ÅRSREDOVISNING FÖR STATEN

2007

7

BOKSLUT

BALANS

RESULTAT

Regeringens skrivelse

2007/08:101

Regeringens skrivelse 2007/08:101

Årsredovisning för staten 2007

Regeringens skrivelse 2007/08:101

Årsredovisning för staten 2007

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 10 april 2008

Fredrik Reinfeldt

Anders Borg

(Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för det ekonomiska utfallet i staten 2007. Skrivelsen omfattar resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys samt det slutliga utfallet på stats- budgetens inkomsttitlar och anslag under året. Vidare lämnas en uppföljning av de budgetpolitiska målen, uppgifter om utvecklingen av statens ekonomi de senaste fem åren, en redogörelse för statliga garantier och krediter, avgifter till och bidrag från EU, samt tillgångar och skulder i verksamheter där staten har ett väsentligt inflytande. Myndigheter som fått revisionsberättelse med invändning om- nämns och skälen för invändningarna anges. En redogörelse för den Europeiska revisionsrättens granskning av EU-medel lämnas.

Sammanfattning

Skr. 2007/08:101

Sammanfattning

Det ekonomiska utfallet för 2007

Det samlade ekonomiska utfallet för 2007 ger en positiv bild när det gäller utvecklingen av statens finansiella resultat och ekonomiska ställning.

Överskottet i de offentliga finanserna ökade från 2,2 procent av bruttonationalprodukten (BNP) 2006 till 3,4 procent 2007, vilket över- stiger det av riksdagen fastställda målet för 2007 med god marginal.

Utgiftstaket för 2007 klarades med en marginal på 28 miljarder kronor. Utgifterna under utgiftstaket som andel av BNP uppgick till 29,6 procent, en minskning med drygt 1 procentenhet jämfört med 2006. Överskottet i statsbudgeten uppgick till 103 miljarder kronor, vilket är en ökning med 85 miljarder kronor jämfört med 2006.

Resultaträkningen uppvisade 2007 ett överskott på 127 miljarder kronor. Jämfört med 2006 har resultatet förbättrats med 23 miljarder kronor. Statsskulden har minskat med 105 miljarder kronor. Som andel av BNP har statsskulden minskat från 42 till 36 procent.

I följande tabell redovisas några nyckeltal avseende det ekonomiska utfallet 2007 jämfört med 2006.

Nyckeltal för det ekonomiska utfallet

Miljarder kronor

 

 

 

Utfall

Procent

Utfall

Procent

 

 

 

2007

1

2006

2

 

 

 

av BNPP

av BNPP

 

 

 

 

P

 

P

 

 

Den offentliga

 

 

 

 

 

 

sektorns

 

 

 

 

 

 

finansiella

 

 

 

 

 

 

sparande

105

3,4

63

2,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Statsbudgetens

 

 

 

 

 

 

saldo

103

3,4

18

0,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utgiftstak

938

30,5

907

31,3

 

 

Takbegränsade

 

 

 

 

 

 

utgifter

910

29,6

895

30,9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Statens netto-

 

 

 

 

 

 

förmögenhet

-500

-16,3

-635

-21,9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Statsskuld

1 115

36,3

1 220

42,1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Årets över-/under-

 

 

 

 

 

 

skott i resultat-

 

 

 

 

 

 

räkningen

127

4,1

104

3,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Garantiför-

 

 

 

 

 

 

3

799

26,0

756

26,1

 

 

bindelserP

 

 

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4

26

0,8

26

0,9

 

 

EU-avgiftenP

 

 

P

 

 

 

 

 

 

4

12

0,4

12

0,4

 

 

Nettoflöde till EUP

 

 

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1

 

Prel. BNP för 2007 uppgår till 3 073,8 miljarder kronor (löpande priser).

P

P

2

 

Rev. BNP för 2006 uppgår till 2 899,7 miljarder kronor (löpande priser).

P

P

3

 

Exkl. kapitaltäckningsgarantier och investerarskydd.

 

 

P

P

 

 

4

 

Periodiserade uppgifter.

 

 

 

 

P

P

 

 

 

 

7

Skr. 2007/08:101

Överskott i de offentliga finanserna

FramT till och med förra årets årsredovisning för staten uppgick överskottsmålet till 2 procent av BNP över en konjunkturcykel. År 2004T beslutadeT EU:s statistikorgan Eurostat att premiepensionssystemet från och med 2007 inte längre skulle räknas in i det offentliga sparandet.

Målet för den offentliga sektorns finansiella sparande justeras i och med denna omläggning från 2 till 1 procent. Riksdagen fastställde i samband med budgetpropositionen för 2007 att överskottet 2007 skulle uppgå till 1,0 procent av BNP, inklusive premiepensionssparandet. Utfallet för 2007 på 3,4 procent av BNP, exklusive premiepensionssparandet, överskrider med god marginal det uppsatta målet. Överskridandet av målet blir ännu större om man beaktar att det årliga målet för 2007 formulerades då sparandet i premiepensions- systemet alltjämt betraktades som en del av den offentliga sektorn.

Utgiftstaket klarades med stor marginal

Utgiftstaket för staten har sedan det infördes budgetåret 1997 klarats samtliga år. Utgiftstaket omfattar statsbudgetens utgiftsområden 1–25 och 27 samt ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. Utgiftsområde 26 Statsskulds- räntor m.m. ingår inte i de takbegränsade utgifterna eftersom riksdagen och regeringen i mycket begränsad utsträckning kan påverka dessa utgifter på kort sikt.

Det av riksdagen beslutade utgiftstaket för 2007 uppgick till 938 miljarder kronor. Enligt statsbudgetens utfall uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket till 910 miljarder kronor. Utgiftstaket för 2007 klarades därmed med en marginal på 28 miljarder kronor.

Statens resultat- och balansräkningar

Resultaträkningen

Årets överskott, dvs. skillnaden mellan intäkter och kostnader i resultaträkningen, uppgår till 127 miljarder kronor, vilket är en ökning med 23 miljarder kronor jämfört med 2006.

Ökningen hänförs i huvudsak till att skatteintäkterna har ökat med 26 miljarder kronor. Skatteintäkterna uppgår därmed till 990 miljarder kronor och utgör 91 procent av totala intäkterna.

Skatt på arbete ökade med 15 miljarder kronor jämfört med 2006. Ökningen förklaras framför allt av den ökade sysselsättningen och löneutvecklingen. Skatt på kapital ökade med 12 miljarder kronor och skatt på konsumtion och insatsvaror ökade med 23 miljarder kronor, varav 19 miljarder kronor avsåg mervärdesskatt.

Kostnaderna för transfereringar har ökat med 3 miljarder kronor jämfört med 2006. Transfereringar till hushåll har minskat med 3,6 miljarder kronor. Bland transfereringar till hushåll har kostnaderna för arbetsmarknads- politik minskat med 13 miljarder kronor. Transfereringarna till kommuner har ökat, medan transfereringar till företag har lämnats i ungefär samma omfattning som föregående år och transfereringar till utlandet minskat något.

Kostnaderna för statens egen verksamhet har minskat med 7 miljarder kronor. Kostnader för personal minskade med 6,7 miljarder kronor, främst till följd av att kostnaderna för försäkringstekniska avsättningar avseende statens tjänstepensioner var högre föregående år.

Resultat från andelar i dotter- och intresseföretag har påverkat utfallet positivt med 46,8 miljarder kronor, vilket motsvarar en minskning med 1,6 miljarder kronor jämfört med 2006. De större förändringarna avser förbättrade resultat främst för Vattenfall AB med 1,0 miljarder kronor och Civitas Holding AB med 1,2 miljarder kronor. Försämrat resultat

återfinns hos

Akademiska Hus

AB med

1,8 miljarder kronor

till följd

av

minskat

marknadsvärde

för

fastigheterna

samt

TeliaSonera på grund av minskat resultatandel som en effekt av statens försäljning av aktier.

Nettokostnaden för förvaltningen av statsskulden uppgick till 54 miljarder kronor.

Det motsvarar en kostnadsökning

med

26 miljarder kronor jämfört med 2006.

Detta

beror framför allt på att orealiserade valuta- kursförändringar gick i motsatt riktning jämfört med föregående år. Övriga finansiella intäkter ökade med 9,6 miljarder kronor jämfört med 2006. Orsaken är främst reavinster från försäljning av aktier i TeliaSonera på cirka 11 miljarder kronor.

8

Balansräkningen

Statens nettoförmögenhet, dvs. skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde (motsvarande eget kapital i ett företag), är negativ och uppgår till -500 miljarder kronor, vilket motsvarar -16,3 procent av BNP (se tabellen ovan). Nettoförmögenheten förbättra- des med 135 miljarder kronor jämfört med 2006, främst till följd av årets överskott i resultaträkningen på 127 miljarder kronor.

Den konsoliderade statsskulden minskade med 105 miljarder kronor till 1 115 miljarder kronor.

Som framgår av tabellen ovan uppgår stats- skulden 2007 till 36,3 procent av BNP. Lånen i svenska kronor har minskat med 72 miljarder kronor och lånen i utländsk valuta har minskat med 33 miljarder kronor.

Statsbudgetens utfall

Inkomster

Statsbudgetens inkomster uppgick till 864 miljarder kronor 2007, varav skatter m.m. utgjorde 816 miljarder kronor och övriga inkomster 48 miljarder kronor. Jämfört med den

justerade

statsbudgeten

blev

inkomsterna

10 miljarder

kronor

högre.

Skatter m.m. blev

31 miljarder

kronor

högre

än

beräknat och

övriga inkomster 21 miljarder kronor lägre än beräknat.

Statens skatteintäkter beräknas uppgå till 819 miljarder kronor, vilket är 41 miljarder kronor högre än justerad statsbudget. De största skillnaderna finns under skatt på kapital från hushåll med 24 miljarder kronor och företags- vinster med 10 miljarder kronor.

Utgifter

Statsbudgetens utgifter m.m. uppgick till 761 miljarder kronor 2007, vilket är 30 miljarder kronor lägre än den beräkning som redovisades i statsbudgeten för 2007. På tilläggsbudget anvisades 13 miljarder kronor, varav 10 miljarder kronor avsåg amortering av infrastrukturlån. I förhållande till det som totalt anvisades på stats- budget och tilläggsbudget blev utgifterna 43 miljarder kronor lägre.

Skillnaden mellan utfall och ursprunglig stats- budget beror främst på minskade utgifter för arbetsmarknadsområdet med 9 miljarder kronor

Skr. 2007/08:101

och att Riksgäldskontorets nettoutlåning har varit 19 miljarder kronor lägre än i budgeten.

Statliga garantier och krediter

Statliga garantiåtaganden ökade med 43 miljarder kronor jämfört med 2006 och uppgick vid utgången av 2007 till 799 miljarder kronor. I förhållande till BNP har de statliga garanti- åtagandenas andel varit oförändrade jämfört med 2006.

De statliga subventionerna av garantiverksam- heten via statsbudgeten uppgick till 0,2 miljarder kronor avseende främst Öresundsbron.

Statens externa utlåning med kreditrisk uppgick vid utgången av 2007 till drygt 198 miljarder kronor, varav 178 miljarder kronor avser studielån. Drygt 30 miljarder kronor av utlåningen bedöms som osäkra fordringar.

Avgifter till och bidrag från EU

Sveriges kostnader för EU-avgiften uppgick till knappt 26,5 miljarder kronor eller 0,8 procent av BNP, vilket är en ökning med 0,6 miljarder kronor jämfört med 2006. Ökningen är främst hänförlig till att den mervärdesskattebaserade delen av avgiften har ökat med 0,25 miljarder kronor, tullavgifterna med 0,17 miljarder kronor och en minskning på drygt 0,2 miljarder kronor av den BNI-baserade delen av avgiften. Bidragen från EU ökade med drygt 0,4 miljarder kronor, vilket innebär att nettoflödet från statsbudgeten till EU ökade med 0,15 miljarder kronor.

Kassamässigt (enligt statsbudgeten) är Sveriges avgift till EU både för 2006 och 2007 densamma som kostnaden för avgiften i resultat- räkningen (25,9 respektive 26,6 miljarder kronor).

Statliga sektorns tillgångar och skulder

Utöver de myndigheter som konsolideras i statens resultat- och balansräkningar, innefattar sammanställningen över den s.k. statliga sektorn även AP-fonderna och Riksbanken. Vidare ingår statliga bolag, banker och finansinstitut där statens ägarandel uppgår till minst 20 procent.

9

Skr. 2007/08:101

Vid utgången av 2007 var den statliga sektorns samlade tillgångar 3 110 miljarder kronor. Sammantaget innebär det en ökning av tillgångarna med 193 miljarder kronor jämfört med 2006.

De samlade skulderna uppgick till 2 648 miljarder kronor 2007, vilket motsvarar en ökning med 19 miljarder kronor. Sammantaget uppgick den statliga sektorns eget kapital, dvs. skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas

bokförda värde, efter

elimineringar,

till

462 miljarder kronor,

en ökning

med

174 miljarder kronor jämfört med 2006.

 

AP-fondernas tillgångar ökade med 48 miljarder kronor till 919 miljarder kronor. AP-fondernas eget kapital har ökat med 40 miljarder kronor och uppgår till 898 miljarder kronor.

Statens ägande avseende andelar i de statliga bolagens tillgångar uppgick till 1 331 miljarder kronor, en ökning med 118 miljarder kronor jämfört med 2006. Statens andel av bolagens skulder ökade med 102 miljarder kronor till sammanlagt 1 010 miljarder kronor. Det egna kapitalet uppgår därmed till 321 miljarder kronor.

10

Skr. 2007/08:101

Innehållsförteckning

Sammanfattning………………………………..……………………………………7

1TU UT

ÅrsredovisningTU

för staten 2007UT ...........................................................................

 

21

2TU UT

UppföljningTU

av de budgetpolitiska målenUT ...........................................................

25

 

2TU

.1UT

DenTU

offentliga sektorns finansiella sparandeUT.......................................

25

 

2TU

.2UT

UtgiftstakTU

 

för statenUT .............................................................................

 

 

26

3TU UT

UtvecklingenTU

av statens ekonomiUT........................................................................

31

 

3TU

.1UT

StatsbudgetensTU

utvecklingUT ....................................................................

31

 

3TU

.1.1UT

StatsbudgetensTU

saldoUT .............................................................................

 

 

31

 

3TU

.1.2UT

StatsbudgetensTU

inkomsterUT ....................................................................

31

 

3TU

.1.3UT

StatsbudgetensTU

utgifterUT .........................................................................

37

 

3TU

.1.4UT

NyckeluppgifterTU

i balans- och resultaträkningarnaUT.............................

41

 

3TU

.1.5UT

OförbrukadeTU

bidragUT ..............................................................................

 

 

52

4TU UT

Resultaträkning,TU

balansräkning och finansieringsanalysUT....................................

55

 

4TU

.1UT

ResultaträkningTU

UT .....................................................................................

 

 

 

 

 

55

 

4TU

.1.1UT

IntäkterTU

UT ..................................................................................................

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

56

 

4TU

.1.2UT

KostnaderTU

UT

..............................................................................................

 

 

 

 

 

 

 

 

 

57

 

4TU

.1.3UT

TransfereringarU

UT......................................................................................

 

 

 

 

 

 

57

 

4TU

.1.4UT

KostnaderTU

 

för statens egen verksamhetUT...............................................

59

 

4TU

.1.5UT

ResultatTU

från andelar i dotter- och intresseföretagUT .............................

59

 

4TU

.1.6UT

NettokostnadTU

för statsskulden och övriga finansiella intäkter

 

 

 

 

och kostnaderUT ........................................................................................

 

 

 

 

 

 

 

60

 

4TU

.2UT

BalansräkningTU

UT ........................................................................................

 

 

 

 

 

 

 

60

 

4TU

.2.1UT

NettoförmögenhetenTU

UT............................................................................

 

61

 

4TU

.2.2UT

ÖvrigaTU

 

förändringar i balansräkningenUT ................................................

62

 

4TU

.3UT

FinansieringsanalysTU

UT ...............................................................................

 

 

 

63

 

4TU

.3.1UT

StatensTU

verksamhetUT................................................................................

 

 

 

 

64

 

4TU

.3.2UT

InvesteringarTU

UT..........................................................................................

 

 

 

 

 

 

 

 

64

 

4TU

.3.3UT

UtlåningTU

UT.................................................................................................

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

65

 

4TU

.3.4UT

FinansiellaTU

aktiviteterUT............................................................................

 

65

 

4TU

.3.5UT

StatensTU

nettoupplåningUT .........................................................................

65

 

4TU

.3.6UT

SambandTU

mellan resultaträkningen och statsbudgetens utfallUT............

65

 

4TU

.4UT

RedovisningsprinciperTU

och tilläggsupplysningarUT ................................

66

 

4TU

.4.1UT

TransfereringarU

UT......................................................................................

 

 

 

 

 

 

66

 

4TU

.4.2UT

SkatterTU

UT

....................................................................................................

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

67

 

4TU

.4.3UT

AvgränsningTU

av redovisningsenhetenUT ..................................................

68

 

4TU

.4.4UT

MetoderTU

 

för konsolidering m.m.UT..........................................................

68

 

4TU

.4.5UT

ÄndradeTU

 

redovisningsprinciper m.m.UT ..................................................

69

 

4TU

.4.6UT

UndantagTU

från generella principer m.m.UT..............................................

71

 

4TU

.4.7UT

KommentarerTU

till särskilda posterUT........................................................

72

 

4TU

.4.8UT

VärderingsprinciperTU

UT ..............................................................................

 

 

74

11

Skr. 2007/08:101

 

4TU

.5UT

NoterTU

UT

......................................................................................................

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

78

 

4TU

.5.1UT

NoterTU

 

till resultaträkningenUT ..................................................................

78

 

4TU

.5.2UT

NoterTU

 

till balansräkningenUT ....................................................................

96

 

4TU

.5.3UT

NoterTU

 

till finansieringsanalysenUT ..........................................................

119

5TU UT

StatsbudgetensTU

 

utfallUT...........................................................................................

 

 

 

 

 

 

 

 

 

127

 

5TU

.1UT

StatsbudgetensTU

 

saldo 2007UT...................................................................

127

 

5TU

.1.1UT

StatsbudgetenTU

2006 och 2007UT..............................................................

129

 

5TU

.1.2UT

ReformerTU

UT

..............................................................................................

 

 

 

 

 

 

 

 

 

129

 

5TU

.2UT

StatsbudgetensTU

 

inkomster 2007UT ..........................................................

130

 

5TU

.2.1UT

PrognosförutsättningarTU

UT .......................................................................

130

 

5TU

.2.2UT

JusteringTU

av statsbudgetens inkomster för 2007UT................................

132

 

5TU

.2.3UT

TotalaU

 

skatteintäkterUT............................................................................

 

133

 

5TU

.2.4UT

ÖvrigaTU

inkomsterUT.................................................................................

 

 

 

 

138

 

5TU

.3UT

StatsbudgetensTU

 

utgifter 2007UT...............................................................

144

 

5TU

.3.1UT

MakroekonomiskaTU

förutsättningar och beslutUT ..................................

144

 

5TU

.3.2UT

SammanfattningTU

UT ...................................................................................

 

 

 

 

145

 

5TU

.3.3UT

IndragningarTU

UT.........................................................................................

 

 

 

 

 

 

 

 

147

 

5TU

.3.4UT

MedgivnaTU

överskridandenUT ...................................................................

148

 

5TU

.3.5UT

BegränsningsbeloppTU

UT.............................................................................

 

149

 

5TU

.3.6UT

PolitikområdenTU

UT ....................................................................................

 

 

 

 

 

149

 

5TU

.4UT

UtfallTU

 

per utgiftsområdeUT .....................................................................

152

 

5TU

.4.1UT

UtgiftsområdeTU

1 Rikets styrelseUT .........................................................

152

 

5TU

.4.2UT

UtgiftsområdeTU

2 Samhällsekonomi och förvaltningUT..........................

152

 

5TU

.4.3UT

UtgiftsområdeTU

3 Skatt, tull och exekutionUT ........................................

153

 

5TU

.4.4UT

UtgiftsområdeTU

4 RättsväsendetUT ..........................................................

154

 

5TU

.4.5UT

UtgiftsområdeTU

5 Internationell samverkanUT........................................

154

 

5TU

.4.6UT

UtgiftsområdeTU

6 Försvar samt beredskap mot sårbarhetUT..................

154

 

5TU

.4.7UT

UtgiftsområdeTU

7 Internationellt biståndUT ............................................

155

 

5TU

.4.8UT

UtgiftsområdeTU

8 MigrationUT.................................................................

157

 

5TU

.4.9UT

UtgiftsområdeTU

9 Hälsovård, sjukvård och social omsorgUT .................

157

 

5TU

.4.10UT UtgiftsområdeTU

10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

 

 

 

 

handikappUT .............................................................................................

 

 

 

 

 

 

 

 

 

158

 

5TU

.4.11UT UtgiftsområdeTU

11

Ekonomisk trygghet vid ålderdomUT ......................

158

 

5TU

.4.12UT UtgiftsområdeTU

12

Ekonomisk trygghet för familjer och barnUT .........

159

 

5TU

.4.13UT

UtgiftsområdeTU

13

ArbetsmarknadUT......................................................

159

 

5TU

.4.14UT

UtgiftsområdeTU

14

ArbetslivUT ................................................................

160

 

5TU

.4.15UT

UtgiftsområdeTU

15

StudiestödUT..............................................................

160

 

5TU

.4.16UT UtgiftsområdeTU

16

Utbildning och universitetsforskningUT .................

161

 

5TU

.4.17UT UtgiftsområdeTU

17

Kultur, medier, trossamfund och fritidUT ...............

161

 

5TU

.4.18UT UtgiftsområdeTU

18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning

 

 

 

 

byggande samt konsumentpolitikUT ......................................................

162

 

5TU

.4.19UT UtgiftsområdeTU

19

Regional utvecklingUT ..............................................

162

 

5TU

.4.20UT UtgiftsområdeTU

20

Allmän miljö- och naturvårdUT................................

163

 

5TU

.4.21UT

UtgiftsområdeTU

21

EnergiUT.....................................................................

164

 

5TU

.4.22UT

UtgiftsområdeTU

22

KommunikationerUT.................................................

164

 

5TU

.4.23UT UtgiftsområdeTU

23

Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande

 

 

 

 

näringarUT.................................................................................................

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

165

 

5TU

.4.24UT

UtgiftsområdeTU

24

NäringslivUT ..............................................................

166

 

5TU

.4.25UT UtgiftsområdeTU

25

Allmänna bidrag till kommunerUT...........................

166

 

5TU

.4.26UT UtgiftsområdeTU

26

Statsskuldsräntor m.m.UT.........................................

167

12

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skr . 2007/08:101

 

 

5TU

.4.27UT

 

UtgiftsområdeTU

27 Avgiften till Europeiska gemenskapenUT ...............

168

 

 

5TU

.4.28UT

 

FörändringTU

av anslagsbehållningarUT .....................................................

169

 

 

5TU

.4.29UT

 

RiksgäldskontoretsTU

nettoutlåningUT......................................................

170

 

 

5TU

.4.30UT

 

KassamässigTU

korrigeringUT

172

 

 

5TU

.4.31UT

 

ÅlderspensionssystemetTU

173

 

 

5TU

.5UT

 

RealekonomiskTU

fördelning .....................................av statsbudgetenUT

174

 

 

5TU

.6UT

 

BemyndigandenTU

UT...................................................................................

 

 

 

188

6TU

UT

StatligaTU

garantier och krediterUT............................................................................

193

 

 

6TU

.1UT

 

StatligaTU

 

garantierUT..................................................................................

 

 

 

193

 

 

6TU

.1.1UT

 

GarantiportföljensTU

sammansättning ..................................................UT

193

 

 

6TU

.1.2UT

 

DeTU olika garantitypernaUT ......................................................................

194

 

 

6TU

.1.3UT

 

RiskenTU

i statens samlade ............................................garantiportföljUT

197

 

 

6TU

.1.4UT

 

AvsättningarTU

för garantier ..................................................................UT

197

 

 

6TU

.1.5UT

 

TillgångarU

 

i garantiverksamheten .......................................................UT

199

 

 

6TU

.1.6UT

 

JämförelseTU

mellan avsättningar för förväntade kostnader och

 

 

 

 

 

 

tillgångar i garantiverksamheten ........................................................UT

199

 

 

6TU

.1.7UT

 

BetalningsflödenTU

och garantiverksamhetens påverkan på statens

 

 

 

 

 

 

finanserUT ................................................................................................

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

200

 

 

6TU

.2UT

 

StatligTU

utlåning med kreditrisk...........................................................UT

202

 

 

6TU

.2.1UT

 

KreditportföljensTU

sammansättning ....................................................UT

202

 

 

6TU

.2.2UT

 

DeTU olika lånen med kreditrisk ............................................................UT

203

7TU

UT

AvgifterTU

till och bidrag från EUUT.........................................................................

209

 

 

7TU

.1UT

 

AvgiftenTU

till EU:s budget ...................................................................UT

209

 

 

7TU

.2UT

 

ÅterflödeTU

från EU-budgeten..............................................................UT

210

 

 

7TU

.3UT

 

RedovisningTU

i resultaträkningen.........................................................UT

210

 

 

7TU

.4UT

 

RedovisningTU

på statsbudgeten............................................................UT

212

 

 

7TU

.5UT

 

AnslagTU

finansierade med ...................................................EU-medelUT

213

8TU

UT

RevisionsfrågorTU

UT...................................................................................................

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

217

 

 

8TU

.1UT

 

RevisionsberättelseTU

med ..................................................invändningUT

217

 

 

8TU

.2UT

 

RevisionTU

av EU-medelUT ........................................................................

219

 

 

8TU

.2.1UT

 

VäsentligaTU

 

iakttagelser under .....................................................2006UT

220

 

 

8TU

.2.2UT

 

UtgångspunkterTU

för Sveriges agerande avseende revisionsrättens

 

 

 

 

 

 

iakttagelserUT...........................................................................................

 

 

 

 

 

 

 

220

 

 

8TU

.2.3UT

 

RevisionsrättensTU

iakttagelser ...................för 2006 gällande SverigeUT

221

9TU

UT

SammanställningTU

av verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande

 

 

 

överUT......................................................................................................................

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

225

 

 

9TU

.1UT

 

DenTU

statliga sektorns förmögenhet ...................................................UT

225

 

 

9TU

.2UT

 

APTU -fonderna och Premiepensionsmyndigheten ...............................UT

227

 

 

9TU

.3UT

 

StatligaTU

 

bolag, banker och ...........................................finansinstitutUT

228

 

 

9TU

.4UT

 

RiksbankenTU

UT ..........................................................................................

 

 

 

 

 

 

229

 

 

9TU

.5UT

 

PensionssystemetsTU

årsredovisning .....................................................UT

230

 

 

Bilaga 1

 

Ordlista

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bilaga 2

 

Statliga myndigheter m.m.

 

 

 

Bilaga 3

 

Statliga bolag

 

 

 

 

 

 

 

 

Bilaga 4

 

Bemyndiganden

 

 

 

 

 

 

Bilaga 5

 

Specifikation av statsbudgetens inkomster

 

 

 

Bilaga 6

 

Specifikation av statsbudgetens utgifter

 

13

Skr. 2007/08:101

Tabellförteckning

Nyckeltal för det ekonomiska utfallet .............................................................................

7

2.1

Den offentliga sektorns finansiella sparande...........................................................

26

2.2

Det finansiella sparandet i delsektorerna.................................................................

26

2.3

Utgiftstak för staten..................................................................................................

26

2.4

Tekniska justeringar av utgiftstaket för staten 2007 ...............................................

27

2.5

Takbegränsade utgifter..............................................................................................

27

3.1

Statsbudgetens utfall 2003–2007 ..............................................................................

31

3.2

Statens totala inkomster 2003–2007.........................................................................

32

3.3

Den offentliga sektorns skatteintäkter 2003–2007 .................................................

34

3.4

Skattekvoten 2003–2007 ...........................................................................................

37

3.5

Statsbudgetens utgifter 2003–2007 ..........................................................................

39

3.6

Nyckeluppgifter ur balans- och resultaträkningen 2003–2007 ..............................

41

3.7

Statliga myndigheters innehav av statspapper 2007 ................................................

42

3.8

Statsskuldens utveckling och sammansättning 2003–2007.....................................

43

3.9

Nominella lån i svenska kronor 2003–2007.............................................................

44

3.10

Statsskuldens kostnader 2003–2007.......................................................................

44

3.11

Transfereringar 2003–2007......................................................................................

45

3.12

Socialförsäkringar 2003–2007.................................................................................

46

3.13

Pensionstagare med ålderspension 2003–2007 ......................................................

46

3.14

Utbetald ålderspension 2003–2007 ........................................................................

46

3.15 Ersatta nettodagar med föräldrapenning 2003–2007...........................................

46

3.16

Arbetslösa personer i genomsnitt per månad 2003–2007 .....................................

47

3.17

Studerande med studiemedel 2003–2007 ...............................................................

48

3.18

Studerande med studiemedel 2003–2007: Studielån..............................................

48

3.19

Antal statligt anställda 2003–2007 fördelade på kvinnor respektive män............

49

3.20

Antal statligt anställda 2003–2007 fördelade på åldersgrupper ............................

50

3.21

Antal anställda 2003–2007 fördelade på sektorer..................................................

51

3.22

Oförbrukade bidrag ................................................................................................

52

4.1

Resultaträkning..........................................................................................................

56

4.2

Balansräkning.............................................................................................................

61

4.3

Finanseringsanalys.....................................................................................................

64

4.4

Materiella investeringar.............................................................................................

65

4.5

Samband mellan resultaträkningen och statsbudgetens utfall 2007.......................

65

4.6

Resultaträkningens saldo 2006 .................................................................................

71

4.7

Jämförelse mellan resultaträkningen och statsbudgeten.........................................

76

5.1

Statsbudgetens utfall 2007 ......................................................................................

127

5.2

Statsbudgetens saldo justerat för större engångseffekter 2007 ............................

128

5.3

Statsbudgetens utfall 2006 och 2007 ......................................................................

129

5.4

Större reformer 2007 jämfört med 2006 ................................................................

130

5.5

Skattereformer 2007................................................................................................

130

5.6

Antaganden i 2008 års ekonomiska vårproposition jämfört med

 

 

 

budgetpropositionen för 2007............................................................................

131

14

 

 

Skr. 2007/08:101

5.7 Justering av statsbudgetens inkomster 2007.........................................................

133

5.8 Totala skatteintäkter och statsbudgetens skatteinkomster jämfört med

 

statsbudgeten för 2007.......................................................................................

134

5.9 Övriga inkomster, sammanfattning.......................................................................

138

5.10

Inkomster av statens verksamhet ........................................................................

138

5.11

Rörelseöverskott...................................................................................................

139

5.12

Ränteinkomster.....................................................................................................

139

5.13

Aktieutdelning ......................................................................................................

140

5.14

Inkomster av försåld egendom ............................................................................

141

5.15

Återbetalning av lån..............................................................................................

141

5.16

Kalkylmässiga inkomster......................................................................................

141

5.17

Statliga pensionsavgifter.......................................................................................

142

5.18 Bidrag m.m. från EU ............................................................................................

143

5.19

Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto ................................

144

5.20

Makroekonomiska förutsättningar......................................................................

144

5.21

Skillnaden mellan utfall och statsbudget för 2007..............................................

145

5.22

Statsbudgetens utgifter m.m. 2007 ......................................................................

146

5.23

Indragningar 2007.................................................................................................

148

5.24

Utnyttjade medgivna överskridanden 2007 ........................................................

148

5.25

Utgiftsbegränsande åtgärder 2007.......................................................................

149

5.26

Statsbudgeten fördelad på politikområden .........................................................

150

Fortsättning på 5.26 Statsbudgeten fördelad på politikområden...............................

151

5.27

UO 1 Rikets styrelse ............................................................................................

152

5.28

UO 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning ..................................................

153

5.29

UO 3 Skatt, tull och exekution............................................................................

153

5.30

UO 4 Rättsväsendet .............................................................................................

154

5.31

UO 5 Internationell samverkan...........................................................................

154

5.32

UO 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet.....................................................

155

5.33

UO 7 Internationellt bistånd...............................................................................

155

5.34

Utfall för bistånd 1998–2007 ...............................................................................

156

5.35 UO 8 Migration....................................................................................................

157

5.36

UO 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg....................................................

157

5.37 UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp.................................

158

5.38 UO 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom .........................................................

159

5.39

UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn ............................................

159

5.40 UO 13 Arbetsmarknad.........................................................................................

159

5.41

UO 14 Arbetsliv ...................................................................................................

160

5.42

UO 15 Studiestöd.................................................................................................

161

5.43

UO 16 Utbildning och universitetsforskning ....................................................

161

5.44

UO 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid...................................................

162

5.45

UO 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning byggande samt

 

 

konsumentpolitik ...............................................................................................

162

5.46

UO 19 Regional utveckling .................................................................................

163

5.47

UO 20 Allmän miljö- och naturvård...................................................................

163

5.48 UO 21 Energi........................................................................................................

164

5.49 UO 22 Kommunikationer....................................................................................

164

5.50

UO 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar ............................

165

5.51

UO 24 Näringsliv .................................................................................................

166

5.52

UO 25 Allmänna bidrag till kommuner..............................................................

166

5.53

UO 26 Statsskuldsräntor m.m.............................................................................

167

5.54

Räntor på statsskulden 2003–2007 ......................................................................

167

15

Skr. 2007/08:101

5.55

Räntor och valutakurser 2003–2007 årsgenomsnitt............................................

168

5.56

Utbetalningar 2006 och 2007................................................................................

168

5.57

UO 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen....................................................

168

5.58

Förändringar av anslagsbehållningar exkl. statsskuldsräntor 2003–2007 ..........

170

5.59

Specifikation av anslagsbehållningar över 1 000 miljoner kronor under

 

 

 

något av åren 2003–2007.....................................................................................

170

5.60

Riksgäldskontorets nettoutlåning ........................................................................

171

5.61

Kassamässig korrigering........................................................................................

172

5.62

Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten...........................................

173

5.63

Realekonomisk fördelning av statsbudgeten.......................................................

175

5.64

Transfereringar per utgiftsområde 2005–2007.....................................................

178

5.65

Transfereringar till hushåll ....................................................................................

179

5.66

Transfereringar till kommuner..............................................................................

180

5.67

Transfereringar till företag ....................................................................................

180

5.68

Konsumtion per utgiftsområde 2005–2007 .........................................................

182

5.69

Lön inkl. sociala avgifter .......................................................................................

183

5.70

Investeringar per utgiftsområde 2005–2007 ........................................................

185

5.71

Räntor och finansiella transaktioner per utgiftsområde 2005–2007 ..................

187

5.72 Bemyndiganden 2007 ............................................................................................

188

6.1

Statliga garantiåttaganden och utfästelser 2007-12-31.........................................

194

6.2

Avsättningar för förväntade garantikostnader 2007-12-31...................................

198

6.3

Tillgångar i garantiverksamheten 2007-12-31........................................................

199

6.4

Jämförelse mellan avsättningar för förväntade kostnader och tillgångar i

 

 

 

garantiverksamheten 2007-12-31 .......................................................................

200

6.5

Anslag vars ändamål omfattade garantiverksamhet 2007 .....................................

200

6.6

Betalningsflöden under 2007 ..................................................................................

201

6.7

Statens utlåning med kreditrisk 2007-12-31..........................................................

203

6.8

Statens utlåning med kreditrisk efter lånekategori 2007-12-31............................

203

7.1

 

1

211

Periodiserat utfall 2003-2007P .................................................................................

 

 

P

 

7.2

Avgiften till och återflöde från EU (kassamässigt) 2003-2007 ............................

212

7.3

Anslag finansierade med EU-medel.......................................................................

213

9.1

Den statliga sektorns samlade tillgångar, skulder och kapital ..............................

226

9.2

Eliminering avseende myndigheternas aktieinnehav (andelar i dotter- och

 

 

 

intresseföretag) och AP-fondernas innehav av statspapper .............................

227

9.3

PPM:s samlade tillgångar, skulder och kapital.......................................................

227

9.4

AP-fonderna 2007 ...................................................................................................

228

9.5

Inkomst- och premiepension, resultaträkning ......................................................

231

9.6

Inkomst- och premiepension, balansräkning ........................................................

231

16

Skr. 2007/08:101

Diagramförteckning

3.1

Skatteintäkter 2000–2007, korrigerade för regeländringar.....................................

35

3.2

Skatt på kapital samt totala skatteintäkter 2000–2007, korrigerade för

 

 

 

regeländringar .......................................................................................................

35

3.3

Skattebaser för skatt på kapital ................................................................................

35

3.4

Skatt på arbete samt totala skatteintäkter 2000–2007, korrigerade för

 

 

 

regeländringar .......................................................................................................

35

3.5

Skattebaser för skatt på arbete.................................................................................

36

3.6

Skatt på konsumtion och insatsvaror samt totala skatteintäkter 2000–2007,

 

 

 

korrigerade för regeländringar.............................................................................

36

3.7

Skattebas för skatt på konsumtion och insatsvaror................................................

36

3.8

Skattekvot 1980–2007...............................................................................................

37

3.9

Statens nettoförmögenhet och statsskulden 2003–2007........................................

41

3.10

Transfereringar per sektor 2003–2007 ...................................................................

45

3.11

Socialförsäkringar 2003–2007 ................................................................................

45

3.12

Arbetsmarknad 2003–2007 ....................................................................................

47

3.13 Bistånd m.m. 2003–2007 ........................................................................................

47

3.14

Utbildning och studiestöd 2003–2007 ..................................................................

48

3.15

Statens egen verksamhet 2003–2007......................................................................

49

3.16

Skatteintäkter 2003–2007.......................................................................................

51

3.17

Statens över-/underskott 2003–2007.....................................................................

51

4.1

Statens intäkter .........................................................................................................

56

4.2

Statens kostnader......................................................................................................

57

4.3

Transfereringar per sektor ........................................................................................

57

5.1

Statsbudgetens faktiska och underliggande saldo 1990-2007 ..............................

129

5.2

Procentuell fördelning av statsbudgetens utgifter 2007, realekonomiskt

 

 

 

fördelade..............................................................................................................

176

5.3

Statsbudgetens transfereringar fördelade efter mottagarkategorier 2007...........

176

6.1

Garantiåtaganden 2003–2007 .................................................................................

194

6.2

Återvinningar, statliga subventioner, avgifter, infrianden och

 

 

 

administrationskostnader samt saldo för betalningsflödet 2003–2007...........

201

6.3

Statens utlåning med kreditrisk efter nedskrivning för osäkra fordringar

 

 

 

2003–2007 ...........................................................................................................

203

17

1

Årsredovisning för staten 2007

Skr. 2007/08:101

1 Årsredovisning för staten 2007

Enligt 38 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten (budgetlagen) ska regeringen så snart som möj- ligt, senast nio månader efter budgetårets ut- gång, lämna en årsredovisning för staten till riks- dagen. Efter önskemål från riksdagen lämnas årsredovisningen i anslutning till den ekonomis- ka vårpropositionen.

Årsredovisningen ska enligt 38 § budgetlagen innehålla resultaträkning, balansräkning och fi- nansieringsanalys samt det slutliga utfallet på statsbudgetens inkomsttitlar och anslag.

I 44 § budgetlagen anges vidare att regeringen är redovisningsskyldig inför riksdagen för sta- tens medel och övriga tillgångar som står till re- geringens disposition. Redovisningsskyldigheten omfattar även den verksamhet som bedrivs av staten samt statens skulder och övriga ekono- miska förpliktelser.

Regeringen beslutar årligen om avgränsningen av staten och former för uppställning av resultat- och balansräkning samt finansieringsanalys. Detta skedde senast den 6 december 2007 (dnr Fi2007/9580).

Den konsoliderade redovisningen i årsredo- visningen omfattar myndigheterna, inklusive af- färsverken, under riksdagen och regeringen med undantag för Riksbanken, AP-fonderna och Premiepensionsmyndigheten. Dessutom ingår de fonder som redovisas av myndigheter samt Riksbankens grundfond.

Redovisningen omfattar all verksamhet i de ingående organisationerna oavsett finansiering och baseras på information som de statliga myn- digheterna och affärsverken lämnar till statsre- dovisningen och information som presenteras i myndigheternas årsredovisningar. I fall där in- formationen inte varit tillräcklig har komplette- rande information inhämtats.

Redovisningen utgår från vedertagna redovis- nings- och värderingsprinciper som i så stor ut- sträckning som möjligt hålls oförändrade över tiden. En utveckling av den statliga redovis- ningen sker dock fortlöpande. Under de drygt tio år som årsredovisning för staten tagits fram har redovisningsprinciperna i ökad grad tydlig- gjorts, bl.a. genom att tillgångar i ökad utsträck- ning invärderats och redovisats samt att redovis- ning enligt bokföringsmässiga principer vidareutvecklats. Gällande principer och förut- sättningar beskrivs i avsnittet Redovisnings- principer och tilläggsupplysningar.

Resultaträkningen ger underlag för bedöm- ning av statens samlade inflöde och förbrukning av resurser. Värdet av statens tillgångar och skulder per den 31 december 2007 redovisas i balansräkningen. Finansieringsanalysen visar statens betalningsflöden. I skrivelsen jämförs utfallet för 2007 i resultat- och balansräkning- arna samt finansieringsanalysen med utfallet för 2006.

Statsbudgeten omfattar samtliga inkomster och utgifter som påverkar statens lånebehov. I skrivelsen jämförs och kommenteras statsbud- getens utfall för 2007 dels med de budgeterade inkomsterna och utgifterna i budgetpropositio- nen för 2007, dels med utfallet för 2006.

Ekonomistyrningsverket, Riksgäldskontoret och Försäkringskassan har lämnat underlag till denna skrivelse (dnr Fi2008/2114).

En samlad bild av statens ekonomi

Den årliga skrivelsen Årsredovisning för staten syftar till att ge en samlad bild av hur statens fi- nansiella resultat och ekonomiska ställning ut-

21

Skr. 2007/08:101

vecklats. Utöver den redovisning som krävs en- ligt budgetlagen redovisar regeringen därför fler aspekter av det ekonomiska utfallet för 2007.

De budgetpolitiska målen följs upp och en översiktlig redovisning av utvecklingen av sta- tens ekonomi lämnas för den senaste femårs- perioden. Vidare lämnas en redovisning av stat- liga garantier och krediter, en fördjupad redovis- ning av EU-medel samt en redovisning av sam- lade tillgångar och skulder i verksamheter där staten har ett väsentligt inflytande.

Riksrevisionens iakttagelser i revisionsberät- telser över myndigheternas årsredovisningar avseende 2007 samt en redogörelse för revisio- nen av EU-medel återfinns i kapitel 8.

i gemenskapen. Nationalräkenskapernas av- gränsning skiljer sig från de ovan nämnda bland annat genom att affärsverken inte ingår i dess av- gränsning av staten.

Förändringar i årets skrivelse

I årets skrivelse lämnas, med anledning av bl.a. Finansutskottets betänkande Årsredovisning för staten (2006/07:FiU19), femårsinformation om oförbrukade bidrag och anslagsbehållningar, ut- ökad information av den realekonomiska fördel- ningen av statsbudgeten, samt en utfallsredo- visning av beställningsbemyndiganden.

Olika avgränsningar av staten

Statens ekonomiska utfall redovisas utifrån olika utgångspunkter beroende på att informationen har olika syften. Avgränsningen av staten kan därmed variera. Ett annat skäl till skillnader mel- lan olika redovisningar är att olika principer till- lämpas i räkenskaperna och i statsbudgeten. Be- roende på utgångspunkt kan en enskild ekonomisk händelse få delvis olika konsekvenser och utfallet kan därmed skilja sig åt mellan redo- visningarna.

Den särskilda sammanställningen av verksam- heter som staten har ett väsentligt inflytande över omfattar en vidare definition av staten än de konsoliderade resultat- och balansräkningarna och statsbudgeten (se ovan). Syftet med den re- dovisningen är att ge en samlad och översiktlig bild av samtliga verksamheter där staten har ett väsentligt inflytande och samtidigt en bild av statens samlade tillgångar och skulder. I fråga om bolag, banker och finansinstitut har väsent- ligt inflytande definierats som att staten har en ägarandel på minst 20 procent i de aktuella orga- nisationerna.

Informationen om det ekonomiska utfallet i staten utgör även underlag för nationalräkenska- perna som är en statistisk sammanställning i kontoform över den samlade svenska ekonomin. Nationalräkenskapernas avgränsning av staten utgår från definitioner etc. som följer rekom- mendationer från Förenta Nationerna samt EU:s förordning (EG nr 2223/96) om det euro- peiska national- och regionalräkenskapssystemet

Kvalitetsgranskning

En granskning av kvaliteten i årsredovisningen för staten sker främst genom Riksrevisionens år- liga revision av myndigheterna och deras års- redovisningar, vilka ligger till grund för bl.a. de delar av skrivelsen som regleras i budgetlagen, dvs. resultat- och balansräkningarna, finansie- ringsanalysen samt statsbudgetens utfall.

En kvalitetskontroll sker även genom etable- rade kvalitetssäkringsrutiner i samband med Ekonomistyrningsverkets konsolideringsarbete och genom Finansdepartementets arbete med att producera skrivelsen. Kvalitetssäkringen inne- fattar bl.a. kontroller av att myndigheternas rapporterade finansiella information överens- stämmer med deras respektive årsredovisningar, formella kontroller, rimlighetskontroller samt analys av poster.

Granskning av årsredovisningen för staten 2006

Enligt 3 § lagen (2002:1022) om revision av stat- lig verksamhet m.m. granskas årsredovisningen för staten av Riksrevisionen. Granskningen om- fattar den del av årsredovisningen som regleras i 38 § budgetlagen, dvs. resultat- och balansräk- ningarna, finansieringsanalysen och statsbud- getens utfall. Riksrevisionens bedömning av- seende Årsredovisningen för staten 2006 var att redovisningen i allt väsentligt var rättvisande (redogörelse 2006/07:RRS20).

22

2

Uppföljning av de budgetpolitiska målen

Skr. 2007/08:101

2 Uppföljning av de budgetpolitiska målen

I detta kapitel redovisas uppföljningen av de budgetpolitiska målen för 2007, den offentliga sektorns finansiella sparande och utgiftstaket för staten.

2.1Den offentliga sektorns finansiella sparande

Det finansiella sparandet för den offentliga sek- torn är resultatet av samtliga transaktioner som påverkar den offentliga sektorns finansiella net- toförmögenhet. Finansiella transaktioner som köp och försäljning av aktier och andra finansi- ella tillgångar påverkar således inte det finansiella sparandet. Detsamma gäller värdeförändringar på tillgångar och skulder. Målet för det finansi- ella sparandet omfattar hela den offentliga sek- torn, vilket inkluderar staten, ålderspensionssy- stemet samt den kommunala sektorn. Affärsverken ingår enligt nationalräkenskapernas definition inte i den statliga sektorn utan räknas till företagssektorn.

Definitionen av överskottsmålet

FramT till och med förra årets årsredovisning för staten uppgick överskottsmålet till 2 procent av bruttonationalprodukten (BNP) över en kon- junkturcykel. År 1997T beslutadeT EU:s statistik- organ Eurostat att det nya svenska pensionssy- stemet i sin helhet skulle klassificeras till den offentliga sektorn. År 2004 ändrade Eurostat sitt beslut, vilket innebar att premiepensionssyste- met från och med 2007 inte längre skulle räknas in i det offentliga sparandet. För svensk del har detta inneburit att den offentliga sektorns finan-

siella sparande reduceras med cirka 1 procent av BNP. Målet för det offentliga sparandet justera- des i och med denna statistikomläggning från 2 procent till 1 procent av BNP.

Utvärdering av överskottsmålet – flera indikatorer på måluppfyllelse

Det offentliga sparandet 2007 uppgick till 105 miljarder kronor, motsvarande 3,4 procent av BNP. Det ackumulerade sparandet 2000–2007 uppgick i genomsnitt till 1,4 procent av BNP. Det strukturella sparandet, dvs. sparandet rensat för engångseffekter och konjunkturella effekter, beräknas för 2007 till 2,3 procent av BNP. Att det strukturella sparandet understiger det faktiska sparandet är ett resultat av att kon- junkturen utvecklades starkare än normalt samt att hushållens kapitalvinster var större än normalt. Såväl det faktiska som det strukturella sparandet var emellertid betydligt högre än överskottsmålet.

Sedan en tid tillbaka används också ett 7-årigt glidande medelvärde som indikator för målupp- fyllelse. Beräkningen baseras på det offentliga sparandet rensat för engångseffekter och innefattar tre tillbakablickande år samt tre framåtblickande år. Indikatorn för 2007 baseras således på utfallet 2004–2007 samt prognoserna 2008–2010. Denna indikator uppgår för 2007 till 2,2 procent av BNP.

Överskottsmålet överträffades med god marginal enligt alla de indikatorer för måluppfyllelse som används.

Årligt mål för det finansiella sparandet 2007

Riksdagen fastställde i samband med budgetpropositionen för 2007 att överskottet

25

Skr. 2007/08:101

2007 skulle uppgå till 1,0 procent av BNP, inklusive premiepensionssparandet. Överskottet bedömdes bli 2,3 procent av BNP och BNP bedömdes öka med 3,3 procent (3,4 procent kalenderkorrigerat). Utfallet för 2007 på 3,4 procent av BNP, exklusive premiepensions- sparandet, överskrider med god marginal det uppsatta målet. Överskridandet av målet blir ännu större om man beaktar att det årliga målet för 2007 formulerades då sparandet i premiepensionssystemet alltjämt beräknades som en del av offentlig sektor.

Skillnaden mellan utfallet och det beräknade offentliga sparandet i budgetpropositionen för 2007 uppgår till 35 miljarder kronor, vilket beror på dels ökade inkomster, dels minskade utgifter.

Tabell 2.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande

Miljarder kronor

 

Utfall

 

 

Utfall

Utfall-

 

2006

BP2007

 

2007

BP2007

Inkomster

1 560

1 612

 

1 640

27

 

 

 

 

 

 

varav skatter och

 

 

 

 

 

avgifter

1 412

1 440

 

1 471

31

 

 

 

 

 

 

Utgifter

1 496

1 542

 

1 535

-8

 

 

 

 

 

 

Finansiellt sparande

63

1

 

105

35

70P

P

 

 

 

 

 

 

Procent av BNP

2,2

1

 

3,4

1,1

2,3P

P

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med sum- man.

1P Premiepensionssystemets sparande svarar för cirka 30 miljarder kronor eller cirka 1,0 procent av BNP. Denna ingick i prognosen för det offentliga sparandet i BP2007, men är utfallsmässigt förd till hushållssektorn.

Som framgår av tabell 2.2 uppvisade samtliga del- sektorer i den offentliga sektorn överskott 2007. Statens finansiella sparande uppgick till 68 miljarder kronor, vilket är 65 miljarder kronor mer än vad som bedömdes i budgetpropositio-

nen för 2007. Av

dessa

65 miljarder härrör

27 miljarder från

en

lägre inomoffentlig

transferering från staten till ålderspensions- systemet. De statliga transfereringarna till hushållen blev 10 miljarder kronor lägre än vad som prognostiserades i budgetpropositionen för

Tabell 2.3 Utgiftstak för staten

Miljarder kronor

1997 1998 1999 2000

2007. Den främsta förklaringen bakom det starka sparandet i staten återfinns emellertid på skattesidan där såväl hushållsskatter som företagsskatter blev högre än beräknat.

Tabell 2.2 Det finansiella sparandet i delsektorerna

Miljarder kronor

 

Utfall

 

 

Utfall

Utfall-

 

2006

BP2007

 

2007

BP2007

Staten

25

3

 

68

65

 

 

 

 

 

 

Ålderspensionssystemet

30

1

 

33

-19

52P

P

 

 

 

 

 

 

Kommunala sektorn

9

15

 

4

-11

 

 

 

 

 

 

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med sum- man.

1P Premiepensionssystemets sparande svarar för cirka 30 miljarder kronor eller cirka 1,0 procent av BNP. Denna ingick i prognosen för ålderspensionssystemets sparande i BP2007, men är utfallsmässigt förd till hushållssektorn.

I 2007 års ekonomiska vårproposition anförde regeringen att årliga mål för den offentliga sektorns finansiella sparande inte kommer att föreslås framgent.

2.2Utgiftstak för staten

Utgiftstaket för staten infördes budgetåret 1997 och fastställda tak har klarats samtliga år (se ta- bell 2.3). Utgiftstakets främsta uppgift är att ge förutsättningar för att uppnå överskottsmålet, dvs. att skapa förutsättningar för långsiktigt ut- hålliga finanser. Utgiftstaket för staten utgör ett viktigt budgetpolitiskt åtagande som främjar budgetdisciplinen och stärker trovärdigheten i den ekonomiska politiken genom att förhindra att tillfälliga inkomster används för att finansiera varaktiga utgifter. Utgiftstaket understryker även behovet av prioriteringar mellan olika ut- gifter och förebygger en utveckling där skatte- uttaget stegvis måste höjas till följd av bristfällig utgiftskontroll. Utgiftstak ger dessutom en fast utgångspunkt i den statliga budgetprocessen genom att fokus från början sätts på helheten, det vill säga de totala takbegränsade utgifterna.

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

Utgiftstaket, ursprungligt fast-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ställd nivå

723

720

735

744

770

810

847

877

894

931

949

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tekniska justeringar

-

-

18

21

21

2

-25

-19

-24

-24

-11

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utgiftstak, slutligt fastställt

723

720

753

765

791

812

822

858

870

907

938

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Takbegränsade utgifter

698,9

718,0

751,5

760,0

786,3

811,6

819,1

855,6

864,3

895,2

910,1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Budgeteringsmarginal

24,1

2,0

1,5

5,0

4,7

0,4

2,9

2,4

5,7

11,8

27,9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

26

Skr. 2007/08:101

De takbegränsade utgifterna omfattar 26 utgifts- områden (1–25 samt 27) samt utgifterna för ål- derspensionssystemet vid sidan av statsbudge- ten. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. omfattas inte av de takbegränsade utgifterna eftersom riksdagen och regeringen i begränsad omfattning på kort sikt kan påverka dessa utgif- ter. De takbegränsade utgifterna utgörs av fak- tiskt förbrukade anslagsmedel, vilket innebär att även myndigheternas utnyttjande av ingående anslagssparande och anslagskredit ingår i de takbegränsade utgifterna.

I budgetpropositionen för 2006 fastställde

riksdagen utgiftstakets nivå

för

2007 till

949 miljarder kronor. Därefter

har

utgiftstaket

för staten tekniskt justerats i budgetpropositio- nen för 2007 till 938 miljarder kronor, vilket också är den slutligt fastställda nivån. Det ut- giftstak som ursprungligen fastställts skiljer sig åt samtliga år sedan utgiftstaket infördes, för- utom de två första åren 1997 och 1998. Juster- ingar av teknisk natur sker när reformer genomförs som inte har någon direkt nettoef- fekt på den konsoliderade offentliga sektorns utgifter eller finansiella sparande, men som ändå påverkar storleken på de takbegränsade utgif- terna. Tekniska justeringar syftar till att utgifts- taket ska utgöra en lika stram begränsning för de offentliga utgifterna efter justeringen som före de förändringar som föranleder justeringen. I enlighet med tidigare praxis har utgiftstaket, ef- ter respektive justering, avrundats till hela mil- jarder kronor.

Enligt statsbudgetens utfall uppgick de utgif- ter som omfattas av utgiftstaket 2007 till 910,1 miljarder kronor. Därmed klarades utgifts- taket med en marginal på 27,9 miljarder kronor, vilket är den största budgeteringsmarginalen ut- fallsmässigt sedan utgiftstaket för staten infördes 1997.

Tabell 2.4 Tekniska justeringar av utgiftstaket för staten 2007

Miljarder kronor

 

2007

Ursprungligt fastställt utgiftstak (BP 2006)

949

 

 

Beslutad sänkning av utgiftstaket

-11,0

 

 

Slutligt utgiftstak

938

 

 

De takbegränsade utgifterna blev 12 miljarder kronor lägre än den av riksdagen antagna stats- budgeten för 2007. Detta förklaras främst av lägre utgifter inom följande utgiftsområden:

Utgiftsområde

Mdkr

10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

-2,9

13

Arbetsmarknad

-8,7

16

Utbildning och universitetsforskning

-2,0

23

Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande när-

 

 

ingar

-2,5

27

Avgiften till Europeiska gemenskapen

-2,3

Inom några områden blev utgifterna högre än beräknat i statsbudgeten för 2007:

Utgiftsområde

Mdkr

6

Försvar samt beredskap mot sårbarhet

2,4

22

Kommunikationer

10,4

Utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten uppgick till 188,2 miljarder kronor, vilket är 1,2 miljarder kronor lägre än den beräkning som redovisades i statsbudgeten för 2007. I kapitel 5 Statsbudgetens utfall redo- visas skillnader mellan utfall och budgeterade be- lopp för utgiftsområden och vissa anslag.

Tabell 2.5 Takbegränsade utgifter

Miljarder kronor

 

Utfall

SB

 

Utfall

Utfall-SB

 

2006

1

 

2007

2007

 

2007P

P

 

 

 

 

 

 

Utgifter exkl.

 

 

 

 

 

statsskuldsräntor

716,1

732,8

 

721,9

-10,9

 

 

 

 

 

 

Ålderspensionssystemet vid

 

 

 

 

 

sidan av statsbudgeten

179,1

189,4

 

188,2

-1,2

 

 

 

 

 

 

Takbegränsade utgifter

895,2

922,2

 

910,1

-12,0

 

 

 

 

 

 

Budgeteringsmarginal

11,8

15,8

 

27,9

12,0

 

 

 

 

 

 

Utgiftstak för staten

907

938

 

938

 

 

 

 

 

 

 

Anm.: SB 2007= Statsbudget för 2007

1P P Den av riksdagen fastställda statsbudgeten för 2007, dvs. exkl. riksdagens beslut med anledning av tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition och budgetpropositionen för 2008.

27

3

Utvecklingen av statens ekonomi

Skr. 2007/08:101

3 Utvecklingen av statens ekonomi

I detta kapitel redovisas inledningsvis en fem- årsöversikt över statsbudgetens utveckling. Därefter redovisas utvecklingen av vissa nyckel- uppgifter hämtade ur statens resultat- och balansräkning. Avslutningsvis lämnas en redo- visning av oförbrukade bidrag för perioden 2003–2007.

3.1Statsbudgetens utveckling

3.1.1Statsbudgetens saldo

Statsbudgetens saldo överensstämmer sedan 1997 med statens lånebehov. Ett budgetöver- skott innebär följaktligen ett lika stort negativt lånebehov, vilket medför att staten har möjlighet att amortera på statsskulden.

Tabell 3.1 Statsbudgetens utfall 2003–2007

Miljarder kronor

 

2003

2004

2005

2006

2007

Inkomster

661,7

694,4

745,8

810,3

863,7

 

 

 

 

 

 

Skatter m.m.

637,9

672,4

743,1

806,3

815,6

 

 

 

 

 

 

Övriga inkomster

23,8

22,1

2,7

4,0

48,1

 

 

 

 

 

 

Utgifter m.m.

708,3

745,0

731,8

791,9

760,5

 

 

 

 

 

 

UO 1–25 och 27

661,3

688,0

692,3

716,1

721,9

 

 

 

 

 

 

Statsskuldsräntor

 

 

 

 

 

UO 26

42,2

52,7

32,7

49,5

47,3

 

 

 

 

 

 

Kassamässig

 

 

 

 

 

korrigering

-7,3

-6,1

-3,3

-1,1

-4,3

 

 

 

 

 

 

Riksgäldskontorets

 

 

 

 

 

nettoutlåning

12,1

10,3

10,1

27,5

-4,3

 

 

 

 

 

 

Budgetsaldo

-46,6

-50,5

14,1

18,4

103,2

 

 

 

 

 

 

Under 2003 och 2004 uppgick budgetunder- skottet till 47 respektive 51 miljarder kronor. Underskottet för dessa år förklaras i huvudsak av minskade skatteinkomster, samtidigt som utgifterna ökade under denna period främst inom ohälsorelaterade utgiftsområden och för statsskuldsräntor.

År 2005 uppvisade statsbudgeten ett över- skott på 14 miljarder kronor. Det förklaras i huvudsak av ökade skatteinkomster och mins- kade utgifter för statsskuldsräntor. Överskottet ökade under 2006 till 18 miljarder kronor, vilket förklaras av ökade skatteinkomster.

Statsbudgetens saldo 2007 uppgick till 103 miljarder kronor, vilket är en kraftig ökning jämfört med 2006. Överskottet förklaras främst av att övriga inkomster, exempelvis utdelningar från statligt aktieinnehav, ökade och att Riks- gäldskontorets nettoutlåning minskade.

3.1.2Statsbudgetens inkomster

Statens totala inkomster

Sedan 2003 har inkomsterna stigit med drygt 200 miljarder kronor eller 30 procent. De stora variationerna över åren är endast till en liten del en återspegling av makroekonomiska för- ändringar. Framförallt beror de på regel- ändringar, händelser av engångskaraktär samt periodiseringar. I tabell 3.2 redovisas statens totala inkomster för åren 2003–2007 enligt den struktur som gäller för den beslutade statsbudgeten för 2007. I tabell 3.2 specificeras även skillnaden mellan statens skatteintäkter och

31

Skr. 2007/08:101

Tabell 3.2 Statens totala inkomster 2003–2007

Miljarder kronor

Inkomstår

2003

2004

2005

2006

2007

 

Statens skatteintäkter

660,9

704,5

759,1

799,5

819,3

 

Periodiseringar

-23,0

-32,2

-16,0

6,8

-3,6

1000

Skatter m.m.

637,9

672,4

743,1

806,3

815,6

2000

Inkomster av statens verksamhet

24,1

29,2

27,5

43,4

66,5

3000

Inkomster av försåld egendom

0,0

0,1

6,7

0,1

18,0

4000

Återbetalning av lån

2,5

2,4

2,3

2,1

2,0

5000

Kalkylmässiga inkomster

9,5

8,3

8,8

7,8

8,2

6000

Bidrag från EU

12,0

11,6

12,6

12,4

13,0

7000

Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet

-17,3

-21,8

-41,5

-48,2

-52,0

8000

Utgifter som ges som krediteringar på skattekontot

-7,0

-7,7

-13,6

-13,7

-7,7

Statens övriga inkomster (2000–8000)

23,8

22,1

2,7

4,0

48,1

Statsbudgetens inkomster

661,7

694,4

745,8

810,3

863,7

 

 

 

 

 

 

 

statens skatteinkomster. Skillnaden beror på att statens skatteintäkter redovisas periodiserat och har en direkt koppling till det aktuella årets skatteregler och makroekonomiska förutsätt- ningar, medan statens skatteinkomster redovisas kassamässigt och i stället avser de skatter som debiteras eller betalas ett visst inkomstår.

Statens övriga inkomster

Statens övriga inkomster, dvs. statens totala inkomster exklusive statens skatteinkomster, varierar kraftigt under perioden. I huvudsak för- klaras variationen av tre typer av händelser under inkomsttyperna 2000, 3000 respektive 7000.

Under Inkomster av statens verksamhet (inkomsttyp 2000) redovisas aktieutdelningar. Dessa dubblerades nästan 2006, bl.a. beroende på en extrautdelning från TeliaSonera AB. Utdel- ningarna ökade ytterligare under 2007, även detta år till stor del beroende på utdelningar av engångskaraktär.

Under Inkomster av försåld egendom (in- komsttyp 3000) redovisas 2005 försäljnings- inkomster från försäljningen av aktier i Telia- Sonera AB och Nordea Bank AB motsvarande 7 miljarder kronor. Under 2007 såldes ytterligare aktier i TeliaSonera AB, vilket ökade in- komsterna med 18 miljarder kronor.

Under Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet (inkomsttyp 7000) redovisades kommunala utjämningsavgifter t.o.m. 2004. Fr.o.m. 2005 redovisas utjämningsavgifterna

utanför statsbudgeten, vilket minskar intäkterna med 26 miljarder kronor.

Den offentliga sektorns skatteintäkter

I tabell 3.3 redovisas den offentliga sektorns skatteintäkter. Här ingår även kommunalskatter samt avgifter till pensionssystemet, vilka inte är statliga intäkter och för vilka det görs avdrag i slutet av tabellen. Den offentliga sektorns skatteintäkter 2007 var 258 miljarder kronor högre än vad de var 2003. Detta motsvarar en genomsnittlig årlig utvecklingstakt om 5 pro- cent. Utvecklingen har påverkats mycket av regeländringar. Dessa har under perioden 2004– 2007 minskat skatteintäkterna med cirka 60 mil- jarder kronor. Justerat för regeländringar har skatteintäkterna en årlig utvecklingstakt om 6 procent.

Förändringar under skatt på arbete

Under åren 2005 och 2006 genomfördes de två sista stegen av den s.k. reduktionen för den allmänna pensionsavgiften. Detta ökade skatte- reduktionerna och minskade skatteintäkterna med cirka 10 miljarder kronor respektive år. Sammantaget gav reformen full reduktion för den allmänna pensionsavgiften. Samtidigt har avdragen för den allmänna pensionsavgiften avskaffats, vilket ökat de kommunala skatte- intäkterna med cirka 3 miljarder kronor respek- tive år.

32

Skr. 2007/08:101

Införandet av jobbskatteavdraget 2007 ökade skattereduktionerna med ytterligare 40 miljarder kronor. Avskaffandet av skattereduktionerna för fackföreningsavgift och avgift till arbetslöshets- kassa samma år verkar i motsatt riktning och minskar skattereduktionerna med 4 miljarder kronor.

Tillsammans förklarar dessa regeländringar den relativt höga utvecklingstakten för den kom- munala skatten och den relativt låga utvecklings- takten för statliga intäkter från skatt på arbete.

Förändringar under skatt på kapital

Den höga utvecklingen av bolagsskatten 2004 och 2005 beror på bolagens starka resultat, men även på att periodiseringsfonderna räntebelagts från och med 2005 och att många bolag till följd därav valt att lösa upp samtliga periodiserings- fonder. Räntebeläggningen av periodiserings- fonderna har därmed fått som effekt att skatteintäkterna tidigarelagts, vilket till viss del förklarar den svagare utvecklingen av bolags- skatten senare år. Räntebeläggningen bedöms ökat bolagskatten med 10 miljarder kronor 2004 respektive 4 miljarder kronor 2005. År 2006 minskade räntebeläggningen intäkterna med cirka 11 miljarder kronor.

År 2006 infördes en begränsningsregel för fastighetsskatteuttaget på markvärdet. Den med- för att skatteintäkterna från fastighetsskatten minskar något mellan 2005 och 2006, trots den allmänna fastighetstaxeringen för småhus samt ett högre skatteuttag på vattenkraft.

Utvecklingen av förmögenhetsskatten för- klaras av att fribeloppen höjdes både 2005 och 2006. År 2007 avskaffades förmögenhetsskatten. Arvs- och gåvoskatten avskaffades 2005.

Förändringar under skatt på konsumtion och insatsvaror

Ökningen för skatt på energi och miljö förklaras till fullo ut av skattesatsjusteringar. Även större delen av utvecklingen för skatt på vägtrafik förklaras av regeländringar. Skattesatshöjningar, införandet och återinförandet av trängselskatt i Stockholms innerstad samt införandet av skatt på trafikförsäkringspremie har ökat intäkterna med sammanlagt cirka 4 miljarder under per- ioden. Likaså för tobaksskatten beror ökningen på regeländringar, i huvudsak de skattesats- höjningar som genomfördes 2007, vilka ökade intäkterna med 2 miljarder kronor.

33

Skr. 2007/08:101

Tabell 3.3 Den offentliga sektorns skatteintäkter 2003–2007

Miljarder kronor

Inkomstår

2003

2004

2005

2006

2007

Skatt på arbete

782,9

806,9

829,6

857,2

872,1

Direkta skatter

449,5

465,6

476,9

490,1

480,6

Kommunal skatt

403,1

419,8

435,6

454,1

477,7

Statlig skatt

32,7

34,0

38,3

41,0

44,9

Allmän pensionsavgift

70,3

72,1

74,2

77,3

81,2

Skattereduktioner m.m.

-56,6

-60,5

-71,3

-82,4

-123,3

Artistskatt

0,1

0,1

0,1

0,1

0,1

Indirekta skatter

333,5

341,4

352,8

367,0

391,5

Arbetsgivaravgifter

321,9

329,0

341,1

357,0

383,0

Egenavgifter

9,0

9,3

10,1

10,9

11,8

Särskild löneskatt

27,2

28,3

29,3

28,9

31,6

Nedsättningar

-8,4

-8,7

-8,5

-8,8

-12,0

Tjänstegruppliv

1,3

1,3

1,1

1,2

0,9

Avgifter till premiepensionssystemet

-17,5

-17,8

-20,3

-22,3

-23,9

 

 

 

 

 

 

Skatt på kapital

107,5

135,9

167,9

192,2

204,0

Skatt på kapital, hushåll

6,8

11,9

22,9

37,4

42,5

Skatt på företagsvinster

48,9

71,5

92,0

99,2

106,6

Avkastningsskatt

12,7

11,3

12,0

11,1

13,0

Fastighetsskatt

24,0

24,3

25,1

25,0

26,1

Stämpelskatt

6,0

7,1

7,8

9,5

9,4

Förmögenhetsskatt

4,9

5,3

5,0

6,1

0,0

Kupongskatt m.m.

1,9

1,8

1,9

3,7

6,3

Arvs- och gåvoskatt

2,5

2,6

1,1

0,1

0,0

 

 

 

 

 

 

Skatt på konsumtion, insatsvaror och import

327,9

337,8

357,3

375,3

398,6

Mervärdesskatt

226,6

235,4

250,1

265,2

284,5

Tobaksskatt

8,3

8,2

8,2

8,6

9,7

Skatt på etylalkohol

4,7

4,1

4,1

4,2

4,2

Skatt på vin m.m.

3,6

3,5

3,6

3,8

4,0

Skatt på öl

2,6

2,5

2,6

2,7

2,8

Energiskatt

36,4

35,1

37,8

38,2

38,2

Koldioxidskatt

23,8

26,4

25,5

24,7

25,1

Övriga skatter på energi och miljö

3,7

3,5

3,3

4,7

4,7

Skatt på vägtrafik

8,3

8,8

11,0

11,8

13,1

Skatt på import

3,5

3,9

4,7

5,2

5,8

Övriga skatter

6,3

6,4

6,4

6,3

6,4

 

 

 

 

 

 

Restförda och övriga skatter

-2,6

-1,9

-1,3

-2,0

-1,4

Restförda skatter

-5,9

-5,9

-7,6

-5,4

-7,6

Övriga skatter

3,4

4,1

6,3

3,3

6,3

 

 

 

 

 

 

Totala skatteintäkter

1 215,8

1 278,9

1 353,5

1 422,6

1 473,3

Avgår, EU-skatter

-8,9

-7,3

-7,8

-9,4

-7,2

Offentliga sektorns skatteintäkter

1 206,9

1 271,6

1 345,7

1 413,3

1 466,1

Avgår, kommunal inkomstskatt

-403,1

-419,8

-435,6

-454,1

-477,7

Avgår, avgifter till ålderspensionssystemet

-142,9

-147,2

-151,0

-159,6

-169,1

 

 

 

 

 

 

Statens skatteintäkter

660,9

704,5

759,1

799,5

819,3

 

 

 

 

 

 

34

Konjunkturens effekt på statens ekonomi

Sambandet mellan den ekonomiska utvecklingen och skatteintäkterna kan illustreras på ett tydligt sätt genom att skatteintäkterna korrigeras för direkta effekter av regeländringar.

För att tydligt belysa detta samband utvidgas femårsöversikten med ytterligare tre år. I diagrammen 3.1, 3.2, 3.4 samt 3.6 redovisas utvecklingen för de korrigerade skatteintäkterna under perioden 2000–2007. För den indirekta effekten av regeländringarna, dvs. för regel- ändringarnas påverkan på skattebaserna, görs dock ingen korrigering.

Diagram 3.1 Skatteintäkter 2000–2007, korrigerade för regeländringar

Procentuell utveckling

24%

 

 

 

 

 

 

 

20%

 

 

 

 

 

 

 

16%

 

 

 

 

 

 

 

12%

 

 

 

 

 

 

 

8%

 

 

 

 

 

 

 

4%

 

 

 

 

 

 

 

0%

 

 

 

 

 

 

 

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

-4%

 

 

 

 

 

 

 

-8%

 

 

 

 

Skatt på arbete

 

-12%

 

 

 

 

Skatt på kapital

 

 

 

 

 

Skatt på konsumtion

 

 

 

 

 

 

 

-16%

 

 

 

 

Totala skatteintäkter

 

Skatt på kapital

Diagram 3.2 Skatt på kapital samt totala skatteintäkter 2000–2007, korrigerade för regeländringar

Procentuell utveckling

24%

 

 

 

 

 

 

 

20%

 

 

 

 

 

 

 

16%

 

 

 

 

 

 

 

12%

 

 

 

 

 

 

 

8%

 

 

 

 

 

 

 

4%

 

 

 

 

 

 

 

0%

 

 

 

 

 

 

 

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

-4%

 

 

 

 

 

 

 

-8%

 

 

 

 

Skatt på kapital

 

-12%

 

 

 

 

Totala skatteintäkter

 

 

 

 

 

 

 

-16%

 

 

 

 

 

 

 

Intäkter från skatt på kapital reagerar snabbt och kraftigt på det ekonomiska klimatet. Intäkternas låga utvecklingstakt 2001 och 2002 sammanfaller med konjunkturnedgången samma år.

Skr.2007/08:101

Diagram 3.3 Skattebaser för skatt på kapital

Indexerad nivå, 2007=100

 

 

 

 

 

 

 

 

 

100

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

80

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

60

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

40

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Driftsöverskott

 

 

 

 

 

20

 

 

 

 

 

Fastighetspriser

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Generalindex

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

94

95

96

97

98

99

00

01

02

03

04

05

06

07

De viktigaste skattebaserna för skatt på kapital är bolagens vinster samt det samlade värdet av fastigheter och värdepapper. Utvecklingen för dessa baser är relativt volatil, vilket åskådliggörs i diagram 3.3. År 2007 utgör index 100.

Skatt på arbete

Diagram 3.4 Skatt på arbete samt totala skatteintäkter 2000–2007, korrigerade för regeländringar

Procentuell utveckling

10%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skatt på arbete

 

 

 

8%

 

 

Totala skatteintäkter

 

 

6%

 

 

 

 

 

 

 

4%

 

 

 

 

 

 

 

2%

 

 

 

 

 

 

 

0%

 

 

 

 

 

 

 

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

Intäkter från skatt på arbete reagerar svagare på konjunkturen än intäkter från skatt på kapital. Intäkter från skatt på arbete reagerar, i likhet med arbetsmarknaden, med viss eftersläpning på konjunkturförändringar.

35

Skr. 2007/08:101

Diagram 3.5 Skattebaser för skatt på arbete

Procentuell utveckling

10%

 

 

 

Förvärvsinkomster

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Transfereringar

 

 

 

 

 

 

 

8%

 

 

 

Taxerade inkomster

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

94

95

96

97

98

99

00

01

02

03

04

05

06

07

-2%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Transfereringar är skattepliktiga och ingår i skattebasen för skatt på arbete. Det gör att variationen mellan skattebasen och konjunk- turen är relativt svag. Vid ökad sjukfrånvaro eller arbetslöshet ersätts förvärvsinkomster med transfereringar. Detta minskar basen för social- avgifter, men basen för inkomstskatt påverkas endast marginellt. Delas basen upp i förvärvs- inkomster och transfereringar syns konjunk- turens påverkan tydligare. Detta illustreras i diagram 3.5 där taxerad inkomst utgör summan av förvärvsinkomster och transfereringar.

Skatt på konsumtion och insatsvaror

Diagram 3.6 Skatt på konsumtion och insatsvaror samt totala skatteintäkter 2000–2007, korrigerade för regeländringar

Procentuell utveckling

10%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skatt på konsumtion

 

 

8%

 

 

Totala skatteintäkter

 

 

6%

 

 

 

 

 

 

 

4%

 

 

 

 

 

 

 

2%

 

 

 

 

 

 

 

0%

 

 

 

 

 

 

 

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

Intäkterna från skatt på konsumtion har varit jämförelsevis opåverkade av konjunkturen. Medan utvecklingstakten för totala skatte- intäkter var relativt låg under 2002 ökade utvecklingstakten för skatt på konsumtion.

Diagram 3.7 Skattebas för skatt på konsumtion och

insatsvaror

Procentuell utveckling

10%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hushållens konsumtion

 

 

 

8%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

94

95

96

97

98

99

00

01

02

03

04

05

06

07

Diagram 3.7 illustrerar utvecklingen av hus- hållens konsumtionsutgifter, vilka utgör den viktigaste basen för intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror. Konsumtions- utgifternas utveckling har varit relativt jämn under senare år. Detta beror delvis på att konjunkturnedgången 2001–2002 motverkats av den stegvisa skattereduktionen för den allmänna pensionsavgiften. På liknande sätt har konsumtionen sannolikt påverkats av jobb- skatteavdraget som infördes 2007.

Skattekvoten

Skattekvoten visar förhållandet mellan de totala skatteintäkterna och bruttonationalprodukten (BNP). I tabell 3.4 redovisas skattekvoten i Sverige för perioden 2003–2007. År 2003 var skattekvoten 48,3 procent, vilket var 0,4 pro- centenheter högre än året innan. Ökningen förklaras av att det särskilda grundavdraget slopades samtidigt som garantipensionen inför- des och förtidspensionen anpassades. Omlägg- ningen var i stort sett neutral för den enskilde pensionären, men beräknas ha ökat skatte- intäkterna med över 14 miljarder kronor. Även 2004 ökade skattekvoten med 0,4 procent- enheter. Räntebeläggningen av periodiserings- fonderna 2005 resulterade i att vissa företag beslöt att återföra hela eller delar av sina periodiseringsfonder till beskattning. Det beräknas ha ökat skatteintäkterna med 13 miljarder kronor 2004. I avsaknad av dessa återföringar hade skattekvoten i stället minskat 2004, framförallt beroende på den svaga arbets- marknaden. År 2005 steg skattekvoten ytter- ligare, trots genomförda skattesänkningar. Den högre skatteandelen förklaras främst av högre skatteintäkter från kapital.

36

År 2006 minskade däremot skattekvoten. Detta beror i huvudsak på det sista steget i den reform som syftade till full reduktion för den allmänna pensionsavgiften. År 2007 minskade skatte- kvoten med ytterligare 1,2 procentenheter beroende på betydande skattesänkningar under året. Jobbskatteavdraget minskade skatte- intäkterna med 40 miljarder kronor, förmögen- hetsskatten slopades och därtill genomfördes lättnader i fastighetsskatteuttaget.

Tabell 3.4 Skattekvoten 2003–2007

Procent av BNP

 

2003

2004

2005

2006

2007

 

 

 

 

 

 

Skattekvot

48,3

48,7

49,5

49,1

47,9

varav

 

 

 

 

 

Staten

26,3

26,8

27,8

27,6

26,7

Kommunsektorn

16,0

16,0

15,9

15,7

15,5

ÅP-systemet

5,7

5,6

5,5

5,5

5,5

EU

0,4

0,3

0,3

0,3

0,2

varav

 

 

 

 

 

Arbete

31,1

30,7

30,3

29,6

28,4

Kapital

4,3

5,2

6,1

6,6

6,6

Konsumtion m.m.

13,0

12,9

13,1

12,9

13,0

Restfört m.m.

-0,1

-0,1

0,0

-0,1

0,0

 

 

 

 

 

 

Exkl. skatt på

 

 

 

 

 

transfereringar

44,2

44,6

45,5

45,3

44,5

 

 

 

 

 

 

Anm. Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

I tabell 3.4 redovisas även skattekvoten exklusive skatt på offentliga transfereringar. En övergång från brutto- till nettoredovisning, dvs. där pen- sioner, sjuk- och föräldrapenning samt ersätt- ningar vid arbetslöshet är skattefria, skulle inte påverka de offentliga finanserna, men skatte- kvoten skulle minska med cirka 4 procent- enheter.

Diagram 3.8 visar utvecklingen av skatte- kvoten mellan 1980 och 2007.

Diagram 3.8 Skattekvot 1980–2007

Procent av BNP

54

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

52

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

50

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

48

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

46

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skattekvot

 

 

 

 

 

 

 

 

 

44

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skattekvot exkl. skatt på transfereringar

 

 

 

 

42

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

40

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

80

82

84

86

88

90

92

94

96

98

00

02

04

06

Skr.2007/08:101

3.1.3Statsbudgetens utgifter

För att möjliggöra jämförelser av statsbudgetens utgifter över tiden redovisas i detta avsnitt utgifterna per utgiftsområde i miljarder kronor och som andel av de totala utgifterna under utgiftstaket (de takbegränsade utgifterna) för perioden 2003–2007. Tidsserierna är angivna i 2007 års anslagsstruktur. Genom att utgifts- områdena redovisas i en och samma struktur för åren 2003–2007 elimineras de skillnader som beror på att anslag före 2007 kan ha tillhört ett annat utgiftsområde.

Av tabell 3.5 framgår utgifternas utfall per utgiftsområde åren 2003–2007. Skillnader i fördelningen mellan åren kan bero på utgifts- reformer och besparingar, förändrade makro- ekonomiska förutsättningar, förändrade volymer inom regelstyrda transfereringssystem, engångs- händelser och tekniska förändringar.

Ett exempel på en teknisk justering är den förändring av avdragsrätten för den allmänna pensionsavgiften som genomfördes 2005. För- ändringen beräknades öka de kommunala skatte- intäkterna med 2,9 miljarder kronor 2005 och 3,1 miljarder kronor 2006, vilket medförde att statsbidragen till kommunerna minskade med motsvarande belopp. Effekten på statsbudgeten är därför saldoneutral på kort sikt. Förändringen innebar dock att statsbudgetens utgifter min- skade med 2,9 miljarder kronor respektive 3,1 miljarder kronor under 2005–2006 i för- hållande till 2004. Sådana förändringar ger upp- hov till brott i tidsserien. För att underlätta jämförelser över tiden redovisas därför även ett utfall som rensats för större tekniska föränd- ringar. De är kursiverade i tabell 3.5. Förklar- ingar till större tekniska förändringar som på- verkar tidsserien finns redovisade i fotnoter till tabell 3.5.

Då en teknisk förändring skett har tidsserien justerats för åren före ändringens ikraftträdande. Justeringen har gjorts med en lika stor relativ andel av de takbegränsade utgifterna som den som gällde året då ändringen trädde ikraft. Vissa av de justerade beloppen är ungefärliga.

Utgifternas fördelning mellan olika utgifts- områden kan ses som ett uttryck för politiska prioriteringar perioden 2003–2007. Flera utgifts- områden uppvisar en betydande förändring under perioden såvitt avser utgiftsområdets andel av de takbegränsade utgifterna.

37

Skr. 2007/08:101

Under perioden 2003–2007 varierade de makroekonomiska förutsättningarna. Till exem- pel har bruttonationalinkomsten (BNI) ökat under perioden, vilket har bidragit till att utgifterna inom bland annat utgiftsområde 7 Internationellt bistånd har ökat.

Utgifterna kan också förändras mellan åren till följd av förändrade volymer inom regelstyrda system. Några av de största volymförändring- arna under perioden 2003–2007 återfinns inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjuk- dom och handikapp. Exempelvis har ett minskat antal sjukpenningdagar inneburit minskade utgifter inom utgiftsområdet.

Ett exempel på en engångshändelse som påverkar de takbegränsade utgifterna återfinns under utgiftsområde 22 Kommunikationer i och med att en extra amortering på infrastrukturlån gjordes under 2007.

Nedan kommenteras de utgiftsområden som uppvisar de största förändringarna som andel av takbegränsade utgifter mellan 2003 och 2007.

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Som andel av de takbegränsade utgifterna ökade utgifterna med 0,9 procentenheter under perio- den 2003–2007. Ökningen beror i huvudsak på ökade utgifter under anslaget 8:1 Bistånds- verksamhet och att biståndsramen som andel av BNI har ökat under perioden.

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Som andel av de takbegränsade utgifterna ökade utgifterna med 0,9 procentenheter under perio- den. Ökningen förklaras främst av ökade utgifter för statlig assistansersättning, men även bidrag till läkemedelsförmåner samt stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken bidrar till utgiftsökningen.

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

Justerat för tekniska förändringar minskade utgiftsområdets andel av de takbegränsade utgif- terna med 2,2 procentenheter mellan 2003 och 2007. De minskade utgifterna beror främst på ett kontinuerligt minskat antal sjukpenningdagar.

Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Justerat för tekniska förändringar minskade utgiftsområdets andel av de takbegränsade utgif- terna under perioden 2003–2007 med 1,1 pro-

centenheter. Minskningen förklaras av lägre utgifter för garantipension och bostadstillägg till pensionärer.

Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad

Som andel av de takbegränsade utgifterna mins- kade utgifterna med 1,4 procentenheter under perioden 2003–2007. Utgifterna under anslaget 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd m.m. minskade från 44 miljarder kronor 2006 till cirka 30 miljarder kronor 2007, vilket främst förklaras av en minskning av antalet öppet arbetslösa och reformer som genomförts inom arbetslöshetsförsäkringen.

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Som andel av de takbegränsade utgifterna ökade utgifterna med 1,9 procentenheter under perio- den 2003–2007. Utgiftsökningen beror till största del på den extra amortering på infra- strukturlån om 10 miljarder kronor som genom- fördes 2007.

38

Skr.2007/08:101

Tabell 3.5 Statsbudgetens utgifter 2003–2007

Anslagen har fördelats till de utgiftsområden de tillhörde i statsbudgeten för 2007. Utfall som justerats för tekniska förändringar anges i kursiv stil.

 

 

 

 

Andel i procent av de takbegränsade utgifterna

 

Miljarder kronor

 

 

 

 

 

Utgiftsområden

 

2003

2004

2005

2006

2007

2003

2004

2005

2006

2007

 

 

 

 

 

 

1

Rikets styrelse

0,9

0,9

0,9

0,9

1,2

7,5

7,5

7,7

8,2

10,6

 

 

 

2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

1,1

1,1

1,3

1,3

1,2

9,0

9,2

11,0

11,8

11,2

 

 

 

3

Skatt, tull och exekution

1,0

1,0

1,0

1,0

1,1

8,3

8,6

8,6

9,0

9,7

 

 

 

4

Rättsväsendet

3,1

3,1

3,1

3,2

3,4

25,5

26,3

27,0

28,5

30,6

 

 

 

5

Internationell samverkan

0,1

0,1

0,2

0,2

0,2

1,1

1,3

1,4

1,4

1,6

 

 

 

6

Försvar samt beredskap mot sårbarhet

5,5

5,0

5,0

4,9

5,1

45,1

42,8

43,6

43,8

46,5

 

 

 

7

Internationellt bistånd

1,9

2,3

2,6

2,9

2,8

15,9

19,9

22,3

25,9

25,4

 

 

 

8

Migration

0,9

0,9

0,8

0,9

0,6

7,7

7,5

6,9

7,9

5,3

 

 

 

9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

4,2

4,3

4,5

4,7

5,1

34,1

36,8

38,5

42,2

46,7

 

 

 

10

1

14,8

14,4

14,7

14,0

13,1

121,5

122,9

127,0

125,7

119,5

 

 

 

Ek. trygghet vid sjukdom och handikappP

 

 

 

 

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10

1

15,3

14,9

14,7

14,0

13,1

125,5

127,1

127,0

125,7

119,5

 

 

 

Justerat för teknisk förändringP

 

 

 

 

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

11

2

6,3

6,0

5,3

5,0

4,8

52,0

51,2

46,1

45,0

43,7

 

 

 

Ekonomisk trygghet vid ålderdomP

 

 

 

 

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

11

2

5,9

5,6

4,9

5,0

4,8

48,5

47,6

42,4

45,0

43,7

 

 

 

Justerat för teknisk förändringP

 

 

 

 

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

12

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

6,4

6,3

6,4

6,7

6,8

52,2

53,9

55,5

60,1

61,6

 

 

 

13

Arbetsmarknad

7,8

7,9

8,0

7,6

6,4

64,2

67,5

69,6

68,3

58,0

 

 

 

14

Arbetsliv

0,1

0,1

0,1

0,1

0,1

1,1

1,1

1,2

1,2

1,1

 

 

 

15

Studiestöd

2,4

2,4

2,3

2,2

2,1

19,9

20,8

19,8

20,1

19,3

 

 

 

16

3

5,1

5,1

5,1

5,2

4,6

42,0

44,0

43,7

46,5

42,2

 

 

 

Utbildning och universitetsforskningP

 

 

 

 

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

16

3

4,2

4,2

4,4

4,7

4,6

34,2

35,8

38,3

41,8

42,2

 

 

 

Justerat för teknisk förändringP

 

 

 

 

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

1,0

1,0

1,0

1,1

1,1

8,4

8,7

9,0

9,6

10,1

 

 

 

18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning,

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

byggande samt konsumentpolitik

1,1

1,0

1,0

1,0

0,6

8,8

8,7

8,7

8,7

5,8

 

 

 

19

Regional utveckling

0,5

0,4

0,4

0,4

0,3

3,9

3,3

3,3

3,3

2,9

 

 

 

20

Allmän miljö- och naturvård

0,3

0,4

0,5

0,5

0,5

2,8

3,3

4,3

4,8

4,3

 

 

 

21

4

0,2

0,2

0,2

0,2

0,2

1,9

2,1

1,4

1,6

2,2

 

 

 

EnergiP

 

 

 

 

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

22

Kommunikationer

3,0

3,4

3,7

3,5

4,9

24,9

29,1

31,8

31,1

44,3

 

 

 

23

Jord- och skogsbruk, fiske m. ansl. näring

1,2

1,4

2,0

2,3

1,7

9,6

12,2

17,4

21,0

15,5

 

 

 

24

Näringsliv

0,4

0,4

0,4

0,5

0,5

3,3

3,7

3,8

4,1

4,3

 

 

 

25

5

8,8

8,2

6,6

6,7

8,0

72,4

69,8

57,3

60,2

73,0

 

 

 

Allmänna bidrag till kommunerP

 

 

 

 

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

25

5

8,1

7,4

7,9

8,0

8,0

63,4

60,4

68,3

71,3

73,0

 

 

 

Justerat för teknisk förändringP

 

 

 

 

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

26

6

 

 

 

 

 

 

42,2

52,7

32,7

49,5

47,3

 

 

 

Statsskuldsräntor m.m.P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

27

Avgiften till Europeiska gemenskapen

2,2

3,0

3,0

2,9

2,9

18,3

25,6

25,6

25,9

26,6

 

 

 

 

Summa utgiftsområden

 

 

 

 

 

 

703,5

740,7

725,0

765,5

769,2

 

 

 

 

Ålderspensionssystemet vid sidan av SB

19,3

19,6

19,9

20,0

20,7

157,8

167,5

172,0

179,1

188,2

 

 

 

 

Takbegränsade utgifter

100,0

100,0

100,0

100,0

100,0

819,1

855,5

864,3

895,2

910,1

 

 

 

 

Budgeteringsmarginal

0,4

0,3

0,7

1,3

3,1

2,9

2,5

5,7

11,8

27,9

 

 

 

 

Utgiftstak för staten

 

 

 

 

 

 

822,0

858,0

870,0

907,0

938,0

 

 

1

År 2005 ökade utgifterna med 3,8 miljarder kronor då bostadstillägget för personer med aktivitets- och sjukersättning fördes från utg.omr. 11 till utg.omr. 10. I och med

 

P P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

att de allmänna försäkringskassorna förstatligades 2005 kom de att omfattas av det statliga tjänstepensionssystemet, vilket ökade utgifterna under utg.omr. 10 med

0,4 miljarder kronor 2005.

2

År 2005 minskade utgifterna med 3,8 miljarder kronor då bostadstillägget för personer med aktivitets- och sjukersättning fördes från utg.omr. 11 till utg.omr. 10.

 

P

P

3

Under 2005–2006 överfördes 0,125 miljarder kronor per år från utg.omr. 25 till utg.omr. 16 till följd av avvecklingen av den interkommunala ersättningen för

 

P

P

riksrekryterande påbyggnadsutbildningar. År 2005 överfördes 3 miljarder kronor från utg.omr. 16 till utg.omr. 25, och ytterligare 1 miljard kronor per år 2006–2007, avseende medel för personalförstärkning i skolan. Under 2007 tillfördes 1,22 miljarder kronor till utg.omr. 25 avseende medel för statligt stöd för utbildning av vuxna, medan utg.omr. 16 minskades med 1,82 miljarder kronor. År 2007 överfördes 2,0 miljarder kronor från utg.omr. 16 till utg.omr. 25 avseende medel för personalförstärkning i förskolan.

4

ÅrP 2007 flyttades olika energistöd från statsbudgetens inkomstsida till utgiftssidan motsvarande cirka 1,1 miljarder kronor. Det har inte föranlett en teknisk justering i

 

P P P

tabell 3.5, men det kan däremot förklara en del av utgiftsutvecklingen.

39

Skr. 2007/08:101

5P SammantagetP sker tekniska förändringar som påverkar tidsserien inom utg.omr. 25 med +0,1 miljarder kronor 2004, -17,6 miljarder kronor 2005, +0,3 miljarder kronor 2006 och +11,2 miljarder kronor 2007. Statsbidraget minskades 2004 med 0,22 miljarder kronor på grund av justering av beräkningen för kommunkontosystemet. Nedjusteringen 2004 till följd av den justerade beräkningen är 1,367 miljarder kronor. Av detta belopp avser 0,22 miljarder kronor en permanent neddragning medan 1,147 miljarder kronor är en temporär neddragning, vilket i tabell 3.5 inte har räknats som en teknisk förändring, men som däremot kan förklara en del av utgiftsutvecklingen. Ett kostnadsutjämningssystem för LSS infördes 2004 på statsbudgetens utgiftssida vilket ökade utgifterna med cirka 1 miljard kronor. En lika stor förändring gjordes på statsbudgetens inkomstsida, varför förändringen är neutral för statsbudgetens saldo. För 2005 beräknas utgifterna för LSS-utjämning till nära 1,8 miljarder kronor. På grund av en slutreglering av ålderspensionsreformen m.m. beräknas statsbidragen minska med 1,3 miljarder kronor 2004. Nivåjustering gällde fr.o.m. 2003 men justerades först 2004, varför nedjusteringen avseende 2003 inträffade 2004. Detta resulterade i att neddragningen 2004 blev 2,6 miljarder kronor i

stället för 1,3 miljarder kronor. En teknisk justering har gjorts med endast 1,3 miljarder kronor motsvarande den permanenta neddragningen. En förändrad redovisning av det kommunala utjämningssystemet år 2005, som innebär en övergång till nettoredovisning, innebär tekniskt sett en minskning av utgifterna för det kommunala utjämningssystemet, vilket också motiverat en minskning av utgiftstaket för staten om 26 miljarder kronor. År 2005 överfördes 3 miljarder kronor från utg.omr. 16 till utg.omr. 25, och ytterligare 1 miljard kronor per år 2006–2007 avseende medel för personalförstärkning i skolan. År 2005 tillfördes statsbidragen 4,7 miljarder kronor, då tillfälliga stöd som tidigare fanns på statsbudgetens inkomstsida flyttades till statsbudgetens utgiftssida. Under 2005–2006 överfördes 0,125 miljarder kronor per år från utg.omr. 25 till utg.omr. 16 till följd av avvecklingen av den interkommunala ersättningen för riksrekryterande påbyggnadsutbildningar. Under 2005–2006 ändrades avdragsrätten för den allmänna pensionsavgiften, vilket beräknades öka de kommunala skatteintäkterna med 2,94 miljarder kronor 2005 och 3,06 miljarder kronor 2006. Därför minskades statsbidragen i motsvarande mån. Samtidigt höjdes grundavdraget, vilket beräknades minska de kommunala skatteintäkterna med 3,72 miljarder kronor 2005 och 2,5 miljarder kronor 2006, varför statsbidraget höjdes i motsvarande mån. Under 2007 tillfördes utg.omr. 25 1,22 miljarder kronor avseende medel för statligt stöd för utbildning av vuxna, medan utg.omr. 16 minskades med 1,82 miljarder kronor. År 2007 överfördes 2,0 miljarder kronor från utg.omr. 16 till utg.omr. 25 avseende medel för personalförstärkning i förskolan. År 2007 flyttades sysselsättningsstöd från statsbudgetens inkomstsida till utgiftssidan motsvarande 7,0 miljarder kronor.

6P P Ingår inte i takbegränsade utgifter.

40

3.1.4Nyckeluppgifter i balans- och resultaträkningarna

I tabell 3.6 redovisas utvecklingen av ett antal nyckeluppgifter hämtade ur statens resultat- och balansräkningar.

Tabell 3.6 Nyckeluppgifter ur balans- och resultaträkningen 2003–2007

Miljarder kronor

 

2003

2004

2005

2006

2007

Statens netto-

 

 

 

 

 

förmögenhet

-790

-775

-746

-635

-500

 

 

 

 

 

 

Statsskulden

1 186

1 213

1 262

1 220

1 115

 

 

 

 

 

 

Transfereringar

 

 

 

 

 

exkl.

 

 

 

 

 

avsättningar

693

722

742

759

762

 

 

 

 

 

 

Kostnader för

 

 

 

 

 

statens egen

 

 

 

 

 

verksamhet

170

178

194

202

195

 

 

 

 

 

 

Skatteintäkter

797

839

902

964

990

 

 

 

 

 

 

Årets över-

 

 

 

 

 

/underskott

 

 

 

 

 

enligt resultat-

 

 

 

 

 

räkningen

-19

-18

37

104

127

 

 

 

 

 

 

Redovisningen för 2005 har i allt väsentligt juste- rats i enlighet med de ändrade redovisningsprin- ciper m.m. som gäller fr.o.m. 2006, vilket fram- för allt påverkat skatteintäkterna (se avsnitt 4.4.5 Ändrade redovisningsprinciper m.m.). Däremot har redovisningen endast justerats i begränsad omfattning för åren 2003–2004. Skatteintäkter enligt de nya principerna har inte beräknats för dessa två år.

Statens nettoförmögenhet

I diagram 3.9 visas utvecklingen av statens totala nettoförmögenhet och statsskulden under den senaste femårsperioden. Nettoförmögenheten har förbättrats under perioden med 290 miljarder kronor. Förändringen har varit starkast under de två senaste åren.

Skr.2007/08:101

Diagram 3.9 Statens nettoförmögenhet och statsskulden 2003–2007

Miljarder kronor

2003

2004

2005

2006

2007

0

 

 

 

 

-200

 

 

 

 

-400

 

 

 

 

-600

 

 

 

 

-800

 

 

 

 

-1 000

 

 

 

 

-1 200

 

 

 

 

-1 400

 

 

 

 

 

Nettoförmögenhet

 

Statsskuld

 

 

Den avgörande förklaringen till nettoförmögen- hetens förändring under perioden är resultaträk- ningens överskott. Nettoförmögenheten för- bättrades enbart under de senaste två åren med 246 miljarder kronor, varav 231 miljarder kronor är hänförbart till överskott i resultaträkningen.

En annan förklaring till nettoförmögenhetens ökning är det förändrade värdet av resultatande- lar i dotter- och intresseföretag vid sidan av re- sultaträkningen. Ökningen uppgår under perio- den till 43 miljarder kronor, men är främst en konsekvens av bolagens övergång till redovis- ningsprinciper enligt IFRSTF1FT.

Statsskulden

Lånebehovet och statsskuldens utveckling

Statsbudgetens saldo visade ett överskott på 103,2 miljarder kronor för 2007. Detta innebar att statens lånebehov – definitionsmässigt lika med statsbudgetens saldo, men med omvänt tecken – var negativt och bidrog till att minska statsskulden med drygt 103 miljarder kronor 2007. Den konsoliderade statsskulden minskade med 105 miljarder kronor till 1 115 miljarder kronor 2007. Förutom statsbudgetens överskott påverkar även omvärdering av valutaskulden till aktuella valutakurser statsskuldens storlek.

Den statsskuld som redovisas i årsredovis- ningen för staten (konsoliderad) skiljer sig från den som Riksgäldskontoret redovisar (okonsoli- derad) på grund av elimineringar för myndighe-

1T T Redovisningsprinciper enligt International Financial Reporting

Standards (IFRS) som fastställs av International Accounting Standards

Board (IASB).

41

Skr. 2007/08:101

ters innehav av statsobligationer och statsskuld- växlar. Myndigheter som har en omfattande hantering av medel avsatta för ändamål vid sidan av statsbudgeten har rätt att placera på den svenska statspappersmarknaden.

Tabell 3.7 Statliga myndigheters innehav av statspapper 2007

Miljarder kronor

 

 

 

 

Övriga-

Elimineras i

 

 

 

 

myndig-

balans-

 

IGN

KAF

RGK

heter

räkningen

Statsskuld-

 

 

 

 

 

växlar

1,1

 

 

 

1,1

 

 

 

 

 

 

Premieobliga-

 

 

 

 

 

tioner

 

 

0,6

 

0,6

 

 

 

 

 

 

Nominella

 

 

 

 

 

statsobliga-

 

 

 

 

 

tioner

15,4

18,0

 

0,2

33,6

 

 

 

 

 

 

Reala stats-

 

 

 

 

 

obligationer

 

17,8

 

 

17,8

 

 

 

 

 

 

Totalt

16,5

35,8

0,6

0,2

53,1

Anm. Med IGN avses Insättningsgarantinämnden, med KAF avses Kärnavfallsfondens styrelse och med RGK avses Riksgäldskontoret.

Elimineringen av statliga myndigheters innehav av statspapper uppgick till 53 miljarder kronor 2007, varav nästan hela beloppet avser Kärnav- fallsfondens och Insättningsgarantinämndens innehav. Övriga myndigheters innehav har varit mindre än 1 miljard kronor de senaste åren. Premiepensionsmyndighetens innehav av stats- papper elimineras inte eftersom myndigheten inte ingår i den konsoliderade årsredovisningen för staten. Sammantaget medför detta att den okonsoliderade statsskulden på 1 168 miljarder kronor som Riksgäldskontoret redovisar är 53 miljarder kronor högre än vad som redovisas i balansräkningen (se kapitel 4 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys).

Definition av statsskulden

Sedan den 1 januari 2003 definieras statsskulden så att samtliga låneinstrument värderas till nomi- nellt slutvärde. Det betyder att instrumenten tas upp till det belopp som betalas på förfallodagen. Även derivatinstrument inkluderas, t.ex. de skuldbytesavtal (swappar) som Riksgäldskonto- ret ingår för att påverka sammansättningen och löptiden i statsskulden. Derivatinstrument, lik- som övriga åtaganden i utländsk valuta, värderas med hänsyn till aktuell valutakurs. För reala in- strument inkluderas upplupen inflationskom- pensation som med tidigare definition skuldför- des först vid förfall. Nuvarande mått överens- stämmer med hur skulden mäts inom EU.

Statsskuldens sammansättning

Det lagfästa målet för statsskuldspolitiken är att statens skuld ska förvaltas så att den långsiktiga kostnaden minimeras, samtidigt som risken i förvaltningen beaktas. Den övergripande mål- sättningen konkretiseras genom att regeringen årligen fastställer riktlinjer för statsskuldens för- valtning avseende statsskuldens sammansättning och löptid (mätt i genomsnittlig räntebind- ningstid). Det av regeringen beslutade riktvärdet anger att den genomsnittliga räntebind- ningstiden skulle vara 4,7 år vid slutet av 2007. Fram till 2007 angavs endast löptidsriktvärde för den nominella delen av statsskulden.

Inför 2007 beslutade regeringen också om ett nytt andelsmått för att mäta sammansättningen av statsskulden. Det nya andelsmåttet skuldens summerade kassaflöden (SSK) förbättrar bilden av statsskuldens samlade riskexponering. Måttet beaktar skuldslagens samtliga kontrakterade kassaflöden genom att, förutom det nominella slutbeloppet, även inkludera framtida kupong- betalningar och inflationskompensation.

Det nya måttet innebar att andelarna i statsskulden ändrades. Vid årsskiftet 2007/08 var andelen reala lån 26,4 procent och andelen valutaskuld 17,6 procent mätt enligt SSK (30 dagars glidande medelvärde). Jämfört med det gamla beräkningssättet ökade andelen reala lån med 7 procentenheter, medan valutaskulden minskade med 3 procentenheter. I riktlinje- beslutet fastställdes att målandelen för den reala skulden i kronor och valutaskulden långsiktigt skulle uppgå till 25 procent respektive 15 pro- cent av statsskulden. Den nominella skulden är i styrsammanhang en residual och utgör 60 pro- cent av skulden då målandelen för den reala skulden (25 procent) och valutaskulden (15 pro- cent) räknats bort. Det nya måttet används endast för att beskriva statsskuldens samman- sättning i riktlinjesammanhang. För övriga syften används det traditionella skuldmåttet, så även i årsredovisningen för staten.

Inom ramen för riktlinjerna fastställer sedan Riksgäldskontorets styrelse delmål och rikt- märken för löptiden i den nominella kron- skulden, reala kronskulden och valutaskulden. Riksgäldskontoret svarar även för den operativa upplåningen och förvaltningen av statsskulden.

42

Tabell 3.8 Statsskuldens utveckling och sammansättning 2003–2007

Miljarder kronor

 

2003

2004

2005

2006

2007

Nominella lån i

 

 

 

 

 

svenska kronor

712

745

770

754

683

 

 

 

 

 

 

Reala lån i

 

 

 

 

 

svenska kronor

144

167

189

200

199

 

 

 

 

 

 

Nominella lån i

 

 

 

 

 

utländsk valuta

330

301

303

266

233

 

 

 

 

 

 

Summa konsoli-

 

 

 

 

 

derad statsskuld

1 186

1 213

1 262

1 220

1 115

 

 

 

 

 

 

Nominella lån i svenska kronor utgör den vikti- gaste källan för finansiering av statsskulden. Merparten av upplåningen sker på den inhemska värdepappersmarknaden genom statsobligatio- ner (kuponglån med en löptid över ett år vid emissionstillfället) och statsskuldväxlar (nollku- ponglån, i huvudsak med en löptid på högst ett år vid emissionstillfället). I skuldslaget ingår även privatmarknadslån som erbjuder Riksgäldskon- toret billigare upplåning än konventionella stats- papper i kombination med möjligheter att sprida upplåningen till fler långivare, företrädesvis pri- vatpersoner. Privatmarknadslån består av dels premieobligationer, dels Riksgäldsspar. Under 2007 har privatmarknadsupplåningen totalt legat kvar på samma nivå som 2006 och uppgick till 64 miljarder kronor vid slutet av året eller 5,4 procent av total statsskuld. En viss omfördelning mellan sparformerna har dock skett. Riksgäldsspar ökade med två miljarder kronor till 25 miljarder kronor till följd av stigande räntor på framförallt konton med rörlig ränta. Premieobligationerna minskade med tre miljarder kronor till 38 miljarder kronor. Orsa- ken till minskningen var framförallt ovanligt stora förfall under 2007. Upplåningen på privat- marknaden minskade kostnaderna för statsskul- den med knappt 0,2 miljarder kronor i förhål- lande till alternativ upplåning på kapital- marknaden under 2007. För perioden 2003–2007 blev den sammanlagda kostnadsbesparingen nästan en miljard kronor.

Volymen utestående statsskuldväxlar mins- kade med 84 miljarder kronor 2007. Statsskuld- växlar emitteras varannan vecka och utgör huvuddelen av Riksgäldskontorets kortfristiga upplåning. Volymen av emitterade statsskuld- växlar kan variera kraftigt mellan auktions- tillfällena, vilket beror på att statens lånebehov varierar över året.

Skr.2007/08:101

Riksgäldskontoret använde tillfälligt valutater- miner i likviditetsförvaltningen över årsskiftet 2006/07, vilket även skedde vid årsskiftet 2005/06. Anledningen var att Riksgäldskontoret till följd av ett extremt stort lånebehov i december tog upp ett kort lån i utländsk valuta som sedan omvandlas till skuld i kronor med valutaterminer. I valutaskulden ingår termins- kontrakt på minus 17 miljarder kronor (se not 45, Statsskulden, Noter till balansräkningen). Med valutaterminer justerar Riksgäldskontoret också valutasammansättningen i valutaskulden. Om skulden i en enskild valuta är för stor relativt de andra valutornas andel köper Riks- gäldskontoret denna valuta på termin och säljer den av de andra skuldvalutorna som har en låg andel.

Den reala lånestocken uppgick till 199 miljarder kronor i slutet av 2007. I slutet av 2006 uppgick den till 200 miljarder kronor.

Reala lån i svenska kronor fyller en viktig funktion i statens låneportfölj då de bidrar till en mer diversifierad upplåning med ytterligare ett skuldslag utöver nominell kron- och valutaskuld. Staten får därmed tillgång till en finansierings- källa med andra kostnads- och riskegenskaper än nominell upplåning, vilket medför att risken kan reduceras. Låneformen ger även fördelar för investeraren eftersom investeraren erbjuds en möjlighet att försäkra sig mot inflation genom att staten övertar inflationsrisken.

Den nuvarande valutaskulden byggdes upp under en period när lånebehovet var mycket stort. Lån i utländsk valuta bidrog då till att täcka en del av lånebehovet. Sedan flera år amorterar staten på valutaskulden för att minska den totala risknivån i statsskulden. Eftersom statsskulden löpande mäts och värderas i kronor slår änd- ringar i växelkursen direkt igenom på skuldens storlek. Målet är dock inte att avveckla valuta- skulden, även om den medför en växelkursrisk. Valutaskulden bidrar på samma sätt som realob- ligationer till att diversifiera statskulden efter- som den minskar exponeringen mot svenska räntor.

Enligt riktlinjerna skulle valutaskulden amor- teras med 40 miljarder kronor 2007. Riksgälds- kontoret fick avvika med 15 miljarder kronor. Riksgäldskontoret amorterade 42 miljarder kronor på valutaskulden under 2007. Skillnaden mot riktvärdet beror på att valutakursrörelser gör att man inte exakt kan styra amorterings- beloppet räknat i kronor.

43

Skr. 2007/08:101

Orealiserade valutakursförändringar ingår i valutaskulden och kan variera kraftigt mellan åren. Valutaskulden minskade totalt med 33 miljarder kronor 2007 och har som andel av total skuld minskat under 2003 och 2007 med cirka 100 miljarder kronor.

Tabell 3.9 Nominella lån i svenska kronor 2003–2007

Miljarder kronor

 

2003

2004

2005

2006

2007

Statsobligationer,

 

 

 

 

 

nominella

550

565

543

525

507

 

 

 

 

 

 

Ränte- och valuta-

 

 

 

 

 

swappar

-166

-202

-228

-239

-255

 

 

 

 

 

 

Statsskuldväxlar

241

256

284

252

170

 

 

 

 

 

 

Ränteswappar

0

45

85

94

112

 

 

 

 

 

 

Nominella privat-

 

 

 

 

 

marknadslån

58

59

63

63

63

 

 

 

 

 

 

Likviditetsinstrument

29

22

23

45

69

 

 

 

 

 

 

Valutaterminer m.m.

0

0

0

14

17

 

 

 

 

 

 

Nominella lån i

 

 

 

 

 

svenska kronor

712

745

770

754

683

 

 

 

 

 

 

Statsskuldens kostnader

De anslagsavräknade utgifterna för statsskulden, som redovisas i redovisningen av Statsbudgetens utfall, uppgick till 47 miljarder kronor 2007 (se kapitel 5, Statsbudgetens utfall, avsnitt 5.4.26 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.). Det är en minskning med 2 miljarder kronor jämfört med 2006.

Beloppen i statsbudgeten redovisas enligt utgiftsmässiga principer och utgör ett netto av inkomster och utgifter i upplåningsverksam- heten. Den utgiftsmässiga redovisningen inne- håller dock svagheter när det gäller att beskriva statsskuldsräntornas utveckling över tiden. Exempelvis har valet av upplåningsteknik stor påverkan på anslagsbelastningen ett visst år. En kostnadsmässig redovisning ger därför en bättre beskrivning av hur räntekostnaderna under en viss period påverkas av underliggande skuld-, ränte- och valutautveckling.

I resultaträkningen för staten redovisas räntor enligt kostnadsmässiga principer efter elimine- ring av räntor till/från statliga myndigheter. I kostnaderna ingår även en omvärdering av skul- den i utländsk valuta. Av tabell 3.10 framgår statsskuldens kostnader, vilket utgör en sammanfattning av uppgifterna i resultaträk- ningen (se not 12, Nettokostnad för stats- skulden, Noter till resultaträkningen).

Tabell 3.10 Statsskuldens kostnader 2003–2007

Miljarder kronor

 

2003

2004

2005

2006

2007

Räntekostnader på lån i

 

 

 

 

 

svenska kronor

51

52

49

52

55

 

 

 

 

 

 

Räntekostnader på lån i

 

 

 

 

 

utländsk valuta

29

23

24

23

26

 

 

 

 

 

 

Realiserade valutakurs-

 

 

 

 

 

differenser

4

5

-10

6

2

 

 

 

 

 

 

Realiserade

 

 

 

 

 

kursdifferenser

4

14

8

6

4

 

 

 

 

 

 

Orealiserade valutakurs-

 

 

 

 

 

differenser

-15

-5

22

-15

0

 

 

 

 

 

 

Över- /underkurs vid

 

 

 

 

 

emission m.m.

-3

-9

-7

-7

-6

 

 

 

 

 

 

Summa kostnader

70

81

86

65

81

 

 

 

 

 

 

Ränteintäkter i upplå-

 

 

 

 

 

ningsverksamheten

-32

-27

-27

-28

-31

 

 

 

 

 

 

Nettokostnader efter in-

 

 

 

 

 

täkter, exklusive skuld-

 

 

 

 

 

skötselåtgärder

38

54

59

37

50

 

 

 

 

 

 

Orealiserade valutavinster

 

 

 

 

 

(-) / förluster (+) hänför-

 

 

 

 

 

bara till skuldskötsel-

 

 

 

 

 

instrument

-3

-5

8

-9

4

 

 

 

 

 

 

Nettokostnader inklusive

 

 

 

 

 

skuldskötselåtgärder

35

49

67

28

54

 

 

 

 

 

 

Enligt resultaträkningen för 2007 uppgick netto- kostnaden för statsskulden (räntor, över- och underkurser, valutakursförändringar m.m.) till 54 miljarder kronor, vilket är en ökning med 26 miljarder kronor jämfört med 2006. Ök- ningen beror i första hand på orealiserade valutakursförändringar som ökat statsskuldens kostnader med 28 miljarder kronor jämfört med 2006. De realiserade valuta- och kursdiffe- renserna gick åt motsatt håll och minskade i stället kostnaderna med 6 miljarder kronor.

Räntekostnaderna på lån i svenska kronor uppgick till 55 miljarder kronor, vilket innebar en ökning med 3 miljarder kronor jämfört med 2006. Räntekostnaderna för lån i utländsk valuta

ökade också

med

3

miljarder

kronor

till

26 miljarder

kronor.

Staten gjorde

valuta-

förluster på

2 miljarder

kronor,

jämfört

med

6 miljarder kronor 2006.

 

 

 

 

Valutavinster och

valutaförluster

påverkas

framför allt av kronans växelkurs mot andra valutor när ett lån förfaller, men också av inbördes förändringar mellan andra valutors växelkurser genom olika derivatinstrument som används i förvaltningen av valutaskulden. Under 2007 minskade de realiserade kursförlusterna

44

med 2 miljarder kronor, från 6 till 4 miljarder kronor. De orealiserade valutakursdifferenserna, exklusive skuldskötselåtgärder, ökade skuldkost- naderna med 15 miljarder kronor jämfört med 2006. Skillnaden beror på att kronan 2006 gick bättre jämfört med skuldvalutorna än 2007. Över- och underkurser vid emission av stats- papper m.m. medförde att kostnaderna min- skade med 6 miljarder kronor 2007.

Tillsammans med ränteintäkter i upplånings- verksamheten på 31 miljarder kronor uppgick nettokostnaden för statsskulden exklusive skuld- skötselåtgärder till 50 miljarder kronor 2007. Skillnaden mellan statsskuldens utgiftsmässiga räntekostnader på 47 miljarder kronor och nettokostnaden exklusive skuldskötselåtgärder på 50 miljarder kronor förklaras av att kurs- differenser vid emission, nollkupongräntor och orealiserade valutakursförändringar redovisas på olika sätt i statsbudgeten och i resultaträkningen.

Transfereringar

Diagram 3.10 Transfereringar per sektor 2003–2007

800 000

 

 

 

 

700 000

 

 

 

 

600 000

 

 

 

 

500 000

 

 

 

 

400 000

 

 

 

 

300 000

 

 

 

 

200 000

 

 

 

 

100 000

 

 

 

 

0

 

 

 

 

2003

2004

2005

2006

2007

Nettoöverföring till ålderspensionssystemet, AP-fonderna

Transfereringar till utlandet

Transfereringar till kommuner

Transfereringar till företag

Transfereringar till hushåll

I diagram 3.10 redovisas transfereringarna per sektor 2003–2007. De totala kostnaderna för transfereringar har ökat med 70 miljarder kronor eller 10 procent under perioden. Den största delen, 65 procent, av de statliga transfereringarna går till hushållen inklusive hushållens övriga organisationer. Transfereringarna till hushålls- sektorn har ökat med 29 miljarder kronor eller 6,1 procent mellan 2003 och 2007.

Skr.2007/08:101

Tabell 3.11 Transfereringar 2003–2007

Miljarder kronor

 

2003

2004

2005

2006

2007

Socialförsäkring

392

402

409

420

428

 

 

 

 

 

 

Allmänna bidrag

 

 

 

 

 

till kommuner

99

101

106

109

124

 

 

 

 

 

 

Arbetsmarknad

62

66

71

68

49

 

 

 

 

 

 

Nettoöverföring till

 

 

 

 

 

premiepensions-

 

 

 

 

 

systemet

20

20

24

26

27

 

 

 

 

 

 

Nettoöverföring till

 

 

 

 

 

ålderspensions-

 

 

 

 

 

systemet, AP-

 

 

 

 

 

fonderna

10

8

10

7

6

 

 

 

 

 

 

Avgiften till Euro-

 

 

 

 

 

peiska gemen-

 

 

 

 

 

skapen

24

23

26

26

26

 

 

 

 

 

 

Bistånd m.m.,

 

 

 

 

 

migration och

 

 

 

 

 

integration

19

23

25

29

30

 

 

 

 

 

 

Utbildning, studie-

 

 

 

 

 

stöd

26

36

20

27

22

 

 

 

 

 

 

Övrigt

40

43

52

47

50

 

 

 

 

 

 

Summa

693

722

742

759

762

Anm. Från 2007 räknas inte nettoöverföringen till premiepensionssystemet med i transfereringar till ålderspensionssystemet utan dessa ligger som transfereringar till hushållen. För att möjliggöra jämförelsen över perioden är tabellen justerad med dessa värden för samtliga år.

I tabell 3.11 visas utvecklingen av olika trans- fereringar under den senaste femårsperioden. Nedan lämnas en närmare redovisning av delområdena socialförsäkring, arbetsmarknad, bistånd m.m., migration och integration samt utbildning och studiestöd.

Socialförsäkring

Diagram 3.11 Socialförsäkringar 2003–2007

Miljoner kronor

450 000

 

 

 

 

400 000

 

 

 

 

350 000

 

 

 

 

300 000

 

 

 

 

250 000

 

 

 

 

200 000

 

 

 

 

150 000

 

 

 

 

100 000

 

 

 

 

50 000

 

 

 

 

0

 

 

 

 

2003

2004

2005

2006

2007

Läkemedelsförmånerna

Ersättning vid arbetsoförmåga m.m.

Handikappolitik

Ekonomisk familjepolitik

Ålderspensioner m.m.

45

Skr. 2007/08:101

Kostnaderna för socialförsäkringar ökade varje år under perioden 2003–2007. Mellan 2006 och 2007 ökade kostnaderna med drygt 8 miljarder kronor eller 2 procent. Under hela femårs- perioden var ökningen totalt 36 miljarder kronor eller drygt 9 procent.

Tabell 3.12 Socialförsäkringar 2003–2007

Miljarder kronor

 

2003

2004

2005

2006

2007

Ålderspensioner m.m.

207

211

215

221

230

 

 

 

 

 

 

Ekonomisk

 

 

 

 

 

familjepolitik

52

53

54

58

59

 

 

 

 

 

 

1

11

13

15

16

18

HandikappolitikP

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ersättning vid

 

 

 

 

 

arbetsoförmåga m.m.

103

105

104

103

99

 

 

 

 

 

 

Läkemedelsförmånerna

19

20

20

21

22

 

 

 

 

 

 

Summa transfereringar

392

402

409

420

428

1P InklusiveP kommunernas betalningsansvar (se vidare avsnitt 5.5 Realekonomisk fördelning av statsbudgeten).

Av ökningen mellan 2003 och 2007 är 22 miljar- der kronor hänförliga till ökade pensionskostna- der. Ökningen av pensionskostnaderna har varit tämligen jämnt fördelad under åren. De ökade pensionskostnaderna beror på ett ökat antal pen- sionärer, att en allt större andel av dessa har in- komstpension och att den genomsnittliga pen- sionspoängen ökat, men även på indexom- räkning av pensionsbelopp (se även not 4, Transfereringar, Noter till resultaträkningen).

Kostnaderna för ersättning vid arbets- oförmåga m.m., ohälsoområdet, minskade med sammanlagt 3,6 miljarder kronor eller 3,5 pro- cent under perioden. Inom ohälsoområdet har det trendbrott som inträffade 2005 förstärkts och de sammanlagda kostnaderna för sjuk- penning och aktivitets- och sjukersättning har fortsatt att minska. Kostnaden för sjukpenning minskade med 1,6 miljarder kronor eller 4,9 procent 2006. Minskningen har fortsatt under 2007 och blev då 3,7 miljarder eller 12 procent. Det förklaras av att antalet sjukpenningdagar fortsatt minska. Aktivitets- och sjuker- sättningarna (tidigare förtidspension) var i princip oförändrat mellan 2006 och 2007 (se även not 4, Transfereringar, Noter till resultat- räkningen).

I tabell 3.13 och 3.14 redovisas antalet pensionstagare med ålderspension och utbetald ålderspension under perioden.

Tabell 3.13 Pensionstagare med ålderspension 2003–2007

 

Kvinnor

Kvinnor

Män

Män

 

 

Antal

Procent

Antal

Procent

Summa

2003

914 292

56

711 408

44

1 625 700

 

 

 

 

 

 

2004

925 186

56

724 695

44

1 649 881

 

 

 

 

 

 

2005

942 578

56

745 499

44

1 688 077

 

 

 

 

 

 

2006

955 994

56

764 622

44

1 720 616

 

 

 

 

 

 

2007

971 518

55

788 215

45

1 759 733

 

 

 

 

 

 

Källa: Försäkringskassan

År 2007 var cirka 1,8 miljoner personer pen- sionstagare med ålderspension, varav 55 procent kvinnor och 45 procent män. Antalet pensions- tagare har ökat med drygt 8 procent sedan 2003.

Tabell 3.14 Utbetald ålderspension 2003–2007

Miljoner kronor

 

 

Medel-

 

Medel-

 

 

Kvinnor

ersättning

Män

ersättning

 

 

Kronor

per månad

Kronor

per månad

Summa

2003

83 688

7 628

97 547

11 427

181 235

 

 

 

 

 

 

2004

86 837

7 677

101 144

11 631

187 981

 

 

 

 

 

 

2005

89 076

7 875

104 017

11 627

193 093

 

 

 

 

 

 

2006

92 053

8 024

107 609

11 728

199 662

 

 

 

 

 

 

2007

96 405

8 269

112 424

11 886

208 829

 

 

 

 

 

 

Källa: Försäkringskassan

År 2007 utbetalades drygt 200 miljarder kronor, varav 46 procent eller 96 miljarder kronor till kvinnor och 54 procent eller 112 miljarder kro- nor till män. Kvinnors medelersättning per må- nad var 8 269 kronor och mäns var 11 886 kro- nor. Kvinnornas medelersättning per månad var således 30 procent lägre än männens medeler- sättning 2007. Skillnaden mellan kvinnors och mäns medelersättning minskade dock med 3 procentenheter under perioden 2003–2007.

Tabell 3.15 Ersatta nettodagar med föräldrapenning

2003–2007

 

Kvinnor

Kvinnor

Män

Män

 

 

Antal

Procent

Antal

Procent

Summa

2003

33 235 024

83

6 911 239

17

40 146 263

 

 

 

 

 

 

2004

34 407 653

81

7 901 514

19

42 309 167

 

 

 

 

 

 

2005

34 338 735

80

8 320 078

20

42 658 813

 

 

 

 

 

 

2006

34 524 796

79

8 957 898

21

43 482 694

 

 

 

 

 

 

2007

35 856 090

79

9 434 538

21

45 290 628

 

 

 

 

 

 

Källa: Försäkringskassan

46

Antal ersatta dagar med föräldrapenning var 45,3 miljoner 2007, varav 79 procent uttagna av kvinnor och 21 procent uttagna av män. Andelen dagar uttagna av män har ökat med 4 procent- enheter sedan 2003. Antalet ersatta nettodagar med föräldrapenning har ökat för såväl män som kvinnor 2007 i jämförelse med 2006. Andelen dagar som tas ut av kvinnor är dock oförändrad i jämförelse med året innan.

Arbetsmarknad

Diagram 3.12 Arbetsmarknad 2003–2007

Miljoner kronor

80 000

 

 

 

 

70 000

 

 

 

 

60 000

 

 

 

 

50 000

 

 

 

 

40 000

 

 

 

 

30 000

 

 

 

 

20 000

 

 

 

 

10 000

 

 

 

 

0

 

 

 

 

2003

2004

2005

2006

2007

Arbetslöshetsersättning

Arbetsmarknadsutbildning m.m.

Övrigt

Kostnaderna för arbetsmarknadspolitiken mins- kade under perioden 2003–2007 med 13 miljar- der kronor. Under 2006 skedde ett trendbrott och kostnaderna för arbetsmarknadspolitiken har därefter minskat. Det förklaras bl.a. av att arbetslöshetsersättningen under 2006 minskade med över 4 miljarder kronor till följd av minskad arbetslöshet. Arbetslösheten har fortsatt att minska under hela 2007 och arbetslöshetser- sättningen har under året minskat med ytter- ligare närmare 8 miljarder kronor.

Tabell 3.16 Arbetslösa personer i genomsnitt per månad 2003–2007

 

Kvinnor

Kvinnor

Män

Män

 

 

Antal

Procent

Antal

Procent

Summa

2003

93 500

43

123 300

57

216 800

 

 

 

 

 

 

2004

108 900

44

137 300

56

246 200

 

 

 

 

 

 

2005

124 000

46

145 100

54

269 100

 

 

 

 

 

 

2006

114 300

47

131 300

53

245 600

 

 

 

 

 

 

2007

104 400

48

111 400

52

215 800

 

 

 

 

 

 

Källa: AKU, SCB

Anm. I april 2005 förändrade SCB sin statistik i enlighet med EU:s normer varför uppgifterna inte är direkt jämförbara med tidigare år. Statistiken för 2005 grundar sig dessutom endast på månaderna april–december.

