Budgetpropositionen för 2008 Förslag till statsbudgeten för 2008, finansplan, skattefrågor och tilläggsbudget m m

Statlig inkomstskatt

Grundnivå 20 %

Tilläggsnivå 5 %

Regeringens proposition

2007/08:1

Budgetpropositionen för 2008

Förslag till statsbudget för 2008, finansplan, skattefrågor och

tilläggsbudget m.m.

Regeringens proposition

2007/08:1

Budgetpropositionen för 2008

Regeringen överlämnar härmed enligt 9 kap. 6 § regeringsformen sitt förslag till statsbudget för budgetåret 2008 och föreslår att riksdagen beräknar inkomster och beslutar om utgifter för staten i enlighet med de specifikationer som fogats till förslaget.

Stockholm den 13 september 2007

Fredrik Reinfeldt

Anders Borg

(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lämnar regeringen sitt förslag till statsbudget för 2008 och föreslår att riksdagen beräknar inkomster och beslutar om utgifter för staten i enlighet med de specifikationer som fogats till förslaget. Vidare presenteras förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, förslag till budgetpolitiska mål och förslag till hur utgifterna 2008 ska fördelas på utgiftsområden.

Regeringen lämnar också förslag och bedömningar avseende skatteområdet.

Regeringen presenterar vidare en prognos för statsbudgeten för 2007 samt föreslår ändrade anslag på tilläggsbudget för 2007.

I bilaga 1 redovisas specifikation av statsbudgetens utgifter och inkomster för 2008. I bilaga 2 redovisas en bedömning av den internationella och svenska ekonomins utveckling t.o.m. 2010.

PROP. 2007/08:1

Förslag till statsbudget för 2008

Utgifter

Tusental kronor

Utgiftsområde	1	Rikets styrelse	10 937 659
Utgiftsområde	2	Samhällsekonomi och finansförvaltning	11 105 694

Utgiftsområde	3	Skatt, tull och exekution	9 175 600

Utgiftsområde	4	Rättsväsendet	31 380 237

Utgiftsområde	5	Internationell samverkan	1 654 966

Utgiftsområde	6	Försvar samt beredskap mot sårbarhet	43 880 510

Utgiftsområde	7	Internationellt bistånd	27 702 071

Utgiftsområde	8	Migration	6 145 413

Utgiftsområde	9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	50 754 889

Utgiftsområde	10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp	117 999 388

Utgiftsområde	11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom	42 948 000

Utgiftsområde	12	Ekonomisk trygghet för familjer och barn	66 696 808

Utgiftsområde	13	Arbetsmarknad	61 760 699

Utgiftsområde	14	Arbetsliv	1 195 617

Utgiftsområde	15	Studiestöd	20 297 353

Utgiftsområde	16	Utbildning och universitetsforskning	46 373 839

Utgiftsområde	17	Kultur, medier, trossamfund och fritid	10 109 728

Utgiftsområde	18	Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt	1 808 637
		konsumentpolitik	1 808 637
Utgiftsområde	19	Regional utveckling	3 350 174

Utgiftsområde	20	Allmän miljö- och naturvård	4 721 620

Utgiftsområde	21	Energi	2 838 002

Utgiftsområde	22	Kommunikationer	35 760 092

Utgiftsområde	23	Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar	17 432 385

Utgiftsområde	24	Näringsliv	4 848 563

Utgiftsområde	25	Allmänna bidrag till kommuner	64 519 511

Utgiftsområde	26	Statsskuldsräntor m.m.	40 757 000

Utgiftsområde	27	Avgiften till Europeiska gemenskapen	30 121 940

Summa utgiftsområden			766 276 395

Minskning av anslagsbehållningar			1 326 173

Summa utgifter			767 602 568

Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto			12 653 000

Kassamässig korrigering			824 000

Summa			781 079 568

PROP. 2007/08:1

Inkomster

Tusental kronor

Inkomsttyp 1000	Skatter m.m.	809 325 339
Inkomsttyp 2000	Inkomster av statens verksamhet	44 025 710

Inkomsttyp 3000	Inkomster av försåld egendom	50 000 000

Inkomsttyp 4000	Återbetalning av lån	1 890 214

Inkomsttyp 5000	Kalkylmässiga inkomster	8 927 400

Inkomsttyp 6000	Bidrag m.m. från EU	12 478 400

Inkomsttyp 7000	Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet	–52 481 759

Inkomsttyp 8000	Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto	–2 583 000

Summa inkomster		871 582 303

Beräknat lånebehov	-90 502 735
Summa	781 079 568

PROP. 2007/08:1

Innehållsförteckning

1	Finansplan .............................................................................................................		19
	1.2	Politiska utgångspunkter......................................................................	23
	1.3	Full sysselsättning för bättre välfärd och ökad rättvisa ......................	24
	1.4	Fler vägar tillbaka till arbete .................................................................	26
	1.4.1	Starkare drivkrafter för arbete genom jobbskatteavdrag....................	27

1.4.2En väl fungerande sjukförsäkring med fler vägar tillbaka till

	arbete .....................................................................................................	27
1.4.3	En väl fungerande arbetsmarknad för fler jobb...................................	31
1.5	Tillväxt och företagande i hela landet .................................................	32
1.6	Utbildning och kompetens...................................................................	35
1.7	Barn och familj ......................................................................................	36
1.8	Välfärdssatsningar .................................................................................	37
1.8.1	Reformerade välfärdstjänster ...............................................................	37
1.8.2	Stärkt ideell sektor ................................................................................	38
1.8.3	Trygghetssystemen värnas....................................................................	38
1.9	Hållbar utveckling.................................................................................	39
1.9.1	Klimat och energi..................................................................................	40
1.9.2	Havsmiljö ..............................................................................................	41
1.10	Vissa skatteförändringar .......................................................................	41
1.10.1	Fastighetsskatten ..................................................................................	41
1.10.2	Övriga skatteförslag..............................................................................	43
1.11	Sverige som aktör i en globaliserad värld.............................................	43
1.12	Effektivisering av försvaret...................................................................	43
1.13	Ramverken för den ekonomiska politiken ..........................................	45
1.13.1	Det finanspolitiska ramverket..............................................................	45
1.13.2	Sysselsättningspolitikens mål...............................................................	46
1.14	Svensk ekonomi utvecklas starkt .........................................................	49
1.14.1	Sysselsättning och tillväxt.....................................................................	49
1.14.2	Den offentliga sektorns finanser..........................................................	50

1.14.3Effekter av regeringens politik på långsiktig tillväxt och

	sysselsättning.........................................................................................	51
1.14.4	Fördelningseffekter ..............................................................................	52

1.15Beslutade och tidigare aviserade reformer för jobb och

		företagande ............................................................................................	52
2	Förslag till riksdagsbeslut ....................................................................................		57
3	Lagförslag..............................................................................................................		65
	3.1	Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1744) om allmän
		pensionsavgift........................................................................................	65

PROP. 2007/08:1

3.2Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på

energi ......................................................................................................

3.3Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän

	löneavgift................................................................................................	68
3.4	Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980).................	69

3.5Förslag till lag om upphävande av lagen (2005:1247) om

		kreditering på skattekonto av stöd för konvertering från
		oljeuppvärmningssystem i bostadshus .................................................	71
4	Budgetpolitiska mål samt statens och den offentliga sektorns finanser............		75
	4.1	Inledning ................................................................................................	75
	4.2	Finanspolitiskt ramverk ........................................................................	75
	4.3	Budgetpolitiska mål ...............................................................................	79
	4.3.1	Uppföljning av överskottsmålet ...........................................................	79
	4.3.2	Uppföljning av utgiftstaket...................................................................	81
	4.3.3	Utgiftstak för staten..............................................................................	81
	4.3.4	Utgiftsramar för 2008............................................................................	84
	4.3.5	Beräkning av den offentliga sektorns utgifter .....................................	85
	4.4	Statsbudgetens utveckling.....................................................................	85
	4.4.1	Statsbudgetens inkomster .....................................................................	85
	4.4.2	Statsbudgetens utgifter..........................................................................	86
	4.4.3	Statsbudgetens saldo och statsskulden.................................................	89
	4.4.4	Utgifts- och inkomstförändringar........................................................	92
	4.5	Den offentliga sektorns finanser ..........................................................	96
	4.5.1	Den konsoliderade offentliga sektorns finanser..................................	96
	4.5.2	Den statliga sektorns finanser...............................................................	97
	4.5.3	Ålderspensionssystemets finanser........................................................	98
	4.5.4	Kommunsektorns finanser....................................................................	99
5	Skattefrågor .........................................................................................................		103
	5.1	Inledning ..............................................................................................	103
	5.2	Skatter på förvärvsinkomster..............................................................	104
	5.2.1	Förstärkt jobbskatteavdrag .................................................................	104
	5.2.2	Skattereduktion för förmån av hushållstjänster ................................	106
	5.2.3	Höjt avdrag för resor till och från arbetet samt tjänsteresor............	106
	5.2.4	Begränsning av avdragsrätten för privat pensionssparande...............	107
	5.2.5	Beskattningen av lånedatorer..............................................................	107
	5.2.6	Beskattningen vid dubbel bosättning .................................................	108
	5.2.7	Förändringar i reglerna för beskattning av sjöinkomst.....................	108
	5.3	Socialavgifter m.m. ..............................................................................	109
	5.3.1	Sänkta socialavgifter för tjänstesektorn .............................................	109
	5.3.2	Slopad särskild löneskatt för personer födda 1937 och tidigare.......	109
	5.3.3	Förändrade nivåer för socialavgifter...................................................	110
	5.3.4	Allmän pensionsavgift.........................................................................	111
	5.4	Kapital- och egendomsskattefrågor....................................................	111
	5.4.1	Reformerad beskattning av bostäder..................................................	111
	5.4.2	Skatteregler och ägarlägenheter ..........................................................	114
	5.4.3	Slopad förmögenhetsskatt ..................................................................	114
	5.4.4	Höjd fastighetsskatt för vattenkraftverk ...........................................	115
	5.4.5	Nya skatteregler för pensionsförsäkring............................................	115
	5.4.6	Vissa kapitalskattefrågor .....................................................................	116

		PROP. 2007/08:1
5.4.7	Ränteavdrag för utomlands bosatta	................................................... 116
5.5	Företagsskattefrågor...........................................................................	117

5.5.1Övergångsvis lättnad i kapitalvinstbeskattningen av kvalificerade

andelar..................................................................................................

117

5.5.2Den skattemässiga behandlingen av företagande i olika

	organisationsformer............................................................................	118
5.5.3	Koncernbidrag i gränsöverskridande situationer ..............................	118

5.5.4Överföring av skogskonto och skogsskadekonto vid

	generationsskiften...............................................................................	119
5.5.5	Koncernbidrag till lagerbolag .............................................................	119
5.5.6	Förenklade regler för skalbolagsdeklaration .....................................	119
5.5.7	Ändrade regler för CFC-beskattning................................................	119
5.6	Energi- och miljöbeskattning.............................................................	120
5.6.1	Principer för en effektiv miljöstyrning..............................................	120
5.6.2	Höjd koldioxidskatt............................................................................	120
5.6.3	Beskattningen av bränslen i den handlande sektorn .........................	121
5.6.4	Höjd energiskatt på diesel ..................................................................	122

5.6.5Uppräkning av energi- och koldioxidskattesatserna efter

	prisutvecklingen (indexering) ............................................................	123
5.6.6	Sänkt fordonsskatt för dieselpersonbilar...........................................	124
5.6.7	Höjd fordonsskatt för lätta lastbilar och bussar ...............................	125

5.6.8Återbetalning av energi- och koldioxidskatt till jordbruket,

5.7.1Höjd skatt på öl och sänkt skatt på vin samt andra jästa drycker

		än vin eller öl .......................................................................................	129
	5.7.2	Tobaksskatt .........................................................................................	130
	5.7.3	Lättnader i reklamskatten...................................................................	131
	5.7.4	Sänkt lotteriskatt.................................................................................	132
	5.8	Mervärdesskattefrågor ........................................................................	132
	5.8.1	Förlängd redovisningsperiod för mervärdesskatt .............................	132
	5.8.2	Vissa andra mervärdesskattefrågor ....................................................	132
	5.9	Skatteadministrativa frågor ................................................................	133
	5.9.1	Lättare att få F-skatt ...........................................................................	133
	5.9.2	Kreditering av skattekonto.................................................................	133
	5.10	Stöd för skatteforskning.....................................................................	133
	5.11	Sammantagna effekter av skatteåtgärderna .......................................	136
6	Inkomster............................................................................................................		141
	6.1	Inledning..............................................................................................	141
	6.2	Prognosförutsättningar ......................................................................	143

6.3Offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens

	inkomster.............................................................................................	146
6.3.1	Ändrad redovisning av inkomsttitlar.................................................	146
6.3.2	Skatt på arbete .....................................................................................	147

PROP. 2007/08:1

6.3.3	Skatt på kapital.....................................................................................	151
6.3.4	Skatt på företagsvinster .......................................................................	152
6.3.5	Skatt på konsumtion och insatsvaror .................................................	154
6.3.6	Restförda och övriga skatter ...............................................................	157
6.3.7	Periodiseringar.....................................................................................	157
6.3.8	Övriga inkomster.................................................................................	158

6.4Jämförelse med prognosen i 2007 års ekonomiska vårproposition och uppföljning av statsbudgeten för 2006 och

		2007 ......................................................................................................	160
	6.4.1	Jämförelse med 2007 års ekonomiska vårproposition.......................	160
	6.4.2	Uppföljning av statsbudgeten för 2006 och 2007..............................	161
	6.5	Skattekvot ............................................................................................	164
7	Utgifter, lån och bemyndiganden ......................................................................		169
	7.1	Inledning ..............................................................................................	169
	7.2	Makroekonomiska förutsättningar.....................................................	169
	7.3	Uppföljning av statsbudgetens utgifter 2007.....................................	170
	7.3.1 Takbegränsade utgifter 2007 .....................................................................		171

7.4Utgifterna fram till och med 2010 och förändringar jämfört med

	2007 års ekonomiska vårproposition..................................................	176
7.4.1	Utgifter per utgiftsområde..................................................................	176
7.4.2	Nya föreslagna och aviserade reformer för perioden 2007–2010 .....	179

7.4.3Övriga utgiftsförändringar jämfört med 2007 års ekonomiska

		vårproposition......................................................................................	194
	7.5	Finansiering av anläggningstillgångar och rörelsekapital ..................	197
	7.5.1	Låneramar för 2008..............................................................................	197
	7.5.2	Räntekontokrediter för 2008 ..............................................................	198
	7.5.3	Sjunde AP-fonden ...............................................................................	199
	7.5.4	Övrig utlåning från Riksgäldskontoret ..............................................	200
	7.6	Statliga garantier ..................................................................................	201
	7.7	Beställningsbemyndiganden................................................................	201
	7.8	Bemyndigande för ramanslag..............................................................	203
	7.9	Pris- och löneomräkning.....................................................................	204
8	Tilläggsbudget .....................................................................................................		209
	8.1	Förslag till tilläggsbudget för 2007.....................................................	209
	8.2	Tilläggsbudget per utgiftsområde.......................................................	209
	8.2.1	Utgiftsområde 1 Rikets styrelse .........................................................	209
	8.2.2	Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning ...............	211
	8.2.3	Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution ........................................	213
	8.2.4	Utgiftsområde 4 Rättsväsendet ..........................................................	213
	8.2.5	Utgiftsområde 5 Internationell samverkan........................................	214
	8.2.6	Utgiftsområde 8 Migration.................................................................	215
	8.2.7	Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg.................	215

8.2.8Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

	handikapp.............................................................................................		216
8.2.9	Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad......................................................		216
8.2.10	Utgiftsområde 14	Arbetsliv ................................................................	218
8.2.11	Utgiftsområde 16	Utbildning och universitetsforskning .................	218
8.2.12	Utgiftsområde 17	Kultur, medier, trossamfund och fritid ...............	218

PROP. 2007/08:1

	8.2.13	Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning,
		byggande samt konsumentpolitik......................................................	219
	8.2.14	Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård ...............................	219
	8.2.15	Utgiftsområde 21 Energi....................................................................	220
	8.2.16	Utgiftsområde 22 Kommunikationer................................................	220
	8.2.17	Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande
		näringar................................................................................................	222
	8.2.18	Utgiftsområde 24 Näringsliv..............................................................	224
9	Revision, kontroll och ekonomisk styrning .....................................................		229
	9.1	Inledning..............................................................................................	229
	9.2	Årlig revision.......................................................................................	229
	9.2.1	Revisionsberättelser med invändning ................................................	229
	9.2.2	Granskning av årsredovisningen för staten .......................................	230
	9.3	Effektivitetsrevision............................................................................	230
	9.3.1	Behandling av granskningsärenden....................................................	230
	9.3.2	Granskningsrapporter.........................................................................	232
	9.4	Riksrevisionens årliga rapport............................................................	237
	9.5	Intern styrning och kontroll samt internrevision.............................	242
	9.6	Utvecklingen av den ekonomiska styrningen i staten ......................	243
Bilagor
Bilaga 1		Specifikation av statsbudgetens utgifter och inkomster för 2008
Bilaga 2		Svensk ekonomi
Bilaga 3		Inkomstfördelning och ekonomiska drivkrafter
Bilaga 4		Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 september 2007

PROP. 2007/08:1

Tabellförteckning

Utgifter ..............................................................................................................................			4
Inkomster ..........................................................................................................................			5
1.1	Nu föreslagna och aviserade utgifts- och inkomstförändringar 2008–2010..........		23
1.2	Långsiktiga effekter av reformer aviserade i BP07 ..................................................		27
1.3	Effekter av jobbskatteavdragen ................................................................................		27
1.4	Skatt på arbetsinkomster och jobbskatteavdrag enligt gällande regler samt
		enligt förslaget om förstärkt jobbskatteavdrag ...................................................	27
1.5	Reformerad boendebeskattning i förhållande till alternativa regler- totalt
		skatteuttag och fördelning mellan fastighetsskatt/avgift och skatteuttag
		knutet till avyttring av bostaden ..........................................................................	42
1.6	Nyckeltal....................................................................................................................		49
1.7	Den offentliga sektorns finanser..............................................................................		50
2.1	Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade anslag 2007.....		60
4.1	Finansiellt sparande, glidande 7-årigt genomsnitt...................................................		79
4.2	Finansiellt sparande i offentlig sektor 2000–2010...................................................		81
4.3	Fastställda utgiftstak och utfall 2002–2006 .............................................................		81
4.4	Tekniska justeringar av utgiftstaket för staten 2007–2010 .....................................		82
4.5	Utgiftstak för staten 2007–2010...............................................................................		83
4.6	Utgiftsramar 2008 .....................................................................................................		84
4.7	Utfall och tak för den offentliga sektorns utgifter 2005–2010 ..............................		85
4.8	Statsbudgetens inkomster 2005–2010......................................................................		86
4.9	Statsbudgetens utgifter 2006–2010 ..........................................................................		87
4.10		Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med föregående år 2007–
		2010........................................................................................................................	88
4.11		Statsbudgetens saldo 2006–2010 ............................................................................	90
4.12		Statsbudgetens saldo samt justering för större engångseffekter 2006–2010 .......	91
4.13		Statsskuldens förändring 2006–2010......................................................................	92
4.14		Nu föreslagna och aviserade utgifts- och inkomstförändringar 2008–2010........	93
4.15		Utgifts- och inkomstförändringar 2008–2010 i förhållande till föregående
		år av tidigare beslutade och aviserade samt nu föreslagna och aviserade
		reformer och finansieringar..................................................................................	95
		Fortsättning av 4.15 Utgifts- och inkomstförändringar 2008–2010 i
		förhållande till föregående år av tidigare beslutade och aviserade samt nu
		föreslagna och aviserade reformer och finansieringar.........................................	96
4.16		Den offentliga sektorns finanser 2006–2010 .........................................................	97
4.17		Budgetsaldo och statens finansiella sparande 2006–2010 .....................................	97
4.18		Statens finanser 2006–2010.....................................................................................	98
4.19		Ålderspensionssystemet (Inkomstpensionen) 2006–2010...................................	99
4.20		Kommunsektorns finanser .....................................................................................	99
5.1	Skatt på arbetsinkomster och jobbskatteavdrag enligt gällande regler samt
		enligt förslaget om förstärkt jobbskatteavdrag .................................................	106
5.2	Arbetsgivaravgifter 2007 och 2008 enligt regeringens förslag..............................		110

	PROP. 2007/08:1
5.3 Egenavgifter 2007 och 2008 enligt regeringens förslag	........................................ 110

5.4Total skatt och fördelning mellan fastighetsskatt/avgift och skatt knuten till avyttring av bostaden* vid alternativa regler. Miljarder kronor i 2008 års

	ekonomiska förhållanden...................................................................................	112
5.5	Budgeteffekter (brutto) av aviserat förslag till reformerad beskattning av
	bostäder 2008. Miljarder kronor........................................................................	114
5.6	Aviserade ändringar av skattesatser för el och vissa bränslen för 2008,
	inklusive mervärdesskatt....................................................................................	123
5.7	Åtgärder i denna proposition som budgeterats i budgetpropositionen för
	2007 eller i 2007 års ekonomiska vårproposition .............................................	136

5.8Budgeteffekter av förslag och bedömningar på skatteområdet Bruttoeffekt, periodiserade nettoeffekter för offentlig sektor år 2008 – 2010 samt

		varaktiga effekter för offentlig sektor...............................................................	137
6.1	Totala skatteintäkter ...............................................................................................		141
6.2	Årlig förändring av totala skatteintäkter...............................................................		141
6.3	Sektorsvis fördelning av totala skatteintäkter.......................................................		142
6.4	Statsbudgetens inkomster ......................................................................................		142
6.5	Totala skatteintäkter – jämförelse med 2007 års ekonomiska vårproposition....		142
6.6	Antaganden och förändringar jämfört med 2007 års ekonomiska
		vårproposition ....................................................................................................	143
6.7	Regeländringar, bruttoeffekter i förhållande till föregående år ...........................		145
6.8	Faktisk och underliggande utveckling för totala skatteintäkter, statens
		skatteintäkter samt kommunalt skatteunderlag ...............................................	146
6.9	Skatt på arbete.........................................................................................................		147
6.10		Skattepliktiga inkomster 2005–2010 ...................................................................	147
6.11		Offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens inkomster ...................	148
6.12		Utveckling av kommunernas skatteunderlag......................................................	149
6.13		Kommunernas skatteintäkter, faktisk och underliggande utveckling ...............	149
6.14		Intäkter från statlig inkomstskatt........................................................................	150
6.15		Skattereduktioner .................................................................................................	150
6.16		Nedsättningar av arbetsgivaravgifter...................................................................	151
6.17		Skatt på kapital, hushåll........................................................................................	152
6.18		Skatt på företagsvinster ........................................................................................	153
6.19		Kapitalunderlag avkastningsskatt ........................................................................	153
6.20		Skatt på konsumtion och insatsvaror ..................................................................	154
6.21		Skatt på energi.......................................................................................................	156
6.22		Uppbördsförskjutningar ......................................................................................	157
6.23		Betalningsförskjutningar......................................................................................	158
6.24		Övriga inkomster..................................................................................................	158
6.25		Utgifter som ges som skattekrediteringar på budgetens inkomstsida ..............	160
6.26		Aktuell prognos jämfört med 2007 års ekonomiska vårproposition samt
		statsbudget för 2006 och 2007...........................................................................	163
6.27		Skattekvot .............................................................................................................	164
6.28		Regeländringar, bruttoeffekter i förhållande till föregående år .........................	165
7.1	Makroekonomiska förutsättningar........................................................................		170
7.2	Statsbudgetens utgifter 2007..................................................................................		170
7.3	Takbegränsade utgifter 2007 ..................................................................................		171
7.4	Beräknad förändring av anslagsbehållningar 2007 ................................................		174
7.5	Utgifter 2007...........................................................................................................		175
7.6	Utgifter per utgiftsområde 2006–2010..................................................................		177

PROP. 2007/08:1

7.7	Förändring av utgiftsramar 2008–2010 jämfört med 2007 års ekonomiska
		vårproposition .....................................................................................................	178
7.8	Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med 2007 års ekonomiska
		vårproposition .....................................................................................................	179
7.9	Nu föreslagna och aviserade utgiftsförändringar ..................................................		190
		Fortsättning av 7.9 Nu föreslagna och aviserade utgiftsförändringar..............	191
		Fortsättning av 7.9 Nu föreslagna och aviserade utgiftsförändringar..............	192
		Fortsättning av 7.9 Nu föreslagna och aviserade utgiftsförändringar..............	193
7.10		Volymer 2005–2010...............................................................................................	196
7.11		Låneram för 2008...................................................................................................	197
7.12		Investeringslån och låneramar 2001–2007 ...........................................................	198
7.13		Räntekontokreditram för 2008.............................................................................	199
7.14		Övriga kreditramar 2008.......................................................................................	200
7.15		Anslag vars ändamål 2008 omfattar garantiverksamhet......................................	201
7.16		Sammanfattande redovisning av beställningsbemyndiganden avseende 2008...	203
7.17		Pris- och löneomräkning för 2008........................................................................	205
8.1	Investeringsplan för riksdagsförvaltningen ...........................................................		211
9.1	Slutbehandlade granskningsrapporter....................................................................		230

PROP. 2007/08:1

Diagramförteckning

1.1	Andel helårsekvivalenter i olika ersättningssystem 1970–2006 .............................	24
1.2	Sysselsättningsgrad och öppen arbetslöshet i åldern 16–64 år...............................	25
1.3	Brist på arbetskraft i näringslivet.............................................................................	25
1.4	Antal helårsekvivalenter i sjukförsäkringen och aktivitets- och
	sjukersättningen 1970–2006.................................................................................	28
1.5. Arbetslöshet år 2006 efter utbildningsnivå ............................................................		36
1.6	Finansiellt sparande, inkomster och utgifter ..........................................................	51
1.7	Konsoliderad bruttoskuld ........................................................................................	51
1.8	Statsskulden ..............................................................................................................	51
1.9	Effekter av jobbskatteavdraget på inkomstfördelningen .......................................	52
1.10 Inkomstspridning i Sverige och EU 2005 .............................................................		52
4.1	Statsskuld i miljarder kronor och som andel av BNP 1990–2010 .........................	92
4.2	Offentliga sektorns finansiella sparande, inkomster och utgifter 2000–2010 ......	96
4.3	Konsoliderad bruttoskuld 1994–2010 .....................................................................	97
5.1	Genomsnittlig skatt enligt gällande regler (ljus linje) samt enligt förslaget
	om jobbskatteavdrag (mörk linje).....................................................................	105
5.2	Marginalskatt enligt gällande regler (ljus linje) samt enligt förslaget om
	förstärkt jobbskatteavdrag (mörk linje) ...........................................................	105
5.3	Kommunal fastighetsavgift enligt det nu aviserade förslaget och enligt
	alternativ A i promemorian, kronor..................................................................	113
6.1	Utveckling av arbetade timmar och timlön...........................................................	147
6.2	Utveckling av statlig och kommunal inkomstskatt..............................................	150
6.3	Kapitalvinster, aktieprisindex och fastighetspriser 1988–2006 ............................	151
6.4	Driftsöverskott och företagens rörelseresultat, 2000–2006.................................	152
6.5	Driftsöverskott och företagens inkomstskatt, 1994–2010...................................	152
6.6	Skatt på företagsvinster som andel av BNP, 1991–2010 .......................................	153
6.7	Mervärdesskatteintäkter per varugrupp 1993–2008 .............................................	155
6.8	Skatteintäkter per produktslag 1998–2010............................................................	156
6.9	Skatt på energi 2000–2010......................................................................................	156
6.10 Skattekvoten 1980–2010.......................................................................................		164
7.1	Skillnad mellan utgiftsprognos för 2007 och anvisade medel på
	statsbudgeten för 2007.......................................................................................	172
7.2	Myndigheternas investeringslån ............................................................................	198
dec 1997–juni 2007 .......................................................................................................		198

Finansplan

Riktlinjer för den ekonomiska politiken och

budgetpolitiken

PROP. 2007/08:1

1 Finansplan

Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Sammanfattning

Svensk ekonomi utvecklas starkt. Fler och fler får jobb, samtidigt som sjukskrivningar, öppen arbetslöshet och arbetsmarknadsåtgärder minskar. Därmed sjunker nu även det totala antalet personer i utanförskap påtagligt. Den politik som tidigare mest handlat om att öka eller omfördela utanförskapet bland över en miljon invånare i arbetsför ålder, har bytts mot en politik som minskar det totala utanförskapet. Regeringen beräknar att 175 000 färre kommer att befinna sig i utanförskap under de kommande åren. Sysselsättningen väntas öka med nästan 200 000 personer samtidigt som över 90 000 färre kommer att vara i arbetslöshet. Därmed för vi Sverige i riktning mot fler som har arbete och färre som står utanför, samtidigt som utrymme för fortsatta skattesänkningar och satsningar på välfärdstjänster skapas. Det sker samtidigt som de offentliga finanserna är starka.

Att minska utanförskapet, som under en lång rad år tillåtits växa sig stort, och få fler i jobb är regeringens övergripande och viktigaste mål. Att återupprätta den arbetslinje som förr kännetecknade Sverige är att bygga en stabil grund för våra trygghetssystem. Full sysselsättning är samtidigt det främsta medlet mot växande klyftor och orättvisor i samhället.

Ska Sverige kunna möta de utmaningar som väntar krävs det en stark ekonomi. Det krävs en ekonomi som kan svara upp mot en ökad efterfrågan på välfärdstjänster i takt med att befolkningen blir allt äldre. Det krävs en stark ekonomi som gör att människor kan få det bättre i vardagen, tar bort fattigdomsfällor och

ger trygghet för de äldre. Det krävs en stark ekonomi som är långsiktigt hållbar och gör det möjligt att vidta åtgärder mot klimat- förändringar. Det krävs en ekonomi som kan möta också en konjunkturnedgång. Det är också en ekonomi som står sig väl i den ökade konkurrens som globaliseringen för med sig.

Regeringens politik gör det mer lönsamt att arbeta, enklare och billigare att anställa och mer attraktivt att starta och driva företag. Inkomstskatterna för framför allt låg- och medelinkomsttagare sänktes 2007 och föreslås sänkas ytterligare 2008 genom ett förstärkt jobbskatteavdrag. Drivkrafterna för arbetsgivare att anställa personer från grupper med svag ställning på arbetsmarknaden – t.ex. unga, långtidssjuka och utrikes födda – har tydligt förbättrats och stärks ytterligare genom åtgärder som föreslås i denna budgetproposition.

Villkoren för landets företagare att starta och driva företag har förbättrats. Förmögen- hetsskatten ska slopas vilket gör det lättare att finna riskvilligt kapital. Lättnader i arbets- givaravgifter har gjort det mer lönsamt att driva företag. Sveriges entreprenörer, investerare och företagare är nydanare och förnyelsebärare. De har en nyckelroll i ett kontinuerligt byggande av en ekonomi som står stark i en föränderlig värld.

En hörnsten i en politik för fler jobb och fler i arbete är ordning och reda i de offentliga finanserna, såväl på kort som på lång sikt. Målet om en procents överskott för det offentliga finansiella sparandet överträffas med bred marginal de kommande åren. Det finansiella sparandet uppgår till 2,8 procent av BNP för 2008 samt 3,1 respektive 3,6 procent av BNP för

PROP. 2007/08:1

2009 och 2010. Det innebär 89, 105 respektive

126 miljarder kronor för de tre åren.. Med beaktande av de reformer och de budget- förstärkningar som nu föreslås, förstärks det finansiella sparandet med i genomsnitt 18 miljarder kronor per år.

Det går bra för Sverige. Den goda konjunk- turen ska vårdas. Inriktningen i regeringens politik mot bl.a. ökat arbetsutbud och en bättre fungerande ekonomi med en varaktigt högre sysselsättning som följd, är framför allt viktig nu mot bakgrund av den starka efterfrågan i ekonomin. Den starka konjunkturen riskerar annars att framkalla obalanser med ökade svängningar i sysselsättning och produktion som följd. Det aktuella konjunkturläget understryker dessutom vikten av att säkerställa att t.ex. de utbudsstimulerande skattesänkningar som nu föreslås inte leder till att efterfrågan stiger alltför snabbt.

Statens budgetöverskott de kommande åren beräknas bli det största sedan början av 1970- talet. En ansvarsfull politik med ordning och reda i de offentliga finanserna tryggar välfärden för kommande generationer. Att åtgärder som bidrar till högre sysselsättning prioriterats främst, innebär också att utrymmet för reformer på andra områden varit utomordentligt begränsat.

Den bedömning som görs av den svenska ekonomins utveckling presenteras närmare i avsnitt 1.14.

Den senaste tidens turbulens på de finansiella marknaderna och bolånekrisen i Förenta staterna gör tillväxtutsikterna något mer svårbedömda och ökar osäkerheten i prognoserna något. I dagsläget bedöms den finansiella krisen få en relativt begränsad effekt på ekonomin. Den finansiella oron kan emellertid komma att utvecklas på ett mindre gynnsamt sätt. Genom att upprätthålla makroekonomisk stabilitet och föra en ansvarsfull politik kan Sverige bättre undvika att allvarligt påverkas av obalanser på de internationella finansmarknaderna.

Trots den goda tillväxten återstår alltjämt mycket att göra för att Sverige återigen ska vara ett land med full sysselsättning och inte som i dag ett land med alltför många människor lämnade i passivitet med en arbetsförmåga som inte tas till vara. Vägarna tillbaka till jobb är fortfarande alltför få och drivkrafterna till arbete alltför svaga. Regeringen presenterar därför en rad reformer som syftar till att skapa tydligare

drivkrafter till arbete och fler och bättre vägar tillbaka för dem som i dag står utanför arbetsmarknaden.

Förstärkt jobbskatteavdrag

Regeringen presenterar förslag för ökade drivkrafter att träda in på arbetsmarknaden eller gå upp i arbetstid. Den enskilt största satsningen är steg två i jobbskatteavdraget, vilket innebär en sänkning av skatterna på arbetsinkomster med 10,8 miljarder kronor. Reformen är huvud- sakligen inriktad på låg- och medelin- komsttagare. Att förstärka jobbskatteavdraget ökar sysselsättningen. Dels blir det mer lönsamt att börja arbeta, dels förbättras drivkrafterna för dem som redan jobbar att öka sina ansträngningar. För de flesta inkomstgrupper medför avdraget för de två stegen sammanlagt att det blir ca. 1 000 kronor mer kvar av lönen varje månad.

Fler och bättre vägar tillbaka för sjukskrivna Regeringen föreslår en rad åtgärder för fler vägar tillbaka från sjukfrånvaro till jobb och arbets- kamrater. Utanförskapet utestänger människor från den större sociala gemenskap som ett arbete ger. Att få göra en insats, känna sig delaktig och vara behövd betyder oerhört mycket för vårt välmående. Genom att upprätthålla en nära koppling till arbetsmarknaden under sjukfrån- varon minskar risken för att fastna i långvarig frånvaro. En rehabiliteringkedja med fasta hållpunkter för prövningen av arbetsförmågan införs. Möjligheter att under sjukskrivningstiden få pröva sin arbetsförmåga förstärks och stödet till sjukskrivna att återvända till arbetsmark- naden förbättras. En rehabiliteringsgaranti införs och företagshälsovården utvecklas. Sjukför- säkringen ska inte föra bort människor långt från arbetsmarknaden och skapa livssituationer av utanförskap med svag ekonomisk utveckling. Sjukförsäkringen ska i stället utgöra en trygghet på arbetsmarknaden för den som blir sjuk och av det skälet inte kan arbeta.

Arbetsgivare ska erbjudas mer förmånliga villkor för att anställa långtidssjukskrivna. Regeringen inför särskilda nystartsjobb, s.k. nyfriskjobb, som i de flesta fall innebär att arbetsgivaren får dra av dubbla arbetsgivar- avgifter vid anställning av personer som under längre tid varit sjukskrivna.

En väl fungerande arbetsmarknad för fler jobb Regeringen avser utvidga nystartsjobben till att även omfatta den offentliga sektorn, vilket kommer t.ex. vård och omsorg till del. Vidare föreslås en förändring av avgifterna till arbetslöshetskassan, genom att en s.k. arbets- löshetsavgift ersätter den förhöjda finansierings- avgiften. Vare sig arbetslösa eller sjukskrivna arbetslösa ska betala denna avgift. Syftet är att åstadkomma ett tydligare samband mellan avgifterna till arbetslöshetsförsäkringen och arbetslösheten. Detta kommer att bidra till att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt och därmed leda till en ökad sysselsättning. En majoritet av arbetslöshetskassorna kommer att kunna sänka sina avgifter till följd av detta förslag.

För att öka drivkrafterna och undvika inlåsning för dem som i dag arbetar deltid föreslås ändrade regler som begränsar möjlig- heterna att erhålla arbetslöshetsersättning på deltid. Dagens regler gör det möjligt att vara deltidsarbetslös under en mycket lång tid, upp till närmare sex år för den som uppbär ersättning en dag i veckan. Dessutom finns en möjlighet att återkvalificera sig till samma ersättning i ytterligare två perioder, alltså i närmare 18 år. Detta riskerar att bidra till en dold arbetslöshet eller till långvarig subventionering av deltids- arbete. För att stärka drivkrafterna för sysselsatta som byter jobb att göra detta utan mellan- liggande arbetslöshetsperiod inför regeringen ytterligare två karensdagar i arbetslöshets- försäkringen.

Ett bra näringsklimat

Ett bra entreprenörs- och företagsklimat i hela landet är avgörande för att svensk ekonomi ska växa och vara livskraftig. Vägen mot full sysselsättning och ett stigande välstånd går via ett dynamiskt näringsliv där entreprenörer och företagare vill och vågar satsa. I arbetet med att begränsa företagens administrativa kostnader till följd av statligt regelverk föreslås inrättandet av ett regelråd. Regeringen ökar resurserna till infrastruktur vilket bidrar till företagande och tillväxt genom bl.a. lägre transportkostnader, ökad leveranssäkerhet och en utvidgad arbetsmarknad som stödjer ökat arbetskrafts- deltagande. Regeringen har startat ett omfat- tande arbete för att förbättra företagsklimatet. Detta arbete innehåller bl.a. förenklade regler för

PROP. 2007/08:1

F-skatt och en förstärkning av företagsinteckningens förmånsrätt.

Ökad kunskap och kvalitet i utbildningssystemet Sverige ska ha ett utbildningssystem av hög internationell klass. Regeringen föreslår en omfattande läsa-skriva-räkna-satsning under kommande år för att stärka kunskapsuppdraget i grundskolan. Att tidigt säkra nödvändiga kunskaper i att läsa, skriva och räkna kan på sikt bidra till att färre lämnar den grundläggande utbildningen med ofullständiga kunskaper och betyg. Ökade resurser föreslås till universitets- och högskoleutbildningen för ökad kvalitet. Därutöver sker en satsning på läkarutbildningen.

Ökad jämställdhet i vardagen

Regeringens jämställdhetspolitik är bred, tvärsektoriell och långsiktig. Genom förslag i denna proposition tas ytterligare steg för att underlätta kvinnors arbetsliv och för familjerna att leva ett jämställt vardagsliv. Sänkt skatt på hushållstjänster, sänkt skatt i vissa tjänste- sektorer, möjlighet till nystartsjobb i offentlig sektor och fortsatta satsningar på att stimulera kvinnors företagande stärker och breddar kvinnors arbetsmarknad. Med jämställdhets- bonus ökar förutsättningarna för ett jämställt uttag av föräldraförsäkringen under barnets första år, samtidigt som risken för att kvinnor ska drabbas av långvarig bortavaro från arbetsmarknaden minskar. Med möjlighet till avlastning i hemmet, genom hushållstjänster, vårdnadsbidrag och senare även barnom- sorgspeng, kan kvinnors obetalda dubbelarbete minska, vilket är bra för både kvinnors karriärmöjligheter och för familjernas olika behov.

Större valfrihet för familjer

Regeringen aviserar nu en familjepolitisk reform. Reformen innehåller fyra delar; barnomsorgs- peng, ökat pedagogiskt inslag i förskolan, jämställdhetsbonus och frivilligt kommunalt vårdnadsbidrag. Reformen kommer att genom- föras successivt.

Regeringen föreslår ett införande av en jämställdhetsbonus. Dessutom avser regeringen att öppna möjligheterna för kommuner att införa vårdnadsbidrag. Förslagen väntas öka mångfald och valfrihet i barnomsorg, ger möjlighet till mer tid med barnen och stödjer jämställdheten samtidigt som arbete uppmuntras för såväl män som kvinnor.

PROP. 2007/08:1

Ökat utrymme för välfärdssatsningar

Regeringen fortsätter arbetet för större mångfald inom vården och kommer att föreslå eta- bleringsfrihet inom primärvården. Vården och omsorgen ska även i framtiden vara gemensamt finansierad och fördelas efter behov. Vård- garantin förstärks och kvaliteten inom psykiatrin och inom vården i stort förbättras. Regeringen föreslår en tandvårdsreform som både stärker skyddet mot höga kostnader och skapar bra villkor för tandvården. Trygghetssystemen ska värnas och fusk förhindras.

Insatser mot klimatförändringar

Tydliga klimateffekter på naturliga system konstateras nu från alla kontinenter och många havsområden. De ansträngningar som görs för att minska utsläppen under de närmaste två till tre decennierna avgör i stor utsträckning den långsiktiga globala temperaturökningen och därmed förväntade effekter. Regeringen föreslår ett klimatpaket med bl.a. skattehöjningar inom energiområdet med syfte att bl.a. begränsa utsläppen av koldioxid och presenterar innehållet i den s.k. klimatmiljarden. Det särskilda villkoret, ”tullvillkoret”, som gäller för att etanol som låginblandas i bensin ska vara skattebefriad, bör slopas så snart det är möjligt, dock senast den 1 januari 2009. Regeringen avser att under nästa år presentera en klimatproposition.

Fastighetsskatten

Nuvarande fastighetsskatt är orättvis, saknar folkligt stöd och legitimitet. Regeringen har tidigare aviserat ett avskaffande av den statliga fastighetsskatten på bostäder och att skatten ska ersättas med en låg kommunal fastighetsavgift. Mot denna bakgrund anser regeringen att dagens regelverk bör ersättas med bl.a. en kommunal avgift på 6 000 kronor per småhus, dock högst 0,75 procent av taxeringsvärdet, en avgift på 1 200 kronor per lägenhet i flerbostadshus, dock högst 0,4 procent av taxeringsvärdet samt att kapitalvinstskatten för privatbostäder vid försäljning höjs från 20 till 22 procent.

Effektivisering av försvaret

Sveriges militära försvar genomgår en omvand- ling från invasionsförsvar till insatsförsvar. Som ett ytterligare steg i att fullfölja denna omvandling, och som ett uttryck för regeringens ambition att effektivisera försvaret och öka möjligheterna att delta i internationella insatser, görs nu en omprövning av vissa materielprojekt.

Regeringen bedömer att det även efter den omprövning som nu redovisas i budgetproposi- tionen finns en effektiviseringspotential inom försvaret. Utgifterna bedöms kunna minska med sammantaget i storleksordningen 3-4 miljarder kronor i nivå, inklusive de besparingar som aviseras i denna proposition. En viss del av de medel som frigörs ska kunna användas för att förstärka Försvarsmaktens möjligheter att delta i internationella fredsfrämjande insatser.

Finansiering

De utgifts- och inkomstreformer som nu före- slås är till övervägande del finansierade, vilket är viktigt mot bakgrund av det höga resursutnyttj- andet i ekonomin. Bland förslagen till reformer finns framför allt åtgärder som är inriktade på att öka utbudet av arbetskraft och att minska ohälsan. Det har också varit nödvändigt att nog- grant pröva andra utgiftsområden, till exempel försvarsmateriel. För att därutöver säkra att nöd- vändiga utbudsreformer inte bidrar till en alltför stark efterfrågetillväxt har det också krävts vissa skatteförändringar. En höjd skatt på till exempel tobak, alkohol och koldioxid har därför ansetts rimlig. Detta är skatter som inte bedöms påverka den varaktiga sysselsättningsutvecklingen eller investeringsviljan. I tabellen nedan presenteras vissa större reformer och finansieringar. Sammantaget innebär förslagen att huvuddelen av åtgärderna finansieras genom direkta regeländringar som stärker budgeten. Regeringen överträffar därmed nivåer som t.ex.

Konjunkturinstitutet rekommenderat. Offentliga sektorns finanser beräknas till följd av de nu föreslagna och aviserade åtgärderna försvagas med mellan 3 till 4 miljarder per år 2008–2010, vilket motsvarar 0,1 procent av BNP per år.

Tabell 1.1 Nu föreslagna och aviserade utgifts- och inkomstförändringar 2008–2010

Förändring i förhållande till 2007 års ekonomiska vårproposition.

Miljoner kronor	2008	2009	2010
Utgifter, totalt1	-4 579	-6 463	-6 853
varav

Försvarsmateriel	-350	-620	-980

Åtgärdspaket sjukfrånvaro	-1 867	-2 498	-2 398

Tvånya karensdagar i
arbetslöshetsförsäkringen	-60	-110	-110

Förändrade regler avseende
deltidsarbetslöshet	-898	-3 928	-4 108

Arbetsmarknadspolitiska program	-1 000	-800	-800

Folkhälsopolitik	115	115	115

Jobb- och utvecklingsgaranti för
deltidsarbetslösa ensamstående
föräldrar	97	293	293

Läsa – skriva – räkna-satsning	150	250	500

Kvalitetsåtgärder grundutbildning
på universitet och högskolor	240	240	190

Klimatmiljard	245	415	340

Konkurrenskraftspaket för
jordbruksnäringen2	159	273	273
Inkomstförändringar3

Skatter, totalt	-3 034	-2 444	-2 384

varav

Förstärkt jobbskatteavdrag	-10 720	-10 720	-10 720

Förmånsvärde lånedatorer	890	890	890

Skatt på cigaretter	452	452	452

Skatt på röktobak	456	456	456

Skatt på snus	630	630	630

Skatt på öl	350	350	350

Skatt på vin	-77	-77	-77

Koldioxidskatt	1 850	1 850	1 850

Energiskatt på diesel	880	880	880

Skatt på termisk effekt i
kärnkraftverk	780	780	780

Fastighetsskatt vattenkraftverk	640	640	640

Övriga inkomstreformer	-1 455	-3 500	-3 000

varav

Ny arbetslöshetsavgift	-1 300	-2 900	-2 400

Nystartsjobb och nyfriskjobb	-120	-410	-350

Indirekta effekter av
inkomstreformer	-586	-168	-128

Indirekta effekter av
utgiftsreformer	-1 574	-3 542	-3 650

Ökat utrymme
infrastruktursatsningar	-1 200	-1 200	-1 200

Förändring finansiellt sparande
offentlig sektor	-3 270	-4 391	-3 509

1Minustecken betyder minskade utgifter.

2Varav 70 miljoner kronor på inkomstsidan av budgeten.

3Minustecken betyder minskade inkomster.

PROP. 2007/08:1

1.2Politiska utgångspunkter

Vårt samhälle bygger på att alla är med och tar ansvar. Därför måste människors vilja att ta ansvar uppmuntras, bejakas och belönas.

Vi möter utmaningar bäst genom framtidstro. Ett samhälle som förväntar sig att människor ska ta stort eget ansvar måste samtidigt tillgodose människors behov av trygghet i förändring och värdesättande av sammanhållning. Därmed vågar människor vara öppna för och välkomna förändringar.

Över en miljon människor i arbetsför ålder i Sverige står utanför arbetsmarknaden. Syssel- sättningsnivån är fortfarande lägre för utrikes födda än för inrikes födda. Invandrare som flyttat till Sverige efter de tidiga barndomsåren samt personer med utomeuropeisk bakgrund och låg utbildning löper särskilt stor risk att drabbas av ett bestående utanförskap på arbets- marknaden. Därför är det avgörande att genom- föra förändringar som gör att fler uppmuntras och ges möjlighet att ta ansvar för sin egen försörjning. Unga som inte kommer in på arbetsmarknaden riskerar att hamna i livslång passivitet och utanförskap från arbetsmark- naden. För dem som är långtidssjukskrivna eller har sjuk- eller aktivitetsersättning men har arbetsförmåga måste det finnas möjligheter som leder tillbaka till arbetsmarknaden. De som står utanför måste erbjudas breda vägar tillbaka till arbetsmarknaden, samtidigt som det är den enskildes ansvar att ta vara på alla vägar tillbaka.

