beslut
Jämfört med 2006 minskade utgifterna inom utgiftsområdet med 5 507 miljoner kronor (26,2 procent). Den största minskningen avser anslaget 43:3 Gårdsstöd och djurbidrag m.m. vars utfall minskade med 4 472 miljoner kronor (38,3 procent). I huvudsak beror minskningen på att riksdagen beslutade att tidigarelägga utbe- talningar av gårdsstöd från januari 2007 till de- cember 2006 (prop. 2006/07:1, 2006/07:FiU11, rskr. 2006/07:12).
Anslagen 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur samt 44:2 Från
Utfallet för anslaget 43:4 Intervention och ex- portbidrag för jordbruksprodukter minskade med
165
Skr. 2007/08:101
353 miljoner kronor (42,5 procent) jämfört med
2006. Det beror på sänkta stödnivåer inom EU och höga världsmarknadspriser.
5.4.24 Utgiftsområde 24 Näringsliv
Utgiftsområdet omfattar politikområdena Näringspolitik, Utrikeshandel, handels- och investeringsfrämjande samt del av politikom- rådet Forskningspolitik. Politikområdet Kon- sumentpolitik ingår i utgiftsområde 18 Sam- hällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt Konsumentpolitik fr.o.m. 2007.
Tabell 5.51 UO 24 Näringsliv
Miljoner kronor
|
|
|
|
Utfall- |
|
|
SB |
TB |
Utfall |
SB |
Utfall |
Politikområde |
2007 |
2007 |
2007 |
2007 |
2006 |
Forskningspolitik |
1 537 |
0 |
1 557 |
19 |
1 505 |
|
|
|
|
|
|
Näringspolitik |
2 138 |
190 |
2 280 |
141 |
1 926 |
|
|
|
|
|
|
Utrikeshandel, |
|
|
|
|
|
handels- och |
|
|
|
|
|
investerings- |
|
|
|
|
|
främjande |
413 |
7 |
416 |
3 |
484 |
|
|
|
|
|
|
Summa |
4 089 |
197 |
4 252 |
164 |
3 914 |
|
|
|
|
|
|
Utfallet uppgick till 4 252 miljoner kronor och var därmed 164 miljoner kronor (4,0 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten.
Utfallet för anslaget 38:2 Näringslivsutveckling blev 430 miljoner kronor, vilket är 55 miljoner kronor högre än anvisat. Anslaget tilldelades 90 miljoner kronor på tilläggsbudget för att fi- nansiera en flerårig satsning på att utveckla svensk miljöteknik och försöket med Nystart- center. Utgifterna för anslaget 38:18 Kostnader för omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag m.m. uppgick till 79 miljoner kro- nor, vilket är 54 miljoner kronor högre än anvi- sat i statsbudgeten. På tilläggsbudget anvisades 100 miljoner kronor för att finansiera de kostna- der som uppstår innan inkomsterna avseende försäljning av vissa statligt ägda bolag erhållits.
Under 2007 blev utgifterna för utgiftsområdet 338 miljoner kronor (8,6 procent) högre än 2006. Utfallet för anslaget 38:2 Näringslivsut- veckling blev 173 miljoner kronor högre jämfört med föregående år. De ökade utgifterna förkla- ras av att anslaget höjdes mellan 2006 och 2007 med 100 miljoner kronor för att främja företa- gande bland kvinnor och öka forskningen och
kunskapen om kvinnors företagande samt ovan nämnda tilläggsbudget.
Utgifterna på anslaget 38:1 Verket för När- ingslivsutveckling: Förvaltningskostnader blev 327 miljoner kronor. Det är en ökning med 103 miljoner kronor, vilket förklaras av att ansla- get 2007 ökades med 80 miljoner kronor avse- ende verksamheten inom Almi företagspartner AB. Utfallet för anslaget 39:3 Exportfrämjande verksamhet blev 76 miljoner kronor (25,2 pro- cent) lägre än 2006. Anslagsnivån sänktes med 80 miljoner kronor 2007.
5.4.25Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner
Utgiftsområdet Allmänna bidrag till kommuner omfattar politikområdet Allmänna bidrag till kommuner. I detta ingår merparten av statens bidrag till kommuner och landsting.
Tabell 5.52 UO 25 Allmänna bidrag till kommuner
Miljoner kronor
|
SB |
TB |
Utfall |
Utfall- SB |
Utfall |
Politikområde |
2007 |
2007 |
2007 |
2007 |
2006 |
Allmänna |
|
|
|
|
|
bidrag till |
|
|
|
|
|
kommuner |
72 849 |
115 |
72 975 |
125 |
60 246 |
|
|
|
|
|
|
Summa |
72 849 |
115 |
72 975 |
125 |
60 246 |
|
|
|
|
|
|
Utfallet uppgick till 72 975 miljoner kronor och var därmed 125 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utfallet för an- slaget 48:1 Kommunalekonomisk utjämning blev 70 813 miljoner kronor, vilket i huvudsak över- ensstämmer med beräkningen i statsbudgeten. Skillnaden mot anvisat i statsbudgeten hänför sig främst till anslaget 48:2 Statligt utjämningsbidrag för
166
Under 2007 blev utgifterna för utgiftsområdet 12 728 miljoner kronor (21,1 procent) högre än 2006. Utfallet för anslaget 48:1 Kommunaleko- nomisk utjämning ökade med 12 684 miljoner kronor (21,8 procent). Ökningen mellan åren beror på att anslaget 2007 tillfördes 7 000 miljoner kronor, vilket motsvarar ramen för det generella sysselsättningsstödet, som upp- hörde vid utgången av 2006. Detta redovisades tidigare på statsbudgetens inkomstsida. Vidare förklaras ökningen av att medel från tre anslag inom utgiftsområde 16 Utbildning och univer- sitetsforskning överfördes till detta anslag. Ut- fallet för äldreanslaget 48:2 (2006) Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting blev 16 miljoner kronor, vilket är 200 miljoner kronor (93 procent) lägre än 2006.
5.4.26Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.
Utgiftsområdet omfattar räntor på statsskulden, oförutsedda utgifter samt Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning. Utgiftsområdet Stats- skuldsräntor m.m. tillhör inte något politikom- råde och ingår inte i utgifterna under utgiftstaket för staten.
Tabell 5.53 UO 26 Statsskuldsräntor m.m.
Miljoner kronor
|
SB |
TB |
Utfall |
Utfall- |
Utfall |
|
2007 |
2007 |
2007 |
SB 2007 |
2006 |
Statsskulds- |
|
|
|
|
|
räntor m.m. |
43 170 |
0 |
47 255 |
4 085 |
49 472 |
|
|
|
|
|
|
Summa |
43 170 |
0 |
47 255 |
4 085 |
49 472 |
|
|
|
|
|
|
Utfallet uppgick till 47 255 miljoner kronor och var därmed 4 085 miljoner kronor (9,5 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten.
Utgifterna för statsskuldsräntor påverkas främst av statsskuldens storlek, räntenivåer och växelkurser. Tekniska faktorer till följd av Riks- gäldskontorets upplånings- och skuldförvalt- ningsteknik påverkar också ränteutgifterna. An- slagsavräkningen görs enligt utgiftsmässiga principer och är ett netto av inkomster och ut- gifter i upplåningsverksamheten. Riksgäldskon- toret har rätt att vid behov överskrida anslaget för räntor på statsskulden.
Skr. 2007/08:101
Tabell 5.54 Räntor på statsskulden
Miljarder kronor
|
Utfall |
Utfall |
Utfall |
Utfall |
SB |
Utfall |
|
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
2007 |
Räntor på lån i |
|
|
|
|
|
|
svenska kronor |
38,0 |
40,7 |
39,5 |
37,9 |
39,0 |
38,6 |
|
|
|
|
|
|
|
Räntor på lån i |
|
|
|
|
|
|
utländsk valuta |
16,4 |
11,5 |
11,3 |
10,5 |
11,5 |
10,9 |
|
|
|
|
|
|
|
Över- |
|
|
|
|
|
|
/underkurser |
|
|
|
|
|
|
vid emission |
||||||
|
|
|
|
|
|
|
Summa räntor |
39,9 |
42,1 |
41,8 |
44,4 |
47,5 |
46,0 |
|
|
|
|
|
|
|
Räntor på in- |
|
|
|
|
|
|
och utlåning |
||||||
|
|
|
|
|
|
|
Valutaförluster |
|
|
- |
|
|
|
/vinster |
4,4 |
5,1 |
10,2 |
6,3 |
2,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Kursförluster/ |
|
|
|
|
|
|
vinster |
3,8 |
13,5 |
7,6 |
5,9 |
4,0 |
4,2 |
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
0,7 |
0,3 |
0,0 |
|||
|
|
|
|
|
|
|
Summa |
|
|
|
|
|
|
ränteutgifter |
42,0 |
52,6 |
32,6 |
49,4 |
43,0 |
47,2 |
|
|
|
|
|
|
|
Utfallet på anslaget 92:1 Räntor på statsskulden blev 47 161 miljoner kronor, vilket är 4 161 miljoner kronor högre än anvisat i stats- budgeten. Regeringen har medgivit att anslags- posten 1 Räntor på statsskulden får överskridas med 1 151 miljoner kronor (regeringsbeslut
I statsbudgeten för 2007 beräknades statsbud- getens saldo bli ett överskott, motsvarande ett lånebehov på
167
Skr. 2007/08:101
Tabell 5.55 Räntor och valutakurser
|
Utfall |
Utfall |
Utfall |
Utfall |
SB |
Utfall |
|
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
2007 |
Ränta |
|
|
|
|
|
|
5 år % |
4,0 |
3,8 |
2,8 |
3,5 |
3,9 |
4,2 |
|
|
|
|
|
|
|
Ränta 6 |
|
|
|
|
|
|
mån % |
3,0 |
2,2 |
1,8 |
2,4 |
3,5 |
3,6 |
|
|
|
|
|
|
|
TCW- |
|
|
|
|
|
|
1 |
127,6 |
126,0 |
128,3 |
127,3 |
124,4 |
125,2 |
indexP |
||||||
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
SEK/ |
|
|
|
|
|
|
EUR |
9,12 |
9,13 |
9,28 |
9,25 |
9,09 |
9,25 |
|
|
|
|
|
|
|
SEK/ |
|
|
|
|
|
|
USD |
8,09 |
7,35 |
7,47 |
7,38 |
6,85 |
6,76 |
1P P Total Competitiveness Weights, ett mått på kronans värde mot en korg av andra valutor.
Utgifterna för utgiftsområde 26 Statsskuldsrän- tor m.m. blev 2 218 miljoner kronor (4,5 pro- cent) lägre än 2006. Det lägre utfallet förklaras framför allt av lägre valutakursförluster än 2006. Valutakursförlusterna blev totalt 3 800 miljoner kronor lägre för 2007 jämfört med 2006.
Utfallet på anslaget 92:2 Oförutsedda utgifter blev 8,3 miljoner kronor, vilket är 1,7 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Under 2007 har 319 973 kronor betalats ut från detta anslag avseende tre förlikningar i mål mot Sverige inför den Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. Dessutom har 394 709 kronor betalats ut efter fem domar mot Sverige av ovan nämnda domstol. Vidare betala- des 407 000 kronor ut avseende två ärenden där ansökan har gjorts om ersättning från staten. Under 2007 har även 4 260 822 kronor betalats ut avseende två förlikningar efter beslut av Justi- tiekanslern samt 2 883 939 kronor avseende ett skadestånd efter uppdrag från Justitiekanslern.
För att finansiera dessa utgifter har indrag- ningar gjorts under 2007 från de under utgifts- område 4 Rättsväsendet uppförda anslagen 4:5 Sveriges Domstolar med 249 269 kronor och 4:3 Åklagarmyndigheten med 37 000 kronor, från det under utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet uppförda anslaget 6:1 Förbands- verksamhet, beredskap och fredsfrämjande trupp- insatser m.m. med 407 000 kronor, från det un- der utgiftsområde 13 Arbetsmarknad uppförda anslaget 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader med 238 000 kronor, från det under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, uppförda anslaget 34:4 Sanering och återställning av förorenade områden med 5 784 000 kronor och från det under utgiftsom-
råde 24 Näringsliv uppförda anslaget 38:2 När- ingslivsutveckling m.m. med 40 000 kronor. In- dragningar som inte genomfördes under 2007, kommer att genomföras 2008 och därmed be- lasta anslag på 2008 års statsbudget. Det gäller det under utgiftsområde 3 Skatt, tull och exeku- tion, uppförda anslaget 3:1 Skatteverket med 18 000 kronor och de under utgiftsområde 4 Rättsväsendet uppförda anslagen 4:1 Polisorga- nisationen med 69 986 kronor och 4:3 Åklagar- myndigheten med 69 986 kronor. Ytterligare in- dragningar om 1 360 822 kronor kommer att göras från Justitiedepartements utgiftsområden.
Tabell 5.56 Utbetalningar 2006 och 2007
Kronor
24 ärenden |
|
Summa 2006 |
9 804 358 |
|
|
13 ärenden |
|
Summa 2007 |
8 266 443 |
|
|
5.4.27Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen
Utgiftsområdet omfattar enbart Avgiften till Eu- ropeiska gemenskapen.
Tabell 5.57 UO 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen
Miljoner kronor
|
|
|
|
Utfall- |
|
|
SB |
TB |
Utfall |
SB |
Utfall |
Utgiftsområde |
2007 |
2007 |
2007 |
2007 |
2006 |
Avgiften till |
|
|
|
|
|
Europeiska |
|
|
|
|
|
gemenskapen |
28 908 |
0 |
26 635 |
25 920 |
|
|
|
|
|
|
|
Summa |
28 908 |
0 |
26 635 |
25 920 |
|
|
|
|
|
|
|
Utfallet uppgick till 26 635 miljoner kronor och var därmed 2 273 miljoner kronor (7,9 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.
Det lägre utfallet för avgiften till EU för 2007 beror främst på överskott från EU:s budget 2006
168
till följd av en lägre genomförandetakt i de olika stödprogrammen på
Jämfört med 2006 ökade utfallet för avgiften till Europeiska gemenskapen med 714 miljoner kronor (2,8 procent). Tullavgiften ökade med 305 miljoner kronor och den mervärdesskatteba- serade avgiften ökade med 248 miljoner kronor.
5.4.28 Förändring av anslagsbehållningar
Budgeteringen av förbrukningen av anslags- behållningar är i statsbudgeten inte fördelad per anslag utan tas upp under posten Minsk- ning av anslagsbehållningar. Posten Minskning av anslagsbehållningar var
Skr. 2007/08:101
något av åren
m.m. ökade från |
kronor till |
2 611 miljoner kronor mellan 2003 |
och 2007. |
För anslaget 19:2 Aktivitets- och sjukersättning
m.m. minskade anslagsbehållningen |
med |
1 884 miljoner kronor mellan 2006 och |
2007. |
För anslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling var motsvarande minskning 1 632 miljoner kronor. För anslaget 8:1 Biståndsverksamhet var anslagsbehållningen över 1 000 miljoner kronor under hela femårs- perioden.
169
Skr. 2007/08:101
Tabell 5.58 Förändringar av anslagsbehållningar exkl. statsskuldsräntor
Miljoner kronor
|
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
Ingående ramöverföringsbelopp |
32 033 |
23 213 |
25 576 |
25 404 |
34 593 |
|
|
|
|
|
|
1 |
631 989 |
656 570 |
691 813 |
725 209 |
733 129 |
Anvisat i statsbudgetenP |
|||||
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tilläggsbudget |
2 192 |
10 912 |
1 818 |
11 072 |
12 961 |
|
|
|
|
|
|
Utnyttjade medgivna överskridanden |
199 |
233 |
1 |
0 |
65 |
|
|
|
|
|
|
Indragningar |
|||||
|
|
|
|
|
|
Utfall |
628 910 |
655 450 |
684 734 |
716 066 |
721 917 |
|
|
|
|
|
|
Utgående ramöverföringsbelopp |
23 213 |
25 576 |
25 404 |
34 593 |
40 719 |
|
|
|
|
|
|
Förändring av anslagsbehållningar |
2 363 |
9 189 |
6 126 |
1P P Anvisat i statsbudgeten exkl. Minskning av anslagsbehållningar
Tabell 5.59 Specifikation av anslagsbehållningar över 1 000 miljoner kronor under något av åren
Miljoner kronor
Anslag |
|
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
06 06 01 |
Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande |
|
|
|
|
|
|
truppinsatser m.m. |
189 |
451 |
1 277 |
905 |
320 |
|
|
|
|
|
|
|
06 06 02 |
Materiel, anläggningar samt forskning och |
|
|
|
|
|
|
teknikutveckling |
2 051 |
2 700 |
1 749 |
1 557 |
|
|
|
|
|
|
|
|
07 08 01 |
Biståndsverksamhet |
1 776 |
2 360 |
2 349 |
2 498 |
1 268 |
|
|
|
|
|
|
|
09 13 01 |
Tandvårdsförmåner m.m. |
656 |
1 555 |
1 080 |
15 |
|
|
|
|
|
|
|
|
10 19 01 |
Sjukpenning och rehabilitering m.m. |
1 317 |
1 233 |
2 611 |
||
|
|
|
|
|
|
|
10 19 02 |
Aktivitets- och sjukersättning m.m. |
353 |
43 |
1 748 |
||
|
|
|
|
|
|
|
12 21 02 |
Föräldraförsäkring |
945 |
1 076 |
737 |
||
|
|
|
|
|
|
|
13 22 06 |
Europeiska socialfonden |
1 106 |
1 042 |
1 051 |
953 |
635 |
|
|
|
|
|
|
|
13 22 02 |
Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd |
441 |
588 |
8 176 |
||
|
|
|
|
|
|
|
15 25 02 |
Studiemedel m.m. |
975 |
863 |
1 064 |
1 848 |
1 358 |
|
|
|
|
|
|
|
18 31 11 |
Investeringsbidrag för anordnande av hyresbostäder |
444 |
755 |
976 |
1 228 |
821 |
|
|
|
|
|
|
|
18 34 01 |
Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk |
|
|
|
|
|
2003 |
hållbarhet |
2 080 |
1 347 |
1 284 |
1 331 |
1 330 |
|
|
|
|
|
|
|
23 44 01 |
Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur |
840 |
1 538 |
643 |
713 |
1 491 |
|
|
|
|
|
|
|
27 93 01 |
Avgiften till Europeiska gemenskapen |
5 373 |
2 138 |
1 237 |
2 654 |
2 020 |
|
|
|
|
|
|
|
5.4.29 Riksgäldskontorets nettoutlåning
För att statsbudgetens saldo ska överensstämma med statens lånebehov (med omvänt tecken) redovisas Riksgäldskontorets nettoutlåning samt en kassamässig korrigeringspost på stats- budgetens utgiftssida.
För 2007 blev utfallet för Riksgäldskontorets nettoutlåning
170
Tabell 5.60 Riksgäldskontorets nettoutlåning
Miljoner kronor
|
Utfall |
SB |
|
Utfall- |
Utfall |
|
2007 |
1 |
|
SB 2007 |
2006 |
|
2007P |
P |
|||
|
|
|
|
|
|
Premiepensions- |
|
|
|
|
|
medel, inbetalning |
|
1 007 |
|||
|
|
|
|
|
|
Premiepensions- |
|
|
|
|
|
medel, utbetalning |
27 220 |
27 100 |
|
120 |
48 999 |
|
|
|
|
|
|
PPM, ändrat stats- |
|
|
|
|
|
obligationsinnehav |
136 |
|
|
|
490 |
|
|
|
|
|
|
CSN, studielån |
5 534 |
6 500 |
|
6 170 |
|
|
|
|
|
|
|
Investeringslån |
|
|
|
|
|
myndigheter |
983 |
|
|
|
763 |
|
|
|
|
|
|
Myndigheters |
|
|
|
|
|
räntekonton |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
Jordbruksverkets |
|
|
|
|
|
|
|
|
4 566 |
||
|
|
|
|
|
|
Vägverket, Norra |
|
|
|
|
|
länken, Sthlm |
727 |
|
|
|
255 |
|
|
|
|
|
|
Garantireserver |
225 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Insättningsgaranti |
888 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kärnavfallsfonden |
16 |
|
|
|
349 |
|
|
|
|
|
|
Vinstmedel |
|
|
|
|
|
Svenska Spel AB |
|
|
|
200 |
|
|
|
|
|
|
|
Banverkets infra- |
|
|
|
|
|
strukturlån |
|
|
|
1 021 |
|
|
|
|
|
|
|
Vägverkets |
|
|
|
|
|
infrastrukturlån |
|
|
|
1 286 |
|
|
|
|
|
|
|
Omfinansiering av |
|
|
|
|
|
infrastrukturlån |
|
|
|
|
|
Sthlm/Gbg |
1 300 |
1 500 |
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
Lån till Botniabanan |
2 205 |
|
|
|
2 345 |
|
|
|
|
|
|
Omstrukturering av |
|
|
|
|
|
statliga bolag inkl. |
|
|
|
|
|
ränta |
29 |
|
|
|
19 |
|
|
|
|
|
|
Övrigt, netto |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
Summa |
14 590 |
|
|
27 502 |
1P P Endast vissa delposter är specificerade.
Premiepensionsmyndighetens (PPM:s) inbetal- ningar av premiepensionsmedel beräknades i statsbudgeten uppgå till 28 200 miljoner kronor. Utfallet för inbetalningarna blev 27 193 miljoner kronor, dvs. 1 007 miljoner kronor lägre än i statsbudgeten. Utbetalningarna av premie- pensionsmedel inklusive ränta blev 27 220 miljoner kronor, vilket var 120 miljoner kronor högre än beräknat. PPM köpte statsobligationer för 136 miljoner kronor (netto), vilket minskade kontobehållningen i Riksgäldskontoret.
Centrala studiestödsnämndens lån i Riks- gäldskontoret för studielån och lån till hem- utrustning beräknades i statsbudgeten öka med
Skr. 2007/08:101
6 500 miljoner kronor. Utfallet blev
5 534 miljoner kronor, dvs. 966 miljoner kronor lägre än beräknat. Det beror främst på att färre än beräknat har tagit studiemedel. Riksgälds- kontoret lånar ut medel till myndigheter för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet. Sådana inve- steringslån till myndigheter ökade med 983 miljoner kronor.
Behållningarna på myndigheternas ränte- konton och vissa särskilda räntebelagda konton ökade under 2007 med 3 007 miljoner kronor, vilket minskade nettoutlåningen.
Jordbruksverkets konton för
Stockholms stad inbetalade i förskott sin andel av finansieringen av Norra länken i Stockholm. Inbetalningen gjordes i maj 2005 med 1 775 miljoner kronor till ett räntebelagt konto avseende Vägverket och medlen ska användas under några år fr.o.m. 2005. Under 2007 utnyttjades 727 miljoner kronor av dessa medel.
Insättningsgarantinämnden minskade sin kontobehållning i Riksgäldskontoret med 888 miljoner kronor, främst beroende på att nämnden omplacerade av en del av sitt kapital till statsobligationer.
Banverket minskade under 2007 sin upplåning i Riksgäldskontoret med 1 900 miljoner kronor och Vägverket minskade sina infrastrukturlån med 6 612 miljoner kronor. Banverket och Väg- verket anvisades 3 000 miljoner kronor respek- tive 7 000 miljoner kronor på tilläggsbudget för att finansiera extra amorteringar av sina lån hos Riksgäldskontoret.
Riksgäldskontoret tog 2005 över finansie- ringen av lån för de s.k. storstadspaketen i Stockholm och Göteborg, varav de största pro- jekten är Södra Länken i Stockholm och Götale- den i Göteborg. Lånen uppgick totalt till cirka 12 000 miljoner kronor och avvecklas i den takt de förfaller. I stället lånar Vägverket i Riksgälds- kontoret. Under 2005 uppgick låneförfallen totalt till 6 838 miljoner kronor och under 2006 förföll inga lån. Resterande påverkan på lånebe- hovet kommer vid lånens förfallotidpunkter under perioden
171
Skr. 2007/08:101
Projektet Botniabanan finansieras också med lån i Riksgäldskontoret. Botniabanan AB lånade 2 205 miljoner kronor under 2007.
Totalt minskade nettoutlåningen för infra- strukturinvesteringar med 5 007 miljoner kro- nor. I statsbudgeten räknade man med en ök- ning på 5 100 miljoner kronor. Den stora skill- naden förklaras av de extra amorteringar som Banverket och Vägverket gjort på sina lån hos Riksgäldskontoret.
Riksdagen beslutade 2003 om en ny modell för omstrukturering av statliga bolag. Ett konto inrättades hos Riksgäldskontoret dit extra utdel- ningar från statliga bolag förs. Från kontot ut- betalas kapitaltillskott till statliga bolag. Vid in- gången av 2007 fanns 32 miljoner kronor på kontot. Av dessa utbetalades 30 miljoner kronor till Arbetslivsresurs AR AB. Ränteintäkterna under 2007 uppgick till 1 miljon kronor. Ställ- ningen vid årets slut blev därmed 3 miljoner kronor.
I posten Övrigt, netto ingår främst minskade lån i Riksgäldskontoret för Försvarets materiel- verk med 2 526 miljoner kronor. Vidare ingår en ökad inlåning från Exportkreditnämnden med 1 498 miljoner kronor. Åt motsatt håll verkar att Statens fastighetsverk ökade sina lån med 1 082 miljoner kronor.
Under 2007 blev utfallet för Riksgäldskonto- rets nettoutlåning sammantaget 31 841 miljoner kronor lägre än 2006, vilket främst beror på dubbla utbetalningar av premiepensionsmedel under 2006 samt Banverkets och Vägverkets extra amorteringar under 2007, som finansiera- des genom anvisade medel på tilläggsbudget.
5.4.30 Kassamässig korrigering
Posten Kassamässig korrigering och posten Riksgäldskontorets nettoutlåning ingår i stats- budgeten för att statsbudgetens saldo ska mot- svara statens lånebehov med omvänt tecken. Posten Kassamässig korrigering utgör skillnaden mellan å ena sidan saldot mellan statsbudgetens anslag och inkomsttitlar och å andra sidan nettot av in- och utbetalningar över statens central- konto i Riksbanken (SCR), tidigare statsverkets checkräkning.
Kassamässiga korrigeringar uppstår dels till följd av periodiseringsskillnader, dels till följd av att det förekommer transaktioner över statens centralkonto som inte har sin motsvarighet på
anslag eller inkomsttitlar och vice versa. Utfallet för den kassamässiga korrigeringen är en rest- post, men vissa delposter är möjliga att specifi- cera.
Betalningar till och från
Betalning av Sveriges avgift till EU medför också en kassamässig korrigering. Sverige betalar inte avgiften direkt till EU. Avgiften överförs till ett räntefritt konto hos Riksgäldskontoret inom statens centralkonto. Samtidigt sker avräkning mot anslaget för
För 2007 blev utfallet för Kassamässig korri- gering
Tabell 5.61 Kassamässig korrigering
Miljoner kronor
|
Utfall |
|
Utfall- |
Utfall |
|
2007 |
SB 2007 |
SB 2007 |
2006 |
Ränteperiodisering |
|
|
||
|
|
|
|
|
Venantius |
15 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Förskjutningar av EU- |
|
|
|
|
stöd inom |
|
|
|
|
jordbruksområdet |
1 041 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
3 657 |
|
|
|
|
|
|
Summa |
0 |
|||
|
|
|
|
|
Den totala kassamässiga korrigeringen för för- skjutningar av
172
orsaken till det positiva utfallet är att Jordbruks- verkets hade stora utbetalningar av landsbygd- stöd i slutet av 2007 för vilka motsvarande inbetalningar kommer under 2008. Betalning av Sveriges avgift till EU medförde en kassamässig korrigering på
Den kassamässiga korrigeringen för 2007 blev 3 227 miljoner kronor lägre än 2006. Posten Övrigt står för den största skillnaden. Den blev 8 375 miljoner kronor lägre 2007 jämfört med 2006. Korrigeringen för förskjutningar av EU- stöd inom jordbruket blev dock 5 607 miljoner kronor högre 2007.
5.4.31Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten
Utgifterna för Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten belastar inte statsbudgeten. De ingår emellertid i de utgifter som omfattas av ut- giftstaket för staten.
Ålderspensionssystemet vid sidan av stats- budgeten består av en fördelningsdel och en premiereservdel. Fördelningsdelen finansieras av under året inbetalda pensionsavgifter. Nettot av inbetalda avgifter och utbetalda pensioner till- faller, alternativt finansieras av,
Vid sidan av
År 2001 gjordes de första utbetalningarna av reformerad ålderspension i form av tilläggspen-
Skr. 2007/08:101
sion, inkomstpension och premiepension. Tilläggspension och inkomstpension belastar fördelningssystemet. Premiepension betalas ut från premiepensionssystemet.
Tabell 5.62 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten
Miljoner kronor
|
SB |
|
Utfall |
Utfall- SB |
Utfall |
|
2007 |
TB 2007 |
2007 |
2007 |
2006 |
|
|
|
|
|
|
pensionsutgifter |
186 018 |
|
185 653 |
176 156 |
|
|
|
|
|
|
|
Administrations- |
|
|
|
|
|
utgifter |
2 918 |
|
2 574 |
2 749 |
|
|
|
|
|
|
|
varav |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Försäkringskassan |
|
|
|
|
|
m.fl. myndigheter |
|
|
801 |
|
1 197 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
rörelsens kostnader |
|
|
719 |
|
680 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
provisionskostnader |
|
|
798 |
|
726 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
prestations- |
|
|
|
|
|
baserade avgifter |
|
|
256 |
|
146 |
|
|
|
|
|
|
Summa |
188 936 |
|
188 227 |
178 906 |
|
|
|
|
|
|
|
I budgetpropositionen för 2007 beräknades
utgifterna för |
ålderspensionssystemet |
vid |
||
sidan |
av |
statsbudgeten |
uppgå |
till |
189 379 miljoner kronor, varav |
443 miljoner |
kronor avsåg utbetalningar av premiepension. Utfallet uppgick till 188 227 miljoner kronor och var därmed 709 miljoner kronor lägre än beräkningen i budgetpropositionen för 2007 exklusive utbetalningar av premiepension. Pensionsutbetalningarna från
uppgick till |
185 653 |
miljoner kronor, |
varav |
33 miljoner |
kronor |
överfördes från |
AP- |
fonderna till EU:s tjänstepensionssystem för de tjänstemän inom EU som har begärt detta. Administrationskostnaderna för inkomstpen- sionen uppgick totalt till 2 574 miljoner kronor (tabell 5.62).
173
Skr. 2007/08:101
Ersättningen till Försäkringskassan, Skatte- verket, Kronofogdemyndigheten och Konjunk- turinstitutet från
I kapitel 9 avsnitt 9.5 Pensionssystemets års- redovisning finns mer information om Pensions- systemet. Enligt tabell 9.5 Inkomst- och premie- pension, resultaträkning uppgick administra- tionskostnaderna för inkomstpension till 1 772 miljoner kronor jämfört med 2 574 miljoner kronor i tabell 5.62. Avvikelsen mellan beloppen för administrationskostnader för inkomstpen- sion är 802 miljoner kronor. Den utgörs av pro- visionskostnader exklusive Sjätte
I beloppet 1 772 miljoner kronor (tabell 9.5) ingår ersättning till Försäkringskassan m.fl. myndigheter (801 miljoner kronor),
Jämfört med 2006 blev utfallet för Ålderspen- sionssystemet vid sidan av statsbudgeten 9 321 miljoner kronor (5,2 procent) högre. Pensions- utbetalningarna från
5.5Realekonomisk fördelning av statsbudgeten
Vid analys av och information om statsbudge- tens storlek och påverkan på samhällsekonomin fördelas utgifterna även på ett annat sätt än efter utgiftsområden, politikområden eller anslag. En sådan fördelning är den realekonomiska fördel- ningen, som baseras på nationalräkenskapernas definitioner. För att skapa jämförbarhet med andra länder upprättas nationalräkenskaperna enligt internationella principer och riktlinjer. Dessa har utarbetats av bl.a. EU.
Den realekonomiska fördelning av utgifterna som redovisas är: Transfereringar, konsumtion, investeringar samt räntor och finansiella transak- tioner. De olika realekonomiska kategorierna presenteras övergripande och de viktigaste de- larna i statsbudgeten under respektive kategori kommenteras. I tabell 5.63 visas den realekono- miska fördelningen av utgifterna inom statsbud- getens utgiftsområden, dvs. statsbudgetens ut- gifter exklusive Riksgäldskontorets nettoutlå- ning och kassamässig korrigering. Vidare fram- går den absoluta och procentuella förändringen mellan 2006 och 2007 respektive 2005 och 2006. I tabell 5.64, 5.68, 5.70 och 5.71 visas de realekonomiska kategorierna för respektive utgiftsområden
Tabellerna redovisas i 2007 års struktur. Ju- steringar av 2005 och 2006 har gjorts för att få jämförbarhet mellan åren, där så är möjligt.
174
Skr. 2007/08:101
Tabell 5.63 Realekonomisk fördelning av statsbudgeten
Miljoner kronor
|
|
|
|
|
|
Procentuell |
Procentuell |
|
|
|
|
Förändring |
Förändring |
förändring |
förändring |
Realekonomisk art |
Utfall 2007 |
Utfall 2006 |
Utfall 2005 |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
Transfereringar |
510 298 |
523 349 |
506 169 |
17 180 |
3,4 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
varav |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Hushållssektorn |
288 003 |
302 917 |
301 078 |
1 839 |
0,6 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Kommunala sektorn |
113 950 |
104 717 |
97 952 |
9 233 |
6 765 |
8,8 |
6,9 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Företagssektorn |
32 165 |
36 216 |
31 714 |
4 502 |
14,2 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Ålderspensionssystemet |
23 744 |
26 636 |
26 456 |
180 |
0,7 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Statliga ideella |
|
|
|
|
|
|
|
organisationer |
3 307 |
3 257 |
2 879 |
50 |
378 |
1,5 |
13,1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Internationell |
|
|
|
|
|
|
|
verksamhet |
49 129 |
49 606 |
46 090 |
3 516 |
7,6 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
varav |
|
|
|
|
|
|
|
26 635 |
25 920 |
25 635 |
715 |
285 |
2,8 |
1,1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Konsumtionsutgifter |
173 268 |
166 108 |
159 945 |
7 160 |
6 163 |
4,3 |
3,9 |
|
|
|
|
|
|
|
|
varav |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Löner inklusive sociala |
|
|
|
|
|
|
|
avgifter |
95 101 |
91 958 |
86 153 |
3 143 |
5 805 |
3,4 |
6,7 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Omkostnader för |
|
|
|
|
|
|
|
konsumtion |
45 008 |
42 282 |
42 651 |
2 726 |
6,4 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Lokaler |
15 341 |
14 126 |
13 789 |
1 215 |
337 |
8,6 |
2,4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgifter för |
|
|
|
|
|
|
|
försvarsändamål |
10 976 |
10 837 |
10 679 |
139 |
158 |
1,3 |
1,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Sociala naturaförmåner |
6 842 |
6 905 |
6 673 |
232 |
3,5 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Investeringsverksamhet |
15 391 |
15 000 |
13 100 |
391 |
1 900 |
2,6 |
14,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Räntor |
52 595 |
54 952 |
38 933 |
16 019 |
41,1 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
varav |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Räntor på statsskulden |
47 161 |
49 374 |
32 561 |
16 813 |
51,6 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Finansiella |
|
|
|
|
|
|
|
transaktioner |
17 621 |
6 124 |
6 807 |
11 497 |
187,7 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa utgiftsområden |
769 172 |
765 537 |
724 956 |
3 635 |
40 581 |
0,5 |
5,6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
175
Skr. 2007/08:101
Diagram 5.2 Procentuell fördelning av statsbudgetens utgifter 2007, realekonomiskt fördelade
Räntor 7% |
Övrigt finansiellt |
|
2% |
||
|
Investeringar 2%
Konsumtion 23%
Transfereringar
66%
Transfereringar
Med transfereringar avses inkomstöverföringar, dvs. till stor del utbetalningar av bidrag från sta- ten till exempelvis hushåll, företag eller kommu- ner utan att staten erhåller någon direkt motpre- station. Som transfereringar räknas t.ex. sjuk- penning och barnbidrag men även internationellt bistånd och Sveriges bidrag till
Diagram 5.3 Statsbudgetens transfereringar fördelade efter mottagarkategorier 2007.
Internationell
verksamhet 10%
Ålderspensions- systemet 5%
Organisationer
1%
Hushåll 56%
Kommuner 22%
Företag 6%
År 2007 utgjorde transfereringarna 66 procent av utgifterna inom statsbudgetens utgiftsområden. Hushållen erhöll 56 procent av de totala transfe- reringarna.
Tabell 5.65 visar de största anslagen med transfereringar till hushåll. Anslaget 19:2 Aktivi- tets- och sjukersättningar m.m. har störst transfe-
reringar till hushåll. De ökade med 221 miljoner till 63 281 miljoner kronor 2007. För anslaget 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. mins- kade de med 4 461 miljoner till 27 732 miljoner kronor. Transfereringarna till hushåll under an- slaget 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och
aktivitetsstöd minskade |
under 2007 med |
13 167 miljoner kronor |
till 26 656 miljoner |
kronor. För anslaget Kostnader för statlig för assistansersättning ökade de med 2 081 miljoner till 18 171 miljoner kronor. Inkomster från kommunerna avseende assistansersättning för de första 20 timmarna per vecka tillgodoförs anslaget och bruttoredovisas i tabell 5.66 som inkomster under transfereringar till kommuner.
Kommunerna var den näst största mottagaren av transfereringar 2007. Den kommunala sek- torn omfattar kommuner, landsting och kom- munalförbund. Under 2007 erhöll kommunerna 22 procent av de totala transfereringarna. Tabell 5.66 visar de största anslagen för transfereringar till kommunerna. Anslaget 48:1 Kommunaleko- nomisk utjämning står för mer än hälften av de medel som staten lämnar till kommunerna via
anslag. Utfallet |
för |
anslaget |
ökade |
med |
21,8 procent till |
70 813 |
miljoner |
kronor |
2007. |
Några anslag inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning tillfördes anslaget 2007 (se vidare tabell 5.66 och avsnitt 5.4.16). Ramen för det generella sysselsättningsstödet (7 000 miljoner kronor) tillfördes också anslaget. Före 2007 redovisades stödet på statsbudgetens inkomstsida. Anslaget 13:2 Bidrag för läkeme- delsförmånerna svarar för den näst största trans- fereringen till kommunerna med 21 367 miljoner kronor, en ökning med 817 miljoner 2007. Den största ökningen inom gruppen transfereringar till kommuner stod anslaget 19:7 Bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och sjukvården för. Dessa bidrag ökade till 806 miljoner kronor. År 2006 anvisades endast en miljon på anslaget.
Den tredje största kategorin avser transfere- ringar till utlandet, dvs. internationell verksam- het. Dessa uppgick under 2007 till 10 procent av de totala transfereringarna. De internationella transfereringarna indelas i transfereringar till EU och transfereringar till övrig internationell verk- samhet. Transfereringar till EU bestod av ansla- get 93:1 Avgiften till Europeiska gemenskapen och utgjorde 54 procent av de internationella transfe- reringarna. Transfereringar till övrig internatio- nell verksamhet utgjordes till största delen av an-
176
Skr. 2007/08:101
slaget 8:1 Biståndsverksamhet inom utgiftsom- råde 7 Internationellt bistånd. Dessa transfere- ringar minskade med 920 miljoner eller 4 pro- cent under 2007.
Transfereringar till företagssektorn uppgick till 6 procent av de totala transfereringarna 2007. Företagssektorn omfattas enligt nationalräken- skaperna av privata företag, ekonomiska före- ningar, kommunala bolag, statliga bolag och statliga affärsverk. I tabell 5.67 specificeras de största anslagen med transfereringar till företag.
Posten transfereringar till företag minskade med 11 procent under 2007, främst på grund av förändrade utbetalningstidpunkter för Gårds- stöd och djurbidrag m.m.
Transfereringar till ålderspensionssystemet består av statliga ålderspensionsavgifter som ingår i vissa anslag som är förenade med ålders- pensionsrätt.
Exempel på sådana anslag är 19:2 Aktivitets- och sjukersättningar inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, 21:7 Pensionsrätt för barnår inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn, 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd inom utgiftsområde 13 Arbetsmarknad samt 25:2 Studiemedel m.m. inom utgiftsområde 15 Studiestöd. Fr.o.m. 2007 redovisas den del av den statliga ålderspensionsavgiften som beräknas motsvara pensionsrätt för premiepension och förs till Riksgäldskontoret för tillfällig förvalt- ning som transferering till hushållssektorn efter- som premiepensionen inte längre anses tillhöra den statliga sektorn. Andelen av den statliga ål- derspensionsavgiften som fördes till Riksgälds- kontoret var 12,9 procent för 2007.
Organisationer och ideella föreningar tillhö- rande den statliga sektorn får bidrag från staten. Transfereringar till organisationer och föreningar utgjorde mindre än en procent av de totala transfereringarna. I denna grupp ingår bl.a. Chalmers tekniska högskola, Stiftelsen högsko- lan i Jönköping, Dramaten, Operan och Riks- teatern.
177
Skr. 2007/08:101
Tabell 5.64 Transfereringar per utgiftsområde
Miljoner kronor
|
|
|
|
|
|
|
Procentuell |
Procentuell |
Utgifts- |
|
|
|
|
Förändring |
Förändring |
förändring |
förändring |
område |
Utgiftsområdesnamn |
2007 |
2006 |
2005 |
||||
01 |
Rikets styrelse |
1 251 |
1 402 |
1 131 |
271 |
24,0 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
02 |
Samhällsekonomi och |
|
|
|
|
|
|
|
|
finansförvaltning |
9 262 |
9 322 |
8 609 |
713 |
8,3 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
03 |
Skatt, tull och exekution |
69 |
59 |
48 |
10 |
11 |
16,1 |
23,6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
04 |
Rättsväsendet |
443 |
391 |
298 |
51 |
93 |
13,1 |
31,4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
05 |
Internationell samverkan |
1 327 |
1 152 |
1 013 |
174 |
139 |
15,1 |
13,8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
06 |
Försvar samt beredskap |
|
|
|
|
|
|
|
|
mot sårbarhet |
1 933 |
2 205 |
1 943 |
262 |
13,5 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
07 |
Internationellt bistånd |
23 552 |
24 469 |
21 047 |
3 422 |
16,3 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
08 |
Migration |
2 298 |
2 004 |
2 154 |
294 |
14,7 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
09 |
Hälsovård, sjukvård och |
|
|
|
|
|
|
|
|
social omsorg |
41 526 |
37 463 |
34 178 |
4 063 |
3 285 |
10,8 |
9,6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
Ekonomisk trygghet vid |
|
|
|
|
|
|
|
|
sjukdom och handikapp |
110 239 |
116 686 |
119 005 |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
11 |
Ekonomisk trygghet vid |
|
|
|
|
|
|
|
|
ålderdom |
43 738 |
45 019 |
46 120 |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
12 |
Ekonomisk trygghet för |
|
|
|
|
|
|
|
|
familjer och barn |
61 568 |
60 066 |
55 467 |
1 502 |
4 599 |
2,5 |
8,3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
13 |
Arbetsmarknad |
50 519 |
62 760 |
64 021 |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
14 |
Arbetsliv |
170 |
173 |
181 |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
15 |
Studiestöd |
14 808 |
15 373 |
14 340 |
1 033 |
7,2 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
16 |
Utbildning och |
|
|
|
|
|
|
|
|
universitetsforskning |
10 910 |
15 600 |
14 595 |
1 005 |
6,9 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
17 |
Kultur, medier, |
|
|
|
|
|
|
|
|
trossamfund och fritid |
8 080 |
7 709 |
7 178 |
371 |
531 |
4,8 |
7,4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
18Samhällsplanering,
bostadsförsörjning
|
byggande samt |
|
|
|
|
|
|
|
|
konsumentpolitik |
5 026 |
5 554 |
5 895 |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
19 |
Regional utveckling |
2 698 |
3 030 |
3 055 |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
Allmän miljö- och |
|
|
|
|
|
|
|
|
naturvård |
1 169 |
2 255 |
1 660 |
595 |
35,8 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
21 |
Energi |
1 518 |
1 023 |
880 |
495 |
143 |
48,4 |
16,3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
22 |
Kommunikationer |
3 674 |
3 195 |
3 826 |
478 |
15,0 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
23 |
Jord- och skogsbruk, fiske |
|
|
|
|
|
|
|
|
med anslutande näringar |
12 069 |
17 844 |
14 321 |
3 523 |
24,6 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
24 |
Näringsliv |
2 834 |
2 421 |
2 251 |
414 |
170 |
17,1 |
7,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
25 |
Allmänna bidrag till |
|
|
|
|
|
|
|
|
kommuner |
72 974 |
60 246 |
57 317 |
12 728 |
2 929 |
21,1 |
5,1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
26 |
Statsskuldsräntor m.m. |
8 |
10 |
2 |
8 |
390,2 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
27 |
Avgiften till Europeiska |
|
|
|
|
|
|
|
|
gemenskapen |
26 635 |
25 920 |
25 635 |
714 |
285 |
2,8 |
1,1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa utgiftsområden |
510 298 |
523 349 |
506 169 |
17 180 |
3,4 |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
178
Skr. 2007/08:101
Tabell 5.65 Transfereringar till hushåll
Miljoner kronor
|
|
|
|
|
|
|
Procentuell |
Procentuell |
|
|
|
|
|
Förändring |
Förändring |
förändring |
förändring |
Anslag |
Anslagsnamn |
Utfall 2007 |
Utfall 2006 |
Utfall 2005 |
||||
|
Aktivitets- och |
|
|
|
|
|
|
|
101902 |
sjukersättningar m.m. |
63 281 |
63 059 |
62 185 |
221 |
874 |
0,4 |
1,4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sjukpenning och |
|
|
|
|
|
|
|
101901 |
rehabilitering m.m. |
27 732 |
32 193 |
34 543 |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
132202 |
Bidrag till |
|
|
|
|
|
|
|
|
arbetslöshetsersättning |
|
|
|
|
|
|
|
|
och aktivitetsstöd |
26 656 |
39 823 |
43 172 |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
122102 |
Föräldraförsäkring |
25 448 |
23 995 |
22 155 |
1 452 |
1 841 |
6,1 |
8,3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
122101 |
Allmänna barnbidrag |
23 516 |
23 611 |
21 458 |
2 153 |
10,0 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
112001 |
Garantipension till |
|
|
|
|
|
|
|
|
ålderspension |
20 371 |
21 339 |
22 449 |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
091608 |
Kostnader för statlig |
|
|
|
|
|
|
|
|
assistansersättning |
18 171 |
16 090 |
14 332 |
2 081 |
1 758 |
12,9 |
12,3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
112002 |
Efterlevandepensioner |
|
|
|
|
|
|
|
|
till vuxna |
15 702 |
15 813 |
15 856 |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
020111 |
Statliga |
|
|
|
|
|
|
|
|
tjänstepensioner m.m. |
8 957 |
8 598 |
8 201 |
359 |
397 |
4,2 |
4,8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
152502 |
Studiemedel m.m. |
8 542 |
8 184 |
7 879 |
358 |
305 |
4,4 |
3,9 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
112003 |
Bostadstillägg till |
|
|
|
|
|
|
|
|
pensionärer |
7 263 |
7 448 |
7 333 |
115 |
1,6 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övriga anslag |
42 365 |
42 763 |
41 517 |
1 247 |
3,0 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Totalt |
288 003 |
302 917 |
301 078 |
1 839 |
0,6 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
179
Skr. 2007/08:101
Tabell 5.66 Transfereringar till kommuner
Miljoner kronor
|
|
|
|
|
|
|
Procentuell |
Procentuell |
|
|
|
|
|
Förändring |
Förändring |
förändring |
förändring |
Anslag |
Anslagsnamn |
Utfall 2007 |
Utfall 2006 |
Utfall 2005 |
||||
254801 |
Kommunalekonomisk |
|
|
|
|
|
|
|
|
utjämning |
70 813 |
58 129 |
55 202 |
12 684 |
2 927 |
21,8 |
5,3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
091302 |
Bidrag för |
|
|
|
|
|
|
|
|
läkemedelsförmånerna |
21 367 |
20 550 |
19 767 |
817 |
783 |
4,0 |
4,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
131003 |
Kommunersättningar vid |
|
|
|
|
|
|
|
|
flyktingmottagande |
4 175 |
3 045 |
1 736 |
1 130 |
1 309 |
37,1 |
75,4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
162508 |
Maxtaxa i |
|
|
|
|
|
|
|
|
förskoleverksamhet, |
|
|
|
|
|
|
|
|
skolbarnsomsorg m.m. |
3 656 |
3 660 |
3 660 |
0 |
0,0 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
254802 |
Statligt |
|
|
|
|
|
|
|
|
utjämningsbidrag för |
|
|
|
|
|
|
|
|
2 138 |
1 898 |
1 767 |
239 |
131 |
12,6 |
7,4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
101907 |
Bidrag för arbetet med |
|
|
|
|
|
|
|
|
sjukskrivningar inom |
|
|
|
|
|
|
|
|
hälso- och sjukvården |
806 |
1 |
- |
805 |
1 |
80 450,8 |
- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
162516 |
Statligt stöd för |
|
|
|
|
|
|
|
(2006) |
utbildning av vuxna |
6 |
1 794 |
2 349 |
- |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
162510 |
Bidrag till |
|
|
|
|
|
|
|
(2006) |
personalförstärkningar i |
|
|
|
|
|
|
|
|
skola och fritidshem |
- |
923 |
- |
923 |
- |
- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
162509 |
Bidrag till |
|
|
|
|
|
|
|
(2006) |
personalförstärkningar i |
|
|
|
|
|
|
|
|
förskola |
2 277 |
663 |
1 614 |
243,5 |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
091608 |
Kostnader för statlig |
|
|
|
|
|
|
|
|
assistansersättning |
9,0 |
7,5 |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övriga anslag |
14 544 |
15 647 |
15 793 |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Totalt |
113 950 |
104 717 |
97 952 |
9 233 |
6 765 |
8,8 |
6,9 |
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
||
Tabell 5.67 Transfereringar till företag |
|
|
|
|
|
|
||
Miljoner kronor |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Procentuell |
Procentuell |
|
|
|
|
|
Förändring |
Förändring |
förändring |
förändring |
Anslag |
Anslagsnamn |
Utfall 2007 |
Utfall 2006 |
Utfall 2005 |
||||
132204 |
Lönebidrag och Samhall |
|
|
|
|
|
|
|
|
m.m. |
8 790 |
8 365 |
7 778 |
425 |
587 |
5,1 |
7,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
234303 |
Gårdsstöd och |
|
|
|
|
|
|
|
|
djurbidrag m.m. |
7 180 |
11 665 |
6 487 |
5 178 |
79,8 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
234401 |
Åtgärder för |
|
|
|
|
|
|
|
|
landsbygdens miljö och |
|
|
|
|
|
|
|
|
struktur |
1 973 |
2 623 |
3 058 |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
234402 |
Från |
|
|
|
|
|
|
|
|
finansierade åtgärder |
|
|
|
|
|
|
|
|
för landsbygdens miljö |
|
|
|
|
|
|
|
|
och struktur |
1 575 |
1 817 |
2 383 |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övriga anslag |
12 647 |
11 746 |
12 008 |
901 |
7,7 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Totalt |
32 165 |
36 216 |
31 714 |
4 502 |
14,2 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
180
Konsumtion
Statlig konsumtion avser förbrukning av resurser som de statliga myndigheterna använder i verk- samheten, t.ex. utgifter för löner, hyror, inköp av varor och tjänster, underhåll och reparationer samt försvarets inköp av krigsmateriel som inte kan användas för civilt bruk. I konsumtionsbe- greppet ingår även myndigheters köp av varor och tjänster som produceras utanför staten och som levereras direkt till hushållen (sociala natu- raförmåner). Detta gäller t.ex. statens utgifter för köp av arbetsmarknadsutbildning och privat tandläkarvård. Ungefär 400 av statsbudgetens drygt 500 anslag innehöll helt eller delvis kon- sumtionsutgifter.
Utgifterna för konsumtion uppgick under 2007 till 22 procent av utgifterna inom statsbud- getens utgiftsområden. Utgiftsområdena 6 För- svar samt beredskap mot sårbarhet, 16 Utbild- ning och universitetsforskning samt 4 Rättsväsendet hade de största utgifterna för kon- sumtion (tabell 5.68).
Drygt hälften av utgifterna för konsumtion utgjordes av löner inklusive sociala avgifter. Sociala avgifter avser främst arbetsgivaravgifter och premier för avtalsförsäkringar för statsan- ställda. Ökningen av löner inklusive sociala av- gifter var 3,4 procent 2007. I tabell 5.69 redovisas de största anslagen samt de anslag som haft en stor förändring av löneutgifterna mellan åren.
Anslaget 4:1 Polisorganisationen har störst lö- neutgifter. Dessa uppgick till 11 535 miljoner kronor 2007. De ökade med 7 procent eller 753 miljoner kronor under året till följd av att antalet anställda vid Polisen ökade.
Anslaget 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m. var det an- slag som hade störst löneutgifter 2005 och 2006. Anslagets löneutgifter uppgick till 11 273 miljo- ner 2007, en minskning med 369 miljoner kro- nor. Minskningen beror framförallt på att förtida pensionspremiebetalningar till Statens pensions- verk belastade anslaget under 2006.
Anslaget 19:6 Försäkringskassan hade mins- kade löneutgifter med 9,6 procent 2007 på grund av neddragningar och tillfällig resursförstärkning under 2006 för att förhindra felaktiga utbetal- ningar.
Kriminalvården har ökat sina löneutgifter med 8,6 procent till följd av fler anställda till nyöpp- nade anstalter.
Skr. 2007/08:101
Löneutgifterna på anslaget 22:3 Köp av arbets- marknadsutbildning avser medel som Arbets- marknadsverket lämnar till Skogsstyrelsen för s.k. gröna jobb. Dessa minskade med 504 miljoner kronor under 2007.
Löneutgifterna på anslaget 25:70 Särskilda ut- gifter inom universitet och högskolor minskade med 110 miljoner kronor. Under 2006 ökade lö- neutgifterna på anslaget till följd av att kombi- nationsläkare anställdes vid ett antal universitet.