Skr.2007/08:101

Av tabell 3.16 framgår antalet personer som var arbetslösa i genomsnitt per månad under perioden 2003–2007. Antalet arbetslösa var 215 800 i genomsnitt per månad under 2007. Av dessa var 48 procent kvinnor och 52 procent män. Det motsvarar 104 400 kvinnor respektive 111 400 män. Andelen av de arbetslösa som är kvinnor har ökat successivt under perioden från 43 till 48 procent, vilket innebär att en utjämning skett mellan könen avseende andelen arbetslösa.

Bistånd m.m., migration och integration

Diagram 3.13 Bistånd m.m. 2003–2007

Miljoner kronor

35000

 

 

 

 

30000

 

 

 

 

25000

 

 

 

 

20000

 

 

 

 

15000

 

 

 

 

10000

 

 

 

 

5000

 

 

 

 

0

 

 

 

 

2003

2004

2005

2006

2007

 

Bidrag via Sida

 

Bidrag via UD

Bidrag till migration och integration

 

 

Kostnaderna för bistånd, internationella bidrag, migration och integration ökade med 10,5 miljarder kronor eller 54 procent under perioden 2003–2007. Under 2006 ökade kostnaderna med 4,6 miljarder kronor till följd av bland annat att biståndsmålet höjdes från 0,88 till 1 procent av bruttonationalinkomsten. I posten ingår även samarbete med Central- och Östeuropa och bidrag till utlandet utöver bistånd. Mellan 2006 och 2007 har det endast skett en marginell ökning av biståndet. Ök- ningen har skett på Bidrag till migration och in- tegration som ökat med 39 procent sedan före- gående år, medan övriga biståndsposter har minskat jämfört med 2006.

47

Skr. 2007/08:101

Utbildning och studiestöd

Diagram 3.14 Utbildning och studiestöd 2003–2007

Miljoner kronor

40 000

 

 

 

 

35 000

 

 

 

 

30 000

 

 

 

 

25 000

 

 

 

 

20 000

 

 

 

 

15 000

 

 

 

 

10 000

 

 

 

 

5 000

 

 

 

 

0

 

 

 

 

2003

2004

2005

2006

2007

Utbildningspolitik, Bidrag till enskilda utbildningssamordnare, Kammarkollegiet

Utbildningspolitik Kammarkollegiet (bidrag till folkbildningsorganisationer)

Utbildningspolitik vid Skolverket

Studiestöd inkl. av- och nedskrivningar, CSN

Kostnaden för utbildning och studiestöd har minskat med 4,5 miljarder kronor under perio- den. Kostnaden för studiestöd, inklusive av- och nedskrivningar, har minskat med närmare 1,4 miljarder kronor eller 10 procent under femårsperioden. Kostnaden för utbetalda studie- stöd har ökat marginellt, men någon post mot- svarande 2005 års återföring av reservation för lånefordringar som då gjorde att nettokostnaden för studiestöd minskade med 16 miljarder kro- nor har inte förekommit detta år. Återföringen under 2005 berodde bl.a. på ett lägre ränteläge som medförde att flera kunde betala sina skul- der. Under 2004 ökade kostnaderna för studie- stöd inklusive av- och nedskrivningar med cirka 10 miljarder kronor, beroende på kostnad för reservation av lånefordringar som beräknats enligt en ny modell.

De studiestöd som når flest personer är studiehjälp och studiemedel. Dessa stöd är gene- rella och rättighetsstyrda. Studiemedel kan dock lämnas med en högre bidragsdel, men i detta avseende är studiemedlet inte rättighetsstyrt.

Studiemedel består av studiebidrag och studielån och utgår till studerande i studie- stödsberättigande utbildning.

Studiehjälpen består av studiebidrag, inackor- deringstillägg och extra tillägg. Studiebidraget är generellt och lämnas normalt med 1 050 kronor per studiemånad för den som är mellan 16 och 20 år och studerar i en gymnasial utbildning inom gymnasieskola, folkhögskola, kommunal vuxenutbildning eller vissa andra utbildningar.

Antalet studerande med studiemedel har fluktuerat under femårsperioden. Under den senare delen av perioden har antalet studerande minskat.

Tabell 3.17 Studerande med studiemedel 2003–2007

 

Kvinnor

Kvinnor

Män

Män

 

 

Antal

Procent

Antal

Procent

Summa

2003

258 854

60

172 275

40

431 129

 

 

 

 

 

 

2004

260 653

60

173 670

40

434 323

 

 

 

 

 

 

2005

257 018

60

171 511

40

428 529

 

 

 

 

 

 

2006

250 952

61

163 743

39

414 695

 

 

 

 

 

 

2007

252 363

61

159 923

39

412 286

 

 

 

 

 

 

Källa: Centrala studiestödsnämnden

Tabell 3.18 Studerande med studiemedel 2003–2007:

Studielån

 

Kvinnor

Kvinnor

Män

Män

 

 

Antal

Procent

Antal

Procent

Summa

2003

199 969

60

135 249

40

335 218

 

 

 

 

 

 

2004

197 561

60

132 651

40

330 212

 

 

 

 

 

 

2005

189 697

60

126 684

40

316 381

 

 

 

 

 

 

2006

178 842

60

117 216

40

296 058

 

 

 

 

 

 

2007

173 311

61

111 339

39

284 650

 

 

 

 

 

 

Källa: Centrala studiestödsnämnden

Studiemedel lämnas till studerande vid universi- tet och högskolor, vid godkända utbildningar utomlands och till studerande äldre än 20 år i gymnasiala utbildningar. Studiemedel består av studiebidrag och lån. Totalt fick drygt 412 000 studerande studiemedel under 2007, vilket är en minskning med drygt 2 400 studerande jämfört med 2006. Av dessa hade cirka 285 000 studerande studielån, medan 128 000 studerande endast utnyttjade studiebidraget. Andelen studerande med studiemedel, som utöver studie- bidraget även har studielån, har minskat stadigt under den senaste femårsperioden (se tabell 3.18).

48

Statens egen verksamhet

Diagram 3.15 Statens egen verksamhet 2003–2007

Miljoner kronor

250 000

 

 

 

 

200 000

 

 

 

 

150 000

 

 

 

 

100 000

 

 

 

 

50 000

 

 

 

 

0

 

 

 

 

2003

2004

2005

2006

2007

Avskrivningar och nedskrivningar

Övriga driftkostnader

Kostnader för lokaler

Kostnader för personal

Statens egen verksamhet avser främst kostna- derna för de statliga myndigheternas drift, dvs. personalkostnader, lokalkostnader, avskrivningar och nedskrivningar samt övriga driftkostnader. Kostnaderna har ökat med totalt 30 miljarder kronor eller 18 procent under perioden 2003– 2007. Den största ökningen inträffade 2005 då framför allt Försvarsmaktens driftkostnader ökade på grund av avsättningar för omstruk- tureringskostnader och stora nedskrivningar av beredskapsvaror. År 2006 har dessa justerade kostnader för statens egen verksamhet däremot minskat något. Det beror främst på kostnader för avsättningar och nedskrivningar 2005 som inte har någon motsvarighet 2006. Under 2007 har ytterligare nedskrivningar gjorts på försvaret av beredskapsinventarier uppgående till 3,2 miljarder kronor.

För att öka jämförbarheten mellan åren har personalkostnaderna rensats för förändring av statens tjänstepensionsskuld (försäkringsteknisk avsättning hos Statens pensionsverk). Övriga driftkostnader har rensats för förändringar av av- sättningar för förluster i garanti- och utlånings- verksamhet hos Riksgäldskontoret och Export- kreditnämnden från 2003–2005, vilka fr.o.m. 2006 även särredovisas i resultaträkningen (se även not 8, Vissa garanti- och kreditkostnader, Noter till resultaträkningen).

De högsta personalkostnaderna (se även not 6, Kostnader för personal, Noter till resultat- räkningen) finns hos Rikspolisstyrelsen, För- svarsmakten, Försäkringskassan och Skatte- verket. Under femårsperioden har lönekost- naderna ökat med 14 procent vid Försäkrings-

Skr.2007/08:101

kassan, med 20 procent vid Skatteverket och med 22 procent vid Rikspolisstyrelsen.

Lokalkostnaderna avser hyror för de statliga myndigheternas lokaler. De högsta lokalkostna- derna finns hos Försvarsmakten, Rikspolissty- relsen och Regeringskansliet (se även not 7, Kostnader för lokaler, Noter till resultaträk- ningen).

Övriga driftkostnader avser omkostnader för de statliga myndigheternas verksamhet. Köpta varor och tjänster är av stor omfattning vid bl.a. Vägverket och Banverket, som har omfattande köp av entreprenader, men också vid Försvars- makten (se även not 9 Övriga driftskostnader, Noter till resultaträkningen).

Statens personal

I det följande redovisas en beskrivning av statens personal avseende antal anställda fördelat på kön, åldersgrupper och sektorer. Avgränsningen av staten är densamma som för resultaträkningen. Det innebär bl.a. att anställda vid de allmänna försäkringskassorna inkluderas i uppgifterna för 2003 och 2004 även om de blev statligt anställda först 2005 genom bildandet av den statliga myndigheten Försäkringskassan. I bilaga 2 Stat- liga myndigheter m.m. redovisas vilka myndig- heter som omfattas av redovisningen nedan samt vilka myndigheter som hör till respektive sektor.

Till riksdagen lämnas varje år, senast i budget- propositionen för 2008 (prop. 2007/08:1, utgiftsområde 2, bilaga 1), en utförlig redo- visning av statsförvaltningens utveckling, bl.a. vad avser personalkonsekvenser.

Tabell 3.19 Antal statligt anställda 2003–2007 fördelade på kvinnor respektive män

1

2003

2004

2005

2006

2007

AntalP

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kvinnor

105 764

106 359

105 223

109 678

109 357

 

 

 

 

 

 

Män

113 864

113 445

110 614

110 727

109 460

 

 

 

 

 

 

Summa

219 628

219 804

215 837

220 405

218 817

1P AnställdaP med en omfattning av tjänst understigande 40 procent ingår inte. År 2007 utgjorde de cirka 5 000 personer. Betings-, dag- eller timanställda m.fl. ingår inte heller. De utgjorde drygt 16 600 personer 2007.

Källa: Arbetsgivarverket

Statligt anställda utgör ungefär 6 procent av det totala antalet sysselsatta på arbetsmarknaden. Under 1990-talets första hälft minskade antalet statsanställda. Därefter har det totala antalet anställda inte förändrats nämnvärt. Antalet statligt anställda ökade marginellt mellan 2003 och 2004. Därefter minskade antalet anställda med cirka 4 000 anställda eller 2 procent 2005 för

49

Skr. 2007/08:101

att sedan återigen öka 2006. Under 2007 har antalet anställda börjat minska igen, sammanlagt med drygt 1 500 personer. De största minsk- ningarna återfinns inom Försäkringskassan och Arbetsmarknadsverket, numera Arbetsförmed- lingen. Även inom Försvarsmakten har det skett en minskning, men det är den minsta minskningen på många år. Minskningarna balanseras delvis av ökningar inom Polisen och Kriminalvården. På flertalet myndigheter är dock förändringarna mycket små.

Staten är den sektor som har jämnast köns- fördelning på arbetsmarknaden. Andelen stats- anställda kvinnor har ökat de senaste åren. År 2007 var könsfördelningen så gott som jämn i staten. De könsmässiga skillnaderna mellan olika åldersgrupper är marginell (tabell 3.20). Mellan olika sektorer finns det dock skillnader (tabell 3.21). Andelen kvinnor är särskilt låg inom sektorerna Affärsverk och infrastruktur samt Försvarsmakten och särskilt hög inom sekto- rerna Arbetsliv, omsorg och utbildning samt Ekonomi.

Tabell 3.20 Antal statligt anställda 2003–2007 fördelade på åldersgrupper

Antal och procentuell fördelning

Ålder och

 

 

 

 

 

kön

2003

2004

2005

2006

2007

–34

46 684

45 748

43 407

45 704

44 788

Kvinnor

48

48

49

51

51

Män

52

52

51

49

49

 

 

 

 

 

 

35–44

53 948

54 259

53 708

55 673

56 280

Kvinnor

47

48

48

50

50

Män

53

52

52

50

50

 

 

 

 

 

 

45–54

61 788

59 884

57 866

57 113

56 052

Kvinnor

49

49

48

49

49

Män

51

51

52

51

51

 

 

 

 

 

 

55–

57 208

59 913

60 856

61 915

61 697

Kvinnor

48

49

49

50

50

Män

52

51

51

50

50

 

 

 

 

 

 

Källa: Arbetsgivarverket

I jämförelse med arbetsmarknaden i övrigt har staten en äldre personalstyrka. Utmärkande för staten är att andelen äldre är högre samtidigt som andelen i de yngsta åldersgrupperna är lägre än på arbetsmarknaden i sin helhet. Genom- snittsåldern har åter börjat öka efter att tillfälligt ha minskat under 2006. År 2007 var drygt 28 procent av de statsanställda 55 år eller äldre, medan knappt 21 procent var 34 år eller yngre. Sedan 2003 har andelen anställda i åldersgruppen

55 år och äldre ökat något, från 26 procent 2003. Andelen anställda i åldersgruppen 34 år och yngre har under samma tid minskat något.

Genomsnittsåldern för de statligt anställda uppgick år 2007 till 46. Genomsnittsåldern har ökat något eller är oförändrad inom samtliga sektorer med undantag av Rättsmyndigheterna exklusive Försvarsmakten. Försvarsmakten har lägst genomsnittsålder, 42,8 år, medan uppdrags- baserad verksamhet har högst genomsnittsålder med 47,1 år.

Universitet, högskolor och forskning är den största av sektorerna inom staten med cirka 52 300 anställda. Det motsvarar ungefär en fjärdedel av de statligt anställda. Därefter kommer sektorn Rättsmyndigheter exklusive Försvarsmakten med cirka 43 000 anställda och sektorn Arbetsliv, omsorg och utbildning med drygt 35 300 anställda.

50

Tabell 3.21 Antal anställda 2003–2007 fördelade på sektorer

Sektor

Kön

 

 

 

2003

2004

2005

2006

2007

 

 

1

19 377

19 317

18 553

18 943

19 124

 

 

AffärsverkP

 

 

P

 

 

 

 

 

 

 

Kvinnor

23

24

24

25

26

 

 

Män

77

76

76

75

74

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ekonomi

18 398

18 101

17 937

18 743

18 834

 

 

Kvinnor

63

63

63

63

63

 

 

Män

37

37

37

37

37

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2

53 582

53 429

52 435

52 366

52 266

 

 

UniversitetP

 

 

P

 

 

 

 

 

 

 

Kvinnor

51

52

52

53

53

 

 

Män

49

48

48

47

47

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kultur

3 125

3 097

3 039

3 423

3 430

 

 

Kvinnor

57

57

57

58

58

 

 

Män

43

43

43

42

42

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3

5 716

5 863

5 969

6 257

6 176

 

 

MiljöP

 

 

P

 

 

 

 

 

 

 

Kvinnor

46

47

48

48

49

 

 

Män

54

53

52

52

51

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4

36 872

35 876

35 789

37 614

35 344

 

 

ArbetslivP

 

 

P

 

 

 

 

 

 

 

Kvinnor

69

69

69

69

69

 

 

Män

31

31

31

31

31

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Rätts-

 

 

 

 

 

 

 

myndigheter

38 204

38 958

39 175

41 366

42 981

 

 

Kvinnor

42

42

43

44

45

 

 

Män

58

58

57

56

55

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Länsstyrelser

 

 

 

 

 

 

 

5

11 717

12 010

12 232

12 974

12 704

 

 

m.m.P

 

 

P

 

 

 

 

 

 

 

Kvinnor

58

58

58

59

59

 

 

Män

42

42

42

41

41

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Uppdrags-

 

 

 

 

 

 

 

baserad

 

 

 

 

 

 

 

verksamhet

12 088

12 031

12 157

12 120

11 820

 

 

Kvinnor

41

41

41

42

43

 

 

Män

59

59

59

58

57

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6

20 549

20 122

18 551

16 599

16 138

 

 

FörsvarP

 

 

P

 

 

 

 

 

 

 

Kvinnor

20

20

21

21

21

 

 

Män

80

80

79

79

79

 

 

 

 

 

 

 

 

1

 

Affärsverk och infrastruktur

 

 

 

 

P

P

 

 

 

 

2

 

Universitet, högskolor och forskning

 

 

 

P

P

 

 

 

3

 

Miljö, teknik och jordbruk

 

 

 

 

P

P

 

 

 

 

4

 

Arbetsliv, omsorg och utbildning

 

 

 

 

P

P

 

 

 

 

5

 

Länsstyrelser, Regeringskansliet och stabsmyndigheter

 

 

P

P

 

 

6.

Försvarsmakten tillhör sektorn rättsmyndigheter men särredovisas här.

 

 

 

 

P

 

P

 

 

 

 

 

Källa: Arbetsgivarverket

Flertalet av de statsanställda arbetar vid en stor myndighet. Av de statsanställda arbetar cirka 81 procent vid någon av de 35 myndighet som har minst 1 000 personer anställda. Mindre än

Skr.2007/08:101

1 procent av de statsanställda arbetar vid någon av de 66 myndigheter som har färre än 50 anställda.

Skatteintäkter

Diagram 3.16 Skatteintäkter 2003–2007

Miljoner kronor

1 200 000

 

 

 

 

1 000 000

 

 

 

 

800 000

 

 

 

 

600 000

 

 

 

 

400 000

 

 

 

 

200 000

 

 

 

 

0

 

 

 

 

2003

2004

2005

2006

2007

 

 

Skatteintäkter

 

 

Anm. Hur skatteintäkter enligt resultaträkningen, som redovisas i ovanstående diagram, förhåller sig till statens skatteintäkter enligt statsbudgetavgränsningen framgår av not 1 Skatteintäkter, Noter till resultaträkningen.

Skatteintäkter har ökat med 193 miljarder kronor eller 24 procent under perioden. Skatte- intäkterna är dock inte helt jämförbara över perioden, då de inte har beräknats enligt de nya redovisningsprinciperna för åren 2003–2004.

Resultaträkningens över-/underskott

 

Diagram 3.17 Statens över-/underskott 2003–2007

 

Miljoner kronor

 

 

 

 

140 000

 

 

 

 

120 000

 

 

 

 

100 000

 

 

 

 

80 000

 

 

 

 

60 000

 

 

 

 

40 000

 

 

 

 

20 000

 

 

 

 

0

 

 

 

 

-20 000

 

 

 

 

-40 000

 

 

 

 

2003

2004

2005

2006

2007

 

 

Över/-underskott

 

 

Av diagram 3.17 framgår den konsoliderade resultaträkningens över- och underskott under den senaste femårsperioden. Efter överskott under början av 2000-talet visade resultat- räkningen underskott 2003 och 2004. Från och med 2005 har resultaträkningen åter vänt till överskott, sedan skatteintäkterna liksom resul-

51

Skr. 2007/08:101

tatet från andelar i dotter- och intresseföretag ökat kraftigt, medan transfereringarna inte ökat i samma utsträckning. För de två senaste åren sker en kraftig ökning på grund av ökade skatte- intäkter.

3.1.5Oförbrukade bidrag

Oförbrukade bidrag är en balanspost som visar mottagna bidragsintäkter som ska täcka framtida kostnader. Från och med i år lämnas en utvidgad beskrivning av utvecklingen av oförbrukade bidrag.

Tabell 3.22 Oförbrukade bidrag

Miljoner kronor

 

2003

2004

2005

2006

2007

Universitet och

 

 

 

 

 

högskolor

6 791

6 816

7 041

7 915

8 846

- inomstatliga

2 529

2 676

2 767

3 195

3 841

- utomstatliga

4 262

4 140

4 274

4 720

5 005

 

 

 

 

 

 

Länsstyrelser

938

1 107

1 503

2 216

2 553

- inomstatliga

818

1 006

1 395

2 128

2 496

- utomstatliga

121

100

108

88

57

 

 

 

 

 

 

Övriga

1 547

1 642

3 200

3 751

3 640

- inomstatliga

850

896

875

1 160

1 274

- utomstatliga

697

747

2 325

2 591

2 367

 

 

 

 

 

 

Summa

9 277

9 566

11 745

13 882

15 039

- inomstatliga

4 197

4 578

5 037

6 483

7 611

- utomstatliga

5 080

4 988

6 707

7 398

7 429

 

 

 

 

 

 

Av tabell 3.22 framgår att summa oförbrukade bidrag har ökat med 5,8 miljarder kronor eller med 62 procent under perioden 2003–2007. De inomstatliga bidragen är medel som betalats från en statlig myndighet till en annan statlig myndighet, och som i många fall redovisats mot anslag hos den betalande myndigheten trots att de ännu inte förbrukats hos den mottagande myndigheten eller utbetalats till slutanvändare. Denna post ökade med 3,4 miljarder kronor eller 81 procent under perioden och uppgår vid utgången av 2007 till 7,6 miljarder kronor.

Huvuddelen, 50 procent, av de inomstatliga bidragen finns hos universitet och högskolor. För universitet och högskolor är bidragen en del av finansieringen av forskning och utbildning. Deras andel av summa inomstatliga bidrag har dock minskat från drygt 60 procent 2003. Den

beloppsmässiga

ökningen

under perioden är

52 procent. De

lärosäten

som redovisar störst

belopp är Lunds universitet, Sveriges lantbruks- universitet, Uppsala universitet samt Kungliga Tekniska högskolan.

Länsstyrelserna står för 33 procent av de inomstatliga oförbrukade bidragen, att jämföra med motsvarande andel 19 procent 2003. Oförbrukade bidrag från andra myndigheter hos länsstyrelserna har tredubblats på fyra år. Det avser vanligtvis medel som ska förmedlas som bidrag till olika regionala projekt.

Övriga myndigheters andel av de inomstatliga oförbrukade bidragen är 17 procent 2007. Motsvarande andel 2003 var drygt 20 procent.

I årsredovisningen för staten elimineras de inomstatliga oförbrukade bidragen när balans- räkningen konsolideras. Det sker eftersom de inte motsvaras av någon förpliktelse i relation till någon utomstående motpart.

Oförbrukade bidrag från utomstatliga givare ökade med 2,3 miljarder kronor eller 46 procent mellan 2003 och 2007. De uppgår till 7,4 miljar- der kronor 2007. Universitet och högskolor svarar för den största andelen av dessa medel, 67 procent 2007. Motsvarande andel 2003 var drygt 80 procent. Det är exempelvis fråga om medel från forskningsstiftelser. Länsstyrelsernas oförbrukade bidrag från utomstatliga givare är förhållandevis obetydliga, medan övriga myn- digheter svarar för 32 procent av medlen. Bland dessa kan nämnas Statens jordbruksverk och Vägverket.

I not 51, Periodavgränsningsposter – Oför- brukade bidrag (Noter till balansräkningen), specificeras de utomstatliga oförbrukade bidra- gen. Av noten framgår såväl belopp per myndig- het som bidragets ändamål.

52

4

Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys

Skr. 2007/08:101

4 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys

Resultat- och balansräkningarna samt finansie- ringsanalysen omfattar myndigheterna, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen. Riksbankens grundfond ingår eftersom den utgörs av kapital som ursprungligen tillskjutits av staten. Däremot ingår inte Riksbanken, AP- fonderna och Premiepensionsmyndigheten (PPM). En fullständig förteckning över samtliga ingående organisationer framgår av bilaga 2 Statliga myndigheter m.m.

Till skillnad från vad som är fallet i statsbud- geten redovisas i resultaträkningen intäkter och kostnader, vilket bl.a. innebär att utgifterna för en investering, i form av avskrivningar, fördelas över investeringens hela livslängd. Gällande prin- ciper och förutsättningar under det senaste året beskrivs i avsnitt 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar.

Myndigheternas redovisning konsolideras, vilket innebär att de slås samman och att transaktioner mellan myndigheter, t.ex. arbetsgivaravgifter för statligt anställda och bidrag mellan myndigheter tas bort (elimineras) i resultaträkningen och att fordringar och skulder mellan myndigheter elimineras i balansräkningen. På så vis erhålls en konsoliderad redovisning för staten.

4.1Resultaträkning

Resultaträkningen för 2007 visar ett överskott på 127 miljarder kronor, vilket innebär en ökning med 23 miljarder kronor jämfört med föregå- ende år.

55

Skr. 2007/08:101

Tabell 4.1 Resultaträkning

Miljoner kronor

 

Not

2007

 

2006

Intäkter

 

 

 

 

 

Skatteintäkter

1

989 854

 

963 940

Intäkter av avgifter och andra

 

 

 

 

 

ersättningar

2

 

54 285

 

45 407

Intäkter av bidrag

3

 

26 520

 

25 547

Summa intäkter

 

 

1 070 659

 

1 034 894

Kostnader

 

 

 

 

 

Transfereringar m.m.

 

 

 

 

 

Transfereringar till hushåll

4

 

-496 451

 

-500 003

Transfereringar till företag

4

 

-38 259

 

-38 084

Transfereringar till kommuner

4

 

-173 319

 

-165 240

Transfereringar till utlandet

4

 

-48 216

 

-48 376

Nettoöverföring till ålderspen-

 

 

 

 

 

sionssystemet

4

 

-5 916

 

-7 334

Avsättningar till/upplösning av

 

 

 

 

 

fonder

5

 

-2 010

 

-3 603

Summa transfereringar m.m.

 

 

-764 171

 

-762 640

Statens egen verksamhet

 

 

 

 

 

Kostnader för personal

6

 

-93 498

 

-100 160

Kostnader för lokaler

7

 

-15 365

 

-15 214

Vissa garanti- och

8

 

2 597

 

-996

kreditkostnader

 

 

Övriga driftkostnader

9

-62 936

 

-62 311

Avskrivningar och

 

 

 

 

 

nedskrivningar

10

 

-26 118

 

-23 773

Summa statens egen

 

 

 

 

 

verksamhet

 

 

-195 320

 

-202 454

Summa kostnader

 

 

-959 491

 

-965 094

Saldo före resultat från andelar

 

 

111 168

 

69 800

och finansiella poster

 

 

 

Resultat från andelar i dotter-

 

 

46 818

 

48 449

och intresseföretag

11

 

 

Finansiella intäkter och

 

 

 

 

 

kostnader

 

 

 

 

 

Nettokostnad för statsskulden

12

-54 137

 

-28 124

Övriga finansiella intäkter

13

 

24 962

 

15 391

Övriga finansiella kostnader

14

 

-1 917

 

-1 601

Summa finansiella poster

 

 

-31 092

 

-14 334

ÅRETS ÖVERSKOTT

 

 

126 894

 

103 915

 

 

 

 

 

 

Resultaträkningens ökade överskott beror bland annat på att skatteintäkterna ökade med 26 miljarder kronor. Men resultatet påverkades negativt av att nettokostnaden för statsskulden blev 26 miljarder kronor högre än 2006. Intäkter av avgifter och andra ersättningar respektive övriga finansiella intäkter ökade med cirka

9 miljarder kronor vardera. Kostnaderna för statens egen verksamhet minskade med 7 miljarder kronor, beroende på lägre kostnader för pensionsavsättning.

4.1.1Intäkter

Diagram 4.1 Statens intäkter

 

Finansiella intäkter

 

2%

 

Intäkter av bidrag

Intäkter av avgifter

2%

och andra

 

ersättningar

 

5%

 

Skatteintäkter

91%

Skatteintäkterna uppgick till 990 miljarder kronor och utgör 91 procent av statens totala intäkter. Skatteintäkterna ökade med 26 miljarder kronor eller 2,7 procent jämfört med 2006. Skatter redovisas fullt perio- diserade. Eftersom många skatter taxeras per kalenderår är det slutliga utfallet för taxeringen inte känt förrän nästan ett år efter det aktuella årets utgång. Redovisningen av skatteintäkter grundas därför till viss del på bedömningar. Även om man vid tidpunkten för årsredo- visningen kan göra en någorlunda säker bedömning av intäkterna från skatt på arbete och skatt på konsumtion är osäkerheten fort- farande stor vad gäller skatt på kapital. Historiskt sett ligger avvikelsen mellan den bedömning som redovisas i årsredovisningen och de slutliga utfallen på i storleksordningen 0,5 till 1 procent av de totala skatteintäkterna.

Skatt på arbete ökade med 15 miljarder kronor jämfört med 2006. Därav ökade inkomstskat- terna med 28 miljarder kronor och skattereduk- tionerna med 41 miljarder kronor. Arbetsgivar- avgifterna ökade med 26 miljarder kronor. Ökningen av inkomstskatter och arbetsgivarav- gifter förklaras framför allt av ökad sysselsätt- ning och högre lönenivåer. Ökningen av skatte- reduktionerna beror till största delen på det under 2007 införda så kallade jobbskatteavdra- get. Arbetsgivaravgifterna utgörs i princip av lö- nesumman multiplicerad med avgiftssatsen. Pre- liminärt ökade lönesumman 2007 med

56

6,9 procent och avgiftssatsen

uppgick till

32,42 procent. Myndigheternas

arbetsgivar-

avgifter är inomstatliga och har eliminerats i resultaträkningen.

Jämfört med 2006 ökade skatt på kapital med 12 miljarder kronor eller 6 procent. Skatt på kapital från hushåll ökade med 5,1 miljarder kronor till följd av ökade kapitalvinster och ökade inkomster från räntor och utdelningar. Skatt på företagsvinster ökade med 7,5 miljarder kronor på grund av företagens ökade vinster. Intäkter från fastighetsskatt minskade med 1 miljard kronor.

Skatt på konsumtion och insatsvaror ökade med 23 miljarder kronor eller 6,1 procent. Därav ökade intäkter av mervärdesskatt med 19 miljarder kronor. De högre intäkterna av mervärdesskatt förklaras i huvudsak av en ökad privat konsumtion. Ökningen förklaras även av en förändrad sammansättning med större andel konsumtion av varaktiga varor, vilket höjer den genomsnittliga skattesatsen. Intäkter av punkt- skatter har utvecklats relativt svagt, vilket beror på en låg utvecklingstakt för intäkter av energi och koldioxidskatt.

Intäkter av avgifter och andra ersättningar ökade med 8,9 miljarder kronor. Mest ökade in- täkter från andra ersättningar. Ökningen avser främst den förhöjda finansieringsavgiften från arbetslöshetskassorna som infördes 2007. Uppdragsverksamhet, dvs. intäkter från försälj- ning av sådana varor och tjänster som är frivilligt efterfrågade, ökade med 0,8 miljarder kronor. Bland annat ökade Luftfartsverkets uppdrags- inkomster från flygplatserna.

Intäkter av bidrag ökade med 1 miljard kro- nor. EU-bidragen från socialfonden har ökat med 0,4 miljarder kronor och kommunernas bi- drag till assistansersättning har ökat med 0,3 miljarder kronor

Skr. 2007/08:101

4.1.2Kostnader

Diagram 4.2 Statens kostnader

Finansiella kostnader 6%

Kostnader för statens egen verksamhet 19%

Transfereringar

75%

Av statens kostnader under 2007 utgjorde 75 procent transfereringar, varav transfereringar till hushåll var den största delen. Kostnaderna för statens egen verksamhet utgjorde 19 procent och nettokostnaden för statsskulden och övriga finansiella kostnader 6 procent.

4.1.3Transfereringar

Diagrammet nedan visar 2007 års transfereringar i form av lämnade bidrag och andra överföringar fördelade på mottagarsektorer enligt national- räkenskapernas indelning. Den s.k. realekono- miska indelningen redovisas även ur ett stats- budgetperspektiv i kapitel 5 Statsbudgetens ut- fall.

Diagram 4.3 Transfereringar per sektor

 

Nettoöverföring

 

till

 

ålderspensions-

 

systemet

Transfereringar

1%

till utlandet

 

6%

 

Transfereringar

 

till kommuner

 

23%

 

Transfereringar

till företag

Transfereringar

5%

till hushåll 65%

Av diagram 4.3 framgår att hushållssektorn är den dominerande mottagaren av statliga trans- fereringar, 65 procent. Transfereringarna till hushåll innefattar bl.a. ålderspensioner, sjukpen- ning, föräldrapenning, barnbidrag och arbets- löshetsersättning, men även bidrag till organisa- tioner inom t.ex. utbildnings- eller bistånds- området. Kommunerna tar emot 23 procent av transfereringarna i olika former av statsbidrag,

57

Skr. 2007/08:101

företagssektorn 5 procent och utlandet, i form av bistånd och EU-avgifter, tar emot 6 procent av de statliga transfereringarna. Ungefär 1 procent avser nettoöverföring till ålderspen- sionssystemet för fondering hos AP-fonderna (se vidare Överföringar till och från pensionssy- stemet i avsnitt 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar).

Kostnaderna för transfereringar (exklusive av- sättningar till fonder) uppgick till 762 miljarder kronor 2007. De ökade endast 3 miljarder kro- nor mellan 2006 och 2007 men i förändringen ingår både stora ökningar och minskningar för olika typer av transfereringar.

Transfereringar till hushåll har under 2007 minskat med 3,6 miljarder kronor netto men in- nefattar också stora ökningar och minskningar.

Bland transfereringar till hushåll har kostna- derna för arbetsmarknadspolitik minskat med 13 miljarder kronor. Arbetslöshetsersättningen har minskat med 7,7 miljarder kronor och akti- vitetsstödet med 5,4 miljarder kronor till följd av lägre arbetslöshet och genomförda reformer.

Inom ohälsoområdet har de sammanlagda kostnaderna för sjukpenning och aktivitets- och sjukersättning fortsatt att minska. Kostnaden för sjukpenning minskade med 3,7 miljarder kronor eller 12 procent 2007 vilket förklaras av att anta- let sjukfall har fortsatt att minska. Aktivitets- och sjukersättningen ökade däremot med 0,3 miljarder kronor eller 0,6 procent och antalet personer som uppbär ersättningen har varit på ungefär samma nivå som 2006. Under de senaste två åren har både arbetslöshet och sjukfrånvaro minskat samtidigt till skillnad från tidigare.

Kostnaderna för handikappolitik avser främst den statliga assistansersättningen som ökade med 2,1 miljarder kronor eller 13 procent. Ök- ningen beror på att antalet ersättningsberättigade och antalet beviljade timmar per person har fort- satt att öka. Dessutom höjs timbeloppet för assi- stansersättningen varje år. Ekonomisk äldrepoli- tik har minskat med 1,3 miljarder främst till följd av att antalet personer med garantipension minskade och att antalet personer med inkomst- grundad ålderspension ökade.

Inom området ekonomisk familjepolitik ökade föräldraförsäkringen med 1,4 miljarder medan kostnaderna för barnbidragen minskade något. Demografiska faktorer styr i hög grad kostnadsutvecklingen inom området. Att kost- naderna för barnbidraget minskat något beror på att de barn som fyllde 16 år och inte längre har

rätt till barnbidrag var fler än de barn som föddes.

Sammantaget har dock transfereringar till hushåll avseende socialförsäkringen ökat med 7,3 miljarder kronor. Kostnaderna för ålders- pensioner vid sidan av statsbudgeten ökade med 9,5 miljarder kronor eller 5 procent. Ökningen beror främst på den positiva inkomstutveck- lingen. Inkomstutvecklingen i samhället ligger till grund för ett index som används i ålderspen- sionssystemet och som styr uppräkningen av förmånerna inkomstpension och tilläggspension.

Transfereringar till företag har lämnats i un- gefär samma omfattning som föregående år. Inom området livsmedelspolitik minskade kost- naderna med 0,7 miljarder kronor bland annat till följd av att en högre prisnivå på jordbruks- produkter resulterat i ett minskat stödbehov. Kostnaderna för Lönebidrag och Samhall ökade med 0,6 miljarder kronor.

Kostnaderna för transfereringar till kommu- ner ökade med 8 miljarder kronor. Kompensa- tion för mervärdesskatt till kommuner och landsting var 3 miljarder högre än 2006 till följd av ökad kommunal konsumtion. Bidrag avse- ende integrationspolitik och migrationspolitik ökade med 1,3 miljarder kronor till följd av att antalet asylsökande ökat och att Migrations- verket ersätter kommunerna för deras kostnader för mottagande av ensamkommande barn. Kost- naden för läkemedelsförmånerna ökade med 1,1 miljarder kronor mellan åren. Vidare ökade bidragen till landsting med 0,8 miljarder kronor till följd av ett nytt anslag, 19:7 Bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och sjukvård.

Inom området har dessutom de allmänna bi- dragen till kommuner ökat, vilket dock till stor del motsvaras av minskningar av olika riktade bi- drag.

Transfereringar till utlandet minskade något. Avgiften till Europeiska unionen har ökat med 0,6 miljarder kronor. Avgifter till och bidrag från EU redovisas närmare i särskilt kapitel. Kostna- den för biståndsverksamhet och internationella bidrag genom Styrelsen för internationellt ut- vecklingssamarbete (Sida) och Regeringskansliet minskade med 0,6 respektive 0,3 miljarder kro- nor.

58

4.1.4Kostnader för statens egen verksamhet

Kostnaderna för statens egen verksamhet upp- gick till 195 miljarder kronor 2007, vilket är en minskning med 7 miljarder kronor jämfört med 2006.

Statens personalkostnader minskade med 6,7 miljarder kronor. Den viktigaste förklaringen är att föregående år var kostnaderna högre för avsättningar för pensioner i samband med änd- rade försäkringstekniska riktlinjer hos Statens pensionsverk (SPV). Lönekostnader inklusive lagstadgade arbetsgivaravgifter ökade med 3 miljarder kronor eller 3,1 procent. Mest ökade Rikspolisstyrelsens lönekostnad, 0,7 miljarder, då antalet poliser ökat. Myndigheternas inbe- talda arbetsgivaravgifter och löneskatter, liksom premierna till SPV för tjänstepensionsförmåner, utgör statsinterna transaktioner och har elimine- rats i resultaträkningen.

Kostnader

för lokaler ökade med cirka

0,2 miljarder

kronor. Övriga driftkostnader

ökade med 0,6 miljarder kronor. Försvaret har aktiverat 3,6 miljarder kronor mindre för inve- steringar i beredskapstillgångar medan Banverket har aktiverat mer för investeringar i anläggnings- tillgångar i egen regi än föregående år. Aktive- ringen innebär att kostnader för köp av varor och tjänster avseende produktion av försvars- materiel, väganläggningar och bananläggningar förs bort från resultaträkningen och tas upp som investering i balansräkningen. Därutöver inne- fattar förändringen minskade kostnader för köp av tjänster med 4,7 miljarder kronor och ökade kostnader för köp av varor med 3,9 miljarder kronor. Inomstatlig handel har eliminerats i re- sultaträkningen med 16 miljarder kronor.

Posten Vissa garanti- och kreditkostnader för statlig garanti- och utlåningsverksamhet avser för 2007 till allra största delen återföringar av ti- digare avsättningar och värderegleringar och är därför negativ, vilket innebär en kostnadsreduk- tion med 2,6 miljarder kronor. Det är Riksgälds- kontoret (RGK) som redovisar omvärdering av lån med kreditrisk på 1,1 miljarder kronor, vilket främst beror på minskad risk avseende lån till Svensk-Danska broförbindelsen AB (SVEDAB). Vidare redovisar RGK förändring i reservering för förväntade garantiförluster med 1,1 miljarder kronor till följd av minskad risk för garantin av- seende Öresundsbron.

Skr. 2007/08:101

Avskrivningar och nedskrivningar ökade med 2,3 miljarder kronor jämfört med föregående år. Försvarsmaktens avskrivningar avser främst be- redskapsinventarier som stridsfordon, självgå- ende pjäser, fartyg och båtar. Skillnaden mellan åren beror på nedskrivning av beredskapsinven- tarier med 3,2 miljarder kronor som gjordes 2007. Avskrivningarna på beredskapsvarulager är däremot i det närmaste oförändrade mellan åren.

4.1.5Resultat från andelar i dotter- och intresseföretag

Resultatet från andelar i dotter- och intresse- företag minskade med 1,6 miljarder kronor. Det resultat som redovisas baseras på bolagens redo- visade nettoresultat enligt respektive årsbokslut. Resultatet för Vattenfall AB har förbättrats 1 miljard kronor främst på grund av minskad skattekostnad med 2,4 miljarder kronor. Exem- pelvis kommer inkomstskattesatsen för bolag att sänkas med 10 procent i Tyskland, vilket påver- kar uppskjuten skatt. Ökningen beror dessutom på ökad kraftproduktion i Tyskland och högre priser på den europeiska elbörsen. Civitas holding AB har förbättrat sitt resultat med 1,2 miljarder kronor främst till följd av större ökning av marknadsvärdet på dotterbolaget Vasakronans fastighetstillgångar. Däremot har resultatet för Akademiska hus AB försämrats med 1,8 miljarder kronor. Till största delen kan detta hänföras till att fastigheternas marknads- värde har minskat med 0,6 miljarder kronor, vil- ket är en försämring med 2,3 miljarder kronor jämfört med 2006. Statens del i resultatet från TeliaSonera AB har minskat med 1,1 miljarder kronor till 6,6 miljarder kronor. Minskningen är framför allt en effekt av att statens försäljning av aktier reducerat ägarandelen från 45,3 procent till 37,3 procent, vilket minskat resultatandelen med 1,4 miljarder kronor. I övrigt har resultat- andelen i TeliaSonera AB påverkats positivt av ökat resultat från intressebolag i Ryssland och Turkiet. Resultatet för SAS AB Sverige har för- sämrats med 0,9 miljarder kronor, till största delen beroende på att realisationsvinst vid börsintroduktion av ett hotellrörelsedrivande dotterbolag gav upphov till ett högt resultat under 2006.

59

Skr. 2007/08:101

4.1.6Nettokostnad för statsskulden och övriga finansiella intäkter och kostnader

Nettokostnaden för statsskulden ökade med 26 miljarder kronor.

Den viktigaste förklaringen till den kraftiga ökningen är att de orealiserade valutakursför- ändringarna hade motsatt effekt jämfört med

2006. De

orealiserade valutaförlusterna

blev

4 miljarder

kronor 2007, en försämring

med

27 miljarder kronor till följd av att kronan var svagare jämfört med skuldvalutorna 2007 än 2006 då staten redovisade 23 miljarder i orea- liserade valutavinster. De orealiserade valuta- kursförändringarna uppkommer vid den värde- ring RGK gör av skulder och fordringar i ut- ländsk valuta till bokslutsdagens kurser. De rea- liserade valuta- och kursdifferenserna gick åt motsatt håll och minskade i stället kostnaderna med 5,6 miljarder kronor samtidigt som ränte- kostnaderna blev 6,2 miljarder kronor högre.

Ökningen av övriga finansiella intäkter med 9,6 miljarder kronor förklaras framför allt av Regeringskansliets reavinst vid försäljning av ak- tier i TeliaSonera AB på knappt 11 miljarder kronor. Därutöver ökade Skatteverkets ränte- intäkter från skattekontosystemet med 1 miljard kronor. Kärnavfallsfondens realisationsvinster vid avyttring av reala och nominella statsobliga- tioner minskade däremot med 1,9 miljarder kro- nor. Riksbankens inlevererade överskott mins- kade också med 0,8 miljarder kronor.

4.2Balansräkning

I balansräkningen redovisas värdet av statens samtliga tillgångar, skulder och kapital. Värdet är beräknat per den 31 december 2007 (se även av- snitt 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggs- upplysningar). I de fall marknadsvärden finns att tillgå för aktier och andelar i statliga bolag pre- senteras dessa i bilaga 3 Statliga bolag.

60

Tabell 4.2 Balansräkning

 

 

 

Miljoner kronor

 

 

 

TILLGÅNGAR

 

 

 

 

Not

2007

2006

Anläggningstillgångar

 

 

 

Immateriella

 

 

 

anläggningstillgångar

 

 

 

Balanserade utgifter för

 

 

 

utveckling

15

4 151

3 815

Rättigheter och andra

 

 

 

immateriella anläggnings-

 

 

 

tillgångar

16

819

816

Förskott avseende immateriella

 

 

 

anläggningstillgångar

17

33

32

Summa immateriella

 

 

 

anläggningstillgångar

 

5 003

4 663

Materiella

 

 

 

anläggningstillgångar

 

 

 

Statliga väganläggningar

18

98 907

92 287

Statliga järnvägsanläggningar

19

69 268

64 658

Byggnader, mark och annan

 

 

 

fast egendom

20

41 407

39 935

Förbättringsutgifter på annans

 

 

 

fastighet

21

3 300

3 134

Maskiner, inventarier, installa-

 

 

 

tioner m.m.

22

22 830

22 187

Pågående nyanläggningar

23

47 485

49 704

Beredskapstillgångar

24

95 065

93 213

Förskott avseende materiella

 

 

 

anläggningstillgångar

25

4 038

5 813

Summa materiella

 

 

 

anläggningstillgångar

 

382 300

370 931

Finansiella anläggningstillgångar

Andelar i dotter- och

26

 

319 006

 

303 709

intresseföretag

 

 

Andra långfristiga värde-

27

 

10 496

 

10 536

pappersinnehav

 

 

Långfristiga fordringar

28

7 063

 

8 866

Summa finansiella

 

 

 

 

 

anläggningstillgångar

 

 

336 565

 

323 111

Summa anläggningstillgångar

 

 

723 868

 

698 705

Utlåning

29

 

172 030

 

165 192

Varulager m.m.

 

 

 

 

 

Varulager och förråd

30

 

1 746

 

1 815

Pågående arbeten

31

 

299

 

326

Fastigheter

32

 

116

 

121

Förskott till leverantörer

33

 

29

 

82

Summa varulager m.m.

 

 

2 190

 

2 344

Fordringar

 

 

 

 

 

Kundfordringar

34

 

7 166

 

6 134

Övriga fordringar

35

 

43 049

 

42 617

Summa fordringar

 

 

50 215

 

48 751

Periodavgränsningsposter

 

 

 

 

 

Förutbetalda kostnader

36

 

12 225

 

13 836

 

 

 

 

 

 

Skr. 2007/08:101

Upplupna bidragsintäkter

37

1 129

 

951

Övriga upplupna intäkter

38

 

33 497

 

36 147

Summa periodavgräns-

 

 

46 851

 

50 934

ningsposter

 

 

 

Kortfristiga placeringar

 

 

 

 

 

Värdepapper och andelar

39

 

19 276

 

33 083

Summa kortfristiga

 

 

19 276

 

33 083

placeringar

 

 

 

Kassa och bank

40

 

2 937

 

2 978

SUMMA TILLGÅNGAR

 

1 017 367

 

1 001 987

 

 

 

 

 

 

KAPITAL OCH SKULDER

 

Not

2007

 

2006

Nettoförmögenhet

41

 

-499 569

 

-635 031

Fonder

42

 

59 033

 

57 023

Avsättningar

 

 

 

 

 

Avsättningar för pensioner

43

 

171 911

 

167 377

och liknande förpliktelser

 

 

Övriga avsättningar

44

15 153

 

18 050

Summa avsättningar

 

 

187 064

 

185 427

Statsskulden

 

 

 

 

 

Lån i Sverige

 

 

882 053

 

954 193

Lån utomlands

 

 

232 841

 

266 023

Summa statsskulden

45

 

1 114 894

 

1 220 216

Skulder m.m.

 

 

 

 

 

Leverantörsskulder

46

 

16 614

 

16 007

Övriga skulder

47

 

74 382

 

91 434

Depositioner

48

 

964

 

991

Förskott från

 

 

 

 

 

uppdragsgivare och kunder

49

 

363

 

506

Summa skulder m.m.

 

 

92 323

 

108 938

Periodavgränsningsposter

 

 

 

 

 

Upplupna kostnader

50

 

34 572

 

34 076

Oförbrukade bidrag

51

 

7 428

 

7 399

Övriga förutbetalda intäkter

52

 

21 622

 

23 939

Summa periodavgräns-

 

 

63 622

 

65 414

ningsposter

 

 

 

SUMMA KAPITAL

 

 

1 017 367

 

1 001 987

OCH SKULDER

 

 

 

Garantiförbindelser

53

 

658 532

 

605 444

Övriga ansvarsförbindelser

54

 

10 182

 

10 054

 

 

 

 

 

 

4.2.1Nettoförmögenheten

Statens nettoförmögenhet är lika med skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde. Statsskulden, som i huvudsak motsvarar statsbudgetens ackumulerade underskott under åren, svarar för den övervägande delen av skul- derna och därmed den negativa nettoförmögen- heten. Vid utgången av 2007 var nettoförmögen-

61

Skr. 2007/08:101

heten -500 miljarder kronor, dvs. staten hade en nettoskuld på motsvarande belopp. Det är en förbättring med 135 miljarder kronor jämfört med 2006 då nettoförmögenheten var -635 miljarder kronor.

Nettoförmögenhetens förändring fördelad på balansräkningens olika delar kan sammanfattas enligt nedan:

 

Mdkr

Ökning av tillgångar

15

Minskning av skulder

124

Ökning av avsättningar

-2

Ökning av fonder

-2

Summa

135

Förändringen av nettoförmögenheten kan även beskrivas på följande sätt:

 

Mdkr

Årets överskott enligt resultaträkning

127

Värdeförändring av aktier och andelar

7

Övriga direkta förändringar av nettoförmögenheten

1

 

 

Summa

135

Förändringen av nettoförmögenheten är i första hand hänförbar till årets överskott i resultaträk- ningen på 127 miljarder kronor. Därutöver på- verkas nettoförmögenheten av enstaka transak- tioner som förändrar tillgångars eller skulders värde utan att redovisas över resultaträkningen. Exempel är förändringar av aktier och andelar som redovisas direkt i balansräkningen, t.ex. för- ändringar av statligt ägda bolags egna kapital som inte är hänförbara till periodens resultat. Under 2007 uppgick dessa effekter till 7 miljarder kronor.

Vid eliminering av inomstatliga betalningar uppstår vid årsskiftet ett saldo som uppgår till 1,9 miljarder kronor och som ökar nettoförmö- genheten. Även eliminering av inomstatliga värdepapper resulterar i en positiv påverkan på nettoförmögenheten med 0,6 miljarder kronor. Riksdagen har infört redovisning av skuld för riksdagsledamöternas inkomstgarantier och pen- sioner vilket verkar åt motsatt håll och minskar nettoförmögenheten med 1,7 miljarder kronor. Nettoeffekten av dessa poster är cirka 1 miljard kronor.

4.2.2Övriga förändringar i balansräkningen

Under räkenskapsåret 2007 ökade de totala till-

gångarna med

15 miljarder kronor

till

1 017 miljarder kronor.

 

De

materiella

anläggningstillgångarna

ökade

med

11 miljarder

kronor. Statliga väganlägg-

ningar ökade med 6,6 miljarder kronor. Under 2007 har sju större objekt med en total längd av 121 km öppnats för trafik. Bland annat har hela motorvägssträckan på E 4 mellan Uppsala och Mehedeby öppnats för trafik. Statliga järnvägs- anläggningar ökade med 4,6 miljarder kronor. Exempel på investeringsprojekt som har färdig- ställts under 2007 är sträckan Marieholm- Olskroken där utbyggnad av triangelspår gjorts och tagits i drift. Pågående nyanläggningar har dock minskat med 2,2 miljarder kronor, framför allt vid Vägverket.

Byggnader, mark och annan fast egendom ökade 1,5 miljarder kronor. Bland annat ökade Naturvårdverkets markinköp för bildandet av naturreservat och Statens Fastighetsverk köpte House of Sweden i Washington DC.

Försvarets militära beredskapstillgångar ökade med 1,9 miljarder kronor. Beredskapslagret ökade mest till följd av ändrat värderingspris för vissa ammunitionstyper. Förskott avseende ma- teriella anläggningstillgångar minskade 1,8 miljarder kronor avseende Försvarets materi- elverks förskott till Industrigruppen JAS som minskar vartefter leveranserna sker.

De finansiella anläggningstillgångarna ökade med 13 miljarder kronor. Andelar i dotter- och intresseföretag ökade med 15 miljarder kronor. Förändringen förklaras av positiva rörelseresultat och utbetalda utdelningar som netto påverkat andelarnas storlek hos främst Vattenfall AB med 15 miljarder kronor, Civitas Holding AB med 3,9 miljarder kronor och Luossavaara– Kiirunavaara AB med 3,2 miljarder kronor. An- delen i TeliaSonera AB minskade i värde med 10 miljarder till 43,7 miljarder kronor. Andels- värdet i TeliaSonera AB har påverkats positivt med 6,6 miljarder kronor av andelen i årets re- sultat och med 3,2 miljarder kronor i valutakurs- differenser. Utdelning med nära 13 miljarder kronor till staten har minskat värdet med mot- svarande belopp. Under året har 17,7 procent av aktierna sålts, vilket minskade andelsvärdet med 7,3 miljarder kronor. Marknadsvärdet på

62

Regeringskansliets aktier i TeliaSonera AB upp- gick vid årsskiftet till 101 miljarder kronor.

Långfristiga

fordringar

har

minskat

1,8 miljarder

kronor. Exportkreditnämndens

(EKN) skadefordringar har minskat till följd av stora återvinningar från Peru och Angola, av- skrivning av utestående fordringar på Kamerun samt valutakursförändringar.

Centrala studienämndens utlåning ökade med 1,9 miljarder kronor. RGK:s utlåning till Botnia- banan och SVEDAB ökade med 2,2 respektive 1,3 miljarder kronor samt till PPM med 1,5 miljarder kronor. RGK:s förutbetalda kost- nader för statsskulden minskade med 1,8 miljarder kronor.

Kortfristiga placeringar minskade med knappt 14 miljarder kronor, vilket avser RGK:s place- rade dagslån.

Fonder ökade med 2 miljarder kronor. Kärn- avfallsfonden som består av avgifter från kärn- kraftsföretagen baserade på produktionen av elektrisk kraft har ökat kraftigt under ett antal år och står numera för 65 procent av det kapital som redovisas som Fonder i staten. Insättnings- garantinämndens fond utgörs av avgifter från in- stitut som omfattas av insättargarantin och står för 30 procent. Båda fonderna ökade cirka 1 miljard kronor vardera.

På balansräkningens skuldsida ökade avsätt- ningar för pensioner och liknande förpliktelser med 4,5 miljarder kronor. Den av SPV redovi- sade pensionsskulden har ökat med drygt 2 miljarder kronor (12 miljarder kronor föregå- ende år). De viktigaste positiva förändringsfak- torerna var nyintjänad pension 4,4 miljarder kronor, grundränta (uppräkning enligt de försäkringstekniska riktlinjerna), netto, 2,6 miljarder kronor samt basbeloppsindexering (värdesäkring) 2,0 miljarder kronor. Avsätt- ningen minskade på grund av utbetalade förmå- ner med 6,7 miljarder kronor och aktualisering med 1,5 miljarder kronor. Avsättningen har även ökat hos Luftfartsverket m.fl. affärsverk som antagit nya försäkringstekniska riktlinjer vilket sammantaget ökat skulden med 1,5 miljarder kronor.

Övriga avsättningar minskade med 2,9 miljarder kronor. RGK reserverar medel för framtida garantiförluster i garantiverksamhet enligt den s.k. nya garantimodellen. Reserv- eringen har minskat med drygt 50 procent under året. Den minskade reserveringen beror främst på värderingen av Öresundsbron.

Skr. 2007/08:101

Statsskulden minskade med 105 miljarder kro- nor och uppgick vid 2007 års utgång till 1 115 miljarder kronor. Lån i svenska kronor minskade med 72 miljarder kronor och lån i ut- ländsk valuta minskade med 33 miljarder kronor. För en närmare beskrivning av statsskuldens utveckling, se kapitel 3 Utvecklingen av statens ekonomi, avsnitt 3.1.4 Nyckeluppgifter i balans- och resultaträkningarna, Statsskulden.

Övriga skulder minskade med 17 miljarder kronor. Överskotten på skattekonto som främst avser kompletteringsinbetalningar har minskat med 14 miljarder kronor jämfört med föregå- ende år. En viktig förklaring är att komplette- ringsinbetalningarna är lägre, vilket kan bero på att förmögenhetsskatten avskaffats under året, och att de skattskyldiga därför inte har anledning att betala in skatten före årsskiftet för att undgå förmögenhetsbeskattning på beloppet.

Övriga förutbetalda intäkter har minskat med 2,3 miljarder kronor främst avseende RGK:s överkurser vilka uppstår när RGK emitterar ob- ligationer och marknadsvärdet är högre än det nominella värdet.

4.3Finansieringsanalys

Finansieringsanalysen visar statens betalningar fördelade på avsnitten statens verksamhet, inve- steringar, utlåning och finansiella aktiviteter. Fi- nansieringsanalysen visar även förändringen av och respektive avsnitts påverkan på statens net- toupplåning under redovisningsperioden. Statens nettoupplåning definieras som förändringen av statsskulden justerad för orealiserade valuta- kursförändringar.

Uppgifterna avseende finansieringsanalysen har hämtats från resultat- och balansräkningarna samt från den information som myndigheterna inrapporterat i statsredovisningssystemet eller myndigheternas årsredovisningar med eventuella kompletteringar.

63

Skr. 2007/08:101

Tabell 4.3 Finanseringsanalys

Miljoner kronor

 

Not

2007

2006

Statens verksamhet

 

 

 

Skatter

55

982 313

962 032

Avgifter och andra ersättningar

56

86 243

67 064

Intäkter av bidrag

 

26 520

25 547

Summa justerade intäkter

 

1 095 076

1 054 643

Transfereringar

57

-761 797

-757 983

Statens egen verksamhet

58

-169 960

-165 480

Summa justerade kostnader

 

-931 757

-923 463

Justeringar till betalningar

59

13 217

-24 235

Saldo statens verksamhet

 

176 536

106 945

Investeringar

60

 

 

Finansiella investeringar

 

-51

-171

Materiella investeringar

 

-36 989

-38 986

Immateriella investeringar

 

-1 646

-1 394

Summa investeringsutgifter

 

-38 686

-40 551

Försäljning av anläggningsillgångar

 

18 292

649

Summa investeringsverksamhet

 

-20 394

-39 902

Utlåning

61

 

 

Nyutlåning

 

-20 649

-18 997

Amorteringar

 

15 204

14 521

Summa nettoutlåning

 

-5 445

-4 476

Finansiella aktiviteter

 

 

 

Finansiellt netto för statens

 

 

 

upplåning

62

-48 842

-51 405

Övrigt finansiellt netto

63

11 165

12 062

Justeringar till betalningar

64

-2 403

-5 112

Summa finansiella aktiviteter

 

-40 080

-44 455

 

 

 

 

Totalt

 

110 617

18 112

 

 

 

 

Statens nettoupplåning

 

 

 

Förändring av statsskulden

 

-105 322

-41 394

Orealiserade valutakursförändringar

 

-5 295

23 282

 

 

 

 

Totalt

 

-110 617

-18 112

 

 

 

 

4.3.1Statens verksamhet

Kassaflödet i den del som avser statens verksam- het, dvs. intäkter, transfereringar och statens egen verksamhet enligt resultaträkningen, upp- gick 2007 till 177 miljarder kronor, vilket är en ökning från föregående år med 70 miljarder kro- nor. Det är främst förändringar av fordringar och skulder som skiljer sig från föregående år.

Skatterna ökade med drygt 20 miljarder kro- nor och transfereringarna ökade med 4 miljarder kronor. Utdelningarna från dotter- och intres- seföretag som redovisas under posten Avgifter och andra ersättningar uppgick till nära 32 miljarder kronor, vilket var drygt 10 miljarder kronor mer än föregående år.

Förändringar av skulder och fordringar har ökat statens kassaflöde med 13 miljarder kronor, till stor del beroende på att RGK:s innehav av värdepapper minskat.

4.3.2Investeringar

Statens investeringar under 2007 uppgick till knappt 39 miljarder kronor, vilket är en minsk- ning med 2 miljarder kronor jämfört med 2006. Det negativa kassaflödet i investeringsverksam- heten är dock nära 20 miljarder kronor lägre än föregående år, beroende på försäljningen av ak- tier i TeliaSonera AB som uppgick till nära 18 miljarder kronor. De materiella investering- arna minskade jämfört med 2006 med 2 miljarder kronor till 37 miljarder kronor. Inve- steringar i beredskapstillgångar inom försvaret har minskat med 3 miljarder kronor till 7,9 miljarder kronor, beroende på att pågående nyanläggningar hos Försvarets materielverk slutlevererats till Försvarsmakten. Investeringar i järnvägsanläggningar ökade däremot med 1,4 miljarder kronor medan investeringar i väg- anläggningar i princip var på samma nivå som fö- regående år.

64

Tabell 4.4 Materiella investeringar

Miljarder kronor

 

2006

2007

Beredskapstillgångar

7,9

10,9

 

 

 

Väganläggningar

8,1

8,1

 

 

 

Järnvägsanläggningar

9,6

8,3

 

 

 

Fastigheter och

 

 

markanläggningar

3,1

2,6

 

 

 

Maskiner och inventarier

5,2

4,9

 

 

 

Övriga investeringar

3,1

4,2

 

 

 

Totalt

37,0

39,0

 

 

 

Investeringar i immateriella tillgångar uppgick till 1,6 miljarder kronor, vilket är en ökning med 0,2 miljarder kronor jämfört med föregående år. Investeringarna avser främst IT-system hos olika myndigheter, bl.a. Försäkringskassan, Försvars- makten och Rikspolisstyrelsen. Det är främst Försvarsmakten som ökat sina investeringar i immateriella tillgångar.

4.3.3Utlåning

Nettoutlåningen, dvs. saldot mellan nyutlåning och amorteringar, gav ett negativt kassaflöde på 5,4 miljarder kronor, vilket är en ökning med knappt 1 miljard kronor. Nyutlåningen vid RGK var nära 2 miljarder kronor högre än 2006, men minskade något vid Centrala studiestödsnämn- den (CSN). Amorteringarna var drygt 0,4 miljarder kronor högre vid RGK och drygt 0,2 miljarder kronor högre vid CSN.

4.3.4Finansiella aktiviteter

Nettobetalningar från finansiella aktiviteter un- der 2007 uppgick till -40 miljarder kronor, vilket innebär att nettobetalningarna minskade med drygt 4 miljarder kronor i jämförelse med före- gående år. Huvuddelen av beloppet avser det fi- nansiella nettot för statens upplåning, vilket ut- gör kostnaderna för statsskulden i resultaträk- ningen justerat för orealiserade valutadifferenser. Det övriga finansiella nettot från finansiella akti- viteter är positivt och består främst av räntein- täkter hos CSN, på skattekonto samt Riksban- kens inlevererade överskott.

Skr. 2007/08:101

4.3.5Statens nettoupplåning

Statens nettoupplåning visar förändringen av statens upplåning justerad för valutakursföränd- ringar i utländsk valuta.

Statens nettoupplåning under 2007 var, lik- som föregående år, de facto en nettoamortering på nära 111 miljarder kronor, vilket är ökning av nettoamorteringen med drygt 92 miljarder kro- nor i jämförelse med föregående års nettoamor- tering. Statens lån har således minskat kraftigt under 2007. Under året minskade statsskulden med 105 miljarder kronor. De orealiserade valu- taförlusterna som gör att nettoamorteringen är högre än statsskuldens förändring uppgick till 5,3 miljarder kronor.

4.3.6Samband mellan resultaträkningen och statsbudgetens utfall

I tabell 4.5 visas sambandet mellan resultaträk- ningens överskott och statsbudgetens saldo 2007. Tabellen visar de huvuddelar som skiljer resultaträkningen från statsbudgeten, nämligen poster som finns med i resultaträkningen men som inte medfört betalningar, förändringar av fordringar och skulder samt övriga transaktioner som medfört betalningar. Posterna finns med i finansieringsanalysen, men i en annan struktur. Genom dessa tre delar kommer man från resul- taträkningens saldo till finansieringsanalysens saldo. Därefter visas justeringsposter hänförbara till statsskulden som utgör skillnaden mellan fi- nansieringsanalysens saldo och statsbudgetens saldo.

Tabell 4.5 Samband mellan resultaträkningen och statsbudgetens utfall 2007

Resultaträkningens överskott

126 894

Justeringar för poster som ej medför

 

betalningar

-14 032

Justeringar för förändringar av fordringar

 

och skulder

-8 364

Övriga transaktioner som påverkar

 

betalningar

6 119

 

 

Finansieringsanalysens saldo

110 617

Justeringar hänförbara till statsskulden

-7 407

Förändring av Riksgäldskontorets

 

kortfristiga placeringar

-15 088

Skuldskötselåtgärder m.m.

7 681

 

 

Statsbudgetens saldo

103 210

 

 

65

Skr. 2007/08:101

Transaktioner som ingår i resultaträkningen men inte medför betalningar är bl.a. resultatandelar i dotter- och intresseföretag som är intäkter som inte betalats och är det största delbeloppet 2007 (47 miljarder kronor). Andra delar är avskriv- ningar, nedskrivningar, avsättningar och fonde- ring (27 miljarder kronor) och slutligen oreali- serade valutaförändringar med 5 miljarder kro- nor.

Förändringar av fordringar och skulder har medfört betalningar, men inte påverkat resultat- räkningen. Den viktigaste delposten är att kon- toöverskotten på skattekonto som redovisas som skulder till de skattskyldiga har minskat med 14 miljarder kronor.

Övriga transaktioner som påverkar betal- ningar är investeringar som gav ett utflöde av likvida medel med 39 miljarder kronor, netto- utlåning med drygt 5 miljarder kronor. Ett in- flöde kom från försäljning av anläggningstill- gångar med 18 miljarder kronor och genom ut- delning från statliga bolag med knappt 32 miljarder kronor.

Justeringar som är hänförbara till statsskulden

Statens nettoamortering var 7,4 miljarder kronor högre än statsbudgetens positiva saldo på 103 miljarder kronor. Skillnaden mellan statens nettoupplåning och statsbudgetens saldo beror på att det finns transaktioner som påverkar stats- skulden men som inte påverkar statsbudgetens saldo. Å andra sidan finns transaktioner som på- verkar statsbudgetens saldo men som påverkar statsskulden först efterföljande perioder, t.ex. kortfristiga placeringar.

Förändringar av RGK:s kortfristiga placer- ingar har medfört att statsskulden har minskat med 15,1 miljarder kronor utan att statsbudge- tens saldo har påverkats. Övriga skuldskötselåt- gärder m.m. har medfört att statsskulden har ökat. De består av förändringar av fordringar och skulder som är hänförbara till statsskuldsförvalt- ningen, förändringar av statliga myndigheters innehav av värdepapper samt andra värdeföränd- ringar av statsskulden, exempelvis inflations- kompensation samt bokföringsmässiga skillna- der mellan affärs- och likviddag i statsskuldförvaltningen. Dessa åtgärder och för- ändringar uppgår till 7,7 miljarder kronor netto.

4.4Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar

Årsredovisningen för staten grundas på de stat- liga myndigheternas årsredovisningar, vilka upp- rättas enligt förordningen (2000:605) om årsre- dovisning och budgetunderlag.

I detta avsnitt beskrivs i en första del redovis- ningsprinciperna för resultat- och balansräkning, i några fall med koppling även till statsbudgeten. Den första delen innehåller även bl.a. kommen- tarer till vissa särskilda poster och förändrade principer för resultat- och balansräkning. Där- efter görs en kort beskrivning av principerna för redovisningen av statsbudgetens utfall. Slutligen belyses några viktiga skillnader och samband mellan de olika redovisningsmetoderna.

Redovisningsprinciper, resultat- och balansräkning

Räkenskapsåret utgörs av kalenderår. Redovisning av kostnader och intäkter sker

enligt bokföringsmässiga grunder.

De konsoliderade resultat- och balansräkning- arna och finansieringsanalysen är uppställda enligt regeringens beslut den 6 december 2007 (dnr Fi2007/9580) om normering av avgräns- ning och uppställningsformer som grund för Ekonomistyrningsverkets underlag till års- redovisningen för staten 2007. De uppställnings- former som föreskrivs i beslutet bygger på de uppställningsformer som föreskrivits för myndigheterna med vissa anpassningar för års- redovisningen för staten.

4.4.1Transfereringar

Principen för redovisning av transfereringar är att de redovisas enligt bokföringsmässiga grun- der. Det innebär att de redovisas det år till vilket kostnaden hänför sig. Innebörden av denna princip för transfereringar är inte klarlagd i alla detaljer och Sverige deltar i ett internationellt ut- vecklingsarbete i syfte att klargöra principerna. Transfereringar periodiseras endast när kostna- den tydligt är hänförlig till ett visst år. Exempel på detta är Sveriges avgift till Europeiska unio- nen och vissa EU-finansierade stöd på jord- bruksområdet som uttryckligen avser ett visst år.

66

I oklara fall bedöms kostnaden sammanfalla med betalningen.

4.4.2Skatter

Sedan 2006 redovisas statens inkomster från skatter enligt nya principer, i enlighet med riks- dagsbeslut avseende statsbudgeten. I samband med detta har också regeringen fattat beslut om att samma principer ska gälla även för årsredo- visningen för staten. De nya principerna innebär främst att skatteinkomsterna redovisas enligt fullt periodiserade principer, dvs. hänförda till det år de hänför sig till. Eftersom många skatter taxeras per kalenderår är det slutliga utfallet för taxering och betalningsgrad inte känt förrän drygt ett år efter det aktuella årets utgång. Redo- visningen av skatter i årsredovisningen för staten grundas därför till viss del på bedömningar av förväntat taxeringsresultat och inbetalningar.

En relativt utförlig beskrivning av metoderna gjordes i Årsredovisning för staten 2006 (skr. 2006/07:101). I det följande lämnas därför en- dast en kortare beskrivning.

Skatteverket och andra berörda myndigheter redovisar löpande debiterade och betalda skatter. Vad som avser aktuellt år framgår av de berörda myndigheternas verksamhetssystem där dekla- rationer, beslut och inbetalningar finns registre- rade. Skatterna kan delas in i två huvudkatego- rier. Den första är skatter som hänförs till period (månad) i nära anslutning till inbetalningen eller deklarationen, vilket gäller för mervärdesskatt, socialavgifter och de flesta punktskatter. Den andra är skatter som beslutas vid taxeringen som sker årsvis och där den löpande inbetalningen endast är preliminär. Det gäller hushållens och företagens inkomstskatter samt fastighetsskatt m.m. När uppgifterna för årsredovisningen för staten tas fram finns ett i det närmaste korrekt slutligt utfall för många skatter. För inkomst- skatterna m.m. utgör däremot uppgifterna en be- räknad intäkt, grundad på redovisade preliminär- skatter, den ekonomiska utvecklingen och annan information. Här är osäkerheten större än för de skatter som debiteras månadsvis. Ett antal mindre poster som redovisas som skatter hämtas direkt från respektive berörd myndighet och är slutliga till sin natur.

Metoden för beräkning av periodiserade skatter bygger på modeller för olika skatteslag och för totalsammanställningar som under lång

Skr. 2007/08:101

tid har utvecklats och anpassats inom Finansde- partementet och Ekonomistyrningsverket. Denna struktur ger bättre information om skat- terna för året än årets skatteinbetalningar, efter- som informationen beaktar den makroekono- miska utvecklingen och förändringar i skatte- reglerna redan det år dessa avser och inte först när betalning sker. Metoden får därför anses väl etablerad och beprövad.

Med denna metod beräknas de till året hän- förliga totala skatteintäkterna. Sedan slutsum- man framräknats redovisas ett antal beräknade korrigeringsposter som leder fram till det kas- samässiga utfallet för skatter (årets inbetal- ningar). Skatter som förs till EU, kommunerna och AP-fonderna dras ifrån för att komma till statens skatteintäkter. De viktigaste övriga kor- rigeringsposterna är betalningsförskjutningar och uppbördsförskjutningar, som är hänförliga till de förskjutningar i tiden som sker kopplat till utbetalningar av kommunalskatt till kommuner och pensionsmedel till AP-fonderna respektive till att skatter som taxeras årsvis i många fall in- betalas först ett år eller mer efter den period de avser. I statsbudgetutfallet för ett visst år gäller att efter det att årsredovisningen för staten pub- licerats revideras utfallet på enskilda inkomst- titlar med hänsyn till taxeringsutfallet. Detta på- verkar dock inte statsbudgetens totala inkomster eftersom dessa är kassamässiga, utan alla föränd- ringar motsvaras av en förändring av antingen betalnings- eller uppbördsförskjutningar så att saldot är opåverkat.

För att komma fram till resultaträkningens skatteintäkter krävs ytterligare ett par moment.

När statens skatteintäkter för det aktuella året räknats fram kommer ett belopp som kan vara antingen positivt eller negativt att tillkomma som avser skatter hänförliga till tidigare år. Det avser skillnaden mellan fjolårets beräknade peri- odiserade skatt och det helt eller nästan helt slutliga utfall som nu finns tillgängligt. Därefter läggs avgifterna till ålderspensionssystemet och premiepensionssystemet till, eftersom dessa av- gifter ingår i skatterna så som de avgränsas i re- sultaträkningen.

Kommunala utjämningsavgifter och inkomst- utjämningsavgifter tillförs som följd av principen att bruttoredovisa dessa i årsredovisningen för staten. Slutligen avgår de elimineringar som görs i årsredovisningen för staten. Dessa avser myn- digheternas erhållna kompensation för ingående moms och myndigheternas betalda arbetsgivar-

67

Skr. 2007/08:101

avgifter som till en del avser skatt som staten betalar till sig själv. Dessutom elimineras särskild löneskatt på vissa pensionskostnader från statliga myndigheter samt, avslutningsvis, vissa punkt- skatter m.m. som statliga myndigheter betalar.

Efter elimineringarna kvarstår den summa som utgör posten Skatteintäkter i resultaträk- ningen i årsredovisningen för staten. Skillnaden mellan denna summa och den summa som redo- visats av berörda myndigheter under året redovi- sas som (förändring av) upplupen intäkt i årsre- dovisningen för staten.

(dvs. som periodavgränsningsposter). Den ge- mensamma brytdagen är en förutsättning för att fordringar och skulder mellan myndigheterna ska kunna stämma överens.

Principer för konsolidering

Konsolidering sker genom en sammanläggning av myndigheternas balansräkningar och resultat- räkningar efter det att interna mellanhavanden i form av t.ex. fordringar, skulder, intäkter och kostnader mellan myndigheterna eliminerats. Informationen från myndigheterna har hämtats

4.4.3Avgränsning av redovisningsenheten både från statsredovisningen och ur myndighe-

Balans- och resultaträkningarna samt finansie- ringsanalysen omfattar staten, avgränsad i enlig- het med regeringens normeringsbeslut för Års- redovisning för staten 2007 (dnr Fi2007/9580). Detta innebär att dessa dokument omfattar myndigheter under riksdag och regering, med undantag för Riksbanken som på grund av dess speciella ställning inte ingår. AP-fonderna och PPM ingår inte heller på grund av att fondernas tillgångar har en annan karaktär än statens till- gångar i övrigt och att ålderspensionssystemet bör hanteras och redovisas för riksdagen på ett enhetligt sätt. Riksbankens grundfond ingår dock då detta kapital ursprungligen tillskjutits av staten och därför kan ses som statens ägarandel i Riksbanken. En förteckning över vilka organisa- tioner som omfattas av staten med denna av- gränsning, och som ingår i de konsoliderade re- sultat- och balansräkningarna och finansieringsanalysen, återfinns i bilaga 2 Statliga myndigheter m.m.

4.4.4Metoder för konsolidering m.m.

Gemensam brytdag

Den 10 januari gäller som gemensam s.k. brytdag för samtliga myndigheters räkenskaper. Med be- greppet brytdag avses den dag då den löpande bokföringen av händelser som berör den avslu- tade räkenskapsperioden avslutas. Fram till och med brytdagen bokförs leverantörsskulder och kundfordringar. Efter brytdagen redovisas hän- delser som härrör från den avslutade perioden som upplupna kostnader respektive intäkter

ternas årsredovisningar. Utöver elimineringar av transaktioner mellan myndigheter har även transaktioner som varken är intäkter eller kost- nader respektive fordringar eller skulder för sta- ten som helhet eliminerats. Exempel är statens arbetsgivaravgifter för egen personal som före eliminering redovisas som personalkostnad hos myndigheterna och som intäkt av uppbörd hos Skatteverket.

Omklassificeringar av poster

Vissa typer av transaktioner omklassificeras i års- redovisningen för staten i förhållande till myn- digheternas redovisning. Anledningen till detta är att de ur statens perspektiv utgör t.ex. kostna- der för verksamheten och inte transfereringar. Ett exempel är omklassificering av statens tjänstepensioner som redovisas som personal- kostnad i statens årsredovisning men skilt från verksamhetens kostnader i den berörda myndig- heten SPV:s årsredovisning. I några fall följer inte myndigheterna de resultat- och balans- räkningsscheman som är generellt föreskrivna. För affärsverken gäller dessutom särskilda upp- ställningsformer. Detta medför att vissa resultat- och/eller balansposter måste omklassificeras innan konsolidering görs.

Motpartsavstämning

För att det ska vara möjligt att eliminera s.k. in- omstatliga poster, dvs. kostnader, intäkter, ford- ringar och skulder mellan myndigheter, används rutiner för s.k. motpartsavstämning mellan myndigheter. Kvaliteten i motpartsavstäm-

68

Skr. 2007/08:101

ningen, som infördes 2000, har successivt för- bättrats. Antalet differenser över angivna be- loppsgränser har varit fortsatt lågt under 2007. Liksom de senaste åren är differenserna också beloppsmässigt nu så begränsade i relation till helheten att de inte kan anses påverka resultat- eller balansräkningen i någon utsträckning som har materiell betydelse.

arna av premiepensioner endast utgör några tiondels procent av utbetalda pensioner, innebär förändringen att huvuddelen av det nettoflöde som tidigare redovisades som transferering till ålderspensionssystemet är en transferering till hushållssektorn. Summa transfereringar liksom summa skatteintäkter blir därmed oförändrade i resultaträkningen, men specifikationen av trans- fereringar i resultaträkningen och i not 4, liksom specifikationen av skatteintäkter i not 1 blir an-

4.4.5Ändrade redovisningsprinciper m.m. norlunda. I not 1 har anpassningar av de olika

Överföringar till premiepensionssystemet

Under 2007 har nationalräkenskaperna övergått till att redovisa premiepensionssystemet i hus- hållssektorn i stället för som tidigare i socialför- säkringssektorn, i enlighet med principer som fastställs inom Europeiska unionen. I årsredo- visningen för staten har viss anpassning gjorts till detta.

I redovisningen av statsbudgetens utfall dras den del av arbetsgivaravgifter och egenavgifter som förs till premiepensionssystemet av från in- täkterna, så att skatterna redovisas exklusive de avgifter som avser premiepensionssystemet. Bland utgifterna för ålderspensionssystemet som redovisas utanför men i anslutning till budgeten och under utgiftstaket redovisas nu utbetalda pensioner exklusive premiepensioner.

Även i resultaträkning, balansräkning och fi- nansieringsanalys har anpassningar gjorts och ålderspensionerna redovisas där enligt etablerade principer i sin helhet, liksom i berörd myndig- hets redovisning, som en del av statens transfere- ringar och avgifterna redovisas som en del av in- täkterna av skatter. Det har ansetts värdefullt att ha kvar denna redovisning av totala pensionsut- betalningar från staten och motsvarande avgifter både på kostnads- och intäktssidan. Det har också ansetts värdefullt att kunna se överfö- ringen till premiepensionssystemet brutto, även om det kan finns definitionsmässiga problem med att bestämma vilken del av avgifterna och medel tillförda från anslag som egentligen ska ses som transferering till premiepensionssystemet. Flödena av avgifter och rekvisition av pensions- medel har tidigare redovisats netto som transfe- rering till ålderspensionssystemet, men delas från och med denna årsredovisning upp på transfere- ringar till ålderspensionssystemet som nu om- fattar endast AP-fonderna å ena sidan och hus- hållssektorn å den andra. Eftersom utbetalning-

delsummorna gjorts så att sambandet med mot- svarande belopp i statsbudgeten ska vara tydligt. Jämförelsetalen för transfereringar och inom noterna har anpassats till de nu aktuella meto- derna. Inför kommande års redovisning kommer metoderna för redovisning av premiepensions- medlen att övervägas ytterligare i syfte att ge en så fullständig och samtidigt korrekt bild av verk- samheten som möjligt.

Tillgångar hos Försvarets materielverk

Försvarets materielverk lämnar stora förskott till leverantörer som redovisas som omsättnings- tillgångar hos myndigheten kopplat till att de tillgångar som är under utveckling också redovi- sas bland omsättningstillgångar, som Pågående arbeten. I årsredovisningen för staten har sedan tidigare Pågående arbeten redovisats som Pågå- ende nyanläggningar, eftersom de till övervä- gande del avser utveckling av olika typer av an- läggningstillgångar för Försvarsmaktens räkning som senare överförs till Beredskapstillgångar. Som anpassning till detta har nu även förskotten omklassificerats och redovisas som Förskott av- seende materiella anläggningstillgångar. Jämfö- relsetalen för 2006 har ändrats så att omsätt- ningstillgångarna minskar och anlägg- ningstillgångarna ökar med 4 399 miljoner kro- nor.

Övriga generella förändringar

Posten Vissa garanti- och kreditkostnader som infördes 2006 har renodlats så att den endast omfattar garanti- och kreditkostnader för myn- digheter som har sådana kostnader i väsentlig omfattning och där det är utrett att kostnaderna har en karaktär som skiljer dem från Övriga driftkostnader. Det innebär att det normalt en-

69

Skr. 2007/08:101

dast är kostnader hos garantimyndigheterna eller myndigheter där särskilda skäl föreligger som redovisas här. Kostnader för skadestånd, försäk- ringspremier och andra liknande kostnader som vissa myndigheter kan rapportera förs i årsredo- visningen för staten i stället till Övriga driftkost- nader. Jämförelsetalet för 2006 har därför mins- kats med 5 miljoner kronor som förts till Övriga driftkostnader.

I övrigt har inga förändringar av redovisnings- principerna gjorts i årsredovisningen för staten som helhet för 2007.

Ändrade redovisningsprinciper hos vissa myndigheter

Utöver ändringar i principerna för årsredovis- ningen för staten som sådan, förekommer att ändrade principer hos vissa myndigheter påver- kar årsredovisningen för staten i mindre omfatt- ning. I de fall berörd myndighet ändrat jämförel- setal, ändras jämförelsetalen även i årsredovis- ningen för staten såvida inte beloppet är ovä- sentligt. Har myndigheten inte ansett detta möj- ligt har inte heller jämförelsetalen i årsredovis- ningen för staten ändrats. Nedan beskrivs ett antal ändringar hos myndigheter.

Statens bostadskreditnämnd

Statens bostadskreditnämnd har fr.o.m. 2007 övergått till att redovisa försäkringsmässig av- sättning för sin garantiverksamhet. Det innebär att posten på kreditsidan flyttas från Fonder där den i princip bestod av ett kassamässigt över- skott till Övriga avsättningar där den är beräknad enligt försäkringstekniska grunder. Jämförelse- talet i balansräkningen för 2006 har ändrats i en- lighet med den beräkning myndigheten gjort så att posten Fonder minskar med 1 920 miljoner kronor och posten Övriga avsättningar ökar med 1 700 miljoner kronor. I resultaträkningen har endast en begränsad omräkning gjorts, eftersom myndigheten inte bedömt sig kunna ta fram en fullständig beräkning längre tillbaka än till ut- gången av 2006. Omräkningen innebär att den ökning av fondavsättning som redovisades med 244 miljoner kronor har tagits bort, eftersom den inte har någon jämförbar post enligt de nya principerna. Däremot har inte någon ökad eller minskad avsättning i resultaträkningen redovi-

sats, vilket innebär att resultaträkningens över- skott ökar med 244 miljoner kronor. Eftersom balansposten reducerats med 220 miljoner kro- nor, blir dock nettopåverkan på förmögenheten också 220 miljoner kronor.

Centrala studiestödsnämnden

CSN har ändrat princip för redovisning av åter- kravsfordringar så att de numera redovisas som Övriga fordringar i stället för Utlåning. Jämfö- relsetalet för 2006 har justerats med 398 miljoner kronor.

Statens järnvägar

Affärsverket Statens järnvägar har ändrat sina metoder för redovisning av leasing- och lease- holdsavtal och vissa andra tillgångar, vilket leder till ökning av Andra långfristiga fordringar och minskning av Övriga fordringar. Jämförelsetalet för 2006 har justerats med 222 miljoner kronor.

Efter utredning har även vissa delar av avsätt- ningar hos Statens järnvägar bedömts vara hän- förliga till Övriga avsättningar och inte Avsätt- ningar för pensioner och liknande förpliktelser. Jämförelsetalet för 2006 har justerats med 50 miljoner kronor.

Övriga förändringar hos myndigheter

Ekonomistyrningsverket har omklassificerat IT- system som i huvudsak utvecklats av verket från Rättigheter och andra immateriella anläggnings- tillgångar till Balanserade utgifter för utveckling. Jämförelsetalet för 2006 har justerats med 47 miljoner kronor.

Sida har övergått till att göra avsättning för s.k. fristående krediter som tidigare redovisades som ansvarsförbindelser. Jämförelsetalet för av- sättningar 2006 har ökat med 28 miljoner kro- nor.

Fortifikationsverket har omklassificerat till- gångar från Balanserade utgifter för utveckling till Rättigheter och andra immateriella anlägg- ningstillgångar. Jämförelsetalet för 2006 har ju- sterats med 22 miljoner kronor.

Vägverket har omklassificerat förskott avse- ende driften från Förskott avseende väganlägg- ningar till Förutbetalda kostnader. Jämförelseta-

70

let för 2006 har justerats med 42 miljoner kronor.

RGK har ändrat princip för redovisning av vissa provisioner till banker, så att de nu redovi- sas bland Övriga driftkostnader i stället för bland Övriga finansiella kostnader. Jämförelsetalet för 2006 har justerats med 2 miljoner kronor.

Ansvarsförbindelser av typen Övriga an- svarsförbindelser har identifierats hos Statens räddningsverk, vilka inte fanns med i Årsredovis- ning för staten 2006. Jämförelseuppgifterna har korrigerats med 98 miljoner kronor.

Rättelse av jämförelsetal

Intäkter från avgift för Gemensam avgift för sä- kerhetskontroll hos Luftfartsstyrelsen redovisa- des föregående år på grund av ett misstag felak- tigt som Intäkter av bidrag i stället för som of- fentligrättslig avgift under posten Intäkter av av- gifter och andra ersättningar. Detta är ingen ändrad redovisningsprincip, men felet har rättats genom att jämförelsetalet för 2006 korrigerats mellan de båda posterna i resultaträkningen med 441 miljoner kronor.

Resultaträkningens saldo 2006

Resultaträkningens saldo har sammantaget ju- sterats med 244 miljoner kronor 2006.

Tabell 4.6 Resultaträkningens saldo 2006

Miljoner kronor

Resultaträkningens saldo enligt Årsredovisning för

 

staten 2006

103 671

 

 

Förändrad princip, fondförändring vid Statens

 

bostadskreditnämnd

244

 

 

Resultaträkningens saldo 2006 i jämförelsekolumnen

 

enligt Årsredovisning för staten 2007

103 915

 

 

4.4.6Undantag från generella principer m.m.

För att på ett mer fullständigt sätt belysa tilläm- pade principer i årsredovisningen för staten be- skrivs här undantag som förekommer från de generella ekonomiadministrativa reglerna och principerna eller från den praxis som vanligen gäller i staten. Det kan vara fråga om undantag

Skr. 2007/08:101

både för en enskild myndighet och för statens redovisning eller statsbudgeten som helhet.

Engångseffekter

Engångseffekterna på statsbudgeten (se särskild sammanställning i kapitel 5 Statbudgetens utfall) påverkar oftast inte resultaträkningen i årsredo- visningen för staten, eftersom redovisningen där görs på bokföringsmässiga grunder med periodi- sering av intäkter och kostnader. Balansräk- ningen påverkas för belopp som redovisas som periodavgränsningsposter och när likviditeten påverkas.

Undantag hos vissa myndigheter

Skatteverket har enligt regeringsbeslut den 10 december 1998 dispens från kravet på att redovisa fordringar och skulder avseende upp- börd som redovisas på annat sätt än via skatte- kontot. Undantaget utnyttjas för närvarande för ej restförda uppbördsfordringar redovisade ge- nom de gamla uppbördssystemen, för arvs- och gåvoskatt samt systemet för punktskatter m.m.

Statens fastighetsverk har för bidragsfastig- heter undantag från regler vilket innebär att ka- pitalutgifter för bidragsfastigheterna inte be- traktas som anläggningstillgång.

Insättningsgarantinämnden har undantag från kravet på riktig periodisering av intäkter och kostnader för inbetalade och eventuellt återbe- talade avgifter för insättningsgarantin respektive investerarskyddet.

Vägverket och Banverket har undantag från anslagsavräkningsreglerna som innebär att de får avräkna kostnader mot anslag det budgetår verk- samheten utförs. Det påverkar statsbudgeten i den meningen att tidpunkten för anslagsavräk- ning i många fall avviker från den som annars skulle ha gällt.

Universitet och högskolor tillämpar för en stor mängd anslag inom grundutbildnings- området en anslagsavräkningsmodell som inne- bär att den slutliga anslagsavräkningen är bero- ende av volymen studieprestationer upp till ett visst maxbelopp, medan löpande under året av- räknas en tolftedel av årsbeloppet oavsett verklig förbrukning. Sveriges lantbruksuniversitet är undantagna från denna modell och i stället är den

71

Skr. 2007/08:101

löpande avräkningen densamma som den slut- liga.

Undantag från regler på finansieringsområdet förekommer, exempelvis rätten eller formerna för att ta ut avgifter eller för att ta emot bidrag och donationer, men eftersom dessa inte påver- kar årsredovisningen för staten annat än indirekt redovisas de inte.

De olika typerna av beslut är i första hand inte att se som undantag, utan som finansiella villkor för den enskilda myndigheten. Regeringen fattar inom detta område årligen ett mycket stort antal beslut inom ramen för sin styrning av de statliga myndigheterna. Härutöver finns mer omfat- tande undantag som har direkt koppling till en myndighets uppgift och som därför följer av myndighetens instruktion eller regleringsbrev samt i vissa fall av lag.

Undantag i fråga om utformning av myndighetens årsredovisning eller finansiella rapportering

Viss verksamhet eller vissa balansposter hos myndigheter med koppling till det försvars- och säkerhetspolitiska området är hemlig, och redo- visas därför på ett förenklat sätt i årsredovis- ningen för staten. Så långt det är möjligt görs dock redovisningen i dessa fall på ett sätt som är jämförbart med redovisningen i övrigt, och på samma sätt mellan åren, varför de inte bedöms påverka årsredovisningen för staten i någon vä- sentlig grad.

4.4.7Kommentarer till särskilda poster

Fordran/skuld på Rundradiorörelsen hos Riksgäldskontoret

De TV-licensmedel som riksdagen beslutar om (bet. 1988/89:KrU9, rskr. 1988/89:97) sätts in på ett konto i RGK varifrån de betalas till de tre public service-företagen Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Utbildningsradion AB. Medlen förvaltas för statens räkning av Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB). Övergångs- vis tillförs RIKAB extrapengar genom ett sär- skilt lån i RGK, det s.k. distributionskontot. Härigenom finansieras de tillfälligt ökade kost- naderna för samtidig distribution av TV-utsänd- ningar i analog och digital form som krävs för att det ska vara möjligt att gradvis övergå till digitala

TV-utsändningar. Avsikten är att distributions- kostnaderna efter omläggningen ska vara lägre än kostnaderna skulle vara för analoga utsänd- ningar.

RGK redovisar i sin årsredovisning en fordran för TV-licensmedel uppgående till 1 278 miljoner kronor och en skuld avseende s.k. distributionsmedel på 992 miljoner kronor, netto 286 miljoner kronor, på den s.k. Rundra- diorörelsen. RIKAB har inte tagit upp tillgången och skulden i sina räkenskaper eftersom det är fråga om förvaltade medel, inte tillgång och skuld för egen räkning. Medlen kommer att tas i anspråk respektive återbetalas i den ordning som riksdagen beslutar särskilt. RGK:s fordran och skuld har tagits bort i årsredovisningen för sta- ten eftersom de är interna i staten samtidigt som Rundradiorörelsens redovisning inte ingår i någon statlig redovisningsenhet som redovisas som motpart till RGK.

Statsskulden

Statsskulden mäts från och med 2003 konse- kvent inklusive derivatinstrument, som skuld- bytesavtal och valutaterminer. Dessutom ska skuldinstrumenten i den statliga redovisningen värderas till nominellt slutvärde. I årsredovis- ningen för staten tillämpas detta nya sätt att mäta. I årsredovisningen för staten redovisas den konsoliderade statsskulden, dvs. efter avdrag för statliga myndigheters innehav av statspapper, till skillnad från RGK:s redovisning av den okonso- liderade statsskulden (Se även avsnitt 3.1.4 under rubriken Statsskulden).

Transfereringar via skattekonto

I ett antal fall görs transfereringar genom kreditering av en skattskyldigs (t.ex. ett företag) skattekonto hos Skatteverket i stället för att göras i form av utbetalda bidrag. Detta innebär att den skattskyldige inte behöver betala hela den debiterade skatten/socialavgifterna. Det är dock av intresse att redovisa denna subvention bland transfereringarna för att på ett transparent sätt visa statens stöd till olika verksamheter i sam- hället. I årsredovisningen för staten redovisas dessa transfereringar brutto i den konsoliderade resultaträkningen och samtidigt redovisas även skatteintäkterna brutto, dvs. opåverkade av sub-

72

ventionen. Det bakomliggande synsättet är att om tekniken med skattekonto inte använts, skulle bidrag ha betalats ut och skatter betalats in med motsvarande belopp. Metoden är endast en teknisk lösning. Den generella redovisningsprin- cipen ”Innehåll före form” (Substance over form) leder därmed till slutsatsen att transfere- ringen och skatten ska redovisas brutto.

De transfereringar som omfattas är de som redovisas under statsbudgetens inkomsttitel- grupp 8100, Utgifter som redovisas som kredite- ringar på skattekonto. I statsbudgeten har av- gränsningen gjorts utifrån kopplingen till skatte- lagstiftningen, så att nedsättningar/subventioner som saknar koppling till skattelagstiftningen re- dovisas som transfereringar. Nedsättningar med koppling till skattelagstiftningen, men där det av administrativa skäl är enklare med nedsättning jämfört med ändrad skattelagstiftning, räknas av mot skatterna och redovisas inte som transfere- ringar. De redovisas också i anslutning till re- spektive skatt i den nya budgetstrukturen i stäl- let för som tidigare i en särskild inkomsttitel- grupp eller inkomsthuvudgrupp. Den avgräns- ning av transfereringar som tillämpas överens- stämmer med nationalräkenskaperna. Enligt ESA-95, European System of Accounts, ska en- dast skatterabatter som är ett led i den ekono- miska politiken nettoredovisas.

Transfereringar till kommuner och landsting i form av momskompensation

Kommunernas mervärdesskatt nettoredovisas på statsbudgeten samtidigt som det generella stats- bidraget till kommuner som tidigare redovisades över anslag justerats ned med motsvarande be- lopp. Kommunernas kompensation för ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet redovisas på inkomsttitel 7222 Kompensation för mervärdesskatt, kommuner, vilket minskar inkomsterna i statsbudgeten. För årsredovis- ningen för staten har det dock bedömts mest rättvisande att bruttoredovisa detta som lämnade bidrag och skatteintäkter i den konsoliderade re- sultaträkningen. Det innebär att både skattein- täkter och lämnade bidrag är knappt 40 miljarder kronor högre än nettobeloppen på inkomsttitlar respektive anslag i statsbudgeten.

Skr. 2007/08:101

Transfereringar i det kommunala utjämningssystemet

Den kommunalekonomiska utjämningen netto- redovisas på statsbudgeten varvid det generella statsbidraget sammanförts med utjämningssy- stemet. Inkomstutjämningsavgift och kostnads- utjämningsavgift från kommuner och landsting på sammanlagt 11 miljarder kronor tas in under anslaget i stället för på inkomsttitel. I resultat- räkningen i årsredovisningen för staten har det bedömts mest rättvisande att bruttoredovisa den kommunalekonomiska utjämningen i den kon- soliderade resultaträkningen. Det innebär att både transfereringar och skatteintäkter är 11 miljarder högre än i statsbudgeten för 2007. För 2006 var motsvarande skillnad 12,5 miljarder kronor.

Momskompensation till statliga myndigheter

Statliga myndigheter har rätt till kompensation för ingående mervärdesskatt i sin verksamhet enligt bestämmelserna i förordningen (2002:831) om myndigheters rätt till kompensation för in- gående mervärdesskatt. Myndigheterna rekvire- rar medlen från Skatteverket och i statsbudgeten redovisas kompensationen som debitering (ne- gativ inkomst) på inkomsttitel 7221, Avräknad mervärdesskatt, statliga myndigheter. I skattebe- greppet som ansluter till nationalräkenskaperna ingår denna skatt brutto som en del av den of- fentliga sektorns och statens skatteintäkter. Det är naturligt eftersom mervärdesskatten ingår i myndigheternas konsumtionsutgifter i national- räkenskaperna – man får således en bruttoredo- visning där. I resultaträkningen i årsredovis- ningen för staten, liksom i myndigheternas re- dovisning, nettoredovisas däremot kostnaderna. Därför redovisas skatteintäkterna efter avdrag för denna kompensation.

Pensionskostnader hos affärsverken

De tre affärsverk som gör egna pensionsavsätt- ningar, Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Af- färsverket Svenska kraftnät, tillämpar principen att den del av kostnaden för förändring av pen- sionsavsättning som avser ränta redovisas som finansiella kostnader. De tre myndigheterna har under 2007 ändrat sina försäkringstekniska rikt-

73

Skr. 2007/08:101

linjer, vilket lett till ökade kostnader där cirka 1,4 miljarder kronor avser förändringar av dis- konteringsräntan som ökar pensionsskulden. För att uppnå överensstämmelse med den metod som tillämpas av SPV och i årsredovisningen för staten i övrigt, har dessa kostnader omklassifice- rats till personalkostnader i årsredovisningen för staten.

Resultatandelar i dotter- och intresseföretag

Liksom föregående år redovisas Regeringskansli- ets resultatandelar i dotter- och intresseföretag avseende de fyra kvartalen 2007, med undantag för några få fall för små bolag där delårsbokslut för tidigare kvartal används. Det innebär att års- redovisningen för staten på denna punkt till en mindre del avviker från Regeringskansliets års- redovisning, som av tidsskäl inte kan beakta fjärde kvartalets resultat för några av bolagen.

Överföringar till och från pensionssystemet

Eftersom AP-fonderna och PPM inte konsolide- ras i årsredovisningen för staten kommer de överföringar som görs mellan dessa organ och staten i övrigt att behandlas som externa trans- aktioner.

Under året inbetalas socialavgifter och all- männa pensionsavgifter från arbetsgivare, egen- företagare och hushåll. Dessa redovisas brutto som intäkter under posten Skatteintäkter. Där- efter görs löpande överföringar av den andel som är hänförlig till ålderspensionssystemet till AP- fonderna och PPM. Löpande rekvirerar Försäk- ringskassan, som betalar ut pensionerna, dess- utom medel från AP-fonderna för de månatliga utbetalningarna av pension. Efter utgången av ett taxeringsår görs slutjusteringar av de medel som löpande överförts till AP-fonderna och PPM i samband med att pensionsrätter fastställs.

Sedan flera år överstiger de socialavgifter m.m. som inbetalas och överförs till AP-fonderna och PPM de pensionsmedel som rekvireras från AP- fonderna för utbetalning av pension. I resultat- räkningen i årsredovisningen för staten redovisas pensionsutbetalningarna som transfererings- kostnader under rubriken Socialförsäkring. De löpande överföringarna till och från AP-fon- derna och PPM elimineras i årsredovisningen för staten. Endast årets nettoöverföring till AP-fon-

derna och PPM redovisas som transferering. Fr.o.m. 2007 delas nettoöverföringen upp så att endast nettoöverföringen till AP-fonderna redo- visas som överföring till ålderspensionssystemet, medan nettoöverföringen till premiepensionssy- stemet redovisas som transferering till hushåll.

Systembolagets inlevererade överskott

Systembolaget AB:s inlevererade överskott ingår nu bland skatteintäkterna i den konsoliderade redovisningen enligt den avgränsning som in- förts (se ovan). Hos den myndighet som redovi- sar aktierna (Regeringskansliet) ingår beloppet i Resultatandelar i dotter- och intresseföretag. Omklassificering i årsredovisningen för staten görs genom att posten Resultatandelar minskas och posten Skatteintäkter ökas med faktiskt erhållen utdelning under året (210 miljoner kro- nor under 2007).

4.4.8Värderingsprinciper

Myndigheter följer normalt generella värde- ringsprinciper för statlig redovisning i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Det finns dock myndighe- ter som på grund av verksamhetens särart, ge- nom dispens, särskilt regeringsbeslut eller av annat särskilt skäl avviker ifrån dessa. Sådana avvikelser förekommer dock i mycket begränsad omfattning (jfr Undantag från generella princi- per ovan).

Omsättningstillgångar

Omsättningstillgångar värderas enligt lägsta vär- dets princip. Detta innebär att de tas upp till an- skaffningsvärdet eller till det verkliga värdet om detta är lägre. Med verkligt värde avses försälj- ningsvärde med avdrag för beräknad försälj- ningskostnad. Om tillgångens särskilda beskaf- fenhet eller andra omständigheter ger anledning till detta får det verkliga värdet bestämmas till återanskaffningsvärdet eller annat värde som är förenligt med god redovisningssed. Vidare får omsättningstillgångar tas upp över anskaffnings- värdet om det föreligger särskilda omständighe- ter och det samtidigt är förenligt med god redo- visningssed. Osäkra fordringar redovisas med

74

det belopp varmed de beräknas inflyta. Ford- ringar och skulder i främmande valuta värderas till balansdagens kurs.

Anläggningstillgångar

Anläggningstillgångar värderas till anskaffnings- värde med avdrag för ackumulerade avskriv- ningar. Avskrivningstider anpassas till respektive tillgångs förväntade ekonomiska livslängd.

Aktier och andelar

Aktier och andelar i dotter- och intresseföretag har värderats enligt kapitalandelsmetoden. Me- toden innebär att statens andel av företagens egna kapital tas upp som en tillgång i balansräk- ningen. Årets andel av företagens resultat redo- visas i resultaträkningen. Även affärsverkens dotter- och intresseföretag redovisas enligt ka- pitalandelsmetoden. I bilaga 3 Statliga bolag re- dovisas kapitalandelsvärdet för varje bolag. I de fall staten innehar aktier i börsnoterade företag presenteras även marknadsvärdet för dessa aktier i bilagan.

Statsbudgetens utfall

Statsbudgeten redovisas enligt de principer som följer av lagen (1996:1059) om statsbudgeten (budgetlagen) och riksdagens beslut om stats- budgeten.

Avgränsningen är den som följer av riksda- gens budgetbeslut. Enligt budgetlagen omfattar detta alla inkomster och utgifter samt andra be- talningar som påverkar statens lånebehov, med undantag för vissa verksamheter där inkomster endast ska bidra till att täcka verksamhetens kostnader och verksamheter där kostnaderna helt ska täckas med verksamhetens intäkter. I praktiken innebär detta i allt väsentligt samma avgränsning som den som gäller för resultat- och balansräkningen. Om en myndighet eller en del av en myndighets verksamhet varken har anslag på statsbudgeten, redovisar inkomster mot in- komsttitel eller gör betalningar via de statliga betalningssystem som har koppling till statens centralkonto i Riksbanken kommer dock myn- digheten inte att påverka statsbudgetens utfall.

Skr. 2007/08:101

Statsbudgetens utgifter redovisas mot anslag. Statsbudgetens inkomster redovisas mot in- komsttitlar. Enligt budgetlagen görs avräkning mot anslag för transfereringar det år då betalning sker medan avräkning mot inkomsttitlar för skatt görs det år då betalning sker respektive er- hålls. Övriga utgifter och inkomster avräknas det år till vilket utgiften respektive inkomsten hän- för sig. I anslagsförordningen (1996:1189) har regeringen specificerat närmare hur dessa regler ska tillämpas. En viktig punkt är preciseringen av skattebegreppet som även ges uttryck i stats- budgetens indelning som utgår från nationalrä- kenskapernas klassificering av olika typer av transaktioner och där socialavgifter och allmän pensionsavgift ingår bland skatterna. Att utgifter respektive inkomster avräknas, dvs. redovisas, det år de hänför sig till innebär i praktiken vanli- gen att de tas upp om faktura kommit in eller av- sänts under året eller i nära anslutning till års- skiftet fram till och med den s.k. brytdagen. Däremot tas beräknade kostnader och intäkter för året där faktura inte mottagits eller avsänts inte upp mot anslag respektive inkomsttitel.

Till skillnad mot vad som gäller för resultat- och balansräkningen, där olika redovisningsme- toder och principer för ett antal specifika poster förklaras ovan, finns för statsbudgetens anslag och inkomsttitlar riksdagsbeslut, och motiver- ingar har redovisats för riksdagen i budgetpro- positionen eller andra propositioner. Därför re- dovisas inte den typen av specifik information. Även förändringar av struktur och innehåll för anslag och inkomsttitlar har redovisats i bud- getpropositionen m.m., och beskrivs därför inte.

Utöver anslagen och inkomsttitlarna innehål- ler statsbudgeten en post för RGK:s nettoutlå- ning och en kassamässig korrigeringspost. Den kassamässiga korrigeringsposten på utgiftssidan är nödvändig för att statsbudgetens saldo ska visa statens lånebehov med omvänt tecken, dvs. ett positivt budgetsaldo ger ett negativt lånebe- hov, vanligen en möjlighet att minska statens upplåning.

Nedan beskrivs skillnader mellan principerna för resultaträkningen och statsbudgeten.

75

Skr. 2007/08:101

Skillnader mellan resultaträkningen och statsbudgeten

Statsbudgeten och resultaträkningen skiljer sig åt avseende såväl avgränsning och struktur som re- dovisningsprinciper.

Ett exempel på skillnader i avgränsningen är affärsverken som ingår i resultaträkningen men till helt övervägande del ligger utanför statsbud- geten. Ett annat exempel är att avgifter och bi- drag som myndigheterna får disponera redovisas i resultaträkningen medan de endast påverkar statsbudgeten i den mån de har en inverkan på statens lånebehov. Detsamma gäller affärsver- kens verksamheter.

När det gäller redovisningsprinciper innefattar statsbudgeten redovisning av in- och utbetal- ningar (kassamässigt) eller av utgifter och in- komster. I resultaträkningen sker redovisningen enligt bokföringsmässiga grunder, dvs. av intäk- ter och kostnader.

Statsbudgeten har en ändamålsstruktur där anslagen är grupperade i utgiftsområden respek- tive politikområden och inkomsttitlarna i in- komsttyper. Resultaträkningen är däremot in- delad i intäkts- och kostnadsslag. Jämförelser av poster i resultaträkningen och statsbudgeten låter sig därmed ofta inte göras, utan dokumen- ten kompletterar i stället varandra.

Resultaträkningen visar verksamhetens totala kostnader och intäkter under året. Balansräk- ningen visar den ekonomiska ställningen, dvs. tillgångar och skulder per den 31 december. Ibland påverkas endast balansräkningen av vissa händelser i statsbudgeten medan resultaträk- ningen är oförändrad.

En stor principiell skillnad är att i resultaträk- ningen elimineras alla poster som avser transak- tioner mellan myndigheter. Det gäller köp och försäljning av tjänster eller varor mellan myndig- heter liksom bidrag mellan myndigheter. Viktiga elimineringsposter är arbetsgivaravgifter och skatter som statliga myndigheter betalat och premier för det statliga tjänstepensionssystemet som statliga myndigheter betalat till SPV. I stats- budgeten bruttoredovisas dessa transaktioner i de flesta fall som utgifter på anslag och inkoms- ter på inkomsttitel.

En annan stor skillnad är att ålderspensions- avgifterna från andra än statliga myndigheter bruttoredovisas som intäkt i resultaträkningen samtidigt som de faktiska utbetalningarna av pensioner i ålderspensionssystemet redovisas

som kostnader. I statsbudgeten nettoredovisas däremot ålderspensionsavgifterna efter avdrag för utbetalningarna till pensionssystemet inklu- sive premiepensionssystemet, medan utbetal- ningarna av pensioner inte framgår av statsbud- geten utan redovisas i anslutning till budgeten som ålderspensionssystemet utanför statsbud- geten.

I tabell 4.7 sammanfattas några skillnader mellan resultaträkningen och statsbudgeten.

Tabell 4.7 Jämförelse mellan resultaträkningen och

statsbudgeten

 

Resultaträkning

Statsbudgeten

Skatt

Intäkt

Intäkt och betalning

 

 

 

Offentligrättsliga avgif-

Intäkt

Inkomst

ter på inkomsttitel

 

 

 

 

 

Avgift av tillfällig natur

Intäkt

Utgiftsreduktion på

eller mindre omfattning

 

anslag

 

 

 

Övriga avgifter

Intäkt

Ingen påverkan på

 

 

anslag eller

 

 

inkomsttitlar

 

 

 

Erhållna bidrag som

Intäkt

Ingen påverkan på

används i verksamheten

 

anslag eller

 

 

inkomsttitlar

 

 

 

Transfereringar

Kostnad

Utbetalning

(lämnade bidrag m.m.)

 

 

 

 

 

Avsättningar för framtida

Kostnad

Ingen påverkan på

åtaganden

(intäkt)

anslag eller

 

 

inkomsttitlar

 

 

 

Löner, varor och tjänster

Kostnad

Utgift

 

 

 

Andel av företags

Intäkt/kostnad

Inkomst vid

vinst/förlust

enligt kapital-

utdelning

 

andelsmetoden

 

 

 

 

Orealiserad valutavinst/

Intäkt/kostnad

Ingen påverkan på

förlust och upplupen

 

anslag eller

ränta

 

inkomsttitlar

 

 

 

Skatter redovisas som intäkter i resultaträk- ningen, medan i statsbudgeten redovisas intäkter som är hänförliga till det aktuella året med korri- geringsposter för betalda skatter så att slutsum- man blir kassamässig. Även intäktsdefinitionen skiljer sig åt. Intäkter eller reduktioner som inte tagits upp tidigare år påverkar skatteintäkterna i resultaträkningen, medan de i statsbudgeten för det aktuella året hänförs till korrigeringsposterna för uppbörds- och betalningsförskjutningar. Skatterna är den viktigaste inkomstposten både i resultaträkningen och statsbudgeten och princi- perna och redovisningssättet sammanfattas när- mare ovan.

För olika typer av avgifter och bidrag redovi- sas intäkter i resultaträkningen, medan i fråga om avgifter som förs till inkomsttitel redovisas

76

Skr. 2007/08:101

inkomster. Med inkomster avses vanligen de in- komster där faktura utfärdats under året eller i omedelbar anslutning till året före den s.k. bryt- dagen. Avgifter som disponeras av en myndighet påverkar statsbudgeten endast som betalningar, medan de normalt inte berör anslag eller in- komsttitlar. Bidrag redovisas i några fall kas- samässigt på statsbudgeten, främst bidrag från EU, , medan de i de flesta fall inte redovisas mot inkomsttitel eller anslag utan endast påverkar statsbudgeten som betalningar. Nettobetalningar från avgifts- och bidragsfinansierad verksamhet påverkar dock vanligen saldot på myndigheter- nas räntekonton i RGK och därmed RGK:s nettoutlåning, vilket i sin tur påverkar statsbud- geten och statens lånebehov.

Transfereringar i form av lämnade bidrag och andra omfördelningstransaktioner redovisas som kostnader i resultaträkningen, medan de redovi- sas vid utbetalningen i statsbudgeten. Till största delen sammanfaller dock dessa begrepp bero- ende på hur kostnaderna för transfereringar hanteras i olika fall. Transfereringar periodiseras i resultaträkningen endast i de fall de är tydligt hänförliga till ett visst år, såsom exempelvis jordbruksstöd eller EU-avgiften för ett visst år.

Löner, lokalhyror och köp av varor och tjänster i övrigt redovisas som kostnader i re- sultaträkningen medan utgifter redovisas i stats- budgeten. Med utgifter avses här i de flesta fall den tidpunkt då faktura eller motsvarande kommit in till myndigheten under året eller i omedelbar anslutning till året före den s.k. bryt- dagen. Det innebär bl.a. att beräknade (upp- lupna) kostnader och intäkter som är hänförliga till redovisningsperioden inte påverkar statsbud- geten om inte faktura eller motsvarande har kommit.

Motsvarande gäller för ett antal andra trans- aktioner av särskild art. Orealiserade vinster, upplupna ränteintäkter, avsättningar för framtida åtaganden eller andel av vinst/förlust i bolag som staten äger, redovisas som intäkter eller kostna- der i resultaträkningen, medan de inte påverkar statsbudgeten förrän i samband med en eventuell betalning.

77

Skr. 2007/08:101

4.5Noter

4.5.1Noter till resultaträkningen

Not 1

Skatteintäkter

Miljoner kronor

 

 

 

2007

2006

 

 

 

Direkta skatter på arbete

 

 

Inkomstskatter

522 625

495 122

Skattereduktioner m.m.

-123 309

-82 379

Övriga direkta skatter på arbete

81 318

77 403

Summa direkta skatter på arbete

480 634

490 146

Arbetsgivaravgifter

383 034

357 048

Övriga indirekta skatter på arbete

32 359

32 280

Avgifter till premiepensionssystemet

-23 920

-22 321

Summa Indirekta skatter på arbete

391 473

367 007

Skatt på kapital

 

 

Skatt på kapital, hushåll

42 549

37 423

Skatt på företagsvinster

106 605

99 068

Fastighetsskatt

26 073

25 007

Övriga skatter på kapital

28 740

30 698

Summa Skatt på kapital

203 967

192 196

Skatt på konsumtion och insatsvaror

 

 

Mervärdesskatt

284 455

265 151

varav kommunmoms

39 614

36 631

Skatt på alkohol och tobak

20 766

19 305

Skatt på energi och miljö

68 030

67 669

Skatt på vägtrafik

13 083

11 782

Inlevererat överskott från AB Svenska

 

 

Spel

3 657

3 437

Övriga skatter på konsumtion och

 

 

insatsvaror

2 746

2 835

Summa Skatt på konsumtion och

 

 

insatsvaror

392 737

370 179

Skatt på import

5 844

5 160

Restförda och övriga skatter

 

 

Restförda skatter m.m.

-3 736

-4 144

Intäkter som förs till fonder

2 369

2 095

Summa Restförda och övriga skatter

-1 367

-2 049

Justering till belopp enligt ÅRS 2006

-

-7 424

 

 

 

Totala skatteintäkter

1 473 288

1 415 215

Avgår: Kommunala inkomstskatter

-477 718

-454 117

Avgår: Avgifter till ålderspensions-

 

 

systemet

-169 088

-159 596

Avgår: EU-skatter

-7 200

-9 388

Justering till belopp enligt ÅRS 2006

-

761

Statens skatteintäkter enligt

 

 

statsbudgetavgränsning

819 282

792 875

Tillkommer, avgränsningsskillnader

 

 

m.m.

 

 

Skatter hänförliga till tidigare år

 

 

varav 2006

7 371

13 270

varav 2005

-302

-228

Avgifter till ålderspensionssystemet

169 088

159 596

Avgifter till premiepensionssystemet

23 920

22 321

EU-skatter

7 200

9 388

Kommunala utjämningsavgifter LSS

1 949

1 792

Inkomstutjämningsavgift,

 

 

kostnadsutjämningsavgift

11 267

12 486

Elimineringar

 

 

Eliminering av statliga myndigheters

 

 

avräknade moms

-22 773

-20 436

Eliminering av statens

 

 

arbetsgivaravgifter

-24 084

-23 507

Eliminering av särskild löneskatt på

 

 

pensionskostnader

-2 928

-2 755

Eliminering av myndigheters skatter och

 

 

kostnadsred.

-136

-154

Justering till belopp enligt ÅRS 2006

-

-708

 

 

 

Total summa

989 854

963 940

 

 

 

Skatteintäkterna ökade med 25,9 miljarder kronor eller 2,7 procent jämfört med 2006. Eftersom många skatter taxeras per kalenderår är det slutliga utfallet för taxeringen inte känt förrän nästan ett år efter det aktuella årets ut- gång. Redovisningen av skatteintäkter grundas därför till viss del på bedömningar. Även om man vid tidpunkten för årsredovisningen kan göra en någorlunda säker bedömning av in- täkterna från skatt på arbete och skatt på kon- sumtion är osäkerheten fortfarande stor vad gäller skatt på kapital. Historiskt ligger avvi- kelsen mellan den bedömning som redovisas i årsredovisningen och de slutliga utfallen på i storleksordningen 0,5 till 1 procent av de to- tala skatteintäkterna.

Direkta och indirekta skatter på arbete ökade med 15 miljarder kronor jämfört med 2006. Därav ökade inkomstskatterna med 27,5 miljarder kronor och skattereduktionerna med 40,9 miljarder kronor. Arbetsgivaravgif- terna ökade med 26 miljarder kronor. Ökningen av inkomstskatter och arbetsgivaravgifter förkla- ras framför allt av ökad sysselsättning och högre

78

lönenivåer. Ökningen av skattereduktionerna beror till största delen på det under 2007 införda så kallade jobbskatteavdraget. Arbetsgivaravgif- terna utgörs i princip av lönesumman multiplice- rad med avgiftssatsen. Preliminärt ökade löne- summan 2007 med 7,0 procent och avgiftssatsen uppgick till 32,42 procent, vilket är 0,14 procentenheter högre än 2006. Myndighe- ternas arbetsgivaravgifter är inomstatliga och har eliminerats. Elimineringen bruttoredovisas i ta- bellen.

Jämfört med 2006 ökade skatt på kapital med 11,8 miljarder kronor eller 6 procent. Skatt på kapital från hushåll ökade med 5,1 miljarder kronor till följd av ökade kapitalvinster och ökade inkomster från räntor och utdelningar. Skatt på företagsvinster ökade med 7,5 miljarder kronor på grund av företagens ökade vinster.

Intäkter från fastighetsskatt

minskade med

1 miljard kronor.

 

Skatt på konsumtion och insatsvaror ökade

med 22,6 miljarder kronor

eller 6,1 procent.

Därav ökade intäkter av mervärdesskatt med 19,3 miljarder kronor. De högre intäkterna av mervärdesskatt förklaras i huvudsak av en ökad privat konsumtion. Ökningen förklaras även av en förändrad sammansättning med större andel konsumtion av varaktiga varor, vilket höjer den genomsnittliga skattesatsen. Mervärdesskatt re- dovisas av Skatteverket och Tullverket. I belop- pet mervärdesskatt, 285 miljarder kronor, ingår återbetald mervärdesskatt till statliga myndig- heter med 22,8 miljarder kronor. Beloppet utgör en inomstatlig transaktion, vilket elimineras för att inte påverka det konsoliderade utfallet. In- täkter av punktskatter har förändrats i begränsad omfattning, vilket beror på en låg utvecklings- takt för intäkter av energi och koldioxidskatt.

Den offentliga sektorns samtliga skatter tas in till staten främst genom Skatteverket och redo- visas både i statens resultaträkning och i stats- budgeten. De skatter och avgifter som avser kommunsektorn och ålderspensionssystemet utbetalas av staten löpande för att sedan regleras när slutlig taxering fastställs.

Den redovisning av skatteintäkter som görs i resultaträkningen avviker på några punkter från den som görs på statsbudgetens inkomstsida. I statsbudgeten görs omföringar och en finare in- delning av vissa poster för att tydligare redovisa fördelningen mellan olika skatteslag etc. Den största skillnaden är att ålderspensionsavgiften, som är en del av arbetsgivaravgifterna, bruttore-

Skr. 2007/08:101

dovisas i resultaträkningen medan avgiften net- toredovisas, dvs. efter överföring till pensionssy- stemet, på statsbudgeten. Även den del av den statliga ålderspensionsavgiften som går till pre- miepensionssystemet läggs här till skatteintäk- terna trots att systemet numera ses som en del av hushållssektorn i nationalräkenskaperna (se av- snitt 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar). En annan väsentlig skill- nad jämfört med statsbudgeten är att arbetsgi- varavgifter avseende statligt anställda elimineras i resultaträkningen.

I resultaträkningens skatteintäkter ingår den kommunalekonomiska utjämningen som netto- redovisas på statsbudgetens utgiftssida. In- komstutjämningsavgift och kostnadsutjäm- ningsavgift från kommuner och landsting på sammanlagt 11,3 miljarder kronor redovisas un- der anslaget för kommunalekonomisk utjämning varför statsbidragen till kommunerna minskat med motsvarande belopp på statsbudgeten. I re- sultaträkningens skatteintäkter ingår också mer- värdesskatt med 39,6 miljarder kronor för kom- muner och landsting som nettoredovisas på statsbudgetens inkomstsida. När nuvarande ordning infördes justerades statsbidragen till kommuner ned med motsvarande belopp på statsbudgeten. I resultaträkningen i årsredovis- ningen för staten har den kommunalekonomiska utjämningen och kommunmomsen bruttoredo- visats, vilket innebär att både inkomster och transfereringar till kommuner är 50,9 miljarder kronor högre än i statsbudgeten för 2007.

I kolumnen för jämförelsetalen från 2006 re- dovisas för varje skatteslag de utfall för 2006 som beräknats under våren 2008 efter 2006 års taxe- ring och som överensstämmer med motsvarande uppgifter i redovisningen av Statsbudgetens ut- fall. Dessa avviker något för varje enskilt skat- teslag från de belopp som beräknades när resul- taträkningen för 2006 togs fram eftersom de baseras på ett senare taxeringsutfall. Tre juster- ingsbelopp (-7,4 miljarder, 0,8 miljarder och - 0,7 miljarder kronor) har lagts till så att överens- stämmelse även uppnås med de periodiserade skatter som redovisades i årsredovisningen för staten 2006.

Av skillnaden på 7,4 miljarder kronor högre skatteintäkter jämfört med den beräkning av 2006 års skatt som gjordes våren 2007 avser 7,8 miljarder kronor ökad skatt på kapital och 1,6 miljarder kronor ökad mervärdesskatt. In- komstskatter bland Direkta skatter på arbete

79

Skr. 2007/08:101

blev 2,2 miljarder lägre. Kapitalskatterna avser till största delen skatt på företagsvinster, som blev 2,2 miljarder kronor högre. Hushållens kapital- skatter blev 5,4 miljarder kronor högre än beräk- ningen våren 2006.

Not 2

Intäkter av avgifter och andra ersättningar

Miljoner kronor

 

 

 

2007

2006

 

 

 

Offentligrättslig verksamhet

 

 

Skatteverket

1 017

976

Luftfartsstyrelsen

867

847

Lantmäteriverket

784

718

Vägverket

774

646

Banverket

564

529

Rikspolisstyrelsen

478

451

Centrala studiestödsnämnden

402

396

Läkemedelsverket

378

355

Bolagsverket

376

325

Patent- och registreringsverket

354

336

Elsäkerhetsverket

309

308

Affärsverk

 

 

Luftfartsverket

3 160

3 517

Sjöfartsverket

1 415

1 354

Svenska kraftnät

10

20

Övriga

1 848

1 610

Summa offentligrättslig verksamhet

12 736

12 388

Uppdragsverksamhet

 

 

Banverket

3 217

2 908

Vägverket

2 845

2 546

Försvarets materielverk

1 563

1 133

Statens institutionsstyrelse

1 183

1 108

Försäkringskassan

569

842

Lantmäteriverket

554

563

Exportkreditnämnden

515

1 121

Statens fastighetsverk

461

410

Karolinska institutet

452

425

Försvarsmakten

418

411

Lunds universitet

408

344

Affärsverk

 

 

Svenska kraftnät

5 806

6 340

Luftfartsverket

2 269

1 664

Statens järnvägar

283

281

Sjöfartsverket

72

91

Övriga

5 214

4 884

Summa uppdragsverksamhet

25 829

25 071

Andra ersättningar

 

 

Inspektionen för

 

 

arbetslöshetsförsäkringen

11 436

3 210

Exportkreditnämnden

934

1 714

Rikspolisstyrelsen

856

537

Vägverket

492

758

Konkurrensverket

222

0

Skatteverket

206

146

Centrala studiestödsnämnden

198

157

Övriga

1 376

1 426

Summa andra ersättningar

15 720

7 948

 

 

 

Total summa

54 285

45 407

 

 

 

Intäkter av avgifter och andra ersättningar har ökat med 8,9 miljarder kronor eller 20 procent. Ökningen beror i allt väsentligt på den förhöjda finansieringsavgiften i arbetslöshetsförsäkringen.

Intäkter av avgifter utgör ersättning som be- talas till staten för en motprestation. Avgifterna utgör ersättning för kostnader som staten via myndigheterna har för att tillhandahålla varor och tjänster. Andra ersättningar som redovisas i noten utgör ersättningar som inte betraktas som avgifter.

I noten delas intäkterna upp beroende på om de genererats i offentligrättslig verksamhet, upp- dragsverksamhet eller är att betrakta som annan ersättning.

Offentligrättsliga avgifter

De offentligrättsliga avgifterna är så kallade tvingande avgifter där riksdagen beslutar att verksamhet ska bedrivas och att den ska vara av- giftsbelagd. En avgift betraktas som offentlig- rättslig om den innebär ett ingrepp i enskildas ekonomiska förhållanden.

Under 2007 uppgick dessa intäkter till 12,7 miljarder kronor vilket är en ökning med 0,3 miljarder kronor jämfört med föregående år. Totalt redovisar omkring 120 myndigheter of- fentligrättsliga avgifter.

Skatteverkets offentligrättsliga avgifter om- fattar huvudsakligen de utsökningsavgifter och avgifter i mål om betalningsföreläggande m.m. som Kronofogdemyndigheten tar ut.

Luftfartsstyrelsens offentligrättsliga avgifter omfattar bl.a. registrering och övervakning av luftfartyg (flygplan, helikoptrar, ballonger etc.). Avgifter tas också ut för utfärdande av elevtill- stånd, certifikat, behörighetsbevis, tillstånd, auktorisering, övervakning och inspektion.

80

Flygbolag som transporterar passagerare från en svensk flygplats betalar en avgift till Luftfartssty- relsen. Dessutom hanterar Luftfartsstyrelsen en för flygplatserna gemensam avgift för säkerhets- kontroll av passagerare och bagage (GAS).

Lantmäteriverket redovisar offentligrättsliga avgiftsintäkter inom fastighetsbildningsområdet och expeditionsavgifter som ska finansiera in- skrivningsverksamheten, t.ex. ansökan om lag- fart vid köp av fastighet.

Vägverkets offentligrättsliga avgifter omfattar bl.a. avgifter för auktorisation av fordonstillver- kare, yrkesförare och andra förare. Vägverket tar ut avgifter för tillstånd till typbesiktning av for- don och för att bedriva linjetrafik, prov för taxiförarlegitimation och för yrkeskompetens för förare av buss eller lastbil samt avgifter för förarprov, körkort samt för lärare vid och bedri- vande av trafikskolor. Avgift tas även ut för fi- nansiering av bilregistret, vilken debiteras i sam- band med uppbörd av fordonsskatt.

Banverkets offentligrättsliga avgifter omfattar banavgifter för trafik på statens järnvägsanlägg- ningar.

Rikspolisstyrelsen tar ut offentligrättsliga av- gifter för stämningsmannadelgivning, passhan- tering, nationella ID-kort och ansökan om prövning av olika ärenden.

CSN tar t.ex. ut avgift för att bevilja studie- stöd och för att administrera återbetalningen av studielånen.

Läkemedelsverket tar ut avgifter för kontroll och tillsyn av läkemedel, medicintekniska pro- dukter och vissa andra produkter som med hän- syn till egenskaper eller användning står läkeme- del nära.