Alla i arbetsför ålder ska känna att de har en plats och att deras insats efter förmåga välkomnas och belönas. Att vara behövd sporrar till delaktighet och ansvarstagande. För den enskilde leder det till personlig utveckling och tillfredsställelse. Det ger också människor möjlighet att påverka och utforma sina egna liv. Det fordrar att människors arbete värdesätts bättre, genom att det lönar sig att arbeta. Förbättrade möjligheter för människor med låga och normala inkomster att påverka sin situation genom eget arbete, ökar makten i vardagen.

Arbete är det som ger oss resurser till en välfärd med trygg, medmänsklig och gemensamt finansierad vård och omsorg, barnomsorg och skola. Den allra viktigaste utjämningen av livschanser ges av en skola med god kvalitet. Ett samhälle med små klyftor och stark samman- hållning uppnås genom uppmuntran av allas vilja till arbete och ansvarstagande. Arbete är därför

PROP. 2007/08:1

grunden inte bara för vår välfärd utan också för ett Sverige som håller ihop.

1.3Full sysselsättning för bättre välfärd och ökad rättvisa

Arbete utgör grunden för ekonomisk och social välfärd för såväl den enskilde som för samhället som helhet. Medborgarnas arbete utgör den helt dominerande källan för att finansiera den offentliga välfärden. Det är ytterst genom människors arbete som de gemensamma kostnaderna för skola, vård och omsorg, liksom för de olika trygghetssystemen, finansieras. Efterfrågan på den offentliga sektorns olika tjänster, som t.ex. vård och omsorg, kommer att öka i framtiden i takt med att befolkningen blir allt äldre och i takt med att inkomsterna i samhället stiger. En varaktig ökning av syssel- sättningen är nödvändig för att säkra grunden för välfärdssystemen vid den kommande demografiska utvecklingen.

En hög sysselsättning är också av betydelse för fördelningen av ekonomiska resurser mellan människor i samhället. Sedan början av 1990- talet har skillnaderna i ekonomisk standard mellan människor i Sverige ökat. Inkomsterna från arbete ökar snabbare än inkomsterna från de sociala trygghets- och försäkringssystemen. Det har medfört att personer som stått utanför arbetsmarknaden i ett varaktigt utanförskap haft en sämre inkomstutveckling än de som haft ett arbete. Den utrikes födda befolkningen drabba- des särskilt hårt av den minskade syssel- sättningen i början av 1990-talet. Arbetslösheten var då tre gånger så hög för utländska som för svenska medborgare. Trots ökad sysselsättning har gruppen inte kunnat återhämta det kraftiga sysselsättningstappet.

Att återupprätta full sysselsättning och minska utanförskapet är huvuduppgiften för regeringen. Regeringens politik utformas därför för att främst stödja en bättre inkomstutveckling för personer med låga arbetsinkomster och personer som i annat fall riskerar ett permanent utanförskap. En politik som gör det mer lönsamt att arbeta och mer lönsamt att anställa bidrar till att sysselsättningen ökar och att utanförskapet minskar samtidigt som färre människor fastnar i ett bidragsberoende. Det kommer att leda till en

jämnare inkomstfördelning och ett mer rättvist samhälle.

Samtidigt är det viktigt att det finns väl fungerande sociala försäkringssystem som träder in under perioder i livet då sjukdom, olyckor och arbetslöshet drabbar individen. För att det ska vara möjligt att upprätthålla väl fungerande trygghetssystem vid de kommande demografiska utmaningarna måste de sociala försäkrings- systemen fungera enligt de ursprungliga syftena. Det är viktigt att utbetalningar bara sker till dem som är berättigade till ersättningar och bidrag. På så sätt kan också välfärdssystemens legitimitet tryggas.

Pensionärerna gynnas av regeringens politik för ökad sysselsättning. Pensionerna är numera knutna till utvecklingen av genomsnitts- inkomsten, vilket innebär att ökad sysselsättning positivt påverkar pensionerna. Samtidigt finns det pensionärer med små marginaler, främst bland dem med garantipension. Pensionärerna gynnas genom att varaktigt högre sysselsättning ger en stabilare bas för välfärdsystemen och därmed bättre förutsättningar för att även framgent tillhandahålla utlovade förmåner i form av bl.a. vård och omsorg.

Utanförskapet måste brytas

Sverige har i dag ett stort utanförskap. Över en miljon svenskar får sin försörjning från olika ersättningssystem. I början av 1970-talet var antalet personer som var beroende av dessa trygghetssystem hälften av nuvarande nivå.

Diagram 1.1 Antal helårsekvivalenter i olika ersättnings-

system 1970–2006

	1 600
		Ekonomiskt bistånd
	1 400	Arbetsmarknadsåtgärder
	1 200	Arbetslöshet
	1 200	Sjukpenning & sjuklön
		Sjukpenning & sjuklön
	1 000	Sjuk- & aktivitetsersättning
	1 000
	800
	600
	400
	200

70 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06

Källa: Finansdepartementet

Av diagram 1.1 framgår att det skedde en gradvis ökning av antalet personer som erhöll ersättningar och bidrag under större delen av 1970- och 1980-talen. Därtill skedde en stor

ökning i samband med den ekonomiska krisen i början av 1990-talet. Utanförskapet har således vuxit trendmässigt i över tre decennier. Under de senaste åren har sjukskrivningar och arbetslöshet minskat men utanförskapet har ännu inte sjunkit tillbaka till de nivåer som rådde före 1990-talskrisens början. Ytterligare insatser för att minska beroendet av ersättningar och bidrag är alltså angelägna.

Sett över åren har det också skett en förändring i sammansättningen av de ersätt- ningar som betalas ut. Framför allt utgör sjuk- eller aktivitetsersättning (f.d. förtidspension) en allt större andel av de totala ersättningarna mätt i helårsekvivalenter.F1F Det är allvarligt eftersom det är få av dem som erhåller sjuk- eller aktivitetsersättning som återgått till arbete.

Svårigheterna att ta sig tillbaka till arbetsmarknaden ökar ju längre tid en person varit i utanförskap. Det kan bero på att yrkeserfarenheter och kunskap snabbt förloras vilket för med sig att vägarna tillbaka blir allt färre. Vissa arbetsgivare kan också tveka inför att anställa en person som under lång tid stått utanför arbetsmarknaden. Inriktningen måste därför vara att söka minska tiden i utanförskap och skapa fler vägar tillbaka till arbete.

Viktigt förhindra obalanser i ekonomin Sysselsättningen har ökat kraftigt under det senaste året. Arbetslösheten närmar sig sin lägsta nivå sedan början av 1990-talet och arbets- kraftsdeltagandet ökar.

I somras uppnåddes den gamla regeringens mål om att 80 procent av befolkningen i åldern 20-64 år skulle vara reguljärt sysselsatta för första gången sedan målet infördes.

Den goda utvecklingen omfattar alla sektorer och hela landet. Det är en glädjande utveckling som bl.a. är ett resultat av att politiken inriktats mot att arbete ska löna sig och att det ska bli billigare att anställa, särskilt personer som i annat fall riskerar att hamna i varaktigt utanförskap. Den goda utvecklingen har också medfört att de offentliga finanserna utvecklats starkt. Därmed

1 Med helårsekvivalenter avses det antal individer som skulle kunna försörjas under ett helt år med full ersättning från sjukpenning, sjuk- eller aktivitetsersättning, ersättning vid arbetslöshet och ekonomiskt bistånd (socialbidrag). Exempelvis utgör två personer, som varit heltidsarbetslösa ett halvår var, tillsammans en helårsekvivalent.

PROP. 2007/08:1

är de offentliga finanserna väl rustade inför nästa konjunkturnedgång.

Under 2008 kommer den öppna arbets- lösheten i genomsnitt att ligga på 4 procent.

Diagram 1.2 Sysselsättningsgrad och öppen arbetslöshet i åldern 16–64 år

Procent av arbetskraften									Procent av befolkning
10												86
9												84
8												82
8
7												80
7
6												78
6
5												76
5												74
												74
4												72
												72
3												70
												70
2					Öppen arbetslöshet (vänster axel)							68
2					Öppen arbetslöshet (vänster axel)

1					Sysselsättningsgrad (höger axel)							66
1					Sysselsättningsgrad (höger axel)							66
0												64
85	87	89	91	93	95	97	99	01		03	05

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Samtidigt med den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden finns indikationer på att resursutnyttjandet inom vissa sektorer är ansträngt och att ekonomin börjar närma sig sitt kapacitetstak.

Av diagram 1.3 framgår att den andel företag som uppger att det råder brist på arbetskraft har stigit den senaste tiden och nu ligger på en relativt hög nivå historiskt sett.

Diagram 1.3 Brist på arbetskraft i näringslivet

Andel företag, procent

96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 Anm.: Säsongrensade data.

Källa: Konjunkturinstitutet.

Den nuvarande situationen på arbetsmarknaden måste vårdas väl och tendenser till överhettning motverkas. Detta innebär att det krävs fler reformer som även på kort sikt ökar arbetsutbudet. Därtill krävs att reformerna finansieras, åtminstone i en sådan utsträckning att efterfrågan på arbetskraft inte ökar mer än utbudet. I annat fall uppkommer ökat

PROP. 2007/08:1

inflationstryck, som riskerar att förvärra nästa konjunkturnedgång.

För att trygga välfärden på sikt krävs att den offentliga sektorns finansiella sparande uppgår till en procent av BNP över en konjunkturcykel. Det innebär att det faktiska offentliga sparandet måste vara väsentligt högre i goda tider eftersom möjligheterna att spara är betydligt mindre när tiderna är sämre. De kommande åren väntas målet om en procents överskott i de offentliga finanserna uppnås med bred marginal.

Reformarbetet fortsätter

En utveckling mot ett mer ansträngt resursläge, i kombination med att över en miljon människor i arbetsför ålder står utanför arbetsmarknaden, pekar på behovet av ytterligare reformer som ökar utbudet av arbetskraft och förbättrar arbetsmarknadens funktionssätt. Möjligheterna till arbetskraftsinvandring bör öka. I det korta perspektivet möjliggör sådana reformer att sysselsättningen fortsätter att öka förhållandevis snabbt utan att det leder till överhettning. Även i det längre perspektivet blir sysselsättningen betydligt högre än den annars skulle varit. På så sätt ökar välfärden och det skapas förut- sättningar för att minska orättvisorna i sam- hället.

En politik som ökar utbudet av arbetskraft är speciellt effektiv i situationer med hög efterfrågan eftersom många människor då kan få den arbetslivserfarenhet och kompetens som är viktig för att kunna hålla sig kvar på arbetsmarknaden även när konjunkturen vänder. För att dra fördel av det goda konjunkturläget är det därför angeläget att nu genomföra ytterligare reformer som stimulerar arbetsutbudet.

Regeringen har tidigare föreslagit ett stort antal åtgärder för att öka utbudet av arbetskraft. Särskilda insatser har riktats, med gott resultat, mot unga personer och personer med utländsk bakgrund. Nu tas ytterligare steg för att varaktigt öka sysselsättningen. Särskilda initiativ föreslås för att nå grupper som bl.a. till följd av sjukdom stått utanför och haft svårt att göra sig gällande på arbetsmarknaden.

I de följande avsnitten presenterar regeringen sina förslag till åtgärder för ett minskat utanförskap och en varaktigt hög sysselsättning. Vidare föreslås insatser för ett förbättrat företagsklimat, en ökad valfrihet för barn- familjer, en förbättrad kvalitet i utbildning, välfärdssatsningar och minskade utsläpp till luft

och hav. Därutöver beskrivs regeringens fortsatta arbete med att förbättra ramverken för den ekonomiska politiken. En välskött ekonomi ger förutsättningar för vidare reformarbete. En sammanfattning av det ekonomiska läget ges i avsnitt 1.14.

1.4Fler vägar tillbaka till arbete

Regeringens politik för varaktigt högre syssel- sättning och minskat utanförskap har en bred ansats och är långsiktigt syftande. Den är inriktad på åtgärder som stimulerar såväl utbudet som efterfrågan på arbetskraft. En rad åtgärder har redan genomförts som gör det mer lönsamt att arbeta, enklare att anställa och förbättrar matchningen på arbetsmarknaden. Jobbskatte- avdraget, förändringarna i arbetslöshetsför- säkringen, nystartsjobb samt den nya jobb- och utvecklingsgarantin är några exempel. En genomgång av de åtgärder som regeringen hittills genomfört för att minska utanförskapet återfinns i avsnitt 1.15.

Flera externa bedömare har uppskattat effekterna på sysselsättning och arbetslöshet av de reformer som föreslogs i budgetpro- positionen för 2007, se tabell 1.2. Såväl KonjunkturinstitutetF2Fsom OECD och Euro- pean Economic Advisory GroupF3F(EEAG) bedömer att den långsiktiga sysselsättningsnivån höjs med runt 1,5 procent till följd av reformerna och att jämviktsarbetslösheten kommer att sjunka. Bedömarna inkluderar dock olika delar av regeringens reformer och de är därför inte helt jämförbara.

2Konjunkturläget, december 2006

3EEAG är en oberoende europeisk ekonomgrupp.

Tabell 1.2 Långsiktiga effekter av reformer aviserade i BP07

Förändring i procent respektive procentenheter

	Sysselsättning, %	Arbetslöshet, p.e.
Konjunkturinstitutet1	1,5	-0,2
OECD2	0,9–1,5	-0,4–(-0,6)

EEAG3	1,5–2,0	-0,5

Finansdepartementet4	2,5	-0,4

1Inkluderar reformer i arbetslöshetsförsäkringen, jobbskatteavdraget, arbetsmarknadspolitiken, arbetsgivaravgifter, hushållstjänster.

2Inkluderar reformen i arbetslöshetsförsäkringen.

3Inkluderar reformer i arbetslöshetsförsäkringen, jobbskatteavdraget, arbetsmarknadspolitiken.

4Inkluderar reformer i arbetslöshetsförsäkringen, jobbskatteavdraget, arbetsmarknadspolitiken, , arbetsgivaravgifter, hushållstjänster.

Källor: Konjunkturinstitutet, OECD, European Economic Advisory Group (EEAG) och Finansdepartementet.

Regeringen föreslår i denna proposition ytter- ligare reformer för att varaktigt öka sysselsätt- ningen och minska utanförskapet. Det andra steget i jobbskatteavdraget förstärker ytterligare drivkrafterna för arbete. Åtgärder genomförs också för de grupper som till följd av ohälsa står utanför arbetsmarknaden. Inriktningen är att förbättra möjligheterna för dessa personer att finna vägar tillbaka till arbete. Regeringen genomför också förändringar för att öka försäkringsmässigheten i sjuk- och arbetslös- hetsförsäkringen. Avgiften till arbetslöshets- försäkringen kommer att i högre utsträckning än i dag spegla de faktiska utbetalningarna, och därmed arbetslösheten, i respektive arbetslös- hetskassa.

1.4.1Starkare drivkrafter för arbete genom jobbskatteavdrag

Skatte- och ersättningssystemen skapar stora tröskeleffekter på arbetsmarknaden för lågin- komsttagare. Genom det jobbskatteavdrag som infördes 1 januari 2007 har drivkrafterna för arbete förstärkts. Regeringen går nu vidare med det andra steget av jobbskatteavdraget som föreslås träda i kraft den 1 januari 2008. Förslaget innebär en ytterligare skattesänkning på arbetsinkomster med ca. 10,8 miljarder kronor.

Jobbskatteavdraget innebär att det blir mer lönsamt för personer som i dagsläget är arbetslösa eller utanför arbetskraften att arbeta. Men avdraget förbättrar också drivkrafterna för ytterligare arbete för dem som redan arbetar. Det innebär att antalet sysselsatta, liksom antalet arbetade timmar i ekonomin, kan förväntas öka.

PROP. 2007/08:1

Jobbskatteavdragens två steg bedöms samman- taget att öka sysselsättningen med 2 procent, vilket motsvarar ca. 90 000 personer.

Tabell 1.3 Effekter av jobbskatteavdragen

Procentuell förändring

	Sysselsättning	Arbetade timmar
Steg 1	1,6	1,3

Steg 2	0,4	0,5

Totalt	2,0	1,8

För att få största möjliga effekt på arbetsutbud och sysselsättning inriktas även det andra steget mot att göra det mer lönsamt att gå från fulltidsfrånvaro till hel- eller deltidsarbete. Det förstärkta jobbskatteavdraget utformas därför så att den procentuella inkomstökningen blir högst för låg- och medelinkomsttagare.

I tabell 1.4 visas skatten utan jobbskatteavdrag samt effekterna av jobbskatteavdraget i de två stegen (gällande och föreslagen förstärkning). Dessutom visas den totala inkomstskattesänk- ningen som procent av arbetsinkomsten.

Tabell 1.4 Skatt på arbetsinkomster och jobbskatteavdrag enligt gällande regler samt enligt förslaget om förstärkt jobbskatteavdrag

Arbets-	Skatt	Gällande	Förstärkt	Totalt	Totalt
inkomst	utan	jobb-	jobb-	jobb-	jobb-
per år	jobb-	skatte-	skatte-	skatte-	skatte-
	skatte-	avdrag	avdrag	avdrag	avdrag i
	avdrag				procent
					av in-
					komsten
100 000	22 305	5 241	1 241	6 482	6,5

150 000	38 049	5 936	1 642	7 578	5,1

200 000	55 401	7 513	2 163	9 676	4,8

250 000	72 754	9 091	2 683	11 774	4,7

300 000	90 106	10 668	3 066	13 734	4,6

350 000	108 427	11 394	3 066	14 460	4,1

400 000	134 202	11 394	3 066	14 460	3,6

500 000	185 752	11 394	3 066	14 460	2,9

Anm: Skattesänkningen i tabellen gäller för personer som har hela sin inkomst från arbete samt är under 65 år. I beräkningen används den genomsnittliga skattesatsen för kommunal inkomstskatt 2007 (31,55 procent).

1.4.2En väl fungerande sjukförsäkring med fler vägar tillbaka till arbete

Regeringens målsättning är ett arbetsliv som gör det möjligt för fler att använda sin förmåga, utan att behöva hamna i långtidssjukskrivning eller sjuk- eller aktivitetsersättning. Att förhindra långvarig frånvaro från arbetsmarknaden är en

PROP. 2007/08:1

central uppgift inför framtiden. För den anställdes trygghet på arbetsmarknaden är det mycket viktigt att det finns en väl fungerande sjukförsäkring som ger ett tillfredsställande ekonomiskt skydd vid sjukdom. En sjuk- försäkring som ger en god inkomsttrygghet är en viktig del av ett välfärdssamhälle. Sjukfrån- varon i Sverige är dock klart högre än i jämförbara länder. Längden på sjukfallen har också ökat väsentligt över tiden. De senaste 30 åren har andelen personer med sjuk- eller aktivitetsersättning tredubblats, vilket framgår av diagram 1.4, trots att det allmänna hälsoläget har blivit allt bättre.

Diagram 1.4 Antal helårsekvivalenter i sjukförsäkringen och aktivitets- och sjukersättningen 1970–2006

Antal helårsekvivalenter, tusental

800

Sjukpenning & sjuklön

att arbeta. Detta innebär sammantaget att såväl reglerna som regeltillämpningen måste bli mer försäkringsmässiga så att försäkringen blir tydlig, förutsägbar och uppmuntrar återgång i arbete.

Regeringen presenterar nu huvuddragen i ett samlat åtgärdspaket för att få en väl fungerande sjukförsäkring med fler vägar tillbaka till arbete. Den närmare utformningen av flertalet förslag behöver beredas vidare. Ambitionen är att förslagen ska kunna redovisas i sin helhet under hösten 2007 och att de nya reglerna ska kunna träda i kraft senast under 2008.

En väl fungerande sjukförsäkring

Tydligare regler och en mer kvalitetsmedveten tillämpning av dessa är centrala komponenter för att åstadkomma en bättre fungerande sjukför-

700

600

500

400

300

200

100

Sjuk- & aktivitetsersättning

säkring.

En rehabiliteringskedja ska införas och förmånsreglerna ska förtydligas

Den nuvarande processen för att pröva en persons arbetsförmåga har ofta visat sig vara långsam och passiviserande. Den försäkrade har ett eget ansvar för att försöka komma tillbaka till

70 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06

Källa: Finansdepartementet

Flera studier visar att sjukfrånvaron varierar kraftigt mellan olika delar av landet på ett sätt som till stora delar sammanfaller med arbets- marknadsläget. En av orsakerna är att sjuk- försäkringen har blivit mer än ett skydd för arbetsoförmåga vid sjukdom. Andra faktorer än arbetsoförmåga har kunnat påverka bedöm- ningen av rätten till ersättning, något som även återspeglas i att antalet personer med sjuk- eller aktivitetsersättning trendmässigt ökat. Problem som i grunden är av arbetsmarknadskaraktär har dolts i sjukförsäkringen. Såväl utformningen som tillämpningen av sjukförsäkringen innebär hinder för återgång till arbete. Följden har blivit ett omfattande utanförskap.

Många sjukfrånvarande har kvar en viss arbetsförmåga som kan och bör tas till vara. Vägarna tillbaka till arbete måste därför fungera betydligt bättre än i dag. Sjukförsäkringen får inte användas som ett allmänt försörjningsstöd utan ska värnas som en försäkring för dem som är sjuka och av det skälet inte kan arbeta. Det samlade försäkringsskyddet ska ge en rimlig ersättning samtidigt som det alltid ska löna sig

arbete, men ska också kunna räkna med stöd för att klara av detta. Dagens process ska därför ersättas med en rehabiliteringskedja med preci- serade tidsgränser för de olika momenten vid prövningen av arbetsförmågan och med en tydligare utgångspunkt i den försäkrades förmåga och behov.

Det är viktigt att så tidigt som möjligt uppmärksamma sjukfall som riskerar att bli långa. Därför bör en plan för återgång i arbete upprättas där behovet av åtgärder och insatser preciseras i de fall det finns risk för en längre tids sjukfrånvaro. Senast efter tre månaders sjukfrån- varo ska det prövas om den försäkrade kan utföra andra arbetsuppgifter hos arbetsgivaren än sina vanliga. Om arbetsgivaren inte kan erbjuda lämpliga arbetsuppgifter och sjukfallet riskerar att bli långvarigt ska kontakt etableras med Arbetsförmedlingen om sjukdomen inte är sådan att allt arbete är uteslutet. Därigenom ges den försäkrade möjlighet att finna andra vägar tillbaka till arbete. Senast efter sex månaders sjukfrånvaro prövas om den försäkrade kan utföra något arbete på arbetsmarknaden. Därigenom öppnas en möjlighet för den enskilde att övergå till arbetslöshetsförsäkringen och få

stöd för att återgå till arbetsmarknaden även om det inte är möjligt att återgå till den tidigare anställningen och arbetsplatsen. Undantag från en sådan regel måste dock göras för den som väntar på eller nyligen fått en medicinsk behandling eller väntas självläka, och efter detta med stor sannolikhet kan återgå i arbete hos arbetsgivaren. Under de första 12 månaderna ska i normalfallet de som har en arbetsförmåga på arbetsmarknaden återgå till arbete eller övergå som arbetssökande till Arbetsförmedlingen. Under det första årets sjukfrånvaro vidgas således successivt prövningen av arbetsförmågan från den tidigare anställningen och arbetsplatsen till hela arbetsmarknaden, vilken ska vara slutförd senast efter 12 månader. Rehabili- teringskedjan kommer att lagfästas i lagen om allmän försäkring.

Regeringen kommer också att föreslå en fast tidsgräns för rätten till sjukpenning. Sjukpenning utges med ersättningsnivån 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten upp till inkomsttaket på 7,5 prisbasbelopp. Förmånen kvarstår och ska endast i undantagsfall − t.ex. vid medicinsk behandling för mycket allvarliga sjukdomstillstånd − kunna betalas ut under längre tid än 12 månader. Om arbetsförmågan fortfarande är nedsatt efter denna tidsgräns ska i normalfallet en annan form av sjukpenning med lägre ersättning, s.k. förlängd sjukpenning, kunna beviljas efter särskild ansökan. Ersätt- ningen från den förlängda sjukpenningen ska utgöra 75 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten upp till inkomsttaket på 7,5 prisbas- belopp. Den samlade ersättningen från förlängd sjukpenning och eventuella kompletterande avtalsförsäkringar ska inte kunna överstiga 75 procent av den sjukpenninggrundande inkoms- ten beräknad utan beaktande av inkomsttaket. En minskningsregel som reglerar detta kommer att införas.

Vid behov ska Arbetsförmedlingen efter en individuell prövning kunna anvisa försäkrade som har förlängd sjukpenning till t.ex. jobb- och utvecklingsgarantin. I detta sammanhang kom- mer också den förstärkta satsning på löne- bidragsplatser som regeringen föreslog i den ekonomiska vårpropositionen att vara betydelse- full.

Sjukersättning (tidigare förtidspension) ska i fortsättningen beviljas endast i de fall det kan konstateras utifrån den försäkrades sjukdom och

PROP. 2007/08:1

rehabiliteringsmöjligheter att arbetsförmågan med all sannolikhet inte kommer att förbättras.

Den nya ersättningen förlängd sjukpenning ska i normalfallet kunna betalas ut i som längst 18 månader. Den som efter 18 månader har en arbetsförmåga men ännu inte kunnat återgå i arbete eller deltar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder ska t.ex. kunna erbjudas varaktig samhällsnyttig sysselsättning.

Regeringen kommer även att föreslå andra förändringar av förmånsreglerna för att sänka trösklarna för återgång i arbete och motverka missbruk av försäkringen. Som regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2007 har den för avsikt att återkomma med förslag om att den sjukpenninggrundande inkomsten ska baseras på ett genomsnitt av den tidigare inkomsten. I avvaktan på att ett sådant system kan införas 2009 föreslår regeringen i denna proposition en temporär korrigering av den sjukpenning- grundande inkomsten så att den motsvarar den genomsnittliga faktiska löneutvecklingen för sjukfrånvarande.

Regeringen anser även att möjligheterna att vid hel sjuk- eller aktivitetsersättning arbeta motsvarande en åttondel av normal arbetstid ska avgränsas och kontrolleras bättre.

Regeltillämpningen ska bli mer kvalitetsmedveten Det behövs en genomgripande förändring av det sätt på vilket många personer med arbets- livsrelaterade problem och hälsoproblem får hjälp att komma tillbaka till arbete. Försäkrings- kassan ska i ökad utsträckning fokusera på en tidig och korrekt bedömning av rätten till ersättning. Andra faktorer än nedsatt arbets- förmåga på grund av sjukdom ska inte kunna påverka rätten till ersättning.

Nationella försäkringsmedicinska riktlinjer kommer att införas inom kort som ett stöd för läkaren i dennes sjukskrivningsbedömning. Därigenom bör omotiverat långa sjukfall och regionala skillnader kunna undvikas.

Det finns ett behov av att ytterligare förbättra metoderna för bedömning av arbetsförmågan. En översyn kommer därför att genomföras för att utveckla enhetliga begrepp och metoder för bedömningar av arbetsförmåga. Därvid kommer även det sjukdomsbegrepp som ska gälla i sjukförsäkringen att förtydligas.

PROP. 2007/08:1

Fler och bättre vägar tillbaka till arbete

När stödinsatser övervägs bör alla möjligheter till förändring av den försäkrades situation inventeras. Personens möjligheter att själv välja olika handlingsalternativ i de olika faserna av sjukfallet ska uppmärksammas och utvecklas.

Företagshälsovården ska utvecklas och en rehabiliteringsgaranti införas

En välutvecklad företagshälsovård kan få stor betydelse för den anställdes möjligheter att återgå till arbete. Företagshälsovården bör utvecklas så att stödet till arbetsgivare och sjukskrivna stärks. På så sätt kan också primärvården avlastas samtidigt som För- säkringskassans arbete kan fokuseras. Den utvecklade företagshälsovården bör organiseras på ett sådant sätt att konkurrensneutralitet upprätthålls och att den görs kompatibel med de modeller för vårdval som nu växer fram. Företagshälsovården kommer även fortsätt- ningsvis att bygga på frivillig anslutning. Dess omfattning kommer därför ytterst att vara beroende av kvaliteten i och efterfrågan på de tjänster den kan erbjuda.

Nuvarande vårdgaranti inom hälso- och sjukvården ska kompletteras med en rehabi- literingsgaranti som täcker de medicinska rehabiliteringsinsatser som behövs för återgång i arbete. Möjligheterna till en förbättrad behandling och rehabilitering kommer också att stärkas genom att flexibiliteten ökas i den finansiella samordningen mellan sjukskrivnings- processens olika huvudmän.

Regeringen gör nu bedömningen att samman- lagt 3,4 miljarder kronor bör kunna avsättas för satsningar på en utvecklad företagshälsovård och inrättandet av en rehabiliteringsgaranti för treårsperioden 2008-2010.

Ännu lägre kostnad vid anställning av långtidssjukskrivna

Nystartsjobben innebär att tröskeln för att nyanställa personer som står långt från arbetsmarknaden sänks påtagligt. Stödet lämnas genom återbetalning till arbetsgivaren av ett belopp som motsvarar de arbetsgivaravgifter och den allmänna löneavgift för den anställde som arbetsgivaren ska betala enligt socialavgiftslagen och lagen om allmän löneavgift. Beloppet ska motsvara de fulla avgifterna, utan reducering. Sjukfrånvarande utgör en relativt liten andel av dem som hittills fått ett nystartsjobb. Från och

med den 1 januari 2008 införs särskilda nystartsjobb, s.k. nyfriskjobb, för dem som sedan minst ett år på heltid fått sjukpenning, rehabiliteringspenning, sjuk- eller aktivitets- ersättning. Nedsättningen av arbetsgivaravgiften i nyfriskjobben motsvarar i de flesta fall dubbelt så mycket som i nystartsjobben.

En försöksverksamhet med alternativa insatser för långtidssjukskrivna ska införas Försäkringskassan och Arbetsmarknadsstyrelsen ges i uppdrag att under två år bedriva en försöksverksamhet för att låta bl.a. privata förmedlingsföretag medverka till att långtids- sjukskrivna återfår arbetsförmågan och återgår i arbete. Försöksverksamheten ska bl.a. fokusera på ungdomar med aktivitetsersättning.

Drivkrafterna vid långsiktiga arbetsförsök ska stärkas

En person kan i dag ha sin sjuk- eller aktivitetsersättning vilande under längst 24 kalendermånader för att pröva arbete. Under de tre första månaderna får den försäkrade behålla hela sin ersättning samtidigt som lön utbetalas av arbetsgivaren. För att utvidga möjligheterna för personer med sjuk- eller aktivitetsersättning att pröva sin arbetsförmåga föreslår regeringen att de i stället ska få behålla 25 procent av sin ersättning per månad under de första 12 månaderna av förvärvsarbetet.

Bättre möjligheter att öka arbetstiden vid sjukersättning

Dagens system för att reducera sjukersättningen vid arbetsinkomst utgår i praktiken från den arbetsinsats i tid som restarbetsförmågan tillåter och inte från den faktiska inkomst som restarbetsförmågan genererar. Exempelvis utges halv sjukersättning vid halv arbetsoförmåga. I princip finns fyra nivåer av omfattning: 25, 50, 75 procent samt hel sjukersättning. Dessa regler kan skapa stora tröskeleffekter för en person med sjukersättning som har en möjlighet att arbeta mer. Risken för att få ersättningen ifrågasatt, i kombination med en låg ekonomisk vinst av att arbeta, innebär att drivkraften för att arbeta mer blir alltför liten. För att stärka drivkrafterna till arbete för personer med icke tidsbegränsad sjukersättning beviljad före den 31 augusti 2007 kommer regeringen att föreslå att rätten till sjukersättning inte ska påverkas av arbete och överväga former för att steglöst

avräkna ersättningen mot arbetsinkomster med fastställd procentsats för denna grupp.

1.4.3En väl fungerande arbetsmarknad för fler jobb

Regeringen har sedan sitt tillträde genomfört ett antal åtgärder för att effektivisera arbets- marknadspolitiken och göra det mer lönsamt att arbeta och att anställa. Jobbskatteavdraget, nystartsjobb samt jobb- och utvecklingsgarantin är några exempel på åtgärder. Särskilda insatser har vidtagits för att underlätta för personer med utländsk bakgrund, personer med funktions- hinder samt unga människor att komma in på arbetsmarknaden. Arbetsmarknadsstyrelsen och länsarbetsnämnderna avvecklas från den 1 januari 2008 och en sammanhållen myndighet, Arbetsförmedlingen, bildas med ökat fokus på arbetsförmedling och matchning mellan lediga jobb och jobbsökande. Förändringar har genomförts i arbetslöshetsförsäkringen. En utförlig redovisning av åtgärderna ges i avsnitt 1.15.

För att ytterligare stimulera till ett ökat arbetsutbud och förbättra ekonomins funktions- sätt presenterar regeringen förslag som tydigt kopplar arbetslöshet till avgiftsnivå i arbets- löshetsförsäkringen. Ytterligare stimulans ges dessutom till arbetsgivare att anställa personer med svag ställning på arbetsmarknaden.

Nystartsjobb inom offentlig sektor

I dag kan nystartsjobb ges till privata arbets- givare samt till offentliga arbetsgivare som bedriver affärsverksamhet. Nystartsjobben har varit framgångsrika och under året ökat i den omfattning som regeringen beräknade i 2007 års ekonomiska vårproposition och uppgick vecka 36 till 11 400 nystartsjobb. Statistik från Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) indikerar att de grupper som gynnats mest av nystartsjobb är invandrare och handikappade medan kvinnor är underrepresenterade bland de arbetslösa som fått nystartsjobb. Cirka en tredjedel av nystarts- jobben har gått till kvinnor. Genom att öppna nystartsjobben för offentlig sektor från och med den 1 januari 2008 förbättras möjligheterna för långtidsfrånvarande kvinnor att kunna få ett nystartsjobb.

PROP. 2007/08:1

Ändrade avgifter i arbetslöshetsförsäkringen Regeringen avser att ytterligare stärka driv- krafterna för fackförbund att vara ansvarsfulla i löneförhandlingarna och för arbetslöshets- kassorna att öka kontrollen av felaktiga utbetalningar. Från den 1 juli 2008 kommer avgifterna till arbetslöshetsförsäkringen att tydligare kopplas till utgifterna. Avgiften blir således utgiftsberoende. Den nya avgiften kommer att benämnas arbetslöshetsavgift och ersätter den nuvarande s.k. förhöjda finansi- eringsavgiften.

Arbetslöshetsavgiften kommer att motsvara

33 procent av arbetslöshetskassans utbetalningar av inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning. Avgiften kommer således att bli lägre i kassor med låga utbetalningar än i kassor med höga. En minskning i arbetslösheten för en viss arbetslöshetskassa, och därmed i utbetal- ningarna, får ett direkt genomslag i form av lägre avgifter. På motsvarande sätt får ökad arbetslöshet och därmed högre utbetalningar direkt genomslag i form av högre avgifter för den berörda kassan. Kostnaden som är förknippad med att driva igenom oansvarsfulla löneökningar som leder till ökad arbetslöshet och därmed högre utgifter för arbetslös- hetsförsäkringen kommer på så vis att bli tydligare, såväl för enskilda kassor som för arbetsmarknaden som helhet. Reformen påverkar lönebildningen och arbetslöshets- kassornas beteende på ett sådant sätt att sysselsättningen bedöms bli varaktigt högre.

Arbetslöshetsavgiften får högst uppgå till 300 kronor per månad, dvs. samma nivå som gäller för den nuvarande s.k. förhöjda finansi- eringsavgiften. Personer som får arbetslöshets- ersättning och aktivitetsstöd är undantagna från arbetslöshetsavgiften. Detta innebär ingen förändring jämfört med nuvarande regler för den s.k. förhöjda finansieringsavgiften. Den nya utformningen undantar dock även arbetslösa som får sjukpenning.

Förändringen medför att majoriteten av arbetslöshetskassorna får lägre avgifter. Utgifterna för arbetslöshetsförsäkringen har på bara några år minskat kraftigt. Genom den nya avgiften får medlemmarna del av den kraftiga utgiftsminskningen i form av minskade avgifter till arbetslöshetskassorna.

PROP. 2007/08:1

Möjligheter att uppbära arbetslöshetsersättning på deltid

Dagens konstruktion och tillämpning av regel- verket innebär att en person som är arbetslös på deltid kan få fyllnadsersättning under en mycket lång tid, upp till närmare sex år för den som uppbär ersättning en dag i veckan. Rätten att återkvalificera sig innebär dessutom att fyllnadsersättningen i vissa fall kan betalas ut i upp till 18 år. Möjligheten att få deltidsutfyllnad leder till negativa marginaleffekter då värdet av att öka arbetstiden äts upp av minskad arbetslöshetsersättning. Många människor riskerar därmed att fastna i en långvarig deltidsarbetslöshet.

Undersökningar har också visat att ersättning även utgår till många som egentligen inte vill arbeta heltid. Regelverket leder alltså till ett visst överutnyttjande. Samtidigt är möjligheten att uppbära deltidsersättning viktig, eftersom den gör det möjligt för många att ta ett deltidsarbete och därmed få en förankring på arbetsmark- naden.

Regeringen föreslår att deltidsutfyllnad be- gränsas till 75 ersättningsdagar inom nuvarande ersättningsperiod på 300 ersättningsdagar respektive 450 ersättningsdagar för föräldrar med försörjningsansvar för barn under 18 år. För en sysselsättning på halvtid motsvarar detta ersättning i 150 dagar. Förslaget leder till att tiden i systemet begränsas och därmed även möjligheten till överutnyttjande under längre perioder. Beräkningen av begränsningen börjar gälla vid årsskiftet, vilket innebär att möjligheten att uppbära ersättning på deltid upphör först när den försäkrade tagit ut 75 ersättningsdagar efter den 1 januari 2008.

För dem som berörs av förslaget blir för- ändringarna av den disponibla inkomsten i vissa fall relativt stora. Av fördelningspolitiska skäl avser regeringen att införa en möjlighet för ensamstående med försörjningsansvar för barn under 18 år att erhålla fortsatt ersättning. De kommer att erbjudas deltidssysselsättning inom jobb- och utvecklingsgarantin sedan de 75 ersättningsdagarna har förbrukats. Det innebär att de får möjlighet att delta i aktiviteter och få aktivitetsstöd de dagar de inte arbetar fullt under förutsättning att de deltar i en form av jobb- och utvecklingsgaranti för deltidsarbetslösa på den tid som motsvarar det uppgivna arbetsutbudet.

Vidare avser regeringen att ge de som varit deltidsarbetslösa längre än två år och går upp till

heltidsanställning möjlighet att kvalificera till nystartsjobb. Möjligheten gäller tillfälligt under 2008 och varaktigheten är högst ett år. Nedsättningen av arbetsgivaravgifter bör i detta fall vara hälften så stor som den vid ordinarie nystartsjobb.

Ytterligare karensdagar inom arbetslöshetsförsäkringen

Under de första fem dagarna av en arbets- löshetsperiod utgår ingen ersättning. Dessa dagar, karensen, ska utgöra en drivkraft för sysselsatta att byta jobb utan mellanliggande arbetslöshetsperiod. För att ytterligare stärka denna drivkraft avser regeringen införa två ytterligare karensdagar i början av en ersätt- ningsperiod.

Bostadspolitik som underlättar inträde på arbetsmarknaden

En politik för jobb och tillväxt är beroende av väl fungerande bostads- och hyresmarknader. För att hjälpa framför allt unga att komma in på bostadsmarknaden har regeringen från den 1 juli 2007 infört möjlighet till kommunala hyres- garantier. För att ytterligare förbättra förutsätt- ningarna för etablering på bostadsmarknaden, och för att stärka valfriheten på denna, föreslår regeringen nu att statliga kreditgarantier för att underlätta förstagångsköpares förvärv av bostad införs från den 1 mars 2008.

Valfriheten och mångfalden på bostads- marknaden har också stärkts genom att tillståndsplikten vid ombildning och försäljning av hyresrätter avskaffades den 1 juli 2007.

Bostadsmarknadens funktionssätt förbättras med långsiktigt stabila villkor för ägande och byggande av bostäder. En del i regeringens politik för att skapa förbättrade villkor har varit att avveckla snedvridande och detaljreglerande subventioner. För att investeringarna i nya bostäder fortsättningsvis ska ligga på en nivå som är långsiktigt hållbar krävs fortsatt fasta spelregler.

1.5Tillväxt och företagande i hela landet

Regeringens arbete med att förbättra det svenska näringslivsklimatet och företagens villkor fortsätter. Ett flertal viktiga åtgärder har redan genomförts. Regeringen föreslår i denna

budgetproposition ytterligare åtgärder för att det ska bli enklare och mer lönsamt att starta och driva företag. Därtill föreslås insatser på infrastrukturområdet, inte minst då en väl fungerande infrastruktur är centralt för tillväxten och företagen.

När nya företag bildas tvingas etablerade företag öka sin produktivitet och effektivitet för att klara sig i den ökade konkurrensen. Denna förmåga till anpassning och förnyelse är central för den långsiktiga tillväxten i ett land. Entreprenören är den viktigaste bäraren av förnyelse i ekonomin. Därför är åtgärder som skapar goda förutsättningar för entreprenörer centrala för en framgångsrik ekonomisk politik. Nya och växande företag är viktiga också för sysselsättningen. För att fortsatt minska arbetslösheten måste fler företagare våga vilja växa och anställa.

En väl fungerande infrastruktur har betydelse för företagande och tillväxt på ett flertal sätt. Transportkostnaderna blir lägre, transport- tiderna kortare och leveranssäkerheten ökar. En bättre fungerande infrastruktur innebär även utrymme för ökad konkurrens, mer väl- fungerande marknader, en utvidgad arbets- marknad som stöder ökat arbetskraftsdeltagande och bättre matchning av arbetskraft mot företagens behov. Infrastrukturåtgärder och andra insatser i transportsystemet ska därför ses som en viktig del i regeringens jobb- och företagspolitik.

Den svenska ekonomin har kännetecknats av en stor offentlig sektor och stora företag inom verkstads- och tyngre industri. De senaste tio åren har dock små och medelstora företag fått en allt större betydelse samtidigt som tjänste- sektorn vuxit som andel av ekonomin. Denna strukturomvandling kommer att fortsätta vilket ställer delvis nya krav på utformningen av politiken, liksom på det regelverk som omgärdar näringslivet.

Regeringen har sedan den tillträdde genom- fört ett stort antal åtgärder för att göra det enklare och mer lönsamt att starta och utveckla företag, se avsnitt 1.15.

Ramvillkoren för företagande har förbättrats genom regeringens beslut och det påbörjade arbetet att minska den administrativa bördan som härrör från statligt regelverk med 25 procent under mandatperioden. Konkurrens- verket har fått ökade medel för att säkerställa att små företag får ökad tillgång till offentlig

PROP. 2007/08:1

upphandling. För att stärka Konkurrensverkets arbete med att bekämpa karteller har även här medel tillförts. Insatser har vidtagits för att öka mångfalden inom vård- och omsorgssektorerna. Som tidigare aviserats återkommer regeringen under hösten med förslag rörande en förlängd redovisningsperiod för moms.

Insolvenslagstiftningen behöver förbättras i ett företagar- och tillväxtperspektiv, särskilt med avseende på små och medelstora företag. Regeringen har därför tillsatt en utredning med uppdrag att se över befintligt regelverk ur ett entreprenörs- och tillväxtperspektiv. Utred- ningen ska bl.a. överväga hur förfarandet för företagsrekonstruktion kan förbättras och samordnas med konkursförfarandet. Uppdraget ska redovisas senast den 15 september 2008.

Tillgången till riskvilligt kapital kommer att förbättras genom slopandet av förmögenhets- skatten och har förbättrats genom förändringar av de s.k. 3:12-reglerna. Regeringen återkommer under hösten med förslag om att ytterligare förändra 3:12-reglerna. En pågående utredning kommer inom kort presentera förslag om hur företagsinteckningens förmånsrätt kan stärkas. En sådan åtgärd skulle underlätta starten av nya företag i och med att kapitalförsörjningen förbättras. Utredaren ska också överväga om förmånsrätten för statens återkrav avseende lönegarantin, löneregressen, helt eller delvis bör avskaffas.

Nutek, Almi och Vinnova har erhållit medel för att förbättra möjligheterna till finansiering inom respektive ansvarsområde. Särskilda medel har avsatts för att främja företagandet hos kvinnor och personer med utländsk bakgrund.

Kostnaderna för att anställa har sänkts för ungdomar, äldre, invandrare och personer som stått utanför arbetsmarknaden under lång tid. Vidare har arbetsgivarnas medfinansiering efter andra sjukveckan tagits bort. Därtill har skatte- avdrag för hushållstjänster införts. Reglerna för säsongsanställning och visstidsanställningar har förändrats så att det blir enklare att anställa.

Nyanställning av personal har underlättats av att det första steget av jobbskatteavdraget införts som innebär att drivkrafterna att gå från utanförskap till arbete förstärks. Denna drivkraft förstärks ytterligare när steg två av jobb- skatteavdraget träder i kraft nästa år. Regeringen tar i denna proposition ytterligare initiativ för ett bättre företagsklimat.

PROP. 2007/08:1

Förenklade regler för F-skatt

En viktig åtgärd för att göra det enklare att starta företag är att underlätta möjligheten att få F- skatt, framför allt för dem med endast en eller ett fåtal uppdragsgivare. I den utredning som nyligen har tillsatts kommer ett lagförslag tas fram som ska förenkla reglerna för F-skatt. Behovet av skydd för den svagare av parterna i ett arbets-/uppdragsavtal ska beaktas, så att reglerna inte ger utrymme för missbruk. Därför ska i utredningsarbetet dessa aspekter beaktas liksom önskemål att förebygga oönskad skatte- planering, svartarbete och annat skatteundan- dragande.

Ett regelråd inrättas

Regelförbättring syftar till att skapa goda ram- villkor för företagen i syfte att underlätta för företagarna.

Som en del i regeringens konkurrens- kraftsfrämjande åtgärder, där det uttalade målet är att minska företagens administrativa kost- nader till följd av statligt regelverk med minst 25 procent till hösten 2010, föreslår regeringen att ett regelråd ska inrättas. Inom Regeringskansliet pågår arbetet med att utforma regelrådets arbetsuppgifter och organisation.

Utvidgad skattereduktion för hushållstjänster Höga skattekilar på arbete har särskilt negativa effekter för hushållsrelaterade tjänster. Den 1 juli 2007 infördes därför en skattereduktion för köp av hushållstjänster. De nya reglerna gäller för fysiska personers köp av hushållstjänster. Däremot ges ingen skattereduktion när en fysisk person får en löneförmån i form av skattepliktiga hushållstjänster av arbetsgivaren. Regeringen avser återkomma om hur systemet kan utvidgas till att även omfatta dessa fall. En sådan utvidgning beräknas träda i kraft den 1 januari 2008.

Vidare har regeringen nyligen utsett en särskild utredare som har i uppgift att utreda möjliga modeller för att förenkla systemet med skattelättnad för hushållstjänster. Inriktningen är att konsumenten direkt ska kunna tillgodogöra sig det lägre priset i stället för att få en skattereduktion i efterhand.

Socialavgifterna sänks på vissa tjänster

För att stimulera efterfrågan på arbetskraft kommer socialavgifterna sänkas på vissa tjänster. Ett förslag rörande sänkta socialavgifter för vissa delar av tjänstesektorn har arbetats fram inom

regeringskansliet. I förslaget har nedsättningen i princip koncentrerats till sådana sektorer där den enskilde kan välja mellan att köpa tjänsten och att själv utföra den, eller där svartarbetet är frekvent. Det är sålunda sådana sektorer där efterfrågan på arbetskraft kan öka med positiva effekter på sysselsättningen. Enligt förslaget sänks socialavgifterna med drygt 20 procent- enheter för de berörda företagen.