Under 2007 har arbete med att förbättra kva- liteten på den realekonomiska fördelningen av anslag genomförts. Det har resulterat i förbätt- rade redovisningsprinciper för vissa anslag. I vissa fall kan inte tidigare år göras jämförbara. Löneutgifterna på vissa anslag ökade 2007 till följd av de ändrade redovisningsprinciperna. Detta gäller anslagen 19:1 Sjukpenning och reha- bilitering m.m. 8:1 Biståndsverksamhet, 7:5 Kris- beredskap, 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald och 34:4 Sanering av återställning av förorenade områden.
Till posten Omkostnader för konsumtion räknas myndigheternas köp av varor och tjäns- ter. Omkostnaderna för konsumtion ökade med 6,4 procent 2007. Anslagen 6:2 Materiel och an- läggningar och 6:1 Förbandsverksamhet, bered- skap och fredsbevarande truppinsatser m.m inom utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet står tillsammans för 32 procent eller 14 667 miljoner kronor av omkostnaderna för konsumtion. Omkostnaderna på dessa två anslag ökade under året med 8,4 procent. Det tredje största anslaget med omkostnader för konsum- tion är 36:2 Väghållning och statsbidrag inom ut- giftsområde 22 Kommunikationer. Dessa om- kostnader uppgick till 5 351 miljoner kronor 2007, en minskning med 2,8 procent.
181
Skr. 2007/08:101
Tabell 5.68 Konsumtion per utgiftsområde
Miljoner kronor
|
|
|
|
|
|
|
Procentuell |
Procentuell |
Utgifts- |
|
|
|
|
Förändring |
Förändring |
förändring |
förändring |
område |
Utgiftsområdesnamn |
2007 |
2006 |
2005 |
||||
01 |
Rikets styrelse |
8 883 |
8 939 |
8 396 |
543 |
6,5 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
02 |
Samhällsekonomi och |
|
|
|
|
|
|
|
|
finansförvaltning |
1 868 |
2 403 |
2 238 |
165 |
7,4 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
03 |
Skatt, tull och exekution |
9 222 |
8 589 |
8 153 |
633 |
436 |
7,4 |
5,3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
04 |
Rättsväsendet |
28 934 |
26 976 |
25 628 |
1 958 |
1 348 |
7,3 |
5,3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
05 |
Internationell samverkan |
255 |
268 |
347 |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
06 |
Försvar samt beredskap |
|
|
|
|
|
|
|
|
mot sårbarhet |
43 698 |
41 362 |
40 999 |
2 336 |
363 |
5,6 |
0,9 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
07 |
Internationellt bistånd |
1 795 |
1 310 |
1 129 |
485 |
181 |
37,1 |
16,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
08 |
Migration |
2 962 |
2 479 |
2 873 |
483 |
19,5 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
09 |
Hälsovård, sjukvård och |
|
|
|
|
|
|
|
|
social omsorg |
5 063 |
4 637 |
4 221 |
426 |
416 |
9,2 |
9,9 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
Ekonomisk trygghet vid |
|
|
|
|
|
|
|
|
sjukdom och handikapp |
8 686 |
8 742 |
7 875 |
867 |
11,0 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
11 |
Ekonomisk trygghet vid |
|
|
|
|
|
|
|
|
ålderdom |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
12 |
Ekonomisk trygghet för |
|
|
|
|
|
|
|
|
familjer och barn |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
13 |
Arbetsmarknad |
7 296 |
8 599 |
7 189 |
1 410 |
19,6 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
14 |
Arbetsliv |
947 |
1 012 |
935 |
77 |
8,3 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
15 |
Studiestöd |
40 |
32 |
31 |
8 |
1 |
23,7 |
4,3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
16 |
Utbildning och |
|
|
|
|
|
|
|
|
universitetsforskning |
30 048 |
29 620 |
28 011 |
428 |
1 609 |
1,4 |
5,7 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
17 |
Kultur, medier, |
|
|
|
|
|
|
|
|
trossamfund och fritid |
1 896 |
1 761 |
1 688 |
135 |
73 |
7,7 |
4,3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
18Samhällsplanering,
bostadsförsörjning
|
byggande samt |
|
|
|
|
|
|
|
|
konsumentpolitik |
734 |
678 |
505 |
56 |
174 |
8,2 |
34,4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
19 |
Regional utveckling |
161 |
232 |
194 |
38 |
19,5 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
Allmän miljö- och |
|
|
|
|
|
|
|
|
naturvård |
2 575 |
1 574 |
1 847 |
1 001 |
63,6 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
21 |
Energi |
636 |
558 |
495 |
78 |
63 |
14,0 |
12,7 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
22 |
Kommunikationer |
12 908 |
11 843 |
12 712 |
1 065 |
9,0 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
23 |
Jord- och skogsbruk, fiske |
|
|
|
|
|
|
|
|
med anslutande näringar |
3 292 |
3 035 |
2 984 |
257 |
51 |
8,5 |
1,7 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
24 |
Näringsliv |
1 371 |
1 460 |
1 486 |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
25 |
Allmänna bidrag till |
|
|
|
|
|
|
|
|
kommuner |
0 |
0 |
8 |
0 |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
26 |
Statsskuldsräntor m.m. |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
27 |
Avgiften till Europeiska |
|
|
|
|
|
|
|
|
gemenskapen |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa utgiftsområden |
173 268 |
166 108 |
159 945 |
7 160 |
6 163 |
4,3 |
3,9 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
182
Skr. 2007/08:101
Tabell 5.69 Lön inkl. sociala avgifter
Miljoner kronor
|
|
|
|
|
|
|
Procentuell |
Procentuell |
|
|
|
|
|
Förändring |
Förändring |
förändring |
förändring |
Anslag |
Anslagsnamn |
Utfall 2007 |
Utfall 2006 |
Utfall 2005 |
||||
040401 |
Polisorganisationen |
11 535 |
10 783 |
10 429 |
753 |
354 |
7,0 |
3,4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
060601 |
Förbandsverksamhet, |
|
|
|
|
|
|
|
|
beredskap och |
|
|
|
|
|
|
|
|
fredsfrämjande |
|
|
|
|
|
|
|
|
truppinsatser m.m. |
11 273 |
11 642 |
11 145 |
497 |
4,5 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
101906 |
Försäkringskassan |
5 135 |
5 679 |
4 832 |
847 |
17,5 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
030301 |
Skatteverket |
4 890 |
4 672 |
4 279 |
218 |
393 |
4,7 |
9,2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
132201 |
Arbetsmarknadsverkets |
|
|
|
|
|
|
|
|
förvaltningskostnader |
3 737 |
3 644 |
3 265 |
93 |
379 |
2,5 |
11,6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
040406 |
Kriminalvården |
3 681 |
3 389 |
3 321 |
291 |
68 |
8,6 |
2,1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
019005 |
Regeringskansliet m.m. |
3 335 |
3 102 |
2 953 |
233 |
149 |
7,5 |
5,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
040405 |
Sveriges Domstolar |
2 870 |
2 672 |
2 531 |
198 |
141 |
7,4 |
5,6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
223604 |
Banverket: Banhållning |
|
|
|
|
|
|
|
|
och sektorsuppgifter |
2 467 |
2 372 |
2 420 |
95 |
4,0 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
013201 |
Länsstyrelserna m.m. |
1 789 |
1 752 |
1 570 |
37 |
182 |
2,1 |
11,6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
162601 |
Vetenskapsrådet: |
|
|
|
|
|
|
|
|
Forskning och |
|
|
|
|
|
|
|
|
forskningsinformation |
1 661 |
1 660 |
1 500 |
1 |
160 |
0,0 |
10,7 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
101901 |
Sjukpenning och |
|
|
|
|
|
|
|
|
rehabilitering m.m. |
930 |
594 |
430 |
336 |
163 |
56,6 |
37,9 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
070801 |
Biståndsverksamhet |
638 |
306 |
198 |
333 |
108 |
108,8 |
54,6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
132203 |
Köp av arbetsmarknads- |
|
|
|
|
|
|
|
|
utbildning och övriga |
|
|
|
|
|
|
|
|
kostnader |
318 |
823 |
721 |
102 |
14,1 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
060705 |
Krisberedskap |
358 |
4 |
- |
354 |
4 |
9 733,7 |
- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
203403 |
Åtgärder för biologisk |
|
|
|
|
|
|
|
|
mångfald |
296 |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
040404 |
Ekobrottsmyndigheten |
275 |
220 |
144 |
55 |
75 |
25,0 |
52,3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
203404 |
Sanering ch |
|
|
|
|
|
|
|
|
återställning av |
|
|
|
|
|
|
|
|
förorenade områden |
217 |
2 |
- |
215 |
2 |
12 202,4 |
- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
020112 |
Statliga kompetens- |
|
|
|
|
|
|
|
|
överföringsjobb |
209 |
250 |
- |
250 |
- |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
162570 |
Särskilda utgifter inom |
|
|
|
|
|
|
|
|
universitet och |
|
|
|
|
|
|
|
|
högskolor m.m. |
304 |
414 |
91 |
323 |
356,6 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
213505 |
Energiforskning |
281 |
254 |
167 |
26 |
87 |
10,4 |
51,9 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övriga anslag |
38 903 |
37 726 |
36 157 |
1 177 |
1 569 |
3,1 |
4,3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Totalt |
95 101 |
91 958 |
86 153 |
3 143 |
5 805 |
3,4 |
6,7 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
183
Skr. 2007/08:101
Investeringar
Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga materiella tillgångar såsom bygg- nader och maskiner, immateriella tillgångar som dataprogram, värdeföremål, finansiella tillgångar och lagerinvesteringar som är ämnade att användas i produktion.
Av utgifterna inom statsbudgetens utgifts- områden uppgick investeringarna till 2 procent. Försvarets inköp av krigsmateriel, som inte kan användas för civilt bruk, ingår i konsumtion som tidigare nämnts. De anslagsfinansierade inve- steringarna bestod främst av investeringar i inf- rastruktur, vägar och järnvägar.
Utgiftsområde 22 Kommunikationer var det utgiftsområde som hade den största delen (89 procent) av de totala investeringarna inom statsbudgetens utgiftsområden (se tabell 5.70).
Statliga investeringar finansieras även med lån i Riksgäldskontoret och finansiell leasing. Ut- gifterna för dessa investeringar ingår därför inte i utgifterna inom statsbudgetens utgiftsområden utan redovisas under Riksgäldskontorets netto- utlåning. Myndigheternas amorteringar på lån redovisas som finansiella transaktioner. På så sätt kommer investeringar med inom statsbudgetens utgiftsområden när de amorteras.
184
Skr. 2007/08:101
Tabell 5.70 Investeringar per utgiftsområde
Miljoner kronor |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Procentuell |
Procentuell |
Utgifts- |
|
|
|
|
Förändring |
Förändring |
förändring |
förändring |
område |
Utgiftsområdesnamn |
2007 |
2006 |
2005 |
||||
01 |
Rikets styrelse |
56 |
55 |
22 |
2 |
32 |
2,9 |
143,7 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
02 |
Samhällsekonomi och |
|
|
|
|
|
|
|
|
finansförvaltning |
12 |
27 |
59 |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
03 |
Skatt, tull och exekution |
10 |
24 |
7 |
17 |
244,7 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
04 |
Rättsväsendet |
30 |
26 |
4 |
15,9 |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
05 |
Internationell samverkan |
1 |
1 |
1 |
1 |
0 |
94,8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
06 |
Försvar samt beredskap |
|
|
|
|
|
|
|
|
mot sårbarhet |
280 |
73 |
49 |
207 |
24 |
282,6 |
49,1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
07 |
Internationellt bistånd |
8 |
4 |
4 |
109,0 |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
08 |
Migration |
5 |
12 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
09 |
Hälsovård, sjukvård och |
|
|
|
|
|
|
|
|
social omsorg |
24 |
15 |
9 |
9 |
6 |
61,4 |
61,9 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
Ekonomisk trygghet vid |
|
|
|
|
|
|
|
|
sjukdom och handikapp |
1 |
8 |
- |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
11 |
Ekonomisk trygghet vid |
|
|
|
|
|
|
|
|
ålderdom |
- |
- |
- |
- |
- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
12 |
Ekonomisk trygghet för |
|
|
|
|
|
|
|
|
familjer och barn |
- |
- |
- |
- |
- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
13 |
Arbetsmarknad |
14 |
53 |
14 |
39 |
281,0 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
14 |
Arbetsliv |
5 |
6 |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
15 |
Studiestöd |
- |
- |
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
16 |
Utbildning och |
|
|
|
|
|
|
|
|
universitetsforskning |
622 |
626 |
510 |
116 |
22,7 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
17 |
Kultur, medier, |
|
|
|
|
|
|
|
|
trossamfund och fritid |
18 |
17 |
13 |
1 |
4 |
3,2 |
34,2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
18Samhällsplanering,
bostadsförsörjning
|
byggande samt |
|
|
|
|
|
|
|
|
konsumentpolitik |
23 |
10 |
19 |
13 |
128,3 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
19 |
Regional utveckling |
1 |
0 |
2 |
0 |
433,6 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
Allmän miljö- och |
|
|
|
|
|
|
|
|
naturvård |
531 |
679 |
706 |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
21 |
Energi |
7 |
7 |
10 |
0 |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
22 |
Kommunikationer |
13 774 |
13 333 |
11 609 |
441 |
1 724 |
3,3 |
14,9 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
23 |
Jord- och skogsbruk, fiske |
|
|
|
|
|
|
|
|
med anslutande näringar |
20 |
22 |
16 |
6 |
36,0 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
24 |
Näringsliv |
14 |
9 |
5 |
4 |
4 |
44,5 |
87,3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
25 |
Allmänna bidrag till |
|
|
|
|
|
|
|
|
kommuner |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
26 |
Statsskuldsräntor m.m. |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
27 |
Avgiften till Europeiska |
|
|
|
|
|
|
|
|
gemenskapen |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa utgiftsområden |
15 391 |
15 000 |
13 100 |
391 |
1 900 |
2,6 |
14,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
185
Skr. 2007/08:101
Räntor och finansiella transaktioner
Den realekonomiska gruppen räntor avser räntor på statsskulden och övriga räntor, t.ex. ränte- subventioner för studielån. Räntorna uppgick till 7 procent av utgifterna inom statsbudgetens utgiftsområden 2007. De två största anslagen var 92:1 Räntor på statsskulden och 25:3 Studie- medelsräntor m.m. Dessa svarade tillsammans för 98 procent av de totala ränteutgifterna. Räntor på statsskulden särredovisas i tabell 5.63. Stu- diemedelsräntorna minskade med 251 miljoner kronor till 4 481 miljoner kronor 2007.
Under posten finansiella transaktioner finns bl.a. amorteringar, utlåning och utgifter för upplåning och låneförvaltning. Under 2007 ökade posten finansiella transaktionerna med 11 497 miljoner kronor eller 188 procent. Den kraftiga ökningen beror på att regeringen valt att tidigarelägga amorteringar på infrastrukturlån avseende den s.k. närtidssatsningen vid Väg- och
Banverket. |
På |
tilläggsbudget |
anvisades |
||
7 000 miljoner |
kronor |
till Vägverket |
och |
||
3 000 miljoner |
kronor |
till Banverket för |
att |
slutamortera dessa lån i förtid.
Det största anslaget under posten övrigt finansiellt är anslaget 26:2 Väghållning och statsbidrag inom utgiftsområde 22. Under 2007 ökade de finansiella transaktionerna under ansla- get med 7 939 miljoner till 9 056 miljoner kro- nor. Ökningen beror framförallt på att amorte- ringar på lån avseende den s.k. närtidssatsningen tidigarelades och i huvudsak slutamorterades under 2007. Lån för de s.k. närtidssatsningarna
Det näst största anslaget under posten övrigt finansiellt är anslaget 36:4 Banverket: Banhåll- ning och sektorsuppgifter inom utgiftsområde 22. Anslagets finansiella poster ökade med 3 162 miljoner till 3 946 miljoner kronor 2007 på grund av de tidigarelagda amorteringarna av inf- rastrukturlån.
Inom utgiftsområde 18 har anslaget 31:4 Sta- tens bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet inte haft något utfall under 2007. Detta förklarar minskningen av de finansiella transaktionerna inom utgiftsområdet 2007.
186
Skr. 2007/08:101
Tabell 5.71 Räntor och finansiella transaktioner per utgiftsområde
Miljoner kronor
|
|
|
|
|
|
|
Procentuell |
Procentuell |
Utgiftso |
|
|
|
|
Förändring |
Förändring |
förändring |
förändring |
mråde |
Utgiftsområdesnamn |
2007 |
2006 |
2005 |
||||
01 |
Rikets styrelse |
403 |
241 |
261 |
162 |
67,5 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
02 |
Samhällsekonomi och |
|
|
|
|
|
|
|
|
finansförvaltning |
65 |
80 |
66 |
14 |
21,7 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
03 |
Skatt, tull och exekution |
370 |
339 |
364 |
31 |
9,1 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
04 |
Rättsväsendet |
1 260 |
1 108 |
1073 |
153 |
35 |
13,8 |
3,2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
05 |
Internationell samverkan |
3 |
4 |
5 |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
06 |
Försvar samt beredskap |
|
|
|
|
|
|
|
|
mot sårbarhet |
619 |
622 |
600 |
22 |
3,7 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
07 |
Internationellt bistånd |
104 |
107 |
80 |
27 |
33,4 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
08 |
Migration |
31 |
43 |
29 |
14 |
46,6 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
09 |
Hälsovård, sjukvård och |
|
|
|
|
|
|
|
|
social omsorg |
53 |
61 |
65 |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
Ekonomisk trygghet vid |
|
|
|
|
|
|
|
|
sjukdom och handikapp |
539 |
248 |
169 |
291 |
79 |
117,5 |
46,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
11 |
Ekonomisk trygghet vid |
|
|
|
|
|
|
|
|
ålderdom |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
12 |
Ekonomisk trygghet för |
|
|
|
|
|
|
|
|
familjer och barn |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
13 |
Arbetsmarknad |
156 |
187 |
194 |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
14 |
Arbetsliv |
22 |
26 |
31 |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
15 |
Studiestöd |
4 481 |
4 732 |
5 408 |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
16 |
Utbildning och |
|
|
|
|
|
|
|
|
universitetsforskning |
617 |
650 |
578 |
72 |
12,4 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
17 |
Kultur, medier, |
|
|
|
|
|
|
|
|
trossamfund och fritid |
97 |
98 |
88 |
10 |
10,9 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
18Samhällsplanering,
bostadsförsörjning
|
byggande samt |
|
|
|
|
|
|
|
|
konsumentpolitik |
18 |
255 |
181 |
75 |
41,3 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
19 |
Regional utveckling |
19 |
70 |
34 |
36 |
105,0 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
Allmän miljö- och |
|
|
|
|
|
|
|
|
naturvård |
37 |
38 |
41 |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
21 |
Energi |
11 |
15 |
12 |
3 |
24,5 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
22 |
Kommunikationer |
13 933 |
2 584 |
3 685 |
11 350 |
439,3 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
23 |
Jord- och skogsbruk, fiske |
|
|
|
|
|
|
|
|
med anslutande näringar |
98 |
84 |
88 |
14 |
16,6 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
24 |
Näringsliv |
34 |
25 |
33 |
10 |
39,0 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
25 |
Allmänna bidrag till |
|
|
|
|
|
|
|
|
kommuner |
- |
- |
- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
26 |
Statsskuldsräntor m.m. |
47 246 |
49 462 |
32 656 |
16 806 |
51,5 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
27 |
Avgiften till Europeiska |
|
|
|
|
|
|
|
|
gemenskapen |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa utgiftsområden |
70 216 |
61 076 |
45 740 |
9 140 |
15 336 |
15,0 |
33,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
187
Skr. 2007/08:101
5.6Bemyndiganden
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får för det ändamål och med högst det belopp som riksdagen beslutar, beställa varor eller tjänster samt besluta om bidrag, ersättning, lån eller liknande som medför utgifter under se- nare budgetår än det statsbudgeten avser. De åtaganden som gjorts räknas inte som ekono- miska händelser som ska bokföras mot anslag. När ett bemyndigande utnyttjas ska detta redo- visas mot det av riksdagen beslutade bemyndi- gandebeloppet.
Det totala bemyndigandebeloppet för 2007 var 355 miljarder kronor. Utestående åtaganden den 31 december 2007 uppgick till 203 miljarder kronor.
Utgiftsområdena 22 Kommunikationer, 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet, 7 Inter- nationellt bistånd och 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg har störst bemyndiganden. De största beloppen avser anslaget 13:2 Bidrag för läkemedelsförmånerna, anslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag samt anslaget 36:4 Banverket: Banhållning och sektoruppgifter. Även anslagen 8:1 Biståndsverksamhet och 6:2 Materiel och an- läggningar har stora bemyndiganden.
En specifikation med utestående åtaganden den 31 december 2007 per anslag redovisas i bi- laga 4.
Störst avvikelse mellan bemyndiganderam och utestående åtagande har anslaget 13:2 Bidrag för läkemedelsförmånerna. Det beror på att nytt fler- årigt avtal mellan staten och Sveriges kommuner och landsting inte undertecknades under 2007. Det nya avtalet, som avser 2008, undertecknades av parterna den 18 januari 2008. Avtalet besluta- des därefter av regeringen den 24 januari 2008 (S2008/700/HS).
Även inom utgiftsområde 22 Kommunikatio- ner var avvikelsen mellan bemyndiganderam och utestående åtaganden stor. Avvikelsen för ansla- get 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsupp- gifter beror till viss del på den extra amortering av lån för tidigarelagda investeringar som gjordes 2007 (3 miljarder kronor). Till avvikelsen bidrog också lägre takt och mindre åtaganden i lånefi- nansierade investeringsprojekt än vad som tidi- gare beräknades. Avvikelsen för anslaget 36:2
Väghållning och statsbidrag beror främst på att principen för att redovisa lånefinansierade objekt ändrades och på att anslaget ökades med 7 miljarder kronor för amortering av infrastruk-
turlån. Tidigare redovisades ett lånefinansierat objekts maxlån som utestående åtaganden. Väg- verket ändrade denna princip under 2007. I stäl- let för objektets maxlån redovisas numera upp- lånad lånevolym och produktion för ett år framåt som utestående åtaganden.
Tabell 5.72 Bemyndiganden 2007
Miljoner kronor
Utgifts- |
|
Bemyndigande- |
Utestående |
område |
|
ram |
åtaganden |
01 |
Rikets styrelse |
18 |
17 |
|
|
|
|
02 |
Samhällsekonomi och |
|
|
|
finansförvaltning |
50 |
0 |
|
|
|
|
05 |
Internationell samverkan |
45 |
32 |
|
|
|
|
06 |
Försvar samt beredskap |
|
|
|
mot sårbarhet |
45 895 |
40 517 |
|
|
|
|
07 |
Internationellt bistånd |
48 598 |
34 670 |
|
|
|
|
09 |
Hälsovård, sjukvård och |
|
|
|
social omsorg |
65 590 |
916 |
|
|
|
|
10 |
Ekonomisk trygghet vid |
|
|
|
sjukdom och handikapp |
12 |
9 |
|
|
|
|
13 |
Arbetsmarknad |
11 470 |
8 528 |
|
|
|
|
14 |
Arbetsliv |
39 |
38 |
|
|
|
|
15 |
Studiestöd |
7 |
5 |
|
|
|
|
16 |
Utbildning och |
|
|
|
universitetsforskning |
10 104 |
8 724 |
|
|
|
|
17 |
Kultur, medier, |
|
|
|
trossamfund och fritid |
128 |
98 |
|
|
|
|
18Samhällsplanering,
bostadsförsörjning, byggande samt
|
konsumentpolitik |
25 |
0 |
19 |
Regional utveckling |
6 330 |
2 653 |
|
|
|
|
20 |
Allmän miljö- och |
|
|
|
naturvård |
1 770 |
634 |
|
|
|
|
21 |
Energi |
3 657 |
2 774 |
|
|
|
|
22 |
Kommunikationer |
135 710 |
94 520 |
|
|
|
|
23Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande
|
näringar |
21 911 |
5 381 |
24 |
Näringsliv |
3 572 |
3 234 |
|
|
|
|
Summa |
|
354 930 |
202 750 |
|
|
|
|
Det är i huvudsak två orsaker som ligger bakom det låga utnyttjandet av bemyndiganderamen för anslag 8:1 Biståndsverksamhet under utgiftsom- råde 7 Internationellt bistånd. Dels var efterfrå- gan på
188
nya bilaterala samarbetsstrategier frystes fram tills regeringsbeslut om fokusering fattats.
För utgiftsområde 19 Regional utveckling be- ror avvikelsen till största delen på att beslut om
Skr. 2007/08:101
utgifter inom strukturfondsprogrammen blev lägre än vad som tidigare beräknats. Det gäller främst anslaget 19:6 Europeiska regionala utveck- lingsfonden
189
6
Statliga garantier och krediter
Skr. 2007/08:101
6 Statliga garantier och krediter
6.1Statliga garantier
Ett statligt garantiåtagande innebär att staten går i borgen för någon annans betalningsförpliktel- ser.
Enligt lagen (1996:1059) om statsbudgeten får regeringen ställa ut kreditgarantier och göra andra liknande åtaganden för det ändamål och med högst det belopp som riksdagen bestäm- mer. En garantiavgift ska tas ut som motsvarar statens ekonomiska risk och övriga kostnader för åtagandet, om inte riksdagen beslutar annat. Avgifterna sätts in på konton hos Riksgälds- kontoret (RGK), i bank eller placeras i värde- papper. Avgifterna ska täcka förväntade kost- naderTF4FT för garantierna. Garantiverksamheten blir på så sätt självfinansierad på lång sikt.
Statens garantiåtaganden omfattar insättnings- garantin och investerarskyddet, kreditgarantierTF5FT, garantier om tillförsel av kapitalTF6FT samt pensions- garantier. Flera av åtagandena är stora och därtill kommer att många åtaganden påverkas av samma riskfaktorer.
I avsnitt 6.1.1 redovisas garantiportföljen översiktligt och i avsnitt 6.1.2 behandlas de olika garantityperna. Riskerna i statens samlade port- följ analyseras i avsnitt 6.1.3. Avsnitten 6.1.4 – 6.1.6 behandlar vilka avsättningar som görs för framtida garantiförluster, vilka tillgångar som finns i garantiverksamheten och slutligen hur av- sättningarna och tillgångarna förhåller sig till
varandra. Betalningsflödena i garantiverksam- heten och hur flödena påverkar statens finanser visas i avsnitt 6.1.7.
6.1.1Garantiportföljens sammansättning
Statens garantiportfölj är cirka 800 miljarder kro- nor. I beloppet ingår inte två utestående kapital- täckningsgarantier (till
Garantierna hanterades under 2007 av fem myndigheter: Insättningsgarantinämnden (IGN), RGKTF7FT, Exportkreditnämnden (EKN), Statens bostadskreditnämnd (BKN) samt Sty- relsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida). Den 1 januari 2008 avvecklades IGN som separat myndighet. RGK ansvarar sedan årsskif- tet för insättningsgarantin och investerar- skyddet.
Störst av åtagandena är insättningsgarantin (579 miljarder kronor) följt av kreditgarantier (125 miljarder kronor) och garantier om tillför- sel av kapital (84 miljarder kronor). Övriga åta- ganden, främst pensionsgarantier, är 11 miljarder kronor.
Därutöver finns utfästelser om att ställa ut nya garantier på 70 miljarder kronor för i huvud- sak exportgarantier.
4T T I texten används termerna förväntad kostnad och förväntad förlust. Skillnaden mellan dessa är att i förväntad kostnad ingår även administrativa kostnader vilka inte ingår i förväntad förlust.
5T T Inklusive exportgarantier och
6T T Kapitaltäckningsgarantier, grundfondsförbindelser och garantikapital.
7T T Garantikapital till internationella finansieringsinstitut utfärdas och
hanteras av Finansdepartementet och Utrikesdepartementet. RGK
rapporterar endast åtagandenas storlek.
193
Skr. 2007/08:101
Tabell 6.1 Statliga garantiåttaganden och utfästelser
Miljoner kronor
|
|
Typ av garanti |
Garantier |
Utfästelser |
|
|
1 |
578 600 |
|
|
|
InsättningsgarantinP |
|
|
|
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
InvesterarskyddetP |
|
|
|
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kreditgarantier |
124 825 |
69 973 |
|
|
|
|
|
|
|
Exportgarantier |
88 861 |
68 981 |
|
|
|
|
|
|
|
773 |
992 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Infrastruktur |
25 332 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Bostadskrediter |
2 914 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Internationella åtaganden |
6 733 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
212 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Garantier om tillförsel av kapital |
84 306 |
|
|
|
|
|
|
|
|
3 |
|
|
|
|
KapitaltäckningsgarantierP |
|
|
|
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Grundfondsförbindelser |
1 005 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Garantikapital |
78 301 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
5 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Pensionsgarantier |
9 242 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Övriga garantier |
1 631 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Affärsverkens garantier, m.fl. |
1 631 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa |
798 604 |
69 973 |
|
|
|
|
|
1 |
|
Åtagandet för insättningsgarantin avser den 31 december 2006. |
|
|
P |
P |
|
||
2 |
|
För investerarskyddet saknas uppgifter om storleken på de skyddade |
||
P |
P |
|||
tillgångarna. |
|
|
||
3 |
|
Det finns två kapitaltäckningsgarantier för vilka inte några värden uppskattats |
||
P |
P |
eftersom garantierna är obegränsade i tid och belopp.
Den statliga garantiportföljen har under senare år ökat till följd av en större volym insättningar som omfattas av insättningsgarantin. Under 2007 minskade kreditgarantierna med mer än 9 miljarder kronor, till stor del genom att garantierna till Venantius upphörde.
Diagram 6.1 Garantiåtaganden |
|
|||
Miljoner kronor |
|
|
|
|
900 000 |
|
|
|
|
800 000 |
|
|
|
|
700 000 |
|
|
|
|
600 000 |
|
|
|
|
500 000 |
|
|
|
|
400 000 |
|
|
|
|
300 000 |
|
|
|
|
200 000 |
|
|
|
|
100 000 |
|
|
|
|
- |
|
|
|
|
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
Övriga garantier |
Insättningsgarantin |
|
Ramar för olika garantiåtaganden
Riksdagen har beslutat att EKN får binda staten för exportkreditgarantier på sammanlagt 200 miljarder kronor. För 2007 har regeringen bemyndigat EKN att använda 175 miljarder kronor av ramen. Det finns också en särskild ram på 10 miljarder kronor för EKN:s investeringsgarantier. Den totala ramen för Sidas garantiåtaganden är 12 miljarder kronor, varav 1 miljard kan användas för fristående garantier.
BKN får ställa ut kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder intill ett belopp om högst 10 miljarder kronor inklusive tidigare gjorda åtaganden. För BKN:s övriga verksam- hetsgrenar finns ramar på lägre belopp. Inom RGK:s garantigivning finns ramar för enskilda projekt och några mindre program.
6.1.2De olika garantityperna
Insättningsgarantin och investerarskyddet
Insättningsgarantin
Syftet med insättningsgarantin är att stärka kon- sumentskyddet för allmänhetens insättningar i banker, kreditmarknadsföretag med flera institut och att komplettera den övriga skyddslagstift- ning som omger instituten. Därmed minskar risken för uttagsanstormningar, vilket bidrar till stabiliteten i det finansiella systemet.
De garanterade insättningarna har under de senaste fem åren ökat med 150 miljarder till 580 miljarder kronor. Insättningsgarantins om- fattning och utformning styrs av regelverk inom Sverige och EU. Maximalt ersättningsbelopp vid konkurs hos ett institut som omfattas av den svenska insättningsgarantin är 250 000 kronor per kund och institutTF8FT.
Det finns idag ingen värdering av statens eko- nomiska risk i insättningsgarantin, eftersom ga- rantin ligger utanför den för övriga garantier gällande garantimodellen.
Investerarskyddet
När en kund anlitar ett värdepappersinstitut för köp, försäljning eller deponering av värdepapper
8T T Ersättningsnivåerna varierar mellan olika länder. Den inom EU
fastlagda miniminivån är 25 000 euro.
194
är institutet skyldigt att hålla kundens värdepap- per skilda från sina egna. Om institutet, vid en konkurs, trots detta inte kan lämna ut kundens egendom, till exempel därför att det efter kon- kursen inte går att reda ut vad som är kundens respektive institutets tillgångar, har kunden rätt till ersättning. Ett ersättningsfall förutsätter alltså slarv eller brottslig handling hos institutet. Ersättningsbeloppet är det samma som för in- sättningsgarantin, 250 000 kronor per kund och institut.
Kreditgarantier
Den vanligaste formen av enskilda garantiåta- ganden är kreditgarantier. Staten tar då på sig hela eller delar av kreditrisken vid finansiering av investeringar i exportaffärer, infrastruktur, bo- städer etc., men överlåter själva kreditgivningen till andra långivare.
Exportgarantier
EKN ska främja svensk export genom att er- bjuda konkurrenskraftiga exportkreditgarantier och investeringsgarantier.
Engagemanget i form av garantier och utfäs- telser var vid årsskiftet 158 miljarder kronor. Nya utfästelser och garantier för 70 miljarder kronor utfärdades under 2007, vilket är en ökning i antal men minskning i volym jämfört med året före. Volymminskningen berodde på att en av garantierna under 2006 var mycket stor.
Den ökade efterfrågan på exportgarantier be- ror, förutom på en växande export, på att garan- tier ställs ut på nya marknader samt att EKN ut- vecklat nya produkter för att bättre kunna möta exportörernas finansieringsbehov.
EKN har engagemang och/eller fordringar i totalt 125 länder. Ett fåtal länder, främst Pakistan och Sydafrika, svarar för en stor del av engagemangen. Under året har dock den geo- grafiska koncentrationen minskat något.
Andelen rena statsrisker ökade från 35 till 38 procent, medan telekomsektorns andel av portföljen minskade från 19 till 14 procent. Ett annat område som ökat sin andel är garantier till transportindustrin. Skadeersättningarna var fort- satt mycket låga.
En
Skr. 2007/08:101
vecklingseffekter i det berörda landet och som inte kan bära kostnaderna för en normal finansi- ering på kommersiella villkor. EKN administre- rar
Sidas totala engagemang inklusive utfästelser har minskat under flera år och var 1,8 miljarder kronor vid utgången av 2007. Skadeersättning- arna minskade också, men avsåg liksom tidigare främst Zimbabwe samt Pakistan i enlighet med
Under 2006 genomfördes, på regeringens uppdrag, en översyn av kredit- och garantiin- strumenten i det svenska utvecklingsarbetet. Utredningen kom fram till att krediter och ga- rantier kan vara effektiva biståndsinstrument, varför det finns principiellt goda skäl till att bi- behålla kredit- och garantibiståndet som en del av de svenska bilaterala biståndsinstrumenten. Det finns dock behov av att reformera systemet, en process som nu pågår.
Infrastruktur
Öresundsbron har finansierats genom att Öresundsbro Konsortiet emitterat obligationer på kreditmarknaden. Svenska staten genom RGK och danska staten genom Nationalbanken garanterar solidariskt denna upplåning som vid årsskiftet var 25 miljarder kronor.
RGK har under året genomfört en fördjupad analys av Öresundsbrons framtida återbetal- ningsförmåga och konstaterat att statens risk minskat betydligt i takt med att intäkterna från bron ökat. Som en konsekvens har därför avsätt- ningarna för framtida förluster minskat (se av- snitt 6.1.4).
RGK ställde under 2007 ut en kreditgaranti på 150 miljoner kronor för ett amorterande banklån som SwePol Link AB tog upp för att återbetala ett ägarlån. SwePol Link äger en likströmskabel som går under Östersjön och kopplar samman de polska och svenska elnäten.
Bostadskrediter
Efterfrågan på bostadskreditgarantier var under 2007 fortsatt låg. BKN genomförde under året ett projekt i syfte att avtalsreglera samtliga garantier och bedöma aktuell risk och kostnader för garantierna. Det ledde till att ett stort antal garantier sades upp under året. Totalt minskade garantistocken från 5,2 till 2,9 miljarder kronor.
De skadefall som inträffade under året avsåg äldre kreditgarantier från början av
195
Skr. 2007/08:101
Internationella åtaganden
De internationella åtagandena på närmare 7 miljarder kronor gäller främst utlåning från Nordiska investeringsbanken (NIB) till enskilda projekt i flera länder. Risken i garantiåtagandena för NIB:s projektinvesteringslån har minskat betydligt sedan 2004 till följd av att NIB har av- satt medel i en kreditriskfond, vilken tas i an- språk innan NIB åberopar garantin.
Garantiprogram
Staten har tidigare haft garantiprogram för att främja sysselsättningen inom lantbruk och gles- bygd men programmen är stängda för ny garan- tigivning. Det finns fortfarande kvar cirka 400 kreditgarantier på relativt små belopp. Samman- taget uppgår dessa garantier till 44 miljoner kro- nor.
Sida bedriver en försöksverksamhet med fri- stående garantier inom en ram på en miljard kronor. Vid utgången av 2007 fanns tre enga- gemang i Afrika på tillsammans 148 miljoner kronor.
Venantius
I början av 2007 tog RGK över Venantius stats- garanterade obligationslån med tillhörande ränte- och valutasäkringar på derivatmarknaden mot en marknadsmässig betalning. RGK kom- mer att förvalta lånen fram till dess de förfaller. I och med övertagandet upphörde statens garan- tier för Venantius upplåning. Samtidigt upplös- tes den särskilda garantireserven för Venantius hos RGK.
Garantier om tillförsel av kapital
I stället för att staten ger ett direkt kapitaltill- skott till ett företag kan garantier ställas ut där staten åtar sig att under vissa omständigheter tillskjuta kapital. En sådan garanti är en relation mellan två parter: företaget och staten som ut- färdare av garantin. Men garantin skyddar i praktiken tredje part, det vill säga företagets långivare, kunder och andra intressenter.
Kapitaltäckningsgarantier
En kapitaltäckningsgaranti innebär att staten åtar sig att ovillkorligen tillskjuta kapital till ett bolag i ett utsatt läge. Garantierna är således obegrän- sade i tid och belopp. Sedan införandet av nuva- rande garantimodell 1997 har inga nya kapital- täckningsgarantier utfärdats eftersom de är
mycket svåra att prissätta på ett tillförlitligt sätt och därför olämpliga ur ett riskperspektiv.
De kapitaltäckningsgarantier som finns kvar är till två statliga bolag inom infrastruktur, A- Banan Projekt AB och
Grundfondsförbindelser
En grundfondsförbindelse liknar kapitaltäck- ningsgarantin, men åtagandet är begränsat i be- lopp och oftast även i tid. Staten har sådana åta- ganden på tillsammans 1 miljard kronor till Svensk Exportkredit, Skeppshypotekskassan och Fonden för den mindre skeppsfarten.
Garantikapital.
Sverige har medlemsåtaganden i nio internatio- nella finansieringsinstitut (Världsbanken, Euro- peiska investeringsbanken, Nordiska invester- ingsbanken med flera). Åtagandena består dels av inbetalt kapital, dels garantikapital. Garanti- kapitalet innebär att svenska staten förbinder sig att under vissa omständigheter tillskjuta ett be- stämt kapitalbelopp till instituten utöver det ka- pital som Sverige direkt betalat in. Åtagandena var 78 miljarder kronor vid utgången av 2007.
Finansieringsinstituten är exponerade mot landspecifika risker, till stor del i länder med re- lativt hög kreditrisk. Men instituten är priorite- rade långivare med god kapacitet att hantera kre- ditförluster och har en konservativ kreditgivning. Åtagandena bedöms därför ha en relativt sett låg risk. Dessutom är det troligt att medlemsstaterna skulle utöka andelen inbetalt kapital i stället för att infria garantikapitalet.
Övrigt
Sedan 2002 finns en garanti som innebär en rätt för Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag (SBAB) att vid varje tillfälle ta upp lån hos RGK inom en begränsad ram. Denna ram, som från början var 10 miljarder kronor, minskar med 1 miljard kronor per år och var 5 miljarder kro- nor under 2007.
Pensionsgarantier
Garantier för pensionsåtaganden ska trygga upp- arbetade avtalspensioner för dem som var an- ställda när statliga myndigheter bolagiserats, till exempel Posten, Nordea, Akademiska hus och Sveaskog. I vissa fall har de aktuella delarna av företagens (de tidigare myndigheternas) pen-
196
sionsskulder tryggats direkt genom statliga ga- rantier. I andra fall finns försäkringar hos Försäkringsbolaget Pensionsgaranti (FPG), som sedan garanteras indirekt genom en efterborgen från staten.
Åtagandena är 9,2 miljarder kronor, varav Posten står för 3,2 miljarder. Posten har fonderat den största delen av sina pensionsåtaganden i en pensionsstiftelse.
Pensionsgarantierna har en varierande risk. Riskerna bedöms totalt sett som små på grund av den goda genomsnittliga kreditvärdigheten hos bolagen, tillgängligt buffertkapital hos FPG och en konservativ placeringspolicy hos Postens pensionsstiftelse.
6.1.3Risken i statens samlade garantiportfölj
Som ett mått på risken i garantiåtagandena vär- derar respektive garantimyndighet den förvän- tade förlusten i sina garantier (se avsnitt 6.1.4)TF9FT. Den förväntade förlusten kan jämföras med det som i budgetlagen benämns statens ekonomiska risk. Men det finns även en osäkerhet kring det förväntade utfallet i framtiden − så kallad oför- väntad förlust. Ju mindre diversifierad en port- följ av risker är desto större är spridningen kring det förväntade utfallet i framtiden.
Det saknas idag en fullständig analys av sta- tens risker i den samlade garantiportföljen. Den innehåller endast en översiktlig beskrivning av koncentrationsriskerna, med analys av de största grupperna av åtaganden och vilka riskfaktorer som kan tänkas vara gemensamma för de större garantierna. Analysen försvåras dock av att det inte finns någon riskavspeglande värdering av in- sättningsgarantin som står för större delen av den totala portföljen.
En översiktlig analys av garantiportföljen visar att staten har en exponering mot ett antal olika branscher. De beloppsmässigt största är svensk bank- och finanssektor, svensk infrastruktur samt via exportgarantierna försvarsmateriel, te- lekom och transportindustrier i olika exportlän-
9T T Den risk som menas i detta avsnitt är kreditrisk. Det finns även andra risker såsom operationella risker. Investerarskyddet omfattar till exempel huvudsakligen operationell risk, eftersom ett ersättningsfall blir aktuellt först efter slarv eller brottslig handling hos ett institut.
Skr. 2007/08:101
der. Det största engagemanget bland dessa län- der avser Pakistan och Sydafrika.
I avsaknad av dels riskvärderingar av vissa större åtaganden i statens portfölj av kreditris- kerTF10FT och dels ett mer kvantitativt verktyg för att mäta portföljrisk, är det svårt att ge en bild av sannolikheten för stora negativa utfall i statens samlade portfölj. Det är dock tydligt att en sy- stemkris inom den finansiella sektorn skulle ut- lösa stora förluster, men givet de stora bankernas goda kreditvärdighet idag måste sannolikheten för en sådan kris bedömas som liten. En utdra- gen period av lågkonjunktur skulle sannolikt också leda till en stor ökning i infrianden, men det är osäkert i vilken utsträckning.
6.1.4Avsättningar för garantier
Förväntade kostnader
Den avgift som garantimyndigheterna tar ut ska motsvara statens ekonomiska risk i åtagandet (utom avgifterna för insättningsgarantin och investerarskyddet, vilka regleras i lagTF11FT). Avgif- terna samlas i en reserv för framtida infrianden och bokförs som en tillgång i balansräkningen.
Som ett mått på risken i garantiåtagandena värderar myndigheterna (utom IGN) löpande sina förväntade förluster och gör avsättningar för förluster samt administrationskostnader, tillsam- mans benämnda förväntade kostnader, på skuld- sidan i sina balansräkningar. I tabell 6.2 redovisas de avsättningar som gjorts, hur avsättningarna står i relation till myndigheternas engagemang samt hur avsättningarna förändrats under 2007.
10T T Insättningsgarantin och investerarskyddet samt vissa av statens lån med kreditrisk.
11T T Avgifterna för insättningsgarantin och investerarskyddet regleras i särskild lagstiftning baserad på
197
Skr. 2007/08:101
Tabell 6.2 Avsättningar för förväntade garantikostnader
Miljoner kronor
|
|
|
|
Avsätt- |
|
|
|
|
Avsättningar |
ningarna |
Förändring i |
|
|
|
för |
i relation till |
avsätt- |
|
Garanti- |
|
förväntade |
engage- |
ningarna |
Myndighet |
1 |
|
kostnader |
mangen |
under 2007 |
engagemangP |
P |
||||
|
|
|
|
|
|
|
RGK |
|
47 376 |
1 063 |
2,2% |
|
|
2 |
|
95 775 |
3 347 |
3,5% |
|
|
P |
|
||||
|
EKNP |
|
||||
|
3 |
|
|
|
|
|
|
BaltramenP |
P |
0 |
0 |
|
|
|
|
|
||||
|
Sida |
|
1 858 |
168 |
9,0% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
BKN |
|
2 914 |
1 010 |
34,7% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa |
|
147 923 |
5 588 |
3,8% |
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
|
|
|
|
|
|
P P |
|
|
|
|
|
|
|
I engagemangen för EKN och Sida ingår förutom garantiförbindelser även vissa |
utfästelser vilket förklarar skillnaden mellan tabell 6.2 och tabell 6.1 samt not 53 till balansräkningen. I RGK:s engagemang ingår inte garantikapital eller andra åtaganden där avsättningar inte görs för förväntade förluster.
2P P EKN återförsäkrar en del av sina avsättningar. Av den totala avsättningen för förväntade kostnader på 3 865 miljoner kronor har EKN återförsäkrat 518 miljoner kronor, vilket ger nettobeloppet 3 347 miljoner kronor. Dessutom har EKN återförsäkrat 786 miljoner kronor av sina oförväntade förluster. Totalt redovisar EKN en långfristig fordran mot återförsäkrare för deras andel av försäkringstekniska avsättningar på 1 304 miljoner kronor (Se även not 28 till resultaträkningen).
3P P Garantigivning inom den särskilda ramen för Baltikum, Ryssland med flera länder (Baltramen) upphörde 2005. Den efterfrågan på garantistöd som kan finnas för de berörda länderna hanteras numera inom ramen för EKN:s ordinarie verksamhet.
Anm: EKN:s respektive Sidas totala avsättningar för förväntade och oförväntade förluster inklusive återförsäkringar är 9 277 miljoner kronor respektive 400 miljoner kronor (se även not 44 till balansräkningen, Övriga avsättningar).
De totala avsättningarna för förväntade kost- nader i statens garantiportfölj (utom insättnings- garantin och investerarskyddet) minskade under 2007 från 7,7 miljarder kronor till 5,6 miljarder kronor. Det är främst RGK:s omvärdering av garantierna till Öresundsbron som står för minskningen.
Den grupp av garantier som har störst avsätt- ning i förhållande till sitt åtagande är BKN:s äldre bostadskreditgarantier. Dessa garantier ställdes ut i början av
Fond uppbyggd av ackumulerat resultat
IGN har inte gjort några avsättningar för för- väntade garantiförluster. På balansräkningens skuldsida redovisar IGN i stället en fond upp- byggd av verksamhetens ackumulerade resultat. Fondens bokförda värde var cirka 17,6 miljarder kronor vid utgången av 2007.
Åtaganden utan avsättning för förväntade förluster
De garantiåtaganden som inte riskbedömts och för vilka det därmed inte gjorts några avsätt- ningar för förväntade förluster redovisas som an- svarsförbindelser inom linjen. De består av IGN:s och affärsverkens åtaganden samt garanti- kapital till internationella finansieringsinstitutio- ner. Totalt uppgår de till närmare 659 miljarder kronor.
Oförväntade förluster
Som framgått av föregående avsnitt saknas en fullständig analys av statens risker i den samlade garantiportföljen då det finns en osäkerhet kring det förväntade utfallet – så kallad oförväntad förlust.
EKN och Sida gör i sina årsredovisningar sär- skilda avsättningar för oförväntad förlust med 4 626 miljoner kronor (efter avdrag för 786 mil- joner kronor som EKN återförsäkrat) respektive 232 miljoner kronor. De gör det eftersom en stor del av deras engagemang är koncentrerad till ett begränsat antal länder, vilket gör att skadefall på dessa länder kan ge ett avsevärt mer negativt utfall än det normalt förväntade. Beräkningen görs med utgångspunkt från en fastlagd säker- hetsgrad om 95 procent.
Dessa avsättningar ger dock inte någon full- ständig bild av statens oförväntade förluster ef- tersom övriga garantimyndigheter inte gör mot- svarande beräkningar och enskilda myndigheters beräkningar inte självklart går att addera var för sig. Om det vore möjligt att genomföra en sam- lad portföljanalys skulle den sannolikt visa att den totala oförväntade förlusten är lägre än summan av dessa förväntade förluster för re- spektive garantimyndighet.
198
Skr. 2007/08:101
6.1.5Tillgångar i garantiverksamheten Kortfristiga placeringar och banktillgodohavanden
Garantiverksamheten finansieras av avgifter som betalas av garantitagarna eller i vissa fall subven- tioneras avgiften över statsbudgeten. Avgifterna placeras på räntekonton i RGK, på bankkonton eller i värdepapper. Staten har även tillgångar i form av fordringar från tidigare infriade garan- tier.
Värdepappersinnehav och långfristiga placeringar
IGN placerar huvuddelen av sina tillgångar i statsskuldväxlar och statsobligationer. Kammar- kollegiet förvaltar sedan 2005 portföljen genom passiv indexförvaltning på uppdrag av IGN.
EKN och Sida placerar avgiftsmedlen i ut- ländsk valuta från exportgarantier och
Räntekonton hos RGK
En del av avgifterna redovisas på räntebärande konton hos RGK. Även återvinningar från tidi- gare infrianden (skador) tillförs kontona. Från de räntebärande kontona i RGK görs ”utbetal- ningar” för infrianden och för myndigheternas administrationskostnader. En obegränsad kredit är kopplad till räntekontona (med undantag av Sidas fristående garantier). Överskott på ett konto ger ränteintäkter, medan en utnyttjad kredit medför räntekostnader.
Behållningen på dessa räntekonton konsolide- ras med statens övriga finanser. Influtna avgifter avräknas direkt mot statens upplåningsbehov vilket minskar lånebehovet och därmed också statsskulden. Kontobehållningarna i RGK är således inte reserver med likvida medel för eventuella infrianden. Ett infriande belastar kontona, men det är enbart en redovisningsmäs- sig hantering. Finansieringen av infrianden sker i praktiken genom statlig upplåning.
Myndigheterna har en mindre del av sina till- gångar som kortfristiga placeringar och banktill- godohavanden.
Regressfordringar
Förutom värdepappersinnehav och andra placer- ingar samt kontobehållningar i RGK på sam- manlagt drygt 37 miljarder kronor har myndig- heterna även tillgångar i form av regressford- ringar från tidigare infriade garantier. Större delen av dessa fordringar får betraktas som osäkra men det bedömda värdet är för åtmin- stone exportgarantierna betydande. Regressford- ringarnas värde uppskattas totalt till drygt 2 miljarder kronor.
Tabell 6.3 Tillgångar i garantiverksamheten
Miljoner kronor
|
Värde- |
|
Kortfristiga |
|
|
|
pappers |
Ränte- |
placeringar |
|
|
Myndighet/ |
innehav och |
konton |
och bank- |
Regress- |
|
Typ av |
långfristiga |
hos |
tillgodo- |
fordringar |
|
garanti |
placeringar |
RGK |
havanden |
(netto) |
Totalt |
IGN |
17 231 |
45 |
|
302 |
17 578 |
|
|
|
|
|
|
RGK |
|
2 191 |
|
15 |
2 206 |
|
|
|
|
|
|
EKN |
2 717 |
10 585 |
1 284 |
1 517 |
16 103 |
|
|
|
|
|
|
Balt- |
|
|
|
|
|
ramen |
|
16 |
11 |
0 |
27 |
|
|
|
|
|
|
Sida |
174 |
971 |
5 |
146 |
1 296 |
|
|
|
|
|
|
BKN |
|
1 945 |
|
80 |
2 025 |
|
|
|
|
|
|
Summa |
20 122 |
15 753 |
1 300 |
2 060 |
39 235 |
|
|
|
|
|
|
6.1.6Jämförelse mellan avsättningar för förväntade kostnader och tillgångar i garantiverksamheten
För att bedöma hur väl garantiverksamheten för- väntas kunna hantera framtida infrianden analy- seras förhållandet mellan dels avsättningarna för förväntade kostnader, dels de tillgångar som finns i form av både inbetalda och framtida ga- rantiavgifter för att möta framtida infrianden och administrativa kostnader.
En jämförelse mellan verksamhetens skuld- och tillgångssida görs nedan i tabell 6.4. Jämfö- relsen görs på myndighetsnivå, men insättnings- garantin och investerarskyddet saknas eftersom riskerna i dessa garantier inte har värderats.
199
Skr. 2007/08:101
Därmed kan ingen heltäckande analys av statens garantiportfölj göras i detta avseende.
Tabell 6.4 Jämförelse mellan avsättningar för förväntade kostnader och tillgångar i garantiverksamheten
Miljoner kronor
|
|
Avsättningar |
Garanti- |
|
|
|
|
för |
1 |
|
Nuvärde av |
|
|
tillgångarP |
P |
||
|
Garanti- |
förväntade |
enligt tabell |
|
framtida |
Myndighet |
engagemang |
kostnader |
6.3 |
|
avgifter |
RGK |
47 376 |
1 063 |
2 206 |
|
106 |
|
|
|
|
|
|
EKN |
95 775 |
3 347 |
16 103 |
|
1 594 |
|
|
|
|
|
|
Baltramen |
0 |
0 |
27 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Sida |
1 858 |
168 |
1 296 |
|
96 |
|
|
|
|
|
|
BKN |
2 914 |
1 010 |
2 025 |
|
10 |
|
|
|
|
|
|
Summa |
147 923 |
5 588 |
21 657 |
|
1 806 |
1P SummanP 21 657 miljoner kronor motsvarar totala tillgångar i garantiverksam- heten enligt tabell 6.3 exklusive IGN:s totala tillgångar på 17 578 miljoner kronor
Jämförelsen visar att de förväntade kostnaderna för samtliga berörda myndigheter väl täcks av de avgifter som redan erlagts (redovisas som garan- titillgångar i tabell 6.4.) och framtida avgifter. EKN:s åtaganden utgör en väsentlig del av de samlade reserveringarna och tillgångarna i sta- tens garantiverksamhet.