Bolagsverket tar ut avgifter för bl.a. bolagsre- gistreringar.

Patent- och registreringsverket tar ut avgifter för patent- och varumärkesregistreringar.

Elsäkerhetsverkets offentligrättsliga avgifter omfattar elsäkerhetsavgifter, elberedskapsavgif- ter och nätövervakningsavgifter. Dessutom tar myndigheten emot avgifter på elområdet t.ex. behörighetsavgifter och ersättning för provade produkter s.k. provningsavgifter.

Luftfartsverkets infrastrukturintäkter, som innefattar bl.a. startavgifter, s.k. undervägsavgif- ter och passageraravgifter, redovisas som offent- ligrättsliga avgifter.

Sjöfartsverkets intäkter omfattar främst far- leds- och lotsavgifter.

Skr. 2007/08:101

Svenska kraftnät redovisar avgift för elcertifikat som offentligrättslig avgift.

Uppdragsverksamhet

Till intäkter av uppdragsverksamhet räknas de avgifter som inte klassificerats som offentlig- rättsliga, i regel försäljning av sådana varor och tjänster som är frivilligt efterfrågade. Till upp- dragsverksamhet räknas också den verksamhet som avses i 4 § avgiftsförordningen (1992:191). Enligt denna paragraf får en myndighet själv be- sluta om att ta ut avgift för till exempel publika- tioner, uthyrning av lokaler, utbildning eller konsultuppdrag. Under 2007 ökade intäkterna av uppdragsverksamhet med 757 miljoner kro- nor och det är cirka 200 myndigheter som redo- visar sådan avgiftsbelagd verksamhet.

Banverkets uppdragsverksamhet omfattar drift och underhåll samt om- och nybyggnader av statens järnvägsanläggningar. Dessutom be- drivs konsultverksamhet inom bland annat pro- jektering, byggstyrning av järnvägsanläggningar, tekniska tjänster för underhåll och investeringar, rådgivning m.m.

Den största delen av Vägverkets uppdrags- verksamhet består av produktion som omfattar projektering, byggande, drift och underhåll av det statliga vägnätet samt färjeverksamhet. Vi- dare ingår exempelvis försäljning av information ur bilregistret.

Försvarets materielverks uppdragsverksamhet omfattar försäljning av materiel, utbildning, öv- riga tjänster samt försäljning av provverksamhet.

Statens institutionsstyrelse ansvarar för vård och behandling på landets LVM-hem (lagen om vård av missbrukare) och särskilda ungdoms- hem. Den del av verksamhetens kostnader som inte täcks av myndighetens anslag ska finansieras med avgifter från kommuner.

Försäkringskassans avgiftsbelagda verksamhet består till största delen av ersättning från AP- fonden för administration av inkomstgrundad ålderspension. Ersättningen minskade 2007 beroende på att verksamheten rationaliserats och kostnaderna för avskrivning på IT-system för pensioner minskade samtidigt som tidigare års överskott reglerats.

Lantmäteriverkets avgiftsbelagda verksamhet omfattar bl.a. geografisk information och fastig- hetsinformation.

Exportkreditnämnden (EKN)har till uppgift att stödja svensk export och utveckla svenskt näringsliv genom att erbjuda konkurrenskraftiga

81

Skr. 2007/08:101

exportkreditgarantier och investeringsgarantier. Premieintäkterna (avgifterna) ska täcka garanti- tagarnas eventuella framtida kundförluster. Ga- rantin är frivillig för företagen och premiens storlek sätts på marknadsmässiga grunder. Un- der året minskade uppdragsintäkterna med 0,6 miljarder kronor, vilket beror på att föregå- ende års premieintäkter var höga på grund av en mycket stor affär. Flera stora affärer förtidsin- löstes också under året och premien för den resterande risktiden återbetalades.

Statens fastighetsverk tar huvudsakligen ut hyror och arrenden (avgifter) från hyresgäster, men bedriver även annan uppdragsverksamhet såsom konsultverksamhet inom byggenheten.

Karolinska institutet bedriver huvudsakligen uppdragsverksamhet inom medicinsk utbildning och forskning.

Försvarsmakten har bland annat avgiftsintäk- ter från extern transport- och verkstadsverksam- het samt intäkter från försäljning av reservmate- riel.

Lunds universitet redovisar intäkter avseende uppdragsverksamhet i samband med uppdrags- utbildning och forskning, tidskrifter och publi- kationer samt rådgivning och annan liknande service.

Svenska kraftnät säljer överföringskapacitet för transport av elektricitet via stamnätet och utlandsförbindelserna. Svenska kraftnät har dessutom ansvaret för att balansera den natio- nella produktionen och förbrukningen av el. Detta sker genom att ett antal företag (balansan- svariga) åtagit sig att planera sin tillförsel av el (produktion och inköp) och sitt uttag (förbruk- ning) så att dessa balanserar varandra. Svenska kraftnät gör i efterhand en ekonomisk reglering av obalanserna vilka redovisas som köpt respek- tive såld balanskraft i Svenska kraftnäts resultat- räkning. Balanskraft redovisas under verksam- hetsgrenen Systemintäkter - el hos Svenska kraftsnät. Dessa intäkter minskade med 0,8 miljarder kronor, vilket främst beror på lägre elpriser under året.

Intäkter i Luftfartsverkets uppdragsverksam- het består bl.a. av avgifter vid bilparkeringar på affärsverkets flygplatser och uthyrning av loka- ler. Intäkterna inom detta område har ökat

under året, vilket till största delen kan förklaras med passagerarökningen som bidrar med ökad efterfrågan på kommersiella tjänster och pro- dukter som erbjuds på flygplatserna.

Affärsverket Statens järnvägars intäkter består i huvudsak av leasingavgifter för uthyrning av tåg och färjor.

Sjöfartsverkets intäkter från uppdragsverk- samhet härrör bl.a. från försäljning av sjökort, sjömätning och från konsultuppdrag inom af- färsverkets kompetensområde.

Andra ersättningar

Andra ersättningar är oftast intäkter utan mot- prestation. Dessa intäkter har under året ökat med 7,8 miljarder kronor.

Den största ökningen av intäkter från andra ersättningar redovisar Inspektionen för arbets- löshetsförsäkringen där intäkterna blev 11,4 miljarder kronor, vilket är en ökning med 8,2 miljarder kronor jämfört med 2006. Det kan förklaras med den förhöjda finansieringsavgiften från arbetslöshetskassorna som infördes fr.o.m. den 1 januari 2007. Enligt lagen om arbetslös- hetskassor ska en arbetslöshetskassa för varje medlem betala en avgift till staten för finansie- ring av statens kostnad för utbetalda arbetslös- hetsersättningar.

EKN:s andra ersättningar avser återvunna skadebelopp i form av kapital och räntor. EKN:s intäkter av andra ersättningar minskade med 0,8 miljarder kronor under året, men är fortsatt höga i relation till det utestående värdet av ska- defordringar.

Rikspolisstyrelsens andra ersättningar avser i huvudsak böter.

Vägverkets andra ersättningar avser ersätt- ningar från framförallt kommunsektorn för ut- förda arbeten på icke statliga vägar.

Konkurrensverket redovisar i huvudsak kon- kurrensskadeavgifter. Intäkten som redovisas för 2007 avser till största del redovisningen av kon- kurrensskadeavgift från Skanska Sverige AB som accepterade tingsrättens dom angående asfalts- kartell.

Skatteverkets andra ersättningar avser bl.a. böter.

CSN redovisar återkravsintäkter. Om en stu- derande avbrutit studierna utan att meddela CSN eller har en högre inkomst än vad som meddelats i ansökan skapas ett återkrav.

82

Not 3

Intäkter av bidrag

Miljoner kronor

 

 

 

2007

2006

 

 

 

EU-bidrag

 

 

Statens jordbruksverk

 

 

- gårdsstöd och djurbidrag

6 445

7 190

- miljöstöd m.m.

2 495

1 618

- övriga stöd

680

888

Summa Statens jordbruksverk

9 620

9 696

Länsstyrelserna

 

 

- bidrag från regionalfonden

1 082

1 163

- bidrag från socialfonden

254

270

Arbetsmarknadsverket

 

 

- bidrag från socialfonden

1 820

1 345

Övriga EU-bidrag

1 494

1 366

Summa EU-bidrag

14 270

13 840

Försäkringskassan

 

 

- underhållsstöd

1 764

1 816

- assistansersättning

3 497

3 201

Erhållna bidrag vid universitet och hög-

 

 

skolor (exklusive EU-bidrag)

4 451

4 341

Erhållna bidrag vid övriga myndigheter

2 538

2 349

 

 

 

Total summa

26 520

25 547

 

 

 

Intäkter av bidrag är intäkter som inte är relate- rade till utförda prestationer. Bidragsintäkterna har ökat med cirka en miljard kronor.

När det gäller bidragen från EU ökade dessa med 0,4 miljarder kronor. Statens jordbruksverk redovisar en stor del av bidragen från EU och bidragen till miljöstöd m.m. ökade med 0,9 miljarder kronor och gårdsstöd med djurbi- drag minskade med 0,7 miljarder kronor.

Redovisningen av bidragen från EU är perio- diserad, dvs. intäkten redovisas under det år den är hänförlig till, vilket avviker från redovisningen på inkomsttitlar.

Försäkringskassan redovisar intäkter avseende underhållsstöd från bidragsskyldiga samt intäk- ter från kommuner för kommunernas andel av kostnaden för statlig assistansersättning.

Bidragen till universitet och högskolor avser huvudsakligen forskning och lämnas från t.ex.

Skr. 2007/08:101

företag inom och utom Sverige samt från olika forskningsstiftelser. Statliga bidrag från t.ex. forskningsråd är eliminerade. Utöver angivna belopp för universitet och högskolor utgör 0,6 miljarder kronor av övriga EU-bidrag i sam- manställningen bidrag till universitet och hög- skolor.

Not 4

Transfereringar

Miljoner kronor

 

 

 

2007

2006

Socialförsäkring

428 030

419 618

Allmänna bidrag till kommuner

123 709

109 359

Arbetsmarknad

49 062

68 169

Nettoöverföring till

 

 

premiepensionssystemet

26 848

25 802

Nettoöverföring till

 

 

ålderspensionssystemet, AP-fonderna

5 916

7 334

Avgiften till Europeiska gemenskapen

26 498

25 920

Bistånd och andra internationella

 

 

bidrag, migration och integration

29 880

29 262

Utbildning, studiestöd

21 575

26 838

Övrigt

50 643

46 735

 

 

 

Summa

762 161

759 037

 

 

 

Nedan specificeras transfereringarna

utifrån

mottagarkategori och syfte.

 

 

Miljoner kronor

 

 

Transfereringar

2007

2006

Transfereringar till hushåll

 

 

inkl. hushållens övriga organisationer

 

 

Socialförsäkring (Försäkringskassan)

 

 

Ålderspensioner vid sidan av

 

 

statsbudgeten (inklusive

 

 

premiepensioner)

185 716

176 213

Ekonomisk äldrepolitik

43 748

45 019

Ersättning vid arbetsoförmåga m.m.

98 939

102 841

varav sjukpenning m.m.

27 145

30 886

varav aktivitets- och sjukersättning

57 831

57 491

Handikappolitik

18 416

16 338

Ekonomisk familjepolitik

59 350

58 415

Summa socialförsäkring till hushåll

406 169

398 826

Arbetsmarknadspolitik

 

 

Arbetslöshetsersättning och

 

 

aktivitetsstöd

26 095

39 190

varav Arbetsmarknadsverket

19 719

27 433

varav Försäkringskassan

6 376

11 757

83

Skr. 2007/08:101

Köp av arbetsmarknadsutb. och övriga

 

 

Rikstrafiken

 

 

 

 

 

 

 

kostnader, Arbetsmarknadsverket

1 896

2 415

Miljöpolitik, Naturvårdsverket

762

676

Övrig arbetsmarknadspolitik,

 

 

Kulturpolitik, Statens kulturråd

631

653

Arbetsmarknadsverket

2 492

2 200

Mediepolitik, Presstödsnämnden

649

647

 

 

 

Lönegarantiersättning,

 

 

Försök med trängselskatt,

 

 

Kammarkollegiet

580

663

 

 

Regeringskansliet

297

567

 

 

 

Summa arbetsmarknadspolitik till

 

 

Transportpolitik, Banverket

714

401

hushåll

31 063

44 468

 

 

 

 

 

 

Övrigt

4 705

4 311

 

 

 

 

 

 

Utbildningspolitik

 

 

Summa transfereringar till företag

38 259

38 084

 

 

 

 

 

Studiestöd , Centrala

 

 

 

 

 

studiestödsnämnden

13 034

13 431

Transfereringar till kommuner

 

 

Kostnad resp. återföring av reservation

 

 

Allmänna bidrag till kommuner

 

 

för förluster i utlåningsverksamheten,

 

 

Kommun-och landstingsmoms,

 

 

Centrala studiestödsnämnden

-503

103

 

 

Skatteverket

39 614

36 631

 

 

 

Bidrag till folkbildningsorganisationer,

 

 

Utjämningsbidrag LSS, kommuner,

 

 

Kammarkollegiet

3 153

2 810

 

 

Skatteverket

2 014

1 898

 

 

 

 

 

 

Allmänna bidrag till kommuner,

 

 

Bistånd m.m., migration och

 

 

Regeringskansliet

-

215

integration

 

 

Kommunalekonomisk utjämning till

 

 

 

 

 

 

 

Bistånd och andra internationella

 

 

kommuner, Skatteverket

63 320

53 297

bidrag (bidrag till organisationer),

 

 

Kommunalekonomisk utjämning till

 

 

 

 

 

 

 

Styrelsen för internationellt

 

 

landsting, Skatteverket

18 761

17 318

utvecklingssamarbete

2 948

2 927

Summa Allmänna bidrag till kommuner

123 709

109 359

 

 

 

Migrationspolitik, Migrationsverket

1 157

913

 

 

 

Nettoöverföring till premiepensions-

 

 

Socialförsäkring (Hälso- och

 

 

 

 

sjukvårdspolitik), Bidrag till

 

 

 

 

 

 

 

systemet

26 848

25 802

läkemedelsförmånerna m.m.,

 

 

 

 

 

Socialstyrelsen

21 861

20 792

Övrigt

12 582

10 723

Summa transfereringar till hushåll

496 451

500 003

Transfereringar till företag

 

 

Arbetsmarknadspolitik

 

 

Lönebidrag och Samhall m.m.,

 

 

Arbetsmarknadsverket

8 823

8 388

Anställningsstöd, Skatteverket

1 998

2 366

Summa arbetsmarknadspolitik till

 

 

företag

10 821

10 754

Livsmedelspolitik, landsbygdspolitik

 

 

m.m., Statens jordbruksverk

11 200

11 936

Energipolitik, ersättning till Vattenfall

 

 

Utbildningspolitik, Bidrag till enskilda

 

 

utbildningssamordnare,

 

 

Kammarkollegiet

1 910

1 839

Bostadpolitik, Räntebidrag m.m.,

 

 

Boverket

1 439

1 540

Kulturpolitik, Kammarkollegiet

1 227

1 209

Forskningspolitik, Verket för

 

 

innovationssystem

1 148

1 040

Regional utvecklingsplitik, Verket för

 

 

näringslivsutveckling

783

944

Regional utvecklingsplitik,

 

 

Länsstyrelserna

800

818

Transportpolitik, Trafikupphandling,

1 173

749

Arbetsmarknadspolitik

 

 

Anställningsstöd m.m. till kommuner

 

 

och landsting, Skatteverket

4 967

10 133

Arbetsmarknadspolitik,

 

 

Arbetsmarknadsverket

2 211

2 814

varav: Lönebidrag och Samhall m.m.

1 203

1 135

Summa arbetsmarknadspolitik till

 

 

kommuner

7 178

12 947

Utbildningspolitik, Skolverket:

 

 

Maxtaxa i barnomsorgen,

3 656

3 660

Bidrag till personalförstärkningar i

 

 

skola och fritidshem,

0

923

Bidrag till personalförstärkningar i

 

 

förskola,

-58

2 277

Statligt stöd för utbildning av vuxna,

6

1 794

Övrig utbildningspolitik, Skolverket

377

1

Summa utbildningspolitik till

 

 

kommuner

3 981

8 655

Integrations- och migrationspolitik,

 

 

Integrationsverket, Migrationsverket

5 613

4 330

Ersättning vid arbetsoförmåga,

 

 

Försäkringskassan

965

195

84

Övrigt

10 012

8 962

Summa transfereringar till kommuner

173 319

165 240

Transfereringar till utlandet

 

 

BNI-baserad avgift, Kammarkollegiet

17 512

17 723

Mervärdesskattebaserad avgift,

 

 

Skatteverket

4 475

4 227

Storbritanniens budgetreduktion,

 

 

Kammarkollegiet

379

262

Tullavgift, Tullverket

3 707

3 538

Jordbrukstull,Tullverket

345

145

Jordbruksavgifter, Statens

 

 

Jordbruksverk

80

25

Summa Avgiften till Europeiska

 

 

gemenskapen

26 498

25 920

Bistånd och andra internationella

 

 

bidrag, Styrelsen för internationellt

 

 

utvecklingssamarbete

10 944

11 536

Bistånd och andra internationella

 

 

bidrag, Regeringskansliet

9 218

9 556

Övrigt

1 556

1 364

 

 

 

Summa transfereringar till utlandet

48 216

48 376

Nettoöverföring till ålderspensions-

 

 

systemet, AP-fonderna

5 916

7 334

 

 

 

Total summa transfereringar

762 161

759 037

 

 

 

Transfereringar utgörs av medel som staten via myndigheterna förmedlar till olika mottagare. I huvudsak sker transfereringar från anslag på statsbudgeten. Transfereringar kännetecknas av att staten inte erhåller någon motprestation.

Många transfereringar är dock förknippade med någon form av villkor. Ett exempel är akti- vitetsstöd inom arbetsmarknadspolitiken där kravet är att mottagaren deltar i ett arbetsmark- nadspolitiskt program.

Noten inleds med en sammanfattande tabell med transfereringar uppdelade i delområden. Därefter specificeras transfereringarna utifrån mottagarkategori, syfte och utbetalande myn- dighet. Mottagarkategorierna visar de sektorer som erhållit transfereringen och är hushåll, fö- retag, kommuner, utlandet samt ålderspensions- systemet. Hushåll innefattar enskilda personer och ideella organisationer och föreningar tillhö- rande hushållssektorn samt premiepensionssy- stemet.

Med socialförsäkring avses i princip transfere- ringar som hanteras av Försäkringskassan. Ut- över ålderspensioner ingår bl.a. ekonomisk fa- miljepolitik, ersättning vid arbetsoförmåga som

Skr. 2007/08:101

sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, ar- betsskadeersättning och vissa stöd till funk- tionshindrade. Dessutom ingår bidrag till lands- ting för läkemedelsförmånerna som utbetalas av Socialstyrelsen.

De totala kostnaderna för transfereringar i form av lämnade bidrag m.m. ökade endast 3 miljarder kronor mellan 2006 och 2007 men i förändringen ingår både stora ökningar och minskningar.

Transfereringar till hushåll

Transfereringar till hushåll har under 2007 mins- kat med 3,6 miljarder kronor netto men inne- fattar både stora ökningar och minskningar.

De transfereringarna som redovisas avser ut- betalningar exklusive statlig ålderspensionsavgift. Den del av den statliga ålderspensionsavgiften som går till premiepensionssystemet (12,9 pro- cent 2007) finns med bland transfereringar till hushållssektorn men redovisas separat. Statlig ålderspensionsavgift ingår i statsbudgetens utgifter för t.ex. sjukpenning och är en betalning från anslag till pensionssystemet för att finansi- era pensionsrätterna för bl.a. de personer som uppbär sjukpenning och andra sociala förmåner. Överföringarna till och från AP-fonderna netto- redovisas dock under rubriken Nettoöverföring till AP-fonderna och ingår därför inte i transfereringar till hushåll. Överföringen till premiepensionssystemet var 26,8 miljarder kro- nor 2007, en miljard mer än 2006.

Bland transfereringar till hushåll har kostna- derna för arbetsmarknadspolitik minskat med 13,4 miljarder kronor. Arbetslöshetsersättningen har minskat med 7,7 miljarder kronor och akti- vitetsstödet med 5,4 miljarder kronor till följd av lägre arbetslöshet.

Transfereringar till hushåll avseende socialför- säkringen har däremot ökat med 7,3 miljarder kronor netto. Kostnaderna för ålderspensioner vid sidan av statsbudgeten ökade med 9,5 miljarder kronor eller 5 procent. Ökningen beror främst på den positiva inkomstutveck- lingen. Inkomstutvecklingen i samhället ligger till grund för ett index som används i ålderspen- sionssystemet och som styr uppräkningen av förmånerna inkomstpension och tilläggspension. Kostnaderna för handikappolitik inkluderar även kommunernas betalningsansvar och ökade med 2,1 miljarder kronor eller 13 procent, se vidare avsnitt 5.5 Realekonomisk fördelning av stats- budgeten. Ökningen beror på att antalet ersätt-

85

Skr. 2007/08:101
ningsberättigade och antalet beviljade timmar Transfereringar till kommuner
per person har fortsatt att öka. Dessutom höjs Transfereringarna till kommuner ökade totalt timbeloppet för assistansersättningen varje år. med 8 miljarder kronor.
Ekonomisk äldrepolitik har minskat med De allmänna bidragen till kommuner ökade med 1,3 miljarder främst till följd av att antalet perso- 14,4 miljarder kronor. Det innefattar den ner med garantipension minskade och att antalet kommunalekonomiska utjämningen som fr.o.m. personer med inkomstgrundad ålderspension 2005 nettoredovisas på statsbudgeten varvid det ökade. generella statsbidraget sammanförts med utjäm-
Inom ohälsoområdet har de sammanlagda ningssystemet. Inkomstutjämningsavgift och kostnaderna för sjukpenning och aktivitets- och kostnadsutjämningsavgift från kommuner och sjukersättning fortsatt att minska. Kostnaden för landsting på sammanlagt 11,3 miljarder kronor sjukpenning minskade med 3,7 miljarder kronor redovisas under anslaget för kommunalekono- eller 12 procent 2007 vilket förklaras av att anta- misk utjämning varför statsbidragen till kom- let sjukfall har fortsatt minska. Aktivitets- och munerna minskat med motsvarande belopp på sjukersättningen ökade däremot med statsbudgeten. I de allmänna bidragen till kom- 0,3 miljarder kronor eller 0,6 procent men anta- muner ingår också mervärdesskatt för kommu- let personer som uppbär ersättningen har varit ner och landsting som nettoredovisas på stats- på ungefär samma nivå som 2006. Under de se- budgetens inkomstsida. Samtidigt justeras naste två åren har både arbetslöshet och sjuk- statsbidragen till kommuner ned med motsva- frånvaro minskat samtidigt till skillnad från tidi- rande belopp. Kommunernas kompensation för gare år. ingående mervärdesskatt i icke skattpliktig
Inom området ekonomisk familjepolitik verksamhet redovisas på inkomsttitel, vilket ökade föräldraförsäkringen med 1,4 miljarder minskar kommunbidragen och skatteintäkterna medan kostnaderna för barnbidragen minskade på statsbudgeten med 39,6 miljarder 2007. I re- något. Demografiska faktorer styr i hög grad sultaträkningen i årsredovisningen för staten har kostnadsutvecklingen inom området. Att kost- den kommunalekonomiska utjämningen och naderna minskat något för barnbidraget beror på kommunmomsen bruttoredovisats, vilket inne- att antalet barn som fyller 16 år och inte längre bär att både transfereringar till kommuner och har rätt till barnbidrag var fler än antalet barn skatteintäkter är 50,9 miljarder kronor högre än i som föddes. statsbudgeten för 2007. Kommun- och lands-
Nettoöverföring till premiepensionssystemet tingsmoms var 3 miljarder högre än 2006 till redovisas som transferering till hushåll mot bak- följd av ökad kommunal konsumtion.
grund av att systemet numera i nationalräken- Den kommunalekonomiska utjämningen till skaperna ses som en del av hushållssektorn (se kommuner och landsting har ökat 11,4 miljarder avsnitt 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggs- kronor. Ökningen mellan åren beror till största upplysningar). Beloppet avser de socialavgifter, delen på att anslaget har tillförts 7 miljarder, vil- allmänna pensionsavgifter och statliga ålders- ket motsvarar ramen för det generella sysselsätt- pensionsavgifter som överförts till premiepen- ningsstödet som upphörde vid utgången av 2006 sionssystemet, med avdrag för utbetalda premie- och som tidigare redovisades på statsbudgetens pensioner (0,4 miljarder kronor), vilka ingår i inkomstsida. Vidare förklaras ökningen av att utbetalda ålderspensioner. medel flyttats från området utbildningspolitik
avseende bidrag till personalförstärkning och till Transfereringar till företag vuxenutbildning inom utbildningsområdet. Transfereringar till företag har lämnats i ungefär Dessa bidrag har därmed minskat med samma omfattning som föregående år. 5 miljarder kronor.
Inom området livsmedelspolitik minskade Bidrag avseende integrationspolitik och mi- kostnaderna med 0,7 miljarder kronor bland an- grationspolitik ökade med 1,3 miljarder kronor nat till följd av att högre prisnivå på jordbruks- till följd av att antalet asylsökande ökat och att produkter minskat stödbehovet. Kostnaderna Migrationsverket ersätter kommunerna för deras för Lönebidrag och Samhall ökade med kostnader för mottagande av ensamkommande 0,6 miljarder kronor. barn.
86

Kostnaden för läkemedelsförmånerna, hälso- och sjukvårdspolitik, ökade med 1,1 miljarder kronor mellan åren.

Inom området ersättning vid arbetsoförmåga ökade bidragen med 0,8 miljarder kronor till följd av ett nytt anslag, 19:7 Bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och sjukvård.

Transfereringar till utlandet

Bland transfereringar till utlandet har avgiften till Europeiska unionen ökat med 0,6 miljarder kro- nor. Avgiften redovisas här periodiserat till skill- nad mot redovisningen på statsbudgeten.

Kostnaden för biståndsverksamhet och inter- nationella bidrag genom Sida och Regerings- kansliet minskade med 0,6 respektive 0,3 miljarder kronor.

Nettoöverföring till AP-fonderna

Överföringen av inbetalda pensionsavgifter till AP-fonderna har minskat med 1,4 miljarder kronor.

Överföringen till AP-fonderna avser skillna- den mellan inbetalda socialavgifter och allmänna pensionsavgifter samt de statliga ålderspensions- avgifter som förs till AP-fonderna å ena sidan och de medel som rekvirerats från fonderna för utbetalda pensioner å den andra.

Not 5

Avsättningar till / upplösning av fonder

Miljoner kronor

 

 

 

2007

2006

 

 

 

Insättningsgarantinämndens fond

1 111

809

Kärnavfallsfonden

994

2 883

Bilskrotningsfonden

-172

-144

Batterifonden

21

38

Kammarkollegiets

 

 

försäkringsverksamhet m.m.

32

39

Försäkringskassans fonder

6

6

Övriga fonder

18

-28

Summa

2 010

3 603

Avsättning till fonder i staten för 2007 avser främst Insättningsgarantinämndens fond och Kärnavfallsfonden.

Avsättningen till Insättningsgarantinämndens fond är direkt kopplad till det ekonomiska re- sultatet i garantiverksamheten. Jämfört med fö- regående år har avsättningen ökat beroende på

Skr. 2007/08:101

flera faktorer. Avgifterna från bankerna har ökat och kostnaderna för ersättningar har minskat. Även avkastningen på kapitalet har blivit högre än föregående år och även överträffat det jämfö- relseindex som används i samband med att om- läggning av placeringspolicyn gjorts under hös- ten 2007.

Avsättningen till Kärnavfallsfonden har mins- kat kraftigt. Skillnaden mot 2006 beror främst på att på grund av ränte- och marknadsläget har re- alisationsvinster på nära 2 miljarder kronor 2006 förbytts i förluster på drygt 500 miljoner kronor under 2007. Kostnaderna för ersättning till re- aktorinnehavare har också ökat något. Positiva faktorer är att avkastningen på reala obligationer stigit med omkring 300 miljoner kronor i sam- band med den ökade inflationen och att avgifter från reaktorinnehavare stigit med cirka 300 miljoner kronor.

Bilskrotningsfonden har liksom föregående år minskat kraftigt. Under 2007 gjordes stora ut- betalningar av bilskrotningspremier i samband med beslut om extra premier vid skrotning av vissa äldre bilar.

Fondernas ändamål och vilka myndigheter som redovisar olika fonder, framgår i övrigt av not 42 Fonder, Noter till balansräkningen.

Not 6

Kostnader för personal

Miljoner kronor

 

 

 

2007

2006

Lönekostnader inklusive

 

 

arbetsgivaravgifter

 

 

Rikspolisstyrelsen

10 929

10 224

Försvarsmakten

9 316

9 063

Försäkringskassan

5 632

5 724

Skatteverket

5 473

5 212

Arbetsmarknadsverket

3 778

3 859

Kriminalvården

3 402

3 111

Banverket

3 269

3 114

Vägverket

2 911

2 694

Regeringskansliet

2 881

2 952

Domstolsverket

2 768

2 521

Lunds universitet

2 649

2 631

Uppsala universitet

2 159

2 119

Göteborgs universitet

2 098

2 072

Karolinska institutet

1 713

1 676

Stockholms universitet

1 559

1 524

Umeå universitet

1 547

1 524

87

Skr. 2007/08:101

Kungliga Tekniska högskolan

1 419

1 393

Linköpings universitet

1 373

1 349

Statens institutionsstyrelse

1 273

1 211

Sveriges lantbruksuniversitet

1 206

1 132

Migrationsverket

1 072

992

Affärsverk

 

 

Luftfartsverket

1 745

1 685

Sjöfartsverket

683

629

Svenska kraftnät

156

147

Statens järnvägar

4

5

Övriga myndigheter

27 488

27 065

Summa lönekostnader inklusive

 

 

arbetsgivaravgifter

98 503

95 628

Eliminering av arbetsgivaravgifter

-24 084

-23 507

Summa lönekostnader efter eliminering

 

 

av arbetsgivaravgifter

74 419

72 121

Pensionskostnader

 

 

Försvarsmakten

1 584

2 447

Rikspolisstyrelsen

1 309

1 396

Försäkringskassan

820

843

Skatteverket

704

593

Arbetsmarknadsverket

503

446

Regeringskansliet

464

466

Vägverket

415

390

Domstolsverket

400

340

Lunds universitet

396

382

Banverket

354

317

Göteborgs universitet

343

334

Kriminalvården

310

269

Uppsala universitet

284

288

Karolinska institutet

273

280

Umeå universitet

223

229

Stockholms universitet

212

191

Linköpings universitet

203

206

Kungliga Tekniska högskolan

197

157

Sveriges lantbruksuniversitet

155

129

Försvarets materielverk

142

255

Affärsverk

 

 

Luftfartsverket

1 369

237

Sjöfartsverket

506

118

Svenska kraftnät

117

21

Statens järnvägar

0

5

Övriga myndigheter

3 869

3 411

Statens tjänstepensioner:

 

 

Utbetalda pensioner

7 186

7 006

Förändring av försäkringstekniska

 

 

avsättningar

2 069

12 275

Eliminering av premieintäkt för statliga

 

 

ålderspensioner m.m.

-9 502

-9 243

Summa pensionskostnader

14 905

23 788

Övriga personalkostnader

 

 

Försvarsmakten

370

391

Regeringskansliet

324

348

Rikspolisstyrelsen

321

293

Vägverket

240

228

Kriminalvården

141

125

Skatteverket

139

132

Banverket

131

129

Försäkringskassan

115

172

Stockholms universitet

115

102

Karolinska institutet

113

114

Uppsala universitet

107

103

Arbetsmarknadsverket

104

172

Affärsverk

 

 

Luftfartsverket

84

105

Sjöfartsverket

34

33

Svenska kraftnät

14

17

Statens järnvägar

0

7

Övriga myndigheter

1 822

1 780

Summa övriga personalkostnader

4 174

4 251

 

 

 

Total summa kostnader för personal

93 498

100 160

 

 

 

Statens kostnader för personal minskade med 6,7 miljarder kronor. Den viktigaste förklaringen är att föregående år fanns en stor kostnad för ökade avsättningar för pensioner i samband med ändrade försäkringstekniska riktlinjer hos SPV.

Löner

Lönekostnader inklusive lagstadgade arbetsgi-

varavgifter

ökade 3,0 miljarder kronor eller

3,1 procent.

Lagstadgade arbetsgivaravgifter

uppgick under 2007 till 32,42 procent av löne- summan. Myndigheternas inbetalda arbetsgivar- avgifter, löneskatter m.m. är statsinterna trans- aktioner och således inga kostnader för staten och har därför eliminerats.

Rikspolisstyrelsens lönekostnad ökade med 0,7 miljarder kronor eller 6,9 procent. Antalet poliser har ökat netto med 443. Dessutom har antalet civilanställd personal ökat under året.

88

Förutom ordinarie rekryteringar har Rikspolis- styrelsen påbörjat ett arbete där syftet är att komplettera bemanningen med 300 civilanställda. Av dessa har cirka 200 perso- ner anställts under 2007.

Vid Försäkringskassan minskade lönekostnaden, vilket förklaras av de neddragningar som pågår i organisationen. Även de resursförstärkningar som gjordes specifikt under 2006, till stor del med tillfällig personal, bidrog till de minskade lönekostnaderna 2007.

Skatteverket har tilldelats extra medel för satsningar på utökad skattekontroll och att åt- gärda felaktigheter och fusk, vilket bidragit till att lönekostnaderna har ökat med 5 procent.

Kriminalvården har ökat sina kostnader för löner och arbetsgivaravgifter med drygt 9 procent vilket beror på bl.a. nyrekryteringar till nyöppnade anstalter.

Domstolsverkets kostnader har ökat med nära tio procent, vilket hänger samman med att orga- nisationen på kort tid utökats då man tagit över ansvaret för utlännings- och medborgarskaps- mål.

Pensionskostnader

Kostnaderna för statens tjänstepensioner har minskat med 8,9 miljarder kronor, varav SPV:s pensionsrörelse är den största delen. I SPV:s pensionsrörelse har utbetalda förmåner ökat med 0,2 miljarder kronor eller 2,6 procent, me- dan förändringen av försäkringstekniska avsätt- ningar är 10,5 miljarder kronor lägre än 2006. En mer detaljerad beskrivning av de faktorer som ingår i förändringen av pensionsavsättning finns i not 43, Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser, Noter till balansräkningen. Som framgår av denna not och i avsnitt 4.4 Redovis- ningsprinciper och tilläggsupplysningar är nya försäkringstekniska riktlinjer beslutade inför 2008 och dessa skulle ha ökat kostnaderna med 5,3 miljarder kronor om de tillämpats i årsredo- visningen för 2007.

Myndigheternas pensionskostnader utgörs främst av premier för statens avtalsenliga tjäns- tepensioner vilket innefattar avgifter till kom- pletterande ålderspension (Kåpan) individuell ålderspensionen (Iåp). Pensionspremierna på- verkas av åldersfördelningen och löneläget hos personalen vid respektive myndighet. Premier för avtalsförsäkringar betalas till och hanteras till största delen av SPV och har därför eliminerats. Däremot hanteras den kompletterande och indi-

Skr. 2007/08:101

viduella ålderspensionen av särskilda organ som inte är myndigheter och dessa avgifter elimineras därför inte. Detsamma gäller också för några myndigheter som gör egna pensionsavsättningar. Kostnaderna för dessa ingår ovan och elimineras inte.

Riksdagsförvaltningen har fr.o.m. 2007 tagit upp avsättning för pensionsförmåner och löne- garantier till ledamöter, men beräkningen har gjorts först vid utgången av 2007 och redovisas detta första år endast i balansräkningen. Därför framgår ingen förändring i noten.

Bland myndigheter som gör egna pensionsav- sättningar har Försvarsmaktens kostnader mins- kat eftersom man under de närmast föregående åren haft stora engångskostnader för utbetal- ningar och avsättningar kopplade till Försvarsbe- slut 2004. Affärsverken har tillämpat nya försäk- ringstekniska riktlinjer för beräkning av sina pensionsavsättningar, vilket höjt kostnaderna relativt kraftigt hos Luftfartsverket, Sjöfartsver- ket och Svenska kraftnät. Den övervägande de- len av kostnadsökningen avser effekten av sänkt diskonteringsränta. De nya riktlinjerna är obli- gatoriska först 2008, men har tillämpats redan i samband med 2007 års årsredovisning.

Övriga personalkostnader

Övriga personalkostnader som utgörs av kost- nader för personalutbildning, traktamenten m.m. har minskat något. Det är bl.a. Arbetsmarknads- verket som minskat kostnaderna för personalut- bildning.

Not 7

Kostnader för lokaler

Miljoner kronor

 

 

 

2007

2006

 

 

 

Försvarsmakten

2 419

2 647

Rikspolisstyrelsen

1 676

1 576

Regeringskansliet

1 122

1 139

Kriminalvården

878

806

Lunds universitet

776

724

Försäkringskassan

735

731

Skatteverket

653

629

Domstolsverket

639

574

Göteborgs universitet

600

582

Uppsala universitet

593

580

Kungl. Tekniska högskolan

549

543

Karolinska institutet

488

463

89

Skr. 2007/08:101

Stockholms universitet

486

482

Arbetsmarknadsverket

463

477

Migrationsverket

373

382

Linköpings universitet

346

338

Umeå universitet

305

287

Vägverket

280

234

Sveriges lantbruksuniversitet

267

266

Statens institutionsstyrelse

263

245

Banverket

204

205

Affärsverk

 

 

Luftfartsverket

43

42

Sjöfartsverket

40

36

Svenska kraftnät

19

19

Statens järnvägar

2

2

Övriga myndigheter

5 389

5 287

Eliminering av inomstatliga lokalkost-

 

 

nader

-4 243

-4 082

Summa

15 365

15 214

Som kostnader för lokaler redovisas myndighe- ters kostnader för hyrda lokaler. Redovisning per myndighet görs brutto och inkluderar hyra till andra statliga myndigheter. Elimineringarna utgörs av myndigheternas lokalkostnader som betalas till Fortifikationsverket och Statens fas- tighetsverk.

Försvarsmaktens lokalkostnader minskade med 228 miljoner kronor, vilket är en följd av minskningen av verksamheten efter försvarsbe- slutet 2004.

Rikspolisstyrelsen kostnadsökning för lokaler var 100 miljoner kronor. Av dessa är 65 miljoner kronor hänförliga till ökad lokalhyra inklusive fastighetsskatt och 15 miljoner kronor avser ökade kostnader för reparationer av hyrda loka- ler.

Kriminalvårdens lokalkostnader ökade med 72 miljoner kronor. Ökningen beror främst på byggnationer vid häktet i Karlstad och i Skänninge samt R-huset på Kumla.

Lunds universitets lokalkostnader ökade med 52 miljoner kronor. Det beror på att de nya lo- kaler som universitetet tog i bruk under 2006 fr.o.m. 2007 genererar full årshyra.

Not 8

Vissa garanti- och kreditkostnader

Miljoner kronor

 

 

 

2007

2006

 

 

 

Riksgäldskontoret

-2 247

-47

Exportkreditnämnden

 

 

Förändring i avsättningar för

 

 

försäkringstekniskt beräknad risk i

 

 

engagemanget

-329

-312

Skadekostnader

32

44

Utlösen självriskandelar

37

110

Förändring av försäkringstekniskt

 

 

beräknat nettovärde på skadefordringar

520

1 201

Summa Exportkreditnämndens kostnader

 

 

i garantiverksamheten

260

1 043

Statens Bostadskreditnämnd

-693

-

Socialstyrelsen

83

-

 

 

 

Total summa

-2 597

996

Under posten vissa garanti- och kreditkostnader redovisas kostnader för statlig garanti- och utlå- ningsverksamhet som inte redovisas bland transfereringar. Kostnaderna skiljs från övriga driftskostnader eftersom de kan variera kraftigt mellan åren och därför stör jämförelser mellan åren samtidigt som de har en annan karaktär än de flesta myndigheters driftskostnader i övrigt.

Posten för 2007 avser till allra största delen återföringar av tidigare avsättningar och är därför negativ (kostnadsreduktion).

RGK redovisar omvärdering av lån med kre- ditrisk på 1 100 miljoner kronor, som främst be- ror på minskad risk avseende lån till SVEDAB. Vidare redovisas förändring i reservering för förväntade garantiförluster med 1 147 miljoner kronor, som beror på minskad risk för garantin avseende Öresundsbron.

EKN:s kostnader för avsättningar för försäk- ringstekniskt beräknad risk i engagemanget har minskat och under 2007 redovisar man därför en förändring i form av en kostnadsreduktion på 329 miljoner kronor.

EKN:s kostnader för förändring av försäk- ringstekniskt nettovärde på skadefordringar har minskat med 681 miljoner kronor sedan föregå- ende år. Förändringen avser återvinningar på utestående fordringar samt valutakurs- och vär- deringsförändringar. Beloppet är något lägre än 2006, då stora återvinningar gjordes.

90

Statens bostadskreditnämnd redovisar främst förändring i avsättningar för garantier om 690 miljoner kronor. Förändringen beror på att garantistocken minskat med 44 procent sedan förra årsskiftet och att den förväntade förlusten därmed har minskat från beräknat 1 700 miljoner kronor 2006 till 1 010 miljoner kronor vid ut- gången av 2007. På grund av ändrade redovis- ningsprinciper finns inget jämförbart värde för föregående år (se avsnitt 4.4 Redovisnings- principer och tilläggsupplysningar).

Socialstyrelsen redovisar en garantiavgift på 83 miljoner kronor. Posten avser ett uppdrag från regeringen att upphandla och skriva kon- trakt med ett engelskt läkemedelsföretag om le- verans av influensavaccin om en pandemi bryter ut. Garantiavgiften innebär en försäkran att Sverige får tillgång till detta vaccin om en pan- demi skulle inträffa.

Not 9

Övriga driftkostnader

Miljoner kronor

 

 

 

2007

2006

 

 

 

Övriga driftkostnader – tjänster

 

 

Vägverket

12 017

11 778

Försvarsmakten

11 563

9 503

Banverket

9 899

8 623

Försvarets materielverk

3 590

3 705

Rikspolisstyrelsen

1 688

1 576

Försäkringskassan

1 356

1 210

Kärnavfallsfondens styrelse

1 353

1 231

Skatteverket

1 144

1 064

Statens fastighetsverk

1 056

924

Fortifikationsverket

999

777

Karolinska institutet

952

905

Göteborgs universitet

823

837

Naturvårdsverket

819

611

Lunds universitet

781

742

Regeringskansliet

775

781

Kriminalvården

703

638

Arbetsmarknadsverket

677

729

Umeå universitet

624

627

Styrelsen för internationellt

 

 

utvecklingssamarbete

607

570

Övriga myndigheter

12 499

12 359

Summa tjänster

63 925

59 190

Skr. 2007/08:101

Övriga driftkostnader – varor

 

 

Försvarets materielverk

12 452

13 890

Banverket

3 100

2 879

Vägverket

2 407

2 506

Försvarsmakten

1 096

3 121

Rikspolisstyrelsen

755

696

Fortifikationsverket

492

790

Kriminalvården

382

350

Karolinska institutet

290

278

Uppsala universitet

237

230

Statens fastighetsverk

217

225

Lunds universitet

213

211

Skatteverket

176

187

Göteborgs universitet

152

146

Sveriges lantbruksuniversitet

147

140

Stockholms universitet

137

121

Umeå universitet

125

128

Regeringskansliet

121

127

Övriga myndigheter

2 446

2 873

Summa varor

24 945

28 898

Affärsverk, övrig drift – varor och

 

 

tjänster

 

 

Svenska kraftnät

4 296

5 001

Luftfartsverket

1 776

1 641

Sjöfartsverket

929

714

Statens järnvägar

145

142

Summa affärsverk, övrig drift – varor

 

 

och tjänster

7 146

7 498

Övriga driftkostnader – reparationer,

 

 

diverse m.m.

 

 

Vägverket

2 899

2 670

Försvarsmakten

2 191

2 217

Banverket

378

401

Kriminalvården

288

264

Rikspolisstyrelsen

228

237

Regeringskansliet

217

219

Skatteverket

144

134

Försvarets materielverk

107

111

Lunds universitet

103

97

Sveriges lantbruksuniversitet

101

86

Riksdagsförvaltningen

91

120

Karolinska institutet

85

107

Göteborgs universitet

84

78

Försäkringskassan

84

93

Arbetsmarknadsverket

83

105

Umeå universitet

76

75

Stockholms universitet

75

71

Uppsala universitet

71

71

91

Skr. 2007/08:101

Affärsverk

 

 

avseende produktion av försvarsmateriel, vägan-

Svenska kraftnät

245

266

läggningar och bananläggningar förs bort från

Luftfartsverket

224

242

resultaträkningen och tas upp som investering i

Sjöfartsverket

66

75

balansräkningen.

Statens järnvägar

0

0

 

Övriga myndigheter

1 738

1 686

Summa övriga driftkostnader –

 

 

reparationer, diverse m.m.

9 578

9 425

Aktivering utveckling av

 

 

anläggningstillgångar i egen regi

 

 

Banverket

-9 599

-8 465

Försvarsmakten

-8 682

-12 301

Vägverket

-7 412

-7 814

Försäkringskassan

-291

-122

Sjöfartsverket

-230

-160

Rikspolisstyrelsen

-88

-120

Övriga myndigheter

-403

-588

Summa aktivering utveckling av

 

 

anläggningstillgångar i egen regi

-26 705

-29 570

Eliminering av inomstatliga

 

 

transaktioner

-15 953

-13 130

 

 

 

Total summa övriga driftkostnader

62 936

62 311

 

 

 

Övriga driftkostnader utgörs av myndigheternas köp av tjänster, varor, reparationer och diverse andra driftkostnader. Elimineringarna avser köp av varor och tjänster mellan myndigheterna.

Försvarsmaktens ökade kostnader avseende tjänster beror till största delen på att kostna- derna för materielkonsulter har varit högre än 2006. De ökade kostnaderna för materielkon- sulter beror främst på att gränsen för aktivering av beredskapsinventarier har höjts under 2007.

Försvarsmaktens minskade kostnader avse- ende varor beror främst på en omvärdering av viss typ av ammunition i lager.

Försvarets materielverks minskade kostnader för varor beror på minskade leveranser från in- dustrin. Det gäller främst inom sjöområdet.

Banverket har aktiverat mer än föregående år för investering i anläggningstillgångar i egen regi. Posten för Försvarsmakten är en nettoredovis- ning efter hänsyn tagen till att Försvarets mate- rielverk har minskat sina pågående nyanlägg- ningar. Ser man enbart till Försvarsmakten har aktiveringarna ökat något jämfört med föregå- ende år. Vägverkets aktiveringar avseende väg- anläggningar har minskat. Aktiveringarna inne- bär att kostnader för köp av varor och tjänster

Not 10

Avskrivningar

Miljoner kronor

 

 

 

2007

2006

 

 

 

Försvarsmakten

11 056

8 947

Vägverket

3 746

3 695

Banverket

2 929

2 837

Rikspolisstyrelsen

734

676

Fortifikationsverket

668

592

Försäkringskassan

563

561

Skatteverket

272

261

Statens fastighetsverk

271

312

Lunds universitet

228

230

Uppsala universitet

219

221

Domstolsverket

216

183

Göteborgs universitet

209

196

Affärsverk

 

 

Luftfartsverket

1 130

1 154

Svenska kraftnät

446

426

Sjöfartsverket

133

125

Övriga myndigheter

3 298

3 357

 

 

 

Summa

26 118

23 773

 

 

 

Försvarsmaktens avskrivningar avser främst be- redskapsinventarier som stridsfordon, självgå- ende pjäser, fartyg och båtar. Skillnaden mellan åren beror på nedskrivning av beredskapsinven- tarier med 3 197 miljoner kronor som gjordes 2007. Avskrivningarna på beredskapsvarulager är däremot i det närmaste oförändrade mellan åren.

Vägverket och Banverkets avskrivningar avser väganläggningar respektive järnvägsanläggningar.

92

Not 11

Resultat från andelar i dotterföretag och intresseföretag

Miljoner kronor

 

 

 

2007

2006

 

 

 

Resultat från andelar i dotterföretag

 

 

Vattenfall AB

19 769

18 729

Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB)

4 679

4 597

Civitas Holding AB (inklusive Vasakro-

 

 

nan AB)

4 650

3 409

Posten AB

1 560

1 009

Vin & Sprit AB

1 468

1 572

Sveaskog AB

1 419

2 138

AB Swedcarrier

1 314

345

Akademiska Hus AB

1 253

3 038

Specialfastigheter Sverige AB

544

766

SJ AB

507

368

Apoteket AB

433

447

Teracom AB

390

298

AB Svensk Exportkredit

353

386

Venantius AB

270

427

Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag

 

 

SBAB

190

462

Green Cargo AB

173

166

Vasallen AB

134

236

Almi Företagspartner AB

114

81

Samhall AB

90

96

Systembolaget AB

85

89

Lernia AB

52

150

AB Svensk Bilprovning

19

25

Swedfund International AB

17

85

Kasernen Fastighets AB

15

5

Förvaltningsaktiebolaget Stattum

13

8

IRECO Holding AB

13

6

Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB

 

 

(Sveriges Provnings- och

 

 

Forskningsinstitut AB)

10

57

Svenska Rymdaktiebolaget

8

-15

Statens Bostadsomvandling AB

3

-9

AB Göta Kanalbolag

1

0

Voksenåsen A/S

1

0

Swedesurvey AB

1

0

AB Svenska miljöstyrningsrådet

0

0

Kungliga Operan AB

0

0

Svenska spel AB

-

-

IMEGO AB

-2

0

Kungliga Dramatiska Teatern AB

-4

0

Arbetslivsresurs AR AB

-28

-33

Övriga dotterföretag inom

 

 

Regeringskansliet

0

1

Skr. 2007/08:101

Summa Regeringskansliet

39 514

38 939

Svensk-Danska Broförbindelsen AB

 

 

(SVEDAB)

-

180

Affärsverk

 

 

Svenska kraftnät - SwePol Link AB m.fl.

13

9

Luftfartsverket - LFV Holding AB

1

11

Övriga myndigheter

15

63

Summa resultat från andelar i

 

 

dotterföretag

39 543

39 202

Resultat från andelar i intresseföretag

 

 

TeliaSonera AB

6 591

7 694

Nordiska investeringsbanken NIB

457

489

SAS AB

136

989

AB Bostadsgaranti

16

26

SOS Alarm Sverige AB (SOSAB)

4

1

VisitSweden AB (Sveriges Rese och

 

 

Turistråd AB)

2

0

Norrland Center AB

0

0

Affärsverk

 

 

Svenska kraftnät - Nord Pool ASA m.fl.

69

48

Summa resultat från andelar i

 

 

intresseföretag

7 275

9 247

Resultat från andelar i dotter- och

 

 

intresseföretag - totalt

 

 

Resultat från andelar i dotterföretag

39 543

39 202

Resultat från andelar i intresseföretag

7 275

9 247

 

 

 

Total summa

46 818

48 449

 

 

 

Med dotterföretag avses företag där statens ägar- andel överstiger 50 procent. Med intresseföretag avses företag där statens ägarandel uppgår till högst 50 och lägst 20 procent.

Det resultat som redovisas ovan baseras på det redovisade nettoresultatet hos bolagen enligt årsbokslut för respektive år, utom i några fall då ett tidigare delårsbokslut använts. Resultatande- larna har minskat med 1,6 miljarder kronor.

Vattenfall AB har ökat resultatet med 1,0 miljarder kronor främst på grund av minskad skattekostnad med 2,4 miljarder kronor. Exem- pelvis kommer inkomstskattesatsen för bolag att sänkas med 10 procentenheter i Tyskland, vilket påverkar uppskjuten skatt. Ökningen beror dessutom på ökad kraftproduktion i Tyskland och högre priser på den europeiska elbörsen.

93

Skr. 2007/08:101

Resultatet för LKAB är i stort sett oförändrat. Världsmarknadspriser och leveransvolymer fort- sätter att ligga på en hög nivå. Omsättningen har ökat med 18 procent under året, men kostna- derna har ökat i motsvarande grad.

Civitas holding AB har förbättrat sitt resultat med 1,2 miljarder kronor. Den främsta förklar- ingen är större ökning av marknadsvärdet på dotterbolaget Vasakronans fastighetstillgångar.

Posten AB har förbättrat sitt resultat med 0,6 miljarder kronor, vilket främst förklaras av ökad omsättning, rationaliseringar inom verk- samheten samt minskade omstrukturerings- kostnader.

Vin & Sprit AB har minskat resultatet med 0,1 miljarder kronor, vilket främst är hänförligt till ökad skattekostnad med 0,3 miljarder kronor som till största del beror på en positiv engångs- effekt på skattekostnader under föregående år. Lägre finansiella kostnader med 0,2 miljarder kronor har dock delvis utjämnat detta.

Sveaskog AB har försämrat resultatet med 0,7 miljarder kronor, vilket främst avser föregå- ende års realisationsvinst på 1,0 miljarder kronor vid avyttring av industrirörelse.

AB Swedcarrier har förbättrat sitt resultat med 1,0 miljarder kronor, främst med en realisa- tionsvinst på 0,6 miljarder kronor vid avyttring av två dotterbolag.

Akademiska hus AB har 1,8 miljarder kronor lägre resultat. Till största delen kan detta hänfö- ras till att fastigheternas marknadsvärde har minskat med 0,6 miljarder kronor, vilket är en försämring med 2,3 miljarder kronor jämfört med 2006. Som en följd av detta har skattekost- naden minskat med 0,8 miljarder kronor.

Specialfastigheter Sverige AB har försämrat resultatet med 0,2 miljarder kronor. Föränd- ringen beror till största delen på lägre orealiserad värdeökning på förvaltningsfastigheter.

Resultatförbättringen för SJ AB uppgår till 0,1 miljarder kronor och förklaras främst av ökat resande.

Resultatandelen från Systembolaget AB upp- går oförändrad till 0,1 miljarder kronor. Resul- tatandelen har reducerats med respektive års utdelning, som istället betraktas som skattein- täkt. Innan denna omföring hade resultatandelen minskat med 0,1 miljarder kronor.

Resultatet i Svenska Spel AB behandlas inte som resultat från andelar utan redovisas som skatte- intäkt i samband med utdelning till staten.

SVEDAB har ett oförändrat resultat på 0,1 miljarder kronor, vilket dock inte redovisas som resultatandel så länge det egna kapitalet är negativt. Föregående år redovisades återförda koncernbidrag som resultat.

Resultatet från TeliaSonera AB har minskat med 1,1 miljarder kronor och utgör en vinstan- del på 6,6 miljarder kronor. Minskningen upp- står främst som en effekt av att försäljning av aktier reducerat ägarandelen från 45,3 procent till 37,3 procent, vilket minskat resultatandelen med 1,4 miljarder kronor. I övrigt har resultat- andelen påverkats positivt av ökat resultat från intressebolag i Ryssland och Turkiet.

Resultatet för SAS Sverige har försämrats med 0,9 miljarder kronor, till största delen hänförbart till realisationsvinst vid börsintroduktion av ett hotellrörelsedrivande dotterbolag som gav upp- hov till ett högt resultat under föregående år.

Not 12

Nettokostnad för statsskulden

Miljoner kronor

 

 

 

2007

2006

 

 

 

Finansiella intäkter för förvaltning av

 

 

statsskulden

 

 

Ränteintäkter avseende upplåning i

 

 

svenska kronor

16 528

14 833

Ränteintäkter avseende upplåning i

 

 

utländsk valuta

15 132

13 153

Intäktsförda, preskriberade obligationer

 

 

m.m.

12

18

Överkurs vid emission (netto)

5 941

7 463

Realiserade valutavinster (netto)

-

-

Orealiserade valutavinster (netto)

-

23 495

Summa finansiella intäkter för

 

 

förvaltning av statsskulden

37 613

58 962

Finansiella kostnader för förvaltning

 

 

av statsskulden

 

 

Räntekostnader avseende upplåning i

 

 

svenska kronor

55 081

51 700

Räntekostnader avseende upplåning i

 

 

utländsk valuta

25 755

22 986

Realiserade kursförluster (netto)

4 237

5 964

Realiserade valutaförluster (netto)

2 454

6 345

Orealiserade valutaförluster (netto)

4 137

-

Provisioner till banker m.fl.

86

91

94

Summa finansiella kostnader för

 

 

förvaltning av statsskulden

91 750

87 086

 

 

 

Nettokostnad för förvaltning av

 

 

statsskulden

54 137

28 124

 

 

 

Finansiella intäkter och kostnader för förvalt- ning av statsskulden redovisas av RGK. De in- nefattar även intäkter respektive kostnader för skuldskötselåtgärder.

Under 2007 uppgick nettokostnaden för statsskulden (räntor, över- och underkurser och valutakursförändringar m.m.) till 54 miljarder kronor, en ökning med 26 miljarder kronor. Under året realiserade staten valutaförluster på 2 miljarder kronor, jämfört med förra året på 6 miljarder kronor. De realiserade valutakursför- ändringarna uppstår då RGK betalar tillbaka utländska lån och kursen avviker från den kurs som RGK lånade till.

Realiserade kursförluster minskade med 2 miljarder kronor från 6 miljarder kronor till 4 miljarder kronor.

Den viktigaste förklaringen till att nettokost- naden för statsskulden ökat är att RGK inte re- dovisar några orealiserade valutavinster i år me- dan de föregående uppgick till drygt 23 miljarder kronor. Istället redovisar RGK 2007 orealiserade valutaförluster på 4 miljarder kronor.

De orealiserade valutakursförändringarna uppkommer vid den värdering RGK gör av skul- der och fordringar i utländsk valuta till boksluts- dagens kurser.

Not 13

Övriga finansiella intäkter

Miljoner kronor

 

 

 

2007

2006

 

 

 

Regeringskansliet

13 087

1 781

Kammarkollegiet

4 428

5 400

Centrala studiestödsnämnden

3 920

3 980

Skatteverket

2 308

1 259

Exportkreditnämnden

312

169

Försäkringskassan

85

77

Styrelsen för internationellt

 

 

utvecklingssamarbete

77

56

Försvarets materielverk

26

40

Kärnavfallsfondens styrelse

5

1 911

Affärsverk

 

 

Statens järnvägar

485

473

Skr. 2007/08:101

Luftfartsverket

37

46

Svenska kraftnät

25

8

Sjöfartsverket

2

1

Övriga myndigheter

165

190

 

 

 

Summa

24 962

15 391

 

 

 

De finansiella intäkterna och kostnaderna för förvaltning av statsskulden redovisas i not 12 Nettokostnad för statsskulden.

Regeringskansliets finansiella intäkter avser huvudsakligen reavinst vid försäljning av aktier i TeliaSonera AB på 10,7 miljarder och utdelning från aktier i Nordea Bank AB med 2,3 miljarder kronor, vilka tillförts statsbudgeten. Förra året redovisade Regeringskansliet utdelning från aktier i Nordea Bank AB med 1,7 miljarder kro- nor.

Kammarkollegiets finansiella intäkter avser i huvudsak Riksbankens inlevererade överskott som uppgick till 4,4 miljarder kronor (föregå- ende år 5,4 miljarder kronor).

CSN:s finansiella intäkter avser bl.a räntor på studielån.

Skatteverket redovisar räntor i skattekontosy- stemet.

EKN redovisar ränteintäkter i finansförvalt- ningen.

Kärnavfallsfondens styrelses finansiella intäk- ter omfattar realisationsvinster vid avyttring av reala och nominella statsobligationer. Dessa har minskat med 1,9 miljarder kronor sedan föregå- ende år.

De finansiella intäkterna hos Statens järnvägar utgörs bl.a. av ränteintäkter på långfristiga vär- depappersinnehav samt på leasingtillgångar (lok, färjor och fordon i egen förvaltning).

Not 14

Övriga finansiella kostnader

Miljoner kronor

 

 

 

2007

2006

 

 

 

Kärnavfallsfondens styrelse

667

44

Statens jordbruksverk

251

44

Insättningsgarantinämnden

177

232

Banverket

75

33

Försäkringskassan

36

37

Vägverket

35

35

Exportkreditnämnden

32

551

Styrelsen för internationellt

25

33

95

Skr. 2007/08:101

utvecklingssamarbete

 

 

Lantmäteriverket

18

17

Försvarets materielverk

12

4

Statens pensionsverk

5

6

Försvarsmakten

2

10

Uppsala universitet

1

1

Arbetsmarknadsverket

1

0

Regeringskansliet

-17

-11

Affärsverk

 

 

Statens järnvägar

524

499

Luftfartsverket

123

94

Sjöfartsverket

42

37

Svenska kraftnät

9

7

Övriga myndigheter

66

24

Aktivering av finansiella kostnader

-167

-96

 

 

 

Summa

1 917

1 601

 

 

 

Kärnavfallsfonden redovisar realisationsförluster vid avyttring av reala och nominella statsobliga- tioner med 531 miljoner kronor (44 miljoner kronor föregående år) samt räntekompensation vid handel med repor med 136 miljoner kronor.

Statens jordbruksverks finansiella kostnader avser huvudsakligen en finansiell korrigering från EU på 231 miljoner kronor samt en återbetal- ning av räntor på omställningsstöd om 18 miljoner kronor.

Insättningsgarantinämndens finansiella kost- nader avser realisationsförluster vid handel med statspapper.

EKN redovisar räntekostnader m.m. på 32 miljoner kronor. Skillnaden mot föregående år beror på att nämnden då redovisade realise-

rade

och

orealiserade

kursförluster

551 miljoner kronor.

 

 

Affärsverket Statens

järnvägars finansiella

kostnader består bl.a. av skulduppräkning på lea- sing och räntor på leasingskulder på lok och vag- nar.

Regeringskansliet skrev 2002 ned det bok- förda värdet på OMX aktier med 771 miljoner kronor till marknadsvärdet på aktierna. Värdet på aktierna har sedan stigit och de negativa kost- naderna under 2006 och 2007 beror på återföring av tidigare nedskrivning.

I noten redovisas finansiella kostnader brutto. Några myndigheter har aktiverat räntekostnader i samband med anläggningsprojekt, eftersom

räntan är en del av de utgifter för att bygga an- läggningen som tas upp som tillgång.

4.5.2Noter till balansräkningen

Not 15

Balanserade utgifter för utveckling

Miljoner kronor

 

 

 

2007

2006

 

 

 

Försäkringskassan

1 391

1 384

Rikspolisstyrelsen

365

339

Skatteverket

282

262

Försvarsmakten

236

56

Verket för högskoleservice

184

192

Statens pensionsverk

119

120

Centrala studiestödsnämnden

113

125

Verket för näringslivsutveckling

98

71

Vägverket

75

76

Försvarets radioanstalt

74

83

Affärsverk

 

 

Svenska kraftnät

116

106

Sjöfartsverket

33

29

Övriga myndigheter

1 065

972

Summa

4 151

3 815

Under posten Balanserade utgifter för utveck- ling redovisas främst egenutvecklade IT-system och program.

Försäkringskassans balanserade utgifter avser utveckling av IT-system, varav IT-stöd för det nya pensionssystemet samt följdreformer till detta utgör den största delen. Därutöver ut- vecklar Försäkringskassan IT-stöd för ärende- hantering inom andra försäkringsområden samt inför erforderlig ny infrastruktur för IT. Under året har avskrivningar och nedskrivningar re- spektive årets investeringar uppgått till drygt 350 miljoner kronor vardera, varför postens nettoförändring är liten.

Rikspolisstyrelsens ökning av de balanserade utgifterna avser utvecklingsarbete av bl.a. verk- samhetsspecifika IT-system och stödsystem.

Hos Skatteverket avser de största posterna av årets nyutveckling på 100 miljoner kronor IT- stöd för Init och Taxeringsförnyelse, Folkbokfö- ring och Borgenär.

96

Försvarsmakten har ökat sina investeringar i IT- system under året med cirka 200 miljoner kronor.

Verket för högskoleservices post utgörs av det nya antagningssystemet (NyA).

Not 16

Rättigheter och andra immateriella anläggnings- tillgångar

Miljoner kronor

 

 

 

2007

2006

 

 

 

Krisberedskapsmyndigheten

147

54

Rikspolisstyrelsen

103

99

Vägverket

51

70

Försäkringskassan

41

62

Fortifikationsverket

35

38

Skatteverket

26

27

Affärsverk

 

 

Svenska kraftnät

110

117

Sjöfartsverket

11

9

Luftfartsverket

4

9

Övriga myndigheter

291

331

Summa

819

816

Under posten Rättigheter och andra immateri- ella anläggningstillgångar redovisas i första hand köpta IT-system och program.

Krisberedskapsmyndighetens tillgångar avser investeringar avseende det gemensamma radio- kommunikationssystemet Rakel samt växlar och annan immateriell radiokommunikationsutrust- ning.

Posterna för Rikspolisstyrelsen, Vägverket och Försäkringskassan består till största delen av licenser inom IT-verksamheten.

Affärsverket Svenska kraftnäts post består av markrättigheter i form av servitut och lednings- rätter samt nyttjanderättigheter för optoförbin- delser.

Skr. 2007/08:101

Not 17

Förskott avseende immateriella anläggnings- tillgångar

Miljoner kronor

 

 

 

2007

2006

 

 

 

Statens jordbruksverk

30

30

Övriga myndigheter

3

2

 

 

 

Summa

33

32

 

 

 

Statens jordbruksverk redovisar förskott avse- ende immateriella anläggningstillgångar i sam- band med ett antal pågående IT-utvecklingspro- jekt.

Not 18

Statliga väganläggningar

Miljoner kronor

 

 

 

2007

2006

 

 

 

Vägverket

98 907

92 287

 

 

 

Vägverket

98 907

92 287

 

 

 

Vägverket redovisar investeringar i statliga väg- anläggningar. Redovisade belopp är nettovärden efter avskrivning och avskrivningstiden är nor- malt 40 år.

Sju större objekt med en sammanlagd inve- steringsvolym på 6 miljarder kronor och en total längd av 121 km har öppnats för trafik under året. Bland annat har hela motorvägssträckan på E 4 mellan Uppsala och Mehedeby öppnats för trafik.

Not 19

Statliga järnvägsanläggningar

Miljoner kronor

 

 

 

2007

2006

 

 

 

Banverket

69 268

64 658

 

 

 

Banverket

69 268

64 658

 

 

 

Banverket redovisar investeringar i järnvägsan- läggningar. Anskaffningskostnad för mark för järnvägsändamål ingår också i redovisat värde för järnvägsanläggningen. Avskrivningstiden för järnvägsanläggningar är 40 år.

97

Skr. 2007/08:101

Exempel på investeringsprojekt som har färdig- ställts under 2007 är sträckan Marieholm- Olskroken där utbyggnad av triangelspår gjorts och tagits i drift.

Not 20

Byggnader, mark och annan fast egendom

Miljoner kronor

 

 

 

2007

2006

 

 

 

Statens fastighetsverk

13 322

12 899

Fortifikationsverket

9 065

8 672

Naturvårdsverket

5 096

4 534

Riksdagsförvaltningen

1 065

1 062

Affärsverk

 

 

Luftfartsverket

10 598

10 729

Sjöfartsverket

1 027

956

Svenska Kraftnät

223

169

Övriga myndigheter

1 011

914

 

 

 

Summa

41 407

39 935

 

 

 

Statens fastighetsverk förvaltar den del av statens fasta egendom som regeringen bestämmer. Större delen av fastighetsbeståndet tillhör det nationella kulturarvet. Exempel på fastigheter är de kungliga slotten, ett trettiotal fästningar, na- tionalteatrarna, museerna, regeringens byggna- der, landshövdingarnas residens och ambassad- byggnader i utlandet. De markegendomar som redovisas av Statens fastighetsverk består till stora delar av markområden väster om odlings- gränsen i Västerbottens och Norrbottens län samt renbetesfjällen i Jämtlands län. I mellersta och södra Sverige förvaltas ett antal kungsgårdar som av kulturhistoriska skäl ägs av staten. Årets nyinvesteringar i fastigheter uppgår till 379 miljoner kronor och avser till nästan hela beloppet köpet av House of Sweden i Washington DC, USA. Därutöver har ett antal färdigställda ombyggnadsprojekt under året förts från posten Pågående nyanläggningar, bl.a. det tidigare posthuset i centrala Stockholm.

Fortifikationsverket förvaltar fastigheter av- sedda för försvarsändamål. Under året har inve- steringar gjorts med 974 miljoner kronor. Bland dessa ingår ombyggnad av Finska kyrkan och Arsenalen i Karlskrona, nybyggnad av helikop- terhangar på Malmen i Linköping, ombyggnader för Försvarsmaktens tekniska skola i Halmstad

samt nybyggnad av anläggning för stridsövning i Boden.

Naturvårdsverket redovisar främst national- parker och naturreservat. Dessa är dock i många fall upptagna till ett lågt värde. Under 2007 har värdet av marken ökat med cirka 550 miljoner kronor vilket främst avser investeringar i mark- inköp för bildande av naturreservat och natio- nalpark.

Riksdagsförvaltningen förvaltar riksdags- byggnaderna och de ombyggnader och förbätt- ringar som utgör årets investeringar är förhållan- devis små.

Luftfartsverkets redovisar de flygplatser som staten äger med byggnader, fältanläggningar, el- anläggningar och teleanläggningar som de vikti- gaste delarna. Avskrivningarna har under året va- rit något högre än nyinvesteringarna.

Not 21

Förbättringsutgifter på annans fastighet

Miljoner kronor

 

 

 

2007

2006

 

 

 

Rikspolisstyrelsen

771

732

Försvarsmakten

296

180

Kungl.Tekniska högskolan

240

245

Göteborgs universitet

146

131

Regeringskansliet

144

140

Kriminalvården

124

130

Lunds universitet

109

117

Stockholms universitet

99

99

Sveriges lantbruksuniversitet

68

52

Skatteverket

65

74

Övriga myndigheter

1 238

1 234

 

 

 

Summa

3 300

3 134

Förbättringsutgifter på annans fastighet avser sådana utgifter som myndigheten har haft för att anpassa hyrda lokaler till den egna verksamheten, exempelvis om- och tillbyggnationer, kabeldrag- ningar för nätverk, larmanordningar samt repa- rationer och underhåll om utgifterna uppgått till väsentliga belopp.

Rikspolisstyrelsens förbättringsutgifter avser om- och tillbyggnationer av polislokaler runt om i landet.

98

Not 22

Maskiner, inventarier, installationer m.m.

Miljoner kronor

 

 

 

2007

2006

 

 

 

Rikspolisstyrelsen

1 446

1 376

Försvarsmakten

1 287

1 248

Vägverket

1 248

850

Banverket

747

749

Domstolsverket

721

576

Uppsala universitet

669

707

Lunds universitet

585

624

Kustbevakningen

542

607

Karolinska institutet

517

507

Regeringskansliet

407

367

Göteborgs universitet

382

446

Skatteverket

370

384

Kriminalvården

359

303

Försäkringskassan

316

300

Affärsverk

 

 

Svenska kraftnät

5 831

5 988

Luftfartsverket

963

981

Statens järnvägar

710

721

Sjöfartsverket

606

614

Övriga myndigheter

5 124

4 839

 

 

 

Summa

22 830

22 187

 

 

 

Skr. 2007/08:101

Not 23

Pågående nyanläggningar

Miljoner kronor

 

 

 

2007

2006

 

 

 

Banverket, järnvägsanläggningar

27 638

25 416

Vägverket, väganläggningar

12 246

14 666

Fortifikationsverket

881

973

Statens fastighetsverk

717

392

Kustbevakningen

564

474

Affärsverk

 

 

Luftfartsverket

804

690

Svenska kraftnät

662

450

Sjöfartsverket

93

83

Övriga myndigheter

3 880

6 559

 

 

 

Summa

47 485

49 704

 

 

 

Banverkets pågående större investeringsprojekt avser Hallandsåsprojektet och citytunneln i Malmö.

Som Vägverkets pågående större investerings- projekt räknas Norra länken i Stockholm.

Ökningen hos Statens fastighetsverk beror på arbetet med ombyggnaden av det tidigare Cen- tralposthuset i centrala Stockholm.

Datorer och kringutrustning, möbler, maskiner, installationer, bilar, fartyg, flyg och andra trans- portmedel är exempel på tillgångar som redovi- sas under denna post. Även tillgångar som inne- has genom finansiell leasing ingår.

Rikspolisstyrelsen har under året bl.a. nyan- skaffat kommunikationsutrustning som ökat med 55 miljoner kronor.

Vägverkets tillgångar består förutom av ma- skiner och inventarier för verksamheten även av färjor bokförda till 465 miljoner kronor. Ök- ningen under året avser till största delen färdig- ställda anläggningar som överförts från posten pågående nyanläggningar.

Svenska kraftnäts tillgångar består till största delen av ställverksutrustningar, kraftledningar, sjökablar, kontrollanläggningsdelar, optoverk- samhet och tele- och informationssystem.

Luftfartsverket redovisar huvudsakligen for- don och maskiner under denna post.

Not 24

Beredskapstillgångar

Miljoner kronor

 

 

 

2007

2006

 

 

 

Försvarsmakten

93 908

92 080

Statens räddningsverk, räddnings-

 

 

tjänst och varningsmateriel m.m.

680

768

Socialstyrelsen, läkemedel och

 

 

sjukvårdsförnödenheter

314

200

Krisberedskapsmyndigheten

114

130

Statens strålskyddsinstitut

28

24

Rikspolisstyrelsen

16

11

Livsmedelsverket

5

-

 

 

 

Summa

95 065

93 213

 

 

 

Beredskapstillgångar avser tillgångar både för ci- vil och militär beredskap.

Posten omfattar främst Försvarsmaktens (FM) tillgångar för militär beredskap. Tillgångar

99

Skr. 2007/08:101

för civil beredskap omfattar t.ex. läkemedel, for- don samt medicinsk utrustning.

FM delar in sina beredskapstillgångar i dels beredskapsinventarier, dels beredskapsvaror, vilka redovisas som anläggningstillgångar. Bered- skapsinventarierna uppgår till 80,0 miljarder kronor och utgörs av t.ex. flygplan, fartyg och stridsvagnar. Beredskapsvaror som t.ex. ammu- nition, reservmateriel och livsmedel uppgår till 13,9 miljarder kronor.

Årets ökning med 1,8 miljarder kronor förkla- ras i stort sett av Försvarsmakten. Beredskaps- lagret har ökat med 1,6 miljarder kronor, vilket till största delen beror på ändrat värderingspris för vissa ammunitionstyper. Nyanskaffning av militära beredskapsinventarier uppgår till 11,0 miljarder kronor och av- och nedskrivningar uppgår till 10,7 miljarder kronor under 2007. Exempelvis har tolv JAS 39 Gripen anskaffats. Under året har försäljningar och utrangeringar genomförts för 0,1 miljarder kronor.

Statens räddningsverks beredskapstillgångar har främst på grund av avskrivningar minskat något under året och består av bl.a. materiel för räddningstjänst, andningsskydd och anlägg- ningar för varningssignaler.

Socialstyrelsens beredskapstillgångar avser lä- kemedel och sjukvårdsförnödenheter. Bered- skapslagringen av antivirala läkemedel mot pan- demi och läkemedel avseende strålningsskador har kompletterats under året.

Not 25

Förskott avseende materiella anläggningstillgångar

Miljoner kronor

 

 

 

2007

2006

 

 

 

Försvarets materielverk

2 134

4 399

Banverket

1 001

952

Vägverket

488

255

Kustbevakningen

379

170

Försvarets radioanstalt

30

29

Affärsverk

 

 

Luftfartsverket

4

5

Övriga myndigheter

2

3

 

 

 

Summa

4 038

5 813

 

 

 

Under denna post redovisas de förskott som myndigheten lämnat vid anskaffning av materi- ella anläggningstillgångar.

Försvarets materielverks förskott till Indu- strigruppen JAS minskar vartefter leveranserna sker.

Banverkets post avser förskott vid byggandet av järnvägsanläggningar. Vägverkets post består främst av förskott avseende väganläggningar.

Not 26

Andelar i dotter- och intresseföretag

Andelar i dotterföretag

Miljoner kronor

 

 

 

2007

2006

 

 

 

Vattenfall AB

111 709

96 589

Civitas Holding AB (inklusive

 

 

Vasakronan AB)

25 736

21 813

Akademiska Hus AB

24 700

24 801

Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB)

22 251

19 076

Sveaskog AB

15 586

16 620

Vin & Sprit AB

7 966

7 232

Posten AB

7 047

5 817

Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag

 

 

SBAB

6 226

6 062

Specialfastigheter Sverige AB

5 269

5 113

AB Svensk Exportkredit

4 496

4 124

Almi Företagspartner AB

4 232

4 118

AB Swedcarrier

3 997

2 238

Statens järnvägar AB

3 766

3 405

Apoteket AB

3 293

3 010

Venantius AB

2 783

4 614

Systembolaget AB

2 163

2 071

Swedfund International AB

1 786

1 356

Teracom AB

1 729

1 690

Green Cargo AB

1 621

1 524

Vasallen AB

1 203

1 540

Samhall AB

1 103

1 013

Förvaltningsaktiebolaget Stattum

589

576

Statens Bostadsomvandlings AB

550

547

Lernia AB

502

500

Svenska Rymdaktiebolaget

394

388

Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB

 

 

(Sveriges Provnings- och

 

 

Forskningsinstitut AB)

392

381

AB Svensk Bilprovning

365

348

IRECO Holding AB

168

143

Kasernen Fastighets AB

126

115

100

AB Göta Kanalbolag

41

41

Swedesurvey AB

40

40

SweRoad (Swedish National Road

 

 

Consulting AB)

38

40

Kungliga Dramatiska Teatern AB

28

29

IMEGO AB

27

29

Arbetslivsresurs AR AB

24

23

Kungliga Operan AB

22

12

A-Banan Projekt AB

10

10

Statens Väg- och Baninvest AB

0

15

Svensk-Danska Broförbindelsen AB

 

 

(SVEDAB)

0

0

Svenska Spel AB

0

0

Affärsverk

 

 

Luftfartsverket - LFV Holding AB

151

157

Svenska kraftnät - SwePol Link AB m.fl.

110

97

Övriga andelar

347

359

Summa

262 586

237 676

Med dotterföretag avses företag där statens ägar- andel överstiger 50 procent.

Andelsvärdet ovan är baserat på det justerade egna kapitalet hos företagen enligt bokslut per 31 december, utom i några fall då senaste delårs- bokslut använts.

Andelar i dotterföretag har ökat med 24,9 miljarder kronor.

Ökningen av andelsvärdet för Vattenfall AB uppgår till 15,1 miljarder kronor, vilket huvud- sakligen förklaras av periodens vinst på 19,8 miljarder kronor. Utdelning av 7,5 miljarder kronor har minskat andelsvärdet. Kassaflödes- säkring har medfört en minskning med 0,6 miljarder kronor. Kassaflödessäkringen avser huvudsakligen orealiserade värdeförändringar av el-derivat som används för prissäkring av fram- tida försäljning. En negativ påverkan av valuta- säkring av utländskt eget kapital på 2,0 miljarder kronor har minskat de positiva omräkningsdiffe- renserna för verksamhet i utlandet på 5,5 miljarder kronor. Omräkningsdifferenserna har uppstått när balansräkningar i utländska dotterbolag räknats om till svenska kronor.

Civitas Holding AB har ökat med 3,9 miljarder kronor. Årets resultat har ökat ka- pitalandelsvärdet med 4,6 miljarder kronor och utdelning har minskat värdet med 0,7 miljarder kronor.

Andelsvärdet för Akademiska Hus AB har minskat med 0,1 miljarder kronor. Minskningen

Skr. 2007/08:101

förklaras av andelen i årets resultat på 1,3 miljar- der kronor reducerat med utdelning av 1,4 mil- jarder kronor.

LKAB:s resultat för året uppgår till 4,7 miljarder kronor och utgör huvuddelen av andelsvärdets ökning med 3,2 miljarder kronor. Dessutom har förändringar i säkringsreserv och reserv för verkligt värde höjt värdet med 0,5 miljarder kronor. Utdelning av 2,0 miljarder kronor har minskat värdet.

Andelsvärdet för Sveaskog AB har minskat med 1,0 miljarder kronor. Minskningen förklaras

främst av

årets utdelning till

staten

av

2,5 miljarder

kronor. Årets

resultat

1,4 miljarder kronor har reducerat minskningen. Vin & Sprit AB har ökat med 0,7 miljarder kronor, vilket i huvudsak förklaras av årets re- sultat 1,5 miljarder kronor reducerat med utdel-

ning av 0,7 miljarder kronor.

Posten AB har ökat med 1,1 miljarder kronor. I ökningen ingår årets resultat med 1,6 miljarder kronor minskat med utdelning av 0,4 miljarder kronor.

SBAB har ökat i värde med 0,2 miljarder kro- nor som en följd av årets resultat.

Andelarna i Specialfastigheter Sverige AB har ökat 0,2 miljarder kronor, vilket förklaras av årets resultat 0,5 miljarder kronor minskat med utdelning av 0,4 miljarder kronor.

AB Swedcarrier har ökat med 1,8 miljarder kronor, vilket dels avser årets resultat på 1,3 miljarder kronor och dels en ökad omvärde-

ringsreserv på 0,4 miljarder kronor.

 

Statens

järnvägar

AB

har ökat

med

0,4 miljarder

kronor,

vilket

väsentligen

avser

årets resultat på 0,5 miljarder kronor samt utdel- ning av 0,2 miljarder kronor.

Venantius AB har minskat 2,0 miljarder kro- nor i andelsvärde. Förändringen förklaras av ut- delning av 2,1 miljarder kronor som delvis kom- penseras av årets vinst på 0,3 miljarder kronor.

Vasallen AB:s andelsvärde har minskat med 0,3 miljarder kronor som ett resultat av utdel- ning av 0,5 miljarder kronor, som till en del upp- vägs av årets vinst på 0,1 miljarder kronor.

Innehavet i SVEDAB har skrivits ned till noll i enlighet med kapitalandelsmetoden eftersom SVEDAB-koncernens egna kapital uppgår till minus 0,3 miljarder kronor. Efter övergång till redovisning enligt IFRS täcks moderbolaget SVEDAB:s förlust av balanserade vinstmedel och bolaget behöver därför inte något aktieägar- tillskott.

101

Skr. 2007/08:101

Svenska Spel AB bokförs till värdet av aktie- kapital och reservfond (värdet uppgår till 260 000 kronor som i tabellen avrundats till noll miljoner kronor). Resultatet tillförs som skatte- intäkt när utdelning betalas till staten.

Andelar i intresseföretag

Miljoner kronor

 

 

 

2007

2006

 

 

 

TeliaSonera AB

43 731

53 993

Nordiska Investeringsbanken (NIB)

7 410

6 983

SAS AB

3 666

3 502

AB Bostadsgaranti

98

98

SOS Alarm Sverige AB (SOSAB)

80

79

VisitSweden AB

10

8

Norrland Center AB

5

5

Dom Shvetsii

3

3

Affärsverk

 

 

Svenska kraftnät - Nord Pool ASA m.fl.

403

357

Luftfartsverket - Nordic Airport Properties

 

 

KB m.fl.

14

5

 

 

 

Summa

55 420

65 033

 

 

 

Med intresseföretag avses företag där statens ägarandel uppgår till högst 50 och lägst 20 procent.

Andelar i intresseföretag är 9,6 miljarder kro- nor lägre än föregående år främst på grund av att andelen i TeliaSonera AB minskat i värde med

10,3 miljarder

kronor.

Andelsvärdet

i

TeliaSonera AB

har påverkats positivt

med

6,6 miljarder kronor av andelen i årets resultat och med 3,2 miljarder kronor i valutakursdiffe- renser. Utdelning av 12,8 miljarder kronor till staten har minskat värdet med motsvarande be- lopp. Under året har 17,7 procent av aktierna sålts, vilket minskade andelsvärdet med 7,3 miljarder kronor och gav 10,7 miljarder i rea- lisationsvinst. Marknadsvärdet på Regerings- kansliets aktier i TeliaSonera AB uppgick vid års- skiftet till 101,3 miljarder kronor.

SAS AB har ökat i värde med 0,2 miljarder kronor, vilket väsentligen beror på periodens resultatandel. Marknadsvärdet på Regerings- kansliets aktier i SAS AB uppgår till 2,9 miljarder kronor.

Andelar i dotter- och intresseföretag – totalt

Miljoner kronor

 

 

 

2007

2006

 

 

 

Summa andelar i dotterföretag

262 586

237 676

Summa andelar i intresseföretag

55 420

65 033

Riksbankens grundfond

1 000

1 000

 

 

 

Summa

319 006

303 709

 

 

 

Förutom de ovan nämnda förändringarna är postens totala förändring en följd av föränd- ringar i företagens justerade egna kapital, utbe- talda utdelningar samt förvärv och avyttringar.

Not 27

Andra långfristiga värdepappersinnehav

Miljoner kronor

 

 

 

2007

2006

 

 

 

Exportkreditnämnden, obligationer

2 185

811

Regeringskansliet, Europeiska

 

 

investeringsbanken EIB

1 677

1 677

Regeringskansliet, Europeiska

 

 

utvecklingsbanken EBRD

1 040

1 040

Regeringskansliet, OMX AB (OMHex AB)

-

1 019

Regeringskansliet, Världsbanken IBRD

593

593

Karolinska institutet, aktier,andelar och

 

 

obligationer

318

358

Regeringskansliet, Europarådets

 

 

utvecklingsbank CEB

34

34

Affärsverk

 

 

Statens järnvägar

4 392

4 754

Övriga myndigheter

257

250

 

 

 

Summa

10 496

10 536

 

 

 

De största förändringarna av värdepappersinne- haven avser Regeringskansliets omföring av akti- erna i OMX AB till kortfristig placering i sam- band med beslutad försäljning samt EKN:s in- nehav av obligationer som ökat med 1,4 miljarder kronor. Som ett led i garantiverk- samheten placerar EKN erhållna premier i olika finansiella tillgångar och har under året ökat innehavet av obligationer i utländska valutor. Innehavet utgör en del av likvid buffert för riskexponering och balanserande innehav för åtaganden i respektive valuta.

102

Statens Järnvägars värdepappersinnehav avser till största delen nollkupongobligationer i syfte att möta betalningsströmmar vid förfall av leasing- och leaseholdkontrakt för anläggningstillgångar uthyrda till SJ AB och Green Cargo AB.

Not 28

Långfristiga fordringar

Miljoner kronor

 

 

 

2007

2006

 

 

 

Exportkreditnämnden

 

 

- Skadefordringar

1 393

1 913

- Valutadepositioner USD/EUR i svenska

 

 

affärsbanker

532

1 522

- Återförsäkrares andel av

 

 

försäkringstekniska avsättningar

1 304

1 174

Summa Exportkreditnämnden

3 229

4 609

Göteborgs universitet

139

144

Fiskeriverket

125

119

Styrelsen för internationellt

 

 

utvecklingssamarbete

122

149

Statens bostadskreditnämnd

80

75

Banverket

11

7

Regeringskansliet

9

20

Försäkringskassan

5

6

Affärsverk

 

 

Statens järnvägar

3 002

3 386

Svenska kraftnät

204

199

Sjöfartsverket

92

104

Luftfartsverket

38

33

Övriga myndigheter

7

15

 

 

 

Summa

7 063

8 866

 

 

 

EKN redovisar försäkringstekniskt beräknat nettovärde på skadefordringar. Fordringarna utgår från de skadebelopp som betalats ut. Av- drag görs för återvunna eller avskrivna belopp. Till detta läggs kapitaliserade räntor samt för- fallna, obetalda och upplupna, ej förfallna avtals- räntor. Värderingen av EKN:s fordringar görs utifrån olika kriterier. En utgångspunkt vid be- dömning av fordringar på andra länder är det

Skr. 2007/08:101

aktuella landets skuldsättning och inkomstnivå samt hur landet skött sina skuldbetalningar. Detta kompletteras med det allmänna riskläget på landet vad gäller krediter och på den återstå- ende löptiden av EKN:s utestående fordran. Värdet före reservering av förlustrisker m.m. på EKN:s fordringar uppgår till 6,9 miljarder kro- nor. Reserveringen uppgår till 5,5 miljarder kro- nor. Minskningen av skadefordringarna beror till största delen på stora återvinningar från Peru och Angola, avskrivning av utestående ford- ringar på Kamerun samt valutakursförändringar. Ökningen för återförsäkrades andel av försäk- ringstekniska avsättningar beror på att EKN under året återförsäkrat enstaka risk avseende affärer i Iran. Vidare har avtalsperioden förlängts med ett år dels för en samlad återförsäkring på 20 risker i 20 länder, dels för en motpart avse- ende återförsäkringen av Pakistan.

Göteborgs universitets fordringar avser utlå- ning av donationsmedel till Akademiska Hus för fastigheterna Handelshögskolan, Wallenberg- salen och Hasselbladslaboratoriet, som vid uppförandet finansierades med bl.a. donations- medel.

Fiskeriverket har tillgångar som förvaltas av Kammarkollegiet. Dessa tillgångar avser fiskeav- gifter beslutade enligt vattenlagen, medlen består av 25 fonder.

Sida garanterar och subventionerar u-landskrediter i projekt som Sida bedömer kan få betydande utvecklingseffekter i landet. Posten utgörs till största delen (90 miljoner kronor) av nettovärdet på skadefordringar som förvaltas av EKN knutet till U-kreditsystemet. Resterande del av posten är en fordran på Swedfund avse- ende villkorslån.

Affärsverket Statens järnvägar redovisar ford- ringar avseende leasing- och leaseholdavtal på SJ AB och Green Cargo AB. Dessa uppgick till 2,5 miljarder kronor 2007. Dessutom redovisar affärsverket en fordran på Storstockholms lokal- trafik (SL) avseende kapitalkostnadsersättning på 0,5 miljarder kronor.

Sjöfartsverket redovisar fordringar avseende förskottshyra för tre isbrytande offshorefartyg som man tecknat avtal om med Trans Viking A/S. Dessa uppgick till 80 miljoner kronor.

103

Skr. 2007/08:101

Not 29

Utlåning

Miljoner kronor

 

 

 

2007

2006

 

 

 

Centrala studiestödsnämnden

 

 

Studielån (lån med villkorad

 

 

återbetalning, beviljade mellan den

 

 

1 januari 1989 och den 30 juni 2001)

74 591

79 519

Annuitetslån (beviljade efter den 30 juni

 

 

2001)

66 094

57 932

Studiemedel (beviljade före 1989 och

 

 

äldre lån)

9 454

10 763

Hemutrustningslån

1 307

1 313

Skuldsaneringslån och övrigt

0

-2

Summa Centrala studiestödsnämnden

151 446

149 525

Riksgäldskontoret

 

 

Botniabanan AB

12 345

10 140

Svensk-Danska Broförbindelsen AB

3 506

2 176

A-Train AB

800

900

Utlåning till

 

 

Premiepensionsmyndigheten

3 098

1 638

Utlåning till AP-fonden

139

130

Övrigt

295

288

Summa Riksgäldskontoret

20 183

15 272

Styrelsen för internationellt

 

 

utvecklingssamarbete

293

274

Övriga myndigheter

108

121

 

 

 

Summa

172 030

165 192

 

 

 

CSN administrerar ett flertal lånetyper som kan delas in i två huvudkategorier. Den ena typen är lån finansierade med lån hos RGK vilket är de lån som går under benämningen studielån bevil- jade fr.o.m. 1989 samt annuitetslånen från 2001 och framåt. Den andra kategorin är lån som ur- sprungligen finansierades via anslag på statsbud- geten, främst studiemedel beviljade t.o.m. 1988. CSN:s fordringar uppgår totalt till drygt 151 miljarder kronor, efter att hänsyn tagits till reservationerna för osäkra fordringar.

Tre huvudprinciper ligger till grund för CSN:s beräkning av osäkra fordringar och de nedskriv- ningar som görs på lånefordringarna. Dessa principer är betalningsbenägenhet, reservation enligt trygghetsregler som finns vid återbetal- ning och framtida förluster på grund av dödsfall. Med bristande betalningsbenägenhet menas att inga eller få inbetalningar gjorts under de senaste åren trots påminnelser och kravåtgärder.

Under åren 1999–2007 gjorde CSN reservatio- ner för osäkra fordringar med sammanlagt 27,2 miljarder kronor. Vid utgången av 2007 är den totala reserveringen 27,8 miljarder kronor på en total lånefordran uppgående till 179 miljarder kronor. De osäkra fordringarna för lånetyperna studielån och studiemedel har under året mins- kat. När det gäller annuitetslånen har de osäkra fordringarna ökat med 0,9 miljarder kronor, vil- ket till största delen beror på ett ökat inflöde av låntagare och en skuldökning. Delar man upp de osäkra fordringarna för annuitetslånen på re- spektive kriterier så är förlusten på grund av dödsfall den största posten, men procentuellt är det problemen med bristande betalningsbenä- genhet som ökat mest.

RGK är den myndighet utöver CSN som har omfattande utlåning. När det gäller SVEDAB är bolaget beroende av Öresundsbro Konsortiets framtida resultat för att kunna återbetala lånet. Lånet till SVEDAB är nedskrivet med 0,7 miljarder kronor. RGK:s utlåning till PPM och AP-fonderna ingår också i denna post, efter- som dessa myndigheter inte konsolideras i årsre- dovisningen för staten.

Sidas utlåning avser biståndskrediter och vill- korslån.

Not 30

Varulager och förråd

Miljoner kronor

 

 

 

2007

2006

 

 

 

Banverket

467

494

Försvarsmakten

457

527

Statens räddningsverk

127

93

Vägverket

119

139

Försvarets materielverk

112

89

Rikspolisstyrelsen

108

106

Kriminalvården

72

66

Statens jordbruksverk

27

25

Affärsverk

 

 

Luftfartsverket

44

47

Sjöfartsverket

43

51

Övriga myndigheter

170

178

 

 

 

Summa

1 746

1 815

 

 

 

104

Med varulager och förråd avses råmaterial, råva- ror, halvfabrikat och färdiga produkter samt för- nödenheter som förbruknings- och tillsatsmate- rial.

Försvarsmaktens varulager och förråd avser i huvudsak Försvarsmaktens drivmedelslager.

Not 31

Pågående arbeten

Miljoner kronor

 

 

 

2007

2006

 

 

 

Lantmäteriverket

187

160

Försvarsmakten

29

96

Banverket

29

24

Fortifikationsverket

17

12

Skogsstyrelsen

12

5

Övriga myndigheter

25

29

 

 

 

Summa

299

326

Lantmäteriverkets pågående arbeten avser i hu- vudsak fastighetsbildning, vilket t.ex. innebär av- styckning och reglering av gränsdragning mellan fastigheter.

Försvarsmaktens pågående arbeten avser hu- vudsakligen beställningar från Försvarets materi- elverk. Minskningen jämfört med 2006 beror på mindre eftersläpning vid Försvarsmaktens faktu- rering av FMV.

Not 32

Fastigheter

Miljoner kronor

 

 

 

2007

2006

 

 

 

Länsstyrelsen i Dalarnas län

95

97

Länsstyrelsen i Värmlands län

9

6

Länsstyrelsen i Västra Götalands län

9

10

Övriga länsstyrelser

3

8

 

 

 

Summa

116

121

 

 

 

Länsstyrelsen i Dalarnas län innehar ett stort antal fastigheter i den s.k. Jordfonden, där by- tesprojekt pågår eller är planerade.

Skr. 2007/08:101

Not 33

Förskott till leverantörer

Miljoner kronor

 

 

 

2007

2006

 

 

 

Banverket

8

11

Försäkringskassan

5

-

Fortifikationsverket

3

3

Affärsverk

 

 

Luftfartsverket

13

68

 

 

 

Summa

29

82

Myndigheternas förskott avser bl.a. varuleveran- ser.

Not 34

Kundfordringar

Miljoner kronor

 

 

 

2007

2006

 

 

 

Exportkreditnämnden

1 607

1 218

Vägverket

916

823

Banverket

854

838

Försvarets materielverk

795

606

Lantmäteriverket

168

178

Statens institutionsstyrelse

165

158

Lunds universitet

140

126

Karolinska institutet

127

95

Försvarsmakten

116

115

Affärsverk

 

 

Luftfartsverket

456

416

Svenska kraftnät

319

207

Sjöfartsverket

144

142

Statens järnvägar

26

25

Övriga myndigheter

1 333

1 187

 

 

 

Summa

7 166

6 134

 

 

 

Som kundfordringar redovisas fakturerade be- lopp avseende myndighetens försäljning av främst tjänster. EKN:s fordringar utgörs av fordringar på garantitagare avseende förskotts- premier och efterskottspremier.

Vägverkets och Banverkets poster består av fordringar för externa uppdrag i huvudsak åt kommuner.

105

Skr. 2007/08:101

Not 35

Övriga fordringar

Miljoner kronor

 

 

 

2007

2006

 

 

 

Skatteverket

 

 

Fordringar på skattekonto

24 197

22 616

Fordringar lämnade till Kronofogdemyn-

 

 

digheten för indrivning m.m.

3 639

3 835

Fordringar avseende kommunalskatt,

 

 

kommuner och landsting

-

1 762

Fordringar avseende utlägg i exekutiva

 

 

förrättningar m.m.

23

21

Summa Skatteverket

27 859

28 234

Riksgäldskontoret

 

 

Depositioner för handel med futures

228

312

Fordran CSA-avtal

864

0

Övriga fordringar

28

27

Summa Riksgäldskontoret

1 120

339

Statens jordbruksverk

6 408

6 878

Tullverket

2 362

1 238

Försäkringskassan

2 240

3 264

Centrala studiestödsnämnden

769

654

Lantmäteriverket

275

436

Inspektionen för

 

 

arbetslöshetsförsäkringen

263

1

Affärsverk

 

 

Statens järnvägar

327

334

Luftfartsverket

212

113

Svenska kraftnät

29

28

Sjöfartsverket

1

0

Övriga myndigheter

1 184

1 098

 

 

 

Summa

43 049

42 617

 

 

 

Övriga fordringar har ökat med 0,4 miljarder kronor jämfört med föregående år.

Skatteverkets fordringar på skattekontot har ökat med 1,6 miljarder kronor. Individuell pröv- ning av uppbördsfordringar är inte möjligt att göra med hänsyn till det mycket stora antal ford- ringar. Värdering har därför skett med ledning av tillgänglig statistik. Värdet av fordringar under indrivning har beräknats med ledning av utförd åldersanalys. Ej restförda skattekontofordringar beräknas inflyta till fulla värdet. Fordringar avse- ende kommunalskatt för kommuner och lands- ting kan variera mellan åren eftersom de avser

slutavräkning av preliminärt utbetalda medel som grundas på prognoser.

RGK:s fordringar utgörs till största delen av fordran för s.k. CSA-avtal. Det avser säkerheter som betalas i form av kontanter i samband med att marknadsvärdet förändras på derivatinstru- ment.

Statens jordbruksverks övriga fordringar avser bland annat fordringar på EU för gjorda utbetal- ningar av bidrag inom jordbruksfonderna, rekvi- rerade och upparbetade medel inom utvecklings- sektionen samt bundet kapital i offentliga lager till följd av inköps- och försäljningsverksamhet för EU:s räkning av bl.a. råsocker. Fordran på EU uppgår till totalt 6,4 miljarder kronor (6,8 miljarder kronor föregående år).

Tullverkets övriga fordringar består till största delen av obetalda tullräkningar avseende upp- börd. Att fordringarna per bokslutsdatum fluk- tuerar från år till år beror till stor del på Tullver- kets faktureringsrutiner och endast till mindre del på andra faktorer som t.ex. konjunkturväx- lingar.

Försäkringskassans fordringar utgörs till största delen av fordringar på bidragsskyldiga av- seende underhållsstöd, 1,2 miljarder kronor (en minskning med 0,3 miljarder kronor sedan före- gående år), samt återkravsfordringar avseende övriga socialförsäkringsförmåner, 0,7 miljarder kronor. Samtliga fordringar äldre än fyra år avse- ende underhållsstöd bedöms som osäkra och har skrivits ned till noll. Nedskrivningsbeloppet uppgår till 1,7 miljarder kronor. Till övriga ford- ringar hänförs också fordringar för EU-vård på 250 miljoner kronor och fordringar hos kom- muner för assistansersättning på 225 miljoner kronor. Minskningen jämfört med föregående år avser förutom underhållsstöd främst avräk- ningsfordringar på AP-fonder för pensioner och socialavgifter, som varierar månad för månad.

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen redovisar främst uppbördsfordringar för obe- talda finansieringsavgifter och förhöjda finansie- ringavgifter för november 2007 som fakturerats i december 2007. Den förhöjda finansieringsav- giften i arbetslöshetsförsäkringen infördes den 1 januari 2007.

Statens järnvägars post består till största delen av fordran på SL, kortfristig del samt nuvärde av förräntning av överskottsfond i Försäkrings- bolaget Skandia.

106

Not 36

Periodavgränsningsposter – Förutbetalda kostnader

Miljoner kronor

 

 

 

2007

2006

 

 

 

Riksgäldskontoret

 

 

- underkurser, upplåning i svenska kro-

 

 

nor

4 251

4 201

- underkurser, upplåning i utländsk

 

 

valuta

284

341

- underkurser, statsskulden till

 

 

nominellt belopp i svenska kronor

3 123

4 989

- underkurser, statsskulden till nomiellt

 

 

belopp i utländsk valuta

88

-

- förutbetalda kostnader

5

5

- premieobligationer

138

136

Summa Riksgäldskontoret

7 889

9 672

Rikspolisstyrelsen

413

382

Lunds universitet

264

209

Kriminalvården

253

205

Skatteverket

197

177

Göteborgs universitet

146

135

Domstolsverket

144

156

Vägverket

137

70

Stockholms universitet

136

103

Försäkringskassan

126

167

Uppsala universitet

123

121

Karolinska institutet

118

120

Arbetsmarknadsverket

114

130

Kungl. Tekniska högskolan

111

106

Affärsverk

 

 

Luftfartsverket

64

54

Sjöfartsverket

61

61

Svenska kraftnät

5

7

Statens Järnvägar

0

0

Övriga myndigheter

1 924

1 961

 

 

 

Summa

12 225

13 836

 

 

 

Som förutbetalda kostnader redovisas kostnader som är hänförliga till kommande år, men har betalats ut under året. Förutom poster kopplade till statsskuldförvaltningen avser detta t.ex. hyror eller licensavgifter för nästa kvartal eller år.

Underkurser uppstår när RGK emitterar obli- gationer och marknadsvärdet är lägre än det no- minella värdet. Mellanskillnaden utgör under-

Skr. 2007/08:101

kurser och bokförs som en förutbetald kostnad som periodiseras över lånets löptid.

Not 37

Periodavgränsningsposter – Upplupna bidragsintäkter

Miljoner kronor

 

 

 

2007

2006

 

 

 

Kungl. Tekniska högskolan

143

109

Lunds universitet

120

114

Karolinska institutet

110

93

Försäkringskassan

99

2

Göteborgs universitet

75

75

Uppsala universitet

60

46

Stockholms universitet

56

61

Luleå tekniska universitet

48

45

Sveriges lantbruksuniversitet

27

44

Umeå universitet

26

36

Fiskeriverket

21

17

Övriga myndigheter

344

309

Summa

1 129

951

Som upplupna bidragsintäkter redovisas över- enskommen ersättning för genomförd verksam- het som ännu inte utbetalats till myndigheten.

Not 38

Periodavgränsningsposter – Övriga upplupna intäkter

Miljoner kronor

 

 

 

2007

2006

 

 

 

Periodisering av skatter

18 273

22 755

Riksgäldskontoret:

 

 

Ränteintäkter, skuldskötselinstrument

10 657

10 771

Ränteintäkter, kreditgivning

293

245

Summa Riksgäldskontoret

10 950

11 016

Inspektionen för

 

 

arbetslöshetsförsäkringen

1 145

262

Arbetsmarknadsverket

673

130

Statens jordbruksverk

302

5

Kärnavfallsfondens styrelse

291

168

Banverket

162

373

Försäkringskassan

118

190

107

Skr. 2007/08:101

Insättningsgarantinämnden

113

98

Exportkreditnämnden

69

67

Vägverket

60

18

Verket för näringslivsutveckling

34

35

Affärsverk

 

 

Svenska kraftnät

583

411

Luftfartsverket

236

183

Sjöfartsverket

53

45

Statens järnvägar

52

55

Övriga myndigheter

383

336

 

 

 

Summa

33 497

36 147

 

 

 

Som upplupna intäkter redovisas räntor och andra intäkter som upparbetats, men där faktu- rering eller betalning inte skett till och med brytdagen.

Periodisering av skatter avser mellanskillnaden mellan de skatteintäkter som tas upp av främst Skatteverket och de skatteintäkter som beräknas i samband med upprättandet av årsredovisningen för staten. Beloppet redovisas inte av någon myndighet utan endast i årsredovisningen för staten. Minskningen innebär att de periodiserade skatterna i resultaträkningen är lägre än de kas- samässiga skatter Skatteverket redovisat. För- ändringen avser skatter hänförliga till 2006 och 2007, se not 1, Skatteintäkter.

RGK:s upplupna ränteintäkter avseende skuldskötselinstrument avser ränteintäkter för- knippade med statsskulden som är intjänade under året men ännu ej inbetalda.

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens (IAF) upplupna intäkter ökade med 883 miljoner kronor. Från och med 2007 faktu- rerar IAF arbetslöshetskassorna en förhöjd fi- nansieringsavgift enligt lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor. Den periodiserade finansie- ringsavgiften är 928 miljoner kronor.

Not 39

Värdepapper och andelar

Miljoner kronor

 

 

 

2007

2006

 

 

 

Riksgäldskontoret

10 945

26 032

Regeringskansliet

5 521

4 420

Försäkringskassan hypoteksobligationer

 

 

m.m.

1 471

1 505

Exportkreditnämnden,

1 187

1 126

valutadepositioner i svenska banker och obligationer utgivna av svenska banker

Affärsverk

 

 

Statens järnvägar

150

-

Övriga myndigheter

2

0

 

 

 

Summa

19 276

33 083

 

 

 

RGK:s innehav avser placerade dagslån på 8,2 miljarder kronor, placeringar i andra lånein- stituts obligationer på 2,6 miljarder kronor och köpta köpoptioner på 0,2 miljarder kronor. RGK placerar kortfristig överskottslikviditet på dagslånemarknaden.

Regeringskansliet redovisar innehav av aktier i Nordea AB samt OMX AB. Marknadsvärdet på Regeringskansliets innehav av aktier i Nordea AB uppgick vid årsskiftet till 55,7 miljarder kro- nor. En omklassificering av OMX AB har gjorts från finansiell anläggningstillgång till kortfristig placering med anledning av beslutad försäljning. Marknadsvärdet på Regeringskansliets innehav av aktier i OMX AB vid årsskiftet uppgick till 2,1 miljarder kronor.

Försäkringskassan redovisar hypoteksobliga- tioner i fonder för socialförsäkringsändamål en- ligt äldre lagstiftning.

EKN har fastränteplaceringar i utländsk valuta i form av valutadepositoner i svenska banker samt obligationer utgivna av svenska banker med en löptid upp till ett år till ett värde av 1,2 miljarder kronor.

Not 40

Kassa och bank

Miljoner kronor

 

 

 

2007

2006

 

 

 

Riksgäldskontoret

700

542

Skatteverket

605

482

Försvarets materielverk

220

197

Länsstyrelsen i Norrbottens län

139

139

Regeringskansliet

115

76

Exportkreditnämnden

113

616

Länsstyrelsen i Västerbottens län

86

54

Karolinska institutet

69

63

Internationella programkontoret för

 

 

utbildningsområdet

60

66

Banverket

57

9

Kungl. Tekniska högskolan

51

52

108

 

 

 

Skr. 2007/08:101

Linköpings universitet

34

2

dovisas i resultaträkningen. Under 2007 ökade

Lunds universitet

27

44

nettoförmögenheten med 135,5 miljarder kro-

 

 

 

nor, främst som följd av årets överskott på

Affärsverk

 

 

126,9 miljarder kronor. Nedan redogörs för för-

Luftfartsverket

160

31

ändringar av poster som ingår i nettoförmögen-

heten. Vissa händelser som i sig inte innebär att

Statens järnvägar

109

239

nettoförmögenheten påverkas utgör ändå för-

Sjöfartsverket

46

19

klaringar till förändringar av ingående delposter.

Svenska kraftnät

28

11

 

Övriga myndigheter

318

336

Summa

2 937

2 978

 

 

 

Av RGK:s redovisade belopp finns 12 miljoner kronor på bank i utländsk valuta och 688 miljoner kronor på bank i svensk valuta.

De medel som Skatteverket redovisar under Kassa och bank avser till största delen klienters bankmedel (deponerade medel samt ansöknings- avgifter som inbetalats men ännu ej redovisats mot inkomsttitel).

Kassa och bank hos Försvarets materielverk (FMV) avser i huvudsak de medel som myndig- heten har för olika samarbetspartners räkning.

EKN:s höga belopp år 2006 avsåg till största delen medel som tillfälligt placerats på bank för senare fördelning.

Not 41

Nettoförmögenhet

Miljoner kronor

 

 

 

2007

2006

 

 

 

Uppskrivningskapital

111

114

Donationskapital

313

294

Resultatandelar i dotterföretag

204 372

183 845

Balanserad kapitalförändring

-831 259

-923 199

Årets över-/underskott enligt

 

 

resultaträkningen

126 894

103 915

 

 

 

Summa

-499 569

-635 031

 

 

 

Nettoförmögenheten är skillnaden mellan till- gångar och skulder. Eftersom statens skulder är större än tillgångarna är statens nettoförmögen- het negativ. Förändringen av nettoförmögen- heten mellan två år samvarierar i huvudsak med statsskuldens förändring. Nettoförmögenheten påverkas i första hand av resultaträkningens överskott. Därutöver påverkas nettoförmögen- heten av andra transaktioner som förändrar till- gångarnas eller skuldernas värde utan att de re-

Uppskrivningskapital

Uppskrivningskapitalet har varit i stort sett oförändrat under året. Kapitalet minskar med avskrivningsbeloppen på uppvärderade anlägg- ningar.

Donationskapital

Donationskapitalet har ökat med 19 miljoner kronor under året. Ökningen beror på att Mo- derna museet och Nationalmuseet har erhållit donationer i form av konstverk och likvida me- del.

Resultatandelar i dotterbolag

Regeringskansliet svarar för merparten av pos- ten. Andelsvärdet är vid årets beräkning till största delen baserat på bolagens egna kapital enligt årsbokslut. Förändringen på 20,5 miljarder kronor under året består av föregående års resultatandelar (48,4 miljarder kronor), utdel- ningar betalda under 2007 (-32,2 miljarder kro- nor) samt övriga förändringar av eget kapital i dotterbolagen (7,3 miljarder kronor). Försälj- ning av aktier i TeliaSonera AB har medfört att resultatandelar förs över till balanserad kapital- förändring (4,5 miljarder kronor). Omföring av negativa resultatandelar har netto medfört en ökning av resultatandelar och en balanserad ka- pitalminskning med 1,2 miljarder kronor. Den del av Systembolaget AB:s resultat, motsvarande årets utdelning och som redovisas som skattein- täkt omföres från balanserad kapitalförändring till resultatandel påföljande år (0,3 miljarder kro- nor).

TeliaSonera AB redovisar vid sidan av resultat- räkningen en betydande ökning av eget kapital. Till övervägande del avser detta valutakursdiffe- renser, varav statens andel uppgår till 3,2 miljarder kronor.

Vattenfall AB redovisar betydande ökning av det egna kapitalet vid sidan av resultatet. Föränd- ringen uppgår till 2,9 miljarder kronor och består

till

största

delen

av

kassaflödessäkring

(-0,6 miljarder

kronor),

valutasäkring av ut-

ländskt eget kapital (-2,0 miljarder kronor) och

109

Skr. 2007/08:101

omräkningsdifferenser vid konsolidering av verksamhet i utlandet (5,5 miljarder kronor).

LKAB redovisar en direkt ökning av eget ka- pital med 0,5 miljarder kronor avseende föränd- ring i säkringsreserv och reserv för verkligt värde.

Balanserad kapitalförändring

Den balanserade kapitalförändringen har ökat med 91,9 miljarder kronor under året. Den del av föregående års överskott som ej är hänförligt till resultatandelar har ökat kapitalförändringen med 55,5 miljarder kronor.

Utdelningar från dotterbolag enligt föregå- ende stycke ökar denna delpost med motsva- rande belopp dvs. 32,2 miljarder kronor. Ett ak- tieägartillskott till Swedfund International AB har medfört en kapitalökning med 0,4 miljarder kronor. Omföring av negativa resultatandelar i dotter- och intressebolag till resultatandelar har netto minskat balanserad kapitalförändring med 1,2 miljarder kronor.

Försäljning av aktier i TeliaSonera AB har medfört att 4,5 miljarder har förts över från re- sultatandelar till balanserad kapitalförändring

Systembolaget AB:s resultat för till en del som skatteintäkt, vilket påföljande år omförs till re- sultatandel från kapitalförändring (0,3 miljarder kronor).

Eliminering av inomstatliga ensidiga periodi- seringar samt diverse fordringar och skulder medför ett saldo på 0,1 miljarder kronor som minskar nettoförmögenheten.

Saldot vid avräkning av inomstatliga betal- ningar avseende anslag och inkomsttitlar upp- gick vid årsskiftet till 1,9 miljarder kronor och redovisas som en ökning av nettoförmögenhe- ten.

Riksdagen har under året infört redovisning av skulden för riksdagsledamöternas inkomstga- rantier och pensioner, vilket redovisas som en minskning av nettoförmögenheten med 1,7 miljarder kronor.

RGK:s konton för hantering av TV-avgiften, rundradiokontot m.fl., rapporteras som en del av statsverket, vilket har inneburit en ökning av nettoförmögenheten med 0,2 miljarder kronor.

Skilda principer vid värdering av inomstatliga värdepapper har medfört en utjämningspost på 0,6 miljarder kronor som redovisas som balanse- rad kapitalökning.

Se även avsnittet Nettoförmögenheten i an- slutning till Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys.

110

Skr. 2007/08:101

Förändring av statens nettoförmögenhet

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Balanserad

 

 

 

Uppskrivnings-

Donations-

Resultatandelar

kapital-

Årets över-

 

 

kapital

kapital

i dotterföretag

förändring

/underskott

Summa

Utgående balans 2006

114

294

183 845

-923 147

103 671

-635 223

 

 

 

 

 

 

 

Avsättning fristående krediter,

 

 

 

 

 

 

Sida

 

 

 

-28

 

-28

 

 

 

 

 

 

 

Försäkringsmässig avsättning

 

 

 

 

 

 

samt fondupplösning,

 

 

 

 

 

 

Bostadskreditnämnden

 

 

 

-24

244

220

 

 

 

 

 

 

 

Ingående balans 2007

114

294

183 845

-923 199

103 915

-635 031

 

 

 

 

 

 

 

Föreg. års kapitalförändring

-3

 

48 449

55 469

-103 915

0

 

 

 

 

 

 

 

Utdelning från dotter – och

 

 

 

 

 

 

intresseföretag

 

 

-32 192

32 192

 

0

 

 

 

 

 

 

 

Förändring av eget kapital hos

 

 

 

 

 

 

dotter- och intresseföretag

 

 

7 311

 

 

7 311

 

 

 

 

 

 

 

Aktieägartillskott

 

 

 

400

 

400

 

 

 

 

 

 

 

Nedskrivning resultatandelar

 

 

1 942

-1 942

 

0

 

 

 

 

 

 

 

Återföring av resultatandelar

 

 

-722

722

 

0

 

 

 

 

 

 

 

Sålda andelar

 

 

-4 523

4 523

 

0

 

 

 

 

 

 

 

Omföring av resultatandel från

 

 

 

 

 

 

Systembolaget AB redovisad som

 

 

 

 

 

 

skatteintäkt

 

 

330

-330

 

0

 

 

 

 

 

 

 

Saldo vid eliminering av ensidiga

 

 

 

 

 

 

inomstatliga periodiseringsposter

 

 

 

 

 

 

samt diverse fordringar och skulder

 

 

 

-134

 

-134

 

 

 

 

 

 

 

Saldo inomstatlig

 

 

 

 

 

 

betalningsavräkning

 

 

 

1 934

 

1 934

 

 

 

 

 

 

 

Pensionsskuld och

 

 

 

 

 

 

inkomstgaranti, Riksdagen

 

 

 

-1 662

 

-1 662

 

 

 

 

 

 

 

Rundradiokonto m.m.,

 

 

 

 

 

 

Riksgäldskontoret

 

 

 

192

 

192

 

 

 

 

 

 

 

Utjämningspost avseende

 

 

 

 

 

 

eliminering av statspapper

 

 

 

617

 

617

 

 

 

 

 

 

 

Övriga förändringar

 

19

-68

-41

 

-90

 

 

 

 

 

 

 

Årets över-/ underskott

 

 

 

 

126 894

126 894

 

 

 

 

 

 

 

Summa årets förändring

-3

19

20 527

91 940

22 979

135 462

 

 

 

 

 

 

 

Utgående balans 2007

111

313

204 372

-831 259

126 894

-499 569

 

 

 

 

 

 

 

111

Skr. 2007/08:101

Not 42

Fonder

Miljoner kronor

 

 

 

2007

2006

 

 

 

Kärnavfallsfonden

38 694

37 700

Insättningsgarantinämndens fond

17 639

16 527

Försäkringskassan

 

 

- Trafiklivräntefonden

700

690

- Frivilliga yrkesskadefonden

109

109

- Affärsverksfonden

90

94

- Övriga fonder

125

124

Summa Försäkringskassan

1 024

1 017

Batterifonden (Naturvårdsverket)

789

777

Kammarkollegiets

 

 

försäkringsverksamhet m.m.

348

317

Bygdemedel m.m. (länsstyrelser)

302

293

Medel från vattendomar m.m.

 

 

(Fiskeriverket)

133

128

Bilskrotningsfonden (Vägverket)

18

190

Övriga

86

74

 

 

 

Total summa

59 033

57 023

 

 

 

Som fonder i staten redovisas medel som reser- verats för särskilda ändamål, men där det reser- verade beloppet inte bestäms av en fastställd skuld eller en försäkringstekniskt beräknad risk. De viktigaste förändringarna i fondkapitalet be- skrivs i not 5, Avsättning till/upplösning av fon- der.

Kärnavfallsfondens styrelse redovisar Kärn- avfallsfonden som består av avgifter från kärn- kraftsföretagen, baserade på produktionen av elektrisk kraft. Avgifterna ska täcka alla kost- nader nu och i framtiden för hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle och annat avfall. Kärnavfallsfonden är den fond som ökat kraftigt under ett antal år och står numera för mer än 65 procent av det kapital som redovisas som Fonder i staten. Fondmedlen är placerade i statspapper och till en mindre del på konto i RGK.

Insättningsgarantinämndens fond har fram till utgången av 2007 förvaltats enligt riktlinjer som beslutas av Insättningsgarantinämnden. Från den 1 januari 2008 är Insättningsgarantinämnden nedlagd och verksamheten överförd till RGK. Fonden utgörs av avgifter från institut som om- fattas av garantin. Avgiftens storlek, som baseras

på institutens kapitaltäckningsgrad, används till att bygga upp en fond varifrån ersättning betalas ut till institut som försatts i konkurs och som omfattas av garantin. Insättningsgarantin gäller för såväl privatpersoner som företag och andra juridiska personer. Även insättningsgarantimed- len är placerade i statspapper och på konto i RGK.

Försäkringskassan redovisar ett antal fonder som förvaltas av Kammarkollegiet och från vilka bl.a. vissa livräntor enligt äldre bestämmelser betalas ut. De största är Trafiklivräntefonden, Frivilliga yrkesskadefonden och Affärsverksfon- den.

Batterifonden redovisas av Naturvårdsverket och används för bl.a. omhändertagande av mil- jöfarliga batterier.

Länsstyrelserna redovisar s.k. bygdemedel (vattenregleringsmedel) och älgvårdsfonder. Det största beloppet (136 miljoner kronor) redovisas av länsstyrelsen i Norrbottens län.

Bilskrotningsfonden redovisas av Vägverket och används till bilskrotningspremier. Efter att riksdagen fattat beslut om lagen (2007:162) om bilskrotningsfonden som ledde till högre bil- skrotningspremier för äldre bilar, förbrukades huvuddelen av fonden i samband med de utbe- talningar av extra skrotningspremier som gjordes under året. Kvarvarande belopp avser främst me- del som ska betalas ut till kommuner som ännu inte rekvirerat de medel som regelverket ger rätt till.

Not 43

Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser

Miljoner kronor

 

 

 

2007

2006

 

 

 

Statens pensionsverk

161 664

159 594

Riksdagsförvaltningen

1 365

-

Försvarsmakten

1 300

1 665

Rikspolisstyrelsen

452

542

Försvarets materielverk

138

174

Försäkringskassan

108

98

Affärsverk

 

 

Luftfartsverket

3 931

2 910

Sjöfartsverket

1 528

1 177

Svenska kraftnät

291

204

Statens järnvägar

103

23

112

Övriga myndigheter

1 031

990

Summa

171 911

167 377

 

 

 

Det stora flertalet myndigheter betalar pen- sionspremier till SPV. SPV ansvarar och gör av- sättningar för merparten av statens pensionsåta- gande i den statliga försäkringsrörelsen. Undan- tag från denna försäkringslösning är de myndigheter som gör egna avsättningar för pen- sioner, främst affärsverken utom Statens järnvägar.

Den av SPV redovisade pensionsskulden har ökat med drygt 2 miljarder kronor (12 föregå- ende år). De viktigaste positiva förändringsfak- torerna var nyintjänad pension 4,4 miljarder kronor, grundränta (uppräkning enligt de för- säkringstekniska riktlinjerna), netto, 2,6 miljarder kronor samt basbeloppsindexering (värdesäkring) 2,0 miljarder kronor medan av- sättningen minskade på grund av utbetalade förmåner med 6,7 miljarder kronor och aktuali- sering (utredning av tjänstetid och intjänad pen- sionsrätt) med 1,5 miljarder kronor. De försäk- ringstekniska riktlinjerna har varit oförändrade under 2007, men ändras fr.o.m. den 1 januari 2008. SPV har beräknat effekten av de nya rikt- linjerna till 5,3 miljarder i ökad avsättning jäm- fört med den avsättning som redovisas ovan. Effekten beror främst på att generationsdödlig- het införs vid beräkningen, vilket minskar av- sättningen för äldre förmåner men ökar den för främst aktiva inom försäkringsrörelsen.

Riksdagsförvaltningen tar fr.o.m. 2007 upp en avsättning för pensioner och inkomstgarantier till förutvarande och nuvarande ledamöter. Hu- vuddelen av förpliktelsen avser ledamöter som lämnat riksdagen och uppkom i samband med riksdagsvalet 2006 eller tidigare, men avsätt- ningen har endast beräknats per den 31 decem- ber 2007 varför jämförelsetal saknas (se avsnitt 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplys- ningar).

Försvarsmaktens avsättningar har minskat eftersom utbetalningarna legat kvar på en hög nivå medan årets kostnader i samband med nya beslut gått ned kraftigt jämfört med föregående år.

Beräkningsgrunderna för affärsverkens pen- sionsskulder har efter beslut av SPV ändrats såväl för dödlighets- som ränteantaganden (diskonte- ringsräntan har sänkts). De ändrade grunderna är obligatoriska från 2008, men både Luftfarts-

Skr. 2007/08:101

verket, Sjöfartsverket och Svenska kraftnät har beslutat tillämpa dem frivilligt redan för 2007. För Luftfartsverket har de ändrade antagandena lett till att avsättningen ökat med cirka 0,9 miljarder kronor exklusive särskild löneskatt. Även för Sjöfartsverket och Svenska kraftnät är de ändrade antagandena huvudförklaringen till årets ökning.

Not 44

Övriga avsättningar

Miljoner kronor

 

 

 

2007

2006

 

 

 

Exportkreditnämnden

9 277

9 606

Försvarsmakten

1 689

2 257

Riksgäldskontoret

1 063

2 210

Statens bostadskreditnämnd

1 010

1 700

Försäkringskassan

706

607

Styrelsen för internationellt utvecklings-

 

 

arbete

400

411

Banverket

306

376

Sveriges geologiska undersökningar

96

103

Affärsverk

 

 

Statens järnvägar

217

322

Luftfartsverket

82

67

Sjöfartsverket

25

37

Övriga myndigheter

282

354

 

 

 

Summa

15 153

18 050

 

 

 

Balansposten Övriga avsättningar består till största delen av EKN:s avsättningar för risker i garantiengagemang. Reserveringar har gjorts för förväntad förlustrisk i affärerna och för riskkon- centration i portföljen. Den totala reserveringen vid utgången av 2007 uppgår till 9 277 miljoner kronor och har minskat med 329 miljoner kro- nor. Dessutom har återförsäkrares andel av ris- ken ökat med 130 miljoner kronor, vilket mins- kar den risk som faller på staten ytterligare. Avsättningen efter avdrag för återförsäkrares andel är därmed 8,3 procent av engagemanget vid slutet av 2007, vilket är en minskning jämfört med slutet av 2006. Det finns flera skäl till att re- serveringarna minskat. Den genomsnittliga risk- tiden har blivit kortare. Reserveringar för för- tidsinlösta stora affärer har upplösts. Dessutom har riskerna förbättrats för flera stora ärenden och ett antal länder, med undantag för Iran, har

113

Skr. 2007/08:101

uppgraderats i riskhänseende vilket minskat re- serveringsbehovet.

Försvarsmaktens avsättning för framtida ut- gifter för omstrukturering enligt Försvarsbeslut 2004 har minskat under 2007 då cirka en fjärde- del av de åtaganden som avsättningar gjorts för har reglerats, bl.a. de största delarna av avsätt- ningar för personal under avveckling och av- vecklingskostnader som rör andra myndigheter. De kvarstående avsättningarna avser till cirka 75 procent avsättningar för avveckling av mate- riel.

RGK reserverar medel för framtida garanti- förluster i garantiverksamhet enligt den s.k. nya garantimodellen. Reserveringen har minskat med drygt 50 procent under året. Den minskade re- serveringen beror främst på värderingen av Öre- sundsbron.

Statens bostadskreditnämnd har minskat sin avsättning för garantier med nära 700 miljoner kronor. Orsaken är att nämndens garantistock minskat med 44 procent under året, vilket även minskar de förväntade förlusterna.

Försäkringskassans avsättning avser främst den frivilliga pensionsförsäkringen enligt äldre lagstiftning (555 miljoner kronor). Nyteckning till försäkringen upphörde i början av 1980-talet och avsättningen minskar numera successivt ef- tersom inga premier inbetalas, med skillnaden mellan kapitalavkastning och pensionsutbetal- ningar. Under året har Försäkringskassan dess- utom gjort avsättning för engångspremier vid omställning av verksamheten med 145 miljoner kronor exklusive särskild löneskatt.

Styrelsens för internationellt utvecklingssam- arbete (Sida) avsättningar för risker i engage- mang avser exportkrediter där Sida garanterar och subventionerar krediten (U-krediter). U- krediterna ges till 24 länder för export som av Sida bedöms få betydande utvecklingseffekter i länder som inte själva kan bära kostnaden för normal finansiering på kommersiella villkor. Under året har engagemanget minskat med cirka tio procent till 1,8 miljarder kronor. Reserve- ringen för förluster har endast förändrats margi- nellt. Av beloppet avser över 60 procent reserva- tion för s.k. oförväntade förluster (riskkoncent- ration) på grund av den kraftiga koncentrationen av engagemanget på Sri Lanka. I avsättningen ingår även en mindre del som avser s.k. fristå- ende garantier.