Regeringens ambition är att förslaget ska kunna träda i kraft den 1 januari 2008 efter godkännande av Europeiska kommissionen.

Företagares sociala trygghet ska förbättras

De generella incitamenten för att våga starta och driva företag behöver stärkas. Regeringen avser främja företagande genom tydligare och bättre regler i de sociala trygghetssystemen. En utgångspunkt är att det ska skapas en ökad balans i villkoren för och behandlingen av företagare och anställda i trygghetssystemen.

Kvinnors företagande underlättas

Den särskilda satsningen för att öka kvinnors företagande med ökad rådgivning, stärkt innovationsfinansiering, arbete med förebilder, forskning m.m. fortsätter. Regeringens mål är att 40 procent av nyföretagarna ska vara kvinnor år 2010.

Översyn av statliga kapitalförsörjningsinsatser Sverige har generellt sett en väl utvecklad kapitalförsörjning. Avskaffandet av förmögen- hetsskatten var en viktig åtgärd för att stärka företagens möjligheter att attrahera kapital. Det finns ett antal statliga insatser inom området, vilka syftar till att underlätta etableringen av nya företag och innovationer. Ju mer riskfylld en verksamhet är desto svårare är det att attrahera kapital, vilket kan motivera statliga insatser. Studier visar därtill att bl.a. kvinnor och personer med utländsk bakgrund kan ha svårt att erhålla finansiering. Dagens stödsystem kan dock uppfattas som alltför ogenomträngligt.

Regeringen avser därför att tillsätta en ut- redning för att göra en samlad översyn av dagens statliga kapitalförsörjningsinsatser. Utredningen ska se över hur dagens stödstruktur möter företagens behov med syfte att skapa en bättre kapitalförsörjning.

Jordbrukets konkurrenskraft stärks

Det svenska jordbruket ska ges likvärdiga villkor gentemot övriga EU. Regeringen stärker nu

jordbrukets konkurrenskraft och dess möjlig- heter att bidra till tillväxten. Gränserna för återbetalning av skatt på bränslen och el för jordbruket m.m. sänks från 1000 kr till 500 kr. Dessa näringar kompenseras också för den höjda dieselskatten på bränslen i arbetsmaskiner genom höjd återbetalning. Dessutom föreslås att ett antal register-, kontroll och ansöknings- avgifter tas bort. Dessa åtgärder innebär förutom minskade kostnader för näringen även en minskad administrativ börda.

Bättre infrastruktur för ökad produktivitet

Det är ur ett samhällsekonomiskt perspektiv viktigt att vårda befintlig infrastruktur, dels för att undvika kapitalförstöring, dels för att motverka ökade transportkostnader. Regeringen prioriterar drift och underhåll men satsar också på nyinvesteringar.

Regeringen föreslår att sammanlagt 10 miljarder kronor anvisas i år för att möjliggöra en kraftfull amortering av existerande lån på infrastrukturområdet.

Regeringen avser att öka satsningar vad avser enskilda vägar, drift och underhåll samt ny- investeringar med 1,2 miljarder kronor vilket motsvarar amorteringens anslagseffekt.

1.6Utbildning och kompetens

Att utbildning och forskning håller hög kvalitet är avgörande för ekonomisk tillväxt och välfärd. Den grundläggande utbildningen ska ge alla den kunskap och kompetens som är nödvändig för att kunna delta i arbetslivet. Den grundläggande utbildningen ska också ge alla medborgare möjlighet att ta del av information och samtal i vardagen. Det bidrar till att en levande demokrati kan uppstå och leva vidare.

Sverige behöver välutbildad arbetskraft för att skapa ekonomisk tillväxt och ökat välstånd. En högre utbildning med internationellt kon- kurrenskraftig kvalitet är en förutsättning för att åstadkomma detta. Det utgör också grunden för framtida forskning och utveckling.

Kunskapsuppdraget i barn- och ungdomsutbildningen ska stärkas Grundskolans huvuduppgift är kunskapsupp- draget, dvs. att ge alla elever möjlighet att nå målen i alla ämnen, och därigenom lägga den nödvändiga grunden för gymnasiestudier. Varje

PROP. 2007/08:1

elev har rätt att få tillgodogöra sig och utveckla den kunskap han eller hon behöver för att kunna fungera som aktiv medborgare i ett demokratiskt samhälle. Regeringen gör en omfattande läsa- skriva-räkna-satsning om totalt 900 miljoner kronor under återstoden av mandatperioden.

Regeringen har påbörjat arbetet med en omfattande reformering av det svenska utbild- ningssystemet. Arbetet inriktas på att fokusera på skolans kunskapsuppdrag, höja läraryrkets status och öka tillgången på välutbildade lärare.

Den stora utslagningen av elever från gymnasieskolan är mycket allvarlig och ska brytas. Lika viktigt som det är att komma in på en utbildning är det att avsluta den på ett framgångsrikt sätt. Dagens gymnasieskola har i vissa fall varken lyckats förbereda för yrkeslivet eller för vidare studier. Gymnasieskolan behöver därför reformeras och regeringen avser att återkomma med förslag så att en ny gymnasie- skola kan införas.

Satsning på ökad kvalitet i högre utbildningen Samtidigt som investeringar i utbildning är av stor betydelse för den enskildes utveckling, samhällets utveckling och den ekonomiska utvecklingen i synnerhet, är det viktigt att de stora investeringar som görs i utbildning sker på ett så effektivt sätt som möjligt. Det är viktigt att grundskolan och gymnasieskolan organiseras och styrs på ett sådant sätt att de ger de kunskaper som är nödvändiga för att klara fortsatt utbildning eller arbetsliv. De som antas till högre utbildning ska ha de förkunskaper som är nödvändiga så att de har förutsättningar att klara av utbildningen. Det är också viktigt att utbildningen på alla nivåer sker på rimlig tid och inte fördröjs i onödan.

Regeringen föreslår i denna proposition att resurserna till universitets- och högskoleut- bildningen förstärks med 240 miljoner kronor. Syftet med förstärkningen är att öka kvaliteten, exempelvis i form av ökad lärartäthet och undervisningstid. Därutöver sker en satsning på läkarutbildningen som fullt utbyggd uppgår till 330 platser till en kostnad av drygt 60 miljoner kronor, exklusive studiestödskostnader.

Utbildning och forskning viktigt för sysselsättning och tillväxt

Investeringar i utbildning ökar individens kunskaper och kompetens, vilket i sin tur ökar personens produktivitet i arbetslivet. Ett utbyggt och väl fungerande utbildningssystem bidrar

PROP. 2007/08:1

därigenom till höjd produktivitet och tillväxt i ekonomin.

Risken för arbetslöshet är betydligt högre för personer med kort utbildning i jämförelse med personer med högskoleutbildning (se diagram 1.5). Skillnaden i arbetslöshet mellan personer med olika utbildningsnivåer är större för kvinnor än för män. Sysselsättningsgraden är också betydligt lägre för personer med kort utbildning. Lägst sysselsättningsgrad har kvinnor med enbart förgymnasial utbildning. I fjol var mindre än hälften av dessa kvinnor sysselsatta.F4F

Diagram 1.5. Arbetslöshet år 2006 efter utbildningsnivå

Procent av arbetskraften i respektive grupp

12
10			Kvinnor		Män
			Kvinnor		Män


8
8
6
4
4
2
2
0

	Förgymnasial	Gymnasial		Eftergymnasial		Total

Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningen, Grundtabbeller 2006

Förstärkta resurser till forskning

Regeringen aviserade i den ekonomiska vår- propositionen 2007 att resurserna för forskning under 2007, 2008 och 2009 stärks genom en nivåhöjning på sammanlagt 900 miljoner kronor utöver de resursökningar som följer av 2005 års forskningsproposition. För 2008 ökar resurserna för forskning och utveckling, FoU, på stats- budgeten med drygt 1,5 miljarder kronor.

EU har i Lissabondeklarationen enats om målsättningen att investeringar i FoU 2010 ska utgöra tre procent av varje medlemsstats BNP, varav två procent bör komma från den privata sektorn och en procent från den offentliga sektorn.

Regeringen avser att under hösten 2008 lägga fram en forskningspolitisk proposition med förslag till olika åtgärder för att öka kvaliteten i svensk forskning, samt förslag hur Sverige ska uppnå detta mål.

4SCB, Arbetskraftsundersökningen, Grundtabeller 2006

1.7Barn och familj

En modern familjepolitik måste utgå från att familjer är olika, har olika önskemål och behov och är lika mycket värda. Genom införande av jämställdhetsbonus, frivilligt kommunalt vård- nadsbidrag och barnomsorgspeng kan valfri- heten och jämställdheten öka. Regeringens familjepolitiska reform innehåller också en förstärkning av förskolans pedagogiska uppdrag, bl.a. genom införandet av allmän förskola för alla barn från tre år.

Jämställdhetsbonus införs

Från den 1 juli 2008 införs en jämställd- hetsbonus. Syftet är att förbättra förutsätt- ningarna för jämställdhet mellan kvinnor och män i ansvaret för hem och barn, i uttaget av föräldraförsäkringen och på arbetsmarknaden. Genom att öka familjernas ekonomiska möjlig- heter att fördela föräldraledigheten mer jämlikt förbättras förutsättningarna för jämställdhet och barnets relation med bägge föräldrarna stärks. Genom att förstärka motiven att återgå till arbete motverkas osakliga löneskillnader. Re- formen innebär att en arbetande förälder kan erhålla en bonus via kreditering av skattekontot på maximalt 3 000 kronor i månaden under förutsättning att föräldrarna delar på uttaget av föräldrapenning. Hur stor bonusen blir för den enskilde styrs dels av förvärvsinkomsten, dels av i vilken utsträckning föräldrarna delar på föräldrapenningen. Regeringen avser att återkomma med förslag till utformning.

Vårdnadsbidrag möjliggörs

För att föräldrar ska kunna välja att tillbringa mer tid med sina barn införs en möjlighet för de kommuner som vill att införa ett vårdnadsbidrag från den 1 juli 2008. Vårdnadsbidraget riktar sig till föräldrar med barn mellan 1 till 3 år som vill vara hemma lite längre efter föräldraför- säkringens slut. De kommuner som så önskar kan ge ett skattefritt kommunalt bidrag på maximalt 3 000 kronor per månad. Villkoret för att få fullt vårdnadsbidrag är att barnet inte utnyttjar annan offentligt finansierad barnom- sorg. Föräldern kan förvärvsarbeta och samtidigt uppbära vårdnadsbidrag om barnomsorgen ordnas på annat sätt. Däremot kommer vård- nadsbidraget inte att kunna kombineras med vissa bidrag och ersättningar, till exempel föräldrapenning och arbetslöshetskassa. Vård- nadsbidraget ska kunna trappas av mot graden av

nyttjande av offentligt finansierad barnomsorg, vilket möjliggör en kombination av förskola och omsorg i hemmet.

Minskade marginaleffekter för barnfamiljer Hushåll som är beroende av bostadsbidrag har under de senaste årtiondena haft en sämre ekonomisk utveckling än andra grupper. I denna grupp återfinns många av de barn som har sämst ekonomisk standard. Regeringen anser att det är angeläget att förbättra situationen för denna grupp och avser därför tillsätta en utredning som ska analysera bostadsbidragets fördelnings- och marginaleffekter samt hur detta påverkar hus- hållens arbetsutbud och samlade ekonomiska situation. Mot bakgrund av denna analys bör utredningen pröva möjligheterna att minska marginaleffekterna genom en alternativ utform- ning av de stöd som riktar sig till ekonomiskt utsatta hushåll med barn.

Ökade drivkrafter till arbete för ungdomar i familjer beroende av försörjningsstöd Regeringen avser att stärka anknytningen till arbetsmarknaden för ungdomar i hushåll som är beroende av försörjningsstöd. En enhetlig regel införs så att ungdomar kan ha ferieinkomster utan att det ekonomiska biståndet till familjen minskar.

1.8Välfärdssatsningar

1.8.1Reformerade välfärdstjänster

Vården och omsorgen ska även i framtiden vara gemsensamt finansierad och fördelas efter behov. Den gemensamt finansierade välfärden måste dock vara öppen för nytänkande. En större mångfald och initiativkraft bidrar till att patienten och omsorgstagaren kan få bästa möjliga vård och omsorg. Inte minst måste den enskilde ges rätten att välja och framför allt att kunna välja bort det som inte fungerar.

Valfrihet och självbestämmande för den enskilde är ett medel för att få högre kvalitet i vården, samtidigt som det är ett mål i sig att varje person kan påverka sin egen situation och få möjlighet att fatta beslut som rör sin egen vardag. Extra ansträngningar måste göras för att valmöjligheterna ska omfatta alla, såsom äldre, sjuka och funktionshindrade.

PROP. 2007/08:1

För att uppnå en ökad mångfald kommer regeringen föreslå fri etableringsrätt i primär- vården. Dessutom har riksdagen fattat beslut om att upphäva de bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen som inskränker landstingens möjligheter att överlämna driften av region- sjukhus, regionkliniker och sjukhus till andra aktörer än offentliga. Därtill har regeringen avsatt 150 miljoner kronor under 2008 för en strategi för god vård som bl.a. kommer att innebära en satsning på ökad mångfald.

Ökad mångfald leder inte bara till högre kvalitet och större valmöjligheter för den enskilde, utan ger också förutsättningar för bättre arbetsmiljö för de anställda. Vården och omsorgen kan därmed bli en framtidsbransch i ett växande Sverige.

Folkhälsopolitiska åtgärder

Arbetet för en god folkhälsa bidrar till att minska utanförskapet. Regeringen förlänger därför och utvecklar satsningarna på särskilda alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder. För att därutöver förstärka folkhälsoarbetet inom ange- lägna områden ökar regeringen anslaget för folk- hälsopolitiska åtgärder med 115 miljoner kronor 2008.

Den psykiatriska vården

Det finns stora brister i den svenska psykiatriska vården. Den förmår inte tillgodose kraven på en väl fungerande vård för psykiskt sjuka och stöd till deras anhöriga. Regeringen fortsätter därför den satsning på bl.a. ökad tillgång till psykosocial kompetens, ökad kvalitet och tillgänglighet som påbörjades 2007. Under 2008 satsas 500 miljoner kronor på förstärkningar av den psykiatriska vården.

Tandvård

Under 2008 avser regeringen att genomföra en tandvårdsreform som både stärker skyddet mot höga kostnader och skapar rimliga villkor för den förebyggande tandvården på ett sätt som främjar kontinuitet, valfrihet och konkurrens.

Regeringen avser att förstärka den statliga ersättningen till tandvård i syfte att ge ett bättre stöd till de patienter som har de största behoven. Av stor vikt är att förbättra skyddet mot höga kostnader. Regeringens intention är dessutom att införa en tandvårdscheck som kan användas som delbetalning för abonnemangstandvård eller ett förebyggande tandvårdsbesök hos valfri tandläkare eller tandhygienist vartannat år.

PROP. 2007/08:1

Vidare bör konkurrensen och prispressen inom tandvården öka. Åtgärder i detta syfte kommer att genomföras i samband med tandvårds- reformen.

Under mandatperioden planeras även en satsning på personer som på grund av långvarig sjukdom eller funktionshinder har ett ökat behov av tandvård.

Effektiv informationsförsörjning med hjälp av IT För att regeringens satsningar på ökad valfrihet, tillgänglighet och kvalitet inom hälso- och sjukvården ska ge avsedd effekt krävs en väl fungerande och effektiv informationshantering. Regeringen fortsätter satsningen för att bl.a. skapa en gemensam informationsstruktur, påskynda införandet av nya nationella IT- tjänster samt skapa en enhetlig användning av termer och begrepp inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Satsningarna kommer att göras inom ramen för strategin om god vård.

Äldreomsorg

Äldreomsorgen ska vara trygg och värdig. Äldre som är i behov av omsorg ska ges inflytande och självbestämmande. Ökade valmöjligheter ökar lyhördheten i den offentligt finansierade äldre- omsorgen. I fokus står den enskildes behov och önskemål.

Från och med 2007 har regeringen avsatt riktade medel för att förbättra och stärka äldreomsorgen. Medlen används för att förbättra vården och omsorgen av de äldre samt för att öka antalet platser i särskilda boendeformer.

Regeringen vill även uppmuntra en mångfald av olika aktörer som tillhandahåller välfärds- tjänster, både i fråga om storlek och inriktning. Regeringen har bl.a. tillsatt en utredning om Fritt val inom äldre- och handikappomsorgen (Dir 2007:38). Under 2008 avsätter regeringen 300 miljoner kronor för detta ändamål.

1.8.2Stärkt ideell sektor

Grunden för trygghet och gemenskap läggs i ett starkt civilt samhälle, såsom föreningsliv, idrottsrörelser, kyrkor, samfund och ideella organisationer. Solidariteten i de offentliga välfärdssystemen är ett komplement till ett samhälle som i högre grad präglats av medmänsklighet, ansvarstagande och idealitet.

Regeringen har påbörjat en dialog med den del av den ideella sektorn som är verksam inom det sociala området i syfte att stärka den ideella sektorn och för att förtydliga dess roll i förhållande till staten. Denna dialog ska sedan vidgas till fler delar av den ideella sektorn.

Som ett led i arbetet med att stärka den ideella sektorn och stimulera forskning vill regeringen stimulera donationer från privatpersoner och företag. Därför tillsätts senast under 2008 en utredning för att möjliggöra sådan avdragsrätt.

1.8.3Trygghetssystemen värnas

I Sverige utbetalades under 2006 totalt 520 miljarder kronor från närmare 60 trygghets- system. En grundläggande förutsättning för att systemens funktion ska kunna upprätthållas och för allmänhetens tilltro till dessa är att utbetalning bara sker till dem som är berättigade till ersättningar och bidrag. Regeringen är angelägen om att värna trygghetssystemens legitimitet. Regeringen har därför inlett ett arbete som syftar till att minimera felaktiga utbetalningar som en följd av överutnyttjande och bidragsbrott.

Delegationen mot felaktiga utbetalningar har nyligen publicerat en rapport där flera orsaker till felaktiga utbetalningar från trygghetssystemen påtalats. Av rapporten framgår bl.a. annat att trygghetssystemen inte är utformade för att underlätta kontroll och hindra felaktiga utbetalningar. Delegationen kommer i en rapport senare i höst redovisa omfattningen av de felaktiga utbetalningarna från trygghets- systemen. Det finns tydliga indikationer på att sådana felaktiga utbetalningar i Sverige ligger i nivå med andra länder, exempelvis Danmark och Storbritannien. Studier i dessa länder visar att i genomsnitt 2-5 procent av ersättningarna betalas ut felaktigt till följd av bidragsbrott eller andra fel. Det motsvarar 10-26 miljarder kronor i felaktiga utbetalningar från de svenska trygg- hetssystemen.

Regeringen har redan tidigare redovisat ett stort antal åtgärder som syftar till att minska förekomsten av överutnyttjande och bidrags- brott. Regeringen tar nu ytterligare steg i denna riktning.

Ökad kontroll vid uttag av tillfällig föräldrapenning

Tillfällig föräldrapenning stärker möjligheterna för både män och kvinnor att kombinera förvärvsarbete med familjeliv. För att stärka systemets legitimitet föreslår regeringen att intyg ska införas som styrker barnets frånvaro från skola och barnomsorg vid uttag av tillfällig föräldrapenning för vård av barn.

Utökat elektroniskt informationsutbyte

Risken för felaktiga utbetalningar från trygg- hetssystemen kan minskas med ett utökat och effektivare elektroniskt informationsutbyte mellan myndigheter och mellan myndigheter och andra aktörer. Regeringen kommer under våren 2008 ta ställning till ett förslag som tagits fram av Informationsutbytesutredningen (SOU 2007:45) och som bl.a. innefattar sekretessbrytande bestämmelser samt en särskild lag om anmälningsskyldighet.

Översyn av nuvarande regelverk

För den enskilde är det viktigt med tydliga och enhetliga trygghetssystem. Regeringen avser därför tillsätta ett antal utredningar med uppgift att utreda följande frågor:

–Beräkningsgrunden för inkomst. För flertalet trygghetssystem är ersättningen baserad på den sökandes tidigare eller beräknade inkomst. Samtidigt har det visat sig vara svårt att fastställa vad som är rätt inkomst och att kontrollera inkomsten, såväl för den sökande som för myndigheterna. Samma inkomstgrund bör så långt möjligt användas för olika trygghetssystem.

–Tydliga tidsgränser för upphörande eller omprövning av ersättning. Det finns otydligheter i regelverken eller avsaknad av bestämmelser när det gäller hur länge en ersättning eller ett bidrag kan utgå utan omprövning. Beviljandet av ersättningar bör generellt sett vara tidsbegränsade och omprövas efter vissa bestämda tidsperioder.

–Förbättrad folkbokföring. Kvaliteten i folk- bokföringen behöver förbättras för att snabbare kunna fånga upp indikationer på felaktigheter. Nuvarande regler ses över och åtgärder som behövs för att förbättra förutsättningarna för en korrekt och effektiv folkbokföring övervägs.

PROP. 2007/08:1

–Tydligare bestämmelser om återkrav. Bestäm- melserna om återkrav behöver bli tydligare och mer enhetliga. Bestämmelserna bör samlas i en särskild lag om återkrav.

Ytterligare arbete för mer välfungerande trygghetssystem

Regeringen har tillsatt en utredning för översyn av tillsynen inom socialförsäkringsområdet (dir. 2007:24) i syfte att få till stånd en från Försäkringskassan skild funktion för system- tillsyn och effektivitetsgranskning.

Vidare kommer regeringen ge Statskontoret eller en särskild utredare ett antal uppdrag:

–En internationell jämförelse beträffande utbetalning av bidrag och inkomstersätt- ningar i andra länder, samt hur kontroll- arbetet är organiserat.

–Granskning av intern styrning och kontroll vid Försäkringskassan. Därefter sker liknan- de granskningar vid övriga utbetalande myndigheter.

–En översyn av nystartsjobb utifrån före- komst av, eller risk för, felaktiga utbetal- ningar.

–En genomgång av vilka drivkrafter myndig- heterna har att genomföra kontrollåtgärder och vilka omständigheter som verkar mot

detta.

Dessutom avser regeringen ge Försäkrings- kassan och Skatteverket gemensamt i uppdrag att utreda för- och nackdelar, bl.a. ur integritets- synpunkt, med införandet av ett s.k. individuellt transfereringskonto för ersättningar, bidrag och lån från trygghetssystemen.

1.9Hållbar utveckling

Energi- och klimatfrågorna utvecklas snabbt till avgörande globala utmaningar. Lägre utsläpp av koldioxid och en stabilisering av halten växt- husgaser i atmosfären är nödvändiga och det kräver åtgärder inom många sektorer.

Miljöskatter och andra ekonomiska styrmedel har en central roll för en minskad miljö- belastning. En viktig utgångspunkt är att principen om att förorenaren betalar ska gälla för miljöstyrande åtgärder.

Regeringen arbetar medvetet för att förena miljö- och näringspolitik. Ekonomiska styr-

PROP. 2007/08:1

medel och offentligt finansierad forskning har bidragit till att Sverige på flera områden är världsledande inom miljö- och energiteknik. Det är väsentligt att förutsättningarna är goda för att detta kunnande också ska kunna omsättas i kommersiellt framgångsrika koncept. Dels för att stärka svensk konkurrenskraft och bidra till nya jobb och en stark ekonomi och dels för att exportframgångar mångdubblar miljönyttan av svensk miljöteknik.

Ett viktigt krav på den ekonomiska politiken är att den ska leda till en långsiktigt hållbar utveckling. Regeringen avser vidareutveckla metoder för att mäta sambandet mellan tillväxt och miljö. En översyn och utvärdering ska göras av dagens arbete med anknytning till utveck- lingen av monetära miljöräkenskaper och miljö- ekonomisk analys.

1.9.1Klimat och energi

FN:s vetenskapliga panel i klimatfrågan, IPCC, har i år publicerat rapporter vilka pekar på en rad mycket allvarliga slutsatser; den globala medeltemperaturen har ökat med i genomsnitt 0,74 grader Celsius de senaste 100 åren, under de tolv senaste åren har elva av de varmaste åren sedan 1850 inträffat och signifikanta klimateffekter på naturliga system konstateras från alla kontinenter och många havsområden.

Regeringen avser att 2008 presentera en klimatpolitisk proposition. Mot bakgrund av klimatfrågans långsiktiga karaktär önskar regeringen åstadkomma en så bred uppslutning som möjligt om den framtida klimatpolitiken. Regeringen har därför inrättat: ett vetenskapligt råd för klimatfrågor som nyligen avlämnat sin slutrapport, en parlamentarisk klimatberedning samt en kommission för hållbar utveckling med statsministern som ordförande.

Klimatmiljard

Regeringen satsar en miljard kronor inom klimatområdet under perioden 2008 t.o.m. 2010. Insatser kommer genomföras inom bl.a. miljö-, skogs-, jordbruks- och energiområdet. Insat- serna omfattar bl.a. klimatforskning, energi- effektivisering, stöd till andra generationens biodrivmedel och till internationellt forsknings- samarbete, ett nationellt nätverk för vindbruk, hållbart uttag av biomassa i jord- och skogsbruk,

klimatinvesteringar i andra länder samt ett program för hållbara städer.

Sverige kommer hösten 2009 att inneha ordförandeskapet i EU. Under denna period väntas intensiva slutförhandlingar ske om fortsättningen på Kyotoavtalet; det avtal inom ramen för FN:s klimatkonvention som bl.a. innehåller konkreta mål för industriländernas utsläppsbegränsningar och -minskningar. EU står i dag för ca.14 procent av världens samlade utsläpp, en andel som minskar i takt med att andra ekonomier växer kraftigt.

Långsiktigt hållbar energipolitik

Även på energiområdet ser regeringen ett värde i en bred parlamentarisk förankring. Regeringen avser därför föra samtal med riksdagens partier i klimatberedningen, om förutsättningarna att nå en samsyn om en bred och långsiktigt modern och marknadsekonomiskt orienterad energi- och klimatpolitik. Processerna för att nå breda över- enskommelser om klimat- och energipolitiken kommer att vara tätt sammanknutna, i Sverige liksom i EU.

EU:s stats- och regeringschefer antog i mars 2007 ett mål om att minska utsläppen av växt- husgaser med 20 procent till 2020 jämfört med 1990. Under förutsättning att andra industri- länder förbinder sig till jämförbara minskningar, avser EU att minska sina utsläpp med 30 procent till 2020. Ambitiösa målsättningar antogs även rörande förnybar energi, biodrivmedel och energieffektivisering, vilka på sikt kommer att bidra till lägre utsläpp. Målen på energiområdet ska även ses i ljuset av den globalt snabbt ökande efterfrågan på energi, en alltmer globaliserad ekonomi samt säkerhetspolitiska förhållanden.

EU:s klimat- och energipolitiska mål blir den naturliga utgångspunkten för den brett för- ankrade nationella politik som regeringen vill skapa på dessa områden.

Ekonomiska styrmedel

Kraftfulla åtgärder krävs för att möta de stora miljöutmaningarna, inte minst från den globala uppvärmningen. Miljöskatter och andra eko- nomiska styrmedel har en central roll i detta arbete. Styrmedlen ska utformas på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt och med hänsyn till medborgarnas förutsättningar. Detta kräver bl.a. en förbättrad samordning mellan energibeskattningen och övriga ekonomiska styrmedel i miljö- och energipolitiken.

Det pågår ett internt arbete inom Regerings- kansliet med syfte att föreslå ändringar av de ekonomiska styrmedlen så att de utformas på ett sätt som förbättrar effektiviteten inom energi- och miljöpolitiken. Eftersom klimatfrågan är särskilt angelägen fokuseras arbetet på koldioxidbeskattning och annan energibeskatt- ning.

En grundprincip i reformarbetet är att förorenaren ska betala för miljöpåverkan. Tilldelningen av utsläppsrätter inom EU:s system för handel med utsläppsrätter bör därför i största möjliga utsträckning ske genom auktionering. Sverige verkade inom EU för detta vid förhandlingarna om handelssystemets nuvarande utformning och regeringen avser att fortsatt verka på EU-planet för att utsläpps- rätterna tilldelas genom auktionering.

Koldioxidskatten på bränslen i anläggningar som omfattas av handelssystemet bör sänkas stegvis. I ett första steg – den 1 juli 2008 – ökas den procentuella skattenedsättningen i industri- och kraftvärmeanläggningar med 6 procentenheter med motsvarande nedsättning för övriga värmeanläggningar. I ett andra steg – den 1 januari 2010 – bör koldioxidskatten för industri- och kraftvärmeanläggningar sänkas till en nivå som svarar mot EU:s minimi- skattenivåer.

Med utgångspunkt i de principer som bör gälla för en samhällsekonomiskt effektiv miljö- och energibeskattning föreslår regeringen i denna proposition ett klimatpaket som för- bättrar styrningen samtidigt som effekterna för vissa sektorer balanseras på olika sätt:

–Koldioxidskatten höjs med 6 öre per kg koldioxid med bibehållande av de procentuella nedsättningar som gäller för industri m.m.

–Avdraget för resor med egen bil mellan bostad och arbete och i tjänsten höjs med 50 öre per mil.

–Energiskatten på diesel i miljöklass 1 och 2 höjs med 20 öre per liter.

–Fordonsskatten för dieseldrivna personbilar som beskattas efter vikt sänks med 4,5 procent. För bilar som beskattas efter koldioxidutsläpp sätts den s.k. bränsle- faktorn ned. En ytterligare sänkning sker för dieseldrivna personbilar som blir skatte- pliktiga från och med den 1 januari 2008.

PROP. 2007/08:1

–Fordonsskatten för de flesta lätta lastbilar och bussar höjs med 45 procent.

–Fastighetsskatten för vattenkraftverk höjs med 0,5 procentenheter och skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer höjs med 24 procent.

–Det särskilda villkoret, som gäller för att etanol som låginblandas i bensin ska vara skattebefriad, bör slopas så snart det är

möjligt, dock senast den 1 januari 2009. Regeringen kommer noga att följa klimat- paketets effekter vad gäller omställningen till en mer miljövänlig transportsektor, i syfte att säkerställa att olika styrmedel är väl avvägda och bidrar till att Sverige uppfyller de av EU uppsatta klimat- och energimålen.

1.9.2Havsmiljö

Regeringen aviserade i 2007 års ekonomiska vårproposition att ca. en halv miljard kronor skulle avsättas under mandatperioden för insatser för att förbättra miljön i våra hav. I Östersjön och Västerhavet har övergödning, hårt fisketryck och utsläpp av miljögifter fått alarmerande konsekvenser. Fyra utgångspunkter är vägledande i det fortsatta arbetet för en förbättrad havsmiljö. För det första ska den största delen av havsmiljöarbetet göras på land, där de största källorna till utsläpp och övergödning finns. För det andra väljer regeringen åtgärder som ger märkbara resultat, som t.ex. en förbättring av situationen när det gäller enskilda avlopp. För det tredje måste arbetet bedrivas internationellt och i ett nära samarbete med övriga Östersjöländer. För det fjärde måste kunskapen om rätt insatser i havsmiljöarbetet öka. Ett arbete har bl.a. påbörjats rörande en förstärkt kartläggning av landskapen under vattenytan.

För närvarande pågår ett omfattande arbete med uppföljning och utvärdering av Sveriges miljömål.

1.10Vissa skatteförändringar

1.10.1 Fastighetsskatten

Nuvarande fastighetsskatt är orättvis, saknar folkligt stöd och legitimitet. Regeringen avise-

PROP. 2007/08:1

rade därför i 2007 års ekonomiska vårproposi- tion ett avskaffande av den statliga fastighets- skatten på bostäder från och med den 1 januari 2008 och att skatten skulle ersättas med en låg kommunal fastighetsavgift. En utgångspunkt för regeringens förslag är att ingen ska betala mer i kommunal fastighetsavgift än vad man gjort i statlig fastighetsskatt.

I den promemoria som remitterades under sommaren var en central utgångspunkt att omvandlingen av den statliga fastighetsskatten till en kommunal avgift skulle ske inom ramen för ett oförändrat totalt skatte- och avgiftsuttag i bostadssektorn. Detta ska ses mot bakgrund av att förslagen i budgetpropositionen för 2007 minskade det totala skatteuttaget på boende- sektorn med 8,2 miljarder kronor (uttryckt i 2008 års ekonomiska förhållanden). De förändringar som har skett och kommer att ske i beskattningen av boende redovisas i tabell 1.5, där skatte- och avgiftsuttaget delas upp på fastig- hetsavgift och skatteuttag knutet till avyttring av bostaden.

I tabellen redovisas skatte- och avgiftsuttaget vid det förslag som nu aviseras i förhållande dels till uttaget enligt alternativ A i promemorian, dels till uttaget vid de regler som gällde före förslagen i budgetpropositionen för 2007.

Tabell 1.5 Reformerad boendebeskattning i förhållande till alternativa regler- totalt skatteuttag och fördelning mellan fastighetsskatt/avgift och skatteuttag knutet till avyttring av bostaden*. Miljarder kronor i 2008 års förhållanden

	Fastighetsskatt/	Skatt knutet till	Total skatt
	avgift	avyttring
Förslag i
förhållande
till regler före	-12,5	4,3	-8,2
BP07	-12,5	4,3	-8,2

Förslag i
förhållande
till alternativ	1,4	-1,4	0
A i PM	1,4	-1,4	0

*Inkluderar skatt på kapitalvinst, räntebeläggning av uppskovsbelopp och andra åtgärder knutna till uppskovsbeloppet.

De remitterade förslagen innebar att det totala skatteuttaget omfördelades genom att den löpande beskattningen/avgiftsuttaget sänktes och beskattningen av kapitalvinster höjdes. Gemensamt för de två remitterade alternativen var en inte obetydlig skärpning av kapitalvinst- beskattningen.

Många remissinstanser riktade kritik mot detta och särskilt mot förslaget att höja skattesatsen från 20 till 25 eller 30 procent. Mot denna bakgrund anser regeringen att det slutliga

förslaget bör bygga på en delvis annorlunda balans mellan det löpande skatteuttaget och beskattningen av kapitalvinster. En alltför hög skattesats på kapitalvinster ökar riskerna för inlåsning och lägre rörlighet på arbets- marknaden. Den skulle också öka riskerna för långsiktiga förluster av skattebas, inte minst vid ett bibehållande av det uppskovsystem som det inte är aktuellt att avskaffa. Andra förändringar har gjorts av fördelnings- och regionalpolitiska skäl. Mot denna bakgrund kommer följande regler att föreslås:

–en avgift på 6 000 kronor per småhus, dock högst 0,75 procent av taxeringsvärdet,

–en avgift på 1 200 kronor per lägenhet i flerbostadshus, dock högst 0,4 procent av taxeringsvärdet,

–kapitalvinstskatten för privatbostäder höjs från 20 till 22 procent,

–uppskovsbelopp återförs med vissa undantag till beskattning när en bostad övergår genom arv, testamente, gåva eller bodelning,

–uppskovsbelopp räntebeläggs med ett belopp motsvarande ca. 0,5 procent av uppskovsbeloppet,

–ett tak för uppskovsbelopp på 1,6 miljoner kronor införs, samt

–lägre uppskovsbelopp när den förvärvade bostaden är billigare än den avyttrade.

När fastighetsskatten ersätts med en kommunal fastighetsavgift slopas också den nuvarande begränsningsregeln, som normalt begränsar fastighetsskatten till 4 procent av hushållsinkomsten. För pensionärer bibehålls dock en motsvarande begränsningsregel. Frågan om hur en sådan regel kan utformas kräver dock fortsatt beredning. Begränsningsregeln för pensionärer ska tillämpas från och med 2008.

I samband med införandet av en kommunal fastighetsavgift kommer kommunerna att få högre intäkter från och med 2009.

För regeringen är införandet av s.k. ägar- lägenheter en central fråga. De civilrättsliga aspekterna på denna fråga bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Inom Regeringskansliet har vidare nyligen tillsats en särskild arbetsgrupp som före utgången av 2007 ska redovisa de förändringar av skattelagstiftningen som bör ske för att ett system med ägarlägenheter ska kunna införas. Förändringar på detta område är också

motiverade av önskemål att svenska skatteregler ska vara förenliga med EG-rätten.

1.10.2 Övriga skatteförslag

Som en finansiering av övriga åtgärder på skatteområdet

*höjs skatten på öl samtidigt som skatten på vin sänks något för att anpassa skatterelationen mellan öl och vin till de krav EG-rätten ställer. Detta ger en skattehöjning för en burk öl på 50 cl med en alkoholhalt på 5,2 volymprocent med 62 öre inkl. moms samt en skattesänkning för en flaska vin med en alkoholhalt över 8,5 men inte över 15 volymprocent med 47 öre inkl. moms.

*höjs skatterna på cigaretter, röktobak och snus. Den totala skatten, inklusive moms, höjs med 1 krona och 50 öre per förpackning med 20 cigaretter i den mest sålda priskategorin, med 29 kronor och 25 öre på ett paket röktobak (40 gram), med 2 kronor och 70 öre för en dosa portionssnus (24 gram) och på en dosa lössnus (50 gram) med 5 kronor och 63 öre.

*höjs skatten på förmån av s.k. lånedatorer. Bakgrunden är att förmånen alltmer har fått karaktären av en allmän personalförmån vilket försvagat de ursprungliga motiven för den skattelättnad som infördes 1998. För 2008 höjs därför det månatliga förmånsbeloppet till 400 kronor och fr.o.m. 2009 ska full marknads- värdering gälla.

Vidare bör reklamskatten sänkas för vissa periodiska publikationer. Sänkningen bör träda i kraft den 1 januari 2008 och tillämpas retroaktivt från och med den 1 januari 2007.

PROP. 2007/08:1

och aktivt verka för centrala värden som ökad säkerhet, demokrati, frihet, välstånd och hållbar utveckling i alla delar av världen. Det är också viktigt att EU kan agera kraftfullt och samordnat på den internationella scenen och ta sitt globala ansvar, inte minst i kampen mot fattigdom och miljöhot.

Internationell rätt och respekt för de mänskliga rättigheterna ska utgöra hörnstenar i svensk utrikespolitik. Sveriges internationella engagemang ska tydligt vägledas av att demokrati och rättsstat sätts i centrum. Det ska också bli tydligt att säkerhet och utveckling går hand i hand och att Sverige har en skyldighet att skydda människor från massiva övergrepp.

Regeringens ambition att öka sitt interna- tionella engagemang inom försvar och säkerhet ligger fast. Respekten för de mänskliga rättig- heterna måste vara universella. Biståndet är ett av de viktigaste instrumenten för att bekämpa fattigdom och därmed bidra till en säkrare och mer demokratisk värld. För 2008 ligger det svenska biståndet på en procent av brutto- nationalinkomsten. Biståndet kombineras med en samlad politik för global utveckling som inkluderar alla politikområden.

För att effektivisera och höja kvaliteten i det svenska biståndet avser regeringen förbättra målstyrningen och resultatrapporteringen inom biståndspolitiken samt genomföra en land- fokusering. Regeringen kommer att fokusera tydligare på fattigdomsbekämpning i Afrika och organisera fattigdomsbekämpningen på ett bredare sätt än tidigare. Sverige ska föra en internationell politik för öppna gränser, för ett Europa öppet mot sin omvärld och ett växande hållbart internationellt välstånd.

1.11Sverige som aktör i en globaliserad värld

Stora delar av världen präglas av ökad demokrati, globalisering av ekonomin och en snabb teknisk utveckling. Utvecklingen har bidragit till att många människor har kunnat lämna fattig- domen. Sverige har mycket att vinna på globaliseringen. Samtidigt ställer globaliseringen av ekonomierna krav på att den svenska ekonomin snabbt förmår ställa om till nya förutsättningar. Globaliseringen ställer också nya krav på den svenska utrikespolitiken. Regeringen anser att Sverige ska föra en aktiv utrikespolitik

1.12Effektivisering av försvaret

För att kunna bevara fred, frihet och säkerhet för vårt land, bidra till stabilitet och säkerhet i vårt närområde samt stärka internationell fred, säkerhet och försvaret av mänskliga rättigheter är ett väl fungerande försvar av central betydelse. Sveriges militära försvar har i enlighet med riksdagens beslut under de senaste åren genom- gått en omvandling från invasionsförsvar till insatsförsvar. Insatsförsvaret ska vara flexibelt, effektivt och användbart. Sveriges förmåga att delta i internationella operationer ska öka.

PROP. 2007/08:1

Omvandlingen har i flera väsentliga avseenden kommit långt. Den samlade omprövningen av materielförsörjningsprocessen som regeringen redovisar i budgetpropositionen är ett ytterligare steg i regeringens arbete med att fullfölja omvandlingen från invasionsförsvar till insats- försvar och ett uttryck för regeringens ambition att effektivisera försvaret.

Regeringen redovisar i budgetpropositionen en inledande omprövning av vissa materiel- projekt och föreslår att anslaget för försvarets materiel sänks med 350 miljoner kronor 2008, 620 miljoner kronor 2009 och 980 miljoner kronor 2010 med anledning av denna ompröv- ning.

Omvärldsutvecklingen och kraven på försvaret har i grunden ändrat utgångspunkterna för materielförsörjningen. Handlingsfriheten i materielförsörjningen bör utvecklas genom att ekonomiska resurser i mindre utsträckning än tidigare binds upp i beställningar på längre sikt. Om behovet kan tillgodoses på den interna- tionella marknaden kan egna utvecklings- satsningar minskas. Materielanskaffningen bör i högre utsträckning än hittills inriktas mot att skapa materiellt kompletta och interoperabla insatsförband, där direktanskaffning av materiel i små serier i flera fall kan vara lämpligare än att satsa på egenutveckling.

Sammantaget bör kraven på materielför- sörjningen, och behovet av att anpassa kost- naderna till ekonomiska restriktioner, leda till fokusering och prioritering av utvecklings- insatserna, ett ökat internationellt samarbete och ett större inslag av direktanskaffning av ny eller begagnad materiel. Det sistnämnda kan innebära att den materiel som anskaffas inte är den absolut senaste, men materielen kan samtidigt ha fördelen av att vara beprövad i militära insatser.

Försvaret är en viktig resurs i en aktiv svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Sveriges inter- nationella insatser bidrar till att främja internationell fred och säkerhet och stärker därmed vår egen säkerhet. Sverige bör ha ökade möjligheter att delta i olika internationella fredsinsatser.

Genomförandegrupp

Regeringen bedömer att det även efter den omprövning som nu redovisas i budgetproposi- tionen finns en effektiviseringspotential inom försvaret. Regeringen avser att tillsätta en genomförandegrupp under Försvarsdeparte-

mentets ledning, med uppgift att närmare redovisa hur en sådan utgiftsminskning kan åstadkommas. Arbetsgruppen ska beakta den rapport med säkerhetspolitisk bedömning som Försvarsberedningen väntas lämna till regeringen den 30 november 2007 samt Försvarsmaktens kommande perspektivstudie. Utgifterna bedöms kunna minskas med sammantaget i storleks- ordningen 3-4 miljarder kronor i nivå, inklusive nu aviserade besparingar. En viss del av de medel som frigörs ska kunna användas för att förstärka Försvarsmaktens möjligheter att delta i internationella fredsfrämjande insatser. Minsk- ningen av materielanslaget ska ske på ett sätt som är förenligt med riksdagens försvars- politiska inriktningsbeslut.

Genomförandegruppen ska löpande rappor- tera sina underlag, som grund för regeringens budgetarbete. Som en konsekvens av resone- mangen ovan bedömer regeringen att en stor del av effektiviseringspotentialen finns inom materielförsörjningsprocessen. Det finns bl.a. anledning att mer genomgripande se över fördelningen mellan olika typer av projekt i materielförsörjningen, så att andelen egna utvecklingsprojekt kan minskas.

Ett fullföljande av intentionen att anpassa materielförsörjningen till insatsförsvarets för- utsättningar ger vid handen att även verksam- heter som stödjer materielförsörjningen behöver förändras. Med en lägre andel utvecklingsprojekt kan det finnas anledning att ytterligare minska den administration som är kopplad till materielförsörjningen. Detta eftersom direkt- anskaffning ur planerings- och styrnings- synpunkt bedöms vara mindre krävande än egen utveckling av materiel. På samma sätt kan en lägre andel utveckling också motivera en lägre andel materielnära forskning och teknikut- veckling.

Regeringen bedömer att det finns ytterligare möjligheter att effektivisera den så kallade försvarsförvaltningen, dvs. de verksamheter som på olika sätt stödjer Försvarsmaktens kärnverk- samhet. Mycket har gjorts inom detta område och ännu har inte genomförandet av alla åtgärder fått full effekt. Regeringen bedömer dock att det finns anledning för genomförandegruppen att se över även försvarsförvaltningen.

Beroende på vilka krav som ställs på Försvarsmakten uppstår olika behov av materiel. Genomförandegruppens uppgift att föreslå en effektivare materielförsörjning kan därför inte

frikopplas från frågan om vilka krav på operativ förmåga som ställs på Försvarsmakten.

Genomförandegruppen kommer således att ges ett brett uppdrag, i syfte att skapa tillräckligt beslutsunderlag för den närmare utformning av en fortsatt effektivisering av försvaret. Reger- ingen avser således, i kommande budgetförslag, att återkomma till riksdagen i dessa frågor.

1.13Ramverken för den ekonomiska politiken

1.13.1 Det finanspolitiska ramverket

Ett tydligt finanspolitiskt ramverk behövs Finanspolitikens främsta syfte är att skapa goda betingelser för tillväxt och sysselsättning genom väl avvägd ekonomisk politik inom ramen för långsiktigt hållbara offentliga finanser. En viktig utgångspunkt är att de offentliga finanserna ska kunna möta framtida demografiska förändringar med en ökad andel äldre i befolkningen. Detta kommer att leda till en ökad efterfrågan på den offentliga sektorns olika tjänster. När hushållens inkomster förväntas stiga framöver innebär också det en ökad press på den offentliga sektorns resurser.

För att skapa förutsättning för långsiktighet i den ekonomiska politiken infördes i mitten av 1990-talet en avsevärt stramare budgetprocess än tidigare. Då infördes bl.a. ett flerårigt utgiftstak för staten och fr.o.m. 2000 beslutar riksdagen även om ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande, det s.k. överskottsmålet.

Erfarenheterna av det finanspolitiska ram- verket är i huvudsak mycket goda. Det finns därför starka skäl att i allt väsentligt behålla ramverket. De offentliga finanserna har förstärkts påtagligt under de år ramverket har varit i kraft. Underskotten på 1990-talet har ersatts av ett genomsnittligt överskott mellan 2000-2006 motsvarande 1,1 procent av BNP. Utgifter och inkomster har kunnat minskas som andel av BNP.

Vissa delar av ramverket har emellertid fungerat mindre bra, bl.a. har tidsperspektivet förkortats och det har varit otydligt på vilket sätt utgiftstaket stödjer överskottsmålet.

Regeringens ambition är därför att förbättra och förstärka det finanspolitiska ramverket så att det blir än mer ändamålsenligt, effektivt och

PROP. 2007/08:1

tydligt. Ett viktigt motiv för förändringar är att öka öppenheten och tydligheten i finans- politiken. Ett antal steg har tagits i denna riktning genom att regeringen i 2007 års ekonomiska vårproposition redovisade sin syn på vilka principiella överväganden som bör ligga till grund för ramverket och hur finanspolitiken bör följas upp.

Förstärkningar av ramverket

Regeringen angav i vårpropositionen att ett överskottsmål för den offentliga sektorn om i genomsnitt 1 procent av BNP över en kon- junkturcykel bör upprätthållas under mandat- perioden och så länge det är nödvändigt för att de offentliga finanserna ska utvecklas på ett långsiktigt uthålligt sätt. Denna bedömning står fast. Det är dock viktigt att se över vilka målformuleringar för finanspolitiken som i framtiden är de mest ändamålsenliga.

En ny indikator har introducerats för att dels utvärdera hur den föreslagna och aviserade finanspolitiken förhåller sig till överskottsmålet, dels bedöma utrymmet för reformer under de närmaste åren. För dessa syften är indikatorn både framåt- och bakåtblickande.