Sammantaget kan sägas att den ekonomiska utvecklingen under senare år har varit väldigt gynnsam, såväl i Sverige som i de flesta andra länder. Detta gäller inte minst i många utveck- lingsländer där EKN har exportgarantier. Anta- let konkurser har legat på historiskt låga nivåer och tillgången på kapital har varit mycket god. Därför har också antalet infriade garantier varit lågt, vilket är en viktig förklaring till den positiva skillnaden mellan garantitillgångarna och nuva- rande reserveringar.
Historiskt sett har dock infrianden samlats under perioder med svag ekonomisk utveckling, varför det är naturligt att garantitillgångarna idag är större än reserveringarna för förväntade för- luster.
6.1.7Betalningsflöden och garantiverksamhetens påverkan på statens finanser
Statligt subventionerade avgifter
I vissa fall kan riksdagen besluta att subventio- nera hela eller delar av avgiften för en viss ga- ranti. Riksdagen anvisar då medel på statsbud- geten för att betala avgiften.
År 2007 utbetalades statliga subventioner för garantiavgifter med 171,4 miljoner kronor för i huvudsak Öresundsbron.
Det finns fortfarande några garantiåtaganden som vid infrianden helt eller delvis får belasta an- slag. Det gäller åtaganden i form av garantikapi- tal,
I tabell 6.5 visas vilka anslag som finansierat dessa subventioner samt vilka anslag som kan komma att belastas av infrianden av garantier för vilka riksdagen beslutat om särlösningar från ga- rantimodellen.
Tabell 6.5 Anslag vars ändamål omfattade garantiverk- samhet 2007
Miljoner kronor
Utgifts- |
Anslag |
Garantiåtagande |
Utfall |
område |
|
|
2007 |
2 |
2:5 Avsättning för |
Sverigehuset i Sankt |
1,4 |
|
garantiverksamhet |
Petersburg |
|
|
|
|
|
7 |
8:1 Biståndsverk- |
Garantier under Lomé |
– |
|
samhet |
IV Bis och Cotonou- |
|
|
|
avtalet |
|
|
|
– |
|
|
|
Vissa internationella |
|
|
|
finansieringsinstitut |
– |
|
|
|
|
1625:24 Stockholms universitet:
Forskning och |
Fysikhuset |
|
forskarutbildning |
Stockholm KB |
– |
|
|
|
1625:32 Kungl. Tekniska högskolan:
|
Forskning och |
Fysikhuset |
|
|
forskarutbildning |
Stockholm KB |
– |
|
|
|
|
18 |
31:4 Statens |
|
|
|
bostadskreditnämnd: |
Äldre bostadskredit- |
|
|
Garantiverksamhet |
garantier |
0,0 |
|
|
|
|
22 |
36:2 Vägverket: |
Öresundsbro |
85,0 |
|
Väghållning och |
Konsortiet |
|
|
statsbidrag |
SVEDAB AB |
– |
|
|
||
|
|
|
|
22 |
36:4 Banverket: |
Öresundsbro |
85,0 |
|
Banhållning och |
Konsortiet |
|
|
sektorsuppgifter |
SVEDAB AB |
– |
|
|
||
|
|
– |
|
|
|
|
|
Betalningsflöden
Garantiverksamheten påverkar i flera fall statens lånebehov och därmed statsskulden. Påverkan består av flöden in till och ut från statens konso- liderade centralkonto, till exempel externa betal- ningar av garantiavgifter, infrianden, återvin- ningar och kostnader för administration. I den mån dessa betalningar går via räntekonton i
200
RGK påverkar de statens finanser direkt via sta- tens centralkonto. I tabell 6.6 beskrivs dessa flöden.
Tabell 6.6 Betalningsflöden under 2007
Miljoner kronor
|
|
|
|
Kostnader |
|
|
|
Åter- |
för admi- |
Myndighet |
Avgifter |
Infrianden |
vinningar |
nistration |
IGN |
579 |
|
||
|
|
|
|
|
RGK |
15 |
|||
|
|
|
|
|
EKN |
515 |
959 |
||
|
|
|
|
|
Sida |
6 |
130 |
||
|
|
|
|
|
BKN |
18 |
29 |
||
|
|
|
|
|
Summa |
1154 |
1133 |
||
|
|
|
|
|
Avgifter
Garantitagarna betalade 1 154 miljoner i avgifter under 2007, varav huvuddelen var avgifter för in- sättningsgarantin och exportgarantierna.
Infrianden
Utbetalningarna för infriade garantier var 181 miljoner kronor. Export- och
Återvinningar
Från tidigare utbetalningar vid infrianden åter- vanns 1 133 miljoner kronor, varav huvuddelen gällde exportgarantier.
Kostnader för administration
Administrationskostnaderna var 175 miljoner kronorTF12FT. I förhållande till de totala åtagandena utgör administrationen en mycket liten del, men den varierar beroende på typ av garanti.
Betalningarnas påverkan på lånebehovet
Posterna avgifter, infrianden, återvinningar och administration har i olika grad påverkan på låne- behovet. Flöden i den del av garantiverksamhe-
Skr. 2007/08:101
ten som enbart har tillgångar i form av ränte- konton i RGK eller finansiering via anslag påverkar direkt statens lånebehov. Däremot har flöden i den del av garantiverksamheten som har tillgångar i form av externstatliga placeringar inte någon påverkan på lånebehovet.
Med nuvarande redovisningsstruktur är det inte möjligt att beräkna vilken påverkan på låne- behovet som garantiverksamheten har haft un- der 2007. En analys av flödena pekar dock på att nettoflödet i garantiverksamheten totalt sett var positivt med cirka 1,9 miljarder under 2007 (se tabell 6.6).
Tillbakablick på de senaste fem åren
De statliga subventionerna av garantiavgifter har de senaste fem åren varierat mellan 150 och 500 miljoner kronor. De avgifter som garantitagarna själva betalat har legat mellan en och närmare två miljarder varje år. Det är främst avgifterna från exportgarantierna som varierat.
Under femårsperioden låg de årliga infrian- dena i början på cirka en miljard kronor, men de har minskat till under en halv miljard de senaste åren. Återvinningarna har varierat mellan knappt en och drygt tre miljarder. Det är främst tidigare infriade exportgarantier som återvunnits.
Diagram 6.2 Återvinningar, statliga subventioner, avgifter, infrianden och administrationskostnader samt saldo för betalningsflödet
Miljoner kronor
6000 |
|
|
|
|
5000 |
|
|
|
|
4000 |
|
|
|
|
3000 |
|
|
|
|
2000 |
|
|
|
|
1000 |
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
|
Infrianden |
|
Adm kostn |
|
Avgifter |
|
Subventioner |
|
Återvinningar |
|
Flödessaldo |
|
|
|
12T T IGN:s administration var anslagsfinansierad liksom hanteringen av BKN:s äldre garantier. IGN:s verksamhet belastar dock inte statsbudgeten netto, eftersom även den del av influtna avgifter som avser IGN:s administration levereras till inkomsttitel.
201
Skr. 2007/08:101
6.2Statlig utlåning med kreditrisk
Statliga lån, liksom statsbidrag och statliga garantier, ges till verksamheter som staten finner angelägna. Den statliga kreditgivningen utgör ett komplement till den övriga kreditmarknaden. Riksdag och regering beslutar om all statlig utlåning, antingen genom särskilda beslut för ett enskilt lån eller genom lagar och förordningar om låneprogram, till exempel studielån.
Ett lån med kreditrisk innebär samma risk för staten som en kreditgaranti. Skillnaden är att finansieringen av lånet i det första fallet sköts av staten och i det andra fallet av en bank eller annat kreditinstitut.
Merparten av statens utlåning finansieras direkt genom upplåning via RGK. Endast en mindre del finansieras via anslag på statsbud- geten.
För den statliga långivningen saknas i dag ett regelverk motsvarande det som gäller för garan- tier. Till skillnad mot garantier finns inget krav på att en riskavspeglande avgift ska tas ut för lånTF13FT. Ingen reserv byggs upp för framtida kreditförluster.
Det saknas också en enhetlig värdering och redovisning av kreditmyndigheternas utlåning, varför det är svårt att få en klar och samlad bild över statens utestående kreditrisker.
Regeringen gav därför RGK i uppdrag att samordna ett arbete med de andra kreditmyn- digheterna samt Ekonomistyrningsverket (ESV) för att få till stånd en gemensam redovisning av kostnader och risker inom det statliga kreditom- rådet. Uppdraget redovisades till regeringen un- der 2006.
Utredningen föreslog att en kreditmodell motsvarande garantimodellen ska införas för lån med kreditrisk, det vill säga samma principer ska gälla som för statliga garantier. Dessutom läm- nades förslag till en enhetlig redovisningsmetod.
ESV utfärdade under 2007 en ny handledning för redovisning av statens utlåningsverksamhet. De nya riktlinjerna överensstämmer i stort med utredningens förslag.
6.2.1Kreditportföljens sammansättning
Statens utlåning till privatpersoner, företag och projekt (det vill säga lån med kreditrisk) var den 31 december 2007 närmare 200 miljarder kronor före nedskrivning för osäkra fordringar. Den dominerande posten är studielånen från Centrala Studiestödsnämnden (CSN) på 178 miljarder kronor, vilket motsvarar 91 procent av statens utlåning med kreditrisk. CSN har också beviljat hemutrustningslån till flyktingar på 1,6 miljarder kronor.
RGK:s utlåning på 17,8 miljarder kronor går främst till olika infrastrukturprojekt. Övriga myndigheter har en utlåning som tillsammans är mindre än en miljard kronor inom bistånd samt till småföretagare, jordbrukare, fiskare med flera. En beskrivning av de större lånen finns i avsnitt 6.2.2.
Enligt grundläggande redovisningsregler ska lånefordringar skrivas ned till det värde som för- väntas inflyta. Myndigheternas bedömning grundar sig dock inte alltid på en enhetlig värde- ringsmetod, vilket gör siffrorna osäkra. Kredit- myndigheterna har uppskattat de osäkra ford- ringarna till drygt 29 miljarder kronor eller 15 procent av utlånat belopp. CSN:s studielån står för 27,5 miljarder kronor eller 94 procent av de osäkra fordringarna.
13T T På samma sätt som för garantier gäller dock att en marknadsmässig
avgift måste tas ut i de fall då EU:s statsstödsregler är tillämpliga.
202
Tabell 6.7 Statens utlåning med kreditrisk
Miljoner kronor
|
|
|
Utlåning efter |
|
|
Nedskrivning |
nedskrivning |
Kreditmyndighet respektive |
Utlånat |
för osäkra |
för osäkra |
låntagare/ändamål |
belopp |
fordringar |
fordringar |
CSN, studielån |
177 666 |
27 522 |
150 144 |
|
|
|
|
CSN, hemutrustningslån |
1 624 |
317 |
1 307 |
|
|
|
|
RGK, |
|
|
|
(Arlandabanan) |
1 000 |
200 |
800 |
|
|
|
|
RGK, Botniabanan AB |
12 345 |
- |
12 345 |
|
|
|
|
RGK, SVEDAB AB |
|
|
|
(Öresundsbrons |
|
|
|
landförbindelser) |
4 206 |
700 |
3 506 |
|
|
|
|
RGK, övriga |
295 |
- |
295 |
|
|
|
|
Sida, biståndskrediter |
265 |
92 |
173 |
|
|
|
|
Sida, villkorslån |
338 |
218 |
120 |
|
|
|
|
NUTEK, såddlån m.m. |
79 |
50 |
29 |
|
|
|
|
Energimyndigheten, |
|
|
|
Baltikumlån |
43 |
23 |
20 |
|
|
|
|
Energimyndigheten, |
|
|
|
villkorslån |
77 |
61 |
16 |
|
|
|
|
Kammarkollegiet, |
|
|
|
näringslån m.m. |
2 |
- |
2 |
|
|
|
|
Länsstyrelserna, |
|
|
|
lantbrukslån m.m. |
47 |
5 |
42 |
|
|
|
|
Summa |
197 987 |
29 188 |
168 799 |
|
|
|
|
Anm.: I denna tabell redovisas statens utlåning med kreditrisk varför beloppet inte stämmer överens med posten Utlåning i balansräkningen. Skillnaden utgörs av RGKs utlåning till
I CSN:s utlåning är oplacerade inbetalningar på 5,5 miljoner kronor medräknade vilket gör att beloppet i denna tabell är högre än motsvarande belopp för CSN i posten Utlåning i balansräkningen.
Under de senaste åren har utlåningen efter nedskrivning för osäkra fordringar ökat från 145 miljarder kronor till 169 miljarder kronor.
Diagram 6.3 Statens utlåning med kreditrisk efter
nedskrivning för osäkra fordringar |
|
|||
Miljoner kronor |
|
|
|
|
180 000 |
|
|
|
|
160 000 |
|
|
|
|
140 000 |
|
|
|
|
120 000 |
|
|
|
|
100 000 |
|
|
|
|
80 000 |
|
|
|
|
60 000 |
|
|
|
|
40 000 |
|
|
|
|
20 000 |
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
CSN |
|
Riksgälden |
|
Övriga |
Utöver den utlåning som redovisas ovan finns hos Försvarets Materialverk (FMV) samt affärs-
Skr. 2007/08:101
verken Svenska kraftnät och Statens järnvägar viss utlåning, leasing- och leaseholdavtal med mera som redovisas under andra fordrings- rubriker. Enligt redovisningsreglerna klassi- ficeras inte dessa åtaganden som lån med kredit- risk, men det finns stora likheter ur ett riskperspektiv.
Som ett led i utvecklingen av redovisningen av krediter redovisas i tabell 6.8 CSN:s och RGK:s utlåning uppdelad på de tre kategorier ESV anger i de nya anvisningarna. Några myndigheter är undantagna från denna redovisning vilket gör att en enhetlig bild av hela lånestocken saknas.
Tabell 6.8 Statens utlåning med kreditrisk efter lånekategori
Miljoner kronor
|
|
|
Utlåning efter |
|
|
Nedskrivning |
nedskrivning |
Myndighet respektive |
Utlånat |
för osäkra |
för osäkra |
lånekategori |
belopp |
fordringar |
fordringar |
CSN |
|
|
|
|
|
|
|
Lånefordringar |
83 745 |
6 885 |
76 860 |
|
|
|
|
Lånefordringar med |
|
|
|
villkorad |
|
|
|
återbetalningsskyldighet |
95 546 |
20 955 |
74 591 |
|
|
|
|
Utvecklingskapital/Royalty |
|
|
|
|
|
|
|
Summa CSN |
179 291 |
27 840 |
151 451 |
|
|
|
|
|
|
|
|
RGK |
|
|
|
|
|
|
|
Lånefordringar |
16 563 |
700 |
15 863 |
|
|
|
|
Lånefordringar med |
|
|
|
villkorad |
|
|
|
återbetalningsskyldighet |
|
|
|
|
|
|
|
Utvecklingskapital/Royalty |
1 283 |
200 |
1 083 |
|
|
|
|
Summa RGK |
17 846 |
900 |
16 946 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Övriga långivare |
851 |
449 |
402 |
|
|
|
|
Summa |
197 987 |
29 188 |
168 799 |
|
|
|
|
Anm: Se not till tabell 6.7.
6.2.2De olika lånen med kreditrisk
Studielån
Studielånen regleras i studiestödslagen och sär- skilda förordningar. Närmare 1,4 miljoner per- soner har studieskulder till CSN på tillsammans 178 miljarder kronor. CSN bedömer de osäkra fordringarna till 27,5 miljarder kronor.
CSN administrerar flera olika typer av lån som skiljer sig åt från finansierings- och
203
Skr. 2007/08:101
redovisningssynpunkt. Lånen kan delas in i två huvudkategorier.
-Lån som beviljats före 1989. Dessa har finansierats via anslag på statsbudgeten. Låntagarnas återbetalningar redovisas mot inkomsttitel på statsbudgeten.
-Lån som beviljats från och med 1989 finansieras via upplåning i RGK. Den ränta som CSN betalar till RGK belastar anslaget 25:3 Studiemedelsräntor m.m. på statsbud- geten. Räntebetalningar från låntagarna till CSN redovisas mot statsbudgeten via inkomsttitel.
CSN:s låntagare betalar en ränta som motsvarar 70 procent av CSN:s upplåningsränta i RGKTF14FT. Avdraget på 30 procent från räntan kompenseras av att låntagarna inte medges avdrag för ränte- kostnader på studielån i sina självdeklarationer. Därmed blir nettoeffekten för staten som helhet neutral.
Om en låntagare inte betalar hela räntekost- naden läggs den obetalda räntan till kapitalskul- den vid nästa årsskifte. Dessa kapitaliserade räntor har dock inte lånats upp hos RGK.
När studielån skrivs av på grund av dödsfall, uppnådd åldersgräns med mera amorterar CSN av sin skuld till RGK med motsvarande belopp. Medel tas från statsbudgeten via anslaget 25:3
Studiemedelsräntor m.m. Avskrivning av kapita- liserade räntor leder däremot inte till någon av- räkning mot statsbudgeten utan reducerar CSN:s myndighetskapital.
Hemutrustningslån till flyktingar
Sedan 1991 beviljar CSN även lån till flyktingar för inköp av hemutrustning. De utestående lånen var vid senaste årsskifte 1,6 miljarder kro- nor fördelade på 58 000 lån med 81 000 låntagare. Av det utlånade beloppet bedöms 0,3 miljarder kronor motsvarande 20 procent som osäkra fordringar.
Även hemutrustningslånen finansieras genom lån i RGK. Den ränta som RGK debiterar CSN belastar anslaget 10:3 Hemutrustningslån på
14T T CSN:s upplåningsränta i RGK fastställs årligen av regeringen och baseras på den ovägda genomsnittsräntan för emission av statsskuldsväxlar och statsobligationer under de tre senaste åren.
statsbudgeten. Regeringen fastställer årligen vilken ränta som CSN ska betala till RGK. Räntan baseras på den ovägda genomsnittsräntan för emission av statsskuldsväxlar och statsobli- gationer under de tre senaste åren.
Regeringen fastställer också vilken ränta som låntagarna ska betala till CSN. Den var 4,55 procent under 2007. Låntagarnas räntebetal- ningar till CSN redovisas mot statsbudgeten via anslaget 10:3 Hemutrustningslån.
Vid eftergift av hemutrustningslånen ska CSN:s skuld till RGK minska. Den del av efter- giften som motsvaras av en skuld till RGK be- lastar statsbudgeten via ovan nämnda anslag. Eftergift av kapitaliserade och upplupna räntor reducerar CSN:s myndighetskapital i likhet med studielånen.
Lån till infrastrukturprojekt
För vissa infrastrukturprojekt har riksdagen genom särskilda beslut gett RGK i uppdrag att ställa ut lån till statliga eller privata bolag. Det gäller byggandet av Arlandabanan och Botnia- banan samt de svenska landanslutningarna till Öresundsbron. Vid slutet av 2007 var 17,6 miljarder kronor utlånade till dessa projekt.
Botniabanan AB
Lånen till Botniabanan var vid årsskiftet 12,3 miljarder kronor. Återbetalning av lånet kommer att finansieras via avgifter som betalas av Banverket. Dessa avgifter belastar anslag på statsbudgeten. Eftersom återbetalningen av lånen till Botniabanan i praktiken finansieras direkt med anslagsmedel bedöms inte lånet ha någon kreditrisk, varför ingen kreditriskavgift tas ut.
Lånet till SVEDAB för finansiering av de svenska landanslutningarna till Öresundsbron var vid årsskiftet 4,2 miljarder kronor. Återbe- talningen av lånet, liksom Öresundsbro Konsor- tiets egna obligationslån, ska finansieras med in- täkter från Öresundsbron. Som tidigare nämnts garanteras Öresundsbro Konsortiets obliga- tionslån solidariskt av den svenska och den danska staten.
RGK har under 2007 analyserat Öresunds- brons framtida trafikintäkter och konstaterat att statens risk minskat betydligt i takt med att in- täkterna från bron ökat. I 2007 års bokslut
204
Skr. 2007/08:101
minskade RGK därför nedskrivningen av lånet från 1,9 till 0,7 miljarder kronor. Lånet värderas nu till 3,5 miljarder kronor.
Lånet till
I 2007 års bokslut skrev RGK ner värdet på lånet till 800 miljoner kronor, en nedskrivning med ytterligare 100 miljoner kronor jämfört med föregående års bokslut.
Saab AB och Volvo Aero AB
RGK har lämnat royaltylån till Saab och Volvo Aero för delfinansiering av utvecklingskostna- derna för vingbalkar respektive komponenter till flygmotorer till den nya superjumbon Airbus 380. Återbetalningarna är beroende av försälj- ningsintäkterna i projektet. RGK bedömer inte att det finns något nedskrivningsbehov i utlå- ningen.
Övriga lån med kreditrisk
Övrig utlåning omfattar lån utgivna av Sida, Verket för näringslivsutveckling (NUTEK), Verket för innovationssystem (VINNOVA), Statens energimyndighet, Kammarkollegiet samt länsstyrelserna. Totalt är dessa lån 851 miljoner kronor, varav 448 miljoner kronor motsvarande 53 procent av beloppet bedöms som osäkra ford- ringar.
Dessa lån finansieras via anslag på statsbud- geten. Framtida kreditförluster är därmed redan finansierade. Låntagarnas betalningar av räntor och amorteringar redovisas mot inkomsttitel på statsbudgeten.
Störst är Sidas utlåning på 603 miljoner kro- nor, varav biståndskrediter 265 miljoner kronor och villkorslån 338 miljoner kronorTF15FT. De osäkra fordringarna bedöms till 310 miljoner kronor motsvarande 51 procent av utlånat belopp.
15T T Biståndskrediter lämnas till stater för finansiering av infrastruktur,
medan villkorslån beviljas genom två program för näringsutveckling och
kapitalmarknadsutveckling.
205
7
Avgifter till och bidrag från EU
Skr. 2007/08:101
7 Avgifter till och bidrag från EU
I detta avsnitt redovisas den svenska
7.1Avgiften till EU:s budget
EU:s budget upprättas med stöd av artikel 268 i fördraget om upprättandet av Europeiska ge- menskapen. Budgetens utgifter och inkomster ska balansera varandra och det är budgetens ut- gifter som styr nivån på inkomsterna. Inkoms- terna finansieras huvudsakligen med s.k. egna medel, dvs. avgifter från medlemsstaterna vilka, i enlighet med fördragets artikel 269, fastställs på basis av regelverket i rådets beslut om gemen- skapernas egna medel (2000/597/EG, Euratom). En mindre del av
Den totala avgiftens olika beståndsdelar kommenteras kortfattat nedan.
Tullavgifter
Handelstullar tas ut enligt den gemensamma tulltaxan vid handel med länder utanför EU. Dessa inkomster tillfaller gemenskapsbudgeten. Medlemsländerna får dock behålla 25 procent av
intäkterna för att finansiera administrativa kost- nader.
Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter
Det tas också ut särskilda jordbrukstullar och en produktionsavgift för socker inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken. Dessa in- komster tillfaller gemenskapsbudgeten, med av- drag för finansiering av administrativa kostnader enligt samma procentsats som för tullavgifter.
Mervärdesskattebaserad avgift
Denna del av avgiften beräknas som en procen- tuell andel av respektive medlemsstats mervär- desskattebas. Med mervärdesskattebas avses vär- det på den samlade konsumtionen av varor och tjänster under ett år. Den nationella skattebasen korrigeras så att en enhetlig skattebas erhålls för alla medlemsländer. Avgiften baseras på en pro- gnos på landets mervärdesskattebas för aktuellt budgetår. I efterhand revideras avgiften med hänsyn till utfallet för denna bas. Sedan 1999 görs dessutom en justering av innevarande års avgift enligt en uppdaterad prognos för avgifts- basen. År 2002 reducerades det högsta tillåtna uttaget av momsavgiften från 1 procent till maximalt 0,75 procent av medvärdesskattebasen och från 2004 reducerades uttaget till maximalt 0,5 procent. Utfallet 2007 uppgick till 0,33 pro- cent.
Avgift baserad på bruttonationalinkomsten
Denna del av avgiften beräknas som en procen- tuell andel av medlemslandets bruttonationalin- komst (BNI) beräknad till marknadspriser. BNI
209
Skr. 2007/08:101
uttrycker värdet av de samlade inkomsterna som tillfaller ett land.T F16FT Uttaget beräknas som en pro- centuell andel av gemenskapens samlade BNI mot bakgrund av återstående finansieringsbehov sedan övriga avgifter beräknats.
Storbritanniens budgetreduktion
Storbritannien har beviljats en nedsättning av sin avgift (budgetreduktion)TF17FT som finansieras gemensamt av övriga medlemsstater i enlighet med respektive medlemsstats BNI. Sedan 2002 är dock Sveriges andel begränsad till 25 procent av den andel Sverige skulle ha med en rent BNI- baserad finansiering.
7.2Återflöde från
De medel som Sverige erhåller som återflöde från
16T T BNI definieras som BNP minus räntor, löner och kollektiva avgifter betalda till utlandet, plus räntor, löner och kollektiva avgifter erhållna från utlandet., minus skatter betalda till EU, plus subventioner erhållna från EU.
17T T Huvudprincipen är att
Jordbruksfonden
Huvuddelen av bidragen är jordbruksstöd inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken. Exempel är gårdsstöd och djurbidrag, trädeser- sättning och bidrag till landsbygdsutveckling. Dessa bidrag finansieras av Europeiska garanti- fonden för jordbruket (EGJF) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJ- FLU).
Strukturfonderna
Sverige får även stöd från EU:s strukturfonder. Strukturfonderna är under programperioden
7.3Redovisning i resultaträkningen
I resultaträkningen för staten redovisas avgiften till EU under posten Transfereringar till utlandet (se vidare not 4 till resultaträkningen). Återflö- det från EU redovisas under posten Intäkter av bidrag (se vidare not 3 till resultaträkningen). Redovisningen i resultaträkningen är periodise- rad, dvs. intäkter och kostnader redovisas det år de är hänförliga till. Kostnaden för
18T T Beträffande
210
Skr. 2007/08:101
ten Övriga
Sveriges kostnader för avgiften till EU ökade 2007 med 578 miljoner kronor jämfört med 2006.
Den mervärdeskattebaserade avgiften ökade med 248 miljoner kronor. Tullavgifterna har ökat med 168 miljoner kronor. Den avgift som baseras på BNI minskade med 211 miljoner kronor.
Bidragen från EU ökade med 430 miljoner kronor 2007. En förklaring till ökningen är att bidragen till miljöstöd m.m. ökade med 877 miljoner kronor. Nettoflödet från stats- budgeten till EU ökade 2007 med 148 miljoner kronor jämfört med 2006.
|
|
|
1 |
|
|
|
|
|
Tabell 7.1 Periodiserat utfall |
P |
|
|
|
|
|||
Miljoner kronor |
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Förändring |
|
|
|
2 |
3 |
2005 |
2006 |
2007 |
2006/2007 |
|
|
|
2003P |
2004P |
||||
|
|
|
P |
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tullavgift |
2 382 |
2 662 |
3 003 |
3 539 |
3 707 |
168 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Jordbruksavgifter |
175 |
210 |
257 |
169 |
425 |
256 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Mervärdesskattebaserad |
5 431 |
3 420 |
3 113 |
4 227 |
4 475 |
248 |
|
|
avgift |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
15 733 |
16 452 |
18 893 |
17 723 |
17 512 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
390 |
273 |
369 |
262 |
379 |
117 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa |
24 111 |
23 017 |
25 635 |
25 920 |
26 498 |
578 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa bidrag m.m. |
11 737 |
12 294 |
13 137 |
13 840 |
14 270 |
430 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Nettoflöde till EU |
12 374 |
10 723 |
12 498 |
12 080 |
12 228 |
148 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
|
Periodiseringen av |
|
|
|
|||
P |
|
|
|
|
||||
2 |
|
Från 2002 har 811 mkr. avseende momsavgiften, 2 376 mkr avseende |
|
|||||
|
|
|
||||||
P |
|
P |
|
|
|
|
|
|
3 |
|
Från 2004 har 2 546 mkr. avseende |
|
|
|
|
||
P |
P |
|
|
|
|
211
Skr. 2007/08:101
7.4Redovisning på statsbudgeten ningen på statsbudgeten är i dessa delar kas-
På statsbudgeten bruttoredovisas det återflöde som administreras av svenska myndigheter, dvs. betalningar från
Avgiften till Europeiska gemenskapen. Redovis-
samässig. Sveriges mellanhavanden med EU skiljer sig åt vad avser jordbruksfondens garanti- sektion och strukturfonderna.
Jordbruksfonden regleras den tredje vardagen i den andra månaden efter utbetalningsmånaden i Sverige. För strukturfonderna förskotteras medlemsländerna en viss del av bidragen och därefter överförs medel löpande under program- perioden. Slutlig reglering sker vid programperi- odens slut.
I tabell 7.2 sammanfattas det kassamässiga flödet mellan
Tabell 7.2 Avgiften till och återflöde från EU (kassamässigt)
Miljoner kronor
|
|
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
Förändring 2006/2007 |
|
Tullavgift |
2 382 |
2 662 |
3 003 |
3 539 |
3 844 |
305 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Jordbruksavgifter |
175 |
210 |
257 |
169 |
425 |
256 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Mervärdesskattebaserad |
|
|
|
|
|
|
|
avgift |
4 620 |
3 420 |
3 113 |
4 227 |
4 475 |
248 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 811 |
18 998 |
18 893 |
17 723 |
17 512 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Storbritannienavgift |
334 |
273 |
369 |
262 |
379 |
117 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
18 322 |
25 563 |
25 635 |
25 920 |
26 635 |
715 |
|
Summa |
||||||
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
8 163 |
8035 |
8946 |
8 890 |
9 841 |
951 |
|
Bidrag från EUGFJP |
||||||
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3 |
34 |
25 |
109 |
76 |
90 |
14 |
|
Bidrag från FFUP |
||||||
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4 |
1 640 |
1458 |
1381 |
1 212 |
1 130 |
|
|
Bidrag från ERUFP |
||||||
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5 |
2 072 |
1915 |
1849 |
1 270 |
1 633 |
363 |
|
Bidrag från ESFP |
||||||
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bidrag till trans.eur.nätv |
69 |
91 |
300 |
194 |
187 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övriga bidrag från EG |
39 |
31 |
7 |
799 |
156 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6 |
12 016 |
11 555 |
12 592 |
12 441 |
13 037 |
596 |
|
Summa bidrag m.m.P |
||||||
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Nettoflöde från statsbud- |
|
|
|
|
|
|
|
geten till EU |
6 306 |
14 008 |
13 043 |
13 479 |
13 598 |
119 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
Avräknat mot anslag 93:1 Avgiften till Europeiska gemenskapen. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
P |
P |
|
|
|
|
|
|
2 |
Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
P |
P |
|
|
|
|
|
|
3 |
Fonden för fiskets utveckling |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
|
|
|
4 |
Europeiska regionala utvecklingsfonden |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
|
|
|
5 |
Europeiska socialfonden |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
P |
P |
|
|
|
|
|
|
6 |
Redovisat mot inkomsttypen 6000 Bidrag från EU m. m. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
P |
P |
|
|
|
|
|
|
212
Skr. 2007/08:101
Avgiften ökade med 715 miljoner kronor medan bidragen från EU ökade med 596 miljoner kro- nor, vilket innebär att nettoflödet till EU ökade kassamässigt med 119 miljoner kronor.
Övriga utgifter och bidrag kopplade till EU
Uppgifterna i tabellerna ger inte en helhetsbild av effekterna av
Tabell 7.3 Anslag finansierade med
Miljoner kronor
Utgiftsområde |
Anslag |
Anslagsnamn |
7.5Anslag finansierade med EU- medel
Det finns olika anslag som helt eller delvis finan- sieras av EU. Anslag finansierade av
Tabell 7.3 visar utfallet på anslag finansierade med
Utfall 2007
08 |
12:08 |
Från |
30 |
13 |
22:06 |
Europeiska socialfonden m.m. för perioden |
1 653 |
|
|
|
|
19 |
33:05 |
Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden |
1 023 |
|
|
|
|
22 |
36:05 |
Från |
187 |
|
|
|
|
23 |
41:04 |
Från |
5 |
|
|
|
|
23 |
43:03 |
Gårdsstöd och djurbidrag m.m. |
7 194 |
|
|
|
|
23 |
43:04 |
Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter |
476 |
|
|
|
|
23 |
43:08 |
Från |
96 |
|
|
|
|
23 |
43:13 |
Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad från |
7 |
|
|
|
|
23 |
44:02 |
Från |
1 651 |
|
|
|
|
Summa |
|
|
12 322 |
|
|
|
|
213
Skr. 2007/08:101
Nedan redogörs för fyra betydande anslag knutna till EU:s jordbruksfond och struktur- fonder.
Anslag finansierade av EG:s jordbruksfond
Anslaget 43:3 Gårdsstöd och djurbidrag
Från anslaget utbetalas gårdsstöd, handjursbi- drag och mjölkbidrag samt bidrag från EU för bekämpande av djursjukdomar. Gårdsstöd och djurbidrag utgör den största andelen av direkt- stöden till jordbruket. Gårdsstöd betalas ut till brukare med stödrätter, vilka motsvarar den brukade arealen för 2007.
Anslaget 44:2 Från
Från anslaget utbetalas medel motsvarande EU:s finansiering av strukturstöd och miljöersätt- ningar med anknytning till jordbruket som re-
dovisas under anslaget 44:1 Åtgärder för lands- bygdens miljö och struktur.
Anslag finansierade av EG:s strukturfonder
Anslaget 22:7 Europeiska socialfonden m.m. för perioden
Anslaget ska finansiera projekt som är inriktade på åtgärder som underlättar möjligheterna att få arbete, skapar lika förutsättningar för arbets- kraften samt medverkar till kompetensutveck- ling.
Anslaget 33:6 Europeiska regionala utvecklings- fonden perioden
Anslaget ska finansiera projekt som är inrik- tade på entreprenörskap, innovation och för- nyelse, tillgänglighet samt gränsöverskridande samarbete.
214
8
Revisionsfrågor
Skr. 2007/08:101
8 Revisionsfrågor
Riksrevisionen bedriver revision genom årlig re- vision och effektivitetsrevision. Den årliga revi- sionen avslutas genom uttalanden i revisions- berättelser om bl.a. myndigheternas årsredovis- ningar.
I avsnitt 8.1 redovisas revisionsberättelser med invändning avseende räkenskapsåret 2007. Re- geringen avser att återkomma i budgetproposi- tionen för 2009 med en redovisning av vilka åt- gärder som har vidtagits eller kommer att vidtas med anledning av invändningarna. I budgetpro- positionen för 2009 avser regeringen även att redovisa och kommentera Riksrevisionens granskningsrapporter som lämnats av effektivi- tetsrevisionen.
Europeiska revisionsrätten (revisionsrätten) svarar för den externa revisionen av EU:s bud- get. Revisionsrätten granskar unionens samtliga utgifter och inkomster och prövar om den eko- nomiska förvaltningen har varit sund. I avsnitt 8.2 redovisas revisionsrättens väsentligaste iakt- tagelser från granskningen av budgetåret 2007.
8.1Revisionsberättelse med invändning
Nedan lämnas en redovisning av de invändningar Riksrevisionen lämnat i 10 revisionsberättelser avseende räkenskapsåret 2007. Invändningarna återges i enlighet med beslutade revisionsberät- telser.
Antalet invändningar 2006 var 11.
Anslagsöverskridande m.m.
Försvarsmakten
Riksrevisionen har följande invändning mot ledningens förvaltning. Försvarsmakten har överskridit anslagsposten 6.2.4 Materielnära verksamhet samt avveckling med 3 347 mnkr, på grund av bristande intern styrning och kontroll. Därutöver har Försvarsmakten inte periodiserat den anslagsintäkt som uppstått till följd av överskridandet, vilket borde ha gjorts i enlighet med förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag kap 4 §1. Detta medför att resultaträkningens Intäkter av anslag samt Årets kapitalförändring är upptagna med för högt saldo om 3 347 mnkr.
Statens strålskyddsinstitut
Riksrevisionen har följande invändning. Statens strålskyddsinstitut (SSI) har inte beaktat det finansiella villkoret i regleringsbrevet för budgetåret 2007 avseende anslag 8:1 ap. 10 delpost 10.2 Kärntekniskt samarbete med icke
I årsredovisningen redovisade SSI utestående åtaganden uppgående till 2 425 tkr, medan överföringsbeloppet för anslagsposten uppgick till 2 004 tkr. Det finansiella villkoret överskreds därmed med 421 tkr. Någon upplysning om förhållandet har heller inte lämnats i årsredovisningen.
217
Skr. 2007/08:101
Brister i intern styrning och kontroll
Skogsstyrelsen
Riksrevisionen har följande invändning mot ledningens förvaltning och årsredovisningen. Skogsstyrelsens (SKS) interna styrning och kontroll uppvisar betydande brister inom flera områden. Detta har medfört att årsredo- visningen inte ger en rättvisande bild i följande avseenden.
-Som en följd av SKS:s bristande ekono- miska uppföljning och analys saknar årsre- dovisningen kommentarer rörande myn- dighetens ansträngda ekonomi. Information av väsentlig betydelse för re- geringens uppföljning och prövning av verksamheten i enlighet med FÅB 2 kap 4§ saknas därmed.
-SKS har inte gjort avsättningar för uppsagd
personal i enlighet med reglerna i FÅB 4 kap. 2§. Därigenom är årets resultat för högt redovisat i resultaträkningen med 6,2 mnkr.
Fel i redovisningen
Länsstyrelsen i Gotlands län
Riksrevisionen har följande invändning. Länsstyrelsens årsredovisning ger inte en rättvisande bild avseende följande poster i balansräkningen och resultaträkningen: Fordringar hos andra myndigheter borde ha redovisats till ett värde på 4 983 tkr, Skulder till andra myndigheter till ett värde på 17 903 tkr, Övriga skulder till ett värde på 3 250 tkr, Intäkter av bidrag motsvarande 108 204 tkr samt Intäkter av avgifter motsvarande 13 153 tkr.
Kemikalieinspektionen
Riksrevisionen har följande invändning. Resultaträkningen i årsredovisningen, beslutad
-Aktivering av utgifter avseende immateri- Felen påverkar därmed verksamhetsutfallet samt
ella anläggningstillgångar har ej skett i en- lighet med reglerna i FÅB 5 kap 2§ vilket har lett till att anslagsförbrukningen på an- slaget 41:1 ap. 1 är för lågt redovisad med 2,8 mnkr. En korrekt redovisning skulle ha visat ett överskridande av anslagskrediten med 0,6 mnkr.
-SKS har inte avräknat anslaget 41:2 ap.1 Bi- drag till skogsbruket i enlighet med re- gleringsbrevets villkor för anslaget. Avräk- ning som skett i strid med villkoret uppgår till 0,6 mnkr.
Den bristande interna styrningen och kontrollen har även gett följande konsekvenser.
-SKS har inte uppfyllt kraven för stödansva- rig myndighet för skogliga åtgärder inom
-Bristande kontroll över utrustning som mottagits från Försvarsmakten.
-Bristande kontroll avseende inventering, hantering samt försäljning av anläggnings- tillgångar och stöldbegärlig egendom.
transfereringsavsnittet.
Riksrevisionen har följande upplysning. Efter avlämnande av årsredovisningen har en rättelse, daterad
Naturhistoriska riksmuseet
Riksrevisionen har följande invändning. Natur- historiska riksmuseet har inte följt Ekonomi- styrningsverkets föreskrifter till förordning (2006:605) om årsredovisning och budgetun- derlag 4 kap. 1§ avseende redovisning av erhållna bidrag. Bidrag har inte intäktsförts i takt med nedlagda kostnader för de projekt som ska fi- nansieras av bidragen enligt den s.k. periodise- ringsmodellen. På grund av brister i projektre- dovisningen har myndigheten inte med belopp kunnat visa hur årsredovisningen har påverkats, men beloppet kan vara väsentligt. Det är oklart hur mycket av de oförbrukade bidragen som borde ha ökat årets intäkter av bidrag och med motsvarande belopp ha minskat årets anslagsbe- lastning. Om intäkter av bidrag hade redovisats korrekt, skulle det redovisade anslagssparandet ha ökat med motsvarande belopp.
218
Avvecklingsmyndigheten för Arbetslivsinstitutet
Riksrevisionen har följande invändning. Avvecklingsmyndigheten har i strid med regleringsbrevet under räkenskapsåret utnyttjat det övertagna räntekontot. Därutöver har avvecklingsmyndigheten finansierat övertagna anläggningstillgångar med lån i Riksgälden. Det föreligger därför väsentliga fel i myndighetens årsredovisning avseende balansposterna Av- räkning med statsverket och Behållning ränte- konto i Riksgälden. Det råder även osäkerhet om balansposten Balanserad kapitalförändring är rätt redovisad. Riksrevisionen bedömer på grund av detta att årsredovisningen sammantaget till väsentliga delar inte ger en rättvisande bild.
Avvecklingsmyndigheten för Integrationsverket
Riksrevisionen har följande invändning. Avvecklingsmyndigheten har i strid med regleringsbrevet under räkenskapsåret utnyttjat det från Integrationsverket övertagna räntekontot i Riksgälden. Det föreligger på grund av detta risk för väsentliga fel i årsredovisningen avseende balansposterna Avräkning med statsverket och Räntekonto- kredit i Riksgälden. Avvecklingsmyndigheten har i strid med regleringsbrevet inte lämnat en särredovisning av kostnaderna av avvecklingen och hur de har finansierats. Riksrevisionen bedömer på grund av detta att årsredovisningen sammantaget till väsentliga delar inte ger en rättvisande bild.
Befogenhetsöverskridande
Stockholms universitet
Riksrevisionen lämnar följande invändning. Stockholms universitet har, på ett sätt som inte är förenligt med bestämmelserna för universitet och högskolor, samarbetat med en näringsdri- vande stiftelse som bedriver utbildningar.
Övrigt
Arbetsmiljöverket
Riksrevisionen har följande invändning. Ar- betsmiljöverket har i sin årsredovisning inte re- dogjort för beslut i februari 2008 om personal- omställning och de effekter som detta beslut medför för kommande år. Därmed ger inte års-
Skr. 2007/08:101
redovisningen en rättvisande bild i detta avse- ende.
8.2Revision av
Revisionsrättens uppdrag är att göra en obero- ende granskning av hur Europeiska unionens medel uppbärs och används, och på så sätt be- döma hur de europeiska institutionerna fullgör sina uppgifter i samband med detta. Revisions- rätten granskar om samtliga inkomster och ut- gifter varit lagliga och korrekta och om den eko- nomiska förvaltningen varit sund. Syftet med re- visionsrättens arbete är att bidra till att förbättra den ekonomiska förvaltningen av unionens me- del på alla nivåer. Revisionsrättens gransknings- mandat omfattar alla organ som förvaltar eller mottar
Revisionsrättens arbete resulterar i olika typer av rapporter. Varje år lämnar revisionsrätten sin årsrapport, som innehåller iakttagelser om Euro- peiska unionens budgetgenomförande. Årsrap- porten innehåller även en revisionsförklaring (DAS) om räkenskapernas tillförlitlighet för året i fråga och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet. I årsrapporten sam- manfattas även revisionsrättens granskningar under föregående budgetår, sektor för sektor, samt för institutionernas egna administration.
Revisionsrätten kan när som helst framföra synpunkter i vissa frågor, som främst publiceras i form av särskilda rapporter. Vid sidan av sin granskningsuppgift kan EU:s övriga institutio- ner begära yttranden från revisionsrätten i vissa frågor, främst över förslag till
Revisionsrättens årsrapport utgör ett mycket viktigt underlag för Ekonomi- och finansminis- terrådets (Ekofinrådet) ställningstagande om ansvarsfrihet bör beviljas kommissionen för det berörda budgetåret. Till rekommendationen om ansvarsfrihet fogas även slutsatser på de åtgärder som rådet anser att kommissionen borde vidta för att komma till rätta med de brister som revi- sionsrätten identifierat. Vidare utgör årsrappor-
219
Skr. 2007/08:101
ten ett viktigt underlag för Europaparlamentet som slutligen beslutar om ansvarsfriheten.
Förslaget från Ekofinrådet är att rekommen- dera Europaparlamentet att bevilja kommissio- nen ansvarsfrihet för budgetåret 2006.
8.2.2Utgångspunkter för Sveriges agerande avseende revisionsrättens iakttagelser
I propositionen om budgeteffekter av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen m.m. (1994/95:40), som riksdagen ställt sig bakom
8.2.1Väsentliga iakttagelser under 2006 (bet. 1994/95:FiU5, rskr. 1994/95:67), slås fast
RegeringenT |
redovisar här de viktigaste iakttagel- |
att Sverige ska verka för en effektiv och återhåll- |
|||
sam |
|||||
serna i revisionsrättens årsrapport för 2006 som |
pen ska tillämpas på budgetområdet. I den |
||||
ligger till grund för rådets rekommendation om |
svenska politiken ingår även att prioritera frågor |
||||
ansvarsfrihet för kommissionen. |
som berör uppföljning och kontroll. |
||||
Revisionsrätten anser att de konsoliderade rä- |
Kommissionen är enligt fördraget ytterst an- |
||||
kenskaperna för 2006 i allt väsentligt ger en rätt- |
svarig för budgetens genomförande. Medlems- |
||||
visande bild av gemenskapens finansiella ställ- |
staterna har dock ett ansvar inför kommissionen |
||||
ning utom när det gäller skulder till leverantörer |
och ska samarbeta med kommissionen i ge- |
||||
och |
stödmottagare |
och |
förhandsfinansieringar, |
nomförandet av budgeten och för att upprätta |
|
som redovisas för högt i balansräkningen. |
och vidmakthålla effektiva kontrollsystem som |
||||
Kommissionen har gjort ytterligare framsteg i |
säkerställer en sund ekonomisk förvaltning i |
||||
införandet av periodiserad redovisning, men |
medlemsstaten. Sverige fäster stor vikt vid revi- |
||||
vissa brister kvarstår. |
|
sionsrättens iakttagelser och behovet av att |
|||
Vidare anser revisionsrätten att de underlig- |
kommissionen tillsammans med medlems- |
||||
gande transaktionerna är lagliga och korrekta när |
staterna vidtar nödvändiga åtgärder mot de bris- |
||||
det gäller egna medel, åtaganden, administrativa |
ter som revisionsrätten uppdagat. |
||||
utgifter och strategi inför anslutningen, med un- |
Sverige kommenteras i mycket begränsad |
||||
dantag av Sapardprogrammet. |
omfattning i årsrapporten. I det fall Sverige om- |
||||
met är ett förmedlemsskapsstöd som ger stöd till |
nämns rör det främst strukturfonderna där bris- |
||||
landsbygdsutveckling och förbereder för natio- |
ter konstaterats i förvaltnings- och kontroll- |
||||
nellt genomförande av EU:s program för ut- |
systemen. |
||||
veckling av landsbygden i landet. |
Regeringen har under 2007 vidtagit ett antal |
||||
Ett uttalande med avvikande mening lämnas |
åtgärder som stärker förvaltningen av |
||||
dock för merparten av EU:s utgifter. Detta gäller |
i Sverige. Den 1 januari 2008 infördes ett gemen- |
||||
den |
gemensamma |
jordbrukspolitiken, |
samt ramverk för intern styrning och kontroll |
||
strukturåtgärder, inre politik samt externa åtgär- |
vid statliga myndigheter. Ramverket utgörs av |
||||
der. Situationen anses främst bero på brister i |
flera förordning. Förutom ny förordning om |
||||
den interna kontrollen, där förvaltningen och |
intern styrning och kontroll (2007:603) omfattas |
||||
kontrollen av medlen anses har varit otillräcklig |
ramverket av den nya myndighetsförordningen |
||||
och ineffektiv. |
|
|
(2007:515) gällande ledningens ansvar, internre- |
||
De största problemen har uppmärksammats i |
visionsförordningen (2006:1228) avseende revi- |
||||
de betalningar som hanteras gemensamt av |
sionens inriktning samt förordningen (2000:605) |
||||
kommissionen och |
medlemsstaterna, främst |
om årsredovisning och budgetunderlag gällande |
|||
gällande strukturfonderna och jordbruksutgif- |
undertecknandet av årsredovisningen. |
||||
terna. Det är därför angeläget att kommissionen |
Syftet med det nya ramverket är att tydliggöra |
||||
tillsammans med medlemsstaterna stärker in- |
ledningens ansvar samt skapa bättre förutsätt- |
||||
ternkontrollen. Revisionsrätten anser att kom- |
ningar för ansvarsutkrävande och en effektivare |
||||
missionen har gjort stora ansträngningar för att |
och säkrare verksamhet, inte enbart för natio- |
||||
åtgärda bristerna i riskhanteringen av |
nella medel utan även för |
||||
Positiva effekter har till exempel konstaterats på |
Därtill har regeringen gett Ekonomistyr- |
||||
jordbruksområdet där en markant minskning har |
ningsverket (ESV) i uppdrag att fungera som |
||||
skett av felnivån i transaktionerna. |
nationellt revisionsorgan för de |
||||
|
|
|
|
|
hanteras i Sverige. ESV granskar de |
|
|
|
|
|
och fonder där ansvaret för en sund ekonomisk |
220
Skr. 2007/08:101
förvaltning och genomförandet av effektiva kontroller är delat mellan svenska myndigheter och kommissionen. Avsikten med denna åtgärd är att samla Sveriges kompetens och resurser för
I och med beslutet om införandet av ett gemensamt ramverk för intern styrning och kontroll i staten kan regeringen för första gången för räkenskapsåret 2008 lämna ett natio- nellt intygande avseende
Strukturfonder
Kommissionens generaldirektörer lämnar årligen i sin årliga verksamhetsrapporterna en bedöm- ning av huruvida den interna kontrollen fungerar på ett tillfredställande sätt. Dessa bedömningar utgör ett viktigt underlag i revisionsrättens be- dömning av kommissionens genomförande av budgeten. I verksamhetsrapporten för 2006 har en reservation redovisats avseende förvaltnings- och kontrollsystemen i Sverige för Europeiska socialfondens mål 3.
Sverige delar i stort kommissionens kritik och ett flertal åtgärder har vidtagits i enlighet med en handlingsplan som tagits fram av ansvariga myndigheter. Bl.a. har informations- och
8.2.3Revisionsrättens iakttagelser för utbildningsinsatser genomförts liksom föränd-
2006 gällande Sverige
I det följande redogörs närmare för revisions- rättens väsentligaste iakttagelser som har an- knytning till svenska förhållanden.
ring av handläggningsrutinerna. Fler personer har involverats i handläggningen av ett ärenden för att undvika att en och samma person hand- lägger ärende och utför finansiell kontroll.
221
9
Sammanställning av verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande över
Skr. 2007/08:101
9 Sammanställning av verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande över
De konsoliderade resultat- och balansräkning- arna samt finansieringsanalysen i årsredovis- ningen för staten omfattar i huvudsak de statliga myndigheterna inklusive affärsverken. Genom ägarintressen i bolag och genom att Riksbanken,
Sammanställningen i detta kapitel görs i syfte att ge en samlad och översiktlig bild över samt- liga verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande över. När det gäller bolag, banker och finansinstitut har väsentligt inflytande definierats som att staten har en ägarandel på minst 20 pro- cent i de aktuella organisationerna. Definitionen överensstämmer med definitionen av intressefö- retag i årsredovisningslagen (1995:1554). Med denna definition bortfaller stiftelser som är självägande. Sammanställningen av den statliga sektorn inkluderar därmed förutom myndighe- terna även statliga bolag och finansinstitut, Riksbanken och
sektorn. PPM:s samlade tillgångar, skulder och kapital redovisas i särskild ordning i tabell 9.3.
Sammanställningen, som bygger på de ingå- ende organisationernas officiella årsredovis- ningar, ger en uppfattning om den totala statliga bokförda förmögenheten.
9.1Den statliga sektorns förmögenhet
Den statliga sektorns samlade tillgångar, skulder och kapital framgår av tabell 9.1. När det gäller de tillgångar och skulder som bara indirekt ägs av staten har statens andel medräknats med hän- syn tagen till ägarandelen om den uppgår till minst 20 procent. Ägande i företag där statens ägarandel är mindre än 20 procent ingår i myn- digheternas samlade tillgångar och skulder.
Någon fullständig eliminering av mellanha- vanden såsom fordringar och skulder samt in- täkter och kostnader har inte varit möjlig att göra eftersom underlag för detta oftast saknas och de olika organisationernas redovisningsprin- ciper skiljer sig åt. Dessutom verkar de under olika regelverk. De elimineringar som gjorts för att undvika dubbelräkning framgår av tabellen 9.2.