Affärsverket Statens järnvägars avsättningar avser främst riskreserv för leasing.

Not 45

Statsskulden

Lån i Sverige

Miljoner kronor

 

 

 

2007

2006

 

 

 

Nominella statsobligationer

513 172

553 911

Ränte- och valutaswappar

-225 900

-239 000

Ränteswappar

111 679

94 250

Statsskuldväxlar

170 856

254 685

Privatmarknadslån

62 965

63 554

Likviditetsförvaltningsinstrument

68 907

44 928

Valutaterminer

16 652

14 336

Real skuld i svenska kronor

216 842

217 270

Eliminering, myndigheters innehav

-53 120

-49 741

 

 

 

Summa

882 053

954 193

 

 

 

I RGK:s definition av den svenska statsskulden ingår de låneinstrument som kontoret använder, och har använt sig av, i sin finansiering av statens lånebehov (se avsnitt 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar). Lån i Sverige redovisas till nominellt slutvärde, dvs. de marknadsvärde- ras inte med avseende på förändringar i mark- nadsräntorna.

I Årsredovisning för staten används RGK:s definition av statsskulden minskat med elimine- ringar av de statliga myndigheternas innehav av statliga obligationer och statsskuldväxlar.

Det är endast ett fåtal myndigheter som inne- har statsobligationer och/eller statsskuldväxlar. Kärnavfallsfondens innehav var vid årsskiftet 35,8 miljarder kronor och Insättningsgaranti- nämndens innehav var 16,6 miljarder kronor. Övriga myndigheters innehav avser främst RGK:s eget innehav av premieobligationer.

Lån utomlands

Miljoner kronor

 

 

 

2007

2006

 

 

 

Obligationer m.m. i utländsk valuta

133 953

138 031

Valutaswappar

115 873

141 303

Terminskontrakt m.m.

-16 985

-13 311

 

 

 

Summa

232 841

266 023

 

 

 

Lån i utländsk valuta upptas i balansräkningen till sitt aktuella värde, dvs. de räknas om till de valutakurser som gällde på bokslutsdagen (till

114

Skr. 2007/08:101

skillnad från lån i Sverige, se ovan). De redovi- sade lånen i utländsk valuta minskade med 33,2 miljarder kronor. De utländska lånens marknadsvärde den 31 december 2007 uppgick till 233 miljarder kronor.

Statsskulden totalt

Miljoner kronor

 

 

 

2007

2006

 

 

 

Lån i Sverige

882 053

954 193

Lån utomlands

232 841

266 023

 

 

 

Summa

1 114 894

1 220 216

Leverantörsskulder avser skulder som uppkom- mer vid köp av varor och tjänster. Posten kan variera kraftigt mellan åren på grund av skulder- nas kortfristiga karaktär.

Not 47 Övriga skulder

Miljoner kronor

 

 

 

2007

2006

 

 

 

Skatteverket

 

 

Kontoöverskott skattekonto

24 415

38 370

Övrigt Skatteverket

1 731

185

Summa Skatteverket

26 146

38 555

Not 46

 

 

 

 

 

Leverantörsskulder

 

 

Riksgäldskontoret

 

 

 

 

 

Skuld till Premiepensionsmyndigheten

11 326

8 032

Miljoner kronor

 

 

EU-avgifter

4 450

3 560

 

 

 

 

2007

2006

Obligationer som förfallit, vinster, räntor

431

665

 

 

 

Avistamedel

1 927

1 023

Vägverket

2 848

2 803

 

 

 

Banverket

2 153

1 963

Skuld CSA-avtal

2 520

8 882

 

 

 

Försvarets materielverk

2 000

1 694

Övrigt Riksgäldskontoret

401

359

 

 

 

Försvarsmakten

996

1 159

Summa Riksgäldskontoret

21 055

22 521

 

 

 

Försäkringskassan

771

660

 

 

 

Rikspolisstyrelsen

579

581

Statens skuld till Vattenfall AB

2 050

3 075

 

 

 

Kriminalvården

469

231

Försäkringskassan

8 413

8 395

 

 

 

Arbetsmarknadsverket

448

713

Vägverket

2 925

2 857

 

 

 

Fortifikationsverket

355

429

Banverket

1 928

1 979

 

 

 

Statens fastighetsverk

332

303

Exportkreditnämnden

373

420

 

 

 

Regeringskansliet

217

189

Rikspolisstyrelsen

253

309

 

 

 

Skatteverket

206

399

Statens pensionsverk

312

306

 

 

 

Migrationsverket

204

97

Försvarsmakten

263

269

 

 

 

Kungl. Tekniska högskolan

159

60

 

 

 

Styrelsen för internationellt utvecklings-

 

 

Affärsverk

 

 

 

 

 

 

 

samarbete

154

160

Statens järnvägar

8 138

10 248

Domstolsverket

152

160

Luftfartsverket

112

144

Post- och telestyrelsen

148

157

Svenska kraftnät

44

16

Lantmäteriverket

144

112

Sjöfartsverket

15

26

Krisberedskapsmyndigheten

134

79

 

 

 

Affärsverk

 

 

Svenska kraftnät

345

240

Luftfartsverket

317

409

Sjöfartsverket

98

122

Statens järnvägar

51

11

Övriga myndigheter

3 334

3 276

 

 

 

Summa

16 614

16 007

 

 

 

Övriga myndigheter

2 355

2 314

Summa

74 382

91 434

 

 

 

Skatteverkets skuld avseende kontoöverskott på skattekonto utgörs huvudsakligen av skattskyl- digas kompletteringsinbetalningar för att täcka den slutliga skatten, vilken avräknas först 2008. Till viss del utgörs överskotten också av oregle- rade skulder avseende överskjutande ingående mervärdesskatt eller andra återbetalningar som

115

Skr. 2007/08:101

inte hunnit effektueras på balansdagen. Över- skotten på skattekonto har minskat kraftigt jämfört med föregående år. En viktig förklaring till att kompletteringsbetalningarna är lägre kan vara att förmögenhetsskatten avskaffats under året, och att de skattskyldiga därför inte har an- ledning att betala in skatten före årsskiftet för att undgå förmögenhetsbeskattning på beloppet.

RGK:s skuld till PPM avser huvudsakligen in- betalda ålderspensionsavgifter som övergångsvis placerats på konto i RGK för finansiering av framtida pensioner. Skulden har ökat eftersom PPM placerat en större del av medlen på konto i RGK.

Medel för EU-avgiften avser medel som har skuldförts på EU-kommissionens konto i RGK, men ännu inte betalats från statens centralkonto i Riksbanken. Beloppet varierar över tid bero- ende på EU-kommissionens aktuella likviditets- behov.

RGK tar upp lån i svenska kronor och genom skuldbytesavtal (kron-/valutaswappar) omvand- las lånen till skuld i utländsk valuta. Genom dessa swapptransaktioner uppstår en kreditrisk och för att hantera denna ingår man s.k. CSA- avtal. Storleken på säkerheterna beror på mark- nadsvärderingen på de underliggande derivaten den aktuella dagen och varierar kraftigt över tid. Vid utgången av 2007 var de betydligt lägre än föregående år. Avistamedel avser inlåning i Statens internbank. Den del som avses här gäller inlåning från statliga bolag och andra organ som inte ingår i den konsoliderade balansräkningen och därför inte elimineras. Den största delen av beloppet avser Svenska spel.

Statens åtagande i samband med överens- kommelsen om stängning av kärnkraftreaktorn Barsebäck 2, redovisas som en skuld till Vatten- fall AB. Den regleras under en fyraårsperiod med 1 025 miljoner kronor varje år, varav två år för- flutit. Skulden är redovisad av Regeringskansliet.

Försäkringskassans övriga skulder avser främst innehållen skatt på utbetald pension, sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, för- äldrapenning m.fl. skattepliktiga socialförsäk- ringsförmåner.

Av Vägverkets Övriga skulder avser 1 262 miljoner kronor förskotteringar från kommuner i samband med vägprojekt och 883 miljoner kronor betalningsutfästelse avse- ende villkorat aktieägartillskott till SVEDAB.

Även Banverket redovisar 883 miljoner kro- nor för motsvarande betalningsutfästelse till

SVEDAB, vilket utgör en stor del av verkets öv- riga skulder.

Affärsverket Statens järnvägar har minskat sina övriga skulder med drygt 2 100 miljoner kronor, vilket till övervägande del avser mins- kade leasingskulder. Leasingskulderna amorteras ned i takt med att motsvarande tillgångar mins- kar i värde.

Not 48

Depositioner

Miljoner kronor

 

 

 

2007

2006

 

 

 

Skatteverket

 

 

Klientmedel

562

446

Medel enligt förlikningsavtal och

 

 

skuldsanering

3

5

Summa Skatteverket

565

451

Länsstyrelsen i Stockholms län

244

269

Övriga myndigheter

155

271

 

 

 

Summa

964

991

 

 

 

Depositioner kan t.ex. utgöras av indrivna medel hos Kronofogdemyndigheten (redovisas av Skatteverket) och av hyror som deponerats av privatpersoner hos länsstyrelserna i samband med tvist med fastighetsägare.

Not 49

Förskott från uppdragsgivare och kunder

Miljoner kronor

 

 

 

2007

2006

 

 

 

Vägverket

108

11

Försvarets materielverk

40

191

Kungl. Tekniska högskolan

22

16

Patent- och registreringsverket

21

23

Banverket

18

70

Kemikalieinspektionen

16

20

Växjö universitet

10

18

Affärsverk

 

 

Svenska kraftnät

104

113

Övriga myndigheter

24

44

 

 

 

Summa

363

506

 

 

 

116

Förskott från uppdragsgivare och kunder består av medel som erhålls för finansiering av större projekt, t.ex. byggnader och forsknings- och ut- vecklingsprojekt, som pågår under en längre tid och där arbetet ej har avslutats eller slutavräk- nats.

Svenska kraftnäts förskott består av avtal med kunder inom optoverksamheten, dvs. infra- struktur för tele- och datakommunikation. Av- talstiden varierar mellan 15 och 25 år och för- skotten intäktsförs under denna tid.

Not 50

Periodavgränsningsposter - Upplupna kostnader

Miljoner kronor

 

 

 

2007

2006

 

 

 

Riksgäldskontoret

20 892

22 728

Vägverket

1 694

1 829

Försäkringskassan

1 222

1 064

Banverket

1 199

791

Rikspolisstyrelsen

999

876

Försvarsmakten

939

884

Statens jordbruksverk

557

91

Migrationsverket

539

425

Skatteverket

428

389

Arbetsmarknadsverket

356

358

Kriminalvården

293

253

Försvarets materielverk

264

189

Regeringskansliet

244

217

Krisberedskapsmyndigheten

233

67

Affärsverk

 

 

Svenska kraftnät

538

341

Luftfartsverket

441

347

Sjöfartsverket

133

115

Statens järnvägar

45

72

Övriga myndigheter

3 556

3 040

 

 

 

Summa

34 572

34 076

 

 

 

RGK:s upplupna kostnader avser räntekostnader för upplåning i svenska kronor, utländsk valuta och för skuldskötselåtgärder.

Statens jordbruksverks upplupna kostnader avser i huvudsak beslutade men inte utbetalda bidrag på 219 miljoner kronor, finansiell korri- gering av EU medel på 231 miljoner kronor samt tilläggskvot för socker på 89 miljoner kronor. År 2006 redovisade Statens jordbruksverk en upp-

Skr. 2007/08:101

skattning av kommande rekvisitionsbelopp från bl.a. länsstyrelserna samt en finansiell korriger- ing av EU-medel.

Som upplupna kostnader redovisas i övrigt bl.a. myndigheternas skuld till personalen för sparad och outtagen semester.

Not 51

Periodavgränsningsposter – Oförbrukade bidrag

Miljoner kronor

 

 

 

2007

2006

 

 

 

Statens jordbruksverk

1 315

838

Karolinska institutet

1 164

1 159

Lunds universitet

915

800

Göteborgs universitet

837

793

Vägverket

629

1 338

Uppsala universitet

492

471

Stockholms universitet

271

243

Umeå universitet

237

227

Sveriges lantbruksuniversitet

205

223

Kungl. Tekniska högskolan

190

206

Södertörns högskola

161

90

Linköpings universitet

158

135

Övriga myndigheter

854

876

 

 

 

Summa

7 428

7 399

 

 

 

Som oförbrukade bidrag redovisas bidragsmedel som erhållits, men som ännu inte förbrukats för sitt ändamål.

De oförbrukade bidragen ökade med 0,5 mil- jarder kronor eller 57 procent hos Statens jordb- ruksverk jämfört med föregående år. Ökningen beror på utbetalade förskott från EU:s lands- bygdprogram för 2007–2013.

Vägverkets oförbrukade bidrag har minskat med 0,7 miljarder kronor eller 53 procent och avser till största delen bidrag från Stockholm stad avseende Norra länken.

Oförbrukade bidrag mellan statliga myndigheter har eliminerats i årsredovisningen för staten med 7,6 miljarder kronor. Motsvarande eliminering uppgick föregående år till 6,5 miljarder kronor. Elimineringarna för 2007 avser till 50 procent medel hos universitet och högskolor och 33 procent medel hos länsstyrelserna. I kapitel 3 Utvecklingen av statens ekonomi, avsnitt 3.1.5 Oförbrukade bidrag, beskrivs utvecklingen av

117

Skr. 2007/08:101

oförbrukade bidrag som betalats mellan myn- digheter närmare.

Not 52

Periodavgränsningsposter – Övriga förutbetalda intäkter

Miljoner kronor

 

 

 

2007

2006

 

 

 

Riksgäldskontoret:

 

 

- förutbetalda överkurser vid upplåning i

 

 

svenska kronor

19 696

22 069

- förutbetalda överkurser vid upplåning i

 

 

utländsk valuta

246

286

- förutbetalda avgifter för utfärdande av

 

 

garantier

10

11

- förutbetalda underkurser, uppköp

 

 

premieobligationer

1

3

Summa Riksgäldskontoret

19 953

22 369

Karolinska institutet

312

319

Lunds universitet

175

144

Banverket

172

7

Göteborgs universitet

98

90

Statens fastighetsverk

86

85

Lantmäteriverket

84

74

Länsstyrelsen i Jämtlands län

60

43

Uppsala universitet

56

56

Umeå universitet

55

48

Länsstyrelsen i Gävleborgs län

50

41

Länsstyrelsen i Norrbotten

49

72

Affärsverk

 

 

Luftfartsverket

93

101

Svenska kraftnät

25

19

Sjöfartsverket

6

4

Statens Järnvägar

1

1

Övriga myndigheter

347

466

 

 

 

Summa

21 622

23 939

 

 

 

Not 53

Garantiförbindelser

Miljoner kronor

 

 

 

2007

2006

 

 

 

Garantier för vilka avsättning ej görs

 

 

Insättningsgarantin och

 

 

investerarskyddet

578 600

527 363

Garantier om tillförsel av kapital

 

 

Garantikapital, Riksgäldskontoret

78 301

76 441

Övriga garantier

 

 

Affärsverk m.fl., RGK

1 631

1 640

Summa garantier för vilka avsättning

 

 

ej görs

658 532

605 444

Garantier för vilka avsättning görs

 

 

Garantier om tillförsel av kapital

 

 

Grundfondsförbindelser

1 005

1 176

Övrigt

5 000

6 000

Exportgarantier m.m.

 

 

Exportgarantier, EKN

88 861

91 576

Baltramen, EKN

-

7

U-kreditgarantier (Sida)

773

1 133

Fristående krediter (Sida)

148

154

Kreditgarantier

 

 

Infrastruktur, RGK

25 332

25 244

Bostadskrediter, Statens

 

 

bostadskreditnämnd

2 914

5 203

Bostadsfinansieringsinstitut, RGK

-

4 373

Internationella åtaganden, RGK

6 733

6 332

Övrigt, RGK

64

231

Övriga garantier

 

 

Pensionsgarantier, RGK

9 242

9 491

Summa garantier för vilka avsättningar

 

 

görs

140 072

150 920

 

 

 

Total summa

798 604

756 364

 

 

 

Överkurser uppstår när RGK emitterar obliga- tioner och marknadsvärdet är högre än det no- minella värdet. Mellanskillnaden utgör överkurs och bokförs som förutbetald intäkt som periodi- seras över lånets löptid.

Som Övriga förutbetalda intäkter hos andra myndigheter redovisas avgiftsintäkter etc. som betalats före årsskiftet, men som är hänförliga till kommande år.

De statliga garantiåtagandena hanteras av fem myndigheter: Insättningsgarantinämnden, RGK, EKN, Sida och Statens bostadskreditnämnd (BKN). Garantiverksamheten beskrivs närmare i kapitel 6 Statliga garantier och krediter.

I noten har garantiåtagandena delats upp i garantier för vilka ingen avsättning för förluster görs och garantier för vilka avsättning görs. Inom linjen tas de åtaganden upp för vilka ingen

118

avsättning görs (se även avsnitt 4.4 Redo- visningsprinciper och tilläggsupplysningar samt det särskilda underlaget).

Garantiåtagandena har under de senaste åren ökat till följd av större volym insättningar som omfattas av insättningsgarantin. Under 2007 är ökningen cirka 50 miljarder kronor.

Bostadskreditgarantierna har däremot gått ned kraftigt under 2007.

Not 54

Övriga ansvarsförbindelser

Miljoner kronor

 

 

 

2007

2006

 

 

 

Riksgäldskontoret

6 473

6 202

Statens pensionsverk

2 138

2 417

Radio- och TV-verket

779

630

Rikspolisstyrelsen

235

-

Totalförsvarets forskningsinstitut

187

196

Statens räddningsverk

97

98

Malmö högskola

44

43

Riksantikvarieämbetet

38

-

Försäkringskassan

30

30

Statens fastighetsverk

-

294

Affärsverk

 

 

Sjöfartsverket

102

83

Svenska kraftnät

20

20

Luftfartsverket

9

10

Övriga myndigheter

30

31

 

 

 

Summa

10 182

10 054

Ansvarsförbindelser är förpliktelser som inte re- dovisas som skuld eller avsättning i balansräk- ningen på grund av att det inte är troligt att de kommer att regleras eller på grund av att deras storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillför- litlighet. Det kan också vara möjliga förpliktel- ser, dvs. det är osäkert om det förekommer en förpliktelse eller ej. Som Övriga ansvarsförbin- delser redovisas de ansvarsförbindelser som ej är garantiförbindelser.

RGK redovisar åtaganden gentemot interna- tionella finansieringsinstitutioner. SPV redovisar antastbara förmåner. Radio- och TV-verket redovisar koncessionsavgifter för TV4 från åren 2002–2007 som är överklagade. Rikspolisstyrel- sen redovisar vitesbelopp i hyreskontrakt vid

Skr. 2007/08:101

förtida avflyttning. Totalförsvarets forskningsin- stitut, Malmö högskola och Försäkringskassan redovisar ansvarsförbindelser gällande hyrda lokaler. Statens räddningsverk redovisar an- svarsförbindelser för hyrda lokaler och hyrda övningsfält.

Statens fastighetsverk redovisade föregående år terminssäkring i US-dollar.

4.5.3Noter till finansieringsanalysen

Not 55

Skatter

Miljoner kronor

 

 

 

2007

2006

 

 

 

Enligt resultaträkningen

989 854

963 940

Avgår:

 

 

Förändring av skulder och fordringar

-7 541

-1 908

 

 

 

Summa

982 313

962 032

 

 

 

Vid periodisering av skatteintäkter tas upplupna eller förutbetalda intäkter upp i årsredovisningen för staten avseende de skatter som är hänförliga till året, men ännu ej betalats eller omvänt. Skat- teintäkterna enligt resultaträkningen justeras för dessa. Detsamma gäller fordringar och skulder avseende skatter som tas upp av Skatteverket.

Not 56

Avgifter och andra ersättningar

Miljoner kronor

 

 

 

2007

2006

 

 

 

Enligt resultaträkningen

54 285

45 407

Tillkommer:

 

 

Utdelningar

31 958

21 657

 

 

 

Summa

86 243

67 064

 

 

 

Dotter- och intresseföretag värderas enligt den s.k. kapitalandelsmetoden vilket innebär att ut- delningar inte redovisas i resultaträkningen. Det innebär att utdelningar från dotter- och intres- seföretag måste läggas till för att komma fram till statens nettoupplåning. Statens utdelningar re- dovisas i huvudsak av Regeringskansliet. Under året har bl.a. TeliaSonera AB betalat utdelning med 12,8 miljarder kronor, Vattenfall AB med

119

Skr. 2007/08:101

7,5 miljarder kronor och

Sveaskog

AB med

2,5 miljarder kronor.

 

 

Not 57

 

 

Transfereringar

 

 

Miljoner kronor

 

 

 

2007

2006

 

 

 

Enligt resultaträkningen

764 170

762 640

Avgår:

 

 

Avsättningar till fonder

-2 010

-3 603

Nedskrivning och avskrivning av lån,

 

 

CSN m.fl.

-121

-505

Förändring av fordringar,

 

 

socialförsäkring

-242

-369

Tillkommer:

 

 

Kapitaltillskott/återföring avseende

 

 

SVEDAB

-

-180

 

 

 

Summa

761 797

757 983

 

 

 

Avsättningar till fonder och nedskrivningar av lån medför inte några betalningar och dessa kostnader tas därför bort.

Avsättning till fonder i staten för 2007 avser främst Insättningsgarantinämndens fond och Kärnavfallsfonden (se not 5).

Nedskrivningar och avskrivningar av lån hos CSN avser främst ökning av avskrivning på grund av ålder.

Till transfereringar hänförs även förändringar i återkravsfordringar m.m. hos Försäkringskassan.

Banverket och Vägverket har 2006 tillskjutit kapital för att täcka förluster i SVEDAB för åren 2005 och 2006, vilket tillfördes raden transfere- ringar 2006. Något aktieägartillskott för år 2007 är inte aktuellt.

Not 58

Statens egens verksamhet

Miljoner kronor

 

 

 

2007

2006

 

 

 

Enligt resultaträkningen

195 320

202 454

Avgår:

 

 

Avskrivningar

-26 118

-23 773

Avsättningar (se not 43 och 44)

-272

-12 860

Återförd nedskrivning av lån RGK

1 100

-

Realisationsförluster

-70

-341

 

 

 

Summa

169 960

165 480

 

 

 

Kostnader för avskrivningar, avsättningar och nedskrivning av lån medför inte några betal- ningar och tas därför bort.

De höga avsättningarna under 2006 avser ök- ningen av avsättning för statens tjänstepension- såtagande hos SPV (12,3 miljarder kronor). 2007 års förändringar av avsättningar beskrivs i not 43 och 44.

Tidigare nedskrivning av lån för befarade för- luster har återförts hos RGK med 1,1 miljarder kronor.

Kostnaderna för statens verksamhet justeras även för realisationsförluster vid försäljning av egendom som redovisats som kostnad utan att medföra någon betalning.

Not 59

Justeringar till betalningar

Miljoner kronor

 

 

 

2007

2006

 

 

 

Förändring av långfristiga fordringar

3 767

-416

Förändring av omsättningstillgångar

10 730

527

Förändring av kassa och bank

41

-1 070

Förändring av skulder

-1 321

-23 276

 

 

 

Summa

13 217

-24 235

 

 

 

Förändringar av långfristiga fordringar avser främst EKN som redovisar försäkringstekniskt beräknat nettovärde på skadefordringar. Under 2007 har skadefordringarna minskat med 1,4 miljarder kronor främst till följd av valuta- kursförändringar, se not 28. I posten ingår även förskott på immateriella och materiella anlägg- ningstillgångar. Det är främst materiella förskott

120

hos Försvarets Materielverk som minskat med 2,3 miljarder kronor, se not 25.

Förändring av omsättningstillgångar beror till stor del på att RGK:s innehav av värdepapper minskat, se not 39.

Behållningen på kassa och bank har minskat något vilket medför att statens nettoupplåning minskat.

Skulder har minskat med 1,3 miljarder kronor under året, vilket påverkar statens nettoupplå- ning negativt.

Not 60

Investeringar

Miljoner kronor

 

 

 

2007

2006

 

 

 

Finansiella investeringar

 

 

Aktier och andra värdepapper

51

171

Materiella investeringar

 

 

Beredskapstillgångar

7 868

10 869

Väganläggningar

8 114

8 074

Järnvägsanläggningar

9 623

8 258

Maskiner och inventarier

5 224

4 874

Fastigheter och markanläggningar

3 042

2 607

Övriga investeringar

3 118

4 304

Summa materiella investeringar

36 989

38 986

Immateriella investeringar

 

 

Datasystem, rättigheter m.m.

1 646

1 394

 

 

 

Total summa

38 686

40 551

 

 

 

Finansiella investeringar minskade marginellt jämfört med 2006.

Materiella investeringar uppgick till 37,0 miljarder kronor vilket är en minskning med 2,0 miljarder kronor från föregående år.

Investeringar i beredskapstillgångar uppgick till 7,9 miljarder kronor, vilket är en minskning med 3,0 miljarder kronor från föregående år. Minskningen beror främst på att Försvarets Materielverk avslutat sina pågående nyanlägg- ningar. Dessa nyanläggningar ingår numera i Försvarsmaktens beredskapstillgångar som upp- gick till 11 miljarder kronor. Endast en obetydlig del av posten beredskapstillgångar är hänförlig till annat än det militära försvaret.

Investeringar i väganläggningar uppgick till 8,1 miljarder kronor, vilket är en liten ökning

Skr. 2007/08:101

jämfört med föregående år. Bland de större väg- investeringarna kan nämnas att hela motorvägs- sträckan på E4 mellan Uppsala och Mehedeby öppnats för trafik under året.

Investeringar i järnvägsanläggningar uppgick till 9,6 miljarder kronor, vilket är en ökning på 1,4 miljarder kronor från föregående år. Banver- ket har gjort investeringar enligt banhållnings- planen med 8,9 miljarder kronor. I banhållnings- planen ingår bl.a. investeringar i Citytunnel- projektet i Malmö, Västkustbanan med utbygg- nad av dubbelspår mellan Torebo och Falkenberg och mellan Förslöv och Ängelholm samt Citybanan och ett nytt signalställverk m.m. i Stockholm.

Investeringar i maskiner och inventarier upp- gick till 5,2 miljarder kronor, vilket är en ökning med 0,4 miljarder kronor och fördelar sig på flera myndigheter. Rikspolisstyrelsen har den största investeringsposten på 0,6 miljarder kro- nor vilket är en minskning mot föregående år med 0,1 miljarder kronor. Försvarsmakten och

Domstolsverket har

gjort investeringar på

0,4 miljarder kronor

respektive 0,3 miljarder

kronor.

 

Investeringar i fastigheter och markanlägg- ningar uppgick till 3,0 miljarder kronor, vilket är en ökning med 0,4 miljarder kronor från föregå- ende år. Den största posten avser Fortifikations- verket med 1,1 miljarder kronor vilket är en minskning med knappt 0,2 miljarder kronor jämfört med föregående år. Minskningen beror främst på osäkerhet kring låneramen, vilket bl.a. har medfört återhållsamhet med att påbörja nya investeringar. Investeringar för 0,6 miljarder kronor har avslutats under året, bl.a. nybyggnad av flygledartorn och ombyggnad av rullbana i Såtenäs, nybyggnad av militärrestaurang i Kvarn/Motala samt ombyggnad av kasern i Skövde och Boden. Luftfartsverket har gjort in- vesteringar i fastigheter och markanläggningar på 0,7 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder lägre än föregående år. Naturvårdsverket har investe- rat 0,6 miljarder kronor vilket är en minskning med 0,3 miljarder kronor jämfört med föregå- ende år.

Investeringar i immateriella tillgångar som i huvudsak avser IT-system uppgick till 1,6 mil- jarder kronor 2007, vilket är en ökning med 0,3 miljarder kronor jämfört med föregående år. De största investeringarna i immateriella till-

gångar finns hos

Försäkringskassan med

0,4 miljarder kronor

och hos Försvarsmakten

121

Skr. 2007/08:101

och Rikspolisstyrelsen med 0,2 miljarder kronor vardera. Försvarsmakten som har tredubblat sina investeringar står tillsammans med Försäkrings- kassan för merparten av ökningen.

Not 61

Utlåning

Nyutlåning

Miljoner kronor

 

 

 

2007

2006

 

 

 

Centrala studiestödsnämnden, studielån

 

 

och hemutrustningslån

10 524

10 751

Riksgäldskontoret

10 031

8 113

Övriga myndigheter

94

133

 

 

 

Summa nyutlåning

20 649

18 997

 

 

 

Amorteringar

Miljoner kronor

 

 

 

2007

2006

 

 

 

Centrala studiestödsnämnden

8 930

8 693

Riksgäldskontoret

6 220

5 781

Övriga myndigheter

54

47

 

 

 

Summa amorteringar

15 204

14 521

 

 

 

CSN:s nyutlåning, som till största delen består av studielån, uppgick till 10,5 miljarder kronor, vilket är en minskning från föregående år med 0,2 miljarder kronor.

Amorteringarna hos CSN uppgick till 8,9 miljarder kronor, en ökning från föregående år med 0,2 miljarder kronor.

RGK:s nyutlåning var 10,0 miljarder kronor, vilket är en ökning med 1,9 miljarder kronor. Huvuddelen av nyutlåningen avser Botniabanan som har ökat sina lån i RGK med 2,2 miljarder kronor. Utlåning till PPM och AP-fonderna in- går också i denna post (se även not 29).

Not 62

Finansiellt netto för statens upplåning

Miljoner kronor

 

 

 

2007

2006

 

 

 

Finansiella intäkter enligt

 

 

resultaträkningen

37 613

58 962

Finansiella kostnader enligt

 

 

resultaträkningen

-91 750

-87 085

Avgår:

 

 

Orealiserade valutadifferenser

5 295

-23 282

 

 

 

Summa

-48 842

-51 405

 

 

 

Det finansiella nettot som är hänförbart till sta- tens upplåning har förbättrats med 2,6 miljarder kronor jämfört med föregående år.

Kostnader som är hänförbara till orealiserade valutakursdifferenser uppgick till 5,3 miljarder kronor. Orealiserade poster påverkar inte statens nettoupplåning.

Not 63

Övrigt finansiellt netto

Miljoner kronor

 

 

 

2007

2006

 

 

 

Finansiella intäkter enligt

 

 

resultaträkningen

24 962

15 391

Finansiella kostnader enligt

 

 

resultaträkning

-1 917

-1 601

Avgår:

 

 

Kapitaliserade räntor på utlåning

-1 241

-1 693

Avgår reavinst vid försäljning av aktier

 

 

m.m.

-10 639

-35

 

 

 

Summa

11 165

12 062

 

 

 

Under Övrigt finansiellt netto redovisas räntor och andra finansiella transaktioner som inte är hänförliga till statsskuldförvaltningen.

CSN tar upp ränteintäkter för sin utlåning i resultaträkningen. En stor del av denna räntein- täkt betalas inte in till staten utan bokförs i ba- lansräkningen som en ökning av fordran avse- ende utlåning. Det innebär att s.k. kapitaliserad ränta inte har betalats in till staten och den på- verkar således inte statens nettoupplåning.

122

Not 64

Justeringar till betalningar

Miljoner kronor

 

 

 

2007

2006

 

 

 

Förändring av tillgångar hänförbara till

 

 

statens upplåning

1 849

-1 051

Förändring av skulder hänförbara till

 

 

statens upplåning

-4 252

-4 061

 

 

 

Summa

-2 403

-5 112

 

 

 

Skr. 2007/08:101

Upplupna och förutbetalda räntor som är hän- förbara till statens upplåning redovisas i balans- räkningen under periodavgränsningsposter och påverkar således inte statsskulden. Förändringar av tillgångar och skulder som är hänförbara till statens upplåning har påverkat statens netto- upplåning med 1,8 respektive -4,3 miljarder kronor under året.

123

5

Statsbudgetens utfall

Skr. 2007/08:101

5 Statsbudgetens utfall

I 2008 års ekonomiska vårproposition redovisar regeringen en kort sammanfattning av statsbud- getens utfall för 2007. I detta kapitel lämnar re- geringen en utförligare redovisning av stats- budgetens utfall för 2007, som också jämförs med de beräknade inkomsterna och budgeterade utgifterna i statsbudgeten. Med statsbudgeten avses i det följande den ursprungliga statsbud- geten antagen av riksdagen i december 2006, exklusive tilläggsbudget. Beloppen för statsbud- getens inkomster har emellertid justerats med hänsyn till riksdagens beslut i juni 2007 (prop. 2006/07:100, 2006/07:FiU20, rskr. 2006/07:220). Inkomsttiteln 1261 Avgifter till premiepensionssystemet infördes och inkomst- titeln 1813 Avgifter till premiepensionssystemet slopades (se vidare avsnitt 5.2.2).

I bilaga 5 och 6 redovisas utfallet för samtliga inkomsttitlar och anslag i statsbudgeten.

5.1Statsbudgetens saldo 2007

Statsbudgeten ska enligt 16 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten omfatta alla inkomster och utgifter, med vissa specificerade undantag, samt andra betalningar som påverkar statens lånebe- hov. Statsbudgetens saldo är därmed detsamma som statens lånebehov (med omvänt tecken). Ett positivt saldo innebär att staten har möjlighet att amortera på statsskulden. Ett negativt saldo innebär att staten behöver låna.

Budgetsaldot för 2007 uppgick till 103,2 miljarder kronor (tabell 5.1). I statsbud- geten beräknades budgetsaldot till 63,2 miljarder kronor. Skillnaden mellan utfallet och statsbud- geten blev därmed 40 miljarder kronor.

Inkomsterna beräknades i statsbudgeten för 2007 uppgå till 853,8 miljarder kronor. Det slut- liga utfallet blev 863,7 miljarder kronor, vilket är 9,9 miljarder kronor högre än beräknat (se vidare avsnitt 5.2). Utfallet för Skatter m.m. blev 30,7 miljarder kronor högre än beräknat. Skatt på kapital och Skatt på arbete beräknas bli 33,4 respektive 9,7 miljarder kronor högre än beräk- nat i statsbudgeten.

Tabell 5.1 Statsbudgetens utfall 2007

Miljoner kronor

 

Stats-

 

Tilläggs-

Utfall

Skillnad mot

 

1

 

budget

2007

statsbudget

 

budgetP

P

 

 

 

 

 

 

Totala

 

 

 

 

 

inkomster

853 775

 

 

863 716

9 941

 

 

 

 

 

 

Skatter m.m.

784 944

 

 

815 642

30 697

 

 

 

 

 

 

Övriga

 

 

 

 

 

inkomster

68 831

 

 

48 074

-20 756

 

 

 

 

 

 

Totala utgifter

790 560

 

12 961

760 507

-30 053

 

 

 

 

 

 

Utgiftsområden

 

 

 

 

 

exkl. räntor

732 800

 

12 961

721 917

-10 883

 

 

 

 

 

 

Statsskulds-

 

 

 

 

 

räntor m.m.

43 170

 

 

47 255

4 085

 

 

 

 

 

 

Riksgälds-

 

 

 

 

 

kontorets

 

 

 

 

 

nettoutlåning

14 590

 

 

-4 340

-18 930

 

 

 

 

 

 

Kassamässiga

 

 

 

 

 

korrigering

0

 

 

-4 325

-4 325

 

 

 

 

 

 

Budgetsaldo

63 215

 

-12 961

103 210

39 994

1P P Med statsbudgeten avses här den ursprungliga statsbudgeten antagen av riksdagen i december 2006, exkl. tilläggsbudget. Beloppen för Skatter m.m. och Övriga inkomster har justerats med hänsyn till riksdagens beslut i juni 2007 (prop. 2006/07:100, 2006/07:FiU20, rskr. 2006/07:220).

I beloppet för utgiftsområden exkl. räntor ingår beräknad minskning av anslagsbehållningar (-329 miljoner kronor).

Utfallet för Övriga inkomster blev 20,8 miljarder kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. In- komster av försåld egendom beräknades i stats- budgeten beräkningsmässigt uppgå till 50 miljarder kronor. Utfallet blev 18 miljarder

127

Skr. 2007/08:101

kronor, vilket är 32 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten. Inkomster av statens aktier (ak- tieutdelning) blev däremot 13,2 miljarder kronor högre än beräknat i statsbudgeten.

Det slutliga utfallet för statsbudgetens utgifter m.m. blev 760,5 miljarder kronor, vilket är 30,1 miljarder kronor lägre än i den ursprungli- gen fastställda statsbudgeten. Jämfört med stats- budgeten inklusive tilläggsbudget blev utfallet 43 miljarder kronor lägre än beräknat.

Utgifterna för samtliga utgiftsområden, ex- klusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., blev 10,9 miljarder kronor lägre än beräkningen i statsbudgeten. Den lägre arbetslösheten med- förde att utgifterna för utgiftsområde 13 Arbets- marknad blev 8,7 miljarder kronor lägre än be- räknat. Utfallet för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp blev 2,9 miljarder kronor lägre än beräknat i stats- budgeten, främst beroende på lägre utgifter för sjukpenning. Utgifterna för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning blev 2 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten, vil- ket bl.a. berodde på lägre antal studerande. Ut- gifterna inom utgiftsområde 23 Jord- och skogs- bruk, fiske med anslutande näringar blev 2,5 miljarder kronor lägre än vad som beräkna- des i statsbudgeten främst till följd av lägre ut- gifter inom landsbygdspolitiken. Avgiften till Europeiska gemenskapen blev 2,3 miljarder kro- nor lägre än beräknat.

Utfallet för utgiftsområde 22 Kommunikatio- ner blev 10,4 miljarder kronor högre än i stats- budgeten men 0,2 miljarder kronor lägre än anvi- sat i statsbudget inklusive tilläggsbudget. Utgif- terna inom utgiftsområde 6 Försvar samt bered- skap mot sårbarhet blev 2,4 miljarder kronor högre än i statsbudgeten.

Utfallet för utgiftsområde 26 Statsskuldsrän- tor m.m. blev 4,1 miljarder kronor högre än be- räkningen i den ursprungliga statsbudgeten. Det förklaras främst av högre realiserade valutakurs- förluster.

Riksgäldskontorets nettoutlåning blev 18,9 miljarder kronor lägre jämfört med vad som beräknades i statsbudgeten, varav 10 miljarder kronor berodde på Vägverkets och Banverkets amortering av infrastrukturlån.

Statsbudgetens utfall för 2007 påverkades av flera engångseffekter. Störst är effekten av för- säljning av aktier och extra utdelningar på aktier. Staten sålde aktier i TeliaSonera AB för 18 miljarder kronor. Extra utdelningar på statens

aktier uppgick till 15 miljarder kronor, varav 9,2 miljarder kronor avsåg TeliaSonera AB.

Justerat för dessa engångseffekter uppgick budgetsaldot för 2007 till 70,7 miljarder kronor. Statsbudgetens saldo 2007 justerat för större engångseffekter framgår av tabell 5.2.

Tabell 5.2 Statsbudgetens saldo justerat för större engångseffekter 2007

Miljarder kronor

 

2007

Statsbudgetens saldo

103,2

 

 

Större engångseffekter

-32,5

 

 

varav

 

Försäljning av aktier i TeliaSonera AB

-18,0

 

 

Extra aktieutdelningar

-15,0

 

 

EU-avgift, försenat beslut avseende egna medel

3,3

 

 

Omfinansiering av infrastrukturlån

1,3

 

 

Venantius AB, kapitalöverföring

-4,1

 

 

Statsbudgetens saldo justerat för större

 

engångseffekter

70,7

 

 

Om engångseffekterna exkluderas erhålls ett mått på den underliggande utvecklingen (stats- budgetens underliggande saldo). I diagram 5.1 redovisas statsbudgetens saldo och underlig- gande saldo för åren 1990–2007.

Under 1990-talets inledande år var staten tvungen att låna stora belopp. Störst var lånebe- hovet 1993 då det uppgick till 250 miljarder kro- nor. Därefter har det skett en kraftig minskning av lånebehovet och 1998 övergick lånebehovet till ett budgetöverskott på 9,7 miljarder kronor. Statsbudgetens saldo ökade sedan successivt till 102 miljarder kronor 2000. Då berodde emeller- tid nästan hela överskottet på engångsvisa för- säljningsinkomster och överföringar från AP- fonden. År 2001 minskade budgetsaldot till 38,7 miljarder kronor och 2002 minskade det ytterligare till 1,2 miljarder kronor. År 2003 uppvisade budgetsaldot ett underskott på 46,3 miljarder kronor och 2004 ökade under- skottet till 50,5 miljarder kronor. För 2005 och

2006 blev

budgetsaldot

ett

överskott på

14,1 miljarder kronor respektive

18,4 miljarder

kronor.

För

2007

blev

överskottet

103,2 miljarder kronor.

 

 

128

Diagram 5.1 Statsbudgetens faktiska och underliggande saldo 1990-2007

Miljarder kronor

150,000

 

 

 

 

 

 

 

 

100,000

 

 

 

 

 

 

 

 

50,000

 

 

 

 

 

 

 

 

0,000

 

 

 

 

 

 

 

 

-50,000

 

 

 

 

 

 

 

 

-100,000

 

 

 

 

 

 

 

 

-150,000

 

 

 

 

 

 

 

 

-200,000

 

 

 

 

 

 

 

 

-250,000

 

 

 

 

 

 

 

 

-300,000

 

 

 

 

 

 

 

 

1991

1993

1995

1997

1999

2001

2003

2005

2007

 

Faktiskt saldo

 

Underliggande saldo

 

 

5.1.1Statsbudgeten 2006 och 2007

I tabell 5.3 redovisas statsbudgetens utfall för 2006 och 2007. Statsbudgetens överskott för 2007 blev 84,8 miljarder kronor högre än 2006.

Statsbudgetens inkomster ökade med 53,4 miljarder kronor (6,6 procent) mellan 2006 och 2007. Skatter m.m. ökade med 9,3 miljarder kronor. Indirekta skatter på arbete beräknas öka med 24,5 miljarder kronor (6,7 procent), medan Direkta skatter på arbete beräknas minska med 9,5 miljarder kronor (1,9 procent). Inkomster av Skatt på kapital beräknas öka med 11,8 miljarder kronor (6,1 procent) och Skatt på konsumtion och insatsvaror med 22,6 miljarder kronor (6,1 procent).

Övriga inkomster ökade med 44,1 miljarder kronor. Det beror främst på att utdelningen på statens aktier ökade med 10,3 miljarder kronor (44,8 procent) och på att Inkomster av försåld egendom främst försäljning av aktier ökade med 18 miljarder kronor.

Statsbudgetens utgifter minskade med 31,4 miljarder kronor (4 procent) mellan 2006 och 2007, vilket främst beror på Riksgäldskonto-

rets nettoutlåning. Utfallet

för 2007 blev

-4,3 miljarder kronor, vilket

är 31,8 miljarder

kronor lägre än 2006. Utgifterna för utgiftsom- råden exklusive Statsskuldsräntor m.m. ökade med 5,9 miljarder kronor (0,8 procent). Utgif- terna inom utgiftsområde 13 Arbetsmarknad minskade med 13,6 miljarder kronor (19,0 procent), medan utgifterna inom utgifts- område 22 Kommunikationer ökade med 13,3 miljarder kronor (43,1 procent). Inom ut- giftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjuk-

Skr. 2007/08:101

dom och handikapp minskade utgifterna med 6,2 miljarder kronor (4,9 procent) mellan 2006 och 2007.

Tabell 5.3 Statsbudgetens utfall 2006 och 2007

Miljoner kronor

 

 

 

Skillnad mot

 

Utfall 2007

Utfall 2006

2006

Inkomster

863 716

810 315

53 401

 

 

 

 

Skatter m.m.

815 642

806 316

9 326

 

 

 

 

Övriga

 

 

 

inkomster

48 074

3 999

44 075

 

 

 

 

Utgifter m.m.

760 507

791 942

-31 435

 

 

 

 

Utgiftsområden

 

 

 

exkl. räntor

721 917

716 066

5 851

 

 

 

 

Statsskulds-

 

 

 

räntor m.m.

47 255

49 472

-2 218

 

 

 

 

Riksgälds-

 

 

 

kontorets

 

 

 

nettoutlåning

-4 340

27 502

-31 841

 

 

 

 

Kassamässiga

 

 

 

korrigeringar

-4 325

-1 098

-3 228

 

 

 

 

Budgetsaldo

103 210

18 373

84 837

 

 

 

 

5.1.2Reformer

Under 2007 genomfördes särskilda satsningar på statsbudgetens utgiftssida inom ett antal politik- områden. Dessa politikområden tilldelades sammanlagt 3 miljarder kronor mer än 2006. Satsningar gjordes bl.a. inom rättsväsendet samt hälso- och sjukvården. Förändringar i arbetslös- hetsförsäkringen och de arbetsmarknadspolitiska programmen medförde att anslagen på dessa områden minskade med cirka 11 miljarder kro- nor 2007 jämfört med 2006.

På inkomstsidan genomfördes förändringar som minskade statsbudgetens inkomster med totalt 27 miljarder kronor 2007 jämfört med 2006. Skattereduktionen för arbetsinkomster och förändrade arbetsgivar- och egenavgifter minskade skatten på arbete med cirka 38 miljarder kronor. Slopad förmögenhetsskatt minskade skatten på kapital med 7 miljarder kronor. De höjda egenavgifterna för arbetslös- hetsförsäkringen beräknades medföra inkomst- ökningar för staten med 10 miljarder kronor.

129

Skr. 2007/08:101

Tabell 5.4 Större reformer 2007 jämfört med 2006

2

1

2, 5

1

UtgiftsreformerP

Miljarder kronorP

InkomstreformerP

Miljarder kronorP

P

P

P

P

Ökade resurser till rättsväsendet

1,4

Skattereduktion för näringsinkomster

-1,2

 

 

 

 

Ökade resurser till hälso- och sjukvård samt

 

 

 

social omsorg

2,8

Skattereduktion för arbetsinkomster

-38,7

 

 

 

 

Reducerad antagandeinkomst för

 

Slopad skattereduktion för avgifter till fack

 

ålderspensionsrätt

-1,7

och A-kassa

4,1

 

 

 

 

Regelförändring i arbetslöshetsersättningen

-3,7

Nedsättning av arbetsgivar- och egenavgifter

3,2

 

 

 

 

Arbetsmarknadspolitiska program –

 

Höjning av arbetsgivaravgiften, 0,14

 

aktivitetsstöd

-5,4

procentenheter (pga slopad medfinansiering)

1,6

 

 

 

 

Arbetsmarknadspolitiska program – köp av

 

Halverad arbetsgivaravgift (exkl.

 

arbetsmarknadsutbildning och övr kostnader

-1,8

ålderspensionsavgift) för 19-24 åringar

-3,6

 

 

 

 

Avskaffandet av rekryteringsbidrag

-1,5

Höjda tobakskatter

2,1

 

 

 

 

Stöd för olika energiinvesteringar

1,1

Slopad förmögenhetsskatt

-6,7

 

 

 

 

Banverket – banhållning och

 

 

 

sektorsuppgifter

2,3

Premieskatt trafikförsäkring

1,5

 

 

 

 

Avskaffat investeringsbidrag till bostäder

 

 

 

och räntebidrag

-1,3

Avgifter A-kassa

10,0

 

 

 

 

4

11,2

4

0,7

Övriga utgiftsreformerP

Övriga inkomstreformerP

P

 

P

 

 

 

 

 

3

3

Summa

-27

SummaP

P

 

 

 

1P FörändringarP av utgifter och inkomster på statsbudgeten jämfört med 2006. Beloppen är hämtade från BP07, VP07 samt BP08. 2P IP redovisningen av reformer ingår ej indirekta effekter på statsbudgetens inkomstsida.

3P IP redovisningen ingår inte anslagsökningen under utgiftsområde 22 med 10 miljarder kronor för extra amorteringar av infrastrukturlån engångsvis 2007. Samtidigt minskade Riksgäldskontorets nettoupplåning för väg- och järnvägsobjekt med 10 miljarder kronor. Nettoupplåning utgör skillnaden mellan nyupplåning och amortering. 4P IP posten ingår flytten av tillfälligt sysselsättningsstöd med 7 miljarder kronor från inkomstsidan till utgiftssidan på statsbudgeten.

5P MinusteckenP innebär att inkomsterna för staten minskar.

I tabell 5.4 ovan redovisas de belopp som refor- merna beräknades till i budgetpropositionen för 2007 och 2008 samt 2007 års ekonomiska vår- proposition. Utfallet för statsbudgetens in- komster redovisas i avsnitt 5.2 och utfallet för statsbudgetens utgifter redovisas per utgiftsom- råde i avsnitt 5.4.

5.2.1Prognosförutsättningar

Statsbudgetens utfall baseras för ett flertal skat- ter på löpande debiteringar av skatter hänförliga till flera inkomstår. En analys av hur statsbud- getens inkomster har utvecklats 2007 jämfört med den fastställda statsbudgeten bör beakta ut- vecklingen av makroekonomin och förändringar i regelverken.

5.2Statsbudgetens inkomster 2007

Statsbudgetens inkomster uppgick 2007 till 864 miljarder kronor, vilket är 10 miljarder kro- nor högre än vad som fastställdes i statsbudgeten för 2007. Statsbudgetens inkomster utgörs av skatter m.m. samt övriga inkomster, vilka upp- gick till 816 respektive 48 miljarder kronor.

I tabell 5.8 redovisas statsbudgetens skattein- täkter och inkomster 2006 och 2007. I tabellen redovisas en jämförelse mellan utfallet och stats- budgeten för 2007. Avseende 2006 redovisas en jämförelse av utfall mot prognosen till budget- propositionen för 2007, som låg till grund för beräkningen till statsbudgeten för 2007.

Skattereformer

Skattereformer som påverkat statens skattein- täkter och statsbudgetens skatteinkomster under 2007 redovisas i tabell 5.5.

Tabell 5.5 Skattereformer 2007

Miljarder kronor

Beslut som påverkat statens skatteintäkter

Skatt på arbete

-36

Skatt på kapital

-11

Skatt på konsumtion och insatsvaror

3

Summa skattereformer

-44

Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

130

De sänkta skatteintäkterna från skatt på arbete utgörs huvudsakligen av jobbskatteavdraget, som minskade skatteintäkterna med 40 miljarder kronor. Avskaffandet av skattereduktionerna för fackföreningsavgift och avgift till arbetslöshets- kassa verkar i motsatt riktning och minskade skattereduktionerna med 4 miljarder kronor.

De sänkta skatteintäkterna från skatt på kapi- tal förklaras främst av slopandet av förmögen- hetsskatten, vilket minskade intäkterna med 7 miljarder kronor men även till stor del av för- ändrade regler för beskattning av bostäder, som minskade intäkterna med ytterligare 3,5 miljarder kronor.

Skatt på konsumtion och insatsvaror har höjts med 3 miljarder kronor. Högre skatt på tobak samt införandet av skatt på trafikförsäkrings- premie samt återinförandet av trängselskatt i Stockholms innerstad är orsaken till de högre intäkterna.

Sammantaget har statens skatteintäkter för 2007 minskat med 44 miljarder kronor beroende på inkomstreformer.

Makroekonomiska förutsättningar

Utvecklingen av skatterna har ett starkt samband med den makroekonomiska utvecklingen. I ta- bell 5.6 redovisas några av de makroekonomiska förutsättningar som påverkar skatteintäkterna. I tabellen görs även en jämförelse mot de makro- ekonomiska förutsättningar i budgetpropositio- nen för 2007 som låg till grund för statsbudge- ten.

Tabell 5.6 Antaganden i 2008 års ekonomiska vårproposition jämfört med budgetpropositionen för 2007

Procentuell förändring om annat inte anges

 

2006

2007

1

4,1

2,6

BNP, marknadsprisP

P

 

 

Differens mot BP2007

0,1

-0,7

 

 

 

1

2,5

3,1

Hushållens konsumtionsutgifterP

P

 

 

Differens mot BP2007

-1,1

-1,1

 

 

 

2

2,0

3,5

Arbetade timmarP

P

 

 

Differens mot BP2007

0,4

2,1

 

 

 

3

3,4

3,1

TimlönP

P

 

 

Differens mot BP2007

0,0

-0,7

 

 

 

Utbetald lönesumma skatteunderlag

5,4

7,0

Differens mot BP2007

0,4

1,7

 

 

 

Kommunal medelutdebitering

31,60

31,55

Differens mot BP2007

0,00

-0,05

 

 

 

4

1,5

1,7

KPI juni-juniP

P

 

 

Differens mot BP2007

0,0

-0,7

 

 

 

Skr. 2007/08:101

 

 

5

44 500

45 900

 

 

InkomstbasbeloppP

 

 

P

 

 

 

 

Differens mot BP2007

0

-100

 

 

 

 

 

 

 

5

39 700

40 300

 

 

PrisbasbeloppP

 

 

P

 

 

 

 

Differens mot BP2007

0

0

 

 

 

 

 

 

 

5

306 000

316 700

 

 

SkiktgränsP

 

 

P

 

 

 

 

Differens mot BP2007

0

0

 

 

 

 

 

 

 

5

460 600

476 700

 

 

Övre skiktgränsP

 

 

P

 

 

 

 

Differens mot BP2007

0

0

 

 

 

 

 

1

 

Fasta priser, procentuell förändring.

 

 

P

P

 

 

2

 

Dagkorrigerade arbetade timmar.

 

 

P

P

 

 

3

 

NR-timlön.

 

 

P

P

 

 

4

 

Avser juni föregående år t.o.m. juni aktuellt år.

 

 

P

P

 

 

5

 

Kronor.

 

 

P

P

 

 

En viktig variabel för prognosen av skatt på ar- bete är utvecklingen av lönesumman i ekonomin. Skatt på arbete påverkas främst av lönesumman, men också skiktgränserna som justeras med för- ändringen i KPIPF2FP. Inkomst över skiktgränserna beskattas högre. Om skiktgränserna höjs, så att en större andel av inkomsterna hamnar under skiktgränsen, leder det till lägre skatteintäkter. Skatt på energi påverkas av KPIPF3FP genom den år- liga indexeringen av skattesatserna. Hushållens konsumtionsutgifter påverkar intäkterna från såväl mervärdesskatt som punktskatter.

Sedan beräkningen till statsbudgeten gjordes hösten 2006 har BNP och hushållens konsum- tionsutgifter reviderats ned. Samtidigt har löne- summan reviderats upp – trots en lägre timlöne- utveckling än förväntat. Detta beroende på en högre utveckling av antalet arbetade timmar än vad som antogs i beräkningen till statsbudgeten.

Bedömningar i statsbudgetens utfall för 2007

För ett antal inkomsttitlar under inkomsttypen 1000 Skatter m.m. är de redovisade beloppen be- dömningar eftersom de slutliga utfallen inte är kända vid tidpunkten för publicering av årsredo- visning för staten 2007. Det aggregerade belop- pet för inkomsttypen 1000 Skatter m.m. är likväl ett slutligt utfall. Nedan följer en uppräkning av berörda inkomsttitlar och tidpunkt för fastställt utfall. Om inte annat anges, avses alla inkomst- titlarna i inkomsttitelgruppen:

2T T För skatt på arbete avseende 2007 används förändringen av konsumentprisindex (KPI) under perioden juni 2006-juni 2007.

3T T 2007 års skattesatser justerades med förändringen av KPI under perioden juni 2005-juni 2006.

131

Skr. 2007/08:101

1100 Direkta skatter på arbete

 

1110 Inkomstskatter

nov 2008

1120 Allmän pensionsavgift

nov 2008

1140 Skattereduktioner

nov 2008

1200 Indirekta skatter på arbete

 

1210 Arbetsgivaravgifter, 1218

aug 2008

1240 Egenavgifter

nov 2008

1270 Särskild löneskatt, 1274

nov 2008

1280 Nedsättningar, 1283-1284

nov 2008

1300 Skatt på kapital

 

1310 Skatt på kapital, hushåll

nov 2008

1320 Skatt på företagsvinster

nov 2008

1340 Avkastningsskatt, 1341-1342

nov 2008

1350 Fastighetsskatt

nov 2008

1370 Förmögenhetsskatt

nov 2008

1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror

1410 Mervärdesskatt, 1411

aug 2008

1600 Restförda och övriga skatter

 

1620 Övriga skatter, hushåll

maj 2009

1630 Övriga skatter, företag

maj 2009

1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer

1810 Skatter till andra sektorer

nov 2008

1900 Periodiseringar

 

1910 Uppbördsförskjutningar

maj 2009

1920 Betalningsförskjutningar

nov 2008

De sammanlagda beloppen för ovanstående in- komsttitlar utgör cirka hälften av de totala skatteintäkterna. För huvuddelen av inkomst- titlarna fastställs utfallet i samband med taxeringsutfallet för inkomståret 2007, vilket blir känt i november 2008. För arbetsgivaravgifter (inkomsttitel 1218) och moms (inkomsttitel 1411) fastställs utfallet i augusti 2008 när skattedeklarationerna för juli månad är kända. För inkomsthuvudgruppen 1600 Restförda och övriga skatter fastställs utfallet inte förrän i maj 2009 beroende på omprövningar aktuellt taxeringsår för hushåll (inkomsttitel 1621) och omprövningar aktuellt taxeringsår för företag (inkomsttitel 1631).

Detta gör att även uppbördsförskjutningarna (inkomsttitel 1911) fastställs lika sent. Beloppen för 2007 på inkomsttitlarna 1621, 1631 samt 1911 är således fortfarande bedömningar vid tid- punkten för publicering av Årsredovisning för staten 2008.

5.2.2Justering av statsbudgetens inkomster för 2007

Beloppen för statsbudgetens inkomster har ju- sterats med hänsyn till riksdagens beslut i juni 2007 (prop. 2006/07:100, 2006/07:FiU20, rskr. 2006/07:220). Inkomsttiteln 1261 Avgifter till premiepensionssystemet infördes och inkomst- titeln 1813 Avgifter till premiepensionssystemet slopades. Den ändrade redovisningen beror på att avgifterna till premiepensionssystemet inte längre ingår i de totala skatteintäkterna. Vidare infördes inkomsttiteln 1925 EU i inkomsttitel- gruppen 1920 Betalningsförskjutningar. I tabell 5.7 visas hur statsbudgetens inkomster påverkas av justeringarna. I en underbilaga till bilaga 5 återfinns en fullständig redovisning av de in- komsttitlar och summor som påverkas av beslu- tet.

132

Skr. 2007/08:101

Tabell 5.7 Justering av statsbudgetens inkomster 2007

Miljarder kronor

 

Ursprunglig statsbudget

Justerad statsbudget

Justering

Skatt på arbete

885,7

862,4

-23,3

Direkta skatter

478,4

478,4

0,0

Indirekta skatter

407,4

384,0

-23,3

Avgifter till premiepensionssystemet

 

-23,3

-23,3

 

 

 

 

Skatt på kapital

170,5

170,5

0,0

 

 

 

 

Skatt på konsumtion och insatsvaror

392,0

392,0

0,0

 

 

 

 

Restförda och övriga skatter

-6,6

-6,6

0,0

 

 

 

 

Totala skatteintäkter

1447,4

1424,1

-23,3

EU-skatter

-7,1

-7,1

0,0

Offentliga sektorns skatteintäkter

1440,3

1417,0

-23,3

Kommunalskatt

-474,0

-474,0

0,0

Avgifter till ålderspensionssystemet

-164,7

-164,7

0,0

Avgifter till premiepensionssystemet

-23,3

 

23,3

 

 

 

 

Statens skatteintäkter

778,3

778,3

0,0

 

 

 

 

Periodiseringar

9,2

6,6

-2,6

 

 

 

 

Skatter m.m.

787,5

784,9

-2,6

 

 

 

 

Övriga inkomster

66,3

68,8

2,6

 

 

 

 

Summa Inkomster

853,8

853,8

0,0

 

 

 

 

5.2.3Totala skatteintäkter

De totala skatteintäkterna 2007 beräknas uppgå till 1 473 miljarder kronor, vilket är 49 miljarder kronor högre än statsbudgeten för 2007. Statens skatteintäkter, dvs. de totala skatteintäkterna ex- klusive EU-skatter, kommunalskatt och avgifter till ålderspensionssystemet, beräknas uppgå till 819 miljarder kronor, vilket är 41 miljarder kro- nor högre än statsbudgeten. Summa inkomster, som utgörs av Skatter m.m. och Övriga in- komster blev 10 miljarder kronor högre än be- räknat till statsbudgeten.

Främst är det högre intäkter från skatt på ar- bete och skatt på kapital som förklarar de stora avvikelserna gentemot statsbudgeten. I kapitlet som följer förklaras avvikelserna mer utförligt.

I tabell 5.8 redovisas såväl skatteintäkter som inkomster samt avvikelser gentemot statsbud- geten. För de skatteintäkter som ingår i den årliga inkomsttaxeringen redovisas ett beräknat utfall som grundas på prognoser för 2007.

Skatteintäkter är periodiserade skatter, dvs. skatterna har en direkt koppling till den ekono- miska utveckling och de skatteregler som gäller för det aktuella året. Redovisningen är uppdelad på inkomsthuvudgrupperna Skatt på arbete, Skatt på kapital, Skatt på konsumtion och insats- varor samt Restförda och övriga skatter. Summan av dessa skatter utgör de totala skatte-

intäkterna, som i relation till BNP utgör skattekvoten. Från de totala skatteintäkterna görs avdrag för de skatter som tillhör EU. Det kvarstående beloppet är den offentliga sektorns skatteintäkter som i sin tur särredovisas på kommunsektorn, ålderspensionssystemet och staten.

133

Skr. 2007/08:101

Tabell 5.8 Totala skatteintäkter och statsbudgetens skatteinkomster jämfört med statsbudgeten för 2007

Miljarder kronor

 

Prognos/utfall

Utfall

Skillnad mot statsbudget 2007

 

Inkomstår

2007

2006

2007

2006

Skatt på arbete

872,1

857,2

9,7

1,8

Direkta skatter

480,6

490,1

2,3

-1,7

Kommunal inkomstskatt

477,7

454,1

3,7

-0,7

Statlig inkomstskatt

44,9

41,0

-0,8

-1,2

Allmän pensionsavgift

81,2

77,3

1,8

0,5

Skattereduktioner m.m.

-123,3

-82,4

-2,4

-0,4

Artistskatt

0,1

0,1

0,0

0,0

Indirekta skatter

391,5

367,0

7,4

3,5

Arbetsgivaravgifter

383,0

357,0

9,0

1,8

Egenavgifter

11,8

10,9

0,9

0,7

Särskild löneskatt

31,6

28,9

-0,4

0,0

Nedsättningar

-12,0

-8,8

-1,1

0,9

Tjänstegruppliv

0,9

1,2

-0,3

0,0

Avgifter till premiepensionssystemet

-23,9

-22,3

-0,6

0,0

Skatt på kapital

204,0

192,2

33,4

10,9

Skatt på kapital, hushåll

42,5

37,4

23,9

5,4

Skatt på företagsvinster

106,6

99,2

9,5

3,8

Avkastningsskatt

13,0

11,1

0,4

0,5

Fastighetsskatt

26,1

25,0

0,7

0,0

Stämpelskatt

9,4

9,5

0,2

-0,2

Förmögenhetsskatt

0,0

6,1

-4,5

0,8

Övriga skatter

6,3

3,7

3,3

0,6

Arv- och gåvoskatt

0,0

0,1

0,0

0,0

 

 

 

 

 

Skatt på konsumtion, insatsvaror och import

398,6

375,3

0,8

-0,6

Mervärdesskatt

284,5

265,2

1,7

0,4

Skatt på tobak

9,7

8,6

-0,4

0,6

Skatt på alkohol

11,0

10,7

0,4

0,1

Energiskatt

38,2

38,2

-0,7

-0,2

Koldioxidskatt

25,1

24,7

0,2

-0,8

Övriga skatter på energi och miljö

4,7

4,7

-0,5

-0,4

Skatt på vägtrafik

13,1

11,8

-0,4

-0,5

Skatt på import

5,8

5,2

0,0

-0,1

Övriga skatter

6,4

6,3

0,6

0,2

 

 

 

 

 

Restförda och övriga skatter

-1,4

-2,0

5,2

4,1

Restförda skatter

-7,6

-5,4

0,7

2,6

Övriga skatter

6,3

3,3

4,5

1,5

Totala skatteintäkter

1473,3

1422,6

49,2

16,2

Avgår, EU-skatter

-7,2

-9,4

-0,1

-0,4

Offentliga sektorns skatteintäkter

1466,1

1413,3

49,1

15,8

Avgår, kommunal inkomstskatt

-477,7

-454,1

-3,7

0,7

Avgår, avgifter till ålderspensionssystemet

-169,1

-159,6

-4,4

0,1

 

 

 

 

 

Statens skatteintäkter

819,3

799,5

41,0

16,6

 

 

 

 

 

Periodiseringar

-3,6

6,8

-10,3

-5,3

 

 

 

 

 

Skatter m.m.

815,6

806,3

30,7

11,3

 

 

 

 

 

Övriga inkomster

48,1

4,0

-20,8

3,1

 

 

 

 

 

Summa Inkomster

863,7

810,3

9,9

14,3

 

 

 

 

 

134

Skatt på arbete

Skatt på arbete utgör under inkomståret 2007 59 procent av de totala skatteintäkterna. Pos- terna under direkta skatter fastställs i taxeringen 2008 och uppgifterna är därmed ett bedömt ut- fall, grundat på en prognos.

Gemensamt för merparten av de skatter som ingår i skatt på arbete är att de följer utveck- lingen av bl.a. utbetalda löner och transfere- ringar. Skattskyldigheten skiljer sig åt mellan olika skatter, varför skatt på arbete brukar delas in i direkta och indirekta skatter.

Löner och andra ersättningar för arbete är underlag för både direkta och indirekta skatter, medan transfereringsinkomster, såsom sjuk- och föräldrapenning, arbetslöshetsersättning och pensioner, endast är underlag för direkt beskatt- ning.

Utfallet för skatt på arbete blev 2006 857 miljarder kronor. Prognosen för 2007 är 872 miljarder kronor, vilket är 1,6 procent högre än 2006. Jämfört med statsbudgeten för 2007 be- räknas intäkterna för 2007 bli 9,7 miljarder kro- nor högre än beräknat. Att intäkterna blev högre beror på att lönesumman blev högre än väntat.

Direkta skatter

Direkta skatter består till huvuddelen av kom- munala inkomstskatter och utgör mer än hälften av skatt på arbete. År 2006 blev utfallet för de direkta skatterna 490 miljarder kronor. År 2007 beräknas intäkterna minska med 2 procent till 481 miljarder kronor. Förklaringen till de lägre skatteintäkterna är införandet av en ny skattere- duktion, jobbskatteavdraget, vilket uppgår till 40 miljarder kronor år 2007.

Kommunal inkomstskatt

År 2007 beräknas intäkterna från den kommu- nala inkomstskatten uppgå till 478 miljarder kronor, vilket är 5,3 procent högre än 2006 års utfall. Ökningen förklaras av den högre utveck- lingen av lönesumman.

Den gynnsamma ekonomiska utvecklingen har medfört att skatteunderlaget utvecklats star- kare. Jämfört med statsbudgeten har intäkterna för 2007 reviderats upp med 3,7 miljarder kronor.

Skr. 2007/08:101

Statlig inkomstskatt

Intäkterna från statlig inkomstskatt beräknas uppgå till 45 miljarder kronor 2007. En något lägre utvecklingstakt av timlönen har medfört att prognosen för 2007 är 0,8 miljarder kronor lägre än statsbudgeten. Även intäkterna avseende 2006 har reviderats ned med 1,2 miljarder kronor. Skatteintäkterna från statlig inkomstskatt beräknas 2007 vara 9,5 procent högre än 2006.

Allmän pensionsavgift

Den allmänna pensionsavgiften tas ut på förvärvsinkomster. Underlaget för avgiften utgörs av pensionsgrundande ersättningar och intäkterna följer därför utvecklingen av skatte- underlaget för direkta skatter. Intäkterna från den allmänna pensionsavgiften beräknas öka med 5 procent 2007. På grund av den starka ökningen av skatteunderlaget är prognosen uppreviderad med 0,5 respektive 1,8 miljarder kronor för 2006 och 2007.

Skattereduktioner

År 2007 ökade storleken på skattereduktionerna med 41 miljarder kronor till 123 miljarder kronor. Ökningen förklaras i huvudsak av införandet av jobbskatteavdraget.

Indirekta skatter

De indirekta skatterna utgör knappt 45 procent av skatt på arbete och beräknas 2007 uppgå till 391 miljarder kronor. Jämfört med föregående inkomstår ökade intäkterna med 6,5 procent.

Till skillnad från de direkta skatterna där merparten av intäkterna överförs till kom- munerna tillfaller de indirekta skatterna huvud- sakligen staten och ålderspensionssystemet.

Arbetsgivaravgifter

Av de indirekta skatterna utgörs huvuddelen av arbetsgivaravgifter. Det beräknade utfallet för 2007 är 9 miljarder kronor högre än stats- budgeten. Jämfört med utfallet för 2006, är det 26 miljarder kronor högre, vilket motsvarar en ökning med 7,3 procent.

Särskild löneskatt

År 2007 beräknas den särskilda löneskatten bli 2,7 miljarder kronor högre än 2006. Jämfört med statsbudgeten har intäkterna reviderats ned med 0,4 miljarder kronor för 2007. Utfallet för 2006 blev som beräknat.

135

Skr. 2007/08:101

Skatt på kapital

Skatt på kapital omfattar bland annat skatt på hushållens kapitalinkomster, skatt på företags- vinster, fastighetsskatt och förmögenhetsskatt. År 2007 beräknas skatt på kapital uppgå till cirka 14 procent av de totala skatteintäkterna. Skatt på företagsvinster svarar för drygt hälften av skatt på kapital.

Skatt på hushållens kapitalinkomster och skatt på företagsvinster är de skatter som uppvisar de största variationerna över åren. Det är också för dessa skatter prognososäkerheten ofta är störst. Anledningen till att dessa skatter är svåra att bedöma är dels att avkastningen på kapital varierar mycket, dels att det är svårt att knyta skatterna till utvecklingen av någon makro- ekonomisk variabel.

De flesta skatter i undergruppen skatt på kapital fastställs i den årliga taxeringen i november året efter inkomståret. För 2007 är därför intäkterna från skatt på kapital en bedömning som grundas på en prognos.

Skatt på kapital, hushåll

Hushållen betalar kapitalinkomstskatt på nettot av sina kapitalinkomster och kapitalutgifter. Den största delen av hushållens skatt på kapital kommer från realiserade kapitalvinster. På grund av att kapitalvinsterna ofta varierar mycket mellan olika år, varierar även hushållens kapital- skatt. Kapitalvinsternas storlek beror på marknadsvärdet av olika tillgångar i ekonomin samt när vinsterna realiseras. Flera års uppgång på de finansiella marknaderna samt en lång uppgång på fastighetsmarknaden har gjort att kapitalvinsterna var höga under 2006 och förväntas stiga ytterligare 2007. Turbulensen på de finansiella marknaderna i slutet av 2007 bedöms ha medfört att många valt att realisera ackumulerade kapitalvinster.

För 2007 beräknas utfallet av skatten bli 43 miljarder kronor. Jämfört med beräkningen

till statsbudgeten är

det en revidering med

24 miljarder kronor.

Huvuddelen av revide-

ringen beror på att kapitalvinsternas storlek har reviderats upp för 2007. Utfallet av skatt på kapital för hushållen var 37 miljarder kronor 2006. Skillnaden mellan 2006 och 2007 beror på högre kapitalvinster.

Skatt på företagsvinster

Aktiebolag, ekonomiska föreningar, stiftelser, föreningsbanker, sparbanker m.fl. betalar

inkomstskatt på sin beskattningsbara inkomst. Beskattningen utgår från bolagens bokförings- mässiga resultat, men vissa skattemässiga juster- ingar görs för att få fram den beskattningsbara inkomsten.

Utfallet för företagens inkomstskatt 2007 be- räknas bli 107 miljarder kronor. Det är en ökning med 7 miljarder kronor jämfört med ut- fallet för 2006. Skillnaden jämfört med stats- budgeten är 9 miljarder kronor. Företagens helårsrapporter för 2007 visar att resultatutveck- lingen hos företagen fortfarande är god, vilket har inneburit att prognosen för skatteintäkterna reviderats upp.

Avkastningsskatt

Avkastningsskatt tas ut på sparande i pensions- och kapitalförsäkringar. Basen för beskattningen är ett kapitalunderlag som utgörs av värdet av tillgångarna i pensions- eller kapitalförsäkringen. Kapitalunderlaget multipliceras med statslåne- räntan året före beskattningsåret för att beräkna en schablonmässig intäkt som tas upp till beskattning.

Det beräknade utfallet av avkastningsskatten för 2007 är 13 miljarder kronor. Det är en ökning med knappt 2 miljarder kronor jämfört med utfallet 2006. Skillnaden för 2007 jämfört med statsbudgeten uppgår till 0,4 miljarder kronor.

Fastighetsskatt

Fastighetsskatt tas ut på småhus, hyreshus, och industrifastigheter. För hyreshus gäller olika skatteregler för den del som avser bostäder re- spektive den del som avser lokaler. Från och med 2006 begränsades skatteuttaget på markvärdet för småhus. Taket för markvärdet är 2 kronor per kvadratmeter eller maximalt 5 000 kronor. För 2007 frystes skatteunderlaget för småhus och bostadsdelen i hyreshus på 2006 års nivå. Skattesatsen för hyreshus sänktes från 0,5 till 0,4 procent.

Intäkterna från fastighetsskatt beräknas bli 26 miljarder kronor 2007. Det är 0,7 miljarder kronor högre jämfört med statsbudgeten.

Stämpelskatt

Stämpelskatt tas ut vid köp av fast egendom och tomträtter och vid beviljande av inteckningar. Utfallet för stämpelskatt för 2007 blev 9,4 miljarder kronor. Det är 0,2 miljarder kronor högre jämfört med prognosen i statsbudgeten.

136

Förmögenhetsskatt

I beräkningen till statsbudgeten för 2007 be- dömdes skatteintäkterna från förmögenhets- skatten uppgå till 4,5 miljarder kronor. Under 2008 avskaffades förmögenhetsskatten. Avskaf- fandet gäller från den 1 januari 2007, varför inga skatteintäkter kommer in.

Kupongskatt

Kupongskatt utgår på utdelning på aktier i svenska aktiebolag och svenska aktiefonder. Skatten betalas av personer bosatta utomlands som fått utdelning från svenskt aktiebolag.

Utfallet för kupongskatten blev 6,3 miljarder kronor 2007, vilket är 3,3 miljarder kronor högre jämfört med beräkningen till statsbudgeten. Skillnaden beror på att utdelningarna i svenska aktiebolag blivit högre än vad som bedömdes i prognosen.

Skatt på konsumtion, insatsvaror samt import

Mervärdesskatt och punktskatter bildar tillsam- mans inkomsthuvudgruppen skatt på konsum- tion och insatsvaror. År 2007 uppgick intäkterna till 399 miljarder kronor vilket är 0,8 miljarder kronor högre än i statsbudgeten. Skatt på kon- sumtion och insatsvaror utgör 27 procent av de totala skatteintäkterna, varav mervärdesskatt och punktskatter står för 19 procent respektive 8 procent.

Mervärdesskatt

Mervärdesskatten påverkas främst av hushållens konsumtionsutgifter, men även av statens och kommunsektorns förbrukning och investeringar.

Intäkterna från mervärdesskatt uppgick till 284 miljarder kronor 2007, vilket är drygt 19 miljarder kronor högre än 2006. Jämfört med statsbudgeten blev utfallet 1,7 miljarder kronor högre.

Punktskatter

Punktskatter är s.k. särskilda konsumtions- skatter. En avsikt med punktskatter är att de ska kompensera för de externa kostnader för sam- hället som uppstår i samband med förbrukning av vissa varor och tjänster. Punktskatter tas ut på bl.a. tobak, alkohol och energi.

Skr. 2007/08:101

Utvecklingen av skatteintäkterna från punkt- skatter påverkas främst av skattebasernas volymutveckling och av prisutvecklingen. År 2007 uppgick punktskatterna till sammanlagt 114 miljarder kronor, vilket är 0,9 miljard kronor lägre än statsbudgeten.

Skatt på tobak

Tobaksskatten utgörs till största delen av skatt på cigaretter. Skatt på tobak uppgick 2007 till 9,7 miljarder kronor, vilket är 0,4 miljarder kro- nor lägre än i statsbudgeten.

Skatt på alkohol

Alkoholskatterna uppgick 2007 till 11 miljarder kronor. Utfallet blev 0,4 miljarder kronor högre än i statsbudgeten.

Skatt på energi

Under skatt på energi återfinns energiskatt och koldioxidskatt. År 2007 uppgick intäkterna från energiskatt till 38 miljarder kronor, vilket är 0,7 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten. Koldioxidskatten uppgick till 25 miljarder kro- nor och blev 0,2 miljarder kronor högre än i statsbudgeten.

Skatt på vägtrafik

Skatt på vägtrafik utgörs till största delen av fordonsskatter. Totalt uppgick skatt på vägtrafik 2007 till 13 miljarder kronor, vilket är 0,4 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten.

Restförda och övriga skatter

Restförda skatter är nettot av restförda och av kronofogdemyndigheten indrivna skatter. Bland övriga skatter redovisas bl.a. omprövningar av Skatteverkets tidigare fattade taxeringsbeslut. Dessutom redovisas intäkter som förs till fonder under övriga skatter.

Restförda skatter är 0,7 miljarder kronor högre än i statsbudgeten medan övriga skatter är 4,5 miljarder kronor högre än i statsbudgeten. De högre intäkterna för övriga skatter förklaras i huvudsak av hushållens omprövningar för äldre taxeringsår, men även till viss del av anstånd och skattetillägg för företag.

Sammantaget är restförda och övriga skatter 5,2 miljarder kronor högre än statsbudgeten.

137

Skr. 2007/08:101

5.2.4Övriga inkomster

Övriga inkomster omfattar inkomsttyperna Inkomster av statens verksamhet, Inkomster av försåld egendom, Återbetalning av lån, Kalkyl- mässiga inkomster och Bidrag m.m. från EU. Budgetåret 2007 tillkom inkomsttyperna 7000 Avräkningar i anslutning till skattesystemet och 8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto. Inkomsttitlarna under dessa in- komsttyper ingick tidigare i inkomsttypen 1000

Skatter m.m.

 

 

 

 

Utfallet för

2007

uppgick

till

totalt

48 074 miljoner

kronor

och

var

därmed

18 197 miljoner kronor lägre än vad som beräk- nats i den ursprungliga statsbudgeten antagen av riksdagen i december 2006. Skillnaden förklaras

av att Inkomster av

försåld egendom

blev

31 984 miljoner kronor

lägre än beräknat.

In-

komster av statens verksamhet blev däremot 13 321 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Ökningen beror främst på högre utdelning på statens aktier.

Tabell 5.9 Övriga inkomster, sammanfattning

Miljoner kronor

 

SB

Utfall

Utfall-SB

Utfall

 

2007

2007

2007

2006

Inkomster av

 

 

 

 

statens verksamhet

53 202

66 524

13 321

43 450

 

 

 

 

 

Inkomster av

 

 

 

 

försåld egendom

50 000

18 016

-31 984

56

 

 

 

 

 

Återbetalning av

 

 

 

 

lån

2 040

2 046

6

2 144

 

 

 

 

 

Kalkylmässiga

 

 

 

 

inkomster

8 559

8 174

-386

7 763

 

 

 

 

 

Bidrag m.m. från

 

 

 

 

EU

13 664

13 037

-627

12 441

 

 

 

 

 

Avräkningar m.m. i

 

 

 

 

anslutning till

 

 

 

 

skattesystemet

-50 854

-51 984

-1 130

-48 183

 

 

 

 

 

Utgifter som

 

 

 

 

redovisas som

 

 

 

 

krediteringar på

 

 

 

 

skattekonto

-7 781

-7 737

44

-13 672

 

 

 

 

 

Summa övriga

 

 

 

 

inkomster

68 831

48 075

-20 756

3 999

 

 

 

 

 

Inkomster av statens verksamhet

Under denna inkomsttyp redovisas bl.a. rörelse- överskott från statliga affärsverk, Riksbanken och statens fastighetsförvaltning. Vidare redovi- sas ränteinkomster, aktieutdelningar från bolag

med statligt ägande, offentligrättsliga avgifter, försäljningsinkomster, böter samt övriga in- komster av statens verksamhet.

Inkomsterna under denna inkomsttyp upp- gick till 66 524 miljoner kronor för 2007 och var därmed 13 321 miljoner kronor (25 procent) högre än beräknat i statsbudgeten. Ökningen hänför sig främst till Inkomster av statens aktier (aktieutdelning). Dessa uppgick till 33 249 miljoner kronor, vilket är 13 249 miljoner kronor högre än beräknat.

För 2007 blev Inkomster av statens verksam- het 23 074 miljoner kronor (53 procent) högre än 2006. Den största ökningen hänför sig till In-

komster av statens aktier,

som ökade med

10 286 miljoner kronor (45

procent) mellan

åren. De Offentligrättsliga avgifterna ökade med 7 505 miljoner kronor (123 procent).

Tabell 5.10 Inkomster av statens verksamhet

Miljoner kronor

 

SB

Utfall

Utfall-

Utfall

 

2007

2007

SB 2007

2006

Rörelseöverskott

4 723

5 018

295

6 956

 

 

 

 

 

Överskott av statens

 

 

 

 

fastighetsförvaltning

222

622

400

321

 

 

 

 

 

Ränteinkomster

6 043

7 235

1 191

5 988

 

 

 

 

 

Inkomster av statens

 

 

 

 

aktier

20 000

33 249

13 249

22 963

 

 

 

 

 

Offentligrättsliga

 

 

 

 

avgifter

15 957

13 589

-2 368

6 085

 

 

 

 

 

Försäljningsinkomster

178

255

77

262

 

 

 

 

 

Böter m.m.

615

1 330

716

710

 

 

 

 

 

Övriga inkomster av

 

 

 

 

statens verksamhet

5 465

5 226

-239

166

 

 

 

 

 

Inkomster av statens

 

 

 

 

verksamhet

53 202

66 524

13 321

43 450

 

 

 

 

 

Rörelseöverskott

Inkomsterna under inkomsthuvudgruppen Rörelseöverskott uppgick till 5 018 miljoner kronor och var därmed 295 miljoner kronor (6,2 procent) högre än beräknat i statsbudgeten.

Riksbankens inlevererade överskott uppgick till 4 400 miljoner kronor, vilket är 500 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten.

Affärsverket Svenska Kraftnät inlevererade utdel- ning och inleverans av motsvarighet till statlig skatt uppgick till 439 miljoner kronor. Det är 261 miljoner kronor lägre än beräknat i stats- budgeten.

138

Under 2007 blev inkomsterna av Rörelseöver- skott 1 939 miljoner kronor (28 procent) lägre än 2006. Affärsverkets Svenska kraftnäts inlevere- rade utdelning m.m. minskade med 1 134 miljo- ner kronor, varav 1 000 miljoner kronor beror den extra utdelning som lämnades för 2006.

Riksbankens inlevererade överskott minskade med 900 miljoner kronor.

Tabell 5.11 Rörelseöverskott

Miljoner kronor

 

SB

Utfall

Utfall-

Utfall

 

2007

2007

SB 2007

2006

Luftfartsverkets

 

 

 

 

inlevererade överskott

75

157

82

0

 

 

 

 

 

Affärsverket Svenska

 

 

 

 

kraftnäts inlevererade

 

 

 

 

utdelning och inleverans

 

 

 

 

av motsvarighet till

 

 

 

 

statlig skatt

700

439

-261

1 573

 

 

 

 

 

Sjöfartsverkets

 

 

 

 

inlevererade överskott

2

20

18

31

 

 

 

 

 

Inlevererat överskott av

 

 

 

 

Riksgäldskontorets

 

 

 

 

garantiverksamhet

6

0

-6

1

 

 

 

 

 

Inlevererat överskott av

 

 

 

 

statsstödd exportkredit

40

2

-38

51

 

 

 

 

 

Riksbankens inlevererade

 

 

 

 

överskott

3 900

4 400

500

5 300

 

 

 

 

 

Rörelseöverskott

4 723

5 018

295

6 956

 

 

 

 

 

Överskott av statens fastighetsförvaltning

Inkomsterna av Överskott av statens fastighets- förvaltning blev 622 miljoner kronor och var därmed 400 miljoner kronor (180 procent) högre än beräknat i statsbudgeten. Överskottet från Statens fastighetsverk och Fortifikations- verket uppgick till 546 miljoner kronor respek- tive 76 miljoner kronor.

Under 2007 blev Överskott av statens fastig- hetsförvaltning 301 miljoner kronor högre än 2006.

Ränteinkomster

Utfallet för inkomsthuvudgruppen Räntein- komster uppgick till 7 235 miljoner kronor för 2007 och var därmed 1 191 miljoner kronor (19,7 procent) högre än beräknat i statsbudge- ten.

Skr. 2007/08:101

Räntor på skattekonto m.m., netto uppgick till 2 337 miljoner kronor, vilket är en ökning med 822 miljoner kronor jämfört med statsbudgeten.

Ränteinkomster på studielån upptagna efter 1988 uppgick till 4 869 miljoner kronor, vilket är 370 miljoner kronor högre än beräknat i stats- budgeten.

Ränteinkomsterna blev 1 247 miljoner kronor högre än 2006. Räntor på skattekonton m.m., netto ökade med 1 065 miljoner kronor och

Ränteinkomster på studielån upptagna efter 1988 blev 177 miljoner kronor högre.

Tabell 5.12 Ränteinkomster

Miljoner kronor

 

SB

Utfall

Utfall-SB

Utfall

 

2007

2007

2007

2006

Räntor på näringslån

1

1

0

1

 

 

 

 

 

Räntor på studielån

4 499

4 869

370

4 678

 

 

 

 

 

Övriga ränteinkomster

1 543

2 365

822

1 309

 

 

 

 

 

Ränteinkomster

6 043

7 235

1 191

5 988

 

 

 

 

 

Inkomster av statens aktier

Inkomster av statens aktier (utdelningar) upp- gick till 33 249 miljoner kronor och var därmed 13 249 miljoner kronor (66,2 procent) högre än beräknat i statsbudgeten. Utdelningar, som bo- lagen betalade ut under 2007, hänför sig till räkenskapsåret 2006.

Utbetalda utdelningar under 2006 och 2007 redovisas i tabell 5.13. Utdelningen från TeliaSonera AB uppgick till 12 811 miljoner kronor, vilket är en ökning med 5 694 miljoner kronor jämfört med 2006. Utdelningen från Vattenfall AB uppgick till 7 500 miljoner kronor. Efter avdrag för kompensation för stängningen av Barsebäck 2 (1 101 miljoner kronor) redovi- sades 6 399 miljoner kronor på denna inkomst- titel. Totalt ökade aktieutdelningarna med 10 236 miljoner kronor (44,8 procent) mellan 2006 och 2007.

139

Skr. 2007/08:101

Tabell 5.13 Aktieutdelning

Miljoner kronor

 

 

 

Skillnad

 

Utfall

Utfall

2006-

 

2007

2006

2007

Akademiska Hus AB

1 400

660

740

 

 

 

 

Apoteket AB

150

70

80

 

 

 

 

Bostadsgaranti AB

8

1

7

 

 

 

 

Civitas Holding AB

 

 

 

(Vasakronan)

698

254

444

 

 

 

 

Green Cargo AB

80

 

80

 

 

 

 

Kasernen Fastighets AB

4

5

-1

 

 

 

 

Lernia AB

50

25

25

 

 

 

 

LKAB

2 000

1 500

500

 

 

 

 

Nordea AB

2 347

1 691

656

 

 

 

 

Nordiska investeringsbanken

176

193

-17

 

 

 

 

OMX AB

52

76

-24

 

 

 

 

Posten AB

400

175

225

 

 

 

 

Svenska Rymdaktiebolaget

3

30

-27

 

 

 

 

SJ AB

150

 

150

 

 

 

 

SOS Alarm Sverige AB

4

2

2

 

 

 

 

Specialfastigheter AB

400

67

333

 

 

 

 

Statens väg och baninvest AB

3

 

3

 

 

 

 

Sveaskog Holding AB

2 480

1 894

586

 

 

 

 

Svensk Bilprovning AB

3

3

0

 

 

 

 

TeliaSonera AB

12 811

7 117

5694

 

 

 

 

Teracom AB

350

150

200

 

 

 

 

Vasallen AB

471

776

-305

 

 

 

 

Vattenfall AB

6 399

4 674

1725

 

 

 

 

Venantius AB

2 100

3 000

-900

 

 

 

 

Vin & Sprit AB

710

600

110

 

 

 

 

Summa

33 249

22 963

10 286

 

 

 

 

Offentligrättsliga avgifter

Inkomsterna under inkomsthuvudgruppen Of- fentligrättsliga avgifter uppgick till 13 589 miljo- ner kronor och var därmed 2 368 miljoner kro- nor (14,8 procent) lägre än beräknat i statsbudgeten. Den största avvikelsen avser

Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor. Utfallet blev 10 553 miljoner kronor, vilket är 2 597 miljoner kronor lägre än i statsbudgeten. Det beror på att cirka 390 000 medlemmar läm- nat arbetslöshetskassorna under 2007 sedan av- gifterna höjdes den 1 januari 2007.

Offentligrättsliga avgifter blev 7 505 miljoner kronor (123 procent) högre än 2006 varav

7 423 miljoner kronor avser Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor.

Försäljningsinkomster

Inkomsterna under inkomsthuvudgruppen För- säljningsinkomster uppgick till 255 miljoner kronor, vilket är 77 miljoner kronor (43,1 pro- cent) högre än vad som beräknades i statsbud- geten. För inkomsttiteln Offentlig lagring, för- säljningsintäkter blev utfallet 197 miljoner kronor, vilket är 77 miljoner kronor högre än be- räknat i statsbudgeten. Om vissa förutsättningar är uppfyllda köper och lagrar Statens jordbruks- verk bl.a. spannmål, skummjölksprodukter, nötkött och smör åt EU. Skillnaden mellan utfall och statsbudget beror på en ökad försäljning av varor som lagrats.

Under 2007 blev Försäljningsinkomster 7 miljoner kronor lägre än 2006. Utfallet för

Offentlig lagring, försäljningsintäkter blev 15 miljoner kronor lägre.

Böter m.m.

Utfallet för inkomsthuvudgruppen Böter m.m. uppgick till 1 330 miljoner kronor och var där- med 716 miljoner kronor (117 procent) högre än beräknat i statsbudgeten. Utfallet för inkomst- titeln Bötesmedel blev 901 miljoner kronor, vilket är 370 miljoner kronor högre än beräknat. I statsbudgeten beräknades Sanktionsavgifter m.m. uppgå till 20 miljoner kronor. Utfallet blev 288 miljoner kronor. Det beror främst på kon- kurrensskadeavgift för asfaltkartellen.

Inkomsterna av Böter m.m. blev 620 miljoner kronor (87,3 procent) högre än 2006. Det är främst inkomsterna av Bötesmedel och Sank- tionsavgifter som ökade mellan åren.

Övriga inkomster av statens verksamhet

Övriga inkomster av statens verksamhet uppgick till 5 226 miljoner kronor under 2007 och blev därmed 239 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i statsbudgeten.

Inkomsterna ökade med 5 061 miljoner kro- nor jämfört med 2006, varav 4 142 miljoner kronor beror på en kapitalöverföring till denna

140

inkomsttitel som kompensation för att staten övertog utestående lån från Venantius AB.

Inkomster av försåld egendom

Under inkomsttypen Inkomster av försåld egendom redovisas inkomster från försäljning av aktier, byggnader, maskiner och mark. I stats- budgeten togs Inkomster av försåld egendom upp med 50 000 miljoner kronor. Utfallet blev 18 016 miljoner kronor, varav 17 963 miljoner kronor avsåg försäljning av aktier i TeliaSonera AB. Under våren 2007 sålde staten 8 procent av aktierna i TeliaSonera AB. Statens ägarandel uppgår därefter till 37,3 procent.

Inkomster av försåld egendom blev 17 959 miljoner kronor högre än 2006 och beror på försäljningen av aktier i TeliaSonera AB

Tabell 5.14 Inkomster av försåld egendom

Miljoner kronor

 

SB

Utfall

Utfall-SB

Utfall

 

2007

2007

2007

2006

Inkomster av försåld

 

 

 

 

egendom

50 000

18 016

-31 984

56

 

 

 

 

 

Återbetalning av lån

Under inkomsttypen Återbetalning av lån redo- visas återbetalningar av olika typer av lån. Dessa uppgick till 2 046 miljoner kronor och var där- med 6 miljoner kronor högre än beräknat i stats- budgeten. Återbetalning av lån för svenska FN- styrkor blev 45 miljoner kronor högre än i stats- budgeten och Återbetalning av studiemedel blev 51 miljoner kronor lägre.

Återbetalning av lån blev 98 miljoner kronor (4,6 procent) lägre än 2006. Återbetalning av stu- diemedel minskade med 78 miljoner kronor.

Skr. 2007/08:101

Tabell 5.15 Återbetalning av lån

Miljoner kronor

 

SB

Utfall

Utfall-SB

Utfall

 

2007

2007

2007

2006

Återbetalning av

 

 

 

 

näringslån

22

24

2

55

 

 

 

 

 

Återbetalning av

 

 

 

 

studielån

1 959

1 907

-51

1 985

 

 

 

 

 

Återbetalning av

 

 

 

 

övriga lån

60

114

54

104

 

 

 

 

 

Återbetalning av

 

 

 

 

lån

2 040

2 046

6

2 144

 

 

 

 

 

Kalkylmässiga inkomster

Inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster består av vissa amorteringar och statliga pensionsavgif- ter. Inkomsterna uppgick till 8 174 miljoner kronor, vilket är 386 miljoner kronor (4,5 pro- cent) lägre än beräknat i statsbudgeten. Utfallet för Statliga pensionsavgifter blev 7 606 miljoner kronor, vilket är 444 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten.

Utfallet för inkomsttiteln Amorteringar på statskapital blev 567 miljoner kronor, vilket är 62 miljoner kronor högre än beräknat i stats- budgeten.

Kalkylmässiga inkomster blev 411 miljoner kronor (5,3 procent) högre än 2006. Statliga pensionsavgifter ökade med 366 miljoner kronor.

Tabell 5.16 Kalkylmässiga inkomster

Miljoner kronor

 

SB

Utfall

Utfall-

Utfall

 

2007

2007

SB 2007

2006

Avskrivningar och

 

 

 

 

amorteringar

509

567

58

522

 

 

 

 

 

Statliga

 

 

 

 

pensionsavgifter

8 050

7 606

-444

7 241

 

 

 

 

 

Kalkylmässiga

 

 

 

 

inkomster

8 559

8 174

-386

7 763

 

 

 

 

 

141

Skr. 2007/08:101

Statliga pensionsavgifter

Avgifter för den statliga tjänstepensioneringen uppgick till 6 166 miljoner kronor under 2007. Den särskilda löneskatten på pensionskostnader uppgick till 1 424 miljoner kronor. Administra- tionskostnaderna för det statliga tjänstepen- sionssystemet blev 168 miljoner kronor.

Tabell 5.17 Statliga pensionsavgifter

Miljoner kronor

 

SB

Utfall

Utfall-

Utfall

 

2007

2007

SB 2007

2006

Statlig tjänstepensionering

 

6 166

 

5 843

 

 

 

 

 

Särskild löneskatt på

 

 

 

 

pensionskostnader

 

1 424

 

1 359

 

 

 

 

 

Statlig grupplivförsäkring

 

79

 

80

 

 

 

 

 

Premieskatt, gruppliv

 

61

 

63

 

 

 

 

 

Statlig

 

 

 

 

personskadeförsäkring

 

53

 

70

 

 

 

 

 

Avdrag för

 

 

 

 

administrationskostnader

 

-168

 

-165

 

 

 

 

 

Administration,

 

 

 

 

personskadeförsäkring

 

-8

 

-8

 

 

 

 

 

Statliga pensionsavgifter

8 050

7 606

-444

7 241

 

 

 

 

 

Utfallet för inkomsttiteln Djurbidrag blev 309 miljoner kronor lägre än beräknat i stats- budgeten. Det låga utfallet förklaras av att utbe- talningar av bidrag senarelades till 2008 i avvak- tan på en EU-dom gällande bidragsreglerna.

Jämfört med 2006 blev bidragen från EU 596 miljoner kronor (4,8 procent) högre. Bidrag från EU:s landsbygdsfond 2007-2013 ökade med 2 686 miljoner kronor. Motsvarande bidrag be- talades tidigare ut från inkomsttiteln Miljö- struktur- och regionala åtgärder perioden 2000- 2006. Utfallet för dessa inkomsttitlar blev sam- manlagt 1 138 miljoner kronor högre än 2006.

Övriga bidrag från EG minskade med 644 miljoner kronor jämfört med 2006. Det be- ror på att bidrag betalades ut under 2006 från Europeiska unionens solidaritetsfond för vissa offentliga kostnader till följd av stormen Gudrun.

Bidrag m.m. från EU

Inkomsterna under inkomsttypen Bidrag m.m. från EU omfattar bidrag från EG:s jordbruks- fond, fiskefond, regionalfond, socialfond, bidrag till transeuropeiska nätverk samt övriga bidrag från EG.

Inkomsterna uppgick till 13 037 miljoner kro- nor och var därmed 627 miljoner kronor (4,6 procent) lägre än beräknat i statsbudgeten.

Bidragen från EG:s jordbruksfond uppgick till 9 841 miljoner kronor, vilket var 193 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten.

Utfallet för den nya inkomsttiteln EU:s landsbygdsfond 2007-2013 blev 2 686 miljoner kronor, vilket är 896 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Det beror på att ett förskott betalades ut tidigare än beräknat.

Inkomsterna på inkomsttiteln Exportbidrag blev 502 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Det låga utfallet beror på att pris- nivån jordbruksprodukter anpassats mer till världsmarknadspriserna, vilket medför att beho- vet av stöd minskade och att stödnivåerna sänk- tes.

142

Tabell 5.18 Bidrag m.m. från EU

Miljoner kronor

 

SB

Utfall

Utfall-SB

Utfall

 

2007

2007

2007

2006

Bidrag från EG:s

 

 

 

 

jordbruksfond

10 035

9 841

-193

8 890

 

 

 

 

 

varav

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Gårdsstöd

5 561

5 689

128

5 469

 

 

 

 

 

Kompletterande

 

 

 

 

åtgärder perioden

 

 

 

 

1995–1999

0

0

0

2

 

 

 

 

 

Övriga interventioner

323

132

-192

162

 

 

 

 

 

Exportbidrag

752

249

-502

600

 

 

 

 

 

Djurbidrag

1 344

1 035

-309

737

 

 

 

 

 

Offentlig lagring

70

-82

-152

72

 

 

 

 

 

Miljö-, struktur- och

 

 

 

 

regionala åtgärder

 

 

 

 

perioden 2000–2006

0

-17

-17

1 531

 

 

 

 

 

EU:s landsbygdsfond

 

 

 

 

2007–2013

1 790

2 686

896

0

 

 

 

 

 

Övriga bidrag från

 

 

 

 

EG:s jordbruksfonds

 

 

 

 

garantisektion

6

-119

-119

119

 

 

 

 

 

Bidrag från EG:s

 

 

 

 

jordbruksfonds

 

 

 

 

utvecklingssektion

189

269

80

198

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bidrag från EG:s

 

 

 

 

fiskefond

59

90

31

76

 

 

 

 

 

Bidrag från EG:s

 

 

 

 

regionalfond

1 319

1 130

-189

1 212

 

 

 

 

 

Bidrag från EG:s

 

 

 

 

socialfond

1 806

1 633

-174

1 271

 

 

 

 

 

Bidrag till

 

 

 

 

transeuropeiska

 

 

 

 

nätverk

290

187

-103

194

 

 

 

 

 

Övriga bidrag från EG

155

155

0

799

 

 

 

 

 

Bidrag m.m. från EU

13 664

13 037

-627

12 441

 

 

 

 

 

Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet

Tillkommande skatter

I tillkommande inkomster ingår s.k. EU-skatter och kommunala utjämningsavgifter. EU-skat- terna utgörs främst av momsbaserad EU-avgift och tullmedel. EU-skatterna redovisas via stats- budgeten och tillfaller slutligen EU:s budget. Därmed ingår de inte i statens skatteintäkter.

Skr. 2007/08:101

De tillkommande inkomsterna beräknas 2007 uppgå till 12 150 miljoner kronor, varav EU- skatterna utgör 10 201 miljoner kronor. Jämfört med statsbudgeten är de tillkommande skatterna 557 miljoner kronor högre. Avvikelsen avser momsbaserad EU-avgift.

Avräkningar

Avräkningarna uppgick 2007 till -64 134 miljoner kronor, vilket är 1 687 miljoner kronor lägre än i statsbudgeten. Kompensation för mervärdesskatt uppgick till -61 765 miljoner kronor, varav avräknad mervärdesskatt hos stat- liga myndigheter -22 151 miljoner kronor och kompensation för mervärdesskatt för kommun- sektorn -39 614 miljoner kronor. Resterande del av avräkningarna utgörs av intäkter som förs till fonder. Dessa intäkter uppgick till -2 369 miljo- ner kronor 2007.

Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto

Utgifter som redovisas som skattekrediteringar på skattekonto uppgick till -7 737 miljoner kro- nor 2007. I statsbudgeten var motsvarande be- lopp -7 781 miljoner kronor.

Utfallet för Stöd till investeringar i källsorter- ingsanläggningar blev -22 miljoner kronor. I Statsbudgeten var beloppet -270 miljoner kro- nor. Skillnaden blev således 248 miljoner kronor. Antalet ansökningar om stöd till investeringar i utrymmen för källsortering blev mycket lägre än beräknat.

För flera inkomsttitlar är skillnaden negativ. Det innebär att utfallet för krediteringarna var större än vad som anges i statsbudgeten. Utfallet för Stöd till bredbandsinstallation blev 102 miljoner kronor lägre än beloppet som an- gavs i statsbudgeten. Stödprogrammet är fler- årigt och avvikelsen ryms inom den ursprungliga ramen.

143

Skr. 2007/08:101

Tabell 5.19 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto

Miljoner kronor

 

 

Utfall

Utfall-SB

Utfall

 

SB 2007

2007

2007

2006

Anställningsstöd

-5 944

-5 980

-36

-4 814

 

 

 

 

 

Stöd till

 

 

 

 

utbildningsvikariat

-52

-140

-88

-140

 

 

 

 

 

Stöd till investeringar

 

 

 

 

i källsorteringslokaler

-270

-22

248

-18

 

 

 

 

 

Stöd till

 

 

 

 

bredbandsinstallation

-180

-282

-102

-388

 

 

 

 

 

Stöd till

 

 

 

 

energieffektivisering i

 

 

 

 

lokaler med offentlig

 

 

 

 

verksamhet

0

0

0

-169

 

 

 

 

 

Sysselsättningsstöd

 

 

 

 

till kommuner och

 

 

 

 

landsting

0

0

0

-6 915

 

 

 

 

 

Stöd till anställning

 

 

 

 

av

 

 

 

 

långtidssjukskrivna

0

0

0

0

 

 

 

 

 

Stöd till skyddat

 

 

 

 

arbete hos offentlig

 

 

 

 

arbetsgivare

-785

-732

53

-739

 

 

 

 

 

Stöd till utbildning av

 

 

 

 

personal i vård och

 

 

 

 

äldreomsorg

-300

-301

-1

-300

 

 

 

 

 

Stöd till konvertering

 

 

 

 

från direktverkande el

0

0

0

-28

 

 

 

 

 

Stöd till konvertering

 

 

 

 

från oljeuppvärmning

-250

-280

-30

-161

 

 

 

 

 

Utgifter som

 

 

 

 

redovisas som

 

 

 

 

krediteringar på

 

 

 

 

skattekonto

-7 781

-7 737

44

-13 672

 

 

 

 

 

5.3Statsbudgetens utgifter 2007

Utgifterna på statsbudgeten är indelade i 27 ut- giftsområden. Därutöver ingår även posterna Minskning av anslagsbehållningar (endast vid budgetering), Riksgäldskontorets nettoutlåning och Kassamässig korrigering på statsbudgetens utgiftssida.

miska förutsättningar och övriga förklarings- faktorer. De makroekonomiska förutsättning- arna redovisas i tabell 5.20.

Tabell 5.20 Makroekonomiska förutsättningar

 

 

Prel utfall

Diff. fr.

Utfall

 

SB 2007

2007

SB 2007

2006

Procentuell

 

 

 

 

förändring från

 

 

 

 

föregående år:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

BNP (fp)

3,3

2,6

-0,7

4,1

 

 

 

 

 

KPI

 

 

 

 

(årsgenomsnitt)

2,5

2,2

-0,3

1,4

 

 

 

 

 

Antal sysselsatta

1,5

2,4

0,9

1,8

 

 

 

 

 

Nivåer:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Öppen

 

 

 

 

arbetslöshet,

 

 

 

 

1

5,8

4,6

-1,2

5,4

procentP

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6-mån ränta,

 

 

 

 

procent

3,5

3,6

0,1

2,5

 

 

 

 

 

5-års ränta,

 

 

 

 

procent

3,9

4,2

0,3

3,5

 

 

 

 

 

Prisbasbelopp, tkr

40,3

40,3

0,0

39,7

fp=fasta priser, lp=löpande priser, SB=Statsbudget. 1P P Enligt AKU-definition före oktober 2007.

Utfallet för statsbudgetens utgifter m.m. blev 30,1 miljarder kronor lägre än i den ursprungli- gen fastställda statsbudgeten.

Förändringar i de makroekonomiska förutsättningarna medförde att utgifterna blev 0,6 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten. Utfallet för utgiftsområden exklusive stats- skuldsräntor blev 6,2 miljarder kronor lägre till följd av en annan makroekonomisk utveckling än vad som antogs i statsbudgeten. Lägre arbets- löshet medförde att utgifterna blev 5,8 miljarder kronor lägre än beräknat (se vidare avsnitt 5.4.13). EU-avgiften bestäms bland annat utifrån den växelkurs som gäller vid årsskiftet inför budgetåret. Då var växelkursen lägre än i vad som förutsattes i statsbudgeten, vilket medförde att avgiften till EU blev 0,6 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten (se vidare avsnitt 5.4.27).

Utgifterna för statsskuldsräntor blev 5,8 miljarder kronor högre än i statsbudgeten till följd av en förändrad makroekonomisk utveck- ling. Det beror på att dollarkursen blev lägre än

5.3.1Makroekonomiska förutsättningar vad som förutsågs i statsbudgeten, vilket med-

och beslut

Skillnaden mellan utfallet och de beräknade utgifterna i den ursprungliga statsbudgeten, som fastställdes av riksdagen i december 2006, redo- visas i tabell 5.21. Den delas upp i skillnad till följd av beslut, förändringar av makroekono-

förde att förväntade valutavinster uteblev och på att marknadsräntorna blev högre än beräknat (se vidare avsnitt 5.4.26).

Statsbudgetens utgifter m.m. blev 0,8 miljarder kronor lägre till följd av beslut. Utfallet för utgiftsområden exklusive stats- skuldsräntor blev 9,3 miljarder kronor högre än

144

beräknat. De högre utgifterna beror på beslut i tilläggsbudget att amortera 10 miljarder kronor av lån i Riksgäldskontoret för infrastrukturinve- steringar. Avgiften till EU blev 1,1 miljarder kronor lägre efter ett beslut i EU om att återbe- tala en del av avgiften eftersom budgeterade medel inte använts. Anslaget för bistånd sänktes med 0,7 miljarder kronor på tilläggsbudget. Det beror på att utgifterna för flyktingmottagande från utvecklingsländer blev högre. Utgifterna, som är biståndsklassificerade, får avräknas mot biståndsramen. Utgifterna för gårdsstöd under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar blev 0,7 miljarder kro- nor högre än i statsbudgeten på grund av ett regeringsbeslut om utbetalning av stöd med anledning av stormen Gudrun.

Riksgäldskontorets nettoutlåning minskade till följd av beslut med 10,1 miljarder kronor och den kassamässiga korrigeringsposten var oför- ändrad. Den lägre nettoutlåningen beror på be- slutet i tilläggsbudget att amortera 10 miljarder kronor av lån i Riksgäldskontoret för invester- ingar i infrastruktur. Se vidare avsnitt 5.4.29 och 5.4.30.

Av andra skäl minskade statsbudgetens utgif- ter med 28,6 miljarder kronor jämfört med ur- sprunglig statsbudget för 2007, varav 13,0 miljarder kronor hänförde sig till Riksgälds- kontorets nettoutlåning inklusive kassamässig korrigering. Utfallet för utgiftsområden exklu- sive statsskuldsräntor blev 13,9 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten till följd av övriga orsaker. Hit räknas volymer t.ex. sjukpenning- dagar som överskattades med cirka 5 miljoner i förhållande till statsbudgeten. Se vidare avsnitt 5.4.1-5.4.30.

Tabell 5.21 Skillnaden mellan utfall och statsbudget för 2007

Miljarder kronor

 

 

 

 

Totalt

Makroförut-

Beslut

Övrigt

 

 

 

 

 

sättningar

 

 

 

 

Utgiftsområden,

 

 

 

 

 

 

 

1

 

-10,9

-6,2

9,3

-13,9

 

 

exklusive räntorP

 

 

 

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Statsskuldsräntor

 

 

 

 

 

 

 

m.m.

 

4,1

5,8

0,0

-1,7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Myndigheters m.fl.

 

 

 

 

 

 

 

in- och utlåning i

 

 

 

 

 

 

 

2

 

-23,3

-0,2

-10,1

-13,0

 

 

RiksgäldskontoretP

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Statsbudgetens

 

 

 

 

 

 

 

utgifter m.m.

 

-30,1

-0,6

-0,8

-28,6

 

 

 

 

 

 

 

 

1

 

Utgiftsområden som omfattas av det statliga utgiftstaket.

 

P

P

 

2

 

Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost.

 

 

 

 

P

 

P

 

 

 

 

 

Skr. 2007/08:101

5.3.2Sammanfattning

SkillnadernaT per utgiftsområde i förhållande till anvisade medel redovisas i tabell 5.22. En större förbrukning än totalt anvisade medel kan finan- sieras genom att myndigheterna utnyttjar ingå- ende anslagssparande eller anslagskredit eller genom att regeringen beslutar om s.k. medgivet överskridande.

145

Skr. 2007/08:101

Tabell 5.22 Statsbudgetens utgifter m.m. 2007

Miljoner kronor

 

 

1

Tilläggs-

 

 

Skillnad mot

Skillnad mot

 

 

budget

Totalt anvisat

Utfall

statsbudget

totalt anvisat

 

 

StatsbudgetT T

UO 1

Rikets styrelse

10 677

61

10 738

10 594

-83

-144

 

 

 

 

 

 

 

 

UO 2

Samhällsekonomi och

 

 

 

 

 

 

 

finansförvaltning

11 873

6

11 879

11 208

-666

-672

 

 

 

 

 

 

 

 

UO 3

Skatt, tull och exekution

9 325

7

9 332

9 670

345

338

 

 

 

 

 

 

 

 

UO 4

Rättsväsendet

30 754

2

30 756

30 627

-127

-129

 

 

 

 

 

 

 

 

UO 5

Internationell samverkan

1 498

71

1 569

1 586

88

17

 

 

 

 

 

 

 

 

UO 6

Försvar samt beredskap mot

 

 

 

 

 

 

 

sårbarhet

44 164

0

44 164

46 530

2 366

2 366

 

 

 

 

 

 

 

 

UO 7

Internationellt bistånd

26 657

-700

25 957

25 441

-1 215

-515

 

 

 

 

 

 

 

 

UO 8

Migration

5 033

785

5 818

5 295

262

-523

 

 

 

 

 

 

 

 

UO 9

Hälsovård, sjukvård och social

 

 

 

 

 

 

 

omsorg

46 905

156

47 061

46 665

-240

-396

 

 

 

 

 

 

 

 

UO 10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

 

 

 

 

 

 

 

handikapp

122 355

700

123 055

119 464

-2 890

-3 590

 

 

 

 

 

 

 

 

UO 11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

44 202

0

44 202

43 738

-463

-463

 

 

 

 

 

 

 

 

UO 12

Ekonomisk trygghet för familjer och

 

 

 

 

 

 

 

barn

62 631

0

62 631

61 568

-1 063

-1 063

 

 

 

 

 

 

 

 

UO 13

Arbetsmarknad

66 650

582

67 232

57 984

-8 667

-9 248

 

 

 

 

 

 

 

 

UO 14

Arbetsliv

1 361

180

1 540

1 137

-223

-403

 

 

 

 

 

 

 

 

UO 15

Studiestöd

20 714

0

20 714

19 328

-1 386

-1 386

 

 

 

 

 

 

 

 

UO 16

Utbildning och universitetsforskning

44 214

26

44 240

42 198

-2 016

-2 042

 

 

 

 

 

 

 

 

UO 17

Kultur, medier, trossamfund och

 

 

 

 

 

 

 

fritid

10 139

32

10 171

10 091

-48

-80

 

 

 

 

 

 

 

 

UO 18

Samhällsplanering, bostads-

 

 

 

 

 

 

 

försörjning, byggande samt

 

 

 

 

 

 

 

konsumentpolitik

5 730

0

5 730

5 800

70

70

 

 

 

 

 

 

 

 

UO 19

Regional utveckling

3 163

90

3 253

2 879

-284

-374

 

 

 

 

 

 

 

 

UO 20

Allmän miljö- och naturvård

4 615

1

4 616

4 312

-303

-304

 

 

 

 

 

 

 

 

UO 21

Energi

2 709

0

2 709

2 172

-537

-537

 

 

 

 

 

 

 

 

UO 22

Kommunikationer

33 914

10 586

44 500

44 290

10 376

-210

 

 

 

 

 

 

 

 

UO 23

Jord- och skogsbruk, fiske med

 

 

 

 

 

 

 

anslutande näringar

18 001

65

18 065

15 478

-2 522

-2 587

 

 

 

 

 

 

 

 

UO 24

Näringsliv

4 089

197

4 286

4 252

164

-33

 

 

 

 

 

 

 

 

UO 25

Allmänna bidrag till kommuner

72 849

115

72 965

72 975

125

10

 

 

 

 

 

 

 

 

UO 26

Statsskuldsräntor m.m.

43 170

0

43 170

47 255

4 085

4 085

 

 

 

 

 

 

 

 

UO 27

Avgiften till Europeiska gemenskapen

28 908

0

28 908

26 635

-2 273

-2 273

 

 

 

 

 

 

 

Summa utgiftsområden

776 299

12 961

789 260

769 172

-7 127

-20 089

 

 

 

 

 

 

 

Minskning av anslagsbehållningarP

-329

0

-329

0

329

329

 

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa utgifter

775 970

12 961

788 931

769 172

-6 798

-19 759

 

 

 

 

 

 

 

Riksgäldskontorets nettoutlåning

14 590

0

14 590

-4 340

-18 930

-18 930

 

 

 

 

 

 

 

Kassamässig korrigering

0

0

0

-4 325

-4 325

-4 325

 

 

 

 

 

 

 

Summa statsbudgetens utgifter m.m.

790 560

12 961

803 521

760 507

-30 053

-43 015

 

 

 

 

 

 

 

 

Anm: Med statsbudgeten avses här den ursprungliga statsbudgeten antagen av riksdagen i december 2006, exkl. tilläggsbudget.

146

Statsbudgetens

utgifter

m.m.

uppgick

till

760 507 miljoner kronor

och

blev

därmed

30 053 miljoner

kronor (3,8 procent)

lägre

än

beräkningen i den ursprungliga statsbudgeten. I förhållande till totalt anvisat (statsbudget och tilläggsbudget) blev utgifterna 43 015 miljoner kronor lägre.

Utgifterna för de 27 utgiftsområdena blev 769 172 miljoner kronor, vilket är 7 127 miljoner kronor (0,9 procent) lägre än i beräkningen i statsbudgeten. Summa utgifter för utgiftsområ- den exklusive Statsskuldsräntor m.m. blev 10 883 miljoner kronor lägre än i statsbudgeten.

Utfallet för utgiftsområde 13 Arbetsmarknad blev 57 984 miljoner kronor, vilket är 8 667 mil- joner kronor lägre än beräkningen i statsbudge- ten. Det beror på den lägre arbetslösheten. Ut- gifterna för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp uppgick till 119 464 miljoner kronor, vilket är 2 890 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Det är främst utgifterna för sjukpenning som blev lägre beräknat. Utgifterna för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning minskade med 2 016 miljoner kronor till 42 198 miljoner kronor bl.a. till följd av lägre antal studerande. Utgifterna för utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar blev 15 478 miljoner kronor, vilket är 2 522 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten och beror på lägre utgifter för Landsbygdspolitik. Avgiften till Europeiska gemenskapen blev 26 635 miljoner kronor, vilket är 2 273 miljoner lägre än beräknat.

Utgifterna för utgiftsområde 22 Kommunika- tioner uppgick till 44 290 miljoner kronor, vilket är 10 376 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten men 210 miljoner kronor lägre än anvisat inklusive tilläggsbudget. För utgiftsom- råde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet uppgick utgifterna till 46 530 miljoner kronor, vilket är 2 366 miljoner kronor högre än stats- budgeten och beror bl.a. på ökade utgifter för materiel inom ramen för tidigare anslags- sparande.

Utfallet för utgiftsområde 26 Statsskulds- räntor m.m. blev 47 255 miljoner kronor, vilket är 4 085 miljoner kronor högre än beräkningen i statsbudgeten. Det beror på högre utgifter för

realiserade valutakursförluster.

 

Riksgäldskontorets

nettoutlåning

blev -

4 340 miljoner kronor.

I statsbudgeten

beräk-

nades nettoutlåningen uppgå till 14 590 miljoner

Skr. 2007/08:101

kronor. Skillnaden mot statsbudgeten blev således -18 930 miljoner kronor. Det beror bl.a. på att Banverket och Vägverket anvisades sammanlagt 10 000 miljoner kronor för extra amorteringar på sina lån hos Riksgäldskontoret.

Den kassamässiga korrigeringen blev -4 325 miljoner kronor. I statsbudgeten var den beräknad till noll.

5.3.3Indragningar

Enligt 8 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten får regeringen besluta att medel på ett anvisat an- slag inte ska användas, om detta är motiverat av särskilda omständigheter i en verksamhet eller av statsfinansiella eller andra samhällsekonomiska skäl.

Under 2007 har indragningar av anslagsmedel uppgående till totalt 18 184 miljoner kronor gjorts. Det är en ökning med 1 044 miljoner kronor jämfört med 2006. De 26 största indrag- ningarna svarar för 90 procent av totalbeloppet. I tabell 5.23 redovisas samtliga indragningar som är större än 100 miljoner kronor.

Den största indragningen uppgick netto till 2 907 miljoner kronor och avser Avgiften till Europeiska gemenskapen. Det var till största delen anslagssparandet (2 654 miljoner kronor) som drogs in.

147

Skr. 2007/08:101

Tabell 5.23 Indragningar 2007

Miljoner kronor

Anslag

01 90 05

Regeringskansliet m.m.

257

02 01 12

Statliga

 

 

kompetensöverföringsjobb

139

 

 

 

02 90 02

Försök med trängselskatt i

 

 

Stockholm

172

 

 

 

07 08 01

Biståndsverksamhet

1 746

 

 

 

07 08 05

Avsättning för förlustrisker vad

 

 

avser garantier för finansiellt

 

 

stöd och exportkreditgarantier

351

 

 

 

08 12 02

Ersättningar och

 

 

bostadskostnader

481

 

 

 

08 12 04

Domstolsprövning i

 

 

utlänningsärenden

308

 

 

 

08 12 05

Kostnader vid domstolsprövning

 

 

i utlänningsärenden

125

 

 

 

08 12 07

Utresor för avvisade och

 

 

utvisade

142

 

 

 

10 19 01

Sjukpenning och rehabilitering

 

 

m.m.

1 233

 

 

 

10 19 02

Aktivitets- och sjukersättningar

 

 

m.m.

1 750

 

 

 

10 19 04

Arbetsskadeersättningar m.m.

552

 

 

 

12 21 01

Allmänna barnbidrag

194

 

 

 

12 21 02

Föräldraförsäkring

1 283

 

 

 

13 10 03

Kommunersättningar vid

 

 

flyktingmottagande

183

 

 

 

13 22 02

Bidrag till

 

 

arbetslöshetsersättning och

 

 

aktivitetsstöd

588

 

 

 

13 22 03

Köp av

 

 

arbetsmarknadsutbildning och

 

 

övriga kostnader

306

 

 

 

13 22 04

Lönebidrag och Samhall m.m.

198

 

 

 

13 22 11

Bidrag till

 

 

lönegarantiersättning

288

 

 

 

15 25 02

Studiemedel m.m.

1 848

 

 

 

15 25 04

Rekryteringsbidrag

246

 

 

 

16 25 69

Enskilda utbildningsanordnare

 

 

på högskoleområdet m.m.

141

 

 

 

18 31 11

Omstrukturering av kommunala

 

 

bostadsföretag

181

 

 

 

23 43 04

Intervention och exportbidrag

 

 

för jordbruksprodukter

551

 

 

 

24 39 06

Näringslivsutveckling i

 

 

Östersjöregionen

108

 

 

 

27 93 01

Avgiften till Europeiska

 

 

gemenskapen

2 907

 

 

 

 

Övriga indragningar

1 905

 

 

 

Summa

 

18 184

 

 

 

5.3.4Medgivna överskridanden

Med riksdagens bemyndigande får regeringen besluta att ett ramanslag får överskridas, om detta är nödvändigt för att i en verksamhet täcka särskilda utgifter som inte var kända då anslaget anvisades eller för att ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget ska kunna uppfyllas (6 § andra stycket lagen (1996:1059) om statsbudge- ten). Regeringen beslutade om två medgivna överskridanden för 2007.

Tabell 5.24 Utnyttjade medgivna överskridanden 2007

Miljoner kronor

Utgiftsområde/anslag

23 42 04

Bekämpande av smittsamma

65

 

husdjurssjukdomar

 

 

 

 

26 92 01

Räntor på statsskulden

1 151

 

 

Summa utnyttjade medgivna överskridanden

1 216

 

 

 

I statsbudgeten anvisades 124 miljoner kronor på det under utgiftsområde 23 Jord- och skogs- bruk, fiske med anslutande näringar uppförda anslaget 42:4 Bekämpande av smittsamma hus- djurssjukdomar. På tilläggsbudget anvisades ytterligare 50 miljoner kronor. Regeringen med- gav att anslagsposten 1 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar fick överskridas med högst 82 miljoner kronor för kostnader i samband med utbrott av salmonella 2003 (regeringsbeslut 2008-02-14). Av det medgivna överskridandet utnyttjades 65 miljoner kronor. Hela anslagskrediten på 11 miljoner kronor för anslagsposten utnyttjades.

I statsbudgeten anvisades 43 000 miljoner kronor på det under utgiftsområde 26 Stats- skuldsräntor m.m. uppförda anslaget 92:1 Räntor på statsskulden. Det ingående ramöverförings- beloppet var -1 290 miljoner kronor. Regeringen medgav att anslaget fick överskridas med 1 151 miljoner kronor (Regeringsbeslut 2008- 02-14). Utfallet för anslaget blev 47 161 miljoner kronor. Hela anslagskrediten på 4 300 miljoner kronor utnyttjades.

148

Skr. 2007/08:101

5.3.5Begränsningsbelopp

Tabell 5.25 Utgiftsbegränsande åtgärder 2007

Miljoner kronor

 

 

 

Disponibla medel efter

 

Utgiftsområde

Anslag

 

begränsningsbeslut

Utfall

UO 1

27:2

Presstöd

516

515

 

 

 

 

 

UO 7

8:1

Biståndsverksamhet

25 254

24 715

 

 

 

 

 

UO 7

8:4

Folke Bernadotteakademin

31

31

 

 

 

 

 

UO 16

25:11

Nationellt centrum för flexibelt lärande

88

83

 

 

 

 

 

UO 17

28:5

Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus, Svenska rikskonserter och

 

 

 

 

Drottningholms slottsteater

892

892

 

 

 

 

 

1

28:4

Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel

1 027

1 027

UO 17P

P

 

 

 

 

 

28:6

Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och

 

 

 

 

musikinstitutioner

 

 

28:7 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål

1P P Begränsningsbeloppet och utfallet gäller sammantaget för samtliga tre anlag.

Med begränsningsbelopp avses en minskning av totalt tillgängliga medel som får disponeras un- der året utan att anvisade anslagsmedel minskas eller dras in.

Under 2007 har regeringen beslutat om be- gränsningsbelopp inom fyra utgiftsområden. De områden som berörts är utgiftsområde 1 Rikets styrelse, utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, utgiftsområde 16 Utbildning och universitets- forskning samt utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid.

Regeringens beslut om utgiftsbegränsande åt- gärder och utfallet för berörda anslag redovisas i tabell 5.25. I regleringsbrev har regeringen angi- vit att myndigheten får använda eller disponera högst ett angivet belopp.

5.3.6Politikområden

Statsbudgetens utgifter delas sedan 2001 in i politikområden. Syftet med indelningen är att möjliggöra en bättre koppling mellan mål, kost- nader och resultat. Erfarenheterna har visat att det många gånger har varit svårt att koppla sam- man mål, kostnader och resultat på utgiftsområ- desnivån. Vissa politikområden omfattar verk- samheter som i sin helhet ryms inom ett utgifts- område. Ett politikområde kan även omfatta en begränsad del av verksamheten som bedrivs inom ett annat utgiftsområde. Det finns även politikområden som berör flera utgiftsområden, s.k. sektorövergripande politikområden.

Inom utgiftsområdena 1 Rikets styrelse och 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning åter- finns anslag och verksamheter för vilka reger-

ingen inte fastställer mål såsom riksdagens leda- möter och ombudsmän samt Regeringskansliet. Dessa omfattas inte av politikområdesindel- ningen. Utgiftsområdena Statsskuldsräntor m.m. och 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen utgörs inte direkt av statlig verksamhet, utan kan ses som medel för att uppnå verksamhet inom övriga utgiftsområden. Dessa omfattas inte av politikområdesindelningen. I tabell 5..26 redovi- sas dessa under rubriken Icke politikområdestill- hörig verksamhet. Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner blev politikområde 48 fr.o.m. 2003.

Politikområde 19 Ersättning vid arbetsoför- måga har de största utgifterna (119 464 miljoner kronor). Detta politikområde omfattar samma anslag som utgiftsområde 10 Ekonomisk trygg- het vid sjukdom och handikapp. Anslagen med de största utgifterna inom detta politikområde var 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m.

(31 734 miljoner kronor) och 19:2 Aktivitets- och sjukersättningar (72 456 miljoner kronor).

Det minsta politikområdet är 47 Minoritets- politik. Utgifterna uppgick till 11 miljoner kro- nor. Det består av ett enda anslag 47:1 Åtgärder för nationella minoriteter inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse.

I tabell 5.26 jämförs utfallet med anvisat i statsbudgeten och totalt anvisat (statsbudget inkl. tilläggsbudget). Skillnaderna kommenteras under respektive utgiftsområde i avsnitt 5.4 Ut- fallet per utgiftsområde. I tabellerna redovisas utfallet per politikområde inom respektive ut- giftsområde (se även bilaga 6).