Regeringen har vidare angett att öppenheten och tydligheten i budgetprocessen bör öka för att stärka trovärdigheten för utgiftstaket för staten. Det fleråriga utgiftstakets främsta uppgift är att ge förutsättningar för att uppnå över- skottsmålet. Regeringen har därutöver redovisat sin syn på vilka överväganden som bör ligga till grund för beslut om nivån på utgiftstaket för staten. De grundläggande principerna för budgetering och redovisning av statens utgifter och inkomster måste respekteras. Det leder till ökad trovärdighet för utgiftstaket och det finanspolitiska ramverket som helhet. Även tidsperspektivet måste värnas vilket innebär att utgiftstaket ska vara flerårigt. Regeringen återinför därför de treåriga utgiftstaken och kommer att redovisa en bedömning av lämpligt utgiftstak för staten i de ekonomiska vårpropositionerna. Regeringens ambition är att hålla fast vid denna bedömning för att upprätthålla stramheten och bidra till ökad förutsägbarhet i budgetprocessen. Med undantag för de tekniska justeringar som sker i denna proposition är förslagen till utgiftstak för staten som redovisas för 2009 respektive 2010 därför oförändrade jämfört med vårpropositionen.

PROP. 2007/08:1

Regeringen arbetar vidare med att stärka ramverkets utformning

Regeringens arbete med att förstärka det finanspolitiska ramverket går vidare. Det innebär att ytterligare förslag kommer att utredas och prövas under mandatperioden. En viktig del i det fortsatta utvecklingsarbetet är att utforma tydliga och ändamålsenliga beslutsunderlag till riksdagen. I samband med de ändringar som beslutades 2001 för att minska dubbelarbetet i riksdagens budgetprocess framhöll riksdagen att det främsta syftet med den ekonomiska vår- propositionen är att ge ett relevant och allsidigt underlag för riktlinjerna om den ekonomiska politiken och budgetpolitiken på medellång och lång sikt. Erfarenheterna sedan 2002 visar att dubbelarbetet har minskat men att tids- perspektiven i vårpropositionerna har kommit att förkortas samtidigt som mer detaljer än riktlinjer har presenterats. Regeringen avser därför att utforma vårpropositionens innehåll på ett sätt som bättre överensstämmer med riksdagens intentioner.

Det finanspolitiska rådet ska granska politiken

En väsentlig förutsättning för tilltron till det finanspolitiska ramverket och dess hållbarhet på lång sikt är att de finanspolitiska målen följs upp på ett tydligt och trovärdigt sätt. Regeringen har därför under 2007 inrättat ett finanspolitiskt råd i syfte att öka öppenheten och insynen i finanspolitiken.

Det finanspolitiska rådet har fått i uppdrag att årligen följa upp om de grundläggande målen för finanspolitiken uppnås. Rådet kommer vidare att granska tydligheten i de ekonomiska proposi- tionerna samt kvaliteten i det underlag som regeringen baserar sina bedömningar på. Rådet ska också verka för en ökad offentlig diskussion i samhället om den ekonomiska politiken.

Rådets årliga rapport kommer att kunna utgöra ett underlag för bl.a. riksdagens granskning av regeringens politik. Rådets arbete ökar också allmänhetens möjligheter till ansvars- utkrävande.

1.13.2 Sysselsättningspolitikens mål

I Regeringskansliet pågår ett arbete med att ta fram ett underlag för en översyn av målen för den ekonomiska politiken och sysselsättnings- politiken samt indikatorer på full sysselsättning.

Arbetet syftar till att utforma ett ramverk för sysselsättningspolitiken som kan användas för analys och uppföljning av den ekonomiska politiken. Ett sådant ramverk kommer att förbättra möjligheterna att bedriva en effektiv sysselsättningspolitik, bl.a. genom att klargöra politikens inriktning och genom att göra det enklare att följa upp och utvärdera om politiken bidrar till full sysselsättning. Det är emellertid inte okomplicerat att formulera ett mål för den ekonomiska politiken i termer av full sysselsättning. I nedanstående ruta redovisas några centrala aspekter på målet full sysselsättning och hur det kan mätas. Regeringen avser att återkomma med en mer fördjupad analys i en departementspromemoria under hösten.

Full sysselsättning och den ekonomiska politiken Sysselsättningspolitikens främsta uppgift är att öka den sysselsättningsnivå som är förenlig med stabil inflation och ekonomisk balans. Det är viktigt att full sysselsättning relaterar tydligt till denna uppgift.

Dagens situation med ett högt kapacitets- utnyttjande samtidigt som över en miljon människor i arbetsför ålder står utanför arbetsmarknaden visar på behovet av att öka den varaktiga sysselsättningen. Därför är ytterligare reformer som ökar utbudet av arbetskraft och förbättrar arbetsmarknadens funktionssätt nöd- vändiga. I det korta perspektivet möjliggör sådana reformer att sysselsättningen kan fortsätta att öka utan att inflationstrycket tilltar. I det längre perspektivet leder ett ökat utbud till högre sysselsättning över hela konjunkturen. Därmed förbättras även de offentliga finanserna långsiktigt. Sammantaget innebär det att välfärden ökar och välfärdens fördelning förbättras både på kort och lång sikt. Full sysselsättning har under många år varit det övergripande målet för sysselsättningspolitiken. Trots detta har det inte preciserats vad full sysselsättning innebär i termer av sysselsättning, arbetslöshet och arbetskraftsdeltagande för olika grupper i samhället eller för politikens inriktning. Full sysselsättning har därför inte väglett och styrt politikens inriktning i tillräcklig omfattning. Tidvis har dock målet om full sysselsättning kompletterats med olika delmål, t.ex. det tidigare målet att 80 procent av den arbetsföra befolkningen i åldern 20-64 år skulle vara reguljärt sysselsatta. En nackdel med de kvantitativa delmålen var att det var svårt att bedöma om en eventuell måluppfyllelse berodde på ett gynnsamt konjunkturläge eller var resultatet av en framgångsrik politik. Dessa delmål beaktade inte heller om de uppfylldes till priset av ett ökat inflationstryck eller andra typer av ekonomiska obalanser. Erfarenheterna visar således att det finns problem med att kvantifiera mål för den ekonomiska politiken men också att det är mycket viktigt att målen formuleras på ett sådant sätt att de verkligen bidrar till full sysselsättning.

För att förstå hur en politik för full syssel- sättning bör utformas kan det vara belysande att se till olika bakomliggande förklaringsfaktorer till utanförskapets omfattning. I den svenska och internationella litteraturen finns åtminstone tre

PROP. 2007/08:1

viktiga förklaringar till att utanförskapet inte sjunkit tillbaka till de nivåer som gällde före 1990-talskrisen.

För det första visar forskningen att sannolikheten att hitta ett arbete minskar med tiden som personen är arbetslös. Det kan bero på att personens kompetens eller motivation att hitta ett arbete minskar med tiden eller att arbetsgivarna tror att långtidsarbetslösa är mindre kompetenta än andra arbetssökande med i övrigt likvärdiga meriter. Under många år har antalet människor som får aktivitets- och sjukersättning ökat och eftersom få av dessa lyckas återgå till arbete har detta medfört att alltfler människor fastnat i utanförskap.

För det andra har skatternas, arbetslöshets- och socialförsäkringens utformningar betydelse för utanförskapets omfattning. Exempelvis kan den kombinerade effekten av höga skatter på arbete, höga ersättningsnivåer och inkomst- prövade bidrag göra att det lönar sig dåligt att arbeta. Likaså kan arbetsmarknadspolitiska åtgärder leda till att det tar längre tid för arbetssökande att hitta arbete eftersom personer som deltar i program minskar sin sökaktivitet.

För det tredje hänger utanförskapets omfatt- ning samman med den rådande lönestrukturen och hur flexibel denna är. Om lönestrukturen är för stel kommer lönerna inte att anpassas till nya situationer på arbetsmarknaden. Det innebär t.ex. att löneutvecklingen inte dämpas tillräckligt för att förhindra att arbetslösheten stiger i tider med vikande efterfrågan. Likaså kan arbets- lösheten stiga om lönebildningens funktionssätt försämras. En alltför sammanpressad löne- struktur innebär dessutom att personer med låga kvalifikationer har särskilt svårt att finna arbete. Den innebär att människor med lång tid i utanförskap, har svårt att hitta ett arbete. Utanförskapet är nämligen betydligt större bland personer som har en lägre eller svår- bedömd kompetens, såsom personer med relativt kort utbildning eller personer med utländsk bakgrund. En alltför flexibel löne- struktur skulle, å andra sidan, kunna medföra att vissa jobb ger löner som är fördelningspolitiskt oacceptabla. I likhet med utanförskap kan således även alltför låga löner leda till ekonomiska och sociala problem både för individen och för samhället i stort.

En politik för full sysselsättning och därmed minskat utanförskap innebär en politik som långsiktigt ökar arbetskraftsdeltagandet, minskar

PROP. 2007/08:1

arbetslösheten samt minskar sjukfrånvaron och inkluderar förändringar i skattesystem, social- försäkringar och bidrag som ökar drivkrafterna till arbete. Åtgärder som stimulerar utbudet måste dock kombineras med åtgärder som även stärker efterfrågan på personer som i dag står långt från arbetsmarknaden, eftersom arbets- givarna är tveksamma till att anställa dessa personer till rådande marknadslön. Syftet med t.ex. nystartsjobben är att hjälpa människor närmare arbetsmarknaden genom att minska arbetsgivarnas tveksamhet att anställa. Målet är att personen under anställningen ska förbättra sin kompetens och få sådana referenser att han eller hon får ett arbete till rådande marknadslön. Utformade på rätt sätt leder således löne- subventioner till högre sysselsättning samtidigt som en socialt acceptabel inkomstspridning kan bevaras.

Även åtgärder som förbättrar matchningen och bidrar till ökad sökaktivitet leder till varaktigt ökad sysselsättning.

I ett längre perspektiv är ett utbildnings- system av hög kvalitet av yttersta vikt för att fler människor ska kunna få plats på arbetsmark- naden vid rådande lönestruktur. Men även på kort sikt kan t.ex. arbetsmarknadsutbildning, eller yrkesinriktad vuxenutbildning, som avser att överföra arbetskraft från branscher och yrken med låg efterfrågan till de med hög efterfrågan, öka sysselsättningen.

I arbetet med ramverket för syssel- sättningspolitiken ingår också att ge förslag på indikatorer på full sysselsättning. Dessa indikatorer ska kunna användas för att vägleda politiken och följa upp och utvärdera om politiken bidrar till full sysselsättning. Naturliga indikatorer är sysselsättningsgrad, arbetslöshet eller arbetskraftsdeltagande på aggregerad nivå, men det är även viktigt att följa utvecklingen på arbetsmarknaden för de grupper som står längst från arbetsmarknaden. Dessa indikatorer ska kontinuerlig följas upp, bl. a. för att bedöma om utvecklingen är bestående eller om det finns behov av ytterligare åtgärder. Ett problem med dessa indikatorer är dock att de inte direkt kan användas för att bedöma om t.ex. den varaktiga sysselsättningsgraden har ökat eftersom den uppmätta sysselsättningsgraden också beror på konjunkturläget och andra faktorer. Det är därför viktigt att använda kompletterande indikatorer som tillsammans kan användas för att bedöma utvecklingen av den varaktiga

sysselsättningen och för att följa upp och utvärdera om politiken bidrar till full syssel- sättning.

1.14Svensk ekonomi utvecklas starkt

1.14.1 Sysselsättning och tillväxt

Robust tillväxt i global ekonomi

Efter flera år med en exceptionellt hög tillväxt i världsekonomin väntas den internationella konjunkturen gå in i en lugnare tillväxtfas. I år förväntas bruttonationalprodukten (BNP) i världen växa med 5,1 procent. Den fortsatt höga tillväxten i omvärlden ger goda förutsättningar för svensk ekonomi.

Den senaste tidens turbulens på de finansiella marknaderna och bolånekrisen i Förenta staterna gör tillväxtutsikterna mer svårbedömda och ökar osäkerheten i prognosen. I dagsläget bedöms den finansiella krisen få en relativt begränsad effekt på Europa och Förenta staterna.

Amerikansk ekonomi väntas växa något långsammare än genomsnittligt i år till följd av avkylningen på bostadsmarknaden. Minskade bostadsinvesteringar fortsätter att tynga eko- nomin. Tillväxten väntas åter stärkas under nästa år.

Under senare år har tillväxten i Asien varit överraskande stark. Den väntas dock bli något lägre de kommande åren samtidigt som Asien även framöver växer betydligt snabbare än OECD-området.

I euroområdet förutses konjunkturen mattas de kommande åren, men BNP väntas växa snabbare än i genomsnitt både i år och nästa år. I takt med en svagare investeringskonjunktur förutses hushållens konsumtion utgöra en allt viktigare drivkraft för tillväxten.

PROP. 2007/08:1

Utvecklingen av nyckeltal fram till 2010

Tabell 1.6 Nyckeltal

Årlig procentuell förändring där annat ej anges

	2006	2007	2008	2009	2010
BNP	4,2	3,2	3,2	2,5	2,2

Sysselsättning	1,8	2,3	1,2	0,3	-0,2

Arbetskraftsutbud	1,2	1,3	0,7	0,4	0,1

Öppen arbetslöshet1	5,4	4,4	4,0	4,1	4,3

Arbetslöshet, ILO2	7,1	6,0	5,5	5,6	5,9
Timlön3	3,1	4,0	4,7	4,6	4,1

KPI4	1,4	2,2	2,8	2,9	2,5

Reporänta5	3,00	4,00	4,50	4,75	4,25
Produktivitet6	3,6	0,5	2,2	2,7	2,4

1Procent av arbetskraften.

2ILO:s arbetslöshetsdefinition inkluderar även heltidsstuderande som söker arbete.

3Enligt konjunkturlönestatistiken

4Årsgenomsnitt.

5Vid årets slut.

6Näringslivet, faktisk

Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen och

Finansdepartementet.

Tillväxten fortsatt hög

Under 2006 var BNP-tillväxten i Sverige 4,2 procent, vilket var den högsta tillväxten sedan 2000. Exportefterfrågan har dämpats under 2007, men samtidigt har efterfrågan i Sverige ökat snabbt genom såväl ökad konsumtion bland hushållen som en kraftig ökning av invester- ingarna. Under 2007 väntas den ekonomiska tillväxten bli 3,2 procent. För 2008 väntas en starkare exporttillväxt samtidigt som såväl hushållens konsumtion som investeringarna kommer att vara fortsatt höga. Även den kommunala konsumtionen ökar under 2008. BNP väntas öka med 3,2 procent även under 2008. Det höga resursutnyttjandet medför att lönekostnaderna ökar snabbare och räntorna stiger. Därmed dämpas tillväxten 2009 och 2010.

Sysselsättningen ökar och arbetslösheten minskar Regeringens politik har varit inriktad på att göra det mer lönsamt att arbeta och mer lönsamt att anställa. Denna inriktning på politiken har, tillsammans med den goda konjunktur- utvecklingen, gjort att sysselsättningen under det senaste året ökat i snabb takt. Antalet sysselsatta uppnådde i juli i år sin högsta nivå någonsin, högre än den tidigare toppnoteringen från sommaren 1990. I somras uppnåddes den gamla regeringens mål om att 80 procent av befolkningen i åldern 20-64 år skulle vara reguljärt sysselsatta, för första gången sedan målet infördes. Prognosen är att den reguljära

PROP. 2007/08:1

sysselsättningen i åldern 20-64 år ligger kvar på denna höga nivå under de kommande åren i mandatperioden.

Samtidigt har arbetslösheten minskat betyd- ligt. Den totala arbetslösheten var under andra kvartalet 2007 den lägsta på 16 år, 6,4 procent. Den öppna arbetslösheten var 4,5 procent, den lägsta sedan 2002.

Under den resterande delen av 2007 och under 2008 väntas sysselsättningen öka ytter- ligare samtidigt som den öppna arbetslösheten fortsätter att falla. Den öppna arbetslösheten väntas uppgå till 4,0 procent 2008. Under 2009 och 2010 väntas sysselsättningen öka marginellt samtidigt som den öppna arbetslösheten stiger något för att 2010 uppgå till 4,3 procent.

Löneökningstakten tilltar och inflationstrycket ökar

Under 2007 väntas löneökningstakten öka jäm- fört med de senaste fyra åren. En högre avtals- nivå än i den föregående avtalsrörelsen medför att löneökningstakten ökar markant under 2007. Ett allt högre resursutnyttjande på arbets- marknaden bidrar till ökad löneglidning under 2008, vilket medför att löneökningstakten stiger ytterligare.

En låg och stabil prisutvecklingstakt är en förutsättning för god tillväxt och hög sysselsättning. Inflationen har stigit under 2006 och 2007 och beräknas öka ytterligare under återstoden av 2007 och under 2008. Det beror främst på att produktivitetstillväxten bromsar in samtidigt som företagens lönekostnader stiger till följd av 2007 års relativt höga löneavtal och som en följd av att resursutnyttjandet på arbetsmarknaden tilltar. Regeringens politik för att öka arbetsutbudet har dock en dämpande effekt på inflationstrycket. Genom att de reformer som regeringen föreslår i denna budgetproposition i hög grad är långsiktigt finansierade minskar risken för att åtgärderna ska bidra till att öka inflationstrycket.

Riksdagen har gett Riksbanken i uppdrag att självständigt upprätthålla prisstabilitet. Riks- banken har definierat prisstabilitet som ett mål att hålla inflationen, mätt med konsument- prisindex (KPI), kring 2 procent per år. Regeringen står bakom inflationsmålet.

Koldioxidutsläppen minskar i förhållande till BNP

Energiintensiteten i svensk ekonomi visar en stadigt sjunkande trend. Den totala energi- användningen fortsätter visserligen att öka, men

i avsevärt lägre takt jämfört med utvecklingen av BNP. Det förnybara inslaget i energitillförseln ökar stadigt, vilket bidrar till att även koldioxidutsläppen minskar i relation till BNP. Mellan år 1990, som är referensår i Kyotoavtalet, och år 2005 minskade utsläppen per BNP-krona med en tredjedel. Sverige är ett av få länder som kan uppvisa minskade utsläpp samtidigt som ekonomin växer.

1.14.2 Den offentliga sektorns finanser

De offentliga finanserna på kort sikt

Den offentliga sektorns finanser har stärkts under de senaste tre åren. År 2006 uppgick det finansiella sparandet till 67 miljarder kronor eller 2,4 procent av BNP.

Vid utgången av 2006 översteg den offentliga sektorns finansiella tillgångar skulderna med 444 miljarder kronor eller 15,7 procent av BNP. Den offentliga sektorns kapitalinkomster i form av räntor och utdelningar överstiger också ränte- utgifterna. Den positiva finansiella ställningen ska ses mot bakgrund av att tillgångarna i pensionssystemets buffertfonder (AP-fonderna) uppgick till 862 miljarder kronor, vilket motsvarar 30,4 procent av BNP. Den konsoliderade bruttoskulden uppgick till 47 procent av BNP, vilket med god marginal understiger referensvärdet inom EMU på 60 procent av BNP.

Tabell 1.7 Den offentliga sektorns finanser

Procent av BNP

	2006	2007	2008	2009	2010
Inkomster	55,2	54,1	53,2	52,6	52,4
Skatter och avgifter	49,8	48,4	47,7	47,3	47,2
Utgifter	52,8	51,2	50,4	49,5	48,9
Finansiellt sparande	2,4	2,9	2,8	3,1	3,6
Miljarder kronor	67	87	89	105	126
Staten	26	49	56	81	111
ÅP-systemet	30	28	25	17	11
Kommuner	11	10	9	6	3
Finansiell ställning
Procent av BNP
Nettoskuld	-15,7	-17,7	-19,7	-21,9	-24,4
Konsoliderad brutto-
skuld	47,0	39,7	34,8	29,8	24,5
Statsskuld	43,1	35,6	30,7	25,6	20,2

Anm.: Konsoliderad bruttoskuld definieras av EU-regler (Maastrichtvillkoren).

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Åren 2007 och 2008 beräknas det finansiella sparandet till 2,9 respektive 2,8 procent av BNP. Tidigare beslutade och nu föreslagna skattesänkningar bidrar till en kraftig sänkning av den offentliga sektorns inkomster uttryckt som andel av BNP samtidigt som utgifterna minskar i samma omfattning.

Diagram 1.6 Finansiellt sparande, inkomster och utgifter

Procent av BNP											Procent av BNP
5														60
4					Finansiellt sparande (vänster axel)									58
					Finansiellt sparande (vänster axel)
					Inkomster (höger axel)


3					Utgifter (höger axel)									56
					Utgifter (höger axel)

2														54


1														52
1														52
0														50
0														50

	2000	2001	2002	2003		2004	2005	2006	2007	2008		2009	2010
-1														48
-2														46

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Under 2009 och 2010 stärks sparandet successivt. Överskotten medför en fortsatt för- stärkning av den offentliga sektorns finansiella ställning. I slutet av prognosperioden beräknas den konsoliderade bruttoskulden motsvara 24,5 procent av BNP.

Diagram 1.7 Konsoliderad bruttoskuld

Procent av BNP

1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Kommunsektorns finanser har stärkts avsevärt under de senaste åren och 2006 uppgick det finansiella sparande till 11 miljarder kronor och beräknas i år till 10 miljarder kronor. Trots en fortsatt stark utveckling av inkomst-

PROP. 2007/08:1

erna 2008 så minskar det finansiella sparandet till 9 miljarder kronor. Det beror främst på att tidsprofilen i det nya löneavtalet medför kraftiga högre lönekostnader nästa år.

De offentliga finanserna på lång sikt

De offentliga finanserna bedöms vara hållbara på lång sikt. Den omfattning och inriktning som den offentliga sektorn har i dag bedöms, i kombination med det gällande finanspolitiska ramverket, inte leda till att en skuld vältras över på kommande generationer. De kalkyler som redovisas i bilagan svensk ekonomi visar dock tydligt att de offentliga finanserna långsiktigt skulle gynnas av ytterligare arbetsutbuds- stimulerande strukturåtgärder, se diagram 1.8. Detta skulle dessutom leda till långsiktigt högre sysselsättning och högre välstånd.

Diagram 1.8 Statsskulden

Procent av BNP

40
35				Basscenario
30				Sysselsättningsscenario
				Sysselsättningsscenario
25
20
15
10
5
0
-5
-10
2007	2012	2017	2022	2027	2032	2037	2042	2047

Källa: Finansdepartementet.

1.14.3Effekter av regeringens politik på långsiktig tillväxt och sysselsättning

De reformer som regeringen föreslog i 2007 års budgetproposition bedöms höja BNP-nivån med 2,3 procent på lång sikt. De tillkommande reformer som genomförts och aviserats sedan budgetpropositionen för 2007 beräknas höja BNP-nivån med ytterligare 0,6 procent. Eftersom det bedöms ta en viss tid innan reformerna får fullt genomslag erhålls den fulla effekten av reformerna först efter 2010.

Sysselsättningseffekten av de reformer som föreslogs i budgetpropositionen för 2007 bedöms också vara betydande. Sysselsättnings- nivån bedöms på lång sikt öka med 2,5 procent och jämviktsarbetslösheten minska med 0,4 procentenheter. De tillkommande reformerna

PROP. 2007/08:1

och aviseringarna sedan förra årets budget- proposition väntas höja sysselsättningsnivån med ytterligare 0,7 procent. Jämviktsarbets- lösheten sänks ytterligare några tiondels procentenheter. Liksom för tillväxten uppnås den fulla effekten av reformerna först efter 2010.

1.14.4 Fördelningseffekter

Hushållens reala disponibla inkomst ökar i år med 5,4 procent och nästa år med 4,0 procent. Detta är historiskt höga tal som till stor del beror på regeringens politik.

Som en följd av att det blir mer lönsamt att arbeta när jobbskatteavdraget och andra åtgärder införs är det troligt att sysselsättning och arbetade timmar kommer att öka. Detta gäller speciellt för låg- och medelinkomsttagarna för vilka trösklar och marginaleffekter sänks mest.

I diagram 1.9 illustreras både de statiska och dynamiska effekterna för inkomstfördelningen av jobbskatteavdraget. Till en början kommer de med medelhöga inkomster att få den största standardökningen. På sikt kommer den största inkomstförstärkningen att tillfalla de med lägst inkomster och på så sätt via ökad sysselsättning att leda till ökad standard.

Diagram 1.9 Effekter av jobbskatteavdraget på inkomstfördelningen

Förändring av disponibel inkomst i procent

9
8		Statisk effekt				Dynamisk effekt
8
7
7
6
5
4
3
2
2
1
0

1	2		3	4	5		6	7	8	9	10

Anm: Effekt inklusive förstärkt jobbskatteavdrag

Källa: Finansdepartementets beräkningar

Sverige har, tillsammans med några andra europeiska länder, en internationellt sett mycket jämn fördelning av de ekonomiska resurserna.

Diagram 1.10 Inkomstspridning i Sverige och EU 2005

Gini-koefficient för ekonomisk standard

0,35

0,3

0,25

0,2

0,15

0,1

0,05

EU 25

Nya medlemsstater

Euro-området

Sverige

Källa: Eurostat. Genomsnitten för summorna är viktade med befolkningen i respektive land.

1.15Beslutade och tidigare aviserade reformer för jobb och företagande

Regeringen har påbörjat ett omfattande reformarbete. Inledningsvis har arbetet fokuserat på att minska utanförskapet genom en politik som gör det mer lönsamt att arbeta och enklare och mer lönsamt att starta och driva företag. Beslutade och tidigare aviserade reformer beskrivs i det följande.

Jobbpolitiken

Åtgärder för att göra det mer lönsamt att arbeta

–Jobbskatteavdrag infördes den 1 januari 2007.

–En rad förändringar i arbetslöshetsför-

säkringen har genomförts som avser villkor, ersättningsperiodens längd och ersätt- ningsnivå. Graden av egenfinansiering i arbetslöshetsförsäkringen har ökat och medlemsavgifterna till varje arbetslöshets- kassa differentierats

Åtgärder som gör det billigare att anställa

–Från den 1 januari 2007 finns nystartsjobb för dem som inte arbetat under en längre tid. Nystartsjobben innebär en skattelättnad motsvarande full arbetsgivaravgift för per- soner som under mer än ett år varit arbetslösa, deltagit i arbetsmarknadspolitiska program, haft skyddat arbete på Samhall eller haft sjukpenning, sjuk- eller aktivitets- ersättning.

–Skattereduktion för köp av hushållstjänster trädde i kraft den 1 juli 2007.

–För att göra det mer attraktivt för företagen att behålla och nyanställa äldre medarbetare slopades den 1 januari 2007 den särskilda löneskatten på arbetsinkomster och inkoms- ter av aktiv näringsverksamhet för personer som fyllt 65 år och är födda 1938 eller senare. Den 1 januari 2008 avskaffas den särskilda löneskatten även för personer som inte omfattas av det reformerade pen- sionssystemet, dvs. personer som är födda före 1938.

Bättre matchning och en effektivare arbetsmarknadspolitik

–Jobb- och utvecklingsgarantin infördes den 2 juni 2007. Den omfattar individuellt utformade åtgärder och är indelad i tre faser. Inledningsvis fokuseras på intensifierade jobbsökaraktiviteter med coachning. I den andra fasen får deltagarna tillgång till ett utbud av arbetsmarknadspolitiska program som inkluderar arbetsträning, arbetspraktik, subventionerade anställningar och kompe- tenshöjande insatser. Den tredje och sista fasen innebär att alla deltagare, som efter 450 ersättningsdagar i jobb- och utvecklings- garantin inte funnit något arbete, ges en

PROP. 2007/08:1

varaktig samhällsnyttig sysselsättning mot- svarande ett heltidsjobb.

–För att förbättra möjligheterna att få ett arbete för personer med funktionshinder har regeringen tillfört resurser så att den tillfälliga ökningen av antalet löne- bidragsplatser 2006 och 2007 kan bibehållas 2008. En ökning kan ske från 2009.

–AMS och länsarbetsnämnderna avvecklas från den 1 januari 2008, då den nya sammanhållna myndigheten Arbetsförmed- lingen bildas.

–Regeringen har gett AMS i uppdrag att använda kompletterande arbetsförmedlingar i syfte att förbättra matchningen.

Åtgärder för att öka integrationen

–Från den 1 januari 2007 har asylsökande som har beviljats uppehållstillstånd, kvotflyk- tingar och anhöriginvandrare möjlighet att få nystartsjobb de tre första åren efter det att uppehållstillstånd beviljats.

–Instegsjobb infördes 2 juli 2007 och är riktade till asylsökande som har fått uppehållstillstånd, kvotflyktingar och an- höriginvandrare under de första 18 månaderna efter uppehållstillstånd. Instegs- jobb är en subventionerad anställning som är kopplad till undervisning i svenska för invandrare och har tydliga handledande inslag.

–Arbetsförmedlingens resurser för yrkes- bedömning har förstärkts. Dessutom har Valideringsdelegationen i uppdrag att leda en pilotverksamhet enligt branschmodeller framtagna i samarbete med branschorganisa- tioner. Syftet är att validera 1000 personers utländska yrkeskompetens samt att ge Valideringsdelegationen möjlighet att pröva de metoder och modeller för validering av yrkeskompetens som utarbetats i samarbete med branscher och branschorganisationer.

–För att underlätta mottagandet av flyktingar i kommuner i regioner med god arbets- marknad och skapa tydliga ekonomiska drivkrafter som påskyndar etableringen av flyktingar på arbetsmarknaden, får kom- munerna en extra ersättning som delvis är prestationsbaserad.

–En särskild utredare har fått i uppdrag att till den 2 juni 2008 lämna förslag på hur ansvar

PROP. 2007/08:1

och finansiering av flyktingmottagande och insatser för nyanlända kan utformas så att de sammantaget stärker kommunernas, statliga myndigheters och andra aktörers drivkrafter att verka för ett snabbt inträde på arbetsmarknaden för den nyanlände samt stärker individens drivkrafter till egen försörjning. En väsentlig uppgift för utredningen är att se över hur arbetslinjen kan stärkas och hur Arbetsmarknadsverket tillsammans med andra arbetsförmedlande organisationer kan ha en mer framträdande roll i mottagandet av nyanlända.

Åtgärder för att minska arbetslösheten bland ungdomar

–Den 1 juli 2007 infördes lägre arbetsgivar- avgifter för unga.

–Regeringen har föreslagit en jobbgaranti för unga som beräknas träda i kraft den 1 december 2007. Syftet med jobbgarantin för unga är att ge stöd och ökade drivkrafter för arbetslösa ungdomar att få ett arbete eller att vidareutbilda sig inom det reguljära utbildningssystemet.

–En försöksverksamhet med lärlingsutbild- ning kommer att genomföras med start hösten 2008 och innebär bl.a. att viss ersättning samt handledarutbildning kan ges till arbetsgivare som tar emot elever inom gymnasieskolan.

Företagspolitik

Enklare att starta företag

–Förmögenhetsskatten slopas 2007

–80 miljoner kronor har tillförts Almi Före- tagspartner AB för lånefinansiering, rådgiv- ning och kontaktförmedling. Genom för- stärkta möjligheter för Almi att ge små krediter till små och medelstora företag utan krav på medfinansiering har lånemöjlig- heterna för små företag förbättrats.

–100 miljoner kronor har avsatts till ett särskilt program initierat för att främja företagande hos kvinnor.

–20 miljoner kronor har tillförts Nutek för att främja invandrares företagande.

–En utredning har tillsatts med syfte att se över och stärka företagsinteckningens för- månsrätt.

–Skattereduktion för hushållstjänster infördes den 1 juli 2007.

Mer lönsamt att driva och utveckla företag

–Kostnaderna för anställning av vissa grupper har sänkts.

–Medfinansieringen i sjukförsäkringen har slopats

–3:12-reglerna för fåmansföretag har för- ändrats så att utrymmet för kapitalbeskattad inkomst som baseras på lönesumman ut- vidgats och det s.k. schablonbeloppet har höjts.

–Redovisningsperioden för momsinbetal- ningar för små företag förlängs.

–Vinnova tillförs 100 miljoner kronor årligen för forskning och utveckling hos mindre företag.

–En särskild satsning på miljöteknik mot- svarande 150 miljoner kronor årligen under mandatperioden har initierats.

–Möjligheten till säsongsanställning har åter- införts.

–Allmän visstidsanställning i upp till 24 månader har införts.

Bättre ramvillkor för företagande

–Konkurrensverket har erhållit ökade medel för insatser för att förbättra möjligheterna hos små företag att få tillgång till offentlig upphandling samt säkra verkets arbete med kartellfrågor.

–De administrativa bördorna från statligt regelverk ska minska med 25 procent under mandatperioden.

–Insatser har vidtagits för att öka mångfalden inom vård- och omsorgssektorerna.

–En översyn av den samlade konkurslagstift- ningen har tillsatts.

Förslag till

riksdagsbeslut

PROP. 2007/08:1

2 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

vad gäller den ekonomiska politiken och förslag till statsbudget för 2008

1.godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som reger- ingen föreslår (kapitel 1),

2.fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten till 957 miljarder kronor för 2008 (avsnitt 4.3.3),

3.fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av stats- budgeten till 989 miljarder kronor för 2009 och 1 018 miljarder kronor för 2010 (avsnitt 4.3.3),

4.beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2008 i enlighet med vad regeringen föreslår (avsnitt 4.3.4 tabell 4.6),

5.godkänner beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar för 2008 (avsnitt 4.3.4 tabell 4.6),

6.godkänner beräkningen av utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av stats- budgeten för 2008 (avsnitt 4.3.4 tabell 4.6),

7.godkänner beräkningen av taket för den offentliga sektorns utgifter för 2008, 2009 och 2010 (avsnitt 4.3.5),

8.bemyndigar regeringen att under 2008 ta upp lån enligt lagen (1988:1387) om statens upplåning och skuldförvaltning (avsnitt 4.4.3),

9.godkänner beräkningen av myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret för 2008 (avsnitt 4.4.3 tabell 4.11),

10.godkänner beräkningen av den kassa- mässiga korrigeringen för 2008 (avsnitt 4.4.3 tabell 4.11),

11.godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2008 (avsnitt 6.3 och bilaga 1 avsnitt 2),

12.godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2009 och 2010 som riktlinje för regeringens budget- arbete (avsnitt 7.4.1 tabell 7.6),

13.bemyndigar regeringen att för 2008 besluta om lån i Riksgäldskontoret för invester- ingar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet intill ett belopp av 30 300 000 000 kronor (avsnitt 7.5.1),

14.bemyndigar regeringen att för 2008 besluta om krediter för myndigheters räntekonton i Riksgäldskontoret intill ett belopp av 19 800 000 000 kronor (avsnitt 7.5.2),

15.bemyndigar regeringen att för 2008 för Sjunde AP-fondens verksamhet dels besluta om lån i Riksgäldskontoret för invester- ingar i anläggningstillgångar som används i verksamheten intill ett belopp av 5 000 000 kronor, dels besluta om kredit på ränte- konto i Riksgäldskontoret intill ett belopp av 150 000 000 kronor (avsnitt 7.5.3),

16.bemyndigar regeringen att under 2008, med de begränsningar som följer av 6 § andra stycket lagen (1996:1059) om stats-

PROP. 2007/08:1

budgeten, besluta att ett ramanslag, med undantag för anslag anvisade för förvalt- ningsändamål, får överskridas om ett riksdagsbeslut om anslag på tilläggsbudget inte hinner inväntas samt om över- skridandet ryms inom utgiftstaket för staten (avsnitt 7.8),

vad gäller tilläggsbudget för 2007

17.godkänner vad regeringen föreslår om Ekonomiska rådet (avsnitt 8.2.2),

18.bemyndigar regeringen att under 2007 för anslaget 1:14 Bidragsfastigheter ingå eko- nomiska avtal för underhåll på bidrags- fastigheter som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 50 000 000 kronor efter 2007 (avsnitt 8.2.2),

19.bemyndigar regeringen att under 2007 för anslaget 13:2 Bidrag för läkemedels- förmånerna ingå en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting som

inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 64 200 000 000 kronor under 2008–2010 (avsnitt 8.2.7),

20.bemyndigar regeringen att under 2007 för anslaget 22:3 Köp av arbetsmarknads- utbildning och övriga kostnader ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 000 000 000 kronor under 2008–2010 (avsnitt 8.2.9),

21.bemyndigar regeringen att under 2007 för anslaget 22:4 Lönebidrag och Samhall m.m. ingå ekonomiska förpliktelser som inklu- sive tidigare gjorda åtaganden medför

behov av framtida	anslag	på högst
7 162 500 000 kronor	under	2008–2010
(avsnitt 8.2.9),

22.bemyndigar regeringen att under 2007 för anslaget 23:1 Arbetsmiljöverket ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 38 550 000 kronor under 2008–2009 (avsnitt 8.2.10),

23.bemyndigar regeringen att under 2007 för anslaget 35:10 Stöd för energiinvesteringar i offentliga lokaler besluta om stöd som

inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 700 000 000 kronor under 2008 och

300 000 000 kronor under 2009 (avsnitt 8.2.15),

24.bemyndigar regeringen att under 2007 för anslaget 35:13 Stöd för installation av energieffektiva fönster m.m. i småhus besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 30 000 000 kronor under 2008 (avsnitt 8.2.15),

25.godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 24 Näringsliv uppförda anslaget 38:2 Näringslivsut- veckling m.m. (avsnitt 8.2.18),

26.bemyndigar regeringen att uppdra åt Riksgäldskontoret att träffa avtal med Saab

AB och Volvo Aero Corporation om delfinansiering av civila flygutvecklings- projekt inom en ram som inklusive tidigare gjorda åtaganden uppgår till högst 1 110 000 000 kronor (avsnitt 8.2.18),

27.godkänner ändrade ramar för utgifts- områden samt anvisar ändrade anslag enligt specifikation i tabell 2.1,

vad gäller skattefrågor

28.antar regeringens förslag till lag om ändring

ilagen (1994:1744) om allmän pensions- avgift (avsnitt 3.1 och 5.3.4),

29.antar regeringens förslag till lag om ändring

ilagen (1994:1776) om skatt på energi (avsnitt 3.2 och 5.6.10),

30.antar regeringens förslag till lag om ändring

ilagen (1994:1920) om allmän löneavgift (avsnitt 3.3 och 5.3.3),

31.antar regeringens förslag till lag om ändring

isocialavgiftslagen (2000:980) (avsnitt 3.4 och 5.3.3),

32.antar regeringens förslag om upphävande av lagen (2005:1247) om kreditering på skattekonto av stöd för konvertering från oljeuppvärmningssystem i bostadshus (avsnitt 3.5 och 5.9.2).

PROP. 2007/08:1

Riksdagsstyrelsen föreslår att riksdagen

vad gäller tilläggsbudget för 2007

1.godkänner förslaget till en ny investerings- plan för riksdagsförvaltningen för perioden 2007–2009 (avsnitt 8.2.1 tabell 8.1).

PROP. 2007/08:1

Tabell 2.1 Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade anslag 2007

Tusental kronor

Utgiftsområde	Anslags-		Belopp enligt	Förändring av	Ny ram/
	nummer		statsbudget 2007	ram/ anslag	Ny anslagsnivå
1		Rikets styrelse	10 731 260	6 730	10 737 990

	45:1	Sametinget	25 803	2 000	27 803

	46:2	Justitiekanslern	21 619	1 000	22 619

	90:5	Regeringskansliet m.m.	5 629 360	3 730	5 633 090

2		Samhällsekonomi och finansförvaltning	11 878 421	1 050	11 879 471

	1:2	Ekonomistyrningsverket	102 077	3 200	105 277

	1:5	Statistiska centralbyrån	473 614	-250	473 364

	1:9	Ekonomiska rådet	1 257	200	1 457

	1:13	E-legitimationer	12 930	-3 200	9 730

	1:15	Finanspolitiska rådet	1 500	1 100	2 600

3		Skatt, tull och exekution	9 324 773	6 828	9 331 601

	3:1	Skatteverket	6 241 725	4 328	6 246 053

	3:2	Kronofogdemyndigheten	1 610 056	2 500	1 612 556

4		Rättsväsendet	30 756 868	-979	30 755 889

	4:1	Polisorganisationen	16 688 635	-3 000	16 685 635

	4:2	Säkerhetspolisen	783 623	1 470	785 093

	4:5	Sveriges Domstolar	4 201 208	-136 449	4 064 759

	4:7	Brottsförebyggande rådet	60 263	2 000	62 263

	4:12	Rättsliga biträden m.m.	1 225 657	135 000	1 360 657

5		Internationell samverkan	1 567 701	1 200	1 568 901

	5:5	Inspektionen för strategiska produkter	24 903	1 200	26 103

8		Migration	5 817 876	0	5 817 876

	12:5	Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden	198 800	-80 000	118 800

	12:6	Offentligt biträde i utlänningsärenden	93 255	80 000	173 255

9		Hälsovård, sjukvård och social omsorg	46 901 439	160 000	47 061 439

	13:8	Sjukvård i internationella förhållanden	368 023	90 000	458 023

	14:4	Statens folkhälsoinstitut	126 350	70 000	196 350

10		Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp	122 354 688	700 000	123 054 688

	19:6	Försäkringskassan	7 148 024	700 000	7 848 024

13		Arbetsmarknad	66 991 878	240 000	67 231 878

	22:1	Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader	5 062 006	-4 500	5 057 506

	22:2	Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd	38 368 302	250 000	38 618 302

	22:3	Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader	3 126 377	-5 500	3 120 877

16		Utbildning och universitetsforskning	44 233 871	6 000	44 239 871

	26:6	Polarforskningssekretariatet	25 766	6 000	31 766

17		Kultur, medier, trossamfund och fritid	10 138 813	32 621	10 171 434

	28:2	Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt
		internationellt kulturutbyte och samarbete	261 305	20 000	281 305

	28:21	Riksarkivet och landsarkiven	316 478	1 449	317 927

	28:32	Riksutställningar	45 572	13 000	58 572

	28:38	Stöd till trossamfund	50 232	-1 828	48 404

PROP. 2007/08:1

18	Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt
	konsumentpolitik	5 730 472	0	5 730 472

31:1	Boverket	203 119	10 000	213 119

31:5	Fonden för fukt- och mögelskador	23 000	-10 000	13 000

20	Allmän miljö- och naturvård	4 615 927	0	4 615 927

34:3	Åtgärder för biologisk mångfald	1 961 822	1 500	1 963 322

34:12	Havsmiljö	40 000	-1 500	38 500

22	Kommunikationer	34 500 339	10 000 000	44 500 339

36:2	Väghållning och statsbidrag	16 839 080	7 000 000	23 839 080

36:3	Banverket: Administration	674 018	-3 500	670 518

36:4	Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter	13 440 807	2 999 580	16 440 387

36:13	Viss internationell verksamhet	2 485	420	2 905

36:16	Järnvägsstyrelsen	53 357	3 500	56 857

23	Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar	18 017 333	48 000	18 065 333

25:1	Sveriges lantbruksuniversitet	1 401 376	-10 000	1 391 376

42:4	Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar	124 349	50 000	174 349

43:1	Statens jordbruksverk	322 284	850	323 134

43:5	Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m.	78 939	9 000	87 939

44:1	Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur	2 990 431	-26 850	2 963 581

45:1	Främjande av rennäringen m.m.	46 718	25 000	71 718

24	Näringsliv	4 268 715	17 000	4 285 715

38:2	Näringslivsutveckling m.m.	453 909	10 000	463 909

39:3	Exportfrämjande verksamhet	223 836	7 000	230 836

	Summa anslagsförändring på tilläggsbudget		11 218 450

Lagförslag

PROP. 2007/08:1

3 Lagförslag

Regeringen har följande förslag till lagtext.

3.1Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3§F1F

Avgiften beräknas dels på sådan		Avgiften beräknas dels på sådan
inkomst av anställning som avses i 2		inkomst av anställning som avses i 2
kap. lagen (1998:674) om inkomst-		kap. lagen (1998:674) om inkomst-
grundad ålderspension, dels på sådan		grundad ålderspension, dels på sådan
inkomst av annat förvärvsarbete som		inkomst av annat förvärvsarbete som
avses i 2 kap. nämnda lag om den		avses i 2 kap. nämnda lag om den
enskilde är skattskyldig för in-		enskilde är skattskyldig för in-
komsten enligt inkomstskattelagen		komsten enligt inkomstskattelagen
(1999:1229). Inkomst av anställning		(1999:1229). Inkomst av anställning
och inkomst av annat förvärvsarbete		och inkomst av annat förvärvsarbete
skall därvid var för sig avrundas till		ska därvid var för sig avrundas till
närmast lägre hundratal kronor.		närmast lägre hundratal kronor.
Vid beräkning av inkomst av		Vid beräkning av inkomst av
anställning skall avdrag göras för		anställning ska avdrag göras för kost-
kostnader som arbetstagaren har haft		nader som arbetstagaren har haft i
i arbetet i den utsträckning		arbetet i den utsträckning kostna-
kostnaderna, minskade med erhållen		derna, minskade med erhållen kost-
kostnadsersättning,	överstiger	nadsersättning, överstiger 5 000 kro-
ettusen kronor.		nor.

1Senaste lydelse 2001:1117.

PROP. 2007/08:1

Vid beräkning av avgiften bortses	Vid beräkning av avgiften bortses
från inkomst av anställning och	från inkomst av anställning och
inkomst av annat förvärvsarbete till	inkomst av annat förvärvsarbete till
den del summan av inkomsterna	den del summan av inkomsterna
överstiger 8,07 gånger det för året	överstiger 8,07 gånger det för året
gällande inkomstbasbeloppet enligt	gällande inkomstbasbeloppet enligt
1 kap. 6 § lagen om inkomstgrundad	1 kap. 6 § lagen om inkomstgrundad
ålderspension. Därvid skall i första	ålderspension. Därvid ska i första
hand bortses från inkomst av annat	hand bortses från inkomst av annat
förvärvsarbete.	förvärvsarbete.

Avgiften avrundas till närmast hela hundratal kronor. Avgift som slutar på

50 kronor avrundas till närmast lägre hundratal kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008 och tillämpas första gången vid 2009 års taxering.

PROP. 2007/08:1

3.2Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

Härigenom föreskrivs att 11 kap. 10 § lagen (1994:1776) om skatt på energi ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

11kap.

10 §F1F

Avdrag får göras även för energiskatt och koldioxidskatt på bränsle som förbrukats på ett sätt som ger rätt till skattebefrielse enligt 6 a kap. 1 § 7 och 3 och 4 §§.

Avdrag enligt första stycket får göras endast i den mån avdrag inte gjorts enligt 7 kap. 1 § första stycket 4 i fall som avses i 6 a kap. 1 § 7 eller 3 eller 4 §.

Den som yrkesmässigt levererar	Den som yrkesmässigt levererar
elektrisk kraft som i Sverige fram-	elektrisk kraft som i Sverige fram-
ställts i ett vindkraftverk får göra	ställts i ett vindkraftverk får göra
avdrag med ett belopp som svarar	avdrag med ett belopp som svarar
mot 14 öre per kilowattimme om	mot 13 öre per kilowattimme om
kraftverket är placerat på havsbotten	kraftverket är placerat på havsbotten
eller på Vänerns botten. För annan	eller på Vänerns botten. För annan
placering får avdrag göras mot-	placering får avdrag göras mot-
svarande 4 öre per kilowattimme.	svarande 2 öre per kilowattimme.
Avdragsrätten upphör dock när den	Avdragsrätten upphör dock när den
sammanlagda elproduktionen i vind-	sammanlagda elproduktionen i vind-
kraftverket uppgår till 20 000 kilo-	kraftverket uppgår till 20 000 kilo-
wattimmar per installerad kilowatt	wattimmar per installerad kilowatt
enligt elgeneratorns märkeffekt.	enligt elgeneratorns märkeffekt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

1Senaste lydelse 2006:1394.

PROP. 2007/08:1

3.3Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3§F1F

Allmän löneavgift tas ut med	Allmän löneavgift tas ut med
4,40 procent av underlaget och till-	7,49 procent av underlaget och till-
faller staten.	faller staten.

För dem som vid årets ingång har fyllt 18 men inte 25 år tas löneavgiften ut med halva procenttalet och anges med två decimaler så att övriga decimaler faller bort.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.