Ålderspensionsreformen medförde under
225
Skr. 2007/08:101
betalningsansvaret för förtids- och efterlevande- pension flyttades därför från
Partierna bakom pensionsöverenskommelsen har därefter haft fortsatta överläggningar om möjligheterna att fastställa en tidsplan för han- teringen av frågan. Under dessa överläggningar har bedömningen gjorts att det under överblick- bar tid kommer att saknas förutsättningar för att överföra medel från
Tabell 9.1 Den statliga sektorns samlade tillgångar, skulder och kapital
Miljarder kronor
|
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
|
Myndigheter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa tillgångar |
817 |
864 |
942 |
1 002 |
1 017 |
|
|
|
|
|
|
Summa skulder |
1 607 |
1 639 |
1 687 |
1 637 |
1 517 |
|
|
|
|
|
|
Nettoförmögenhet/ |
|
|
|
|
|
Eget kapital |
|||||
|
|
|
|
|
|
Summa skulder och |
|
|
|
|
|
kapital |
817 |
864 |
942 |
1 002 |
1 017 |
|
|
||||
Statliga bolag, banker och finansinstitut |
|
||||
|
|
|
|
|
|
Summa tillgångar |
946 |
1 021 |
1 159 |
1 213 |
1 331 |
|
|
|
|
|
|
Summa skulder |
746 |
770 |
886 |
908 |
1 010 |
Nettoförmögenhet/ |
|
|
|
|
|
Eget kapital |
200 |
251 |
273 |
305 |
321 |
|
|
|
|
|
|
Summa skulder och |
|
|
|
|
|
kapital |
946 |
1 021 |
1 159 |
1 213 |
1 331 |
|
|
|
|
|
|
|
Riksbanken |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa tillgångar |
186 |
183 |
209 |
201 |
212 |
|
|
|
|
|
|
Summa skulder |
114 |
119 |
149 |
138 |
150 |
|
|
|
|
|
|
Nettoförmögenhet/ |
|
|
|
|
|
Eget kapital |
72 |
64 |
60 |
63 |
62 |
|
|
|
|
|
|
Summa skulder och |
|
|
|
|
|
kapital |
186 |
183 |
209 |
201 |
212 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
Summa tillgångar |
582 |
655 |
780 |
871 |
919 |
|
|
|
|
|
|
Summa skulder |
5 |
9 |
11 |
13 |
21 |
|
|
|
|
|
|
Nettoförmögenhet/ |
|
|
|
|
|
Eget kapital |
577 |
646 |
769 |
858 |
898 |
|
|
|
|
|
|
Summa skulder och |
|
|
|
|
|
kapital |
582 |
655 |
780 |
871 |
919 |
|
|
|
|
||
|
Allmänna arvsfonden |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
Summa tillgångar |
1 |
1 |
1 |
1 |
2 |
|
|
|
|
|
|
Summa skulder |
1 |
1 |
1 |
1 |
2 |
|
|
|
|
|
|
Nettoförmögenhet/ |
|
|
|
|
|
Eget kapital |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
|
|
|
|
|
Summa skulder och |
|
|
|
|
|
kapital |
1 |
1 |
1 |
1 |
2 |
|
|
|
|||
Den statliga sektorn elimineringar |
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
Summa tillgångar |
|||||
|
|
|
|
|
|
Summa skulder |
|||||
|
|
|
|
|
|
Nettoförmögenhet/ |
|
|
|
|
|
Eget kapital |
|||||
|
|
|
|
|
|
Summa skulder |
|
|
|
|
|
och kapital |
|||||
|
|
|
|
||
|
Den statliga sektorn totalt |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
Summa tillgångar |
2 272 |
2 447 |
2 758 |
2 917 |
3 110 |
|
|
|
|
|
|
Summa skulder |
2 411 |
2 479 |
2 673 |
2 629 |
2 648 |
|
|
|
|
|
|
Nettoförmögenhet/ |
|
|
|
|
|
Eget kapital |
85 |
288 |
462 |
||
|
|
|
|
|
|
Summa skulder |
|
|
|
|
|
och kapital |
2 272 |
2 447 |
2 758 |
2 917 |
3 110 |
|
|
|
|
|
|
Vid utgången av 2007 var den statliga sektorns samlade tillgångar 3 110 miljarder kronor efter elimineringar av inomstatliga mellanhavanden. Sammantaget ökade tillgångarna under 2007 med 193 miljarder kronor. De samlade skulderna uppgick till 2 648 miljarder kronor 2007, vilket motsvarar en ökning med 19 miljarder kronor.
Till följd av en gynnsam utveckling på aktie- marknaden ökade
226
egna kapital uppgick vid utgången av 2007 till 898 miljarder kronor.
Statens ägande (se bilaga 3 Statliga bolag) avseende andelar i de statliga bolagens tillgångar uppgick till 1 331 miljarder kronor, en ökning med 118 miljarder kronor. Motsvarande skulder ökade med 102 miljarder kronor till sammanlagt 1 010 miljarder kronor. De största förändringarna är hänförliga till Svensk Exportkredit AB och Sveriges Bostadsfi- nansieringsbolag SBAB där tillgångar och skul- der ökat med 68 miljarder kronor respektive 19 miljarder kronor samt Vattenfall AB vars till- gångar ökat med 15 miljarder kronor.
Sammantaget uppgick statens egna kapital, dvs. skillnaden mellan tillgångarnas och skulder- nas bokförda värde, efter elimineringar till 462 miljarder kronor. Ökningen med 174 miljar- der kronor jämfört med 2006 beror främst på att de statliga myndigheternas nettoförmögenhet har förbättrats med 135 miljarder kronor och uppgår till
Förändringarnas effekter på statens resultat- och balansräkningar beskrivs närmare i kapitel 4 Resultaträkning, balansräkning och finansie- ringsanalys.
Elimineringar avseende myndigheternas aktieinne- hav
Av bilaga 2 Statliga myndigheter m.m. framgår vilka myndigheter som ingår i redovisningen över den statliga sektorns samlade tillgångar, skulder och kapital. Statens innehav av aktier i de statliga bolagen redovisas främst av Regerings- kansliet (not 26 till balansräkningen, Andelar i dotter- och intresseföretag).
Affärsverkens innehav av aktier i dotterbolag, liksom Riksbankens grundfond, redovisas under andelar i dotter- och intresseföretag. För att undvika dubbel redovisning elimineras nämnda innehav enligt tabell 9.2 mot summa tillgångar och nettoförmögenhet för den statliga sektorn.
Elimineringar gentemot Riksgäldskontoret
Skr. 2007/08:101
Tabell 9.2 Eliminering avseende myndigheternas aktieinne- hav (andelar i dotter- och intresseföretag) och
Miljoner kronor
|
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
Regerings- |
|
|
|
|
|
kansliet |
196 065 |
216 504 |
270 189 |
301 704 |
316 950 |
|
|
|
|
|
|
Riksbankens |
|
|
|
|
|
grundfond |
1 000 |
1 000 |
1 000 |
1 000 |
1 000 |
|
|
|
|
|
|
Riksbanken |
0 |
61 |
61 |
0 |
0 |
|
|
|
|
|
|
Affärsverk |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Luftfarts- |
156 |
150 |
153 |
162 |
170 |
verket |
|||||
Svenska |
324 |
351 |
415 |
422 |
477 |
kraftnät |
|||||
Övriga myn- |
|
|
|
|
|
digheter |
60 |
63 |
57 |
45 |
43 |
|
|
|
|
|
|
61 277 |
59 579 |
60 597 |
68 038 |
52 488 |
|
|
|
|
|
|
|
Summa |
258 882 |
277 708 |
332 472 |
371 371 |
371 128 |
|
|
|
|
|
|
Premiepensionsmyndigheten
PPM:s tillgångar ökade med 46 miljarder kronor jämfört med 2006 och uppgick vid utgången av 2007 till 341 miljarder kronor.
Tabell 9.3 PPM:s samlade tillgångar, skulder och kapital
Miljarder kronor
|
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
Summa tillgångar |
140 |
170 |
240 |
295 |
341 |
|
|
|
|
|
|
Summa skulder |
142 |
172 |
242 |
297 |
342 |
|
|
|
|
|
|
Nettoförmögenhet/ |
|
|
|
|
|
Eget kapital |
|||||
|
|
|
|
|
|
Summa skulder och |
|
|
|
|
|
kapital |
140 |
170 |
240 |
295 |
341 |
|
|
|
|
|
|
9.2
227
Skr. 2007/08:101
Sjätte
I det allmänna pensionssystemet ingår att en del av pensionsavgiften avsätts till s.k. premie- pension och förvaltas i värdepappersfonder efter individuella val av pensionsspararna. Den statliga Premievalsfonden är en värdepappersfond som kan väljas på samma sätt som andra fonder inom premiepensionssystemet. För de personer som avstår från att välja fond placeras pensionsmed- len i Premiesparfonden. Såväl Premiesparfonden som Premievalsfonden förvaltas av Sjunde AP- fonden. Endast fondens egen verksamhet redo- visas dock under Sjunde
Tabell 9.4
Miljoner kronor
|
1 |
|
Skulder |
Fondkapital |
|
TillgångarP |
P |
||
|
|
|
|
|
Första |
220 748 |
|
1 957 |
218 791 |
|
|
|
|
|
Andra |
229 711 |
|
2 199 |
227 512 |
|
|
|
|
|
Tredje |
236 464 |
|
11 567 |
224 897 |
|
|
|
|
|
Fjärde |
211 896 |
|
4 551 |
207 345 |
|
|
|
|
|
Sjätte |
19 841 |
|
219 |
19 622 |
|
|
|
|
|
Sjunde |
23 |
|
162 |
|
|
|
|
|
|
Första |
|
|
|
|
avvecklingsfond |
0 |
|
0 |
0 |
|
|
|
|
|
Fjärde |
|
|
|
|
avvecklingsfond |
305 |
|
0 |
305 |
|
|
|
|
|
Summa |
918 988 |
|
20 655 |
2 |
|
898 333P |
|||
|
|
|
|
P |
1P P
2P P
dessutom av utbetalda pensionsmedel och admi- nistrationsersättningar till Försäkringskassan samt inbetalda pensionsavgifter, vilka netto till- fört kapital på totalt 4 miljarder kronor.
I den konsoliderade resultaträkningen redovi- sas ålderspensioner som transferering. Skillnaden mellan inbetalda avgifter och utbetalda pensioner redovisas som nettoöverföring till ålderspen- sionssystemet under transfereringar (se även not 4 till resultaträkningen, Transfereringar). Åta- ganden avseende ålderspension redovisas inte som skuld varken i den konsoliderade balansräk- ningen eller hos
Enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension samt förordningen (2002:135) om årlig redovisning av det inkomstgrundande ål- derspensionssystemets finansiella ställning och utveckling ska närmast berörda myndigheter från och med 2002 göra en årlig redovisning av ålderspensionssystemets ekonomiska ställning och utveckling. Den samlade redovisningen av ålderspensionssystemet för 2007 sammanfattas i avsnitt 9.5 Pensionssystemets årsredovisning. I det avsnittet redovisas avgiftstillgång och pen- sionsskuld enligt en beräkningsteknisk modell. I avsnitt 5.4.31 återfinns information om utgif- terna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten.
9.3Statliga bolag, banker och finansinstitut
I tabell 9.1 särredovisas statens tillgångar och skulder i statliga bolag, banker och finansinstitut där ägarandelen uppgår till minst 20 procent. Ägande i företag där statens andel är mindre än 20 procent ingår i myndigheternas samlade till- gångar och skulder. I bilaga 3 Statliga bolag återfinns en sammanställning av nyckeltal avseende kalenderåret 2007 för bolag med statligt ägande. I bilagan redovisas bolagens nyckeltal brutto och de summerar, efter elimineringar, till beloppen i sammanställningen över statliga sektorns förmögenhet (tabell 9.1). I tabell 9.1 ingår bolagen endast till den del de ägs av staten. Det högre värdet av bolagen i den statliga sektorn i jämförelse med det bokförda värdet enligt bilaga 3 är främst hänförligt till
228
Svenska Spel AB, vars bokförda värde endast uppgår till 260 000 kronor, men i tabell 9.1 redovisas med beloppet 3,9 miljarder kronor. En närmare redogörelse för bolagens verksamhet och resultat 2007 kommer att presenteras senare i vår i regeringens årliga skrivelse till riksdagen om statliga bolag.
Totalt finns ett sextiotal företag där staten äger mer än 20 procent av aktierna. Företagens bokförda värde uppgår till 318 miljarder kronor. De sex största bolagen är Vattenfall AB, Telia- Sonera AB, Civitas Holding AB (Vasakronan), Akademiska Hus AB, LKAB och Sveaskog AB som tillsammans svarar för 77 procent av det bokförda värdet. Enbart Vattenfall AB och TeliaSonera AB motsvarar 49 procent av det bokförda värdet.
Den statliga sektorns förmögenhet påverkas av förvärv och försäljning av företag, omstruktu- reringar, bolagens resultat m.m.
AB Svensk Exportkredit har ökat sina till- gångar med 68 miljarder kronor. Det är bl.a. hänförligt till att efter införande av redovisning enligt IFRS har samtliga derivat och en del andra poster redovisats till verkligt värde istället för som tidigare upplupet anskaffningsvärde, vilket ökat tillgångarna med 16 miljarder kronor och skulderna med nästan lika mycket. Innehavet av obligationer och andra värdepapper har ökat med 30 miljarder kronor. Utlåningsökningen uppgår till 24 miljarder kronor mot kreditinstitut och allmänheten och i form av värdepapper. Skuldökningen med 68 miljarder kronor avser främst emitterade värdepapper.
Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag SBAB har ökat sina tillgångar med 19 miljarder kronor, vilket främst förklaras av ökad utlåning till kre- ditinstitut samt ökat innehav av obligationer och andra räntebärande värdepapper i likviditets- reserv. Skulderna har ökat med 19 miljarder kro- nor till största delen avseende emitterade värde- papper och skulder till kreditinstitut. Nytt regel- verk avseende kapitaltäckning kommer succes- sivt att öka kapitalkravet under de kommande tre åren.
Vattenfall AB har ökat tillgångarna med 15 miljarder kronor samtidigt som skulderna minskat med 1,4 miljarder kronor. De största förändringarna av tillgångsvärden avser materi- ella anläggningstillgångar, som ökat med 13 mil- jarder kronor som en följd av investeringar. Av skulderna har främst uppskjuten skatteskuld minskat. Minskningen med 6,2 miljarder kronor
Skr. 2007/08:101
är bl.a. hänförlig till reducerad skattesats i Tysk- land. Statens andel av eget kapital har ökat med 15 miljarder kronor, främst som en följd av årets vinst på 20 miljarder kronor och positiva omräk- ningsdifferenser vid konsolidering av verksam- het i utlandet med 5,5 miljarder kronor. Eget ka- pital har påverkats negativt av utdelning till sta- ten av 7,5 miljarder kronor och 2,0 miljarder kronor av valutasäkring av utländskt eget kapital samt med 0,6 miljarder kronor av kassaflödes- säkring.
TeliaSoneras tillgångar uppgår till 217 miljar- der kronor, varav statens andel uppgår till 81 miljarder kronor. Minskningen under året är 9,5 miljarder kronor, vilket avser räntebärande fordringar. Skulderna har ökat med 0,8 miljarder kronor, vilket främst avser en ökning av lång- fristig upplåning med 3,8 miljarder kronor sam- tidigt som kortfristiga lån minskat med 2,8 mil- jarder kronor. Statens andel av eget kapital har minskat med 10 miljarder kronor som ett resul- tat av utdelning till staten av 13 miljarder kronor och försäljning av aktier motsvarande en andel på 7,3 miljarder kronor. Minskningen har delvis kompenserats av andelen av årets vinst 6,6 mil- jarder kronor och positiva valutakursdifferenser vid sidan av resultatet på 3,2 miljarder kronor.
9.4Riksbanken
Riksbankens tillgångar har ökat med 11,2 miljar- der kronor och skulderna med 11,5 miljarder kronor under året. Ökningen av tillgångarna av- ser främst banktillgodohavanden och värdepap- per i utländsk valuta, som ökat med 5,6 miljarder kronor, samt att guldreserven ökat i värde med 3,6 miljarder kronor. Skuldernas ökning kan främst hänföras till ökade värderegleringskonton för orealiserade vinster från effekter av föränd- rade valutakurser, priser och guldvärden med 11,6 miljarder kronor. Det egna kapitalet har minskat med 0,3 miljarder kronor, vilket förkla- ras av årets vinst 4,1 miljarder kronor reducerat med utdelning av 4,4 miljarder kronor till stats- verket.
229
Skr. 2007/08:101
9.5Pensionssystemets årsredovisning
Försäkringskassan har i uppdrag att varje år göra en redovisning av det inkomstgrundande ålders- pensionssystemets finansiella ställning och ut- veckling. Den inkomstgrundande ålderspensio- nen omfattar inkomst- och tilläggspensionen från inkomstpensionssystemet samt premiepen- sion. Ett mål med redovisningen är att informera om de förlopp – demografiska, ekonomiska och beteendemässiga – som bestämmer systemets finansiella ställning och som direkt påverkar, el- ler kan komma att påverka, pensionernas värde. Ytterligare en ambition med redovisningen är att den i så hög grad som möjligt ska ansluta till ve- dertagna redovisningsprinciper för försäkrings- företag. För en mer fullständig beskrivning av redovisningen hänvisas till Försäkringskassans publikation Orange rapport - Pensionssystemets Årsredovisning 2007.
Redovisningsprinciper
Pensionssystemets årsredovisning har upprättats som ett koncernbokslut där även premiepensio- nen konsoliderats. I koncernbokslutet har Pre- miepensionsmyndighetens (PPM) redovisning tagits in i huvudsak enligt den av PPM upprät- tade årsredovisningen.
Pensionsavgifter tas ut med 18,5 procent av pensionsgrundande förvärvsinkomster, trans- fereringar m.m., varav 16 procentenheter tillförs inkomstpensionssystemet och 2,5 procentenhe- ter premiepensionssystemet.
Inkomstpensionssystemet är ett fördelnings- system där inbetalda pensionsavgifter i princip direkt används till att betala samma års pensions- utbetalningar. Buffertfonden, det vill säga
Premiepensionssystemet är ett fonderat sy- stem där pensionsspararna själva väljer i vilka fonder premiepensionspengarna ska placeras.
Pensionen utbetalas genom att det ackumulerade kapitalet säljs av. Tillgångarna utgörs främst av pensionsspararnas placeringar i fonder.
Pensionsskulden avser både skulden till aktiva och pensionerade. Pensionsskulden värderas med utgångspunkt från de förhållanden som rå- der vid värderingstillfället. Ett undantag från denna princip gäller pensionsskulden till aktiva avseende tilläggspension. Den utgör cirka 12 procent av den totala pensionsskulden, men andelen minskar snabbt framöver. År 2017 är det sista år som
Nedan redovisas resultat- och balansräkning för ålderspensionssystemet, dvs. inkomst- och premiepensionen sammantaget, uttryckt i miljo- ner kronor.
230
Tabell 9.5 Inkomst- och premiepension, resultaträkning
Miljoner kronor
|
|
|
2007 |
2006 |
Förändring |
|
|
1 |
|
|
|
|
|
Förändring av fondtillgångarP |
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Pensionsavgifter |
218 496 |
233 625 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Pensionsutbetalningar, |
|
|
|
|
|
inkomstpension |
7 |
||
|
|
||||
|
|
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Pensionsutbetalningar, |
|
|
|
|
|
premiepension |
7 |
||
|
|
||||
|
|
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Avkastning på fonderat ka- |
|
|
|
|
|
pital |
51 719 |
110 342 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Administrationskostnader, |
|
|
|
|
|
inkomstpension |
305 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Administrationskostnader, |
|
|
|
|
|
premiepension |
16 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa förändring av till- |
|
|
|
|
|
gångar (a) |
2 |
165 173 |
|
|
|
82 021P |
|||
|
|
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förändring av avgiftstillgång |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Värdet av förändringen i av- |
|
|
|
|
|
giftsinkomst |
192 905 |
236 612 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Värdet av förändringen i om- |
|
|
|
|
|
sättningstid |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa förändring av av- |
|
|
|
|
|
giftstillgång (b) |
171 332 |
223 960 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3 |
|
|
|
|
|
Förändring av pensionsskuldP |
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Nya pensionsrätter och ATP- |
|
|
|
|
|
poäng |
19 027 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Pensionsutbetalningar |
7 |
176 364 |
9 712 |
|
|
186 076P |
|||
|
|
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Indexering/värdeförändring |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
Värdet av förändring i me- |
|
|
|
|
|
dellivslängd m.m. |
15 373 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Uppkomna arvsvinster/ |
|
|
|
|
|
dödsfallskapital |
10 679 |
9 865 |
814 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Fördelade arvsvinster |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
Avdrag för administrations- |
|
|
|
|
|
kostnader |
6 |
1 500 |
580 |
|
|
2 080P |
|||
|
|
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa förändring av pen- |
|
|
|
|
|
sionsskuld (c) |
4 |
||
|
|
||||
|
|
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Årets resultat (a)+(b)+(c) |
5 |
71 228 |
|
|
|
||||
|
|
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
|
Avser buffertfonden samt premiepensionstillgångar. |
|
|
|
P |
P |
|
|
||
2 |
|
Varav inkomstpensionssystemet 40 535 miljoner kronor och premiepensions- |
|||
P |
P |
||||
systemet 41 486 miljoner kronor. |
|
|
|
||
3 |
|
Negativ post |
|||
|
|
||||
P |
|
P |
|
|
|
att pensionsskulden minskar. |
|
|
|
||
4 |
|
Varav inkomstpensionssystemet |
|||
P |
P |
||||
systemet |
|
|
|
||
5 |
|
Varav inkomstpensionssystemet |
|||
P |
P |
||||
stemet 222 miljoner kronor. |
|
|
|
||
6 |
|
Avdrag för administrationskostnader avseende inkomstpension utgår med 72% |
|||
P |
P |
av kostnaden. För premiepensionen utgår avdraget med 100% av beloppet men utifrån prognostiserat värde.
7P DifferensenP på 33 miljoner kronor, mellan pensionsutbetalningar inkomstpen- sion (185 653 miljoner kronor) och pensionsutbetalningar premiepension
(456 miljoner kronor) samt pensionsutbetalningar 186 076 miljoner kronor, avser överförda medel från
Skr. 2007/08:101
Tabell 9.6 Inkomst- och premiepension, balansräkning
Miljoner kronor
|
|
|
31/12 2007 |
|
31/12 2006 |
|
Förändring |
|
|
Tillgångar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Buffertfonden |
898 472 |
|
857 937 |
|
40 535 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
310 711 |
|
269 447 |
|
41 264 |
|
|
FörsäkringstillgångarP |
|
|
|||
|
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
29 798 |
|
25 956 |
|
3 842 |
|
|
Övriga tillgångarP |
|
|
|||
|
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Avgiftstillgång |
6 115 970 |
|
5 944 638 |
|
171 332 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa tillgångar |
2 |
|
7 097 978 |
|
3 |
|
|
7 354 951P |
|
|
256 973P |
||
|
|
|
|
P |
|
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Skulder och resultat |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ingående balanserat resultat |
5 |
|
26 770 |
|
71 225 |
|
|
97 995P |
P |
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Årets resultat |
|
71 228 |
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgående balanserat resultat |
16 610 |
|
5 |
|
|
|
|
|
98 000P |
P |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Pensionsskuld |
4 |
|
6 972 457 |
|
6 |
|
|
7 307 001P |
|
|
334 544P |
||
|
|
|
|
P |
|
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
31 340 |
|
27 521 |
|
3 819 |
|
|
Övriga skulderP |
|
|
|||
|
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa skulder och resultat |
7 354 951 |
|
7 097 978 |
|
256 973 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
|
Avser premiepension. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
P |
|
P |
|
|
|
|
|
2 |
|
Varav inkomstpensionssystemet 7 014 442 miljoner kronor och premiepensions- |
|||||
P |
P |
||||||
systemet 340 509 miljoner kronor. |
|
|
|
|
|
||
3 |
|
Varav inkomstpensionssystemet 211 867 miljoner kronor och premiepensionssy- |
|||||
P |
P |
||||||
stemet 45 106 miljoner kronor. |
|
|
|
|
|
||
4 |
|
Varav inkomstpensionssystemet 6 996 484 miljoner kronor och premiepensions- |
|||||
P |
P |
||||||
systemet 310 517 miljoner kronor. |
|
|
|
|
|
||
5 |
|
Avvikelsen mellan IB och UB beror på en oredovisad skuld på 5 miljoner kronor |
|||||
|
|
||||||
P |
|
P |
|
|
|
|
|
2006. |
|
|
|
|
|
6P Pensionsskulden för premiepension avseende traditionell försäkring beräknas fr.o.m. 2007 exklusive eget kapital. Detta leder till en differens jämfört med det belopp om redovisas i tabell 9.5, summa förändring av pensionsskuld (c).
Årets resultat i inkomstpensionssystemet är
Ålderspensionssystemets balansomslutning för 2007 är 7 355 miljarder kronor. Inkomstpen- sionens tillgångar ökade med sammanlagt 212 miljarder kronor, eller 3,1 procent. Buffert- fonden ökade med sammanlagt 41 miljarder kronor och utgör cirka 13 procent av tillgång- arna. Avkastningen på 4,4 procent svarade för drygt 38 miljarder kronor. Pensionsavgifterna översteg pensionsutbetalningarna, vilket efter
231
Skr. 2007/08:101
avdrag för administrationskostnader bidrog till en buffertfondökning med 3 miljarder kronor. Ökningen på skuldsidan var 4,4 procent, vilket motsvarar 293 miljarder kronor. Indexeringen på 4,0 procent stod för 268 miljarder kronor av ökningen. Under 2007 ökade medellivslängden vilket ökade skulden med 17 miljarder kronor. Resterande del av skuldökningen förklaras främst av att nyintjänade pensionsrätter och
För premiepensionen uppgick årets resultat till 222 miljoner kronor. De fonderade premie- pensionstillgångarna har under året ökat med 41 miljarder kronor, varav 28 miljarder kronor avser nya pensionsrätter och 14 miljarder kronor avser värdeförändring. Värdeutvecklingen under året har varit cirka 6 procent. Pensionsskulden ökade med 41 miljarder kronor 2007. Förändringen av pensionsskulden avser nyintjänade pensionsrätter, en positiv kapitalförvaltning och utbetalning av pensioner.
232
Bilaga 1
Ordlistan
Ordlista
Anläggningstillgång
Tillgång som är avsedd för stadigvarande bruk eller innehav. Det är avsikten med innehavet, och inte tillgångens natur, som är avgörande för om tillgången ska klassificeras som anläggningstill- gång eller omsättningstillgång. Med stadigva- rande menas, när det gäller maskiner, inventarier m.m., att tillgångens ekonomiska livslängd upp- går till lägst tre år. Anläggningstillgångar delas upp i immateriella, materiella och finansiella an- läggningstillgångar.
Anskaffningsvärde
Utgiften för en tillgångs förvärv eller tillverk- ning. I anskaffningsvärdet ska räknas in samtliga kostnader för att få tillgången på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med an- skaffningen.
Anslag
Utgiftspost på statsbudgeten som riksdagen fattar beslut om. Riksdagens anslagsbeslut inne- bär att regeringen bemyndigas att under viss tid och under vissa villkor använda anvisade medel till de av riksdagen angivna ändamålen. Anslaget anvisas av riksdagen till regeringen. Därefter till- delar regeringen anslagsmedel till myndigheter. Anslag kan av regeringen underindelas i anslags- poster och delposter
Anslagsbehållningar
Ej utnyttjade anslagsmedel på reservations- och ramanslag vid budgetårets slut utgör utgående anslagsbehållning, sedan hänsyn tagits till even- tuell begränsning i möjligheten att anslagsspara. Totalt tilldelade medel beräknas som summan av anvisade medel enligt statsbudgeten för ett aktu- ellt budgetår och kvarstående medel från tidigare år, s.k. ingående anslagsbehållningar. De tillde- lade medlen kan förändras under budgetåret, dels genom på tilläggsbudget anvisade eller minskade medel, dels genom indragningar enligt regeringsbeslut. I budgetpropositionen och vår-
Skr . 2007/08:101 BILAGA 1
propositionen görs för de kommande åren en prognos över förändringen av anslagsbehåll- ningar. Detta redovisas under posten Minskning av anslagsbehållningar.
Anslagskredit
Anslagskredit är ett tillfälligt och begränsat överskridande på ett ramanslag. Utnyttjad anslagskredit får överföras till kommande budgetår. Se vidare ramanslag.
Anslagssparande
Outnyttjade medel på ramanslag, som inom vissa gränser får överföras till kommande bud- getår. Se vidare ramanslag.
Anslagstyp
Det kan förekomma tre typer av anslag i stats- budgeten. Se vidare anslag, ramanslag, reserva- tionsanslag respektive obetecknat anslag. Under ett antal år har antalet ramanslag ökat successivt och på 2007 och 2008 års statsbudget förekom- mer enbart ramanslag.
Ansvarsförbindelser
Förpliktelser som inte redovisas som skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att de kommer att regleras, eller på grund av att de- ras storlek inte kan beräknas med tillräcklig till- förlitlighet. Det kan också vara möjliga förplik- telser, dvs. det är osäkert om det förekommer en förpliktelse eller ej.
Ansvarsförbindelser redovisas ”inom linjen” i (i anslutning till) balansräkningen, dvs. de tas inte med i balansräkningens beloppskolumner och räknas inte in i balanssumman. Garantiåtaganden utgör de största ansvarsförbindelserna i staten.
Avgift
Ersättning som betalas för en direkt motpresta- tion.
3
Skr . 2007/08:101 BILAGA 1
Avräkning med statsverket
En post i statliga myndigheters balansräkning som omfattar de ekonomiska relationer som myndigheterna har med statsverket. Med stats- verket menas här en tänkt modermyndighet eller central statlig funktion (jfr moderbolag i en kon- cern). Posten utgör ett saldo mellan hur mycket myndigheterna har redovisat mot anslag och in- komsttitlar respektive statens centralkonto i Riksbanken.
Avräkning mot statsbudgeten
Myndigheternas redovisning mot anslag och in- komsttitlar, dvs. de utgifter myndigheterna har redovisat mot anslag respektive de inkomster de har redovisat mot inkomsttitel.
Avräkning mot statens centralkonto
Myndigheternas betalningar från/till statens centralkonto i Riksbanken (tidigare benämnt statsverkets checkräkning), dvs. hur mycket me- del myndigheterna har tagit i anspråk respektive tillfört statens centralkonto.
Avsättning
Post på balansräkningens skuldsida för förplik- telser som är osäkra till belopp och/eller tid- punkt då de ska infrias. Detta till skillnad från poster som redovisas som skulder, som i princip är säkra med avseende på såväl belopp som tid- punkt för infriande.
Balansomslutning
Summan på vardera sidan av en balansräkning. Tillgångs- och skuldsidans summor är lika stora.
Balansräkning
Dokument i årsredovisningen som visar den re- dovisande enhetens ekonomiska ställning på bokslutsdagen, uttryckt i tillgångar, skulder och kapital.
Beredskapstillgång
Tillgång som innehas för civilt eller militärt be- redskapsändamål. Tillgångar för civilt bered- skapsändamål kan utgöras av t.ex. läkemedel och räddningsutrustning.
Bidrag
Ersättning som lämnas eller mottas utan direkt motprestation. I statlig redovisning sammanfal- ler begreppet vanligen med transferering.
Bokföringsmässiga grunder
Princip som innebär att inkomster och utgifter hänförs (periodiseras) till den räkenskapsperiod de hör till. Avgörande är när prestationen utförs eller när resursförbrukning sker, inte när den faktureras eller regleras likvidmässigt.
Bokfört värde
Det värde som en tillgång eller skuld är upptagen till i balansräkningen. Det kan avvika från t.ex. marknadsvärdet eller anskaffningsvärdet. Bok- fört värde benämns i vissa sammanhang re- dovisat värde.
Bruttobudgetering
Budgeteringsmetod som innebär att inkomster och utgifter budgeteras och redovisas var för sig på statsbudgetens inkomst- och utgiftssida även om samma ändamål avses. Motsatsen är netto- budgetering, vilket innebär att endast skillnaden mellan inkomster och utgifter tas upp på in- komst- eller utgiftssidan. Motivet till att in- komster och utgifter budgeteras och redovisas brutto är att det ska ge en tydligare bild av sta- tens ekonomi och underlätta förståelsen av statsbudgeten.
Bruttonationalinkomst (BNI)
Bruttonationalprodukten justerad för faktorin- komster, t.ex. löner till och från utlandet.
4
Bruttonationalprodukten (BNP)
Värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år.
Bruttoredovisning
Redovisningsmetod som innebär att inkomster och utgifter, intäkter och kostnader eller till- gångar och skulder redovisas var för sig, dvs. ej kvittas mot varandra. Motsatsen är nettoredo- visning, vilket innebär att endast skillnaden mel- lan respektive begreppspar redovisas, dvs. de kvittas mot varandra. När det gäller principen för statsbudgeten används begreppet bruttobud- getering.
Budgeteringsmarginal
Skillnaden mellan statens utgiftstak och de tak- begränsade utgifterna i statsbudgeten och ål- derspensionssystemet. Denna marginal utgör en buffert för högre utgifter än beräknat. Under den period som utgiftstaket omfattar kan såväl den samhällsekonomiska utvecklingen som kon- sekvenserna av redan fattade beslut bli annor- lunda än vad som förväntats. Det kan t.ex. bero på högre arbetslöshet, lägre
Budgetsaldo
Budgetsaldot är lika med statsbudgetens in- komster minus statsbudgetens utgifter inklusive Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kas- samässig korrigeringspost. Budgetsaldot är, se- dan 1997, per definition lika med statens lånebe- hov med omvänt tecken. Se även statens lånebe- hov.
Budgetunderskott
Ett negativt saldo i statsbudgeten, dvs. utgifterna är större än inkomsterna. Ett budgetunderskott är per definition lika med statens lånebehov.
Skr . 2007/08:101 BILAGA 1
Börsvärde
Det värde som aktier och andra värdepapper värderas till på t.ex. Stockholmsbörsen.
En metod för att reducera kreditrisker (Credit Support Annex).
Dagslån
Lån som tas på dagslånemarknaden, från den ena dagen till den andra, för att täcka en tillfällig brist på pengar, dvs. ”pengar över natten”.
Derivatinstrument
Ett samlingsnamn för ett flertal olika finansiella instrument som bl.a. används av Riksgäldskon- toret för att hantera kurs- och ränterisker avse- ende statsskulden. Vanliga derivatinstrument är optioner, terminer och skuldbytesavtal (eng. swaps).
Effektivitetsrevision
Den del av Riksrevisionens revision som inne- fattar granskning av statliga åtaganden, myndig- heter och verksamheter från effektivitetssyn- punkt. Granskningen ska främja ett effektivt verkställande av politiska beslut och användande av skattemedel.
Eget kapital
Skillnaden mellan det bokförda värdet av till- gångarna och skulderna i en balansräkning, dvs.
5
Skr . 2007/08:101 BILAGA 1
nettoförmögenheten eller kapitalbehållningen. Det egna kapitalet i ett företag består av det ka- pital som ägarna satsat med tillägg för vinster och avdrag för förluster som stannat i företaget.
Ekonomisk händelse
Alla förändringar i storleken och sammansätt- ningen av statens/myndighetens tillgångar, skul- der eller kapital. Dessa förändringar beror på statens/myndighetens ekonomiska relationer med omvärlden, såsom in- och utbetalningar samt uppkomna fordringar och skulder. Eko- nomisk händelse kan jämföras med begreppet affärshändelse som används i näringslivet.
Eliminering
Ett moment i upprättandet av en konsoliderad redovisning/koncernredovisning. I statens årsre- dovisning innebär eliminering att fordringar och skulder samt transaktioner mellan myndigheter och affärsverk liksom därmed sammanhängande orealiserade vinster tas bort för att ge en rätt- visande bild av ”statens” resultat och ekono- miska ställning.
Finansiell anläggningstillgång
Anläggningstillgång som utgörs av t.ex. aktier, andra andelar och obligationer där syftet med innehavet är varaktigt.
Finansiellt sparande
Skillnaden mellan reala inkomster och reala ut- gifter för respektive sektor i nationalräkenskaps- systemet. Den offentliga sektorns finansiella sparande, dvs. sparandet för staten, kommunerna och ålderspensionssystemet, är ett viktigt mått i den ekonomiska politiken.
Finansieringsanalys
Dokument i årsredovisningen som visar tillförda och använda medel i verksamheten. I statens års- redovisning visas hur statens likvida ställning på
total nivå, dvs. den s.k. nettoupplåningen, har förändrats under året, fördelat på avsnitten sta- tens verksamhet, investeringar, utlåning och fi- nansiella aktiviteter.
Fordringar
Post på balansräkningens tillgångssida. Ford- ringar delas upp på kortfristiga och långfristiga. Kortfristiga fordringar är fordringar som förfal- ler inom ett år. Långfristiga fordringar utgörs av fordringar som förfaller efter mer än ett år.
Futures
Terminskontrakt med daglig resultatavräkning av vinster och förluster. En termin är ett finansi- ellt instrument baserat på avtal mellan två parter om köp och försäljning av en tillgång. Se vidare derivatinstrument.
Förutbetald intäkt
Fakturering eller inbetalning som bokförts un- der året, men som avser varor eller tjänster som ännu inte levererats till kunden. Beloppet bok- förs som skuld i bokslutet för att intäktsbokfö- ras kommande år när prestation utförs.
Förutbetald kostnad
Utgifter som blivit fakturerade och bokförts un- der året men som avser kommande år. Exempel är hyror som ofta betalas kvartalsvis i förväg. Så- dana utgifter tas upp som fordringsposter i bok- slutet för att kostnadsbokföras då prestation utförs.
God redovisningssed
Begrepp som inom staten kan beskrivas på föl- jande sätt: Lagar, förordningar, övriga regerings- beslut samt av ESV utfärdade föreskrifter och allmänna råd ger uttryck för god redovisnings- sed. En förutsättning för att ovanstående beslut och regler kan anses uttrycka god redovisnings- sed är att dessa är generella och långsiktiga för myndigheterna. Redovisningsreglerna är på vissa
6
punkter allmänt hållna och myndigheterna måste göra en utfyllande tolkning. En sådan utfyllande tolkning bör lämpligen ha en förankring i faktisk förekommande redovisning och alltså ge uttryck för en redovisningssed hos myndigheterna. Denna redovisningssed bör vara förenlig med syftet med redovisningsreglerna och grund- läggande redovisningsprinciper. Bokföringsskyl- digheten inom staten ska fullgöras på ett sätt som överensstämmer med god redovisningssed.
Immateriell anläggningstillgång
Anläggningstillgång som saknar fysisk substans. Det är huvudsakligen utgifter för utveckling samt licenser för dataprogram och liknande rät- tigheter som tas upp (aktiveras) som immateri- ella anläggningstillgångar i balansräkningen. En av förutsättningarna för att aktivera dessa utgif- ter är att de beräknas bli av väsentligt värde för verksamheten under kommande år.
Inbetalning
Ekonomisk händelse som avser själva betal- ningstransaktionen, dvs. när ersättning erhålls. Den kan avvika från tidpunkten för intäkt eller inkomst.
Indragning
Åtgärd enligt 8 § lagen (1996:1059) om stats- budgeten, enligt vilken regeringen får besluta att medel på ett anvisat anslag inte ska användas. I lagen och i anslagsförordningen (1996:1189) finns ytterligare regler om indragningar.
Inkomst
En ekonomisk händelse genom vilken ett värde av finansiell natur tillförs myndigheten. Till skillnad från intäkt kan inkomst avse flera redo- visningsperioder och behöver inte öka myndig- hetens/statens nettoförmögenhet. Begreppet har betydelse främst i samband med redovisning på statsbudgeten.
Skr . 2007/08:101 BILAGA 1
Inkomsttitel
Post på statsbudgetens inkomstsida där myndig- heten redovisar inkomster som den inte själv får disponera. Normalt rör det sig om sådana stats- inkomster som inte är specialdestinerade för en viss verksamhet utan kan finansiera vilka utgifter som helst.
Inleverans
Att mot inkomsttitel och/eller till statens centralkonto i Riksbanken redovisa respektive betala medel som inte får behållas av myndig- heten. Vanligen avser det inbetalning av skatter, överskott från verksamheten, offentligrättsliga avgifter eller andra medel.
Interna mellanhavanden
Transaktioner och andra poster (fordringar, skulder m.m.) inom t.ex. en koncern. I årsredo- visningen för staten avses transaktioner och andra poster mellan de myndigheter m.fl. som ingår i den beslutade avgränsningen av staten.
Intäkt
Det bruttoinflöde av ekonomiska fördelar eller servicepotential som uppstår i den ordinarie verksamheten under en period och som ökar myndighetens/statens nettoförmögenhet. I rela- tion till begreppet inkomst kan intäkt ses som inkomsten hänförd till den tidsperiod under vil- ken den har upparbetats eller blivit intjänad, dvs. periodiserad inkomst.
Invärdering
Att i balansräkningen värdera och redovisa till- gångar och skulder som tidigare inte tagits upp. Termen används även i bemärkelsen att invär- dera äldre garantier i den nya garantimodellen.
Kapitalandelsmetoden
En av flera metoder för att konsolidera dotter- och intresseföretag. Inom staten konsolideras
7
Skr . 2007/08:101 BILAGA 1
såväl dotter- som intresseföretag enligt kapital- andelsmetoden. Metoden innebär att andelarnas redovisade värde ökas respektive minskas i samma grad som det egna kapitalet i dotter- re- spektive intresseföretaget ändras. Ök- ningen/minskningen redovisas som en in- täkt/kostnad i resultaträkningen under raden re- sultat från andelar i dotter- och intresseföretag hos innehavaren av andelarna.
Kassamässig avräkning
Avräkningsprincip som innebär att redovis- ning/avräkning mot statsbudgetens anslag och inkomsttitlar görs vid betalningstillfället.
Kassamässig korrigering
Skillnaden mellan å ena sidan saldot mellan an- slag och inkomsttitlar på statsbudgeten och å andra sidan saldot mellan ut- och inbetalningar på statens centralkonto i Riksbanken (SCR).
Anslag avräknas utgiftsmässigt, med undantag för transfereringsanslagen. Detta kan leda till kassamässiga korrigeringar mellan månader och år, om tidpunkten för avräkning av anslag inte sammanfaller med betalningstidpunkten. För an- slag kopplade till ett räntekonto, vilket gäller de flesta förvaltningsanslag, uppstår korrigeringen som skillnaden mellan anslagsbelastningen och utbetalning av medel från SCR till myndigheter- nas räntekonton, som redovisas under Riks- gäldskontorets nettoutlåning. Utbetalningar för verksamheten görs sedan från räntekontot, vilket redovisas kassamässigt mot statsbudgeten (Riks- gäldskontorets nettoutlåning) och inte ger upp- hov till någon kassamässig korrigering.
Vidare förekommer transaktioner över statens centralkonto som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar och vice versa, vilket leder till kassamässiga korrigeringsposter. Utfal- let av den kassamässiga korrigeringen räknas fram residualt (som en restpost), men vissa del- poster kan urskiljas och även prognostiseras.
Konsoliderad bruttoskuld
De samlade skulderna i staten, landstingen, kommunerna samt
de fordringar de olika delarna i den offentliga sektorn har på varandra.
Konsolidering
Att upprätta en koncernredovisning. Koncern- balansräkning, koncernresultaträkning och noter ska upprättas som en helhet och ge en rätt- visande bild av ställningen och resultatet hos de företag (i årsredovisningen för staten: myndig- heter) som omfattas av koncernredovisningen. Att konsolidera innebär att lägga samman de in- gående enheterna och eliminera mellanhavanden mellan enheterna.
Konvergenskrav
De krav som en medlemsstat i EU måste upp- fylla för att bli medlem i tredje etappen av den ekonomiska och monetära union (EMU), dvs. EU:s valutaunion, som trädde i kraft den 1 janu- ari 1999.
Kostnad
Minskning av ekonomiska fördelar eller service- potential under en period i form av förbrukning av tillgångar eller skuldsättning som påverkar myndighetens/statens nettoförmögenhet. I rela- tion till begreppet utgift är kostnaden värdet av de resurser som förbrukas, eller utgiften hänförd till denna period, dvs. en periodiserad utgift.
Löptid
Den period under vilken en skuldförbindelse gäller.
Medgivet överskridande
Rättighet att överskrida ett anvisat anslag. Med- givet överskridande förekommer i samband med ramanslag. Se vidare ramanslag.
8
Skr . 2007/08:101 BILAGA 1
Nettoförmögenhet |
Option |
Skillnaden mellan statens tillgångar och skulder. Om statens skulder är större än tillgångarna in- nebär det att nettoförmögenheten är negativ. I näringslivet motsvaras nettoförmögenheten av eget kapital.
Nettokostnad för statsskulden
Kostnad för förvaltning av statsskulden, enligt Riksgäldskontorets (RGK) definition. I netto- kostnad för statskulden ingår finansiella kostna- der och intäkter i RGK:s in- och utlåningsverk- samhet.
Nettoskuldsättning
Nettot av räntebärande avsättningar och skulder minus finansiella (räntebärande) tillgångar inklu- sive likvida medel.
Obetecknat anslag
Anslagstyp som innebär att beloppet inte får överskridas och att outnyttjade medel inte får användas under kommande budgetår. Anslags- typen används främst då det redan när anslaget beviljas står klart hur stort belopp som kommer att betalas ut, t.ex. för specificerade bidrag. För närvarande förekommer inga obetecknade anslag på statsbudgeten.
Omsättning
Ett företags totala försäljning under en viss pe- riod (exklusive moms). I staten avses vanligen de totala intäkterna från skatter (på myndighetsni- vån anslag), avgifter, försäljning, bidrag och andra intäkter.
Omsättningstillgång
Tillgång (i balansräkningen) som inte är anlägg- ningstillgång, dvs. som inte är avsedd för stadig- varande bruk eller innehav.
Ett finansiellt instrument som ger rätten att köpa eller sälja en underliggande vara vid en framtida tidpunkt till ett i förväg bestämt pris. Se även Termin.
Optoverksamhet
Infrastruktur för tele- och datakommunikation.
Periodavgränsningspost
Skuld- eller fordringspost som är nödvändig för att åstadkomma en riktig periodisering av utgif- ter eller inkomster vid avslutningen av en redo- visningsperiod. I årsredovisningen för staten be- står periodavgränsningsposterna av upplupna och förutbetalda kostnader respektive intäkter samt oförbrukade bidrag. Dessa poster gör det möjligt att bestämma räkenskapsårets intäkter och kostnader.
Periodisering
Fördelning av utgifter och inkomster till den pe- riod då resursen förbrukats (kostnad) eller då prestationen utförts (intäkt).
Politikområde
En indelningsgrund för statens verksamhet i den statliga budgetprocessen. Statens verksamhet delas f.n. in i 48 politikområden. Indelningen i politikområden är verksamhetsorienterad. Till skillnad från utgiftsområdesindelningen ingår även icke anslagsfinansierad verksamhet i poli- tikområdena.
Premieobligation
Typ av obligation utgiven av staten (Riksgälds- kontoret). Den utgör en kombination av en ob- ligation och en lottsedel och ränta betalas ut i form av vinster.
9
Skr . 2007/08:101 BILAGA 1
Primärt budgetsaldo
Statsbudgetens saldo exklusive statsskuldräntor.
Ramanslag
Anslagstyp som innebär att kvarvarande medel får överföras till påföljande år som anslags- sparande och att anslaget får överskridas genom utnyttjande av anslagskredit. Storleken på tillåtet anslagssparande och anslagskredit är begränsad genom generella regler och särskilda beslut.
Realekonomiska termer
Begreppsapparat för att beskriva och analysera exempelvis den statliga resursförbrukningen. Redovisning i realekonomiska termer innebär att resursförbrukningen delas in i t.ex. transfere- ringar, investeringar och konsumtion. Den real- ekonomiska informationen är en del av informa- tionen i de statliga inrapporteringskoderna (S- koderna) och ligger till grund för t.ex. beräk- ningen av sektorn staten i nationalräkenska- perna.
Realränteobligation
En inflationsskyddad obligation som ges ut av staten (Riksgäldskontoret). Värdeutvecklingen är knuten till konsumentprisindex.
Refinansieringsrisk
Avser risken för högre upplåningskostnader när lån förfaller och ska förnyas vid ett ofördelaktigt ränteläge.
Regressrätt
Rätt för den som erlagt ett belopp att kräva detta av annan, som ytterst ska stå för betalningen. Exempel: borgensmans rätt att av huvudgäldenä- ren få vad han betalat.
Reservationsanslag
Anslagstyp som innebär att beloppet inte får överskridas, men där outnyttjade medel, utgå- ende reservation, får föras över till nästa bud- getår, s.k. ingående reservation. Reservationen får användas av myndigheten högst två år efter det att anslaget senast var uppfört på statsbud- geten. Regeringen har dispositionsrätt ytterligare ett år. Om myndigheten behöver använda reser- vationen under ett tredje år måste regeringens medgivande inhämtas. För närvarande finns inga reservationsanslag på statsbudgeten.
Resultat före och efter skatt
Ett företags resultat innan avdrag gjorts för skatt respektive efter det att skatt på eventuell vinst dragits av.
Resultaträkning
Dokument i årsredovisningen som i samman- drag visar räkenskapsårets samtliga intäkter och kostnader. I resultaträkningen kan man utläsa vilken typ av intäkter och kostnader som före- kommit under räkenskapsåret. Genom att in- täkter och kostnader summeras visar resultat- räkningen hur verksamheten har förändrat kapi- talet, vilket i årsredovisningen för staten framgår av posten ”årets över- eller underskott”.
Revisionsberättelse med invändning
Revisionsberättelse med invändning lämnas om Riksrevisionen funnit väsentliga fel i en årsredo- visning, underliggande redovisning eller ledning- ens förvaltning. En revisionsberättelse med in- vändning åtföljs alltid av en revisionsrapport.
Revisionsberättelse med upplysning
Revisionsberättelse med upplysning lämnas om Riksrevisionen anser att mottagaren behöver få information om väsentliga uppgifter. Upplys- ningen ska inte innehålla sådan information att den kan tolkas som en invändning.
10
Räkenskapsår
Den period som en årsredovisning omfattar vil- ken normalt utgörs av 12 månader. Statens rä- kenskapsår sammanfaller med kalenderår.
Räntabilitet på eget kapital
Ett företags avkastning på det kapital ägarna sat- sat.
Rättvisande bild
Årsredovisningens delar ska ge en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostna- der, intäkter och den ekonomiska ställningen. I normalfallet förutsätts att information som läm- nas med tillämpning av god redovisningssed också ger en rättvisande bild. I speciella fall kan det behövas tilläggsupplysningar för att ge en rättvisande bild.
Rörelseresultat
Det resultat (i ett företag) som kan utläsas ur re- sultaträkningen innan hänsyn tagits till finansi- ella poster, extraordinära poster samt boksluts- dispositioner och skatt.
Skuld
En befintlig förpliktelse som härrör från inträf- fade händelser och vars reglering förväntas leda till ett utflöde av resurser. Skulderna i statens balansräkning visar statens förpliktelser mot andra. Skulder är i princip säkra till sitt belopp och tidpunkten för infriande, till skillnad från poster som redovisas som avsättningar.
Skuldbytesavtal (eng. swaps)
Ett derivatinstrument som används av Riks- gäldskontoret (RGK) för upplåningen i utländsk valuta. Swapptransaktionerna innebär att RGK byter kronor mot utländsk valuta och under swappavtalets löptid erhåller fast ränta i kronor och betalar rörlig ränta i utländsk valuta (kron/valutaswappar). Upplåning via swapp-
Skr . 2007/08:101 BILAGA 1
marknaden är kostnadseffektiv och resulterar också i större emissionsvolymer i kronor, vilket främjar likviditeten på den svenska statspap- persmarknaden. Se även derivatinstrument.
Skuldskötselinstrument
Se derivatinstrument.
Soliditet
Ett företags betalningsförmåga på lång sikt. Soli- diteten brukar beräknas som den del av företa- gets tillgångar som är finansierad med eget kapi- tal, och således inte motsvaras av skulder.
Statens lånebehov
Statens behov av att låna pengar under en viss period. Summan av alla kassaflöden till och från staten kallas nettolånebehov. Nettolånebehovet överensstämmer med statsbudgetens saldo (med omvänt tecken). Detta åstadkoms genom att en kassamässig korrigeringspost och Riksgälds- kontorets nettoutlåning ingår i statsbudgeten. Se kassamässig korrigering. Staten måste även låna för att betala tillbaka lån som löper ut. Summan av nettolånebehovet och förfallande lån kallas bruttolånebehov.
Statens nettoupplåning
Statsskulden (exklusive orealiserade valutakurs- förändringar) och statens övriga upplåning. Vär- deförändringar hänförbara till statsskulden om- fattas med andra ord inte av detta begrepp. Ett negativt saldo innebär att staten har gjort en nettoamortering. Saldoraden i finansieringsana- lysen i årsredovisningen för staten visar föränd- ringen av statens nettoupplåning under året.
Statliga affärsverk
Myndigheter under regeringen med affärsdri- vande verksamhet och större ekonomisk rörel- sefrihet än vanliga statliga myndigheter. 2007 fanns fyra affärsverk: Luftfartsverket, Sjöfarts- verket, Svenska kraftnät samt Statens järnvägar
11
Skr . 2007/08:101 BILAGA 1
(begränsad verksamhet sedan huvuddelen av SJ övergått i bolagsform).
Statliga bolag
I årsredovisningen för staten avses med statliga bolag de företag där statens ägande uppgår till minst 20 procent i respektive bolag. De statliga aktiebolagen regleras liksom privata aktiebolag av bl.a. aktiebolagslagen.
Statliga kreditgarantier
Ett statligt borgensåtagande som oftast gäller som för egen skuld. En kreditgaranti är kopplad till en viss kredit.
Statlig sektor
(I årsredovisningen för staten) all den verksam- het som staten har väsentligt inflytande över, vilket är mer än det som ingår i den konsolide- rade balansräkningen, resultaträkningen och fi- nansieringsanalysen. Väsentligt inflytande här har definierats som att staten ska ha en ägarandel på minst 20 procent i de aktuella organisatio- nerna. Med denna definition bortfaller stiftelser, som är självägande. I statlig sektor ingår statliga myndigheter inklusive affärsverk, Premiepen- sionsmyndigheten och
Statsbudgeten
En plan för huvuddelen av statens inkomster och utgifter avseende ett budgetår. Statsbudgeten be- står av anslag, inkomsttitlar samt Riksgäldskon- torets nettoutlåning och en kassamässig korri- geringspost, vilket sammantaget ger statens lå- nebehov. Riksdagen fastställer budgeten och an- visar medel till regeringens förfogande för olika
ändamål under anslag. Ofta används statsbud- geten och dess saldo för att beskriva statens verksamhet. Anslagsmedel kan även anvisas och minskas på tilläggsbudget under löpande bud- getår i samband med riksdagens beslut avseende den ekonomiska vårpropositionen eller budget- propositionen.
Statsbudgetens saldo
Skillnaden mellan statsbudgetens inkomster och utgifter, vilket överensstämmer med statens lå- nebehov (med omvänt tecken). En kassamässig korrigeringspost på statsbudgetens utgiftssida gör att denna överensstämmelse uppnås. Om saldot är negativt föreligger ett budgetun- derskott och därmed ett statligt lånebehov, vil- ket ökar statsskulden. Ett positivt saldo, vilket är detsamma som ett budgetöverskott, innebär en amortering av statsskulden. Förutom av stats- budgetens saldo påverkas statsskulden av oreali- serade valutakursförändringar, tillfälliga placer- ingar samt direkta nedskrivningar vid inleverans av statsobligationer.
Statsbudgetens utfall
Utfallet på de beståndsdelar som ingår i stats- budgeten.
Statsobligation
Ett av Riksgäldskontoret utfärdat obligationslån på vanligen
Statsredovisningen
Den centrala redovisningen för staten (tidigare benämnd riksredovisningen). Informationen an- vänds för att kunna planera, följa upp och styra den statliga verksamheten. Statsredovisningen ligger till grund för årsredovisningen för staten inklusive statsbudgetens utfall, men även för
12
statistik om statens finanser och budgetprogno- ser.