149

Skr. 2007/08:101

Tabell 5.26 Statsbudgeten fördelad på politikområden

Miljoner kronor

 

 

 

Tilläggs-

 

 

Skillnad mot

Skillnad mot

 

1

 

budget

Totalt anvisat

Utfall

statsbudget

totalt anvisat

 

StatsbudgetP

P

 

 

 

 

 

 

 

 

PO 01 Effektiv statsförvaltning

10 176

 

6

10 181

10 174

-2

-8

 

 

 

 

 

 

 

 

PO 02 Finansiella system och tillsyn

530

 

0

530

531

1

1

 

 

 

 

 

 

 

 

PO 03 Skatt, tull och exekution

9 325

 

7

9 332

9 670

345

338

 

 

 

 

 

 

 

 

PO 04 Rättsväsendet

30 754

 

2

30 756

30 627

-127

-129

 

 

 

 

 

 

 

 

PO 05 Utrikes- och säkerhetspolitik

1 498

 

71

1 569

1 586

88

17

 

 

 

 

 

 

 

 

PO 06 Totalförsvar

40 198

 

0

40 198

42 378

2 180

2 180

 

 

 

 

 

 

 

 

PO 07 Skydd och beredskap mot olyckor och svåra

 

 

 

 

 

 

 

påfrestningar

3 631

 

0

3 631

3 812

181

181

 

 

 

 

 

 

 

 

PO 08 Internationellt utvecklingssamarbete

26 657

 

-700

25 957

25 441

-1 215

-515

 

 

 

 

 

 

 

 

PO 10 Integrationspolitik

4 071

 

323

4 394

4 122

51

-272

 

 

 

 

 

 

 

 

PO 11 Storstadspolitik

0

 

0

0

36

36

36

 

 

 

 

 

 

 

 

PO 12 Migrationspolitik

5 033

 

785

5 818

5 295

262

-523

 

 

 

 

 

 

 

 

PO 13 Hälso- och sjukvårdspolitik

26 534

 

85

26 619

26 476

-58

-143

 

 

 

 

 

 

 

 

PO 14 Folkhälsa

892

 

71

963

1 100

208

137

 

 

 

 

 

 

 

 

PO 15 Barnpolitik

36

 

0

36

33

-3

-3

 

 

 

 

 

 

 

 

PO 16 Handikappolitik

15 564

 

0

15 564

15 762

198

198

 

 

 

 

 

 

 

 

PO 17 Äldrepolitik

2 117

 

0

2 117

1 596

-521

-521

 

 

 

 

 

 

 

 

PO 18 Socialtjänstpolitik

1 420

 

0

1 420

1 352

-68

-68

 

 

 

 

 

 

 

 

PO 19 Ersättning vid arbetsoförmåga

122 355

 

700

123 055

119 464

-2 890

-3 590

 

 

 

 

 

 

 

 

PO 20 Ekonomisk äldrepolitik

44 202

 

0

44 202

43 738

-463

-463

 

 

 

 

 

 

 

 

PO 21 Ekonomisk familjepolitik

66 089

 

0

66 089

64 945

-1 144

-1 144

 

 

 

 

 

 

 

 

PO 22 Arbetsmarknadspolitik

62 579

 

259

62 838

53 826

-8 753

-9 012

 

 

 

 

 

 

 

 

PO 23 Arbetslivspolitik

912

 

180

1 092

1 061

149

-31

 

 

 

 

 

 

 

 

PO 24 Jämställdhetspolitik

448

 

0

448

76

-372

-372

 

 

 

 

 

 

 

 

PO 25 Utbildningspolitik

65 696

 

10

65 706

62 295

-3 401

-3 411

 

 

 

 

 

 

 

 

PO 26 Forskningspolitik

6 422

 

6

6 428

6 430

8

2

 

 

 

 

 

 

 

 

PO 27 Mediepolitik

755

 

0

755

709

-46

-46

 

 

 

 

 

 

 

 

PO 28 Kulturpolitik

6 104

 

33

6 137

6 079

-25

-58

 

 

 

 

 

 

 

 

PO 29 Ungdomspolitik

193

 

0

193

194

2

2

 

 

 

 

 

 

 

 

PO 30 Folkrörelsepolitik

533

 

0

533

519

-14

-14

 

 

 

 

 

 

 

 

PO 31 Bostadspolitik

2 093

 

0

2 093

2 240

147

147

 

 

 

 

 

 

 

 

150

Skr. 2007/08:101

Fortsättning på Tabell 5.26 Statsbudgeten fördelad på politikområden

Miljoner kronor

 

 

 

Tilläggs-

 

 

Skillnad mot

Skillnad mot

 

1

 

budget

Totalt anvisat

Utfall

statsbudget

totalt anvisat

 

StatsbudgetP

P

 

 

 

 

 

 

 

 

PO 32 Regional samhällsorganisation

2 395

 

6

2 401

2 398

3

-3

 

 

 

 

 

 

 

 

PO 33 Regional utvecklingspolitik

3 163

 

90

3 253

2 879

-284

-374

 

 

 

 

 

 

 

 

PO 34 Miljöpolitik

4 510

 

1

4 511

4 214

-296

-297

 

 

 

 

 

 

 

 

PO 35 Energipolitik

2 709

 

0

2 709

2 172

-537

-537

 

 

 

 

 

 

 

 

PO 36 Transportpolitik

33 324

 

10 586

43 910

43 569

10 245

-341

 

 

 

 

 

 

 

 

PO 37 IT, elektronisk kommunikation och post

590

 

0

590

721

130

130

 

 

 

 

 

 

 

 

PO 38 Näringspolitik

2 181

 

190

2 371

2 325

144

-46

 

 

 

 

 

 

 

 

PO 39 Utrikeshandel, handels- och

 

 

 

 

 

 

 

investeringsfrämjande

413

 

7

420

416

3

-4

 

 

 

 

 

 

 

 

PO 40 Konsumentpolitik

180

 

0

180

184

4

4

 

 

 

 

 

 

 

 

PO 41 Skogspolitik

857

 

0

857

727

-130

-130

 

 

 

 

 

 

 

 

PO 42 Djurpolitik

476

 

67

543

611

135

69

 

 

 

 

 

 

 

 

PO 43 Livsmedelspolitik

9 412

 

10

9 422

8 576

-836

-846

 

 

 

 

 

 

 

 

PO 44 Landsbygdspolitik

5 528

 

-27

5 501

3 831

-1 697

-1 670

 

 

 

 

 

 

 

 

PO 45 Samepolitik

73

 

27

100

83

11

-16

 

 

 

 

 

 

 

 

PO 46 Demokrati

92

 

1

93

83

-9

-10

 

 

 

 

 

 

 

 

PO 47 Minoritetspolitik

10

 

0

10

11

1

1

 

 

 

 

 

 

 

 

PO 48 Allmänna bidrag till kommuner

72 849

 

115

72 965

72 975

125

10

 

 

 

 

 

 

 

 

Förändring av anslagsbehållningar

-329

 

0

-329

0

329

329

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa politikområden

695 249

 

12 909

708 158

687 342

-7 907

-20 816

 

 

 

 

 

 

 

 

Icke politikområdestillhörig verksamhet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

90 Anslag som inte ingår i något politikområde

8 643

 

53

8 695

7 941

-702

-755

 

 

 

 

 

 

 

 

92 Statsskuldsräntor m.m.

43 170

 

0

43 170

47 255

4 085

4 085

 

 

 

 

 

 

 

 

93 Avgiften till Europeiska gemenskapen

28 908

 

0

28 908

26 635

-2 273

-2 273

 

 

 

 

 

 

 

 

Riksgäldskontorets nettoutlåning

14 590

 

0

14 590

-4 340

-18 930

-18 930

 

 

 

 

 

 

 

 

Kassamässig korrigering

0

 

0

0

-4 325

-4 325

-4 325

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa statsbudgetens utgifter m.m.

790 560

 

12 961

803 521

760 507

-30 053

-43 015

1P P Med statsbudgeten avses här den ursprungliga statsbudgeten antagen av riksdagen i december 2006, exkl. tilläggsbudget.

151

Skr. 2007/08:101

5.4Utfall per utgiftsområde

I följande avsnitt redovisas utfallet per utgifts- område och större skillnader mot statsbudge- ten på anslagsnivå. Även större förändringar i förhållande till föregående år kommenteras. Tabellerna visar utfallet per politikområde inom respektive utgiftsområde. Anslagen har fördelats till de utgiftsområden som de tillhör i statsbudgeten för 2007. I vissa fall kommente- ras skillnaderna mot tilldelade medel. Med till- delade medel avses summan av ingående ram- överföringsbelopp, anvisade medel på stats- budget och tilläggsbudget, medgivna över- skridanden samt indragningar. Dessutom re- dovisas Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringen, som ingår på statsbudgetens utgiftssida. I bilaga 6 redovisas en specifikation av utfallet för samtliga anslag på statsbudgeten samt skillnader bl.a. jämfört med statsbudgeten.

5.4.1Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Demokrati, Regional samhällsorganisation och Minoritetspolitik samt delar av politikområ- dena Mediepolitik och Samepolitik. I utgifts- området ingår även anslagen 90:1 Kungliga hov- och slottsstaten, 90:2 Riksdagens ledamöter och partier m.m., 90:3 Riksdagens förvaltnings- kostnader, 90:4 Riksdagens ombudsmän, justi- tieombudsmännen, 90:5 Regeringskansliet m.m., 90:6 Stöd till politiska partier och 90:7 Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU- information.

Tabell 5.27 UO 1 Rikets styrelse

Miljoner kronor

 

 

 

 

Utfall-

 

 

SB

TB

Utfall

SB

Utfall

Politikområde

2007

2007

2007

2007

2006

Mediepolitik

722

0

676

-46

674

 

 

 

 

 

 

Regional

 

 

 

 

 

samhälls-

 

 

 

 

 

organisation

2 395

6

2 398

3

2 427

 

 

 

 

 

 

Samepolitik

26

2

26

0

21

 

 

 

 

 

 

Demokrati

92

1

83

-9

346

 

 

 

 

 

 

Minoritetspolitik

10

0

11

1

11

 

 

 

 

 

 

Anslag som inte

 

 

 

 

 

ingår i något

 

 

 

 

 

politikområde

7 430

53

7 400

-31

7 157

 

 

 

 

 

 

Summa

10 677

61

10 594

-83

10 637

 

 

 

 

 

 

Utfallet uppgick till 10 594 miljoner kronor och var därmed 83 miljoner kronor (0,8 pro- cent) lägre än vad som anvisades i statsbudge- ten. Utfallet för anslaget 27:2 Presstöd blev 515 miljoner kronor, vilket är 52 miljoner kro- nor lägre än anvisat. Anslaget 90:5 Regerings- kansliet m.m. tilldelades 52 miljoner kronor på tilläggsbudget, främst för att finansiera den ökade migrationsverksamheten vid utlands- myndigheterna. Årsutfallet blev 5 555 miljoner kronor, vilket är 26 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten.

Under 2007 blev utgifterna för utgiftsområ- det 43 miljoner kronor (0,4 procent) lägre än 2006. Utfallet på anslaget 46:1 Allmänna val och demokrati blev 14 miljoner kronor. Det är en minskning med 269 miljoner kronor (95 procent) mellan åren, vilket förklaras av det allmänna valet under 2006. Utfallet för anslaget 90:3 Riksdagens förvaltningskostnader

ökade med 147 miljoner kronor (25 procent) vilket beror på att anslaget tillfälligt ökades för 2007 för att lösa in lån som tidigare upptagits för att finansiera bevarandet av riksbyggna- derna på Helgeandsholmen. Utfallet för ansla- get 90:5 Regeringskansliet m.m. ökade med 118 miljoner kronor (2,2 procent) jämfört med föregående år.

5.4.2Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och förvaltning

Utgiftsområdet omfattar politikområdena Effektiv statsförvaltning samt Finansiella sy- stem och tillsyn. Här ingår ett antal centrala myndigheter, bl.a. Ekonomistyrningsverket, Statskontoret, Statistiska centralbyrån, Statens Fastighetsverk, Konjunkturinstitutet, Kammarkollegiet, Riksgäldskontoret och Finansinspektionen. För 2007 har Statens Fastighetsverk ett nytt anslag 1:14 Bidragsfas- tigheter. Vidare finns anslag som inte ingår i något politikområde, dels det på förslag av Riksrevisionens styrelse uppförda anslaget 90:1 Riksrevisionen, dels anslaget 90:2 Försök med trängselskatt i Stockholm. Det största an- slaget inom utgiftsområdet är 1:11 Statliga tjänstepensioner m.m.

152

Tabell 5.28 UO 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Miljoner kronor

 

SB

TB

Utfall

Utfall-

Utfall

Politikområde

2007

2007

2007

SB 2007

2006

Effektiv

 

 

 

 

 

statsförvaltning

10 176

6

10 174

-2

9 653

 

 

 

 

 

 

Finansiella

 

 

 

 

 

system och

 

 

 

 

 

tillsyn

486

0

493

8

469

 

 

 

 

 

 

Anslag som inte

 

 

 

 

 

ingår i något

 

 

 

 

 

politikområde

1 212

0

541

-671

1 711

 

 

 

 

 

 

Summa

11 873

6

11 208

-666

11 832

 

 

 

 

 

 

Utfallet uppgick till 11 208 miljoner kronor och var därmed 666 miljoner kronor (5,6 pro- cent) lägre än vad som anvisades i statsbudge- ten.

Utfallet för anslaget 90:2 Försök med träng- selskatt i Stockholm blev 257 miljoner kronor, vilket är 673 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Försöket började den 3 januari 2006 och slutade den 31 juli 2006. Efter att försöket avslutats återstod utgifter för främst kollektivtrafiksatsningar samt kontrakts- bundna utgifter för systemet. Anledningen till det låga utfallet är bl.a. att Vägverkets kostna- der och ersättningen till Storstockholms Lokaltrafik blev lägre än tidigare beräknat.

Utfallet på anslaget 2:2 Insättningsgaranti- nämnden blev 11,9 miljoner kronor, vilket är 5,8 miljoner kronor lägre än beräkningen i statsbudgeten. Under 2007 fortsatte hanter- ingen av de tre ersättningsfallen CTA Lind & Co Scandinavia AB, Custodia Credit AB och Allmänna kapital. Anslaget är svårbedömt på grund av att det inte är möjligt att i förväg göra en uppskattning av förvaltningskostnaderna vid ersättningsfall då förekomsten av dessa beror på omständigheter som Insättningsga- rantinämnden (IGN) inte själv råder över. Detta medförde bl.a. att anslaget för 2006 överskreds med 2,0 miljoner kronor. För att lösa problemet med IGN:s förvaltningsanslag höjdes därför anslaget fr.o.m. 2007 med 10 miljoner kronor, som ställdes till regering- ens disposition på en särskild anslagspost. I händelse av ersättningsfall skulle dessa medel, efter regeringsbeslut, ställas till IGN:s dispo- sition. Anslagsposten skulle således inte kunna utnyttjas av IGN i situationer utan ersätt- ningsfall. Under året har 7 miljoner kronor av dessa medel utnyttjats, medan 3 miljoner kro- nor återstår. Från den 1 januari 2008 upphör

Skr. 2007/08:101

IGN och i stället tar Riksgäldskontoret över ansvaret för den statliga insättningsgarantin och investerarskyddet.

För utgiftsområdet blev utfallet 625 miljoner kronor (5,3 procent) lägre än 2006. Utgifterna på anslaget 90:2 Försök med

trängselskatt i

Stockholm

minskade

med

1 184 miljoner

kronor. De

totala utgifterna

(2005-2007)

för

detta

anslag

blev

2 962 miljoner

kronor. Utfallet på anslaget

1:11 Statliga tjänstepensioner m.m. ökade med 275 miljoner kronor (3,2 procent). För 2007 tillkom 245 miljoner kronor för det nya anslaget 1:14 Bidragsfastigheter.

5.4.3Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Skatt, tull och exekution.

Tabell 5.29 UO 3 Skatt, tull och exekution

Miljoner kronor

 

SB

TB

Utfall

Utfall-

Utfall

Politikområde

2007

2007

2007

SB 2007

2006

Skatt, tull och

 

 

 

 

 

exekution

9 325

7

9 670

345

9 011

 

 

 

 

 

 

Summa

9 325

7

9 670

345

9 011

 

 

 

 

 

 

Utfallet uppgick till 9 670 miljoner kronor och blev därmed 345 miljoner kronor (3,5 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten.

Utfallet för anslaget 3:1 Skatteverket blev 6 507 miljoner kronor, vilket är 265 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statsbud- geten. Utfallet för anslaget 3:2 Kronofogde- myndigheten blev 84 miljoner kronor högre än anvisat.

För utgiftsområdet blev utgifterna 659 miljoner kronor högre än 2006. Skattever- kets och Kronofogdemyndigheternas utgifter ökade med 312 respektive 86 miljoner kronor jämfört med 2006.

153

Skr. 2007/08:101

5.4.4Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Rättsväsendet. Här ingår bl.a. polisväsendet, åklagarväsendet, domstolsväsendet, kriminal- vården och rättshjälpen.

Tabell 5.30 UO 4 Rättsväsendet

Miljoner kronor

 

 

 

 

Utfall-

 

 

SB

TB

Utfall

SB

Utfall

Politikområde

2007

2007

2007

2007

2006

Rättsväsendet

30 754

2

30 627

-127

28 505

 

 

 

 

 

 

Summa

30 754

3

30 627

-127

28 505

 

 

 

 

 

 

Utfallet uppgick till 30 627 miljoner kronor och blev därmed 127 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.

Utfallet för anslaget 4:1 Polisorganisationen blev 16 532 miljoner kronor, vilket är 196 miljoner kronor lägre än i statsbudgeten. Ut- gifterna för anslaget 4:6 Kriminalvården blev 161 miljoner kronor lägre än beräknat. Utgif- terna för anslaget 4:12 Rättsliga biträden m.m. uppgick till 1 455 miljoner kronor, vilket är 229 miljoner kronor högre än i statsbudgeten.

Under 2007 blev utgifterna för Rättsväsen- det 2 122 miljoner kronor (7,4 procent) högre än 2006. De ökade utgifterna avser främst Polisorganisationen (1 101 miljoner kronor) och Kriminalvården 481 miljoner kronor.

5.4.5Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Utrikes- och säkerhetspolitik.

Tabell 5.31 UO 5 Internationell samverkan

Miljoner kronor

 

SB

TB

Utfall

Utfall-

Utfall

Politikområde

2007

2007

2007

SB 2007

2006

Utrikes- och

 

 

 

 

 

säkerhetspolitik

1 498

71

1 586

88

1 426

 

 

 

 

 

 

Summa

1 498

71

1 586

88

1 426

 

 

 

 

 

 

Utfallet uppgick till 1 586 miljoner kronor och var därmed 88 miljoner kronor (5,8 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten.

I statsbudgeten anvisades 1 057 miljoner kronor för anslaget 5:1 Bidrag till vissa inter- nationella organisationer. Utfallet blev

1 165 miljoner kronor, vilket är 108 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Anslaget höjdes med 70 miljoner kronor på tilläggsbudget. Skälen till ökningen var att Sveriges bidrag till Förenta nationernas (FN) budget blev högre än tidigare beräknat och att Sveriges andel av budgeten ökade.

Utgifterna för utgiftsområdet blev 160 miljoner kronor (11,2 procent) högre än 2006. Utfallet för anslaget 5:1 Bidrag till vissa internationella organisationer blev 155 miljoner kronor högre än 2006, vilket bl.a. beror på att medel anvisades på tilläggsbudget. Utfallet för anslaget 5:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsvä- sendet blev 72 miljoner kronor lägre än 2006. Minskningen förklaras av de höga utgifterna för bistånd till svenska medborgare som be- fann sig i Libanon under kriget 2006. Utfallet för anslaget 5:11 Samarbete inom Östersjö- regionen blev 62 miljoner kronor högre än 2006. Anslaget ökade med ungefär samma belopp. Förklaringen är en utökning av Svenska institutets Visbyprogram och skapandet av ett särskilt stipendieprogram samt att finansieringen av Visbyprogrammet och Barentssamarbetet överfördes från utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.

5.4.6Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Totalförsvar och politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar. Politikområdet Totalförsvar består av verksamhetsområdet Det militära försvaret och verksamhetsområdet Det civila försvaret. Från och med 2007 ingår även några anslag inom politikområdena Miljöpolitik och Näringspolitik.

Utfallet uppgick till 46 530 miljoner kronor och var därmed 2 366 miljoner kronor (5,4 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utfallet för anslaget 6:1

Förbandsverksamhet, beredskap och freds- främjande truppinsatser m.m. blev 21 034 miljoner kronor, vilket är 582 miljoner kronor (2,8 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten.

154

Tabell 5.32 UO 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet

Miljoner kronor

 

SB

TB

Utfall

Utfall-

Utfall

Politikområde

2007

2007

2007

SB 2007

2006

Totalförsvar

40 198

0

42 378

2 180

40 338

 

 

 

 

 

 

Skydd och

 

 

 

 

 

beredskap mot

 

 

 

 

 

olyckor och svåra

 

 

 

 

 

påfrestningar

3 631

0

3 812

181

3 611

 

 

 

 

 

 

Miljöpolitik

292

0

294

2

276

 

 

 

 

 

 

Näringspolitik

43

0

46

3

37

 

 

 

 

 

 

Summa

44 164

0

46 530

2 366

44 262

 

 

 

 

 

 

Under 2007 förbrukades därmed en del av det anslagssparande som uppstod till följd av utgiftsbegränsningar tidigare år.

Utfallet för anslaget 6:2 Materiel och anläggningar blev 19 232 miljoner kronor, vilket är 1 632 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Hela anslagssparandet (1 557 miljoner kronor) togs i anspråk.

Utfallet för anslaget 7:6 Gemensam radio- kommunikation för skydd och säkerhet blev 331 miljoner kronor, vilket är 296 miljoner kronor högre än vad som anvisades i

statsbudgeten.

Anslaget

ökades

med

250 miljoner

kronor på

tilläggsbudget,

eftersom de faktiska kostnaderna för investeringar blev större än vad som ursprungligen beräknades. Rakel-systemet (ett gemensamt radiokommunikationssystem) byggs ut i sju etapper. De första tre etapperna är i drift. De fyra återstående byggs ut under 2008–2010.

Under 2007 blev utgifterna för utgiftsområdet 2 268 miljoner kronor (5,1 procent) högre än 2006. Utgifterna på anslaget 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m. minskade med 726 miljoner kronor (3,3 procent). Minskningen avser neddragningen av försvaret. Utgifterna på anslaget 6:2 Materiel och anläggningar ökade med 1 764 miljoner kronor (10,1 procent). Ökningen beror på leveransförseningar mellan åren. Anslaget 6:3

Forskning och teknikutveckling uppfördes på statsbudgeten 2007. Utfallet blev 1 126 miljoner kronor. Tidigare ingick medel för detta ändamål i anslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling.

Skr. 2007/08:101

5.4.7Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Internationellt utvecklingssamarbete.

Tabell 5.33 UO 7 Internationellt bistånd

Miljoner kronor

 

 

 

 

Utfall-

 

 

SB

TB

Utfall

SB

Utfall

Politikområde

2007

2007

2007

2007

2006

Internationellt

 

 

 

 

 

utvecklings-

 

 

 

 

 

samarbete

26 657

-700

25 441

-1 215

25 893

 

 

 

 

 

 

Summa

26 657

-700

25 441

-1 215

25 893

 

 

 

 

 

 

Utfallet uppgick till 25 441 miljoner kronor och var därmed 1 215 miljoner kronor (4,5 procent) lägre än vad som anvisades i stats- budgeten.

Utgifterna för anslaget 8:1 Biståndsverk- samhet uppgick till 24 715 miljoner kronor, vilket är 1 215 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Av anslagssparandet drogs 1 746 miljoner kronor in. Den avsevärt ökade inströmningen av flyktingar från främst Irak ledde till väsentligt ökade kostnader för asyl- sökande. För att bidra till finansieringen av dessa kostnader höjdes avräkningen av flyk- tingkostnader från biståndsramen med 700 miljoner kronor och anslaget sänktes med motsvarande belopp. Medlen har bidragit till att finansiera ökningen av anslaget 12:2 Ersätt- ningar och bostadskostnader inom utgiftsom- råde 8 Migration. Kostnader för mottagande av flyktingar från länder som enligt OECD:s biståndskommitté DAC (Development Assistance Committee) klassificeras som bi- ståndsländer räknas av från biståndsramen i enlighet med DAC:s riktlinjer för bistånd och i enlighet med budgeteringsprinciper som tidi- gare tillämpats. En annan orsak till det lägre utfallet är bl.a. försenade beredningar och ut- betalningar av bistånd till Afrika.

År 2007 blev utgifterna för utgiftsområdet 452 miljoner kronor (1,7 procent) lägre än 2006. Utfallet för anslaget 8:1 Biståndsverk- samhet minskade med 471 miljoner kronor (1,9 procent).

155

Skr. 2007/08:101

Redovisning av utfallet för biståndet

Tabell 5.34 Utfall för bistånd 1998–2007

Miljoner kronor

 

 

 

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

Totalt utbetalt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1

 

 

12 499

13 467

16 479

17 220

19 554

19 388

19 996

25 120

29 161

29 288

bistånd P

 

 

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Totalt bistånd i

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

procent av BNI

2

 

0,72

0,70

0,80

0,77

0,83

0,79

0,78

0,94

1,02

0.93

P

P

1P P Utfallet innehåller samtliga kostnader, inklusive avräkningarna såsom de budgeterats i budgetpropositionen förutom när det gäller avräkningen för Sveriges bidrag till EU:s gemensamma bistånd som finansieras över EU:s reguljära budget där faktiskt utfall som kan klassificeras som bistånd enligt DAC används fr.o.m. 2007.

2P P Den senast tillgängliga BNI-prognosen vid rapporteringstillfället till DAC används.

Biståndsramens storlek bestäms utifrån den pro- centsats (procent av bruttonationalinkomsten, BNI) som riksdagen beslutat om för varje en- skilt år. Vid beräkningen av biståndsramen i budgetpropositionen används den senast till- gängliga BNI-prognosen.

Det totala svenska biståndet under ett år rap- porteras årligen till DAC, som ansvarar för att sammanställa medlemsländernas biståndsstati- stik. Rapporteringen till DAC görs under senvå- ren efter avslutat budgetår. I den ingår samtliga kostnader, inklusive avräkningar, som kan klas- sificeras som bistånd enligt DAC:s definitioner. Från biståndsramen görs avräkningar i enlighet med DAC:s definition av bistånd, dels för bi- ståndsklassificerade kostnader inom andra ut- giftsområden, dels med belopp motsvarande de bilaterala skuldavskrivningarna som Sverige gör. Utgifterna inom andra utgiftsområden avser kostnader för flyktingar från biståndsländer, administration av bistånd på utrikesdeparte- mentet samt den del av Sveriges bidrag till EU:s gemensamma bistånd som finansieras över EU:s reguljära budget.

Biståndsramen för 2007 uppgår till 30 139 miljoner kronor, vilket motsvarar en procent av vid budgeteringstillfället beräknad BNI. I tabell 5.34 redovisas DAC-rapporteringen för åren 1998–2007. Det preliminära utfallet för 2007 är 0,93 procent av BNI enligt DAC:s redovis- ningsprinciper. Procentandelen för det prelimi- nära utfallet har beräknats med den senaste pro- gnosen för BNI. Att utfallet för Sveriges utvecklingsbistånd som andel av BNI understi- ger en procent beror främst på två faktorer – för- senade skuldavskrivningar och högre BNI, vilket beskrivs nedan.

Knappt hälften av underskridandet av procentandelen beror på försenade skuldav-

skrivningar. Skuldavskrivningarna för 2007 pla- nerades uppgå till totalt 1 500 miljoner kronor i budgetpropositionen för 2007. På grund av för- seningar avseende bilaterala avtal med berörda länder genomfördes endast skuldavskrivningar uppgående till 500 miljoner kronor. Det finns en betydande osäkerhet kring när en planerad bila- teral skuldavskrivning kommer att genomföras och till vilket belopp. För ett enskilt år kan där- för beloppet för avräkningen för de bilaterala skuldavskrivningarna från biståndsramen och den faktiska rapporterade kostnaden vara i otakt. Skillnaden mellan planerade och faktiska kostna- der justeras kommande år.

Något mer än hälften av underskridandet har att göra med att biståndsramen räknas ut som en procentandel av en prognos på BNI i samband med arbetet med budgetpropositionen inför det aktuella året. Denna prognos läggs i augusti året innan det år budgetpropositionen avser. I rap- porteringen till DAC används dock den uppgift om BNI som erhålls av Finansdepartementet/SCB i mars året efter det år budgetpropositionen avser, drygt ett och ett halvt år efter det att biståndsramen beslutades. Mellan dessa två tidpunkter sker kontinuerliga förändringar. BNI-prognosen för 2007 har ökat med cirka fyra procent från det att biståndsramen beslutades till det att rapporteringen till DAC genomfördes.

156

5.4.8Utgiftsområde 8 Migration

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Migra- tionspolitik.

Tabell 5.35 UO 8 Migration

Miljoner kronor

 

 

 

 

Utfall-

 

 

SB

TB

Utfall

SB

Utfall

Politikområde

2007

2007

2007

2007

2006

Migrationspolitik

5 033

785

5 295

262

4 522

 

 

 

 

 

 

Summa

5 033

785

5 295

262

4 522

 

 

 

 

 

 

Utfallet uppgick till 5 295 miljoner kronor och var därmed 262 miljoner kronor (5,2 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten.

Utgifterna på anslaget 12:2 Ersättningar och bostadskostnader blev 2 279 miljoner kronor. Det är 279 miljoner kronor högre än anvisat i den ur- sprungliga statsbudgeten. Anslaget ökades med 785 miljoner kronor på tilläggsbudget. Utfallet blev således 506 miljoner kronor lägre än totalt anvisade medel. Skälet till att medel anvisades på tilläggsbudget var att antalet asylsökande ökade betydligt, vilket medförde att utgifterna för bo- städer till asylsökande samt ersättningar till asyl- sökande, kommuner och landsting blev högre än vad som tidigare beräknades. Utfallet för ansla- get 12:1 Migrationsverket blev 1 923 miljoner kronor, vilket är 265 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Orsaken är som tidi- gare nämnts ökningen av antalet asylsökande.

Utgifterna på anslaget 12:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden blev 333 miljoner kronor, vilket är 170 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Antalet inkomna mål till migra- tionsdomstolarna var lägre än väntat. Utgifterna på anslaget 12:6 Offentligt biträde i utlännings- ärenden blev 229 miljoner kronor, vilket är 135 miljoner kronor högre än anvisat i den ur- sprungliga statsbudgeten. Anslaget ökades med 80 miljoner kronor i tilläggsbudget. Orsaken till detta är det stora antalet asylsökande och beho- vet av mer omfattande utredningar i asylärenden. Finansieringen gjordes genom anslaget 12:5

Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsären- den, som minskades med samma belopp i tilläggsbudget. Utfallet för anslaget blev 58 mil- joner kronor. Det är 141 miljoner kronor lägre än anvisat i den ursprungliga statsbudgeten.

Under 2007 blev utgifterna för utgiftsområdet 773 miljoner kronor (17,1 procent) högre än 2006. Utfallet för anslaget 12:2 Ersättningar och bostadskostnader blev 263 miljoner kronor (13,0

Skr. 2007/08:101

procent) högre än 2006. Förklaringar till det högre utfallet är att antalet asylsökande ökade och förändringen av ansvaret för ensamkom- mande barn. Från den 1 juli 2006 ersätter Migra- tionsverket kommunerna för deras kostnader för mottagande av ensamkommande barn.

För anslaget 12:1 Migrationsverket blev utgif- terna 194 miljoner kronor (11,2 procent) högre än 2006. Det beror på att antalet asylsökande var betydligt fler under 2007. Antalet anställda för prövning av ärenden ökade därför med 200 per- soner. Under 2006 avgjordes knappt 19 000 ärenden jämfört med drygt 32 000 ärenden under 2007. Utfallet för anslaget 12:4 Domstols- prövning i utlänningsärenden blev 139 miljoner kronor (71,6 procent) högre än 2006. Antalet inkomna mål till migrationsdomstolarna var högre än 2006, vilket delvis beror på att dessa in- rättades den 31 mars 2006.

5.4.9Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Utgiftsområdet omfattar politikområdena Hälso- och sjukvårdspolitik, Folkhälsa, Barn- politik, Handikappolitik, Äldrepolitik och Soci- altjänstpolitik samt del av Forskningspolitik.

Tabell 5.36 UO 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Miljoner kronor

 

SB

TB

Utfall

Utfall-

Utfall

Politikområde

2007

2007

2007

SB 2007

2006

Hälso- och

 

 

 

 

 

sjukvårdspolitik

26 534

85

26 476

-58

25 036

 

 

 

 

 

 

Folkhälsa

892

71

1 100

208

886

 

 

 

 

 

 

Barnpolitik

36

0

33

-3

38

 

 

 

 

 

 

Handikappolitik

15 564

0

15 762

198

13 976

 

 

 

 

 

 

Äldrepolitik

2 117

0

1 596

-521

754

 

 

 

 

 

 

Socialtjänst-

 

 

 

 

 

politik

1 420

0

1 352

-68

1 172

 

 

 

 

 

 

Forskningspolitik

342

0

347

4

314

 

 

 

 

 

 

Summa

46 905

156

46 665

-240

42 176

 

 

 

 

 

 

Utfallet uppgick till 46 665 miljoner kronor och var därmed 240 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. På tilläggsbudget anvisades ytterligare 156 miljoner kronor.

Utfallet för anslaget 13:2 Bidrag för läkeme- delsförmånerna uppgick till 21 367 miljoner kro- nor enligt gällande avtal mellan staten och Landstingsförbundet, vilket var i enlighet med anvisat belopp i statsbudgeten. Anslaget svarar

157

Skr. 2007/08:101

för 46 procent av de totala utgifterna inom ut- giftsområdet. Utfallet för anslaget 16:8 Kostna- der för statlig assistansersättning uppgick till 14 674 miljoner kronor, vilket är 225 miljoner kronor högre än anvisat i statsbudgeten.

Utfallet för anslaget 17:1 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken blev 1 596 miljoner kronor, vilket är 521 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten.

Jämfört med 2006 ökade utgifterna för ut- giftsområdet med 4 489 miljoner kronor (10,6 procent). Utfallet för anslaget 16:8 Kostnader för statlig assistansersättning ökade med 1 792 miljo- ner kronor (13,9 procent). Antalet assistansbe- rättigade har kontinuerligt ökat de senaste åren. Även det genomsnittliga antalet assistanstimmar har ökat. Utfallet för anslaget 17:1 Stimulansbi- drag och åtgärder inom äldrepolitiken fortsatte att öka och blev 843 miljoner kronor (112 procent) högre än 2006. Utfallet för anslaget 13:1 Tand- vårdsförmåner m.m. uppgick till 3 271 miljoner kronor, vilket är ökning med 239 miljoner kro- nor (7,9 procent) jämfört med 2006

5.4.10Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Ersätt- ning vid arbetsoförmåga.

Tabell 5.37 UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

Miljoner kronor

 

SB

TB

Utfall

Utfall-

Utfall

Politikområde

2007

2007

2007

SB 2007

2006

Ersättning vid

 

 

 

 

 

arbetsoförmåga

122 355

700

119 464

-2 890

125 683

 

 

 

 

 

 

Summa

122 355

700

119 464

-2 890

125 683

 

 

 

 

 

 

Utfallet uppgick till 119 464 miljoner kronor och var därmed 2 890 miljoner kronor (2,4 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.

Utfallet för anslaget 19:1 Sjukpenning och re- habilitering m.m. blev 31 734 miljoner kronor, vilket är 2 611 miljoner kronor (7,6 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. An- talet sjukpenningdagar uppgick till 53,5 miljoner nettodagar och medelersättningen per nettodag uppgick till 481 kronor. I statsbudgeten beräk- nades antalet sjukpenningdagar uppgå till 58,4 miljoner nettodagar och medelersättningen per nettodag till 497 kronor.

Utgifterna på anslaget 19:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. uppgick till 72 456 miljoner kronor, vilket är 134 miljoner kronor (0,2 procent) högre än anvisat i statsbudgeten. I december 2007 fick närmare 552 000 personer sjuk- eller aktivitetsersättning. Utfallet för ansla-

get

19:4

Arbetsskadeersättningar

blev

5 810 miljoner

kronor, vilket är 475

miljoner

kronor lägre än vad som beräknades i statsbud- geten. Utgifterna på anslaget 19:6 Försäkrings-

kassan blev

7 430 miljoner kronor,

vilket

är

282 miljoner

kronor (3,9 procent)

högre

än

anvisat i statsbudgeten. På tilläggsbudget anvisades 700 miljoner kronor för omställningar i Försäkringskassans verksamhet för att minska sjukfrånvaron och underlätta återgången i arbete samt för att minska förekomsten av felaktiga

utbetalningar.

 

 

 

Utfallet

för

utgiftsområdet

blev

6 218 miljoner kronor eller 4,9 procent lägre än

2006. Utfallet för anslaget 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. blev 4 934 miljoner kronor (13,5 procent) lägre än 2006. Antalet sjukpen- ningdagar minskade med 7,6 miljoner nettodagar (12,5 procent) jämfört med 2006. För anslaget 19:2 Aktivitets- och sjukersättning m.m. minskade utgifterna med 1 685 miljoner kronor (2,3 pro- cent). Antalet personer som erhöll sjuk- eller aktivitetsersättning i slutet av året minskade med drygt 3 000 personer (0,6 procent) i förhållande till 2006. Vidare minskade den statliga ålderspen- sionsavgiften för anslaget med 2 160 miljoner kronor mellan åren. Utgifterna på anslaget 19:6

Försäkringskassan blev

327 miljoner

kronor

(4,2 procent) lägre än

2006, då

anslaget

belastades med ökade utgifter i samband med omorganisationen.

5.4.11Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Ekono- misk äldrepolitik. Området innefattar garanti- pension till ålderspension, efterlevandepensioner till vuxna, bostadstillägg till pensionärer och äld- reförsörjningsstöd.

158

Tabell 5.38 UO 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Miljoner kronor

 

SB

TB

Utfall

Utfall-

Utfall

Politikområde

2007

2007

2007

SB 2007

2006

Ekonomisk

 

 

 

 

 

äldrepolitik

44 202

0

43 738

-463

45 019

 

 

 

 

 

 

Summa

44 202

0

43 738

-463

45 019

 

 

 

 

 

 

Utfallet uppgick till 43 738 miljoner kronor och blev därmed 463 miljoner kronor (1,0 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.

Utgifterna på anslaget 20:1 Garantipension till ålderspension uppgick till 20 371 miljoner kro- nor, vilket är 204 miljoner kronor (1,0 procent) lägre än beräknat i statsbudgeten.

Utfallet för anslaget 20:2 Efterlevandepensio- ner till vuxna blev 15 702 miljoner kronor. Det är 167 miljoner kronor (1,1 procent) lägre än be- räkningen i statsbudgeten.

Utfallet för utgiftsområdet blev 1 281 miljoner kronor (2,8 procent) lägre jäm- fört med 2006. De lägre utgifterna avser främst anslaget 20:1 Garantipension till ålderspension, vars utfall blev 968 miljoner kronor (4,5 pro- cent) lägre än 2006. Det beror på att antalet per- soner med garantipension minskade och på att antalet personer med inkomstgrundad ålders- pension ökade (se vidare avsnitt 5.4.31 Ålders- pensionssystemet vid sidan av statsbudgeten).

5.4.12Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Utgiftsområdet omfattar större delen av politik- området Ekonomisk familjepolitik (Bostads- bidrag ingår i utgiftsområde 18 Samhällsplane- ring, bostadsförsörjning och byggande).

Tabell 5.39 UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Miljoner kronor

 

SB

TB

Utfall

Utfall-

Utfall

Politikområde

2007

2007

2007

SB 2007

2006

Ekonomisk

 

 

 

 

 

familjepolitik

62 631

0

61 568

-1 063

60 066

 

 

 

 

 

 

Summa

62 631

0

61 568

-1 063

60 066

 

 

 

 

 

 

Utfallet uppgick till 61 568 miljoner kronor och var därmed 1 063 miljoner kronor (1,7 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.

Utfallet för anslaget 21:1 Allmänna barnbidrag blev 23 516 miljoner kronor, vilket är 26 miljo-

Skr. 2007/08:101

ner kronor (0,1 procent) högre än vad som anvi- sades i statsbudgeten.

Utfallet för anslaget 21:2 Föräldraförsäkring blev 27 662 miljoner kronor, vilket är 944 miljoner kronor (3,3 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Det beror på att medelersättningen per dag blev lägre än beräknat, vilket främst förklaras av att män, som generellt har högre medelersättning, tog ut färre dagar än beräknat.

Utfallet för anslaget 21:6 Vårdbidrag för funk- tionshindrade barn blev 2 637 miljoner kronor, vilket är 123 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.

Jämfört med 2006 ökade utgifterna för ut-

giftsområdet

med 1 502

miljoner kronor

(2,5 procent).

Utgifterna

på anslaget 21:1

Allmänna barnbidrag minskade med 95 miljoner kronor. Utgifterna för anslaget 21:2 Föräldraförsäkring ökade med 1 568 miljoner kronor (6,0 procent), vilket bl.a. beror på höjt tak inom föräldraförsäkringen från 7,5 till 10 prisbasbelopp och höjd lägstanivå från 60 till 180 kronor per dag från den 1 juli 2006.

5.4.13 Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Arbets- marknadspolitik. I detta ingår främst bidrag till arbetslöshetsersättning och utgifter för arbets- marknadspolitiska program. Vidare ingår bl.a. Europeiska socialfonden och bidrag till Samhall AB. Från och med 2007 ingår även politikområ- dena Integrationspolitik och Storstadspolitik.

Tabell 5.40 UO 13 Arbetsmarknad

Miljoner kronor

 

SB

TB

Utfall

Utfall-

Utfall

Politikområde

2007

2007

2007

SB 2007

2006

Integrationspolitik

4 071

323

4 122

51

3 284

 

 

 

 

 

 

Storstadspolitik

0

0

36

36

35

 

 

 

 

 

 

Arbetsmarknads-

 

 

 

 

 

politik

62 579

259

53 826

-8 753

68 280

 

 

 

 

 

 

Summa

66 650

582

57 984

-8 667

71 600

 

 

 

 

 

 

Utfallet uppgick till 57 984 miljoner kronor och var därmed 8 667 miljoner kronor (13,0 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.

Utfallet för anslaget 22:2 Bidrag till arbetslöshets- ersättning och aktivitetsstöd blev 30 442 miljoner kronor, vilket är 7 926 miljoner kronor (20,7 procent) lägre än vad som anvisades i

159

Skr. 2007/08:101

statsbudgeten. Arbetslösheten fortsatte att minska, både antalet och andelen arbetslösa sjönk. Antalet arbetslösa minskade till 267 000, vilket motsvarar 5,6 procent av arbetskraften jämfört med 6,1 procent 2006. I december 2007 var 4 520 000 personer i åldern 15-74 år sysselsatta. Det är en ökning med 92 000 personer jämfört med december 2006. Redovisningen av Arbetskraftsundersökningen (AKU) ändrades i oktober 2007. En grund- läggande förändring är att redovisningen i AKU numera avser åldersgruppen 15-74 år i stället för åldersgruppen 16-64 år.

Utfallet för anslaget 22:3 Köp av arbetsmark-

nadsutbildning

och

övriga

kostnader blev

2 901 miljoner

kronor, vilket

är 334 miljoner

kronor lägre än beräknat i statsbudgeten.

För anslaget

22:4

Lönebidrag och Samhall

m.m. blev utfallet 12 467 miljoner kronor, vilket är 134 miljoner kronor lägre än vad som anvisa- des i statsbudgeten.

För anslaget 22:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2000–2006 blev utfallet 2 127 miljoner kronor. Det är 318 miljoner kro- nor högre än anvisat i statsbudgeten. Det tidi- gare anslagssparandet har till stor del utnyttjats under 2007.

Utfallet för anslaget 22:11 Bidrag till lönega- rantiersättning uppgick till 593 miljoner kronor, vilket är 361 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Antalet företagskonkurser upp- gick till 4 880 under 2007, vilket är en minskning med 7 procent jämfört med 2006. Det var fjärde året i rad som antalet företagskonkurser mins- kade.

Utgifterna för 2007 blev 13 617 miljoner kro- nor (19,0 procent) lägre än 2006. Utgifterna på anslaget 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd minskade med 13 266 miljoner kronor (30,4 procent). Utgifterna för anslags- posten Bidrag till arbetslöshetsersättning mins- kade med 7 311 miljoner kronor på grund av att antalet öppet arbetslösa minskade kraftigt även under 2007 och på genomförda reformer inom arbetslöshetsförsäkringen. Utgifterna för an- slagsposten Aktivitetsstöd minskade med 5 785 miljoner kronor. Utfallet för anslaget 22:3

Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader minskade 1 876 miljoner kronor

(39,3 procent). Utfallet för anslaget

22:4

Lönebidrag och Samhall m.m. ökade

med

817 miljoner kronor.

 

5.4.14 Utgiftsområde 14 Arbetsliv

Utgiftsområdet omfattar politikområdena Ar- betslivspolitik och Jämställdhetspolitik. Inom utgiftsområdet verkar bl.a. Arbetsmiljöverket och Jämställdhetsombudsmannen.

Tabell 5.41 UO 14 Arbetsliv

Miljoner kronor

 

 

 

 

Utfall-

 

 

SB

TB

Utfall

SB

Utfall

Politikområde

2007

2007

2007

2007

2006

Arbetslivspolitik

912

180

1 061

149

1 181

 

 

 

 

 

 

Jämställdhets-

 

 

 

 

 

politik

448

0

76

-372

35

 

 

 

 

 

 

Summa

1 361

180

1 137

-223

1 216

 

 

 

 

 

 

Utfallet uppgick till 1 137 miljoner kronor och var därmed 223 miljoner kronor (16,3 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.

Utfallet på anslaget 24:2 Särskilda jämställd- hetsåtgärder blev 47 miljoner kronor, vilket är 370 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbud- geten. I det anvisade beloppet ingår 400 miljoner kronor för insatser på jämställdhetsområdet, bl.a. till forskning om kvinnors hälsa och en handlingsplan för att minska våldet mot kvinnor. Utfallet för anslaget 23:1 Arbetsmiljöverket blev 618 miljoner kronor, vilket är 20 miljoner kro- nor lägre än beräknat i statsbudgeten. Utfallet för anslaget 23:2 Arbetslivsinstitutet blev 232 miljoner kronor, vilket är 67 miljoner kronor högre än anvisat i statsbudgeten. På tilläggsbudget anvisades 164 miljoner kronor på anslaget 23:8 Avvecklingsmyndigheten för Arbetslivsinstitutet, varav 106 miljoner kronor förbrukades under 2007.

Utgifterna för utgiftsområdet blev 78 miljoner kronor (6,4 procent) lägre än 2006.

5.4.15 Utgiftsområde 15 Studiestöd

Utgiftsområdet omfattar delar av politikområ- det Utbildningspolitik. Det innehåller utgifter för olika former av ekonomiskt stöd till en- skilda under studier och utgifter för vissa stu- diesociala insatser. Förvaltningen av studiestö- den sköts huvudsakligen av Centrala studiestödsnämnden (CSN).

160

Tabell 5.42 UO 15 Studiestöd

Miljoner kronor

 

SB

TB

Utfall

Utfall-

Utfall

Politikområde

2007

2007

2007

SB 2007

2006

Utbildnings-

 

 

 

 

 

politik

20 714

0

19 328

-1 386

20 137

 

 

 

 

 

 

Summa

20 714

0

19 328

-1 386

20 137

 

 

 

 

 

 

Utfallet uppgick till 19 328 miljoner kronor och var därmed 1 386 miljoner kronor (6,7 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.

Skillnaden mellan utfall och anvisade medel i statsbudgeten hänför sig främst till anslaget 25:2 Studiemedel m.m. Utfallet för detta anslag blev 10 320 miljoner kronor, vilket är 1 358 miljoner kronor (11,6 procent) lägre än anvisade medel. Den främsta orsaken är att antalet studerande med rätt till det högre bidraget var lägre än be- räknat.

Under 2007 blev utgifterna för utgiftsområdet 809 miljoner kronor (4,0 procent) lägre än 2006. Utfallet för anslaget 25:4 Rekryteringsbidrag uppgick till 167 miljoner kronor under 2007, vil- ket är en minskning med 1 255 miljoner kronor jämfört med 2006. Det beror på att rekryte- ringsbidraget avvecklades den 1 januari 2007. Utgifterna för anslaget 25:2 Studiemedel m.m. ökade däremot med 444 miljoner kronor (4,5 procent) jämfört med 2006.

5.4.16Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Utgiftsområdet omfattar stora delar av politik- områdena Utbildningspolitik och Forsknings- politik. Det avser förskoleverksamhet, skol- barnsomsorg och skola, vuxenutbildning, kva- lificerad yrkesutbildning, högre utbildning och forskning samt myndigheter inom utbild- nings- och forskningsområdet. En del av poli- tikområdet Storstadspolitik ingick i utgiftsom- rådet t.o.m. 2002.

Skr. 2007/08:101

Tabell 5.43 UO 16 Utbildning och universitetsforskning

Miljoner kronor

 

SB

TB

Utfall

Utfall-

Utfall

Politikområde

2007

2007

2007

SB 2007

2006

Storstads-

 

 

 

 

 

politik

0

0

0

0

9

 

 

 

 

 

 

Utbildnings-

 

 

 

 

 

politik

40 405

20

38 406

-1 999

42 942

 

 

 

 

 

 

Forsknings-

 

 

 

 

 

politik

3 809

6

3 791

-18

3 544

 

 

 

 

 

 

Summa

44 214

26

42 198

-2 016

46 495

 

 

 

 

 

 

Utfallet uppgick till 42 198 miljoner kronor och var därmed 2 016 miljoner kronor lägre (4,6 procent) än vad som anvisades i stats- budgeten. De största skillnaderna återfinns un- der politikområdet Utbildningspolitik, som svarar för drygt 90 procent av utgiftsområdets

utgifter. Utfallet

för detta

politikområde

blev 38 406 miljoner

kronor,

vilket

är

1 999 miljoner kronor lägre än anvisade medel i statsbudgeten.

Den enskilt största skillnaden hänför sig till anslaget 25:3 Utveckling av skolväsende, förskole- verksamhet och skolbarnsomsorg. Utfallet blev 589 miljoner kronor, vilket är 550 miljoner kro- nor lägre än beräknat i statsbudgeten. På tilläggsbudget minskades anslaget med 484 miljoner kronor för finansiering av det nya anslaget 25:81 Fortbildning av lä- rare (367 miljoner kronor) och ökning av ansla- get 25:70 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. (117 miljoner kronor).

Utgifterna

för

utgiftsområdet

blev 4 298 miljoner

kronor lägre

än 2006. Det

beror på att anslagen 25:9 Bidrag till personalför- stärkning i förskola, 25:10 Bidrag till personalför- stärkning i förskola och fritidshem och 25:16 Stat- ligt stöd för utbildning av vuxna tillfördes anslaget 48:1 Kommunalekonomisk utjämning inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner. Utfallet för dessa anslag uppgick till 4 998 miljoner kronor under 2006.

5.4.17Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Utgiftsområdet omfattar politikområdena Kul- turpolitik, Ungdomspolitik och Folkrörelse- politik samt delar av politikområdena Mediepo- litik, Finansiella system och tillsyn, Forsknings- politik och Utbildningspolitik.

161

Skr. 2007/08:101

Tabell 5.44 UO 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Miljoner kronor

 

SB

TB

Utfall

Utfall-

Utfall

Politikområde

2007

2007

2007

SB 2007

2006

Finansiella

 

 

 

 

 

system och tillsyn

44

0

38

-7

35

 

 

 

 

 

 

Utbildningspolitik

3 175

0

3 170

-5

2 775

 

 

 

 

 

 

Forskningspolitik

57

0

60

3

46

 

 

 

 

 

 

Mediepolitik

33

0

33

0

33

 

 

 

 

 

 

Kulturpolitik

6 104

33

6 079

-25

6 008

 

 

 

 

 

 

Ungdomspolitik

193

0

194

2

143

 

 

 

 

 

 

Folkrörelsepolitik

533

0

519

-14

545

 

 

 

 

 

 

Summa

10 139

32

10 091

-48

9 585

 

 

 

 

 

 

Utfallet uppgick till 10 091 miljoner kronor och blev därmed 48 miljoner kronor (0,4 procent)

lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.

 

Utgifterna

för

utgiftsområdet

blev

506 miljoner

kronor

(5,3 procent) högre än

2006. Utfallet för anslaget 25:1 Bidrag till folk- bildning blev 391 miljoner kronor (14,5 procent) högre än 2006. För 2007 höjdes anslaget med 490 miljoner kronor enligt folkbildningspropo- sitionen Lära, växa, förändra (prop. 2005/06:192). Av detta belopp överfördes 140 miljoner kronor till utgiftsområde 16 Ut- bildning och universitetsforskning anslaget 25:12

Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildning för utbetalning till SISU Idrottsutbildarna. Ut- fallet för anslaget 28:26 Kyrkoantikvarisk ersätt- ning blev 305 miljoner kronor, vilket är 70 miljoner kronor högre än 2006. Anslaget höj- des med samma belopp.

5.4.18Utgiftsområde 18 Samhälls- planering, bostadsförsörjning byggande samt konsumentpolitik

I utgiftsområdet ingår politikområdena Bostads- politik och Konsumentpolitik samt delar av po- litikområdena Ekonomisk familjepolitik och Miljöpolitik. Politikområdet Miljöpolitik inne- håller dock endast ett äldreanslag. Från januari 2007 har utgiftsområdet en annan sammansätt- ning jämfört med tidigare. Regional samhällsor- ganisation flyttades till utgiftsområde 1 Rikets styrelse medan konsumentpolitiken tillkommit. De största anslagen inom utgiftsområdet avser bostadsbidrag, räntebidrag, investeringsbidrag samt Boverket, Lantmäteriverket och Konsu- mentverket.

Tabell 5.45 UO 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning

byggande samt konsumentpolitik

Miljoner kronor

 

SB

TB

Utfall

Utfall-

Utfall

Politikområde

2007

2007

2007

SB 2007

2006

Ekonomisk

 

 

 

 

 

familjepolitik

3 458

0

3 377

-81

3 598

 

 

 

 

 

 

Bostadspolitik

2 093

0

2 240

147

2 764

 

 

 

 

 

 

Miljöpolitik

0

0

0

0

-46

 

 

 

 

 

 

Konsumentpolitik

180

0

184

4

182

 

 

 

 

 

 

Summa

5 730

0

5 800

70

6 497

 

 

 

 

 

 

Utfallet uppgick till 5 800 miljoner kronor och var därmed 70 miljoner kronor (1,2 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten.

Utfallet på äldreanslaget 31:11 Investeringsbi- drag för anordnande av hyresbostäder blev 407 miljoner kronor. I statsbudgeten anvisades 199 miljoner kronor på anslaget 31:4 Statens bo- stadskreditnämnd: Garantiverksamhet. Inga ut- betalningar gjordes under 2007. Utgifterna på

anslaget 31:2

Räntebidrag m.m.

uppgick till

1 138 miljoner

kronor, vilket är

124 miljoner

kronor högre än beräkningen i statsbudgeten. I statsbudgeten anvisades 100 miljoner kronor på anslaget 31:13 Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad. Utfallet blev 0,2 miljoner kro- nor. Utgifterna på anslaget 21:1 Bostadsbidrag uppgick till 3 377 miljoner kronor, vilket är 81 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbud- geten.

Under 2007 blev utfallet på utgiftsområdet 697 miljoner kronor (10,7 procent) lägre än 2006. Utfallet för anslaget 31:2 Räntebidrag m.m. blev 435 miljoner kronor lägre till följd av av- trappningen av bidraget. Utgifterna på anslaget 21:1 Bostadsbidrag minskade med 221 miljoner kronor, vilket bl.a. beror på det förbättrade läget på arbetsmarknaden.

5.4.19Utgiftsområde 19 Regional utveckling

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Regio- nal utvecklingspolitik Det omfattar huvudsakli- gen medel för regionala tillväxtinsatser, främst central och regional projektverksamhet och olika former av regionala företagsstöd, samt utbetalningar från Europeiska regionala ut- vecklingsfonden.

162

Tabell 5.46 UO 19 Regional utveckling

Miljoner kronor

 

 

 

 

Utfall-

 

 

SB

TB

Utfall

SB

Utfall

Politikområde

2007

2007

2007

2007

2006

Regional

 

 

 

 

 

utvecklings-

 

 

 

 

 

politik

3 163

90

2 879

-284

3 332

 

 

 

 

 

 

Summa

3 163

90

2 879

-284

3 332

 

 

 

 

 

 

Utfallet uppgick till 2 879 miljoner kronor och var därmed 284 miljoner kronor (9,0 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.

Utfallet för anslaget 33:6 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2007-2013 var noll för 2007 (anvisat 300 miljoner kronor). Inga projekt för programperioden har ännu redovisat några utgifter. Utfallet på anslaget 33:3 Transportbi- drag uppgick till 314 miljoner kronor, vilket är 45 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbud- geten. Utfallet på anslaget 33:5 Europeiska regio- nala utvecklingsfonden perioden 2000–2006 upp-

gick till 1 023 miljoner kronor,

vilket

är

43 miljoner kronor högre än

anvisat

i

statsbudgeten.

 

 

Under 2007 blev utgifterna för utgiftsområdet 453 miljoner kronor (14 procent) lägre än 2006. Utgifterna på anslaget 33:3 Transportbidrag minskade med 181 miljoner kronor. På tilläggs- budget anvisades 90 miljoner kronor för att möta ökade godsvolymer, högre transportkost- nader och att allt fler företag kan erhålla trans- portbidrag. Utbetalningarna av transportbidrag stoppades dock till viss del under 2007, eftersom den Europeiska kommissionen godkände att transportbidrag får lämnas för perioden 2007– 2013 så sent att den ändrade förordningen trädde i kraft först i slutet av december . Det innebär att vissa utbetalningar avseende 2007 kommer att göras under 2008.

Utfallet på anslaget 33:5 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2000–2006 blev 164 miljoner kronor lägre än 2006. Utfallet för äldreanslaget 33:6 (2006) Insatser med anledning av försvarsomställningen blev 90 miljoner kronor (83 procent) lägre än 2006. Anslaget ska finansi- era insatser i de arbetsmarknadsregioner som be- rörs mest av försvarsomställningen. Under 2007 utbetalades endast den engångspremie, som ska kompensera vissa myndigheter för särskilda pen- sionsersättningar.

Skr. 2007/08:101

5.4.20Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Miljö- politik och del av politikområdet Forsknings- politik. Från och med 2007 ingår inte anslagen 34:1 Statens strålskyddsinstitut, 34:2 Statens kärn- kraftsinspektion: Förvaltningskostnader och 34:3 Statens kärnkraftsinspektion: Kärnsäkerhetsforsk- ning i utgiftsområdet. Dessa anslag ingår i ut- giftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sår- barhet. Däremot tillkom två nya anslag 34:11

Miljöbilspremie och 34:12 Havsmiljö.

Tabell 5.47 UO 20 Allmän miljö- och naturvård

Miljoner kronor

 

 

 

 

Utfall-

 

 

SB

TB

Utfall

SB

Utfall

Politikområde

2007

2007

2007

2007

2006

Forskningspolitik

397

0

392

-5

359

 

 

 

 

 

 

Miljöpolitik

4 218

1

3 920

-299

4 187

 

 

 

 

 

 

Summa

4 615

1

4 312

-303

4 546

 

 

 

 

 

 

Utfallet uppgick till 4 312 miljoner kronor och var därmed 303 miljoner kronor (6,6 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.

Utfallet för anslaget 34:10 Stöd till klimatin- vesteringar uppgick till 217 miljoner kronor, vil- ket är 276 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Det beror att kostnaderna blev lägre än beräknat för projekt som fasades ut 2007. Utgifterna på anslaget 34:3 Åtgärder för bi- ologisk mångfald blev 1 952 miljoner kronor, vil- ket är 98 miljoner kronor lägre än anvisat i stats- budgeten. I tilläggsbudget minskades anslaget med 88 miljoner kronor för att finansiera ansla- get 34:11 Miljöbilspremie och delar av anslaget 34:12 Havsmiljö.

Anslaget 34:11 Miljöbilspremie används för utbetalning av bidrag för miljöbilar. I tilläggs- budget anvisades 50 miljoner kronor för ända- målet och 42 miljoner kronor betalades ut 2007. Premien gäller från den 1 april 2007 till den 31 december 2009.

På tilläggsbudget anvisades 39 miljoner kro-

nor på anslaget

34:12 Havsmiljö,

varav

34 miljoner kronor betalades ut under 2007.

 

Utgifterna

för

utgiftsområdet

blev

234 miljoner kronor (5,1 procent) lägre än 2006. Utfallet för anslaget 34:10 Stöd till klimatinve- steringar minskade med 265 miljoner kronor (55,0 procent). Utfallet för 34:4 Sanering och återställning av förorenade områden minskade

163

Skr. 2007/08:101

med 114 miljoner kronor jämfört med 2006. Anledningen till minskningarna är främst att stora projekt som pågick under 2006 fasades ut under 2007.

5.4.21 Utgiftsområde 21 Energi

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Energi- politik. I detta ingår de tre verksamhetsområ- dena Elmarknadspolitik, Övrig energimarknads- politik och Politik för ett uthålligt energisystem. Det är främst Statens energimyndighet och Affärsverket svenska kraftnät som har ansvaret för att genomföra åtgärderna inom energipoliti- ken.

Tabell 5.48 UO 21 Energi

Miljoner kronor

 

SB

TB

Utfall

Utfall-

Utfall

Politikområde

2007

2007

2007

SB 2007

2006

Energipolitik

2 709

0

2 172

-537

1 603

 

 

 

 

 

 

Summa

2 709

0

2 172

-537

1 603

 

 

 

 

 

 

Utfallet uppgick till 2 172 miljoner kronor och var därmed 537 miljoner kronor (20 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.

Utfallet på anslaget 35:11 Stöd för konvertering från direktverkande elvärme blev 128 miljoner kronor, vilket är 225 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Utgifterna för anslaget 35:10 Stöd för energiinvesteringar i offentliga lo- kaler blev 562 miljoner kronor, vilket är 138 miljoner kronor lägre än anvisat. Utfallet på anslaget 35:5 Energiforskning blev 698 miljoner kronor, vilket är 118 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. I statsbudgeten anvisades 40 miljoner kronor på anslaget 35:7 Statlig pris- garanti elcertifikat. Under 2007 skedde inga ut- betalningar, vilket beror på att inga garantibe- lopp behövde betalas ut till producenter som ett skydd mot alltför låga certifikatpriser.

Utgifterna för utgiftsområdet blev 569 miljoner kronor (35 procent) högre än 2006. Utfallet för de nya anslagen 35:10 Stöd för ener- giinvesteringar i offentliga lokaler och 35:11 Stöd för konvertering från direktverkande elvärme blev 562 miljoner kronor respektive 128 miljoner kronor. Dessa stöd redovisades tidigare som krediteringar på skattekonto på statsbudgetens inkomstsida. Utgifterna för anslaget 35:5 Ener- giforskning blev 108 miljoner kronor högre än 2006. Utfallet för anslaget 35:8 Ersättning för

vissa kostnader vid avveckling av Barsebäcksver- ket blev 179 miljoner kronor (42 procent) lägre än 2006. Minskningen förklaras av att tillämp- ningsavtalet avseende merkostnader för avställ- nings- och servicedrift för reaktor Barsebäck 2 trätt i kraft, vilket ledde till lägre utgifter.

5.4.22 Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Trans- portpolitik och politikområdet IT, elektronisk kommunikation och post.

Tabell 5.49 UO 22 Kommunikationer

Miljoner kronor

 

 

 

 

Utfall-

 

 

SB

TB

Utfall

SB

Utfall

Politikområde

2007

2007

2007

2007

2006

Transport-

 

 

 

 

 

politik

33 324

10 586

43 569

10 245

30 026

 

 

 

 

 

 

IT, elektronisk

 

 

 

 

 

kommunika-

 

 

 

 

 

tion och post

590

0

721

130

929

 

 

 

 

 

 

Summa

33 914

10 586

44 290

10 376

30 955

 

 

 

 

 

 

Utfallet uppgick till 44 290 miljoner kronor och var därmed 10 376 miljoner kronor (30,6 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten. I tilläggsbudget anvisades 10 586 miljoner kronor.

Utfallet inom politikområdet Transportpoli- tik blev 10 245 miljoner kronor högre än anvisat i statsbudgeten. Utfallet för anslaget 36:2 Väg-

hållning

och

statsbidrag

uppgick

till

23 852 miljoner

kronor och

blev därmed

7 013 miljoner kronor högre än anvisat i stats- budgeten. Utfallet för anslaget 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter uppgick till 16 019 miljoner kronor, vilket är 2 703 miljoner kronor högre än anvisat i statsbudgeten. Orsa- ken till det högre utfallet för dessa anslag var att de ökades med 7 000 miljoner kronor respektive 3 000 miljoner kronor på tilläggsbudget för amortering av infrastrukturlån.

Utfallet för anslaget 36:12 Rikstrafiken: Tra- fikupphandling uppgick till 1 176 miljoner kro- nor och blev därmed 190 miljoner kronor högre än anvisat i statsbudgeten. Det beror på att skil- jenämnden i tvisten mellan Rikstrafiken och operatör av Gotlandstrafiken, Destination Gotland, dömt till rederiets fördel. Det innebär att den av Rikstrafiken innehållna ersättningen

164

för åren 2004–2006, motsvarande drygt 300 miljoner kronor, betalades ut under 2007.

Utfallet inom politikområdet IT, elektronisk kommunikation och post blev 721 miljoner kro- nor, vilket är 130 miljoner kronor högre än anvi- sat i statsbudgeten. Utgifterna under äldreansla- get 37:7 IT-infrastruktur: Regionala transportnät m.m. från 2004 blev 151 miljoner kronor.

Jämfört med 2006 ökade utgifterna inom ut- giftsområdet med 13 335 miljoner kronor (43,1 procent). Den största ökningen avser anslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag vars utfall ökade med 7 861 miljoner kronor (49,2 procent). Ut- gifterna på anslaget 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter ökade med 4 992 miljoner kronor (45,3 procent). De stora utgiftsökning- arna beror främst på den ovannämnda amorte- ringen av infrastrukturlån.

5.4.23Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

Utgiftsområdet omfattar politikområdena Livsmedelspolitik, Landsbygdspolitik, Skogs- politik, Djurpolitik samt delar av Utbildnings- politik, Forskningspolitik och Samepolitik.

Tabell 5.50 UO 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

Miljoner kronor

 

 

 

 

Utfall-

 

 

SB

TB

Utfall

SB

Utfall

Politikområde

2007

2007

2007

2007

2006

Utbildnings-

 

 

 

 

 

politik

1 401

-10

1 391

-10

1 382

 

 

 

 

 

 

Forsknings-

 

 

 

 

 

politik

280

0

284

4

252

 

 

 

 

 

 

Skogspolitik

857

0

727

-130

701

 

 

 

 

 

 

Djurpolitik

476

67

611

135

576

 

 

 

 

 

 

Livsmedels-

 

 

 

 

 

politik

9 412

10

8 576

-836

13 332

 

 

 

 

 

 

Landsbygds-

 

 

 

 

 

politik

5 528

-27

3 831

-1 697

4 691

 

 

 

 

 

 

Samepolitik

47

25

58

11

51

 

 

 

 

 

 

Summa

18 001

65

15 478

-2 522

20 985

 

 

 

 

 

 

Utfallet uppgick till 15 478 miljoner kronor och var därmed 2 522 miljoner kronor (14,0 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.

Utfallet inom politikområdet Landsbygdspo- litik blev 1 697 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Inom politikområdet finns ansla-

Skr. 2007/08:101

gen 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur och 44:2 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur vars utfall blev 2 134 miljoner kronor respektive 1 651 miljoner kronor. Det är 856 miljoner kro- nor respektive 840 miljoner kronor lägre än anvi- sat i statsbudgeten. Anslagen används för åtgär- der inom ramen för landsbygdsprogrammet 2007–2013 och avvikelserna beror på att fleråriga projekt inom nya landsbygdsprogrammet kom igång senare än beräknat och att ärenden inte av- slutades i den omfattning som beräknades, vilket medförde att utbetalningar förskjutits till 2008 och senare.

Utgifterna under anslaget 43:4 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter blev 476 miljoner kronor, vilket är 931 miljoner kro- nor lägre än anvisat i statsbudgeten. Främsta or- saken är att priserna på världsmarknaden är fort- satt höga och därmed minskade behovet av intervention (stödköp) och exportbidrag samt övriga interventionsåtgärder.

I statsbudgeten anvisades 124 miljoner kronor på anslaget 42:4 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar. På tilläggsbudget anvisades ytterligare 50 miljoner kronor. Regeringen med- gav att anslagsposten 1 Bekämpande av smitt- samma husdjurssjukdomar får överskridas med högst 82 miljoner kronor för kostnader i sam- band med utbrott av salmonella 2003 (regerings- beslut 2008-02-14). Av det medgivna överskri- dandet utnyttjades 65 miljoner kronor. Hela anslagskrediten på 11 miljoner kronor för an- slagsposten utnyttjades.

Jämfört med 2006 minskade utgifterna inom utgiftsområdet med 5 507 miljoner kronor (26,2 procent). Den största minskningen avser anslaget 43:3 Gårdsstöd och djurbidrag m.m. vars utfall minskade med 4 472 miljoner kronor (38,3 procent). I huvudsak beror minskningen på att riksdagen beslutade att tidigarelägga utbe- talningar av gårdsstöd från januari 2007 till de- cember 2006 (prop. 2006/07:1, 2006/07:FiU11, rskr. 2006/07:12).

Anslagen 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur samt 44:2 Från EG-budgeten finansi- erade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur minskade med totalt 796 miljoner kronor jäm- fört med 2006. En bidragande orsak är att utbe- talningar i nya landsbygdsprogrammet försena- des.

Utfallet för anslaget 43:4 Intervention och ex- portbidrag för jordbruksprodukter minskade med

165

Skr. 2007/08:101

353 miljoner kronor (42,5 procent) jämfört med

2006. Det beror på sänkta stödnivåer inom EU och höga världsmarknadspriser.

5.4.24 Utgiftsområde 24 Näringsliv

Utgiftsområdet omfattar politikområdena Näringspolitik, Utrikeshandel, handels- och investeringsfrämjande samt del av politikom- rådet Forskningspolitik. Politikområdet Kon- sumentpolitik ingår i utgiftsområde 18 Sam- hällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt Konsumentpolitik fr.o.m. 2007.

Tabell 5.51 UO 24 Näringsliv

Miljoner kronor

 

 

 

 

Utfall-

 

 

SB

TB

Utfall

SB

Utfall

Politikområde

2007

2007

2007

2007

2006

Forskningspolitik

1 537

0

1 557

19

1 505

 

 

 

 

 

 

Näringspolitik

2 138

190

2 280

141

1 926

 

 

 

 

 

 

Utrikeshandel,

 

 

 

 

 

handels- och

 

 

 

 

 

investerings-

 

 

 

 

 

främjande

413

7

416

3

484

 

 

 

 

 

 

Summa

4 089

197

4 252

164

3 914

 

 

 

 

 

 

Utfallet uppgick till 4 252 miljoner kronor och var därmed 164 miljoner kronor (4,0 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten.

Utfallet för anslaget 38:2 Näringslivsutveckling blev 430 miljoner kronor, vilket är 55 miljoner kronor högre än anvisat. Anslaget tilldelades 90 miljoner kronor på tilläggsbudget för att fi- nansiera en flerårig satsning på att utveckla svensk miljöteknik och försöket med Nystart- center. Utgifterna för anslaget 38:18 Kostnader för omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag m.m. uppgick till 79 miljoner kro- nor, vilket är 54 miljoner kronor högre än anvi- sat i statsbudgeten. På tilläggsbudget anvisades 100 miljoner kronor för att finansiera de kostna- der som uppstår innan inkomsterna avseende försäljning av vissa statligt ägda bolag erhållits.

Under 2007 blev utgifterna för utgiftsområdet 338 miljoner kronor (8,6 procent) högre än 2006. Utfallet för anslaget 38:2 Näringslivsut- veckling blev 173 miljoner kronor högre jämfört med föregående år. De ökade utgifterna förkla- ras av att anslaget höjdes mellan 2006 och 2007 med 100 miljoner kronor för att främja företa- gande bland kvinnor och öka forskningen och

kunskapen om kvinnors företagande samt ovan nämnda tilläggsbudget.

Utgifterna på anslaget 38:1 Verket för När- ingslivsutveckling: Förvaltningskostnader blev 327 miljoner kronor. Det är en ökning med 103 miljoner kronor, vilket förklaras av att ansla- get 2007 ökades med 80 miljoner kronor avse- ende verksamheten inom Almi företagspartner AB. Utfallet för anslaget 39:3 Exportfrämjande verksamhet blev 76 miljoner kronor (25,2 pro- cent) lägre än 2006. Anslagsnivån sänktes med 80 miljoner kronor 2007.

5.4.25Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Utgiftsområdet Allmänna bidrag till kommuner omfattar politikområdet Allmänna bidrag till kommuner. I detta ingår merparten av statens bidrag till kommuner och landsting.

Tabell 5.52 UO 25 Allmänna bidrag till kommuner

Miljoner kronor

 

SB

TB

Utfall

Utfall- SB

Utfall

Politikområde

2007

2007

2007

2007

2006

Allmänna

 

 

 

 

 

bidrag till

 

 

 

 

 

kommuner

72 849

115

72 975

125

60 246

 

 

 

 

 

 

Summa

72 849

115

72 975

125

60 246

 

 

 

 

 

 

Utfallet uppgick till 72 975 miljoner kronor och var därmed 125 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utfallet för an- slaget 48:1 Kommunalekonomisk utjämning blev 70 813 miljoner kronor, vilket i huvudsak över- ensstämmer med beräkningen i statsbudgeten. Skillnaden mot anvisat i statsbudgeten hänför sig främst till anslaget 48:2 Statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader. Utfallet för anslaget blev 2 138 miljoner kronor, vilket är 114 miljoner kronor högre än anvisat. Anslaget ökades på tilläggsbudget med 115 miljoner kronor efter slutlig beräkning av utjämningsbidraget. Vidare ökades anslaget tillfälligt 2007 med 125 miljoner kronor för att kompensera de kommuner som drabbas negativt av de uppdaterade koncentra- tions- och personalkostnadsindexen. Det statliga utjämningsbidraget för LSS-kostnader finansie- ras med en utjämningsavgift för kommuner, som redovisas på statsbudgetens inkomstsida (in- komsttitel 7121).

166

Under 2007 blev utgifterna för utgiftsområdet 12 728 miljoner kronor (21,1 procent) högre än 2006. Utfallet för anslaget 48:1 Kommunaleko- nomisk utjämning ökade med 12 684 miljoner kronor (21,8 procent). Ökningen mellan åren beror på att anslaget 2007 tillfördes 7 000 miljoner kronor, vilket motsvarar ramen för det generella sysselsättningsstödet, som upp- hörde vid utgången av 2006. Detta redovisades tidigare på statsbudgetens inkomstsida. Vidare förklaras ökningen av att medel från tre anslag inom utgiftsområde 16 Utbildning och univer- sitetsforskning överfördes till detta anslag. Ut- fallet för äldreanslaget 48:2 (2006) Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting blev 16 miljoner kronor, vilket är 200 miljoner kronor (93 procent) lägre än 2006.

5.4.26Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Utgiftsområdet omfattar räntor på statsskulden, oförutsedda utgifter samt Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning. Utgiftsområdet Stats- skuldsräntor m.m. tillhör inte något politikom- råde och ingår inte i utgifterna under utgiftstaket för staten.

Tabell 5.53 UO 26 Statsskuldsräntor m.m.

Miljoner kronor

 

SB

TB

Utfall

Utfall-

Utfall

 

2007

2007

2007

SB 2007

2006

Statsskulds-

 

 

 

 

 

räntor m.m.

43 170

0

47 255

4 085

49 472

 

 

 

 

 

 

Summa

43 170

0

47 255

4 085

49 472

 

 

 

 

 

 

Utfallet uppgick till 47 255 miljoner kronor och var därmed 4 085 miljoner kronor (9,5 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten.

Utgifterna för statsskuldsräntor påverkas främst av statsskuldens storlek, räntenivåer och växelkurser. Tekniska faktorer till följd av Riks- gäldskontorets upplånings- och skuldförvalt- ningsteknik påverkar också ränteutgifterna. An- slagsavräkningen görs enligt utgiftsmässiga principer och är ett netto av inkomster och ut- gifter i upplåningsverksamheten. Riksgäldskon- toret har rätt att vid behov överskrida anslaget för räntor på statsskulden.

Skr. 2007/08:101

Tabell 5.54 Räntor på statsskulden 2003–2007

Miljarder kronor

 

Utfall

Utfall

Utfall

Utfall

SB

Utfall

 

2003

2004

2005

2006

2007

2007

Räntor på lån i

 

 

 

 

 

 

svenska kronor

38,0

40,7

39,5

37,9

39,0

38,6

 

 

 

 

 

 

 

Räntor på lån i

 

 

 

 

 

 

utländsk valuta

16,4

11,5

11,3

10,5

11,5

10,9

 

 

 

 

 

 

 

Över-

 

 

 

 

 

 

/underkurser

 

 

 

 

 

 

vid emission

-14,5

-10,1

-9,0

-4,0

-3,0

-3,5

 

 

 

 

 

 

 

Summa räntor

39,9

42,1

41,8

44,4

47,5

46,0

 

 

 

 

 

 

 

Räntor på in-

 

 

 

 

 

 

och utlåning

-6,8

-7,0

-6,9

-6,1

-6,0

-5,4

 

 

 

 

 

 

 

Valutaförluster

 

 

-

 

 

 

/vinster

4,4

5,1

10,2

6,3

-2,5

2,5

 

 

 

 

 

 

 

Kursförluster/

 

 

 

 

 

 

vinster

3,8

13,5

7,6

5,9

4,0

4,2

 

 

 

 

 

 

 

Övrigt

0,7

-1,1

0,3

-1,2

0,0

-0,1

 

 

 

 

 

 

 

Summa

 

 

 

 

 

 

ränteutgifter

42,0

52,6

32,6

49,4

43,0

47,2

 

 

 

 

 

 

 

Utfallet på anslaget 92:1 Räntor på statsskulden blev 47 161 miljoner kronor, vilket är 4 161 miljoner kronor högre än anvisat i stats- budgeten. Regeringen har medgivit att anslags- posten 1 Räntor på statsskulden får överskridas med 1 151 miljoner kronor (regeringsbeslut 2008-02-14, se även avsnitt 5.3.4 Medgivna över- skridanden).

I statsbudgeten för 2007 beräknades statsbud- getens saldo bli ett överskott, motsvarande ett lånebehov på -63 215 miljoner kronor. Utfallet blev ett överskott på 103 182 miljoner kronor. Lånebehovet blev således 39 967 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten, vilket bidrog till lägre ränteutgifter trots att räntorna blev högre än beräknat i statsbudgeten. Det var andra faktorer som medförde att utfallet blev högre än beräknat. Dessa var bl.a. att de realiserade valu- takursförlusterna blev 5 000 miljoner kronor högre än beräknat. Hur stora valutaförlusterna respektive valutavinsterna blir beror på när lån i utländsk valuta förfaller och hur valutakurserna rört sig jämfört med när lånen togs upp. Kron- kursen gentemot euron blev 2007 något svagare jämfört med beräkningen i statsbudgeten, medan kronkursen gentemot dollarn blev något star- kare. Vidare blev räntorna på myndigheters in- och utlåning i Riksgäldskontoret 600 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Ut- gifterna för räntor på lån i utländsk valuta blev däremot 600 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten.

167

Skr. 2007/08:101

Tabell 5.55 Räntor och valutakurser 2003–2007 årsgenomsnitt

 

Utfall

Utfall

Utfall

Utfall

SB

Utfall

 

2003

2004

2005

2006

2007

2007

Ränta

 

 

 

 

 

 

5 år %

4,0

3,8

2,8

3,5

3,9

4,2

 

 

 

 

 

 

 

Ränta 6

 

 

 

 

 

 

mån %

3,0

2,2

1,8

2,4

3,5

3,6

 

 

 

 

 

 

 

TCW-

 

 

 

 

 

 

1

127,6

126,0

128,3

127,3

124,4

125,2

indexP

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SEK/

 

 

 

 

 

 

EUR

9,12

9,13

9,28

9,25

9,09

9,25

 

 

 

 

 

 

 

SEK/

 

 

 

 

 

 

USD

8,09

7,35

7,47

7,38

6,85

6,76

1P P Total Competitiveness Weights, ett mått på kronans värde mot en korg av andra valutor.

Utgifterna för utgiftsområde 26 Statsskuldsrän- tor m.m. blev 2 218 miljoner kronor (4,5 pro- cent) lägre än 2006. Det lägre utfallet förklaras framför allt av lägre valutakursförluster än 2006. Valutakursförlusterna blev totalt 3 800 miljoner kronor lägre för 2007 jämfört med 2006.

Utfallet på anslaget 92:2 Oförutsedda utgifter blev 8,3 miljoner kronor, vilket är 1,7 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Under 2007 har 319 973 kronor betalats ut från detta anslag avseende tre förlikningar i mål mot Sverige inför den Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. Dessutom har 394 709 kronor betalats ut efter fem domar mot Sverige av ovan nämnda domstol. Vidare betala- des 407 000 kronor ut avseende två ärenden där ansökan har gjorts om ersättning från staten. Under 2007 har även 4 260 822 kronor betalats ut avseende två förlikningar efter beslut av Justi- tiekanslern samt 2 883 939 kronor avseende ett skadestånd efter uppdrag från Justitiekanslern.

För att finansiera dessa utgifter har indrag- ningar gjorts under 2007 från de under utgifts- område 4 Rättsväsendet uppförda anslagen 4:5 Sveriges Domstolar med 249 269 kronor och 4:3 Åklagarmyndigheten med 37 000 kronor, från det under utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet uppförda anslaget 6:1 Förbands- verksamhet, beredskap och fredsfrämjande trupp- insatser m.m. med 407 000 kronor, från det un- der utgiftsområde 13 Arbetsmarknad uppförda anslaget 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader med 238 000 kronor, från det under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, uppförda anslaget 34:4 Sanering och återställning av förorenade områden med 5 784 000 kronor och från det under utgiftsom-

råde 24 Näringsliv uppförda anslaget 38:2 När- ingslivsutveckling m.m. med 40 000 kronor. In- dragningar som inte genomfördes under 2007, kommer att genomföras 2008 och därmed be- lasta anslag på 2008 års statsbudget. Det gäller det under utgiftsområde 3 Skatt, tull och exeku- tion, uppförda anslaget 3:1 Skatteverket med 18 000 kronor och de under utgiftsområde 4 Rättsväsendet uppförda anslagen 4:1 Polisorga- nisationen med 69 986 kronor och 4:3 Åklagar- myndigheten med 69 986 kronor. Ytterligare in- dragningar om 1 360 822 kronor kommer att göras från Justitiedepartements utgiftsområden.

Tabell 5.56 Utbetalningar 2006 och 2007

Kronor

24 ärenden

 

Summa 2006

9 804 358

 

 

13 ärenden

 

Summa 2007

8 266 443

 

 

5.4.27Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen

Utgiftsområdet omfattar enbart Avgiften till Eu- ropeiska gemenskapen.

Tabell 5.57 UO 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen

Miljoner kronor

 

 

 

 

Utfall-

 

 

SB

TB

Utfall

SB

Utfall

Utgiftsområde

2007

2007

2007

2007

2006

Avgiften till

 

 

 

 

 

Europeiska

 

 

 

 

 

gemenskapen

28 908

0

26 635

-2 273

25 920

 

 

 

 

 

 

Summa

28 908

0

26 635

-2 273

25 920

 

 

 

 

 

 

Utfallet uppgick till 26 635 miljoner kronor och var därmed 2 273 miljoner kronor (7,9 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.

EU-budgeten beslutas årligen inom ramen för ett fastställt flerårigt budgettak (det s.k. finansi- ella perspektivet). Avgiften kan förändras under året och avvika från beräkningen i statsbudgeten beroende på ett flertal faktorer såsom faktisk uppbörd av tullar och importavgifter, revide- ringar av medlemsstaternas bruttonationalin- komst (BNI), baser för mervärdesskatt, valuta- kurser, utfallet av EU-budgeten för tidigare år och ändringsbudgetar på gemenskapsnivå.

Det lägre utfallet för avgiften till EU för 2007 beror främst på överskott från EU:s budget 2006

168

till följd av en lägre genomförandetakt i de olika stödprogrammen på EU-nivå än vad kommis- sionen prognostiserat. Detta överskott återför- des till medlemsländerna 2007 i form av reduce- rade avgifter. En ytterligare orsak till det lägre utfallet är att den fastställda växelkursen för av- giften blev lägre än beräknat i statsbudgeten. Den mervärdesskattebaserade avgiften blev 528 miljoner kronor högre än anvisat i statsbud- geten.

Jämfört med 2006 ökade utfallet för avgiften till Europeiska gemenskapen med 714 miljoner kronor (2,8 procent). Tullavgiften ökade med 305 miljoner kronor och den mervärdesskatteba- serade avgiften ökade med 248 miljoner kronor. BNI-avgiften minskade däremot med 211 miljo- ner kronor. År 2007 infördes även en ny avgift till en tillfällig fond för omstrukturering av EU:s sockersektor. Utfallet för 2007 blev 226 miljoner kronor. Inbetalningar till fonden ska ske t.o.m. 2009.

5.4.28 Förändring av anslagsbehållningar

Budgeteringen av förbrukningen av anslags- behållningar är i statsbudgeten inte fördelad per anslag utan tas upp under posten Minsk- ning av anslagsbehållningar. Posten Minskning av anslagsbehållningar var -329 miljoner kro- nor i statsbudgeten för 2007. Posten utgör ett netto mellan förbrukning av kvarstående me- del från föregående budgetår och sparade medel från innevarande budgetår samt utnyttjande av anslagskredit. Förändring av anslagsbehållningar ingår i de utgifter som omfattas av det statliga utgiftstaket. I redo- visningen av det slutliga utfallet ingår förbruk- ning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit i utgifterna för respektive anslag och utgiftsområde. Nettosumman av föränd- ringar av anslagsbehållningar 2007 avseende ramanslag exklusive Statsskuldsräntor m.m. framgår av tabell 5.58. Anslagsbehållningarna uppgick vid utgången av 2007 till 40 719 miljoner kronor. De ökade således med 6 126 miljoner kronor jämfört med 2006. För 2003 minskade anslagsbehållningarna med 8 820 miljoner kronor och för 2006 ökade de med 9 189 miljoner kronor. I tabell 5.59 redovisas de anslag som uppvisade utgående anslagsbehåll- ningar överstigande 1 000 miljoner kronor under

Skr. 2007/08:101

något av åren 2003–2007. Den största anslags- behållningen (8 176 miljoner kronor) hade anslaget 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd. Ökningen mellan 2006 och 2007 var 7 588 miljoner kronor. Anslagsbehållningen för anslaget 19:1 Sjukpenning och rehabilitering

m.m. ökade från -4 084 miljoner

kronor till

2 611 miljoner kronor mellan 2003

och 2007.

För anslaget 19:2 Aktivitets- och sjukersättning

m.m. minskade anslagsbehållningen

med

1 884 miljoner kronor mellan 2006 och

2007.

För anslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling var motsvarande minskning 1 632 miljoner kronor. För anslaget 8:1 Biståndsverksamhet var anslagsbehållningen över 1 000 miljoner kronor under hela femårs- perioden.

169

Skr. 2007/08:101

Tabell 5.58 Förändringar av anslagsbehållningar exkl. statsskuldsräntor 2003–2007

Miljoner kronor

 

2003

2004

2005

2006

2007

Ingående ramöverföringsbelopp

32 033

23 213

25 576

25 404

34 593

 

 

 

 

 

 

1

631 989

656 570

691 813

725 209

733 129

Anvisat i statsbudgetenP

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tilläggsbudget

2 192

10 912

1 818

11 072

12 961

 

 

 

 

 

 

Utnyttjade medgivna överskridanden

199

233

1

0

65

 

 

 

 

 

 

Indragningar

-14 294

-9 903

-9 070

-11 027

-18 112

 

 

 

 

 

 

Utfall

628 910

655 450

684 734

716 066

721 917

 

 

 

 

 

 

Utgående ramöverföringsbelopp

23 213

25 576

25 404

34 593

40 719

 

 

 

 

 

 

Förändring av anslagsbehållningar

-8 820

2 363

-172

9 189

6 126

1P P Anvisat i statsbudgeten exkl. Minskning av anslagsbehållningar (-329 miljoner kronor).

Tabell 5.59 Specifikation av anslagsbehållningar över 1 000 miljoner kronor under något av åren 2003–2007

Miljoner kronor

Anslag

 

2003

2004

2005

2006

2007

06 06 01

Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande

 

 

 

 

 

 

truppinsatser m.m.

189

451

1 277

905

320

 

 

 

 

 

 

 

06 06 02

Materiel, anläggningar samt forskning och

 

 

 

 

 

 

teknikutveckling

2 051

2 700

1 749

1 557

-75

 

 

 

 

 

 

 

07 08 01

Biståndsverksamhet

1 776

2 360

2 349

2 498

1 268

 

 

 

 

 

 

 

09 13 01

Tandvårdsförmåner m.m.

656

1 555

1 080

15

-38

 

 

 

 

 

 

 

10 19 01

Sjukpenning och rehabilitering m.m.

-4 084

-963

1 317

1 233

2 611

 

 

 

 

 

 

 

10 19 02

Aktivitets- och sjukersättning m.m.

-300

353

43

1 748

-136

 

 

 

 

 

 

 

12 21 02

Föräldraförsäkring

-849

-266

945

1 076

737

 

 

 

 

 

 

 

13 22 06

Europeiska socialfonden 2000-2006

1 106

1 042

1 051

953

635

 

 

 

 

 

 

 

13 22 02

Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd

-984

441

-1 459

588

8 176

 

 

 

 

 

 

 

15 25 02

Studiemedel m.m.

975

863

1 064

1 848

1 358

 

 

 

 

 

 

 

18 31 11

Investeringsbidrag för anordnande av hyresbostäder

444

755

976

1 228

821

 

 

 

 

 

 

 

18 34 01

Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk

 

 

 

 

 

2003

hållbarhet

2 080

1 347

1 284

1 331

1 330

 

 

 

 

 

 

 

23 44 01

Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

840

1 538

643

713

1 491

 

 

 

 

 

 

 

27 93 01

Avgiften till Europeiska gemenskapen

5 373

2 138

1 237

2 654

2 020

 

 

 

 

 

 

 

5.4.29 Riksgäldskontorets nettoutlåning

För att statsbudgetens saldo ska överensstämma med statens lånebehov (med omvänt tecken) redovisas Riksgäldskontorets nettoutlåning samt en kassamässig korrigeringspost på stats- budgetens utgiftssida.

För 2007 blev utfallet för Riksgäldskontorets nettoutlåning -4 340 miljoner kronor. Beräk- ningen i statsbudgeten uppgick till 14 590 miljoner kronor. Skillnaden mellan utfall och statsbudget blev således -18 930 miljoner kronor. I tabell 5.60 specificeras de största posterna. Alla poster är dock inte specificerade i statsbudgeten.

170

Tabell 5.60 Riksgäldskontorets nettoutlåning

Miljoner kronor

 

Utfall

SB

 

Utfall-

Utfall

 

2007

1

 

SB 2007

2006

 

2007P

P

 

 

 

 

 

 

Premiepensions-

 

 

 

 

 

medel, inbetalning

-27 193

-28 200

 

1 007

-27 065

 

 

 

 

 

 

Premiepensions-

 

 

 

 

 

medel, utbetalning

27 220

27 100

 

120

48 999

 

 

 

 

 

 

PPM, ändrat stats-

 

 

 

 

 

obligationsinnehav

136

 

 

 

490

 

 

 

 

 

 

CSN, studielån

5 534

6 500

 

-966

6 170

 

 

 

 

 

 

Investeringslån

 

 

 

 

 

myndigheter

983

 

 

 

763

 

 

 

 

 

 

Myndigheters

 

 

 

 

 

räntekonton

-3 007

 

 

 

-5 979

 

 

 

 

 

 

Jordbruksverkets

 

 

 

 

 

EU-konton

-1 041

 

 

 

4 566

 

 

 

 

 

 

Vägverket, Norra

 

 

 

 

 

länken, Sthlm

727

 

 

 

255

 

 

 

 

 

 

Garantireserver

225

 

 

 

-470

 

 

 

 

 

 

Insättningsgaranti

888

 

 

 

-880

 

 

 

 

 

 

Kärnavfallsfonden

16

 

 

 

349

 

 

 

 

 

 

Vinstmedel

 

 

 

 

 

Svenska Spel AB

-400

 

 

 

200

 

 

 

 

 

 

Banverkets infra-

 

 

 

 

 

strukturlån

-1 900

 

 

 

1 021

 

 

 

 

 

 

Vägverkets

 

 

 

 

 

infrastrukturlån

-6 612

 

 

 

1 286

 

 

 

 

 

 

Omfinansiering av

 

 

 

 

 

infrastrukturlån

 

 

 

 

 

Sthlm/Gbg

1 300

1 500

 

-200

0

 

 

 

 

 

 

Lån till Botniabanan

2 205

 

 

 

2 345

 

 

 

 

 

 

Omstrukturering av

 

 

 

 

 

statliga bolag inkl.

 

 

 

 

 

ränta

29

 

 

 

19

 

 

 

 

 

 

Övrigt, netto

-3 450

 

 

 

-4 567

 

 

 

 

 

 

Summa

-4 340

14 590

 

 

27 502

1P P Endast vissa delposter är specificerade.

Premiepensionsmyndighetens (PPM:s) inbetal- ningar av premiepensionsmedel beräknades i statsbudgeten uppgå till 28 200 miljoner kronor. Utfallet för inbetalningarna blev 27 193 miljoner kronor, dvs. 1 007 miljoner kronor lägre än i statsbudgeten. Utbetalningarna av premie- pensionsmedel inklusive ränta blev 27 220 miljoner kronor, vilket var 120 miljoner kronor högre än beräknat. PPM köpte statsobligationer för 136 miljoner kronor (netto), vilket minskade kontobehållningen i Riksgäldskontoret.

Centrala studiestödsnämndens lån i Riks- gäldskontoret för studielån och lån till hem- utrustning beräknades i statsbudgeten öka med

Skr. 2007/08:101

6 500 miljoner kronor. Utfallet blev

5 534 miljoner kronor, dvs. 966 miljoner kronor lägre än beräknat. Det beror främst på att färre än beräknat har tagit studiemedel. Riksgälds- kontoret lånar ut medel till myndigheter för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet. Sådana inve- steringslån till myndigheter ökade med 983 miljoner kronor.

Behållningarna på myndigheternas ränte- konton och vissa särskilda räntebelagda konton ökade under 2007 med 3 007 miljoner kronor, vilket minskade nettoutlåningen.

Jordbruksverkets konton för EU-medel hör till de räntebelagda konton som redovisas separat. Kreditutnyttjandet på Jordbruksverkets EU-konton minskade under 2007 med 1 041 miljoner kronor.

Stockholms stad inbetalade i förskott sin andel av finansieringen av Norra länken i Stockholm. Inbetalningen gjordes i maj 2005 med 1 775 miljoner kronor till ett räntebelagt konto avseende Vägverket och medlen ska användas under några år fr.o.m. 2005. Under 2007 utnyttjades 727 miljoner kronor av dessa medel.

Insättningsgarantinämnden minskade sin kontobehållning i Riksgäldskontoret med 888 miljoner kronor, främst beroende på att nämnden omplacerade av en del av sitt kapital till statsobligationer.

Banverket minskade under 2007 sin upplåning i Riksgäldskontoret med 1 900 miljoner kronor och Vägverket minskade sina infrastrukturlån med 6 612 miljoner kronor. Banverket och Väg- verket anvisades 3 000 miljoner kronor respek- tive 7 000 miljoner kronor på tilläggsbudget för att finansiera extra amorteringar av sina lån hos Riksgäldskontoret.

Riksgäldskontoret tog 2005 över finansie- ringen av lån för de s.k. storstadspaketen i Stockholm och Göteborg, varav de största pro- jekten är Södra Länken i Stockholm och Götale- den i Göteborg. Lånen uppgick totalt till cirka 12 000 miljoner kronor och avvecklas i den takt de förfaller. I stället lånar Vägverket i Riksgälds- kontoret. Under 2005 uppgick låneförfallen totalt till 6 838 miljoner kronor och under 2006 förföll inga lån. Resterande påverkan på lånebe- hovet kommer vid lånens förfallotidpunkter under perioden 2007–2015. Under 2007 uppgick låneförfallen till 1 300 miljoner kronor.

171

Skr. 2007/08:101

Projektet Botniabanan finansieras också med lån i Riksgäldskontoret. Botniabanan AB lånade 2 205 miljoner kronor under 2007.

Totalt minskade nettoutlåningen för infra- strukturinvesteringar med 5 007 miljoner kro- nor. I statsbudgeten räknade man med en ök- ning på 5 100 miljoner kronor. Den stora skill- naden förklaras av de extra amorteringar som Banverket och Vägverket gjort på sina lån hos Riksgäldskontoret.

Riksdagen beslutade 2003 om en ny modell för omstrukturering av statliga bolag. Ett konto inrättades hos Riksgäldskontoret dit extra utdel- ningar från statliga bolag förs. Från kontot ut- betalas kapitaltillskott till statliga bolag. Vid in- gången av 2007 fanns 32 miljoner kronor på kontot. Av dessa utbetalades 30 miljoner kronor till Arbetslivsresurs AR AB. Ränteintäkterna under 2007 uppgick till 1 miljon kronor. Ställ- ningen vid årets slut blev därmed 3 miljoner kronor.

I posten Övrigt, netto ingår främst minskade lån i Riksgäldskontoret för Försvarets materiel- verk med 2 526 miljoner kronor. Vidare ingår en ökad inlåning från Exportkreditnämnden med 1 498 miljoner kronor. Åt motsatt håll verkar att Statens fastighetsverk ökade sina lån med 1 082 miljoner kronor.

Under 2007 blev utfallet för Riksgäldskonto- rets nettoutlåning sammantaget 31 841 miljoner kronor lägre än 2006, vilket främst beror på dubbla utbetalningar av premiepensionsmedel under 2006 samt Banverkets och Vägverkets extra amorteringar under 2007, som finansiera- des genom anvisade medel på tilläggsbudget.

5.4.30 Kassamässig korrigering

Posten Kassamässig korrigering och posten Riksgäldskontorets nettoutlåning ingår i stats- budgeten för att statsbudgetens saldo ska mot- svara statens lånebehov med omvänt tecken. Posten Kassamässig korrigering utgör skillnaden mellan å ena sidan saldot mellan statsbudgetens anslag och inkomsttitlar och å andra sidan nettot av in- och utbetalningar över statens central- konto i Riksbanken (SCR), tidigare statsverkets checkräkning.

Kassamässiga korrigeringar uppstår dels till följd av periodiseringsskillnader, dels till följd av att det förekommer transaktioner över statens centralkonto som inte har sin motsvarighet på

anslag eller inkomsttitlar och vice versa. Utfallet för den kassamässiga korrigeringen är en rest- post, men vissa delposter är möjliga att specifi- cera.

Betalningar till och från EU-kommissionen medför kassamässiga korrigeringar. Utbetalning av EU-finansierade stöd till svenska jordbrukare redovisas både på anslag på statsbudgetens ut- giftssida och på Jordbruksverkets EU-konto un- der Riksgäldskontorets nettoutlåning. Detta medför en kassamässig korrigering. Betalningar från EU-kommissionen redovisas på statsbud- getens inkomstsida och på Jordbruksverkets EU-konto under Riksgäldskontorets nettout- låning. Då uppstår en kassamässig korrigering åt motsatt håll. Vid budgetårsskifte kan ut- respek- tive inbetalningar uppstå på olika budgetår.

Betalning av Sveriges avgift till EU medför också en kassamässig korrigering. Sverige betalar inte avgiften direkt till EU. Avgiften överförs till ett räntefritt konto hos Riksgäldskontoret inom statens centralkonto. Samtidigt sker avräkning mot anslaget för EU-avgiften. EU rekvirerar se- dan via Riksbanken medel från kontot hos Riks- gäldskontoret. Eftersom tidpunkten för anslags- belastning och rekvisition från EU skiljer sig åt uppstår kassamässiga korrigeringar vid såväl an- slagsbelastningen som vid rekvisitionen. An- slagsbelastning och rekvisition kan ske under olika budgetår.

För 2007 blev utfallet för Kassamässig korri- gering -4 629 miljoner kronor. Beräkningen i statsbudgeten var noll miljoner kronor. Skillna- den mellan utfall och statsbudget blev således - 4 325 miljoner kronor. I tabell 5.61 framgår de delposter som är möjliga att specificera.

Tabell 5.61 Kassamässig korrigering

Miljoner kronor

 

Utfall

 

Utfall-

Utfall

 

2007

SB 2007

SB 2007

2006

Ränteperiodisering

-77

 

 

-189

 

 

 

 

 

Venantius

15

 

 

 

 

 

 

 

 

Förskjutningar av EU-

 

 

 

 

stöd inom

 

 

 

 

jordbruksområdet

1 041

 

 

-4 566

 

 

 

 

 

EU-betalningar avgift

-890

 

 

 

 

 

 

 

 

Övrigt

-4 414

 

 

3 657

 

 

 

 

 

Summa

-4 325

0

-4 325

-1 098

 

 

 

 

 

Den totala kassamässiga korrigeringen för för- skjutningar av EU-stöd inom jordbruksområdet uppgick 2007 till 1 041 miljoner kronor. Huvud-

172

orsaken till det positiva utfallet är att Jordbruks- verkets hade stora utbetalningar av landsbygd- stöd i slutet av 2007 för vilka motsvarande inbetalningar kommer under 2008. Betalning av Sveriges avgift till EU medförde en kassamässig korrigering på -890 miljoner kronor. Redovis- ningen på anslaget för statsskuldsräntor är inte helt kassamässig. En kassamässig korrigering uppstår därför, främst till följd av att inkomst- räntor på vissa delar av Riksgäldskontorets utlå- ning periodiseras till det kvartal de avser. Denna periodiseringseffekt blev -77 miljoner kronor för 2007. Posten Övrigt, som uppgick till -4 414 miljoner kronor. Det är en restpost som till stor del är hänförlig till skillnader mellan tidpunkten för anslagsavräkning och tidpunkten för betalning.

Den kassamässiga korrigeringen för 2007 blev 3 227 miljoner kronor lägre än 2006. Posten Övrigt står för den största skillnaden. Den blev 8 375 miljoner kronor lägre 2007 jämfört med 2006. Korrigeringen för förskjutningar av EU- stöd inom jordbruket blev dock 5 607 miljoner kronor högre 2007.

5.4.31Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten

Utgifterna för Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten belastar inte statsbudgeten. De ingår emellertid i de utgifter som omfattas av ut- giftstaket för staten.

Ålderspensionssystemet vid sidan av stats- budgeten består av en fördelningsdel och en premiereservdel. Fördelningsdelen finansieras av under året inbetalda pensionsavgifter. Nettot av inbetalda avgifter och utbetalda pensioner till- faller, alternativt finansieras av, Första–Fjärde AP-fonderna.

Vid sidan av AP-fonderna sker en förmögen- hetsuppbyggnad inom premiepensionssystemet, som administreras av Premiepensionsmyndig- heten (PPM). Enligt beslut av EU:s statistik- organ Eurostat får fonderade pensionssystem inte räknas till den offentliga sektorn i national- räkenskaperna. Detta innebär att utbetalningar av premiepension inte ingår i utgifterna under utgiftstaket för staten fr.o.m. 2007 (prop. 2006/07:100 avsnitt 4.2.2).

År 2001 gjordes de första utbetalningarna av reformerad ålderspension i form av tilläggspen-

Skr. 2007/08:101

sion, inkomstpension och premiepension. Tilläggspension och inkomstpension belastar fördelningssystemet. Premiepension betalas ut från premiepensionssystemet.

AP-fonderna (exklusive Sjätte AP-fonden) ändrade redovisningsprinciper för rörelsens kostnader fr.o.m. 2005. Provisionskostnader re- dovisas som intäktsreduktion under rörelsens intäkter. Prestationsbaserade avgifter reducerar nettoresultatet för den tillgång som förvaltats. Sjätte AP-fonden redovisar sina kostnader för- delade på gemensamma kostnader samt interna och externa förvaltningskostnader samt presta- tionsbaserade kostnader.

Tabell 5.62 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten

Miljoner kronor

 

SB

 

Utfall

Utfall- SB

Utfall

 

2007

TB 2007

2007

2007

2006

AP-fonderna,

 

 

 

 

 

pensionsutgifter

186 018

 

185 653

-365

176 156

 

 

 

 

 

 

Administrations-

 

 

 

 

 

utgifter

2 918

 

2 574

-344

2 749

 

 

 

 

 

 

varav

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Försäkringskassan

 

 

 

 

 

m.fl. myndigheter

 

 

801

 

1 197

 

 

 

 

 

 

AP-fonderna,

 

 

 

 

 

rörelsens kostnader

 

 

719

 

680

 

 

 

 

 

 

AP-fonderna,

 

 

 

 

 

provisionskostnader

 

 

798

 

726

 

 

 

 

 

 

AP-fonderna,

 

 

 

 

 

prestations-

 

 

 

 

 

baserade avgifter

 

 

256

 

146

 

 

 

 

 

 

Summa

188 936

 

188 227

-709

178 906

 

 

 

 

 

 

I budgetpropositionen för 2007 beräknades

utgifterna för

ålderspensionssystemet

vid

sidan

av

statsbudgeten

uppgå

till

189 379 miljoner kronor, varav

443 miljoner

kronor avsåg utbetalningar av premiepension. Utfallet uppgick till 188 227 miljoner kronor och var därmed 709 miljoner kronor lägre än beräkningen i budgetpropositionen för 2007 exklusive utbetalningar av premiepension. Pensionsutbetalningarna från AP-fonderna

uppgick till

185 653

miljoner kronor,

varav

33 miljoner

kronor

överfördes från

AP-

fonderna till EU:s tjänstepensionssystem för de tjänstemän inom EU som har begärt detta. Administrationskostnaderna för inkomstpen- sionen uppgick totalt till 2 574 miljoner kronor (tabell 5.62).

173

Skr. 2007/08:101

Ersättningen till Försäkringskassan, Skatte- verket, Kronofogdemyndigheten och Konjunk- turinstitutet från AP-fonderna för administra- tion blev 801 miljoner kronor.

AP-fondernas administrationskostnader upp- gick totalt till 1 773 miljoner kronor under 2007. I detta belopp ingår även 2 miljoner kronor för avveckling och särskild förvaltning. Rörelsens kostnader uppgick till 719 miljoner kronor, varav 145 miljoner kronor avsåg Sjätte AP-fonden (gemensamma kostnader och interna förvalt- ningskostnader). Provisionskostnaderna uppgick till 798 miljoner kronor, varav 252 miljoner kro- nor avsåg Sjätte AP-fondens externa förvalt- ningskostnader.

I kapitel 9 avsnitt 9.5 Pensionssystemets års- redovisning finns mer information om Pensions- systemet. Enligt tabell 9.5 Inkomst- och premie- pension, resultaträkning uppgick administra- tionskostnaderna för inkomstpension till 1 772 miljoner kronor jämfört med 2 574 miljoner kronor i tabell 5.62. Avvikelsen mellan beloppen för administrationskostnader för inkomstpen- sion är 802 miljoner kronor. Den utgörs av pro- visionskostnader exklusive Sjätte AP-fonden (546 miljoner kronor) och prestationsbaserade avgifter (256 miljoner kronor).

I beloppet 1 772 miljoner kronor (tabell 9.5) ingår ersättning till Försäkringskassan m.fl. myndigheter (801 miljoner kronor), AP-fonder- nas rörelsekostnader (719 miljoner kronor) och externa förvaltningskostnader för Sjätte AP- fonden (252 miljoner kronor).

Jämfört med 2006 blev utfallet för Ålderspen- sionssystemet vid sidan av statsbudgeten 9 321 miljoner kronor (5,2 procent) högre. Pensions- utbetalningarna från AP-fonderna ökade med 9 497 miljoner kronor (5,4 procent) och beror främst på högre inkomstindex och på ökat antal pensionärer med inkomstrelaterad pension. AP- fondernas administrationskostnader enligt tabell 5.62 ökade med 221 miljoner kronor (14,2 pro- cent). Ersättningen från AP-fonderna till För- säkringskassan m.fl. myndigheter minskade med 396 miljoner kronor (33,1 procent).

5.5Realekonomisk fördelning av statsbudgeten

Vid analys av och information om statsbudge- tens storlek och påverkan på samhällsekonomin fördelas utgifterna även på ett annat sätt än efter utgiftsområden, politikområden eller anslag. En sådan fördelning är den realekonomiska fördel- ningen, som baseras på nationalräkenskapernas definitioner. För att skapa jämförbarhet med andra länder upprättas nationalräkenskaperna enligt internationella principer och riktlinjer. Dessa har utarbetats av bl.a. EU.

Den realekonomiska fördelning av utgifterna som redovisas är: Transfereringar, konsumtion, investeringar samt räntor och finansiella transak- tioner. De olika realekonomiska kategorierna presenteras övergripande och de viktigaste de- larna i statsbudgeten under respektive kategori kommenteras. I tabell 5.63 visas den realekono- miska fördelningen av utgifterna inom statsbud- getens utgiftsområden, dvs. statsbudgetens ut- gifter exklusive Riksgäldskontorets nettoutlå- ning och kassamässig korrigering. Vidare fram- går den absoluta och procentuella förändringen mellan 2006 och 2007 respektive 2005 och 2006. I tabell 5.64, 5.68, 5.70 och 5.71 visas de realekonomiska kategorierna för respektive utgiftsområden 2005-2007. Tabellerna 5.65, 5.66, 5.67 och 5.69 visar de största anslagen inom de största realekonomiska arterna.

Tabellerna redovisas i 2007 års struktur. Ju- steringar av 2005 och 2006 har gjorts för att få jämförbarhet mellan åren, där så är möjligt.

174

Skr. 2007/08:101

Tabell 5.63 Realekonomisk fördelning av statsbudgeten

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

 

Procentuell

Procentuell

 

 

 

 

Förändring

Förändring

förändring

förändring

Realekonomisk art

Utfall 2007

Utfall 2006

Utfall 2005

2006–2007

2005–2006

2006–2007

2005–2006

 

 

 

 

 

 

 

 

Transfereringar

510 298

523 349

506 169

-13 051

17 180

-2,5

3,4

 

 

 

 

 

 

 

 

varav

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hushållssektorn

288 003

302 917

301 078

-14 914

1 839

-4,9

0,6

 

 

 

 

 

 

 

 

Kommunala sektorn

113 950

104 717

97 952

9 233

6 765

8,8

6,9

 

 

 

 

 

 

 

 

Företagssektorn

32 165

36 216

31 714

-4 051

4 502

-11,2

14,2

 

 

 

 

 

 

 

 

Ålderspensionssystemet

23 744

26 636

26 456

-2 892

180

-10,9

0,7

 

 

 

 

 

 

 

 

Statliga ideella

 

 

 

 

 

 

 

organisationer

3 307

3 257

2 879

50

378

1,5

13,1

 

 

 

 

 

 

 

 

Internationell

 

 

 

 

 

 

 

verksamhet

49 129

49 606

46 090

-477

3 516

-1,0

7,6

 

 

 

 

 

 

 

 

varav

 

 

 

 

 

 

 

EU-institutioner

26 635

25 920

25 635

715

285

2,8

1,1

 

 

 

 

 

 

 

 

Konsumtionsutgifter

173 268

166 108

159 945

7 160

6 163

4,3

3,9

 

 

 

 

 

 

 

 

varav

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Löner inklusive sociala

 

 

 

 

 

 

 

avgifter

95 101

91 958

86 153

3 143

5 805

3,4

6,7

 

 

 

 

 

 

 

 

Omkostnader för

 

 

 

 

 

 

 

konsumtion

45 008

42 282

42 651

2 726

-369

6,4

-0,9

 

 

 

 

 

 

 

 

Lokaler

15 341

14 126

13 789

1 215

337

8,6

2,4

 

 

 

 

 

 

 

 

Utgifter för

 

 

 

 

 

 

 

försvarsändamål

10 976

10 837

10 679

139

158

1,3

1,5

 

 

 

 

 

 

 

 

Sociala naturaförmåner

6 842

6 905

6 673

-63

232

-0,9

3,5

 

 

 

 

 

 

 

 

Investeringsverksamhet

15 391

15 000

13 100

391

1 900

2,6

14,5

 

 

 

 

 

 

 

 

Räntor

52 595

54 952

38 933

-2 357

16 019

-4,3

41,1

 

 

 

 

 

 

 

 

varav

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Räntor på statsskulden

47 161

49 374

32 561

-2 213

16 813

-4,5

51,6

 

 

 

 

 

 

 

 

Finansiella

 

 

 

 

 

 

 

transaktioner

17 621

6 124

6 807

11 497

-683

187,7

-10,0

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa utgiftsområden

769 172

765 537

724 956

3 635

40 581

0,5

5,6

 

 

 

 

 

 

 

 

175

Skr. 2007/08:101

Diagram 5.2 Procentuell fördelning av statsbudgetens utgifter 2007, realekonomiskt fördelade

Räntor 7%

Övrigt finansiellt

2%

 

Investeringar 2%

Konsumtion 23%

Transfereringar

66%

Transfereringar

Med transfereringar avses inkomstöverföringar, dvs. till stor del utbetalningar av bidrag från sta- ten till exempelvis hushåll, företag eller kommu- ner utan att staten erhåller någon direkt motpre- station. Som transfereringar räknas t.ex. sjuk- penning och barnbidrag men även internationellt bistånd och Sveriges bidrag till EG-budgeten. Syftet med transfereringar är att omfördela in- komster mellan olika grupper i samhället, mellan olika regioner i landet eller till internationell verksamhet. Transfereringar kan också avse omfördelningar för individen över tiden. Dia- gram 5.3 visar transfereringarna per mottagar- grupp 2007.

Diagram 5.3 Statsbudgetens transfereringar fördelade efter mottagarkategorier 2007.

Internationell

verksamhet 10%

Ålderspensions- systemet 5%

Organisationer

1%

Hushåll 56%

Kommuner 22%

Företag 6%

År 2007 utgjorde transfereringarna 66 procent av utgifterna inom statsbudgetens utgiftsområden. Hushållen erhöll 56 procent av de totala transfe- reringarna.

Tabell 5.65 visar de största anslagen med transfereringar till hushåll. Anslaget 19:2 Aktivi- tets- och sjukersättningar m.m. har störst transfe-

reringar till hushåll. De ökade med 221 miljoner till 63 281 miljoner kronor 2007. För anslaget 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. mins- kade de med 4 461 miljoner till 27 732 miljoner kronor. Transfereringarna till hushåll under an- slaget 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och

aktivitetsstöd minskade

under 2007 med

13 167 miljoner kronor

till 26 656 miljoner

kronor. För anslaget Kostnader för statlig för assistansersättning ökade de med 2 081 miljoner till 18 171 miljoner kronor. Inkomster från kommunerna avseende assistansersättning för de första 20 timmarna per vecka tillgodoförs anslaget och bruttoredovisas i tabell 5.66 som inkomster under transfereringar till kommuner.

Kommunerna var den näst största mottagaren av transfereringar 2007. Den kommunala sek- torn omfattar kommuner, landsting och kom- munalförbund. Under 2007 erhöll kommunerna 22 procent av de totala transfereringarna. Tabell 5.66 visar de största anslagen för transfereringar till kommunerna. Anslaget 48:1 Kommunaleko- nomisk utjämning står för mer än hälften av de medel som staten lämnar till kommunerna via

anslag. Utfallet

för

anslaget

ökade

med

21,8 procent till

70 813

miljoner

kronor

2007.

Några anslag inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning tillfördes anslaget 2007 (se vidare tabell 5.66 och avsnitt 5.4.16). Ramen för det generella sysselsättningsstödet (7 000 miljoner kronor) tillfördes också anslaget. Före 2007 redovisades stödet på statsbudgetens inkomstsida. Anslaget 13:2 Bidrag för läkeme- delsförmånerna svarar för den näst största trans- fereringen till kommunerna med 21 367 miljoner kronor, en ökning med 817 miljoner 2007. Den största ökningen inom gruppen transfereringar till kommuner stod anslaget 19:7 Bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och sjukvården för. Dessa bidrag ökade till 806 miljoner kronor. År 2006 anvisades endast en miljon på anslaget.

Den tredje största kategorin avser transfere- ringar till utlandet, dvs. internationell verksam- het. Dessa uppgick under 2007 till 10 procent av de totala transfereringarna. De internationella transfereringarna indelas i transfereringar till EU och transfereringar till övrig internationell verk- samhet. Transfereringar till EU bestod av ansla- get 93:1 Avgiften till Europeiska gemenskapen och utgjorde 54 procent av de internationella transfe- reringarna. Transfereringar till övrig internatio- nell verksamhet utgjordes till största delen av an-

176

Skr. 2007/08:101

slaget 8:1 Biståndsverksamhet inom utgiftsom- råde 7 Internationellt bistånd. Dessa transfere- ringar minskade med 920 miljoner eller 4 pro- cent under 2007.

Transfereringar till företagssektorn uppgick till 6 procent av de totala transfereringarna 2007. Företagssektorn omfattas enligt nationalräken- skaperna av privata företag, ekonomiska före- ningar, kommunala bolag, statliga bolag och statliga affärsverk. I tabell 5.67 specificeras de största anslagen med transfereringar till företag.

Posten transfereringar till företag minskade med 11 procent under 2007, främst på grund av förändrade utbetalningstidpunkter för Gårds- stöd och djurbidrag m.m.

Transfereringar till ålderspensionssystemet består av statliga ålderspensionsavgifter som ingår i vissa anslag som är förenade med ålders- pensionsrätt.

Exempel på sådana anslag är 19:2 Aktivitets- och sjukersättningar inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, 21:7 Pensionsrätt för barnår inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn, 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd inom utgiftsområde 13 Arbetsmarknad samt 25:2 Studiemedel m.m. inom utgiftsområde 15 Studiestöd. Fr.o.m. 2007 redovisas den del av den statliga ålderspensionsavgiften som beräknas motsvara pensionsrätt för premiepension och förs till Riksgäldskontoret för tillfällig förvalt- ning som transferering till hushållssektorn efter- som premiepensionen inte längre anses tillhöra den statliga sektorn. Andelen av den statliga ål- derspensionsavgiften som fördes till Riksgälds- kontoret var 12,9 procent för 2007.

Organisationer och ideella föreningar tillhö- rande den statliga sektorn får bidrag från staten. Transfereringar till organisationer och föreningar utgjorde mindre än en procent av de totala transfereringarna. I denna grupp ingår bl.a. Chalmers tekniska högskola, Stiftelsen högsko- lan i Jönköping, Dramaten, Operan och Riks- teatern.

177

Skr. 2007/08:101

Tabell 5.64 Transfereringar per utgiftsområde 2005–2007

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

 

 

Procentuell

Procentuell

Utgifts-

 

 

 

 

Förändring

Förändring

förändring

förändring

område

Utgiftsområdesnamn

2007

2006

2005

2006–2007

2005–2006

2006–2007

2005–2006

01

Rikets styrelse

1 251

1 402

1 131

-151

271

-10,8

24,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

02

Samhällsekonomi och

 

 

 

 

 

 

 

 

finansförvaltning

9 262

9 322

8 609

-60

713

-0,6

8,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

03

Skatt, tull och exekution

69

59

48

10

11

16,1

23,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

04

Rättsväsendet

443

391

298

51

93

13,1

31,4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

05

Internationell samverkan

1 327

1 152

1 013

174

139

15,1

13,8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

06

Försvar samt beredskap

 

 

 

 

 

 

 

 

mot sårbarhet

1 933

2 205

1 943

-271

262

-12,3

13,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

07

Internationellt bistånd

23 552

24 469

21 047

-917

3 422

-3,7

16,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

08

Migration

2 298

2 004

2 154

294

-150

14,7

-7,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

09

Hälsovård, sjukvård och

 

 

 

 

 

 

 

 

social omsorg

41 526

37 463

34 178

4 063

3 285

10,8

9,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10

Ekonomisk trygghet vid

 

 

 

 

 

 

 

 

sjukdom och handikapp

110 239

116 686

119 005

-6 447

-2 319

-5,5

-1,9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

11

Ekonomisk trygghet vid

 

 

 

 

 

 

 

 

ålderdom

43 738

45 019

46 120

-1 281

-1 101

-2,8

-2,4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

12

Ekonomisk trygghet för

 

 

 

 

 

 

 

 

familjer och barn

61 568

60 066

55 467

1 502

4 599

2,5

8,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

13

Arbetsmarknad

50 519

62 760

64 021

-12 241

-1 261

-19,5

-2,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

14

Arbetsliv

170

173

181

-4

-8

-2,1

-4,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

15

Studiestöd

14 808

15 373

14 340

-565

1 033

-3,7

7,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

16

Utbildning och

 

 

 

 

 

 

 

 

universitetsforskning

10 910

15 600

14 595

-4 689

1 005

-30,1

6,9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

17

Kultur, medier,

 

 

 

 

 

 

 

 

trossamfund och fritid

8 080

7 709

7 178

371

531

4,8

7,4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

18Samhällsplanering,

bostadsförsörjning

 

byggande samt

 

 

 

 

 

 

 

 

konsumentpolitik

5 026

5 554

5 895

-528

-341

-9,5

-5,8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

19

Regional utveckling

2 698

3 030

3 055

-332

-25

-11,0

-0,8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

20

Allmän miljö- och

 

 

 

 

 

 

 

 

naturvård

1 169

2 255

1 660

-1 086

595

-48,2

35,8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

21

Energi

1 518

1 023

880

495

143

48,4

16,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

22

Kommunikationer

3 674

3 195

3 826

478

-631

15,0

-16,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

23

Jord- och skogsbruk, fiske

 

 

 

 

 

 

 

 

med anslutande näringar

12 069

17 844

14 321

-5 776

3 523

-32,4

24,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

24

Näringsliv

2 834

2 421

2 251

414

170

17,1

7,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

25

Allmänna bidrag till

 

 

 

 

 

 

 

 

kommuner

72 974

60 246

57 317

12 728

2 929

21,1

5,1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

26

Statsskuldsräntor m.m.

8

10

2

-2

8

-15,7

390,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

27

Avgiften till Europeiska

 

 

 

 

 

 

 

 

gemenskapen

26 635

25 920

25 635

714

285

2,8

1,1

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa utgiftsområden

510 298

523 349

506 169

-13 051

17 180

-2,5

3,4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

178

Skr. 2007/08:101

Tabell 5.65 Transfereringar till hushåll

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

 

 

Procentuell

Procentuell

 

 

 

 

 

Förändring

Förändring

förändring

förändring

Anslag

Anslagsnamn

Utfall 2007

Utfall 2006

Utfall 2005

2006–2007

2005–2006

2006–2007

2005–2006

 

Aktivitets- och

 

 

 

 

 

 

 

101902

sjukersättningar m.m.

63 281

63 059

62 185

221

874

0,4

1,4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sjukpenning och

 

 

 

 

 

 

 

101901

rehabilitering m.m.

27 732

32 193

34 543

-4 461

-2 350

-13,9

-6,8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

132202

Bidrag till

 

 

 

 

 

 

 

 

arbetslöshetsersättning

 

 

 

 

 

 

 

 

och aktivitetsstöd

26 656

39 823

43 172

-13 167

-3 349

-33,1

-7,8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

122102

Föräldraförsäkring

25 448

23 995

22 155

1 452

1 841

6,1

8,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

122101

Allmänna barnbidrag

23 516

23 611

21 458

-95

2 153

-0,4

10,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

112001

Garantipension till

 

 

 

 

 

 

 

 

ålderspension

20 371

21 339

22 449

-968

-1 110

-4,5

-4,9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

091608

Kostnader för statlig

 

 

 

 

 

 

 

 

assistansersättning

18 171

16 090

14 332

2 081

1 758

12,9

12,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

112002

Efterlevandepensioner

 

 

 

 

 

 

 

 

till vuxna

15 702

15 813

15 856

-111

-43

-0,7

-0,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

020111

Statliga

 

 

 

 

 

 

 

 

tjänstepensioner m.m.

8 957

8 598

8 201

359

397

4,2

4,8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

152502

Studiemedel m.m.

8 542

8 184

7 879

358

305

4,4

3,9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

112003

Bostadstillägg till

 

 

 

 

 

 

 

 

pensionärer

7 263

7 448

7 333

-185

115

-2,5

1,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga anslag

42 365

42 763

41 517

-398

1 247

-0,9

3,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Totalt

288 003

302 917

301 078

-14 914

1 839

-4,9

0,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

179

Skr. 2007/08:101

Tabell 5.66 Transfereringar till kommuner

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

 

 

Procentuell

Procentuell

 

 

 

 

 

Förändring

Förändring

förändring

förändring

Anslag

Anslagsnamn

Utfall 2007

Utfall 2006

Utfall 2005

2006–2007

2005–2006

2006–2007

2005–2006

254801

Kommunalekonomisk

 

 

 

 

 

 

 

 

utjämning

70 813

58 129

55 202

12 684

2 927

21,8

5,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

091302

Bidrag för

 

 

 

 

 

 

 

 

läkemedelsförmånerna

21 367

20 550

19 767

817

783

4,0

4,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

131003

Kommunersättningar vid

 

 

 

 

 

 

 

 

flyktingmottagande

4 175

3 045

1 736

1 130

1 309

37,1

75,4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

162508

Maxtaxa i

 

 

 

 

 

 

 

 

förskoleverksamhet,

 

 

 

 

 

 

 

 

skolbarnsomsorg m.m.

3 656

3 660

3 660

-4

0

-0,1

0,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

254802

Statligt

 

 

 

 

 

 

 

 

utjämningsbidrag för

 

 

 

 

 

 

 

 

LSS-kostnader

2 138

1 898

1 767

239

131

12,6

7,4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

101907

Bidrag för arbetet med

 

 

 

 

 

 

 

 

sjukskrivningar inom

 

 

 

 

 

 

 

 

hälso- och sjukvården

806

1

-

805

1

80 450,8

-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

162516

Statligt stöd för

 

 

 

 

 

 

 

(2006)

utbildning av vuxna

6

1 794

2 349

-1 788

-555

-99,7

-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

162510

Bidrag till

 

 

 

 

 

 

 

(2006)

personalförstärkningar i

 

 

 

 

 

 

 

 

skola och fritidshem

-

923

-

-923

923

-

-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

162509

Bidrag till

 

 

 

 

 

 

 

(2006)

personalförstärkningar i

 

 

 

 

 

 

 

 

förskola

-58

2 277

663

-2 335

1 614

-102,6

243,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

091608

Kostnader för statlig

 

 

 

 

 

 

 

 

assistansersättning

-3 497

-3 208

-2 984

-289

-223

9,0

7,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga anslag

14 544

15 647

15 793

-1 103

-146

-7,0

-0,9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Totalt

113 950

104 717

97 952

9 233

6 765

8,8

6,9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tabell 5.67 Transfereringar till företag

 

 

 

 

 

 

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Procentuell

Procentuell

 

 

 

 

 

Förändring

Förändring

förändring

förändring

Anslag

Anslagsnamn

Utfall 2007

Utfall 2006

Utfall 2005

2006–2007

2005–2006

2006–2007

2005–2006

132204

Lönebidrag och Samhall

 

 

 

 

 

 

 

 

m.m.