2.De nya bestämmelserna tillämpas på lön eller annan ersättning enligt 1 § som betalas ut efter den 31 december 2007.

3.De nya bestämmelserna tillämpas också på inkomst enligt 2 § som uppbärs efter den 31 december 2007. Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter ikraftträdandet ska, om den avgiftsskyldige inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter den 31 december 2007 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskatt- ningsåret som infaller under denna tid och hela beskattningsåret.

1Senaste lydelse 2007:285.

PROP. 2007/08:1

3.4Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 26 § och 3 kap. 13 § socialavgiftslagen (2000:980) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

2 kap.

26 §F1F

Arbetsgivaravgifterna är 28,02 procent av avgiftsunderlaget och utgörs av

1. sjukförsäkringsavgift	8,78 %
2. föräldraförsäkringsavgift	2,20 %
3. ålderspensionsavgift	10,21 %
4. efterlevandepensionsavgift	1,70 %
5. arbetsmarknadsavgift	4,45 %
6. arbetsskadeavgift	0,68 %
	Föreslagen lydelse
	26 §

Arbetsgivaravgifterna är 24,93 procent av avgiftsunderlaget och utgörs av

1. sjukförsäkringsavgift	7,71 %
2. föräldraförsäkringsavgift	2,20 %
3. ålderspensionsavgift	10,21 %
4. efterlevandepensionsavgift	1,70 %
5. arbetsmarknadsavgift	2,43 %
6. arbetsskadeavgift	0,68 %
Nuvarande lydelse
3 kap.
2
13 §F	F

Egenavgifterna är 26,31 procent av avgiftsunderlaget och utgörs av

1. sjukförsäkringsavgift	9,61 %
2. föräldraförsäkringsavgift	2,20 %
3. ålderspensionsavgift	10,21 %
4. efterlevandepensionsavgift	1,70 %
5. arbetsmarknadsavgift	1,91 %
6. arbetsskadeavgift	0,68 %

1Senaste lydelse 2006:1345.

2Senaste lydelse 2005:829.

PROP. 2007/08:1

Föreslagen lydelse 13 §

Egenavgifterna är 23,22 procent av avgiftsunderlaget och utgörs av

1. sjukförsäkringsavgift	7,93 %
2. föräldraförsäkringsavgift	2,20 %
3. ålderspensionsavgift	10,21 %
4. efterlevandepensionsavgift	1,70 %
5. arbetsmarknadsavgift	0,50 %
6. arbetsskadeavgift	0,68 %

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.

2.De nya bestämmelserna i 2 kap. 26 § tillämpas på ersättning som betalas ut efter den 31 december 2007.

3.De nya bestämmelserna i 3 kap. 13 § tillämpas på inkomst som uppbärs efter den 31 december 2007. Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter ikraftträdandet ska, om den avgiftsskyldige inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter den 31 december 2007 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under denna tid och hela beskattningsåret.

PROP. 2007/08:1

3.5Förslag till lag om upphävande av lagen (2005:1247) om kreditering på skattekonto av stöd för konvertering från oljeuppvärmningssystem i bostadshus

Härigenom föreskrivs att lagen (2005:1247) om kreditering på skattekonto av stöd för konvertering från oljeuppvärmningssystem i bostadshus ska upphöra att gälla vid utgången av år 2007.

Budgetpolitiska mål samt statens och den offentliga sektorns finanser

PROP. 2007/08:1

4Budgetpolitiska mål samt statens och den offentliga sektorns finanser

4.1Inledning

Inledningsvis redovisar regeringen sin syn på det finanspolitiska ramverket. I de avsnitt som följer därefter redovisas de budgetpolitiska målen för åren 2007–2010 (avsnitt 4.3). Vidare lämnas förslag till fördelning av utgifter på utgifts- områden för 2008 samt förslag till tak för den offentliga sektorns utgifter (avsnitt 4.3.4 och 4.3.5).

Statsbudgeten beskrivs översiktligt i avsnitt

4.4.I avsnittet 4.4.4 redovisas särskilt budget- effekterna dels av de reformer som föreslås eller aviseras i denna proposition, dels av de reformer som tidigare beslutats eller aviserats. En översiktlig redogörelse lämnas även för den offentliga sektorns finanser i avsnitt 4.5.

Beräkningarna för 2007–2010 baseras på gällande regler och på beslutade, föreslagna eller aviserade åtgärder. Beräkningar för de delar av statsbudgeten som varken klassificeras som inkomster eller utgifter, men som ändå påverkar statens lånebehov (exempelvis myndigheters in- och utlåning i Riksgälds- kontoret), redovisas också i detta kapitel.

4.2Finanspolitiskt ramverk

Behovet av ett finanspolitiskt ramverk

Finanspolitikens syfte är att skapa goda betingelser för tillväxt och sysselsättning genom väl avvägd ekonomisk politik inom ramen för långsiktigt hållbara offentliga finanser. Den

förda politiken ska bidra till en effektiv användning av ekonomins resurser, en stabil konjunkturutveckling och en rimlig fördelning av inkomster och förmögenheter mellan individer och generationer. Som stöd för politiken behövs ändamålsenliga mål och processer, dvs. ett finanspolitiskt ramverk.

För att skapa förutsättningar för långsiktighet i den ekonomiska politiken och budgetpolitiken infördes i mitten av 1990-talet en avsevärt stramare budgetprocess än tidigare. Det fleråriga utgiftstaket för staten etablerades som en viktig del av budgetpolitiken och sedan 2000 beslutar riksdagen om ett mål för den offentliga sektorns sparande, det s.k. överskottsmålet.

Att ett ramverk har betydelse för den offentliga ekonomins utveckling, och därmed samhällsekonomin som helhet, styrks av internationella studier och erfarenheterna sedan mitten av 1990-talet då det nuvarande ramverket började att utformas. Regeringen har såväl i budgetpropositionen för 2007 som i 2007 års ekonomiska vårproposition angett att erfaren- heterna av det finanspolitiska ramverket i huvudsak är goda. En god budgetdisciplin har bidragit till stärkt kontroll av de offentliga finanserna och därmed förbättrat förut- sättningarna för ekonomisk tillväxt. De offentliga finanserna har förstärkts påtagligt under de år ramverket har varit i kraft. Underskotten på 1990-talet har ersatts av ett genomsnittligt överskott under perioden 2000– 2006 motsvarande 1,1 procent av BNP. Utgifter och inkomster har kunnat minska som andel av BNP.

PROP. 2007/08:1

Samtidigt som det finns starka skäl att i allt väsentligt behålla nuvarande ramverk finns det vissa delar som har fungerat mindre bra, bl.a. har tidsperspektivet förkortats och det har varit otydligt på vilket sätt utgiftstaket för staten stödjer överskottsmålet. Sedan början av 2000- talet har även tillämpningen av principer och regler för budgetering och redovisning på stats- budgeten skett på ett sätt som innebär att utgiftstakets avsedda funktion som budget- restriktion inte tillåtits verka fullt ut. Detta har medfört att utrymmet under utgiftstaket för staten har kunnat utökas. De problem och brister som uppmärksammats visar att det alltid finns en risk för att stödet för regler och processer avtar med tiden. Detta kan leda till utgiftsökningar som försvagar de offentliga finanserna på sikt, och som därigenom även minskar trovärdigheten för ramverket som helhet. Kritik mot svagheter och otydligheter i det finanspolitiska ramverket har framförts av bl.a. OECD och IMF.F10F Riksrevisionen har i ett antal granskningar lämnat rekommendationer till regeringen om att förbättra bl.a. uppföljningen av överskottsmålet och de makroekonomiska underlagen.F11F

Förstärkningar av ramverket

Regeringen har påbörjat arbetet med att förbättra och förstärka det finanspolitiska ram- verket så att det blir mer ändamålsenligt, effektivt och tydligt. En viktig utgångspunkt är att de offentliga finanserna ska kunna möta framtida demografiska förändringar med en ökad andel äldre i befolkningen. Ett viktigt motiv för förändringar är även att öka öppen- heten och tydligheten i finanspolitiken. Ett antal steg har tagits i denna riktning genom att regeringen i 2007 års ekonomiska vårproposition redovisade sin syn på vilka principiella över- väganden som kommer att ligga till grund för ramverket och hur finanspolitiken bör följas upp.

10Se bl.a. OECD Economic Surveys – Sweden 2005, och Sweden – Staff Report for the 2005 Article IV Consultation, IMF.

11Regeringens uppföljning av överskottsmålet (RiR 2006:27) samt Det makroekonomiska underlaget i budgetpropositionerna (RiR2006:23).

Finansutskottet välkomnar regeringens arbete med att göra det finanspolitiska ramverket tydligare, öppnare och stramare i syfte att säker- ställa långsiktigt hållbara finanser (bet. 2006/07:FiU20). Av utskottets ställningstagande framgår även att den grundläggande in- ställningen om vikten av att ha god och långsiktigt hållbar ordning på de offentliga finanserna har ett brett stöd i riksdagen. Vidare ser utskottet positivt på regeringens planer att inrätta ett finanspolitiskt råd med ett brett upp- drag att utvärdera den förda finanspolitiken och bedöma hur den förhåller sig till målen.

Överskottsmålet

I 2007 års ekonomiska vårproposition redo- visades fyra huvudsakliga motiv för överskotts- målets utformning:

−De offentliga finansernas långsiktiga håll- barhet.

−En jämn fördelning av resurser mellan generationerna.

−Ekonomisk effektivitet.

−Behovet av att upprätthålla tillräckliga marginaler så att stora underskott kan undvikas i lågkonjunkturer även vid en finanspolitik som aktivt motverkar låg- konjunkturer.

Mot bakgrund av att de åldersrelaterade offentliga utgifterna framöver kommer att öka markant anser regeringen att det är av yttersta vikt att bibehålla långsiktigt starka offentliga finanser. Regeringen angav i vårpropositionen att ett överskottsmål för den offentliga sektorn om i genomsnitt 1 procent av BNP över en konjunk- turcykel bör upprätthållas under mandat- perioden och så länge det är nödvändigt för att de offentliga finanserna ska utvecklas på ett lång- siktigt uthålligt sätt. Denna bedömning står fast. Det är dock viktigt att se över vilka mål- formuleringar för finanspolitiken som i fram- tiden är de mest ändamålsenliga.

I vårpropositionen angavs även vilka huvud- sakliga indikatorer som regeringen avser att använda för uppföljning av överskottsmålet. En ny indikator introducerades för att dels ut- värdera hur den föreslagna och aviserade finans- politiken förhåller sig till målet, dels bedöma utrymmet för reformer under de närmaste åren. För dessa syften är indikatorn både framåt- och

bakåtblickande och beräknas som ett genomsnitt för det finansiella sparandet över sju år. Den baseras därmed på såväl utfall för de tre föregående åren som på prognoser och beräkningar för det innevarande året och de närmaste tre följande åren.

För att i efterhand utvärdera hur över- skottsmålet har uppfyllts behövs även andra indikatorer. En sådan indikator är genomsnittet för den offentliga sektorns sparande från 2000 till och med det senaste året. Som komplette- rande indikator för att mäta måluppfyllelsen används även s.k. strukturellt sparande som innebär att det finansiella sparandet justeras för konjunkturen, dvs. en bedömning av konjunk- turläget samt dess effekter på de offentliga finanserna.

En uppföljning av överskottsmålet redovisas i avsnitt 4.3.1.

Utgiftstaket för staten

Det fleråriga utgiftstakets främsta uppgift är att ge förutsättningar för att uppnå överskottsmålet, dvs. att skapa förutsättningar för långsiktigt uthålliga finanser. Utgiftstaket för staten utgör ett viktigt budgetpolitiskt åtagande som främjar budgetdisciplinen och stärker trovärdigheten i den ekonomiska politiken genom att förhindra att tillfälliga inkomster används för att finansiera varaktiga utgifter. Utgiftstaket understryker även behovet av prioriteringar mellan olika utgifter och förebygger en utveckling där skatteuttaget stegvis måste höjas till följd av bristfällig utgiftskontroll.

Regeringen angav i 2007 års ekonomiska vårproposition att öppenheten och tydligheten i budgetprocessen bör öka för att stärka trovärdigheten för utgiftstaket för staten. För att kunna göra en bedömning av den önskvärda nivån på de statliga utgifterna bör en samman- vägning av följande överväganden ligga till grund för beslut om utgiftstaket för staten:

−Utgångspunkten bör vara en bedömning av kommunsektorns och det offentliga ålders- pensionssystemets finansiella sparande samt den statliga sektorns inkomster som följer av den eftersträvade skattepolitiken.

−Nivån bör även främja en önskvärd långsiktig utveckling av de statliga ut- gifternas omfattning vilket innebär att de statliga utgifterna som andel av BNP ska minska svagt.

PROP. 2007/08:1

−En bedömning av konjunkturutvecklingen ska beaktas för att undvika ogynnsamma förstärkningar av konjunktursvängningar, dvs. procyklisk finanspolitik ska undvikas.

−Det ska finnas en budgeteringsmarginal, dvs. en skillnad mellan det föreslagna utgiftstaket och beräkningen av de s.k. takbegränsade utgifterna, för att vid givna regler kunna hantera olika prognososäkerheter och till- fälliga variationer i utgiftsutvecklingen.

För att upprätthålla förutsägbarheten och stramheten i budgetprocessen, och därmed ge förutsättningar för en stabil utgiftsutveckling, har regeringen återinfört det treåriga utgifts- taket. En bedömning av lämpligt utgiftstak för staten för det tredje tillkommande året kommer att ingå i de ekonomiska vårpropositionerna som en väsentlig del av riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Regeringens ambition är att denna bedömning ska ligga fast och utgöra förslag till utgiftstak för staten i den följande budgetpropositionen.

Regeringen framhöll i 2007 års ekonomiska vårproposition betydelsen av att de grund- läggande principerna för budgetering och redovisning av statens inkomster och utgifter respekteras. Det innebär i korthet att stats- budgeten ska omfatta all statlig verksamhet (fullständighetsprincipen) och att samtliga utgifter och inkomster för varje enskild verksamhet ska framgå på statsbudgeten (bruttoprincipen). En transparent och konse- kvent tillämpning av principerna om fullständighet och bruttobudgetering stärker trovärdigheten för utgiftstaket och det finans- politiska ramverket som helhet. Det har dock aldrig varit möjligt att undantagslöst hävda dessa principer för statsbudgetens del. Eventuella avsteg ska motiveras väl och möjlighet till jämförbarhet ska säkerställas. Vidare lades fast att tekniska justeringar av utgiftstaket för staten syftar till att behålla en oförändrad begränsning av de offentliga utgifterna i samband med ändrad institutionell avgränsning och ansvarsfördelning inom den offentliga sektorn. Det innebär att justeringar av utgiftstaket för staten ska ske i samband med att ansvaret för ett offentligt åtagande ändras mellan staten och kommun- sektorn. Tekniska justeringar kan även föran- ledas av budgettekniska omläggningar, dvs. till följd av ändrade redovisningsprinciper m.m. En väsentlig utgångspunkt är att samma principer

PROP. 2007/08:1

ska ligga till grund för såväl höjningar som sänkningar av utgiftstaket för staten.

Förslag till tekniska justeringar av utgiftstaket för staten 2008 samt förslag till utgiftstak för staten 2009 och 2010 finns i avsnitt 4.3.3.

Det finanspolitiska rådet ska granska politiken

En väsentlig förutsättning för tilltron till det finanspolitiska ramverket och dess hållbarhet på lång sikt är att de finanspolitiska målen följs upp på ett tydligt sätt av en extern bedömare. Regeringen har därför under 2007 inrättat ett finanspolitiskt råd med syftet att öka öppen- heten och insynen i finanspolitiken.

Det finanspolitiska rådet har fått i uppdrag att årligen följa upp om de grundläggande målen för finanspolitiken uppnås. Rådet kommer vidare att granska tydligheten i de ekonomiska propo- sitionerna samt kvaliteten i det underlag som regeringen baserar sina bedömningar på. Rådet ska också verka för en ökad offentlig diskussion i samhället om den ekonomiska politiken. Rådets arbete ökar också allmänhetens möjlig- heter till ansvarsutkrävande.

Rådet ska lämna sin första rapport senast den

1 maj 2008. För att rapporten ska kunna vara ett underlag för riksdagens behandling av de ekonomiska vårpropositionerna kommer rap- porten från och med 2009 att lämnas senast den 15 mars.

Fortsatt arbete för att förbättra och stärka ramverket

Regeringens arbete med att förstärka det finanspolitiska ramverket går vidare och ytterligare förslag kommer att presenteras under mandatperioden. Som framgått ovan finns ett behov att pröva vilka målformuleringar som i framtiden är ändamålsenliga för att säkerställa långsiktig hållbarhet i de offentliga finanserna.

En viktig del i det fortsatta arbetet är därför att utveckla metoder och modeller som kan ligga till grund för analys och beslut om finans- politiken på kort och lång sikt. Ett arbete pågår inom Finansdepartementet i syfte att vidare- utveckla de långsiktiga scenarier som syftar till att visa bl.a. den demografiska utvecklingens effekter på ekonomin. Vidare pågår arbetet med Långtidsutredningen (LU08), vars slut-

betänkande kommer att överlämnas under 2008. Av betydelse för ramverket är även den översyn av lagen (1996:1059) om statsbudgeten som aviserades i vårpropositionen. Regeringen avser att genomföra denna under 2008.

De överväganden och bedömningar som regeringen presenterat avseende det finans- politiska ramverkets utformning ställer också delvis nya krav på beslutsunderlagen som lämnas till riksdagen. Ett kontinuerligt utvecklings- arbete pågår därför för att i olika avseenden fördjupa och förbättra innehållet i de ekono- miska propositionerna. Tydliga och transparenta beslutsunderlag är också en viktig förutsättning för det finanspolitiska rådets möjligheter att följa upp den förda politiken.

Riktlinjerna i den ekonomiska vårpropositionen Riksdagen beslutade 2001 att den budgetprocess som riksdagen tillämpat sedan 1996 skulle ändras fr.o.m. 2002. För att undvika arbete med budgeten under både vår och höst skulle riksdagen på våren inte ta ställning till en preliminär fördelning av utgifterna på utgifts- områden eller till utgiftstaket för staten. Förslag till riksdagsbeslut i den ekonomiska vår- propositionen borde enligt riksdagen innehålla förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, medan själva budgetarbetet borde koncentreras till hösten (bet. 2000/01:KU23).

Huvudresultatet av den utvärdering, som på uppdrag av riksdagen, genomförts av omläggningen av budgetprocessen 2002 var att dubbelarbetet i riksdagen har minskat (bet. 2000/01:KU23, dnr Fi2006/2694). Samtidigt konstaterades att stramheten i regeringens interna budgetarbete försvagats. Erfarenheterna sedan 2002 visar även att tidsperspektiven i vårpropositionerna har kommit att förkortas samtidigt som mer detaljer än riktlinjer har presenterats.

Regeringen anser i likhet med riksdagen att det främsta syftet med den ekonomiska vårpropositionen bör vara att ge ett relevant och allsidigt underlag för riktlinjerna om den ekonomiska politiken och budgetpolitiken på medellång och lång sikt. Detaljerade förslag om reformer inom olika politikområden bör i stället ingå i budgetpropositionen eller i sär- propositioner. Utgångspunkten bör därför vara att i vårpropositionen redovisa information på en

nivå som liknar regeringens konvergensprogram till EU.

Regeringen avser därför att i den ekonomiska vårpropositionen i huvudsak redovisa ramar och mål för den ekonomiska politiken, prognoser och scenarier för svensk ekonomi på över- gripande nivå, de offentliga finansernas utveckling, uthållighet och kvalitet samt den strukturpolitiska inriktningen. I riktlinjerna för budgetpolitiken bör ingå en bedömning av utgiftstaket för staten för det tredje till- kommande året. Enligt 36 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten ska regeringen vid minst två tillfällen för riksdagen redovisa en uppföljning av statens inkomster, utgifter och lånebehov för innevarande år. En av dessa uppföljningar sker i vårpropositionen och bör även i fortsättningen ingå i denna. Som en följd av att innehållet i vår- propositionen förändras bör förslag om tilläggsbudget lämnas samtidigt som vår- propositionen, men som en särskild proposition.

Mot denna bakgrund avser regeringen att utforma den ekonomiska vårpropositionens innehåll på ett sätt som bättre överensstämmer med riksdagens intentioner, dvs. ett underlag som ska kunna ligga till grund för bedömningar av den samhällsekonomiska utvecklingen och en övergripande diskussion om den ekonomiska politikens inriktning på medellång och lång sikt.

4.3Budgetpolitiska mål

Budgetpolitiken är sedan 1997 inriktad på två övergripande och fleråriga mål: den offentliga sektorns finansiella sparande (överskottsmålet) samt utgiftstaket för staten. De budgetpolitiska mål som riksdagen har beslutat ligger fast. Det betyder att:

1.den offentliga sektorns finansiella sparande skall uppgå till 1 procent av brutto- nationalprodukten (BNP) i genomsnitt över en konjunkturcykel,

2.de takbegränsade utgifterna skall rymmas inom beslutade utgiftstak för staten.

Riksdagen fastställer tre år i förväg ett utgiftstak för staten, vilket sätter en övre gräns för statens utgifter. Utgiftstak föreslås i budget- propositionen. Med anledning av tekniska justeringar i denna budgetproposition föreslås

PROP. 2007/08:1

ett sänkt utgiftstak för 2008. Vidare lämnas förslag till utgiftstak för 2009 och 2010.

Regeringen lämnar även förslag till beräkning av utgiftstaket för den offentliga sektorns utgifter för de tre kommande budgetåren (se avsnitt 4.3.5)

4.3.1Uppföljning av överskottsmålet

Överskottsmålet innebär att den offentliga sektorns finansiella sparande ska uppgå till i genomsnitt 1 procent av BNP över en konjunkturcykel. Längden på en konjunktur- cykel är osäker och kan variera över tiden. I det följande redovisas indikatorer för bedömning av måluppfyllelsen.

Genomsnittsindikatorn

En viktig indikator för bedömningen om den föreslagna finanspolitiken ligger i linje med överskottsmålet utgörs av ett 7-årigt glidande medelvärdeF12F av det offentliga sparandet. Medel- värdet justeras för större väldefinierade engångseffekter.F13F

För 2007 beräknas genomsnittet för åren 2004–2010 uppgå till 2,3 procent av BNP. Indikatorn visar att den föreslagna inriktningen för finanspolitiken ger ett tillräckligt stort finansiellt sparande för att kunna klara en konjunkturnedgång utan att överskottsmålet äventyras.

Tabell 4.1 Finansiellt sparande, glidande 7-årigt genomsnitt

Procent av BNP

	2004	2005	2006	2007
Genomsnitt enl.
BP2008	0,9	1,0	1,6	2,3

Källa: Finansdepartementet.

12Det 7-åriga medelvärdet beräknas med 3 bakåtblickande år och med 3 framåtblickande år.

13Engångseffekterna 2004 och 2005 utgörs av ökade skatteintäkter p.g.a. att vissa bolag återfört hela eller delar av sina avsättningar till periodiseringsfonder till beskattning. Engångseffekten 2008 uppkommer p.g.a. nya regler avseende byggmoms som tillfälligt ökar momsinbetalningarna med 10 miljarder kronor.

PROP. 2007/08:1

Det strukturella sparandet

En annan indikator utgörs av det finansiella sparandet justerat för konjunkturberoende variationer i offentliga inkomster och utgifter samt för tillfälliga effekter av annan typ. Det justerade sparandet speglar den underliggande ”strukturella” nivån på sparandet.

Justeringen av sparandet för konjunkturen bygger på en bedömning av konjunkturläget samt dess effekter på de offentliga finanserna. Konjunkturläget beskrivs med det s.k. BNP- gapet, som utgör skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP. Regeringens bedömning är att en förändring av BNP-gapet med 1 procentenhet påverkar det finansiella sparandet i offentlig sektor med i genomsnitt 0,55 procent av BNP.

Sedan 2000 har de strukturella saldona både över- och underskridit 1 procent av BNP (se tabell 4.2). Under perioden 2006–2009 bedöms BNP-gapet vara positivt. Det innebär att det strukturella sparandet beräknas vara lägre än det faktiska och uppgår 2007 till 2,2 procent av BNP. Under 2008 och 2009 beräknas det strukturella sparandet uppgå till 2,0 procent respektive 2,8 procent. När BNP-gapet sluts 2010 sammanfaller det strukturella sparandet med det faktiska sparandet och uppgår till 3,6 procent av BNP.

Utvärdering i efterhand

För en utvärdering av överskottsmålet i efterhand är genomsnitten av det faktiska sparandet för åren 2000–2006 en naturlig indi- kator. Detta genomsnitt uppgår till 1,1 procent av BNP. Efter 2000 minskade det genomsnittliga sparandet fram till och med 2004 men har därefter åter ökat. Av sparandet förklaras 0,2 procent av BNP av positiva engångseffekter av skatt från företag m.m.

Årliga mål

I enlighet med vad regeringen anförde i 2007 års ekonomiska vårproposition föreslås inte längre några årliga mål. Årliga mål för den offentliga sektorns sparande som tidigare beslutats av riksdagen ska dock utvärderas. Riksdagen har tidigare för 2007 beslutat att det finansiella sparandet i den offentliga sektorn ska uppgå till minst 1,0 procent av BNP, inklusive premie-

pensionssparandet.F14F Det årliga målet, exklusive premiepensionssparandet, motsvarar därmed 0 procent av BNP. Enligt den prognos som redovisas i denna proposition väntas sparandet uppgå till 2,9 procent av BNP. Det årliga målet 2007 ser således ut att klaras med mycket god marginal.

14 Fram till början av 2007 ingick premiepensionssparandet i den offentliga sektorns sparande. Efter beslut från EU:s statistikorgan Eurostat, redovisas premiepensionssystemets sparande numera i hushållssektorn. Justeringen har gjorts också för tidigare år.

PROP. 2007/08:1

Tabell 4.2 Finansiellt sparande i offentlig sektor 2000–2010

Procent av BNP, om annat ej anges

	2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010
Finansiellt sparande, miljarder kronor	85	38	-34	-28	15	52	67	87	89	105	126

Finansiellt sparande	3,8	1,7	-1,5	-1,1	0,6	2,0	2,4	2,9	2,8	3,1	3,6
Justering för konjunkturläge	-0,8	0,1	0,2	0,5	0,1	0,1	-0,5	-0,3	-0,5	-0,3	0,0
Justering för engångseffekter1	-0,5	0,0	0,0	0,0	-0,4	-0,5	0,0	0,0	-0,3	0,0	0,0
Justering, extraordinära kapitalvinster	-0,9	-0,1	0,2	0,2	0,1	-0,2	-0,5	-0,4	0,0	0,0	0,0
Strukturellt sparande	1,6	1,7	-1,0	-0,4	0,4	1,3	1,4	2,2	2,0	2,8	3,6

Finansiellt sparande, genomsnitt från
2000	3,8	2,8	1,4	0,7	0,7	0,9	1,1	1,3	1,5	1,7	1,8

Produktionsgap, procent	1,5	-0,2	-0,4	-0,9	-0,1	-0,1	0,9	0,6	0,9	0,6	0,0

1Engångseffekterna 2004 och 2005 förklaras av ökade skatteintäkter p.g.a. att vissa bolag återfört hela eller delar av sina avsättningar till periodiseringsfonder till beskattning. Engångseffekten 2008 beror på nya regler avseende byggmoms som tillfälligt ökar momsinbetalningarna med 10 miljarder kronor.

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

4.3.2Uppföljning av utgiftstaket

Fleråriga utgiftstak för staten är ett viktigt budgetpolitiskt åtagande för riksdagen och regeringen, och främjar trovärdigheten i den ekonomiska politiken.

De takbegränsade utgifterna omfattar 26 utgiftsområden (1–25 samt 27) samt utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av stats- budgeten. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor

m.m.omfattas inte av de takbegränsade utgifterna eftersom riksdagen och regeringen endast i begränsad omfattning kan påverka dessa utgifter på kort sikt. De takbegränsade utgifterna utgörs av faktiskt förbrukade anslagsmedel, vilket innebär att även myndigheternas utnyttjande av ingående anslagssparande och anslagskredit ingår i de takbegränsade utgifterna. Skillnaden mellan det fastställda utgiftstaket och de tak- begränsade utgifterna utgörs av den s.k. budgeteringsmarginalen. Dess syfte är att fungera som en buffert mot såväl makro- ekonomisk osäkerhet som den osäkerhet som finns kring de finansiella konsekvenserna av de beslut som fattats. Om budgeterings- marginalen tas i anspråk innebär det i regel att de offentliga finanserna försämras.

Utgiftstaket har klarats samtliga år sedan det infördes 1997. I tabell 4.3 redovisas fastställda utgiftstak för perioden 2002–2006 och utfallet för de takbegränsade utgifterna.

Tabell 4.3 Fastställda utgiftstak och utfall 2002–2006

Miljarder kronor

	2002	2003	2004	2005	2006
Utgiftstak för
staten	812	822	858	870	907

Takbegränsade
utgifter (utfall)	811,6	819,1	855,6	864,3	895,2

Budgeterings-
marginal	0,4	2,9	2,4	5,7	11,8

4.3.3Utgiftstak för staten

Nivån på utgiftstaket för respektive år beslutas tre år i förväg. Mer betydande förändringar i förutsättningarna efter att ett utgiftstak fast- ställts kan föranleda tekniska justeringar av utgiftstaket. Tekniska justeringar av utgiftstaket kan bland annat motiveras av förändringar som inte har någon effekt på de konsoliderade utgifterna för den offentliga sektorn, men som ändå påverkar storleken på de takbegränsade utgifterna (se avsnitt 4.2). Tekniska justeringar syftar till att utgiftstaket ska utgöra en lika stram begränsning för de offentliga utgifterna efter justeringen som före de förändringar som föranleder justeringen.

De tekniska justeringar som motiverar en förändring av det av riksdagen fastslagna utgiftstaket för staten för 2007 och 2008 framgår av tabell 4.4.

PROP. 2007/08:1

Tabell 4.4 Tekniska justeringar av utgiftstaket för staten

2007–2010 Miljarder kronor

	2007	2008	2009	2010
Utgiftstak för staten	938	971	1 003	1 033

Europeiska regionala
utvecklingsfonden, medel
i territoriella program
flyttar utanför
statsbudgeten		-0,05	-0,10	-0,10

Reglering statligt
utjämningsbidrag till
kommuner för LSS-
kostnader	0,12	0,12	0,12	0,12

Reglering
kommunalekonomisk
utjämning p.g.a.
avskaffad fastighetsskatt
på bostäder		-12,06	-12,06	-12,06

Reglering
kommunalekonomisk
utjämning t.f.a. minskad
avdragsrätt
pensionssparande		-0,90	-0,90	-0,90

Premiepensionsutgift
redovisas i
hushållsektorn	-0,45	-0,77	-1,27	-1,98

Jämställdhetsbonus på
statsbudgetens
inkomstsida		-0,04	-0,19	-0,25

Summa tekniska
justeringar	-0,33	-13,71	-14,40	-15,17

Summa tekniska
justeringar (avrundat)	0	-14	-14	-15

Förslag till utgiftstak för
staten	938	957	989	1 018

Inom ramen för Europeiska regionala utvecklingsfonden avser regeringen att hantera medlen i de territoriella program där svenska myndigheter administrerar utbetalningar av EU- medel för andra deltagande länders räkning utanför statsbudgeten. Ändringen aviserades i 2007 års ekonomiska vårproposition och motiverar en sänkning av utgiftstaken.

Beräkningen av omslutningen i det kommunala kostnadsutjämningssystemet för verksamhet enligt lagen (1993:287) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är högre än motsvarande beräkning i budget- propositionen för 2007. Ökningen av de tak- begränsade utgifterna motsvaras av en prognostiserad ökning av kommunernas avgifter till staten och påverkar därför inte den offentliga sektorns finansiella sparande. Förändringen motiverar därmed en höjning av utgiftstaken. Motsvarande tekniska justeringar har gjorts

tidigare i samband med att omslutningen i utjämningssystemet förändrats.

Införandet av en kommunal fastighetsavgift minskar statens inkomster samtidigt som kommunernas inkomster ökar. I denna proposition föreslår regeringen därför att anslaget 48:1 kommunalekonomisk utjämning minskar med det belopp som motsvarar den kommunala fastighetsavgiften 2008. Om- läggningen motiverar en teknisk sänkning av utgiftstaket.

I 2007 års ekonomiska vårproposition aviserades en begränsning av avdragsrätten för pensionssparande till högst 12 000 kronor per år. Detta leder till att kommunsektorn får ökade skatteintäkter. Därför föreslås en minskning av anslaget 48:1 kommunal- ekonomisk utjämning med motsvarande belopp. Förändringen motiverar att utgifts- taken sänks.

Utbetalningar från premiepensionssystemet till pensionärer redovisas inte längre under utgiftstaket för staten. EU:s statistikorgan har beslutat att sparandet i premiepensionssystemet från och med 2007 ska redovisas i national- räkenskapernas hushållssektor. Den insti- tutionella förändringen motiverar att utgifts- taken sänks.

Regeringen aviserar i denna proposition att en jämställdhetsbonus vid föräldraledighet införs. Bonusen, vilken innebär att en arbetande förälder kan erhålla en bonus under förut- sättning att föräldrarna delar på uttaget av föräldrapenning, avsågs ursprungligen bli utformad som en skattereduktion. En sådan lösning innebär dock ett ingrepp i inkomst- taxeringen och lagstiftningsprocessen är mer komplicerad och tidskrävande. Bonusen ut- formas därför i stället som en kreditering av individens skattekonto. Oavsett utformning minskar statens inkomster i samma omfattning. Enligt principerna för bruttobudgetering på statsbudgeten bör en lösning med kreditering av individens skattekonto följas av en sänkning av utgiftstaken för staten.

Sammantaget motiverar dessa förändringar i enlighet med regeringens bedömning i 2007 års ekonomiska vårproposition att utgiftstaken för 2008–2010 sänks. I enlighet med tillämpad praxis avrundas de tekniska årsvisa justeringarna till hela miljarder kronor.

I tabell 4.5 redovisas av riksdagen fastställda utgiftstak för 2007 och 2008 samt de utgiftstak

som regeringen nu föreslår för 2008, 2009 och 2010. Därtill redovisas budgeteringsmarginalen, som är skillnaden mellan utgiftstaket och de takbegränsade utgifterna.

Tabell 4.5 Utgiftstak för staten 2007–2010

Miljarder kronor	2007	2008	2009	2010
Av riksdagen beslutade
utgiftstak	938	971

Regeringens förslag till
utgiftstak		957	989	1 018

Årlig förändring	31	19	32	29

Utgiftstak procent av BNP	31,1	30,0	29,4	28,9

Takbegränsade utgifter	919	928	949	984

Takbegränsade utgifter
procent av BNP	30,5	29,1	28,2	27,9

Budgeteringsmarginal	19,4	29,0	40,4	33,9

Utgiftstak för staten 2008

Regeringens förslag: För 2008 fastställs utgiftstaket för staten inklusive ålders- pensionssystemet vid sidan av statsbudgeten till 957 miljarder kronor.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen föreslår i denna budgetproposition förändringar som motiverar tekniska justeringar av utgifts- taket för 2008. Regeringen anser därför att det tidigare fastställda utgiftstaket för 2008 minskas med 14 miljarder kronor och fastställs till 957 miljarder kronor.

Utgiftstak för staten 2009 och 2010

Regeringens förslag: För 2009 fastställs utgiftstaket för staten inklusive ålders- pensionssystemet vid sidan av statsbudgeten till 989 miljarder kronor.

För 2010 fastställs utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten till 1 018 miljarder kronor.

Skälen för regeringens förslag: I budget- propositionen för 2007 presenterade regeringen en bedömning av utgiftstaket för 2009. I 2007 års ekonomiska vårproposition presenterade

PROP. 2007/08:1

regeringen en bedömning av utgiftstaket för såväl 2009 som 2010. Med undantag för de tekniska justeringar som föreslås i denna proposition är förslagen till utgiftstak för staten som redovisas för 2009 och 2010 oförändrade jämfört med regeringens tidigare bedömningar.

Regeringens förslag till utgiftstak för 2009 och 2010 tar sin utgångspunkt i en bedömning av kommunsektorns och ålderspensions- systemets finansiella sparande samt de stats- inkomster som följer av den föreslagna och eftersträvade skattepolitiken. Överskotten för den offentliga sektorn bedöms i denna propo- sition till 3,1 procent av BNP 2009 och 3,6 procent av BNP 2010. De nu föreslagna utgiftstaken innebär, givet nuvarande ekono- miska antaganden och bedömningar, att målet om 1 procents överskott i offentlig sektor i genomsnitt över en konjunkturcykel kommer att överträffas (se avsnitt 4.3.1). Regeringen gör avvägningen att överskottsmålet bör överträffas eftersom det är viktigt att undvika en procyklisk finanspolitik.

Regeringen uttalade i såväl budget- propositionen för 2007 som i 2007 års ekonomiska vårproposition att de statliga ut- gifterna som andel av BNP ska minska svagt. De nu föreslagna utgiftstaken och beräknade takbegränsade utgifter minskar som andel av BNP under såväl 2009 som 2010.

Den gynnsamma utgiftsutvecklingen förklaras bl.a. av att utgifterna för transfereringar växer långsamt i förhållande till BNP till följd av utvecklingen på arbetsmarknads- och ohälso- området. År 2009 är budgeteringsmarginalen tillfälligt ca 9 miljarder kronor högre än normalt eftersom EU-avgiften 2009 beräknas bli lägre till följd av Europeiska rådets beslut om långtids- budgeten. Enligt nuvarande prognos kommer nedsättningar av EU-avgiften för 2007–2009 Sverige tillgodo under 2009. Storleken på budgeteringsmarginalen för 2010 är i linje med vad regeringen bedömer vara nödvändigt för att vid givna regler täcka prognososäkerhet och tillfälliga variationer i utgiftsutvecklingen på tre års sikt. Om konjunkturen viker oväntat snabbt eller om utgifterna för transfereringssystemen inte utvecklas enligt nuvarande bedömning kan utgiftsläget snabbt försämras. Tidigare erfaren- heter visar att omslag i ekonomin kan komma plötsligt och inte alltid i sin helhet fångas upp av prognosmodeller.

PROP. 2007/08:1

Sammantaget anser regeringen att utgiftstak på 989 miljarder kronor för 2009 och 1 018 miljarder kronor för 2010 är lämpliga med hänsyn tagen till konjunkturutvecklingen, de offentliga finansernas uthållighet samt regeringens mål om att utgifterna ska minska svagt som andel av BNP. Vidare ger föreslagna utgiftstak en tillräcklig budgeteringsmarginal för den osäkerhet om utgiftsutvecklingen som finns på tre års sikt.

4.3.4Utgiftsramar för 2008

Regeringens förslag: Utgifterna för 2008 fördelas på utgiftsområden enligt tabell 4.6.

Beräkningen av förändring av anslags- behållningar under 2008 enligt tabell 4.6 godkänns.

Beräkningen av utgifter för ålderspensions- systemet vid sidan av statsbudgeten för 2008 enligt tabell 4.6 godkänns.

Skälen för regeringens förslag: I enlighet med bestämmelsen i 3 kap. 2 § riksdagsordningen (RO) ska förslaget till statsbudget innehålla en fördelning av anslagen på utgiftsområden. Regeringens förslag till ramar för 2008 redovisas i tabell 4.6. En närmare redovisning av utgifts- ramarna för 2008, och av förslaget om preliminär fördelning av utgifterna per utgiftsområde för 2009 och 2010, finns i kapitel 7.

Tabell 4.6 Utgiftsramar 2008

Tusental kronor

Utgiftsområde		Utgiftsram 2008
1	Rikets styrelse	10 937 659

2	Samhällsekonomi och finansförvaltning	11 105 694

3	Skatt, tull och exekution	9 175 600

4	Rättsväsendet	31 380 237

5	Internationell samverkan	1 654 966

6	Försvar samt beredskap mot sårbarhet	43 880 510

7	Internationellt bistånd	27 702 071

8	Migration	6 145 413

9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	50 754 889

10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
	handikapp	117 999 388

11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom	42 948 000

12	Ekonomisk trygghet för familjer och barn	66 696 808

13	Arbetsmarknad	61 760 699

14	Arbetsliv	1 195 617

15	Studiestöd	20 297 353

16	Utbildning och universitetsforskning	46 373 839

17	Kultur, medier, trossamfund och fritid	10 109 728

18	Samhällsplanering, bostadsförsörjning
	och byggande samt konsumentpolitik	1 808 637

19	Regional utveckling	3 350 174

20	Allmän miljö- och naturvård	4 721 620

21	Energi	2 838 002

22	Kommunikationer	35 760 092

23	Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande
	näringar	17 432 385
24	Näringsliv	4 848 563

25	Allmänna bidrag till kommuner	64 519 511

26	Statsskuldsräntor m.m.	40 757 000

27	Avgiften till Europeiska gemenskapen	30 121 940

	Minskning av anslagsbehållningar	1 326 173

	Summa utgiftsområden1	767 602 568
	Summa utgiftsområden exkl.
	statsskuldsräntor	726 910 568
	Ålderspensionssystemet vid sidan av
	statsbudgeten	201 093 000
	Takbegränsade utgifter	928 003 568
	Budgeteringsmarginal	28 996 432

	Utgiftstak för staten	957 000 000

1Inklusive minskning av anslagsbehållningar.

4.3.5Beräkning av den offentliga sektorns utgifter

Regeringens förslag: Taket för den offentliga sektorns utgifter beräknas till 1 506 miljarder kronor 2008, 1 567 miljarder kronor 2009 och 1 623 miljarder kronor 2010.

Skälen för regeringens förslag: Principen om kommunalt självstyre innebär att kommuner och landsting själva fattar beslut om sina utgifter. Riksdagen fastställer därför inte ett tak för den offentliga sektorns utgifter utan godkänner endast en beräkning. Nivån på taket för den offentliga sektorns utgifter är på sikt avgörande för det totala skatteuttaget. I tabell 4.7 redovisas beräkningen av taket för den offentliga sektorns utgifter.

Taket för den offentliga sektorns utgifter utgörs av utgiftstaket för staten samt beräknade utgifter i kommunsektorn. Räntor på stats- skulden ingår inte i beräkningen. I beräkningen elimineras även interna transaktioner mellan staten och kommunsektorn samt mellan staten och ålderspensionssystemet. Den största delen av de interna transaktionerna utgörs av generella och riktade statsbidrag till kommunsektorn samt av statliga ålderspensionsavgifter.

I jämförelse med beräkningen i budget- propositionen för 2007 har beräkningen av taket för den offentliga sektorns utgifter reviderats upp med 17 miljarder kronor 2008. Detta beror främst på ökade konsumtionsutgifter till följd av bl.a. nya löneavtal för kommun- och landstings- anställda.

Som andel av BNP beräknas taken för den offentliga sektorns utgifter minska kontinuerligt mellan 2005 och 2010, från 49,3 till 46,0 procent. Detta är främst en följd av att utgiftstaken för staten minskar som andel av BNP under denna period (se avsnitt 4.3.3).

PROP. 2007/08:1

Tabell 4.7 Utfall och tak för den offentliga sektorns utgifter

2005–2010 Miljarder kronor

	Utfall		Beräkning
	2005	2006	2007	2008	2009	2010
Utgiftstak för
staten	870	907	938	957	989	1 018

Kommunsektorn	585	619	656	696	726	755

Interna
transaktioner	–137	–143	–153	–146	–148	–150

Tak för den
offentliga
sektorns
utgifter	1 318	1 383	1 441	1 506	1 567	1 623

Procent av BNP	49,3	48,8	47,8	47,2	46,6	46,0

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför ej alltid med summan.

Anm.: Utfallet för 2006 har reviderats upp jämfört med vad som presenterades i budgetpropositionen för 2007. Även beräkningen för 2007 har reviderats upp jämfört med vad som då presenterades. Revideringarna avser främst en ökning av utgifter i kommunsektorn, bland annat till följd av att utfallet för kommunsektorns investeringar reviderats upp för 2006 i nationalräkenskaperna. Detta har även medfört att prognosen för kommunsektorns investeringar reviderats upp för 2007.

4.4Statsbudgetens utveckling

4.4.1Statsbudgetens inkomster

Statsbudgetens inkomster, vilka redovisas i tabell 4.8, består av statens skatteinkomster och statens övriga inkomster.

PROP. 2007/08:1

Tabell 4.8 Statsbudgetens inkomster 2005–2010

Miljarder kronor

	2005	2006	2007	2008	2009	2010
Skatteinkomster	743,4	806,5	829,8	809,3	843,3	885,9
varav
Skatteintäkter	759,9	800,0	810,8	823,4	856,6	897,2
Periodiseringar	-16,5	6,5	19,0	-14,1	-13,3	-11,3
Övriga inkomster	2,5	3,8	78,3	62,3	49,3	55,0
varav
Statens verksamhet	27,2	43,4	63,8	44,0	40,3	41,0
Försåld egendom	6,7	0,1	50,0	50,0	50,0	50,0
Återbetalning av lån	2,3	2,1	2,1	1,9	1,8	1,7
Kalkylmässiga ink.	8,8	7,8	8,1	8,9	9,2	9,4
Bidrag från EU	12,6	12,4	12,7	12,5	11,6	12,0
Avräkningar	-41,5	-48,4	-50,3	-52,5	-63,4	-58,8
Utgifter skattekontot	-13,6	-13,7	-8,0	-2,6	-0,2	-0,3
Statsbudgetens
inkomster	745,8	810,3	908,1	871,6	892,6	940,9
Procent av BNP

Skatteinkomster	27,8	28,5	27,6	25,4	25,1	25,1
Övriga inkomster	0,1	0,1	2,6	2,0	1,5	1,6
Statsbudgetens
inkomster	27,9	28,6	30,2	27,3	26,5	26,7

Differens mot 2007 års ekonomiska vårproposition i miljarder kronor

Skatteinkomster	0,0	0,1	27,1	4,8	-8,4	-10,0
varav
Skatteintäkter	0,1	6,9	20,5	1,0	-4,5	-4,9
Periodiseringar	-0,1	-6,9	6,6	3,8	-3,9	-5,1
Övriga inkomster	0,0	-0,1	-2,6	-0,7	-3,5	-2,2
varav
Statens verksamhet	0,0	0,0	-1,8	-0,8	-2,9	-2,1
Försåld egendom	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0
Återbetalning av lån	0,0	0,0	0,1	0,0	0,0	0,0
Kalkylmässiga ink.	0,0	0,0	-0,4	0,8	0,7	0,4
Bidrag från EU	0,0	0,0	-1,4	-1,4	-1,2	-1,3
Avräkningar	0,0	-0,1	0,7	0,6	0,1	1,0
Utgifter skattekonto	0,0	0,0	0,2	0,0	-0,2	-0,3
Statsbudgetens
inkomster	0,0	0,0	24,5	4,1	-11,9	-12,2

Statens skatteinkomster är statens skatteintäkter korrigerade för uppbörds- och betalnings- förskjutningar. Detta innebär att skatte- inkomsterna är kassamässiga, dvs. att de utgörs av betalningsflöden som kan avse flera olika inkomstår.

Skatteintäkterna ökar svagare 2007 och 2008 jämfört med 2009 och 2010. För 2007 förklaras det framför allt av genomförda skattesänkningar medan det 2008 förklaras av lägre intäkter från

hushållens kapitalvinster samt de i denna proposition aviserade ändringarna inom skatte- området. De beloppsmässigt största ändringarna utgörs av det utökade jobbskatteavdraget och avskaffandet av den statliga fastighetsskatten på bostäder. Åren 2009 och 2010 ökar intäkterna med 4,0 respektive 4,7 procent.

Periodiseringar av skatter ökar skatte- inkomsterna med 19 miljarder kronor 2007 medan de minskar inkomsterna 2008–2010 med mellan 11 och 14 miljarder kronor.