Statsskulden
Summan av samtliga lån som tagits av Riksgälds- kontoret (RGK) för statens räkning. RGK för- valtar statsskulden. Upplåningen på den svenska marknaden sker främst i form av statsobligatio- ner, statsskuldväxlar, premieobligationer och re- alränteobligationer. Den utländska upplåningen sker främst via skuldbytesavtal (kron/valutaswappar). Även upplåning via stats- skuldväxlar i utländsk valuta (commercial pa- pers) och direkt på utländska kapitalmarknaden förekommer.
Statsskuldsränta
Räntan på statsskulden. Räntorna på statsskul- den redovisas i huvudsak kassamässigt på stats- budgeten. Förutom anslagsavräkningen redovi- sas räntekostnader enligt god redovisningssed i resultaträkningen i Årsredovisningen för staten. Skillnader uppstår mellan dessa redovisnings- metoder beroende på bl.a. orealiserade räntor, valutaförändringar och kursdifferenser.
Statsskuldväxel
En av staten, genom Riksgäldskontoret, utgiven skuldförbindelse med en löptid på vanligen tre, sex eller tolv månader. Det finns dock även kor- tare löptider.
Takbegränsade utgifter
Summan av alla utgifter inom det fastställda ut- giftstaket. De takbegränsade utgifterna omfattar dels utgifterna på statsbudgeten (utgiftsområde
Skr . 2007/08:101 BILAGA 1
Termin
Ett finansiellt instrument som ger skyldighet att köpa och sälja en underliggande vara vid en framtida tidpunkt till ett i förväg bestämt pris. Se även Option.
Tilldelade medel
Summan av ingående anslagsbehållningar, stats- budget, tilläggsbudget, indragningar och omför- delningar. Se vidare anslagsbehållningar.
Tillgång
En resurs som kontrolleras av en redovisnings- enhet till följd av inträffade händelser och som förväntas innebära ekonomiska fördelar eller servicepotential i framtiden.
Tillgängliga medel
Summan av tilldelade medel, anslagskredit och medgivet överskridande. Se vidare tilldelade me- del, anslagskredit och medgivet överskridande.
Tilläggsbudget
Kompletterande budget som riksdagen beslutar om som tillägg till statsbudgeten enligt Regeringsformen 9 kap. 5§. Anslagsmedel kan anvisas eller minskas genom tilläggsbudget under löpande budgetår i samband med riksdagens beslut om den ekonomiska vårpropositionen eller budgetpropositionen. Även inkomst- titlarnas beräknade belopp kan förändras på tilläggsbudget. Se vidare statsbudget.
Transferering
Omfördelningstransaktion som oftast känne- tecknas av att ingen direkt motprestation erhålls. Transfereringar i staten utgörs främst av utbetal- ningar av bidrag m.m., oftast via statsbudgeten.
13
Skr . 2007/08:101 BILAGA 1
Underliggande saldo
Statsbudgetens saldo justerat för tillfälliga och extraordinära händelser. Det finns dock ingen entydig metod att definiera vilka transaktioner som ska klassificeras som tillfälliga eller extraor- dinära. Därför är det väsentligt att samtliga så- dana poster specificeras i utfallsredovisningen. Exempel på en sådan händelse är en försäljning av statligt aktieinnehav.
Uppbörd
I allmän mening statens uppbärande av skatt. I statlig redovisning används beteckningen upp- börd på de intäkter som en myndighet tar upp i sin resultaträkning men inte får disponera, vilka för staten som helhet till allra största delen ut- görs av skatter. De ska redovisas mot (inlevere- ras till) en inkomsttitel på statsbudgeten.
Upplupen intäkt
Intäkt som avser tjänster som utförts eller varor som levererats under året, men inte fakturerats senast vid ett visst datum i samband med årets slut (brytdag). Sådan intäkt tas upp i resultaträk- ningen med motposten upplupen intäkt i balans- räkningen.
Upplupen kostnad
Kostnad för t.ex. varor och tjänster som motta- gits under redovisningsperioden, men där fak- tura inte erhållits senast vid ett visst datum i samband med årets slut. Ett annat exempel är skuld till personalen för inarbetad semester. Så- dana kostnader tas upp i resultaträkningen med motposten upplupna kostnader i balansräk- ningen.
Utbetalning
Ekonomisk händelse som avser själva betal- ningstransaktionen, dvs. när ersättning utges. Den kan avvika från tidpunkten för kostnad och utgift.
Utdelning
Den del av ett företags vinst som utdelas till ägarna.
Utgift
Ekonomisk händelse genom vilken ett värde av ekonomisk natur lämnar myndigheten, vanligast i form av det ekonomiska värdet av de resurser som anskaffas. Utgiften uppstår vid anskaff- ningstillfället, vilket i normalfallet likställs med den tidpunkt då faktura mottas för en levererad vara eller tjänst. Till skillnad mot kostnad kan en utgift avse flera redovisningsperioder och behö- ver inte minska myndighetens/statens nettoför- mögenhet. Begreppet har betydelse främst i samband med redovisning mot statsbudgeten.
Utgiftsområde
En indelningsgrund för anslagen i statsbudgeten. I statsbudgeten finns 27 utgiftsområden för vilka utgiftsramar fastställts av riksdagen. Varje anslag på statsbudgeten ingår i ett utgiftsområde.
Utgiftsramar
Ramar för statsbudgetens utgiftsområden inom den sedan hösten 1996 tillämpade s.k. rambe- slutsmodellen, vilket är en ”uppifrån- och ned- metod” för budgetering. Den innebär att riksda- gen i ett första steg tar ställning till utgiftstaket, därefter utgiftsramar för de 27 utgiftsområdena och slutligen de enskilda anslagen.
Utgiftstak för staten
En högsta nivå för statens utgifter för ett visst år som normalt fastställs tre år i förväg av riksda- gen. Skillnaden mellan utgiftstaket och de takbegränsade utgifterna utgör en budgeteringsmarginal. Utgiftstaket för staten beslutas i nominella termer och tar hänsyn till en viss beräknad prisutveckling under perioden.
14
Skr . 2007/08:101 BILAGA 1
Utgiftstak för offentlig sektor |
Årlig revision |
Utöver det statliga utgiftstaket finns ett tak som omfattar hela den offentliga sektorns utgifter. Det beräknas som summan av det statliga ut- giftstaket och de beräknade kommunala utgif- terna med avdrag för interna transaktioner mel- lan staten, kommunsektorn och ålderspensions- systemet. Eftersom kommunerna har rätt att själva besluta om skatteuttag och utgiftsnivåer är detta tak endast beräknat och inte fastställt av riksdagen som taket för de statliga utgifterna.
Valutareserv
De tillgångar i utländsk valuta som omedelbart kan disponeras för betalningar till utlandet. Sve- riges valutareserv förvaltas av Sveriges Riksbank.
Valutarisk
Risken för förändringar i kursen på den aktuella valutan.
Årets över- eller underskott
Den sista raden i statens resultaträkning, som visar skillnaden mellan redovisade intäkter och kostnader. Motsvarande uppgift finns i balans- räkningen i noten till rubriken ”Nettoförmö- genhet”.
Riksrevisionens granskning av årsredovisningar och underliggande redovisning i syfte att be- döma om redovisningen är tillförlitlig och räken- skaperna rättvisande. Granskningen görs även av om ledningens förvaltning står i överrensstäm- melse med tillämpliga föreskrifter och särskilda regeringsbeslut. Riksrevisionen lämnar varje år revisionsberättelser avseende myndigheterna till regeringen och revisionsberättelse avseende års- redovisningen för staten till riksdagen.
Återanskaffningsvärde
Den utgift som skulle uppstå för en tillgångs förvärv eller tillverkning om anskaffning skulle ske vid räkenskapsårets utgång.
15
Bilaga 2
Statliga myndigheter m.m.
1.1Statliga myndigheter m.m
I de konsoliderade resultat- och balansräkning- arna och finansieringsanalysen ingår samtliga myndigheter, inklusive affärsverken, under riks- dagen och regeringen med undantag för Riks- banken,
De ingående myndigheterna förtecknas nedan. Eftersom förteckningen anger de myn- digheter som de finansiella dokumenten omfat- tar, ingår inte nämndmyndigheter och liknande vars ekonomiska utfall redovisas av en annan myndighet. Inte heller ingår nedlagda myndig- heter som saknar ekonomiskt utfall 2007.
A
Affärsverket svenska kraftnät Allmänna reklamationsnämnden Arbetsdomstolen Arbetsgivarverket
Arbetslivsinstitutet (upphörde
Arkitekturmuseet
Avvecklingsmyndigheten för Arbetslivsinstitu- tet (startade
B
Banverket
Barnombudsmannen
Blekinge tekniska högskola
Bokföringsnämnden
Bolagsverket
Boverket
Brottsförebyggande rådet
Brottsoffermyndigheten
C
Centrala etikprövningsnämnden
Centrala studiestödsnämnden
Skr . 2007/08:101 BILAGA 2
D
Danshögskolan
Datainspektionen
Djurskyddsmyndigheten (upphörde
Domstolsverket Dramatiska institutet
E
Ekobrottsmyndigheten
Ekonomistyrningsverket
Elsäkerhetsverket
Exportkreditnämnden
F
Fastighetsmäklarnämnden Finansinspektionen Fiskeriverket
Folke Bernadotteakademin
Forskningsrådet för arbetsliv och socialveten- skap
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande
Fortifikationsverket Forum för Levande historia Försvarets materielverk Försvarets radioanstalt Försvarshögskolan Försvarsmakten Försäkringskassan
G
Gentekniknämnden Glesbygdsverket
Granskningsnämnden för radio och TV Gymnastik- och idrottshögskolan Göteborgs universitet
H
Handikappombudsmannen
Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd Högskolan Dalarna
Högskolan i Borås
Högskolan i Gävle
3
Skr . 2007/08:101 BILAGA 2
Högskolan i Halmstad
Högskolan i Kalmar
Högskolan i Skövde
Högskolan Kristianstad
Högskolan på Gotland
Högskolan Väst
Högskoleverket
I
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Inspektionen för strategiska produkter Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärde- ring
Institutet för psykosocial medicin (upphörde
Institutet för rymdfysik
Institutet för språk och folkminnen Institutet för tillväxtpolitiska studier
Institutet för utvärdering av internationellt ut- vecklingssamarbete
Insättningsgarantinämnden (upphörde
J
Justitiekanslern
Jämställdhetsombudsmannen
Järnvägsstyrelsen
K
Kammarkollegiet
Karlstads universitet
Karolinska institutet
Kemikalieinspektionen
Kommerskollegium
Konjunkturinstitutet
Konkurrensverket
Konstfack
Konstnärsnämnden
Konsumentverket
Kriminalvården
Krisberedskapsmyndigheten
Kungl.biblioteket
Kungl. Konsthögskolan
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Kungl. Tekniska högskolan Kungliga hov- och slottsstaten Kustbevakningen Kärnavfallsfondens styrelse
L
Lantmäteriverket Linköpings universitet
Livrustkammaren och Skoklosters slott med stiftelsen Hallwylska museet Livsmedelsekonomiska institutet Livsmedelsverket
Lotteriinspektionen
Luftfartsstyrelsen Luftfartsverket, affärsverk Luleå tekniska universitet Lunds universitet Läkemedelsförmånsnämnden Läkemedelsverket Länsstyrelsen i Blekinge län Länsstyrelsen i Dalarnas län Länsstyrelsen i Gotlands län Länsstyrelsen i Gävleborgs län Länsstyrelsen i Hallands län Länsstyrelsen i Jämtlands län Länsstyrelsen i Jönköpings län Länsstyrelsen i Kalmar län Länsstyrelsen i Kronobergs län Länsstyrelsen i Norrbottens län Länsstyrelsen i Skåne län Länsstyrelsen i Stockholms län
Länsstyrelsen i Södermanlands län Länsstyrelsen i Uppsala län Länsstyrelsen i Värmlands län Länsstyrelsen i Västerbottens län Länsstyrelsen i Västernorrlands län Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsstyrelsen i Västra Götalands län Länsstyrelsen i Örebro län Länsstyrelsen i Östergötlands län
Lärarhögskolan i Stockholm (upphörde 2007-
M
Malmö högskola
Marknadsdomstolen
4
Medlingsinstitutet
Migrationsverket
Mittuniversitetet
Moderna Museet
Myndigheten för handikappolitisk samordning Myndigheten för internationella adoptionsfrågor Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning
Myndigheten för skolutveckling
Myndigheten för utländska investeringar i Sve- rige
Mälardalens högskola
N
Nationalmuseum med prins Eugens Waldemar- sudde
Nationellt centrum för flexibelt lärande Naturhistoriska riksmuseet Naturvårdsverket
Nordiska Afrikainstitutet
Nämnden för offentlig upphandling (upphörde
O
Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning
Ombudsmannen mot etnisk diskriminering Operahögskolan i Stockholm
P
Patent- och registreringsverket Patentbesvärsrätten Polarforskningssekretariatet Post- och telestyrelsen
Presstödsnämnden/Taltidningsnämnden
R
Radio- och
Regionala etikprövningsnämnden i Göteborg Regionala etikprövningsnämnden i Linköping Regionala etikprövningsnämnden i Lund Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm
Skr . 2007/08:101 BILAGA 2
Regionala etikprövningsnämnden i Umeå Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala Revisorsnämnden
Riksantikvarieämbetet Riksarkivet Riksbankens grundfond
Riksdagens ombudsmän, JO Riksdagsförvaltningen Riksgäldskontoret
Rikspolisstyrelsen (hela polisorganisationen in- går utom Säkerhetspolisen)
Riksrevisionen
Rikstrafiken Riksutställningar Rymdstyrelsen
Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige Rättsmedicinalverket
S
Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossam- fund (namnbyte
Sameskolstyrelsen Sametinget Sjöfartsverket, affärsverk
Skatteverket (inklusive Kronofogdemyndighe- ten till
Skogsstyrelsen Smittskyddsinstitutet Socialstyrelsen Specialpedagogiska institutet Specialskolemyndigheten
Statens beredning för medicinsk utvärdering Statens biografbyrå
Statens bostadskreditnämnd Statens energimyndighet Statens fastighetsverk Statens folkhälsoinstitut
Statens försvarshistoriska museer Statens geotekniska institut Statens haverikommission Statens historiska museer
Statens institut för kommunikationsanalys Statens institutionsstyrelse
Statens jordbruksverk Statens järnvägar, affärsverk Statens konstråd
Statens kulturråd
Statens kärnkraftinspektion Statens ljud- och bildarkiv Statens maritima museer
5
Skr . 2007/08:101 BILAGA 2
Statens museer för världskultur Statens musiksamlingar Statens pensionsverk
Statens räddningsverk Statens skolverk
Statens strålskyddsinstitut Statens
Statens veterinärmedicinska anstalt
Statens väg- och transportforskningsinstitut Statistiska centralbyrån
Statskontoret Stockholms universitet
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll Styrelsen för internationellt utvecklingssam- arbete
Styrelsen för psykologiskt försvar Svenska institutet
Svenska institutet för europapolitiska studier Svenskt biografiskt lexikon
Sveriges geologiska undersökning Sveriges lantbruksuniversitet
Sveriges meteorologiska och hydrologiska in- stitut
Säkerhetspolisen (redovisas i begränsad omfatt- ning)
Södertörns högskola
T
Talboks- och punktskriftsbiblioteket Teaterhögskolan i Stockholm Totalförsvarets forskningsinstitut Totalförsvarets pliktverk
Tullverket
U
Umeå universitet Ungdomsstyrelsen Uppsala universitet
Utlänningsnämndens avvecklingsorganisation (upphörde
V
Valideringsdelegationen (upphörde
Verket för förvaltningsutveckling Verket för högskoleservice Verket för innovationssystem
Verket för näringslivsutveckling
Vetenskapsrådet
Vägverket
Växjö universitet
Å
Åklagarmyndigheten
Ö
Örebro universitet Överklagandenämnden för studiestöd
1.2Statliga myndigheter m fl sektorindelade i enlighet med statistik över statens personal
Affärsverk och infrastruktur
Affärsverket svenska kraftnät
Banverket
Luftfartsverket
Sjöfartsverket
Statens järnvägar
Vägverket
Arbetsliv, omsorg och utbildning
Arbetsmarknadsstyrelsen Barnombudsmannen Försäkringskassan Högskoleverket
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Internationella Programkontoret för utbild- ningsområdet
Läkemedelsförmånsnämnden
Läkemedelsverket
Länsarbetsnämnder och Arbetsförmedlingar Medlingsinstitutet
Migrationsverket
Myndigheten för avveckling av integrationsver- ket
Myndigheten för handikappolitisk samordning Myndigheten för internationella adoptionsfrågor Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning
6
Myndigheten för skolutveckling Nationellt centrum för flexibelt lärande Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige Sameskolstyrelsen
Socialstyrelsen Specialpedagogiska institutet Specialskolemyndigheten
Statens beredning för medicinsk utvärdering Statens folkhälsoinstitut
Statens institutionsstyrelse Statens Skolverk Ungdomsstyrelsen Valideringsdelegationen Verket för högskoleservice
Ekonomi
Bokföringsnämnden Centrala studiestödsnämnden Ekonomistyrningsverket Exportkreditnämnden Fastighetsmäklarnämnden Finansinspektionen Insättningsgarantinämnden Kammarkollegiet Konjunkturinstitutet Konkurrensverket Konsumentverket Kronofogdemyndigheten
Myndigheten för utländska investeringar i Sve- rige, ISA
Revisorsnämnden
Riksgäldskontoret Skatteverket
Statens bostadskreditnämnd Tullverket
Verket för näringslivsutveckling
Försvarsmakten
Försvarsmakten Högkvarteret (tillhör sektorn Rättsmyndigheter men särredovisas här)
Kultur
Arkitekturmuseet
Forum för levande historia Granskningsnämnden för radio och TV Institutet för språk och folkminnen Konstnärsnämnden
Skr . 2007/08:101 BILAGA 2
Kungliga Biblioteket
Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hall- wylska museet
Moderna museet
Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemar- sudde
Naturhistoriska riksmuseet Nämnden för hemslöjdsfrågor
Presstödsnämnden/ Taltidningsnämnden Radio- och
Riksarkivet Riksutställningar
Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossam- fund
Sametinget Statens biografbyrå
Statens försvarshistoriska museer Statens historiska museer Statens konstråd
Statens kulturråd
Statens ljud- och bildarkiv Statens maritima museer Statens museer för världskultur Statens musiksamlingar Svenskt biografiskt lexikon Sveriges författarfond
Talboks- och punktskriftsbiblioteket Zornsamlingarna
Länsstyrelser, regeringskansli och stabsmyndigheter
Arbetsgivarverket
Folke Bernadotteakademin
Glesbygdsverket
Kommerskollegium
Krisberedskapsmyndigheten
Länsstyrelsen i Blekinge län
Länsstyrelsen i Dalarnas län
Länsstyrelsen i Gotlands län
Länsstyrelsen i Gävleborgs län
Länsstyrelsen i Hallands län
Länsstyrelsen i Jämtlands län
Länsstyrelsen i Jönköpings län
Länsstyrelsen i Kalmar län
Länsstyrelsen i Kronobergs län
Länsstyrelsen i Norrbottens län
Länsstyrelsen i Skåne län
Länsstyrelsen i Stockholms län
Länsstyrelsen i Södermanlands län
Länsstyrelsen i Uppsala län
7
Skr . 2007/08:101 BILAGA 2
Länsstyrelsen i Värmlands län Länsstyrelsen i Västerbottens län Länsstyrelsen i Västernorrlands län Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsstyrelsen i Västra Götalands län Länsstyrelsen i Örebro län Länsstyrelsen i Östergötlands län Nordiska afrikainstitutet Regeringskansliet
Sida Statskontoret
Styrelsen för psykologiskt försvar Svenska institutet Totalförsvarets pliktverk Valmyndigheten
Verket för förvaltningsutveckling
Miljö, teknik och jordbruk
Arbetsmiljöverket Boverket Elsäkerhetsverket Fiskeriverket Gentekniknämnden
Inspektionen för strategiska produkter Kemikalieinspektionen Kustbevakningen Livsmedelsekonomiska institutet Livsmedelsverket
Naturvårdsverket Rikstrafiken Rymdstyrelsen
Statens energimyndighet Statens haverikommission
Statens institut för kommunikationsanalys Statens jordbruksverk
Statens kärnkraftinspektion Statens räddningsverk Statens strålskyddsinstitut
Sveriges geologiska undersökning
Rättsmyndigheter
Allmänna reklamationsnämnden Arbetsdomstolen Brottsförebyggande rådet Brottsoffermyndigheten Datainspektionen Domstolsverket Ekobrottsmyndigheten Handikappombudsmannen
Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd Justitiekanslern Jämställdhetsombudsmannen Kriminalvården
Lotteriinspektionen
Marknadsdomstolen
Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning
Ombudsmannen mot etnisk diskriminering Patentbesvärsrätten
Polismyndigheten i Blekinge län Polismyndigheten i Dalarna Polismyndigheten i Gotlands län Polismyndigheten i Gävleborgs län Polismyndigheten i Hallands län Polismyndigheten i Jämtlands län Polismyndigheten i Jönköpings län Polismyndigheten i Kalmar län Polismyndigheten i Kronobergs län Polismyndigheten i Norrbottens län Polismyndigheten i Skåne län Polismyndigheten i Stockholms län Polismyndigheten i Södermanlands län Polismyndigheten i Uppsala län Polismyndigheten i Värmlands län Polismyndigheten i Västernorrlands län Polismyndigheten i Västmanlands län Polismyndigheten i Västra Götalands Polismyndigheten i Örebro län Polismyndigheten i Östergötlands län Polismyndigheten Västerbottens län Rikspolisstyrelsen Rättsmedicinalverket
Statens kriminaltekniska laboratorium Statens
Universitet, högskolor och forskning
Arbetslivsinstitutet Blekinge tekniska högskola Danshögskolan Dramatiska institutet
Forskningsrådet för arbetsliv och socialveten- skap
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande
Försvarshögskolan
Gymnastik- och idrottshögskolan Göteborgs universitet Högskolan Dalarna
8
Högskolan i Borås
Högskolan i Gävle Högskolan i Halmstad Högskolan i Kalmar Högskolan i Kristianstad Högskolan i Skövde Högskolan på Gotland Högskolan Väst
Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärde- ring
Institutet för psykosocial medicin Institutet för rymdfysik
Institutet för tillväxtpolitiska studier
Institutet för utvärdering av internationellt ut- vecklingssamarbete
Karlstads universitet Karolinska institutet Konstfack
Kungl. Konsthögskolan Kungl. Tekniska högskolan
Kungliga Musikhögskolan i Stockholm Linköpings universitet
Luleå tekniska universitet Lunds universitet Lärarhögskolan i Stockholm Malmö högskola Mittuniversitetet
Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning
Mälardalens högskola Operahögskolan i Stockholm Polarforskningssekretariatet Smittskyddsinstitutet Stockholms universitet
Svenska institutet för europapolitiska studier Sveriges lantbruksuniversitet
Södertörns högskola Teaterhögskolan i Stockholm Umeå universitet
Uppsala universitet
Verket för innovationssystem Vetenskapsrådet
Växjö universitet Örebro universitet
Uppdragsbaserad verksamhet
Bolagsverket
Fortifikationsverket
Försvarets materielverk
Järnvägsstyrelsen
Lantmäteriverket
Skr . 2007/08:101 BILAGA 2
Luftfartsstyrelsen
Patent- och registreringsverket Post- och telestyrelsen Skogsstyrelsen
Statens fastighetsverk Statens geotekniska institut Statens pensionsverk
Statens veterinärmedicinska anstalt
Statens väg- och transportforskningsinstitut Statistiska centralbyrån
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll Sveriges meteorologiska och hydrologiska in- stitut
Totalförsvarets forskningsinstitut
9
Bilaga 3
Statliga bolag
Skr . 2007/08:101 BILAGA 3
Statliga bolag, banker och finansinstitut
Tabellen baseras på respektive bolags årsbokslut som inrapporterats till Regeringskansliet för framställande av årsrapport för företag med statligt ägande. Summa eget kapital inkluderar eventuella obeskattade reserver efter avdrag för latent skatt. Avkastning på eget kapital beräknas på ett årsmedelvärde av eget kapital. Nettoskuldsättning avser netto av räntebärande avsättningar och skulder med avdrag för räntebärande tillgångar inklusive likvida medel. Tabellen ovan avser bruttobelopp och summerar inte till värdena i statlig sektor. Beloppen i kolumnerna avseende utdelning är dock statens andel, liksom kolumnen med börsvärden. Soliditeten har inte beräknats för företag inom bank- och finanssektorn då det inte är ett relevant nyckeltal. Räntabiliteten på eget kapital har utelämnats för Svenska spel, Kungliga Dramatiska Teatern och Kungliga Operan eftersom nyckeltalet inte är rättvisande.
I tabellen ingår även Svenska Skepps- hypotekskassan som är en egen associationsform med offentligrättslig prägel. Skeppshypoteks- kassan inkluderas inte i sammanställningen av den statliga sektorn. Statens innehav i Nordea och OMX är mindre än 20 procent och dessa ingår därmed endast med sitt bokförda värde som tillgång hos myndigheter och inte som statliga bolag. Den del av Svenska Spels överskott som skall utbetalas till folk- och idrottsrörelser (1 395 miljoner kronor) har omklassificerats som skuld vid samman- ställningen av den statliga sektorn.
Statens Väg- och Baninvest AB har likviderats under året.
3
Skr . 2007/08:101 BILAGA 3
Statliga bolag 2007
Miljoner kronor
Bolag |
Dep |
Statens |
Omsättning |
Rörelse- |
Resultat |
Summa eget |
Totala |
Avkastning |
Soliditet |
Nettoskuld- |
Bokfört värde |
Beslutad |
Föreslagen |
Börsvärde 31 |
Antal |
|
|
ägar- |
1 |
resultat |
1 |
kapital |
tillgångar |
på eget |
|
sättning |
utdelning |
utdelning |
december |
anställda |
|
|
|
efter skattP * |
|
||||||||||||
|
|
|
|
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
andel, % |
december |
2007 |
|
kapital |
|
|
|
2006** |
2007** |
2007*** |
******** |
||
N |
100,0 |
62 |
0 |
0 |
10 |
1 929 |
0% |
1% |
10 |
- |
- |
- |
2 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Akademiska Hus AB |
N |
100,0 |
4 635 |
2 283 |
1 253 |
24 699 |
52 154 |
5% |
47% |
16 354 |
24 700 |
1 400 |
967 |
- |
397 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ALMI Företagspartner AB |
N |
100,0 |
796 |
125 |
114 |
4 232 |
4 799 |
3% |
91% |
4 544 |
4 232 |
- |
- |
- |
419 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Apoteket AB |
S |
100,0 |
39 493 |
589 |
433 |
3 293 |
10 596 |
14% |
31% |
1 940 |
3 293 |
150 |
145 |
- |
10 689 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Arbetslivsresurs AR AB |
N |
100,0 |
197 |
24 |
93 |
neg |
26% |
15 |
24 |
- |
- |
- |
253 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bostadsgaranti, AB |
N |
50,0 |
62 |
15 |
14 |
194 |
957 |
7% |
20% |
98 |
8 |
4 |
- |
12 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Botniabanan AB |
N |
91,0 |
2 258 |
390 |
0 |
1 |
13 084 |
0% |
0% |
12 313 |
1 |
- |
- |
- |
109 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Civitas Holding AB |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
(Vasakronan AB) |
N |
100,0 |
2 874 |
6 380 |
4 650 |
25 736 |
46 658 |
20% |
55% |
11 595 |
25 736 |
698 |
791 |
- |
402 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Dom Shvetsii, A/O |
Fi |
36,0 |
i.u. |
i.u. |
i.u. |
i.u. |
i.u. |
i.u. |
i.u. |
i.u. |
3 |
- |
- |
- |
i.u. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förvaltningsaktiebolaget |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stattum |
N |
100,0 |
0 |
0 |
14 |
589 |
592 |
2% |
100% |
589 |
- |
- |
- |
1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Green Cargo AB |
N |
100,0 |
6 111 |
300 |
173 |
1 621 |
3 809 |
11% |
43% |
96 |
1 621 |
80 |
85 |
- |
3 050 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Göta Kanalbolag, AB |
N |
100,0 |
39 |
1 |
41 |
53 |
2% |
77% |
41 |
- |
- |
- |
43 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Imego AB |
U |
100,0 |
56 |
27 |
36 |
neg |
75% |
27 |
- |
- |
- |
40 |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Innovationsbron |
N |
10,0 |
50 |
981 |
1 035 |
neg |
95% |
0 |
- |
- |
- |
48 |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ireco Holding AB |
N |
100,0 |
344 |
11 |
13 |
168 |
370 |
8% |
45% |
168 |
- |
- |
- |
317 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kasernen Fastighets AB |
Fi |
100,0 |
20 |
19 |
12 |
126 |
173 |
10% |
73% |
18 |
126 |
4 |
4 |
- |
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kungliga Dramatiska |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Teatern AB |
K |
100,0 |
232 |
25 |
92 |
- |
30% |
28 |
- |
- |
- |
328 |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kungliga Operan AB |
K |
100,0 |
448 |
0 |
22 |
102 |
- |
22% |
22 |
- |
- |
- |
531 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Lernia AB |
N |
100,0 |
2 259 |
45 |
52 |
502 |
905 |
10% |
56% |
502 |
50 |
25 |
- |
3 919 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
LFV Holding AB |
N |
100,0 |
219 |
10 |
0 |
165 |
222 |
0% |
78% |
165 |
- |
- |
- |
137 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
LKAB |
N |
100,0 |
16 385 |
6 148 |
4 679 |
22 251 |
29 680 |
23% |
75% |
22 251 |
2 000 |
2 000 |
- |
3 885 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Nordea AB**** |
N |
19,9 |
72 931 |
35 910 |
28 947 |
162 565 |
3 685 703 |
19% |
- |
- |
4 419 |
2 284 |
2 855 |
55 685 |
31 721 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Nordiska Investeringsbanken |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
NIB**** |
FI |
36,7 |
1 731 |
636 |
636 |
19 297 |
189 217 |
3% |
- |
7 410 |
176 |
90 |
- |
156 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Nord Pool ASA***** |
N |
50,0 |
418 |
129 |
119 |
771 |
1 063 |
17% |
73% |
367 |
23 |
0 |
- |
82 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Skr . 2007/08:101 BILAGA 3 |
||
Bolag |
Dep |
Statens |
Omsättning |
Rörelse- |
Resultat |
Summa eget |
Totala |
Avkastning |
Soliditet |
Nettoskuld- |
Bokfört värde |
Beslutad |
Föreslagen |
Börsvärde 31 |
Antal |
|
|
ägar- |
1 |
resultat |
1 |
kapital |
tillgångar |
på eget |
|
sättning |
utdelning |
utdelning |
december |
anställda |
|
|
|
efter skattP * |
|
||||||||||||
|
|
|
|
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
andel, % |
december |
2007 |
|
kapital |
|
|
|
2006** |
2007** |
2007*** |
******** |
||
Norrland Center AB |
N |
33,0 |
5 |
13 |
17 |
neg |
73% |
0 |
5 |
- |
- |
- |
4 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
OMX AB******** |
N |
6,6 |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
1 101 |
52 |
0 |
2 090 |
- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Posten AB |
N |
100,0 |
29 902 |
1 995 |
1 560 |
7 047 |
18 972 |
24% |
37% |
7 047 |
400 |
625 |
- |
32 442 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Samhall AB |
N |
100,0 |
7 213 |
35 |
90 |
1 103 |
2 878 |
9% |
38% |
1 103 |
- |
- |
- |
19 611 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
SAS AB |
N |
21,0 |
52 251 |
1 305 |
637 |
17 130 |
48 770 |
4% |
35% |
3 666 |
0 |
0 |
2 926 |
21 898 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
SIS Miljömärkning AB |
IJ |
10,0 |
i.u. |
i.u. |
i.u. |
i.u. |
i.u. |
i.u. |
i.u. |
i.u. |
0 |
- |
- |
- |
i.u. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
SJ AB |
N |
100,0 |
8 257 |
833 |
507 |
3 766 |
10 256 |
14% |
37% |
1 610 |
3 766 |
150 |
169 |
- |
4 053 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
SOS Alarm Sverige AB |
N |
50,0 |
727 |
11 |
9 |
159 |
320 |
6% |
51% |
80 |
4 |
4 |
- |
843 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Specialfastigheter Sverige AB |
N |
100,0 |
1 209 |
897 |
544 |
5 269 |
12 523 |
10% |
42% |
4 992 |
5 269 |
400 |
350 |
- |
97 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Statens bostadsomvandling |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
AB |
Fi |
100,0 |
12 |
3 |
550 |
565 |
1% |
97% |
550 |
- |
- |
- |
6 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Statens Väg- och baninvest AB |
N |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
3 |
- |
- |
- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sveaskog Förvaltnings AB |
N |
100,0 |
7 263 |
2 123 |
1 419 |
15 586 |
32 684 |
9% |
48% |
7 299 |
15 586 |
2 480 |
810 |
- |
1 027 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
SVEDAB |
N |
100,0 |
858 |
386 |
116 |
17 459 |
neg |
14 557 |
0 |
- |
- |
- |
92 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Swedcarrier, AB |
N |
100,0 |
675 |
777 |
1 314 |
3 996 |
7 316 |
42% |
55% |
2 253 |
3 997 |
0 |
100 |
- |
103 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Swedesurvey AB |
M |
100,0 |
106 |
0 |
40 |
71 |
0% |
58% |
40 |
- |
- |
- |
23 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Swedfund International AB |
UD |
100,0 |
204 |
18 |
1 702 |
2 228 |
1% |
80% |
1 786 |
- |
- |
- |
24 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Svensk Bilprovning, AB |
N |
52,0 |
1 525 |
72 |
37 |
701 |
1 349 |
5% |
52% |
365 |
3 |
3 |
- |
2 021 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Svensk Exportkredit, AB |
UD |
100,0 |
845 |
507 |
353 |
4 496 |
297 259 |
8% |
2% |
3 285 |
4 496 |
0 |
0 |
- |
160 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Svenska Kraftnät Gas- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
turbiner AB |
N |
100,0 |
73 |
27 |
0 |
63 |
264 |
0% |
24% |
155 |
63 |
- |
- |
- |
- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Svenska Miljöstyrnings- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
rådet, AB |
M |
85,0 |
3 |
0 |
0 |
3 |
10 |
0% |
30% |
3 |
- |
- |
- |
8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Svenska Rymdaktiebolaget |
N |
100,0 |
551 |
6 |
8 |
394 |
593 |
2% |
66% |
394 |
3 |
6 |
- |
438 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Svenska |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Skeppshypotekskassan |
N |
100,0 |
331 |
58 |
58 |
1 313 |
6 842 |
5% |
19% |
- |
- |
- |
- |
8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
AB Svenska Spel |
FI |
100,0 |
21 593 |
5 128 |
5 247 |
5 248 |
7 968 |
104% |
66% |
0 |
3 437 |
3 852 |
- |
1 588 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
SwePol Link AB |
N |
51,0 |
248 |
53 |
92 |
1 710 |
neg |
5% |
1 221 |
47 |
- |
- |
- |
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sveriges Bostads- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
finansieringsaktiebolag, SBAB |
N |
100,0 |
8 200 |
258 |
190 |
6 226 |
223 091 |
3% |
3% |
6 226 |
0 |
0 |
- |
374 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5
Skr . 2007/08:101 BILAGA 3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bolag |
Dep |
Statens |
Omsättning |
Rörelse- |
Resultat |
Summa eget |
Totala |
Avkastning |
Soliditet |
Nettoskuld- |
Bokfört värde |
Beslutad |
Föreslagen |
Börsvärde 31 |
Antal |
|
|
ägar- |
1 |
resultat |
1 |
kapital |
tillgångar |
på eget |
|
sättning |
utdelning |
utdelning |
december |
anställda |
|
|
|
efter skattP * |
|
||||||||||||
|
|
|
|
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
andel, % |
december |
2007 |
|
kapital |
|
|
|
2006** |
2007** |
2007*** |
******** |
||
Sveriges Tekniska |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Forskningsinstitut AB |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
(Sveriges Provnings- och |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
forskningsinstitut AB) |
N |
100,0 |
760 |
9 |
10 |
392 |
637 |
3% |
62% |
392 |
- |
- |
- |
779 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
SweRoad AB |
N |
100,0 |
54 |
0 |
35 |
60 |
0% |
63% |
38 |
2 |
0 |
- |
42 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Systembolaget AB |
S |
100,0 |
20 211 |
310 |
295 |
2 163 |
5 550 |
14% |
39% |
2 163 |
210 |
295 |
- |
3 049 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
TeliaSonera AB |
N |
37,3 |
96 344 |
26 155 |
17 674 |
117 274 |
216 702 |
15% |
59% |
31 830 |
43 731 |
12 811 |
6 700 |
101 296 |
28 376 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Teracom AB |
N |
100,0 |
3 300 |
625 |
390 |
1 729 |
3 803 |
23% |
48% |
1 729 |
350 |
400 |
- |
674 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Vasallen AB |
N |
100,0 |
220 |
148 |
134 |
1 203 |
1 607 |
10% |
75% |
39 |
1 203 |
471 |
67 |
- |
69 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Vattenfall AB |
N |
100,0 |
143 639 |
28 583 |
19 769 |
111 709 |
338 236 |
19% |
37% |
70 078 |
111 709 |
7 500 |
8 000 |
- |
32 396 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Venantius AB |
N |
100,0 |
309 |
291 |
270 |
2 783 |
2 880 |
7% |
97% |
2 783 |
2 100 |
300 |
- |
14 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
VisitSweden AB |
N |
50,0 |
155 |
3 |
4 |
21 |
57 |
21% |
37% |
10 |
- |
- |
- |
55 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Vogsenåsen A/S |
K |
100,0 |
38 |
1 |
1 |
9 |
20 |
11% |
45% |
9 |
- |
- |
- |
52 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
V&S Vin & Sprit AB |
N |
100,0 |
10 313 |
2 305 |
1 468 |
7 957 |
17 091 |
19% |
47% |
7 966 |
710 |
800 |
- |
2 104 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Zenit Shipping AB |
N |
100,0 |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
5 |
- |
- |
- |
- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa |
|
|
569 013 |
125 635 |
93 045 |
587 124 |
5 323 110 |
|
|
113 262 |
323 161 |
37 959 |
29 447 |
161 997 |
208 976 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
¹ Uppgifterna i denna kolumn överensstämmer, med något enstaka undantag och efter hänsyn till ägarandelen, med uppgifterna i not 11 Resultat från andelar i dotterföretag och intresseföretag. I de fall det kan misstämma beror avvikelsen på att uppgifterna i denna tabell är de senast redovisade siffrorna från företaget (avser 4:e kvartalet) medan uppgifterna som ligger till grund för not 11 i något fall kan avse företagets 3:e kvartalsredovisning p.g.a. 4:e kvartalets uppgifter inte fanns tillgängliga vid det tillfälle då kap 4 utarbetades.
*= Uppgifterna för resultat efter skatt respektive eget kapital avser del hänförlig till aktieägare i moderbolaget
**= Avser endast statens andel av utdelningen
***= Börsvärdet avser endast statens aktieinnehav
**** = omräkningskurs euro 9,2481(medelkurs)/ 9,4735 (balanskurs)
*****=omräkningskurs NOK 1,1546/1,1875
****** = Svenska Skeppshypotekskassan och del av Svenska Spel AB m.m.
******* = Almi Företagspartner AB information är från kvartalsrapport jan- sept. 2007. Kungliga Dramatiska Teatern AB och Förvaltningsbolaget Stattum AB information är från 2006.
******** = Statens innehav i OMX såldes i februari 2008. 0 = utfall avrundat till noll
i.u. = ingen uppgift - = inget utfall
neg = negativt utfall
Ansvarigt departement/myndighet FI = Finansdepartementet
U = Utbildnings- och kulturdepartementet M = Miljödepartementet
N = Näringsdepartementet
S = Socialdepartementet
UD = Utrikesdepartementet
IJ = Integrations- & Jämställdhetsdepartementet
6
Skr . 2007/08:101 BILAGA 3
Beräkning av statliga sektorns andel enligt kapitel 9 (9.1)
Miljoner kronor
Bolag |
Dep |
Statens |
Omsättning |
Rörelse- |
Resultat |
Summa eget |
Totala |
Avkastning |
Soliditet |
Nettoskuld- |
Bokfört värde |
Beslutad |
Föreslagen |
Börsvärde 31 |
Antal |
|
|
ägar- |
1 |
resultat |
efter skatt* |
kapital |
tillgångar |
på eget |
|
sättning |
utdelning |
utdelning |
december |
anställda |
|
|
|
andel, % |
december |
2007 |
|
kapital |
|
|
|
2006* |
2007* |
2007** |
|
||
|
|
|
2007 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Eliminering av |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
innehav mindre |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
än 20% |
|
|
|
|
|
|
|
- |
- |
- |
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Eliminering av |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
övriga delägares |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
andel i dotter- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
och intressebolag |
|
|
|
|
|
|
|
|
- |
- |
- |
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Eliminering av |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
övrigt****** |
|
|
|
|
|
|
|
|
- |
- |
- |
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa statliga |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
46 868 |
320 628 |
1 331 478 |
|
|
|
317 641 |
37 959 |
29 447 |
161 997 |
|
sektorns andelP |
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
*= Avser endast statens andel av utdelningen
**= Börsvärdet avser endast statens aktieinnehav
******= Svenska Skeppshypotekshypotekskassan och del av Svenska Spel AB
2P P Slutsumman för bokfört värde överensstämmer inte med balansposten Andelar i dotter- och intresseföretag i balansräkningen p.g.a. att en del aktieinnehav ej inkluderats i denna tabell. Det avser främst innehav hos Karolinska institutet och andra universitet och högskolor.