8 790

8 365

7 778

425

587

5,1

7,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

234303

Gårdsstöd och

 

 

 

 

 

 

 

 

djurbidrag m.m.

7 180

11 665

6 487

-4 485

5 178

-38,4

79,8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

234401

Åtgärder för

 

 

 

 

 

 

 

 

landsbygdens miljö och

 

 

 

 

 

 

 

 

struktur

1 973

2 623

3 058

-650

-435

-24,8

-14,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

234402

Från EG-budgeten

 

 

 

 

 

 

 

 

finansierade åtgärder

 

 

 

 

 

 

 

 

för landsbygdens miljö

 

 

 

 

 

 

 

 

och struktur

1 575

1 817

2 383

-243

-566

-13,4

-23,7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga anslag

12 647

11 746

12 008

901

-262

7,7

-2,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Totalt

32 165

36 216

31 714

-4 051

4 502

-11,2

14,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

180

Konsumtion

Statlig konsumtion avser förbrukning av resurser som de statliga myndigheterna använder i verk- samheten, t.ex. utgifter för löner, hyror, inköp av varor och tjänster, underhåll och reparationer samt försvarets inköp av krigsmateriel som inte kan användas för civilt bruk. I konsumtionsbe- greppet ingår även myndigheters köp av varor och tjänster som produceras utanför staten och som levereras direkt till hushållen (sociala natu- raförmåner). Detta gäller t.ex. statens utgifter för köp av arbetsmarknadsutbildning och privat tandläkarvård. Ungefär 400 av statsbudgetens drygt 500 anslag innehöll helt eller delvis kon- sumtionsutgifter.

Utgifterna för konsumtion uppgick under 2007 till 22 procent av utgifterna inom statsbud- getens utgiftsområden. Utgiftsområdena 6 För- svar samt beredskap mot sårbarhet, 16 Utbild- ning och universitetsforskning samt 4 Rättsväsendet hade de största utgifterna för kon- sumtion (tabell 5.68).

Drygt hälften av utgifterna för konsumtion utgjordes av löner inklusive sociala avgifter. Sociala avgifter avser främst arbetsgivaravgifter och premier för avtalsförsäkringar för statsan- ställda. Ökningen av löner inklusive sociala av- gifter var 3,4 procent 2007. I tabell 5.69 redovisas de största anslagen samt de anslag som haft en stor förändring av löneutgifterna mellan åren.

Anslaget 4:1 Polisorganisationen har störst lö- neutgifter. Dessa uppgick till 11 535 miljoner kronor 2007. De ökade med 7 procent eller 753 miljoner kronor under året till följd av att antalet anställda vid Polisen ökade.

Anslaget 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m. var det an- slag som hade störst löneutgifter 2005 och 2006. Anslagets löneutgifter uppgick till 11 273 miljo- ner 2007, en minskning med 369 miljoner kro- nor. Minskningen beror framförallt på att förtida pensionspremiebetalningar till Statens pensions- verk belastade anslaget under 2006.

Anslaget 19:6 Försäkringskassan hade mins- kade löneutgifter med 9,6 procent 2007 på grund av neddragningar och tillfällig resursförstärkning under 2006 för att förhindra felaktiga utbetal- ningar.

Kriminalvården har ökat sina löneutgifter med 8,6 procent till följd av fler anställda till nyöpp- nade anstalter.

Skr. 2007/08:101

Löneutgifterna på anslaget 22:3 Köp av arbets- marknadsutbildning avser medel som Arbets- marknadsverket lämnar till Skogsstyrelsen för s.k. gröna jobb. Dessa minskade med 504 miljoner kronor under 2007.

Löneutgifterna på anslaget 25:70 Särskilda ut- gifter inom universitet och högskolor minskade med 110 miljoner kronor. Under 2006 ökade lö- neutgifterna på anslaget till följd av att kombi- nationsläkare anställdes vid ett antal universitet.

Under 2007 har arbete med att förbättra kva- liteten på den realekonomiska fördelningen av anslag genomförts. Det har resulterat i förbätt- rade redovisningsprinciper för vissa anslag. I vissa fall kan inte tidigare år göras jämförbara. Löneutgifterna på vissa anslag ökade 2007 till följd av de ändrade redovisningsprinciperna. Detta gäller anslagen 19:1 Sjukpenning och reha- bilitering m.m. 8:1 Biståndsverksamhet, 7:5 Kris- beredskap, 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald och 34:4 Sanering av återställning av förorenade områden.

Till posten Omkostnader för konsumtion räknas myndigheternas köp av varor och tjäns- ter. Omkostnaderna för konsumtion ökade med 6,4 procent 2007. Anslagen 6:2 Materiel och an- läggningar och 6:1 Förbandsverksamhet, bered- skap och fredsbevarande truppinsatser m.m inom utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet står tillsammans för 32 procent eller 14 667 miljoner kronor av omkostnaderna för konsumtion. Omkostnaderna på dessa två anslag ökade under året med 8,4 procent. Det tredje största anslaget med omkostnader för konsum- tion är 36:2 Väghållning och statsbidrag inom ut- giftsområde 22 Kommunikationer. Dessa om- kostnader uppgick till 5 351 miljoner kronor 2007, en minskning med 2,8 procent.

181

Skr. 2007/08:101

Tabell 5.68 Konsumtion per utgiftsområde 2005–2007

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

 

 

Procentuell

Procentuell

Utgifts-

 

 

 

 

Förändring

Förändring

förändring

förändring

område

Utgiftsområdesnamn

2007

2006

2005

2006-2007

2005-2006

2006-2007

2005-2006

01

Rikets styrelse

8 883

8 939

8 396

-56

543

-0,6

6,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

02

Samhällsekonomi och

 

 

 

 

 

 

 

 

finansförvaltning

1 868

2 403

2 238

-535

165

-22,2

7,4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

03

Skatt, tull och exekution

9 222

8 589

8 153

633

436

7,4

5,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

04

Rättsväsendet

28 934

26 976

25 628

1 958

1 348

7,3

5,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

05

Internationell samverkan

255

268

347

-13

-79

-5,0

-22,7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

06

Försvar samt beredskap

 

 

 

 

 

 

 

 

mot sårbarhet

43 698

41 362

40 999

2 336

363

5,6

0,9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

07

Internationellt bistånd

1 795

1 310

1 129

485

181

37,1

16,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

08

Migration

2 962

2 479

2 873

483

-394

19,5

-13,7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

09

Hälsovård, sjukvård och

 

 

 

 

 

 

 

 

social omsorg

5 063

4 637

4 221

426

416

9,2

9,9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10

Ekonomisk trygghet vid

 

 

 

 

 

 

 

 

sjukdom och handikapp

8 686

8 742

7 875

-56

867

-0,6

11,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

11

Ekonomisk trygghet vid

 

 

 

 

 

 

 

 

ålderdom

-

-

-

-

-

-

-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

12

Ekonomisk trygghet för

 

 

 

 

 

 

 

 

familjer och barn

-

-

-

-

-

-

-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

13

Arbetsmarknad

7 296

8 599

7 189

-1 303

1 410

-15,2

19,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

14

Arbetsliv

947

1 012

935

-65

77

-6,4

8,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

15

Studiestöd

40

32

31

8

1

23,7

4,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

16

Utbildning och

 

 

 

 

 

 

 

 

universitetsforskning

30 048

29 620

28 011

428

1 609

1,4

5,7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

17

Kultur, medier,

 

 

 

 

 

 

 

 

trossamfund och fritid

1 896

1 761

1 688

135

73

7,7

4,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

18Samhällsplanering,

bostadsförsörjning

 

byggande samt

 

 

 

 

 

 

 

 

konsumentpolitik

734

678

505

56

174

8,2

34,4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

19

Regional utveckling

161

232

194

-71

38

-30,6

19,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

20

Allmän miljö- och

 

 

 

 

 

 

 

 

naturvård

2 575

1 574

1 847

1 001

-273

63,6

-14,8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

21

Energi

636

558

495

78

63

14,0

12,7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

22

Kommunikationer

12 908

11 843

12 712

1 065

-869

9,0

-6,8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

23

Jord- och skogsbruk, fiske

 

 

 

 

 

 

 

 

med anslutande näringar

3 292

3 035

2 984

257

51

8,5

1,7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

24

Näringsliv

1 371

1 460

1 486

-89

-26

-6,1

-1,8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

25

Allmänna bidrag till

 

 

 

 

 

 

 

 

kommuner

0

0

8

0

-8

-44,9

-97,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

26

Statsskuldsräntor m.m.

-

-

-

-

-

-

-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

27

Avgiften till Europeiska

 

 

 

 

 

 

 

 

gemenskapen

-

-

-

-

-

-

-

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa utgiftsområden

173 268

166 108

159 945

7 160

6 163

4,3

3,9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

182

Skr. 2007/08:101

Tabell 5.69 Lön inkl. sociala avgifter

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

 

 

Procentuell

Procentuell

 

 

 

 

 

Förändring

Förändring

förändring

förändring

Anslag

Anslagsnamn

Utfall 2007

Utfall 2006

Utfall 2005

2006–2007

2005–2006

2006–2007

2005–2006

040401

Polisorganisationen

11 535

10 783

10 429

753

354

7,0

3,4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

060601

Förbandsverksamhet,

 

 

 

 

 

 

 

 

beredskap och

 

 

 

 

 

 

 

 

fredsfrämjande

 

 

 

 

 

 

 

 

truppinsatser m.m.

11 273

11 642

11 145

-369

497

-3,2

4,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

101906

Försäkringskassan

5 135

5 679

4 832

-545

847

-9,6

17,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

030301

Skatteverket

4 890

4 672

4 279

218

393

4,7

9,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

132201

Arbetsmarknadsverkets

 

 

 

 

 

 

 

 

förvaltningskostnader

3 737

3 644

3 265

93

379

2,5

11,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

040406

Kriminalvården

3 681

3 389

3 321

291

68

8,6

2,1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

019005

Regeringskansliet m.m.

3 335

3 102

2 953

233

149

7,5

5,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

040405

Sveriges Domstolar

2 870

2 672

2 531

198

141

7,4

5,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

223604

Banverket: Banhållning

 

 

 

 

 

 

 

 

och sektorsuppgifter

2 467

2 372

2 420

95

-48

4,0

-2,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

013201

Länsstyrelserna m.m.

1 789

1 752

1 570

37

182

2,1

11,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

162601

Vetenskapsrådet:

 

 

 

 

 

 

 

 

Forskning och

 

 

 

 

 

 

 

 

forskningsinformation

1 661

1 660

1 500

1

160

0,0

10,7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

101901

Sjukpenning och

 

 

 

 

 

 

 

 

rehabilitering m.m.

930

594

430

336

163

56,6

37,9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

070801

Biståndsverksamhet

638

306

198

333

108

108,8

54,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

132203

Köp av arbetsmarknads-

 

 

 

 

 

 

 

 

utbildning och övriga

 

 

 

 

 

 

 

 

kostnader

318

823

721

-504

102

-61,3

14,1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

060705

Krisberedskap

358

4

-

354

4

9 733,7

-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

203403

Åtgärder för biologisk

 

 

 

 

 

 

 

 

mångfald

296

-

-

-

-

-

-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

040404

Ekobrottsmyndigheten

275

220

144

55

75

25,0

52,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

203404

Sanering ch

 

 

 

 

 

 

 

 

återställning av

 

 

 

 

 

 

 

 

förorenade områden

217

2

-

215

2

12 202,4

-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

020112

Statliga kompetens-

 

 

 

 

 

 

 

 

överföringsjobb

209

250

-

-41

250

-16,5

-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

162570

Särskilda utgifter inom

 

 

 

 

 

 

 

 

universitet och

 

 

 

 

 

 

 

 

högskolor m.m.

304

414

91

-110

323

-26,5

356,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

213505

Energiforskning

281

254

167

26

87

10,4

51,9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga anslag

38 903

37 726

36 157

1 177

1 569

3,1

4,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Totalt

95 101

91 958

86 153

3 143

5 805

3,4

6,7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

183

Skr. 2007/08:101

Investeringar

Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga materiella tillgångar såsom bygg- nader och maskiner, immateriella tillgångar som dataprogram, värdeföremål, finansiella tillgångar och lagerinvesteringar som är ämnade att användas i produktion.

Av utgifterna inom statsbudgetens utgifts- områden uppgick investeringarna till 2 procent. Försvarets inköp av krigsmateriel, som inte kan användas för civilt bruk, ingår i konsumtion som tidigare nämnts. De anslagsfinansierade inve- steringarna bestod främst av investeringar i inf- rastruktur, vägar och järnvägar.

Utgiftsområde 22 Kommunikationer var det utgiftsområde som hade den största delen (89 procent) av de totala investeringarna inom statsbudgetens utgiftsområden (se tabell 5.70).

Statliga investeringar finansieras även med lån i Riksgäldskontoret och finansiell leasing. Ut- gifterna för dessa investeringar ingår därför inte i utgifterna inom statsbudgetens utgiftsområden utan redovisas under Riksgäldskontorets netto- utlåning. Myndigheternas amorteringar på lån redovisas som finansiella transaktioner. På så sätt kommer investeringar med inom statsbudgetens utgiftsområden när de amorteras.

184

Skr. 2007/08:101

Tabell 5.70 Investeringar per utgiftsområde 2005–2007

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Procentuell

Procentuell

Utgifts-

 

 

 

 

Förändring

Förändring

förändring

förändring

område

Utgiftsområdesnamn

2007

2006

2005

2006-2007

2005-2006

2006-2007

2005-2006

01

Rikets styrelse

56

55

22

2

32

2,9

143,7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

02

Samhällsekonomi och

 

 

 

 

 

 

 

 

finansförvaltning

12

27

59

-15

-32

-55,1

-53,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

03

Skatt, tull och exekution

10

24

7

-14

17

-58,9

244,7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

04

Rättsväsendet

-10

30

26

-40

4

-131,9

15,9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

05

Internationell samverkan

1

1

1

1

0

94,8

-25,7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

06

Försvar samt beredskap

 

 

 

 

 

 

 

 

mot sårbarhet

280

73

49

207

24

282,6

49,1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

07

Internationellt bistånd

-10

8

4

-19

4

-222,8

109,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

08

Migration

5

-2

12

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

09

Hälsovård, sjukvård och

 

 

 

 

 

 

 

 

social omsorg

24

15

9

9

6

61,4

61,9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10

Ekonomisk trygghet vid

 

 

 

 

 

 

 

 

sjukdom och handikapp

1

8

-

-7

 

-87,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

11

Ekonomisk trygghet vid

 

 

 

 

 

 

 

 

ålderdom

-

-

-

-

-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

12

Ekonomisk trygghet för

 

 

 

 

 

 

 

 

familjer och barn

-

-

-

-

-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

13

Arbetsmarknad

14

53

14

-40

39

-74,6

281,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

14

Arbetsliv

-1

5

6

-5

-1

-120,2

-24,4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

15

Studiestöd

-

-

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

16

Utbildning och

 

 

 

 

 

 

 

 

universitetsforskning

622

626

510

-3

116

-0,6

22,7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

17

Kultur, medier,

 

 

 

 

 

 

 

 

trossamfund och fritid

18

17

13

1

4

3,2

34,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

18Samhällsplanering,

bostadsförsörjning

 

byggande samt

 

 

 

 

 

 

 

 

konsumentpolitik

23

10

19

13

-9

128,3

-46,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

19

Regional utveckling

1

0

2

0

-2

433,6

-94,4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

20

Allmän miljö- och

 

 

 

 

 

 

 

 

naturvård

531

679

706

-148

-27

-21,8

-3,8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

21

Energi

7

7

10

0

-3

-4,3

-30,4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

22

Kommunikationer

13 774

13 333

11 609

441

1 724

3,3

14,9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

23

Jord- och skogsbruk, fiske

 

 

 

 

 

 

 

 

med anslutande näringar

20

22

16

-2

6

-7,6

36,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

24

Näringsliv

14

9

5

4

4

44,5

87,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

25

Allmänna bidrag till

 

 

 

 

 

 

 

 

kommuner

-

-

-

-

-

-

-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

26

Statsskuldsräntor m.m.

-

-

-

-

-

-

-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

27

Avgiften till Europeiska

 

 

 

 

 

 

 

 

gemenskapen

-

-

-

-

-

-

-

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa utgiftsområden

15 391

15 000

13 100

391

1 900

2,6

14,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

185

Skr. 2007/08:101

Räntor och finansiella transaktioner

Den realekonomiska gruppen räntor avser räntor på statsskulden och övriga räntor, t.ex. ränte- subventioner för studielån. Räntorna uppgick till 7 procent av utgifterna inom statsbudgetens utgiftsområden 2007. De två största anslagen var 92:1 Räntor på statsskulden och 25:3 Studie- medelsräntor m.m. Dessa svarade tillsammans för 98 procent av de totala ränteutgifterna. Räntor på statsskulden särredovisas i tabell 5.63. Stu- diemedelsräntorna minskade med 251 miljoner kronor till 4 481 miljoner kronor 2007.

Under posten finansiella transaktioner finns bl.a. amorteringar, utlåning och utgifter för upplåning och låneförvaltning. Under 2007 ökade posten finansiella transaktionerna med 11 497 miljoner kronor eller 188 procent. Den kraftiga ökningen beror på att regeringen valt att tidigarelägga amorteringar på infrastrukturlån avseende den s.k. närtidssatsningen vid Väg- och

Banverket.

tilläggsbudget

anvisades

7 000 miljoner

kronor

till Vägverket

och

3 000 miljoner

kronor

till Banverket för

att

slutamortera dessa lån i förtid.

Det största anslaget under posten övrigt finansiellt är anslaget 26:2 Väghållning och statsbidrag inom utgiftsområde 22. Under 2007 ökade de finansiella transaktionerna under ansla- get med 7 939 miljoner till 9 056 miljoner kro- nor. Ökningen beror framförallt på att amorte- ringar på lån avseende den s.k. närtidssatsningen tidigarelades och i huvudsak slutamorterades under 2007. Lån för de s.k. närtidssatsningarna 2002–2004 började amorteras 2005. Dessutom tidigarelades amorteringar som skulle ske i janu- ari 2006 till december 2005. Dessa betalningsför- skjutningar förklarar i princip minskningen av posten finansiella transaktioner 2006.

Det näst största anslaget under posten övrigt finansiellt är anslaget 36:4 Banverket: Banhåll- ning och sektorsuppgifter inom utgiftsområde 22. Anslagets finansiella poster ökade med 3 162 miljoner till 3 946 miljoner kronor 2007 på grund av de tidigarelagda amorteringarna av inf- rastrukturlån.

Inom utgiftsområde 18 har anslaget 31:4 Sta- tens bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet inte haft något utfall under 2007. Detta förklarar minskningen av de finansiella transaktionerna inom utgiftsområdet 2007.

186

Skr. 2007/08:101

Tabell 5.71 Räntor och finansiella transaktioner per utgiftsområde 2005–2007

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

 

 

Procentuell

Procentuell

Utgiftso

 

 

 

 

Förändring

Förändring

förändring

förändring

mråde

Utgiftsområdesnamn

2007

2006

2005

2006-2007

2005-2006

2006-2007

2005-2006

01

Rikets styrelse

403

241

261

162

-21

67,5

-8,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

02

Samhällsekonomi och

 

 

 

 

 

 

 

 

finansförvaltning

65

80

66

-15

14

-18,8

21,7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

03

Skatt, tull och exekution

370

339

364

31

-25

9,1

-6,9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

04

Rättsväsendet

1 260

1 108

1073

153

35

13,8

3,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

05

Internationell samverkan

3

4

5

-2

-1

-36,7

-16,7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

06

Försvar samt beredskap

 

 

 

 

 

 

 

 

mot sårbarhet

619

622

600

-3

22

-0,5

3,7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

07

Internationellt bistånd

104

107

80

-2

27

-2,3

33,4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

08

Migration

31

43

29

-12

14

-28,2

46,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

09

Hälsovård, sjukvård och

 

 

 

 

 

 

 

 

social omsorg

53

61

65

-8

-4

-13,7

-5,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10

Ekonomisk trygghet vid

 

 

 

 

 

 

 

 

sjukdom och handikapp

539

248

169

291

79

117,5

46,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

11

Ekonomisk trygghet vid

 

 

 

 

 

 

 

 

ålderdom

-

-

-

-

-

-

-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

12

Ekonomisk trygghet för

 

 

 

 

 

 

 

 

familjer och barn

-

-

-

-

-

-

-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

13

Arbetsmarknad

156

187

194

-32

-7

-17,0

-3,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

14

Arbetsliv

22

26

31

-4

-5

-14,9

-17,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

15

Studiestöd

4 481

4 732

5 408

-251

-676

-5,3

-12,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

16

Utbildning och

 

 

 

 

 

 

 

 

universitetsforskning

617

650

578

-32

72

-5,0

12,4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

17

Kultur, medier,

 

 

 

 

 

 

 

 

trossamfund och fritid

97

98

88

-1

10

-1,0

10,9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

18Samhällsplanering,

bostadsförsörjning

 

byggande samt

 

 

 

 

 

 

 

 

konsumentpolitik

18

255

181

-237

75

-92,9

41,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

19

Regional utveckling

19

70

34

-50

36

-72,4

105,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

20

Allmän miljö- och

 

 

 

 

 

 

 

 

naturvård

37

38

41

-1

-3

-3,1

-8,1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

21

Energi

11

15

12

-4

3

-27,8

24,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

22

Kommunikationer

13 933

2 584

3 685

11 350

-1 101

439,3

-29,9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

23

Jord- och skogsbruk, fiske

 

 

 

 

 

 

 

 

med anslutande näringar

98

84

88

14

-4

16,6

-4,4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

24

Näringsliv

34

25

33

10

-8

39,0

-25,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

25

Allmänna bidrag till

 

 

 

 

 

 

 

 

kommuner

-

-

-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

26

Statsskuldsräntor m.m.

47 246

49 462

32 656

-2 216

16 806

-4,5

51,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

27

Avgiften till Europeiska

 

 

 

 

 

 

 

 

gemenskapen

-

-

-

-

-

-

-

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa utgiftsområden

70 216

61 076

45 740

9 140

15 336

15,0

33,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

187

Skr. 2007/08:101

5.6Bemyndiganden

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får för det ändamål och med högst det belopp som riksdagen beslutar, beställa varor eller tjänster samt besluta om bidrag, ersättning, lån eller liknande som medför utgifter under se- nare budgetår än det statsbudgeten avser. De åtaganden som gjorts räknas inte som ekono- miska händelser som ska bokföras mot anslag. När ett bemyndigande utnyttjas ska detta redo- visas mot det av riksdagen beslutade bemyndi- gandebeloppet.

Det totala bemyndigandebeloppet för 2007 var 355 miljarder kronor. Utestående åtaganden den 31 december 2007 uppgick till 203 miljarder kronor.

Utgiftsområdena 22 Kommunikationer, 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet, 7 Inter- nationellt bistånd och 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg har störst bemyndiganden. De största beloppen avser anslaget 13:2 Bidrag för läkemedelsförmånerna, anslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag samt anslaget 36:4 Banverket: Banhållning och sektoruppgifter. Även anslagen 8:1 Biståndsverksamhet och 6:2 Materiel och an- läggningar har stora bemyndiganden.

En specifikation med utestående åtaganden den 31 december 2007 per anslag redovisas i bi- laga 4.

Störst avvikelse mellan bemyndiganderam och utestående åtagande har anslaget 13:2 Bidrag för läkemedelsförmånerna. Det beror på att nytt fler- årigt avtal mellan staten och Sveriges kommuner och landsting inte undertecknades under 2007. Det nya avtalet, som avser 2008, undertecknades av parterna den 18 januari 2008. Avtalet besluta- des därefter av regeringen den 24 januari 2008 (S2008/700/HS).

Även inom utgiftsområde 22 Kommunikatio- ner var avvikelsen mellan bemyndiganderam och utestående åtaganden stor. Avvikelsen för ansla- get 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsupp- gifter beror till viss del på den extra amortering av lån för tidigarelagda investeringar som gjordes 2007 (3 miljarder kronor). Till avvikelsen bidrog också lägre takt och mindre åtaganden i lånefi- nansierade investeringsprojekt än vad som tidi- gare beräknades. Avvikelsen för anslaget 36:2

Väghållning och statsbidrag beror främst på att principen för att redovisa lånefinansierade objekt ändrades och på att anslaget ökades med 7 miljarder kronor för amortering av infrastruk-

turlån. Tidigare redovisades ett lånefinansierat objekts maxlån som utestående åtaganden. Väg- verket ändrade denna princip under 2007. I stäl- let för objektets maxlån redovisas numera upp- lånad lånevolym och produktion för ett år framåt som utestående åtaganden.

Tabell 5.72 Bemyndiganden 2007

Miljoner kronor

Utgifts-

 

Bemyndigande-

Utestående

område

 

ram

åtaganden

01

Rikets styrelse

18

17

 

 

 

 

02

Samhällsekonomi och

 

 

 

finansförvaltning

50

0

 

 

 

 

05

Internationell samverkan

45

32

 

 

 

 

06

Försvar samt beredskap

 

 

 

mot sårbarhet

45 895

40 517

 

 

 

 

07

Internationellt bistånd

48 598

34 670

 

 

 

 

09

Hälsovård, sjukvård och

 

 

 

social omsorg

65 590

916

 

 

 

 

10

Ekonomisk trygghet vid

 

 

 

sjukdom och handikapp

12

9

 

 

 

 

13

Arbetsmarknad

11 470

8 528

 

 

 

 

14

Arbetsliv

39

38

 

 

 

 

15

Studiestöd

7

5

 

 

 

 

16

Utbildning och

 

 

 

universitetsforskning

10 104

8 724

 

 

 

 

17

Kultur, medier,

 

 

 

trossamfund och fritid

128

98

 

 

 

 

18Samhällsplanering,

bostadsförsörjning, byggande samt

 

konsumentpolitik

25

0

19

Regional utveckling

6 330

2 653

 

 

 

 

20

Allmän miljö- och

 

 

 

naturvård

1 770

634

 

 

 

 

21

Energi

3 657

2 774

 

 

 

 

22

Kommunikationer

135 710

94 520

 

 

 

 

23Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande

 

näringar

21 911

5 381

24

Näringsliv

3 572

3 234

 

 

 

 

Summa

 

354 930

202 750

 

 

 

 

Det är i huvudsak två orsaker som ligger bakom det låga utnyttjandet av bemyndiganderamen för anslag 8:1 Biståndsverksamhet under utgiftsom- råde 7 Internationellt bistånd. Dels var efterfrå- gan på u-krediter låg under 2007, dels medförde planeringen inför regeringens beslut i oktober 2007 om att fokusera det bilaterala utvecklings- biståndet till färre antal länder till att beslut om

188

nya bilaterala samarbetsstrategier frystes fram tills regeringsbeslut om fokusering fattats.

För utgiftsområde 19 Regional utveckling be- ror avvikelsen till största delen på att beslut om

Skr. 2007/08:101

utgifter inom strukturfondsprogrammen blev lägre än vad som tidigare beräknats. Det gäller främst anslaget 19:6 Europeiska regionala utveck- lingsfonden 2007-2013.

189

6

Statliga garantier och krediter

Skr. 2007/08:101

6 Statliga garantier och krediter

6.1Statliga garantier

Ett statligt garantiåtagande innebär att staten går i borgen för någon annans betalningsförpliktel- ser.

Enligt lagen (1996:1059) om statsbudgeten får regeringen ställa ut kreditgarantier och göra andra liknande åtaganden för det ändamål och med högst det belopp som riksdagen bestäm- mer. En garantiavgift ska tas ut som motsvarar statens ekonomiska risk och övriga kostnader för åtagandet, om inte riksdagen beslutar annat. Avgifterna sätts in på konton hos Riksgälds- kontoret (RGK), i bank eller placeras i värde- papper. Avgifterna ska täcka förväntade kost- naderTF4FT för garantierna. Garantiverksamheten blir på så sätt självfinansierad på lång sikt.

Statens garantiåtaganden omfattar insättnings- garantin och investerarskyddet, kreditgarantierTF5FT, garantier om tillförsel av kapitalTF6FT samt pensions- garantier. Flera av åtagandena är stora och därtill kommer att många åtaganden påverkas av samma riskfaktorer.

I avsnitt 6.1.1 redovisas garantiportföljen översiktligt och i avsnitt 6.1.2 behandlas de olika garantityperna. Riskerna i statens samlade port- följ analyseras i avsnitt 6.1.3. Avsnitten 6.1.4 – 6.1.6 behandlar vilka avsättningar som görs för framtida garantiförluster, vilka tillgångar som finns i garantiverksamheten och slutligen hur av- sättningarna och tillgångarna förhåller sig till

varandra. Betalningsflödena i garantiverksam- heten och hur flödena påverkar statens finanser visas i avsnitt 6.1.7.

6.1.1Garantiportföljens sammansättning

Statens garantiportfölj är cirka 800 miljarder kro- nor. I beloppet ingår inte två utestående kapital- täckningsgarantier (till A-Banan Projekt AB och Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB) eftersom dessa inte kan beloppsbestämmas. Även för investerarskyddet saknas uppgifter om storleken på statens åtagande.

Garantierna hanterades under 2007 av fem myndigheter: Insättningsgarantinämnden (IGN), RGKTF7FT, Exportkreditnämnden (EKN), Statens bostadskreditnämnd (BKN) samt Sty- relsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida). Den 1 januari 2008 avvecklades IGN som separat myndighet. RGK ansvarar sedan årsskif- tet för insättningsgarantin och investerar- skyddet.

Störst av åtagandena är insättningsgarantin (579 miljarder kronor) följt av kreditgarantier (125 miljarder kronor) och garantier om tillför- sel av kapital (84 miljarder kronor). Övriga åta- ganden, främst pensionsgarantier, är 11 miljarder kronor.

Därutöver finns utfästelser om att ställa ut nya garantier på 70 miljarder kronor för i huvud- sak exportgarantier.

4T T I texten används termerna förväntad kostnad och förväntad förlust. Skillnaden mellan dessa är att i förväntad kostnad ingår även administrativa kostnader vilka inte ingår i förväntad förlust.

5T T Inklusive exportgarantier och u-kreditgarantier.

6T T Kapitaltäckningsgarantier, grundfondsförbindelser och garantikapital.

7T T Garantikapital till internationella finansieringsinstitut utfärdas och

hanteras av Finansdepartementet och Utrikesdepartementet. RGK

rapporterar endast åtagandenas storlek.

193

Skr. 2007/08:101

Tabell 6.1 Statliga garantiåttaganden och utfästelser 2007-12-31

Miljoner kronor

 

 

Typ av garanti

Garantier

Utfästelser

 

 

1

578 600

 

 

 

InsättningsgarantinP

 

 

 

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2

 

 

 

 

InvesterarskyddetP

 

 

 

 

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kreditgarantier

124 825

69 973

 

 

 

 

 

 

 

Exportgarantier

88 861

68 981

 

 

 

 

 

 

 

U-kreditgarantier

773

992

 

 

 

 

 

 

 

Infrastruktur

25 332

 

 

 

 

 

 

 

 

Bostadskrediter

2 914

 

 

 

 

 

 

 

 

Internationella åtaganden

6 733

 

 

 

 

 

 

 

 

Övrigt

212

 

 

 

 

 

 

 

 

Garantier om tillförsel av kapital

84 306

 

 

 

 

 

 

 

 

3

 

 

 

 

KapitaltäckningsgarantierP

 

 

 

 

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Grundfondsförbindelser

1 005

 

 

 

 

 

 

 

 

Garantikapital

78 301

 

 

 

 

 

 

 

 

Övrigt

5 000

 

 

 

 

 

 

 

 

Pensionsgarantier

9 242

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga garantier

1 631

 

 

 

 

 

 

 

 

Affärsverkens garantier, m.fl.

1 631

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa

798 604

69 973

 

 

 

 

 

1

 

Åtagandet för insättningsgarantin avser den 31 december 2006.

 

P

P

 

2

 

För investerarskyddet saknas uppgifter om storleken på de skyddade

P

P

tillgångarna.

 

 

3

 

Det finns två kapitaltäckningsgarantier för vilka inte några värden uppskattats

P

P

eftersom garantierna är obegränsade i tid och belopp.

Den statliga garantiportföljen har under senare år ökat till följd av en större volym insättningar som omfattas av insättningsgarantin. Under 2007 minskade kreditgarantierna med mer än 9 miljarder kronor, till stor del genom att garantierna till Venantius upphörde.

Diagram 6.1 Garantiåtaganden 2003–2007

 

Miljoner kronor

 

 

 

 

900 000

 

 

 

 

800 000

 

 

 

 

700 000

 

 

 

 

600 000

 

 

 

 

500 000

 

 

 

 

400 000

 

 

 

 

300 000

 

 

 

 

200 000

 

 

 

 

100 000

 

 

 

 

-

 

 

 

 

2003

2004

2005

2006

2007

Övriga garantier

Insättningsgarantin

 

Ramar för olika garantiåtaganden

Riksdagen har beslutat att EKN får binda staten för exportkreditgarantier på sammanlagt 200 miljarder kronor. För 2007 har regeringen bemyndigat EKN att använda 175 miljarder kronor av ramen. Det finns också en särskild ram på 10 miljarder kronor för EKN:s investeringsgarantier. Den totala ramen för Sidas garantiåtaganden är 12 miljarder kronor, varav 1 miljard kan användas för fristående garantier.

BKN får ställa ut kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder intill ett belopp om högst 10 miljarder kronor inklusive tidigare gjorda åtaganden. För BKN:s övriga verksam- hetsgrenar finns ramar på lägre belopp. Inom RGK:s garantigivning finns ramar för enskilda projekt och några mindre program.

6.1.2De olika garantityperna

Insättningsgarantin och investerarskyddet

Insättningsgarantin

Syftet med insättningsgarantin är att stärka kon- sumentskyddet för allmänhetens insättningar i banker, kreditmarknadsföretag med flera institut och att komplettera den övriga skyddslagstift- ning som omger instituten. Därmed minskar risken för uttagsanstormningar, vilket bidrar till stabiliteten i det finansiella systemet.

De garanterade insättningarna har under de senaste fem åren ökat med 150 miljarder till 580 miljarder kronor. Insättningsgarantins om- fattning och utformning styrs av regelverk inom Sverige och EU. Maximalt ersättningsbelopp vid konkurs hos ett institut som omfattas av den svenska insättningsgarantin är 250 000 kronor per kund och institutTF8FT.

Det finns idag ingen värdering av statens eko- nomiska risk i insättningsgarantin, eftersom ga- rantin ligger utanför den för övriga garantier gällande garantimodellen.

Investerarskyddet

När en kund anlitar ett värdepappersinstitut för köp, försäljning eller deponering av värdepapper

8T T Ersättningsnivåerna varierar mellan olika länder. Den inom EU

fastlagda miniminivån är 25 000 euro.

194

är institutet skyldigt att hålla kundens värdepap- per skilda från sina egna. Om institutet, vid en konkurs, trots detta inte kan lämna ut kundens egendom, till exempel därför att det efter kon- kursen inte går att reda ut vad som är kundens respektive institutets tillgångar, har kunden rätt till ersättning. Ett ersättningsfall förutsätter alltså slarv eller brottslig handling hos institutet. Ersättningsbeloppet är det samma som för in- sättningsgarantin, 250 000 kronor per kund och institut.

Kreditgarantier

Den vanligaste formen av enskilda garantiåta- ganden är kreditgarantier. Staten tar då på sig hela eller delar av kreditrisken vid finansiering av investeringar i exportaffärer, infrastruktur, bo- städer etc., men överlåter själva kreditgivningen till andra långivare.

Exportgarantier

EKN ska främja svensk export genom att er- bjuda konkurrenskraftiga exportkreditgarantier och investeringsgarantier.

Engagemanget i form av garantier och utfäs- telser var vid årsskiftet 158 miljarder kronor. Nya utfästelser och garantier för 70 miljarder kronor utfärdades under 2007, vilket är en ökning i antal men minskning i volym jämfört med året före. Volymminskningen berodde på att en av garantierna under 2006 var mycket stor.

Den ökade efterfrågan på exportgarantier be- ror, förutom på en växande export, på att garan- tier ställs ut på nya marknader samt att EKN ut- vecklat nya produkter för att bättre kunna möta exportörernas finansieringsbehov.

EKN har engagemang och/eller fordringar i totalt 125 länder. Ett fåtal länder, främst Pakistan och Sydafrika, svarar för en stor del av engagemangen. Under året har dock den geo- grafiska koncentrationen minskat något.

Andelen rena statsrisker ökade från 35 till 38 procent, medan telekomsektorns andel av portföljen minskade från 19 till 14 procent. Ett annat område som ökat sin andel är garantier till transportindustrin. Skadeersättningarna var fort- satt mycket låga.

U-kreditgarantier

En u-kredit är en exportkredit som Sida garante- rar och subventionerar. Garantierna ges till projekt som Sida bedömer kan få betydande ut-

Skr. 2007/08:101

vecklingseffekter i det berörda landet och som inte kan bära kostnaderna för en normal finansi- ering på kommersiella villkor. EKN administre- rar u-kreditgarantierna på uppdrag av Sida.

Sidas totala engagemang inklusive utfästelser har minskat under flera år och var 1,8 miljarder kronor vid utgången av 2007. Skadeersättning- arna minskade också, men avsåg liksom tidigare främst Zimbabwe samt Pakistan i enlighet med Paris-klubbsavtalet.

Under 2006 genomfördes, på regeringens uppdrag, en översyn av kredit- och garantiin- strumenten i det svenska utvecklingsarbetet. Utredningen kom fram till att krediter och ga- rantier kan vara effektiva biståndsinstrument, varför det finns principiellt goda skäl till att bi- behålla kredit- och garantibiståndet som en del av de svenska bilaterala biståndsinstrumenten. Det finns dock behov av att reformera systemet, en process som nu pågår.

Infrastruktur

Öresundsbron har finansierats genom att Öresundsbro Konsortiet emitterat obligationer på kreditmarknaden. Svenska staten genom RGK och danska staten genom Nationalbanken garanterar solidariskt denna upplåning som vid årsskiftet var 25 miljarder kronor.

RGK har under året genomfört en fördjupad analys av Öresundsbrons framtida återbetal- ningsförmåga och konstaterat att statens risk minskat betydligt i takt med att intäkterna från bron ökat. Som en konsekvens har därför avsätt- ningarna för framtida förluster minskat (se av- snitt 6.1.4).

RGK ställde under 2007 ut en kreditgaranti på 150 miljoner kronor för ett amorterande banklån som SwePol Link AB tog upp för att återbetala ett ägarlån. SwePol Link äger en likströmskabel som går under Östersjön och kopplar samman de polska och svenska elnäten.

Bostadskrediter

Efterfrågan på bostadskreditgarantier var under 2007 fortsatt låg. BKN genomförde under året ett projekt i syfte att avtalsreglera samtliga garantier och bedöma aktuell risk och kostnader för garantierna. Det ledde till att ett stort antal garantier sades upp under året. Totalt minskade garantistocken från 5,2 till 2,9 miljarder kronor.

De skadefall som inträffade under året avsåg äldre kreditgarantier från början av 1990-talet och det är främst bland dessa som BKN räknar med framtida förluster.

195

Skr. 2007/08:101

Internationella åtaganden

De internationella åtagandena på närmare 7 miljarder kronor gäller främst utlåning från Nordiska investeringsbanken (NIB) till enskilda projekt i flera länder. Risken i garantiåtagandena för NIB:s projektinvesteringslån har minskat betydligt sedan 2004 till följd av att NIB har av- satt medel i en kreditriskfond, vilken tas i an- språk innan NIB åberopar garantin.

Garantiprogram

Staten har tidigare haft garantiprogram för att främja sysselsättningen inom lantbruk och gles- bygd men programmen är stängda för ny garan- tigivning. Det finns fortfarande kvar cirka 400 kreditgarantier på relativt små belopp. Samman- taget uppgår dessa garantier till 44 miljoner kro- nor.

Sida bedriver en försöksverksamhet med fri- stående garantier inom en ram på en miljard kronor. Vid utgången av 2007 fanns tre enga- gemang i Afrika på tillsammans 148 miljoner kronor.

Venantius

I början av 2007 tog RGK över Venantius stats- garanterade obligationslån med tillhörande ränte- och valutasäkringar på derivatmarknaden mot en marknadsmässig betalning. RGK kom- mer att förvalta lånen fram till dess de förfaller. I och med övertagandet upphörde statens garan- tier för Venantius upplåning. Samtidigt upplös- tes den särskilda garantireserven för Venantius hos RGK.

Garantier om tillförsel av kapital

I stället för att staten ger ett direkt kapitaltill- skott till ett företag kan garantier ställas ut där staten åtar sig att under vissa omständigheter tillskjuta kapital. En sådan garanti är en relation mellan två parter: företaget och staten som ut- färdare av garantin. Men garantin skyddar i praktiken tredje part, det vill säga företagets långivare, kunder och andra intressenter.

Kapitaltäckningsgarantier

En kapitaltäckningsgaranti innebär att staten åtar sig att ovillkorligen tillskjuta kapital till ett bolag i ett utsatt läge. Garantierna är således obegrän- sade i tid och belopp. Sedan införandet av nuva- rande garantimodell 1997 har inga nya kapital- täckningsgarantier utfärdats eftersom de är

mycket svåra att prissätta på ett tillförlitligt sätt och därför olämpliga ur ett riskperspektiv.

De kapitaltäckningsgarantier som finns kvar är till två statliga bolag inom infrastruktur, A- Banan Projekt AB och Svensk-Danska Broför- bindelsen SVEDAB AB.

Grundfondsförbindelser

En grundfondsförbindelse liknar kapitaltäck- ningsgarantin, men åtagandet är begränsat i be- lopp och oftast även i tid. Staten har sådana åta- ganden på tillsammans 1 miljard kronor till Svensk Exportkredit, Skeppshypotekskassan och Fonden för den mindre skeppsfarten.

Garantikapital.

Sverige har medlemsåtaganden i nio internatio- nella finansieringsinstitut (Världsbanken, Euro- peiska investeringsbanken, Nordiska invester- ingsbanken med flera). Åtagandena består dels av inbetalt kapital, dels garantikapital. Garanti- kapitalet innebär att svenska staten förbinder sig att under vissa omständigheter tillskjuta ett be- stämt kapitalbelopp till instituten utöver det ka- pital som Sverige direkt betalat in. Åtagandena var 78 miljarder kronor vid utgången av 2007.

Finansieringsinstituten är exponerade mot landspecifika risker, till stor del i länder med re- lativt hög kreditrisk. Men instituten är priorite- rade långivare med god kapacitet att hantera kre- ditförluster och har en konservativ kreditgivning. Åtagandena bedöms därför ha en relativt sett låg risk. Dessutom är det troligt att medlemsstaterna skulle utöka andelen inbetalt kapital i stället för att infria garantikapitalet.

Övrigt

Sedan 2002 finns en garanti som innebär en rätt för Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag (SBAB) att vid varje tillfälle ta upp lån hos RGK inom en begränsad ram. Denna ram, som från början var 10 miljarder kronor, minskar med 1 miljard kronor per år och var 5 miljarder kro- nor under 2007.

Pensionsgarantier

Garantier för pensionsåtaganden ska trygga upp- arbetade avtalspensioner för dem som var an- ställda när statliga myndigheter bolagiserats, till exempel Posten, Nordea, Akademiska hus och Sveaskog. I vissa fall har de aktuella delarna av företagens (de tidigare myndigheternas) pen-

196

sionsskulder tryggats direkt genom statliga ga- rantier. I andra fall finns försäkringar hos Försäkringsbolaget Pensionsgaranti (FPG), som sedan garanteras indirekt genom en efterborgen från staten.

Åtagandena är 9,2 miljarder kronor, varav Posten står för 3,2 miljarder. Posten har fonderat den största delen av sina pensionsåtaganden i en pensionsstiftelse.

Pensionsgarantierna har en varierande risk. Riskerna bedöms totalt sett som små på grund av den goda genomsnittliga kreditvärdigheten hos bolagen, tillgängligt buffertkapital hos FPG och en konservativ placeringspolicy hos Postens pensionsstiftelse.

6.1.3Risken i statens samlade garantiportfölj

Som ett mått på risken i garantiåtagandena vär- derar respektive garantimyndighet den förvän- tade förlusten i sina garantier (se avsnitt 6.1.4)TF9FT. Den förväntade förlusten kan jämföras med det som i budgetlagen benämns statens ekonomiska risk. Men det finns även en osäkerhet kring det förväntade utfallet i framtiden − så kallad oför- väntad förlust. Ju mindre diversifierad en port- följ av risker är desto större är spridningen kring det förväntade utfallet i framtiden.

Det saknas idag en fullständig analys av sta- tens risker i den samlade garantiportföljen. Den innehåller endast en översiktlig beskrivning av koncentrationsriskerna, med analys av de största grupperna av åtaganden och vilka riskfaktorer som kan tänkas vara gemensamma för de större garantierna. Analysen försvåras dock av att det inte finns någon riskavspeglande värdering av in- sättningsgarantin som står för större delen av den totala portföljen.

En översiktlig analys av garantiportföljen visar att staten har en exponering mot ett antal olika branscher. De beloppsmässigt största är svensk bank- och finanssektor, svensk infrastruktur samt via exportgarantierna försvarsmateriel, te- lekom och transportindustrier i olika exportlän-

9T T Den risk som menas i detta avsnitt är kreditrisk. Det finns även andra risker såsom operationella risker. Investerarskyddet omfattar till exempel huvudsakligen operationell risk, eftersom ett ersättningsfall blir aktuellt först efter slarv eller brottslig handling hos ett institut.

Skr. 2007/08:101

der. Det största engagemanget bland dessa län- der avser Pakistan och Sydafrika.

I avsaknad av dels riskvärderingar av vissa större åtaganden i statens portfölj av kreditris- kerTF10FT och dels ett mer kvantitativt verktyg för att mäta portföljrisk, är det svårt att ge en bild av sannolikheten för stora negativa utfall i statens samlade portfölj. Det är dock tydligt att en sy- stemkris inom den finansiella sektorn skulle ut- lösa stora förluster, men givet de stora bankernas goda kreditvärdighet idag måste sannolikheten för en sådan kris bedömas som liten. En utdra- gen period av lågkonjunktur skulle sannolikt också leda till en stor ökning i infrianden, men det är osäkert i vilken utsträckning.

6.1.4Avsättningar för garantier

Förväntade kostnader

Den avgift som garantimyndigheterna tar ut ska motsvara statens ekonomiska risk i åtagandet (utom avgifterna för insättningsgarantin och investerarskyddet, vilka regleras i lagTF11FT). Avgif- terna samlas i en reserv för framtida infrianden och bokförs som en tillgång i balansräkningen.

Som ett mått på risken i garantiåtagandena värderar myndigheterna (utom IGN) löpande sina förväntade förluster och gör avsättningar för förluster samt administrationskostnader, tillsam- mans benämnda förväntade kostnader, på skuld- sidan i sina balansräkningar. I tabell 6.2 redovisas de avsättningar som gjorts, hur avsättningarna står i relation till myndigheternas engagemang samt hur avsättningarna förändrats under 2007.

10T T Insättningsgarantin och investerarskyddet samt vissa av statens lån med kreditrisk.

11T T Avgifterna för insättningsgarantin och investerarskyddet regleras i särskild lagstiftning baserad på EG-direktiv. För insättningsgarantin ska institutens sammanlagda avgifter för ett år motsvara 0,1 procent av de garanterade insättningarna vid utgången av föregående år. För investerarskyddet tas endast en administrativ avgift ut. De ersättningsfall som uppstår finansieras i efterhand av de företag som omfattas av skyddet.

197

Skr. 2007/08:101

Tabell 6.2 Avsättningar för förväntade garantikostnader 2007-12-31

Miljoner kronor

 

 

 

 

Avsätt-

 

 

 

 

Avsättningar

ningarna

Förändring i

 

 

 

för

i relation till

avsätt-

 

Garanti-

 

förväntade

engage-

ningarna

Myndighet

1

 

kostnader

mangen

under 2007

engagemangP

P

 

 

 

 

 

 

 

RGK

 

47 376

1 063

2,2%

-1 147

 

2

 

95 775

3 347

3,5%

-286

 

P

 

 

EKNP

 

 

3

 

 

 

 

 

 

BaltramenP

P

0

0

 

-1

 

 

 

 

Sida

 

1 858

168

9,0%

-42

 

 

 

 

 

 

 

 

BKN

 

2 914

1 010

34,7%

-690

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa

 

147 923

5 588

3,8%

-2 166

 

 

 

 

 

 

 

1

 

 

 

 

 

 

P P

 

 

 

 

 

 

I engagemangen för EKN och Sida ingår förutom garantiförbindelser även vissa

utfästelser vilket förklarar skillnaden mellan tabell 6.2 och tabell 6.1 samt not 53 till balansräkningen. I RGK:s engagemang ingår inte garantikapital eller andra åtaganden där avsättningar inte görs för förväntade förluster.

2P P EKN återförsäkrar en del av sina avsättningar. Av den totala avsättningen för förväntade kostnader på 3 865 miljoner kronor har EKN återförsäkrat 518 miljoner kronor, vilket ger nettobeloppet 3 347 miljoner kronor. Dessutom har EKN återförsäkrat 786 miljoner kronor av sina oförväntade förluster. Totalt redovisar EKN en långfristig fordran mot återförsäkrare för deras andel av försäkringstekniska avsättningar på 1 304 miljoner kronor (Se även not 28 till resultaträkningen).

3P P Garantigivning inom den särskilda ramen för Baltikum, Ryssland med flera länder (Baltramen) upphörde 2005. Den efterfrågan på garantistöd som kan finnas för de berörda länderna hanteras numera inom ramen för EKN:s ordinarie verksamhet.

Anm: EKN:s respektive Sidas totala avsättningar för förväntade och oförväntade förluster inklusive återförsäkringar är 9 277 miljoner kronor respektive 400 miljoner kronor (se även not 44 till balansräkningen, Övriga avsättningar).

De totala avsättningarna för förväntade kost- nader i statens garantiportfölj (utom insättnings- garantin och investerarskyddet) minskade under 2007 från 7,7 miljarder kronor till 5,6 miljarder kronor. Det är främst RGK:s omvärdering av garantierna till Öresundsbron som står för minskningen.

Den grupp av garantier som har störst avsätt- ning i förhållande till sitt åtagande är BKN:s äldre bostadskreditgarantier. Dessa garantier ställdes ut i början av 1990-talet i samband med avregleringen av bostadskreditmarknaden. Garantierna är kopplade till panträtt i respektive fastighet. Säkerhetsläget för denna panträtt fast- ställdes i huvudsak utifrån produktionskostna- den i projektet och utan koppling till fastighe- tens marknadsvärde. De garanterade lånen har amorterats endast i begränsad omfattning. Detta innebär att garantistocken – särskilt med hänsyn till att garantierna ofta ligger över fastigheternas marknadsvärden - är särskilt riskutsatt med därav följande stor avsättning för förväntad förlust.

Fond uppbyggd av ackumulerat resultat

IGN har inte gjort några avsättningar för för- väntade garantiförluster. På balansräkningens skuldsida redovisar IGN i stället en fond upp- byggd av verksamhetens ackumulerade resultat. Fondens bokförda värde var cirka 17,6 miljarder kronor vid utgången av 2007.

Åtaganden utan avsättning för förväntade förluster

De garantiåtaganden som inte riskbedömts och för vilka det därmed inte gjorts några avsätt- ningar för förväntade förluster redovisas som an- svarsförbindelser inom linjen. De består av IGN:s och affärsverkens åtaganden samt garanti- kapital till internationella finansieringsinstitutio- ner. Totalt uppgår de till närmare 659 miljarder kronor.

Oförväntade förluster

Som framgått av föregående avsnitt saknas en fullständig analys av statens risker i den samlade garantiportföljen då det finns en osäkerhet kring det förväntade utfallet – så kallad oförväntad förlust.

EKN och Sida gör i sina årsredovisningar sär- skilda avsättningar för oförväntad förlust med 4 626 miljoner kronor (efter avdrag för 786 mil- joner kronor som EKN återförsäkrat) respektive 232 miljoner kronor. De gör det eftersom en stor del av deras engagemang är koncentrerad till ett begränsat antal länder, vilket gör att skadefall på dessa länder kan ge ett avsevärt mer negativt utfall än det normalt förväntade. Beräkningen görs med utgångspunkt från en fastlagd säker- hetsgrad om 95 procent.

Dessa avsättningar ger dock inte någon full- ständig bild av statens oförväntade förluster ef- tersom övriga garantimyndigheter inte gör mot- svarande beräkningar och enskilda myndigheters beräkningar inte självklart går att addera var för sig. Om det vore möjligt att genomföra en sam- lad portföljanalys skulle den sannolikt visa att den totala oförväntade förlusten är lägre än summan av dessa förväntade förluster för re- spektive garantimyndighet.

198

Skr. 2007/08:101

6.1.5Tillgångar i garantiverksamheten Kortfristiga placeringar och banktillgodohavanden

Garantiverksamheten finansieras av avgifter som betalas av garantitagarna eller i vissa fall subven- tioneras avgiften över statsbudgeten. Avgifterna placeras på räntekonton i RGK, på bankkonton eller i värdepapper. Staten har även tillgångar i form av fordringar från tidigare infriade garan- tier.

Värdepappersinnehav och långfristiga placeringar

IGN placerar huvuddelen av sina tillgångar i statsskuldväxlar och statsobligationer. Kammar- kollegiet förvaltar sedan 2005 portföljen genom passiv indexförvaltning på uppdrag av IGN.

EKN och Sida placerar avgiftsmedlen i ut- ländsk valuta från exportgarantier och u-kredit- garantier på valutakonton och i valutadepositio- ner och obligationer.

Räntekonton hos RGK

En del av avgifterna redovisas på räntebärande konton hos RGK. Även återvinningar från tidi- gare infrianden (skador) tillförs kontona. Från de räntebärande kontona i RGK görs ”utbetal- ningar” för infrianden och för myndigheternas administrationskostnader. En obegränsad kredit är kopplad till räntekontona (med undantag av Sidas fristående garantier). Överskott på ett konto ger ränteintäkter, medan en utnyttjad kredit medför räntekostnader.

Behållningen på dessa räntekonton konsolide- ras med statens övriga finanser. Influtna avgifter avräknas direkt mot statens upplåningsbehov vilket minskar lånebehovet och därmed också statsskulden. Kontobehållningarna i RGK är således inte reserver med likvida medel för eventuella infrianden. Ett infriande belastar kontona, men det är enbart en redovisningsmäs- sig hantering. Finansieringen av infrianden sker i praktiken genom statlig upplåning.

Myndigheterna har en mindre del av sina till- gångar som kortfristiga placeringar och banktill- godohavanden.

Regressfordringar

Förutom värdepappersinnehav och andra placer- ingar samt kontobehållningar i RGK på sam- manlagt drygt 37 miljarder kronor har myndig- heterna även tillgångar i form av regressford- ringar från tidigare infriade garantier. Större delen av dessa fordringar får betraktas som osäkra men det bedömda värdet är för åtmin- stone exportgarantierna betydande. Regressford- ringarnas värde uppskattas totalt till drygt 2 miljarder kronor.

Tabell 6.3 Tillgångar i garantiverksamheten 2007-12-31

Miljoner kronor

 

Värde-

 

Kortfristiga

 

 

 

pappers

Ränte-

placeringar

 

 

Myndighet/

innehav och

konton

och bank-

Regress-

 

Typ av

långfristiga

hos

tillgodo-

fordringar

 

garanti

placeringar

RGK

havanden

(netto)

Totalt

IGN

17 231

45

 

302

17 578

 

 

 

 

 

 

RGK

 

2 191

 

15

2 206

 

 

 

 

 

 

EKN

2 717

10 585

1 284

1 517

16 103

 

 

 

 

 

 

Balt-

 

 

 

 

 

ramen

 

16

11

0

27

 

 

 

 

 

 

Sida

174

971

5

146

1 296

 

 

 

 

 

 

BKN

 

1 945

 

80

2 025

 

 

 

 

 

 

Summa

20 122

15 753

1 300

2 060

39 235

 

 

 

 

 

 

6.1.6Jämförelse mellan avsättningar för förväntade kostnader och tillgångar i garantiverksamheten

För att bedöma hur väl garantiverksamheten för- väntas kunna hantera framtida infrianden analy- seras förhållandet mellan dels avsättningarna för förväntade kostnader, dels de tillgångar som finns i form av både inbetalda och framtida ga- rantiavgifter för att möta framtida infrianden och administrativa kostnader.

En jämförelse mellan verksamhetens skuld- och tillgångssida görs nedan i tabell 6.4. Jämfö- relsen görs på myndighetsnivå, men insättnings- garantin och investerarskyddet saknas eftersom riskerna i dessa garantier inte har värderats.

199

Skr. 2007/08:101

Därmed kan ingen heltäckande analys av statens garantiportfölj göras i detta avseende.

Tabell 6.4 Jämförelse mellan avsättningar för förväntade kostnader och tillgångar i garantiverksamheten 2007-12-31

Miljoner kronor

 

 

Avsättningar

Garanti-

 

 

 

 

för

1

 

Nuvärde av

 

 

tillgångarP

P

 

Garanti-

förväntade

enligt tabell

 

framtida

Myndighet

engagemang

kostnader

6.3

 

avgifter

RGK

47 376

1 063

2 206

 

106

 

 

 

 

 

 

EKN

95 775

3 347

16 103

 

1 594

 

 

 

 

 

 

Baltramen

0

0

27

 

 

 

 

 

 

 

 

Sida

1 858

168

1 296

 

96

 

 

 

 

 

 

BKN

2 914

1 010

2 025

 

10

 

 

 

 

 

 

Summa

147 923

5 588

21 657

 

1 806

1P SummanP 21 657 miljoner kronor motsvarar totala tillgångar i garantiverksam- heten enligt tabell 6.3 exklusive IGN:s totala tillgångar på 17 578 miljoner kronor

Jämförelsen visar att de förväntade kostnaderna för samtliga berörda myndigheter väl täcks av de avgifter som redan erlagts (redovisas som garan- titillgångar i tabell 6.4.) och framtida avgifter. EKN:s åtaganden utgör en väsentlig del av de samlade reserveringarna och tillgångarna i sta- tens garantiverksamhet.

Sammantaget kan sägas att den ekonomiska utvecklingen under senare år har varit väldigt gynnsam, såväl i Sverige som i de flesta andra länder. Detta gäller inte minst i många utveck- lingsländer där EKN har exportgarantier. Anta- let konkurser har legat på historiskt låga nivåer och tillgången på kapital har varit mycket god. Därför har också antalet infriade garantier varit lågt, vilket är en viktig förklaring till den positiva skillnaden mellan garantitillgångarna och nuva- rande reserveringar.

Historiskt sett har dock infrianden samlats under perioder med svag ekonomisk utveckling, varför det är naturligt att garantitillgångarna idag är större än reserveringarna för förväntade för- luster.

6.1.7Betalningsflöden och garantiverksamhetens påverkan på statens finanser

Statligt subventionerade avgifter

I vissa fall kan riksdagen besluta att subventio- nera hela eller delar av avgiften för en viss ga- ranti. Riksdagen anvisar då medel på statsbud- geten för att betala avgiften.

År 2007 utbetalades statliga subventioner för garantiavgifter med 171,4 miljoner kronor för i huvudsak Öresundsbron.

Det finns fortfarande några garantiåtaganden som vid infrianden helt eller delvis får belasta an- slag. Det gäller åtaganden i form av garantikapi- tal, u-kreditgarantier och kapitaltäckningsgaran- tier.

I tabell 6.5 visas vilka anslag som finansierat dessa subventioner samt vilka anslag som kan komma att belastas av infrianden av garantier för vilka riksdagen beslutat om särlösningar från ga- rantimodellen.

Tabell 6.5 Anslag vars ändamål omfattade garantiverk- samhet 2007

Miljoner kronor

Utgifts-

Anslag

Garantiåtagande

Utfall

område

 

 

2007

2

2:5 Avsättning för

Sverigehuset i Sankt

1,4

 

garantiverksamhet

Petersburg

 

 

 

 

 

7

8:1 Biståndsverk-

Garantier under Lomé

 

samhet

IV Bis och Cotonou-

 

 

 

avtalet

 

 

 

U-kreditgarantier

 

 

Vissa internationella

 

 

 

finansieringsinstitut

 

 

 

 

1625:24 Stockholms universitet:

Forskning och

Fysikhuset

 

forskarutbildning

Stockholm KB

 

 

 

1625:32 Kungl. Tekniska högskolan:

 

Forskning och

Fysikhuset

 

 

forskarutbildning

Stockholm KB

 

 

 

 

18

31:4 Statens

 

 

 

bostadskreditnämnd:

Äldre bostadskredit-

 

 

Garantiverksamhet

garantier

0,0

 

 

 

 

22

36:2 Vägverket:

Öresundsbro

85,0

 

Väghållning och

Konsortiet

 

 

statsbidrag

SVEDAB AB

 

 

 

 

 

 

22

36:4 Banverket:

Öresundsbro

85,0

 

Banhållning och

Konsortiet

 

 

sektorsuppgifter

SVEDAB AB

 

 

 

 

A-Banan Projekt AB

 

 

 

 

Betalningsflöden

Garantiverksamheten påverkar i flera fall statens lånebehov och därmed statsskulden. Påverkan består av flöden in till och ut från statens konso- liderade centralkonto, till exempel externa betal- ningar av garantiavgifter, infrianden, återvin- ningar och kostnader för administration. I den mån dessa betalningar går via räntekonton i

200

RGK påverkar de statens finanser direkt via sta- tens centralkonto. I tabell 6.6 beskrivs dessa flöden.

Tabell 6.6 Betalningsflöden under 2007

Miljoner kronor

 

 

 

 

Kostnader

 

 

 

Åter-

för admi-

Myndighet

Avgifter

Infrianden

vinningar

nistration

IGN

579

-67

 

-11

 

 

 

 

 

RGK

-11

-1

15

-29

 

 

 

 

 

EKN

515

-70

959

-118

 

 

 

 

 

Sida

6

-41

130

-2

 

 

 

 

 

BKN

18

-2

29

-15

 

 

 

 

 

Summa

1154

-181

1133

-175

 

 

 

 

 

Avgifter

Garantitagarna betalade 1 154 miljoner i avgifter under 2007, varav huvuddelen var avgifter för in- sättningsgarantin och exportgarantierna.

Infrianden

Utbetalningarna för infriade garantier var 181 miljoner kronor. Export- och u-kreditgaran- tierna stod för knappt två tredjedelar av beloppet medan utbetalningar från de första ersättnings- fallen från 2006 för insättningsgarantin stod för resten.

Återvinningar

Från tidigare utbetalningar vid infrianden åter- vanns 1 133 miljoner kronor, varav huvuddelen gällde exportgarantier.

Kostnader för administration

Administrationskostnaderna var 175 miljoner kronorTF12FT. I förhållande till de totala åtagandena utgör administrationen en mycket liten del, men den varierar beroende på typ av garanti.

Betalningarnas påverkan på lånebehovet

Posterna avgifter, infrianden, återvinningar och administration har i olika grad påverkan på låne- behovet. Flöden i den del av garantiverksamhe-

Skr. 2007/08:101

ten som enbart har tillgångar i form av ränte- konton i RGK eller finansiering via anslag påverkar direkt statens lånebehov. Däremot har flöden i den del av garantiverksamheten som har tillgångar i form av externstatliga placeringar inte någon påverkan på lånebehovet.

Med nuvarande redovisningsstruktur är det inte möjligt att beräkna vilken påverkan på låne- behovet som garantiverksamheten har haft un- der 2007. En analys av flödena pekar dock på att nettoflödet i garantiverksamheten totalt sett var positivt med cirka 1,9 miljarder under 2007 (se tabell 6.6).

Tillbakablick på de senaste fem åren

De statliga subventionerna av garantiavgifter har de senaste fem åren varierat mellan 150 och 500 miljoner kronor. De avgifter som garantitagarna själva betalat har legat mellan en och närmare två miljarder varje år. Det är främst avgifterna från exportgarantierna som varierat.

Under femårsperioden låg de årliga infrian- dena i början på cirka en miljard kronor, men de har minskat till under en halv miljard de senaste åren. Återvinningarna har varierat mellan knappt en och drygt tre miljarder. Det är främst tidigare infriade exportgarantier som återvunnits.

Diagram 6.2 Återvinningar, statliga subventioner, avgifter, infrianden och administrationskostnader samt saldo för betalningsflödet 2003–2007

Miljoner kronor

6000

 

 

 

 

5000

 

 

 

 

4000

 

 

 

 

3000

 

 

 

 

2000

 

 

 

 

1000

 

 

 

 

0

 

 

 

 

-1000

 

 

 

 

-2000

 

 

 

 

2003

2004

2005

2006

2007

 

Infrianden

 

Adm kostn

 

Avgifter

 

Subventioner

 

Återvinningar

 

Flödessaldo

 

 

 

12T T IGN:s administration var anslagsfinansierad liksom hanteringen av BKN:s äldre garantier. IGN:s verksamhet belastar dock inte statsbudgeten netto, eftersom även den del av influtna avgifter som avser IGN:s administration levereras till inkomsttitel.

201

Skr. 2007/08:101

6.2Statlig utlåning med kreditrisk

Statliga lån, liksom statsbidrag och statliga garantier, ges till verksamheter som staten finner angelägna. Den statliga kreditgivningen utgör ett komplement till den övriga kreditmarknaden. Riksdag och regering beslutar om all statlig utlåning, antingen genom särskilda beslut för ett enskilt lån eller genom lagar och förordningar om låneprogram, till exempel studielån.

Ett lån med kreditrisk innebär samma risk för staten som en kreditgaranti. Skillnaden är att finansieringen av lånet i det första fallet sköts av staten och i det andra fallet av en bank eller annat kreditinstitut.

Merparten av statens utlåning finansieras direkt genom upplåning via RGK. Endast en mindre del finansieras via anslag på statsbud- geten.

För den statliga långivningen saknas i dag ett regelverk motsvarande det som gäller för garan- tier. Till skillnad mot garantier finns inget krav på att en riskavspeglande avgift ska tas ut för lånTF13FT. Ingen reserv byggs upp för framtida kreditförluster.

Det saknas också en enhetlig värdering och redovisning av kreditmyndigheternas utlåning, varför det är svårt att få en klar och samlad bild över statens utestående kreditrisker.

Regeringen gav därför RGK i uppdrag att samordna ett arbete med de andra kreditmyn- digheterna samt Ekonomistyrningsverket (ESV) för att få till stånd en gemensam redovisning av kostnader och risker inom det statliga kreditom- rådet. Uppdraget redovisades till regeringen un- der 2006.

Utredningen föreslog att en kreditmodell motsvarande garantimodellen ska införas för lån med kreditrisk, det vill säga samma principer ska gälla som för statliga garantier. Dessutom läm- nades förslag till en enhetlig redovisningsmetod.

ESV utfärdade under 2007 en ny handledning för redovisning av statens utlåningsverksamhet. De nya riktlinjerna överensstämmer i stort med utredningens förslag.

6.2.1Kreditportföljens sammansättning

Statens utlåning till privatpersoner, företag och projekt (det vill säga lån med kreditrisk) var den 31 december 2007 närmare 200 miljarder kronor före nedskrivning för osäkra fordringar. Den dominerande posten är studielånen från Centrala Studiestödsnämnden (CSN) på 178 miljarder kronor, vilket motsvarar 91 procent av statens utlåning med kreditrisk. CSN har också beviljat hemutrustningslån till flyktingar på 1,6 miljarder kronor.

RGK:s utlåning på 17,8 miljarder kronor går främst till olika infrastrukturprojekt. Övriga myndigheter har en utlåning som tillsammans är mindre än en miljard kronor inom bistånd samt till småföretagare, jordbrukare, fiskare med flera. En beskrivning av de större lånen finns i avsnitt 6.2.2.

Enligt grundläggande redovisningsregler ska lånefordringar skrivas ned till det värde som för- väntas inflyta. Myndigheternas bedömning grundar sig dock inte alltid på en enhetlig värde- ringsmetod, vilket gör siffrorna osäkra. Kredit- myndigheterna har uppskattat de osäkra ford- ringarna till drygt 29 miljarder kronor eller 15 procent av utlånat belopp. CSN:s studielån står för 27,5 miljarder kronor eller 94 procent av de osäkra fordringarna.

13T T På samma sätt som för garantier gäller dock att en marknadsmässig

avgift måste tas ut i de fall då EU:s statsstödsregler är tillämpliga.

202

Tabell 6.7 Statens utlåning med kreditrisk 2007-12-31

Miljoner kronor

 

 

 

Utlåning efter

 

 

Nedskrivning

nedskrivning

Kreditmyndighet respektive

Utlånat

för osäkra

för osäkra

låntagare/ändamål

belopp

fordringar

fordringar

CSN, studielån

177 666

27 522

150 144

 

 

 

 

CSN, hemutrustningslån

1 624

317

1 307

 

 

 

 

RGK, A-Train AB

 

 

 

(Arlandabanan)

1 000

200

800

 

 

 

 

RGK, Botniabanan AB

12 345

-

12 345

 

 

 

 

RGK, SVEDAB AB

 

 

 

(Öresundsbrons

 

 

 

landförbindelser)

4 206

700

3 506

 

 

 

 

RGK, övriga

295

-

295

 

 

 

 

Sida, biståndskrediter

265

92

173

 

 

 

 

Sida, villkorslån

338

218

120

 

 

 

 

NUTEK, såddlån m.m.

79

50

29

 

 

 

 

Energimyndigheten,

 

 

 

Baltikumlån

43

23

20

 

 

 

 

Energimyndigheten,

 

 

 

villkorslån

77

61

16

 

 

 

 

Kammarkollegiet,

 

 

 

näringslån m.m.

2

-

2

 

 

 

 

Länsstyrelserna,

 

 

 

lantbrukslån m.m.

47

5

42

 

 

 

 

Summa

197 987

29 188

168 799

 

 

 

 

Anm.: I denna tabell redovisas statens utlåning med kreditrisk varför beloppet inte stämmer överens med posten Utlåning i balansräkningen. Skillnaden utgörs av RGKs utlåning till AP-fonden med 139 miljoner kronor resp. till Premiepensionsmyndigheten (PPM) med 3 098 miljoner kronor. Denna utlåning betraktas inte som lån med kreditrisk.

I CSN:s utlåning är oplacerade inbetalningar på 5,5 miljoner kronor medräknade vilket gör att beloppet i denna tabell är högre än motsvarande belopp för CSN i posten Utlåning i balansräkningen.

Under de senaste åren har utlåningen efter nedskrivning för osäkra fordringar ökat från 145 miljarder kronor till 169 miljarder kronor.

Diagram 6.3 Statens utlåning med kreditrisk efter

nedskrivning för osäkra fordringar 2003–2007

 

Miljoner kronor

 

 

 

 

180 000

 

 

 

 

160 000

 

 

 

 

140 000

 

 

 

 

120 000

 

 

 

 

100 000

 

 

 

 

80 000

 

 

 

 

60 000

 

 

 

 

40 000

 

 

 

 

20 000

 

 

 

 

0

 

 

 

 

2003

2004

2005

2006

2007

CSN

 

Riksgälden

 

Övriga

Utöver den utlåning som redovisas ovan finns hos Försvarets Materialverk (FMV) samt affärs-

Skr. 2007/08:101

verken Svenska kraftnät och Statens järnvägar viss utlåning, leasing- och leaseholdavtal med mera som redovisas under andra fordrings- rubriker. Enligt redovisningsreglerna klassi- ficeras inte dessa åtaganden som lån med kredit- risk, men det finns stora likheter ur ett riskperspektiv.

Som ett led i utvecklingen av redovisningen av krediter redovisas i tabell 6.8 CSN:s och RGK:s utlåning uppdelad på de tre kategorier ESV anger i de nya anvisningarna. Några myndigheter är undantagna från denna redovisning vilket gör att en enhetlig bild av hela lånestocken saknas.

Tabell 6.8 Statens utlåning med kreditrisk efter lånekategori 2007-12-31

Miljoner kronor

 

 

 

Utlåning efter

 

 

Nedskrivning

nedskrivning

Myndighet respektive

Utlånat

för osäkra

för osäkra

lånekategori

belopp

fordringar

fordringar

CSN

 

 

 

 

 

 

 

Lånefordringar

83 745

6 885

76 860

 

 

 

 

Lånefordringar med

 

 

 

villkorad

 

 

 

återbetalningsskyldighet

95 546

20 955

74 591

 

 

 

 

Utvecklingskapital/Royalty

 

 

 

 

 

 

 

Summa CSN

179 291

27 840

151 451

 

 

 

 

 

 

 

 

RGK

 

 

 

 

 

 

 

Lånefordringar

16 563

700

15 863

 

 

 

 

Lånefordringar med

 

 

 

villkorad

 

 

 

återbetalningsskyldighet

 

 

 

 

 

 

 

Utvecklingskapital/Royalty

1 283

200

1 083

 

 

 

 

Summa RGK

17 846

900

16 946

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga långivare

851

449

402

 

 

 

 

Summa

197 987

29 188

168 799

 

 

 

 

Anm: Se not till tabell 6.7.

6.2.2De olika lånen med kreditrisk

Studielån

Studielånen regleras i studiestödslagen och sär- skilda förordningar. Närmare 1,4 miljoner per- soner har studieskulder till CSN på tillsammans 178 miljarder kronor. CSN bedömer de osäkra fordringarna till 27,5 miljarder kronor.

CSN administrerar flera olika typer av lån som skiljer sig åt från finansierings- och

203

Skr. 2007/08:101

redovisningssynpunkt. Lånen kan delas in i två huvudkategorier.

-Lån som beviljats före 1989. Dessa har finansierats via anslag på statsbudgeten. Låntagarnas återbetalningar redovisas mot inkomsttitel på statsbudgeten.

-Lån som beviljats från och med 1989 finansieras via upplåning i RGK. Den ränta som CSN betalar till RGK belastar anslaget 25:3 Studiemedelsräntor m.m. på statsbud- geten. Räntebetalningar från låntagarna till CSN redovisas mot statsbudgeten via inkomsttitel.

CSN:s låntagare betalar en ränta som motsvarar 70 procent av CSN:s upplåningsränta i RGKTF14FT. Avdraget på 30 procent från räntan kompenseras av att låntagarna inte medges avdrag för ränte- kostnader på studielån i sina självdeklarationer. Därmed blir nettoeffekten för staten som helhet neutral.

Om en låntagare inte betalar hela räntekost- naden läggs den obetalda räntan till kapitalskul- den vid nästa årsskifte. Dessa kapitaliserade räntor har dock inte lånats upp hos RGK.

När studielån skrivs av på grund av dödsfall, uppnådd åldersgräns med mera amorterar CSN av sin skuld till RGK med motsvarande belopp. Medel tas från statsbudgeten via anslaget 25:3

Studiemedelsräntor m.m. Avskrivning av kapita- liserade räntor leder däremot inte till någon av- räkning mot statsbudgeten utan reducerar CSN:s myndighetskapital.

Hemutrustningslån till flyktingar

Sedan 1991 beviljar CSN även lån till flyktingar för inköp av hemutrustning. De utestående lånen var vid senaste årsskifte 1,6 miljarder kro- nor fördelade på 58 000 lån med 81 000 låntagare. Av det utlånade beloppet bedöms 0,3 miljarder kronor motsvarande 20 procent som osäkra fordringar.

Även hemutrustningslånen finansieras genom lån i RGK. Den ränta som RGK debiterar CSN belastar anslaget 10:3 Hemutrustningslån

14T T CSN:s upplåningsränta i RGK fastställs årligen av regeringen och baseras på den ovägda genomsnittsräntan för emission av statsskuldsväxlar och statsobligationer under de tre senaste åren.

statsbudgeten. Regeringen fastställer årligen vilken ränta som CSN ska betala till RGK. Räntan baseras på den ovägda genomsnittsräntan för emission av statsskuldsväxlar och statsobli- gationer under de tre senaste åren.

Regeringen fastställer också vilken ränta som låntagarna ska betala till CSN. Den var 4,55 procent under 2007. Låntagarnas räntebetal- ningar till CSN redovisas mot statsbudgeten via anslaget 10:3 Hemutrustningslån.

Vid eftergift av hemutrustningslånen ska CSN:s skuld till RGK minska. Den del av efter- giften som motsvaras av en skuld till RGK be- lastar statsbudgeten via ovan nämnda anslag. Eftergift av kapitaliserade och upplupna räntor reducerar CSN:s myndighetskapital i likhet med studielånen.

Lån till infrastrukturprojekt

För vissa infrastrukturprojekt har riksdagen genom särskilda beslut gett RGK i uppdrag att ställa ut lån till statliga eller privata bolag. Det gäller byggandet av Arlandabanan och Botnia- banan samt de svenska landanslutningarna till Öresundsbron. Vid slutet av 2007 var 17,6 miljarder kronor utlånade till dessa projekt.

Botniabanan AB

Lånen till Botniabanan var vid årsskiftet 12,3 miljarder kronor. Återbetalning av lånet kommer att finansieras via avgifter som betalas av Banverket. Dessa avgifter belastar anslag på statsbudgeten. Eftersom återbetalningen av lånen till Botniabanan i praktiken finansieras direkt med anslagsmedel bedöms inte lånet ha någon kreditrisk, varför ingen kreditriskavgift tas ut.

Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB

Lånet till SVEDAB för finansiering av de svenska landanslutningarna till Öresundsbron var vid årsskiftet 4,2 miljarder kronor. Återbe- talningen av lånet, liksom Öresundsbro Konsor- tiets egna obligationslån, ska finansieras med in- täkter från Öresundsbron. Som tidigare nämnts garanteras Öresundsbro Konsortiets obliga- tionslån solidariskt av den svenska och den danska staten.

RGK har under 2007 analyserat Öresunds- brons framtida trafikintäkter och konstaterat att statens risk minskat betydligt i takt med att in- täkterna från bron ökat. I 2007 års bokslut

204

Skr. 2007/08:101

minskade RGK därför nedskrivningen av lånet från 1,9 till 0,7 miljarder kronor. Lånet värderas nu till 3,5 miljarder kronor.

A-Train AB

Lånet till A-Train, det privata företag som byggt och driver Arlandabanan, är ett villkorslån på en miljard kronor. I stället för vanlig återbetalning äger staten rätt till en årlig vinstdelning när de privata ägarna fått en viss – i förhand bestämd – avkastning på sitt insatta kapital.

I 2007 års bokslut skrev RGK ner värdet på lånet till 800 miljoner kronor, en nedskrivning med ytterligare 100 miljoner kronor jämfört med föregående års bokslut.

Saab AB och Volvo Aero AB

RGK har lämnat royaltylån till Saab och Volvo Aero för delfinansiering av utvecklingskostna- derna för vingbalkar respektive komponenter till flygmotorer till den nya superjumbon Airbus 380. Återbetalningarna är beroende av försälj- ningsintäkterna i projektet. RGK bedömer inte att det finns något nedskrivningsbehov i utlå- ningen.

Övriga lån med kreditrisk

Övrig utlåning omfattar lån utgivna av Sida, Verket för näringslivsutveckling (NUTEK), Verket för innovationssystem (VINNOVA), Statens energimyndighet, Kammarkollegiet samt länsstyrelserna. Totalt är dessa lån 851 miljoner kronor, varav 448 miljoner kronor motsvarande 53 procent av beloppet bedöms som osäkra ford- ringar.

Dessa lån finansieras via anslag på statsbud- geten. Framtida kreditförluster är därmed redan finansierade. Låntagarnas betalningar av räntor och amorteringar redovisas mot inkomsttitel på statsbudgeten.

Störst är Sidas utlåning på 603 miljoner kro- nor, varav biståndskrediter 265 miljoner kronor och villkorslån 338 miljoner kronorTF15FT. De osäkra fordringarna bedöms till 310 miljoner kronor motsvarande 51 procent av utlånat belopp.

15T T Biståndskrediter lämnas till stater för finansiering av infrastruktur,

medan villkorslån beviljas genom två program för näringsutveckling och

kapitalmarknadsutveckling.

205

7

Avgifter till och bidrag från EU

Skr. 2007/08:101

7 Avgifter till och bidrag från EU

I detta avsnitt redovisas den svenska EU-avgif- ten samt återflödet från EU-budgeten till stats- budgeten. Avgiften baseras på ett antal olika komponenter och Sverige tar emot EU-bidrag inom flera olika sektorer. Sverige har varje år se- dan EU-inträdet betalat in mer i avgift till EU- budgeten än vad som har kommit tillbaka i form av stöd och bidrag från EU:s budget till svenska mottagare.

7.1Avgiften till EU:s budget

EU:s budget upprättas med stöd av artikel 268 i fördraget om upprättandet av Europeiska ge- menskapen. Budgetens utgifter och inkomster ska balansera varandra och det är budgetens ut- gifter som styr nivån på inkomsterna. Inkoms- terna finansieras huvudsakligen med s.k. egna medel, dvs. avgifter från medlemsstaterna vilka, i enlighet med fördragets artikel 269, fastställs på basis av regelverket i rådets beslut om gemen- skapernas egna medel (2000/597/EG, Euratom). En mindre del av EU-budgeten finansieras av övriga inkomster som utgörs av bl.a. eventuellt överskott från föregående år, gemenskapsskatter och gemenskapsavgifter, räntor på samt EES- ländernas bidrag.

Den totala avgiftens olika beståndsdelar kommenteras kortfattat nedan.

Tullavgifter

Handelstullar tas ut enligt den gemensamma tulltaxan vid handel med länder utanför EU. Dessa inkomster tillfaller gemenskapsbudgeten. Medlemsländerna får dock behålla 25 procent av

intäkterna för att finansiera administrativa kost- nader.

Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter

Det tas också ut särskilda jordbrukstullar och en produktionsavgift för socker inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken. Dessa in- komster tillfaller gemenskapsbudgeten, med av- drag för finansiering av administrativa kostnader enligt samma procentsats som för tullavgifter.

Mervärdesskattebaserad avgift

Denna del av avgiften beräknas som en procen- tuell andel av respektive medlemsstats mervär- desskattebas. Med mervärdesskattebas avses vär- det på den samlade konsumtionen av varor och tjänster under ett år. Den nationella skattebasen korrigeras så att en enhetlig skattebas erhålls för alla medlemsländer. Avgiften baseras på en pro- gnos på landets mervärdesskattebas för aktuellt budgetår. I efterhand revideras avgiften med hänsyn till utfallet för denna bas. Sedan 1999 görs dessutom en justering av innevarande års avgift enligt en uppdaterad prognos för avgifts- basen. År 2002 reducerades det högsta tillåtna uttaget av momsavgiften från 1 procent till maximalt 0,75 procent av medvärdesskattebasen och från 2004 reducerades uttaget till maximalt 0,5 procent. Utfallet 2007 uppgick till 0,33 pro- cent.

Avgift baserad på bruttonationalinkomsten

Denna del av avgiften beräknas som en procen- tuell andel av medlemslandets bruttonationalin- komst (BNI) beräknad till marknadspriser. BNI

209

Skr. 2007/08:101

uttrycker värdet av de samlade inkomsterna som tillfaller ett land.T F16FT Uttaget beräknas som en pro- centuell andel av gemenskapens samlade BNI mot bakgrund av återstående finansieringsbehov sedan övriga avgifter beräknats. BNI-avgiften korrigeras i efterhand då den prognostiserade avgiftsbasen ersätts med utfall. Sedan 1999 görs dessutom en justering av innevarande års avgift enligt en uppdaterad prognos för avgiftsbasen.

Storbritanniens budgetreduktion

Storbritannien har beviljats en nedsättning av sin avgift (budgetreduktion)TF17FT som finansieras gemensamt av övriga medlemsstater i enlighet med respektive medlemsstats BNI. Sedan 2002 är dock Sveriges andel begränsad till 25 procent av den andel Sverige skulle ha med en rent BNI- baserad finansiering.

7.2Återflöde från EU-budgeten

De medel som Sverige erhåller som återflöde från EU-budgeten kommer huvudsakligen från EG:s jordbruksfond och strukturfonderna. Sve- rige får också medel från bl.a. forskningsprogram och en rad andra EU-program med mindre stöd- volymer. Nedan redogörs kortfattat för de olika fonderna. En stor del av återflödet går via stats- budgeten, en mindre del går direkt till olika myndigheters verksamhet och en del redovisas inte alls inom staten.

16T T BNI definieras som BNP minus räntor, löner och kollektiva avgifter betalda till utlandet, plus räntor, löner och kollektiva avgifter erhållna från utlandet., minus skatter betalda till EU, plus subventioner erhållna från EU.

17T T Huvudprincipen är att UK-rabatten ska uppgå till 66 procent av skillnaden mellan Storbritanniens andel av det s.k. obegränsade beräkningsunderlaget för mervärdesskattebaserad avgift (dvs. före tillämpningen av begränsningen till 50 procent av BNI) och Storbritanniens andel av de totala fördelade utgifterna. Resultatet justeras för de fördelar som Storbritannien har fått av att den mervärdesskattebaserade avgiften och de traditionella egna medlen minskat i betydelse för finansieringen av EU-budgeten. Justering görs också för de fördelar Storbritannien vid en utvidgning får av att den brittiska andelen av de totala fördelade utgifterna minskar (och reduktionen därmed skulle öka).

Jordbruksfonden

Huvuddelen av bidragen är jordbruksstöd inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken. Exempel är gårdsstöd och djurbidrag, trädeser- sättning och bidrag till landsbygdsutveckling. Dessa bidrag finansieras av Europeiska garanti- fonden för jordbruket (EGJF) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJ- FLU).

Strukturfonderna

Sverige får även stöd från EU:s strukturfonder. Strukturfonderna är under programperioden 2000–2006 ett samlingsbegrepp för Europeiska Socialfonden (ESF), Europeiska Regionala Utvecklingsfonden (ERUF), Fonden för Fiskets Utveckling (FFU) och Utvecklingssektionen vid EG:s Jordbruksfond (EUGFJ-utveckling). Under programperioden 2007–2013 är struk- turfonderna ett samlingsbegrepp för ERUF och ESF.

7.3Redovisning i resultaträkningen

I resultaträkningen för staten redovisas avgiften till EU under posten Transfereringar till utlandet (se vidare not 4 till resultaträkningen). Återflö- det från EU redovisas under posten Intäkter av bidrag (se vidare not 3 till resultaträkningen). Redovisningen i resultaträkningen är periodise- rad, dvs. intäkter och kostnader redovisas det år de är hänförliga till. Kostnaden för EU-avgiften redovisas det år som avgiften avser.T F18FT Intäkt av EU-bidrag redovisas det år som stödet betalas ut till bidragsmottagarna, vilket motsvarar det år kostnaden uppstår. Det finns också vissa medel från EU, exempelvis forskningsstöd, som inte redovisas på statsbudgeten utan endast i resultat- räkningen. Under 2007 tog universitet och hög- skolor samt övriga statliga myndigheter emot 790 miljoner kronor i bidrag från EU:s institu- tioner som enbart redovisas som intäkter av bi- drag i resultaträkningen, och alltså inte redovisas på statsbudgeten (beloppet utgör en del av pos-

18T T Beträffande EU-avgiften finns dock en stor periodiseringsdifferens som beror på att det nya beslutet för egna medel är försenat och inte kommer att träda i kraft förrän tidigast 2009, men tillämpas från 2007. Denna aspekt ingår inte i periodiseringen som ligger till grund för siffrorna i resultaträkningen.

210

Skr. 2007/08:101

ten Övriga EU-bidrag i tabellen i not 3 till re- sultaträkningen). I tabell 7.1 redovisas kostnaden för EU-avgiften under perioden 2003 - 2007. En jämförelse görs med de totala intäkterna av bi- drag från EU, inklusive de bidrag som enbart re- dovisas i resultaträkningen (se även not 3 till re- sultaträkningen) och alltså inte på statsbudgeten.

Sveriges kostnader för avgiften till EU ökade 2007 med 578 miljoner kronor jämfört med 2006.

Den mervärdeskattebaserade avgiften ökade med 248 miljoner kronor. Tullavgifterna har ökat med 168 miljoner kronor. Den avgift som baseras på BNI minskade med 211 miljoner kronor.

Bidragen från EU ökade med 430 miljoner kronor 2007. En förklaring till ökningen är att bidragen till miljöstöd m.m. ökade med 877 miljoner kronor. Nettoflödet från stats- budgeten till EU ökade 2007 med 148 miljoner kronor jämfört med 2006.

 

 

 

1

 

 

 

 

 

Tabell 7.1 Periodiserat utfall 2003-2007P

P

 

 

 

 

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Förändring

 

 

 

2

3

2005

2006

2007

2006/2007

 

 

 

2003P

2004P

 

 

 

P

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tullavgift

2 382

2 662

3 003

3 539

3 707

168

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jordbruksavgifter

175

210

257

169

425

256

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mervärdesskattebaserad

5 431

3 420

3 113

4 227

4 475

248

 

 

avgift

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

BNI-baserad avgift

15 733

16 452

18 893

17 723

17 512

-211

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Storbritannien-avgift

390

273

369

262

379

117

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa EU-avgift netto

24 111

23 017

25 635

25 920

26 498

578

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa bidrag m.m.

11 737

12 294

13 137

13 840

14 270

430

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nettoflöde till EU

12 374

10 723

12 498

12 080

12 228

148

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1

 

Periodiseringen av EU-avgiften försvåras av att korrigeringar kan göras flera år i efterhand.

 

 

 

P

 

 

 

 

2

 

Från 2002 har 811 mkr. avseende momsavgiften, 2 376 mkr avseende BNI-avgiften samt 56 mkr avseende Storbritannienavgiften periodiserats till 2003.

 

 

 

 

P

 

P

 

 

 

 

 

 

3

 

Från 2004 har 2 546 mkr. avseende BNI-avgiften periodiserats till 2003.

 

 

 

 

P

P

 

 

 

 

211

Skr. 2007/08:101

7.4Redovisning på statsbudgeten ningen på statsbudgeten är i dessa delar kas-

På statsbudgeten bruttoredovisas det återflöde som administreras av svenska myndigheter, dvs. betalningar från EU-kommissionen redovisas mot inkomsttitel, medan de utbetalningar som myndigheterna gör på kommissionens vägnar redovisas mot anslag på statsbudgetens utgifts- sida. Dessa anslag återfinns inom flera olika ut- giftsområden. Betalningar från EU-kommissio- nen redovisas samlat under inkomsttypen 6000 Bidrag från EU m.m. och specificeras på separata inkomsttitlar. EU-avgiften redovisas på det un- der utgiftsområde 27 uppförda anslaget 93:1

Avgiften till Europeiska gemenskapen. Redovis-

samässig. Sveriges mellanhavanden med EU skiljer sig åt vad avser jordbruksfondens garanti- sektion och strukturfonderna.

Jordbruksfonden regleras den tredje vardagen i den andra månaden efter utbetalningsmånaden i Sverige. För strukturfonderna förskotteras medlemsländerna en viss del av bidragen och därefter överförs medel löpande under program- perioden. Slutlig reglering sker vid programperi- odens slut.

I tabell 7.2 sammanfattas det kassamässiga flödet mellan EU-budgeten och den svenska statsbudgeten under perioden 2003–2007.

Tabell 7.2 Avgiften till och återflöde från EU (kassamässigt) 2003-2007

Miljoner kronor

 

 

2003

2004

2005

2006

2007

Förändring 2006/2007

 

Tullavgift

2 382

2 662

3 003

3 539

3 844

305

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jordbruksavgifter

175

210

257

169

425

256

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mervärdesskattebaserad

 

 

 

 

 

 

 

avgift

4 620

3 420

3 113

4 227

4 475

248

 

 

 

 

 

 

 

 

 

BNI-baserad avgift

10 811

18 998

18 893

17 723

17 512

-211

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Storbritannienavgift

334

273

369

262

379

117

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1

18 322

25 563

25 635

25 920

26 635

715

 

Summa EU-avgiftP

 

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2

8 163

8035

8946

8 890

9 841

951

 

Bidrag från EUGFJP

 

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3

34

25

109

76

90

14

 

Bidrag från FFUP

 

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4

1 640

1458

1381

1 212

1 130

-82

 

Bidrag från ERUFP

 

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5

2 072

1915

1849

1 270

1 633

363

 

Bidrag från ESFP

 

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bidrag till trans.eur.nätv

69

91

300

194

187

-7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga bidrag från EG

39

31

7

799

156

-643

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6

12 016

11 555

12 592

12 441

13 037

596

 

Summa bidrag m.m.P

 

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nettoflöde från statsbud-

 

 

 

 

 

 

 

geten till EU

6 306

14 008

13 043

13 479

13 598

119

 

 

 

 

 

 

 

 

1

Avräknat mot anslag 93:1 Avgiften till Europeiska gemenskapen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

P

P

 

 

 

 

 

 

2

Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

P

P

 

 

 

 

 

 

3

Fonden för fiskets utveckling

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

P

P

 

 

 

 

 

 

4

Europeiska regionala utvecklingsfonden

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

P

P

 

 

 

 

 

 

5

Europeiska socialfonden

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

P

P

 

 

 

 

 

 

6

Redovisat mot inkomsttypen 6000 Bidrag från EU m. m.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

P

P

 

 

 

 

 

 

212

Skr. 2007/08:101

Avgiften ökade med 715 miljoner kronor medan bidragen från EU ökade med 596 miljoner kro- nor, vilket innebär att nettoflödet till EU ökade kassamässigt med 119 miljoner kronor.

Övriga utgifter och bidrag kopplade till EU

Uppgifterna i tabellerna ger inte en helhetsbild av effekterna av EU-medlemskapet för statsbud- geten. Utöver de anslag som helt eller delvis fi- nansieras av EU-bidrag, måste hänsyn tas till att det förekommer utgifter föranledda av den medfinansiering som staten står för. Medfinansi- eringen är en förutsättning för att medel från bland annat strukturfonderna ska kunna utbeta- las. Utgifterna för medfinansieringen avräknas mot anslag på statsbudgeten. Utgifter hänförliga till medlemskapet förekommer även under myn- digheters förvaltningsanslag. Eftersom samar- betet inom EU är integrerat i den nationella verksamheten och utgifter för europeiskt samar- bete förekom redan före Sveriges anslutning 1995, är dessa svåra att särskilja.

Tabell 7.3 Anslag finansierade med EU-medel

Miljoner kronor

Utgiftsområde

Anslag

Anslagsnamn

7.5Anslag finansierade med EU- medel

Det finns olika anslag som helt eller delvis finan- sieras av EU. Anslag finansierade av EU-bidrag, som huvudsakligen utbetalas inom ramen för EU:s strukturfonder och jordbruksfonden, upp- går till 12,3 miljarder kronor. Medel för att fi- nansiera stöd från EU:s jordbruksfond och strukturfonder redovisas mot inkomsttitel när medlen inflyter från EU och uppgår till 13 mil- jarder kronor. Beroende på olika periodiserings- effekter och beslut skiljer sig utfallet på anslagen från vad som redovisats som bidrag från EU med 0,7 miljarder kronor. Bland annat har ett extra förskott från EU:s landbygdsfond för perioden 2007–2013 på 1,3 miljarder kronor betalats in under 2007. Förskottet avser utgifter som kom- mer att anslagsavräknas under programperioden.

Tabell 7.3 visar utfallet på anslag finansierade med EU-medel. Under 2007 har endast medel som härrör till programperioden 2000–2006 be- talats ut på anslagen avseende strukturfonderna. För programperioden 2007–2013 gäller något annorlunda anslagsbeteckningar.

Utfall 2007

08

12:08

Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar

30

13

22:06

Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2000-2006

1 653

 

 

 

 

19

33:05

Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2000-2006

1 023

 

 

 

 

22

36:05

Från EG-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk

187

 

 

 

 

23

41:04

Från EG-budgeten finansierade medel för skogsskadeövervakning

5

 

 

 

 

23

43:03

Gårdsstöd och djurbidrag m.m.

7 194

 

 

 

 

23

43:04

Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter

476

 

 

 

 

23

43:08

Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m.

96

 

 

 

 

23

43:13

Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad från EG-budgeten

7

 

 

 

 

23

44:02

Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

1 651

 

 

 

 

Summa

 

 

12 322

 

 

 

 

213

Skr. 2007/08:101

Nedan redogörs för fyra betydande anslag knutna till EU:s jordbruksfond och struktur- fonder.

Anslag finansierade av EG:s jordbruksfond

Anslaget 43:3 Gårdsstöd och djurbidrag

Från anslaget utbetalas gårdsstöd, handjursbi- drag och mjölkbidrag samt bidrag från EU för bekämpande av djursjukdomar. Gårdsstöd och djurbidrag utgör den största andelen av direkt- stöden till jordbruket. Gårdsstöd betalas ut till brukare med stödrätter, vilka motsvarar den brukade arealen för 2007.

Anslaget 44:2 Från EG-budgeten finansierade åt- gärder för landsbygdens miljö och struktur

Från anslaget utbetalas medel motsvarande EU:s finansiering av strukturstöd och miljöersätt- ningar med anknytning till jordbruket som re-

dovisas under anslaget 44:1 Åtgärder för lands- bygdens miljö och struktur.

Anslag finansierade av EG:s strukturfonder

Anslaget 22:7 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007–2013

Anslaget ska finansiera projekt som är inriktade på åtgärder som underlättar möjligheterna att få arbete, skapar lika förutsättningar för arbets- kraften samt medverkar till kompetensutveck- ling.

Anslaget 33:6 Europeiska regionala utvecklings- fonden perioden 2007–2013

Anslaget ska finansiera projekt som är inrik- tade på entreprenörskap, innovation och för- nyelse, tillgänglighet samt gränsöverskridande samarbete.

214

8

Revisionsfrågor

Skr. 2007/08:101

8 Revisionsfrågor

Riksrevisionen bedriver revision genom årlig re- vision och effektivitetsrevision. Den årliga revi- sionen avslutas genom uttalanden i revisions- berättelser om bl.a. myndigheternas årsredovis- ningar.

I avsnitt 8.1 redovisas revisionsberättelser med invändning avseende räkenskapsåret 2007. Re- geringen avser att återkomma i budgetproposi- tionen för 2009 med en redovisning av vilka åt- gärder som har vidtagits eller kommer att vidtas med anledning av invändningarna. I budgetpro- positionen för 2009 avser regeringen även att redovisa och kommentera Riksrevisionens granskningsrapporter som lämnats av effektivi- tetsrevisionen.

Europeiska revisionsrätten (revisionsrätten) svarar för den externa revisionen av EU:s bud- get. Revisionsrätten granskar unionens samtliga utgifter och inkomster och prövar om den eko- nomiska förvaltningen har varit sund. I avsnitt 8.2 redovisas revisionsrättens väsentligaste iakt- tagelser från granskningen av budgetåret 2007.

8.1Revisionsberättelse med invändning

Nedan lämnas en redovisning av de invändningar Riksrevisionen lämnat i 10 revisionsberättelser avseende räkenskapsåret 2007. Invändningarna återges i enlighet med beslutade revisionsberät- telser.

Antalet invändningar 2006 var 11.

Anslagsöverskridande m.m.

Försvarsmakten

Riksrevisionen har följande invändning mot ledningens förvaltning. Försvarsmakten har överskridit anslagsposten 6.2.4 Materielnära verksamhet samt avveckling med 3 347 mnkr, på grund av bristande intern styrning och kontroll. Därutöver har Försvarsmakten inte periodiserat den anslagsintäkt som uppstått till följd av överskridandet, vilket borde ha gjorts i enlighet med förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag kap 4 §1. Detta medför att resultaträkningens Intäkter av anslag samt Årets kapitalförändring är upptagna med för högt saldo om 3 347 mnkr.

Statens strålskyddsinstitut

Riksrevisionen har följande invändning. Statens strålskyddsinstitut (SSI) har inte beaktat det finansiella villkoret i regleringsbrevet för budgetåret 2007 avseende anslag 8:1 ap. 10 delpost 10.2 Kärntekniskt samarbete med icke ODA-länder (ram). Enligt detta fick institutet besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden ledde till utgifter på högst 2,5 miljoner kronor under 2008–2010. En förutsättning var dock att institutet förde med sig motsvarande överföringsbelopp till 2008.

I årsredovisningen redovisade SSI utestående åtaganden uppgående till 2 425 tkr, medan överföringsbeloppet för anslagsposten uppgick till 2 004 tkr. Det finansiella villkoret överskreds därmed med 421 tkr. Någon upplysning om förhållandet har heller inte lämnats i årsredovisningen.

217

Skr. 2007/08:101

Brister i intern styrning och kontroll

Skogsstyrelsen

Riksrevisionen har följande invändning mot ledningens förvaltning och årsredovisningen. Skogsstyrelsens (SKS) interna styrning och kontroll uppvisar betydande brister inom flera områden. Detta har medfört att årsredo- visningen inte ger en rättvisande bild i följande avseenden.

-Som en följd av SKS:s bristande ekono- miska uppföljning och analys saknar årsre- dovisningen kommentarer rörande myn- dighetens ansträngda ekonomi. Information av väsentlig betydelse för re- geringens uppföljning och prövning av verksamheten i enlighet med FÅB 2 kap 4§ saknas därmed.

-SKS har inte gjort avsättningar för uppsagd

personal i enlighet med reglerna i FÅB 4 kap. 2§. Därigenom är årets resultat för högt redovisat i resultaträkningen med 6,2 mnkr.

Fel i redovisningen

Länsstyrelsen i Gotlands län

Riksrevisionen har följande invändning. Länsstyrelsens årsredovisning ger inte en rättvisande bild avseende följande poster i balansräkningen och resultaträkningen: Fordringar hos andra myndigheter borde ha redovisats till ett värde på 4 983 tkr, Skulder till andra myndigheter till ett värde på 17 903 tkr, Övriga skulder till ett värde på 3 250 tkr, Intäkter av bidrag motsvarande 108 204 tkr samt Intäkter av avgifter motsvarande 13 153 tkr.

Kemikalieinspektionen

Riksrevisionen har följande invändning. Resultaträkningen i årsredovisningen, beslutad 2008-02-15, är inte rättvisande. 24,2 miljoner kronor som utgör bidrag från myndigheter för finansiering av transfereringar har redovisats under intäkter av bidrag i verksamhetsdelen i stället för i transfereringsavsnittet. På samma sätt har lämnade bidrag, finansierade med dessa medel, redovisats som övriga driftkostnader.

-Aktivering av utgifter avseende immateri- Felen påverkar därmed verksamhetsutfallet samt

ella anläggningstillgångar har ej skett i en- lighet med reglerna i FÅB 5 kap 2§ vilket har lett till att anslagsförbrukningen på an- slaget 41:1 ap. 1 är för lågt redovisad med 2,8 mnkr. En korrekt redovisning skulle ha visat ett överskridande av anslagskrediten med 0,6 mnkr.

-SKS har inte avräknat anslaget 41:2 ap.1 Bi- drag till skogsbruket i enlighet med re- gleringsbrevets villkor för anslaget. Avräk- ning som skett i strid med villkoret uppgår till 0,6 mnkr.

Den bristande interna styrningen och kontrollen har även gett följande konsekvenser.

-SKS har inte uppfyllt kraven för stödansva- rig myndighet för skogliga åtgärder inom EU-programmet för landbygdsutveckling vilket innebär en omstart och fördyringar samt att stödutbetalningar senareläggs.

-Bristande kontroll över utrustning som mottagits från Försvarsmakten.

-Bristande kontroll avseende inventering, hantering samt försäljning av anläggnings- tillgångar och stöldbegärlig egendom.

transfereringsavsnittet.

Riksrevisionen har följande upplysning. Efter avlämnande av årsredovisningen har en rättelse, daterad 2008-03-14, avlämnats. Riksrevisionen bedömer att med denna rättelse blir årsredovis- ningen rättvisande. Däremot har inte mot- svarande rättelser gjorts i den underliggande redovisningen.

Naturhistoriska riksmuseet

Riksrevisionen har följande invändning. Natur- historiska riksmuseet har inte följt Ekonomi- styrningsverkets föreskrifter till förordning (2006:605) om årsredovisning och budgetun- derlag 4 kap. 1§ avseende redovisning av erhållna bidrag. Bidrag har inte intäktsförts i takt med nedlagda kostnader för de projekt som ska fi- nansieras av bidragen enligt den s.k. periodise- ringsmodellen. På grund av brister i projektre- dovisningen har myndigheten inte med belopp kunnat visa hur årsredovisningen har påverkats, men beloppet kan vara väsentligt. Det är oklart hur mycket av de oförbrukade bidragen som borde ha ökat årets intäkter av bidrag och med motsvarande belopp ha minskat årets anslagsbe- lastning. Om intäkter av bidrag hade redovisats korrekt, skulle det redovisade anslagssparandet ha ökat med motsvarande belopp.

218

Avvecklingsmyndigheten för Arbetslivsinstitutet

Riksrevisionen har följande invändning. Avvecklingsmyndigheten har i strid med regleringsbrevet under räkenskapsåret utnyttjat det övertagna räntekontot. Därutöver har avvecklingsmyndigheten finansierat övertagna anläggningstillgångar med lån i Riksgälden. Det föreligger därför väsentliga fel i myndighetens årsredovisning avseende balansposterna Av- räkning med statsverket och Behållning ränte- konto i Riksgälden. Det råder även osäkerhet om balansposten Balanserad kapitalförändring är rätt redovisad. Riksrevisionen bedömer på grund av detta att årsredovisningen sammantaget till väsentliga delar inte ger en rättvisande bild.

Avvecklingsmyndigheten för Integrationsverket

Riksrevisionen har följande invändning. Avvecklingsmyndigheten har i strid med regleringsbrevet under räkenskapsåret utnyttjat det från Integrationsverket övertagna räntekontot i Riksgälden. Det föreligger på grund av detta risk för väsentliga fel i årsredovisningen avseende balansposterna Avräkning med statsverket och Räntekonto- kredit i Riksgälden. Avvecklingsmyndigheten har i strid med regleringsbrevet inte lämnat en särredovisning av kostnaderna av avvecklingen och hur de har finansierats. Riksrevisionen bedömer på grund av detta att årsredovisningen sammantaget till väsentliga delar inte ger en rättvisande bild.

Befogenhetsöverskridande

Stockholms universitet

Riksrevisionen lämnar följande invändning. Stockholms universitet har, på ett sätt som inte är förenligt med bestämmelserna för universitet och högskolor, samarbetat med en näringsdri- vande stiftelse som bedriver utbildningar.

Övrigt

Arbetsmiljöverket

Riksrevisionen har följande invändning. Ar- betsmiljöverket har i sin årsredovisning inte re- dogjort för beslut i februari 2008 om personal- omställning och de effekter som detta beslut medför för kommande år. Därmed ger inte års-

Skr. 2007/08:101

redovisningen en rättvisande bild i detta avse- ende.

8.2Revision av EU-medel

Revisionsrättens uppdrag är att göra en obero- ende granskning av hur Europeiska unionens medel uppbärs och används, och på så sätt be- döma hur de europeiska institutionerna fullgör sina uppgifter i samband med detta. Revisions- rätten granskar om samtliga inkomster och ut- gifter varit lagliga och korrekta och om den eko- nomiska förvaltningen varit sund. Syftet med re- visionsrättens arbete är att bidra till att förbättra den ekonomiska förvaltningen av unionens me- del på alla nivåer. Revisionsrättens gransknings- mandat omfattar alla organ som förvaltar eller mottar EU-medel. Detta innebär att revisions- rätten inte bara granskar EU:s institutioner, utan även medel som administreras på nationell, regi- onal och lokal nivå.

Revisionsrättens arbete resulterar i olika typer av rapporter. Varje år lämnar revisionsrätten sin årsrapport, som innehåller iakttagelser om Euro- peiska unionens budgetgenomförande. Årsrap- porten innehåller även en revisionsförklaring (DAS) om räkenskapernas tillförlitlighet för året i fråga och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet. I årsrapporten sam- manfattas även revisionsrättens granskningar under föregående budgetår, sektor för sektor, samt för institutionernas egna administration.

Revisionsrätten kan när som helst framföra synpunkter i vissa frågor, som främst publiceras i form av särskilda rapporter. Vid sidan av sin granskningsuppgift kan EU:s övriga institutio- ner begära yttranden från revisionsrätten i vissa frågor, främst över förslag till EU-lagstiftning med finansiellt innehåll. Revisionsrätten har inga rättsliga befogenheter och följaktligen är varken dess rapporter eller yttranden juridiskt bindande.

Revisionsrättens årsrapport utgör ett mycket viktigt underlag för Ekonomi- och finansminis- terrådets (Ekofinrådet) ställningstagande om ansvarsfrihet bör beviljas kommissionen för det berörda budgetåret. Till rekommendationen om ansvarsfrihet fogas även slutsatser på de åtgärder som rådet anser att kommissionen borde vidta för att komma till rätta med de brister som revi- sionsrätten identifierat. Vidare utgör årsrappor-

219

Skr. 2007/08:101

ten ett viktigt underlag för Europaparlamentet som slutligen beslutar om ansvarsfriheten.

Förslaget från Ekofinrådet är att rekommen- dera Europaparlamentet att bevilja kommissio- nen ansvarsfrihet för budgetåret 2006.

8.2.2Utgångspunkter för Sveriges agerande avseende revisionsrättens iakttagelser

I propositionen om budgeteffekter av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen m.m. (1994/95:40), som riksdagen ställt sig bakom

8.2.1Väsentliga iakttagelser under 2006 (bet. 1994/95:FiU5, rskr. 1994/95:67), slås fast

RegeringenT

redovisar här de viktigaste iakttagel-

att Sverige ska verka för en effektiv och återhåll-

sam EU-budgetpolitik och för att närhetsprinci-

serna i revisionsrättens årsrapport för 2006 som

pen ska tillämpas på budgetområdet. I den

ligger till grund för rådets rekommendation om

svenska politiken ingår även att prioritera frågor

ansvarsfrihet för kommissionen.

som berör uppföljning och kontroll.

Revisionsrätten anser att de konsoliderade rä-

Kommissionen är enligt fördraget ytterst an-

kenskaperna för 2006 i allt väsentligt ger en rätt-

svarig för budgetens genomförande. Medlems-

visande bild av gemenskapens finansiella ställ-

staterna har dock ett ansvar inför kommissionen

ning utom när det gäller skulder till leverantörer

och ska samarbeta med kommissionen i ge-

och

stödmottagare

och

förhandsfinansieringar,

nomförandet av budgeten och för att upprätta

som redovisas för högt i balansräkningen.

och vidmakthålla effektiva kontrollsystem som

Kommissionen har gjort ytterligare framsteg i

säkerställer en sund ekonomisk förvaltning i

införandet av periodiserad redovisning, men

medlemsstaten. Sverige fäster stor vikt vid revi-

vissa brister kvarstår.

 

sionsrättens iakttagelser och behovet av att

Vidare anser revisionsrätten att de underlig-

kommissionen tillsammans med medlems-

gande transaktionerna är lagliga och korrekta när

staterna vidtar nödvändiga åtgärder mot de bris-

det gäller egna medel, åtaganden, administrativa

ter som revisionsrätten uppdagat.

utgifter och strategi inför anslutningen, med un-

Sverige kommenteras i mycket begränsad

dantag av Sapardprogrammet. Sapard-program-

omfattning i årsrapporten. I det fall Sverige om-

met är ett förmedlemsskapsstöd som ger stöd till

nämns rör det främst strukturfonderna där bris-

landsbygdsutveckling och förbereder för natio-

ter konstaterats i förvaltnings- och kontroll-

nellt genomförande av EU:s program för ut-

systemen.

veckling av landsbygden i landet.

Regeringen har under 2007 vidtagit ett antal

Ett uttalande med avvikande mening lämnas

åtgärder som stärker förvaltningen av EU-medel

dock för merparten av EU:s utgifter. Detta gäller

i Sverige. Den 1 januari 2008 infördes ett gemen-

den

gemensamma

jordbrukspolitiken,

samt ramverk för intern styrning och kontroll

strukturåtgärder, inre politik samt externa åtgär-

vid statliga myndigheter. Ramverket utgörs av

der. Situationen anses främst bero på brister i

flera förordning. Förutom ny förordning om

den interna kontrollen, där förvaltningen och

intern styrning och kontroll (2007:603) omfattas

kontrollen av medlen anses har varit otillräcklig

ramverket av den nya myndighetsförordningen

och ineffektiv.

 

 

(2007:515) gällande ledningens ansvar, internre-

De största problemen har uppmärksammats i

visionsförordningen (2006:1228) avseende revi-

de betalningar som hanteras gemensamt av

sionens inriktning samt förordningen (2000:605)

kommissionen och

medlemsstaterna, främst

om årsredovisning och budgetunderlag gällande

gällande strukturfonderna och jordbruksutgif-

undertecknandet av årsredovisningen.

terna. Det är därför angeläget att kommissionen

Syftet med det nya ramverket är att tydliggöra

tillsammans med medlemsstaterna stärker in-

ledningens ansvar samt skapa bättre förutsätt-

ternkontrollen. Revisionsrätten anser att kom-

ningar för ansvarsutkrävande och en effektivare

missionen har gjort stora ansträngningar för att

och säkrare verksamhet, inte enbart för natio-

åtgärda bristerna i riskhanteringen av EU-medel.

nella medel utan även för EU-medlen.

Positiva effekter har till exempel konstaterats på

Därtill har regeringen gett Ekonomistyr-

jordbruksområdet där en markant minskning har

ningsverket (ESV) i uppdrag att fungera som

skett av felnivån i transaktionerna.

nationellt revisionsorgan för de EU-medel som

 

 

 

 

 

hanteras i Sverige. ESV granskar de EU-program

 

 

 

 

 

och fonder där ansvaret för en sund ekonomisk

220

Skr. 2007/08:101

förvaltning och genomförandet av effektiva kontroller är delat mellan svenska myndigheter och kommissionen. Avsikten med denna åtgärd är att samla Sveriges kompetens och resurser för EU-revision vid en myndighet i syfte att stärka kvalitén och effektiviteten i revisionsarbetet samt möjliggöra en flexibel användning av resur- ser mellan den gamla och nya programperioden.

I och med beslutet om införandet av ett gemensamt ramverk för intern styrning och kontroll i staten kan regeringen för första gången för räkenskapsåret 2008 lämna ett natio- nellt intygande avseende EU-medel.

Strukturfonder

Kommissionens generaldirektörer lämnar årligen i sin årliga verksamhetsrapporterna en bedöm- ning av huruvida den interna kontrollen fungerar på ett tillfredställande sätt. Dessa bedömningar utgör ett viktigt underlag i revisionsrättens be- dömning av kommissionens genomförande av budgeten. I verksamhetsrapporten för 2006 har en reservation redovisats avseende förvaltnings- och kontrollsystemen i Sverige för Europeiska socialfondens mål 3.

Sverige delar i stort kommissionens kritik och ett flertal åtgärder har vidtagits i enlighet med en handlingsplan som tagits fram av ansvariga myndigheter. Bl.a. har informations- och

8.2.3Revisionsrättens iakttagelser för utbildningsinsatser genomförts liksom föränd-

2006 gällande Sverige

I det följande redogörs närmare för revisions- rättens väsentligaste iakttagelser som har an- knytning till svenska förhållanden.

ring av handläggningsrutinerna. Fler personer har involverats i handläggningen av ett ärenden för att undvika att en och samma person hand- lägger ärende och utför finansiell kontroll.

221

9

Sammanställning av verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande över

Skr. 2007/08:101

9 Sammanställning av verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande över

De konsoliderade resultat- och balansräkning- arna samt finansieringsanalysen i årsredovis- ningen för staten omfattar i huvudsak de statliga myndigheterna inklusive affärsverken. Genom ägarintressen i bolag och genom att Riksbanken, AP-fonderna och faller utanför den avgränsning (se avsnitt 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar) som görs för statens kon- soliderade balans- och resultaträkningar är den statliga sektorn i realiteten större.

Sammanställningen i detta kapitel görs i syfte att ge en samlad och översiktlig bild över samt- liga verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande över. När det gäller bolag, banker och finansinstitut har väsentligt inflytande definierats som att staten har en ägarandel på minst 20 pro- cent i de aktuella organisationerna. Definitionen överensstämmer med definitionen av intressefö- retag i årsredovisningslagen (1995:1554). Med denna definition bortfaller stiftelser som är självägande. Sammanställningen av den statliga sektorn inkluderar därmed förutom myndighe- terna även statliga bolag och finansinstitut, Riksbanken och AP-fonderna. Även Allmänna arvsfonden redovisas här med hänsyn till det vä- sentliga inflytande staten har i verksamheten utan att ha någon ekonomisk ägarandel. Under 2007 har nationalräkenskaperna övergått till att redovisa premiepensionssystemet i hushållssek- torn i stället för som tidigare i offentlig sektor, i enlighet med principer fastställda av Europeiska unionen. Redovisningen av den statliga sektorns samlade tillgångar, skulder och kapital i tabell 9.1 inkluderar således inte Premiepensions- myndigheten (PPM), utan endast den statliga

sektorn. PPM:s samlade tillgångar, skulder och kapital redovisas i särskild ordning i tabell 9.3.

Sammanställningen, som bygger på de ingå- ende organisationernas officiella årsredovis- ningar, ger en uppfattning om den totala statliga bokförda förmögenheten.

9.1Den statliga sektorns förmögenhet

Den statliga sektorns samlade tillgångar, skulder och kapital framgår av tabell 9.1. När det gäller de tillgångar och skulder som bara indirekt ägs av staten har statens andel medräknats med hän- syn tagen till ägarandelen om den uppgår till minst 20 procent. Ägande i företag där statens ägarandel är mindre än 20 procent ingår i myn- digheternas samlade tillgångar och skulder.

Någon fullständig eliminering av mellanha- vanden såsom fordringar och skulder samt in- täkter och kostnader har inte varit möjlig att göra eftersom underlag för detta oftast saknas och de olika organisationernas redovisningsprin- ciper skiljer sig åt. Dessutom verkar de under olika regelverk. De elimineringar som gjorts för att undvika dubbelräkning framgår av tabellen 9.2.

Ålderspensionsreformen medförde under 1990-talet betydande förändringar i betalnings- flödena mellan statsbudgeten, AP-fonderna och premiepensionssystemet. Sedan 1999 ska AP- fonderna enbart finansiera inkomstrelaterad ål- derspension inom det reformerade pensions- systemets s.k. fördelningsdel. Finansierings- och

225

Skr. 2007/08:101

betalningsansvaret för förtids- och efterlevande- pension flyttades därför från AP-fonderna till statsbudgeten. För att delvis motverka den ökade belastningen på statsbudgeten har medel successivt överförts under ett antal år från AP- fonderna till statsbudgeten i enlighet med riksda- gens beslut med anledning av propositionen AP- fonden i det reformerade pensionssystemet (prop. 1999/2000:46, bet. 1999/2000:FiU19, rskr. 1999/2000:181). Hittills överfört belopp uppgår till 245 miljarder kronor. År 2004-2007 överfördes inga medel utifrån ovan nämnda be- slut. Vid överläggningar mellan de fem partierna, i juni 2004 fastställdes att pensionsöverenskom- melsen ligger fast men att någon slutreglering inte skulle ske den 1 januari 2005. Riksdagen har därefter efterfrågat en tidsplan för när den slutliga kontrollen av överföringsbeloppet ska vidtas och när ett slutligt belopp i så fall ska föras över.

Partierna bakom pensionsöverenskommelsen har därefter haft fortsatta överläggningar om möjligheterna att fastställa en tidsplan för han- teringen av frågan. Under dessa överläggningar har bedömningen gjorts att det under överblick- bar tid kommer att saknas förutsättningar för att överföra medel från AP-fonden. I detta sam- manhang har också frågan om hanteringen av överskott i pensionssystemet diskuterats. Mot bakgrund av dessa överläggningar anser reger- ingen att frågan om kriterier för ytterligare överföringar bör hanteras i samband med att frå- gan om hanteringen av överskott i pensionssy- stemet föreläggs riksdagen i proposition. In- komstpensionssystemet uppvisade ett underskott på 82 miljarder kronor under 2007, vilket medförde att systemets samlade överskott minskade till 17 miljarder kronor (se fotnot 7 i tabell 9.5).

Tabell 9.1 Den statliga sektorns samlade tillgångar, skulder och kapital

Miljarder kronor

 

2003

2004

2005

2006

2007

 

Myndigheter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa tillgångar

817

864

942

1 002

1 017

 

 

 

 

 

 

Summa skulder

1 607

1 639

1 687

1 637

1 517

 

 

 

 

 

 

Nettoförmögenhet/

 

 

 

 

 

Eget kapital

-790

-775

-745

-635

-500

 

 

 

 

 

 

Summa skulder och

 

 

 

 

 

kapital

817

864

942

1 002

1 017

 

 

Statliga bolag, banker och finansinstitut

 

 

 

 

 

 

 

Summa tillgångar

946

1 021

1 159

1 213

1 331

 

 

 

 

 

 

Summa skulder

746

770

886

908

1 010

Nettoförmögenhet/

 

 

 

 

 

Eget kapital

200

251

273

305

321

 

 

 

 

 

 

Summa skulder och

 

 

 

 

 

kapital

946

1 021

1 159

1 213

1 331

 

 

 

 

 

 

Riksbanken

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa tillgångar

186

183

209

201

212

 

 

 

 

 

 

Summa skulder

114

119

149

138

150

 

 

 

 

 

 

Nettoförmögenhet/

 

 

 

 

 

Eget kapital

72

64

60

63

62

 

 

 

 

 

 

Summa skulder och

 

 

 

 

 

kapital

186

183

209

201

212

 

 

 

 

 

 

AP-fonderna

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa tillgångar

582

655

780

871

919

 

 

 

 

 

 

Summa skulder

5

9

11

13

21

 

 

 

 

 

 

Nettoförmögenhet/

 

 

 

 

 

Eget kapital

577

646

769

858

898

 

 

 

 

 

 

Summa skulder och

 

 

 

 

 

kapital

582

655

780

871

919

 

 

 

 

 

Allmänna arvsfonden

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa tillgångar

1

1

1

1

2

 

 

 

 

 

 

Summa skulder

1

1

1

1

2

 

 

 

 

 

 

Nettoförmögenhet/

 

 

 

 

 

Eget kapital

0

0

0

0

0

 

 

 

 

 

 

Summa skulder och

 

 

 

 

 

kapital

1

1

1

1

2

 

 

 

Den statliga sektorn elimineringar

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa tillgångar

-260

-277

-333

-371

-371

 

 

 

 

 

 

Summa skulder

-62

-59

-61

-68

-52

 

 

 

 

 

 

Nettoförmögenhet/

 

 

 

 

 

Eget kapital

-198

-218

-272

-303

-319

 

 

 

 

 

 

Summa skulder

 

 

 

 

 

och kapital

-260

-277

-333

-371

-371

 

 

 

 

 

Den statliga sektorn totalt

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa tillgångar

2 272

2 447

2 758

2 917

3 110

 

 

 

 

 

 

Summa skulder

2 411

2 479

2 673

2 629

2 648

 

 

 

 

 

 

Nettoförmögenhet/

 

 

 

 

 

Eget kapital

-139

-32

85

288

462

 

 

 

 

 

 

Summa skulder

 

 

 

 

 

och kapital

2 272

2 447

2 758

2 917

3 110

 

 

 

 

 

 

Vid utgången av 2007 var den statliga sektorns samlade tillgångar 3 110 miljarder kronor efter elimineringar av inomstatliga mellanhavanden. Sammantaget ökade tillgångarna under 2007 med 193 miljarder kronor. De samlade skulderna uppgick till 2 648 miljarder kronor 2007, vilket motsvarar en ökning med 19 miljarder kronor.

Till följd av en gynnsam utveckling på aktie- marknaden ökade AP-fondernas tillgångar med 48 miljarder kronor och AP-fondernas egna ka- pital med 40 miljarder kronor. AP-fondernas

226

egna kapital uppgick vid utgången av 2007 till 898 miljarder kronor.

Statens ägande (se bilaga 3 Statliga bolag) avseende andelar i de statliga bolagens tillgångar uppgick till 1 331 miljarder kronor, en ökning med 118 miljarder kronor. Motsvarande skulder ökade med 102 miljarder kronor till sammanlagt 1 010 miljarder kronor. De största förändringarna är hänförliga till Svensk Exportkredit AB och Sveriges Bostadsfi- nansieringsbolag SBAB där tillgångar och skul- der ökat med 68 miljarder kronor respektive 19 miljarder kronor samt Vattenfall AB vars till- gångar ökat med 15 miljarder kronor.

Sammantaget uppgick statens egna kapital, dvs. skillnaden mellan tillgångarnas och skulder- nas bokförda värde, efter elimineringar till 462 miljarder kronor. Ökningen med 174 miljar- der kronor jämfört med 2006 beror främst på att de statliga myndigheternas nettoförmögenhet har förbättrats med 135 miljarder kronor och uppgår till -500 miljarder. Även AP-fonderna ökade det egna kapitalet med 40 miljarder kro- nor. Bland de statliga bolagen ökade Vattenfall AB:s eget kapital med 15 miljarder kronor.

Förändringarnas effekter på statens resultat- och balansräkningar beskrivs närmare i kapitel 4 Resultaträkning, balansräkning och finansie- ringsanalys.

Elimineringar avseende myndigheternas aktieinne- hav

Av bilaga 2 Statliga myndigheter m.m. framgår vilka myndigheter som ingår i redovisningen över den statliga sektorns samlade tillgångar, skulder och kapital. Statens innehav av aktier i de statliga bolagen redovisas främst av Regerings- kansliet (not 26 till balansräkningen, Andelar i dotter- och intresseföretag).

Affärsverkens innehav av aktier i dotterbolag, liksom Riksbankens grundfond, redovisas under andelar i dotter- och intresseföretag. För att undvika dubbel redovisning elimineras nämnda innehav enligt tabell 9.2 mot summa tillgångar och nettoförmögenhet för den statliga sektorn.

Elimineringar gentemot Riksgäldskontoret

AP-fondernas innehav av statspapper har elimi- nerats för att undvika dubbel redovisning. Inne- havet av statspapper har eliminerats med nomi- nellt belopp mot summa tillgångar och skulder. Statspappren utgörs av statsobligationer och ti- digare år till en mindre del av statsskuldsväxlar.

Skr. 2007/08:101

Tabell 9.2 Eliminering avseende myndigheternas aktieinne- hav (andelar i dotter- och intresseföretag) och AP-fondernas innehav av statspapper

Miljoner kronor

 

2003

2004

2005

2006

2007

Regerings-

 

 

 

 

 

kansliet

196 065

216 504

270 189

301 704

316 950

 

 

 

 

 

 

Riksbankens

 

 

 

 

 

grundfond

1 000

1 000

1 000

1 000

1 000

 

 

 

 

 

 

Riksbanken

0

61

61

0

0

 

 

 

 

 

 

Affärsverk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Luftfarts-

156

150

153

162

170

verket

Svenska

324

351

415

422

477

kraftnät

Övriga myn-

 

 

 

 

 

digheter

60

63

57

45

43

 

 

 

 

 

 

AP-fonderna

61 277

59 579

60 597

68 038

52 488

 

 

 

 

 

 

Summa

258 882

277 708

332 472

371 371

371 128

 

 

 

 

 

 

Premiepensionsmyndigheten

PPM:s tillgångar ökade med 46 miljarder kronor jämfört med 2006 och uppgick vid utgången av 2007 till 341 miljarder kronor.