Förutom aktieutdelningar, avräkningar i anslutning till skattesystemet och utgifter som redovisas på budgetens inkomstsida är övriga inkomster tämligen stabila under samtliga år. Inkomsterna, dvs. exklusive avräkningar och utgifter, beräknas till 137 miljarder kronor 2007 och följande år till mellan 113 och 117 miljarder kronor. De lägre inkomsterna 2008–2010 förklaras framför allt av tillfälligt höga aktie- utdelningar 2007. Avräkningar i anslutning till skattesystemet avser till största delen den mervärdesskatt som statliga myndigheter räknar av samt kompensation av mervärdesskatt till kommunsektorn. Utgifter som redovisas på inkomstsidan minskar från 8 miljarder kronor 2007 till 0,3 miljarder kronor 2010.

Jämfört med beräkningen i 2007 års ekonomiska vårproposition är det framför allt statsbudgetens skatteinkomster som har reviderats. År 2007 har inkomsterna justerats upp med 27 miljarder kronor främst till följd av högre skatt på kapital och större betalnings- förskjutningar. I denna proposition aviserade regeländringar inom skatteområdet beräknas 2008 minska statens skatteinkomster med 5 miljarder kronor och från och med 2009 med 15 miljarder kronor per år. Det lägre beloppet 2008 förklaras av en tillfällig inkomstökning till följd av ändrade uppbördsregler för mervärdes- skatt. År 2008 är skatteinkomsterna upp- justerade med 5 miljarder kronor medan de justerats ned med 8,5 respektive 10 miljarder kronor 2009 och 2010. Se kapitel 6 Inkomster, för en utförligare redovisning av utvecklingen av skatteintäkterna.

4.4.2Statsbudgetens utgifter

Statsbudgetens utgiftssida indelas i 27 utgiftsområden, minskning av anslags- behållningar, myndigheters m.fl. in- och utlåning

i Riksgäldskontoret samt kassamässig korri- gering (inklusive överföring från AP-fonden).

Statsbudgetens utgifter exklusive statsskulds- räntor beräknas öka med 33 miljarder kronor under perioden 2006–2010. Utgifterna minskar därmed, uttryckt som andel av bruttonational- produkten (BNP) med 4,1 procentenheter.

Utgifterna för statsskuldsräntor beräknas minska med 15 miljarder kronor under perioden 2006–2010, vilket beror på den kraftiga minskningen av statsskulden. Statsbudgetens totala utgifter, dvs. inklusive statsskuldsräntor, beräknas öka med cirka 18 miljarder kronor mellan 2006 och 2010.

Tabell 4.9 Statsbudgetens utgifter 2006–2010

Miljarder kronor och procent av BNP

	Utfall	Prognos
	2006	2007	2008	2009	2010
Utgifter exkl.
statsskuldsräntor1	716,1	730,4	726,9	730,0	748,9
Procent av BNP	25,3	24,3	22,8	21,7	21,2

Statsskuldsräntor	49,5	42,1	40,7	35,2	34,5
Procent av BNP	1,7	1,4	1,3	1,0	1,0

Statsbudgetens
utgifter	765,5	772,5	767,6	765,1	783,4
Procent av BNP	27,0	25,7	24,1	22,7	22,2

Ålderspensionssystemet
vid sidan av
statsbudgeten	179,1	188,2	201,1	218,6	235,3
Procent av BNP	6,3	6,2	6,3	6,5	6,7

Takbegränsade
utgifter2	895,2	918,6	928,0	948,6	984,1
Procent av BNP	31,6	30,5	29,1	28,2	27,9

Budgeteringsmarginal	11,8	19,4	29,0	40,4	33,9

Utgiftstak	907	938	957	989	1 018

1Inklusive förbrukning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit.

2Statsbudgetens utgifter (exklusive statsskuldsräntor) och ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten.

Takbegränsade utgifter 2006–2010

De utgifter som omfattas av utgiftstaket för staten består dels av statsbudgetens utgifter exklusive statsskuldsräntor, dels av utgifter för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. I tabell 4.9 redovisas de tak- begränsade utgifterna för perioden 2006–2010.

De takbegränsade utgifterna ökar i genomsnitt med 22 miljarder kronor per år under beräkningsperioden, men uttryckt som andel av BNP beräknas de takbegränsade utgifterna minska med 3,7 procentenheter under perioden. Ålderspensionssystemets utgifter beräknas öka med 56 miljarder kronor under perioden 2006– 2010 till följd av ett ökat antal pensionärer med

PROP. 2007/08:1

inkomstgrundad pension samt högre inkomst- index och medelersättning. Tillsammans med ökningen av statsbudgetens utgifter exklusive statsskuldsräntor (33 miljarder kronor) beräknas de takbegränsade utgifterna därmed öka med cirka 89 miljarder kronor under perioden 2006– 2010.

Med hänsyn tagen till tekniska förändringar på cirka 13 miljarder kronor 2008 och cirka 1 miljard kronor 2009 och 2010, som har föranlett justeringar av utgiftstaket för staten, beräknas de takbegränsade utgifterna öka med 103 miljarder kronor mellan 2006 och 2010 (se tabell 4.10). Som andel av BNP beräknas de för tekniska förändringar justerade takbegränsade utgifterna minska med 3,7 procentenheter under perioden. De takbegränsade utgifterna ökar i genomsnitt med 26 miljarder kronor per år under beräkningsperioden när tekniska för- ändringar beaktats.

I tabell 4.10 redovisas de huvudsakliga faktorerna bakom förändringen av de tak- begränsade utgifterna.

Pris- och löneomräkning av anslag för förvaltnings- och investeringsändamål ökar utgifterna med mellan 2 och 6 miljarder kronor per år. Att ökningen är större 2009 och 2010 än 2006–2008 beror främst på högre löneökningar. Omräkningen för ett visst år baseras på pris- och löneutvecklingen två år tidigare.

Övriga makroekonomiska förändringar utgörs av makroekonomiska effekter på stats- budgetens utgifter, såsom effekter av högre

prisbasbelopp, inkomstindex, timlön, bruttonationalinkomst och förändrad arbets- löshet. De takbegränsade utgifterna beräknas öka med i genomsnitt 15 miljarder kronor per år under perioden 2006–2010 till följd av makroekonomiska förändringar. En stor del av denna ökning förklaras av att pensionerna är indexerade. Det vill säga att de inkomst- grundande pensionerna följer inkomstindex, som i sin tur i huvudsak följer den genomsnittliga löneutvecklingen. Garanti- pensionerna följer konsumentprisindex genom prisbasbeloppet. Den relativt sett låga utgiftseffekten av makroekonomiska för- ändringar 2007 beror i huvudsak på den låga pris- och löneutvecklingen under 2006.

Redan beslutade, nu föreslagna och aviserade anslagsökningar beräknas öka utgifterna under utgiftstaket med sammantaget cirka 64 miljarder kronor mellan 2007 och 2010. Det förklaras

PROP. 2007/08:1

främst av åtgärder för att skapa fler jobb, bryta utanförskapet och gynna företagande.

Redan beslutade samt nu föreslagna och aviserade anslagsminskningar beräknas minska utgifterna under utgiftstaket för staten med cirka 64 miljarder kronor under perioden. Det innebär att alla reformer på utgiftssidan är finansierade fullt ut genom utgiftsbesparingar. Anslags- ökningarnas och anslagsminskningarnas budgeteffekter redovisas mer detaljerat i avsnitt 4.4.4 och 7.4.2.

På grund av att det nya beslutet om EU- budgetens finansiering inte beräknas träda i kraft förrän 2009, och då tillämpas retroaktivt för 2007 och 2008, beräknas EU-avgiften bli 11 miljarder kronor lägre 2009 än 2008. Detta förklaras främst av att beslutet innehåller reduktioner av den svenska EU-avgiften, som kassamässigt dock inte kommer Sverige till del förrän 2009.

Antalet pensionärer ökar vilket förklarar större delen av utgiftsökningen 2008–2010 under rubriken Övrigt.

Tabell 4.10 Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med föregående år 2007–2010

Miljarder kronor

Förändring	2007	2008	2009	2010	2006–2010
Utgiftstak	31	19	32	29	111

Takbegränsade utgifter	23	9	21	36	89

Tekniska förändringar	0	13	1	1	14

Takbegränsade utgifter justerade för tekniska förändringar	23	23	21	36	103

Förklaras av:

Pris- och löneomräkning	3	2	5	6	15

Övriga makroekonomiska förändringar	7	15	19	20	61

Anslagsökande reformer1	47	10	5	1	64

Anslagsminskande reformer	-33	-18	-8	-5	-64

Förändrad EU-avgift	0	3	-11	8	0

Övrigt (volymer, förändring av anslagsbehållningar, m.m.)	-2	10	10	6	26

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

1Exklusive lånefinansierade investeringar.

4.4.3Statsbudgetens saldo och statsskulden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2008 ta upp lån enligt lagen (1988:1387) om statens upplåning och skuldförvaltning.

Beräkningen av myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret för 2008 enligt tabell 4.11 godkänns.

Beräkningen av den kassamässiga korri- geringen för 2008 enligt tabell 4.11 godkänns.

Statsbudgetens saldo

Enligt lagen (1996:1059) om statsbudgeten ska statsbudgeten omfatta alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov. För att statsbudgetens saldo ska överensstämma med statens lånebehov redovisas även Riksgäldskontorets (RGK) nettoutlåning och en kassamässig korrigering på statsbudgeten.

Ett budgetunderskott innebär att ett lika stort lånebehov uppstår och att statsskulden normalt sett ökar. På motsvarande sätt innebär ett budgetöverskott ett negativt lånebehov (positivt saldo) och normalt sett en minskning av statsskulden. Statsskuldens utveckling påverkas emellertid även av utvecklingen på de finansiella marknaderna, till exempel valutakurs- förändringar.

För 2007 prognostiseras statsbudgetens saldo till 135 miljarder kronor, det vill säga ett betydande budgetöverskott (se tabell 4.11). Detta är en förbättring med 28 miljarder kronor jämfört med prognosen i 2007 års ekonomiska vårproposition, vilken främst förklaras av förändringar på inkomstsidan.

De kassamässiga inkomsterna prognostiseras att bli cirka 25 miljarder kronor högre än i vårpropositionen. Förändringen förklaras till största delen av ökade skatteintäkter, främst högre kapitalskatter, och större betalnings- förskjutningar. De totala utgifterna progno- stiseras att bli 3 miljarder kronor lägre än i vårpropositionen. Utgifterna förväntas bli betydligt lägre än tidigare beräknat inom utgifts- områdena 2 Samhällsekonomi och finans- förvaltning, 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp samt 13 Arbetsmarknad.

För 2008 beräknas ett budgetöverskott på 91 miljarder kronor, vilket är en ökning med

PROP. 2007/08:1

27 miljarder kronor jämfört med beräkningen i vårpropositionen. Även för 2009 och 2010 har statsbudgetens saldo förstärkts och beräknas nu till 116 miljarder kronor respektive 147 miljarder kronor. För perioden 2008–2010 görs be- dömningen att både inkomsterna och de totala utgifterna minskar jämfört med vår- propositionen.

I beräkningarna antas inkomster av försåld egendom uppgå till 50 miljarder kronor per år under perioden 2007–2010.

Riksgäldskontorets nettoutlåning Riksgäldskontorets (RGK) nettoutlåning utgörs av förändringen av kontorets ut- och inlåning till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder. De största delposterna utgörs av förändringar av myndigheternas ränte- kontobehållningar, in- och utbetalningar av premiepensionsmedel samt Centrala studie- stödsnämndens (CSN) nettoupplåning för finansiering av studielån.

Inbetalningar av premiepensionsmedel placeras tillfälligt på ett konto i RGK fram till dess att de definitiva pensionsrätterna fastställts och tillgodoförs på pensionsspararnas konton hos Premiepensionsmyndigheten (PPM). Under perioden 2007–2010 beräknas de årliga in-

betalningarna	successivt	öka	från	28	till
32 miljarder kronor.
RGK:s nettoutlåning till CSN beräknas uppgå
till 5,7 miljarder kronor		i	år och		cirka
5,5 miljarder	kronor årligen		under	perioden

2008–2010.

För 2007 prognostiseras nettoutlåningen för infrastruktursatsningar bli -5,2 miljarder kronor, vilket är 9,2 miljarder kronor lägre än prognosen i vårpropositionen. Förändringen förklaras främst av den amortering om 10 miljarder kronor av Banverkets och Vägverkets låneskuld för infrastrukturinvesteringar som regeringen föreslår på tilläggsbudget i denna proposition. Detta medför att de årliga amorteringarna fr.o.m. 2008 minskar i omfattning och därmed ökar nettoutlåningen med drygt 1 miljard kronor per år under prognosperioden jämfört med vårpropositionen.

Kassamässig korrigering

En kassamässig korrigering kan uppstå på statsbudgeten om betalningen respektive anslagsavräkningen sker olika budgetår. Det kan också förekomma transaktioner över stats- verkets checkräkning som inte har sin

PROP. 2007/08:1

motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar eller
vice versa.
För 2007 beräknas den kassamässiga korri-
geringen uppgå till -0,7 miljarder	kronor. Det
förklaras främst av förskjutningar av EU-stöd
inom jordbruksområdet. Under	2007–2010
uppstår även poster på den kassamässiga
korrigeringen till följd av att RGK under 2007
övertagit gäldenärsansvaret för Venantius AB:s
lån m.m.

Tabell 4.11 Statsbudgetens saldo 2006–2010
Miljarder kronor
	2006	2007	2008	2009	2010

Inkomster	810,3	908,1	871,6	892,6	940,9

Utgifter exkl. statsskuldsräntor1	716,1	730,4	726,9	730,0	748,9
Statsskuldsräntor m.m.2	49,5	42,1	40,7	35,2	34,5

Riksgäldskontorets nettoutlåning	27,5	1,8	12,7	9,8	9,8

Varav
In-/utlåning från myndigheter (räntekonto)3	-6,0
Inbetalning av premiepensionsmedel inkl. ränta	-27,1	-28,4	-28,9	-30,7	-32,3

Utbetalning av premiepensionsmedel	49,06	27,0	28,4	28,9	30,7
CSN, studielån	6,2	5,7	5,5	5,5	5,7

Nettoutlåning - Infrastrukturinvesteringar4	4,7	-5,4	6,0	5,1	4,4

Omfinansiering av infrastrukturlån (Storstadspaketen)5		1,5	1,3	0,6	0,7

Jordbruksverkets EU-konto	4,6	0,7

Övrigt, netto	-3,8	0,7	0,4	0,4	0,6

Kassamässig korrigering	-1,1	-0,7	0,8	1,4	0,6

Statsbudgetens saldo	18,4	134,5	90,5	116,3	147,1

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

1Inklusive minskning av anslagsbehållningar.

2Avser utgifterna under utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

3Normalt görs inga prognoser på in-/utlåning från myndigheter (räntekonto) utan här redovisas endast utfallet.

4Avser infrastrukturlån (netto) för Banverket, Botniabanan AB och Vägverket.

5Avser övertagna lån från Stockholmsleder AB och Göteborgs Trafikleder AB.

6Inklusive extra utbetalning av premiepensionsmedel under 2006.

Statsbudgetens saldo justerat för större engångseffekter

Av tabell 4.12 framgår att det för större extraordinära inkomster och utgifter justerade budgetsaldot för 2007 uppvisar ett överkott på cirka 62 miljarder kronor. Det innebär att en- gångseffekterna beräknas bli cirka 72 miljarder kronor under innevarande år.

Den största enskilda förklaringen i år är försäljning av statliga aktieinnehav vilket förbättrar saldot med 50 miljarder kronor. Även de extra utdelningarna på statliga aktieinnehav från bland annat TeliaSonera och Venantius AB på cirka 13 miljarder kronor, samt kapital- överföringen från Venantius AB på 4,1 miljarder kronor i samband med bolagets avveckling och övertagande av lån m.m. utgör engångseffekter. I denna proposition föreslås en förändring av inbetalning av mervärdesskatt för företag inom bygg- och anläggningssektorn. De nya reglerna, vilka innebär en tidigareläggning av inbetalningarna, medför att moms- inbetalningarna tillfälligt ökar med 10 miljarder kronor under 2008. Även den högre EU-avgiften 2007 och 2008 samt den lägre EU-avgiften 2009 är engångseffekter. Detta förklaras av att det nya beslutet om EU-budgetens finansiering inte beräknas träda i kraft förrän 2009, och då tillämpas retroaktivt för 2007 och 2008. Beslutet medför reduktioner av den svenska EU-avgiften, som kassamässigt dock inte kommer Sverige till del förrän 2009.

För 2008–2010 beror skillnaderna mellan statsbudgetens saldo och saldot justerat för större engångseffekter till största delen på de försäljningsinkomster som beräknas uppgå till 50 miljarder kronor per år.

PROP. 2007/08:1

Tabell 4.12 Statsbudgetens saldo samt justering för större engångseffekter 2006–2010

Miljarder kronor

	2006	2007	2008	2009	2010
Statsbudgetens saldo	18,4	134,5	90,5	116,3	147,1

Större engångseffekter	-5,9	72,2	44,6	54,5	48,7

varav
Upplösning av
periodiseringsfonder	12,0

Försäljning av
statligt aktieinnehav		50,0	50,0	50,0	50,0

Extra utdelningar	10,8	12,8

PPM, tidigarelagd
utbetalning	-24,7

Gårdsstöd och djur-
bidrag, förskjutningar	-4,0

Förändrad inbetalning
av moms inom bygg-
och anläggningssektorn		10,0

EU-avgift, försenat
beslut avseende egna
medel		-3,2	-3,3	6,5

Omfinansiering av
infrastrukturlån		–1,5	–1,3	-0,6	-0,7

Venantius AB −
betalning		4,1

Venantius AB,
förfalloprofil
övertagna lån			-0,8	-1,4	-0,6

Statsbudgetens saldo
justerat för större
engångseffekter	24,3	62,3	45,9	61,8	98,4

Statsskulden

Statsskulden uppkommer genom statens upplåning för att täcka underskott i den löpande verksamheten eller för att finansiera in- vesteringar och kreditgivning. Statsskuldens utveckling bestäms framför allt av stats- budgetens saldo. Skulden påverkas emellertid också av valutakursförändringar eftersom cirka en fjärdedel av skulden inklusive skuld- skötselåtgärder (derivatinstrument och swappar) är upptagen i utländsk valuta. Denna del av skulden värderas till aktuella valutakurser.

PROP. 2007/08:1

Diagram 4.1 Statsskuld i miljarder kronor och som andel av BNP 1990–2010

	Statsskuld
Mdkr	Andel av BNP	procent av
	Andel av BNP	procent av
			BNP
1 600			BNP	90
1 400				80
1 200				70
1 000				60
				60
				50
800				50
800
600				40
				30


400				20
				20
200				10
				10
0				0
0				0

90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10

Som framgår av diagram 4.1 har skulden som andel av BNP (skuldkvoten) minskat från en nivå på cirka 80 procent under perioden 1994– 1997 till cirka 43 procent vid utgången av 2006.

Vid utgången av 2006 uppgick den konsoliderade statsskulden till 1 220 miljarder kronor, vilket var en minskning med cirka 41 miljarder jämfört med utgången av 2005. Det förklaras av överskottet i statsbudgetens saldo och en omvärdering av valutaskulden till aktuella valutakurser (orealiserade valutavinster). Den konsoliderade statsskulden påverkas även av förändringar av statliga myndigheters innehav av statspapper. Som framgår av diagram 4.1 och tabell 4.13 beräknas statsskulden fram till utgången av 2010 minska med ytterligare cirka 500 miljarder kronor, varav 200 miljarder kronor är beräknade inkomster från försäljning av statliga aktieinnehav. Skuldkvoten beräknas minska från 43,1 procent vid årsskiftet 2006/07 till 20,2 procent vid utgången av 2010.

Tabell 4.13 Statsskuldens förändring 2006–2010

Miljarder kronor

	2006	2007	2008	2009	2010
Lånebehov	-18,4	-134,5	-90,5	-116,3	-147,1

Skulddispositioner m.m.1	-20,0	-13,7	-3,9	2,0	-0,7

Varav
Orealiserade
valutakursdifferenser	-23,0	-1,0	-4,3	0,5	0,6

Kortfristiga placeringar	4,0	-26,0

Förfalloprofil övertagna
lån2		-1,5	-2,1	-2,0	-1,3

Förändring av okonsoliderad
statsskuld	-38,4	-148,2	-94,4	-114,3	-147,8

Okonsoliderad statsskuld3	1 270	1 122	1 028	913	766
Eliminering av myndig-
heters innehav av
statspapper	50,0	49,0	50,0	51,0	52,0

Statsskuld vid årets slut4	1 220	1 073	978	862	714
Statsskuldsförändring5	-41,4	-147,2	-95,4	-115,3	-148,8

Statsskuld i procent av BNP	43,1	35,6	30,7	25,6	20,2

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

1Utgörs normalt av orealiserade värdeförändringar på valutaskulden.

2Avser skulddispositioner som uppstår med anledning av övertagna lån för infrastruktursatsningar i Stockholm och Göteborg samt Venantius AB.

3I den okonsoliderade statsskulden ingår statliga myndigheters innehav av statspapper.

4Här avses konsoliderad statsskuld vilket innebär att statliga myndigheters innehav av statspapper räknats bort.

5Avser statsskuldsförändring beräknad på den konsoliderade statsskulden.

4.4.4Utgifts- och inkomstförändringar

I detta avsnitt redovisas översiktligt budgeteffekterna dels av de reformer och finansieringar som föreslås eller aviseras i denna proposition, dels av de reformer och finansieringar som tidigare beslutats eller aviserats. I redovisningen förutsätts att de angivna anslagsförändringarna motsvaras av lika stora utgiftsförändringar.

Nu föreslagna utgifts- och inkomstförändringar

I tabell 4.14 redovisas de sammantagna effekterna på de offentliga finanserna av nu föreslagna eller aviserade utgifts- och inkomst- förändringar i förhållande till den politik som 2007 års ekonomiska vårproposition baserades på. Av tabellen framgår med andra ord hur utformningen av politiken har förändrats sedan 2007 års ekonomiska vårproposition. Utöver de förändringar som redovisas i tabell 4.14 sker även förändringar av budgetens utgifter och inkomster till följd av bland annat den makroekonomiska utvecklingen. En mer detaljerad beskrivning av de nya inkomst- och

utgiftsförslagen återfinns i kapitel 5 och i avsnitt 7.4.

Det framgår av tabell 4.14 under rubriken Anslagsförändringar att de nu föreslagna och aviserade utgiftsreformerna beräknas minska de takbegränsade utgifterna för samtliga år under perioden 2008–2010. Till följd av nya beslut som påverkar budgetens utgiftssida beräknas de tak- begränsade utgifterna minska med 4,6 miljarder kronor 2008, med 6,5 miljarder kronor 2009 och med 6,9 miljarder kronor 2010. Bland förslagen till utgiftsreformer finns framför allt åtgärder som är inriktade på att öka utbudet av arbetskraft och att minska ohälsan. Även på budgetens inkomstsida vidtas skattepolitiska åtgärder för att förstärka arbetsutbudet. Den enskilt största åtgärden är att jobbskatteavdraget utökas ytterligare.

De utgifts- och inkomstreformer som nu föreslås är till följd av det ansträngda resursläget i ekonomin till övervägande del finansierade. I tabellen redovisas också de indirekta effekter som uppstår på statsbudgetens inkomstsida till följd av de nu föreslagna eller aviserade utgifts- och inkomstreformerna. Vidare redovisas det ökade utrymme för infrastruktursatsningar som uppstår under anslagen till Vägverket och Banverket då redan upptagna lån om 10 miljarder kronor amorteras under 2007. De nu föreslagna eller aviserade åtgärderna på statsbudgetens utgifts- och inkomstsida medför, allt annat lika, att den offentliga sektorns finanser försvagas med 3 miljarder kronor 2008, 4 miljarder kronor 2009 och 4 miljarder kronor 2010.

PROP. 2007/08:1

Tabell 4.14 Nu föreslagna och aviserade utgifts- och inkomstförändringar 2008–2010

Förändring i förhållande till 2007 års ekonomiska vårproposition.

Miljoner kronor	2008	2009	2010
Utgiftsförändringar

Anslagsökningar	4 003	5 565	5 531

Anslagsminskningar	-8 582	-12 028	-12 384

Summa
anslagsförändringar
(minskning av anslag)1	-4 579	-6 463	-6 853

Inkomstförändringar

Sänkta skatter	-3 034	-2 444	-2 384

Övriga inkomstreformer	-1 455	-3 500	-3 000

Summa
inkomstförändringar,
(brutto)	-4 489	-5 944	-5 384

Utgifts- och
inkomstreformer, brutto	90	519	1 469

Indirekta effekter av
inkomstreformer	-586	-168	-128

Indirekta effekter av
utgiftsreformer	-1 574	-3 542	-3 650

Utgifts- och
inkomstreformer, netto	-2 070	-3 191	-2 309

Ökat utrymme för
infrastruktursatsningar	-1 200	-1 200	-1 200

Förändring finansiellt
sparande offentlig sektor	-3 270	-4 391	-3 509

1Anslagsförändringar som aviseras eller föreslås i denna proposition redovisas närmare i tabell 7.9. Anslagsförändringar till följd av den makroekonomiska utvecklingen, volymförändringar i transfereingssystemen m.m. ingår ej (se avsnitt 7.4.1). Anslagsförändringar som motiverar teknisk justering av utgiftstaket för staten ingår ej (se avsnitt 4.3.3).

Förändringar jämfört med föregående år

Av tabell 4.14 framgår förändringen av politiken jämfört med 2007 års ekonomiska vår- proposition medan det av tabell 4.15 går att utläsa förändringen mellan år. Det som avses i tabell 4.15 är de samlade budgeteffekterna i förhållande till föregående år av beslutade, nu föreslagna och aviserade eller tidigare aviserade reformer samt finansieringen av dessa. På så vis framgår på en övergripande nivå regeringens prioriteringar under mandatperioden. De reformer som redovisas i tabellen avser både statsbudgetens utgifts- och inkomstsida och visar konsekvenserna av regeringens beslut. Indirekta effekter av utgiftsreformer på stats- budgetens inkomstsida ingår inte i redovisningen i tabell 4.15. Vidare ingår inte de förändringar av budgetens utgifter som uppstår till följd av bland annat den makroekonomiska utvecklingen och volymförändringar i transfereringssystem m.m. Dessa förändringar redovisas i avsnitt 4.4.2.

PROP. 2007/08:1

Av tabell 4.15 framgår att de beräknade utgifterna till följd av reformer ökar inom ett antal områden, bl.a. rättsväsendet, tandvård, arbetsmarknad, kommunikationer och allmänna bidrag till kommuner. En minskning av de beräknade utgifterna sker framför allt inom ohälsoområdet. Sammantaget, inklusive förändringar i lånefinansierade infrastruktur- investeringar, beräknas de offentliga finanserna förstärkas med 4 miljarder kronor under perioden 2008–2010 till följd av direkta beslut på statsbudgetens utgiftssida.

De beslutade eller nu föreslagna åtgärderna på statsbudgetens utgifts- och inkomstsida medför en förbättring av den offentliga sektorns finanser med 1 miljard kronor perioden 2008–2010. Åren 2009 och 2010 förstärks de offentliga finanserna något till följd av förändringarna på utgiftssidan och inkomstsidan i statsbudgeten.

PROP. 2007/08:1

Tabell 4.15 Utgifts- och inkomstförändringar 2008–2010 i förhållande till föregående år av tidigare beslutade och aviserade samt nu föreslagna och aviserade reformer och finansieringar

Budgeteffekt i förhållande till föregående år. Minustecken innebär utgiftsbesparingar eller att temporära program upphör eller minskar i omfattning.

Miljarder kronor	2008	2009	2010
Anslagsökningar	9,91	5,42	1,39

Anslagsminskningar	-17,74	-7,85	-4,55

Anslagsförändringar uppdelat per utgiftsområde, netto1	-7,84	-2,43	-3,16
UO 1 Rikets styrelse	0,06	0,80	-0,77

UO 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning	-1,10	0,00	-0,13

UO 3 Skatt, tull och exekution	-0,22	-0,04	-0,01

UO 4 Rättsväsendet	0,43	0,00	0,00

UO 5 Internationell samverkan	0,02	0,01	0,00

UO 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet	-0,28	0,38	-0,36

UO 7 Internationellt bistånd	-0,02	0,48	-0,02

UO 8 Migration	-0,25	-0,24	-0,11

UO 9 Hälso- och sjukvård samt social omsorg	2,83	-0,34	0,35

UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp	-3,84	-0,63	-0,90

UO 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom	0,03	0,00	0,00

UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn	-1,00	0,03	-0,03

UO 13 Arbetsmarknad	-0,58	-1,97	0,29

UO 14 Arbetsliv	-0,31	-0,14	-0,03

UO 15 Studiestöd	-0,34	0,00	-0,19

UO 16 Utbildning och universitetsforskning	1,75	0,72	0,18

UO 17 Kultur	-0,16	0,00	-0,03

UO 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik	-0,71	-0,51	0,01

UO 19 Regional utveckling	0,10	0,07	-0,05

UO 20 Allmän miljö- och naturvård	0,02	-0,28	0,08

UO 21 Energi	0,14	-0,49	-0,46

UO 22 Kommunikationer2	-9,32	0,07	-0,27

UO 23 Jord- och skogsbruk	-0,25	-0,23	-0,21

UO 24 Näringsliv	0,52	-0,07	-0,14

UO 25 Allmänna bidrag till kommuner	4,52	0,01	0,00

UO 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen	0,14	-0,04	-0,38

Summa Anslagsförändringar	-7,84	-2,43	-3,16

Lånefinansierade infrastrukturinvesteringar3	11,38	-0,82	-0,75

Summa Anslagsförändringar inkl. lånefinansierade infrastrukturinvesteringar	3,54	-3,24	-3,91

1Anslagsförändringar till följd av den makroekonomiska utvecklingen och volymförändringar i transfereringssystemen m.m. ingår ej (se avsnitt 4.4.2). Anslagsförändringar som i denna proposition motiverar teknisk justering av utgiftstaket för staten ingår ej (se avsnitt 4.3.3). Anslagsförändringar som aviseras eller föreslås i denna proposition redovisas i tabell 7.9.

22008 minskar anslagen under utgiftsområde 22 med 10 miljarder kronor i jämförelse med 2007 t.f.a. att 10 miljarder kronor anvisas på tilläggsbudget i denna proposition i syfte att genomföra extra amorteringar av infrastrukturlån engångsvis 2007.

3Posten visar förändringen av nettoupplåningen för väg- och järnvägsobjekt. Nettoupplåning utgör skillnaden mellan nyupplåning och amortering. För 2007 föreslås en extra amortering om 10 mdkr vilket förklarar den stora skillnaden mellan 2007 och 2008.

PROP. 2007/08:1

Fortsättning av tabell 4.15 Utgifts- och inkomstförändringar 2008–2010 i förhållande till föregående år av tidigare beslutade och aviserade samt nu föreslagna och aviserade reformer och finansieringar

Budgeteffekt i förhållande till föregående år. Fullständigt periodiserad redovisning för skatter. Minustecken innebär att skatteinkomsterna minskar.

Miljarder kronor	2008	2009	2010
Inkomstreformer

Skatt på arbete	-18,52	-0,04	0,05
varav föreslagna/aviserade i denna proposition	-10,15	0,00	0,00

Skatt på kapital	0,13	0,76	0,34

varav föreslagna/aviserade i denna proposition	0,64	0,76	0,34

Skatt på konsumtion och insatsvaror	7,52	-0,34	-0,28

varav föreslagna/aviserade i denna proposition	6,48	-0,17	-0,28

Summa skattereformer, brutto	-10,87	0,38	0,11

Summa indirekta effekter av skatter	2,77	0,49	0,02

varav föreslagna/aviserade i denna proposition	-0,59	0,42	0,04

Övriga inkomstreformer	3,75	0,45	0,50

varav föreslagna/aviserade i denna proposition	-1,45	-2,05	0,50

Summa inkomstreformer, netto	-4,35	1,32	0,63

Utgifts- och inkomstreformer1	7,89	-4,56	-4,54

1Minustecken innebär att den sammanlagda budgeteffekten av utgifts- och inkomstreformer förbättrar de offentliga finanserna jämfört med året innan. I redovisningen av utgiftsreformer, i tabell 4.15, ingår ej indirekta effekter av utgiftsreformer på statsbudgetens inkomstsida.

4.5Den offentliga sektorns finanser

4.5.1Den konsoliderade offentliga sektorns finanser

Den offentliga sektorns finanser har stärkts under de senaste tre åren och 2006 uppgick det finansiella sparandet till 67 miljarder kronor eller 2,4 procent av BNP. Det är det största över- skottet som redovisats sedan 2000. Samtliga delsektorer i den offentliga sektorn visade överskott.

Diagram 4.2 Offentliga sektorns finansiella sparande, inkomster och utgifter 2000–2010

Procent av BNP

5												60
4					Finansiellt sparande (vänster skala)							58
					Finansiellt sparande (vänster skala)
					Inkomster (höger skala)
3					Utgifter (höger skala)							56
					Utgifter (höger skala)

2												54
2												54
1												52
1												52
0												50
0												50
	2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010
-1												48
-2												46
-2												46

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Vid utgången av 2006 översteg den offentliga sektorns finansiella tillgångar skulderna med 444 miljarder kronor eller 15,7 procent av BNP. Den offentliga sektorns kapitalinkomster i form av räntor och utdelningar överstiger också ränte- utgifterna. Den positiva finansiella ställningen ska ses mot bakgrund av att tillgångarna i pensionssystemets buffertfonder (AP-fonderna) uppgick till 862 miljarder kronor, vilket motsvarar 30,4 procent av BNP. Den kon- soliderade bruttoskulden uppgick till 47 procent av BNP, vilket med god marginal understiger referensvärdet inom EMU på 60 procent av BNP.

I år medför skattesänkningar en kraftig sänkning av inkomsterna uttryckt som andel av BNP. Samtidigt minskar utgifterna ännu mer och det finansiella sparandet förstärks till 2,9 procent av BNP (se tabell 4.16).

Nästa år bidrar ytterligare skattesänkningar och en återhållsam utgiftsutveckling i stats- budgeten till en fortsatt minskning av den offentliga sektorns inkomster och utgifter som andel av BNP. Det finansiella sparandet beräknas till 2,8 procent av BNP.

Tabell 4.16 Den offentliga sektorns finanser 2006–2010

Miljarder kronor, om annat ej anges

	2006	2007	2008	2009	2010
Inkomster	1 562	1 630	1 697	1 770	1 850
Procent av BNP	55,2	54,1	53,2	52,6	52,4
Skatter och avgifter	1 410	1 458	1 522	1 592	1 664
Procent av BNP	49,8	48,4	47,7	47,3	47,2
Kapitalinkomster	63	69	71	73	76
Övriga inkomster	90	102	104	106	110

Utgifter	1 495	1 543	1 608	1 666	1 723
Procent av BNP	52,8	51,2	50,4	49,5	48,9
Utgifter exkl. räntor	1 441	1 485	1 551	1 612	1 672
Ränteutgifter	54	58	57	54	51

Finansiellt sparande	67	87	89	105	126
Procent av BNP	2,4	2,9	2,8	3,1	3,6
Staten	26	49	56	81	111
ÅP-systemet	30	28	25	17	11
Kommuner	11	10	9	6	3

Finansiell ställning
Nettoskuld	-444	-533	-629	-737	-862
Procent av BNP	-15,7	-17,7	-19,7	-21,9	-24,4
Konsoliderad
bruttoskuld	1 331	1 197	1 110	1 004	864
Procent av BNP	47,0	39,7	34,8	29,8	24,5

Anm.: Konsoliderad bruttoskuld definieras av EU-regler (Maastrichtvillkoren).

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Under 2009 och 2010 stärks sparandet successivt till följd av en ytterligare minskning av utgifterna som andel av BNP. Överskotten medför en fortsatt förstärkning av den offentliga sektorns finansiella nettoställning. Därtill reduceras bruttoskulden till följd av de planerade försäljningarna av statens aktieinnehav. I slutet av prognosperioden beräknas den konsoliderade bruttoskulden motsvara 24,5 procent av BNP (se diagram 4.3).

Diagram 4.3 Konsoliderad bruttoskuld 1994–2010

Procent av BNP

1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

PROP. 2007/08:1

4.5.2Den statliga sektorns finanser

I nationalräkenskaperna (NR) omfattar den statliga sektorn all verksamhet som huvudsakligen är finansierad av skatter och kontrollerad av staten oberoende av organisa- tionsform. Affärsverksamhet i statliga bolag och affärsverk ingår inte i den statliga sektorn utan i näringslivet. Statsbudgeten omfattar alla transaktioner som påverkar statens lånebehov.

Statens finansiella sparande visar förändringen av den finansiella förmögenheten, exklusive värdeförändringar. Statsbudgetens saldo (budgetsaldot) visar statens lånebehov och avspeglar därmed förändringen av statsskulden. Det finansiella sparandet påverkas inte av att staten säljer eller köper finansiella tillgångar, t.ex. aktier, eller ökar utlåningen, t.ex. studiemedel, eftersom detta inte förändrar förmögenheten. Däremot påverkas budgetsaldot och stats- skulden av sådana finansiella transaktioner.

Tabell 4.17 Budgetsaldo och statens finansiella sparande

2006–2010 Miljarder kronor

	2006	2007	2008	2009	2010
Budgetsaldo	18	135	91	116	147
Räntor, periodisering,
kursvinster/förluster	9	-3	-1	-2	0
Periodisering av skatter	-7	-19	14	13	11
Försäljning aktier	0	-50	-50	-50	-50
Extra stora utdelningar	-10	-17
Effekt av PPS1	21	-2	-2	-3	-3
Övriga finansiella
transaktioner m.m.	-6	5	4	7	5
Finansiellt sparande	26	49	56	81	111

1Effekt av PPS avser skillnaden mellan hur transaktionerna mellan staten och premiepensionssystemet påverkar finansiellt sparande och budgetsaldot. Källor: Finansdepartementet.

Förutom denna principiella skillnad avviker redovisningen i statsbudgeten i flera avseenden från redovisningen i NR. Budgetsaldot redovisas kassamässigt medan NR tillämpar periodiserad redovisning. Denna skillnad påverkar framför allt redovisningen av skatter och ränteutgifter.

De ovannämnda skillnaderna i redovisnings- principer medför att budgetsaldo och finansiellt sparande skiljer sig åt. Därutöver finns stora saldoneutrala skillnader i redovisningen av inkomster och utgifter mellan statsbudgeten och NR.

År 2006 uppgick budgetöverskottet till

18 miljarder kronor medan det finansiella sparandet uppgick till 26 miljarder kronor. De

PROP. 2007/08:1

kassamässiga ränteutgifterna var 9 miljarder kronor högre än de kostnadsmässiga. I motsatt riktning gick att de periodiserade skatterna, som avser inkomståret 2006, var 7 miljarder kronor lägre än de inbetalda kassamässiga. Extra stora aktieutdelningar klassificeras som kapital- överföringar i NR och inräknas inte i det finansiella sparandet, men stärker budgetsaldot. Transaktionerna mellan Riksgäldskontoret (RGK) och premiepensionssystemet (PPS) minskade budgetsaldot kraftigt förra året. Det beror på att överföringarna till PPS 2006 inkluderade två års intjänade pensionsrätter (se tabell 4.17).

Under	perioden	2007–2010		planeras
försäljningar	av aktier	till	ett	värde på
50 miljarder	kronor per år,		vilket	påverkar

budgetsaldot, men inte det finansiella sparandet. Även i år bidrar extra stora aktieutdelningar till budgetsaldot. Effekten av transaktionerna med PPS är marginell då de preliminära avgifterna är ungefär lika stora som överföringarna till PPS. Skillnaden i periodiseringen av skatter är stor även för vart och ett av åren 2007–2010, men de för inkomståren debiterade skatterna ska på sikt vara lika med de kassamässigt inbetalda. Det visar sig i att periodiseringsskillnaden av skatter är sammantaget nära noll under perioden 2006– 2009. Nedsättningen av EU-avgiften period- iseras i NR under perioden 2007–2009 medan den kassamässiga effekten kommer först 2009.

I år beräknas statens finansiella sparande visa

ett överskott	på 49 miljarder kronor	eller
1,6 procent av	BNP. Överskottet ökar	under

prognosperioden under det att såväl statens inkomster som utgifter minskar som andel av BNP. Utgifterna exklusive räntor minskar som andel av BNP från 28,2 procent 2006 till 25,5 procent 2008. Andelsminskningen mot- svarar drygt 80 miljarder kronor, varav drygt 12 miljarder kronor beror på att statsbidragen till kommunerna sänks till följd av det aviserade införandet av en låg kommunal fastighetsavgift. Nästa år beräknas statens finansiella sparande till 56 miljarder kronor eller 1,8 procent av BNP. Med de aktuella ekonomiska förutsättningarna och hittills fattade beslut och förslag om finans- politiken så beräknas överskottet öka till 111 miljarder kronor eller 3,2 procent av BNP 2010 (se tabell 4.18).

Tabell 4.18 Statens finanser 2006–2010

Miljarder kronor, om annat ej anges

	2006	2007	2008	2009	2010
Inkomster	872	903	917	949	992
Procent av BNP	30,8	30,0	28,7	28,2	28,1
Skatter och avgifter	794	811	823	857	897
Övriga inkomster	77	92	93	92	95

Utgifter	846	854	861	868	881
Procent av BNP	29,9	28,4	27,0	25,8	25,0
Utgifter exkl. räntor	800	804	813	824	841
Procent av BNP	28,2	26,7	25,5	24,5	23,8
Ränteutgifter	46	51	48	44	40

Finansiellt sparande	26	49	56	81	111
Procent av BNP	0,9	1,6	1,8	2,4	3,2

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

4.5.3Ålderspensionssystemets finanser

Ålderspensionssystemet består av en fördelningsdel (inkomstpensionen) och en fondbaserad del (premiepensionen). Ålders- pensionssystemet i den offentliga sektorn omfattar endast inkomstpensionen med dess AP-fonder som buffert. Under en uppbyggnads- fas är inkomsterna större än utbetalda pensioner. Det finansiella sparandet uppgick till 30 miljarder kronor 2006 eller 1,1 procent av BNP. Därtill ökade tillgångarna i AP-fonderna med ca 60 miljarder kronor till följd av värde- ökningar. Värdeförändringar påverkar inte det finansiella sparandet. Där inräknas endast direkt- avkastningen i form av räntor och utdelningar.

Avgiftsinkomsterna överstiger pensions- utbetalningarna till och med 2008. Successivt ökade pensionsutbetalningar medför emellertid att ett underskott mellan avgifter och pensioner uppstår från och med 2009. Direktavkastningen täcker emellertid avgiftsunderskottet och det finansiella sparandet är alltjämt positivt 2010. Det finansiella sparandet beräknas visa under- skott omkring 2015. De framtida underskotten finansieras med försäljningar av AP-fondernas tillgångar, som vid utgången av 2006 uppgick till 30,4 procent av BNP.

Tabell 4.19 Ålderspensionssystemet (Inkomstpensionen) 2006–2010

Miljarder kronor, om annat ej anges

	2006	2007	2008	2009	2010
Avgifter	186	193	200	209	218
Pensioner	-176	-185	-198	-215	-232
Avgiftsöverskott	10	7	2	-6	-14
Räntor, utdelningar	24	25	26	28	29
Förvaltningsutgifter
m.m.	-4	-4	-4	-4	-4
Finansiellt sparande	30	28	25	17	11
Procent av BNP	1,1	0,9	0,8	0,5	0,3
Fondtillgångar	862	–	–	–	–
Procent av BNP	30,4	–	–	–	–

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

4.5.4Kommunsektorns finanser

Kommunsektorn uppvisade överskott 2006 som i stort sett var i nivå med det höga finansiella sparandet och ekonomiska resultat som redovisades 2005.F15FI likhet med året innan utvecklades inkomsterna relativt starkt 2006. Detta kombinerades med en ökning av konsum- tionsvolymen på över 2 procent.

Tabell 4.20 Kommunsektorns finanser

Miljarder kronor, om annat ej anges

	2006	2007	2008	2009	2010
Inkomster	660	698	736	768	795
Skatter	456	479	520	548	572
Statsbidrag exkl.
mervärdesskatt1	113	122	114	114	113
Skatter och statsbidrag
procent av BNP	20,1	19,9	19,9	19,7	19,4
Övriga inkomster	91	97	101	106	110
Utgifter	649	688	727	761	791
Konsumtion	553	586	620	649	675
Procent av BNP	19,5	19,5	19,4	19,3	19,1
Procentuell
volymförändring	2,2	2,1	1,8	0,5	0,7
Övriga utgifter	97	102	107	112	116

Finansiellt sparande	11	10	9	6	3
Procent av BNP	0,4	0,3	0,3	0,2	0,1
Resultat före extra-
ordinära poster	15	11	9	6	4

1I NR redovisas ingående mervärdesskatt i offentlig konsumtion och investering som en utgift. Den kompensation kommuner och landsting erhåller för dessa utgifter redovisas under övriga inkomster.

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

15Med ekonomiskt resultat avses här resultat före extraordinära poster.

PROP. 2007/08:1

I år beräknas inkomstutvecklingen bli något starkare än föregående år. Skatteunderlaget ökar med 4,5 procent till följd av den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden. Såväl generella som riktade statsbidrag höjs i år, de senare inom bl.a. områdena vård och omsorg samt flyktingmottagning. Sammantaget ökar bidragen med 9 miljarder kronor. Medan finansiellt sparande beräknas ligga i nivå med 2006 års överskott, minskar däremot resultatet. Detta är främst en effekt av att en slutreglering av skatterna tillfälligt höjde redovisat resultat 2006.

Inkomsttillväxten beräknas stärkas ytterligare 2008. Till följd av förslaget om en kommunal fastighetsavgift som aviseras, görs en nivå- justering mellan statsbidragen och skatterna på 12,1 miljarder kronor. Inkomsterna beräknas sedan öka till följd av att avgiften är indexerad samt att taxeringsvärdena väntas stiga. Reformen beräknas ge en ökning av kommunernas intäkter med 1,3 miljarder kronor respektive 1,8 miljarder kronor 2009 och 2010. Vidare sänks stats- bidragen med 0,9 miljarder kronor till följd av att kommunsektorns skatteintäkter ökar när avdragsrätten för pensionssparande sänks. Frånsett dessa förändringar ökar statsbidragen netto med ca 5 miljarder kronor. Under 2008 är det återigen främst det generella statsbidraget och bidrag inom området flyktingmottagning som ökar.

Konsumtionsutgifterna i löpande priser ökar relativt starkt. Nya löneavtal beräknas ge upphov till betydligt högre löneutbetalningar från och med 2008. Till detta kan läggas en beräknad ökning av konsumtionsvolymen på närmare 2 procent. Sammantaget medför detta att över- skottet inom kommunsektorn minskar detta år.

Inkomstökningen väntas bli svagare under 2009 och 2010, trots fortsatt stabilt ökande skatteinkomster. Detta är en följd av att statsbidragen blir något lägre dessa år.

Konsumtionstillväxten väntas dämpas prognosåren 2009 och 2010 i takt med att inkomstökningen försvagas. Den totala effekten bedöms dock resultera i successivt försämrade överskott. För 2010 beräknas resultatet bli 4 miljarder kronor, vilket är under den nivå som torde motsvara god ekonomisk hushållning.

Skattefrågor

PROP. 2007/08:1

5 Skattefrågor

5.1Inledning

Regeringen redovisar här ett antal åtgärder på skatteområdet med effekter för budgetåret 2008 och framåt. Huvuddelen av dessa åtgärder kommer att föreslås i särskilda propositioner under hösten 2007 och redovisas därför i denna proposition som bedömningar.

Vid beskattningen av förvärvsinkomster aviseras ett förstärkt jobbskatteavdrag, en ut- vidgning av skattereduktionen för hushålls- tjänster till att avse de fall där en löntagare erhåller tjänsterna som löneförmån och en begränsning av avdragsrätten för privatpensions- sparande. Förändringar i avdraget för resor till och från arbetet och i tjänsten och i beskattningen av lånedatorer aviseras liksom i skattereglerna vid dubbel bosättning. Slutligen aviseras också förändringar i beskattningen av sjöinkomst.

Regeringen följer frågan om s.k. idrotts- utövarkonton.