7
Bilaga 4
Bemyndiganden
Skr . 2007/08:101 BILAGA 4
Bilaga 4 Bemyndiganden 2007
Tusentals kronor
Utgiftsområde |
Anslag |
Bemyndiganderam |
Utestående förpliktelser |
01 Rikets styrelse |
01 46 01 |
15 000 |
14 850 |
|
01 90 07 |
2 500 |
2 500 |
Totalt UO 01 |
|
17 500 |
17 350 |
02 Samhällsekonomi och |
02 01 14 |
50 000 |
0 |
finansförvaltning |
|
|
|
Totalt UO 02 |
|
50 000 |
0 |
05 Internationell samverkan |
05 05 09 |
10 000 |
5 082 |
|
05 05 11 |
35 000 |
26 974 |
Totalt UO 05 |
|
45 000 |
32 056 |
06 Försvar samt beredskap mot sårbarhet |
06 06 02 |
45 250 000 |
40 216 431 |
|
06 07 02 |
25 000 |
11 695 |
|
06 07 05 |
563 000 |
251 054 |
|
06 34 01 |
21 000 |
20 784 |
|
06 34 03 |
36 000 |
16 939 |
Totalt UO 06 |
|
45 895 000 |
40 516 903 |
07 Internationellt bistånd |
07 08 01 |
48 530 000 |
34 640 290 |
|
07 08 05 |
68 000 |
29 261 |
Totalt UO 07 |
|
48 598 000 |
34 669 551 |
09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg |
09 13 02 |
64 200 000 |
0 |
|
09 14 04 |
10 000 |
2 833 |
|
09 14 10 |
600 000 |
165 600 |
|
09 16 03 |
83 000 |
70 523 |
|
09 17 01 |
30 000 |
19 391 |
|
09 18 02 |
5 000 |
0 |
|
09 26 02 |
662 000 |
657 700 |
Totalt UO 09 |
|
65 590 000 |
916 047 |
10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och |
10 19 06 |
12 000 |
8 900 |
handikapp |
|
|
|
Totalt UO 10 |
|
12 000 |
8 900 |
13 Arbetsmarknad |
13 22 03 |
2 000 000 |
783 608 |
|
13 22 04 |
7 162 500 |
6 467 616 |
|
13 22 06 |
1 400 000 |
1 270 741 |
|
13 22 07 |
900 000 |
0 |
|
13 22 08 |
7 000 |
5 619 |
Totalt UO 13 |
|
11 469 500 |
8 527 584 |
3
Skr . 2007/08:101 BILAGA 4
Utgiftsområde |
Anslag |
Bemyndiganderam |
Utestående förpliktelser |
14 Arbetsliv |
14 23 01 |
38 550 |
38 391 |
Totalt UO 14 |
|
38 550 |
38 391 |
15 Studiestöd |
15 25 06 |
7 000 |
4 714 |
Totalt UO 15 |
|
7 000 |
4 714 |
16 Utbildning och universitetsforskning |
16 25 03 |
550 000 |
199 066 |
|
16 25 04 |
13 000 |
6 429 |
|
16 25 14 |
1 800 000 |
1 490 687 |
|
16 25 70 |
3 000 |
0 |
|
16 25 77 |
8 000 |
2 322 |
|
16 25 78 |
29 980 |
11 622 |
|
16 25 81 |
900 000 |
647 513 |
|
16 26 01 |
6 300 000 |
5 987 677 |
|
16 26 03 |
500 000 |
378 359 |
Totalt UO 16 |
|
10 103 980 |
8 723 675 |
17 Kultur, medier, trossamfund och fritid |
17 25 02 |
13 000 |
11 040 |
|
17 28 11 |
5 000 |
2 681 |
|
17 28 15 |
10 000 |
6 682 |
|
17 28 25 |
100 000 |
78 083 |
Totalt UO 17 |
|
128 000 |
98 486 |
18 Samhällsplanering, |
18 31 11 |
25 000 |
0 |
bostadsförsörjning, byggande samt |
|
|
|
konsumentpolitik |
|
|
|
Totalt UO 18 |
|
25 000 |
0 |
19 Regional utveckling |
19 33 01 |
2 900 000 |
1 857 110 |
|
19 33 05 |
430 000 |
628 930 |
|
19 33 06 |
3 000 000 |
167 059 |
Totalt UO 19 |
|
6 330 000 |
2 653 099 |
20 Allmän miljö- och naturvård |
20 26 02 |
820 000 |
331 917 |
|
20 34 02 |
70 000 |
49 377 |
|
20 34 03 |
150 000 |
74 834 |
|
20 34 04 |
600 000 |
102 250 |
|
20 34 05 |
130 000 |
75 882 |
Totalt UO 20 |
|
1 770 000 |
634 260 |
21 Energi |
21 35 04 |
350 000 |
214 058 |
|
21 35 05 |
1 815 000 |
1 476 968 |
|
21 35 06 |
72 400 |
35 000 |
|
21 35 09 |
30 000 |
24 713 |
|
21 35 10 |
1 000 000 |
754 686 |
|
21 35 11 |
350 000 |
259 521 |
|
21 35 12 |
10 000 |
245 |
4
|
|
|
Skr . 2007/08:101 BILAGA 4 |
Utgiftsområde |
Anslag |
Bemyndiganderam |
Utestående förpliktelser |
|
21 35 13 |
30 000 |
8 316 |
Totalt UO 21 |
|
3 657 400 |
2 773 507 |
22 Kommunikationer |
22 36 02 |
59 000 000 |
36 117 400 |
|
22 36 04 |
70 000 000 |
54 075 000 |
|
22 36 12 |
6 500 000 |
4 144 015 |
|
22 37 02 |
210 000 |
183 973 |
Totalt UO 22 |
|
135 710 000 |
94 520 388 |
23 Jord- och skogsbruk, fiske med |
|
|
|
anslutande näringar |
23 26 01 |
700 000 |
340 250 |
|
23 41 02 |
27 400 |
24 307 |
|
23 42 03 |
2 000 |
1 975 |
|
23 42 04 |
4 500 |
1 262 |
|
23 43 03 |
6 650 000 |
213 431 |
|
23 43 04 |
410 000 |
280 006 |
|
23 44 01 |
7 630 000 |
4 330 502 |
|
23 44 02 |
6 465 000 |
188 770 |
|
23 44 03 |
8 000 |
0 |
|
23 44 06 |
10 000 |
0 |
|
23 45 01 |
4 000 |
200 |
Totalt UO 23 |
|
21 910 900 |
5 380 703 |
24 Näringsliv |
24 26 02 |
1 700 000 |
1 441 852 |
|
24 38 05 |
12 000 |
268 |
|
24 38 13 |
1 200 000 |
1 197 143 |
|
24 38 22 |
600 000 |
595 000 |
|
24 38 23 |
60 000 |
0 |
Totalt UO 24 |
|
3 572 000 |
3 234 263 |
|
|
|
|
Totalt |
|
354 929 830 |
202 749 877 |
|
|
|
|
5
Bilaga 5
Specifikation av statsbudgetens inkomster
Skr . 2007/08:101 BILAGA 5
Bilaga 5 Specifikation statsbudgetens inkomster för budgetåret 2007
Tusental kronor
|
|
Statsbudget |
Utfall/ |
Skillnad mot |
Utfall /Prognos |
|
Inkomsttitel |
1) |
Prognos |
statsbudget |
2006 |
Utfall 2005 |
|
1000 |
Skatter m.m. |
784 944 375 |
815 641 708 |
30 697 332 |
806 316 061 |
743 083 734 |
|
Skatt på arbete |
862 397 976 |
872 107 018 |
9 709 042 |
857 152 825 |
829 614 625 |
1100 |
Direkta skatter på arbete |
478 359 580 |
480 634 086 |
2 274 506 |
490 145 791 |
476 860 788 |
1110 |
Inkomstskatter |
519 721 369 |
522 624 658 |
2 903 288 |
495 121 963 |
473 885 529 |
1111 |
Statlig inkomstskatt |
45 753 321 |
44 906 927 |
41 004 634 |
38 308 166 |
|
1115 |
Kommunal inkomstskatt |
473 968 049 |
477 717 730 |
3 749 682 |
454 117 328 |
435 577 363 |
1120 |
Allmän pensionsavgift |
79 427 129 |
81 232 650 |
1 805 521 |
77 329 092 |
74 177 735 |
1121 |
Allmän pensionsavgift |
79 427 129 |
81 232 650 |
1 805 521 |
77 329 092 |
74 177 735 |
1130 |
Artistskatt |
73 094 |
86 261 |
13 168 |
73 707 |
69 094 |
1131 |
Artistskatt |
73 094 |
86 261 |
13 168 |
73 707 |
69 094 |
1140 |
Skattereduktioner |
|||||
1141 |
Allmän pensionsavgift |
|||||
1142 |
Fackföreningsavgift |
0 |
0 |
0 |
||
1143 |
Arbetslöshetskassa |
0 |
0 |
0 |
||
1144 |
Fastighetsskatt |
382 083 |
||||
1145 |
Förmögenhetsskatt |
0 |
43 213 |
|||
1146 |
Miljöåtgärder |
0 |
0 |
0 |
||
1147 |
Reparation och ombyggnad |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
1149 |
Bredband |
0 |
||||
1151 |
Sjöinkomst |
1 639 |
||||
1152 |
Stormskador |
0 |
0 |
0 |
||
1153 |
Jobbavdrag |
0 |
0 |
|||
1154 |
Hemtjänster |
0 |
0 |
0 |
||
1200 |
Indirekta skatter på arbete |
384 038 397 |
391 472 932 |
7 434 535 |
367 007 034 |
352 753 837 |
1210 |
Arbetsgivaravgifter |
374 050 347 |
383 034 118 |
8 983 771 |
357 047 835 |
341 103 639 |
1211 |
Sjukförsäkringsavgift |
101 129 573 |
100 992 985 |
94 084 877 |
106 436 665 |
|
1212 |
Föräldraförsäkringsavgift |
25 397 940 |
25 356 043 |
24 229 762 |
22 982 610 |
|
1213 |
Arbetsskadeavgift |
7 832 359 |
7 844 358 |
12 000 |
7 498 706 |
7 103 741 |
1214 |
Ålderspensionsavgift |
118 173 732 |
120 881 523 |
2 707 791 |
112 631 609 |
106 657 470 |
1215 |
Efterlevandepensionsavgift |
19 580 897 |
19 610 616 |
29 719 |
18 745 836 |
17 758 768 |
1216 |
Arbetsmarknadsavgift |
43 725 002 |
48 471 214 |
4 746 213 |
44 472 999 |
40 735 499 |
1217 |
Allmän löneavgift |
50 679 968 |
51 207 367 |
527 399 |
48 342 139 |
32 072 314 |
1218 |
Ofördelade avgifter |
0 |
0 |
0 |
85 348 |
|
1219 |
Nedsatta avgifter |
7 530 876 |
8 683 737 |
1 152 861 |
5 695 100 |
5 489 166 |
1221 |
Särskild sjukförsäkringsavgift |
0 |
1 373 793 |
1 782 057 |
||
1240 |
Egenavgifter |
10 938 295 |
11 815 391 |
877 096 |
10 946 655 |
10 135 511 |
1241 |
Sjukförsäkringsavgift |
3 153 751 |
3 446 484 |
292 732 |
3 205 716 |
3 397 801 |
1242 |
Föräldraförsäkringsavgift |
798 687 |
859 300 |
60 613 |
801 806 |
740 629 |
1243 |
Arbetsskadeavgift |
247 136 |
265 865 |
18 729 |
247 610 |
228 828 |
3
Skr . 2007/08:101 BILAGA 5
Tusental kronor
|
|
Statsbudget |
Utfall/ |
Skillnad mot |
Utfall /Prognos |
|
Inkomsttitel |
1) |
Prognos |
statsbudget |
2006 |
Utfall 2005 |
|
1244 |
Ålderspensionsavgift, netto |
3 766 012 |
4 113 878 |
347 866 |
3 774 398 |
3 519 905 |
1245 |
Efterlevandepensionsavgift |
616 926 |
664 135 |
47 209 |
618 944 |
571 903 |
1246 |
Arbetsmarknadsavgift |
693 364 |
745 986 |
52 622 |
695 990 |
642 981 |
1247 |
Allmän löneavgift |
1 662 418 |
1 719 743 |
57 325 |
1 602 190 |
1 033 465 |
1248 |
Ofördelade avgifter |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1260 |
Avgifter till premiepensionssystemet |
|||||
1261 |
Avgifter till premiepensionssystemet |
|||||
1270 |
Särskild löneskatt |
32 048 817 |
31 649 412 |
28 920 470 |
29 274 962 |
|
1271 |
Pensionskostnader, företag |
24 279 710 |
25 257 908 |
978 198 |
21 568 706 |
22 052 586 |
1272 |
Pensionskostnader, staten |
2 674 450 |
2 908 072 |
233 622 |
2 835 832 |
2 616 821 |
1273 |
Förvärvsinkomster |
3 495 434 |
1 863 806 |
3 016 884 |
3 145 337 |
|
1274 |
Egenföretagare |
1 599 223 |
1 619 627 |
20 404 |
1 499 048 |
1 460 217 |
1275 |
Övrigt |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1280 |
Nedsättningar |
|||||
1281 |
Sjöfartsstöd |
95 057 |
||||
1282 |
Arbetsgivaravgifter |
|||||
1283 |
Egenavgifter, generell nedsättning |
|||||
1284 |
Egenavgifter, regional nedsättning |
|||||
1285 |
Nystartjobb |
334 464 |
0 |
0 |
||
1290 |
Tjänstegruppliv |
1 222 128 |
891 343 |
1 237 531 |
1 059 786 |
|
1291 |
Tjänstegruppliv |
1 222 128 |
891 343 |
1 237 531 |
1 059 786 |
|
1300 |
Skatt på kapital |
170 517 419 |
203 966 624 |
33 449 205 |
192 196 076 |
167 855 456 |
1310 |
Skatt på kapital, hushåll |
18 630 927 |
42 549 252 |
23 918 325 |
37 423 274 |
22 930 165 |
1311 |
Skatt på kapital |
40 949 868 |
61 781 868 |
20 832 000 |
52 731 681 |
38 463 340 |
1312 |
Skattereduktion kapital |
2 975 079 |
||||
1313 |
Expansionsmedelsskatt |
183 903 |
295 148 |
111 245 |
279 393 |
211 449 |
1314 |
Skattereduktion riskkapital |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1320 |
Skatt på företagsvinster |
97 136 256 |
106 604 895 |
9 468 639 |
99 068 040 |
91 074 272 |
1321 |
Skatt på företagsvinster |
97 146 256 |
106 614 895 |
9 468 639 |
99 217 034 |
91 986 453 |
1322 |
Skattereduktioner |
0 |
||||
1330 |
Kupongskatt |
3 083 831 |
6 339 862 |
3 256 031 |
3 880 128 |
2 831 801 |
1331 |
Kupongskatt |
3 083 831 |
6 339 862 |
3 256 031 |
3 880 128 |
2 831 801 |
1340 |
Avkastningsskatt |
12 541 947 |
12 962 109 |
420 162 |
11 085 552 |
11 973 409 |
1341 |
Avkastningsskatt hushåll |
133 251 |
119 870 |
119 870 |
107 496 |
|
1342 |
Avkastningsskatt företag |
12 189 080 |
12 532 775 |
343 695 |
10 737 239 |
11 646 296 |
1343 |
Avkastningsskatt på individuellt |
|
|
|
|
|
|
pensionssparande |
219 616 |
309 464 |
89 847 |
228 443 |
219 616 |
1350 |
Fastighetskatt |
25 405 596 |
26 072 958 |
667 362 |
25 006 659 |
25 128 309 |
1351 |
Fastighetsskatt hushåll |
13 371 575 |
13 339 067 |
13 239 374 |
14 804 876 |
|
1352 |
Fastighetsskatt företag |
12 034 021 |
12 733 891 |
699 870 |
11 767 285 |
10 323 433 |
1360 |
Stämpelskatt |
9 220 909 |
9 414 088 |
193 179 |
9 470 878 |
7 827 597 |
1361 |
Stämpelskatt |
9 220 909 |
9 414 088 |
193 179 |
9 470 878 |
7 827 597 |
1370 |
Förmögenhetsskatt |
4 491 952 |
0 |
6 141 859 |
4 997 821 |
|
1371 |
Förmögenhetsskatt hushåll |
4 417 734 |
0 |
5 949 429 |
4 822 359 |
|
1372 |
Förmögenhetsskatt företag |
74 218 |
0 |
192 430 |
175 462 |
|
1380 |
Arvs och gåvoskatt |
6 000 |
23 461 |
17 461 |
119 686 |
1 092 082 |
1381 |
Arvsskatt |
6 000 |
14 962 |
8 962 |
110 277 |
869 562 |
4
Skr . 2007/08:101 BILAGA 5
Tusental kronor
|
|
Statsbudget |
Utfall/ |
Skillnad mot |
Utfall /Prognos |
|
Inkomsttitel |
1) |
Prognos |
statsbudget |
2006 |
Utfall 2005 |
|
1382 |
Gåvoskatt |
0 |
8 498 |
8 498 |
9 409 |
222 520 |
1400 |
Skatt på konsumtion och insatsvaror |
391 951 355 |
392 737 584 |
786 230 |
370 178 464 |
352 657 226 |
1410 |
Mervärdesskatt, hushåll |
282 766 015 |
284 455 136 |
1 689 121 |
265 150 745 |
250 076 727 |
1411 |
Mervärdesskatt |
283 466 015 |
285 140 390 |
1 674 375 |
265 673 241 |
250 425 380 |
1412 |
Skattelättnad för vissa byggtjänster |
14 746 |
||||
1420 |
Skatt på alkohol och tobak |
20 758 070 |
20 765 564 |
7 494 |
19 305 486 |
18 499 540 |
1421 |
Skatt på tobak |
10 104 792 |
9 741 954 |
8 617 368 |
8 208 384 |
|
1422 |
Skatt på etylalkohol |
4 120 048 |
4 249 118 |
129 071 |
4 151 402 |
4 120 048 |
1423 |
Skatt på vin |
3 636 874 |
3 817 645 |
180 771 |
3 644 914 |
3 429 396 |
1424 |
Skatt på mellanklassprodukter |
183 935 |
182 872 |
180 564 |
183 935 |
|
1425 |
Skatt på öl |
2 710 741 |
2 773 461 |
62 720 |
2 710 292 |
2 556 097 |
1426 |
Privatinförsel av alkohol och tobak |
1 680 |
514 |
946 |
1 680 |
|
1430 |
Energiskatt |
38 973 613 |
38 245 652 |
38 244 267 |
37 805 655 |
|
1431 |
Skatt på elektrisk kraft |
19 255 876 |
18 832 237 |
19 026 088 |
18 221 138 |
|
1432 |
Energiskatt bensin |
14 762 344 |
14 405 523 |
14 542 822 |
14 841 514 |
|
1433 |
Energiskatt oljeprodukter |
4 864 553 |
4 931 484 |
66 932 |
4 597 133 |
4 660 113 |
1434 |
Energiskatt övrigt |
90 841 |
76 408 |
78 225 |
82 889 |
|
1440 |
Koldioxidskatt |
24 874 722 |
25 087 554 |
212 832 |
24 743 196 |
25 535 497 |
1441 |
Koldioxidskatt bensin |
11 035 924 |
10 745 994 |
10 843 478 |
11 095 110 |
|
1442 |
Koldioxidskatt oljeprodukter |
12 819 353 |
13 085 121 |
265 768 |
12 764 197 |
13 472 278 |
1443 |
Koldioxidskatt övrigt |
1 019 445 |
1 256 440 |
236 995 |
1 135 521 |
968 108 |
1450 |
Övriga skatter på energi och miljö |
5 244 783 |
4 697 161 |
4 681 045 |
3 316 277 |
|
1451 |
Svavelskatt |
76 195 |
55 595 |
79 746 |
74 651 |
|
1452 |
Skatt på råtallolja |
21 179 |
855 |
16 080 |
20 750 |
|
1453 |
Särskild skatt mot försurning |
55 319 |
50 812 |
47 571 |
54 773 |
|
1454 |
Skatt på bekämpningsmedel och gödsel |
406 560 |
386 432 |
375 674 |
406 560 |
|
1455 |
Skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer |
3 226 097 |
3 238 316 |
12 219 |
3 197 999 |
1 793 616 |
1456 |
Avfallsskatt |
1 108 706 |
637 607 |
645 582 |
598 706 |
|
1457 |
Avgifter till Kemikalieinspektionen |
65 400 |
66 090 |
690 |
67 155 |
65 845 |
1458 |
Övriga skatter |
285 326 |
261 452 |
251 238 |
301 376 |
|
1470 |
Skatt på vägtrafik |
13 486 416 |
13 082 722 |
11 781 870 |
11 019 467 |
|
1471 |
Fordonsskatt |
11 335 095 |
10 348 550 |
10 571 925 |
10 297 321 |
|
1472 |
Vägavgifter |
651 321 |
748 393 |
97 072 |
718 377 |
722 146 |
1473 |
Trängselskatt |
0 |
344 749 |
344 749 |
491 568 |
0 |
1474 |
Skatt på trafikförsäkringspremier |
1 500 000 |
1 641 030 |
141 030 |
0 |
0 |
1480 |
Övriga skatter |
5 847 736 |
6 403 795 |
556 059 |
6 271 855 |
6 404 064 |
1481 |
Systembolaget AB:s överskott |
160 000 |
215 000 |
55 000 |
210 000 |
330 000 |
1482 |
Inlevererat överskott från Svenska Spel AB |
3 270 000 |
3 656 924 |
386 924 |
3 436 616 |
3 417 221 |
1483 |
Skatt på spel |
32 733 |
21 919 |
24 980 |
29 378 |
|
1484 |
Lotteriskatt |
1 239 001 |
1 294 571 |
55 571 |
1 243 242 |
1 214 587 |
1485 |
Lotteriavgifter |
35 150 |
27 080 |
32 563 |
30 274 |
|
1486 |
Skatt på annonser och reklam |
580 052 |
657 076 |
77 023 |
659 454 |
825 883 |
1487 |
Koncessionsavgifter på televisionens område |
295 000 |
297 052 |
2 052 |
439 243 |
331 400 |
1488 |
Lokalradioavgifter |
129 000 |
128 023 |
125 633 |
123 214 |
|
1489 |
Avgifter till Granskningsnämnden |
6 800 |
6 700 |
6 619 |
6 489 |
|
1491 |
Avgifter för telekommunikation |
100 000 |
96 061 |
91 840 |
93 283 |
|
1492 |
Försäljningsskatt på motorfordon |
0 |
3 390 |
3 390 |
1 665 |
2 335 |
5
Skr . 2007/08:101 BILAGA 5
Tusental kronor
|
|
Statsbudget |
Utfall/ |
Skillnad mot |
Utfall /Prognos |
|
Inkomsttitel |
1) |
Prognos |
statsbudget |
2006 |
Utfall 2005 |
|
1500 |
Skatt på import |
5 820 594 |
5 843 701 |
23 107 |
5 160 351 |
4 666 140 |
1510 |
Skatt på import |
5 820 594 |
5 843 701 |
23 107 |
5 160 351 |
4 666 140 |
1511 |
Tullmedel |
5 009 292 |
5 098 677 |
89 386 |
4 704 061 |
4 327 051 |
1512 |
Jordbrukstullar och sockeravgifter |
392 552 |
294 356 |
232 695 |
339 089 |
|
1513 |
Avgifter till EU:s omstruktureringsfond för |
|
|
|
|
|
|
sockersektorn |
418 750 |
450 668 |
31 918 |
223 594 |
0 |
1600 |
Restförda och övriga skatter |
5 241 527 |
||||
1610 |
Restförda skatter |
731 039 |
||||
1611 |
Restförda skatter, hushåll |
76 615 |
||||
1612 |
Restförda skatter, företag |
654 424 |
||||
1620 |
Övriga skatter, hushåll |
524 343 |
2 656 391 |
2 132 048 |
1 969 125 |
1 909 133 |
1621 |
Omprövningar aktuellt taxeringsår |
0 |
||||
1622 |
Omprövningar äldre taxeringsår |
1 153 038 |
2 153 038 |
413 380 |
198 335 |
|
1623 |
Anstånd |
96 250 |
||||
1624 |
Övriga skatter |
1 441 440 |
1 640 927 |
199 486 |
1 841 271 |
1 610 907 |
1625 |
Skattetillägg |
286 775 |
265 086 |
265 086 |
281 127 |
|
1626 |
Förseningsavgifter |
96 127 |
103 138 |
7 011 |
103 138 |
52 034 |
1630 |
Övriga skatter,företag |
1 234 622 |
2 190 589 |
2 214 605 |
||
1631 |
Omprövningar aktuellt taxeringsår |
|||||
1632 |
Omprövningar äldre taxeringsår |
400 000 |
290 209 |
792 503 |
1 283 146 |
|
1633 |
Anstånd |
38 805 |
1 038 805 |
|||
1634 |
Övriga skatter |
308 112 |
505 986 |
197 874 |
609 558 |
1 498 297 |
1635 |
Skattetillägg |
225 |
1 205 446 |
1 205 222 |
760 677 |
792 751 |
1636 |
Förseningsavgifter |
194 175 |
194 303 |
79 654 |
221 298 |
|
1640 |
Intäkter som förs till fonder |
2 181 100 |
2 368 951 |
187 851 |
2 094 907 |
2 180 233 |
1641 |
Insättningsgarantiavgifter |
540 000 |
586 842 |
46 842 |
521 822 |
540 000 |
1642 |
Avgifter till Kärnavfallsfonden |
690 000 |
980 515 |
290 515 |
648 011 |
689 133 |
1643 |
Bilskrotningsavgifter |
270 100 |
155 350 |
270 414 |
270 100 |
|
1644 |
Batteriavgifter |
93 000 |
77 590 |
84 275 |
93 000 |
|
1645 |
Kväveoxidavgifter |
588 000 |
568 654 |
570 385 |
588 000 |
|
Totala skatteintäkter |
1 424 078 597 |
1 473 287 708 |
49 209 111 |
1 422 638 471 |
1 353 494 541 |
|
1700 |
Avgående poster, skatter till EU |
|||||
1710 |
||||||
1711 |
||||||
Offentliga sektorns skatteintäkter |
1 416 951 968 |
1 466 087 946 |
49 135 978 |
1 413 250 922 |
1 345 715 427 |
|
1800 |
Avgående poster, skatter till andra sektorer |
|||||
1810 |
Skatter till andra sektorer |
|||||
1811 |
Kommunala inkomstskatter |
|||||
1812 |
Avgifter till |
|||||
Statens skatteintäkter |
778 310 173 |
819 282 186 |
40 972 012 |
799 537 529 |
759 119 469 |
6
Skr . 2007/08:101 BILAGA 5
Tusental kronor
|
|
Statsbudget |
Utfall/ |
Skillnad mot |
Utfall /Prognos |
|
Inkomsttitel |
1) |
Prognos |
statsbudget |
2006 |
Utfall 2005 |
|
1900 |
Periodiseringar |
6 634 202 |
6 778 532 |
|||
1910 |
Uppbördförskjutningar |
16 165 252 |
5 415 205 |
|||
1911 |
Uppbördsförskjutningar |
16 165 252 |
5 415 205 |
|||
1920 |
Betalningsförskjutningar |
1 414 950 |
10 270 008 |
10 801 403 |
||
1921 |
Kommuner och landsting |
472 287 |
7 605 356 |
7 133 069 |
6 280 131 |
4 154 480 |
1922 |
Ålderpensionssystemet |
1 685 002 |
1 857 027 |
2 806 996 |
||
1923 |
Företag och hushåll |
1 001 505 |
7 966 401 |
|||
1924 |
Kyrkosamfund |
361 547 |
941 532 |
|||
1925 |
EU |
240 817 |
18 961 |
|||
1930 |
Anstånd |
|||||
1931 |
Anstånd |
|||||
2000 |
Inkomster av statens verksamhet |
53 202 366 |
66 523 694 |
13 321 328 |
43 449 970 |
27 462 020 |
2100 |
Rörelseöverskott |
4 722 600 |
5 017 719 |
295 119 |
6 956 485 |
7 218 739 |
2110 |
Affärsverkens inlevererade överskott |
776 800 |
615 956 |
1 604 241 |
395 262 |
|
2114 |
Luftfartsverkets inlevererade överskott |
75 000 |
157 100 |
82 100 |
0 |
29 595 |
2116 |
Affärsverket Svenska Kraftnäts inlevererade |
|
|
|
|
|
|
utdelning och inleverans av motsvarighet till |
|
|
|
|
|
|
statlig skatt |
700 000 |
439 000 |
1 573 000 |
337 000 |
|
2118 |
Sjöfartsverkets inlevererade överskott |
1 800 |
19 856 |
18 056 |
31 241 |
28 667 |
2120 |
Övriga myndigheters inlevererade överskott |
45 800 |
1 763 |
52 244 |
123 477 |
|
2124 |
Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets |
|
|
|
|
|
|
garantiverksamhet |
5 800 |
0 |
746 |
9 128 |
|
2126 |
Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit |
40 000 |
1 763 |
51 498 |
114 349 |
|
2130 |
Riksbankens inlevererade överskott |
3 900 000 |
4 400 000 |
500 000 |
5 300 000 |
6 700 000 |
2131 |
Riksbankens inlevererade överskott |
3 900 000 |
4 400 000 |
500 000 |
5 300 000 |
6 700 000 |
2200 |
Överskott av statens fastighetsförvaltning |
222 000 |
622 040 |
400 040 |
321 055 |
322 761 |
2210 |
Överskott av fastighetsförvaltning |
222 000 |
622 040 |
400 040 |
321 055 |
322 761 |
2215 |
Inlevererat överskott av statens |
|
|
|
|
|
|
fastighetsförvaltning |
222 000 |
622 040 |
400 040 |
321 055 |
322 761 |
2300 |
Ränteinkomster |
6 043 200 |
7 234 646 |
1 191 446 |
5 987 539 |
5 754 814 |
2320 |
Räntor på näringslån |
1 000 |
742 |
983 |
1 479 |
|
2314 |
Ränteinkomster på lån till fiskerinäringen |
600 |
327 |
509 |
776 |
|
2316 |
Ränteinkomster på vattenkraftslån |
0 |
2 |
2 |
4 |
5 |
2322 |
Räntor på övriga näringslån, Kammarkollegiet |
100 |
||||
2323 |
Räntor på övriga näringslån |
0 |
4 |
4 |
10 |
21 |
2324 |
Ränteinkomster på lokaliseringslån |
300 |
1 175 |
875 |
1 250 |
1 361 |
2340 |
Räntor på studielån |
4 499 000 |
4 868 954 |
369 954 |
4 677 763 |
4 386 236 |
2341 |
Ränteinkomster på statens lån för |
|
|
|
|
|
|
universitetsstudier och garantilån för studera |
0 |
2 |
2 |
5 |
3 |
2342 |
Ränteinkomster på allmänna studielån |
50 000 |
76 009 |
26 009 |
61 958 |
60 678 |
2343 |
Ränteinkomster på studielån upptagna efter |
|
|
|
|
|
|
1988 |
4 449 000 |
4 792 944 |
343 944 |
4 615 801 |
4 325 555 |
2390 |
Övriga ränteinkomster |
1 543 200 |
2 364 950 |
821 750 |
1 308 793 |
1 367 099 |
2391 |
Ränteinkomster på markförvärv för jordbrukets |
|
|
|
|
|
|
rationalisering |
200 |
21 |
57 |
138 |
|
2392 |
Räntor på intressemedel |
0 |
0 |
0 |
1 |
5 |
7
Skr . 2007/08:101 BILAGA 5
Tusental kronor
|
|
Statsbudget |
Utfall/ |
Skillnad mot |
Utfall /Prognos |
|
Inkomsttitel |
1) |
Prognos |
statsbudget |
2006 |
Utfall 2005 |
|
2394 |
Övriga ränteinkomster |
28 000 |
28 122 |
122 |
36 459 |
25 240 |
2397 |
Räntor på skattekonton m.m., netto |
1 515 000 |
2 336 807 |
821 807 |
1 272 276 |
1 341 716 |
2400 |
Aktieutdelning |
20 000 000 |
33 248 828 |
13 248 828 |
22 963 076 |
12 053 444 |
2410 |
Inkomster av statens aktier |
20 000 000 |
33 248 828 |
13 248 828 |
22 963 076 |
12 053 444 |
2411 |
Inkomster av statens aktier |
20 000 000 |
33 248 828 |
13 248 828 |
22 963 076 |
12 053 444 |
2500 |
Offentligrättsliga avgifter |
15 957 066 |
13 589 120 |
6 084 509 |
6 007 747 |
|
2510 |
Offentligrättsliga avgifter |
15 957 066 |
13 589 120 |
6 084 509 |
6 007 747 |
|
2511 |
Expeditions- och ansökningsavgifter |
620 000 |
658 386 |
38 386 |
618 846 |
578 132 |
2522 |
Avgifter för granskning av filmer och videogram |
10 600 |
9 110 |
10 791 |
10 583 |
|
2525 |
Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor |
13 150 000 |
10 552 765 |
3 130 139 |
3 102 069 |
|
2526 |
Utjämningsavgift från arbetslöshetskassor |
0 |
0 |
0 |
77 655 |
77 644 |
2527 |
Avgifter för statskontroll av |
|
|
|
|
|
|
krigsmaterieltillverkning |
25 400 |
22 704 |
22 258 |
24 009 |
|
2528 |
Avgifter vid bergsstaten |
11 000 |
21 651 |
10 651 |
14 309 |
8 244 |
2529 |
Avgifter vid patent- och registreringsväsendet |
59 014 |
94 147 |
35 133 |
77 325 |
62 652 |
2531 |
Avgifter för registrering i förenings- m.fl. |
|
|
|
|
|
|
register |
1 200 |
2 016 |
816 |
1 945 |
1 712 |
2532 |
Avgifter vid kronofogdemyndigheterna |
913 000 |
1 027 505 |
114 505 |
975 798 |
971 243 |
2534 |
Avgifter för körkort och motorfordon |
20 000 |
26 835 |
6 835 |
21 998 |
33 094 |
2535 |
Avgifter för statliga garantier |
0 |
0 |
0 |
7 |
20 |
2537 |
Miljöskyddsavgift |
110 000 |
118 946 |
8 946 |
108 594 |
104 481 |
2539 |
Täktavgift |
19 000 |
16 588 |
16 094 |
17 057 |
|
2541 |
Avgifter vid Tullverket |
16 000 |
20 047 |
4 047 |
14 395 |
13 453 |
2542 |
Patientavgifter vid tandläkarutbildningen |
8 000 |
7 391 |
7 909 |
6 595 |
|
2544 |
Avgifter vid Folkhälsoinstitutet |
4 000 |
3 639 |
3 114 |
||
2548 |
Avgifter för Finansinspektionens verksamhet |
188 000 |
193 355 |
5 355 |
169 008 |
176 404 |
2551 |
Avgifter från kärnkraftverken |
252 052 |
251 824 |
245 965 |
263 674 |
|
2552 |
Övriga offentligrättsliga avgifter |
360 000 |
372 735 |
12 735 |
386 646 |
374 244 |
2553 |
Registreringsavgift till |
|
|
|
|
|
|
Fastighetsmäklarnämnden |
14 800 |
15 506 |
706 |
14 702 |
9 693 |
2557 |
Avgifter vid statens internbank i |
|
|
|
|
|
|
Riksgäldskontoret |
8 600 |
5 667 |
6 037 |
6 660 |
|
2558 |
Avgifter för årlig revision |
121 900 |
132 076 |
10 176 |
119 903 |
120 885 |
2559 |
Avgifter för etikprövning av forskning |
22 000 |
21 873 |
20 961 |
20 496 |
|
2561 |
Efterbevaknings- och tillsynsavgifter |
22 500 |
18 000 |
19 588 |
21 589 |
|
2600 |
Försäljningsinkomster |
178 000 |
254 737 |
76 737 |
261 524 |
139 130 |
2620 |
Försäljningsinkomster |
178 000 |
254 737 |
76 737 |
261 524 |
139 130 |
2624 |
Inkomster av uppbörd av felparkeringsavgifter |
58 000 |
57 987 |
49 498 |
57 994 |
|
2625 |
Utförsäljning av beredskapslager |
0 |
0 |
0 |
0 |
3 |
2627 |
Offentlig lagring, försäljningsintäkter |
120 000 |
196 750 |
76 750 |
212 027 |
81 132 |
2700 |
Böter m.m. |
614 500 |
1 330 409 |
715 909 |
710 259 |
743 854 |
2710 |
Böter m.m. |
614 500 |
1 330 409 |
715 909 |
710 259 |
743 854 |
2711 |
Restavgifter och dröjsmålsavgifter |
61 000 |
80 824 |
19 824 |
104 547 |
118 126 |
2712 |
Bötesmedel |
531 000 |
901 310 |
370 310 |
576 077 |
494 990 |
2713 |
Vattenföroreningsavgifter m.m. |
1 500 |
37 301 |
35 801 |
5 355 |
1 016 |
8
Skr . 2007/08:101 BILAGA 5
Tusental kronor
|
|
Statsbudget |
Utfall/ |
Skillnad mot |
Utfall /Prognos |
|
Inkomsttitel |
1) |
Prognos |
statsbudget |
2006 |
Utfall 2005 |
|
2714 |
Sanktionsavgifter m.m. |
20 000 |
287 586 |
267 586 |
24 280 |
129 722 |
2717 |
Kontrollavgifter vid särskild skattekontroll |
1 000 |
23 388 |
22 388 |
|
|
2800 |
Övriga inkomster av statens verksamhet |
5 465 000 |
5 226 195 |
165 522 |
||
2810 |
Övriga inkomster av statens verksamhet |
5 465 000 |
5 226 195 |
165 522 |
||
2811 |
Övriga inkomster av statens verksamhet |
5 465 000 |
5 226 195 |
165 522 |
||
3000 |
Inkomster av försåld egendom |
50 000 000 |
18 015 803 |
56 451 |
6 688 778 |
|
3100 |
Inkomster av försålda byggnader och |
|
|
|
|
|
|
maskiner |
0 |
20 251 |
20 251 |
24 623 |
180 953 |
3120 |
Statliga myndigheters inkomster av försålda |
|
|
|
|
|
|
byggnader och maskiner |
0 |
20 251 |
20 251 |
24 623 |
180 953 |
3125 |
Fortifikationsverkets försäljning av fastigheter |
0 |
20 251 |
20 251 |
24 623 |
180 953 |
3200 |
Övriga inkomster av markförsäljning |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
3210 |
Övriga inkomster av markförsäljning |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
3211 |
Övriga inkomster av markförsäljning |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
3300 |
Övriga inkomster av försåld egendom |
50 000 000 |
17 995 551 |
31 828 |
6 507 826 |
|
3310 |
Övriga inkomster av försåld egendom |
50 000 000 |
17 995 551 |
31 828 |
6 507 826 |
|
3311 |
Inkomster av statens gruvegendom |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
3312 |
Övriga inkomster av försåld egendom |
50 000 000 |
17 995 551 |
31 828 |
6 507 826 |
|
4000 |
Återbetalning av lån |
2 040 288 |
2 046 043 |
5 755 |
2 143 949 |
2 303 455 |
4100 |
Återbetalning av näringslån |
21 788 |
24 229 |
2 441 |
55 023 |
86 914 |
4120 |
Återbetalning av jordbrukslån |
8 000 |
9 118 |
1 118 |
10 323 |
9 013 |
4123 |
Återbetalning av lån till fiskerinäringen |
8 000 |
9 118 |
1 118 |
10 323 |
9 013 |
4130 |
Återbetalning av övriga näringslån |
13 788 |
15 111 |
1 323 |
44 700 |
77 901 |
4131 |
Återbetalning av vattenkraftslån |
0 |
37 |
37 |
35 |
33 |
4132 |
Återbetalning av lån avseende såddfinansiering |
3 000 |
978 |
4 949 |
5 121 |
|
4135 |
Återbetalning av skogsvägslån |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
4136 |
Återbetalning av övriga näringslån, |
|
|
|
|
34 414 |
|
Kammarkollegiet |
788 |
1 085 |
297 |
947 |
|
4137 |
Återbetalning av övriga näringslån, Statens |
|
|
|
|
|
|
jordbruksverk |
0 |
1 379 |
1 379 |
458 |
171 |
4138 |
Återbetalning av tidigare infriade statliga |
|
|
|
|
0 |
|
garantier |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
4139 |
Återbetalning av lokaliseringslån |
10 000 |
11 631 |
1 631 |
38 310 |
38 161 |
4300 |
Återbetalning av studielån |
1 958 500 |
1 907 379 |
1 984 841 |
2 117 744 |
|
4310 |
Återbetalning av studielån |
1 958 500 |
1 907 379 |
1 984 841 |
2 117 744 |
|
4311 |
Återbetalning av statens lån för |
|
|
|
|
6 |
|
universitetsstudier |
0 |
10 |
10 |
4 |
|
4312 |
Återbetalning av allmänna studielån |
500 |
665 |
165 |
534 |
610 |
9
Skr . 2007/08:101 BILAGA 5
Tusental kronor
|
|
Statsbudget |
Utfall/ |
Skillnad mot |
Utfall /Prognos |
|
Inkomsttitel |
1) |
Prognos |
statsbudget |
2006 |
Utfall 2005 |
|
4313 |
Återbetalning av studiemedel |
1 958 000 |
1 906 703 |
1 984 303 |
2 117 128 |
|
4500 |
Återbetalning av övriga lån |
60 000 |
114 436 |
54 436 |
104 085 |
98 797 |
4510 |
Återbetalning av övriga lån |
60 000 |
114 436 |
54 436 |
104 085 |
98 797 |
4516 |
Återbetalning av utgivna startlån och bidrag |
0 |
15 |
15 |
16 |
48 |
4517 |
Återbetalning från Portugalfonden |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
4525 |
Återbetalning av lån för svenska |
20 000 |
65 069 |
45 069 |
65 679 |
56 304 |
4526 |
Återbetalning av övriga lån |
40 000 |
49 352 |
9 352 |
38 391 |
42 445 |
5000 |
Kalkylmässiga inkomster |
8 559 400 |
8 173 617 |
7 762 759 |
8 787 972 |
|
5100 |
Avskrivningar och amorteringar |
509 400 |
567 368 |
57 968 |
522 126 |
1 246 307 |
5120 |
Avskrivningar på fastigheter |
505 000 |
567 368 |
62 368 |
517 870 |
1 241 952 |
5121 |
Amortering på statskapital |
505 000 |
567 368 |
62 368 |
517 870 |
1 241 952 |
5130 |
Uppdragsmyndigheters komplementkostnader |
4 400 |
0 |
4 256 |
4 355 |
|
5131 |
Uppdragsmyndigheters m.fl. |
|
|
|
|
|
|
komplementkostnader |
4 400 |
0 |
4 256 |
4 355 |
|
5200 |
Statliga pensionsavgifter |
8 050 000 |
7 606 249 |
7 240 632 |
7 541 665 |
|
5210 |
Statliga pensionsavgifter |
8 050 000 |
7 606 249 |
7 240 632 |
7 541 665 |
|
5211 |
Statliga pensionsavgifter |
8 050 000 |
7 606 249 |
7 240 632 |
7 541 665 |
|
6000 |
Bidrag m.m. från EU |
13 663 863 |
13 036 658 |
12 440 927 |
12 592 364 |
|
6100 |
Bidrag från EG:s jordbruksfond |
10 034 590 |
9 841 478 |
8 889 756 |
8 946 315 |
|
6110 |
Bidrag från EG:s jordbruksfonds garantisektion |
9 845 590 |
9 572 430 |
8 691 560 |
8 782 020 |
|
6111 |
Gårdsstöd |
5 560 769 |
5 689 116 |
128 347 |
5 468 979 |
4 058 349 |
6112 |
Kompletterande åtgärder perioden |
0 |
1 838 |
3 172 |
||
6113 |
Övriga interventioner |
323 467 |
131 654 |
162 344 |
263 315 |
|
6114 |
Exportbidrag |
751 672 |
249 388 |
599 546 |
675 444 |
|
6115 |
Djurbidrag |
1 343 566 |
1 034 795 |
736 903 |
1 939 814 |
|
6116 |
Offentlig lagring |
70 000 |
71 871 |
254 424 |
||
6117 |
|
|
|
|
|
|
|
perioden |
0 |
1 531 022 |
1 580 404 |
||
6118 |
EU:s landsbygdsfond |
1 790 117 |
2 685 618 |
895 501 |
0 |
|
6119 |
Övriga bidrag från EU:s jordbruksfonder |
6 000 |
119 058 |
7 098 |
||
6120 |
Bidrag från EG:s jordbruksfonds |
|
|
|
|
|
|
utvecklingssektion |
189 000 |
269 049 |
80 049 |
198 196 |
164 295 |
6121 |
|
|
|
|
|
|
|
jordbrukssektorn m.m |
0 |
0 |
0 |
0 |
840 |
6122 |
|
|
|
|
|
|
|
jordbrukssektorn m.m. |
189 000 |
269 049 |
80 049 |
198 196 |
163 455 |
6200 |
Bidrag från EG:s fiskefond |
59 040 |
89 906 |
30 866 |
75 720 |
109 240 |
6210 |
Bidrag från EG:s fiskefond |
59 040 |
89 906 |
30 866 |
75 720 |
109 240 |
6211 |
Bidrag från EG:s fiskefond perioden |
0 |
0 |
0 |
0 |
10
Skr . 2007/08:101 BILAGA 5
Tusental kronor
|
|
Statsbudget |
Utfall/ |
Skillnad mot |
Utfall /Prognos |
|
Inkomsttitel |
1) |
Prognos |
statsbudget |
2006 |
Utfall 2005 |
|
6212 |
Bidrag från EG:s fiskefond perioden |
44 280 |
89 906 |
45 626 |
77 174 |
109 240 |
6213 |
Bidrag från EG:s fiskefond perioden |
14 760 |
0 |
0 |
|
|
6300 |
Bidrag från EG:s regionalfond |
1 319 167 |
1 130 401 |
1 212 032 |
1 380 638 |
|
6310 |
Bidrag från EG:s regionalfond |
1 319 167 |
1 130 401 |
1 212 032 |
1 380 638 |
|
6311 |
Bidrag från EG:s regionalfond perioden 1995- |
|
|
|
|
|
|
1999 |
0 |
0 |
0 |
0 |
25 058 |
6312 |
Bidrag från EG:s regionalfond perioden 2000- |
|
|
|
|
|
|
2006 |
1 055 333 |
948 719 |
1 212 032 |
1 355 580 |
|
6313 |
Bidrag från EG:s regionalfond perioden 2007- |
|
|
|
|
|
|
2013 |
263 833 |
181 682 |
0 |
|
|
6400 |
Bidrag från EG:s socialfond |
1 806 097 |
1 632 582 |
1 270 599 |
1 848 425 |
|
6410 |
Bidrag från EG:s socialfond |
1 806 097 |
1 632 582 |
1 270 599 |
1 848 425 |
|
6411 |
Bidrag från EG:s socialfond perioden |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
6412 |
Bidrag från EG:s socialfond perioden |
1 625 487 |
1 504 375 |
1 270 599 |
1 873 483 |
|
6413 |
Bidrag från EG:s socialfond perioden |
180 610 |
128 208 |
0 |
|
|
6500 |
Bidrag till transeuropeiska nätverk |
290 000 |
187 452 |
193 807 |
300 366 |
|
6510 |
Bidrag till transeuropeiska nätverk |
290 000 |
187 452 |
193 807 |
300 366 |
|
6511 |
Bidrag till transeuropeiska nätverk |
290 000 |
187 452 |
193 807 |
300 366 |
|
6900 |
Övriga bidrag från EG |
154 970 |
154 839 |
799 013 |
7 381 |
|
6910 |
Övriga bidrag från EG |
154 970 |
154 839 |
799 013 |
7 381 |
|
6911 |
Övriga bidrag från EG |
8 970 |
39 948 |
30 978 |
799 013 |
7 381 |
6912 |
Bidrag från EU:s omstruktureringsfond för |
|
|
|
|
|
|
sockersektorn |
146 000 |
114 891 |
0 |
|
|
7000 |
Avräkningar m.m. i anslutning till |
|
|
|
|
|
|
skattesystemet |
|||||
7100 |
Tillkommande skatter |
11 592 586 |
12 149 900 |
557 314 |
10 938 275 |
9 292 723 |
7110 |
9 685 969 |
10 200 996 |
515 027 |
9 146 733 |
7 760 154 |
|
7111 |
Momsbaserad |
3 918 105 |
4 475 000 |
556 895 |
4 227 198 |
3 112 975 |
7112 |
Tullmedel |
4 993 546 |
5 071 608 |
78 062 |
4 691 010 |
4 307 361 |
7113 |
Jordbrukstullar och sockeravgifter |
391 318 |
279 051 |
228 524 |
339 818 |
|
7114 |
Avgifter till EU:s omstruktureringsfond för |
|
|
|
|
|
|
sockersektorn |
383 000 |
375 336 |
0 |
|
|
7120 |
Kommunala utjämningsavgifter |
1 906 617 |
1 948 904 |
42 287 |
1 791 543 |
1 532 569 |
7121 |
Utjämningsavgift för |
1 906 617 |
1 948 904 |
42 287 |
1 791 543 |
1 532 569 |
7200 |
Avräkningar |
|||||
7210 |
Intäkter som förs till fonder |
|||||
7211 |
Intäkter som förs till fonder |
|||||
7220 |
Kompensation för mervärdesskatt |
|||||
7221 |
Avräknad mervärdesskatt, statliga myndigheter |
443 430 |
||||
7222 |
Kompensation för mervärdesskatt, kommuner |
11
Skr . 2007/08:101 BILAGA 5
Tusental kronor
|
|
Statsbudget |
Utfall/ |
Skillnad mot |
Utfall /Prognos |
|
Inkomsttitel |
1) |
Prognos |
statsbudget |
2006 |
Utfall 2005 |
|
7290 |
Kompetenssparande |
|
|
|
|
5 950 000 |
7291 |
Kompetenssparande |
|
|
|
|
5 950 000 |
8000 |
Utgifter som redovisas som krediteringar |
|
|
|
|
|
|
på skattekonto |
43 966 |
||||
8100 |
Utgifter som redovisas som krediteringar på |
|
|
|
|
|
|
skattekonto |
43 966 |
||||
8110 |
Utgifter som redovisas som krediteringar på |
|
|
|
|
|
|
skattekonto |
43 966 |
||||
8111 |
Anställningsstöd |
|||||
8112 |
Stöd till utbildningsvikariat |
0 |
||||
8113 |
Stöd till investeringar i källsorteringslokaler |
247 899 |
||||
8114 |
Stöd till bredbandsinstallation |
|||||
8115 |
Stöd för energieffektivisering i lokaler med |
|
|
|
|
|
|
offentlig verksamhet |
0 |
0 |
0 |
||
8116 |
Sysselsättningsstöd till kommuner och |
|
|
|
|
|
|
landsting |
0 |
0 |
0 |
||
8117 |
Stöd till anställning av långtidssjukskrivna |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
8118 |
Stöd till skyddat arbete hos offentlig |
|
|
|
|
|
|
arbetsgivare |
52 642 |
||||
8119 |
Stöd till utbildning av personal i vård och |
|
|
|
|
|
|
äldreomsorg |
|||||
8121 |
Stöd för konvertering från direktverkande el |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
8122 |
Stöd för konvertering från oljeuppvärmning |
0 |
||||
Summa statsbudgetens inkomster |
853 775 048 |
863 716 282 |
9 941 234 |
810 314 986 |
745 825 116 |
1) Statsbudgeten justerad enligt underbilaga
12
Skr . 2007/08:101 BILAGA 5
Underbilaga Justering av statsbudgetens inkomster 2007
Tusental kronor
|
|
|
Ursprunglig |
|
Inkomsttitel |
Justerad statsbudget |
statsbudget |
Justering |
|
1000 |
Skatter m.m. |
784 944 375 |
787 503 716 |
|
|
Skatt på arbete |
862 397 976 |
885 746 550 |
|
1200 |
Indirekta skatter på arbete |
384 038 397 |
407 386 971 |
|
1260 |
Avgifter till premiepensionssystemet |
|
||
1261 |
Avgifter till premiepensionssystemet |
|
||
Totala skatteintäkter |
1 424 078 597 |
1 447 427 171 |
||
Offentliga sektorns skatteintäkter |
1 416 951 968 |
1 440 300 542 |
||
1800 |
Avgående poster, skatter till andra sektorer |
23 348 574 |
||
1810 |
Skatter till andra sektorer |
23 348 574 |
||
1813 |
Avgifter till premiepensionssystemet |
|
23 348 574 |
|
Statens skatteintäkter |
778 310 173 |
778 310 173 |
0 |
|
1900 |
Periodiseringar |
6 634 202 |
9 193 542 |
|
1920 |
Betalningsförskjutningar |
|||
1922 |
Ålderspensionssystemet |
|||
1923 |
Företag och hushåll |
|||
1925 |
EU |
|
||
7000 |
Avräkningar m.m. i anslutning till |
|
|
|
|
skattesystemet |
2 559 340 |
||
7100 |
Tillkommande skatter |
11 592 586 |
9 033 246 |
2 559 340 |
7110 |
9 685 969 |
7 126 629 |
2 559 340 |
|
7111 |
Momsbaserad |
3 918 105 |
1 306 035 |
2 612 070 |
7112 |
Tullmedel |
4 993 546 |
5 009 292 |
|
7113 |
Jordbrukstullar och sockeravgifter |
391 318 |
392 552 |
|
7114 |
Avgifter till EU:s omstruktureringsfond för |
|
|
|
|
sockersektorn |
383 000 |
418 750 |
|
Summa statsbudgetens inkomster |
853 775 048 |
853 775 048 |
0 |
13
Bilaga 6
Specifikation av statsbudgetens utgifter
Skr . 2007/08:101 BILAGA 6
Bilaga 6 Specifikation av statsbudgetens utgifter m.m. för budgetåret 2007
Tusental kronor
|
Anslagstyp: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
a = ramanslag |
Ingående |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgående |
|
|
ramöverförings |
|
|
|
Medgivna |
Totalt |
|
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Anslags- |
ramöverförings |
|
|
belopp |
Statsbudget |
Tilläggsbudget |
Indragning |
överskridanden |
tilldelade |
Utfall |
statsbudget |
anvisade |
tilldelade |
tillgängliga |
kredit |
belopp |
|
|
|
1) |
|
|
|
medel |
|
|
medel |
medel |
medel |
|
|
|
|
(IB) |
(SB) |
(TB) |
(ID) |
(MÖ) |
(IB+SB+TB+ID+MÖ) |
|
|
(SB+TB) |
|
2) |
|
|
UO 01 Rikets styrelse |
1 007 768 |
10 676 842 |
61 148 |
|
11 467 730 |
10 594 074 |
393 595 |
873 657 |
||||||
PO 27 Mediepolitik |
40 179 |
722 209 |
|
|
761 324 |
676 340 |
33 009 |
84 984 |
||||||
1 |
Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden, a |
966 |
6 412 |
|
|
6 604 |
5 254 |
192 |
1 350 |
|||||
2 |
Presstöd, a |
9 339 |
567 119 |
|
|
|
576 458 |
515 391 |
28 356 |
61 067 |
||||
3 |
Stöd till radio- och kassettidningar, a |
29 171 |
126 156 |
|
|
|
155 327 |
134 057 |
7 901 |
7 901 |
3 785 |
21 270 |
||
4 |
Radio- och |
117 |
11 996 |
|
|
|
12 113 |
12 024 |
28 |
28 |
360 |
89 |
||
5 |
Granskningsnämnden för radio och TV, a |
586 |
10 526 |
|
|
10 821 |
9 613 |
316 |
1 208 |
|||||
PO 32 Regional samhällsorganisation |
48 346 |
2 395 499 |
5 500 |
|
2 449 306 |
2 398 201 |
2 702 |
118 026 |
51 105 |
|||||
1 |
Länsstyrelserna m.m., a |
48 346 |
2 360 522 |
5 500 |
|
2 414 329 |
2 363 224 |
2 702 |
118 026 |
51 105 |
||||
2 |
Kommunala samverkansorgan m.m., a |
|
34 977 |
|
|
|
34 977 |
34 977 |
|
|
|
|
|
|
PO 45 Samepolitik |
25 803 |
2 000 |
|
|
27 146 |
25 706 |
1 450 |
1 440 |
||||||
1 |
Sametinget, a |
25 803 |
2 000 |
|
|
27 146 |
25 706 |
1 450 |
1 440 |
|||||
PO 46 Demokrati |
18 327 |
92 489 |
1 000 |
|
97 234 |
83 157 |
2 775 |
14 077 |
||||||
1 |
Allmänna val och demokrati, a |
13 279 |
24 090 |
|
|
26 090 |
13 620 |
723 |
12 470 |
|||||
2 |
Justitiekanslern, a |
354 |
21 619 |
1 000 |
|
|
22 973 |
22 312 |
693 |
649 |
660 |
|||
3 |
Datainspektionen, a |
3 952 |
31 910 |
|
|
32 859 |
32 539 |
629 |
629 |
957 |
320 |
|||
4 |
Svensk författningssamling, a |
123 |
845 |
|
|
870 |
651 |
25 |
220 |
|||||
5 |
Valmyndigheten, a |
619 |
14 025 |
|
|
14 442 |
14 035 |
10 |
10 |
421 |
407 |
|||
PO 47 Minoritetspolitik |
1 698 |
10 437 |
|
|
11 373 |
11 169 |
732 |
732 |
|
205 |
3
Skr . 2007/08:101 BILAGA 6
Tusental kronor
|
Anslagstyp: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
a = ramanslag |
Ingående |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgående |
|
|
ramöverförings |
|
|
|
Medgivna |
Totalt |
|
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Anslags- |
ramöverförings |
|
|
belopp |
Statsbudget |
Tilläggsbudget |
Indragning |
överskridanden |
tilldelade |
Utfall |
statsbudget |
anvisade |
tilldelade |
tillgängliga |
kredit |
belopp |
|
|
|
1) |
|
|
|
medel |
|
|
medel |
medel |
medel |
|
|
|
|
(IB) |
(SB) |
(TB) |
(ID) |
(MÖ) |
(IB+SB+TB+ID+MÖ) |
|
|
(SB+TB) |
|
2) |
|
|
1 |
Åtgärder för nationella minoriteter, a |
1 698 |
10 437 |
|
|
11 373 |
11 169 |
732 |
732 |
|
205 |
|||
PO 90 Anslag som inte ingår i något politikområde |
899 875 |
7 430 405 |
52 648 |
|
8 121 347 |
7 399 501 |
238 335 |
721 846 |
||||||
1 |
Kungliga hov- och slottsstaten, a |
317 |
98 150 |
318 |
|
|
98 785 |
98 016 |
2 945 |
769 |
||||
2 |
Riksdagens ledamöter och partier m.m., a |
30 855 |
771 124 |
|
|
|
801 979 |
776 211 |
5 087 |
5 087 |
38 556 |
25 768 |
||
3 |
Riksdagens förvaltningskostnader, a |
51 727 |
733 737 |
|
|
|
785 464 |
740 290 |
6 553 |
6 553 |
22 012 |
45 174 |
||
4 |
Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen, a |
7 313 |
63 289 |
|
|
66 602 |
58 942 |
1 899 |
7 660 |
|||||
5 |
Regeringskansliet m.m., a |
799 407 |
5 580 760 |
52 330 |
|
6 175 490 |
5 554 905 |
167 423 |
620 585 |
|||||
6 |
Stöd till politiska partier, a |
5 680 |
170 200 |
|
|
175 306 |
157 884 |
5 106 |
17 422 |
|||||
7 |
Svenska institutet för europapolitiska studier samt |
4 576 |
13 145 |
|
|
|
17 721 |
13 253 |
108 |
108 |
394 |
4 469 |
||
UO 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning |
536 961 |
11 873 471 |
6 000 |
|
12 066 859 |
11 207 553 |
498 853 |
859 307 |
||||||
PO 01 Effektiv statsförvaltning |
317 830 |
10 175 573 |
5 600 |
|
10 335 254 |
10 173 517 |
476 112 |
161 737 |
||||||
1 |
Konjunkturinstitutet, a |
1 382 |
47 640 |
|
|
|
49 022 |
46 227 |
1 429 |
2 796 |
||||
2 |
Ekonomistyrningsverket, a |
6 490 |
102 077 |
3 200 |
|
|
111 767 |
105 149 |
3 072 |
3 063 |
6 618 |
|||
3 |
Statskontoret, a |
3 009 |
52 189 |
4 500 |
|
|
59 698 |
55 960 |
3 771 |
1 565 |
3 738 |
|||
4 |
Täckning av merkostnader för lokaler, a |
3 968 |
422 |
|
|
|
4 390 |
478 |
56 |
56 |
|
3 912 |
||
5 |
Statistiska centralbyrån, a |
22 775 |
473 814 |
|
486 874 |
472 676 |
14 214 |
14 198 |
||||||
6 |
Kammarkollegiet, a |
5 169 |
30 933 |
|
|
32 421 |
30 237 |
928 |
2 184 |
|||||
7 |
Nämnden för offentlig upphandling, a |
169 |
8 247 |
|
|
|
8 416 |
8 212 |
|
204 |
||||
8 |
Verket för förvaltningsutveckling, a |
4 500 |
55 511 |
|
|
|
60 011 |
56 426 |
915 |
915 |
1 665 |
3 585 |
||
9 |
Ekonomiska rådet, a |
1 034 |