Tabell 9.3 PPM:s samlade tillgångar, skulder och kapital

Miljarder kronor

 

2003

2004

2005

2006

2007

Summa tillgångar

140

170

240

295

341

 

 

 

 

 

 

Summa skulder

142

172

242

297

342

 

 

 

 

 

 

Nettoförmögenhet/

 

 

 

 

 

Eget kapital

-2

-2

-2

-2

-1

 

 

 

 

 

 

Summa skulder och

 

 

 

 

 

kapital

140

170

240

295

341

 

 

 

 

 

 

9.2AP-fonderna och Premiepensionsmyndigheten

AP-fondernas redovisning avser bokfört mark- nadsvärde. Det nya pensionssystemet infördes i januari 1999 och den 1 maj 2000 omorganisera- des AP-fonderna. Den 1 januari 2001 fick För- sta, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonderna nya identiska placeringsregler, vilka bland annat in- nebär att samtliga fonder får placera i aktier och i högre grad än tidigare även globalt. AP-fonderna ska förvalta svenska allmänna pensionsmedel så att kraven på långsiktigt hög avkastning i förhål- lande till risk tillgodoses.

227

Skr. 2007/08:101

Sjätte AP-fonden har en särställning inom AP- fondsystemet eftersom den har obegränsade möjligheter att äga både noterade och onoterade företag. En betydande del av resurserna inriktas specifikt mot ägande i onoterade bolag.

I det allmänna pensionssystemet ingår att en del av pensionsavgiften avsätts till s.k. premie- pension och förvaltas i värdepappersfonder efter individuella val av pensionsspararna. Den statliga Premievalsfonden är en värdepappersfond som kan väljas på samma sätt som andra fonder inom premiepensionssystemet. För de personer som avstår från att välja fond placeras pensionsmed- len i Premiesparfonden. Såväl Premiesparfonden som Premievalsfonden förvaltas av Sjunde AP- fonden. Endast fondens egen verksamhet redo- visas dock under Sjunde AP-fonden i tabell 9.4 nedan. Till skillnad från de övriga AP-fondernas tillgångar tillhör Sjunde AP-fondens förvaltade tillgångar premiepensionssystemet, dvs. de för- valtas för pensionsspararnas räkning. Tillgång- arna hos de övriga AP-fonderna tillhör fördel- ningssystemet. Det finns två avvecklingsfonder som förvaltas av Första respektive Fjärde AP- fonden. De förvaltar fordringsbevis som ej är noterade på någon börs eller avsedda för allmän omsättning. Dessa medel ska avvecklas så fort som möjligt utan att värdet försämras och kom- mer därefter successivt att föras över till AP- fonderna. Första AP-fondens avvecklingsfond har under året slutligt fördelats till Första–Fjärde AP-fonderna.

Tabell 9.4 AP-fonderna 2007

Miljoner kronor

 

1

 

Skulder

Fondkapital

 

TillgångarP

P

 

 

 

 

 

Första AP-fonden

220 748

 

1 957

218 791

 

 

 

 

 

Andra AP-fonden

229 711

 

2 199

227 512

 

 

 

 

 

Tredje AP-fonden

236 464

 

11 567

224 897

 

 

 

 

 

Fjärde AP-fonden

211 896

 

4 551

207 345

 

 

 

 

 

Sjätte AP-fonden

19 841

 

219

19 622

 

 

 

 

 

Sjunde AP-fonden

23

 

162

-139

 

 

 

 

 

Första AP-fondens

 

 

 

 

avvecklingsfond

0

 

0

0

 

 

 

 

 

Fjärde AP-fondens

 

 

 

 

avvecklingsfond

305

 

0

305

 

 

 

 

 

Summa

918 988

 

20 655

2

 

898 333P

 

 

 

 

P

1P P AP-fondernas tillgångar motsvaras i princip av åtaganden inom ramen för pen- sionssystemet (jämför avsnitt 9.5) och disponeras därför inte fritt för andra statliga ändamål.

2P P AP-fondernas fondkapital exklusive Sjunde AP-fonden (898 472 miljoner kronor) utgör Buffertfonden i tabell 9.6 Inkomst- och premiepension, balansräkning.

AP-fondernas sammanlagda resultat för 2007 är 37 miljarder kronor. Fondkapitalet påverkades

dessutom av utbetalda pensionsmedel och admi- nistrationsersättningar till Försäkringskassan samt inbetalda pensionsavgifter, vilka netto till- fört kapital på totalt 4 miljarder kronor.

I den konsoliderade resultaträkningen redovi- sas ålderspensioner som transferering. Skillnaden mellan inbetalda avgifter och utbetalda pensioner redovisas som nettoöverföring till ålderspen- sionssystemet under transfereringar (se även not 4 till resultaträkningen, Transfereringar). Åta- ganden avseende ålderspension redovisas inte som skuld varken i den konsoliderade balansräk- ningen eller hos AP-fonderna utan redovisas som Nettoförmögenhet/Eget kapital. Åtagan- den i premiepensionssystemet redovisas som skuld i PPM:s årsredovisning.

Enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension samt förordningen (2002:135) om årlig redovisning av det inkomstgrundande ål- derspensionssystemets finansiella ställning och utveckling ska närmast berörda myndigheter från och med 2002 göra en årlig redovisning av ålderspensionssystemets ekonomiska ställning och utveckling. Den samlade redovisningen av ålderspensionssystemet för 2007 sammanfattas i avsnitt 9.5 Pensionssystemets årsredovisning. I det avsnittet redovisas avgiftstillgång och pen- sionsskuld enligt en beräkningsteknisk modell. I avsnitt 5.4.31 återfinns information om utgif- terna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten.

9.3Statliga bolag, banker och finansinstitut

I tabell 9.1 särredovisas statens tillgångar och skulder i statliga bolag, banker och finansinstitut där ägarandelen uppgår till minst 20 procent. Ägande i företag där statens andel är mindre än 20 procent ingår i myndigheternas samlade till- gångar och skulder. I bilaga 3 Statliga bolag återfinns en sammanställning av nyckeltal avseende kalenderåret 2007 för bolag med statligt ägande. I bilagan redovisas bolagens nyckeltal brutto och de summerar, efter elimineringar, till beloppen i sammanställningen över statliga sektorns förmögenhet (tabell 9.1). I tabell 9.1 ingår bolagen endast till den del de ägs av staten. Det högre värdet av bolagen i den statliga sektorn i jämförelse med det bokförda värdet enligt bilaga 3 är främst hänförligt till

228

Svenska Spel AB, vars bokförda värde endast uppgår till 260 000 kronor, men i tabell 9.1 redovisas med beloppet 3,9 miljarder kronor. En närmare redogörelse för bolagens verksamhet och resultat 2007 kommer att presenteras senare i vår i regeringens årliga skrivelse till riksdagen om statliga bolag.

Totalt finns ett sextiotal företag där staten äger mer än 20 procent av aktierna. Företagens bokförda värde uppgår till 318 miljarder kronor. De sex största bolagen är Vattenfall AB, Telia- Sonera AB, Civitas Holding AB (Vasakronan), Akademiska Hus AB, LKAB och Sveaskog AB som tillsammans svarar för 77 procent av det bokförda värdet. Enbart Vattenfall AB och TeliaSonera AB motsvarar 49 procent av det bokförda värdet.

Den statliga sektorns förmögenhet påverkas av förvärv och försäljning av företag, omstruktu- reringar, bolagens resultat m.m.

AB Svensk Exportkredit har ökat sina till- gångar med 68 miljarder kronor. Det är bl.a. hänförligt till att efter införande av redovisning enligt IFRS har samtliga derivat och en del andra poster redovisats till verkligt värde istället för som tidigare upplupet anskaffningsvärde, vilket ökat tillgångarna med 16 miljarder kronor och skulderna med nästan lika mycket. Innehavet av obligationer och andra värdepapper har ökat med 30 miljarder kronor. Utlåningsökningen uppgår till 24 miljarder kronor mot kreditinstitut och allmänheten och i form av värdepapper. Skuldökningen med 68 miljarder kronor avser främst emitterade värdepapper.

Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag SBAB har ökat sina tillgångar med 19 miljarder kronor, vilket främst förklaras av ökad utlåning till kre- ditinstitut samt ökat innehav av obligationer och andra räntebärande värdepapper i likviditets- reserv. Skulderna har ökat med 19 miljarder kro- nor till största delen avseende emitterade värde- papper och skulder till kreditinstitut. Nytt regel- verk avseende kapitaltäckning kommer succes- sivt att öka kapitalkravet under de kommande tre åren.

Vattenfall AB har ökat tillgångarna med 15 miljarder kronor samtidigt som skulderna minskat med 1,4 miljarder kronor. De största förändringarna av tillgångsvärden avser materi- ella anläggningstillgångar, som ökat med 13 mil- jarder kronor som en följd av investeringar. Av skulderna har främst uppskjuten skatteskuld minskat. Minskningen med 6,2 miljarder kronor

Skr. 2007/08:101

är bl.a. hänförlig till reducerad skattesats i Tysk- land. Statens andel av eget kapital har ökat med 15 miljarder kronor, främst som en följd av årets vinst på 20 miljarder kronor och positiva omräk- ningsdifferenser vid konsolidering av verksam- het i utlandet med 5,5 miljarder kronor. Eget ka- pital har påverkats negativt av utdelning till sta- ten av 7,5 miljarder kronor och 2,0 miljarder kronor av valutasäkring av utländskt eget kapital samt med 0,6 miljarder kronor av kassaflödes- säkring.

TeliaSoneras tillgångar uppgår till 217 miljar- der kronor, varav statens andel uppgår till 81 miljarder kronor. Minskningen under året är 9,5 miljarder kronor, vilket avser räntebärande fordringar. Skulderna har ökat med 0,8 miljarder kronor, vilket främst avser en ökning av lång- fristig upplåning med 3,8 miljarder kronor sam- tidigt som kortfristiga lån minskat med 2,8 mil- jarder kronor. Statens andel av eget kapital har minskat med 10 miljarder kronor som ett resul- tat av utdelning till staten av 13 miljarder kronor och försäljning av aktier motsvarande en andel på 7,3 miljarder kronor. Minskningen har delvis kompenserats av andelen av årets vinst 6,6 mil- jarder kronor och positiva valutakursdifferenser vid sidan av resultatet på 3,2 miljarder kronor.

9.4Riksbanken

Riksbankens tillgångar har ökat med 11,2 miljar- der kronor och skulderna med 11,5 miljarder kronor under året. Ökningen av tillgångarna av- ser främst banktillgodohavanden och värdepap- per i utländsk valuta, som ökat med 5,6 miljarder kronor, samt att guldreserven ökat i värde med 3,6 miljarder kronor. Skuldernas ökning kan främst hänföras till ökade värderegleringskonton för orealiserade vinster från effekter av föränd- rade valutakurser, priser och guldvärden med 11,6 miljarder kronor. Det egna kapitalet har minskat med 0,3 miljarder kronor, vilket förkla- ras av årets vinst 4,1 miljarder kronor reducerat med utdelning av 4,4 miljarder kronor till stats- verket.

229

Skr. 2007/08:101

9.5Pensionssystemets årsredovisning

Försäkringskassan har i uppdrag att varje år göra en redovisning av det inkomstgrundande ålders- pensionssystemets finansiella ställning och ut- veckling. Den inkomstgrundande ålderspensio- nen omfattar inkomst- och tilläggspensionen från inkomstpensionssystemet samt premiepen- sion. Ett mål med redovisningen är att informera om de förlopp – demografiska, ekonomiska och beteendemässiga – som bestämmer systemets finansiella ställning och som direkt påverkar, el- ler kan komma att påverka, pensionernas värde. Ytterligare en ambition med redovisningen är att den i så hög grad som möjligt ska ansluta till ve- dertagna redovisningsprinciper för försäkrings- företag. För en mer fullständig beskrivning av redovisningen hänvisas till Försäkringskassans publikation Orange rapport - Pensionssystemets Årsredovisning 2007.

Redovisningsprinciper

Pensionssystemets årsredovisning har upprättats som ett koncernbokslut där även premiepensio- nen konsoliderats. I koncernbokslutet har Pre- miepensionsmyndighetens (PPM) redovisning tagits in i huvudsak enligt den av PPM upprät- tade årsredovisningen.

Pensionsavgifter tas ut med 18,5 procent av pensionsgrundande förvärvsinkomster, trans- fereringar m.m., varav 16 procentenheter tillförs inkomstpensionssystemet och 2,5 procentenhe- ter premiepensionssystemet.

Inkomstpensionssystemet är ett fördelnings- system där inbetalda pensionsavgifter i princip direkt används till att betala samma års pensions- utbetalningar. Buffertfonden, det vill säga Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna, hanterar de över- eller underskott som uppstår på grund av skillnader mellan inbetalda pensionsavgifter och pensionsutbetalningar. Tillgångarna i systemet är värdet av flödet av pensionsavgifter – avgiftstillgången – och buffertfonden. Avgifts- tillgången beräknas i princip genom att årets inbetalda pensionsavgifter multipliceras med den tid som en krona i genomsnitt ligger i pensionssystemet - omsättningstiden. Avgifts- tillgången bestäms till stor del av syssel- sättningen och inkomstutvecklingen.

Premiepensionssystemet är ett fonderat sy- stem där pensionsspararna själva väljer i vilka fonder premiepensionspengarna ska placeras.

Pensionen utbetalas genom att det ackumulerade kapitalet säljs av. Tillgångarna utgörs främst av pensionsspararnas placeringar i fonder.

Pensionsskulden avser både skulden till aktiva och pensionerade. Pensionsskulden värderas med utgångspunkt från de förhållanden som rå- der vid värderingstillfället. Ett undantag från denna princip gäller pensionsskulden till aktiva avseende tilläggspension. Den utgör cirka 12 procent av den totala pensionsskulden, men andelen minskar snabbt framöver. År 2017 är det sista år som ATP-poäng kan tjänas in.

Nedan redovisas resultat- och balansräkning för ålderspensionssystemet, dvs. inkomst- och premiepensionen sammantaget, uttryckt i miljo- ner kronor.

230

Tabell 9.5 Inkomst- och premiepension, resultaträkning

Miljoner kronor

 

 

 

2007

2006

Förändring

 

 

1

 

 

 

 

 

Förändring av fondtillgångarP

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Pensionsavgifter

218 496

233 625

–15 129

 

 

 

 

 

 

 

 

Pensionsutbetalningar,

 

 

 

 

 

inkomstpension

7

-176 156

–9 497

 

 

–185 653 P

 

 

 

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Pensionsutbetalningar,

 

 

 

 

 

premiepension

7

–232

–224

 

 

–456 P

 

 

 

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Avkastning på fonderat ka-

 

 

 

 

 

pital

51 719

110 342

–58 623

 

 

 

 

 

 

 

 

Administrationskostnader,

 

 

 

 

 

inkomstpension

–1 772

–2 077

305

 

 

 

 

 

 

 

 

Administrationskostnader,

 

 

 

 

 

premiepension

-313

-329

16

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa förändring av till-

 

 

 

 

 

gångar (a)

2

165 173

–83 152

 

 

82 021P

 

 

 

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Förändring av avgiftstillgång

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Värdet av förändringen i av-

 

 

 

 

 

giftsinkomst

192 905

236 612

-43 707

 

 

 

 

 

 

 

 

Värdet av förändringen i om-

 

 

 

 

 

sättningstid

-21 573

-12 652

-8 921

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa förändring av av-

 

 

 

 

 

giftstillgång (b)

171 332

223 960

-52 628

 

 

 

 

 

 

 

 

3

 

 

 

 

 

Förändring av pensionsskuldP

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nya pensionsrätter och ATP-

 

 

 

 

 

poäng

-222 142

-241 169

19 027

 

 

 

 

 

 

 

 

Pensionsutbetalningar

7

176 364

9 712

 

 

186 076P

 

 

 

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Indexering/värdeförändring

-282 353

-221 144

-61 209

 

 

 

 

 

 

 

 

Värdet av förändring i me-

 

 

 

 

 

dellivslängd m.m.

-17 391

-32 764

15 373

 

 

 

 

 

 

 

 

Uppkomna arvsvinster/

 

 

 

 

 

dödsfallskapital

10 679

9 865

814

 

 

 

 

 

 

 

 

Fördelade arvsvinster

-11 687

-10 557

-1 130

 

 

 

 

 

 

 

 

Avdrag för administrations-

 

 

 

 

 

kostnader

6

1 500

580

 

 

2 080P

 

 

 

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa förändring av pen-

 

 

 

 

 

sionsskuld (c)

4

-317 905

-16 833

 

 

-334 738P

 

 

 

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Årets resultat (a)+(b)+(c)

5

71 228

-152 613

 

 

-81 385P

 

 

 

P

 

 

 

 

 

 

 

 

1

 

Avser buffertfonden samt premiepensionstillgångar.

 

 

P

P

 

 

2

 

Varav inkomstpensionssystemet 40 535 miljoner kronor och premiepensions-

P

P

systemet 41 486 miljoner kronor.

 

 

 

3

 

Negativ post (-) innebär att pensionsskulden ökar och positiv post ( ) innebär

 

 

P

 

P

 

 

 

att pensionsskulden minskar.

 

 

 

4

 

Varav inkomstpensionssystemet -293 474 miljoner kronor och premiepensions-

P

P

systemet -41 264.

 

 

 

5

 

Varav inkomstpensionssystemet -81 607 miljoner kronor och premiepensionssy-

P

P

stemet 222 miljoner kronor.

 

 

 

6

 

Avdrag för administrationskostnader avseende inkomstpension utgår med 72%

P

P

av kostnaden. För premiepensionen utgår avdraget med 100% av beloppet men utifrån prognostiserat värde.

7P DifferensenP på 33 miljoner kronor, mellan pensionsutbetalningar inkomstpen- sion (185 653 miljoner kronor) och pensionsutbetalningar premiepension

(456 miljoner kronor) samt pensionsutbetalningar 186 076 miljoner kronor, avser överförda medel från AP-fonderna till EU:s tjänstepensionssystem.

Skr. 2007/08:101

Tabell 9.6 Inkomst- och premiepension, balansräkning

Miljoner kronor

 

 

 

31/12 2007

 

31/12 2006

 

Förändring

 

 

Tillgångar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Buffertfonden

898 472

 

857 937

 

40 535

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1

310 711

 

269 447

 

41 264

 

 

FörsäkringstillgångarP

 

 

 

 

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1

29 798

 

25 956

 

3 842

 

 

Övriga tillgångarP

 

 

 

 

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Avgiftstillgång

6 115 970

 

5 944 638

 

171 332

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa tillgångar

2

 

7 097 978

 

3

 

 

7 354 951P

 

 

256 973P

 

 

 

 

P

 

 

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skulder och resultat

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ingående balanserat resultat

5

 

26 770

 

71 225

 

 

97 995P

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Årets resultat

-81 385

 

71 228

 

-152 613

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utgående balanserat resultat

16 610

 

5

 

-81 390

 

 

 

98 000P

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Pensionsskuld

4

 

6 972 457

 

6

 

 

7 307 001P

 

 

334 544P

 

 

 

 

P

 

 

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1

31 340

 

27 521

 

3 819

 

 

Övriga skulderP

 

 

 

 

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa skulder och resultat

7 354 951

 

7 097 978

 

256 973

 

 

 

 

 

 

 

 

1

 

Avser premiepension.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

P

 

P

 

 

 

 

 

2

 

Varav inkomstpensionssystemet 7 014 442 miljoner kronor och premiepensions-

P

P

systemet 340 509 miljoner kronor.

 

 

 

 

 

3

 

Varav inkomstpensionssystemet 211 867 miljoner kronor och premiepensionssy-

P

P

stemet 45 106 miljoner kronor.

 

 

 

 

 

4

 

Varav inkomstpensionssystemet 6 996 484 miljoner kronor och premiepensions-

P

P

systemet 310 517 miljoner kronor.

 

 

 

 

 

5

 

Avvikelsen mellan IB och UB beror på en oredovisad skuld på 5 miljoner kronor

 

 

P

 

P

 

 

 

 

 

2006.

 

 

 

 

 

6P Pensionsskulden för premiepension avseende traditionell försäkring beräknas fr.o.m. 2007 exklusive eget kapital. Detta leder till en differens jämfört med det belopp om redovisas i tabell 9.5, summa förändring av pensionsskuld (c).

Årets resultat i inkomstpensionssystemet är -82 miljarder kronor. Enligt tabell 9.5 uppgick administrationskostnaderna för inkomstpension till 1 772 miljoner kronor. I kapitel 5 avsnitt 5.4.31 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten redovisas administrationskostna- derna till 2 574 miljoner kronor. Avvikelsen mellan beloppen för administrationskostnader för inkomstpension är 802 miljoner kronor. Den utgörs av provisionskostnader exklusive Sjätte AP-fonden (546 miljoner kronor) och presta- tionsbaserade avgifter (256 miljoner kronor).I beloppet 1 772 miljoner kronor (tabell 9.5) ingår ersättning till Försäkringskassan m.fl. myndigheter (801 miljoner kronor), AP-fonder- nas rörelsekostnader (719 miljoner kronor) och externa förvaltningskostnader för Sjätte AP- fonden (252 miljoner kronor)

Ålderspensionssystemets balansomslutning för 2007 är 7 355 miljarder kronor. Inkomstpen- sionens tillgångar ökade med sammanlagt 212 miljarder kronor, eller 3,1 procent. Buffert- fonden ökade med sammanlagt 41 miljarder kronor och utgör cirka 13 procent av tillgång- arna. Avkastningen på 4,4 procent svarade för drygt 38 miljarder kronor. Pensionsavgifterna översteg pensionsutbetalningarna, vilket efter

231

Skr. 2007/08:101

avdrag för administrationskostnader bidrog till en buffertfondökning med 3 miljarder kronor. Ökningen på skuldsidan var 4,4 procent, vilket motsvarar 293 miljarder kronor. Indexeringen på 4,0 procent stod för 268 miljarder kronor av ökningen. Under 2007 ökade medellivslängden vilket ökade skulden med 17 miljarder kronor. Resterande del av skuldökningen förklaras främst av att nyintjänade pensionsrätter och ATP-poäng, inklusive vissa justeringar, översteg årets utbetalningar.

För premiepensionen uppgick årets resultat till 222 miljoner kronor. De fonderade premie- pensionstillgångarna har under året ökat med 41 miljarder kronor, varav 28 miljarder kronor avser nya pensionsrätter och 14 miljarder kronor avser värdeförändring. Värdeutvecklingen under året har varit cirka 6 procent. Pensionsskulden ökade med 41 miljarder kronor 2007. Förändringen av pensionsskulden avser nyintjänade pensionsrätter, en positiv kapitalförvaltning och utbetalning av pensioner.

232

Bilaga 1

Ordlistan

Ordlista

Anläggningstillgång

Tillgång som är avsedd för stadigvarande bruk eller innehav. Det är avsikten med innehavet, och inte tillgångens natur, som är avgörande för om tillgången ska klassificeras som anläggningstill- gång eller omsättningstillgång. Med stadigva- rande menas, när det gäller maskiner, inventarier m.m., att tillgångens ekonomiska livslängd upp- går till lägst tre år. Anläggningstillgångar delas upp i immateriella, materiella och finansiella an- läggningstillgångar.

Anskaffningsvärde

Utgiften för en tillgångs förvärv eller tillverk- ning. I anskaffningsvärdet ska räknas in samtliga kostnader för att få tillgången på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med an- skaffningen.

Anslag

Utgiftspost på statsbudgeten som riksdagen fattar beslut om. Riksdagens anslagsbeslut inne- bär att regeringen bemyndigas att under viss tid och under vissa villkor använda anvisade medel till de av riksdagen angivna ändamålen. Anslaget anvisas av riksdagen till regeringen. Därefter till- delar regeringen anslagsmedel till myndigheter. Anslag kan av regeringen underindelas i anslags- poster och delposter

Anslagsbehållningar

Ej utnyttjade anslagsmedel på reservations- och ramanslag vid budgetårets slut utgör utgående anslagsbehållning, sedan hänsyn tagits till even- tuell begränsning i möjligheten att anslagsspara. Totalt tilldelade medel beräknas som summan av anvisade medel enligt statsbudgeten för ett aktu- ellt budgetår och kvarstående medel från tidigare år, s.k. ingående anslagsbehållningar. De tillde- lade medlen kan förändras under budgetåret, dels genom på tilläggsbudget anvisade eller minskade medel, dels genom indragningar enligt regeringsbeslut. I budgetpropositionen och vår-

Skr . 2007/08:101 BILAGA 1

propositionen görs för de kommande åren en prognos över förändringen av anslagsbehåll- ningar. Detta redovisas under posten Minskning av anslagsbehållningar.

Anslagskredit

Anslagskredit är ett tillfälligt och begränsat överskridande på ett ramanslag. Utnyttjad anslagskredit får överföras till kommande budgetår. Se vidare ramanslag.

Anslagssparande

Outnyttjade medel på ramanslag, som inom vissa gränser får överföras till kommande bud- getår. Se vidare ramanslag.

Anslagstyp

Det kan förekomma tre typer av anslag i stats- budgeten. Se vidare anslag, ramanslag, reserva- tionsanslag respektive obetecknat anslag. Under ett antal år har antalet ramanslag ökat successivt och på 2007 och 2008 års statsbudget förekom- mer enbart ramanslag.

Ansvarsförbindelser

Förpliktelser som inte redovisas som skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att de kommer att regleras, eller på grund av att de- ras storlek inte kan beräknas med tillräcklig till- förlitlighet. Det kan också vara möjliga förplik- telser, dvs. det är osäkert om det förekommer en förpliktelse eller ej.

Ansvarsförbindelser redovisas ”inom linjen” i (i anslutning till) balansräkningen, dvs. de tas inte med i balansräkningens beloppskolumner och räknas inte in i balanssumman. Garantiåtaganden utgör de största ansvarsförbindelserna i staten.

Avgift

Ersättning som betalas för en direkt motpresta- tion.

3

Skr . 2007/08:101 BILAGA 1

Avräkning med statsverket

En post i statliga myndigheters balansräkning som omfattar de ekonomiska relationer som myndigheterna har med statsverket. Med stats- verket menas här en tänkt modermyndighet eller central statlig funktion (jfr moderbolag i en kon- cern). Posten utgör ett saldo mellan hur mycket myndigheterna har redovisat mot anslag och in- komsttitlar respektive statens centralkonto i Riksbanken.

Avräkning mot statsbudgeten

Myndigheternas redovisning mot anslag och in- komsttitlar, dvs. de utgifter myndigheterna har redovisat mot anslag respektive de inkomster de har redovisat mot inkomsttitel.

Avräkning mot statens centralkonto

Myndigheternas betalningar från/till statens centralkonto i Riksbanken (tidigare benämnt statsverkets checkräkning), dvs. hur mycket me- del myndigheterna har tagit i anspråk respektive tillfört statens centralkonto.

Avsättning

Post på balansräkningens skuldsida för förplik- telser som är osäkra till belopp och/eller tid- punkt då de ska infrias. Detta till skillnad från poster som redovisas som skulder, som i princip är säkra med avseende på såväl belopp som tid- punkt för infriande.

Balansomslutning

Summan på vardera sidan av en balansräkning. Tillgångs- och skuldsidans summor är lika stora.

Balansräkning

Dokument i årsredovisningen som visar den re- dovisande enhetens ekonomiska ställning på bokslutsdagen, uttryckt i tillgångar, skulder och kapital.

Beredskapstillgång

Tillgång som innehas för civilt eller militärt be- redskapsändamål. Tillgångar för civilt bered- skapsändamål kan utgöras av t.ex. läkemedel och räddningsutrustning.

Bidrag

Ersättning som lämnas eller mottas utan direkt motprestation. I statlig redovisning sammanfal- ler begreppet vanligen med transferering.

Bokföringsmässiga grunder

Princip som innebär att inkomster och utgifter hänförs (periodiseras) till den räkenskapsperiod de hör till. Avgörande är när prestationen utförs eller när resursförbrukning sker, inte när den faktureras eller regleras likvidmässigt.

Bokfört värde

Det värde som en tillgång eller skuld är upptagen till i balansräkningen. Det kan avvika från t.ex. marknadsvärdet eller anskaffningsvärdet. Bok- fört värde benämns i vissa sammanhang re- dovisat värde.

Bruttobudgetering

Budgeteringsmetod som innebär att inkomster och utgifter budgeteras och redovisas var för sig på statsbudgetens inkomst- och utgiftssida även om samma ändamål avses. Motsatsen är netto- budgetering, vilket innebär att endast skillnaden mellan inkomster och utgifter tas upp på in- komst- eller utgiftssidan. Motivet till att in- komster och utgifter budgeteras och redovisas brutto är att det ska ge en tydligare bild av sta- tens ekonomi och underlätta förståelsen av statsbudgeten.

Bruttonationalinkomst (BNI)

Bruttonationalprodukten justerad för faktorin- komster, t.ex. löner till och från utlandet.

4

Bruttonationalprodukten (BNP)

Värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år.

Bruttoredovisning

Redovisningsmetod som innebär att inkomster och utgifter, intäkter och kostnader eller till- gångar och skulder redovisas var för sig, dvs. ej kvittas mot varandra. Motsatsen är nettoredo- visning, vilket innebär att endast skillnaden mel- lan respektive begreppspar redovisas, dvs. de kvittas mot varandra. När det gäller principen för statsbudgeten används begreppet bruttobud- getering.

Budgeteringsmarginal

Skillnaden mellan statens utgiftstak och de tak- begränsade utgifterna i statsbudgeten och ål- derspensionssystemet. Denna marginal utgör en buffert för högre utgifter än beräknat. Under den period som utgiftstaket omfattar kan såväl den samhällsekonomiska utvecklingen som kon- sekvenserna av redan fattade beslut bli annor- lunda än vad som förväntats. Det kan t.ex. bero på högre arbetslöshet, lägre BNP-tillväxt eller högre utgifter till följd av beteendeförändringar. Utgiftstaket är nominellt och ska inte ändras till följd av förändrade tillväxtförutsättningar.

Budgetsaldo

Budgetsaldot är lika med statsbudgetens in- komster minus statsbudgetens utgifter inklusive Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kas- samässig korrigeringspost. Budgetsaldot är, se- dan 1997, per definition lika med statens lånebe- hov med omvänt tecken. Se även statens lånebe- hov.

Budgetunderskott

Ett negativt saldo i statsbudgeten, dvs. utgifterna är större än inkomsterna. Ett budgetunderskott är per definition lika med statens lånebehov.

Skr . 2007/08:101 BILAGA 1

Börsvärde

Det värde som aktier och andra värdepapper värderas till på t.ex. Stockholmsbörsen.

CSA-avtal

En metod för att reducera kreditrisker (Credit Support Annex). CSA-avtal innebär att mot- parterna överför säkerheter i form av kontanter eller värdepapper när marknadsvärdet på en swap (se vidare skuldbytesavtal) ändras. När valuta- upplåning skapas via swappar uppstår kreditris- ker, då den fasta räntan som Riksgäldskontoret (RGK) mottar i ränteswappen betalas av ett pri- vat företag. Om räntorna faller stiger marknads- värdet på swappen, vilket leder till en fordran på motparten. För att reducera kreditrisker använ- der RGK CSA-avtal.

Dagslån

Lån som tas på dagslånemarknaden, från den ena dagen till den andra, för att täcka en tillfällig brist på pengar, dvs. ”pengar över natten”.

Derivatinstrument

Ett samlingsnamn för ett flertal olika finansiella instrument som bl.a. används av Riksgäldskon- toret för att hantera kurs- och ränterisker avse- ende statsskulden. Vanliga derivatinstrument är optioner, terminer och skuldbytesavtal (eng. swaps).

Effektivitetsrevision

Den del av Riksrevisionens revision som inne- fattar granskning av statliga åtaganden, myndig- heter och verksamheter från effektivitetssyn- punkt. Granskningen ska främja ett effektivt verkställande av politiska beslut och användande av skattemedel.

Eget kapital

Skillnaden mellan det bokförda värdet av till- gångarna och skulderna i en balansräkning, dvs.

5

Skr . 2007/08:101 BILAGA 1

nettoförmögenheten eller kapitalbehållningen. Det egna kapitalet i ett företag består av det ka- pital som ägarna satsat med tillägg för vinster och avdrag för förluster som stannat i företaget.

Ekonomisk händelse

Alla förändringar i storleken och sammansätt- ningen av statens/myndighetens tillgångar, skul- der eller kapital. Dessa förändringar beror på statens/myndighetens ekonomiska relationer med omvärlden, såsom in- och utbetalningar samt uppkomna fordringar och skulder. Eko- nomisk händelse kan jämföras med begreppet affärshändelse som används i näringslivet.

Eliminering

Ett moment i upprättandet av en konsoliderad redovisning/koncernredovisning. I statens årsre- dovisning innebär eliminering att fordringar och skulder samt transaktioner mellan myndigheter och affärsverk liksom därmed sammanhängande orealiserade vinster tas bort för att ge en rätt- visande bild av ”statens” resultat och ekono- miska ställning.

Finansiell anläggningstillgång

Anläggningstillgång som utgörs av t.ex. aktier, andra andelar och obligationer där syftet med innehavet är varaktigt.

Finansiellt sparande

Skillnaden mellan reala inkomster och reala ut- gifter för respektive sektor i nationalräkenskaps- systemet. Den offentliga sektorns finansiella sparande, dvs. sparandet för staten, kommunerna och ålderspensionssystemet, är ett viktigt mått i den ekonomiska politiken.

Finansieringsanalys

Dokument i årsredovisningen som visar tillförda och använda medel i verksamheten. I statens års- redovisning visas hur statens likvida ställning på

total nivå, dvs. den s.k. nettoupplåningen, har förändrats under året, fördelat på avsnitten sta- tens verksamhet, investeringar, utlåning och fi- nansiella aktiviteter.

Fordringar

Post på balansräkningens tillgångssida. Ford- ringar delas upp på kortfristiga och långfristiga. Kortfristiga fordringar är fordringar som förfal- ler inom ett år. Långfristiga fordringar utgörs av fordringar som förfaller efter mer än ett år.

Futures

Terminskontrakt med daglig resultatavräkning av vinster och förluster. En termin är ett finansi- ellt instrument baserat på avtal mellan två parter om köp och försäljning av en tillgång. Se vidare derivatinstrument.

Förutbetald intäkt

Fakturering eller inbetalning som bokförts un- der året, men som avser varor eller tjänster som ännu inte levererats till kunden. Beloppet bok- förs som skuld i bokslutet för att intäktsbokfö- ras kommande år när prestation utförs.

Förutbetald kostnad

Utgifter som blivit fakturerade och bokförts un- der året men som avser kommande år. Exempel är hyror som ofta betalas kvartalsvis i förväg. Så- dana utgifter tas upp som fordringsposter i bok- slutet för att kostnadsbokföras då prestation utförs.

God redovisningssed

Begrepp som inom staten kan beskrivas på föl- jande sätt: Lagar, förordningar, övriga regerings- beslut samt av ESV utfärdade föreskrifter och allmänna råd ger uttryck för god redovisnings- sed. En förutsättning för att ovanstående beslut och regler kan anses uttrycka god redovisnings- sed är att dessa är generella och långsiktiga för myndigheterna. Redovisningsreglerna är på vissa

6

punkter allmänt hållna och myndigheterna måste göra en utfyllande tolkning. En sådan utfyllande tolkning bör lämpligen ha en förankring i faktisk förekommande redovisning och alltså ge uttryck för en redovisningssed hos myndigheterna. Denna redovisningssed bör vara förenlig med syftet med redovisningsreglerna och grund- läggande redovisningsprinciper. Bokföringsskyl- digheten inom staten ska fullgöras på ett sätt som överensstämmer med god redovisningssed.

Immateriell anläggningstillgång

Anläggningstillgång som saknar fysisk substans. Det är huvudsakligen utgifter för utveckling samt licenser för dataprogram och liknande rät- tigheter som tas upp (aktiveras) som immateri- ella anläggningstillgångar i balansräkningen. En av förutsättningarna för att aktivera dessa utgif- ter är att de beräknas bli av väsentligt värde för verksamheten under kommande år.

Inbetalning

Ekonomisk händelse som avser själva betal- ningstransaktionen, dvs. när ersättning erhålls. Den kan avvika från tidpunkten för intäkt eller inkomst.

Indragning

Åtgärd enligt 8 § lagen (1996:1059) om stats- budgeten, enligt vilken regeringen får besluta att medel på ett anvisat anslag inte ska användas. I lagen och i anslagsförordningen (1996:1189) finns ytterligare regler om indragningar.

Inkomst

En ekonomisk händelse genom vilken ett värde av finansiell natur tillförs myndigheten. Till skillnad från intäkt kan inkomst avse flera redo- visningsperioder och behöver inte öka myndig- hetens/statens nettoförmögenhet. Begreppet har betydelse främst i samband med redovisning på statsbudgeten.

Skr . 2007/08:101 BILAGA 1

Inkomsttitel

Post på statsbudgetens inkomstsida där myndig- heten redovisar inkomster som den inte själv får disponera. Normalt rör det sig om sådana stats- inkomster som inte är specialdestinerade för en viss verksamhet utan kan finansiera vilka utgifter som helst.

Inleverans

Att mot inkomsttitel och/eller till statens centralkonto i Riksbanken redovisa respektive betala medel som inte får behållas av myndig- heten. Vanligen avser det inbetalning av skatter, överskott från verksamheten, offentligrättsliga avgifter eller andra medel.

Interna mellanhavanden

Transaktioner och andra poster (fordringar, skulder m.m.) inom t.ex. en koncern. I årsredo- visningen för staten avses transaktioner och andra poster mellan de myndigheter m.fl. som ingår i den beslutade avgränsningen av staten.

Intäkt

Det bruttoinflöde av ekonomiska fördelar eller servicepotential som uppstår i den ordinarie verksamheten under en period och som ökar myndighetens/statens nettoförmögenhet. I rela- tion till begreppet inkomst kan intäkt ses som inkomsten hänförd till den tidsperiod under vil- ken den har upparbetats eller blivit intjänad, dvs. periodiserad inkomst.

Invärdering

Att i balansräkningen värdera och redovisa till- gångar och skulder som tidigare inte tagits upp. Termen används även i bemärkelsen att invär- dera äldre garantier i den nya garantimodellen.

Kapitalandelsmetoden

En av flera metoder för att konsolidera dotter- och intresseföretag. Inom staten konsolideras

7

Skr . 2007/08:101 BILAGA 1

såväl dotter- som intresseföretag enligt kapital- andelsmetoden. Metoden innebär att andelarnas redovisade värde ökas respektive minskas i samma grad som det egna kapitalet i dotter- re- spektive intresseföretaget ändras. Ök- ningen/minskningen redovisas som en in- täkt/kostnad i resultaträkningen under raden re- sultat från andelar i dotter- och intresseföretag hos innehavaren av andelarna.

Kassamässig avräkning

Avräkningsprincip som innebär att redovis- ning/avräkning mot statsbudgetens anslag och inkomsttitlar görs vid betalningstillfället.

Kassamässig korrigering

Skillnaden mellan å ena sidan saldot mellan an- slag och inkomsttitlar på statsbudgeten och å andra sidan saldot mellan ut- och inbetalningar på statens centralkonto i Riksbanken (SCR).

Anslag avräknas utgiftsmässigt, med undantag för transfereringsanslagen. Detta kan leda till kassamässiga korrigeringar mellan månader och år, om tidpunkten för avräkning av anslag inte sammanfaller med betalningstidpunkten. För an- slag kopplade till ett räntekonto, vilket gäller de flesta förvaltningsanslag, uppstår korrigeringen som skillnaden mellan anslagsbelastningen och utbetalning av medel från SCR till myndigheter- nas räntekonton, som redovisas under Riks- gäldskontorets nettoutlåning. Utbetalningar för verksamheten görs sedan från räntekontot, vilket redovisas kassamässigt mot statsbudgeten (Riks- gäldskontorets nettoutlåning) och inte ger upp- hov till någon kassamässig korrigering.

Vidare förekommer transaktioner över statens centralkonto som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar och vice versa, vilket leder till kassamässiga korrigeringsposter. Utfal- let av den kassamässiga korrigeringen räknas fram residualt (som en restpost), men vissa del- poster kan urskiljas och även prognostiseras.

Konsoliderad bruttoskuld

De samlade skulderna i staten, landstingen, kommunerna samt AP-fonderna minskade med

de fordringar de olika delarna i den offentliga sektorn har på varandra.

Konsolidering

Att upprätta en koncernredovisning. Koncern- balansräkning, koncernresultaträkning och noter ska upprättas som en helhet och ge en rätt- visande bild av ställningen och resultatet hos de företag (i årsredovisningen för staten: myndig- heter) som omfattas av koncernredovisningen. Att konsolidera innebär att lägga samman de in- gående enheterna och eliminera mellanhavanden mellan enheterna.

Konvergenskrav

De krav som en medlemsstat i EU måste upp- fylla för att bli medlem i tredje etappen av den ekonomiska och monetära union (EMU), dvs. EU:s valutaunion, som trädde i kraft den 1 janu- ari 1999.

Kostnad

Minskning av ekonomiska fördelar eller service- potential under en period i form av förbrukning av tillgångar eller skuldsättning som påverkar myndighetens/statens nettoförmögenhet. I rela- tion till begreppet utgift är kostnaden värdet av de resurser som förbrukas, eller utgiften hänförd till denna period, dvs. en periodiserad utgift.

Löptid

Den period under vilken en skuldförbindelse gäller.

Medgivet överskridande

Rättighet att överskrida ett anvisat anslag. Med- givet överskridande förekommer i samband med ramanslag. Se vidare ramanslag.

8

Skr . 2007/08:101 BILAGA 1

Nettoförmögenhet

Option

Skillnaden mellan statens tillgångar och skulder. Om statens skulder är större än tillgångarna in- nebär det att nettoförmögenheten är negativ. I näringslivet motsvaras nettoförmögenheten av eget kapital.

Nettokostnad för statsskulden

Kostnad för förvaltning av statsskulden, enligt Riksgäldskontorets (RGK) definition. I netto- kostnad för statskulden ingår finansiella kostna- der och intäkter i RGK:s in- och utlåningsverk- samhet.

Nettoskuldsättning

Nettot av räntebärande avsättningar och skulder minus finansiella (räntebärande) tillgångar inklu- sive likvida medel.

Obetecknat anslag

Anslagstyp som innebär att beloppet inte får överskridas och att outnyttjade medel inte får användas under kommande budgetår. Anslags- typen används främst då det redan när anslaget beviljas står klart hur stort belopp som kommer att betalas ut, t.ex. för specificerade bidrag. För närvarande förekommer inga obetecknade anslag på statsbudgeten.

Omsättning

Ett företags totala försäljning under en viss pe- riod (exklusive moms). I staten avses vanligen de totala intäkterna från skatter (på myndighetsni- vån anslag), avgifter, försäljning, bidrag och andra intäkter.

Omsättningstillgång

Tillgång (i balansräkningen) som inte är anlägg- ningstillgång, dvs. som inte är avsedd för stadig- varande bruk eller innehav.

Ett finansiellt instrument som ger rätten att köpa eller sälja en underliggande vara vid en framtida tidpunkt till ett i förväg bestämt pris. Se även Termin.

Optoverksamhet

Infrastruktur för tele- och datakommunikation.

Periodavgränsningspost

Skuld- eller fordringspost som är nödvändig för att åstadkomma en riktig periodisering av utgif- ter eller inkomster vid avslutningen av en redo- visningsperiod. I årsredovisningen för staten be- står periodavgränsningsposterna av upplupna och förutbetalda kostnader respektive intäkter samt oförbrukade bidrag. Dessa poster gör det möjligt att bestämma räkenskapsårets intäkter och kostnader.

Periodisering

Fördelning av utgifter och inkomster till den pe- riod då resursen förbrukats (kostnad) eller då prestationen utförts (intäkt).

Politikområde

En indelningsgrund för statens verksamhet i den statliga budgetprocessen. Statens verksamhet delas f.n. in i 48 politikområden. Indelningen i politikområden är verksamhetsorienterad. Till skillnad från utgiftsområdesindelningen ingår även icke anslagsfinansierad verksamhet i poli- tikområdena.

Premieobligation

Typ av obligation utgiven av staten (Riksgälds- kontoret). Den utgör en kombination av en ob- ligation och en lottsedel och ränta betalas ut i form av vinster.

9

Skr . 2007/08:101 BILAGA 1

Primärt budgetsaldo

Statsbudgetens saldo exklusive statsskuldräntor.

Ramanslag

Anslagstyp som innebär att kvarvarande medel får överföras till påföljande år som anslags- sparande och att anslaget får överskridas genom utnyttjande av anslagskredit. Storleken på tillåtet anslagssparande och anslagskredit är begränsad genom generella regler och särskilda beslut.

Realekonomiska termer

Begreppsapparat för att beskriva och analysera exempelvis den statliga resursförbrukningen. Redovisning i realekonomiska termer innebär att resursförbrukningen delas in i t.ex. transfere- ringar, investeringar och konsumtion. Den real- ekonomiska informationen är en del av informa- tionen i de statliga inrapporteringskoderna (S- koderna) och ligger till grund för t.ex. beräk- ningen av sektorn staten i nationalräkenska- perna.

Realränteobligation

En inflationsskyddad obligation som ges ut av staten (Riksgäldskontoret). Värdeutvecklingen är knuten till konsumentprisindex.

Refinansieringsrisk

Avser risken för högre upplåningskostnader när lån förfaller och ska förnyas vid ett ofördelaktigt ränteläge.

Regressrätt

Rätt för den som erlagt ett belopp att kräva detta av annan, som ytterst ska stå för betalningen. Exempel: borgensmans rätt att av huvudgäldenä- ren få vad han betalat.

Reservationsanslag

Anslagstyp som innebär att beloppet inte får överskridas, men där outnyttjade medel, utgå- ende reservation, får föras över till nästa bud- getår, s.k. ingående reservation. Reservationen får användas av myndigheten högst två år efter det att anslaget senast var uppfört på statsbud- geten. Regeringen har dispositionsrätt ytterligare ett år. Om myndigheten behöver använda reser- vationen under ett tredje år måste regeringens medgivande inhämtas. För närvarande finns inga reservationsanslag på statsbudgeten.

Resultat före och efter skatt

Ett företags resultat innan avdrag gjorts för skatt respektive efter det att skatt på eventuell vinst dragits av.

Resultaträkning

Dokument i årsredovisningen som i samman- drag visar räkenskapsårets samtliga intäkter och kostnader. I resultaträkningen kan man utläsa vilken typ av intäkter och kostnader som före- kommit under räkenskapsåret. Genom att in- täkter och kostnader summeras visar resultat- räkningen hur verksamheten har förändrat kapi- talet, vilket i årsredovisningen för staten framgår av posten ”årets över- eller underskott”.

Revisionsberättelse med invändning

Revisionsberättelse med invändning lämnas om Riksrevisionen funnit väsentliga fel i en årsredo- visning, underliggande redovisning eller ledning- ens förvaltning. En revisionsberättelse med in- vändning åtföljs alltid av en revisionsrapport.

Revisionsberättelse med upplysning

Revisionsberättelse med upplysning lämnas om Riksrevisionen anser att mottagaren behöver få information om väsentliga uppgifter. Upplys- ningen ska inte innehålla sådan information att den kan tolkas som en invändning.

10

Räkenskapsår

Den period som en årsredovisning omfattar vil- ken normalt utgörs av 12 månader. Statens rä- kenskapsår sammanfaller med kalenderår.

Räntabilitet på eget kapital

Ett företags avkastning på det kapital ägarna sat- sat.

Rättvisande bild

Årsredovisningens delar ska ge en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostna- der, intäkter och den ekonomiska ställningen. I normalfallet förutsätts att information som läm- nas med tillämpning av god redovisningssed också ger en rättvisande bild. I speciella fall kan det behövas tilläggsupplysningar för att ge en rättvisande bild.

Rörelseresultat

Det resultat (i ett företag) som kan utläsas ur re- sultaträkningen innan hänsyn tagits till finansi- ella poster, extraordinära poster samt boksluts- dispositioner och skatt.

Skuld

En befintlig förpliktelse som härrör från inträf- fade händelser och vars reglering förväntas leda till ett utflöde av resurser. Skulderna i statens balansräkning visar statens förpliktelser mot andra. Skulder är i princip säkra till sitt belopp och tidpunkten för infriande, till skillnad från poster som redovisas som avsättningar.

Skuldbytesavtal (eng. swaps)

Ett derivatinstrument som används av Riks- gäldskontoret (RGK) för upplåningen i utländsk valuta. Swapptransaktionerna innebär att RGK byter kronor mot utländsk valuta och under swappavtalets löptid erhåller fast ränta i kronor och betalar rörlig ränta i utländsk valuta (kron/valutaswappar). Upplåning via swapp-

Skr . 2007/08:101 BILAGA 1

marknaden är kostnadseffektiv och resulterar också i större emissionsvolymer i kronor, vilket främjar likviditeten på den svenska statspap- persmarknaden. Se även derivatinstrument.

Skuldskötselinstrument

Se derivatinstrument.

Soliditet

Ett företags betalningsförmåga på lång sikt. Soli- diteten brukar beräknas som den del av företa- gets tillgångar som är finansierad med eget kapi- tal, och således inte motsvaras av skulder.

Statens lånebehov

Statens behov av att låna pengar under en viss period. Summan av alla kassaflöden till och från staten kallas nettolånebehov. Nettolånebehovet överensstämmer med statsbudgetens saldo (med omvänt tecken). Detta åstadkoms genom att en kassamässig korrigeringspost och Riksgälds- kontorets nettoutlåning ingår i statsbudgeten. Se kassamässig korrigering. Staten måste även låna för att betala tillbaka lån som löper ut. Summan av nettolånebehovet och förfallande lån kallas bruttolånebehov.

Statens nettoupplåning

Statsskulden (exklusive orealiserade valutakurs- förändringar) och statens övriga upplåning. Vär- deförändringar hänförbara till statsskulden om- fattas med andra ord inte av detta begrepp. Ett negativt saldo innebär att staten har gjort en nettoamortering. Saldoraden i finansieringsana- lysen i årsredovisningen för staten visar föränd- ringen av statens nettoupplåning under året.

Statliga affärsverk

Myndigheter under regeringen med affärsdri- vande verksamhet och större ekonomisk rörel- sefrihet än vanliga statliga myndigheter. 2007 fanns fyra affärsverk: Luftfartsverket, Sjöfarts- verket, Svenska kraftnät samt Statens järnvägar

11

Skr . 2007/08:101 BILAGA 1

(begränsad verksamhet sedan huvuddelen av SJ övergått i bolagsform).

Statliga bolag

I årsredovisningen för staten avses med statliga bolag de företag där statens ägande uppgår till minst 20 procent i respektive bolag. De statliga aktiebolagen regleras liksom privata aktiebolag av bl.a. aktiebolagslagen.

Statliga kreditgarantier

Ett statligt borgensåtagande som oftast gäller som för egen skuld. En kreditgaranti är kopplad till en viss kredit.

Statlig sektor

(I årsredovisningen för staten) all den verksam- het som staten har väsentligt inflytande över, vilket är mer än det som ingår i den konsolide- rade balansräkningen, resultaträkningen och fi- nansieringsanalysen. Väsentligt inflytande här har definierats som att staten ska ha en ägarandel på minst 20 procent i de aktuella organisatio- nerna. Med denna definition bortfaller stiftelser, som är självägande. I statlig sektor ingår statliga myndigheter inklusive affärsverk, Premiepen- sionsmyndigheten och AP-fonderna, statliga bolag, samt Riksbanken. När det gäller tillgångar och skulder som bara indirekt ägs av staten via annan juridisk person har statens andel beräknats med hänsyn tagen till ägarandelen. Detta innebär att ett helägt bolags tillgångar tas med i sin hel- het. Allmänna arvsfonden redovisas inom statlig sektor med hänsyn till det väsentliga inflytande staten har i verksamheten utan att ha någon ekonomisk ägarandel.

Statsbudgeten

En plan för huvuddelen av statens inkomster och utgifter avseende ett budgetår. Statsbudgeten be- står av anslag, inkomsttitlar samt Riksgäldskon- torets nettoutlåning och en kassamässig korri- geringspost, vilket sammantaget ger statens lå- nebehov. Riksdagen fastställer budgeten och an- visar medel till regeringens förfogande för olika

ändamål under anslag. Ofta används statsbud- geten och dess saldo för att beskriva statens verksamhet. Anslagsmedel kan även anvisas och minskas på tilläggsbudget under löpande bud- getår i samband med riksdagens beslut avseende den ekonomiska vårpropositionen eller budget- propositionen.

Statsbudgetens saldo

Skillnaden mellan statsbudgetens inkomster och utgifter, vilket överensstämmer med statens lå- nebehov (med omvänt tecken). En kassamässig korrigeringspost på statsbudgetens utgiftssida gör att denna överensstämmelse uppnås. Om saldot är negativt föreligger ett budgetun- derskott och därmed ett statligt lånebehov, vil- ket ökar statsskulden. Ett positivt saldo, vilket är detsamma som ett budgetöverskott, innebär en amortering av statsskulden. Förutom av stats- budgetens saldo påverkas statsskulden av oreali- serade valutakursförändringar, tillfälliga placer- ingar samt direkta nedskrivningar vid inleverans av statsobligationer.

Statsbudgetens utfall

Utfallet på de beståndsdelar som ingår i stats- budgeten.

Statsobligation

Ett av Riksgäldskontoret utfärdat obligationslån på vanligen 2-17 års löptid. Räntan på statsobli- gationer är fast, vilket innebär att den inte ändras oavsett vad som händer på räntemarknaden. Den femåriga statsobligationsräntan styr i stor ut- sträckning bostadslånens fasta ränta. Ibland an- vänds begreppet nominella statsobligationer för att särskilja dessa från realränteobligationer.

Statsredovisningen

Den centrala redovisningen för staten (tidigare benämnd riksredovisningen). Informationen an- vänds för att kunna planera, följa upp och styra den statliga verksamheten. Statsredovisningen ligger till grund för årsredovisningen för staten inklusive statsbudgetens utfall, men även för

12

statistik om statens finanser och budgetprogno- ser.

Statsskulden

Summan av samtliga lån som tagits av Riksgälds- kontoret (RGK) för statens räkning. RGK för- valtar statsskulden. Upplåningen på den svenska marknaden sker främst i form av statsobligatio- ner, statsskuldväxlar, premieobligationer och re- alränteobligationer. Den utländska upplåningen sker främst via skuldbytesavtal (kron/valutaswappar). Även upplåning via stats- skuldväxlar i utländsk valuta (commercial pa- pers) och direkt på utländska kapitalmarknaden förekommer.

Statsskuldsränta

Räntan på statsskulden. Räntorna på statsskul- den redovisas i huvudsak kassamässigt på stats- budgeten. Förutom anslagsavräkningen redovi- sas räntekostnader enligt god redovisningssed i resultaträkningen i Årsredovisningen för staten. Skillnader uppstår mellan dessa redovisnings- metoder beroende på bl.a. orealiserade räntor, valutaförändringar och kursdifferenser.

Statsskuldväxel

En av staten, genom Riksgäldskontoret, utgiven skuldförbindelse med en löptid på vanligen tre, sex eller tolv månader. Det finns dock även kor- tare löptider.

Takbegränsade utgifter

Summan av alla utgifter inom det fastställda ut- giftstaket. De takbegränsade utgifterna omfattar dels utgifterna på statsbudgeten (utgiftsområde 1-25 samt 27) exklusive statsskuldräntor (ut- giftsområde 26), dels utgifterna för ålderspen- sionssystemet vid sidan av statsbudgeten. De takbegränsade utgifterna avser faktiskt förbru- kade anslagsmedel, vilket innebär att myndighe- ternas utnyttjande av anslagsbehållningar och anslagskrediter ingår.

Skr . 2007/08:101 BILAGA 1

Termin

Ett finansiellt instrument som ger skyldighet att köpa och sälja en underliggande vara vid en framtida tidpunkt till ett i förväg bestämt pris. Se även Option.

Tilldelade medel

Summan av ingående anslagsbehållningar, stats- budget, tilläggsbudget, indragningar och omför- delningar. Se vidare anslagsbehållningar.

Tillgång

En resurs som kontrolleras av en redovisnings- enhet till följd av inträffade händelser och som förväntas innebära ekonomiska fördelar eller servicepotential i framtiden.

Tillgängliga medel

Summan av tilldelade medel, anslagskredit och medgivet överskridande. Se vidare tilldelade me- del, anslagskredit och medgivet överskridande.

Tilläggsbudget

Kompletterande budget som riksdagen beslutar om som tillägg till statsbudgeten enligt Regeringsformen 9 kap. 5§. Anslagsmedel kan anvisas eller minskas genom tilläggsbudget under löpande budgetår i samband med riksdagens beslut om den ekonomiska vårpropositionen eller budgetpropositionen. Även inkomst- titlarnas beräknade belopp kan förändras på tilläggsbudget. Se vidare statsbudget.

Transferering

Omfördelningstransaktion som oftast känne- tecknas av att ingen direkt motprestation erhålls. Transfereringar i staten utgörs främst av utbetal- ningar av bidrag m.m., oftast via statsbudgeten.

13

Skr . 2007/08:101 BILAGA 1

Underliggande saldo

Statsbudgetens saldo justerat för tillfälliga och extraordinära händelser. Det finns dock ingen entydig metod att definiera vilka transaktioner som ska klassificeras som tillfälliga eller extraor- dinära. Därför är det väsentligt att samtliga så- dana poster specificeras i utfallsredovisningen. Exempel på en sådan händelse är en försäljning av statligt aktieinnehav.

Uppbörd

I allmän mening statens uppbärande av skatt. I statlig redovisning används beteckningen upp- börd på de intäkter som en myndighet tar upp i sin resultaträkning men inte får disponera, vilka för staten som helhet till allra största delen ut- görs av skatter. De ska redovisas mot (inlevere- ras till) en inkomsttitel på statsbudgeten.

Upplupen intäkt

Intäkt som avser tjänster som utförts eller varor som levererats under året, men inte fakturerats senast vid ett visst datum i samband med årets slut (brytdag). Sådan intäkt tas upp i resultaträk- ningen med motposten upplupen intäkt i balans- räkningen.

Upplupen kostnad

Kostnad för t.ex. varor och tjänster som motta- gits under redovisningsperioden, men där fak- tura inte erhållits senast vid ett visst datum i samband med årets slut. Ett annat exempel är skuld till personalen för inarbetad semester. Så- dana kostnader tas upp i resultaträkningen med motposten upplupna kostnader i balansräk- ningen.

Utbetalning

Ekonomisk händelse som avser själva betal- ningstransaktionen, dvs. när ersättning utges. Den kan avvika från tidpunkten för kostnad och utgift.

Utdelning

Den del av ett företags vinst som utdelas till ägarna.

Utgift

Ekonomisk händelse genom vilken ett värde av ekonomisk natur lämnar myndigheten, vanligast i form av det ekonomiska värdet av de resurser som anskaffas. Utgiften uppstår vid anskaff- ningstillfället, vilket i normalfallet likställs med den tidpunkt då faktura mottas för en levererad vara eller tjänst. Till skillnad mot kostnad kan en utgift avse flera redovisningsperioder och behö- ver inte minska myndighetens/statens nettoför- mögenhet. Begreppet har betydelse främst i samband med redovisning mot statsbudgeten.

Utgiftsområde

En indelningsgrund för anslagen i statsbudgeten. I statsbudgeten finns 27 utgiftsområden för vilka utgiftsramar fastställts av riksdagen. Varje anslag på statsbudgeten ingår i ett utgiftsområde.

Utgiftsramar

Ramar för statsbudgetens utgiftsområden inom den sedan hösten 1996 tillämpade s.k. rambe- slutsmodellen, vilket är en ”uppifrån- och ned- metod” för budgetering. Den innebär att riksda- gen i ett första steg tar ställning till utgiftstaket, därefter utgiftsramar för de 27 utgiftsområdena och slutligen de enskilda anslagen.

Utgiftstak för staten

En högsta nivå för statens utgifter för ett visst år som normalt fastställs tre år i förväg av riksda- gen. Skillnaden mellan utgiftstaket och de takbegränsade utgifterna utgör en budgeteringsmarginal. Utgiftstaket för staten beslutas i nominella termer och tar hänsyn till en viss beräknad prisutveckling under perioden.

14

Skr . 2007/08:101 BILAGA 1

Utgiftstak för offentlig sektor

Årlig revision

Utöver det statliga utgiftstaket finns ett tak som omfattar hela den offentliga sektorns utgifter. Det beräknas som summan av det statliga ut- giftstaket och de beräknade kommunala utgif- terna med avdrag för interna transaktioner mel- lan staten, kommunsektorn och ålderspensions- systemet. Eftersom kommunerna har rätt att själva besluta om skatteuttag och utgiftsnivåer är detta tak endast beräknat och inte fastställt av riksdagen som taket för de statliga utgifterna.

Valutareserv

De tillgångar i utländsk valuta som omedelbart kan disponeras för betalningar till utlandet. Sve- riges valutareserv förvaltas av Sveriges Riksbank.

Valutarisk

Risken för förändringar i kursen på den aktuella valutan.

Årets över- eller underskott

Den sista raden i statens resultaträkning, som visar skillnaden mellan redovisade intäkter och kostnader. Motsvarande uppgift finns i balans- räkningen i noten till rubriken ”Nettoförmö- genhet”.

Riksrevisionens granskning av årsredovisningar och underliggande redovisning i syfte att be- döma om redovisningen är tillförlitlig och räken- skaperna rättvisande. Granskningen görs även av om ledningens förvaltning står i överrensstäm- melse med tillämpliga föreskrifter och särskilda regeringsbeslut. Riksrevisionen lämnar varje år revisionsberättelser avseende myndigheterna till regeringen och revisionsberättelse avseende års- redovisningen för staten till riksdagen.

Återanskaffningsvärde

Den utgift som skulle uppstå för en tillgångs förvärv eller tillverkning om anskaffning skulle ske vid räkenskapsårets utgång.

15

Bilaga 2

Statliga myndigheter m.m.

1.1Statliga myndigheter m.m

I de konsoliderade resultat- och balansräkning- arna och finansieringsanalysen ingår samtliga myndigheter, inklusive affärsverken, under riks- dagen och regeringen med undantag för Riks- banken, AP-fonderna och Premiepensionsmyn- digheten. Dessutom ingår fonder som redovisas av myndigheter enligt ovan (tas inte upp separat i denna bilaga utan redovisas i not 41, Fonder) och Riksbankens grundfond.

De ingående myndigheterna förtecknas nedan. Eftersom förteckningen anger de myn- digheter som de finansiella dokumenten omfat- tar, ingår inte nämndmyndigheter och liknande vars ekonomiska utfall redovisas av en annan myndighet. Inte heller ingår nedlagda myndig- heter som saknar ekonomiskt utfall 2007.

A

Affärsverket svenska kraftnät Allmänna reklamationsnämnden Arbetsdomstolen Arbetsgivarverket

Arbetslivsinstitutet (upphörde 2007-06-30) Arbetsmarknadsverket (ombildad till en ny myndighet, Arbetsförmedlingen 2008-01-01) Arbetsmiljöverket

Arkitekturmuseet

Avvecklingsmyndigheten för Arbetslivsinstitu- tet (startade 2007-07-01) Avvecklingsmyndigheten för Integrationsverket (startade 2007-07-01)

B

Banverket

Barnombudsmannen

Blekinge tekniska högskola

Bokföringsnämnden

Bolagsverket

Boverket

Brottsförebyggande rådet

Brottsoffermyndigheten

C

Centrala etikprövningsnämnden

Centrala studiestödsnämnden

Skr . 2007/08:101 BILAGA 2

D

Danshögskolan

Datainspektionen

Djurskyddsmyndigheten (upphörde 2007-06- 30)

Domstolsverket Dramatiska institutet

E

Ekobrottsmyndigheten

Ekonomistyrningsverket

Elsäkerhetsverket

Exportkreditnämnden

F

Fastighetsmäklarnämnden Finansinspektionen Fiskeriverket

Folke Bernadotteakademin

Forskningsrådet för arbetsliv och socialveten- skap

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande

Fortifikationsverket Forum för Levande historia Försvarets materielverk Försvarets radioanstalt Försvarshögskolan Försvarsmakten Försäkringskassan

G

Gentekniknämnden Glesbygdsverket

Granskningsnämnden för radio och TV Gymnastik- och idrottshögskolan Göteborgs universitet

H

Handikappombudsmannen

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd Högskolan Dalarna

Högskolan i Borås

Högskolan i Gävle

3

Skr . 2007/08:101 BILAGA 2

Högskolan i Halmstad

Högskolan i Kalmar

Högskolan i Skövde

Högskolan Kristianstad

Högskolan på Gotland

Högskolan Väst

Högskoleverket

I

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Inspektionen för strategiska produkter Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärde- ring

Institutet för psykosocial medicin (upphörde 2007-10-01, då verksamheten inordnades under Stockholms universitet och Karolinska institu- tet)

Institutet för rymdfysik

Institutet för språk och folkminnen Institutet för tillväxtpolitiska studier

Institutet för utvärdering av internationellt ut- vecklingssamarbete

Insättningsgarantinämnden (upphörde 2007-12- 31 och inordnas under Riksgäldskontoret) Integrationsverket (upphörde 2007-06-30) Internationella programkontoret för utbild- ningsområdet

J

Justitiekanslern

Jämställdhetsombudsmannen

Järnvägsstyrelsen

K

Kammarkollegiet

Karlstads universitet

Karolinska institutet

Kemikalieinspektionen

Kommerskollegium

Konjunkturinstitutet

Konkurrensverket

Konstfack

Konstnärsnämnden

Konsumentverket

Kriminalvården

Krisberedskapsmyndigheten

Kungl.biblioteket

Kungl. Konsthögskolan

Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Kungl. Tekniska högskolan Kungliga hov- och slottsstaten Kustbevakningen Kärnavfallsfondens styrelse

L

Lantmäteriverket Linköpings universitet

Livrustkammaren och Skoklosters slott med stiftelsen Hallwylska museet Livsmedelsekonomiska institutet Livsmedelsverket

Lotteriinspektionen

Luftfartsstyrelsen Luftfartsverket, affärsverk Luleå tekniska universitet Lunds universitet Läkemedelsförmånsnämnden Läkemedelsverket Länsstyrelsen i Blekinge län Länsstyrelsen i Dalarnas län Länsstyrelsen i Gotlands län Länsstyrelsen i Gävleborgs län Länsstyrelsen i Hallands län Länsstyrelsen i Jämtlands län Länsstyrelsen i Jönköpings län Länsstyrelsen i Kalmar län Länsstyrelsen i Kronobergs län Länsstyrelsen i Norrbottens län Länsstyrelsen i Skåne län Länsstyrelsen i Stockholms län

Länsstyrelsen i Södermanlands län Länsstyrelsen i Uppsala län Länsstyrelsen i Värmlands län Länsstyrelsen i Västerbottens län Länsstyrelsen i Västernorrlands län Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsstyrelsen i Västra Götalands län Länsstyrelsen i Örebro län Länsstyrelsen i Östergötlands län

Lärarhögskolan i Stockholm (upphörde 2007- 12-31 och inordnas under Stockholms universi- tet)

M

Malmö högskola

Marknadsdomstolen

4

Medlingsinstitutet

Migrationsverket

Mittuniversitetet

Moderna Museet

Myndigheten för handikappolitisk samordning Myndigheten för internationella adoptionsfrågor Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning

Myndigheten för skolutveckling

Myndigheten för utländska investeringar i Sve- rige

Mälardalens högskola

N

Nationalmuseum med prins Eugens Waldemar- sudde

Nationellt centrum för flexibelt lärande Naturhistoriska riksmuseet Naturvårdsverket

Nordiska Afrikainstitutet

Nämnden för offentlig upphandling (upphörde 2007-08-31, verksamheten inordnas under Kon- kurrensverket)

O

Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning

Ombudsmannen mot etnisk diskriminering Operahögskolan i Stockholm

P

Patent- och registreringsverket Patentbesvärsrätten Polarforskningssekretariatet Post- och telestyrelsen

Presstödsnämnden/Taltidningsnämnden

R

Radio- och TV-verket Regeringskansliet

Regionala etikprövningsnämnden i Göteborg Regionala etikprövningsnämnden i Linköping Regionala etikprövningsnämnden i Lund Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm

Skr . 2007/08:101 BILAGA 2

Regionala etikprövningsnämnden i Umeå Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala Revisorsnämnden

Riksantikvarieämbetet Riksarkivet Riksbankens grundfond

Riksdagens ombudsmän, JO Riksdagsförvaltningen Riksgäldskontoret

Rikspolisstyrelsen (hela polisorganisationen in- går utom Säkerhetspolisen)

Riksrevisionen

Rikstrafiken Riksutställningar Rymdstyrelsen

Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige Rättsmedicinalverket

S

Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossam- fund (namnbyte 2008-01-01 till Nämnden för statligt stöd till trossamfund)

Sameskolstyrelsen Sametinget Sjöfartsverket, affärsverk

Skatteverket (inklusive Kronofogdemyndighe- ten till 2007-12-31)

Skogsstyrelsen Smittskyddsinstitutet Socialstyrelsen Specialpedagogiska institutet Specialskolemyndigheten

Statens beredning för medicinsk utvärdering Statens biografbyrå

Statens bostadskreditnämnd Statens energimyndighet Statens fastighetsverk Statens folkhälsoinstitut

Statens försvarshistoriska museer Statens geotekniska institut Statens haverikommission Statens historiska museer

Statens institut för kommunikationsanalys Statens institutionsstyrelse

Statens jordbruksverk Statens järnvägar, affärsverk Statens konstråd

Statens kulturråd

Statens kärnkraftinspektion Statens ljud- och bildarkiv Statens maritima museer

5

Skr . 2007/08:101 BILAGA 2

Statens museer för världskultur Statens musiksamlingar Statens pensionsverk

Statens räddningsverk Statens skolverk

Statens strålskyddsinstitut Statens VA-nämnd

Statens veterinärmedicinska anstalt

Statens väg- och transportforskningsinstitut Statistiska centralbyrån

Statskontoret Stockholms universitet

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll Styrelsen för internationellt utvecklingssam- arbete

Styrelsen för psykologiskt försvar Svenska institutet

Svenska institutet för europapolitiska studier Svenskt biografiskt lexikon

Sveriges geologiska undersökning Sveriges lantbruksuniversitet

Sveriges meteorologiska och hydrologiska in- stitut

Säkerhetspolisen (redovisas i begränsad omfatt- ning)

Södertörns högskola

T

Talboks- och punktskriftsbiblioteket Teaterhögskolan i Stockholm Totalförsvarets forskningsinstitut Totalförsvarets pliktverk

Tullverket

U

Umeå universitet Ungdomsstyrelsen Uppsala universitet

Utlänningsnämndens avvecklingsorganisation (upphörde 2007-03-31)

V

Valideringsdelegationen (upphörde 2007-12-31) Valmyndigheten

Verket för förvaltningsutveckling Verket för högskoleservice Verket för innovationssystem

Verket för näringslivsutveckling

Vetenskapsrådet

Vägverket

Växjö universitet

Å

Åklagarmyndigheten

Ö

Örebro universitet Överklagandenämnden för studiestöd

1.2Statliga myndigheter m fl sektorindelade i enlighet med statistik över statens personal

Affärsverk och infrastruktur

Affärsverket svenska kraftnät

Banverket

Luftfartsverket

Sjöfartsverket

Statens järnvägar

Vägverket

Arbetsliv, omsorg och utbildning

Arbetsmarknadsstyrelsen Barnombudsmannen Försäkringskassan Högskoleverket

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Internationella Programkontoret för utbild- ningsområdet

Läkemedelsförmånsnämnden

Läkemedelsverket

Länsarbetsnämnder och Arbetsförmedlingar Medlingsinstitutet

Migrationsverket

Myndigheten för avveckling av integrationsver- ket

Myndigheten för handikappolitisk samordning Myndigheten för internationella adoptionsfrågor Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning

6

Myndigheten för skolutveckling Nationellt centrum för flexibelt lärande Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige Sameskolstyrelsen

Socialstyrelsen Specialpedagogiska institutet Specialskolemyndigheten

Statens beredning för medicinsk utvärdering Statens folkhälsoinstitut

Statens institutionsstyrelse Statens Skolverk Ungdomsstyrelsen Valideringsdelegationen Verket för högskoleservice

Ekonomi

Bokföringsnämnden Centrala studiestödsnämnden Ekonomistyrningsverket Exportkreditnämnden Fastighetsmäklarnämnden Finansinspektionen Insättningsgarantinämnden Kammarkollegiet Konjunkturinstitutet Konkurrensverket Konsumentverket Kronofogdemyndigheten

Myndigheten för utländska investeringar i Sve- rige, ISA

Revisorsnämnden

Riksgäldskontoret Skatteverket

Statens bostadskreditnämnd Tullverket

Verket för näringslivsutveckling

Försvarsmakten

Försvarsmakten Högkvarteret (tillhör sektorn Rättsmyndigheter men särredovisas här)

Kultur

Arkitekturmuseet

Forum för levande historia Granskningsnämnden för radio och TV Institutet för språk och folkminnen Konstnärsnämnden

Skr . 2007/08:101 BILAGA 2

Kungliga Biblioteket

Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hall- wylska museet

Moderna museet

Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemar- sudde

Naturhistoriska riksmuseet Nämnden för hemslöjdsfrågor

Presstödsnämnden/ Taltidningsnämnden Radio- och TV-verket Riksantikvarieämbetet

Riksarkivet Riksutställningar

Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossam- fund

Sametinget Statens biografbyrå

Statens försvarshistoriska museer Statens historiska museer Statens konstråd

Statens kulturråd

Statens ljud- och bildarkiv Statens maritima museer Statens museer för världskultur Statens musiksamlingar Svenskt biografiskt lexikon Sveriges författarfond

Talboks- och punktskriftsbiblioteket Zornsamlingarna

Länsstyrelser, regeringskansli och stabsmyndigheter

Arbetsgivarverket

Folke Bernadotteakademin

Glesbygdsverket

Kommerskollegium

Krisberedskapsmyndigheten

Länsstyrelsen i Blekinge län

Länsstyrelsen i Dalarnas län

Länsstyrelsen i Gotlands län

Länsstyrelsen i Gävleborgs län

Länsstyrelsen i Hallands län

Länsstyrelsen i Jämtlands län

Länsstyrelsen i Jönköpings län

Länsstyrelsen i Kalmar län

Länsstyrelsen i Kronobergs län

Länsstyrelsen i Norrbottens län

Länsstyrelsen i Skåne län

Länsstyrelsen i Stockholms län

Länsstyrelsen i Södermanlands län

Länsstyrelsen i Uppsala län

7

Skr . 2007/08:101 BILAGA 2

Länsstyrelsen i Värmlands län Länsstyrelsen i Västerbottens län Länsstyrelsen i Västernorrlands län Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsstyrelsen i Västra Götalands län Länsstyrelsen i Örebro län Länsstyrelsen i Östergötlands län Nordiska afrikainstitutet Regeringskansliet

Sida Statskontoret

Styrelsen för psykologiskt försvar Svenska institutet Totalförsvarets pliktverk Valmyndigheten

Verket för förvaltningsutveckling

Miljö, teknik och jordbruk

Arbetsmiljöverket Boverket Elsäkerhetsverket Fiskeriverket Gentekniknämnden

Inspektionen för strategiska produkter Kemikalieinspektionen Kustbevakningen Livsmedelsekonomiska institutet Livsmedelsverket

Naturvårdsverket Rikstrafiken Rymdstyrelsen

Statens energimyndighet Statens haverikommission

Statens institut för kommunikationsanalys Statens jordbruksverk

Statens kärnkraftinspektion Statens räddningsverk Statens strålskyddsinstitut

Sveriges geologiska undersökning

Rättsmyndigheter

Allmänna reklamationsnämnden Arbetsdomstolen Brottsförebyggande rådet Brottsoffermyndigheten Datainspektionen Domstolsverket Ekobrottsmyndigheten Handikappombudsmannen

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd Justitiekanslern Jämställdhetsombudsmannen Kriminalvården

Lotteriinspektionen

Marknadsdomstolen

Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning

Ombudsmannen mot etnisk diskriminering Patentbesvärsrätten

Polismyndigheten i Blekinge län Polismyndigheten i Dalarna Polismyndigheten i Gotlands län Polismyndigheten i Gävleborgs län Polismyndigheten i Hallands län Polismyndigheten i Jämtlands län Polismyndigheten i Jönköpings län Polismyndigheten i Kalmar län Polismyndigheten i Kronobergs län Polismyndigheten i Norrbottens län Polismyndigheten i Skåne län Polismyndigheten i Stockholms län Polismyndigheten i Södermanlands län Polismyndigheten i Uppsala län Polismyndigheten i Värmlands län Polismyndigheten i Västernorrlands län Polismyndigheten i Västmanlands län Polismyndigheten i Västra Götalands Polismyndigheten i Örebro län Polismyndigheten i Östergötlands län Polismyndigheten Västerbottens län Rikspolisstyrelsen Rättsmedicinalverket

Statens kriminaltekniska laboratorium Statens VA-nämnd Åklagarmyndigheten Överklagandenämnden för studiestöd

Universitet, högskolor och forskning

Arbetslivsinstitutet Blekinge tekniska högskola Danshögskolan Dramatiska institutet

Forskningsrådet för arbetsliv och socialveten- skap

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande

Försvarshögskolan

Gymnastik- och idrottshögskolan Göteborgs universitet Högskolan Dalarna

8

Högskolan i Borås

Högskolan i Gävle Högskolan i Halmstad Högskolan i Kalmar Högskolan i Kristianstad Högskolan i Skövde Högskolan på Gotland Högskolan Väst

Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärde- ring

Institutet för psykosocial medicin Institutet för rymdfysik

Institutet för tillväxtpolitiska studier

Institutet för utvärdering av internationellt ut- vecklingssamarbete

Karlstads universitet Karolinska institutet Konstfack

Kungl. Konsthögskolan Kungl. Tekniska högskolan

Kungliga Musikhögskolan i Stockholm Linköpings universitet

Luleå tekniska universitet Lunds universitet Lärarhögskolan i Stockholm Malmö högskola Mittuniversitetet

Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning

Mälardalens högskola Operahögskolan i Stockholm Polarforskningssekretariatet Smittskyddsinstitutet Stockholms universitet

Svenska institutet för europapolitiska studier Sveriges lantbruksuniversitet

Södertörns högskola Teaterhögskolan i Stockholm Umeå universitet

Uppsala universitet

Verket för innovationssystem Vetenskapsrådet

Växjö universitet Örebro universitet

Uppdragsbaserad verksamhet

Bolagsverket

Fortifikationsverket

Försvarets materielverk

Järnvägsstyrelsen

Lantmäteriverket

Skr . 2007/08:101 BILAGA 2

Luftfartsstyrelsen

Patent- och registreringsverket Post- och telestyrelsen Skogsstyrelsen

Statens fastighetsverk Statens geotekniska institut Statens pensionsverk

Statens veterinärmedicinska anstalt

Statens väg- och transportforskningsinstitut Statistiska centralbyrån

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll Sveriges meteorologiska och hydrologiska in- stitut

Totalförsvarets forskningsinstitut

9

Bilaga 3

Statliga bolag

Skr . 2007/08:101 BILAGA 3

Statliga bolag, banker och finansinstitut

Tabellen baseras på respektive bolags årsbokslut som inrapporterats till Regeringskansliet för framställande av årsrapport för företag med statligt ägande. Summa eget kapital inkluderar eventuella obeskattade reserver efter avdrag för latent skatt. Avkastning på eget kapital beräknas på ett årsmedelvärde av eget kapital. Nettoskuldsättning avser netto av räntebärande avsättningar och skulder med avdrag för räntebärande tillgångar inklusive likvida medel. Tabellen ovan avser bruttobelopp och summerar inte till värdena i statlig sektor. Beloppen i kolumnerna avseende utdelning är dock statens andel, liksom kolumnen med börsvärden. Soliditeten har inte beräknats för företag inom bank- och finanssektorn då det inte är ett relevant nyckeltal. Räntabiliteten på eget kapital har utelämnats för Svenska spel, Kungliga Dramatiska Teatern och Kungliga Operan eftersom nyckeltalet inte är rättvisande.

I tabellen ingår även Svenska Skepps- hypotekskassan som är en egen associationsform med offentligrättslig prägel. Skeppshypoteks- kassan inkluderas inte i sammanställningen av den statliga sektorn. Statens innehav i Nordea och OMX är mindre än 20 procent och dessa ingår därmed endast med sitt bokförda värde som tillgång hos myndigheter och inte som statliga bolag. Den del av Svenska Spels överskott som skall utbetalas till folk- och idrottsrörelser (1 395 miljoner kronor) har omklassificerats som skuld vid samman- ställningen av den statliga sektorn.

Statens Väg- och Baninvest AB har likviderats under året.

3

Skr . 2007/08:101 BILAGA 3

Statliga bolag 2007

Miljoner kronor

Bolag

Dep

Statens

Omsättning

Rörelse-

Resultat

Summa eget

Totala

Avkastning

Soliditet

Nettoskuld-

Bokfört värde

Beslutad

Föreslagen

Börsvärde 31

Antal

 

 

ägar-

1 januari-31

resultat

1

kapital

tillgångar

på eget

 

sättning

2007-12-31

utdelning

utdelning

december

anställda

 

 

efter skattP *

 

 

 

 

 

 

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

andel, %

december

2007

 

2007-12-31*

2007-12-31

kapital

 

 

 

2006**

2007**

2007***

********

A-banan Projekt AB

N

100,0

62

0

0

10

1 929

0%

1%

-13

10

-

-

-

2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Akademiska Hus AB

N

100,0

4 635

2 283

1 253

24 699

52 154

5%

47%

16 354

24 700

1 400

967

-

397

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ALMI Företagspartner AB

N

100,0

796

125

114

4 232

4 799

3%

91%

4 544

4 232

-

-

-

419

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Apoteket AB

S

100,0

39 493

589

433

3 293

10 596

14%

31%

1 940

3 293

150

145

-

10 689

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Arbetslivsresurs AR AB

N

100,0

197

-28

-28

24

93

neg

26%

15

24

-

-

-

253

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bostadsgaranti, AB

N

50,0

62

15

14

194

957

7%

20%

-679

98

8

4

-

12

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Botniabanan AB

N

91,0

2 258

390

0

1

13 084

0%

0%

12 313

1

-

-

-

109

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Civitas Holding AB

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

(Vasakronan AB)

N

100,0

2 874

6 380

4 650

25 736

46 658

20%

55%

11 595

25 736

698

791

-

402

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Dom Shvetsii, A/O

Fi

36,0

i.u.

i.u.

i.u.

i.u.

i.u.

i.u.

i.u.

i.u.

3

-

-

-

i.u.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Förvaltningsaktiebolaget

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Stattum

N

100,0

0

0

14

589

592

2%

100%

-592

589

-

-

-

1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Green Cargo AB

N

100,0

6 111

300

173

1 621

3 809

11%

43%

96

1 621

80

85

-

3 050

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Göta Kanalbolag, AB

N

100,0

39

-1

1

41

53

2%

77%

-12

41

-

-

-

43

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Imego AB

U

100,0

56

-3

-2

27

36

neg

75%

-7

27

-

-

-

40

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Innovationsbron

N

10,0

50

-173

-151

981

1 035

neg

95%

-966

0

-

-

-

48

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ireco Holding AB

N

100,0

344

11

13

168

370

8%

45%

-134

168

-

-

-

317

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kasernen Fastighets AB

Fi

100,0

20

19

12

126

173

10%

73%

18

126

4

4

-

3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kungliga Dramatiska

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Teatern AB

K

100,0

232

-7

-4

25

92

-

30%

-64

28

-

-

-

328

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kungliga Operan AB

K

100,0

448

-2

0

22

102

-

22%

-68

22

-

-

-

531

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lernia AB

N

100,0

2 259

45

52

502

905

10%

56%

-259

502

50

25

-

3 919

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

LFV Holding AB

N

100,0

219

10

0

165

222

0%

78%

-95

165

-

-

-

137

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

LKAB

N

100,0

16 385

6 148

4 679

22 251

29 680

23%

75%

-6 209

22 251

2 000

2 000

-

3 885

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nordea AB****

N

19,9

72 931

35 910

28 947

162 565

3 685 703

19%

-

-

4 419

2 284

2 855

55 685

31 721

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nordiska Investeringsbanken

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

NIB****

FI

36,7

1 731

636

636

19 297

189 217

3%

-

-18 461

7 410

176

90

-

156

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nord Pool ASA*****

N

50,0

418

129

119

771

1 063

17%

73%

-699

367

23

0

-

82

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skr . 2007/08:101 BILAGA 3

Bolag

Dep

Statens

Omsättning

Rörelse-

Resultat

Summa eget

Totala

Avkastning

Soliditet

Nettoskuld-

Bokfört värde

Beslutad

Föreslagen

Börsvärde 31

Antal

 

 

ägar-

1 januari-31

resultat

1

kapital

tillgångar

på eget

 

sättning

2007-12-31

utdelning

utdelning

december

anställda

 

 

efter skattP *

 

 

 

 

 

 

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

andel, %

december

2007

 

2007-12-31*

2007-12-31

kapital

 

 

 

2006**

2007**

2007***

********

Norrland Center AB

N

33,0

5

-1

-2

13

17

neg

73%

0

5

-

-

-

4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

OMX AB********

N

6,6

-

-

-

-

-

-

-

-

1 101

52

0

2 090

-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Posten AB

N

100,0

29 902

1 995

1 560

7 047

18 972

24%

37%

-2 733

7 047

400

625

-

32 442

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Samhall AB

N

100,0

7 213

35

90

1 103

2 878

9%

38%

-1 922

1 103

-

-

-

19 611

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SAS AB

N

21,0

52 251

1 305

637

17 130

48 770

4%

35%

-8 265

3 666

0

0

2 926

21 898

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SIS Miljömärkning AB

IJ

10,0

i.u.

i.u.

i.u.

i.u.

i.u.

i.u.

i.u.

i.u.

0

-

-

-

i.u.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SJ AB

N

100,0

8 257

833

507

3 766

10 256

14%

37%

1 610

3 766

150

169

-

4 053

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SOS Alarm Sverige AB

N

50,0

727

11

9

159

320

6%

51%

-22

80

4

4

-

843

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Specialfastigheter Sverige AB

N

100,0

1 209

897

544

5 269

12 523

10%

42%

4 992

5 269

400

350

-

97

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Statens bostadsomvandling

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

AB

Fi

100,0

12

-12

3

550

565

1%

97%

-512

550

-

-

-

6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Statens Väg- och baninvest AB

N

-

-

-

-

-

-

-

-

-

-

3

-

-

-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sveaskog Förvaltnings AB

N

100,0

7 263

2 123

1 419

15 586

32 684

9%

48%

7 299

15 586

2 480

810

-

1 027

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SVEDAB

N

100,0

858

386

116

-388

17 459

neg

-2%

14 557

0

-

-

-

92

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Swedcarrier, AB

N

100,0

675

777

1 314

3 996

7 316

42%

55%

2 253

3 997

0

100

-

103

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Swedesurvey AB

M

100,0

106

-4

0

40

71

0%

58%

-17

40

-

-

-

23

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Swedfund International AB

UD

100,0

204

-24

18

1 702

2 228

1%

80%

-1 713

1 786

-

-

-

24

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Svensk Bilprovning, AB

N

52,0

1 525

72

37

701

1 349

5%

52%

-112

365

3

3

-

2 021

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Svensk Exportkredit, AB

UD

100,0

845

507

353

4 496

297 259

8%

2%

3 285

4 496

0

0

-

160

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Svenska Kraftnät Gas-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

turbiner AB

N

100,0

73

27

0

63

264

0%

24%

155

63

-

-

-

-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Svenska Miljöstyrnings-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

rådet, AB

M

85,0

3

0

0

3

10

0%

30%

-7

3

-

-

-

8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Svenska Rymdaktiebolaget

N

100,0

551

6

8

394

593

2%

66%

-300

394

3

6

-

438

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Svenska

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skeppshypotekskassan

N

100,0

331

58

58

1 313

6 842

5%

19%

-1 302

-

-

-

-

8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

AB Svenska Spel

FI

100,0

21 593

5 128

5 247

5 248

7 968

104%

66%

-4 777

0

3 437

3 852

-

1 588

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SwePol Link AB

N

51,0

248

53

-2

92

1 710

neg

5%

1 221

47

-

-

-

2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sveriges Bostads-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

finansieringsaktiebolag, SBAB

N

100,0

8 200

258

190

6 226

223 091

3%

3%

-11 305

6 226

0

0

-

374

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5

Skr . 2007/08:101 BILAGA 3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bolag

Dep

Statens

Omsättning

Rörelse-

Resultat

Summa eget

Totala

Avkastning

Soliditet

Nettoskuld-

Bokfört värde

Beslutad

Föreslagen

Börsvärde 31

Antal

 

 

ägar-

1 januari-31

resultat

1

kapital

tillgångar

på eget

 

sättning

2007-12-31

utdelning

utdelning

december

anställda

 

 

efter skattP *

 

 

 

 

 

 

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

andel, %

december

2007

 

2007-12-31*

2007-12-31

kapital

 

 

 

2006**

2007**

2007***

********

Sveriges Tekniska

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Forskningsinstitut AB

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

(Sveriges Provnings- och

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

forskningsinstitut AB)

N

100,0

760

9

10

392

637

3%

62%

-154

392

-

-

-

779

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SweRoad AB

N

100,0

54

-1

0

35

60

0%

63%

-43

38

2

0

-

42

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Systembolaget AB

S

100,0

20 211

310

295

2 163

5 550

14%

39%

-3 234

2 163

210

295

-

3 049

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

TeliaSonera AB

N

37,3

96 344

26 155

17 674

117 274

216 702

15%

59%

31 830

43 731

12 811

6 700

101 296

28 376

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Teracom AB

N

100,0

3 300

625

390

1 729

3 803

23%

48%

-824

1 729

350

400

-

674

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vasallen AB

N

100,0

220

148

134

1 203

1 607

10%

75%

39

1 203

471

67

-

69

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vattenfall AB

N

100,0

143 639

28 583

19 769

111 709

338 236

19%

37%

70 078

111 709

7 500

8 000

-

32 396

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Venantius AB

N

100,0

309

291

270

2 783

2 880

7%

97%

-2 756

2 783

2 100

300

-

14

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

VisitSweden AB

N

50,0

155

3

4

21

57

21%

37%

-31

10

-

-

-

55

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vogsenåsen A/S

K

100,0

38

1

1

9

20

11%

45%

-1

9

-

-

-

52

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

V&S Vin & Sprit AB

N

100,0

10 313

2 305

1 468

7 957

17 091

19%

47%

-2 644

7 966

710

800

-

2 104

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Zenit Shipping AB

N

100,0

-

-

-

-

-

-

-

-

5

-

-

-

-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa

 

 

569 013

125 635

93 045

587 124

5 323 110

 

 

113 262

323 161

37 959

29 447

161 997

208 976

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

¹ Uppgifterna i denna kolumn överensstämmer, med något enstaka undantag och efter hänsyn till ägarandelen, med uppgifterna i not 11 Resultat från andelar i dotterföretag och intresseföretag. I de fall det kan misstämma beror avvikelsen på att uppgifterna i denna tabell är de senast redovisade siffrorna från företaget (avser 4:e kvartalet) medan uppgifterna som ligger till grund för not 11 i något fall kan avse företagets 3:e kvartalsredovisning p.g.a. 4:e kvartalets uppgifter inte fanns tillgängliga vid det tillfälle då kap 4 utarbetades.

*= Uppgifterna för resultat efter skatt respektive eget kapital avser del hänförlig till aktieägare i moderbolaget

**= Avser endast statens andel av utdelningen

***= Börsvärdet avser endast statens aktieinnehav

**** = omräkningskurs euro 9,2481(medelkurs)/ 9,4735 (balanskurs)

*****=omräkningskurs NOK 1,1546/1,1875

****** = Svenska Skeppshypotekskassan och del av Svenska Spel AB m.m.

******* = Almi Företagspartner AB information är från kvartalsrapport jan- sept. 2007. Kungliga Dramatiska Teatern AB och Förvaltningsbolaget Stattum AB information är från 2006.

******** = Statens innehav i OMX såldes i februari 2008. 0 = utfall avrundat till noll

i.u. = ingen uppgift - = inget utfall

neg = negativt utfall

Ansvarigt departement/myndighet FI = Finansdepartementet

U = Utbildnings- och kulturdepartementet M = Miljödepartementet

N = Näringsdepartementet

S = Socialdepartementet

UD = Utrikesdepartementet

IJ = Integrations- & Jämställdhetsdepartementet

6

Skr . 2007/08:101 BILAGA 3

Beräkning av statliga sektorns andel enligt kapitel 9 (9.1)

Miljoner kronor

Bolag

Dep

Statens

Omsättning

Rörelse-

Resultat

Summa eget

Totala

Avkastning

Soliditet

Nettoskuld-

Bokfört värde

Beslutad

Föreslagen

Börsvärde 31

Antal

 

 

ägar-

1 januari-31

resultat

efter skatt*

kapital

tillgångar

på eget

 

sättning

2007-12-31

utdelning

utdelning

december

anställda

 

 

andel, %

december

2007

 

2007-12-31*

2007-12-31*

kapital

 

 

 

2006*

2007*

2007**

 

 

 

 

2007

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Eliminering av

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

innehav mindre

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

än 20%

 

 

 

 

-28 796

-163 546

-3 686 738

 

 

 

-5 520

-

-

-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Eliminering av

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

övriga delägares

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

andel i dotter-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

och intressebolag

 

 

 

 

-12 076

-100 242

-298 052

 

 

 

 

-

-

-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Eliminering av

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

övrigt******

 

 

 

 

-5 305

-2 708

-6 842

 

 

 

 

-

-

-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa statliga

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2

 

 

 

 

46 868

320 628

1 331 478

 

 

 

317 641

37 959

29 447

161 997

 

sektorns andelP

 

 

 

 

 

 

 

 

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

*= Avser endast statens andel av utdelningen

**= Börsvärdet avser endast statens aktieinnehav

******= Svenska Skeppshypotekshypotekskassan och del av Svenska Spel AB

2P P Slutsumman för bokfört värde överensstämmer inte med balansposten Andelar i dotter- och intresseföretag i balansräkningen p.g.a. att en del aktieinnehav ej inkluderats i denna tabell. Det avser främst innehav hos Karolinska institutet och andra universitet och högskolor.

7

Bilaga 4

Bemyndiganden

Skr . 2007/08:101 BILAGA 4

Bilaga 4 Bemyndiganden 2007

Tusentals kronor

Utgiftsområde

Anslag

Bemyndiganderam

Utestående förpliktelser 2007-12-31

01 Rikets styrelse

01 46 01

15 000

14 850

 

01 90 07

2 500

2 500

Totalt UO 01

 

17 500

17 350

02 Samhällsekonomi och

02 01 14

50 000

0

finansförvaltning

 

 

 

Totalt UO 02

 

50 000

0

05 Internationell samverkan

05 05 09

10 000

5 082

 

05 05 11

35 000

26 974

Totalt UO 05

 

45 000

32 056

06 Försvar samt beredskap mot sårbarhet

06 06 02

45 250 000

40 216 431

 

06 07 02

25 000

11 695

 

06 07 05

563 000

251 054

 

06 34 01

21 000

20 784

 

06 34 03

36 000

16 939

Totalt UO 06

 

45 895 000

40 516 903

07 Internationellt bistånd

07 08 01

48 530 000

34 640 290

 

07 08 05

68 000

29 261

Totalt UO 07

 

48 598 000

34 669 551

09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

09 13 02

64 200 000

0

 

09 14 04

10 000

2 833

 

09 14 10

600 000

165 600

 

09 16 03

83 000

70 523

 

09 17 01

30 000

19 391

 

09 18 02

5 000

0

 

09 26 02

662 000

657 700

Totalt UO 09

 

65 590 000

916 047

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

10 19 06

12 000

8 900

handikapp

 

 

 

Totalt UO 10

 

12 000

8 900

13 Arbetsmarknad

13 22 03

2 000 000

783 608

 

13 22 04

7 162 500

6 467 616

 

13 22 06

1 400 000

1 270 741

 

13 22 07

900 000

0

 

13 22 08

7 000

5 619

Totalt UO 13

 

11 469 500

8 527 584

3

Skr . 2007/08:101 BILAGA 4

Utgiftsområde

Anslag

Bemyndiganderam

Utestående förpliktelser 2007-12-31

14 Arbetsliv

14 23 01

38 550

38 391

Totalt UO 14

 

38 550

38 391

15 Studiestöd

15 25 06

7 000

4 714

Totalt UO 15

 

7 000

4 714

16 Utbildning och universitetsforskning

16 25 03

550 000

199 066

 

16 25 04

13 000

6 429

 

16 25 14

1 800 000

1 490 687

 

16 25 70

3 000

0

 

16 25 77

8 000

2 322

 

16 25 78

29 980

11 622

 

16 25 81

900 000

647 513

 

16 26 01

6 300 000

5 987 677

 

16 26 03

500 000

378 359

Totalt UO 16

 

10 103 980

8 723 675

17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

17 25 02

13 000

11 040

 

17 28 11

5 000

2 681

 

17 28 15

10 000

6 682

 

17 28 25

100 000

78 083

Totalt UO 17

 

128 000

98 486

18 Samhällsplanering,

18 31 11

25 000

0

bostadsförsörjning, byggande samt

 

 

 

konsumentpolitik

 

 

 

Totalt UO 18

 

25 000

0

19 Regional utveckling

19 33 01

2 900 000

1 857 110

 

19 33 05

430 000

628 930

 

19 33 06

3 000 000

167 059

Totalt UO 19

 

6 330 000

2 653 099

20 Allmän miljö- och naturvård

20 26 02

820 000

331 917

 

20 34 02

70 000

49 377

 

20 34 03

150 000

74 834

 

20 34 04

600 000

102 250

 

20 34 05

130 000

75 882

Totalt UO 20

 

1 770 000

634 260

21 Energi

21 35 04

350 000

214 058

 

21 35 05

1 815 000

1 476 968

 

21 35 06

72 400

35 000

 

21 35 09

30 000

24 713

 

21 35 10

1 000 000

754 686

 

21 35 11

350 000

259 521

 

21 35 12

10 000

245

4

 

 

 

Skr . 2007/08:101 BILAGA 4

Utgiftsområde

Anslag

Bemyndiganderam

Utestående förpliktelser 2007-12-31

 

21 35 13

30 000

8 316

Totalt UO 21

 

3 657 400

2 773 507

22 Kommunikationer

22 36 02

59 000 000

36 117 400

 

22 36 04

70 000 000

54 075 000

 

22 36 12

6 500 000

4 144 015

 

22 37 02

210 000

183 973

Totalt UO 22

 

135 710 000

94 520 388

23 Jord- och skogsbruk, fiske med

 

 

 

anslutande näringar

23 26 01

700 000

340 250

 

23 41 02

27 400

24 307

 

23 42 03

2 000

1 975

 

23 42 04

4 500

1 262

 

23 43 03

6 650 000

213 431

 

23 43 04

410 000

280 006

 

23 44 01

7 630 000

4 330 502

 

23 44 02

6 465 000

188 770

 

23 44 03

8 000

0

 

23 44 06

10 000

0

 

23 45 01

4 000

200

Totalt UO 23

 

21 910 900

5 380 703

24 Näringsliv

24 26 02

1 700 000

1 441 852

 

24 38 05

12 000

268

 

24 38 13

1 200 000

1 197 143

 

24 38 22

600 000

595 000

 

24 38 23

60 000

0

Totalt UO 24

 

3 572 000

3 234 263

 

 

 

 

Totalt

 

354 929 830

202 749 877

 

 

 

 

5

Bilaga 5

Specifikation av statsbudgetens inkomster

Skr . 2007/08:101 BILAGA 5

Bilaga 5 Specifikation statsbudgetens inkomster för budgetåret 2007

Tusental kronor

 

 

Statsbudget

Utfall/

Skillnad mot

Utfall /Prognos

 

Inkomsttitel

1)

Prognos

statsbudget

2006

Utfall 2005

1000

Skatter m.m.

784 944 375

815 641 708

30 697 332

806 316 061

743 083 734

 

Skatt på arbete

862 397 976

872 107 018

9 709 042

857 152 825

829 614 625

1100

Direkta skatter på arbete

478 359 580

480 634 086

2 274 506

490 145 791

476 860 788

1110

Inkomstskatter

519 721 369

522 624 658

2 903 288

495 121 963

473 885 529

1111

Statlig inkomstskatt

45 753 321

44 906 927

-846 393

41 004 634

38 308 166

1115

Kommunal inkomstskatt

473 968 049

477 717 730

3 749 682

454 117 328

435 577 363

1120

Allmän pensionsavgift

79 427 129

81 232 650

1 805 521

77 329 092

74 177 735

1121

Allmän pensionsavgift

79 427 129

81 232 650

1 805 521

77 329 092

74 177 735

1130

Artistskatt

73 094

86 261

13 168

73 707

69 094

1131

Artistskatt

73 094

86 261

13 168

73 707

69 094

1140

Skattereduktioner

-120 862 013

-123 309 483

-2 447 470

-82 378 971

-71 271 569

1141

Allmän pensionsavgift

-79 427 129

-81 197 190

-1 770 061

-77 295 336

-64 672 403

1142

Fackföreningsavgift

0

0

0

-2 141 640

-2 116 151

1143

Arbetslöshetskassa

0

0

0

-1 668 037

-1 721 109

1144

Fastighetsskatt

-699 492

-317 409

382 083

-277 409

-365 200

1145

Förmögenhetsskatt

-43 213

0

43 213

-78 069

-41 336

1146

Miljöåtgärder

0

0

0

-90 113

-66 313

1147

Reparation och ombyggnad

0

0

0

0

-1 192 063

1149

Bredband

-40 000

-40 000

0

-20 798

-19 401

1151

Sjöinkomst

-78 945

-77 306

1 639

-77 306

-77 596

1152

Stormskador

0

0

0

-730 263

-999 998

1153

Jobbavdrag

-39 923 234

-41 027 578

-1 104 344

0

0

1154

Hemtjänster

-650 000

-650 000

0

0

0

1200

Indirekta skatter på arbete

384 038 397

391 472 932

7 434 535

367 007 034

352 753 837

1210

Arbetsgivaravgifter

374 050 347

383 034 118

8 983 771

357 047 835

341 103 639

1211

Sjukförsäkringsavgift

101 129 573

100 992 985

-136 588

94 084 877

106 436 665

1212

Föräldraförsäkringsavgift

25 397 940

25 356 043

-41 897

24 229 762

22 982 610

1213

Arbetsskadeavgift

7 832 359

7 844 358

12 000

7 498 706

7 103 741

1214

Ålderspensionsavgift

118 173 732

120 881 523

2 707 791

112 631 609

106 657 470

1215

Efterlevandepensionsavgift

19 580 897

19 610 616

29 719

18 745 836

17 758 768

1216

Arbetsmarknadsavgift

43 725 002

48 471 214

4 746 213

44 472 999

40 735 499

1217

Allmän löneavgift

50 679 968

51 207 367

527 399

48 342 139

32 072 314

1218

Ofördelade avgifter

0

0

0

-26 986

85 348

1219

Nedsatta avgifter

7 530 876

8 683 737

1 152 861

5 695 100

5 489 166

1221

Särskild sjukförsäkringsavgift

0

-13 725

-13 725

1 373 793

1 782 057

1240

Egenavgifter

10 938 295

11 815 391

877 096

10 946 655

10 135 511

1241

Sjukförsäkringsavgift

3 153 751

3 446 484

292 732

3 205 716

3 397 801

1242

Föräldraförsäkringsavgift

798 687

859 300

60 613

801 806

740 629

1243

Arbetsskadeavgift

247 136

265 865

18 729

247 610

228 828

3

Skr . 2007/08:101 BILAGA 5

Tusental kronor

 

 

Statsbudget

Utfall/

Skillnad mot

Utfall /Prognos

 

Inkomsttitel

1)

Prognos

statsbudget

2006

Utfall 2005

1244

Ålderspensionsavgift, netto

3 766 012

4 113 878

347 866

3 774 398

3 519 905

1245

Efterlevandepensionsavgift

616 926

664 135

47 209

618 944

571 903

1246

Arbetsmarknadsavgift

693 364

745 986

52 622

695 990

642 981

1247

Allmän löneavgift

1 662 418

1 719 743

57 325

1 602 190

1 033 465

1248

Ofördelade avgifter

0

0

0

0

0

1260

Avgifter till premiepensionssystemet

-23 348 574

-23 920 221

-571 647

-22 320 664

-20 286 938

1261

Avgifter till premiepensionssystemet

-23 348 574

-23 920 221

-571 647

-22 320 664

-20 286 938

1270

Särskild löneskatt

32 048 817

31 649 412

-399 405

28 920 470

29 274 962

1271

Pensionskostnader, företag

24 279 710

25 257 908

978 198

21 568 706

22 052 586

1272

Pensionskostnader, staten

2 674 450

2 908 072

233 622

2 835 832

2 616 821

1273

Förvärvsinkomster

3 495 434

1 863 806

-1 631 628

3 016 884

3 145 337

1274

Egenföretagare

1 599 223

1 619 627

20 404

1 499 048

1 460 217

1275

Övrigt

0

0

0

0

0

1280

Nedsättningar

-10 872 616

-11 997 112

-1 124 496

-8 824 794

-8 533 123

1281

Sjöfartsstöd

-1 867 475

-1 772 419

95 057

-1 704 816

-1 698 709

1282

Arbetsgivaravgifter

-7 530 876

-8 683 737

-1 152 861

-5 695 100

-5 489 166

1283

Egenavgifter, generell nedsättning

-690 382

-1 084 840

-394 458

-1 338 677

-1 265 874

1284

Egenavgifter, regional nedsättning

-83 884

-90 581

-6 698

-86 200

-79 374

1285

Nystartjobb

-700 000

-365 536

334 464

0

0

1290

Tjänstegruppliv

1 222 128

891 343

-330 785

1 237 531

1 059 786

1291

Tjänstegruppliv

1 222 128

891 343

-330 785

1 237 531

1 059 786

1300

Skatt på kapital

170 517 419

203 966 624

33 449 205

192 196 076

167 855 456

1310

Skatt på kapital, hushåll

18 630 927

42 549 252

23 918 325

37 423 274

22 930 165

1311

Skatt på kapital

40 949 868

61 781 868

20 832 000

52 731 681

38 463 340

1312

Skattereduktion kapital

-22 502 843

-19 527 764

2 975 079

-15 587 800

-15 744 624

1313

Expansionsmedelsskatt

183 903

295 148

111 245

279 393

211 449

1314

Skattereduktion riskkapital

0

0

0

0

0

1320

Skatt på företagsvinster

97 136 256

106 604 895

9 468 639

99 068 040

91 074 272

1321

Skatt på företagsvinster

97 146 256

106 614 895

9 468 639

99 217 034

91 986 453

1322

Skattereduktioner

-10 000

-10 000

0

-148 994

-912 181

1330

Kupongskatt

3 083 831

6 339 862

3 256 031

3 880 128

2 831 801

1331

Kupongskatt

3 083 831

6 339 862

3 256 031

3 880 128

2 831 801

1340

Avkastningsskatt

12 541 947

12 962 109

420 162

11 085 552

11 973 409

1341

Avkastningsskatt hushåll

133 251

119 870

-13 380

119 870

107 496

1342

Avkastningsskatt företag

12 189 080

12 532 775

343 695

10 737 239

11 646 296

1343

Avkastningsskatt på individuellt

 

 

 

 

 

 

pensionssparande

219 616

309 464

89 847

228 443

219 616

1350

Fastighetskatt

25 405 596

26 072 958

667 362

25 006 659

25 128 309

1351

Fastighetsskatt hushåll

13 371 575

13 339 067

-32 508

13 239 374

14 804 876

1352

Fastighetsskatt företag

12 034 021

12 733 891

699 870

11 767 285

10 323 433

1360

Stämpelskatt

9 220 909

9 414 088

193 179

9 470 878

7 827 597

1361

Stämpelskatt

9 220 909

9 414 088

193 179

9 470 878

7 827 597

1370

Förmögenhetsskatt

4 491 952

0

-4 491 952

6 141 859

4 997 821

1371

Förmögenhetsskatt hushåll

4 417 734

0

-4 417 734

5 949 429

4 822 359

1372

Förmögenhetsskatt företag

74 218

0

-74 218

192 430

175 462

1380

Arvs och gåvoskatt

6 000

23 461

17 461

119 686

1 092 082

1381

Arvsskatt

6 000

14 962

8 962

110 277

869 562

4

Skr . 2007/08:101 BILAGA 5

Tusental kronor

 

 

Statsbudget

Utfall/

Skillnad mot

Utfall /Prognos

 

Inkomsttitel

1)

Prognos

statsbudget

2006

Utfall 2005

1382

Gåvoskatt

0

8 498

8 498

9 409

222 520

1400

Skatt på konsumtion och insatsvaror

391 951 355

392 737 584

786 230

370 178 464

352 657 226

1410

Mervärdesskatt, hushåll

282 766 015

284 455 136

1 689 121

265 150 745

250 076 727

1411

Mervärdesskatt

283 466 015

285 140 390

1 674 375

265 673 241

250 425 380

1412

Skattelättnad för vissa byggtjänster

-700 000

-685 254

14 746

-522 497

-348 653

1420

Skatt på alkohol och tobak

20 758 070

20 765 564

7 494

19 305 486

18 499 540

1421

Skatt på tobak

10 104 792

9 741 954

-362 837

8 617 368

8 208 384

1422

Skatt på etylalkohol

4 120 048

4 249 118

129 071

4 151 402

4 120 048

1423

Skatt på vin

3 636 874

3 817 645

180 771

3 644 914

3 429 396

1424

Skatt på mellanklassprodukter

183 935

182 872

-1 064

180 564

183 935

1425

Skatt på öl

2 710 741

2 773 461

62 720

2 710 292

2 556 097

1426

Privatinförsel av alkohol och tobak

1 680

514

-1 166

946

1 680

1430

Energiskatt

38 973 613

38 245 652

-727 961

38 244 267

37 805 655

1431

Skatt på elektrisk kraft

19 255 876

18 832 237

-423 639

19 026 088

18 221 138

1432

Energiskatt bensin

14 762 344

14 405 523

-356 821

14 542 822

14 841 514

1433

Energiskatt oljeprodukter

4 864 553

4 931 484

66 932

4 597 133

4 660 113

1434

Energiskatt övrigt

90 841

76 408

-14 433

78 225

82 889

1440

Koldioxidskatt

24 874 722

25 087 554

212 832

24 743 196

25 535 497

1441

Koldioxidskatt bensin

11 035 924

10 745 994

-289 930

10 843 478

11 095 110

1442

Koldioxidskatt oljeprodukter

12 819 353

13 085 121

265 768

12 764 197

13 472 278

1443

Koldioxidskatt övrigt

1 019 445

1 256 440

236 995

1 135 521

968 108

1450

Övriga skatter på energi och miljö

5 244 783

4 697 161

-547 622

4 681 045

3 316 277

1451

Svavelskatt

76 195

55 595

-20 600

79 746

74 651

1452

Skatt på råtallolja

21 179

855

-20 324

16 080

20 750

1453

Särskild skatt mot försurning

55 319

50 812

-4 507

47 571

54 773

1454

Skatt på bekämpningsmedel och gödsel

406 560

386 432

-20 129

375 674

406 560

1455

Skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer

3 226 097

3 238 316

12 219

3 197 999

1 793 616

1456

Avfallsskatt

1 108 706

637 607

-471 099

645 582

598 706

1457

Avgifter till Kemikalieinspektionen

65 400

66 090

690

67 155

65 845

1458

Övriga skatter

285 326

261 452

-23 874

251 238

301 376

1470

Skatt på vägtrafik

13 486 416

13 082 722

-403 694

11 781 870

11 019 467

1471

Fordonsskatt

11 335 095

10 348 550

-986 545

10 571 925

10 297 321

1472

Vägavgifter

651 321

748 393

97 072

718 377

722 146

1473

Trängselskatt

0

344 749

344 749

491 568

0

1474

Skatt på trafikförsäkringspremier

1 500 000

1 641 030

141 030

0

0

1480

Övriga skatter

5 847 736

6 403 795

556 059

6 271 855

6 404 064

1481

Systembolaget AB:s överskott

160 000

215 000

55 000

210 000

330 000

1482

Inlevererat överskott från Svenska Spel AB

3 270 000

3 656 924

386 924

3 436 616

3 417 221

1483

Skatt på spel

32 733

21 919

-10 814

24 980

29 378

1484

Lotteriskatt

1 239 001

1 294 571

55 571

1 243 242

1 214 587

1485

Lotteriavgifter

35 150

27 080

-8 070

32 563

30 274

1486

Skatt på annonser och reklam

580 052

657 076

77 023

659 454

825 883

1487

Koncessionsavgifter på televisionens område

295 000

297 052

2 052

439 243

331 400

1488

Lokalradioavgifter

129 000

128 023

-977

125 633

123 214

1489

Avgifter till Granskningsnämnden

6 800

6 700

-100

6 619

6 489

1491

Avgifter för telekommunikation

100 000

96 061

-3 939

91 840

93 283

1492

Försäljningsskatt på motorfordon

0

3 390

3 390

1 665

2 335

5

Skr . 2007/08:101 BILAGA 5

Tusental kronor

 

 

Statsbudget

Utfall/

Skillnad mot

Utfall /Prognos

 

Inkomsttitel

1)

Prognos

statsbudget

2006

Utfall 2005

1500

Skatt på import

5 820 594

5 843 701

23 107

5 160 351

4 666 140

1510

Skatt på import

5 820 594

5 843 701

23 107

5 160 351

4 666 140

1511

Tullmedel

5 009 292

5 098 677

89 386

4 704 061

4 327 051

1512

Jordbrukstullar och sockeravgifter

392 552

294 356

-98 197

232 695

339 089

1513

Avgifter till EU:s omstruktureringsfond för

 

 

 

 

 

 

sockersektorn

418 750

450 668

31 918

223 594

0

1600

Restförda och övriga skatter

-6 608 747

-1 367 220

5 241 527

-2 049 244

-1 298 906

1610

Restförda skatter

-8 358 222

-7 627 184

731 039

-5 374 606

-7 602 876

1611

Restförda skatter, hushåll

-2 646 213

-2 569 598

76 615

-1 853 164

-2 407 071

1612

Restförda skatter, företag

-5 712 009

-5 057 585

654 424

-3 521 442

-5 195 806

1620

Övriga skatter, hushåll

524 343

2 656 391

2 132 048

1 969 125

1 909 133

1621

Omprövningar aktuellt taxeringsår

-100 000

-100 000

0

-750 000

-24 914

1622

Omprövningar äldre taxeringsår

-1 000 000

1 153 038

2 153 038

413 380

198 335

1623

Anstånd

-200 000

-405 797

-205 797

96 250

-208 357

1624

Övriga skatter

1 441 440

1 640 927

199 486

1 841 271

1 610 907

1625

Skattetillägg

286 775

265 086

-21 689

265 086

281 127

1626

Förseningsavgifter

96 127

103 138

7 011

103 138

52 034

1630

Övriga skatter,företag

-955 968

1 234 622

2 190 589

-738 671

2 214 605

1631

Omprövningar aktuellt taxeringsår

-664 177

-1 000 000

-335 823

-900 000

-962 875

1632

Omprövningar äldre taxeringsår

400 000

290 209

-109 791

792 503

1 283 146

1633

Anstånd

-1 000 000

38 805

1 038 805

-2 081 063

-618 012

1634

Övriga skatter

308 112

505 986

197 874

609 558

1 498 297

1635

Skattetillägg

225

1 205 446

1 205 222

760 677

792 751

1636

Förseningsavgifter

-127

194 175

194 303

79 654

221 298

1640

Intäkter som förs till fonder

2 181 100

2 368 951

187 851

2 094 907

2 180 233

1641

Insättningsgarantiavgifter

540 000

586 842

46 842

521 822

540 000

1642

Avgifter till Kärnavfallsfonden

690 000

980 515

290 515

648 011

689 133

1643

Bilskrotningsavgifter

270 100

155 350

-114 750

270 414

270 100

1644

Batteriavgifter

93 000

77 590

-15 410

84 275

93 000

1645

Kväveoxidavgifter

588 000

568 654

-19 346

570 385

588 000

Totala skatteintäkter

1 424 078 597

1 473 287 708

49 209 111

1 422 638 471

1 353 494 541

1700

Avgående poster, skatter till EU

-7 126 629

-7 199 762

-73 132

-9 387 549

-7 779 114

1710

EU-skatter

-7 126 629

-7 199 762

-73 132

-9 387 549

-7 779 114

1711

EU-skatter

-7 126 629

-7 199 762

-73 132

-9 387 549

-7 779 114

Offentliga sektorns skatteintäkter

1 416 951 968

1 466 087 946

49 135 978

1 413 250 922

1 345 715 427

1800

Avgående poster, skatter till andra sektorer

-638 641 795

-646 805 760

-8 163 965

-613 713 393

-586 595 958

1810

Skatter till andra sektorer

-638 641 795

-646 805 760

-8 163 965

-613 713 393

-586 595 958

1811

Kommunala inkomstskatter

-473 968 049

-477 717 730

-3 749 682

-454 117 328

-435 577 363

1812

Avgifter till AP-fonder

-164 673 746

-169 088 030

-4 414 285

-159 596 065

-151 018 595

Statens skatteintäkter

778 310 173

819 282 186

40 972 012

799 537 529

759 119 469

6

Skr . 2007/08:101 BILAGA 5

Tusental kronor

 

 

Statsbudget

Utfall/

Skillnad mot

Utfall /Prognos

 

Inkomsttitel

1)

Prognos

statsbudget

2006

Utfall 2005

1900

Periodiseringar

6 634 202

-3 640 478

-10 274 680

6 778 532

-16 035 735

1910

Uppbördförskjutningar

16 165 252

5 415 205

-10 750 047

-3 449 699

-26 615 296

1911

Uppbördsförskjutningar

16 165 252

5 415 205

-10 750 047

-3 449 699

-26 615 296

1920

Betalningsförskjutningar

-9 287 168

-7 872 219

1 414 950

10 270 008

10 801 403

1921

Kommuner och landsting

472 287

7 605 356

7 133 069

6 280 131

4 154 480

1922

Ålderpensionssystemet

-172 025

1 685 002

1 857 027

2 806 996

-884 168

1923

Företag och hushåll

-6 448 105

-14 522 889

-8 074 783

1 001 505

7 966 401

1924

Kyrkosamfund

-579 985

361 547

941 532

-59 440

-454 270

1925

EU

-2 559 340

-3 001 234

-441 894

240 817

18 961

1930

Anstånd

-243 882

-1 183 465

-939 583

-41 777

-221 842

1931

Anstånd

-243 882

-1 183 465

-939 583

-41 777

-221 842

2000

Inkomster av statens verksamhet

53 202 366

66 523 694

13 321 328

43 449 970

27 462 020

2100

Rörelseöverskott

4 722 600

5 017 719

295 119

6 956 485

7 218 739

2110

Affärsverkens inlevererade överskott

776 800

615 956

-160 844

1 604 241

395 262

2114

Luftfartsverkets inlevererade överskott

75 000

157 100

82 100

0

29 595

2116

Affärsverket Svenska Kraftnäts inlevererade

 

 

 

 

 

 

utdelning och inleverans av motsvarighet till

 

 

 

 

 

 

statlig skatt

700 000

439 000

-261 000

1 573 000

337 000

2118

Sjöfartsverkets inlevererade överskott

1 800

19 856

18 056

31 241

28 667

2120

Övriga myndigheters inlevererade överskott

45 800

1 763

-44 037

52 244

123 477

2124

Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets

 

 

 

 

 

 

garantiverksamhet

5 800

0

-5 800

746

9 128

2126

Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit

40 000

1 763

-38 237

51 498

114 349

2130

Riksbankens inlevererade överskott

3 900 000

4 400 000

500 000

5 300 000

6 700 000

2131

Riksbankens inlevererade överskott

3 900 000

4 400 000

500 000

5 300 000

6 700 000

2200

Överskott av statens fastighetsförvaltning

222 000

622 040

400 040

321 055

322 761

2210

Överskott av fastighetsförvaltning

222 000

622 040

400 040

321 055

322 761

2215

Inlevererat överskott av statens

 

 

 

 

 

 

fastighetsförvaltning

222 000

622 040

400 040

321 055

322 761

2300

Ränteinkomster

6 043 200

7 234 646

1 191 446

5 987 539

5 754 814

2320

Räntor på näringslån (2314-2324)

1 000

742

-258

983

1 479

2314

Ränteinkomster på lån till fiskerinäringen

600

327

-273

509

776

2316

Ränteinkomster på vattenkraftslån

0

2

2

4

5

2322

Räntor på övriga näringslån, Kammarkollegiet

100

-767

-867

-790

-685

2323

Räntor på övriga näringslån

0

4

4

10

21

2324

Ränteinkomster på lokaliseringslån

300

1 175

875

1 250

1 361

2340

Räntor på studielån

4 499 000

4 868 954

369 954

4 677 763

4 386 236

2341

Ränteinkomster på statens lån för

 

 

 

 

 

 

universitetsstudier och garantilån för studera

0

2

2

5

3

2342

Ränteinkomster på allmänna studielån

50 000

76 009

26 009

61 958

60 678

2343

Ränteinkomster på studielån upptagna efter

 

 

 

 

 

 

1988

4 449 000

4 792 944

343 944

4 615 801

4 325 555

2390

Övriga ränteinkomster

1 543 200

2 364 950

821 750

1 308 793

1 367 099

2391

Ränteinkomster på markförvärv för jordbrukets

 

 

 

 

 

 

rationalisering

200

21

-179

57

138

2392

Räntor på intressemedel

0

0

0

1

5

7

Skr . 2007/08:101 BILAGA 5

Tusental kronor

 

 

Statsbudget

Utfall/

Skillnad mot

Utfall /Prognos

 

Inkomsttitel

1)

Prognos

statsbudget

2006

Utfall 2005

2394

Övriga ränteinkomster

28 000

28 122

122

36 459

25 240

2397

Räntor på skattekonton m.m., netto

1 515 000

2 336 807

821 807

1 272 276

1 341 716

2400

Aktieutdelning

20 000 000

33 248 828

13 248 828

22 963 076

12 053 444

2410

Inkomster av statens aktier

20 000 000

33 248 828

13 248 828

22 963 076

12 053 444

2411

Inkomster av statens aktier

20 000 000

33 248 828

13 248 828

22 963 076

12 053 444

2500

Offentligrättsliga avgifter

15 957 066

13 589 120

-2 367 946

6 084 509

6 007 747

2510

Offentligrättsliga avgifter

15 957 066

13 589 120

-2 367 946

6 084 509

6 007 747

2511

Expeditions- och ansökningsavgifter

620 000

658 386

38 386

618 846

578 132

2522

Avgifter för granskning av filmer och videogram

10 600

9 110

-1 490

10 791

10 583

2525

Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor

13 150 000

10 552 765

-2 597 235

3 130 139

3 102 069

2526

Utjämningsavgift från arbetslöshetskassor

0

0

0

77 655

77 644

2527

Avgifter för statskontroll av

 

 

 

 

 

 

krigsmaterieltillverkning

25 400

22 704

-2 696

22 258

24 009

2528

Avgifter vid bergsstaten

11 000

21 651

10 651

14 309

8 244

2529

Avgifter vid patent- och registreringsväsendet

59 014

94 147

35 133

77 325

62 652

2531

Avgifter för registrering i förenings- m.fl.

 

 

 

 

 

 

register

1 200

2 016

816

1 945

1 712

2532

Avgifter vid kronofogdemyndigheterna

913 000

1 027 505

114 505

975 798

971 243

2534

Avgifter för körkort och motorfordon

20 000

26 835

6 835

21 998

33 094

2535

Avgifter för statliga garantier

0

0

0

7

20

2537

Miljöskyddsavgift

110 000

118 946

8 946

108 594

104 481

2539

Täktavgift

19 000

16 588

-2 412

16 094

17 057

2541

Avgifter vid Tullverket

16 000

20 047

4 047

14 395

13 453

2542

Patientavgifter vid tandläkarutbildningen

8 000

7 391

-609

7 909

6 595

2544

Avgifter vid Folkhälsoinstitutet

4 000

-8

-4 008

3 639

3 114

2548

Avgifter för Finansinspektionens verksamhet

188 000

193 355

5 355

169 008

176 404

2551

Avgifter från kärnkraftverken

252 052

251 824

-228

245 965

263 674

2552

Övriga offentligrättsliga avgifter

360 000

372 735

12 735

386 646

374 244

2553

Registreringsavgift till

 

 

 

 

 

 

Fastighetsmäklarnämnden

14 800

15 506

706

14 702

9 693

2557

Avgifter vid statens internbank i

 

 

 

 

 

 

Riksgäldskontoret

8 600

5 667

-2 933

6 037

6 660

2558

Avgifter för årlig revision

121 900

132 076

10 176

119 903

120 885

2559

Avgifter för etikprövning av forskning

22 000

21 873

-127

20 961

20 496

2561

Efterbevaknings- och tillsynsavgifter

22 500

18 000

-4 500

19 588

21 589

2600

Försäljningsinkomster

178 000

254 737

76 737

261 524

139 130

2620

Försäljningsinkomster

178 000

254 737

76 737

261 524

139 130

2624

Inkomster av uppbörd av felparkeringsavgifter

58 000

57 987

-13

49 498

57 994

2625

Utförsäljning av beredskapslager

0

0

0

0

3

2627

Offentlig lagring, försäljningsintäkter

120 000

196 750

76 750

212 027

81 132

2700

Böter m.m.

614 500

1 330 409

715 909

710 259

743 854

2710

Böter m.m.

614 500

1 330 409

715 909

710 259

743 854

2711

Restavgifter och dröjsmålsavgifter

61 000

80 824

19 824

104 547

118 126

2712

Bötesmedel

531 000

901 310

370 310

576 077

494 990

2713

Vattenföroreningsavgifter m.m.

1 500

37 301

35 801

5 355

1 016

8

Skr . 2007/08:101 BILAGA 5

Tusental kronor

 

 

Statsbudget

Utfall/

Skillnad mot

Utfall /Prognos

 

Inkomsttitel

1)

Prognos

statsbudget

2006

Utfall 2005

2714

Sanktionsavgifter m.m.