På socialavgiftsområdet föreslås förändrade nivåer för socialavgifter och allmän löneavgift och en justerad beräkning av den allmänna pensionsavgiften. Vidare aviseras slopad särskild löneskatt för personer födda 1937 och tidigare och en bedömning kring sänkta arbetsgivar- avgifter i tjänstesektorn redovisas.

På området för kapital- och egendomsskatter aviseras ett avskaffande av den statliga fastighets- skatten på bostäder och förändringar i kapital- vinstbeskattningen av privatbostäder, ett slopande av förmögenhetsskatten och en höj- ning av fastighetsskatten på vattenkraftverk. Vidare redovisas bedömningar kring nya skatte- regler för pensionsförsäkring, vissa förändringar

i kapitalbeskattningsreglerna och i reglerna om ränteavdrag för utomlands bosatta.

För beskattningen av företagare aviseras övergångsvisa lättnader i kapitalvinstbeskatt- ningen av kvalificerade andelar (de s.k. 3:12- reglerna) och vidare redovisas pågående arbete kring den skattemässiga behandlingen av före- tagande i olika organisationsformer. Bedöm- ningar redovisas kring det svenska koncern- bidragssystemet, lagerbolag, skalbolagsdeklara- tioner, överföring av skogskonto m.m. och ändrade regler för CFC-beskattning.

På företagsskatteområdet avser regeringen vidare att se över möjligheten av att införa ett system med tonnagebeskattning av företag. Som ett led i arbetet med att stärka den ideella sektorn och stimulera forskning vill regeringen stimulera donationer från privatpersoner och företag. Därför tillsätts senast under 2008 en utredning för att möjliggöra sådan avdragsrätt. Regeringen följer frågan om frivillig schablon- beskattning av mindre företag.

På energi- och miljöbeskattningsområdet redovisas vissa principer för en effektiv miljö- styrning. Med utgångspunkt i dessa redovisar regeringen ett klimatpaket som förbättrar styr- ningen samtidigt som effekterna för vissa sektorer balanseras på olika sätt. Sålunda aviseras förslag om höjd koldioxidskatt och en bedömning lämnas kring beskattningen av bränslen i den handlande sektorn. Vidare aviseras förslag om höjd skatt på diesel, om indexering av energi- och koldioxidskattesatserna, om sänkt fordonsskatt för dieselpersonbilar och om höjd fordonsskatt för lätta lastbilar och bussar, om återbetalning av energi- och koldioxidskatt till jordbruket, skogsbruket och vattenbruket, om höjd skatt på termisk effekt i kärnkraftverk och

103

PROP. 2007/08:1

om sänkt energiskatt på el i norra Sverige samt ett slopande av det särskilda villkoret som gäller för att etanol som låginblandas i bensin ska vara skattebefriad. Regeringen kommer att noga följa klimatpaketets effekter vad gäller omställningen till en mer miljövänlig transportsektor, i syfte att säkerställa att reformen bidrar till att Sverige uppfyller de av EU uppsatta klimat- och energimålen.

I övrigt lämnas på energi- och miljöbeskatt- ningsområdet förslag om fortsatt avtrappning av energiskatteavdraget för vindkraft samt redo- visas bedömningar kring avfallsförbrännings- skatten, om fortsatta lättnader för koldioxid- neutrala drivmedel och om beskattningen av privatflygets bränsle.

För övriga punktskatter aviseras förslag om höjd skatt på öl och sänkt skatt på vin, om höjningar av skatterna på cigaretter, röktobak och snus och om sänkt lotteriskatt. Vidare redovisas en bedömning om reklamskatten.

På mervärdesskatteområdet aviseras kom- mande förslag om förlängd redovisningsperiod för mervärdesskatt och om anpassningar av mervärdesskatten till EG:s mervärdesskatte- direktiv.

På det skatteadministrativa området redovisas pågående arbete med översyn av reglerna för F- skatt liksom förslag om upphävande av lag om kreditering på skattekonto för stöd för konver- tering från oljeuppvärmningssystem.

En bedömning redovisas kring behovet av stöd för forskning på skatteområdet.

I ett avslutande avsnitt redovisas de finansiella effekterna av de skatte- och avgiftsförslag som lämnas i denna proposition och dessutom av kommande förslag som lämnas i propositioner senare under 2007.

Ärendet och dess beredning m.m.

För de ärenden där förslag lämnas finns lag- förslag i kapitel 3. Samtliga dessa lagförslag har beretts under hand med Skatteverket och i förekommande fall med Försäkringskassan.

Lagrådet

Enligt regeringens mening är samtliga förslag av sådan enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande torde sakna betydelse.

5.2Skatter på förvärvsinkomster

5.2.1Förstärkt jobbskatteavdrag

Regeringens bedömning: Som ett led i ansträng- ningarna att ytterligare stimulera arbetsutbudet och öka den varaktiga sysselsättningen, bör skattereduktionen för arbetsinkomster (jobb- skatteavdraget) fr.o.m. 2008 förstärkas i ett andra steg med 10,72 miljarder kronor.

Skälen för regeringens bedömning: Vid års- skiftet infördes en skattelättnad på inkomster av anställning och aktiv näringsverksamhet (arbets- inkomster) i form av en skattereduktion – det s.k. jobbskatteavdraget. I samband med skatte- lättnadens tillkomst framhöll regeringen att man till 2008 planerar en förstärkning av jobb- skatteavdraget i ett andra steg under förut- sättning att ekonomiskt utrymme finns för en sådan reform i de offentliga finanserna (prop. 2006/07:1 finansplan m.m., avsnitt 5.2.1, s. 137). Regeringen bedömde i 2007 års ekonomiska vårproposition att en sådan reform kan genom- föras 2008 (prop. 2006/07:100, avsnitt 1.8.1, s. 42).

Inom Finansdepartementet utarbetades där- efter under senvåren 2007 en promemoria inne- hållande två alternativa förslag till ett andra steg i jobbskatteavdraget. Det ena förslaget innebar en förstärkning om cirka 8,5 miljarder kronor (alternativ A) och det andra en förstärkning om ca 10,8 miljarder kronor (alternativ B). Prome- morian har remissbehandlats (dnr Fi2007/5092). Remissinstanserna är i huvudsak positiva till att jobbskatteavdraget förstärks.

Som ett led i ansträngningarna att ytterligare stimulera arbetsutbudet och därmed varaktigt öka sysselsättningen, anser regeringen att jobb- skatteavdraget bör förstärkas med 10,72 mil- jarder kronor i det andra steget för att få största möjliga effekt på arbetsutbud och sysselsättning. Denna förstärkning motsvarar alternativ B i promemorian. Det samhällsekonomiska utrym- met och de offentliga finanserna är sådana att de tillåter en förstärkning av jobbskatteavdraget i denna storleksordning med den i denna proposition föreslagna finansieringen. I förhållande till en förstärkning enligt alternativ A i promemorian ger en förstärkning med 10,72 miljarder kronor relativt sett större effekter på

104

arbetsutbud och BNP. Denna förstärkning ökar arbetsutbudet än mer tydligt och gör det även mera lönsamt att arbeta för låg- och medel- inkomsttagare som redan är i sysselsättning genom en större marginalskattesänkning. Lik- som för det första steget, bör det andra steget särskilt inriktas mot att göra det mer lönsamt att gå från fulltidsfrånvaro till hel- eller deltids- arbete. Det förstärkta jobbskatteavdraget bör av fördelningspolitiska skäl utformas så att större delen av det tillfaller låg- och medelinkomst- tagare.

Förstärkningen innebär att jobbskatteavdraget höjs så att det ger en tillkommande skattelättnad med upp till 3 000 kronor per år för dem som har genomsnittlig skattesats för kommunal inkomstskatt (31,55 procent för 2007) och som vid beskattningsårets ingång inte har fyllt 65 år. För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år och som har genomsnittlig skattesats för kommunal inkomstskatt motsvarar höj- ningen en skattelättnad med upp till 3 900 kronor per år. I genomsnitt kommer skatten att minskas med cirka 2 400 kronor per år för dem som omfattas av jobbskatteavdraget. Ökningen av nettoinkomsten för låg- och medelinkomsttagare, till följd av det totala jobbskatteavdraget, kommer därmed att uppgå till minst 6 procent.

Det förstärkta avdraget innebär att personer med arbetsinkomster kommer att få en lägre genomsnittlig skatt. Den genomsnittliga skatten, räknat i antal procentenheter, sjunker mest för låg- och medelinkomsttagare vilket visas i diagram 5.1. som beskriver situationen för personer med enbart arbetsinkomster.

Diagram 5.1 Genomsnittlig skatt enligt gällande regler (ljus linje) samt enligt förslaget om jobbskatteavdrag (mörk linje)

Genomsnittlig skatt (%)

100 000

200 000

300 000

400 000

500 000

Arbetsinkomst

PROP. 2007/08:1

Skillnaden i marginalskatt mellan gällande regler och förslaget visas i diagram 5.2. också i detta fall för personer med enbart arbets- inkomster.

Diagram 5.2 Marginalskatt enligt gällande regler (ljus linje) samt enligt förslaget om förstärkt jobbskatteavdrag (mörk linje)

Marginalskatt 60

0 100000 200000 300000 400000 500000

Arbetsinkomst

Marginalskatten reduceras till noll för arbets- inkomster mellan 33 000 och 37 000 kronor samt sjunker för arbetsinkomster mellan ca 120 000 och 280 000 kronor per år. Därmed sänks marginalskatten för bland annat vård- biträden, kontorspersonal, mekaniker och brandmän.

I tabell 5.1 visas skatten utan jobbskatteavdrag samt effekterna av jobbskatteavdraget i de två stegen (gällande och föreslagen förstärkning). Dessutom visas den totala inkomstskattesänk- ningen som procent av arbetsinkomsten. Den skattesänkning som redovisas i tabellen gäller för personer som har hela sin inkomst från arbete samt är under 65 år. I beräkningen används den genomsnittliga skattesatsen för kommunal inkomstskatt 2007 (31,55 procent).

105

PROP. 2007/08:1

Tabell 5.1 Skatt på arbetsinkomster och jobbskatteavdrag enligt gällande regler samt enligt förslaget om förstärkt jobbskatteavdrag

Arbets-	Skatt	Gällande	Förstärkt	Totalt	Totalt
inkomst	utan	jobb-	jobb-	jobb-	jobb-
per år	jobb-	skatte-	skatte-	skatte-	skatte-
	skatte-	avdrag	avdrag	avdrag	avdrag i
	avdrag				procent
					av in-
					komsten
100 000	22 305	5 241	1 241	6 482	6,5

150 000	38 049	5 936	1 642	7 578	5,1

200 000	55 401	7 513	2 163	9 676	4,8

250 000	72 754	9 091	2 683	11 774	4,7

300 000	90 106	10 668	3 066	13 734	4,6

350 000	108 427	11 394	3 066	14 460	4,1

400 000	134 202	11 394	3 066	14 460	3,6

500 000	185 752	11 394	3 066	14 460	2,9

Av tabellen framgår att det ekonomiska utbytet av att gå från t.ex. heltidsarbetslöshet till heltids- arbete med en årsinkomst på 250 000 kronor ökar, på grund av jobbskatteavdraget, med 11 774 kronor.

Regeringen avser att under hösten lägga fram ett förslag till riksdagen om ett förstärkt jobbskatteavdrag fr.o.m. 2008 med den nu aviserade innebörden.

5.2.2Skattereduktion för förmån av hushållstjänster

Regeringens bedömning: Skattereduktion bör in- föras för fysiska personer som har haft löne- förmån i form av hushållstjänster. Skatte- reduktion för förmån av hushållstjänster bedöms kunna införas den 1 januari 2008.

Skälen för regeringens bedömning: Den 1 juli 2007 infördes lagen (2007:346) om skattereduk- tion för utgifter för hushållsarbete. Avsikten var att stimulera hushållens köp av hushållstjänster i syfte att öka människors möjligheter att förena arbetsliv och familjeliv, att öka arbetsutbudet och därmed den varaktiga sysselsättningen samt att minska svartarbetet. Lagen innebär att skatte- reduktion ges för fysiska personers köp av hushållstjänster. Däremot ges inte någon skatte- lättnad i de fall en person har förmån i form av skattepliktiga hushållstjänster. Regeringen har i

propositionen Skattelättnader för hushålls- tjänster, m.m. (prop. 2006/07:94, s. 36 och 57) uttalat att avsikten är att skyndsamt utreda möjligheten till att ge skattelättnad även i de fall tjänsterna utgår i form av löneförmån. Inom Finansdepartementet har utarbetats en prome- moria som har remissbehandlats och nu bereds vidare.

Promemorians förslag innebär att även den som har haft skattepliktig löneförmån i form av hushållstjänster ska ges skattereduktion med 50 procent av förmånens värde. Arbetsgivaren är skyldig att redovisa underlag för skattereduktion på arbetstagarens kontrolluppgift. Begäran om skattereduktion för förmån av skattepliktiga hushållstjänster görs i den självdeklaration som lämnas året efter det år då hushållstjänsten tillhandahållits. I övrigt gäller samma tillämp- ningsområde, definitioner, beloppsgränser m.m. som för skattereduktion för utgifter för hushållsarbete.

Regeringen avser att under hösten 2007 före- slå att skattereduktion för fysiska personer som har haft skattepliktig löneförmån i form av hushållstjänster införs. Förslaget beräknas kunna träda i kraft den 1 januari 2008.

I övrigt kan nämnas att regeringen har beslutat att göra en översyn av bestämmelserna om skattelättnader för hushållsarbete. En sär- skild utredare har utsetts för att utreda och lämna förslag om ett enklare och effektivare system än det nuvarande (dir. 2007:104). Uppdraget ska redovisas till Finansdeparte- mentet senast den 16 juni 2008.

5.2.3Höjt avdrag för resor till och från arbetet samt tjänsteresor

Regeringens bedömning: Det belopp som får dras av för kostnader för resor med egen bil mellan bostad och arbetsplats, för resor med egen bil i tjänsten och i näringsverksamhet bör höjas från 18 kronor till 18 kronor och 50 öre per mil. Avdrag för resor med förmånsbilar bör höjas från 9 kronor till 9 kronor och 50 öre per mil med undantag för dieseldrivna förmånsbilar som bör höjas från 6 kronor till 6 kronor och 50 öre per mil. Ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 2008.

106

Skälen för regeringens bedömning: Avdrag för skäliga utgifter för resor mellan bostaden och arbetsplatsen (arbetsresor) ska göras, om arbets- platsen ligger på ett sådant avstånd från den skattskyldiges bostad att han eller hon behöver använda något transportmedel. Avdrag ska under vissa förutsättningar göras för kostnader för arbetsresor med egen bil. I sådant fall får för närvarande avdrag göras med 18 kronor per mil. Samma schablonmässigt beräknade belopp gäller vid avdrag för kostnader för resor med egen bil i tjänsten eller i näringsverksamheten. Beloppet avser att täcka de milbundna kostnaderna.

De höjda skatterna på drivmedel som aviseras i avsnitt 5.6.2 och 5.6.4 ökar kostnaderna för arbetsresor och resor i tjänsten. För att anpassa avdraget för resor till och från arbetet och i tjänsten samt i näringsverksamheten på grund av de höjda skatterna, bör därför från och med 2008 nivån på avdraget för resor med egen bil höjas från 18 kronor till 18 kronor och 50 öre per mil.

Enligt gällande regler ges skattskyldiga med dieseldrivna förmånsbilar ett avdrag med 6 kro- nor per mil medan de med förmånsbilar som drivs med annat drivmedel ges ett avdrag om 9 kronor per mil. Även dessa avdragsbelopp bör höjas på motsvarande sätt från och med 2008, vilket ger ett avdrag med 6 kronor och 50 öre per mil för dieseldrivna förmånsbilar och med 9 kronor och 50 öre per mil för förmånsbilar som drivs med annat drivmedel.

Finansdepartementet kommer att remittera ett förslag på nu angivna ändringar i samband med att denna proposition överlämnas till riks- dagen. Ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 2008 och tillämpas första gången vid 2009 års taxering.

5.2.4Begränsning av avdragsrätten för privat pensionssparande

Regeringens bedömning: Som ett led i finansie- ringen av slopandet av förmögenhetsskatten bör det allmänna pensionssparavdraget begränsas till 12 000 kronor per år.

Skälen för regeringens bedömning: Som en del i finansieringen av avskaffandet av förmögen- hetsskatten har regeringen i 2007 års ekono- miska vårproposition (prop. 2006/07:100, s. 45)

PROP. 2007/08:1

aviserat att det allmänna pensionssparavdraget ska begränsas till 12 000 kronor per år. Begränsningen innebär att alla skattskyldiga fysiska personer får göra avdrag med högst 12 000 kronor per år oavsett om avdraget görs i näringsverksamhet eller som allmänt avdrag. Det särskilda utrymmet för allmänt avdrag för den som har inkomst av tjänst slopas. Det särskilda utrymmet för aktiv näringsverksamhet samt för den som saknar pensionsrätt i anställning påverkas däremot inte. Förslaget om att begränsa avdragsrätten har beretts tillsammans med förslaget om att slopa förmögenhetsskatten. Ett förslag lämnas i anslutning till förslaget om att slopa förmögenhetsskatten, se vidare avsnitt 5.4.3.

5.2.5Beskattningen av lånedatorer

Regeringens bedömning: Den särskilda värde- ringsregeln för förmån av att för privat bruk använda en datorutrustning som arbetsgivaren tillhandahåller inom ramen för s.k. låne- datorprogram bör slopas från och med 2009. Under 2008 bör sådan förmån värderas till 4 800 kronor per år.

Skälen för regeringens bedömning: Reglerna om skattefrihet för förmån av lånedator infördes 1998. I huvudsak innebar reglerna att en skattskyldig som för privat bruk använder en dator som tillhandahållits av arbetsgivaren inte blir beskattad för denna förmån.

Skattefriheten upphörde att gälla från och med den 1 januari 2007.

Slopandet av skattefriheten föranleddes bl.a. av att lånedatorprogrammen sammantaget inne- burit en omfattande överflyttning av kost- naderna från arbetsgivarna till den offentliga sektorn. Den senaste tidens utveckling mot multimediadatorer avspeglar sig även i valen av lånedatorer. Detta medför allt svårare avgräns- ningsproblem. Skattefriheten gällde vidare för många som redan har en dator eller som skulle ha köpt en dator själva även om de särskilda reglerna om skattefrihet inte hade funnits. Ersättningsdatorer utgör också en allt större del då de ofta förekommande treårsavtalen innebär att den anställde kan få flera lånedatorer i rad. Sammantaget innebar detta att reglernas bidrag

107

PROP. 2007/08:1

till att uppfylla det ursprungliga målet – att stimulera introduktionen av datorer i hemmen – blivit alltmer begränsat. Inkomstbeskattningen av löner, förmåner och andra ersättningar bör vidare vara likformig och neutral. Skattesystemet bör således inte missgynna kontant lön jämfört med exempelvis förmåner eller andra ersätt- ningsformer.

I syfte att underlätta förmånsvärderingen när skattefriheten upphörde den 1 januari 2007 infördes ett schablonmässigt förmånsvärde om 2 400 kronor per år. Denna särskilda värderings- regel bör dock slopas från och med den 1 januari 2009. Övergångsvis bör dock under 2008 förmån av lånedator värderas till 4 800 kronor.

Regeringen avser att under hösten lägga fram ett förslag till riksdagen gällande nu aviserad förändring. Finansdepartementet kommer att remittera ett förslag på nu angivna ändringar i samband med att denna proposition överlämnas till riksdagen. Ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 2008.

5.2.6Beskattningen vid dubbel bosättning

Regeringens bedömning: För att underlätta rörlig- heten på arbetsmarknaden och förstärka den regionala utvecklingen bör avdragsreglerna vid dubbel bosättning fr.o.m. 2008 förändras.

Skälen för regeringens bedömning: Utred- ningen om dubbel bosättning har i sitt be- tänkande Dubbel bosättning för ökad rörlighet (SOU 2005:28) lämnat förslag till ändrade skatteregler vid dubbel bosättning i syfte att underlätta rörligheten på arbetsmarknaden och förstärka den regionala utvecklingen. Förslagen innebär främst att avdrag får göras under längre tid än i dag och att villkoren för avdrag blir enklare att uppfylla och tillämpa. För att finansiera förslagen föreslår utredningen att avdraget för ökade utgifter för måltider och småutgifter begränsas vid såväl dubbel bosättning som tillfälligt arbete genom att sådana utgifter bara får dras av under den första månaden.

Betänkandet har remissbehandlats (dnr 2005/1934). Remissinstanserna är i huvudsak positiva till utredningens förslag.

Regeringen avser att under hösten lämna förslag till riksdagen om förändringar i avdragsrätten vid dubbel bosättning fr.o.m. 2008.

5.2.7Förändringar i reglerna för beskattning av sjöinkomst

Regeringens bedömning: Rätten till sjöinkomst- avdrag och skattereduktion för sjöinkomst bör utvidgas till att även gälla för arbete på ett handelsfartyg från ett annat EES-land. Vidare bör arbete på ett fartyg som går i internationell trafik och som är registrerat i ett annat nordiskt land än Sverige undantas från beskattning i Sverige. Det senare gäller även inkomst från arbete på danska färjor i linjetrafik mellan Sverige och Danmark.

Skälen för regeringens bedömning: Regeringen har i en proposition denna dag föreslagit att de särskilda regler om sjöinkomstavdrag och skattereduktion för sjöinkomst som i dag gäller för inkomst från arbete på ett svenskt handels- fartyg ska utvidgas till att även omfatta arbete på ett handelsfartyg från ett annat EES-land. I propositionen görs bedömningen att begräns- ningen till arbete på ett svenskt fartyg riskerar att strida mot EG-rätten. Det föreslås vidare att det svenska undantaget från tillämpning av det nordiska dubbelbeskattningsavtalets regler om beskattning av inkomst från arbete ombord på nordiska fartyg i internationell trafik ska permanentas. Undantaget har sedan tillkomsten förlängts årligen med ett år i taget. På mot- svarande sätt har beskattningen av anställda ombord på danska färjor i reguljär trafik mellan Sverige och Danmark behandlats. För dessa anställda gäller att om de var anställda på ett danskt skepp någon gång under januari månad 2001 är den s.k. nettolön som betalas till ombordanställda på danska färjor skattebefriad i Sverige. I propositionen föreslås att detta undan- tag ska gälla oavsett när den anställde anställdes.

Förslagen föreslås i propositionen träda i kraft den 15 december 2007.

108

5.3Socialavgifter m.m.

5.3.1Sänkta socialavgifter för tjänstesektorn

Regeringens bedömning: Det bör införas ett system med reducerade socialavgifter för vissa delar av tjänstesektorn.

Skälen för regeringens bedömning: I budget- propositionen för 2007 (2006/07:1 finansplan m.m., avsnitt 5.3.3, s. 144) aviserades att socialavgifterna ska sänkas för vissa delar av tjänstesektorn.

Åtgärden syftar till att varaktigt öka syssel- sättningen, förbättra den samhällsekonomiska effektiviteten och minska svartarbetet i den svenska ekonomin. För att åtgärden ska få så stor effekt som möjligt bör två huvudkriterier vara styrande för branschurvalet. Dessa kriterier bör vara att åtgärden dels ska omfatta tjänster som den enskilde kan välja mellan att producera själv eller köpa, dels omfatta tjänster där lägre socialavgifter bedöms leda till att svart arbete ersätts med vitt i förhållandevis stor grad. Enligt regeringens mening bör en sänkning av social- avgifterna i sådana branscher kunna öka syssel- sättningen såväl på kort som på lång sikt.

En promemoria med förslag om sänkta socialavgifter för vissa delar av tjänstesektorn har varit på remiss under sommaren 2007 (dnr Fi2007/4468). I promemorian föreslås att socialavgifterna (arbetsgivaravgifterna och egen- avgifterna) och den allmänna löneavgiften ska sänkas i tjänstebranscher med produktion av tjänster som i förhållandevis stor utsträckning kan ersätta hemarbete och svartarbete. Nedsättningen innebär att socialavgifterna, med undantag för ålderspensionsavgiften, slopas helt, vilket för närvarande motsvarar en nedsättning på 22,21 procentenheter för arbetsgivar- avgifterna och maximalt 20,50 procentenheter för egenavgifterna. De branscher som i prome- morian föreslås omfattas av sänkningen är bland annat restauranger, hotell, verkstäder för repara- tioner av personbilar, taxi, frisörer och skomakare. Den som bedriver blandad verk- samhet, dvs. i en och samma näringsverksamhet bedriver både avgiftsreducerad verksamhet och fullt avgiftspliktig verksamhet, måste för att

PROP. 2007/08:1

kunna få del av nedsättningen fördela avgifts- underlaget mellan de olika verksamheterna.

Inkomna remissvar bereds nu inom Rege- ringskansliet och inom kort avser regeringen att presentera en lagrådsremiss.

Redan nu kan dock konstateras att rege- ringens förslag kommer att avvika från det förslag som presenterades i promemorian. Hotellbranschen (inklusive vandrarhem, cam- ping och stugbyar) kommer inte att omfattas av förslaget. Det är angeläget att de föreslagna reglerna kan träda i kraft den 1 januari 2008. Innan så kan ske måste dock förslaget statsstödsgranskas och godkännas av kommis- sionen. Utifrån de två huvudkriterierna skiljer hotellbranschen ut sig från övriga valda branscher. Eftersom det bedöms att ett utifrån de två huvudkriterierna mer konsekvent branschurval minskar risken för att behandlingen i kommissionen drar ut på tiden kommer hotell- branschen inte att omfattas av det kommande förslaget.

Senare under hösten 2007 avser regeringen att återkomma till riksdagen med ett förslag. Ambitionen är att de nya reglerna ska kunna träda i kraft den 1 januari 2008. Innan reglerna kan träda i kraft måste dock, som nämnts tidigare, förslaget statsstödsgranskas och god- kännas av kommissionen.

5.3.2Slopad särskild löneskatt för personer födda 1937 och tidigare

Regeringens bedömning: Den särskilda löne- skatten på lön och annan ersättning samt på inkomst av aktiv näringsverksamhet m.m. bör slopas från och med den 1 januari 2008 för personer födda 1937 och tidigare.

Skälen för regeringens bedömning: För att göra det mer attraktivt för företagen att behålla och nyanställa äldre medarbetare slopades den 1 januari 2007 den särskilda löneskatten på lön och annan ersättning samt på inkomst av aktiv näringsverksamhet m.m. för personer som omfattas av det reformerade ålderspensions- systemet, dvs. personer som fyllt 65 år och som är födda 1938 eller senare. De nya bestäm- melserna gäller inte för personer som är födda

109

PROP. 2007/08:1

1937 eller tidigare. Istället gäller – enligt övergångsbestämmelser – att särskild löneskatt ska betalas för dessa personer i enlighet med äldre regler, dvs. med 24,26 procent.

För att i än högre grad uppmuntra arbets- givare att tillvarata de äldres erfarenhet och kunskap, liksom även äldre som vill fortsätta arbetet i det egna företaget gör regeringen bedömningen att även den särskilda löneskatten för personer som inte omfattas av det refor- merade pensionssystemet, dvs. personer som är födda 1937 eller tidigare, bör avskaffas. I likhet med vad som gäller för personer fyllda 65 år och födda 1938 eller senare bör den särskilda löne- skatten slopas såväl med avseende på lön och andra ersättningar för arbete som inkomst av aktiv näringsverksamhet m.m. Finansdeparte- mentet har remitterat en promemoria med förslag. Regeringen avser att under hösten åter- komma med förslag till riksdagen.

Förslaget avses träda i kraft den 1 januari 2008.

5.3.3Förändrade nivåer för socialavgifter

Regeringens förslag: Sjukförsäkringsavgiften i arbetsgivaravgifterna sänks till 7,71 procent av avgiftsunderlaget och i egenavgifterna till 7,93 procent. Arbetsmarknadsavgiften i arbets- givaravgifterna sänks till 2,43 procent av avgifts- underlaget och i egenavgifterna till 0,50 procent. Detta föranleder en höjning av den allmänna löneavgiften i både arbetsgivar- och egenavgifter till 7,49 procent.

Ändringarna tillämpas från och med den 1 januari 2008.

Skälen för regeringens förslag: Socialavgifterna betalas antingen som arbetsgivaravgifter eller som egenavgifter. Arbetsgivaravgifter betalas av arbetsgivare medan egenavgifter betalas av främst enskilda näringsidkare.

Sjukförsäkringsavgiften är en av sex avgifter som tillsammans utgör socialavgifterna. Sjuk- försäkringsavgiften bör tas ut med en avgiftssats som innebär att de beräknade intäkterna från avgiften motsvarar de förväntade utgifterna. För 2008 beräknas de utgifter som sjukförsäk- ringsavgiften ska täcka, uppgå till 95,4 miljarder kronor. Mot bakgrund härav föreslår regeringen

att sjukförsäkringsavgiften i arbetsgivaravgif- terna sänks till 7,71 procent av avgiftsunderlaget och i egenavgifterna till 7,93 procent av avgifts- underlaget.

Den ökade sysselsättningen innebär även att de utgifter som arbetsmarknadsavgiften ska finansiera nu minskar. Mot bakgrund härav föreslår regeringen att arbetsmarknadsavgiften i arbetsgivaravgifterna sänks till 2,43 procent av avgiftsunderlaget och i egenavgifterna till 0,50 procent av avgiftsunderlaget.

Tabell 5.2 Arbetsgivaravgifter 2007 och 2008 enligt

regeringens förslag Procent

Arbetsgivaravgifter	2007	2008
Sjukförsäkringsavgift	8,78	7,71

Föräldraförsäkringsavgift	2,20	2,20

Ålderspensionsavgift	10,21	10,21

Efterlevandepensionsavgift	1,70	1,70

Arbetsmarknadsavgift	4,45	2,43

Arbetsskadeavgift	0,68	0,68

S:a socialavgifter	28,02	24,93

Allmän löneavgift	4,40	7,49

S:a socialavgifter och allmän löneavgift	32,42	32,42

Tabell 5.3 Egenavgifter 2007 och 2008 enligt regeringens förslag

Procent

Egenavgifter	2007	2008
Sjukförsäkringsavgift	9,61	7,93

Föräldraförsäkringsavgift	2,20	2,20

Ålderspensionsavgift	10,21	10,21

Efterlevandepensionsavgift	1,70	1,70

Arbetsmarknadsavgift	1,91	0,50

Arbetsskadeavgift	0,68	0,68

S:a socialavgifter	26,31	23,22

Allmän löneavgift	4,40	7,49

S:a socialavgifter och allmän löneavgift	30,71	30,71

Eftersom justeringen av de båda avgifterna ska göras inom ramen för ett i princip oförändrat uttag ska den allmänna löneavgiften därmed höjas till 7,49 procent.

De föreslagna förändringarna i avgiftsnivåerna bör gälla från den 1 januari 2008 och medför ändringar i 2 kap. 26 § och 3 kap. 13 § socialavgiftslagen (2000:980) samt i 3 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift. Lagförslag i ärendet finns i avsnitt 3.3 och 3.4.

110

5.3.4Allmän pensionsavgift

Regeringens förslag: Vid beräkning av inkomst av anställning enligt lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift ska avdrag göras för kostnader som arbetstagaren haft i arbetet i den ut- sträckning kostnaderna, minskade med erhållen kostnadsersättning, överstiger 5 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Enligt nya regler i 12 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229) har beloppsgränsen för när kost- nader för övriga utgifter i inkomstslaget tjänst får dras av höjts från 1 000 kronor till 5 000 kro- nor fr.o.m. 1 januari 2007.

En motsvarande gräns för avdrag för övriga utgifter finns i lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift och i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension. Regeringen föreslår nu att en följdändring görs i ovan- nämnda lagar på så sätt att beloppsgränsen för avdrag för kostnader som den försäkrade haft i sitt arbete höjs från 1 000 kronor till 5 000 kronor.

Ändringen innebär att vid beräkningen av en försäkrads allmänna pensionsavgift enligt lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift ska avdrag för kostnader som den försäkrade haft i sitt arbete medges endast till den del kost- naderna överstiger 5 000 kronor. Eftersom det inte kan uteslutas att justeringen av avdrags- gränsen i enskilda fall kan vara till nackdel för den enskilde jämfört med bestämmelsens nu- varande lydelse, föreslår regeringen vidare att de nya reglerna ska träda i kraft den 1 januari 2008 och tillämpas första gången vid 2009 års taxering. Lagförslag i ärendet finns i avsnitt 3.1.

Ändringen i lagen (1998:674) om inkomst- grundad ålderspension behandlas utförligt i volym 6, avsnitt 3.8.1.

PROP. 2007/08:1

5.4Kapital- och egendomsskattefrågor

5.4.1Reformerad beskattning av bostäder

Regeringens bedömning: Den statliga fastighets- skatten på bostäder bör avskaffas den 1 januari 2008 och ersättas av en kommunal fastig- hetsavgift. För att åtgärden ska vara fullt finansierad bör bl.a. beskattningen av kapital- vinster på bostäder förändras. Det kommande förslaget innebär i huvudsak följande:

*En avgift för småhus på 6 000 kronor per småhus, dock högst 0,75 procent av taxerings- värdet.

*En avgift på 1 200 kronor per lägenhet i flerbostadshus, dock högst 0,4 procent av taxeringsvärdet.

*Avgifterna indexeras genom att knytas till inkomstutvecklingen.

*Kapitalvinstskatten för privatbostäder höjs från 20 till 22 procent.

*Uppskovsbelopp återförs med vissa undan- tag till beskattning när en bostad övergår till någon annan genom arv, testamente, gåva eller bodelning.

*Uppskovsbelopp får inte överstiga 1,6 mil- joner kronor vid avyttringar fr.o.m. den 1 januari 2008.

*Uppskovsbeloppet begränsas när den förvärvade bostaden är billigare än den avyttrade

isyfte att begränsa de skattekrediter som ges.

*Uppskovsbelopp räntebeläggs med ett belopp motsvarande 0,5 procent av uppskovs- beloppet.

Skälen för regeringens bedömning: Regeringen aviserade i 2007 års ekonomiska vårproposition att den statliga fastighetsskatten på bostäder ska avskaffas från och med den 1 januari 2008 och ersättas med en låg kommunal fastighetsavgift. En promemoria med förslag om kommunal fastighetsavgift utarbetades inom Finansdeparte- mentet och remitterades under sommaren 2007.

Efter förslag i budgetpropositionen för 2007 genomfördes lättnader i fastighetsskatten på boende som i 2008 års ekonomiska förhållanden uppgår till 8,2 miljarder kronor. Mot bakgrund av dessa lättnader har en utgångspunkt för nästa steg i fastighetsskattereformen varit att den i sin helhet ska finansieras inom bostadssektorn.

111

PROP. 2007/08:1

Därför innebar de två remitterade förslagen att det sålunda starkt reducerade skatteuttaget för bostadssektorn omfördelades så att den löpande beskattningen sänktes medan skatteuttaget knutet till avyttring av bostäder höjdes.

I tabell 5.4 redovisas det totala skatteuttaget för bostadssektorn vid tre olika regelsystem tillämpade för 2008 års förhållanden. Det första raden visar skatteuttaget enligt de regler som skulle ha gällt utan alliansens skattesänkningar genom förslagen i budgetpropositionen för 2007. Den andra raden visar skatteuttaget enligt det förslag som aviserades i 2007 års ekonomiska vårproposition och som i promemorian presen- terades som alternativ A. I alternativ A i promemorian sattes den kommunala fastighets- avgiften till 4 500 kronor per småhus, dock högst 1,0 procent av taxeringsvärdet, och 900 kronor per lägenhet i flerbostadshus, dock högst 0,4 procent av taxeringsvärdet. Kapitalvinst- skatten höjdes från 20 till 30 procent. Den tredje raden visar skatteuttaget enligt regeringens nu aviserade förslag. Tabellen redovisar uttag genom fastighetsskatt/avgift, skatt knuten till avyttring av bostaden samt total skatt.

Tabell 5.4 Total skatt och fördelning mellan fastighetsskatt/avgift och skatt knuten till avyttring av bostaden* vid alternativa regler. Miljarder kronor i 2008 års ekonomiska förhållanden

	Fastighetsskatt/	Skatt knuten till	Total skatt
	avgift	avyttring
Skatt utan
alliansens	24,6	11,1	35,7
skatte-	24,6	11,1	35,7
skatte-
sänkningar

Skatt enligt
alt. A i	10,7	16,8	27,5
promemorian

Skatt enligt
aviserat	12.1	15,4	27,5
förslag

*Inkluderar skatt på kapitalvinst, räntebeläggning av uppskovsbelopp och andra åtgärder knutna till uppskovsbeloppet.

Som framgår av tabellen innebär alternativ A att sänkningen av det totala skatteuttaget med 8,2 miljarder kronor jämfört med skatten utan alliansens skattesänkningar uppkommer genom att fastighetsskatten/avgiften sänks med 13,9 miljarder kronor medan skatt vid avyttring höjs med 5,7 miljarder kronor.

Majoriteten av remissinstanserna har ansett att de i promemorian föreslagna höjningarna av kapitalvinstskatten från 20 procent till 30 pro-

cent i alternativ A och 25 procent i alternativ B var alltför höga. Flera remissinstanser har ansett att den kommunala avgiftens storlek är för låg. Bland de remissinstanser som representerar kommunsektorn har framförts önskemål om att den kommunala fastighetsavgiftens storlek bör följa den allmänna inkomstutvecklingen genom en indexering. Kritik har även riktats mot promemorians förslag om införandet av ett tak för uppskovsbelopp på 1,4 miljoner kronor per ursprungsbostad. En del remissinstanser har kritiserat fördelningseffekterna av prome- morians förslag.

Regeringen har beaktat remissutfallet och avser att med utgångspunkt i detta justera promemorians förslag i olika avseenden. Rege- ringen avser att senare under hösten 2007 återkomma till riksdagen med en proposition med förslag till lagstiftning om kommunal fastighetsavgift och om de förändringar i övrigt som behövs för att bl.a. finansiera övergången från statlig skatt till kommunal avgift.

Till grund för de kommande förslagen ligger en delvis annorlunda värdering av hur balansen mellan fastighetsskatt/avgift och skatteuttag knutet till avyttring av bostaden bör vara. Gemensamt för de två alternativ som remit- terades var en förhållandevis kraftig skärpning av kapitalvinstbeskattningen. Därmed ökar riskerna för inlåsning och för minskad rörlighet på arbetsmarknaden men också riskerna för långsiktiga förluster av skattebas, inte minst vid ett bibehållande av det uppskovssystem som det inte är aktuellt att avskaffa. Det finns alltså skäl att något förskjuta balansen mellan fastighets- skatt/avgift och skatteuttag knutet till avyttring. Jämfört med alternativ A i promemorian innebär därför det nu aviserade förslaget att skatten knuten till avyttring reduceras med 1,4 miljarder kronor och att fastighetsskatten/avgiften följaktligen ökar med 1,4 miljarder kronor. De justeringar som gjorts i förhållande till de remit- terade förslagen innebär att riskerna för inlåsning dämpas och att rörligheten på arbetsmarknaden underlättas. Därtill förbättras fördelningseffek- terna såväl mellan hushåll som mellan regioner på det sätt som beskrivs nedan. Mot denna bakgrund kommer de kommande förslagen att i huvudsak innebära följande.

Den kommunala fastighetsavgiften för små- hus bör sättas till 6 000 kronor per värderings- enhet för småhus men högst 0,75 procent av taxeringsvärdet. Genom att det taxeringsvärdes-

112

relaterade taket sätts väsentligt lägre än nu- varande fastighetsskattesats på 1,0 procent begränsas effekten av höjda taxeringsvärden vid kommande fastighetstaxering för småhusen. I diagram 5.3 redovisas den kommunala fastig- hetsavgiften enligt regeringens nu aktuella bedömning och enligt alternativ A i prome- morian.

Diagram 5.3 Kommunal fastighetsavgift enligt det nu aviserade förslaget och enligt alternativ A i promemorian, kronor

	kr/år	7 000
	kr/år	6 000
	fastighetsavgift,	6 000
	fastighetsavgift,	5 000
		5 000
		4 000
	ommunalK	3 000
	ommunalK	2 000
		2 000
		1 000
		0

0	200 000	400 000	600 000	800 000	1 000 000
		Taxeringsvärde, kr

	Alternativ A i promemorian			Aviserat förslag
	Alternativ A i promemorian			Aviserat förslag

Sänkningen av avgiftstaket till 0,75 procent innebär jämfört med alternativ A i promemorian, där taket var 1,0 procent av taxeringsvärdet, en lägre kommunal fastighetsavgift för småhus med taxeringsvärden som understiger 600 000 kro- nor. Andelen småhusägare som får en kommunal fastighetsavgift lägre än 6 000 kronor uppgår till ca 53 procent. Taksänkningen i förhållande till alternativ A ger en bättre fördelningseffekt mellan såväl hushåll som regioner.

För bostadsdelen av flerbostadshus bör den kommunala avgiften bli 1 200 kronor per bostadslägenhet men sammanlagt högst 0,4 pro- cent av taxeringsvärdet för bostadsdelen.

Den kommunala fastighetsavgiften bör indexeras genom att knytas till inkomstbas- beloppet. De avgiftsmedel som inflyter tillfaller kommunerna.

Kapitalvinstskatten för privatbostäder, som en andel av vinsten, bör höjas från 20 till 22 pro- cent. Hänsyn har således tagits till remisskritiken i denna del. En mer begränsad höjning med endast två procentenheter innebär mindre risk för inlåsningseffekter än promemorians förslag.

Vidare sker ett antal förändringar i systemet med uppskov med beskattning av kapitalvinst vid avyttring av privatbostad. Uppskoven har ökat avsevärt de senaste åren. År 2005 ökade de med ca 36 miljarder kronor till totalt ca 150 mil-

PROP. 2007/08:1

jarder kronor. Dessutom har möjligheterna att få uppskov med beskattning av kapitalvinsten vid byte av bostad utökats till att även inkludera bostäder i andra stater inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Detta innebär kontrollproblem och risk för erodering av kapitalvinstskattebasen på sikt. Det är därför angeläget att utforma uppskovsreglerna så att skattekrediterna minskas. De nu aviserade ändringarna av reglerna betingas således även av andra skäl än rent finansieringsmässiga.

Uppskovsbelopp bör, i motsats till vad som gäller idag, återföras när en bostad övergår till någon annan genom arv, testamente, gåva eller bodelning. Undantag bör göras för övergångar i form av arv eller testamente till make, sambo eller hemmavarande barn under 18 år, samt bodelning med anledning av att ett äktenskap eller ett samboförhållande upphör eller att maken eller sambon dör.

Det bör även införas ett tak för hur stort ett uppskovsbelopp kan bli. Ett uppskovsbelopp vid avyttring av en privatbostad som sker från och med 1 januari 2008 ska inte kunna bli större än 1,6 miljoner kronor. Det innebär exempelvis att om en skattskyldig säljer en bostad och gör en vinst på 2 miljoner kronor kan han eller hon få uppskov med beskattningen av högst 1,6 mil- joner kronor. Resterande 400 000 kronor tas upp till beskattning.

Vidare bör metoden för beräkning av upp- skovsbeloppets storlek vid förvärv av billigare ersättningsbostad ändras. Nuvarande beräk- ningsmetod, där uppskovsbeloppet beräknas som så stor del av kapitalvinsten som ersätt- ningen för ersättningsbostaden utgör av ersätt- ningen för ursprungsbostaden, bör slopas. Uppskovsbeloppet bör i stället beräknas som kapitalvinsten minskad med mellanskillnaden mellan ersättningen för ursprungsbostaden och ersättningen för ersättningsbostaden.

Ändringen kan illustreras med följande exem- pel. X avyttrar en bostad för 1 000 000 kronor och gör en kapitalvinst om 300 000 kronor. X förvärvar därefter en ersättningsbostad för 800 000 kronor. Med nuvarande regler kan X få ett uppskovsbelopp om 300 000 x (800 000/ 1 000 000) = 240 000 kronor. Den omedelbart skattepliktiga vinsten blir då 60 000 kronor. De nu aviserade reglerna innebär i stället att skillnaden mellan priset på ursprungsbostaden och priset på ersättningsbostaden beskattas omedelbart. I exemplet innebär detta att

113

PROP. 2007/08:1

200 000 kronor beskattas omedelbart medan uppskovet uppgår till 100 000 kronor.

Frågan om ändrad beräkning vid förvärv av billigare ersättningsbostad kommer att remit- teras.

Uppskovsbelopp bör räntebeläggas med ett belopp motsvarande 0,5 procent av uppskovs- beloppet. Vid den föreslagna kapitalvinstskatten på 22 procent motsvarar detta en effektiv icke avdragsgill ränta på knappt 2,3 procent av den latenta skattekredit som uppskovsbeloppet innebär. Räntebeläggningen utformas tekniskt genom att en särskild schablonintäkt på 1,67 procent av uppskovsbeloppet tas upp i inkomstslaget kapital till en beskattning på 30 procent.

I tabell 5.5 redovisas de samlade budget- effekterna brutto för 2008 av regeringens aviserade förslag.

Tabell 5.5 Budgeteffekter (brutto) av aviserat förslag till reformerad beskattning av bostäder 2008. Miljarder kronor

Kommunal fastighetsavgift	12,1
- småhus 6 000 kr/år, högst	9,5
0,75 procent av taxeringsvärdet

- flerbostadshus 1 200 kr/år och	2,6
lägenhet, högst 0,4 procent av
taxeringsvärdet

Höjd kapitalvinstskatt på	1,1
privatbostäder från 20 till 22
procent

Återföring av uppskov vid arv,	1,4
gåva, testamente och bodelning

Tak för uppskovsbelopp 1,6 mnkr	0,5

Justering av uppskovsregler vid	0,2
förvärv av billigare bostad

Räntebeläggning av uppskov 0,5	1,0
procent av uppskovsbeloppet

Totalt	16,3

I samband med införandet av en kommunal fastighetsavgift kommer kommunerna att få högre inkomster fr.o.m. 2009. Detta sker dels genom indexeringen av avgiften, dels genom att taxeringsvärdena förväntas öka. Sammantaget beräknas reformen öka kommunernas inkomster med cirka 0,95 miljarder kronor 2009 och 1,40 miljarder kronor 2010.

När fastighetsskatten ersätts med en kom- munal fastighetsavgift slopas också den nu- varande begränsningsregeln, som normalt be- gränsar fastighetsskatten till 4 procent av hus-

hållsinkomsten. För pensionärer bibehålls en motsvarande begränsningsregel. Frågan om hur en sådan regel kan utformas kräver dock fortsatt beredning. Begränsningsregeln för pensionärer ska tillämpas från och med 2008.

5.4.2Skatteregler och ägarlägenheter

Inom Justitiedepartementet bereds frågan om införande av s.k. ägarlägenheter, dvs. lägenheter i flerbostadshus som innehas med äganderätt. Chefen för Finansdepartementet har tillkallat en utredare med uppdrag att före utgången av 2007 redovisa vilka förändringar av skattelagstift- ningen som ett införande av civilrättsliga regler om ägarlägenheter bör föranleda.

5.4.3Slopad förmögenhetsskatt

Regeringens bedömning: Förmögenhetsbeskatt- ningen bör slopas från och med den 1 januari 2007.

Skälen för regeringens bedömning: I 2007 års ekonomiska vårproposition aviserade regeringen att förmögenhetsskatten bör slopas från och med den 1 januari 2007 (prop. 2006/07:100, avsnitt 1.8.3, s. 44f.). Avskaffandet av förmögen- hetsskatten är ett led i regeringens breda satsning på företagande. Ett större utbud av riskvilligt kapital ökar viljan att investera i Sverige, vilket lägger grund för nya och växande företag. Att avskaffa förmögenhetsskatten är således en långsiktig och viktig del i regeringens reform- arbete.

En promemoria med förslag om att slopa förmögenhetsskatten har remissbehandlats och bereds nu inom Regeringskansliet (Fi 2006:2460). Regeringen avser att under hösten 2007 lägga fram ett förslag till riksdagen om slopad förmögenhetsskatt. I detta sammanhang avser regeringen att föreslå att den generella kontrolluppgiftsskyldigheten för tillgångar och skulder upphör från och med inkomståret 2009.