2 507 |
|
|
2 491 |
1 786 |
329 |
75 |
705 |
||||
10 |
Arbetsgivarpolitiska frågor, a |
782 |
7 443 |
|
|
|
8 225 |
6 230 |
120 |
1 995 |
4
Skr . 2007/08:101 BILAGA 6
Tusental kronor
Anslagstyp: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
a = ramanslag |
Ingående |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgående |
|
ramöverförings |
|
|
|
Medgivna |
Totalt |
|
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Anslags- |
ramöverförings |
|
belopp |
Statsbudget |
Tilläggsbudget |
Indragning |
överskridanden |
tilldelade |
Utfall |
statsbudget |
anvisade |
tilldelade |
tillgängliga |
kredit |
belopp |
|
|
1) |
|
|
|
medel |
|
|
medel |
medel |
medel |
|
|
|
(IB) |
(SB) |
(TB) |
(ID) |
(MÖ) |
(IB+SB+TB+ID+MÖ) |
|
|
(SB+TB) |
|
2) |
|
|
11 |
Statliga tjänstepensioner m.m., a |
8 909 860 |
|
8 837 295 |
8 899 346 |
62 051 |
445 493 |
||||||
12 |
Statliga kompetensöverföringsjobb, a |
|
225 000 |
|
225 000 |
209 016 |
|
15 984 |
|||||
13 |
139 465 |
12 930 |
14 851 |
7 098 |
|
7 753 |
|||||||
14 |
Bidragsfastigheter, a |
11 102 |
247 000 |
|
|
247 000 |
245 374 |
7 410 |
1 626 |
||||
15 |
Finanspolitiska rådet, a |
|
|
2 600 |
|
2 600 |
1 480 |
1 480 |
150 |
1 120 |
|||
|
2006 020113 Statens kvalitets- och kompetensråd: Avvecklingskostnader, a |
925 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2003 020106 Folk- och bostadsstatistik, a |
178 565 |
|
|
|
178 565 |
21 195 |
21 195 |
21 195 |
|
157 371 |
||
|
1998 14D003 Bidrag till förnyelsefonder på det statligt reglerade området, a |
6 628 |
|
|
|
6 628 |
6 628 |
6 628 |
6 628 |
|
|
|
|
PO 02 Finansiella system och tillsyn |
24 451 |
485 500 |
400 |
506 404 |
493 017 |
7 517 |
7 117 |
14 265 |
13 388 |
||||
1 |
Finansinspektionen, a |
10 800 |
187 943 |
|
|
198 743 |
202 180 |
14 237 |
14 237 |
3 437 |
5 638 |
||
2 |
Insättningsgarantinämnden, a |
17 669 |
|
|
15 650 |
11 908 |
230 |
3 742 |
|||||
3 |
Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader, a |
14 515 |
270 121 |
|
281 596 |
269 197 |
8 104 |
12 399 |
|||||
4 |
Bokföringsnämnden, a |
1 155 |
8 367 |
|
8 616 |
7 984 |
251 |
631 |
|||||
5 |
Avsättning för garantiverksamhet, a |
|
1 400 |
400 |
|
1 800 |
1 747 |
347 |
42 |
53 |
|||
|
2005 020205 Insatser i internationella finansiella institutioner, a |
0 |
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 90 Anslag som inte ingår i något politikområde |
194 680 |
1 212 398 |
|
1 225 201 |
541 019 |
684 182 |
8 476 |
684 182 |
|||||
1 |
Riksrevisionen, a |
18 473 |
282 538 |
|
290 938 |
283 987 |
1 449 |
1 449 |
6 951 |
8 476 |
6 951 |
||
2 |
Försök med trängselskatt i Stockholm, a |
176 207 |
929 860 |
|
934 264 |
257 032 |
677 232 |
|
677 232 |
||||
UO 03 Skatt, tull och exekution |
503 229 |
9 324 774 |
6 828 |
9 756 030 |
9 670 100 |
345 326 |
338 498 |
279 744 |
85 930 |
||||
PO 03 Skatt, tull och exekution |
503 229 |
9 324 774 |
6 828 |
9 756 030 |
9 670 100 |
345 326 |
338 498 |
279 744 |
85 930 |
||||
1 |
Skatteverket, a |
339 714 |
6 241 726 |
4 328 |
6 558 982 |
6 506 641 |
264 915 |
260 587 |
187 252 |
52 341 |
5
Skr . 2007/08:101 BILAGA 6
Tusental kronor
|
Anslagstyp: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
a = ramanslag |
Ingående |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgående |
|
|
ramöverförings |
|
|
|
Medgivna |
Totalt |
|
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Anslags- |
ramöverförings |
|
|
belopp |
Statsbudget |
Tilläggsbudget |
Indragning |
överskridanden |
tilldelade |
Utfall |
statsbudget |
anvisade |
tilldelade |
tillgängliga |
kredit |
belopp |
|
|
|
1) |
|
|
|
medel |
|
|
medel |
medel |
medel |
|
|
|
|
(IB) |
(SB) |
(TB) |
(ID) |
(MÖ) |
(IB+SB+TB+ID+MÖ) |
|
|
(SB+TB) |
|
2) |
|
|
2 |
Kronofogdemyndigheterna, a |
98 255 |
1 610 056 |
2 500 |
|
1 667 156 |
1 693 621 |
83 565 |
81 065 |
26 465 |
48 302 |
|||
3 |
Tullverket, a |
65 259 |
1 472 992 |
|
|
1 529 892 |
1 469 838 |
44 190 |
60 054 |
|||||
UO 04 Rättsväsendet |
744 591 |
30 753 868 |
2 021 |
|
31 458 401 |
30 627 237 |
1 024 317 |
831 164 |
||||||
PO 04 Rättsväsendet |
744 591 |
30 753 868 |
2 021 |
|
31 458 401 |
30 627 237 |
1 024 317 |
831 164 |
||||||
1 |
Polisorganisationen, a |
513 535 |
16 728 635 |
|
|
17 199 170 |
16 532 151 |
501 859 |
667 018 |
|||||
2 |
Säkerhetspolisen, a |
783 623 |
1 470 |
|
|
766 181 |
787 564 |
3 941 |
2 471 |
21 384 |
23 509 |
|||
3 |
Åklagarorganisationen, a |
897 050 |
47 000 |
|
943 076 |
966 167 |
69 117 |
22 117 |
23 092 |
26 912 |
||||
4 |
Ekobrottsmyndigheten, a |
5 389 |
362 647 |
|
|
|
368 036 |
374 215 |
11 568 |
11 568 |
6 179 |
10 879 |
||
5 |
Sveriges Domstolar, a |
231 628 |
4 205 208 |
|
4 256 548 |
4 108 105 |
43 346 |
126 156 |
148 443 |
|||||
6 |
Kriminalvården, a |
36 018 |
6 088 454 |
|
|
|
6 124 472 |
5 927 733 |
182 654 |
196 739 |
||||
7 |
Brottsförebyggande rådet, a |
2 659 |
60 263 |
2 000 |
|
64 231 |
63 159 |
2 896 |
896 |
1 808 |
1 073 |
|||
8 |
Rättsmedicinalverket, a |
4 232 |
241 367 |
|
|
|
245 599 |
246 698 |
5 331 |
5 331 |
1 098 |
7 241 |
||
9 |
Gentekniknämnden, a |
684 |
3 889 |
|
|
4 004 |
3 261 |
117 |
743 |
|||||
10 |
Brottsoffermyndigheten, a |
811 |
29 703 |
|
|
|
30 514 |
29 704 |
1 |
1 |
891 |
810 |
||
11 |
Ersättning för skador på grund av brott, a |
89 474 |
|
|
|
89 009 |
91 268 |
1 794 |
1 794 |
2 258 |
4 474 |
|||
12 |
Rättsliga biträden m.m., a |
1 225 657 |
135 000 |
|
|
1 325 350 |
1 454 794 |
229 137 |
94 137 |
129 444 |
136 065 |
|||
13 |
Kostnader för vissa skaderegleringar m.m., a |
3 990 |
27 163 |
|
|
|
31 153 |
31 664 |
4 501 |
4 501 |
511 |
1 358 |
||
14 |
Avgifter till vissa internationella sammanslutningar, a |
339 |
3 578 |
|
|
3 685 |
3 366 |
179 |
319 |
|||||
15 |
Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete, a |
928 |
7 157 |
|
|
7 372 |
7 388 |
231 |
231 |
16 |
215 |
|||
UO 05 Internationell samverkan |
106 783 |
1 497 701 |
71 200 |
|
1 604 978 |
1 585 596 |
87 895 |
16 695 |
41 103 |
19 382 |
6
Skr . 2007/08:101 BILAGA 6
Tusental kronor
|
Anslagstyp: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
a = ramanslag |
Ingående |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgående |
|
|
ramöverförings |
|
|
|
Medgivna |
Totalt |
|
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Anslags- |
ramöverförings |
|
|
belopp |
Statsbudget |
Tilläggsbudget |
Indragning |
överskridanden |
tilldelade |
Utfall |
statsbudget |
anvisade |
tilldelade |
tillgängliga |
kredit |
belopp |
|
|
|
1) |
|
|
|
medel |
|
|
medel |
medel |
medel |
|
|
|
|
(IB) |
(SB) |
(TB) |
(ID) |
(MÖ) |
(IB+SB+TB+ID+MÖ) |
|
|
(SB+TB) |
|
2) |
|
|
PO 05 Utrikes- och säkerhetspolitik |
106 783 |
1 497 701 |
71 200 |
|
1 604 978 |
1 585 596 |
87 895 |
16 695 |
41 103 |
19 382 |
||||
1 |
Bidrag till vissa internationella organisationer, a |
23 841 |
1 056 654 |
70 000 |
|
|
1 150 495 |
1 164 931 |
108 277 |
38 277 |
14 436 |
31 700 |
||
2 |
Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet, a |
38 299 |
133 686 |
|
|
137 635 |
122 900 |
4 010 |
14 735 |
|||||
3 |
Nordiskt samarbete, a |
1 607 |
13 995 |
|
|
14 529 |
9 645 |
420 |
4 884 |
|||||
4 |
Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet, a |
28 961 |
3 826 |
|
|
6 941 |
5 591 |
1 765 |
1 765 |
115 |
1 350 |
|||
5 |
Inspektionen för strategiska produkter, a |
3 855 |
24 903 |
1 200 |
|
26 844 |
22 836 |
747 |
4 008 |
|||||
6 |
Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik och nedrustning, a |
391 |
34 655 |
|
|
34 890 |
34 617 |
1 039 |
273 |
|||||
7 |
Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI), a |
|
27 067 |
|
|
|
27 067 |
27 067 |
|
|
|
|
|
|
8 |
Bidrag till Utrikespolitiska institutet (UI), a |
|
12 332 |
|
|
|
12 332 |
12 332 |
|
|
|
|
|
|
9 |
Svenska institutet, a |
2 567 |
87 836 |
|
|
|
90 403 |
88 843 |
1 007 |
1 007 |
2 635 |
1 560 |
||
10 |
Information om Sverige i utlandet, a |
559 |
14 579 |
|
|
14 870 |
14 257 |
437 |
613 |
|||||
11 |
Samarbete inom Östersjöregionen, a |
6 702 |
88 168 |
|
|
88 972 |
82 577 |
|
6 395 |
|||||
UO 06 Försvar samt beredskap mot sårbarhet |
3 401 685 |
44 163 964 |
|
|
47 471 088 |
46 529 934 |
2 365 970 |
2 365 970 |
1 628 253 |
941 154 |
||||
PO 06 Totalförsvar |
2 482 656 |
40 198 125 |
|
|
42 670 078 |
42 378 096 |
2 179 971 |
2 179 971 |
1 510 679 |
291 982 |
||||
1 |
Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m., a |
904 574 |
20 452 062 |
|
21 354 229 |
21 034 122 |
582 060 |
584 060 |
920 343 |
320 107 |
||||
2 |
Materiel och anläggningar, a |
1 556 756 |
17 600 235 |
|
|
|
19 156 991 |
19 232 318 |
1 632 083 |
1 632 083 |
75 326 |
528 007 |
||
3 |
Forskning och teknikutveckling, a |
|
1 159 785 |
|
|
|
1 159 785 |
1 126 050 |
34 794 |
33 735 |
||||
4 |
Totalförsvarets pliktverk, a |
3 443 |
204 941 |
|
|
|
208 384 |
210 429 |
5 488 |
5 488 |
2 046 |
6 148 |
||
5 |
Försvarshögskolan, a |
3 122 |
32 533 |
|
|
33 519 |
33 282 |
749 |
749 |
976 |
237 |
|||
6 |
Försvarets radioanstalt, a |
2 682 |
514 517 |
|
|
515 199 |
513 443 |
926 |
15 436 |
1 756 |
||||
7 |
Totalförsvarets forskningsinstitut, a |
2 528 |
57 049 |
|
|
58 267 |
57 788 |
739 |
739 |
1 711 |
480 |
|||
8 |
Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret, o |
|
68 211 |
|
|
|
68 211 |
66 968 |
|
1 243 |
||||
9 |
Nämnder m.m., a |
663 |
5 901 |
4 000 |
|
9 901 |
5 245 |
177 |
4 656 |
7
Skr . 2007/08:101 BILAGA 6
Tusental kronor
Anslagstyp: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
a = ramanslag |
Ingående |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgående |
|
ramöverförings |
|
|
|
Medgivna |
Totalt |
|
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Anslags- |
ramöverförings |
|
belopp |
Statsbudget |
Tilläggsbudget |
Indragning |
överskridanden |
tilldelade |
Utfall |
statsbudget |
anvisade |
tilldelade |
tillgängliga |
kredit |
belopp |
|
|
1) |
|
|
|
medel |
|
|
medel |
medel |
medel |
|
|
|
(IB) |
(SB) |
(TB) |
(ID) |
(MÖ) |
(IB+SB+TB+ID+MÖ) |
|
|
(SB+TB) |
|
2) |
|
|
10 |
Internationella materielsamarbeten, industrifrågor och exportstöd m.m., a |
8 887 |
102 891 |
|
105 591 |
98 451 |
3 087 |
7 140 |
|||||
PO 07 Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar |
899 863 |
3 631 346 |
|
4 450 254 |
3 811 928 |
180 582 |
180 582 |
106 816 |
638 325 |
||||
1 |
Kustbevakningen, a |
8 130 |
777 741 |
|
|
785 871 |
709 919 |
23 332 |
75 952 |
||||
2 |
Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor, a |
40 |
39 850 |
|
|
39 890 |
39 850 |
|
|
3 985 |
40 |
||
3 |
Ersättning för räddningstjänst m.m., a |
21 080 |
18 000 |
|
38 917 |
26 267 |
5 187 |
2 108 |
12 650 |
||||
4 |
Samhällets skydd mot olyckor, a |
19 303 |
669 489 |
|
|
688 792 |
675 761 |
6 272 |
6 272 |
20 085 |
13 031 |
||
5 |
Krisberedskap, a |
399 042 |
1 711 976 |
1 763 724 |
1 654 221 |
210 245 |
51 360 |
109 504 |
|||||
6 |
Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet, a |
468 479 |
35 000 |
250 000 |
|
753 479 |
330 805 |
295 805 |
45 805 |
|
422 674 |
||
7 |
Krisberedskapsmyndigheten, a |
2 599 |
165 671 |
|
|
168 270 |
165 117 |
4 970 |
3 153 |
||||
8 |
Styrelsen för psykologiskt försvar, a |
2 433 |
32 539 |
|
33 311 |
31 988 |
976 |
1 323 |
|||||
9 |
Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal, a |
|
178 000 |
|
|
178 000 |
178 000 |
|
|
|
|
|
|
PO 34 Miljöpolitik |
8 327 |
291 908 |
|
297 332 |
294 175 |
2 267 |
2 267 |
8 758 |
3 157 |
||||
1 |
Statens strålskyddsinstitut, a |
661 |
118 953 |
|
|
119 614 |
118 433 |
3 569 |
1 182 |
||||
2 |
Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader, a |
5 855 |
99 301 |
|
102 253 |
103 044 |
3 743 |
3 743 |
791 |
2 979 |
|||
|
Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning, a |
1 811 |
73 654 |
|
|
75 465 |
72 698 |
2 210 |
2 766 |
||||
PO 38 Näringspolitik |
10 839 |
42 585 |
|
|
53 424 |
45 734 |
3 149 |
3 149 |
2 000 |
7 690 |
|||
1 |
Elsäkerhetsverket, a |
10 839 |
42 585 |
|
|
53 424 |
45 734 |
3 149 |
3 149 |
2 000 |
7 690 |
||
UO 07 Internationellt bistånd |
2 896 583 |
26 656 588 |
26 729 959 |
25 441 208 |
29 272 |
1 288 751 |
|||||||
PO 08 Internationellt utvecklingssamarbete |
2 896 583 |
26 656 588 |
26 729 959 |
25 441 208 |
29 272 |
1 288 751 |
|||||||
1 |
Biståndsverksamhet, a |
2 498 361 |
25 930 841 |
25 983 131 |
24 715 372 |
7 500 |
1 267 759 |
8
Skr . 2007/08:101 BILAGA 6
Tusental kronor
Anslagstyp: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
a = ramanslag |
Ingående |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgående |
|
ramöverförings |
|
|
|
Medgivna |
Totalt |
|
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Anslags- |
ramöverförings |
|
belopp |
Statsbudget |
Tilläggsbudget |
Indragning |
överskridanden |
tilldelade |
Utfall |
statsbudget |
anvisade |
tilldelade |
tillgängliga |
kredit |
belopp |
|
|
1) |
|
|
|
medel |
|
|
medel |
medel |
medel |
|
|
|
(IB) |
(SB) |
(TB) |
(ID) |
(MÖ) |
(IB+SB+TB+ID+MÖ) |
|
|
(SB+TB) |
|
2) |
|
|
2 |
Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida), a |
34 446 |
622 583 |
|
641 246 |
627 624 |
5 041 |
5 041 |
18 677 |
13 621 |
|||
3 |
Nordiska Afrikainstitutet, a |
|
14 336 |
|
|
14 336 |
14 336 |
|
|
|
430 |
|
|
4 |
Folke Bernadotteakademin, a |
6 309 |
30 828 |
|
31 596 |
30 795 |
925 |
801 |
|||||
5 |
Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete, a |
2 692 |
40 000 |
|
41 200 |
36 773 |
1 200 |
4 427 |
|||||
6 |
Institutet för utvärdering av internationellt utvecklingssamarbete, a |
4 081 |
18 000 |
|
18 450 |
16 308 |
540 |
2 142 |
|||||
|
2006 070805 Avsättning för förlustrisker vad avser garantier för finansiellt stöd och exportkreditgarantier, a |
350 694 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 08 Migration |
1 653 527 |
5 032 876 |
785 000 |
6 365 481 |
5 294 976 |
262 100 |
154 319 |
1 070 505 |
|||||
PO 12 Migrationspolitik |
1 653 527 |
5 032 876 |
785 000 |
6 365 481 |
5 294 976 |
262 100 |
154 319 |
1 070 505 |
|||||
1 |
Migrationsverket, a |
379 290 |
1 657 784 |
|
2 035 484 |
1 923 026 |
265 242 |
265 242 |
49 734 |
112 458 |
|||
2 |
Ersättningar och bostadskostnader, a |
481 054 |
1 999 950 |
785 000 |
2 784 950 |
2 278 695 |
278 745 |
59 999 |
506 255 |
||||
3 |
Migrationspolitiska åtgärder, a |
41 245 |
324 167 |
|
325 051 |
288 281 |
9 725 |
36 770 |
|||||
4 |
Domstolsprövning i utlänningsärenden, a |
323 651 |
503 000 |
|
518 525 |
332 669 |
15 090 |
185 856 |
|||||
5 |
Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden, a |
129 448 |
198 800 |
123 270 |
57 947 |
9 940 |
65 323 |
||||||
6 |
Offentligt biträde i utlänningsärenden, a |
75 947 |
93 255 |
80 000 |
241 760 |
228 503 |
135 248 |
55 248 |
2 798 |
13 257 |
|||
7 |
Utresor för avvisade och utvisade, a |
148 497 |
204 202 |
|
210 328 |
139 287 |
6 126 |
71 041 |
|||||
8 |
Från |
74 297 |
30 218 |
|
|
104 515 |
29 538 |
907 |
74 977 |
||||
9 |
Utlänningsnämndens avvecklingsorganisation, a |
96 |
21 500 |
|
|
21 596 |
17 029 |
|
4 567 |
||||
|
2006 081209 Utlänningsnämnden, a |
1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg |
633 329 |
46 905 439 |
156 000 |
47 500 977 |
46 665 214 |
1 371 499 |
835 763 |
||||||
PO 13 Hälso- och sjukvårdspolitik |
170 792 |
26 533 535 |
85 000 |
26 742 344 |
26 475 705 |
844 892 |
266 638 |
9
Skr . 2007/08:101 BILAGA 6
Tusental kronor
Anslagstyp: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
a = ramanslag |
Ingående |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgående |
|
ramöverförings |
|
|
|
Medgivna |
Totalt |
|
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Anslags- |
ramöverförings |
|
belopp |
Statsbudget |
Tilläggsbudget |
Indragning |
överskridanden |
tilldelade |
Utfall |
statsbudget |
anvisade |
tilldelade |
tillgängliga |
kredit |
belopp |
|
|
1) |
|
|
|
medel |
|
|
medel |
medel |
medel |
|
|
|
(IB) |
(SB) |
(TB) |
(ID) |
(MÖ) |
(IB+SB+TB+ID+MÖ) |
|
|
(SB+TB) |
|
2) |
|
|
1 |
Tandvårdsförmåner m.m., a |
14 711 |
3 233 000 |
|
3 233 000 |
3 271 344 |
38 344 |
38 344 |
38 344 |
161 390 |
|||
2 |
Bidrag för läkemedelsförmånerna, a |
|
21 367 000 |
|
|
21 367 000 |
21 367 000 |
|
|
|
641 010 |
|
|
3 |
Bidrag till hälso- och sjukvård, a |
17 846 |
399 103 |
|
401 307 |
281 263 |
|
120 044 |
|||||
4 |
Statens beredning för medicinsk utvärdering, a |
2 102 |
40 695 |
|
41 906 |
40 338 |
1 221 |
1 568 |
|||||
5 |
Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, a |
1 100 |
29 099 |
|
29 964 |
28 845 |
873 |
1 119 |
|||||
6 |
Socialstyrelsen, a |
41 397 |
537 989 |
|
575 648 |
540 523 |
2 534 |
2 534 |
16 139 |
35 124 |
|||
7 |
Läkemedelsförmånsnämnden, a |
13 513 |
58 626 |
55 372 |
51 898 |
1 759 |
3 474 |
||||||
8 |
Sjukvård i internationella förhållanden, a |
368 023 |
90 000 |
|
450 629 |
472 132 |
104 109 |
14 109 |
21 503 |
22 500 |
|||
9 |
Bidrag till psykiatri, a |
|
500 000 |
|
|
500 000 |
384 238 |
|
115 762 |
||||
|
2006 091309 Bidrag till psykiatri och social psykiatri, a |
73 340 |
|
|
|
73 340 |
37 449 |
37 449 |
37 449 |
|
35 892 |
||
|
2005 091309 Ersättning till talidomidskadade i vissa fall m.m., a |
5 577 |
|
|
|
5 577 |
675 |
675 |
675 |
|
4 902 |
||
|
2001 091306 Ersättning till steriliserade i vissa fall, a |
8 600 |
|
|
|
8 600 |
|
|
|
|
8 600 |
||
PO 14 Folkhälsa |
300 607 |
892 012 |
71 000 |
1 215 498 |
1 099 557 |
207 545 |
136 545 |
44 130 |
115 941 |
||||
1 |
Insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar, a |
2 610 |
151 937 |
|
|
154 547 |
153 835 |
1 898 |
1 898 |
4 558 |
712 |
||
2 |
Bidrag till WHO, a |
10 715 |
35 165 |
|
36 190 |
31 875 |
1 055 |
4 315 |
|||||
3 |
Bidrag till Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap, a |
664 |
18 288 |
|
18 832 |
17 578 |
549 |
1 254 |
|||||
4 |
Statens folkhälsoinstitut, a |
33 778 |
126 350 |
70 000 |
|
230 128 |
206 635 |
80 285 |
10 285 |
3 791 |
23 492 |
||
5 |
Smittskyddsinstitutet, a |
2 887 |
184 849 |
|
|
187 736 |
185 073 |
224 |
224 |
5 545 |
2 663 |
||
6 |
Institutet för psykosocial medicin, a |
291 |
15 471 |
|
|
15 762 |
15 714 |
243 |
243 |
464 |
48 |
||
7 |
Folkhälsopolitiska åtgärder, a |
605 |
111 585 |
|
111 509 |
111 198 |
3 347 |
311 |
|||||
8 |
Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder, a |
49 468 |
248 155 |
|
260 155 |
284 155 |
36 000 |
36 000 |
24 000 |
24 815 |
|||
9 |
Alkohol- och läkemedelssortimentsnämnden, a |
169 |
212 |
|
218 |
70 |
6 |
148 |
|||||
10 |
Insatser för vaccinberedskap, a |
|
|
1 000 |
|
1 000 |
|
|
|
1 000 |
|||
|
2006 091410 Vaccinförsörjning, a |
199 421 |
|
|
|
199 421 |
93 425 |
93 425 |
93 425 |
|
105 996 |
10
Skr . 2007/08:101 BILAGA 6
Tusental kronor
Anslagstyp: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
a = ramanslag |
Ingående |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgående |
|
ramöverförings |
|
|
|
Medgivna |
Totalt |
|
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Anslags- |
ramöverförings |
|
belopp |
Statsbudget |
Tilläggsbudget |
Indragning |
överskridanden |
tilldelade |
Utfall |
statsbudget |
anvisade |
tilldelade |
tillgängliga |
kredit |
belopp |
|
|
1) |
|
|
|
medel |
|
|
medel |
medel |
medel |
|
|
|
(IB) |
(SB) |
(TB) |
(ID) |
(MÖ) |
(IB+SB+TB+ID+MÖ) |
|
|
(SB+TB) |
|
2) |
|
|
PO 15 Barnpolitik |
1 253 |
36 118 |
|
37 133 |
33 256 |
860 |
3 878 |
||||||
1 |
Barnombudsmannen, a |
406 |
17 184 |
|
|
17 590 |
17 620 |
436 |
436 |
30 |
516 |
||
2 |
Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, a |
579 |
11 473 |
|
11 815 |
11 047 |
344 |
768 |
|||||
3 |
Insatser för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige, a |
268 |
7 461 |
|
|
7 729 |
4 589 |
|
3 141 |
||||
PO 16 Handikappolitik |
58 459 |
15 564 167 |
|
15 557 065 |
15 761 934 |
197 767 |
197 767 |
204 869 |
448 135 |
||||
1 |
Personligt ombud, a |
2 457 |
109 460 |
|
|
111 917 |
92 646 |
|
19 271 |
||||
2 |
Vissa statsbidrag inom handikappområdet, a |
1 155 |
273 350 |
|
|
274 505 |
273 350 |
0 |
0 |
|
1 155 |
||
3 |
Statsbidrag till särskilt utbildningsstöd, a |
0 |
177 399 |
|
|
177 399 |
179 718 |
2 319 |
2 319 |
2 319 |
5 322 |
||
4 |
Bidrag till viss verksamhet för personer med funktionshinder, a |
|
79 900 |
2 000 |
|
81 900 |
81 900 |
2 000 |
|
|
|
|
|
5 |
Bidrag till handikapporganisationer, a |
|
163 660 |
|
|
163 660 |
163 660 |
|
|
|
|
|
|
6 |
Bidrag till utrustning för elektronisk kommunikation, a |
916 |
23 286 |
21 898 |
20 398 |
699 |
1 500 |
||||||
7 |
Bilstöd till personer med funktionshinder, a |
256 000 |
|
|
243 311 |
245 123 |
1 813 |
7 680 |
|||||
8 |
Kostnader för statlig assistansersättning, a |
64 814 |
14 450 000 |
|
14 450 000 |
14 674 544 |
224 544 |
224 544 |
224 544 |
433 500 |
|||
9 |
Myndigheten för handikappolitisk samordning, a |
1 012 |
19 119 |
|
19 687 |
18 516 |
574 |
1 171 |
|||||
10 |
Handikappombudsmannen, a |
784 |
11 993 |
|
|
12 777 |
12 068 |
75 |
75 |
360 |
709 |
||
|
2005 091609 Statens institut för särskilt utbildningsstöd, a |
11 |
|
|
|
11 |
11 |
11 |
11 |
0 |
0 |
|
0 |
PO 17 Äldrepolitik |
18 971 |
2 117 137 |
|
2 134 692 |
1 596 428 |
|
538 264 |
||||||
1 |
Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken, a |
18 971 |
2 117 137 |
|
2 134 692 |
1 596 428 |
|
538 264 |
|||||
PO 18 Socialtjänstpolitik |
74 118 |
1 419 975 |
|
1 464 153 |
1 351 787 |
23 207 |
112 366 |
||||||
1 |
Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m., a |
20 877 |
613 476 |
|
634 112 |
597 895 |
|
36 217 |
|||||
2 |
Statens institutionsstyrelse, a |
52 481 |
773 559 |
|
796 803 |
742 923 |
23 207 |
53 880 |
|||||
3 |
Utvecklingsmedel till åtgärder för hemlösa, a |
760 |
32 940 |
|
33 238 |
10 970 |
|
22 269 |
11
Skr . 2007/08:101 BILAGA 6
Tusental kronor
|
Anslagstyp: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
a = ramanslag |
Ingående |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgående |
|
|
ramöverförings |
|
|
|
Medgivna |
Totalt |
|
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Anslags- |
ramöverförings |
|
|
belopp |
Statsbudget |
Tilläggsbudget |
Indragning |
överskridanden |
tilldelade |
Utfall |
statsbudget |
anvisade |
tilldelade |
tillgängliga |
kredit |
belopp |
|
|
|
1) |
|
|
|
medel |
|
|
medel |
medel |
medel |
|
|
|
|
(IB) |
(SB) |
(TB) |
(ID) |
(MÖ) |
(IB+SB+TB+ID+MÖ) |
|
|
(SB+TB) |
|
2) |
|
|
PO 26 Forskningspolitik |
9 128 |
342 495 |
|
|
350 092 |
346 547 |
4 052 |
4 052 |
10 275 |
3 545 |
||||
1 |
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap: Förvaltning, a |
2 236 |
23 529 |
|
|
24 234 |
23 581 |
52 |
52 |
706 |
652 |
|||
2 |
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap: Forskning, a |
6 892 |
318 966 |
|
|
|
325 858 |
322 965 |
3 999 |
3 999 |
9 569 |
2 893 |
||
UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp |
3 605 004 |
122 354 688 |
700 000 |
|
123 106 249 |
119 464 368 |
4 807 062 |
3 641 882 |
||||||
PO 19 Ersättning vid arbetsoförmåga |
3 605 004 |
122 354 688 |
700 000 |
|
123 106 249 |
119 464 368 |
4 807 062 |
3 641 882 |
||||||
1 |
Sjukpenning och rehabilitering m.m., a |
1 232 631 |
34 344 419 |
|
|
34 344 419 |
31 733 803 |
1 013 154 |
2 610 616 |
|||||
2 |
Aktivitets- och sjukersättningar m.m., a |
1 748 345 |
72 321 445 |
|
|
72 320 034 |
72 455 894 |
134 449 |
134 449 |
135 860 |
3 091 303 |
|||
3 |
Handikappersättningar, a |
6 031 |
1 198 000 |
|
|
1 198 000 |
1 174 423 |
59 900 |
23 577 |
|||||
4 |
Arbetsskadeersättningar m.m., a |
551 765 |
6 285 000 |
|
|
6 285 000 |
5 809 809 |
289 900 |
475 191 |
|||||
5 |
Ersättning för kroppsskador, a |
3 950 |
57 800 |
|
|
57 800 |
53 375 |
2 805 |
4 425 |
|||||
6 |
Försäkringskassan, a |
62 282 |
7 148 024 |
700 000 |
|
7 900 996 |
7 429 554 |
281 530 |
350 000 |
471 442 |
||||
7 |
Bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och sjukvård, a |
|
1 000 000 |
|
|
|
1 000 000 |
807 508 |
|
192 492 |
||||
UO 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom |
44 201 500 |
|
|
43 650 057 |
43 738 052 |
87 995 |
2 210 075 |
|||||||
PO 20 Ekonomisk äldrepolitik |
44 201 500 |
|
|
43 650 057 |
43 738 052 |
87 995 |
2 210 075 |
|||||||
1 |
Garantipension till ålderspension, a |
35 678 |
20 574 800 |
|
|
20 574 800 |
20 370 900 |
1 028 740 |
203 900 |
|||||
2 |
Efterlevandepensioner till vuxna, a |
15 869 000 |
|
|
|
15 516 720 |
15 701 922 |
185 202 |
793 450 |
|||||
3 |
Bostadstillägg till pensionärer, a |
7 355 000 |
|
|
|
7 155 838 |
7 262 856 |
107 019 |
367 750 |
|||||
4 |
Äldreförsörjningsstöd, a |
47 804 |
402 700 |
|
|
402 700 |
402 374 |
20 135 |
326 |
12
Skr . 2007/08:101 BILAGA 6
Tusental kronor
Anslagstyp: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
a = ramanslag |
Ingående |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgående |
|
ramöverförings |
|
|
|
Medgivna |
Totalt |
|
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Anslags- |
ramöverförings |
|
belopp |
Statsbudget |
Tilläggsbudget |
Indragning |
överskridanden |
tilldelade |
Utfall |
statsbudget |
anvisade |
tilldelade |
tillgängliga |
kredit |
belopp |
|
|
1) |
|
|
|
medel |
|
|
medel |
medel |
medel |
|
|
|
(IB) |
(SB) |
(TB) |
(ID) |
(MÖ) |
(IB+SB+TB+ID+MÖ) |
|
|
(SB+TB) |
|
2) |
|
|
UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn |
1 331 269 |
62 630 664 |
|
62 380 315 |
61 567 831 |
2 773 325 |
812 484 |
||||||
PO 21 Ekonomisk familjepolitik |
1 331 269 |
62 630 664 |
|
62 380 315 |
61 567 831 |
2 773 325 |
812 484 |
||||||
1 |
Allmänna barnbidrag, a |
193 927 |
23 490 000 |
|
23 490 000 |
23 515 636 |
25 636 |
25 636 |
25 636 |
1 174 500 |
|||
2 |
Föräldraförsäkring, a |
1 076 165 |
28 606 380 |
|
28 399 200 |
27 662 182 |
1 303 185 |
737 018 |
|||||
3 |
Underhållsstöd, a |
48 665 |
2 117 000 |
|
2 117 000 |
2 123 192 |
6 192 |
6 192 |
6 192 |
105 850 |
|||
4 |
Bidrag till kostnader för internationella adoptioner, a |
35 784 |
|
|
34 436 |
28 260 |
2 000 |
6 176 |
|||||
5 |
Barnpension och efterlevandestöd för barn, a |
1 029 000 |
|
|
987 180 |
1 009 277 |
22 097 |
61 740 |
|||||
6 |
Vårdbidrag för funktionshindrade barn, a |
55 680 |
2 760 500 |
|
2 760 500 |
2 637 284 |
126 050 |
123 216 |
|||||
7 |
Pensionsrätt för barnår, a |
|
4 592 000 |
|
|
4 592 000 |
4 592 000 |
|
|
|
|
|
|
UO 13 Arbetsmarknad |
2 869 855 |
66 650 378 |
581 500 |
68 527 494 |
57 983 617 |
2 981 578 |
10 543 877 |
||||||
PO 10 Integrationspolitik |
109 254 |
4 071 374 |
323 000 |
4 313 960 |
4 122 393 |
51 019 |
415 372 |
191 567 |
|||||
1 |
Integrationsverket, a |
5 429 |
46 730 |
23 000 |
|
75 159 |
62 804 |
16 074 |
1 402 |
12 355 |
|||
2 |
Integrationsåtgärder, a |
19 092 |
136 742 |
100 610 |
70 406 |
|
30 204 |
||||||
3 |
Kommunersättningar vid flyktingmottagande, a |
81 086 |
3 831 904 |
316 378 |
4 046 662 |
3 916 678 |
84 774 |
412 290 |
129 985 |
||||
4 |
Hemutrustningslån, a |
3 396 |
14 519 |
|
14 835 |
9 665 |
436 |
5 170 |
|||||
5 |
Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, a |
251 |
41 479 |
|
41 694 |
41 088 |
1 244 |
606 |
|||||
6 |
Avvecklingsmyndigheten för Integrationsverket, a |
|
|
35 000 |
|
35 000 |
21 753 |
21 753 |
|
13 247 |
|||
PO 11 Storstadspolitik |
111 174 |
|
|
|
111 174 |
35 596 |
35 596 |
35 596 |
|
75 578 |
|||
|
2004 131101 Utvecklingsinsatser i storstadsregionerna, a |
111 174 |
|
|
|
111 174 |
35 596 |
35 596 |
35 596 |
|
75 578 |
13
Skr . 2007/08:101 BILAGA 6
Tusental kronor
|
Anslagstyp: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
a = ramanslag |
Ingående |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgående |
|
|
ramöverförings |
|
|
|
Medgivna |
Totalt |
|
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Anslags- |
ramöverförings |
|
|
belopp |
Statsbudget |
Tilläggsbudget |
Indragning |
överskridanden |
tilldelade |
Utfall |
statsbudget |
anvisade |
tilldelade |
tillgängliga |
kredit |
belopp |
|
|
|
1) |
|
|
|
medel |
|
|
medel |
medel |
medel |
|
|
|
|
(IB) |
(SB) |
(TB) |
(ID) |
(MÖ) |
(IB+SB+TB+ID+MÖ) |
|
|
(SB+TB) |
|
2) |
|
|
PO 22 Arbetsmarknadspolitik |
2 649 426 |
62 579 004 |
258 500 |
|
64 102 360 |
53 825 628 |
2 566 206 |
10 276 732 |
||||||
1 |
Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader, a |
115 817 |
5 057 506 |
|
|
|
5 173 323 |
5 037 323 |
151 725 |
136 000 |
||||
2 |
Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd, a |
588 295 |
38 368 302 |
250 000 |
|
38 618 287 |
30 442 345 |
1 701 048 |
8 175 942 |
|||||
3 |
Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader, a |
590 828 |
3 235 377 |
|
3 405 551 |
2 901 420 |
160 268 |
504 131 |
||||||
4 |
Lönebidrag och Samhall m.m., a |
105 452 |
12 601 146 |
123 000 |
|
12 631 204 |
12 467 132 |
427 864 |
164 072 |
|||||
5 |
Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige, a |
2 609 |
131 194 |
|
|
|
133 803 |
129 945 |
13 119 |
3 858 |
||||
6 |
Europeiska socialfonden m.m. för perioden |
952 598 |
1 808 821 |
|
|
|
2 761 419 |
2 126 909 |
318 088 |
318 088 |
52 495 |
634 511 |
||
7 |
Europeiska socialfonden m.m. för perioden |
|
290 000 |
|
|
|
290 000 |
|
8 700 |
290 000 |
||||
8 |
Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, a |
2 057 |
22 041 |
|
|
22 671 |
22 496 |
455 |
455 |
1 661 |
175 |
|||
9 |
Bidrag till administration av grundbeloppet, a |
|
49 186 |
|
|
|
49 186 |
49 186 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
0 |
10 |
Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten, |
|
7 703 |
|
|
|
7 703 |
7 703 |
|
|
|
|
|
|
11 |
Bidrag till lönegarantiersättning, a |
288 016 |
954 749 |
|
|
954 749 |
593 420 |
47 737 |
361 329 |
|||||
12 |
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, a |
3 753 |
52 979 |
|
|
54 464 |
47 749 |
1 589 |
6 715 |
|||||
UO 14 Arbetsliv |
88 068 |
1 360 715 |
179 717 |
|
1 624 804 |
1 137 330 |
33 220 |
487 473 |
||||||
PO 23 Arbetslivspolitik |
84 389 |
912 454 |
179 717 |
|
1 173 058 |
1 060 994 |
148 540 |
20 002 |
112 064 |
|||||
1 |
Arbetsmiljöverket, a |
12 265 |
638 906 |
|
638 207 |
618 482 |
15 219 |
19 725 |
||||||
2 |
Arbetslivsinstitutet, a |
66 976 |
164 403 |
28 100 |
|
|
259 479 |
231 568 |
67 165 |
39 065 |
|
27 911 |
||
3 |
Arbetsdomstolen, a |
326 |
25 083 |
|
|
|
25 409 |
25 054 |
752 |
355 |
||||
4 |
Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar, a |
22 |
86 |
|
|
88 |
49 |
3 |
40 |
|||||
5 |
Internationella arbetsorganisationen (ILO), a |
284 |
23 022 |
|
|
23 067 |
22 204 |
2 199 |
863 |
|||||
6 |
Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO), a |
135 |
8 323 |
|
|
|
8 458 |
8 544 |
221 |
221 |
86 |
250 |
||
7 |
Medlingsinstitutet, a |
4 381 |
52 631 |
|
|
54 133 |
50 679 |
1 579 |
3 453 |
14
Skr . 2007/08:101 BILAGA 6
Tusental kronor
Anslagstyp: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
a = ramanslag |
Ingående |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgående |
|
ramöverförings |
|
|
|
Medgivna |
Totalt |
|
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Anslags- |
ramöverförings |
|
belopp |
Statsbudget |
Tilläggsbudget |
Indragning |
överskridanden |
tilldelade |
Utfall |
statsbudget |
anvisade |
tilldelade |
tillgängliga |
kredit |
belopp |
|
|
1) |
|
|
|
medel |
|
|
medel |
medel |
medel |
|
|
|
(IB) |
(SB) |
(TB) |
(ID) |
(MÖ) |
(IB+SB+TB+ID+MÖ) |
|
|
(SB+TB) |
|
2) |
|
|
8 |
Avvecklingsmyndigheten för Arbetslivsinstitutet, a |
|
|
164 217 |
|
164 217 |
104 415 |
104 415 |
|
59 802 |
|||
|
2006 142303 Särskilda utbildningsinsatser m.m., a |
1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 24 Jämställdhetspolitik |
3 678 |
448 261 |
|
451 746 |
76 337 |
13 218 |
375 409 |
||||||
1 |
Jämställdhetsombudsmannen, a |
46 |
28 601 |
|
28 453 |
28 284 |
858 |
169 |
|||||
2 |
Särskilda jämställdhetsåtgärder, a |
3 178 |
416 660 |
|
|
419 838 |
46 609 |
12 360 |
373 229 |
||||
3 |
Delegationen för stöd till jämnställdhetsintegrering, a |
454 |
3 000 |
|
|
3 454 |
1 443 |
|
2 011 |
||||
UO 15 Studiestöd |
2 231 472 |
20 714 471 |
|
20 793 333 |
19 328 170 |
922 731 |
1 465 164 |
||||||
PO 25 Utbildningspolitik |
2 231 472 |
20 714 471 |
|
20 793 333 |
19 328 170 |
922 731 |
1 465 164 |
||||||
1 |
Studiehjälp m.m., a |
62 655 |
3 881 311 |
|
3 934 711 |
3 912 077 |
30 766 |
30 766 |
194 066 |
22 634 |
|||
2 |
Studiemedel m.m., a |
1 848 324 |
11 678 324 |
|
11 678 324 |
10 320 488 |
481 797 |
1 357 836 |
|||||
3 |
Studiemedelsräntor m.m., a |
30 429 |
4 832 810 |
|
4 832 810 |
4 785 052 |
241 641 |
47 758 |
|||||
4 |
Rekryteringsbidrag, a |
271 242 |
166 700 |
|
192 100 |
166 652 |
|
25 448 |
|||||
5 |
Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk, a |
15 033 |
61 150 |
|
61 150 |
51 601 |
3 053 |
9 549 |
|||||
6 |
Bidrag till vissa studiesociala ändamål, a |
3 726 |
30 800 |
|
30 800 |
29 223 |
1 540 |
1 577 |
|||||
7 |
Bidrag till vissa organisationer m.m., a |
26 |
63 376 |
|
|
63 402 |
63 059 |
634 |
343 |
||||
|
2003 152505 Vuxenstudiestöd m.m., a |
36 |
|
|
|
36 |
17 |
17 |
17 |
|
19 |
||
UO 16 Utbildning och universitetsforskning |
1 472 704 |
44 213 871 |
26 000 |
45 263 244 |
42 197 588 |
413 568 |
3 065 655 |
||||||
PO 11 Storstadspolitik |
2 281 |
|
|
|
2 281 |
322 |
322 |
322 |
|
1 959 |
|||
|
2002 161101 Förstärkning av utbildning i storstadsregionerna, a |
2 281 |
|
|
|
2 281 |
322 |
322 |
322 |
|
1 959 |
15
Skr . 2007/08:101 BILAGA 6
Tusental kronor
|
Anslagstyp: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
a = ramanslag |
Ingående |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgående |
|
|
ramöverförings |
|
|
|
Medgivna |
Totalt |
|
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Anslags- |
ramöverförings |
|
|
belopp |
Statsbudget |
Tilläggsbudget |
Indragning |
överskridanden |
tilldelade |
Utfall |
statsbudget |
anvisade |
tilldelade |
tillgängliga |
kredit |
belopp |
|
|
|
1) |
|
|
|
medel |
|
|
medel |
medel |
medel |
|
|
|
|
(IB) |
(SB) |
(TB) |
(ID) |
(MÖ) |
(IB+SB+TB+ID+MÖ) |
|
|
(SB+TB) |
|
2) |
|
|
PO 25 Utbildningspolitik |
1 447 811 |
40 404 896 |
20 000 |
|
41 437 948 |
38 405 804 |
234 495 |
3 032 144 |
||||||
1 |
Statens skolverk, a |
17 121 |
356 926 |
|
|
|
374 047 |
360 422 |
3 496 |
3 496 |
10 708 |
13 625 |
||
2 |
Myndigheten för skolutveckling, a |
1 296 |
97 536 |
|
|
|
98 832 |
96 159 |
2 926 |
2 673 |
||||
3 |
Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, a |
22 357 |
1 138 511 |
|
674 856 |
588 690 |
34 125 |
86 166 |
||||||
4 |
Specialpedagogiska institutet, a |
10 669 |
367 117 |
|
|
|
377 786 |
373 018 |
5 901 |
5 901 |
11 014 |
4 768 |
||
5 |
Specialskolemyndigheten, a |
7 042 |
256 683 |
|
|
|
263 725 |
256 215 |
7 700 |
7 510 |
||||
6 |
Särskilda insatser på skolområdet, a |
11 213 |
301 739 |
|
|
309 746 |
304 338 |
2 599 |
2 599 |
9 052 |
5 408 |
|||
7 |
Sameskolstyrelsen, a |
2 423 |
26 026 |
|
|
|
28 449 |
27 072 |
1 046 |
1 046 |
781 |
1 377 |
||
8 |
Maxtaxa i förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg m.m., a |
1 451 |
3 660 000 |
|
|
|
3 661 451 |
3 658 162 |
|
3 289 |
||||
9 |
Bidrag till viss verksamhet motsvarande förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, grundskola och gymnasieskola,a |
142 459 |
|
|
|
133 462 |
119 314 |
4 274 |
14 148 |
|||||
10 |
Bidrag till svensk undervisning i utlandet, a |
12 472 |
97 587 |
|
|
100 428 |
84 058 |
2 927 |
16 370 |
|||||
11 |
Nationellt centrum för flexibelt lärande, a |
6 684 |
100 917 |
|
|
102 901 |
83 021 |
3 028 |
19 880 |
|||||
12 |
Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildning, a |
6 903 |
309 763 |
|
|
312 918 |
299 729 |
9 293 |
13 189 |
|||||
13 |
Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning, a |
336 |
25 927 |
|
|
|
26 263 |
25 894 |
778 |
369 |
||||
14 |
Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning, a |
108 924 |
1 139 596 |
|
|
1 173 042 |
1 158 948 |
19 352 |
19 352 |
34 188 |
14 095 |
|||
15 |
Valideringsdelegationen, a |
1 535 |
18 499 |
20 000 |
|
39 051 |
26 643 |
8 144 |
555 |
12 407 |
||||
16 |
Utveckling av påbyggnadsutbildningar, a |
872 |
107 151 |
|
|
107 151 |
98 320 |
3 216 |
8 831 |
|||||
17 |
Uppsala universitet: Grundutbildning, a |
21 226 |
1 223 989 |
|
|
|
1 245 215 |
1 148 541 |
|
96 674 |
||||
18 |
Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning, a |
|
1 286 995 |
|
|
|
1 286 995 |
1 286 995 |
|
|
|
|
|
|
19 |
Lunds universitet: Grundutbildning, a |
|
1 628 680 |
|
|
|
1 628 680 |
1 554 083 |
|
74 597 |
||||
20 |
Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning, a |
|
1 279 376 |
|
|
|
1 279 376 |
1 279 376 |
|
|
|
|
|
|
21 |
Göteborgs universitet: Grundutbildning, a |
|
1 601 874 |
|
|
|
1 601 874 |
1 601 874 |
|
|
|
|
|
|
22 |
Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning, a |
|
1 044 536 |
|
|
|
1 044 536 |
1 044 536 |
|
|
|
|
|
|
23 |
Stockholms universitet: Grundutbildning, a |
663 |
1 047 039 |
|
|
|
1 047 702 |
956 665 |
|
91 037 |
||||
24 |
Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning, a |
|
1 057 435 |
|
|
|
1 057 435 |
1 057 435 |
|
|
|
|
|
|
25 |
Umeå universitet: Grundutbildning, a |
76 873 |
1 107 722 |
|
|
|
1 184 595 |
1 055 902 |
|
128 693 |
16
Skr . 2007/08:101 BILAGA 6
Tusental kronor
Anslagstyp: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
a = ramanslag |
Ingående |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgående |
|
ramöverförings |
|
|
|
Medgivna |
Totalt |
|
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Anslags- |
ramöverförings |
|
belopp |
Statsbudget |
Tilläggsbudget |
Indragning |
överskridanden |
tilldelade |
Utfall |
statsbudget |
anvisade |
tilldelade |
tillgängliga |
kredit |
belopp |
|
|
1) |
|
|
|
medel |
|
|
medel |
medel |
medel |
|
|
|
(IB) |
(SB) |
(TB) |
(ID) |
(MÖ) |
(IB+SB+TB+ID+MÖ) |
|
|
(SB+TB) |
|
2) |
|
|
26 |
Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning, a |
|
737 738 |
|
|
737 738 |
737 738 |
|
|
|
|
|
27 |
Linköpings universitet: Grundutbildning, a |
|
1 211 993 |
|
|
1 211 993 |
1 158 872 |
53 121 |
||||
28 |
Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning, a |
|
514 008 |
|
|
514 008 |
514 008 |
|
|
|
|
|
29 |
Karolinska institutet: Grundutbildning, a |
|
615 565 |
|
|
615 565 |
615 565 |
|
|
|
|
|
30 |
Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning, a |
|
830 128 |
|
|
830 128 |
830 128 |
|
|
|
|
|
31 |
Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning, a |
152 605 |
959 886 |
|
1 054 071 |
889 954 |
164 117 |
|||||
32 |
Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och forskarutbildning, a |
|
698 772 |
|
|
698 772 |
698 772 |
|
|
|
|
|
33 |
Luleå tekniska universitet: Grundutbildning, a |
92 112 |
612 389 |
|
671 793 |
511 964 |
159 829 |
|||||
34 |
Luleå tekniska universitet: Forskning och forskarutbildning, a |
|
267 453 |
|
|
267 453 |
267 453 |
|
|
|
|
|
35 |
Karlstads universitet: Grundutbildning, a |
53 094 |
520 642 |
|
572 649 |
459 054 |
113 595 |
|||||
36 |
Karlstads universitet: Forskning och forskarutbildning, a |
|
167 656 |
|
|
167 656 |
167 656 |
|
|
|
|
|
37 |
Växjö universitet: Grundutbildning, a |
24 987 |
447 053 |
|
|
472 040 |
396 032 |
76 008 |
||||
38 |
Växjö universitet: Forskning och forskarutbildning, a |
|
154 327 |
|
|
154 327 |
154 327 |
|
|
|
|
|
39 |
Örebro universitet: Grundutbildning, a |
|
596 928 |
|
|
596 928 |
541 065 |
55 863 |
||||
40 |
Örebro universitet: Forskning och forskarutbildning, a |
|
175 697 |
|
|
175 697 |
175 697 |
|
|
|
|
|
41 |
Mittuniversitetet: Grundutbildning, a |
83 007 |
510 968 |
|
563 073 |
422 850 |
140 224 |
|||||
42 |
Mittuniversitetet: Forskning och forskarutbildning, a |
|
170 796 |
|
|
170 796 |
170 796 |
|
|
|
|
|
43 |
Blekinge tekniska högskola: Grundutbildning, a |
|
222 419 |
14 000 |
|
236 419 |
236 419 |
14 000 |
|
|
|
|
44 |
Blekinge tekniska högskola: Forskning och forskarutbildning, a |
|
72 992 |
|
|
72 992 |
72 992 |
|
|
|
|
|
45 |
Malmö högskola: Grundutbildning, a |
42 534 |
789 666 |
|
|
832 200 |
712 307 |
119 893 |
||||
46 |
Malmö högskola: Forskning och forskarutbildning, a |
|
85 284 |
|
|
85 284 |
85 284 |
|
|
|
|
|
47 |
Högskolan i Kalmar: Grundutbildning, a |
19 073 |
446 708 |
|
451 781 |
390 212 |
61 569 |
|||||
48 |
Högskolan i Kalmar: Forskning och forskarutbildning, a |
|
73 952 |
|
|
73 952 |
73 952 |
|
|
|
|
|
49 |
Mälardalens högskola: Grundutbildning, a |
49 065 |
568 791 |
|
|
617 856 |
498 264 |
119 592 |
||||
50 |
Mälardalens högskola: Forskning och forskarutbildning, a |
|
50 868 |
|
|
50 868 |
50 868 |
|
|
|
|
|
51 |
Danshögskolan: Grundutbildning, a |
3 248 |
47 625 |
|
|
50 873 |
46 476 |
4 397 |
17
Skr . 2007/08:101 BILAGA 6
Tusental kronor
Anslagstyp: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
a = ramanslag |
Ingående |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgående |
|
ramöverförings |
|
|
|
Medgivna |
Totalt |
|
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Anslags- |
ramöverförings |
|
belopp |
Statsbudget |
Tilläggsbudget |
Indragning |
överskridanden |
tilldelade |
Utfall |
statsbudget |
anvisade |
tilldelade |
tillgängliga |
kredit |
belopp |
|
|
1) |
|
|
|
medel |
|
|
medel |
medel |
medel |
|
|
|
(IB) |
(SB) |
(TB) |
(ID) |
(MÖ) |
(IB+SB+TB+ID+MÖ) |
|
|
(SB+TB) |
|
2) |
|
|
52 |
Dramatiska institutet: Grundutbildning, a |
|
78 717 |
|
|
78 717 |
78 717 |
|
|
|
|
|
|
53 |
Gymnastik- och idrottshögskolan: Grundutbildning, a |
|
48 230 |
|
|
48 230 |
48 230 |
|
|
|
|
|
|
54 |
Högskolan i Borås: Grundutbildning, a |
15 748 |
382 981 |
|
|
398 729 |
367 040 |
|
31 689 |
||||
55 |
Högskolan Dalarna: Grundutbildning, a |
80 666 |
360 362 |
|
396 132 |
312 682 |
|
83 450 |
|||||
56 |
Högskolan på Gotland: Grundutbildning, a |
7 239 |
117 073 |
|
|
124 312 |
105 640 |
|
18 672 |
||||
57 |
Högskolan i Gävle: Grundutbildning, a |
17 336 |
386 638 |
|
|
403 974 |
345 886 |
|
58 088 |
||||
58 |
Högskolan i Halmstad: Grundutbildning, a |
|
302 210 |
|
|
302 210 |
302 210 |
|
|
|
|
|
|
59 |
Högskolan Kristianstad: Grundutbildning, a |
19 000 |
321 217 |
|
|
340 217 |
283 108 |
|
57 109 |
||||
60 |
Högskolan i Skövde: Grundutbildning, a |
383 |
295 013 |
|
|
295 396 |
251 794 |
|
43 602 |
||||
61 |
Högskolan Väst: Grundutbildning, a |
34 181 |
289 305 |
|
317 583 |
254 300 |
|
63 284 |
|||||
62 |
Konstfack: Grundutbildning, a |
|
122 863 |
|
|
122 863 |
122 863 |
|
|
|
|
|
|
63 |
Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning, a |
56 196 |
|
|
56 194 |
56 196 |
|
|
2 |
2 |
|
||
64 |
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning, a |
|
128 407 |
|
|
128 407 |
128 407 |
|
|
|
|
|
|
65 |
Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning, a |
|
441 802 |
|
|
441 802 |
416 974 |
|
24 828 |
||||
66 |
Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning, a |
|
17 320 |
|
|
17 320 |
17 320 |
|
|
|
|
|
|
67 |
Södertörns högskola: Grundutbildning, a |
15 781 |
317 084 |
|
|
332 865 |
268 432 |
|
64 433 |
||||
68 |
Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning, a |
|
27 887 |
|
|
27 887 |
27 887 |
|
|
|
|
|
|
69 |
Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m., a |
150 856 |
2 170 994 |
|
2 180 571 |
2 068 698 |
65 130 |
111 873 |
|||||
70 |
Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m., a |
47 423 |
417 635 |
117 000 |
580 348 |
375 427 |
12 529 |
204 921 |
|||||
71 |
Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor, a |
390 089 |
|
|
390 061 |
390 059 |
|
2 |
|||||
72 |
Ersättningar för klinisk utbildning och forskning, a |
|
2 014 568 |
|
|
2 014 568 |
2 014 568 |
|
|
|
|
|
|
73 |
Högskoleverket, a |
4 047 |
165 087 |
|
|
169 134 |
164 978 |
4 953 |
4 156 |
||||
74 |
Verket för högskoleservice, a |
|
16 923 |
|
|
16 923 |
16 871 |
508 |
52 |
||||
75 |
Centrala studiestödsnämnden m.m., a |
19 773 |
396 466 |
|
408 327 |
396 412 |
11 894 |
11 915 |
|||||
76 |
Överklagandenämnden för studiestöd, a |
2 980 |
12 266 |
|
12 632 |
9 534 |
368 |
3 098 |
|||||
77 |
Internationella programkontoret för utbildningsområdet, a |
787 |
45 360 |
|
|
46 147 |
41 735 |
1 361 |
4 411 |
18
Skr . 2007/08:101 BILAGA 6
Tusental kronor
Anslagstyp: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
a = ramanslag |
Ingående |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgående |
|
ramöverförings |
|
|
|
Medgivna |
Totalt |
|
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Anslags- |
ramöverförings |
|
belopp |
Statsbudget |
Tilläggsbudget |
Indragning |
överskridanden |
tilldelade |
Utfall |
statsbudget |
anvisade |
tilldelade |
tillgängliga |
kredit |
belopp |
|
|
1) |
|
|
|
medel |
|
|
medel |
medel |
medel |
|
|
|
(IB) |
(SB) |
(TB) |
(ID) |
(MÖ) |
(IB+SB+TB+ID+MÖ) |
|
|
(SB+TB) |
|
2) |
|
|
78 |
Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning, a |
581 |
63 855 |
|
|
64 436 |
61 433 |
1 916 |
3 003 |
|||||
79 |
Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m., a |
6 040 |
32 225 |
|
33 183 |
27 341 |
967 |
5 842 |
||||||
80 |
Utvecklingsarbete m.m. inom områdena utbildning och forskning, a |
1 164 |
11 736 |
|
12 573 |
10 332 |
304 |
2 240 |
||||||
81 |
Fortbildning av lärare, a |
|
|
366 650 |
|
366 650 |
66 605 |
66 605 |
|
300 045 |
||||
|
2006 162509 |
Bidrag till personalförstärkningar i förskola, a |
58 115 |
|
|
|
58 115 |
|
114 904 |
|||||
|
2006 162510 |
Bidrag till personalförstärkningar i skola och fritidshem, a |
136 778 |
|
|
|
136 778 |
997 |
997 |
997 |
|
135 781 |
||
|
2006 162515 |
Bidrag till vissa organisationer för uppsökande verksamhet, a |
943 |
|
|
|
|
952 |
||||||
|
2006 162516 |
Statligt stöd för utbildning av vuxna, a |
6 540 |
|
|
|
6 540 |
6 058 |
6 058 |
6 058 |
|
482 |
||
|
2005 162505 |
Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med funktionshinder, a |
696 |
|
|
|
696 |
696 |
696 |
696 |
|
|
|
|
PO 26 Forskningspolitik |
22 613 |
3 808 975 |
6 000 |
3 823 015 |
3 791 463 |
179 073 |
31 552 |
|||||||
1 |
Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation, a |
4 149 |
3 022 040 |
|
|
3 026 189 |
3 010 933 |
151 102 |
15 256 |
|||||
2 |
Vetenskapsrådet: Förvaltning, a |
107 621 |
|
|
107 189 |
106 555 |
3 229 |
634 |
||||||
3 |
Rymdforskning, a |
168 308 |
|
|
165 632 |
164 479 |
8 415 |
1 153 |
||||||
4 |
Institutet för rymdfysik, a |
49 |
45 310 |
|
|
45 359 |
45 463 |
153 |
153 |
104 |
1 359 |
|||
5 |
Kungl. biblioteket, a |
3 032 |
241 403 |
|
|
244 435 |
244 246 |
2 843 |
2 843 |
7 242 |
189 |
|||
6 |
Polarforskningssekretariatet, a |
25 766 |
6 000 |
|
31 615 |
31 225 |
5 459 |
1 288 |
390 |
|||||
7 |
Sunet, a |
|
|
40 151 |
|
|
40 151 |
41 653 |
1 502 |
1 502 |
1 502 |
2 008 |
||
8 |
Centrala Etikprövningsnämnden, a |
8 |
4 239 |
|
|
4 247 |
3 993 |
127 |
254 |
|||||
9 |
Regionala etikprövningsnämnder, a |
15 767 |
41 466 |
|
42 660 |
27 904 |
923 |
14 756 |
||||||
10 |
Särskilda utgifter för forskningsändamål, a |
94 |
112 671 |
|
|
112 765 |
112 240 |
3 380 |
525 |
|||||
|
2006 162607 |
Främjande och analys av forsknings- och utvecklingssamarbetet inom EU m.m., a |
2 773 |
|
|
|
2 773 |
2 773 |
2 773 |
2 773 |
|
|
|
|
UO 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid |
150 943 |
10 139 013 |
32 421 |
10 292 847 |
10 091 429 |
85 036 |
201 418 |
|||||||
PO 02 Finansiella system och tillsyn |
9 197 |
44 219 |
45 304 |
37 535 |
1 327 |
7 769 |
19
Skr . 2007/08:101 BILAGA 6
Tusental kronor
|
Anslagstyp: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
a = ramanslag |
Ingående |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgående |
|
|
ramöverförings |
|
|
|
Medgivna |
Totalt |
|
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Anslags- |
ramöverförings |
|
|
belopp |
Statsbudget |
Tilläggsbudget |
Indragning |
överskridanden |
tilldelade |
Utfall |
statsbudget |
anvisade |
tilldelade |
tillgängliga |
kredit |
belopp |
|
|
|
1) |
|
|
|
medel |
|
|
medel |
medel |
medel |
|
|
|
|
(IB) |
(SB) |
(TB) |
(ID) |
(MÖ) |
(IB+SB+TB+ID+MÖ) |
|
|
(SB+TB) |
|
2) |
|
|
1 |
Lotteriinspektionen, a |
9 197 |
44 219 |
|
45 304 |
37 535 |
1 327 |
7 769 |
||||||
PO 25 Utbildningspolitik |
7 551 |
3 174 858 |
|
|
3 175 408 |
3 169 514 |
|
5 894 |
||||||
1 |
Bidrag till folkbildningen, a |
|
3 079 439 |
|
|
|
3 079 439 |
3 079 439 |
|
|
|
|
|
|
2 |
Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen, a |
5 448 |
78 755 |
|
|
78 755 |
75 355 |
|
3 400 |
|||||
3 |
Bidrag till kontakttolkutbildning, a |
2 103 |
16 664 |
|
|
17 214 |
14 720 |
|
2 494 |
|||||
PO 26 Forskningspolitik |
10 313 |
56 721 |
|
|
|
67 034 |
59 654 |
2 933 |
2 933 |
1 702 |
7 380 |
|||
1 |
Statens ljud- och bildarkiv, a |
10 313 |
56 721 |
|
|
|
67 034 |
59 654 |
2 933 |
2 933 |
1 702 |
7 380 |
||
PO 27 Mediepolitik |
193 |
33 149 |
|
|
33 266 |
32 611 |
299 |
655 |
||||||
1 |
Statens biografbyrå, a |
92 |
9 952 |
|
|
|
10 044 |
9 501 |
299 |
543 |
||||
2 |
Utbyte av |
|
20 700 |
|
|
|
20 700 |
20 700 |
|
|
|
|
|
|
3 |
Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska utvecklingen och till europeiskt mediesamarbete, a |
101 |
466 |
|
|
490 |
379 |
|
112 |
|||||
4 |
Forskning och dokumentation om medieutvecklingen, a |
|
2 031 |
|
|
|
2 031 |
2 031 |
|
|
|
|
|
|
PO 28 Kulturpolitik |
80 987 |
6 104 287 |
32 621 |
|
6 205 281 |
6 078 881 |
81 131 |
126 400 |
||||||
1 |
Statens kulturråd, a |
47 762 |
|
|
|
47 355 |
47 493 |
138 |
1 433 |
|||||
2 |
Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete, a |
2 184 |
261 305 |
20 000 |
|
282 068 |
281 642 |
20 337 |
337 |
7 838 |
426 |
|||
3 |
Nationella uppdrag, a |
|
1 952 |
|
|
|
1 952 |
1 952 |
|
|
|
59 |
|
|
4 |
Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel, a |
|
152 583 |
|
|
|
152 583 |
142 713 |
|
9 870 |
||||
5 |
Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus, Svenska rikskonserter och Drottningholms |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
slottsteater,a |
|
898 962 |
|
|
|
898 962 |
892 480 |
|
6 482 |
||||
6 |
Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala |
1 |
763 228 |
|
|
|
763 229 |
736 259 |
|
26 970 |
||||
7 |
Bidrag till vissa |
6 656 |
150 320 |
|
|
|
156 976 |
148 038 |
4 510 |
8 938 |
||||
8 |
Bidrag till biblioteksverksamhet, a |
257 |
47 284 |
|
|
|
47 541 |
46 516 |
|
1 025 |
20
Skr . 2007/08:101 BILAGA 6
Tusental kronor
Anslagstyp: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
a = ramanslag |
Ingående |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgående |
|
ramöverförings |
|
|
|
Medgivna |
Totalt |
|
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Anslags- |
ramöverförings |
|
belopp |
Statsbudget |
Tilläggsbudget |
Indragning |
överskridanden |
tilldelade |
Utfall |
statsbudget |
anvisade |
tilldelade |
tillgängliga |
kredit |
belopp |
|
|
1) |
|
|
|
medel |
|
|
medel |
medel |
medel |
|
|
|
(IB) |
(SB) |
(TB) |
(ID) |
(MÖ) |
(IB+SB+TB+ID+MÖ) |
|
|
(SB+TB) |
|
2) |
|
|
9 |
Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter, a |
2 878 |
124 382 |
|
|
127 260 |
124 695 |
313 |
313 |
|
2 565 |
||
10 |
Sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet, a |
6 864 |
275 000 |
|
275 521 |
268 612 |
|
6 909 |
|||||
11 |
Talboks- och punktskriftsbiblioteket, a |
69 606 |
|
|
68 267 |
69 579 |
1 312 |
2 088 |
|||||
12 |
Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur, a |
|
15 428 |
|
|
15 428 |
15 428 |
|
|
|
|
|
|
13 |
Institutet för språk- och folkminnen, a |
2 567 |
44 804 |
|
45 892 |
45 041 |
237 |
237 |
1 344 |
851 |
|||
14 |
Statens konstråd, a |
0 |
7 441 |
|
|
7 441 |
7 246 |
744 |
195 |
||||
15 |
Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön, a |
80 |
36 626 |
|
|
36 706 |
37 031 |
405 |
405 |
325 |
1 099 |
||
16 |
Nämnden för hemslöjdsfrågor, a |
53 |
1 935 |
|
|
1 988 |
1 944 |
9 |
9 |
58 |
44 |
||
17 |
Främjande av hemslöjden, a |
308 |
20 961 |
|
|
21 269 |
21 210 |
249 |
249 |
629 |
59 |
||
18 |
Bidrag till bild- och formområdet, a |
3 |
27 673 |
|
|
27 676 |
27 122 |
830 |
554 |
||||
19 |
Konstnärsnämnden, a |
811 |
14 367 |
|
14 794 |
14 328 |
431 |
466 |
|||||
20 |
Ersättningar och bidrag till konstnärer, a |
3 392 |
298 900 |
|
300 647 |
296 071 |
503 |
4 576 |
|||||
21 |
Riksarkivet och landsarkiven, a |
7 804 |
316 478 |
1 449 |
|
325 731 |
317 536 |
1 058 |
9 494 |
8 195 |
|||
22 |
Bidrag till regional arkivverksamhet, a |
|
6 110 |
|
|
6 110 |
6 110 |
|
|
|
|
|
|
23 |
Svenskt biografiskt lexikon, a |
90 |
4 389 |
|
|
4 479 |
4 425 |
36 |
36 |
132 |
53 |
||
24 |
Riksantikvarieämbetet, a |
17 688 |
198 142 |
|
|
215 830 |
199 477 |
1 335 |
1 335 |
5 944 |
16 353 |
||
25 |
Bidrag till kulturmiljövård, a |
257 718 |
|
|
255 574 |
257 494 |
1 920 |
7 732 |
|||||
26 |
Kyrkoantikvarisk ersättning, a |
|
305 000 |
|
|
305 000 |
305 000 |
|
|
|
|
|
|
27 |
Centrala museer: Myndigheter, a |
14 676 |
838 556 |
2 030 |
854 647 |
843 917 |
5 361 |
3 331 |
27 050 |
10 730 |
|||
28 |
Centrala museer: Stiftelser, a |
|
217 615 |
|
|
217 615 |
217 615 |
|
|
|
|
|
|
29 |
Bidrag till regionala museer, a |
5 |
154 267 |
|
|
154 272 |
154 267 |
0 |
0 |
|
5 |
||
30 |
Bidrag till vissa museer, a |
1 |
56 353 |
54 323 |
54 323 |
|
|
|
|
|
|||
31 |
Stöd till |
15 162 |
9 898 |
|
|
25 060 |
10 677 |
779 |
779 |
297 |
14 382 |
||
32 |
Riksutställningar, a |
1 329 |
45 572 |
13 000 |
|
59 901 |
52 239 |
6 667 |
4 557 |
7 662 |
|||
33 |
Forum för levande historia, a |
42 928 |
|
|
42 912 |
42 302 |
1 288 |
609 |
|||||
34 |
Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål, a |
80 |
80 |
|
82 |
|
|
82 |
21
Skr . 2007/08:101 BILAGA 6
Tusental kronor
Anslagstyp: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
a = ramanslag |
Ingående |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgående |
|
ramöverförings |
|
|
|
Medgivna |
Totalt |
|
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Anslags- |
ramöverförings |
|
belopp |
Statsbudget |
Tilläggsbudget |
Indragning |
överskridanden |
tilldelade |
Utfall |
statsbudget |
anvisade |
tilldelade |
tillgängliga |
kredit |
belopp |
|
|
1) |
|
|
|
medel |
|
|
medel |
medel |
medel |
|
|
|
(IB) |
(SB) |
(TB) |
(ID) |
(MÖ) |
(IB+SB+TB+ID+MÖ) |
|
|
(SB+TB) |
|
2) |
|
|
35 |
Filmstöd, a |
26 |
299 324 |
|
|
299 350 |
299 223 |
|
127 |
||||
36 |
Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet, a |
940 |
36 378 |
|
36 690 |
35 707 |
1 091 |
983 |
|||||
37 |
Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund, a |
4 728 |
|
|
4 456 |
4 774 |
46 |
46 |
318 |
473 |
|||
38 |
Stöd till trossamfund, a |
1 293 |
50 232 |
|
49 697 |
48 397 |
1 507 |
1 301 |
|||||
|
2005 172809 Litteraturstöd, a |
18 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2005 172810 Stöd till kulturtidskrifter, a |
1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 29 Ungdomspolitik |
7 255 |
192 581 |
|
199 832 |
194 428 |
1 847 |
1 847 |
577 |
5 404 |
||||
1 |
Ungdomsstyrelsen, a |
302 |
19 226 |
|
|
19 528 |
18 984 |
577 |
545 |
||||
2 |
Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet, a |
6 953 |
173 355 |
|
180 304 |
175 444 |
2 089 |
2 089 |
|
4 860 |
|||
PO 30 Folkrörelsepolitik |
35 447 |
533 198 |
|
566 722 |
518 807 |
|
47 915 |
||||||
1 |
Stöd till idrotten, a |
881 |
445 551 |
|
446 393 |
445 784 |
233 |
233 |
|
609 |
|||
2 |
Bidrag till allmänna samlingslokaler, a |
31 089 |
32 326 |
|
63 375 |
19 626 |
|
43 749 |
|||||
3 |
Bidrag till kvinnors organisering, a |
3 478 |
30 411 |
|
32 045 |
28 700 |
|
3 345 |
|||||
4 |
Stöd till friluftsorganisationer, a |
|
24 910 |
|
|
24 910 |
24 698 |
|
213 |
||||
UO 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande |
2 992 186 |
5 730 472 |
|
8 420 258 |
5 800 440 |
69 968 |
69 968 |
303 403 |
2 619 818 |
||||
PO 21 Ekonomisk familjepolitik |
3 458 000 |
|
|
3 375 903 |
3 376 979 |
1 077 |
242 060 |
||||||
1 |
Bostadsbidrag, a |
3 458 000 |
|
|
3 375 903 |
3 376 979 |
1 077 |
242 060 |
|||||
PO 31 Bostadspolitik |
1 743 841 |
2 092 545 |
|
3 535 258 |
2 239 587 |
147 042 |
147 042 |
48 447 |
1 295 671 |
||||
1 |
Boverket, a |
5 606 |
203 119 |
10 000 |
217 888 |
193 872 |
5 188 |
24 016 |
|||||
2 |
Räntebidrag m.m., a |
236 728 |
1 013 963 |
|
1 155 963 |
1 137 753 |
123 790 |
123 790 |
30 419 |
18 210 |
22
Skr . 2007/08:101 BILAGA 6
Tusental kronor
Anslagstyp: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
a = ramanslag |
Ingående |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgående |
|
ramöverförings |
|
|
|
Medgivna |
Totalt |
|
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Anslags- |
ramöverförings |
|
belopp |
Statsbudget |
Tilläggsbudget |
Indragning |
överskridanden |
tilldelade |
Utfall |
statsbudget |
anvisade |
tilldelade |
tillgängliga |
kredit |
belopp |
|
|
1) |
|
|
|
medel |
|
|
medel |
medel |
medel |
|
|
|
(IB) |
(SB) |
(TB) |
(ID) |
(MÖ) |
(IB+SB+TB+ID+MÖ) |
|
|
(SB+TB) |
|
2) |
|
|
3 |
Statens bostadskreditnämnd: Förvaltningskostnader, a |
9 704 |
15 666 |
|
16 280 |
10 607 |
470 |
5 673 |
|||||
4 |
Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet, a |
|
198 800 |
|
|
198 800 |
|
|
198 800 |
||||
5 |
Fonden för fukt- och mögelskador, a |
24 864 |
23 000 |
|
37 864 |
11 645 |
690 |
26 218 |
|||||
6 |
Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder, a |
11 448 |
32 802 |
|
|
44 250 |
35 736 |
2 934 |
2 934 |
|
8 514 |
||
7 |
Statens geotekniska institut, a |
30 158 |
|
|
30 124 |
30 543 |
385 |
385 |
419 |
905 |
|||
8 |
Lantmäteriverket, a |
15 178 |
351 172 |
|
361 608 |
357 754 |
6 582 |
6 582 |
10 535 |
3 854 |
|||
9 |
Statens |
848 |
8 015 |
|
8 253 |
7 711 |
240 |
543 |
|||||
10 |
Byggkostnadsforum m.m., a |
6 187 |
24 850 |
|
28 012 |
19 516 |
|
8 495 |
|||||
11 |
Omstrukturering av kommunala bostadsföretag, a |
185 668 |
90 000 |
|
94 548 |
14 760 |
|
79 788 |
|||||
12 |
Ungdomsbostadssamordnare, a |
285 |
1 000 |
|
1 000 |
756 |
|
244 |
|||||
13 |
Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad, a |
|
100 000 |
|
|
100 000 |
180 |
|
99 820 |
||||
|
2006 183111 Investeringsbidrag för anordnande av hyresbostäder, a |
1 227 753 |
|
|
|
1 227 753 |
406 613 |
406 613 |
406 613 |
|
821 140 |
||
|
2005 183114 Bidrag till installation av hissar, a |
9 415 |
|
|
|
9 415 |
8 741 |
8 741 |
8 741 |
|
675 |
||
|
2003 183107 Investeringsbidrag för anordnande av bostäder för studenter, a |
10 190 |
|
|
3 500 |
3 400 |
3 400 |
3 400 |
|
100 |
|||
PO 34 Miljöpolitik |
1 330 585 |
|
|
|
1 330 585 |
136 |
136 |
136 |
|
1 330 449 |
|||
|
2003 183401 Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet, a |
1 330 585 |
|
|
|
1 330 585 |
136 |
136 |
136 |
|
1 330 449 |
||
PO 40 Konsumentpolitik |
179 927 |
|
178 513 |
183 738 |
3 811 |
3 811 |
5 225 |
12 896 |
|||||
1 |
Marknadsdomstolen, a |
128 |
9 290 |
|
|
9 418 |
9 305 |
15 |
15 |
279 |
113 |
||
2 |
Konsumentverket, a |
112 088 |
|
|
109 379 |
115 223 |
3 135 |
3 135 |
5 844 |
11 208 |
|||
3 |
Allmänna reklamationsnämnden, a |
1 288 |
24 414 |
|
25 140 |
25 083 |
669 |
669 |
732 |
57 |
|||
4 |
Fastighetsmäklarnämnden, a |
967 |
12 241 |
|
12 605 |
12 403 |
162 |
162 |
367 |
202 |
|||
5 |
Åtgärder på konsumentområdet, a |
184 |
17 520 |
|
17 598 |
17 351 |
310 |
247 |
|||||
6 |
Bidrag till miljömärkning av produkter, a |
|
4 374 |
|
|
4 374 |
4 374 |
|
|
|
|
|
|
23
Skr . 2007/08:101 BILAGA 6
Tusental kronor
Anslagstyp: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
a = ramanslag |
Ingående |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgående |
|
ramöverförings |
|
|
|
Medgivna |
Totalt |
|
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Anslags- |
ramöverförings |
|
belopp |
Statsbudget |
Tilläggsbudget |
Indragning |
överskridanden |
tilldelade |
Utfall |
statsbudget |
anvisade |
tilldelade |
tillgängliga |
kredit |
belopp |
|
|
1) |
|
|
|
medel |
|
|
medel |
medel |
medel |
|
|
|
(IB) |
(SB) |
(TB) |
(ID) |
(MÖ) |
(IB+SB+TB+ID+MÖ) |
|
|
(SB+TB) |
|
2) |
|
|
UO 19 Regional utveckling |
592 641 |
3 162 689 |
90 000 |
3 798 609 |
2 878 531 |
226 368 |
920 077 |
||||||
PO 33 Regional utvecklingspolitik |
592 641 |
3 162 689 |
90 000 |
3 798 609 |
2 878 531 |
226 368 |
920 077 |
||||||
1 |
Allmänna regionalpolitiska åtgärder, a |
23 947 |
1 495 837 |
1 479 050 |
1 497 340 |
1 503 |
5 336 |
18 290 |
149 585 |
||||
2 |
Landsbygdslån, a |
10 118 |
1 000 |
|
1 297 |
342 |
30 |
956 |
|||||
3 |
Transportbidrag, a |
358 864 |
93 833 |
|
428 671 |
313 727 |
17 943 |
114 944 |
|||||
4 |
Glesbygdsverket, a |
736 |
26 988 |
|
|
27 724 |
25 531 |
810 |
2 193 |
||||
5 |
Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden |
286 116 |
980 000 |
|
|
1 266 116 |
1 023 022 |
43 022 |
43 022 |
49 000 |
243 095 |
||
6 |
Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden |
|
300 000 |
|
|
300 000 |
|
9 000 |
300 000 |
||||
|
2006 193306 Insatser med anledning av försvarsomställningen, a |
295 751 |
|
|
|
295 751 |
18 570 |
18 570 |
18 570 |
|
277 181 |
||
UO 20 Allmän miljö- och naturvård |
719 479 |
4 615 427 |
500 |
5 261 542 |
4 311 989 |
43 983 |
949 553 |
||||||
PO 26 Forskningspolitik |
10 956 |
397 150 |
|
405 937 |
392 472 |
11 914 |
13 465 |
||||||
1 |
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Förvaltningskostnader, a |
3 454 |
43 012 |
|
44 298 |
40 993 |
1 290 |
3 305 |
|||||
2 |
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning, a |
7 501 |
354 138 |
|
|
361 639 |
351 479 |
10 624 |
10 160 |
||||
PO 34 Miljöpolitik |
708 523 |
4 218 277 |
500 |
4 855 605 |
3 919 517 |
32 069 |
936 088 |
||||||
1 |
Naturvårdsverket, a |
23 793 |
339 457 |
|
|
363 250 |
352 274 |
12 817 |
12 817 |
10 184 |
10 975 |
||
2 |
Miljöövervakning m.m., a |
879 |
275 956 |
|
|
276 835 |
275 558 |
8 279 |
1 277 |
||||
3 |
Åtgärder för biologisk mångfald, a |
77 520 |
2 051 322 |
1 991 222 |
1 952 358 |
|
38 864 |
||||||
4 |
Sanering och återställning av förorenade områden, a |
9 118 |
507 023 |
|
507 350 |
504 100 |
|
3 250 |
|||||
5 |
Miljöforskning, a |
259 |
86 312 |
|
|
86 571 |
84 677 |
|
1 894 |
||||
6 |
Kemikalieinspektionen, a |
8 469 |
135 523 |
|
139 282 |
137 882 |
2 359 |
2 359 |
4 066 |
1 400 |
|||
7 |
Internationellt miljösamarbete, a |
1 319 |
72 993 |
|
|
74 312 |
72 217 |
2 190 |
2 095 |
24
Skr . 2007/08:101 BILAGA 6
Tusental kronor
Anslagstyp: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
a = ramanslag |
Ingående |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgående |
|
ramöverförings |
|
|
|
Medgivna |
Totalt |
|
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Anslags- |
ramöverförings |
|
belopp |
Statsbudget |
Tilläggsbudget |
Indragning |
överskridanden |
tilldelade |
Utfall |
statsbudget |
anvisade |
tilldelade |
tillgängliga |
kredit |
belopp |
|
|
1) |
|
|
|
medel |
|
|
medel |
medel |
medel |
|
|
|
(IB) |
(SB) |
(TB) |
(ID) |
(MÖ) |
(IB+SB+TB+ID+MÖ) |
|
|
(SB+TB) |
|
2) |
|
|
8 |
Stockholms internationella miljöinstitut, a |
|
11 928 |
|
|
11 928 |
11 928 |
|
|
|
|
|
|
9 |
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, a |
13 350 |
245 013 |
|
249 790 |
236 097 |
7 350 |
13 693 |
|||||
10 |
Stöd till klimatinvesteringar, a |
573 816 |
492 750 |
|
|
1 066 566 |
216 991 |
|
849 575 |
||||
11 |
Miljöbilspremie, a |
|
|
50 000 |
|
50 000 |
41 564 |
41 564 |
|
8 436 |
|||
12 |
Havsmiljö, a |
|
|
38 500 |
|
38 500 |
33 870 |
33 870 |
|
4 630 |
|||
UO 21 Energi |
906 502 |
2 708 501 |
|
3 557 250 |
2 171 933 |
30 061 |
1 385 317 |
||||||
PO 35 Energipolitik |
906 502 |
2 708 501 |
|
3 557 250 |
2 171 933 |
30 061 |
1 385 317 |
||||||
1 |
Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader, a |
5 788 |
201 690 |
7 000 |
214 459 |
202 034 |
344 |
6 051 |
12 425 |
||||
2 |
Insatser för effektivare energianvändning, a |
42 916 |
135 500 |
|
|
178 416 |
139 079 |
3 579 |
3 579 |
|
39 337 |
||
3 |
Teknikupphandling och marknadsintroduktion, a |
66 386 |
65 000 |
5 000 |
|
136 386 |
63 196 |
|
73 191 |
||||
4 |
Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft, a |
141 588 |
49 400 |
|
|
190 988 |
41 442 |
|
149 546 |
||||
5 |
Energiforskning, a |
410 261 |
816 191 |
|
|
1 226 452 |
697 805 |
|
528 647 |
||||
6 |
Energipolitiskt motiverade internationella klimatinsatser, a |
2 684 |
18 100 |
|
|
20 784 |
18 100 |
0 |
0 |
|
2 684 |
||
7 |
Statlig prisgaranti elcertifikat, a |
59 520 |
39 520 |
|
41 306 |
|
|
41 306 |
|||||
8 |
Ersättning för vissa kostnader vid avveckling av en reaktor vid Barsebäcksverket, a |
2 048 |
240 100 |
|
|
242 148 |
245 657 |
5 557 |
5 557 |
3 509 |
24 010 |
||
9 |
Planeringsstöd för vindkraft m.m., a |
|
30 000 |
|
|
30 000 |
1 532 |
|
28 468 |
||||
10 |
Stöd för energiinvesteringar i offentliga lokaler, a |
|
700 000 |
|
|
700 000 |
562 286 |
|
137 714 |
||||
11 |
Stöd för konvertering från direktverkande elvärme, a |
|
353 000 |
|
341 000 |
128 201 |
|
212 799 |
|||||
12 |
Stöd för installation av solvärme i kommersiella lokaler, a |
|
10 000 |
|
|
10 000 |
474 |
|
9 526 |
||||
13 |
Stöd för installation av energieffektiva fönster m.m. i småhus, a |
|
50 000 |
|
|
50 000 |
39 455 |
|
10 545 |
||||
|
2004 213506 Energiteknikstöd, a |
14 571 |
|
|
|
14 571 |
9 421 |
9 421 |
9 421 |
|
5 150 |
||
|
2004 213507 Introduktion av ny energiteknik, a |
160 740 |
|
|
|
160 740 |
23 252 |
23 252 |
23 252 |
|
137 488 |
25
Skr . 2007/08:101 BILAGA 6
Tusental kronor
Anslagstyp: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
a = ramanslag |
Ingående |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgående |
|
ramöverförings |
|
|
|
Medgivna |
Totalt |
|
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Anslags- |
ramöverförings |
|
belopp |
Statsbudget |
Tilläggsbudget |
Indragning |
överskridanden |
tilldelade |
Utfall |
statsbudget |
anvisade |
tilldelade |
tillgängliga |
kredit |
belopp |
|
|
1) |
|
|
|
medel |
|
|
medel |
medel |
medel |
|
|
|
(IB) |
(SB) |
(TB) |
(ID) |
(MÖ) |
(IB+SB+TB+ID+MÖ) |
|
|
(SB+TB) |
|
2) |
|
|
UO 22 Kommunikationer |
633 408 |
33 914 339 |
10 586 000 |
45 003 422 |
44 289 846 |
10 375 507 |
3 218 136 |
713 577 |
|||||
PO 36 Transportpolitik |
312 858 |
33 324 041 |
10 586 000 |
44 106 200 |
43 569 193 |
10 245 152 |
3 217 190 |
537 007 |
|||||
1 |
Vägverket: Administration, a |
25 223 |
862 572 |
|
879 956 |
851 243 |
21 313 |
28 712 |
|||||
2 |
Väghållning och statsbidrag, a |
16 839 080 |
7 000 000 |
|
23 751 988 |
23 852 109 |
7 013 029 |
13 029 |
100 121 |
1 683 210 |
|||
3 |
Banverket: Administration, a |
73 184 |
677 618 |
694 064 |
654 878 |
20 328 |
39 186 |
||||||
4 |
Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter, a |
13 315 807 |
3 124 580 |
|
16 427 885 |
16 019 072 |
2 703 265 |
1 323 181 |
408 813 |
||||
5 |
Från |
62 148 |
248 500 |
|
253 029 |
187 452 |
15 211 |
65 577 |
|||||
6 |
Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m., a |
|
70 574 |
|
|
70 574 |
70 574 |
|
|
|
|
|
|
7 |
Ersättning till viss kanaltrafik m.m., a |
|
62 284 |
|
|
62 284 |
62 284 |
|
|
|
|
|
|
8 |
Sjöfartsregistret, a |
859 |
5 934 |
|
6 110 |
6 110 |
176 |
176 |
|
178 |
|
||
9 |
Rederinämnden: Administration, a |
264 |
1 444 |
|
1 487 |
1 259 |
43 |
227 |
|||||
10 |
Driftbidrag till icke statliga flygplatser, a |
|
80 613 |
|
|
80 613 |
80 463 |
|
150 |
||||
11 |
Rikstrafiken: Administration, a |
1 257 |
27 108 |
|
27 706 |
25 286 |
813 |
2 420 |
|||||
12 |
Rikstrafiken: Trafikupphandling, a |
214 618 |
986 000 |
|
|
1 200 618 |
1 176 135 |
190 135 |
190 135 |
98 600 |
24 483 |
||
13 |
Viss internationell verksamhet, a |
2 485 |
420 |
|
2 834 |
2 820 |
335 |
75 |
14 |
||||
14 |
Statens väg- och transportforskningsinstitut, a |
1 036 |
39 734 |
|
|
40 770 |
40 745 |
1 011 |
1 011 |
1 192 |
24 |
||
15 |
Statens institut för kommunikationsanalys, a |
7 731 |
54 531 |
|
|
62 262 |
55 663 |
1 132 |
1 132 |
5 453 |
6 599 |
||
16 |
Järnvägsstyrelsen, a |
1 519 |
49 757 |
7 100 |
58 337 |
48 610 |
1 493 |
9 727 |
|||||
17 |
Trängselskatt i Stockholm: Administrationskostnader m.m., a |
|
|
461 000 |
|
461 000 |
434 488 |
434 488 |
46 100 |
26 512 |
|||
|
2003 223605 Ersättning till Statens järnvägar för kostnader i samband med utdelning från AB Swedcarrier |
24 684 |
|
|
|
24 684 |
|
|
|
|
24 684 |
||
|
m.m., a |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 37 IT, elektronisk kommunikation och post |
320 550 |
590 298 |
|
897 222 |
720 652 |
130 354 |
130 354 |
946 |
176 570 |
||||
1 |
Post- och telestyrelsen: Förvaltningskostnader för vissa myndighetsuppgifter, a |
4 012 |
31 539 |
|
31 551 |
30 998 |
946 |
553 |
26
Skr . 2007/08:101 BILAGA 6
Tusental kronor
Anslagstyp: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
a = ramanslag |
Ingående |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgående |
|
ramöverförings |
|
|
|
Medgivna |
Totalt |
|
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Anslags- |
ramöverförings |
|
belopp |
Statsbudget |
Tilläggsbudget |
Indragning |
överskridanden |
tilldelade |
Utfall |
statsbudget |
anvisade |
tilldelade |
tillgängliga |
kredit |
belopp |
|
|
1) |
|
|
|
medel |
|
|
medel |
medel |
medel |
|
|
|
(IB) |
(SB) |
(TB) |
(ID) |
(MÖ) |
(IB+SB+TB+ID+MÖ) |
|
|
(SB+TB) |
|
2) |
|
|
2 |
Ersättning för särskilda tjänster till funktionshindrade, a |
73 089 |
144 749 |
|
|
212 621 |
125 440 |
|
87 182 |
|||||
3 |
Ersättning till Posten AB (publ) för grundläggande kassaservice, a |
|
400 000 |
|
|
|
400 000 |
400 000 |
|
|
|
|
|
|
4 |
Informationsteknik: Telekommunikation m.m., a |
5 004 |
14 010 |
|
|
14 604 |
12 850 |
|
1 755 |
|||||
|
2004 223707 |
238 445 |
|
|
|
|
238 445 |
151 365 |
151 365 |
151 365 |
|
87 080 |
||
UO 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar |
2 888 185 |
18 000 600 |
64 733 |
65 061 |
20 313 234 |
15 478 381 |
596 680 |
4 834 853 |
||||||
PO 25 Utbildningspolitik |
|
1 401 376 |
|
|
1 391 376 |
1 391 376 |
|
|
|
|
|
|||
1 |
Sveriges lantbruksuniversitet, a |
|
1 401 376 |
|
|
1 391 376 |
1 391 376 |
|
|
|
|
|
||
PO 26 Forskningspolitik |
7 076 |
279 604 |
|
|
|
286 680 |
283 510 |
3 906 |
3 906 |
8 353 |
3 171 |
|||
1 |
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning, a |
7 076 |
278 427 |
|
|
|
285 503 |
282 333 |
3 906 |
3 906 |
8 353 |
3 171 |
||
2 |
Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien, a |
|
1 177 |
|
|
|
1 177 |
1 177 |
|
|
|
|
|
|
PO 41 Skogspolitik |
452 999 |
857 340 |
|
|
1 289 181 |
727 274 |
9 780 |
561 906 |
||||||
1 |
Skogsvårdsorganisationen, a |
7 997 |
326 014 |
|
|
|
334 011 |
341 472 |
15 458 |
15 458 |
7 461 |
9 780 |
||
2 |
Insatser för skogsbruket, a |
439 611 |
519 873 |
|
|
938 943 |
380 300 |
|
558 643 |
|||||
3 |
Internationellt skogssamarbete, a |
660 |
1 397 |
|
|
1 439 |
491 |
|
948 |
|||||
4 |
Från |
4 731 |
10 056 |
|
|
|
14 787 |
5 012 |
|
9 776 |
||||
PO 42 Djurpolitik |
20 018 |
475 978 |
66 733 |
65 061 |
618 784 |
611 461 |
135 483 |
68 750 |
18 667 |
7 324 |
||||
1 |
Statens veterinärmedicinska anstalt, a |
3 011 |
102 108 |
|
|
|
105 119 |
105 753 |
3 645 |
3 645 |
634 |
3 063 |
||
2 |
Bidrag till distriktsveterinärorganisationen, a |
|
97 784 |
|
|
|
97 784 |
97 784 |
|
|
|
|
|
|
3 |
Djurhälsovård, a |
730 |
14 708 |
|
|
14 836 |
13 847 |
441 |
989 |
|||||
4 |
Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, a |
1 645 |
124 349 |
50 000 |
|
65 061 |
241 055 |
244 391 |
120 042 |
70 042 |
3 336 |
12 434 |
27
Skr . 2007/08:101 BILAGA 6
Tusental kronor
|
Anslagstyp: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
a = ramanslag |
Ingående |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgående |
|
|
ramöverförings |
|
|
|
Medgivna |
Totalt |
|
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Anslags- |
ramöverförings |
|
|
belopp |
Statsbudget |
Tilläggsbudget |
Indragning |
överskridanden |
tilldelade |
Utfall |
statsbudget |
anvisade |
tilldelade |
tillgängliga |
kredit |
belopp |
|
|
|
1) |
|
|
|
medel |
|
|
medel |
medel |
medel |
|
|
|
|
(IB) |
(SB) |
(TB) |
(ID) |
(MÖ) |
(IB+SB+TB+ID+MÖ) |
|
|
(SB+TB) |
|
2) |
|
|
5 |
Ersättningar för viltskador m.m, a |
6 824 |
90 975 |
|
|
94 458 |
89 865 |
2 729 |
4 593 |
|||||
6 |
Djurskyddsmyndigheten, a |
7 809 |
46 054 |
16 733 |
|
65 533 |
59 821 |
13 767 |
|
5 712 |
||||
PO 43 Livsmedelspolitik |
1 543 981 |
9 411 730 |
9 850 |
|
10 344 405 |
8 575 763 |
283 068 |
1 768 642 |
||||||
1 |
Statens jordbruksverk, a |
322 284 |
850 |
|
|
322 101 |
315 638 |
9 669 |
6 463 |
|||||
2 |
Bekämpande av växtsjukdomar, a |
0 |
3 000 |
|
|
|
3 000 |
2 963 |
90 |
38 |
||||
3 |
Gårdsstöd och djurbidrag m.m., a |
661 938 |
7 077 677 |
|
|
7 737 330 |
7 193 798 |
116 121 |
116 121 |
212 330 |
543 532 |
|||
4 |
Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter, a |
550 619 |
1 407 504 |
|
|
1 407 502 |
476 489 |
42 225 |
931 013 |
|||||
5 |
Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m., a |
66 273 |
78 939 |
9 000 |
|
90 070 |
40 479 |
2 368 |
49 591 |
|||||
6 |
Fiskeriverket, a |
2 857 |
129 104 |
|
|
|
131 961 |
127 104 |
3 873 |
4 858 |
||||
7 |
Strukturstöd till fisket m.m., a |
41 519 |
28 000 |
|
|
|
69 519 |
31 781 |
3 781 |
3 781 |
840 |
37 739 |
||
8 |
Från |
216 224 |
70 000 |
|
|
|
286 224 |
95 679 |
25 679 |
25 679 |
2 100 |
190 545 |
||
9 |
Fiskevård, a |
490 |
26 832 |
|
|
|
27 322 |
26 226 |
805 |
1 095 |
||||
10 |
Livsmedelsverket, a |
1 636 |
175 274 |
|
|
174 910 |
173 515 |
5 258 |
1 396 |
|||||
11 |
Livsmedelsekonomiska institutet, a |
840 |
10 230 |
|
|
10 534 |
10 013 |
1 023 |
521 |
|||||
12 |
Livsmedelsstatistik, a |
833 |
23 754 |
|
|
24 473 |
24 704 |
950 |
950 |
230 |
713 |
|||
13 |
Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad från |
856 |
7 356 |
|
|
7 577 |
7 356 |
|
|
221 |
221 |
|||
14 |
Åtgärder inom livsmedelsområdet, a |
1 121 |
14 910 |
|
|
15 208 |
13 922 |
447 |
1 286 |
|||||
15 |
Bidrag till vissa internationella organisationer m.m., a |
36 866 |
|
|
|
36 673 |
36 098 |
1 106 |
575 |
|||||
PO 44 Landsbygdspolitik |
866 300 |
5 527 854 |
|
6 313 279 |
3 831 304 |
275 410 |
2 481 975 |
|||||||
1 |
Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur, a |
713 209 |
2 990 431 |
|
3 624 944 |
2 134 403 |
149 522 |
1 490 541 |
||||||
2 |
Från |
149 831 |
2 491 262 |
|
|
|
2 641 093 |
1 651 381 |
124 563 |
989 712 |
||||
3 |
Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, a |
237 |
11 830 |
|
|
|
12 067 |
11 870 |
40 |
40 |
355 |
197 |
||
4 |
Stöd till jordbrukets rationalisering m.m., a |
0 |
2 982 |
|
|
|
2 982 |
2 982 |
0 |
0 |
0 |
89 |
0 |
|
5 |
Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m., a |
46 |
1 529 |
|
0 |
|
1 575 |
1 575 |
46 |
46 |
|
46 |
|
28
Skr . 2007/08:101 BILAGA 6
Tusental kronor
Anslagstyp: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
a = ramanslag |
Ingående |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgående |
|
ramöverförings |
|
|
|
Medgivna |
Totalt |
|
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Anslags- |
ramöverförings |
|
belopp |
Statsbudget |
Tilläggsbudget |
Indragning |
överskridanden |
tilldelade |
Utfall |
statsbudget |
anvisade |
tilldelade |
tillgängliga |
kredit |
belopp |
|
|
1) |
|
|
|
medel |
|
|
medel |
medel |
medel |
|
|
|
(IB) |
(SB) |
(TB) |
(ID) |
(MÖ) |
(IB+SB+TB+ID+MÖ) |
|
|
(SB+TB) |
|
2) |
|
|
6 |
Åtgärder för att främja ekologisk produktion, a |
2 752 |
29 820 |
|
30 619 |
29 093 |
835 |
1 525 |
|||||
|
2006 234406 Återföring av skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel m.m., a |
224 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
PO 45 Samepolitik |
46 718 |
25 000 |
|
69 528 |
57 693 |
10 975 |
1 402 |
11 835 |
|||||
1 |
Främjande av rennäringen m.m., a |
46 718 |
25 000 |
|
68 943 |
57 130 |
10 412 |
1 402 |
11 812 |
||||
|
2004 234502 Informationssatsning om samerna, a |
585 |
|
|
|
585 |
562 |
562 |
562 |
|
23 |
||
UO 24 Näringsliv |
334 967 |
4 088 715 |
197 000 |
4 497 859 |
4 252 462 |
163 747 |
110 707 |
245 397 |
|||||
PO 26 Forskningspolitik |
1 537 262 |
|
|
1 529 900 |
1 556 738 |
19 476 |
19 476 |
26 839 |
45 906 |
||||
1 |
Verket för innovationssystem: Förvaltningskostnader, a |
2 695 |
132 288 |
|
|
134 983 |
133 232 |
944 |
944 |
3 969 |
1 751 |
||
2 |
Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling, a |
1 404 974 |
|
|
1 394 917 |
1 423 506 |
18 532 |
18 532 |
28 589 |
41 937 |
|||
PO 38 Näringspolitik |
207 362 |
2 138 289 |
190 000 |
2 527 999 |
2 279 616 |
141 327 |
60 471 |
248 383 |
|||||
1 |
Verket för Näringslivsutveckling: Förvaltningskostnader, a |
13 037 |
310 908 |
|
|
323 945 |
327 476 |
16 568 |
16 568 |
3 531 |
15 545 |
||
2 |
Näringslivsutveckling m.m., a |
114 776 |
374 509 |
89 400 |
574 628 |
429 557 |
55 048 |
11 235 |
145 071 |
||||
3 |
Institutet för tillväxtpolitiska studier: Förvaltningskostnader, a |
512 |
76 747 |
600 |
|
77 859 |
77 757 |
1 010 |
410 |
2 302 |
102 |
||
4 |
Turistfrämjande, a |
|
111 111 |
|
|
111 111 |
111 111 |
|
|
|
|
|
|
5 |
Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m., a |
5 134 |
169 612 |
|
174 655 |
169 135 |
5 088 |
5 520 |
|||||
6 |
Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning, a |
|
5 330 |
|
|
5 330 |
5 330 |
|
|
|
160 |
|
|
7 |
Sveriges geologiska undersökning: Miljösäkring av oljelagringsanläggningar, m.m., a |
2 609 |
11 868 |
|
|
14 477 |
14 539 |
2 671 |
2 671 |
63 |
1 187 |
||
8 |
Patentbesvärsrätten, a |
198 |
15 544 |
|
|
15 742 |
15 751 |
207 |
207 |
10 |
466 |
||
9 |
Bolagsverket: Finansiering av likvidatorer, a |
1 653 |
7 952 |
|
8 206 |
7 289 |
398 |
917 |
|||||
10 |
Upprätthållande av nationell metrologi m.m., a |
1 |
28 120 |
|
|
28 121 |
28 121 |
1 |
1 |
|
843 |
|
|
11 |
Bidrag till FoU inom experimentell teknik m.m., a |
|
42 088 |
|
|
42 088 |
42 088 |
|
|
|
|
|
|
29
Skr . 2007/08:101 BILAGA 6
Tusental kronor
Anslagstyp: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
a = ramanslag |
Ingående |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgående |
|
ramöverförings |
|
|
|
Medgivna |
Totalt |
|
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Anslags- |
ramöverförings |
|
belopp |
Statsbudget |
Tilläggsbudget |
Indragning |
överskridanden |
tilldelade |
Utfall |
statsbudget |
anvisade |
tilldelade |
tillgängliga |
kredit |
belopp |
|
|
1) |
|
|
|
medel |
|
|
medel |
medel |
medel |
|
|
|
(IB) |
(SB) |
(TB) |
(ID) |
(MÖ) |
(IB+SB+TB+ID+MÖ) |
|
|
(SB+TB) |
|
2) |
|
|
12 |
Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader, a |
828 |
23 082 |
|
23 769 |
22 709 |
692 |
1 060 |
|||||
13 |
Rymdverksamhet, a |
4 064 |
612 780 |
|
|
616 844 |
615 116 |
2 336 |
2 336 |
18 383 |
1 728 |
||
14 |
Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien, a |
|
5 327 |
|
|
5 327 |
5 327 |
|
|
|
|
|
|
15 |
Konkurrensverket, a |
2 150 |
85 741 |
|
|
87 891 |
85 923 |
182 |
182 |
2 572 |
1 968 |
||
16 |
Konkurrensforskning, a |
185 |
6 730 |
|
|
6 915 |
6 787 |
57 |
57 |
202 |
128 |
||
17 |
Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning och drift av kanalen, a |
|
14 910 |
|
|
14 910 |
14 910 |
|
|
|
|
|
|
18 |
Kostnader för omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag m.m., a |
17 051 |
24 150 |
100 000 |
140 451 |
78 611 |
54 461 |
725 |
61 840 |
||||
19 |
Kapitalinsatser i statliga bolag, a |
1 000 |
1 000 |
|
1 000 |
|
|
1 000 |
|||||
20 |
Avgifter till vissa internationella organisationer, a |
385 |
5 780 |
|
5 953 |
5 680 |
173 |
274 |
|||||
21 |
Finansiering av rättegångskostnader, a |
4 747 |
5 000 |
|
|
9 747 |
9 002 |
4 002 |
4 002 |
500 |
745 |
||
22 |
Utvecklingsprogram för ökad konkurrenskraft, a |
39 030 |
200 000 |
|
|
239 030 |
207 396 |
7 396 |
7 396 |
|
31 634 |
||
PO 39 Utrikeshandel, handels- och investeringsfrämjande |
134 968 |
413 164 |
7 000 |
439 960 |
416 107 |
2 943 |
4 330 |
23 853 |
|||||
1 |
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet, a |
20 555 |
|
|
20 160 |
20 060 |
617 |
99 |
|||||
2 |
Kommerskollegium, a |
5 940 |
67 901 |
|
69 920 |
70 254 |
2 353 |
2 353 |
334 |
2 037 |
|||
3 |
Exportfrämjande verksamhet, a |
19 371 |
223 836 |
7 000 |
246 737 |
226 845 |
3 009 |
|
19 892 |
||||
4 |
Investeringsfrämjande, a |
2 093 |
55 851 |
|
57 927 |
54 172 |
1 676 |
3 754 |
|||||
5 |
Avgifter till internationella handelsorganisationer, a |
196 |
15 417 |
|
|
15 613 |
15 172 |
|
441 |
||||
6 |
Bidrag till standardiseringen, a |
|
29 604 |
|
|
29 604 |
29 604 |
|
|
|
|
|
|
|
2003 243906 Näringslivsutveckling i Östersjöregionen, a |
107 763 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 25 Allmänna bidrag till kommuner |
105 804 |
72 849 399 |
115 324 |
73 069 114 |
72 974 528 |
125 129 |
9 805 |
5 000 |
94 586 |
||||
PO 48 Allmänna bidrag till kommuner |
105 804 |
72 849 399 |
115 324 |
73 069 114 |
72 974 528 |
125 129 |
9 805 |
5 000 |
94 586 |
||||
1 |
Kommunalekonomisk utjämning, a |
70 818 203 |
|
|
70 813 209 |
70 813 211 |
2 |
2 |
|
30
Skr . 2007/08:101 BILAGA 6
Tusental kronor
|
Anslagstyp: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
a = ramanslag |
Ingående |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgående |
|
|
ramöverförings |
|
|
|
Medgivna |
Totalt |
|
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Anslags- |
ramöverförings |
|
|
belopp |
Statsbudget |
Tilläggsbudget |
Indragning |
överskridanden |
tilldelade |
Utfall |
statsbudget |
anvisade |
tilldelade |
tillgängliga |
kredit |
belopp |
|
|
|
1) |
|
|
|
medel |
|
|
medel |
medel |
medel |
|
|
|
|
(IB) |
(SB) |
(TB) |
(ID) |
(MÖ) |
(IB+SB+TB+ID+MÖ) |
|
|
(SB+TB) |
|
2) |
|
|
2 |
Statligt utjämningsbidrag för |
1 |
2 023 146 |
115 324 |
|
2 138 470 |
2 137 549 |
114 403 |
5 000 |
921 |
||||
3 |
Bidrag till organisationer inom det kommunalekonomiska området, a |
|
8 050 |
|
|
|
8 050 |
8 050 |
|
|
|
|
|
|
|
2006 254802 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting, a |
110 798 |
|
|
|
109 385 |
15 719 |
15 719 |
15 719 |
|
93 667 |
|||
UO 26 Statsskuldsräntor m.m. |
43 170 000 |
|
1 150 637 |
43 030 833 |
47 254 756 |
4 084 756 |
4 084 756 |
4 223 923 |
4 316 300 |
|||||
PO 92 Statsskuldsräntor m.m. |
43 170 000 |
|
1 150 637 |
43 030 833 |
47 254 756 |
4 084 756 |
4 084 756 |
4 223 923 |
4 316 300 |
|||||
1 |
Räntor på statsskulden, a |
43 000 000 |
|
|
1 150 637 |
42 860 637 |
47 160 637 |
4 160 637 |
4 160 637 |
4 300 000 |
0 |
4 300 000 |
||
2 |
Oförutsedda utgifter, a |
196 |
10 000 |
|
|
|
10 196 |
8 266 |
300 |
1 929 |
||||
3 |
Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning, a |
71 596 |
160 000 |
|
|
160 000 |
85 852 |
16 000 |
74 148 |
|||||
UO 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen |
2 653 908 |
28 908 000 |
|
|
28 654 774 |
26 634 542 |
2 890 800 |
2 020 232 |
||||||
PO 93 Avgiften till Europeiska gemenskapen |
2 653 908 |
28 908 000 |
|
|
28 654 774 |
26 634 542 |
2 890 800 |
2 020 232 |
||||||
1 |
Avgiften till Europeiska gemenskapen, a |
2 653 908 |
28 908 000 |
|
|
28 654 774 |
26 634 542 |
2 890 800 |
2 020 232 |
|||||
(A) Summa utgiftsområden (=UO |
33 374 682 |
776 298 965 |
12 961 392 |
1 215 698 |
805 666 742 |
769 171 685 |
31 388 988 |
|||||||
(B) |
Minskning av anslagsbehållningar |
|
|
|
|
|
329 224 |
329 224 |
329 224 |
329 224 |
|
|
||
(C) Summa utgifter (=A+B) |
33 374 682 |
775 969 741 |
12 961 392 |
1 215 698 |
805 337 518 |
769 171 685 |
31 388 988 |
36 165 833 |
31
Skr . 2007/08:101 BILAGA 6
Tusental kronor
|
Anslagstyp: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
a = ramanslag |
Ingående |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgående |
|
|
ramöverförings |
|
|
|
Medgivna |
Totalt |
|
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Skillnad mot |
Anslags- |
ramöverförings |
|
|
belopp |
Statsbudget |
Tilläggsbudget |
Indragning |
överskridanden |
tilldelade |
Utfall |
statsbudget |
anvisade |
tilldelade |
tillgängliga |
kredit |
belopp |
|
|
|
1) |
|
|
|
medel |
|
|
medel |
medel |
medel |
|
|
|
|
(IB) |
(SB) |
(TB) |
(ID) |
(MÖ) |
(IB+SB+TB+ID+MÖ) |
|
|
(SB+TB) |
|
2) |
|
|
(D) |
Summa utgiftsområden exkl. UO 26 Statsskuldsräntor m.m. |
34 592 890 |
732 799 741 |
12 961 392 |
65 061 |
762 306 685 |
721 916 929 |
27 072 688 |
3 |
|||||
40 389 756P P |
||||||||||||||
(E) Riksgäldskontorets nettoutlåning |
|
14 590 000 |
|
|
|
14 590 000 |
|
|
||||||
(F) Kassamässig korrigering |
|
0 |
|
|
|
0 |
|
|
||||||
(G) Summa statsbudgetens utgifter m.m. (=C+E+F) |
33 374 682 |
790 559 741 |
12 961 392 |
1 215 698 |
819 927 518 |
760 506 568 |
31 388 988 |
59 420 950 |
||||||
(H) Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten |
|
189 379 000 |
|
|
|
|
188 227 000 |
|
|
|
|
|
||
(I) Takbegränsade utgifter (=D+H) |
|
922 178 741 |
|
|
|
|
910 143 929 |
|
|
|
|
|
||
(J) Marginal till utgiftstaket |
|
15 821 259 |
|
|
|
|
27 856 071 |
12 034 812 |
|
|
|
|
|
|
(K) Utgiftstak för staten (=I+J) |
|
938 000 000 |
|
|
|
|
938 000 000 |
|
|
|
|
|
|
1)Med statsbudget avses här den ursprungliga statsbudgeten antagen av riksdagen i december 2006 exkl. tilläggsbudget.
2)Inklusive anslagskredit.
3)Exklusive budgeterad minskning av anslagsbehållningar
32
Skr . 2007/08:101 BILAGA 6
33
Utdrag ur protokoll
vid regeringssammanträde den 10 april
Närvarande: Statsministern Reinfeldt, statsråden Olofsson, Bildt, Ask, Husmark Pehrsson, Leijonborg, Larsson, Erlandsson, Torstensson, Carlgren, Hägglund, Carlsson, Littorin, Borg, Malmström, Sabuni, Billström, Adelsohn Liljeroth, Tolgfors, Björling
Föredragande: Statsrådet Borg
U
Regeringen beslutar skrivelsen 2007/08:101 Årsredovisning för staten 2007
Produktion: Finansdepartementet
Foto:
Tryck: Elanders Gotab
I denna skrivelse presenteras årsredovisningen för staten 2007. Årsredovisningen innehåller en grundlig genomlysning av hur statens finanser har utvecklats under året. Här redovisas resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys samt det slutliga utfallet på statsbudgetens inkomsttitlar och anslag. Dessutom finns uppföljningar av bland annat de budgetpolitiska målen, statliga garantier samt avgifter och bidrag till och från EU.
Beställningar:
Riksdagens tryckeriexpedition, 100 12 Stockholm
Tfn