20 000

287 586

267 586

24 280

129 722

2717

Kontrollavgifter vid särskild skattekontroll

1 000

23 388

22 388

 

 

2800

Övriga inkomster av statens verksamhet

5 465 000

5 226 195

-238 805

165 522

-4 778 468

2810

Övriga inkomster av statens verksamhet

5 465 000

5 226 195

-238 805

165 522

-4 778 468

2811

Övriga inkomster av statens verksamhet

5 465 000

5 226 195

-238 805

165 522

-4 778 468

3000

Inkomster av försåld egendom

50 000 000

18 015 803

-31 984 197

56 451

6 688 778

3100

Inkomster av försålda byggnader och

 

 

 

 

 

 

maskiner

0

20 251

20 251

24 623

180 953

3120

Statliga myndigheters inkomster av försålda

 

 

 

 

 

 

byggnader och maskiner

0

20 251

20 251

24 623

180 953

3125

Fortifikationsverkets försäljning av fastigheter

0

20 251

20 251

24 623

180 953

3200

Övriga inkomster av markförsäljning

0

0

0

0

0

3210

Övriga inkomster av markförsäljning

0

0

0

0

0

3211

Övriga inkomster av markförsäljning

0

0

0

0

0

3300

Övriga inkomster av försåld egendom

50 000 000

17 995 551

-32 004 449

31 828

6 507 826

3310

Övriga inkomster av försåld egendom

50 000 000

17 995 551

-32 004 449

31 828

6 507 826

3311

Inkomster av statens gruvegendom

0

0

0

0

0

3312

Övriga inkomster av försåld egendom

50 000 000

17 995 551

-32 004 449

31 828

6 507 826

4000

Återbetalning av lån

2 040 288

2 046 043

5 755

2 143 949

2 303 455

4100

Återbetalning av näringslån

21 788

24 229

2 441

55 023

86 914

4120

Återbetalning av jordbrukslån

8 000

9 118

1 118

10 323

9 013

4123

Återbetalning av lån till fiskerinäringen

8 000

9 118

1 118

10 323

9 013

4130

Återbetalning av övriga näringslån

13 788

15 111

1 323

44 700

77 901

4131

Återbetalning av vattenkraftslån

0

37

37

35

33

4132

Återbetalning av lån avseende såddfinansiering

3 000

978

-2 022

4 949

5 121

4135

Återbetalning av skogsvägslån

0

0

0

0

0

4136

Återbetalning av övriga näringslån,

 

 

 

 

34 414

 

Kammarkollegiet

788

1 085

297

947

 

4137

Återbetalning av övriga näringslån, Statens

 

 

 

 

 

 

jordbruksverk

0

1 379

1 379

458

171

4138

Återbetalning av tidigare infriade statliga

 

 

 

 

0

 

garantier

0

0

0

0

 

4139

Återbetalning av lokaliseringslån

10 000

11 631

1 631

38 310

38 161

4300

Återbetalning av studielån

1 958 500

1 907 379

-51 121

1 984 841

2 117 744

4310

Återbetalning av studielån

1 958 500

1 907 379

-51 121

1 984 841

2 117 744

4311

Återbetalning av statens lån för

 

 

 

 

6

 

universitetsstudier

0

10

10

4

 

4312

Återbetalning av allmänna studielån

500

665

165

534

610

9

Skr . 2007/08:101 BILAGA 5

Tusental kronor

 

 

Statsbudget

Utfall/

Skillnad mot

Utfall /Prognos

 

Inkomsttitel

1)

Prognos

statsbudget

2006

Utfall 2005

4313

Återbetalning av studiemedel

1 958 000

1 906 703

-51 297

1 984 303

2 117 128

4500

Återbetalning av övriga lån

60 000

114 436

54 436

104 085

98 797

4510

Återbetalning av övriga lån

60 000

114 436

54 436

104 085

98 797

4516

Återbetalning av utgivna startlån och bidrag

0

15

15

16

48

4517

Återbetalning från Portugalfonden

0

0

0

0

0

4525

Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor

20 000

65 069

45 069

65 679

56 304

4526

Återbetalning av övriga lån

40 000

49 352

9 352

38 391

42 445

5000

Kalkylmässiga inkomster

8 559 400

8 173 617

-385 783

7 762 759

8 787 972

5100

Avskrivningar och amorteringar

509 400

567 368

57 968

522 126

1 246 307

5120

Avskrivningar på fastigheter

505 000

567 368

62 368

517 870

1 241 952

5121

Amortering på statskapital

505 000

567 368

62 368

517 870

1 241 952

5130

Uppdragsmyndigheters komplementkostnader

4 400

0

-4 400

4 256

4 355

5131

Uppdragsmyndigheters m.fl.

 

 

 

 

 

 

komplementkostnader

4 400

0

-4 400

4 256

4 355

5200

Statliga pensionsavgifter

8 050 000

7 606 249

-443 751

7 240 632

7 541 665

5210

Statliga pensionsavgifter

8 050 000

7 606 249

-443 751

7 240 632

7 541 665

5211

Statliga pensionsavgifter

8 050 000

7 606 249

-443 751

7 240 632

7 541 665

6000

Bidrag m.m. från EU

13 663 863

13 036 658

-627 206

12 440 927

12 592 364

6100

Bidrag från EG:s jordbruksfond

10 034 590

9 841 478

-193 112

8 889 756

8 946 315

6110

Bidrag från EG:s jordbruksfonds garantisektion

9 845 590

9 572 430

-273 160

8 691 560

8 782 020

6111

Gårdsstöd

5 560 769

5 689 116

128 347

5 468 979

4 058 349

6112

Kompletterande åtgärder perioden 1995-1999

0

-43

-43

1 838

3 172

6113

Övriga interventioner

323 467

131 654

-191 813

162 344

263 315

6114

Exportbidrag

751 672

249 388

-502 284

599 546

675 444

6115

Djurbidrag

1 343 566

1 034 795

-308 771

736 903

1 939 814

6116

Offentlig lagring

70 000

-81 891

-151 891

71 871

254 424

6117

Miljö-, struktur- och regionala åtgärder

 

 

 

 

 

 

perioden 2000-2006

0

-16 965

-16 965

1 531 022

1 580 404

6118

EU:s landsbygdsfond 2007-2013

1 790 117

2 685 618

895 501

0

 

6119

Övriga bidrag från EU:s jordbruksfonder

6 000

-119 243

-125 243

119 058

7 098

6120

Bidrag från EG:s jordbruksfonds

 

 

 

 

 

 

utvecklingssektion

189 000

269 049

80 049

198 196

164 295

6121

EG-finansierade struktur- och regionalstöd till

 

 

 

 

 

 

jordbrukssektorn m.m 1995-1999

0

0

0

0

840

6122

EG-finansierad struktur- och regionalstöd till

 

 

 

 

 

 

jordbrukssektorn m.m. 2000-2006

189 000

269 049

80 049

198 196

163 455

6200

Bidrag från EG:s fiskefond

59 040

89 906

30 866

75 720

109 240

6210

Bidrag från EG:s fiskefond

59 040

89 906

30 866

75 720

109 240

6211

Bidrag från EG:s fiskefond perioden 1995-1999

0

0

0

-1 454

0

10

Skr . 2007/08:101 BILAGA 5

Tusental kronor

 

 

Statsbudget

Utfall/

Skillnad mot

Utfall /Prognos

 

Inkomsttitel

1)

Prognos

statsbudget

2006

Utfall 2005

6212

Bidrag från EG:s fiskefond perioden 2000-2006

44 280

89 906

45 626

77 174

109 240

6213

Bidrag från EG:s fiskefond perioden 2007-2013

14 760

0

-14 760

0

 

6300

Bidrag från EG:s regionalfond

1 319 167

1 130 401

-188 766

1 212 032

1 380 638

6310

Bidrag från EG:s regionalfond

1 319 167

1 130 401

-188 766

1 212 032

1 380 638

6311

Bidrag från EG:s regionalfond perioden 1995-

 

 

 

 

 

 

1999

0

0

0

0

25 058

6312

Bidrag från EG:s regionalfond perioden 2000-

 

 

 

 

 

 

2006

1 055 333

948 719

-106 615

1 212 032

1 355 580

6313

Bidrag från EG:s regionalfond perioden 2007-

 

 

 

 

 

 

2013

263 833

181 682

-82 151

0

 

6400

Bidrag från EG:s socialfond

1 806 097

1 632 582

-173 514

1 270 599

1 848 425

6410

Bidrag från EG:s socialfond

1 806 097

1 632 582

-173 514

1 270 599

1 848 425

6411

Bidrag från EG:s socialfond perioden 1995-1999

0

0

0

0

-25 058

6412

Bidrag från EG:s socialfond perioden 2000-2006

1 625 487

1 504 375

-121 112

1 270 599

1 873 483

6413

Bidrag från EG:s socialfond perioden 2007-2013

180 610

128 208

-52 402

0

 

6500

Bidrag till transeuropeiska nätverk

290 000

187 452

-102 548

193 807

300 366

6510

Bidrag till transeuropeiska nätverk

290 000

187 452

-102 548

193 807

300 366

6511

Bidrag till transeuropeiska nätverk

290 000

187 452

-102 548

193 807

300 366

6900

Övriga bidrag från EG

154 970

154 839

-131

799 013

7 381

6910

Övriga bidrag från EG

154 970

154 839

-131

799 013

7 381

6911

Övriga bidrag från EG

8 970

39 948

30 978

799 013

7 381

6912

Bidrag från EU:s omstruktureringsfond för

 

 

 

 

 

 

sockersektorn

146 000

114 891

-31 109

0

 

7000

Avräkningar m.m. i anslutning till

 

 

 

 

 

 

skattesystemet

-50 854 245

-51 984 207

-1 129 962

-48 182 931

-41 451 373

7100

Tillkommande skatter

11 592 586

12 149 900

557 314

10 938 275

9 292 723

7110

EU-skatter

9 685 969

10 200 996

515 027

9 146 733

7 760 154

7111

Momsbaserad EU-avgift

3 918 105

4 475 000

556 895

4 227 198

3 112 975

7112

Tullmedel

4 993 546

5 071 608

78 062

4 691 010

4 307 361

7113

Jordbrukstullar och sockeravgifter

391 318

279 051

-112 267

228 524

339 818

7114

Avgifter till EU:s omstruktureringsfond för

 

 

 

 

 

 

sockersektorn

383 000

375 336

-7 664

0

 

7120

Kommunala utjämningsavgifter

1 906 617

1 948 904

42 287

1 791 543

1 532 569

7121

Utjämningsavgift för LSS-kostnader

1 906 617

1 948 904

42 287

1 791 543

1 532 569

7200

Avräkningar

-62 446 832

-64 134 107

-1 687 276

-59 121 206

-50 744 096

7210

Intäkter som förs till fonder

-2 181 100

-2 368 951

-187 851

-2 094 907

-2 180 233

7211

Intäkter som förs till fonder

-2 181 100

-2 368 951

-187 851

-2 094 907

-2 180 233

7220

Kompensation för mervärdesskatt

-60 265 732

-61 765 156

-1 499 425

-57 026 299

-54 513 863

7221

Avräknad mervärdesskatt, statliga myndigheter

-22 594 382

-22 150 951

443 430

-20 395 099

-20 267 389

7222

Kompensation för mervärdesskatt, kommuner

-37 671 350

-39 614 205

-1 942 855

-36 631 200

-34 246 474

11

Skr . 2007/08:101 BILAGA 5

Tusental kronor

 

 

Statsbudget

Utfall/

Skillnad mot

Utfall /Prognos

 

Inkomsttitel

1)

Prognos

statsbudget

2006

Utfall 2005

7290

Kompetenssparande

 

 

 

 

5 950 000

7291

Kompetenssparande

 

 

 

 

5 950 000

8000

Utgifter som redovisas som krediteringar

 

 

 

 

 

 

på skattekonto

-7 781 000

-7 737 034

43 966

-13 672 199

-13 641 834

8100

Utgifter som redovisas som krediteringar på

 

 

 

 

 

 

skattekonto

-7 781 000

-7 737 034

43 966

-13 672 199

-13 641 834

8110

Utgifter som redovisas som krediteringar på

 

 

 

 

 

 

skattekonto

-7 781 000

-7 737 034

43 966

-13 672 199

-13 641 834

8111

Anställningsstöd

-5 944 000

-5 980 310

-36 310

-4 813 827

-3 153 482

8112

Stöd till utbildningsvikariat

-52 000

-140 138

-88 138

-139 943

0

8113

Stöd till investeringar i källsorteringslokaler

-270 000

-22 101

247 899

-17 767

-1 774

8114

Stöd till bredbandsinstallation

-180 000

-281 642

-101 642

-388 403

-521 752

8115

Stöd för energieffektivisering i lokaler med

 

 

 

 

 

 

offentlig verksamhet

0

0

0

-168 718

-629

8116

Sysselsättningsstöd till kommuner och

 

 

 

 

 

 

landsting

0

0

0

-6 915 396

-8 775 876

8117

Stöd till anställning av långtidssjukskrivna

0

0

0

0

0

8118

Stöd till skyddat arbete hos offentlig

 

 

 

 

 

 

arbetsgivare

-785 000

-732 358

52 642

-739 323

-738 321

8119

Stöd till utbildning av personal i vård och

 

 

 

 

 

 

äldreomsorg

-300 000

-300 567

-567

-299 749

-450 000

8121

Stöd för konvertering från direktverkande el

0

0

0

-27 619

0

8122

Stöd för konvertering från oljeuppvärmning

-250 000

-279 918

-29 918

-161 454

0

Summa statsbudgetens inkomster

853 775 048

863 716 282

9 941 234

810 314 986

745 825 116

1) Statsbudgeten justerad enligt underbilaga

12

Skr . 2007/08:101 BILAGA 5

Underbilaga Justering av statsbudgetens inkomster 2007

Tusental kronor

 

 

 

Ursprunglig

 

Inkomsttitel

Justerad statsbudget

statsbudget

Justering

1000

Skatter m.m.

784 944 375

787 503 716

-2 559 341

 

Skatt på arbete

862 397 976

885 746 550

-23 348 574

1200

Indirekta skatter på arbete

384 038 397

407 386 971

-23 348 574

1260

Avgifter till premiepensionssystemet

-23 348 574

 

-23 348 574

1261

Avgifter till premiepensionssystemet

-23 348 574

 

-23 348 574

Totala skatteintäkter

1 424 078 597

1 447 427 171

-23 348 574

Offentliga sektorns skatteintäkter

1 416 951 968

1 440 300 542

-23 348 574

1800

Avgående poster, skatter till andra sektorer

-638 641 795

-661 990 368

23 348 574

1810

Skatter till andra sektorer

-638 641 795

-661 990 368

23 348 574

1813

Avgifter till premiepensionssystemet

 

-23 348 574

23 348 574

Statens skatteintäkter

778 310 173

778 310 173

0

1900

Periodiseringar

6 634 202

9 193 542

-2 559 340

1920

Betalningsförskjutningar

-9 287 168

-6 727 828

-2 559 340

1922

Ålderspensionssystemet

-172 025

-85 238

-86 787

1923

Företag och hushåll

-6 448 105

-6 534 892

-86 787

1925

EU

-2 559 340

 

-2 559 340

7000

Avräkningar m.m. i anslutning till

 

 

 

 

skattesystemet

-50 854 245

-53 413 585

2 559 340

7100

Tillkommande skatter

11 592 586

9 033 246

2 559 340

7110

EU-skatter

9 685 969

7 126 629

2 559 340

7111

Momsbaserad EU-avgift

3 918 105

1 306 035

2 612 070

7112

Tullmedel

4 993 546

5 009 292

-15 746

7113

Jordbrukstullar och sockeravgifter

391 318

392 552

-1 234

7114

Avgifter till EU:s omstruktureringsfond för

 

 

 

 

sockersektorn

383 000

418 750

-35 750

Summa statsbudgetens inkomster

853 775 048

853 775 048

0

13

Bilaga 6

Specifikation av statsbudgetens utgifter

Skr . 2007/08:101 BILAGA 6

Bilaga 6 Specifikation av statsbudgetens utgifter m.m. för budgetåret 2007

Tusental kronor

 

Anslagstyp:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

a = ramanslag

Ingående

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utgående

 

 

ramöverförings

 

 

 

Medgivna

Totalt

 

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings

 

 

belopp

Statsbudget

Tilläggsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statsbudget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

 

 

 

1)

 

 

 

medel

 

 

medel

medel

medel

 

 

 

 

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+TB+ID+MÖ)

 

 

(SB+TB)

 

2)

 

 

UO 01 Rikets styrelse

1 007 768

10 676 842

61 148

-278 028

 

11 467 730

10 594 074

-82 768

-143 916

-873 657

-1 267 252

393 595

873 657

PO 27 Mediepolitik

40 179

722 209

 

-1 064

 

761 324

676 340

-45 869

-45 869

-84 984

-117 993

33 009

84 984

1

Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden, a

966

6 412

 

-774

 

6 604

5 254

-1 158

-1 158

-1 350

-1 542

192

1 350

2

Presstöd, a

9 339

567 119

 

 

 

576 458

515 391

-51 728

-51 728

-61 067

-89 423

28 356

61 067

3

Stöd till radio- och kassettidningar, a

29 171

126 156

 

 

 

155 327

134 057

7 901

7 901

-21 270

-25 055

3 785

21 270

4

Radio- och TV-verket, a

117

11 996

 

 

 

12 113

12 024

28

28

-89

-449

360

89

5

Granskningsnämnden för radio och TV, a

586

10 526

 

-290

 

10 821

9 613

-913

-913

-1 208

-1 524

316

1 208

PO 32 Regional samhällsorganisation

48 346

2 395 499

5 500

-39

 

2 449 306

2 398 201

2 702

-2 798

-51 105

-169 131

118 026

51 105

1

Länsstyrelserna m.m., a

48 346

2 360 522

5 500

-39

 

2 414 329

2 363 224

2 702

-2 798

-51 105

-169 131

118 026

51 105

2

Kommunala samverkansorgan m.m., a

 

34 977

 

 

 

34 977

34 977

 

 

 

 

 

 

PO 45 Samepolitik

-657

25 803

2 000

 

 

27 146

25 706

-97

-2 097

-1 440

-2 890

1 450

1 440

1

Sametinget, a

-657

25 803

2 000

 

 

27 146

25 706

-97

-2 097

-1 440

-2 890

1 450

1 440

PO 46 Demokrati

18 327

92 489

1 000

-14 582

 

97 234

83 157

-9 332

-10 332

-14 077

-16 852

2 775

14 077

1

Allmänna val och demokrati, a

13 279

24 090

 

-11 279

 

26 090

13 620

-10 470

-10 470

-12 470

-13 193

723

12 470

2

Justitiekanslern, a

354

21 619

1 000

 

 

22 973

22 312

693

-307

-660

-1 309

649

660

3

Datainspektionen, a

3 952

31 910

 

-3 003

 

32 859

32 539

629

629

-320

-1 277

957

320

4

Svensk författningssamling, a

123

845

 

-98

 

870

651

-194

-194

-220

-245

25

220

5

Valmyndigheten, a

619

14 025

 

-202

 

14 442

14 035

10

10

-407

-828

421

407

PO 47 Minoritetspolitik

1 698

10 437

 

-762

 

11 373

11 169

732

732

-205

-205

 

205

3

Skr . 2007/08:101 BILAGA 6

Tusental kronor

 

Anslagstyp:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

a = ramanslag

Ingående

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utgående

 

 

ramöverförings

 

 

 

Medgivna

Totalt

 

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings

 

 

belopp

Statsbudget

Tilläggsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statsbudget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

 

 

 

1)

 

 

 

medel

 

 

medel

medel

medel

 

 

 

 

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+TB+ID+MÖ)

 

 

(SB+TB)

 

2)

 

 

1

Åtgärder för nationella minoriteter, a

1 698

10 437

 

-762

 

11 373

11 169

732

732

-205

-205

 

205

PO 90 Anslag som inte ingår i något politikområde

899 875

7 430 405

52 648

-261 581

 

8 121 347

7 399 501

-30 904

-83 552

-721 846

-960 181

238 335

721 846

1

Kungliga hov- och slottsstaten, a

317

98 150

318

 

 

98 785

98 016

-134

-452

-769

-3 714

2 945

769

2

Riksdagens ledamöter och partier m.m., a

30 855

771 124

 

 

 

801 979

776 211

5 087

5 087

-25 768

-64 324

38 556

25 768

3

Riksdagens förvaltningskostnader, a

51 727

733 737

 

 

 

785 464

740 290

6 553

6 553

-45 174

-67 186

22 012

45 174

4

Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen, a

7 313

63 289

 

-4 000

 

66 602

58 942

-4 347

-4 347

-7 660

-9 559

1 899

7 660

5

Regeringskansliet m.m., a

799 407

5 580 760

52 330

-257 007

 

6 175 490

5 554 905

-25 855

-78 185

-620 585

-788 008

167 423

620 585

6

Stöd till politiska partier, a

5 680

170 200

 

-574

 

175 306

157 884

-12 316

-12 316

-17 422

-22 528

5 106

17 422

7

Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information, a

4 576

13 145

 

 

 

17 721

13 253

108

108

-4 469

-4 863

394

4 469

UO 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning

536 961

11 873 471

6 000

-349 573

 

12 066 859

11 207 553

-665 918

-671 918

-859 307

-1 358 160

498 853

859 307

PO 01 Effektiv statsförvaltning

317 830

10 175 573

5 600

-163 749

 

10 335 254

10 173 517

-2 056

-7 656

-161 737

-637 849

476 112

161 737

1

Konjunkturinstitutet, a

1 382

47 640

 

 

 

49 022

46 227

-1 413

-1 413

-2 796

-4 225

1 429

2 796

2

Ekonomistyrningsverket, a

6 490

102 077

3 200

 

 

111 767

105 149

3 072

-128

-6 618

-9 681

3 063

6 618

3

Statskontoret, a

3 009

52 189

4 500

 

 

59 698

55 960

3 771

-729

-3 738

-5 303

1 565

3 738

4

Täckning av merkostnader för lokaler, a

3 968

422

 

 

 

4 390

478

56

56

-3 912

-3 912

 

3 912

5

Statistiska centralbyrån, a

22 775

473 814

-450

-9 265

 

486 874

472 676

-1 138

-688

-14 198

-28 412

14 214

14 198

6

Kammarkollegiet, a

5 169

30 933

 

-3 681

 

32 421

30 237

-696

-696

-2 184

-3 112

928

2 184

7

Nämnden för offentlig upphandling, a

169

8 247

 

 

 

8 416

8 212

-35

-35

-204

-204

 

204

8

Verket för förvaltningsutveckling, a

4 500

55 511

 

 

 

60 011

56 426

915

915

-3 585

-5 250

1 665

3 585

9

Ekonomiska rådet, a

1 034

2 507

-1 050

 

 

2 491

1 786

-721

329

-705

-780

75

705

10

Arbetsgivarpolitiska frågor, a

782

7 443

 

 

 

8 225

6 230

-1 213

-1 213

-1 995

-2 115

120

1 995

4

Skr . 2007/08:101 BILAGA 6

Tusental kronor

Anslagstyp:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

a = ramanslag

Ingående

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utgående

 

ramöverförings

 

 

 

Medgivna

Totalt

 

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings

 

belopp

Statsbudget

Tilläggsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statsbudget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

 

 

1)

 

 

 

medel

 

 

medel

medel

medel

 

 

 

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+TB+ID+MÖ)

 

 

(SB+TB)

 

2)

 

 

11

Statliga tjänstepensioner m.m., a

-68 134

8 909 860

 

-4 432

8 837 295

8 899 346

-10 514

-10 514

62 051

-383 442

445 493

-62 051

12

Statliga kompetensöverföringsjobb, a

 

225 000

 

-139 465

225 000

209 016

-15 984

-15 984

-15 984

-15 984

 

15 984

13

E-legitimationer, a

139 465

12 930

-3 200

-5 981

14 851

7 098

-5 832

-2 632

-7 753

-7 753

 

7 753

14

Bidragsfastigheter, a

11 102

247 000

 

 

247 000

245 374

-1 626

-1 626

-1 626

-9 036

7 410

1 626

15

Finanspolitiska rådet, a

 

 

2 600

 

2 600

1 480

1 480

-1 120

-1 120

-1 270

150

1 120

 

2006 020113 Statens kvalitets- och kompetensråd: Avvecklingskostnader, a

925

 

 

-925

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2003 020106 Folk- och bostadsstatistik, a

178 565

 

 

 

178 565

21 195

21 195

21 195

-157 371

-157 371

 

157 371

 

1998 14D003 Bidrag till förnyelsefonder på det statligt reglerade området, a

6 628

 

 

 

6 628

6 628

6 628

6 628

 

 

 

 

PO 02 Finansiella system och tillsyn

24 451

485 500

400

-3 947

506 404

493 017

7 517

7 117

-13 388

-27 653

14 265

13 388

1

Finansinspektionen, a

10 800

187 943

 

 

198 743

202 180

14 237

14 237

3 437

-2 201

5 638

-3 437

2

Insättningsgarantinämnden, a

-2 019

17 669

 

 

15 650

11 908

-5 761

-5 761

-3 742

-3 972

230

3 742

3

Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader, a

14 515

270 121

 

-3 040

281 596

269 197

-924

-924

-12 399

-20 503

8 104

12 399

4

Bokföringsnämnden, a

1 155

8 367

 

-906

8 616

7 984

-383

-383

-631

-882

251

631

5

Avsättning för garantiverksamhet, a

 

1 400

400

 

1 800

1 747

347

-53

-53

-95

42

53

 

2005 020205 Insatser i internationella finansiella institutioner, a

0

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

PO 90 Anslag som inte ingår i något politikområde

194 680

1 212 398

 

-181 877

1 225 201

541 019

-671 379

-671 379

684 182

-692 658

8 476

684 182

1

Riksrevisionen, a

18 473

282 538

 

-10 074

290 938

283 987

1 449

1 449

6 951

-15 427

8 476

6 951

2

Försök med trängselskatt i Stockholm, a

176 207

929 860

 

-171 803

934 264

257 032

-672 828

-672 828

677 232

-677 232

 

677 232

UO 03 Skatt, tull och exekution

503 229

9 324 774

6 828

-78 801

9 756 030

9 670 100

345 326

338 498

-85 930

-365 674

279 744

85 930

PO 03 Skatt, tull och exekution

503 229

9 324 774

6 828

-78 801

9 756 030

9 670 100

345 326

338 498

-85 930

-365 674

279 744

85 930

1

Skatteverket, a

339 714

6 241 726

4 328

-26 786

6 558 982

6 506 641

264 915

260 587

-52 341

-239 593

187 252

52 341

5

Skr . 2007/08:101 BILAGA 6

Tusental kronor

 

Anslagstyp:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

a = ramanslag

Ingående

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utgående

 

 

ramöverförings

 

 

 

Medgivna

Totalt

 

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings

 

 

belopp

Statsbudget

Tilläggsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statsbudget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

 

 

 

1)

 

 

 

medel

 

 

medel

medel

medel

 

 

 

 

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+TB+ID+MÖ)

 

 

(SB+TB)

 

2)

 

 

2

Kronofogdemyndigheterna, a

98 255

1 610 056

2 500

-43 655

 

1 667 156

1 693 621

83 565

81 065

26 465

-21 837

48 302

-26 465

3

Tullverket, a

65 259

1 472 992

 

-8 359

 

1 529 892

1 469 838

-3 154

-3 154

-60 054

-104 244

44 190

60 054

UO 04 Rättsväsendet

744 591

30 753 868

2 021

-42 079

 

31 458 401

30 627 237

-126 631

-128 652

-831 164

-1 855 481

1 024 317

831 164

PO 04 Rättsväsendet

744 591

30 753 868

2 021

-42 079

 

31 458 401

30 627 237

-126 631

-128 652

-831 164

-1 855 481

1 024 317

831 164

1

Polisorganisationen, a

513 535

16 728 635

-43 000

 

 

17 199 170

16 532 151

-196 484

-153 484

-667 018

-1 168 877

501 859

667 018

2

Säkerhetspolisen, a

-18 912

783 623

1 470

 

 

766 181

787 564

3 941

2 471

21 384

-2 125

23 509

-21 384

3

Åklagarorganisationen, a

-937

897 050

47 000

-37

 

943 076

966 167

69 117

22 117

23 092

-3 820

26 912

-23 092

4

Ekobrottsmyndigheten, a

5 389

362 647

 

 

 

368 036

374 215

11 568

11 568

6 179

-4 700

10 879

-6 179

5

Sveriges Domstolar, a

231 628

4 205 208

-140 449

-39 839

 

4 256 548

4 108 105

-97 103

43 346

-148 443

-274 599

126 156

148 443

6

Kriminalvården, a

36 018

6 088 454

 

 

 

6 124 472

5 927 733

-160 721

-160 721

-196 739

-379 393

182 654

196 739

7

Brottsförebyggande rådet, a

2 659

60 263

2 000

-690

 

64 231

63 159

2 896

896

-1 073

-2 881

1 808

1 073

8

Rättsmedicinalverket, a

4 232

241 367

 

 

 

245 599

246 698

5 331

5 331

1 098

-6 143

7 241

-1 098

9

Gentekniknämnden, a

684

3 889

 

-568

 

4 004

3 261

-628

-628

-743

-860

117

743

10

Brottsoffermyndigheten, a

811

29 703

 

 

 

30 514

29 704

1

1

-810

-1 701

891

810

11

Ersättning för skador på grund av brott, a

-465

89 474

 

 

 

89 009

91 268

1 794

1 794

2 258

-2 216

4 474

-2 258

12

Rättsliga biträden m.m., a

-35 307

1 225 657

135 000

 

 

1 325 350

1 454 794

229 137

94 137

129 444

-6 621

136 065

-129 444

13

Kostnader för vissa skaderegleringar m.m., a

3 990

27 163

 

 

 

31 153

31 664

4 501

4 501

511

-847

1 358

-511

14

Avgifter till vissa internationella sammanslutningar, a

339

3 578

 

-231

 

3 685

3 366

-212

-212

-319

-498

179

319

15

Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete, a

928

7 157

 

-713

 

7 372

7 388

231

231

16

-199

215

-16

UO 05 Internationell samverkan

106 783

1 497 701

71 200

-70 706

 

1 604 978

1 585 596

87 895

16 695

-19 382

-60 485

41 103

19 382

6

Skr . 2007/08:101 BILAGA 6

Tusental kronor

 

Anslagstyp:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

a = ramanslag

Ingående

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utgående

 

 

ramöverförings

 

 

 

Medgivna

Totalt

 

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings

 

 

belopp

Statsbudget

Tilläggsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statsbudget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

 

 

 

1)

 

 

 

medel

 

 

medel

medel

medel

 

 

 

 

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+TB+ID+MÖ)

 

 

(SB+TB)

 

2)

 

 

PO 05 Utrikes- och säkerhetspolitik

106 783

1 497 701

71 200

-70 706

 

1 604 978

1 585 596

87 895

16 695

-19 382

-60 485

41 103

19 382

1

Bidrag till vissa internationella organisationer, a

23 841

1 056 654

70 000

 

 

1 150 495

1 164 931

108 277

38 277

14 436

-17 264

31 700

-14 436

2

Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet, a

38 299

133 686

 

-34 350

 

137 635

122 900

-10 786

-10 786

-14 735

-18 745

4 010

14 735

3

Nordiskt samarbete, a

1 607

13 995

 

-1 073

 

14 529

9 645

-4 350

-4 350

-4 884

-5 304

420

4 884

4

Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet, a

28 961

3 826

 

-25 846

 

6 941

5 591

1 765

1 765

-1 350

-1 465

115

1 350

5

Inspektionen för strategiska produkter, a

3 855

24 903

1 200

-3 114

 

26 844

22 836

-2 067

-3 267

-4 008

-4 755

747

4 008

6

Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik och nedrustning, a

391

34 655

 

-156

 

34 890

34 617

-38

-38

-273

-1 312

1 039

273

7

Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI), a

 

27 067

 

 

 

27 067

27 067

 

 

 

 

 

 

8

Bidrag till Utrikespolitiska institutet (UI), a

 

12 332

 

 

 

12 332

12 332

 

 

 

 

 

 

9

Svenska institutet, a

2 567

87 836

 

 

 

90 403

88 843

1 007

1 007

-1 560

-4 195

2 635

1 560

10

Information om Sverige i utlandet, a

559

14 579

 

-268

 

14 870

14 257

-322

-322

-613

-1 050

437

613

11

Samarbete inom Östersjöregionen, a

6 702

88 168

 

-5 897

 

88 972

82 577

-5 591

-5 591

-6 395

-6 395

 

6 395

UO 06 Försvar samt beredskap mot sårbarhet

3 401 685

44 163 964

 

-94 561

 

47 471 088

46 529 934

2 365 970

2 365 970

-941 154

-2 569 407

1 628 253

941 154

PO 06 Totalförsvar

2 482 656

40 198 125

 

-10 703

 

42 670 078

42 378 096

2 179 971

2 179 971

-291 982

-1 802 661

1 510 679

291 982

1

Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m., a

904 574

20 452 062

-2 000

-407

 

21 354 229

21 034 122

582 060

584 060

-320 107

-1 240 450

920 343

320 107

2

Materiel och anläggningar, a

1 556 756

17 600 235

 

 

 

19 156 991

19 232 318

1 632 083

1 632 083

75 326

-452 681

528 007

-75 326

3

Forskning och teknikutveckling, a

 

1 159 785

 

 

 

1 159 785

1 126 050

-33 735

-33 735

-33 735

-68 529

34 794

33 735

4

Totalförsvarets pliktverk, a

3 443

204 941

 

 

 

208 384

210 429

5 488

5 488

2 046

-4 102

6 148

-2 046

5

Försvarshögskolan, a

3 122

32 533

 

-2 136

 

33 519

33 282

749

749

-237

-1 213

976

237

6

Försvarets radioanstalt, a

2 682

514 517

-2 000

 

 

515 199

513 443

-1 074

926

-1 756

-17 192

15 436

1 756

7

Totalförsvarets forskningsinstitut, a

2 528

57 049

 

-1 310

 

58 267

57 788

739

739

-480

-2 191

1 711

480

8

Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret, o

 

68 211

 

 

 

68 211

66 968

-1 243

-1 243

-1 243

-1 243

 

1 243

9

Nämnder m.m., a

663

5 901

4 000

-663

 

9 901

5 245

-656

-4 656

-4 656

-4 833

177

4 656

7

Skr . 2007/08:101 BILAGA 6

Tusental kronor

Anslagstyp:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

a = ramanslag

Ingående

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utgående

 

ramöverförings

 

 

 

Medgivna

Totalt

 

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings

 

belopp

Statsbudget

Tilläggsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statsbudget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

 

 

1)

 

 

 

medel

 

 

medel

medel

medel

 

 

 

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+TB+ID+MÖ)

 

 

(SB+TB)

 

2)

 

 

10

Internationella materielsamarbeten, industrifrågor och exportstöd m.m., a

8 887

102 891

 

-6 187

105 591

98 451

-4 440

-4 440

-7 140

-10 227

3 087

7 140

PO 07 Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar

899 863

3 631 346

 

-80 955

4 450 254

3 811 928

180 582

180 582

-638 325

-745 141

106 816

638 325

1

Kustbevakningen, a

8 130

777 741

 

 

785 871

709 919

-67 822

-67 822

-75 952

-99 284

23 332

75 952

2

Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor, a

40

39 850

 

 

39 890

39 850

 

 

-40

-4 025

3 985

40

3

Ersättning för räddningstjänst m.m., a

-163

21 080

18 000

 

38 917

26 267

5 187

-12 813

-12 650

-14 758

2 108

12 650

4

Samhällets skydd mot olyckor, a

19 303

669 489

 

 

688 792

675 761

6 272

6 272

-13 031

-33 116

20 085

13 031

5

Krisberedskap, a

399 042

1 711 976

-268 000

-79 294

1 763 724

1 654 221

-57 755

210 245

-109 504

-160 864

51 360

109 504

6

Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet, a

468 479

35 000

250 000

 

753 479

330 805

295 805

45 805

-422 674

-422 674

 

422 674

7

Krisberedskapsmyndigheten, a

2 599

165 671

 

 

168 270

165 117

-554

-554

-3 153

-8 123

4 970

3 153

8

Styrelsen för psykologiskt försvar, a

2 433

32 539

 

-1 661

33 311

31 988

-551

-551

-1 323

-2 299

976

1 323

9

Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal, a

 

178 000

 

 

178 000

178 000

 

 

 

 

 

 

PO 34 Miljöpolitik

8 327

291 908

 

-2 903

297 332

294 175

2 267

2 267

-3 157

-11 915

8 758

3 157

1

Statens strålskyddsinstitut, a

661

118 953

 

 

119 614

118 433

-520

-520

-1 182

-4 751

3 569

1 182

2

Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader, a

5 855

99 301

 

-2 903

102 253

103 044

3 743

3 743

791

-2 188

2 979

-791

 

Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning, a

1 811

73 654

 

 

75 465

72 698

-956

-956

-2 766

-4 976

2 210

2 766

PO 38 Näringspolitik

10 839

42 585

 

 

53 424

45 734

3 149

3 149

-7 690

-9 690

2 000

7 690

1

Elsäkerhetsverket, a

10 839

42 585

 

 

53 424

45 734

3 149

3 149

-7 690

-9 690

2 000

7 690

UO 07 Internationellt bistånd

2 896 583

26 656 588

-700 000

-2 123 213

26 729 959

25 441 208

-1 215 380

-515 380

-1 288 751

-1 318 023

29 272

1 288 751

PO 08 Internationellt utvecklingssamarbete

2 896 583

26 656 588

-700 000

-2 123 213

26 729 959

25 441 208

-1 215 380

-515 380

-1 288 751

-1 318 023

29 272

1 288 751

1

Biståndsverksamhet, a

2 498 361

25 930 841

-700 000

-1 746 072

25 983 131

24 715 372

-1 215 469

-515 469

-1 267 759

-1 275 259

7 500

1 267 759

8

Skr . 2007/08:101 BILAGA 6

Tusental kronor

Anslagstyp:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

a = ramanslag

Ingående

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utgående

 

ramöverförings

 

 

 

Medgivna

Totalt

 

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings

 

belopp

Statsbudget

Tilläggsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statsbudget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

 

 

1)

 

 

 

medel

 

 

medel

medel

medel

 

 

 

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+TB+ID+MÖ)

 

 

(SB+TB)

 

2)

 

 

2

Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida), a

34 446

622 583

 

-15 783

641 246

627 624

5 041

5 041

-13 621

-32 298

18 677

13 621

3

Nordiska Afrikainstitutet, a

 

14 336

 

 

14 336

14 336

 

 

 

-430

430

 

4

Folke Bernadotteakademin, a

6 309

30 828

 

-5 541

31 596

30 795

-33

-33

-801

-1 726

925

801

5

Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete, a

2 692

40 000

 

-1 492

41 200

36 773

-3 227

-3 227

-4 427

-5 627

1 200

4 427

6

Institutet för utvärdering av internationellt utvecklingssamarbete, a

4 081

18 000

 

-3 631

18 450

16 308

-1 692

-1 692

-2 142

-2 682

540

2 142

 

2006 070805 Avsättning för förlustrisker vad avser garantier för finansiellt stöd och exportkreditgarantier, a

350 694

 

 

-350 694

 

 

 

 

 

 

 

 

UO 08 Migration

1 653 527

5 032 876

785 000

-1 105 922

6 365 481

5 294 976

262 100

-522 900

-1 070 505

-1 224 824

154 319

1 070 505

PO 12 Migrationspolitik

1 653 527

5 032 876

785 000

-1 105 922

6 365 481

5 294 976

262 100

-522 900

-1 070 505

-1 224 824

154 319

1 070 505

1

Migrationsverket, a

379 290

1 657 784

 

-1 590

2 035 484

1 923 026

265 242

265 242

-112 458

-162 192

49 734

112 458

2

Ersättningar och bostadskostnader, a

481 054

1 999 950

785 000

-481 054

2 784 950

2 278 695

278 745

-506 255

-506 255

-566 254

59 999

506 255

3

Migrationspolitiska åtgärder, a

41 245

324 167

 

-40 361

325 051

288 281

-35 886

-35 886

-36 770

-46 495

9 725

36 770

4

Domstolsprövning i utlänningsärenden, a

323 651

503 000

 

-308 126

518 525

332 669

-170 331

-170 331

-185 856

-200 946

15 090

185 856

5

Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden, a

129 448

198 800

-80 000

-124 978

123 270

57 947

-140 853

-60 853

-65 323

-75 263

9 940

65 323

6

Offentligt biträde i utlänningsärenden, a

75 947

93 255

80 000

-7 442

241 760

228 503

135 248

55 248

-13 257

-16 055

2 798

13 257

7

Utresor för avvisade och utvisade, a

148 497

204 202

 

-142 371

210 328

139 287

-64 915

-64 915

-71 041

-77 167

6 126

71 041

8

Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar, a

74 297

30 218

 

 

104 515

29 538

-680

-680

-74 977

-75 884

907

74 977

9

Utlänningsnämndens avvecklingsorganisation, a

96

21 500

 

 

21 596

17 029

-4 471

-4 471

-4 567

-4 567

 

4 567

 

2006 081209 Utlänningsnämnden, a

1

 

 

-1

 

 

 

 

 

 

 

 

UO 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

633 329

46 905 439

156 000

-193 792

47 500 977

46 665 214

-240 225

-396 225

-835 763

-2 207 262

1 371 499

835 763

PO 13 Hälso- och sjukvårdspolitik

170 792

26 533 535

85 000

-46 983

26 742 344

26 475 705

-57 830

-142 830

-266 638

-1 111 530

844 892

266 638

9

Skr . 2007/08:101 BILAGA 6

Tusental kronor

Anslagstyp:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

a = ramanslag

Ingående

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utgående

 

ramöverförings

 

 

 

Medgivna

Totalt

 

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings

 

belopp

Statsbudget

Tilläggsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statsbudget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

 

 

1)

 

 

 

medel

 

 

medel

medel

medel

 

 

 

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+TB+ID+MÖ)

 

 

(SB+TB)

 

2)

 

 

1

Tandvårdsförmåner m.m., a

14 711

3 233 000

 

-14 711

3 233 000

3 271 344

38 344

38 344

38 344

-123 046

161 390

-38 344

2

Bidrag för läkemedelsförmånerna, a

 

21 367 000

 

 

21 367 000

21 367 000

 

 

 

-641 010

641 010

 

3

Bidrag till hälso- och sjukvård, a

17 846

399 103

 

-15 642

401 307

281 263

-117 840

-117 840

-120 044

-120 044

 

120 044

4

Statens beredning för medicinsk utvärdering, a

2 102

40 695

 

-891

41 906

40 338

-357

-357

-1 568

-2 789

1 221

1 568

5

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, a

1 100

29 099

 

-234

29 964

28 845

-254

-254

-1 119

-1 992

873

1 119

6

Socialstyrelsen, a

41 397

537 989

 

-3 738

575 648

540 523

2 534

2 534

-35 124

-51 263

16 139

35 124

7

Läkemedelsförmånsnämnden, a

13 513

58 626

-5 000

-11 767

55 372

51 898

-6 728

-1 728

-3 474

-5 233

1 759

3 474

8

Sjukvård i internationella förhållanden, a

-7 394

368 023

90 000

 

450 629

472 132

104 109

14 109

21 503

-997

22 500

-21 503

9

Bidrag till psykiatri, a

 

500 000

 

 

500 000

384 238

-115 762

-115 762

-115 762

-115 762

 

115 762

 

2006 091309 Bidrag till psykiatri och social psykiatri, a

73 340

 

 

 

73 340

37 449

37 449

37 449

-35 892

-35 892

 

35 892

 

2005 091309 Ersättning till talidomidskadade i vissa fall m.m., a

5 577

 

 

 

5 577

675

675

675

-4 902

-4 902

 

4 902

 

2001 091306 Ersättning till steriliserade i vissa fall, a

8 600

 

 

 

8 600

 

 

 

-8 600

-8 600

 

8 600

PO 14 Folkhälsa

300 607

892 012

71 000

-48 122

1 215 498

1 099 557

207 545

136 545

-115 941

-160 071

44 130

115 941

1

Insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar, a

2 610

151 937

 

 

154 547

153 835

1 898

1 898

-712

-5 270

4 558

712

2

Bidrag till WHO, a

10 715

35 165

 

-9 690

36 190

31 875

-3 290

-3 290

-4 315

-5 370

1 055

4 315

3

Bidrag till Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap, a

664

18 288

 

-120

18 832

17 578

-710

-710

-1 254

-1 803

549

1 254

4

Statens folkhälsoinstitut, a

33 778

126 350

70 000

 

230 128

206 635

80 285

10 285

-23 492

-27 283

3 791

23 492

5

Smittskyddsinstitutet, a

2 887

184 849

 

 

187 736

185 073

224

224

-2 663

-8 208

5 545

2 663

6

Institutet för psykosocial medicin, a

291

15 471

 

 

15 762

15 714

243

243

-48

-512

464

48

7

Folkhälsopolitiska åtgärder, a

605

111 585

 

-681

111 509

111 198

-387

-387

-311

-3 658

3 347

311

8

Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder, a

49 468

248 155

 

-37 468

260 155

284 155

36 000

36 000

24 000

-815

24 815

-24 000

9

Alkohol- och läkemedelssortimentsnämnden, a

169

212

 

-163

218

70

-142

-142

-148

-154

6

148

10

Insatser för vaccinberedskap, a

 

 

1 000

 

1 000

 

 

-1 000

-1 000

-1 000

 

1 000

 

2006 091410 Vaccinförsörjning, a

199 421

 

 

 

199 421

93 425

93 425

93 425

-105 996

-105 996

 

105 996

10

Skr . 2007/08:101 BILAGA 6

Tusental kronor

Anslagstyp:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

a = ramanslag

Ingående

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utgående

 

ramöverförings

 

 

 

Medgivna

Totalt

 

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings

 

belopp

Statsbudget

Tilläggsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statsbudget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

 

 

1)

 

 

 

medel

 

 

medel

medel

medel

 

 

 

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+TB+ID+MÖ)

 

 

(SB+TB)

 

2)

 

 

PO 15 Barnpolitik

1 253

36 118

 

-238

37 133

33 256

-2 862

-2 862

-3 878

-4 738

860

3 878

1

Barnombudsmannen, a

406

17 184

 

 

17 590

17 620

436

436

30

-486

516

-30

2

Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, a

579

11 473

 

-238

11 815

11 047

-426

-426

-768

-1 112

344

768

3

Insatser för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige, a

268

7 461

 

 

7 729

4 589

-2 872

-2 872

-3 141

-3 141

 

3 141

PO 16 Handikappolitik

58 459

15 564 167

 

-65 561

15 557 065

15 761 934

197 767

197 767

204 869

-243 266

448 135

-204 869

1

Personligt ombud, a

2 457

109 460

 

 

111 917

92 646

-16 814

-16 814

-19 271

-19 271

 

19 271

2

Vissa statsbidrag inom handikappområdet, a

1 155

273 350

 

 

274 505

273 350

0

0

-1 155

-1 155

 

1 155

3

Statsbidrag till särskilt utbildningsstöd, a

0

177 399

 

 

177 399

179 718

2 319

2 319

2 319

-3 003

5 322

-2 319

4

Bidrag till viss verksamhet för personer med funktionshinder, a

 

79 900

2 000

 

81 900

81 900

2 000

 

 

 

 

 

5

Bidrag till handikapporganisationer, a

 

163 660

 

 

163 660

163 660

 

 

 

 

 

 

6

Bidrag till utrustning för elektronisk kommunikation, a

916

23 286

-2 000

-304

21 898

20 398

-2 888

-888

-1 500

-2 199

699

1 500

7

Bilstöd till personer med funktionshinder, a

-12 689

256 000

 

 

243 311

245 123

-10 877

-10 877

1 813

-5 867

7 680

-1 813

8

Kostnader för statlig assistansersättning, a

64 814

14 450 000

 

-64 814

14 450 000

14 674 544

224 544

224 544

224 544

-208 956

433 500

-224 544

9

Myndigheten för handikappolitisk samordning, a

1 012

19 119

 

-444

19 687

18 516

-603

-603

-1 171

-1 745

574

1 171

10

Handikappombudsmannen, a

784

11 993

 

 

12 777

12 068

75

75

-709

-1 069

360

709

 

2005 091609 Statens institut för särskilt utbildningsstöd, a

11

 

 

 

11

11

11

11

0

0

 

0

PO 17 Äldrepolitik

18 971

2 117 137

 

-1 416

2 134 692

1 596 428

-520 709

-520 709

-538 264

-538 264

 

538 264

1

Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken, a

18 971

2 117 137

 

-1 416

2 134 692

1 596 428

-520 709

-520 709

-538 264

-538 264

 

538 264

PO 18 Socialtjänstpolitik

74 118

1 419 975

 

-29 940

1 464 153

1 351 787

-68 188

-68 188

-112 366

-135 573

23 207

112 366

1

Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m., a

20 877

613 476

 

-241

634 112

597 895

-15 581

-15 581

-36 217

-36 217

 

36 217

2

Statens institutionsstyrelse, a

52 481

773 559

 

-29 237

796 803

742 923

-30 636

-30 636

-53 880

-77 087

23 207

53 880

3

Utvecklingsmedel till åtgärder för hemlösa, a

760

32 940

 

-462

33 238

10 970

-21 970

-21 970

-22 269

-22 269

 

22 269

11

Skr . 2007/08:101 BILAGA 6

Tusental kronor

 

Anslagstyp:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

a = ramanslag

Ingående

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utgående

 

 

ramöverförings

 

 

 

Medgivna

Totalt

 

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings

 

 

belopp

Statsbudget

Tilläggsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statsbudget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

 

 

 

1)

 

 

 

medel

 

 

medel

medel

medel

 

 

 

 

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+TB+ID+MÖ)

 

 

(SB+TB)

 

2)

 

 

PO 26 Forskningspolitik

9 128

342 495

 

-1 531

 

350 092

346 547

4 052

4 052

-3 545

-13 820

10 275

3 545

1

Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap: Förvaltning, a

2 236

23 529

 

-1 531

 

24 234

23 581

52

52

-652

-1 358

706

652

2

Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap: Forskning, a

6 892

318 966

 

 

 

325 858

322 965

3 999

3 999

-2 893

-12 462

9 569

2 893

UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

3 605 004

122 354 688

700 000

-3 553 443

 

123 106 249

119 464 368

-2 890 320

-3 590 320

-3 641 882

-8 448 944

4 807 062

3 641 882

PO 19 Ersättning vid arbetsoförmåga

3 605 004

122 354 688

700 000

-3 553 443

 

123 106 249

119 464 368

-2 890 320

-3 590 320

-3 641 882

-8 448 944

4 807 062

3 641 882

1

Sjukpenning och rehabilitering m.m., a

1 232 631

34 344 419

 

-1 232 631

 

34 344 419

31 733 803

-2 610 616

-2 610 616

-2 610 616

-3 623 770

1 013 154

2 610 616

2

Aktivitets- och sjukersättningar m.m., a

1 748 345

72 321 445

 

-1 749 755

 

72 320 034

72 455 894

134 449

134 449

135 860

-2 955 443

3 091 303

-135 860

3

Handikappersättningar, a

6 031

1 198 000

 

-6 031

 

1 198 000

1 174 423

-23 577

-23 577

-23 577

-83 477

59 900

23 577

4

Arbetsskadeersättningar m.m., a

551 765

6 285 000

 

-551 765

 

6 285 000

5 809 809

-475 191

-475 191

-475 191

-765 091

289 900

475 191

5

Ersättning för kroppsskador, a

3 950

57 800

 

-3 950

 

57 800

53 375

-4 425

-4 425

-4 425

-7 230

2 805

4 425

6

Försäkringskassan, a

62 282

7 148 024

700 000

-9 310

 

7 900 996

7 429 554

281 530

-418 470

-471 442

-821 442

350 000

471 442

7

Bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och sjukvård, a

 

1 000 000

 

 

 

1 000 000

807 508

-192 492

-192 492

-192 492

-192 492

 

192 492

UO 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

-467 961

44 201 500

 

-83 481

 

43 650 057

43 738 052

-463 448

-463 448

87 995

-2 122 080

2 210 075

-87 995

PO 20 Ekonomisk äldrepolitik

-467 961

44 201 500

 

-83 481

 

43 650 057

43 738 052

-463 448

-463 448

87 995

-2 122 080

2 210 075

-87 995

1

Garantipension till ålderspension, a

35 678

20 574 800

 

-35 678

 

20 574 800

20 370 900

-203 900

-203 900

-203 900

-1 232 640

1 028 740

203 900

2

Efterlevandepensioner till vuxna, a

-352 280

15 869 000

 

 

 

15 516 720

15 701 922

-167 078

-167 078

185 202

-608 248

793 450

-185 202

3

Bostadstillägg till pensionärer, a

-199 162

7 355 000

 

 

 

7 155 838

7 262 856

-92 144

-92 144

107 019

-260 731

367 750

-107 019

4

Äldreförsörjningsstöd, a

47 804

402 700

 

-47 804

 

402 700

402 374

-326

-326

-326

-20 461

20 135

326

12

Skr . 2007/08:101 BILAGA 6

Tusental kronor

Anslagstyp:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

a = ramanslag

Ingående

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utgående

 

ramöverförings

 

 

 

Medgivna

Totalt

 

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings

 

belopp

Statsbudget

Tilläggsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statsbudget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

 

 

1)

 

 

 

medel

 

 

medel

medel

medel

 

 

 

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+TB+ID+MÖ)

 

 

(SB+TB)

 

2)

 

 

UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

1 331 269

62 630 664

 

-1 581 618

62 380 315

61 567 831

-1 062 833

-1 062 833

-812 484

-3 585 809

2 773 325

812 484

PO 21 Ekonomisk familjepolitik

1 331 269

62 630 664

 

-1 581 618

62 380 315

61 567 831

-1 062 833

-1 062 833

-812 484

-3 585 809

2 773 325

812 484

1

Allmänna barnbidrag, a

193 927

23 490 000

 

-193 927

23 490 000

23 515 636

25 636

25 636

25 636

-1 148 864

1 174 500

-25 636

2

Föräldraförsäkring, a

1 076 165

28 606 380

 

-1 283 345

28 399 200

27 662 182

-944 198

-944 198

-737 018

-2 040 203

1 303 185

737 018

3

Underhållsstöd, a

48 665

2 117 000

 

-48 665

2 117 000

2 123 192

6 192

6 192

6 192

-99 658

105 850

-6 192

4

Bidrag till kostnader för internationella adoptioner, a

-1 348

35 784

 

 

34 436

28 260

-7 524

-7 524

-6 176

-8 176

2 000

6 176

5

Barnpension och efterlevandestöd för barn, a

-41 820

1 029 000

 

 

987 180

1 009 277

-19 723

-19 723

22 097

-39 643

61 740

-22 097

6

Vårdbidrag för funktionshindrade barn, a

55 680

2 760 500

 

-55 680

2 760 500

2 637 284

-123 216

-123 216

-123 216

-249 266

126 050

123 216

7

Pensionsrätt för barnår, a

 

4 592 000

 

 

4 592 000

4 592 000

 

 

 

 

 

 

UO 13 Arbetsmarknad

2 869 855

66 650 378

581 500

-1 574 238

68 527 494

57 983 617

-8 666 761

-9 248 261

-10 543 877

-13 525 455

2 981 578

10 543 877

PO 10 Integrationspolitik

109 254

4 071 374

323 000

-189 669

4 313 960

4 122 393

51 019

-271 981

-191 567

-606 939

415 372

191 567

1

Integrationsverket, a

5 429

46 730

23 000

 

75 159

62 804

16 074

-6 926

-12 355

-13 757

1 402

12 355

2

Integrationsåtgärder, a

19 092

136 742

-51 378

-3 846

100 610

70 406

-66 336

-14 958

-30 204

-30 204

 

30 204

3

Kommunersättningar vid flyktingmottagande, a

81 086

3 831 904

316 378

-182 706

4 046 662

3 916 678

84 774

-231 604

-129 985

-542 275

412 290

129 985

4

Hemutrustningslån, a

3 396

14 519

 

-3 081

14 835

9 665

-4 854

-4 854

-5 170

-5 606

436

5 170

5

Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, a

251

41 479

 

-36

41 694

41 088

-391

-391

-606

-1 850

1 244

606

6

Avvecklingsmyndigheten för Integrationsverket, a

 

 

35 000

 

35 000

21 753

21 753

-13 247

-13 247

-13 247

 

13 247

PO 11 Storstadspolitik

111 174

 

 

 

111 174

35 596

35 596

35 596

-75 578

-75 578

 

75 578

 

2004 131101 Utvecklingsinsatser i storstadsregionerna, a

111 174

 

 

 

111 174

35 596

35 596

35 596

-75 578

-75 578

 

75 578

13

Skr . 2007/08:101 BILAGA 6

Tusental kronor

 

Anslagstyp:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

a = ramanslag

Ingående

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utgående

 

 

ramöverförings

 

 

 

Medgivna

Totalt

 

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings

 

 

belopp

Statsbudget

Tilläggsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statsbudget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

 

 

 

1)

 

 

 

medel

 

 

medel

medel

medel

 

 

 

 

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+TB+ID+MÖ)

 

 

(SB+TB)

 

2)

 

 

PO 22 Arbetsmarknadspolitik

2 649 426

62 579 004

258 500

-1 384 570

 

64 102 360

53 825 628

-8 753 376

-9 011 876

-10 276 732

-12 842 938

2 566 206

10 276 732

1

Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader, a

115 817

5 057 506

 

 

 

5 173 323

5 037 323

-20 183

-20 183

-136 000

-287 725

151 725

136 000

2

Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd, a

588 295

38 368 302

250 000

-588 310

 

38 618 287

30 442 345

-7 925 957

-8 175 957

-8 175 942

-9 876 990

1 701 048

8 175 942

3

Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader, a

590 828

3 235 377

-114 500

-306 154

 

3 405 551

2 901 420

-333 957

-219 457

-504 131

-664 399

160 268

504 131

4

Lönebidrag och Samhall m.m., a

105 452

12 601 146

123 000

-198 394

 

12 631 204

12 467 132

-134 014

-257 014

-164 072

-591 936

427 864

164 072

5

Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige, a

2 609

131 194

 

 

 

133 803

129 945

-1 249

-1 249

-3 858

-16 977

13 119

3 858

6

Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2000-2006, a

952 598

1 808 821

 

 

 

2 761 419

2 126 909

318 088

318 088

-634 511

-687 006

52 495

634 511

7

Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007-2013, a

 

290 000

 

 

 

290 000

 

-290 000

-290 000

-290 000

-298 700

8 700

290 000

8

Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, a

2 057

22 041

 

-1 427

 

22 671

22 496

455

455

-175

-1 836

1 661

175

9

Bidrag till administration av grundbeloppet, a

 

49 186

 

 

 

49 186

49 186

0

0

0

0

 

0

10

Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten,

 

7 703

 

 

 

7 703

7 703

 

 

 

 

 

 

11

Bidrag till lönegarantiersättning, a

288 016

954 749

 

-288 016

 

954 749

593 420

-361 329

-361 329

-361 329

-409 066

47 737

361 329

12

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, a

3 753

52 979

 

-2 268

 

54 464

47 749

-5 230

-5 230

-6 715

-8 304

1 589

6 715

UO 14 Arbetsliv

88 068

1 360 715

179 717

-3 696

 

1 624 804

1 137 330

-223 385

-403 102

-487 473

-520 693

33 220

487 473

PO 23 Arbetslivspolitik

84 389

912 454

179 717

-3 502

 

1 173 058

1 060 994

148 540

-31 177

-112 064

-132 066

20 002

112 064

1

Arbetsmiljöverket, a

12 265

638 906

-12 600

-364

 

638 207

618 482

-20 424

-7 824

-19 725

-34 944

15 219

19 725

2

Arbetslivsinstitutet, a

66 976

164 403

28 100

 

 

259 479

231 568

67 165

39 065

-27 911

-27 911

 

27 911

3

Arbetsdomstolen, a

326

25 083

 

 

 

25 409

25 054

-29

-29

-355

-1 107

752

355

4

Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar, a

22

86

 

-20

 

88

49

-37

-37

-40

-43

3

40

5

Internationella arbetsorganisationen (ILO), a

284

23 022

 

-239

 

23 067

22 204

-818

-818

-863

-3 062

2 199

863

6

Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO), a

135

8 323

 

 

 

8 458

8 544

221

221

86

-164

250

-86

7

Medlingsinstitutet, a

4 381

52 631

 

-2 880

 

54 133

50 679

-1 952

-1 952

-3 453

-5 032

1 579

3 453

14

Skr . 2007/08:101 BILAGA 6

Tusental kronor

Anslagstyp:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

a = ramanslag

Ingående

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utgående

 

ramöverförings

 

 

 

Medgivna

Totalt

 

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings

 

belopp

Statsbudget

Tilläggsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statsbudget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

 

 

1)

 

 

 

medel

 

 

medel

medel

medel

 

 

 

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+TB+ID+MÖ)

 

 

(SB+TB)

 

2)

 

 

8

Avvecklingsmyndigheten för Arbetslivsinstitutet, a

 

 

164 217

 

164 217

104 415

104 415

-59 802

-59 802

-59 802

 

59 802

 

2006 142303 Särskilda utbildningsinsatser m.m., a

1

 

 

-1

 

 

 

 

 

 

 

 

PO 24 Jämställdhetspolitik

3 678

448 261

 

-193

451 746

76 337

-371 924

-371 924

-375 409

-388 627

13 218

375 409

1

Jämställdhetsombudsmannen, a

46

28 601

 

-193

28 453

28 284

-317

-317

-169

-1 027

858

169

2

Särskilda jämställdhetsåtgärder, a

3 178

416 660

 

 

419 838

46 609

-370 051

-370 051

-373 229

-385 589

12 360

373 229

3

Delegationen för stöd till jämnställdhetsintegrering, a

454

3 000

 

 

3 454

1 443

-1 557

-1 557

-2 011

-2 011

 

2 011

UO 15 Studiestöd

2 231 472

20 714 471

 

-2 152 610

20 793 333

19 328 170

-1 386 301

-1 386 301

-1 465 164

-2 387 895

922 731

1 465 164

PO 25 Utbildningspolitik

2 231 472

20 714 471

 

-2 152 610

20 793 333

19 328 170

-1 386 301

-1 386 301

-1 465 164

-2 387 895

922 731

1 465 164

1

Studiehjälp m.m., a

62 655

3 881 311

 

-9 255

3 934 711

3 912 077

30 766

30 766

-22 634

-216 700

194 066

22 634

2

Studiemedel m.m., a

1 848 324

11 678 324

 

-1 848 324

11 678 324

10 320 488

-1 357 836

-1 357 836

-1 357 836

-1 839 633

481 797

1 357 836

3

Studiemedelsräntor m.m., a

30 429

4 832 810

 

-30 429

4 832 810

4 785 052

-47 758

-47 758

-47 758

-289 399

241 641

47 758

4

Rekryteringsbidrag, a

271 242

166 700

 

-245 842

192 100

166 652

-48

-48

-25 448

-25 448

 

25 448

5

Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk, a

15 033

61 150

 

-15 033

61 150

51 601

-9 549

-9 549

-9 549

-12 602

3 053

9 549

6

Bidrag till vissa studiesociala ändamål, a

3 726

30 800

 

-3 726

30 800

29 223

-1 577

-1 577

-1 577

-3 117

1 540

1 577

7

Bidrag till vissa organisationer m.m., a

26

63 376

 

 

63 402

63 059

-317

-317

-343

-977

634

343

 

2003 152505 Vuxenstudiestöd m.m., a

36

 

 

 

36

17

17

17

-19

-19

 

19

UO 16 Utbildning och universitetsforskning

1 472 704

44 213 871

26 000

-449 331

45 263 244

42 197 588

-2 016 283

-2 042 283

-3 065 655

-3 479 223

413 568

3 065 655

PO 11 Storstadspolitik

2 281

 

 

 

2 281

322

322

322

-1 959

-1 959

 

1 959

 

2002 161101 Förstärkning av utbildning i storstadsregionerna, a

2 281

 

 

 

2 281

322

322

322

-1 959

-1 959

 

1 959

15

Skr . 2007/08:101 BILAGA 6

Tusental kronor

 

Anslagstyp:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

a = ramanslag

Ingående

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utgående

 

 

ramöverförings

 

 

 

Medgivna

Totalt

 

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings

 

 

belopp

Statsbudget

Tilläggsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statsbudget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

 

 

 

1)

 

 

 

medel

 

 

medel

medel

medel

 

 

 

 

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+TB+ID+MÖ)

 

 

(SB+TB)

 

2)

 

 

PO 25 Utbildningspolitik

1 447 811

40 404 896

20 000

-434 758

 

41 437 948

38 405 804

-1 999 092

-2 019 092

-3 032 144

-3 266 639

234 495

3 032 144

1

Statens skolverk, a

17 121

356 926

 

 

 

374 047

360 422

3 496

3 496

-13 625

-24 333

10 708

13 625

2

Myndigheten för skolutveckling, a

1 296

97 536

 

 

 

98 832

96 159

-1 377

-1 377

-2 673

-5 599

2 926

2 673

3

Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, a

22 357

1 138 511

-483 650

-2 362

 

674 856

588 690

-549 821

-66 171

-86 166

-120 291

34 125

86 166

4

Specialpedagogiska institutet, a

10 669

367 117

 

 

 

377 786

373 018

5 901

5 901

-4 768

-15 782

11 014

4 768

5

Specialskolemyndigheten, a

7 042

256 683

 

 

 

263 725

256 215

-468

-468

-7 510

-15 210

7 700

7 510

6

Särskilda insatser på skolområdet, a

11 213

301 739

 

-3 206

 

309 746

304 338

2 599

2 599

-5 408

-14 460

9 052

5 408

7

Sameskolstyrelsen, a

2 423

26 026

 

 

 

28 449

27 072

1 046

1 046

-1 377

-2 158

781

1 377

8

Maxtaxa i förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg m.m., a

1 451

3 660 000

 

 

 

3 661 451

3 658 162

-1 838

-1 838

-3 289

-3 289

 

3 289

9

Bidrag till viss verksamhet motsvarande förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, grundskola och gymnasieskola,a

-8 997

142 459

 

 

 

133 462

119 314

-23 145

-23 145

-14 148

-18 422

4 274

14 148

10

Bidrag till svensk undervisning i utlandet, a

12 472

97 587

 

-9 631

 

100 428

84 058

-13 529

-13 529

-16 370

-19 297

2 927

16 370

11

Nationellt centrum för flexibelt lärande, a

6 684

100 917

 

-4 700

 

102 901

83 021

-17 896

-17 896

-19 880

-22 908

3 028

19 880

12

Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildning, a

6 903

309 763

 

-3 747

 

312 918

299 729

-10 034

-10 034

-13 189

-22 482

9 293

13 189

13

Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning, a

336

25 927

 

 

 

26 263

25 894

-33

-33

-369

-1 147

778

369

14

Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning, a

108 924

1 139 596

 

-75 477

 

1 173 042

1 158 948

19 352

19 352

-14 095

-48 283

34 188

14 095

15

Valideringsdelegationen, a

1 535

18 499

20 000

-983

 

39 051

26 643

8 144

-11 856

-12 407

-12 962

555

12 407

16

Utveckling av påbyggnadsutbildningar, a

872

107 151

 

-872

 

107 151

98 320

-8 831

-8 831

-8 831

-12 047

3 216

8 831

17

Uppsala universitet: Grundutbildning, a

21 226

1 223 989

 

 

 

1 245 215

1 148 541

-75 448

-75 448

-96 674

-96 674

 

96 674

18

Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning, a

 

1 286 995

 

 

 

1 286 995

1 286 995

 

 

 

 

 

 

19

Lunds universitet: Grundutbildning, a

 

1 628 680

 

 

 

1 628 680

1 554 083

-74 597

-74 597

-74 597

-74 597

 

74 597

20

Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning, a

 

1 279 376

 

 

 

1 279 376

1 279 376

 

 

 

 

 

 

21

Göteborgs universitet: Grundutbildning, a

 

1 601 874

 

 

 

1 601 874

1 601 874

 

 

 

 

 

 

22

Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning, a

 

1 044 536

 

 

 

1 044 536

1 044 536

 

 

 

 

 

 

23

Stockholms universitet: Grundutbildning, a

663

1 047 039

 

 

 

1 047 702

956 665

-90 374

-90 374

-91 037

-91 037

 

91 037

24

Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning, a

 

1 057 435

 

 

 

1 057 435

1 057 435

 

 

 

 

 

 

25

Umeå universitet: Grundutbildning, a

76 873

1 107 722

 

 

 

1 184 595

1 055 902

-51 820

-51 820

-128 693

-128 693

 

128 693

16

Skr . 2007/08:101 BILAGA 6

Tusental kronor

Anslagstyp:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

a = ramanslag

Ingående

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utgående

 

ramöverförings

 

 

 

Medgivna

Totalt

 

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings

 

belopp

Statsbudget

Tilläggsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statsbudget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

 

 

1)

 

 

 

medel

 

 

medel

medel

medel

 

 

 

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+TB+ID+MÖ)

 

 

(SB+TB)

 

2)

 

 

26

Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning, a

 

737 738

 

 

737 738

737 738

 

 

 

 

 

27

Linköpings universitet: Grundutbildning, a

 

1 211 993

 

 

1 211 993

1 158 872

-53 121

-53 121

-53 121

-53 121

53 121

28

Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning, a

 

514 008

 

 

514 008

514 008

 

 

 

 

 

29

Karolinska institutet: Grundutbildning, a

 

615 565

 

 

615 565

615 565

 

 

 

 

 

30

Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning, a

 

830 128

 

 

830 128

830 128

 

 

 

 

 

31

Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning, a

152 605

959 886

 

-58 419

1 054 071

889 954

-69 932

-69 932

-164 117

-164 117

164 117

32

Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och forskarutbildning, a

 

698 772

 

 

698 772

698 772

 

 

 

 

 

33

Luleå tekniska universitet: Grundutbildning, a

92 112

612 389

 

-32 708

671 793

511 964

-100 425

-100 425

-159 829

-159 829

159 829

34

Luleå tekniska universitet: Forskning och forskarutbildning, a

 

267 453

 

 

267 453

267 453

 

 

 

 

 

35

Karlstads universitet: Grundutbildning, a

53 094

520 642

 

-1 087

572 649

459 054

-61 588

-61 588

-113 595

-113 595

113 595

36

Karlstads universitet: Forskning och forskarutbildning, a

 

167 656

 

 

167 656

167 656

 

 

 

 

 

37

Växjö universitet: Grundutbildning, a

24 987

447 053

 

 

472 040

396 032

-51 021

-51 021

-76 008

-76 008

76 008

38

Växjö universitet: Forskning och forskarutbildning, a

 

154 327

 

 

154 327

154 327

 

 

 

 

 

39

Örebro universitet: Grundutbildning, a

 

596 928

 

 

596 928

541 065

-55 863

-55 863

-55 863

-55 863

55 863

40

Örebro universitet: Forskning och forskarutbildning, a

 

175 697

 

 

175 697

175 697

 

 

 

 

 

41

Mittuniversitetet: Grundutbildning, a

83 007

510 968

 

-30 902

563 073

422 850

-88 118

-88 118

-140 224

-140 224

140 224

42

Mittuniversitetet: Forskning och forskarutbildning, a

 

170 796

 

 

170 796

170 796

 

 

 

 

 

43

Blekinge tekniska högskola: Grundutbildning, a

 

222 419

14 000

 

236 419

236 419

14 000

 

 

 

 

44

Blekinge tekniska högskola: Forskning och forskarutbildning, a

 

72 992

 

 

72 992

72 992

 

 

 

 

 

45

Malmö högskola: Grundutbildning, a

42 534

789 666

 

 

832 200

712 307

-77 359

-77 359

-119 893

-119 893

119 893

46

Malmö högskola: Forskning och forskarutbildning, a

 

85 284

 

 

85 284

85 284

 

 

 

 

 

47

Högskolan i Kalmar: Grundutbildning, a

19 073

446 708

-14 000

 

451 781

390 212

-56 496

-42 496

-61 569

-61 569

61 569

48

Högskolan i Kalmar: Forskning och forskarutbildning, a

 

73 952

 

 

73 952

73 952

 

 

 

 

 

49

Mälardalens högskola: Grundutbildning, a

49 065

568 791

 

 

617 856

498 264

-70 527

-70 527

-119 592

-119 592

119 592

50

Mälardalens högskola: Forskning och forskarutbildning, a

 

50 868

 

 

50 868

50 868

 

 

 

 

 

51

Danshögskolan: Grundutbildning, a

3 248

47 625

 

 

50 873

46 476

-1 149

-1 149

-4 397

-4 397

4 397

17

Skr . 2007/08:101 BILAGA 6

Tusental kronor

Anslagstyp:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

a = ramanslag

Ingående

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utgående

 

ramöverförings

 

 

 

Medgivna

Totalt

 

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings

 

belopp

Statsbudget

Tilläggsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statsbudget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

 

 

1)

 

 

 

medel

 

 

medel

medel

medel

 

 

 

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+TB+ID+MÖ)

 

 

(SB+TB)

 

2)

 

 

52

Dramatiska institutet: Grundutbildning, a

 

78 717

 

 

78 717

78 717

 

 

 

 

 

 

53

Gymnastik- och idrottshögskolan: Grundutbildning, a

 

48 230

 

 

48 230

48 230

 

 

 

 

 

 

54

Högskolan i Borås: Grundutbildning, a

15 748

382 981

 

 

398 729

367 040

-15 941

-15 941

-31 689

-31 689

 

31 689

55

Högskolan Dalarna: Grundutbildning, a

80 666

360 362

 

-44 897

396 132

312 682

-47 680

-47 680

-83 450

-83 450

 

83 450

56

Högskolan på Gotland: Grundutbildning, a

7 239

117 073

 

 

124 312

105 640

-11 433

-11 433

-18 672

-18 672

 

18 672

57

Högskolan i Gävle: Grundutbildning, a

17 336

386 638

 

 

403 974

345 886

-40 752

-40 752

-58 088

-58 088

 

58 088

58

Högskolan i Halmstad: Grundutbildning, a

 

302 210

 

 

302 210

302 210

 

 

 

 

 

 

59

Högskolan Kristianstad: Grundutbildning, a

19 000

321 217

 

 

340 217

283 108

-38 109

-38 109

-57 109

-57 109

 

57 109

60

Högskolan i Skövde: Grundutbildning, a

383

295 013

 

 

295 396

251 794

-43 219

-43 219

-43 602

-43 602

 

43 602

61

Högskolan Väst: Grundutbildning, a

34 181

289 305

 

-5 903

317 583

254 300

-35 005

-35 005

-63 284

-63 284

 

63 284

62

Konstfack: Grundutbildning, a

 

122 863

 

 

122 863

122 863

 

 

 

 

 

 

63

Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning, a

-2

56 196

 

 

56 194

56 196

 

 

2

2

 

-2

64

Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning, a

 

128 407

 

 

128 407

128 407

 

 

 

 

 

 

65

Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning, a

 

441 802

 

 

441 802

416 974

-24 828

-24 828

-24 828

-24 828

 

24 828

66

Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning, a

 

17 320

 

 

17 320

17 320

 

 

 

 

 

 

67

Södertörns högskola: Grundutbildning, a

15 781

317 084

 

 

332 865

268 432

-48 652

-48 652

-64 433

-64 433

 

64 433

68

Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning, a

 

27 887

 

 

27 887

27 887

 

 

 

 

 

 

69

Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m., a

150 856

2 170 994

 

-141 278

2 180 571

2 068 698

-102 296

-102 296

-111 873

-177 003

65 130

111 873

70

Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m., a

47 423

417 635

117 000

-1 710

580 348

375 427

-42 208

-159 208

-204 921

-217 450

12 529

204 921

71

Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor, a

-28

390 089

 

 

390 061

390 059

-30

-30

-2

-2

 

2

72

Ersättningar för klinisk utbildning och forskning, a

 

2 014 568

 

 

2 014 568

2 014 568

 

 

 

 

 

 

73

Högskoleverket, a

4 047

165 087

 

 

169 134

164 978

-109

-109

-4 156

-9 109

4 953

4 156

74

Verket för högskoleservice, a

 

16 923

 

 

16 923

16 871

-52

-52

-52

-560

508

52

75

Centrala studiestödsnämnden m.m., a

19 773

396 466

 

-7 912

408 327

396 412

-54

-54

-11 915

-23 809

11 894

11 915

76

Överklagandenämnden för studiestöd, a

2 980

12 266

 

-2 614

12 632

9 534

-2 732

-2 732

-3 098

-3 466

368

3 098

77

Internationella programkontoret för utbildningsområdet, a

787

45 360

 

 

46 147

41 735

-3 625

-3 625

-4 411

-5 772

1 361

4 411

18

Skr . 2007/08:101 BILAGA 6

Tusental kronor

Anslagstyp:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

a = ramanslag

Ingående

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utgående

 

ramöverförings

 

 

 

Medgivna

Totalt

 

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings

 

belopp

Statsbudget

Tilläggsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statsbudget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

 

 

1)

 

 

 

medel

 

 

medel

medel

medel

 

 

 

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+TB+ID+MÖ)

 

 

(SB+TB)

 

2)

 

 

78

Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning, a

581

63 855

 

 

64 436

61 433

-2 422

-2 422

-3 003

-4 919

1 916

3 003

79

Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m., a

6 040

32 225

 

-5 081

33 183

27 341

-4 884

-4 884

-5 842

-6 809

967

5 842

80

Utvecklingsarbete m.m. inom områdena utbildning och forskning, a

1 164

11 736

 

-327

12 573

10 332

-1 404

-1 404

-2 240

-2 544

304

2 240

81

Fortbildning av lärare, a

 

 

366 650

 

366 650

66 605

66 605

-300 045

-300 045

-300 045

 

300 045

 

2006 162509

Bidrag till personalförstärkningar i förskola, a

58 115

 

 

 

58 115

-56 789

-56 789

-56 789

-114 904

-114 904

 

114 904

 

2006 162510

Bidrag till personalförstärkningar i skola och fritidshem, a

136 778

 

 

 

136 778

997

997

997

-135 781

-135 781

 

135 781

 

2006 162515

Bidrag till vissa organisationer för uppsökande verksamhet, a

943

 

 

-943

 

-952

-952

-952

-952

-952

 

952

 

2006 162516

Statligt stöd för utbildning av vuxna, a

6 540

 

 

 

6 540

6 058

6 058

6 058

-482

-482

 

482

 

2005 162505

Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med funktionshinder, a

696

 

 

 

696

696

696

696

 

 

 

 

PO 26 Forskningspolitik

22 613

3 808 975

6 000

-14 573

3 823 015

3 791 463

-17 512

-23 512

-31 552

-210 625

179 073

31 552

1

Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation, a

4 149

3 022 040

 

 

3 026 189

3 010 933

-11 107

-11 107

-15 256

-166 358

151 102

15 256

2

Vetenskapsrådet: Förvaltning, a

-432

107 621

 

 

107 189

106 555

-1 066

-1 066

-634

-3 863

3 229

634

3

Rymdforskning, a

-2 676

168 308

 

 

165 632

164 479

-3 829

-3 829

-1 153

-9 568

8 415

1 153

4

Institutet för rymdfysik, a

49

45 310

 

 

45 359

45 463

153

153

104

-1 255

1 359

-104

5

Kungl. biblioteket, a

3 032

241 403

 

 

244 435

244 246

2 843

2 843

-189

-7 431

7 242

189

6

Polarforskningssekretariatet, a

-151

25 766

6 000

 

31 615

31 225

5 459

-541

-390

-1 678

1 288

390

7

Sunet, a

 

 

40 151

 

 

40 151

41 653

1 502

1 502

1 502

-506

2 008

-1 502

8

Centrala Etikprövningsnämnden, a

8

4 239

 

 

4 247

3 993

-246

-246

-254

-381

127

254

9

Regionala etikprövningsnämnder, a

15 767

41 466

 

-14 573

42 660

27 904

-13 562

-13 562

-14 756

-15 679

923

14 756

10

Särskilda utgifter för forskningsändamål, a

94

112 671

 

 

112 765

112 240

-431

-431

-525

-3 905

3 380

525

 

2006 162607

Främjande och analys av forsknings- och utvecklingssamarbetet inom EU m.m., a

2 773

 

 

 

2 773

2 773

2 773

2 773

 

 

 

 

UO 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

150 943

10 139 013

32 421

-29 530

10 292 847

10 091 429

-47 584

-80 005

-201 418

-286 454

85 036

201 418

PO 02 Finansiella system och tillsyn

9 197

44 219

-200

-7 912

45 304

37 535

-6 684

-6 484

-7 769

-9 096

1 327

7 769

19

Skr . 2007/08:101 BILAGA 6

Tusental kronor

 

Anslagstyp:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

a = ramanslag

Ingående

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utgående

 

 

ramöverförings

 

 

 

Medgivna

Totalt

 

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings

 

 

belopp

Statsbudget

Tilläggsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statsbudget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

 

 

 

1)

 

 

 

medel

 

 

medel

medel

medel

 

 

 

 

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+TB+ID+MÖ)

 

 

(SB+TB)

 

2)

 

 

1

Lotteriinspektionen, a

9 197

44 219

-200

-7 912

 

45 304

37 535

-6 684

-6 484

-7 769

-9 096

1 327

7 769

PO 25 Utbildningspolitik

7 551

3 174 858

 

-7 001

 

3 175 408

3 169 514

-5 344

-5 344

-5 894

-5 894

 

5 894

1

Bidrag till folkbildningen, a

 

3 079 439

 

 

 

3 079 439

3 079 439

 

 

 

 

 

 

2

Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen, a

5 448

78 755

 

-5 448

 

78 755

75 355

-3 400

-3 400

-3 400

-3 400

 

3 400

3

Bidrag till kontakttolkutbildning, a

2 103

16 664

 

-1 553

 

17 214

14 720

-1 944

-1 944

-2 494

-2 494

 

2 494

PO 26 Forskningspolitik

10 313

56 721

 

 

 

67 034

59 654

2 933

2 933

-7 380

-9 082

1 702

7 380

1

Statens ljud- och bildarkiv, a

10 313

56 721

 

 

 

67 034

59 654

2 933

2 933

-7 380

-9 082

1 702

7 380

PO 27 Mediepolitik

193

33 149

 

-76

 

33 266

32 611

-538

-538

-655

-954

299

655

1

Statens biografbyrå, a

92

9 952

 

 

 

10 044

9 501

-451

-451

-543

-842

299

543

2

Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland, a

 

20 700

 

 

 

20 700

20 700

 

 

 

 

 

 

3

Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska utvecklingen och till europeiskt mediesamarbete, a

101

466

 

-76

 

490

379

-87

-87

-112

-112

 

112

4

Forskning och dokumentation om medieutvecklingen, a

 

2 031

 

 

 

2 031

2 031

 

 

 

 

 

 

PO 28 Kulturpolitik

80 987

6 104 287

32 621

-12 614

 

6 205 281

6 078 881

-25 406

-58 027

-126 400

-207 531

81 131

126 400

1

Statens kulturråd, a

-407

47 762

 

 

 

47 355

47 493

-269

-269

138

-1 295

1 433

-138

2

Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete, a

2 184

261 305

20 000

-1 421

 

282 068

281 642

20 337

337

-426

-8 264

7 838

426

3

Nationella uppdrag, a

 

1 952

 

 

 

1 952

1 952

 

 

 

-59

59

 

4

Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel, a

 

152 583

 

 

 

152 583

142 713

-9 870

-9 870

-9 870

-9 870

 

9 870

5

Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus, Svenska rikskonserter och Drottningholms

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

slottsteater,a

 

898 962

 

 

 

898 962

892 480

-6 482

-6 482

-6 482

-6 482

 

6 482

6

Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner, a

1

763 228

 

 

 

763 229

736 259

-26 969

-26 969

-26 970

-26 970

 

26 970

7

Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål, a

6 656

150 320

 

 

 

156 976

148 038

-2 282

-2 282

-8 938

-13 448

4 510

8 938

8

Bidrag till biblioteksverksamhet, a

257

47 284

 

 

 

47 541

46 516

-768

-768

-1 025

-1 025

 

1 025

20

Skr . 2007/08:101 BILAGA 6

Tusental kronor

Anslagstyp:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

a = ramanslag

Ingående

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utgående

 

ramöverförings

 

 

 

Medgivna

Totalt

 

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings

 

belopp

Statsbudget

Tilläggsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statsbudget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

 

 

1)

 

 

 

medel

 

 

medel

medel

medel

 

 

 

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+TB+ID+MÖ)

 

 

(SB+TB)

 

2)

 

 

9

Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter, a

2 878

124 382

 

 

127 260

124 695

313

313

-2 565

-2 565

 

2 565

10

Sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet, a

6 864

275 000

 

-6 343

275 521

268 612

-6 388

-6 388

-6 909

-6 909

 

6 909

11

Talboks- och punktskriftsbiblioteket, a

-1 339

69 606

 

 

68 267

69 579

-27

-27

1 312

-776

2 088

-1 312

12

Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur, a

 

15 428

 

 

15 428

15 428

 

 

 

 

 

 

13

Institutet för språk- och folkminnen, a

2 567

44 804

 

-1 479

45 892

45 041

237

237

-851

-2 195

1 344

851

14

Statens konstråd, a

0

7 441

 

 

7 441

7 246

-195

-195

-195

-939

744

195

15

Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön, a

80

36 626

 

 

36 706

37 031

405

405

325

-774

1 099

-325

16

Nämnden för hemslöjdsfrågor, a

53

1 935

 

 

1 988

1 944

9

9

-44

-102

58

44

17

Främjande av hemslöjden, a

308

20 961

 

 

21 269

21 210

249

249

-59

-688

629

59

18

Bidrag till bild- och formområdet, a

3

27 673

 

 

27 676

27 122

-551

-551

-554

-1 384

830

554

19

Konstnärsnämnden, a

811

14 367

 

-384

14 794

14 328

-39

-39

-466

-897

431

466

20

Ersättningar och bidrag till konstnärer, a

3 392

298 900

 

-1 645

300 647

296 071

-2 829

-2 829

-4 576

-5 079

503

4 576

21

Riksarkivet och landsarkiven, a

7 804

316 478

1 449

 

325 731

317 536

1 058

-391

-8 195

-17 689

9 494

8 195

22

Bidrag till regional arkivverksamhet, a

 

6 110

 

 

6 110

6 110

 

 

 

 

 

 

23

Svenskt biografiskt lexikon, a

90

4 389

 

 

4 479

4 425

36

36

-53

-185

132

53

24

Riksantikvarieämbetet, a

17 688

198 142

 

 

215 830

199 477

1 335

1 335

-16 353

-22 297

5 944

16 353

25

Bidrag till kulturmiljövård, a

-2 144

257 718

 

 

255 574

257 494

-224

-224

1 920

-5 812

7 732

-1 920

26

Kyrkoantikvarisk ersättning, a

 

305 000

 

 

305 000

305 000

 

 

 

 

 

 

27

Centrala museer: Myndigheter, a

14 676

838 556

2 030

-615

854 647

843 917

5 361

3 331

-10 730

-37 780

27 050

10 730

28

Centrala museer: Stiftelser, a

 

217 615

 

 

217 615

217 615

 

 

 

 

 

 

29

Bidrag till regionala museer, a

5

154 267

 

 

154 272

154 267

0

0

-5

-5

 

5

30

Bidrag till vissa museer, a

1

56 353

-2 030

-1

54 323

54 323

-2 030

 

 

 

 

 

31

Stöd till icke-statliga kulturlokaler, a

15 162

9 898

 

 

25 060

10 677

779

779

-14 382

-14 679

297

14 382

32

Riksutställningar, a

1 329

45 572

13 000

 

59 901

52 239

6 667

-6 333

-7 662

-12 219

4 557

7 662

33

Forum för levande historia, a

-16

42 928

 

 

42 912

42 302

-626

-626

-609

-1 897

1 288

609

34

Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål, a

80

80

 

-78

82

 

-80

-80

-82

-82

 

82

21

Skr . 2007/08:101 BILAGA 6

Tusental kronor

Anslagstyp:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

a = ramanslag

Ingående

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utgående

 

ramöverförings

 

 

 

Medgivna

Totalt

 

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings

 

belopp

Statsbudget

Tilläggsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statsbudget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

 

 

1)

 

 

 

medel

 

 

medel

medel

medel

 

 

 

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+TB+ID+MÖ)

 

 

(SB+TB)

 

2)

 

 

35

Filmstöd, a

26

299 324

 

 

299 350

299 223

-101

-101

-127

-127

 

127

36

Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet, a

940

36 378

 

-628

36 690

35 707

-671

-671

-983

-2 074

1 091

983

37

Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund, a

-272

4 728

 

 

4 456

4 774

46

46

318

-155

473

-318

38

Stöd till trossamfund, a

1 293

50 232

-1 828

 

49 697

48 397

-1 835

-7

-1 301

-2 808

1 507

1 301

 

2005 172809 Litteraturstöd, a

18

 

 

-18

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2005 172810 Stöd till kulturtidskrifter, a

1

 

 

-1

 

 

 

 

 

 

 

 

PO 29 Ungdomspolitik

7 255

192 581

 

-4

199 832

194 428

1 847

1 847

-5 404

-5 981

577

5 404

1

Ungdomsstyrelsen, a

302

19 226

 

 

19 528

18 984

-242

-242

-545

-1 122

577

545

2

Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet, a

6 953

173 355

 

-4

180 304

175 444

2 089

2 089

-4 860

-4 860

 

4 860

PO 30 Folkrörelsepolitik

35 447

533 198

 

-1 923

566 722

518 807

-14 391

-14 391

-47 915

-47 915

 

47 915

1

Stöd till idrotten, a

881

445 551

 

-39

446 393

445 784

233

233

-609

-609

 

609

2

Bidrag till allmänna samlingslokaler, a

31 089

32 326

 

-40

63 375

19 626

-12 700

-12 700

-43 749

-43 749

 

43 749

3

Bidrag till kvinnors organisering, a

3 478

30 411

 

-1 844

32 045

28 700

-1 711

-1 711

-3 345

-3 345

 

3 345

4

Stöd till friluftsorganisationer, a

 

24 910

 

 

24 910

24 698

-213

-213

-213

-213

 

213

UO 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

2 992 186

5 730 472

 

-302 399

8 420 258

5 800 440

69 968

69 968

-2 619 818

-2 923 221

303 403

2 619 818

PO 21 Ekonomisk familjepolitik

-82 097

3 458 000

 

 

3 375 903

3 376 979

-81 021

-81 021

1 077

-240 983

242 060

-1 077

1

Bostadsbidrag, a

-82 097

3 458 000

 

 

3 375 903

3 376 979

-81 021

-81 021

1 077

-240 983

242 060

-1 077

PO 31 Bostadspolitik

1 743 841

2 092 545

 

-301 128

3 535 258

2 239 587

147 042

147 042

-1 295 671

-1 344 118

48 447

1 295 671

1

Boverket, a

5 606

203 119

10 000

-837

217 888

193 872

-9 247

-19 247

-24 016

-29 204

5 188

24 016

2

Räntebidrag m.m., a

236 728

1 013 963

 

-94 728

1 155 963

1 137 753

123 790

123 790

-18 210

-48 629

30 419

18 210

22

Skr . 2007/08:101 BILAGA 6

Tusental kronor

Anslagstyp:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

a = ramanslag

Ingående

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utgående

 

ramöverförings

 

 

 

Medgivna

Totalt

 

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings

 

belopp

Statsbudget

Tilläggsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statsbudget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

 

 

1)

 

 

 

medel

 

 

medel

medel

medel

 

 

 

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+TB+ID+MÖ)

 

 

(SB+TB)

 

2)

 

 

3

Statens bostadskreditnämnd: Förvaltningskostnader, a

9 704

15 666

 

-9 090

16 280

10 607

-5 059

-5 059

-5 673

-6 143

470

5 673

4

Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet, a

 

198 800

 

 

198 800

 

-198 800

-198 800

-198 800

-198 800

 

198 800

5

Fonden för fukt- och mögelskador, a

24 864

23 000

-10 000

 

37 864

11 645

-11 355

-1 355

-26 218

-26 908

690

26 218

6

Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder, a

11 448

32 802

 

 

44 250

35 736

2 934

2 934

-8 514

-8 514

 

8 514

7

Statens geotekniska institut, a

-34

30 158

 

 

30 124

30 543

385

385

419

-486

905

-419

8

Lantmäteriverket, a

15 178

351 172

 

-4 742

361 608

357 754

6 582

6 582

-3 854

-14 389

10 535

3 854

9

Statens va-nämnd, a

848

8 015

 

-609

8 253

7 711

-304

-304

-543

-783

240

543

10

Byggkostnadsforum m.m., a

6 187

24 850

 

-3 026

28 012

19 516

-5 334

-5 334

-8 495

-8 495

 

8 495

11

Omstrukturering av kommunala bostadsföretag, a

185 668

90 000

 

-181 121

94 548

14 760

-75 240

-75 240

-79 788

-79 788

 

79 788

12

Ungdomsbostadssamordnare, a

285

1 000

 

-285

1 000

756

-244

-244

-244

-244

 

244

13

Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad, a

 

100 000

 

 

100 000

180

-99 820

-99 820

-99 820

-99 820

 

99 820

 

2006 183111 Investeringsbidrag för anordnande av hyresbostäder, a

1 227 753

 

 

 

1 227 753

406 613

406 613

406 613

-821 140

-821 140

 

821 140

 

2005 183114 Bidrag till installation av hissar, a

9 415

 

 

 

9 415

8 741

8 741

8 741

-675

-675

 

675

 

2003 183107 Investeringsbidrag för anordnande av bostäder för studenter, a

10 190

 

 

-6 690

3 500

3 400

3 400

3 400

-100

-100

 

100

PO 34 Miljöpolitik

1 330 585

 

 

 

1 330 585

136

136

136

-1 330 449

-1 330 449

 

1 330 449

 

2003 183401 Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet, a

1 330 585

 

 

 

1 330 585

136

136

136

-1 330 449

-1 330 449

 

1 330 449

PO 40 Konsumentpolitik

-143

179 927

 

-1 271

178 513

183 738

3 811

3 811

5 225

-7 671

12 896

-5 225

1

Marknadsdomstolen, a

128

9 290

 

 

9 418

9 305

15

15

-113

-392

279

113

2

Konsumentverket, a

-2 709

112 088

 

 

109 379

115 223

3 135

3 135

5 844

-5 364

11 208

-5 844

3

Allmänna reklamationsnämnden, a

1 288

24 414

 

-562

25 140

25 083

669

669

-57

-789

732

57

4

Fastighetsmäklarnämnden, a

967

12 241

 

-603

12 605

12 403

162

162

-202

-569

367

202

5

Åtgärder på konsumentområdet, a

184

17 520

 

-106

17 598

17 351

-169

-169

-247

-557

310

247

6

Bidrag till miljömärkning av produkter, a

 

4 374

 

 

4 374

4 374

 

 

 

 

 

 

23

Skr . 2007/08:101 BILAGA 6

Tusental kronor

Anslagstyp:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

a = ramanslag

Ingående

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utgående

 

ramöverförings

 

 

 

Medgivna

Totalt

 

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings

 

belopp

Statsbudget

Tilläggsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statsbudget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

 

 

1)

 

 

 

medel

 

 

medel

medel

medel

 

 

 

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+TB+ID+MÖ)

 

 

(SB+TB)

 

2)

 

 

UO 19 Regional utveckling

592 641

3 162 689

90 000

-46 722

3 798 609

2 878 531

-284 158

-374 158

-920 077

-1 146 445

226 368

920 077

PO 33 Regional utvecklingspolitik

592 641

3 162 689

90 000

-46 722

3 798 609

2 878 531

-284 158

-374 158

-920 077

-1 146 445

226 368

920 077

1

Allmänna regionalpolitiska åtgärder, a

23 947

1 495 837

-3 833

-36 901

1 479 050

1 497 340

1 503

5 336

18 290

-131 295

149 585

-18 290

2

Landsbygdslån, a

10 118

1 000

 

-9 821

1 297

342

-659

-659

-956

-986

30

956

3

Transportbidrag, a

-24 026

358 864

93 833

 

428 671

313 727

-45 137

-138 970

-114 944

-132 887

17 943

114 944

4

Glesbygdsverket, a

736

26 988

 

 

27 724

25 531

-1 457

-1 457

-2 193

-3 003

810

2 193

5

Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2000-2006, a

286 116

980 000

 

 

1 266 116

1 023 022

43 022

43 022

-243 095

-292 095

49 000

243 095

6

Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2007-2013, a

 

300 000

 

 

300 000

 

-300 000

-300 000

-300 000

-309 000

9 000

300 000

 

2006 193306 Insatser med anledning av försvarsomställningen, a

295 751

 

 

 

295 751

18 570

18 570

18 570

-277 181

-277 181

 

277 181

UO 20 Allmän miljö- och naturvård

719 479

4 615 427

500

-73 864

5 261 542

4 311 989

-303 438

-303 938

-949 553

-993 536

43 983

949 553

PO 26 Forskningspolitik

10 956

397 150

 

-2 169

405 937

392 472

-4 678

-4 678

-13 465

-25 379

11 914

13 465

1

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Förvaltningskostnader, a

3 454

43 012

 

-2 169

44 298

40 993

-2 019

-2 019

-3 305

-4 595

1 290

3 305

2

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning, a

7 501

354 138

 

 

361 639

351 479

-2 659

-2 659

-10 160

-20 784

10 624

10 160

PO 34 Miljöpolitik

708 523

4 218 277

500

-71 695

4 855 605

3 919 517

-298 760

-299 260

-936 088

-968 157

32 069

936 088

1

Naturvårdsverket, a

23 793

339 457

 

 

363 250

352 274

12 817

12 817

-10 975

-21 159

10 184

10 975

2

Miljöövervakning m.m., a

879

275 956

 

 

276 835

275 558

-398

-398

-1 277

-9 556

8 279

1 277

3

Åtgärder för biologisk mångfald, a

77 520

2 051 322

-88 000

-49 620

1 991 222

1 952 358

-98 964

-10 964

-38 864

-38 864

 

38 864

4

Sanering och återställning av förorenade områden, a

9 118

507 023

 

-8 791

507 350

504 100

-2 923

-2 923

-3 250

-3 250

 

3 250

5

Miljöforskning, a

259

86 312

 

 

86 571

84 677

-1 635

-1 635

-1 894

-1 894

 

1 894

6

Kemikalieinspektionen, a

8 469

135 523

 

-4 710

139 282

137 882

2 359

2 359

-1 400

-5 466

4 066

1 400

7

Internationellt miljösamarbete, a

1 319

72 993

 

 

74 312

72 217

-776

-776

-2 095

-4 285

2 190

2 095

24

Skr . 2007/08:101 BILAGA 6

Tusental kronor

Anslagstyp:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

a = ramanslag

Ingående

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utgående

 

ramöverförings

 

 

 

Medgivna

Totalt

 

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings

 

belopp

Statsbudget

Tilläggsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statsbudget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

 

 

1)

 

 

 

medel

 

 

medel

medel

medel

 

 

 

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+TB+ID+MÖ)

 

 

(SB+TB)

 

2)

 

 

8

Stockholms internationella miljöinstitut, a

 

11 928

 

 

11 928

11 928

 

 

 

 

 

 

9

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, a

13 350

245 013

 

-8 574

249 790

236 097

-8 916

-8 916

-13 693

-21 043

7 350

13 693

10

Stöd till klimatinvesteringar, a

573 816

492 750

 

 

1 066 566

216 991

-275 759

-275 759

-849 575

-849 575

 

849 575

11

Miljöbilspremie, a

 

 

50 000

 

50 000

41 564

41 564

-8 436

-8 436

-8 436

 

8 436

12

Havsmiljö, a

 

 

38 500

 

38 500

33 870

33 870

-4 630

-4 630

-4 630

 

4 630

UO 21 Energi

906 502

2 708 501

 

-57 753

3 557 250

2 171 933

-536 568

-536 568

-1 385 317

-1 415 378

30 061

1 385 317

PO 35 Energipolitik

906 502

2 708 501

 

-57 753

3 557 250

2 171 933

-536 568

-536 568

-1 385 317

-1 415 378

30 061

1 385 317

1

Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader, a

5 788

201 690

7 000

-19

214 459

202 034

344

-6 656

-12 425

-18 476

6 051

12 425

2

Insatser för effektivare energianvändning, a

42 916

135 500

 

 

178 416

139 079

3 579

3 579

-39 337

-39 337

 

39 337

3

Teknikupphandling och marknadsintroduktion, a

66 386

65 000

5 000

 

136 386

63 196

-1 804

-6 804

-73 191

-73 191

 

73 191

4

Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft, a

141 588

49 400

 

 

190 988

41 442

-7 958

-7 958

-149 546

-149 546

 

149 546

5

Energiforskning, a

410 261

816 191

 

 

1 226 452

697 805

-118 386

-118 386

-528 647

-528 647

 

528 647

6

Energipolitiskt motiverade internationella klimatinsatser, a

2 684

18 100

 

 

20 784

18 100

0

0

-2 684

-2 684

 

2 684

7

Statlig prisgaranti elcertifikat, a

59 520

39 520

 

-57 734

41 306

 

-39 520

-39 520

-41 306

-41 306

 

41 306

8

Ersättning för vissa kostnader vid avveckling av en reaktor vid Barsebäcksverket, a

2 048

240 100

 

 

242 148

245 657

5 557

5 557

3 509

-20 501

24 010

-3 509

9

Planeringsstöd för vindkraft m.m., a

 

30 000

 

 

30 000

1 532

-28 468

-28 468

-28 468

-28 468

 

28 468

10

Stöd för energiinvesteringar i offentliga lokaler, a

 

700 000

 

 

700 000

562 286

-137 714

-137 714

-137 714

-137 714

 

137 714

11

Stöd för konvertering från direktverkande elvärme, a

 

353 000

-12 000

 

341 000

128 201

-224 799

-212 799

-212 799

-212 799

 

212 799

12

Stöd för installation av solvärme i kommersiella lokaler, a

 

10 000

 

 

10 000

474

-9 526

-9 526

-9 526

-9 526

 

9 526

13

Stöd för installation av energieffektiva fönster m.m. i småhus, a

 

50 000

 

 

50 000

39 455

-10 545

-10 545

-10 545

-10 545

 

10 545

 

2004 213506 Energiteknikstöd, a

14 571

 

 

 

14 571

9 421

9 421

9 421

-5 150

-5 150

 

5 150

 

2004 213507 Introduktion av ny energiteknik, a

160 740

 

 

 

160 740

23 252

23 252

23 252

-137 488

-137 488

 

137 488

25

Skr . 2007/08:101 BILAGA 6

Tusental kronor

Anslagstyp:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

a = ramanslag

Ingående

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utgående

 

ramöverförings

 

 

 

Medgivna

Totalt

 

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings

 

belopp

Statsbudget

Tilläggsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statsbudget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

 

 

1)

 

 

 

medel

 

 

medel

medel

medel

 

 

 

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+TB+ID+MÖ)

 

 

(SB+TB)

 

2)

 

 

UO 22 Kommunikationer

633 408

33 914 339

10 586 000

-130 324

45 003 422

44 289 846

10 375 507

-210 493

-713 577

-3 931 713

3 218 136

713 577

PO 36 Transportpolitik

312 858

33 324 041

10 586 000

-116 698

44 106 200

43 569 193

10 245 152

-340 848

-537 007

-3 754 197

3 217 190

537 007

1

Vägverket: Administration, a

25 223

862 572

 

-7 839

879 956

851 243

-11 329

-11 329

-28 712

-50 025

21 313

28 712

2

Väghållning och statsbidrag, a

-87 092

16 839 080

7 000 000

 

23 751 988

23 852 109

7 013 029

13 029

100 121

-1 583 089

1 683 210

-100 121

3

Banverket: Administration, a

73 184

677 618

-7 100

-49 638

694 064

654 878

-22 740

-15 640

-39 186

-59 514

20 328

39 186

4

Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter, a

-12 502

13 315 807

3 124 580

 

16 427 885

16 019 072

2 703 265

-421 315

-408 813

-1 731 994

1 323 181

408 813

5

Från EG-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk, a

62 148

248 500

 

-57 620

253 029

187 452

-61 048

-61 048

-65 577

-80 788

15 211

65 577

6

Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m., a

 

70 574

 

 

70 574

70 574

 

 

 

 

 

 

7

Ersättning till viss kanaltrafik m.m., a

 

62 284

 

 

62 284

62 284

 

 

 

 

 

 

8

Sjöfartsregistret, a

859

5 934

 

-682

6 110

6 110

176

176

 

-178

178

 

9

Rederinämnden: Administration, a

264

1 444

 

-221

1 487

1 259

-185

-185

-227

-270

43

227

10

Driftbidrag till icke statliga flygplatser, a

 

80 613

 

 

80 613

80 463

-150

-150

-150

-150

 

150

11

Rikstrafiken: Administration, a

1 257

27 108

 

-659

27 706

25 286

-1 822

-1 822

-2 420

-3 233

813

2 420

12

Rikstrafiken: Trafikupphandling, a

214 618

986 000

 

 

1 200 618

1 176 135

190 135

190 135

-24 483

-123 083

98 600

24 483

13

Viss internationell verksamhet, a

-71

2 485

420

 

2 834

2 820

335

-85

-14

-89

75

14

14

Statens väg- och transportforskningsinstitut, a

1 036

39 734

 

 

40 770

40 745

1 011

1 011

-24

-1 216

1 192

24

15

Statens institut för kommunikationsanalys, a

7 731

54 531

 

 

62 262

55 663

1 132

1 132

-6 599

-12 052

5 453

6 599

16

Järnvägsstyrelsen, a

1 519

49 757

7 100

-39

58 337

48 610

-1 147

-8 247

-9 727

-11 220

1 493

9 727

17

Trängselskatt i Stockholm: Administrationskostnader m.m., a

 

 

461 000

 

461 000

434 488

434 488

-26 512

-26 512

-72 612

46 100

26 512

 

2003 223605 Ersättning till Statens järnvägar för kostnader i samband med utdelning från AB Swedcarrier

24 684

 

 

 

24 684

 

 

 

-24 684

-24 684

 

24 684

 

m.m., a

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

PO 37 IT, elektronisk kommunikation och post

320 550

590 298

 

-13 626

897 222

720 652

130 354

130 354

-176 570

-177 516

946

176 570

1

Post- och telestyrelsen: Förvaltningskostnader för vissa myndighetsuppgifter, a

4 012

31 539

 

-4 000

31 551

30 998

-541

-541

-553

-1 499

946

553

26

Skr . 2007/08:101 BILAGA 6

Tusental kronor

Anslagstyp:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

a = ramanslag

Ingående

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utgående

 

ramöverförings

 

 

 

Medgivna

Totalt

 

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings

 

belopp

Statsbudget

Tilläggsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statsbudget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

 

 

1)

 

 

 

medel

 

 

medel

medel

medel

 

 

 

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+TB+ID+MÖ)

 

 

(SB+TB)

 

2)

 

 

2

Ersättning för särskilda tjänster till funktionshindrade, a

73 089

144 749

 

-5 217

 

212 621

125 440

-19 309

-19 309

-87 182

-87 182

 

87 182

3

Ersättning till Posten AB (publ) för grundläggande kassaservice, a

 

400 000

 

 

 

400 000

400 000

 

 

 

 

 

 

4

Informationsteknik: Telekommunikation m.m., a

5 004

14 010

 

-4 409

 

14 604

12 850

-1 160

-1 160

-1 755

-1 755

 

1 755

 

2004 223707 IT-infrastruktur: Regionala transportnät m.m., a

238 445

 

 

 

 

238 445

151 365

151 365

151 365

-87 080

-87 080

 

87 080

UO 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

2 888 185

18 000 600

64 733

-705 345

65 061

20 313 234

15 478 381

-2 522 219

-2 586 952

-4 834 853

-5 431 533

596 680

4 834 853

PO 25 Utbildningspolitik

 

1 401 376

-10 000

 

 

1 391 376

1 391 376

-10 000

 

 

 

 

 

1

Sveriges lantbruksuniversitet, a

 

1 401 376

-10 000

 

 

1 391 376

1 391 376

-10 000

 

 

 

 

 

PO 26 Forskningspolitik

7 076

279 604

 

 

 

286 680

283 510

3 906

3 906

-3 171

-11 524

8 353

3 171

1

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning, a

7 076

278 427

 

 

 

285 503

282 333

3 906

3 906

-3 171

-11 524

8 353

3 171

2

Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien, a

 

1 177

 

 

 

1 177

1 177

 

 

 

 

 

 

PO 41 Skogspolitik

452 999

857 340

 

-21 159

 

1 289 181

727 274

-130 066

-130 066

-561 906

-571 686

9 780

561 906

1

Skogsvårdsorganisationen, a

7 997

326 014

 

 

 

334 011

341 472

15 458

15 458

7 461

-2 319

9 780

-7 461

2

Insatser för skogsbruket, a

439 611

519 873

 

-20 541

 

938 943

380 300

-139 573

-139 573

-558 643

-558 643

 

558 643

3

Internationellt skogssamarbete, a

660

1 397

 

-618

 

1 439

491

-906

-906

-948

-948

 

948

4

Från EG-budgeten finansierade medel för skogsskadeövervakning, a

4 731

10 056

 

 

 

14 787

5 012

-5 044

-5 044

-9 776

-9 776

 

9 776

PO 42 Djurpolitik

20 018

475 978

66 733

-9 006

65 061

618 784

611 461

135 483

68 750

-7 324

-25 991

18 667

7 324

1

Statens veterinärmedicinska anstalt, a

3 011

102 108

 

 

 

105 119

105 753

3 645

3 645

634

-2 429

3 063

-634

2

Bidrag till distriktsveterinärorganisationen, a

 

97 784

 

 

 

97 784

97 784

 

 

 

 

 

 

3

Djurhälsovård, a

730

14 708

 

-601

 

14 836

13 847

-861

-861

-989

-1 430

441

989

4

Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, a

1 645

124 349

50 000

 

65 061

241 055

244 391

120 042

70 042

3 336

-9 098

12 434

-3 336

27

Skr . 2007/08:101 BILAGA 6

Tusental kronor

 

Anslagstyp:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

a = ramanslag

Ingående

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utgående

 

 

ramöverförings

 

 

 

Medgivna

Totalt

 

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings

 

 

belopp

Statsbudget

Tilläggsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statsbudget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

 

 

 

1)

 

 

 

medel

 

 

medel

medel

medel

 

 

 

 

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+TB+ID+MÖ)

 

 

(SB+TB)

 

2)

 

 

5

Ersättningar för viltskador m.m, a

6 824

90 975

 

-3 341

 

94 458

89 865

-1 110

-1 110

-4 593

-7 322

2 729

4 593

6

Djurskyddsmyndigheten, a

7 809

46 054

16 733

-5 063

 

65 533

59 821

13 767

-2 966

-5 712

-5 712

 

5 712

PO 43 Livsmedelspolitik

1 543 981

9 411 730

9 850

-621 155

 

10 344 405

8 575 763

-835 967

-845 817

-1 768 642

-2 051 710

283 068

1 768 642

1

Statens jordbruksverk, a

-1 033

322 284

850

 

 

322 101

315 638

-6 646

-7 496

-6 463

-16 132

9 669

6 463

2

Bekämpande av växtsjukdomar, a

0

3 000

 

 

 

3 000

2 963

-37

-37

-38

-128

90

38

3

Gårdsstöd och djurbidrag m.m., a

661 938

7 077 677

 

-2 285

 

7 737 330

7 193 798

116 121

116 121

-543 532

-755 862

212 330

543 532

4

Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter, a

550 619

1 407 504

 

-550 621

 

1 407 502

476 489

-931 015

-931 015

-931 013

-973 238

42 225

931 013

5

Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m., a

66 273

78 939

9 000

-64 142

 

90 070

40 479

-38 460

-47 460

-49 591

-51 959

2 368

49 591

6

Fiskeriverket, a

2 857

129 104

 

 

 

131 961

127 104

-2 000

-2 000

-4 858

-8 731

3 873

4 858

7

Strukturstöd till fisket m.m., a

41 519

28 000

 

 

 

69 519

31 781

3 781

3 781

-37 739

-38 579

840

37 739

8

Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m., a

216 224

70 000

 

 

 

286 224

95 679

25 679

25 679

-190 545

-192 645

2 100

190 545

9

Fiskevård, a

490

26 832

 

 

 

27 322

26 226

-606

-606

-1 095

-1 900

805

1 095

10

Livsmedelsverket, a

1 636

175 274

 

-2 000

 

174 910

173 515

-1 759

-1 759

-1 396

-6 654

5 258

1 396

11

Livsmedelsekonomiska institutet, a

840

10 230

 

-536

 

10 534

10 013

-217

-217

-521

-1 544

1 023

521

12

Livsmedelsstatistik, a

833

23 754

 

-114

 

24 473

24 704

950

950

230

-483

713

-230

13

Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad från EG-budgeten, a

856

7 356

 

-635

 

7 577

7 356

 

 

-221

-442

221

221

14

Åtgärder inom livsmedelsområdet, a

1 121

14 910

 

-822

 

15 208

13 922

-988

-988

-1 286

-1 733

447

1 286

15

Bidrag till vissa internationella organisationer m.m., a

-193

36 866

 

 

 

36 673

36 098

-768

-768

-575

-1 681

1 106

575

PO 44 Landsbygdspolitik

866 300

5 527 854

-26 850

-54 025

 

6 313 279

3 831 304

-1 696 550

-1 669 700

-2 481 975

-2 757 385

275 410

2 481 975

1

Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur, a

713 209

2 990 431

-26 850

-51 847

 

3 624 944

2 134 403

-856 028

-829 178

-1 490 541

-1 640 063

149 522

1 490 541

2

Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur, a

149 831

2 491 262

 

 

 

2 641 093

1 651 381

-839 881

-839 881

-989 712

-1 114 275

124 563

989 712

3

Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, a

237

11 830

 

 

 

12 067

11 870

40

40

-197

-552

355

197

4

Stöd till jordbrukets rationalisering m.m., a

0

2 982

 

 

 

2 982

2 982

0

0

0

-89

89

0

5

Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m., a

46

1 529

 

0

 

1 575

1 575

46

46

 

-46

46

 

28

Skr . 2007/08:101 BILAGA 6

Tusental kronor

Anslagstyp:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

a = ramanslag

Ingående

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utgående

 

ramöverförings

 

 

 

Medgivna

Totalt

 

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings

 

belopp

Statsbudget

Tilläggsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statsbudget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

 

 

1)

 

 

 

medel

 

 

medel

medel

medel

 

 

 

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+TB+ID+MÖ)

 

 

(SB+TB)

 

2)

 

 

6

Åtgärder för att främja ekologisk produktion, a

2 752

29 820

 

-1 954

30 619

29 093

-727

-727

-1 525

-2 360

835

1 525

 

2006 234406 Återföring av skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel m.m., a

224

 

 

-224

 

 

 

 

 

 

 

 

PO 45 Samepolitik

-2 190

46 718

25 000

 

69 528

57 693

10 975

-14 025

-11 835

-13 237

1 402

11 835

1

Främjande av rennäringen m.m., a

-2 775

46 718

25 000

 

68 943

57 130

10 412

-14 588

-11 812

-13 214

1 402

11 812

 

2004 234502 Informationssatsning om samerna, a

585

 

 

 

585

562

562

562

-23

-23

 

23

UO 24 Näringsliv

334 967

4 088 715

197 000

-122 823

4 497 859

4 252 462

163 747

-33 253

-245 397

-356 104

110 707

245 397

PO 26 Forskningspolitik

-7 362

1 537 262

 

 

1 529 900

1 556 738

19 476

19 476

26 839

-19 067

45 906

-26 839

1

Verket för innovationssystem: Förvaltningskostnader, a

2 695

132 288

 

 

134 983

133 232

944

944

-1 751

-5 720

3 969

1 751

2

Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling, a

-10 057

1 404 974

 

 

1 394 917

1 423 506

18 532

18 532

28 589

-13 348

41 937

-28 589

PO 38 Näringspolitik

207 362

2 138 289

190 000

-7 651

2 527 999

2 279 616

141 327

-48 673

-248 383

-308 854

60 471

248 383

1

Verket för Näringslivsutveckling: Förvaltningskostnader, a

13 037

310 908

 

 

323 945

327 476

16 568

16 568

3 531

-12 014

15 545

-3 531

2

Näringslivsutveckling m.m., a

114 776

374 509

89 400

-4 057

574 628

429 557

55 048

-34 352

-145 071

-156 306

11 235

145 071

3

Institutet för tillväxtpolitiska studier: Förvaltningskostnader, a

512

76 747

600

 

77 859

77 757

1 010

410

-102

-2 404

2 302

102

4

Turistfrämjande, a

 

111 111

 

 

111 111

111 111

 

 

 

 

 

 

5

Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m., a

5 134

169 612

 

-91

174 655

169 135

-477

-477

-5 520

-10 608

5 088

5 520

6

Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning, a

 

5 330

 

 

5 330

5 330

 

 

 

-160

160

 

7

Sveriges geologiska undersökning: Miljösäkring av oljelagringsanläggningar, m.m., a

2 609

11 868

 

 

14 477

14 539

2 671

2 671

63

-1 124

1 187

-63

8

Patentbesvärsrätten, a

198

15 544

 

 

15 742

15 751

207

207

10

-456

466

-10

9

Bolagsverket: Finansiering av likvidatorer, a

1 653

7 952

 

-1 400

8 206

7 289

-663

-663

-917

-1 315

398

917

10

Upprätthållande av nationell metrologi m.m., a

1

28 120

 

 

28 121

28 121

1

1

 

-843

843

 

11

Bidrag till FoU inom experimentell teknik m.m., a

 

42 088

 

 

42 088

42 088

 

 

 

 

 

 

29

Skr . 2007/08:101 BILAGA 6

Tusental kronor

Anslagstyp:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

a = ramanslag

Ingående

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utgående

 

ramöverförings

 

 

 

Medgivna

Totalt

 

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings

 

belopp

Statsbudget

Tilläggsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statsbudget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

 

 

1)

 

 

 

medel

 

 

medel

medel

medel

 

 

 

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+TB+ID+MÖ)

 

 

(SB+TB)

 

2)

 

 

12

Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader, a

828

23 082

 

-142

23 769

22 709

-373

-373

-1 060

-1 752

692

1 060

13

Rymdverksamhet, a

4 064

612 780

 

 

616 844

615 116

2 336

2 336

-1 728

-20 111

18 383

1 728

14

Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien, a

 

5 327

 

 

5 327

5 327

 

 

 

 

 

 

15

Konkurrensverket, a

2 150

85 741

 

 

87 891

85 923

182

182

-1 968

-4 540

2 572

1 968

16

Konkurrensforskning, a

185

6 730

 

 

6 915

6 787

57

57

-128

-330

202

128

17

Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning och drift av kanalen, a

 

14 910

 

 

14 910

14 910

 

 

 

 

 

 

18

Kostnader för omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag m.m., a

17 051

24 150

100 000

-750

140 451

78 611

54 461

-45 539

-61 840

-62 565

725

61 840

19

Kapitalinsatser i statliga bolag, a

1 000

1 000

 

-1 000

1 000

 

-1 000

-1 000

-1 000

-1 000

 

1 000

20

Avgifter till vissa internationella organisationer, a

385

5 780

 

-212

5 953

5 680

-100

-100

-274

-447

173

274

21

Finansiering av rättegångskostnader, a

4 747

5 000

 

 

9 747

9 002

4 002

4 002

-745

-1 245

500

745

22

Utvecklingsprogram för ökad konkurrenskraft, a

39 030

200 000

 

 

239 030

207 396

7 396

7 396

-31 634

-31 634

 

31 634

PO 39 Utrikeshandel, handels- och investeringsfrämjande

134 968

413 164

7 000

-115 172

439 960

416 107

2 943

-4 057

-23 853

-28 183

4 330

23 853

1

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet, a

-395

20 555

 

 

20 160

20 060

-495

-495

-99

-716

617

99

2

Kommerskollegium, a

5 940

67 901

 

-3 921

69 920

70 254

2 353

2 353

334

-1 703

2 037

-334

3

Exportfrämjande verksamhet, a

19 371

223 836

7 000

-3 470

246 737

226 845

3 009

-3 991

-19 892

-19 892

 

19 892

4

Investeringsfrämjande, a

2 093

55 851

 

-17

57 927

54 172

-1 679

-1 679

-3 754

-5 430

1 676

3 754

5

Avgifter till internationella handelsorganisationer, a

196

15 417

 

 

15 613

15 172

-245

-245

-441

-441

 

441

6

Bidrag till standardiseringen, a

 

29 604

 

 

29 604

29 604

 

 

 

 

 

 

 

2003 243906 Näringslivsutveckling i Östersjöregionen, a

107 763

 

 

-107 763

 

 

 

 

 

 

 

 

UO 25 Allmänna bidrag till kommuner

105 804

72 849 399

115 324

-1 413

73 069 114

72 974 528

125 129

9 805

-94 586

-99 586

5 000

94 586

PO 48 Allmänna bidrag till kommuner

105 804

72 849 399

115 324

-1 413

73 069 114

72 974 528

125 129

9 805

-94 586

-99 586

5 000

94 586

1

Kommunalekonomisk utjämning, a

-4 994

70 818 203

 

 

70 813 209

70 813 211

-4 992

-4 992

2

2

 

-2

30

Skr . 2007/08:101 BILAGA 6

Tusental kronor

 

Anslagstyp:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

a = ramanslag

Ingående

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utgående

 

 

ramöverförings

 

 

 

Medgivna

Totalt

 

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings

 

 

belopp

Statsbudget

Tilläggsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statsbudget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

 

 

 

1)

 

 

 

medel

 

 

medel

medel

medel

 

 

 

 

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+TB+ID+MÖ)

 

 

(SB+TB)

 

2)

 

 

2

Statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader, a

1

2 023 146

115 324

-1

 

2 138 470

2 137 549

114 403

-921

-921

-5 921

5 000

921

3

Bidrag till organisationer inom det kommunalekonomiska området, a

 

8 050

 

 

 

8 050

8 050

 

 

 

 

 

 

 

2006 254802 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting, a

110 798

 

 

-1 412

 

109 385

15 719

15 719

15 719

-93 667

-93 667

 

93 667

UO 26 Statsskuldsräntor m.m.

-1 218 208

43 170 000

 

-71 596

1 150 637

43 030 833

47 254 756

4 084 756

4 084 756

4 223 923

-92 377

4 316 300

-4 223 923

PO 92 Statsskuldsräntor m.m.

-1 218 208

43 170 000

 

-71 596

1 150 637

43 030 833

47 254 756

4 084 756

4 084 756

4 223 923

-92 377

4 316 300

-4 223 923

1

Räntor på statsskulden, a

-1 290 000

43 000 000

 

 

1 150 637

42 860 637

47 160 637

4 160 637

4 160 637

4 300 000

0

4 300 000

-4 300 000

2

Oförutsedda utgifter, a

196

10 000

 

 

 

10 196

8 266

-1 734

-1 734

-1 929

-2 229

300

1 929

3

Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning, a

71 596

160 000

 

-71 596

 

160 000

85 852

-74 148

-74 148

-74 148

-90 148

16 000

74 148

UO 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen

2 653 908

28 908 000

 

-2 907 135

 

28 654 774

26 634 542

-2 273 458

-2 273 458

-2 020 232

-4 911 032

2 890 800

2 020 232

PO 93 Avgiften till Europeiska gemenskapen

2 653 908

28 908 000

 

-2 907 135

 

28 654 774

26 634 542

-2 273 458

-2 273 458

-2 020 232

-4 911 032

2 890 800

2 020 232

1

Avgiften till Europeiska gemenskapen, a

2 653 908

28 908 000

 

-2 907 135

 

28 654 774

26 634 542

-2 273 458

-2 273 458

-2 020 232

-4 911 032

2 890 800

2 020 232

(A) Summa utgiftsområden (=UO 1-27)

33 374 682

776 298 965

12 961 392

-18 183 994

1 215 698

805 666 742

769 171 685

-7 127 280

-20 088 672

-36 495 057

-67 884 045

31 388 988

-36 495 057

(B)

Minskning av anslagsbehållningar

 

-329 224

 

 

 

-329 224

 

329 224

329 224

329 224

329 224

 

 

(C) Summa utgifter (=A+B)

33 374 682

775 969 741

12 961 392

-18 183 994

1 215 698

805 337 518

769 171 685

-6 798 056

-19 759 448

-36 165 833

-67 554 821

31 388 988

36 165 833

31

Skr . 2007/08:101 BILAGA 6

Tusental kronor

 

Anslagstyp:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

a = ramanslag

Ingående

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utgående

 

 

ramöverförings

 

 

 

Medgivna

Totalt

 

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings

 

 

belopp

Statsbudget

Tilläggsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statsbudget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

 

 

 

1)

 

 

 

medel

 

 

medel

medel

medel

 

 

 

 

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+TB+ID+MÖ)

 

 

(SB+TB)

 

2)

 

 

(D)

Summa utgiftsområden exkl. UO 26 Statsskuldsräntor m.m.

34 592 890

732 799 741

12 961 392

-18 112 398

65 061

762 306 685

721 916 929

-10 882 812

-23 844 204

-40 389 756

-67 462 444

27 072 688

3

40 389 756P P

(E) Riksgäldskontorets nettoutlåning

 

14 590 000

 

 

 

14 590 000

-4 339 686

-18 929 686

-18 929 686

-18 929 686

-18 929 686

 

 

(F) Kassamässig korrigering

 

0

 

 

 

0

-4 325 431

-4 325 431

-4 325 431

-4 325 431

-4 325 431

 

 

(G) Summa statsbudgetens utgifter m.m. (=C+E+F)

33 374 682

790 559 741

12 961 392

-18 183 994

1 215 698

819 927 518

760 506 568

-30 053 173

-43 014 565

-59 420 950

-90 809 938

31 388 988

59 420 950

(H) Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten

 

189 379 000

 

 

 

 

188 227 000

-1 152 000

 

 

 

 

 

(I) Takbegränsade utgifter (=D+H)

 

922 178 741

 

 

 

 

910 143 929

-12 034 812

 

 

 

 

 

(J) Marginal till utgiftstaket

 

15 821 259

 

 

 

 

27 856 071

12 034 812

 

 

 

 

 

(K) Utgiftstak för staten (=I+J)

 

938 000 000

 

 

 

 

938 000 000

 

 

 

 

 

 

1)Med statsbudget avses här den ursprungliga statsbudgeten antagen av riksdagen i december 2006 exkl. tilläggsbudget.

2)Inklusive anslagskredit.

3)Exklusive budgeterad minskning av anslagsbehållningar (-329 224 tusental kronor) blir det utgående ramöverföringsbeloppet 40 718 980 tusental kronor (se kapitel 5, avsnitt 5.4.28)

32

Skr . 2007/08:101 BILAGA 6

33

Utdrag ur protokoll

vid regeringssammanträde den 10 april

Närvarande: Statsministern Reinfeldt, statsråden Olofsson, Bildt, Ask, Husmark Pehrsson, Leijonborg, Larsson, Erlandsson, Torstensson, Carlgren, Hägglund, Carlsson, Littorin, Borg, Malmström, Sabuni, Billström, Adelsohn Liljeroth, Tolgfors, Björling

Föredragande: Statsrådet Borg

U

Regeringen beslutar skrivelsen 2007/08:101 Årsredovisning för staten 2007

Produktion: Finansdepartementet

Foto: Carl-Johan Friman

Tryck: Elanders Gotab

I denna skrivelse presenteras årsredovisningen för staten 2007. Årsredovisningen innehåller en grundlig genomlysning av hur statens finanser har utvecklats under året. Här redovisas resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys samt det slutliga utfallet på statsbudgetens inkomsttitlar och anslag. Dessutom finns uppföljningar av bland annat de budgetpolitiska målen, statliga garantier samt avgifter och bidrag till och från EU.

Beställningar:

Riksdagens tryckeriexpedition, 100 12 Stockholm

Tfn 08-786 58 10, E-post: ordermottagningen@riksdagen.se