114

5.4.4Höjd fastighetsskatt för vattenkraftverk

Regeringens bedömning: Fastighetsskatten för vattenkraftverk bör höjas från 1,2 procent till 1,7 procent. Tillsammans med den tillfälliga höj- ningen av skatten med 0,5 procent under taxeringsåren 2007–2011 kommer skatten från och med 2008 därmed att uppgå till 2,2 procent. Höjningen bör träda i kraft den 1 januari 2008.

Skälen för regeringens bedömning: Uttaget av fastighetsskatt regleras i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt. För vattenkraftverk utgör fastighetsskatten 1,2 procent av taxeringsvärdet för varje beskattningsår. 2006 höjdes skatte- satsen för vattenkraftverk från 0,5 procent till 1,2 procent. Samtidigt höjdes skattesatsen till- fälligt för vattenkraftverk med 0,5 procent till sammanlagt 1,7 procent. Den tillfälliga höj- ningen gäller under taxeringsåren 2007–2011(se lagen (2006:2) om fastighetsskatt avseende vissa elproduktionsenheter vid 2007-2011 års taxeringar).

En höjd fastighetsskatt på vattenkraftverk innebär ökad beskattning av ekonomiska resur- ser som finns i begränsad mängd. Senare års ökande elpris har inte motsvarats av ökade produktionskostnader inom vattenkraften. De höga vinster som görs på vattenkraftsproducerad el beror i stället på att andra, och dyrare, produktionstekniker ofta svarar för marginal- produktionen av el. Priset på el bestäms av kostnaden för denna marginalproduktion. Sys- temet med handel med utsläppsrätter har också bidragit till höjda elpriser och därmed ökat företagens vinster. Det beror på att de bränslen som används för marginalproduktion av el som regel är av fossilt ursprung och därmed belastas med kostnader för utsläppsrätter. Genom en höjd fastighetsskatt på vattenkraftverk beskattas dessa extravinster. Regeringen är samtidigt mån om att de möjligheter som finns att effektivisera befintliga vattenkraftverk och att bygga ut sådan vattenkraft som ingår i elcertifikatsystemet ska tas tillvara. Förändringar i fastighetsskatten för vattenkraftverk ska beaktas och balanseras uti- från att den önskade effektiviseringen och utbyggnaden av vattenkraften inte motverkas.

Mot den angivna bakgrunden anser regeringen att fastighetsskatten för vattenkraftverk bör

PROP. 2007/08:1

höjas från 1,2 procent till 1,7 procent av taxeringsvärdet. Av motsvarande skäl bedömer regeringen att även kärnkraftsskatten bör höjas (se avsnitt 5.6.11).

En skattehöjning innebär högre fasta kostna- der för producenterna av el från vattenkraft. De ökade kostnaderna beräknas uppgå till i genom- snitt 1,0 öre per kWh. På en avreglerad elmarknad får dock, på kort sikt, en höjd fast kostnad inte något genomslag på elpriset.

Finansdepartementet kommer att remittera ett förslag på nu angivna ändringar i samband med att denna proposition överlämnas till riksdagen. Ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 2008.

5.4.5Nya skatteregler för pensionsförsäkring

Regeringens bedömning: Mot bakgrund av EG- domstolens avgörande i det s.k. Danmarks-målet bör det svenska etableringskravet för pensions- försäkring ändras så att pensionsförsäkringar från andra EES-länder än Sverige får samma skattemässiga behandling som svenska pensions- försäkringar.

Skälen för regeringens bedömning: EG-dom- stolen har i det s.k. Danmarks-målet (dom den 30 januari 2007, kommissionen mot Konunga- riket Danmark, mål nr C-150/04) slagit fast att det danska etableringskravet för pensions- försäkring inte är förenligt med EG-rätten. Det svenska etableringskravet för pensionsförsäkring har stora likheter med det danska etablerings- kravet och det finns därför risk för att även den svenska regeln är oförenlig med EG-rätten.

Mot bakgrund av EG-domstolens avgörande bör det svenska etableringskravet för pensions- försäkring ändras så att pensionsförsäkringar från andra EES-länder än Sverige får samma skattemässiga behandling som svenska pensions- försäkringar.

Efter domen aviserade regeringen i en skrivelse till riksdagen (skr. 2006/07:47) kommande förslag till nya skatteregler för pensionsförsäkring som innebär att etablerings- kravet slopas för EES-försäkringar. Bland förslagen finns även det s.k. flyttstoppet, dvs. förslaget att slopa möjligheten att utan skatte-

115

PROP. 2007/08:1

konsekvenser flytta värdet i en pensions- försäkring till en annan pensionsförsäkring. I skrivelsen aviserades även att de nya reglerna – med stöd av undantagsregeln i 2 kap. 10 § andra stycket regeringsformen – ska tillämpas fr.o.m. den 2 februari 2007. Efter att skrivelsen lämnades till riksdagen har två promemorior med lagförslag till nya skatteregler remitterats. Förslagen syftar bl.a. till att öka kontrollen över försäkringskapitalet. Om det visar sig att en tillfredsställande kontrollfunktion kan skapas kan det ge förutsättningar för att vid en senare tidpunkt återinföra en möjlighet att utan skattekonsekvenser flytta värdet i en pensions- försäkring till en annan pensionsförsäkring. Regeringen avser att senare under riksmötet till riksdagen återkomma med de tidigare aviserade förslagen till ändrade skatteregler för pensions- försäkring.

5.4.6Vissa kapitalskattefrågor

Regeringens bedömning: På grund av bl.a. EG- rättens krav bör vissa kapitalbeskattningsregler ändras. Bl.a. bör möjligheten för fysiska personer att till underpris och utan beskattnings- konsekvenser överlåta tillgångar till ett svenskt företag som överlåtaren äger andelar i utan att beskattas, utvidgas till att även omfatta överlåtelser till vissa utländska juridiska personer som hör hemma inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Vidare bör den s.k. tioårsregeln utvidgas till att även omfatta utländska delägarrätter och andelar som förvärvats vid en tidpunkt då den skattskyldige var obegränsat skattskyldig i Sverige.

Skälen för regeringens bedömning: I 53 kap. IL finns regler om att fysiska personer kan överlåta tillgångar till svenska företag utan skattekonsekvenser. Mot bakgrund av EG- domstolens dom i målet C–436/00, X och Y mot Riksskatteverket bör dessa regler utvidgas till att även omfatta överlåtelser till utländska juridiska personer inom EES.

För att den svenska skattebasen inte ska urholkas bör även den s.k. tioårsregeln i 3 kap. 19 § IL göras effektivare. Tioårsregeln innebär att begränsat skattskyldiga är skattskyldiga för kapitalvinster vid avyttring av andelar i bl.a.

svenska aktiebolag och vissa andra delägarrätter och andelar. Regeln bör dock utvidgas till att gälla även utländska delägarrätter och andelar.

Vid sammanläggning eller delning av svenska investeringsfonder ska en kapitalvinst inte tas upp till beskattning och en kapitalförlust ska inte dras av. Denna regel bör utvidgas till att gälla även kapitalvinster och kapitalförluster vid sammanläggning eller delning av vissa utländska investeringsfonder.

Vid avyttring av marknadsnoterade andelar ska fysiska personer beskattas i inkomstslaget kapital. Skatten uppgår till 30 procent. Av neutralitetsskäl bör samma regler gälla även för andelar som varit marknadsnoterade men som är föremål för avnotering i samband med ett förfarande om t.ex. inlösen och fusion.

Belopp som betalas ut på grund av en kapitalförsäkring är skattefria och premier som betalas in får inte dras av. Skattefriheten gäller också belopp som utbetalas vid återköp av en försäkring. Vid överlåtelse till annan än försäkringsgivaren ska dock kapitalvinstbeskatt- ning ske. Det innebär att en vinst ska tas upp till beskattning och en förlust ska dras av. För att skapa neutralitet mellan återköp och andra avyttringar bör reglerna för avyttring av kapitalförsäkringar ändras så att en kapitalvinst är skattefri och en kapitalförlust inte får dras av.

Inom Finansdepartementet utarbetades under våren 2007 en promemoria som behandlar dessa frågor. Promemorian har remissbehandlats och bereds nu inom Finansdepartementet.

Regeringen avser att under hösten lägga fram ett förslag till riksdagen i dessa frågor. Förslaget beräknas kunna träda i kraft den 1 januari 2008.

5.4.7Ränteavdrag för utomlands bosatta

Regeringens bedömning: Reglerna om rätt till avdrag för ränteutgifter bör ändras för att anpassas till EG-rätten. Ändringen beräknas träda i kraft den 1 januari 2008.

Skälen för regeringens bedömning: SINK- utredningen föreslog i sitt betänkande Beskatt- ning av utomlands bosatta (SOU 2003:12) att utomlands bosatta ska få rätt att göra avdrag för ränteutgifter när den klart övervägande delen av inkomsten uppbärs i arbetslandet. Betänkandet

116

har remissbehandlats (dnr Fi2003/1197) och remissinstanserna är i huvudsak positiva till utredningens förslag. I prop. 2004/05:19 bedömde den dåvarande regeringen emellertid att utomlands bosatta inte borde ges någon generell möjlighet att dra av ränteutgifter för fastigheter i utlandet. Regeringen framhöll dock att det kan finnas anledning att återkomma i frågan med hänsyn till utvecklingen inom EG- rätten.

Kommissionen har i ett motiverat yttrande den 19 juli 2007 anfört att Sverige inte har uppfyllt sina skyldigheter enligt EG-rätten, eftersom den svenska lagstiftningen inte ger utomlands bosatta, som har övervägande delen av sina arbetsinkomster i Sverige, rätt att göra avdrag för ränteutgifter för fastigheter i utlandet.

I målet Lakebrink (C-182/06) den 18 juli 2007, som rör rätten att beakta underskott vid uthyrning av fastighet vid fastställandet av skattesats, ansåg EG-domstolen att skatteregler som skiljer sig åt beroende på om en arbetstagare som erhåller huvuddelen av sina skattepliktiga inkomster i en medlemsstat också har hemvist där strider mot EG-rätten. Mot bakgrund av denna dom avser regeringen att under hösten lämna förslag till riksdagen om förändringar när det gäller rätten till avdrag för ränteutgifter för personer bosatta inom EES. Förslaget beräknas kunna träda i kraft den 1 januari 2008 och tillämpas första gången vid 2009 års taxering.

5.5Företagsskattefrågor

5.5.1Övergångsvis lättnad i kapitalvinstbeskattningen av kvalificerade andelar

Regeringens bedömning: Den hälftendelning i inkomstslagen tjänst och kapital av en kapital- vinst som överstiger sparat utdelningsutrymme som slopats den 1 januari 2006 bör återinföras övergångsvis för inkomståren 2008 och 2009. Reglerna bör på den skattskyldiges begäran kunna tillämpas retroaktivt på avyttringar som skett under 2007. De övergångsvisa reglerna bör kombineras med särskilda regler för interna andelsöverlåtelser.

PROP. 2007/08:1

Skälen för regeringens bedömning: I 57 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) finns särskilda regler som gäller vid beskattningen av aktiva delägare i fåmansföretag, de s.k. 3:12-reglerna. Syftet med reglerna är att inkomster i ett fåmansföretag, som beror på att ägaren har arbetat i företaget, ska beskattas som arbets- inkomster och inte som kapitalinkomster. Reglerna infördes genom 1990 års skattereform. Nya regler gäller från ingången av år 2006 (prop. 2005/06:40, bet. 2005/06:SkU10, SFS 2005:1136). Ändringarna innebar bl.a. att utbetalda löner i företaget gavs ökad tyngd vid beräkningen av den inkomst som ska kapital- beskattas hos ägaren. En förutsättning är att ägaren eller någon närstående gjort ett eget löneuttag av viss storlek. Reformen innebar också att hälftendelningen i inkomstslagen tjänst och kapital av en kapitalvinst som överstiger sparat utdelningsutrymme togs bort och att denna del av vinsten numera beskattas i inkomstslaget tjänst upp till ett tak av 100 inkomstbasbelopp. Reformen byggde i huvudsak på ett av två förslag, det s.k. alternativförslaget från en expertgrupp, som utsetts av dåvarande finansministern (Reformerad ägarbeskattning – effektivitet, prevention, legitimitet). Expert- gruppen föreslog emellertid särskilda övergångs- regler för att beskattningen inte övergångsvis skulle bli för hög när hälftendelningen av kapitalvinster togs bort. Sådana regler infördes dock inte av den dåvarande regeringen, vilket resulterade i en övergångsvis alltför hög beskattning.

Reglerna har härefter ändrats efter förslag i budgetpropositionen för 2007 (prop. 2006/07:1 finansplan m.m., avsnitt 5.5.1, s. 152-154, bet. 2006/07:FiU1, SFS 2006:1344). Ändringarna innebär att utrymmet för kapitalbeskattad inkomst som baseras på lönesumman liksom det s.k. schablonbeloppet i förenklingsregeln höjts från den 1 januari 2007.

I budgetpropositionen för 2007 anförde rege- ringen att man hade för avsikt att under år 2007 lägga fram ett förslag som innebär att hälften- delningen som togs bort den 1 januari 2006 återinförs övergångsvis för inkomståren 2007, 2008 och 2009. Regeringen pekade på att ett särskilt problem i sammanhanget är att ett återinförande, även om det enbart är övergångs- vis, innebär incitament till att tillgodogöra sig vinstmedel i företagen genom systematiska och återkommande internöverlåtelser. Regeringen

117

PROP. 2007/08:1

förklarade därför att avsikten var att det över- gångsvisa återinförandet av hälftendelningen ska kombineras med en spärregel för interna överlåtelser.

Den övergångsvisa och tidsbegränsade åt- gärden ska ses i ljuset av att det utifrån ett likformighetsperspektiv är principiellt felaktigt att inkomster över sparat utdelningsutrymme beskattas lindrigare enbart av den anledningen att andelarna avyttras i stället för att inkomsten tas ut som utdelning. Åtgärden ska därför ses som en lösning på det övergångsproblem som även expertgruppen uppmärksammade och som den försökte lösa med särskilda övergångsregler som skulle dämpa skatteuttaget till dess att övriga förslag, särskilt de nya löneunderlags- reglerna, skulle få tillräckligt genomslag. I detta sammanhang ska även framhållas att expert- gruppens s.k. huvudalternativ – som bl.a. inne- höll att förmögenhetsskatten slopades – i allt väsentligt nu genomförs.

I Finansdepartementet har det arbetats fram en promemoria med förslag till de aviserade reglerna (dnr Fi2007/4696). Promemorian har remitterats. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med ett lagförslag under hösten 2007 med lättnader i kapitalvinstbeskattningen för inkomståren 2007–2009.

5.5.2Den skattemässiga behandlingen av företagande i olika organisationsformer

Regeringen konstaterade i 2007 års ekonomiska vårproposition (prop. 2006/07:100, s.44) att det efter genomförda och aviserade förändringar av de s.k. 3:12-reglerna fanns anledning att utvärdera vad de nya reglerna har inneburit för balansen i skattemässig behandling mellan olika slag av företagande. Det är angeläget att olika organisationsformer som marknadsnoterade aktiebolag, onoterade aktiebolag, s.k. 3:12-bolag och enskild näringsverksamhet behandlas på ett så likvärdigt sätt som möjligt. Efter den avisering som regeringen gjorde i vårpropositionen har ett särskilt uppdrag lämnats där denna fråga kom- mer att analyseras i olika samhällsekonomiska avseenden. Uppdraget ska redovisas före ut- gången av 2007. Regeringen kommer därefter att ta ställning till behovet av ytterligare åtgärder och vad dessa i så fall skulle innebära.

5.5.3Koncernbidrag i gränsöverskridande situationer

Regeringens bedömning: Det är inte nödvändigt att ändra några regler i det svenska koncern- bidragssystemet på grund av EG-rätten.

Skälen för regeringens bedömning: I slutet på 2005 meddelade EG-domstolen dom i ett mål rörande det brittiska systemet för förlust- utjämning inom en företagskoncern (Marks & Spencer, C-446/03). Avgörandet har skapat en del frågetecken om det svenska koncernbidrags- systemet fullt ut är förenligt med EG-rätten. Frågan har bland annat ställts om de svenska reglerna skulle behöva möjliggöra bidrag till dotterföretag i en annan medlemsstat för att täcka slutliga förluster i detta företag. I en senare och klargörande dom från juli 2007 (Oy AA, C- 231/05) har dock EG-domstolen funnit att det finska koncernbidragssystemet inte strider mot EG-fördraget. Det finska systemet överens- stämmer i allt väsentligt med de svenska reglerna. En förutsättning för att koncernbidrag ska kunna lämnas är att det sker mellan verksamheter som båda befinner sig inom landets beskattningsjurisdiktion. Enligt EG- domstolen kan detta villkor motiveras av tvingande hänsyn till allmänintresset samtidigt som den aktuella begränsningen inte går längre än vad som är motiverat. EG-domstolen är mycket klar på denna punkt och menar att det inte går att uppställa några andra villkor för koncernbidrag som förhindrar att företagen fritt kan välja i vilken medlemsstat som företags- vinsterna skall beskattas. Mot denna bakgrund bedömer regeringen att det står klart att inte heller reglerna i det svenska koncernbidrags- systemet står i strid med EG-rätten. Det är således inte nödvändigt att ändra några regler i det svenska koncernbidragssystemet på grund av EG-rätten.

118

5.5.4Överföring av skogskonto och skogsskadekonto vid generationsskiften

Regeringens bedömning: Det bör införas en möj- lighet att överföra skogskonton och skogsskade- konton i samband med generationsskiften.

Som tidigare har aviserats i 2007 års ekonomiska vårproposition (prop. 2006/07:100, avsnitt 1.8.3, s. 43) så avser regeringen att införa en möjlighet att föra över skogskonton och skogsskade- konton i samband med generationsskiften. Ett förslag om detta ska lämnas senast under 2008 och träda i kraft senast den 1 januari 2009.

5.5.5Koncernbidrag till lagerbolag

Regeringens bedömning: Det bör införas en möjlighet att lämna koncernbidrag till lager- bolag.

Skälen för regeringens bedömning: Ett lager- bolag är ett vilande aktiebolag som inte har bedrivit någon verksamhet innan det förvärvas av ett annat företag. Efter ett prejudicerande rätts- fall från hösten 2006 (RÅ 2006 ref. 58) är det inte längre möjligt att med skatterättslig verkan lämna koncernbidrag till ett lagerbolag som förvärvas under året. Det bör undersökas om reglerna kan ändras så att detta på nytt blir möjligt. Ett förslag avses i så fall lämnas till riksdagen under 2008. Detta skulle minska den administrativa bördan för företagen i samband med omstruktureringar.

5.5.6Förenklade regler för skalbolagsdeklaration

Regeringens bedömning: Reglerna för fysiska personer om ställande av säkerhet i samband med skalbolagsdeklaration bör ändras. Ett sådant förslag avses att lämnas under 2008.

PROP. 2007/08:1

Skälen för regeringens bedömning: När en fysisk person avyttrar en andel i ett skalbolag och lämnar in en skalbolagsdeklaration krävs idag att säkerhet i form av bankgaranti ställs för skatten. Detta är administrativt krångligt och innebär även en kostnad för såväl den enskilde som för Skatteverket. Reglerna bör därför anpassas till det regelverk som gäller för juridiska personer där erfarenheterna är goda. Detta skulle betyda att säkerhet vid skalbolagsdeklaration endast skulle behöva ställas om Skatteverket begär detta. En sådan förändring skulle innebära minskad administrativ börda och kostnadsbespa- ringar för såväl den enskilde näringsidkaren som för Skatteverket. Ett förslag avses lämnas till riksdagen under 2008.

5.5.7Ändrade regler för CFC-beskattning

Regeringens bedömning: En ny regel om undan- tag från s.k. CFC-beskattning bör införas.

Skälen för regeringens bedömning: CFC- reglerna innebär att en delägare i en utländsk juridisk person med lågbeskattade inkomster kan beskattas löpande för sin andel av det överskott som uppkommer hos den utländska juridiska personen. Beskattning kan således ske oavsett om beloppet tas ut ur den utländska juridiska personen eller inte. Bestämmelserna finns i 39 a kap. inkomstskattelagen (1999:1229).

De nuvarande CFC-reglerna (Controlled Foreign Company) trädde i kraft den 1 januari 2004. Av EG-domstolens dom den 12 september 2006 i mål C-196/04 (Cadbury Schweppes plc) följer att inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) kan CFC-regler bara tillämpas på rent konstlade upplägg som sker i syfte att undvika den nationella skatt som normalt ska betalas. Av domen framgår också att en skattskyldig skall ges tillfälle att lägga fram uppgifter som visar att verksamheten i den utländska juridiska personen utgör en faktisk verksamhet. Någon sådan möjlighet finns inte i de nuvarande svenska CFC-reglerna. Mot bak- grund härav avser regeringen att föreslå att det införs en regel som möjliggör undantag från CFC-beskattning i vissa fall. En promemoria med förslag om ändrade regler för CFC- beskattningen har remissbehandlats och bereds

119

PROP. 2007/08:1

nu inom Regeringskansliet. Regeringen avser att under hösten lägga fram ett förslag till riksdagen om ändrade regler för CFC-beskattning.

5.6Energi- och miljöbeskattning

5.6.1Principer för en effektiv miljöstyrning

Sverige och andra länder står inför stora miljöutmaningar, inte minst från den globala uppvärmningen, som måste tacklas gemensamt, effektivt och utan dröjsmål. Det är därför ange- läget att miljöskatter och andra miljöpolitiska styrmedel utformas på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt. Detta kräver bl.a. en förbättrad samordning mellan energibeskattningen och övriga ekonomiska styrmedel i miljö- och energipolitiken, som handel med utsläppsrätter, elcertifikat, långsiktiga avtal och olika typer av bidrag.

Ett arbete pågår inom Regeringskansliet med syfte att föreslå vissa ändringar av de ekono- miska styrmedlen så att de utformas på ett sätt som förbättrar effektiviteten av den förda miljö- och energipolitiken. Eftersom klimatfrågan är särskilt angelägen fokuseras arbetet på kol- dioxidbeskattningen och annan energibeskatt- ning. Mot den bakgrunden aviserar regeringen redan nu en höjning av koldioxidskatten med 6 öre per kg koldioxid (se vidare under avsnitt 5.6.2).

Regeringen planerar att skyndsamt driva arbetet vidare med en fortsatt översyn av energiskattesystemet. En grundprincip i reform- arbetet är att miljöstyrande åtgärder ska ut- formas så att förorenaren betalar. Som en följd av detta bör tilldelningen av utsläppsrätter inom EU:s system för handel med utsläppsrätter i största möjliga utsträckning ske mot betalning, exempelvis via auktion. Sverige verkade inom EU för detta vid förhandlingarna om handelssystemets nuvarande utformning och regeringen avser att fortsatt verka på EU-planet för att utsläppsrätterna tilldelas mot betalning.

I den förestående översynen bör de olika skatternas roll göras tydligare för att skapa ett transparent och begripligt system. Det bör prövas om energiskatten ska tas ut på en mer generell bas än i dag. Beskattningen av bränslen som förbrukas i industri- och kraftvärmeanlägg-

ningar som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter bör läggas på en nivå som innebär att EU:s minimiskattenivåer iakttas. Som närmare utvecklas i avsnitt 5.6.3 bör sänkningar av koldioxidskatten genomföras på bränslen som förbrukas inom handelssystemet.

Förändringar av energibeskattningen bör genomföras successivt för att övergångs- effekterna ska bli rimliga för berörda hushåll och företag. Vid överväganden om ändringar av energi- och koldioxidbeskattningen inom industrin samt jordbruket och skogsbruket är det viktigt att beakta i vad mån dessa riskerar att medföra att företagen flyttar sin verksamhet utanför Sverige eller att konkurrensförutsätt- ningarna för svenska företag försämras, på ett sådant sätt att de globala utsläppen inte minskar utan i stället till och med riskerar att öka. Särskilda nedsättnings- eller begränsningsregler kan av den anledningen vara motiverade för vissa delar av dessa sektorer.

5.6.2Höjd koldioxidskatt

Regeringens bedömning: Koldioxidskatten bör höjas med 6 öre per kg koldioxid. Den procen- tuella koldioxidskattenedsättningen om 79 pro- cent av den generella nivån bör behållas för bränslen som förbrukas i stationära motorer eller för uppvärmning inom industrin, värmeproduk- tion i kraftvärmeverk samt jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamheterna. Höjningen om 6 öre motsvarar för dessa sektorer därför drygt 1 öre, allt per kg koldioxid. Höjningarna bör träda i kraft den 1 januari 2008.

Skälen för regeringens bedömning: Energi- beskattningen har en stor roll i den nödvändiga omställningen till ett hållbart samhälle. Kol- dioxidskatten är viktig för att minska förbruk- ningen av fossila bränslen och därigenom koldioxidutsläppen. I syfte att förbättra miljö- styrningen bör därför en höjning göras av den generella koldioxidskattenivån med belopp som motsvarar 6 öre per kg koldioxid. Efter höj- ningen kommer koldioxidskatten, inklusive den indexuppräkning som görs av den nuvarande skattenivån, att motsvara 101 öre per kg kol- dioxid.

120

Skattehöjningen bör belasta bränslen som används såväl för motordrift som för uppvärm- ning och påverka samtliga förbrukarkategorier. Regeringen bedömer således att det inte finns skäl att utforma höjningen så att koldioxid- skattebelastningen skulle bli oförändrad för industrin, värmeproduktion i kraftvärmeverk eller för jordbruks-, skogsbruks- och vatten- bruksverksamheterna. Den procentuella kol- dioxidskattenedsättning för bränslen som används för drift av stationära motorer och uppvärmning inom dessa sektorer bör alltså även efter höjningen uppgå till 79 procent av den generella nivån. Då denna generella nivå höjs kommer skattebelastningen för sådan förbruk- ning att uppgå till cirka 21 öre inklusive indexuppräkning, i förhållande till dagens cirka 19,5 öre, allt per kg koldioxid. Koldioxidskatten bedöms däremot kunna sänkas för bränslen som förbrukas i anläggningar som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter från den 1 juli 2008 (se vidare under avsnitt 5.6.3).

Någon prövning av kommissionen i stats- stödshänseende bedöms inte behöva ske innan åtgärden kan genomföras, eftersom den bedöms rymmas inom befintliga statsstödsgodkännan- den (EUT C 72, 24.03.2006, s. 2 och 3).

Årets uppräkning av skattesatserna på energi- området efter prisutvecklingen (indexering) be- handlas i avsnitt 5.6.5. Där redovisas också i tabell 5.6 de sammanlagda ändringarna i beskatt- ningen av el och fossila bränslen som aviseras i budgetpropositionen. Av denna tabell framgår bl.a. effekterna av en höjning av koldioxidskatten med 6 öre per kg koldioxid för de vanligaste bränslena.

Finansdepartementet kommer att remittera ett förslag på nu angivna ändringar i samband med att denna proposition överlämnas till riksdagen. Ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 2008.

5.6.3Beskattningen av bränslen i den handlande sektorn

Regeringens bedömning: Koldioxidbeskattningen på bränslen som förbrukas i anläggningar som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter bör sänkas. Ändringarna bör genomföras i två steg.

Som ett första steg bör den procentuella skattenedsättningen för bränslen som förbrukas

PROP. 2007/08:1

i industri- och kraftvärmeanläggningar inom handelssystemet ökas med 6 procentenheter. Motsvarande ökning av nedsättningen, uttryckt i procentenheter, bör ske för bränslen som förbrukas i övriga värmeanläggningar inom handelssystemet.

Det andra steget innebär ändringar av beskattningen, som resulterar i att den kol- dioxidskatt för bränslen som förbrukas i industri- och kraftvärmeanläggningar som om- fattas av handelssystemet tas ut med belopp som motsvarar cirka 7 procent av 2008 års koldioxidskattenivå. Härigenom iakttas EU:s minimiskattenivåer. Även övriga värmeanlägg- ningar inom handelssystemet bör ges en motsvarande ökning av skattenedsättningen, uttryckt i procentenheter.

Ändringarna bör genomföras den 1 juli 2008 respektive den 1 januari 2010.

Skälen för regeringens bedömning: Ett tidigare förslag om sänkningar av koldioxidskatten för bränslen som förbrukas i anläggningar som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter (se prop. 2005/06:1 finansplan m.m., avsnitt 5.5.2, s. 138 och prop. 2006/07:1 finansplan m.m., avsnitt 5.6.2, s. 155) har av formella skäl avslagits av riksdagen under våren 2007 (se bet. 2006/07:FiU20, rskr. 2006/07:221).

Utsläpp av koldioxid från den handlande sektorn regleras på EU-nivå genom handeln med utsläppsrätter och bör därför i princip inte vara föremål för ytterligare nationella styrmedel avseende koldioxidutsläpp. En koldioxidskatt minskar inte de totala koldioxidsutsläppen inom handelssystemet, utan påverkar endast var inom systemet som utsläppen sker. Någon kol- dioxidskatt bör därför i princip inte tas ut på bränslen som förbrukas i anläggningar inom handelssystemet. Av statsfinansiella skäl samt för att iaktta EU:s minimiskattenivåer bör dock ett eventuellt slopande av koldioxidskatten sam- ordnas med andra förändringar av energi- beskattningen. Ett arbete med att föreslå sådana förändringar bedrivs för närvarande inom Regeringskansliet. De skattesänkningar som nu redovisas grundar sig dock på utformningen av dagens skattesystem. Sänkningarna är därför uttryckta som justeringar av koldioxidskatten.

Sänkningen av koldioxidskatten bör av stats- finansiella skäl, samt för att kunna samordnas med andra förändringar av energibeskattningen,

121

PROP. 2007/08:1

ske stegvis. Som ett första steg bör den procentuella koldioxidskattenedsättningen för bränslen som förbrukas i industri- och kraft- värmeanläggningar inom handelssystemet från och med den 1 juli 2008 ökas med 6 procent- enheter. Genom ändringen minskas skattebelast- ningen från dagens 21 procent av den generella koldioxidskattenivån till 15 procent. Mot- svarande sänkning, uttryckt i procentenheter, bör ske för bränslen som förbrukas i övriga värmeanläggningar inom handelssystemet. Detta innebär att koldioxidskattebelastningen för dessa anläggningar minskas från dagens 100 procent av den generella koldioxidskattenivån till 94 pro- cent.

I det andra steget bör, från och med den 1 januari 2010, ändringar av beskattningen genomföras så att koldioxidskatten, för bränslen som förbrukas i industri- och kraftvärme- anläggningar som omfattas av handelssystemet, tas ut med belopp som motsvarar cirka 7 procent av 2008 års koldioxidskattenivå. Härigenom iakttas EU:s minimiskattenivåer. Även övriga värmeanläggningar inom handelssystemet bör ges en motsvarande ökning av nedsättningen, uttryckt i procentenheter. Detta skulle med dagens skatteregler innebära att koldioxidskatte- belastningen för dessa anläggningar skulle motsvara 86 procent av 2008 års koldioxid- skattenivå. Utformningen av det andra steget bör ske inom ramen för den mer övergripande reform av energibeskattningen, som behandlats i avsnitt 5.6.1.

Justeringarna av skattenivåerna kräver förnyad EG-rättslig prövning innan de kan genomföras. Regeringen avser därför att snarast ansöka hos kommissionen om statsstödsgodkännande och bedömer att detta kan fås i sådan tid att regeringen kan återkomma till riksdagen med lagförslag som innebär att det första steget i skattesänkningarna kan träda i kraft den 1 juli 2008.

5.6.4Höjd energiskatt på diesel

Regeringens bedömning: Energiskatten på diesel i miljöklass 1 och 2 bör höjas med 20 öre per liter. Höjningarna bör träda i kraft den 1 januari 2008.

Skälen för regeringens bedömning: I syfte att minska bränsleförbrukningen inom transport- sektorn anser regeringen att energiskatten på diesel bör höjas med 20 öre per liter för diesel i miljöklass 1 och 2. För privatpersoner till- kommer en mervärdesskatteeffekt på 5 öre per liter. För att inte förändra skattevillkoren för dieselpersonbilar jämfört med bensinpersonbilar anser regeringen att fordonsskatten för diesel- personbilar samtidigt bör sänkas (se avsnitt 5.6.6). En styrning av bränsleförbrukningen via skatten på drivmedel är att föredra framför en styrning via fordonsskatten, eftersom fordonsskatten är oberoende av körsträckan.

Energiskatten på diesel är differentierad i tre miljöklasser. Nästan all diesel som säljs på den svenska marknaden är miljöklass 1-diesel (cirka 99 procent under 2006). Återstoden är i huvud- sak miljöklass 3-diesel. Diesel i miljöklass 1 är miljömässigt bättre än diesel i miljöklass 3. Inom EU finns minimikrav på diesel som motsvarar miljökraven i miljöklass 3. Den diesel som uppfyller EU:s minimikrav kallas europadiesel. För närvarande introduceras inom EU en svavelfri variant av europadieseln, men först 2009 införs EU-krav på svavelfri diesel. Svavelfriheten i diesel är väsentlig för att motortillverkarna ska kunna konstruera miljömässigt bättre motorer. Den svavelfria europadieseln ligger miljömässigt närmare miljöklass 1, men fortfarande innehåller europadieseln så höga halter aromatiska kolväten att den hänförs till miljöklass 3. Sådana kolväten genererar partiklar som misstänks vara cancer- framkallande.

En höjning av dieselskatten bör begränsas till miljöklass 1 och 2 för att minska skatteskill- naden till miljöklass 3-diesel. Denna skillnad (57,6 öre per liter mellan diesel i miljöklass 1 och

3)är i dag omotiverat stor och är betydligt större än skillnaden i tillverkningskostnad. Skatte- skillnaden tillkom när svavelhalten var hög i miljöklass 3-diesel. När nu svavelfri diesel kom- mer att bli normen minskar således skillnaden i miljökvalitet. Därmed bör också skatteskillnaden minskas så att utrymmet för priskonkurrens på området ökar. Skatteskillnaden får dock inte bli alltför liten. En skattehöjning med 20 öre per liter bedöms leda till en skatteskillnad som är väl avvägd med hänsyn till den numera mindre skillnaden i miljökvalitet. Ytterligare skattejuste- ringar bör kunna ske om denna skillnad ändras framöver.

122

En dieselskattehöjning belastar även den tunga trafiken och höjer vägtransportkostna- derna. Dessa utgör dock en liten andel av näringslivets totala kostnader och denna kost- nadsökning är ett oönskat men nödvändigt resultat av högre ambitioner inom miljöområdet. Med hänsyn till sektorernas speciella förhållan- den bör dock jordbruket, skogsbruket och vattenbruket kompenseras för skattehöjningen på diesel som används i arbetsmaskiner. Denna fråga behandlas närmare i avsnitt 5.6.8.

Finansdepartementet kommer att remittera ett förslag på nu angivna ändringar i samband med att denna proposition överlämnas till riksdagen. Ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 2008.

5.6.5Uppräkning av energi- och koldioxidskattesatserna efter prisutvecklingen (indexering)

Regeringens bedömning: Energi- och koldioxid- skattesatserna bör räknas upp motsvarande förändringarna i konsumentprisindex under perioden juni 2006–juni 2007. Höjningarna bör träda i kraft den 1 januari 2008.

Skälen för regeringens bedömning: Sedan 1994 ska det enligt bestämmelser i lagen (1994:1776) om skatt på energi ske en årlig indexomräkning av energi- och koldioxidskattesatserna. Syftet är att realvärdesäkra skattesatserna. Varje år, senast i november, ska regeringen beräkna det kom- mande kalenderårets energi- och koldioxid- skattesatser med hänsyn till den allmänna prisutvecklingen. De nya skattesatser som ska gälla under 2008 baseras på förändringen i kon- sumentprisindex mellan juni månad 2006 och juni månad 2007. Index har under den perioden ökat med cirka 1,85 procent. En mervärdes- skatteeffekt tillkommer om energipriserna höjs i motsvarande mån och om köparen är en privat- person. För företag som har rätt att dra av ingående mervärdesskatt uppkommer inte effekten.

För 2008 medför indexhöjningen att skatten på bensin kommer att höjas med 9 öre per liter (11,2 öre per liter inklusive mervärdesskatt). Regeringen har tidigare i denna proposition bedömt att koldioxidskatten bör höjas mot-

PROP. 2007/08:1

svarande 6 öre per kg koldioxid samt att energi- skatten på diesel bör höjas med 20 öre per liter från och med den 1 januari 2008.

Indexuppräkningen av skattesatserna på el medför en höjning för hushåll och servicenäring med 0,5 öre per kWh i södra Sverige och med 0,4 öre per kWh i norra Sverige. I avsnitt 5.6.9 aviserar dock regeringen att skattesatsen i norra Sverige bör sänkas med 3 öre per kWh. Den skattesats som tillämpas för industrin, jord- bruket, skogsbruket och vattenbruket ändras inte på grund av avrundningsregler. Skattesats- ändringarna för el och de vanligaste bränslena redovisas i tabell 5.6.

Vissa sektorer inom näringslivet belastas med en koldioxidskatt som är nedsatt till 21 procent av den generella nivån för uppvärmnings- bränslen. Detta gäller för industrin, värme- produktion i kraftvärmeverk och jordbruket, skogsbruket och vattenbruket. Förändringar av de generella skattesatserna kommer således endast att slå igenom i begränsad omfattning för dessa sektorer. För t.ex. eldningsolja skulle det innebära en sammanlagd skattehöjning med 49 kronor i stället för 234 kronor per m3.

Hänsyn till indexuppräkningen kommer att tas när Finansdepartementet remitterar ett för- slag på nu angivna ändringar i samband med att denna proposition överlämnas till riksdagen. Ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 2008.

Tabell 5.6 Aviserade ändringar av skattesatser för el och vissa bränslen för 2008, inklusive mervärdesskatt

Energislag	Index-	Energi-	Koldioxid-	Mervärdes-	Summa
	höjning	skatt	skatt	skatt
El, södra
Sverige,	0,5		–	0,13	0,63
öre/kWh

El, norra
Sverige,	0,4	-3,0	–	-0,65	-3.25
öre/kWh

Bensin,
miljöklass 1,	9		14	5,75	28,75
öre/liter

Diesel,
miljöklass 1,	6,9	20,0	17,1	11,0	55,0
öre/liter

Eldningsolja,	63		171	58,50	292,50
kr/m3	63		171	58,50	292,50

123

PROP. 2007/08:1

5.6.6Sänkt fordonsskatt för dieselpersonbilar

Regeringens bedömning: Fordonsskatten för dieseldrivna personbilar som beskattas efter vikt bör sänkas med 4,5 procent. För de bilar som beskattas efter koldioxidutsläpp bör miljö- och bränslefaktorn sättas ned till 3,3. För bilar som blir skattepliktiga från och med den 1 januari 2008 bör fordonsskatten sänkas ytterligare genom att miljö- och bränslefaktorn sätts ned till 3,15. Sänkningarna bör träda i kraft den 1 januari 2008.

Skälen för regeringens bedömning: En ut- gångspunkt för uttaget av fordonsskatt är att den sammanlagda skattebelastningen ska vara lika stor oavsett vilket drivmedel som används. För att kompensera att skatten på diesel är lägre än skatten på bensin finns därför ett särskilt påslag i fordonsskatten för dieseldrivna bilar. För den viktbaserade fordonsskatten regleras detta för- hållande genom att skattenivån i respektive viktintervall är högre för dieseldrivna person- bilar. För den koldioxidbaserade fordonsskatten är det den s.k. bränslefaktorn som reglerar detta förhållande. Eftersom energiskatten på diesel enligt regeringens uppfattning bör höjas med 20 öre per liter, utan att någon motsvarande höjning görs av energiskatten på bensin, bör skillnaden i fordonsskatt mellan bensin- och dieseldrivna personbilar minskas i motsvarande mån.

För dieseldrivna personbilar som omfattas av den koldioxidbaserade fordonsskatten finns även ett miljötillägg som höjer skatten. Det beror på att avgaskraven för dieseldrivna personbilar är mindre stränga än för bensindrivna personbilar vad gäller bland annat kväveoxider och att dessa bilar har högre utsläpp av partiklar. Miljötillägget uppgår för närvarande till 30 procent av fordons- skattens grundbelopp och koldioxidbelopp.

Efterhand som skillnaden i utsläpp minskar bör också miljötillägget minskas. När diesel- personbilar har samma utsläppsnivåer av partik- lar och kväveoxid m.m. som bensinpersonbilar bör miljötillägget slopas. I de avgaskrav som blir obligatoriska för nya bilmodeller den 1 septem- ber 2009 är skillnaden i utsläpp mellan diesel- drivna och bensindrivna personbilar mindre. Redan nu uppfyller runt 90 procent av alla nya

dieselpersonbilar de kommande kraven vad gäller utsläpp av partiklar. Förvisso uppfylls inte kraven för kväveoxider m.m. i samma utsträck- ning i förtid. Regeringens samlade bedömning är emellertid att utsläppsnivåerna för nya diesel- personbilar närmar sig utsläppsnivåerna för nya bensinpersonbilar. Regeringen bedömer därför att miljötillägget bör sättas ned. Miljötillägget bör dock inte slopas, eftersom utsläppen från dieselpersonbilar avseende partiklar och kväve- oxider fortfarande inte är lika låga som för bensinpersonbilar. Miljötillägget kan lämpligen halveras, dvs. sättas ned från 30 till 15 procent av fordonsskattens grundbelopp och koldioxid- belopp. Endast nya bilar som blir skattepliktiga från och med den 1 januari 2008 bör få del av det lägre miljötillägget. Från detta datum upphör skattelättnaden om 6 000 kronor, den s.k. partikelrabatten, för dieselbilar med låga partikelutsläpp.

Som angetts ovan har regeringen bedömt att energiskatten på diesel bör höjas med 20 öre per liter. Det innebär för en bilist, med en körsträcka på 1 600 mil och en dieselförbrukning på 0,71 liter per mil, en ökad årlig dieselskatt på 285 kronor inklusive mervärdesskatt. För att inte förändra skattevillkoren för dieselpersonbilar jämfört med bensinpersonbilar bör fordons- skatten för en sådan bilist sänkas med mot- svarande 285 kronor. Detta innebär att bilar med viktbaserad fordonsskatt får en sänkt skatt med 4,5 procent. För bilar i den koldioxidbaserade fordonsskatten bör bränslefaktorn justeras så att miljö- och bränslefaktorn sätts ned till 3,3. För bilar som blir skattepliktiga för första gången från och med den 1 januari 2008 innebär ett lägre miljötillägg att miljö- och bränslefaktorn bör sättas ned ytterligare till 3,15.

De sammantagna förändringarna av driv- medelskatten och fordonsskatten för den nyss nämnda dieselbilen, om den blivit skattepliktig för första gången före den 1 januari 2008, mot- svarar en höjning av drivmedelsskatten med 30 öre per liter jämfört med den faktiska höjningen om 55 öre per liter (se tabell 5.6). För bilar med likvärdig dieselförbrukning som blir skattepliktiga för första gången från och med den 1 januari 2008 motsvarar de sammantagna förändringarna en höjning av drivmedelsskatten med 8 öre per liter, då de kompenserats med både en sänkning av bränslefaktorn och miljö- tillägget.

124

Finansdepartementet kommer att remittera ett förslag på nu angivna ändringar i samband med att denna proposition överlämnas till riks- dagen. Ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 2008.

5.6.7Höjd fordonsskatt för lätta lastbilar och bussar

Regeringens bedömning: Fordonsskatten för de flesta lätta lastbilar och bussar bör höjas med 45 procent. Höjningarna bör träda i kraft den 1 januari 2008.

Skälen för regeringens bedömning: Fordons- skatten för lätta lastbilar och bussar är lägre än för jämförbara personbilar. Skillnaden i skatte- nivå är särskilt tydlig mellan dieseldrivna lastbilar och dieseldrivna personbilar och har lett till att dieseldrivna personbilar byggs om och registreras som lastbilar. Skatteskillnaden driver fram samhällsekonomiskt omotiverade kostna- der. Den lägre skattenivån kan dessutom ifråga- sättas ur ett miljöperspektiv, eftersom dessa bilar inte har lika strikta utsläppskrav som person- bilar. Mot denna bakgrund anser regeringen att skatten för lätta lastbilar och bussar bör höjas så att skillnaden i skatteuttaget minskar. Husbilar som tillhör kategorin personbilar klass II bör också omfattas eftersom dessa skattemässigt jämställs med lätta lastbilar. En höjning av skattenivån med 45 procent bedöms vara väl avvägd.

En generell höjning för alla lätta lastbilar och bussar medför emellertid att fordonsskatten i de lägsta viktklasserna för både bensindrivna och dieseldrivna lätta lastbilar och bussar skulle komma att överstiga skatten för en jämförbar personbil. Detta är inte önskvärt och skattehöj- ningen bör därför begränsas i de lägsta vikt- klasserna. I dessa viktklasser kommer skatte- nivån för lätta lastbilar och bussar i princip att jämställas med fordonsskatten för personbilar. De lättaste bensindrivna lastbilarna har redan en fordonsskatt i nivå med motsvarande personbil och bör därför inte få någon höjd skatt. Ett exakt lika stort skatteuttag är inte möjligt eftersom skatten för lätta lastbilar och bussar beräknas utifrån fordonets vikt med tillägg för dess maximala lastförmåga (totalvikt) medan den

PROP. 2007/08:1

för personbilar beräknas enbart utifrån fordonets vikt (tjänstevikt).

Finansdepartementet kommer att remittera ett förslag på nu angivna ändringar i samband med att denna proposition överlämnas till riksdagen. Ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 2008.

5.6.8Återbetalning av energi- och koldioxidskatt till jordbruket, skogsbruket och vattenbruket

Regeringens bedömning: Gränserna för återbetal- ning till jordbruket, skogsbruket och vatten- bruket av skatt på bränslen respektive skatt på el bör sänkas från 1 000 kronor till 500 kronor. Om gränserna är uppnådda bör återbetalning medges med hela beloppet.

Höjningen av energiskatten på diesel bör kompenseras genom en höjning av den nu- varande återbetalningen för diesel som används i jordbrukets arbetsmaskiner.

Ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 2008.

Skälen för regeringens bedömning: För jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruks- verksamhet återbetalas i dag skatt på diesel som används i arbetsmaskiner och skatt på bränslen som används för uppvärmning eller drift av stationära motorer. Dessutom återbetalas skatt på el som förbruks i dessa verksamheter.

Enligt den nuvarande ordningen återbetalas den del av skatten på bränsle som överstiger 1 000 kronor för ett kalenderår. Begärs åter- betalning för både diesel och andra bränslen gäller gränsen 1 000 kronor för dessa bränslen tillsammans. Ansökan för skatt på el sker separat. Även för den ansökan gäller att endast den del som överstiger 1 000 kronor återbetalas. För såväl bränsle som el gäller att större förbrukare har möjlighet till återbetalning kvartalsvis.

De nuvarande gränserna för återbetalning bör sänkas från 1 000 kronor till 500 kronor. Detta gäller alltså för såväl återbetalning av skatt på bränsle som återbetalning av skatt på el. Dessutom bör reglerna ändras så att hela beloppet återbetalas när väl gränsen på 500 kro- nor är uppnådd. Detta innebär att den som t.ex.

125

PROP. 2007/08:1

har betalat skatt på el med 500 kronor under ett år får hela detta belopp återbetalat, medan den som betalat 499 kronor inte får någon åter- betalning. Den som i det tidigare systemet betalat 1 100 kronor, och därför bara varit berättigad till återbetalning med 100 kronor, kommer till följd av förslaget att få hela beloppet 1 100 kronor tillbaka.

En nackdel med åtgärden är att den administrativa bördan ökar genom att ytterligare företag nu tillkommer i återbetalningssystemen.

En generell höjning av koldioxidskatten med- för en höjning av skatten på diesel med 17 öre per liter. En sådan höjning bör av klimatskäl slå igenom på all användning av diesel. Däremot anser regeringen att jordbruket, skogsbruket och vattenbruket bör kompenseras för höjning av energiskatten på diesel med 20 öre per liter för den diesel som används i arbetsmaskiner. En sådan kompensation kan ske genom att den nuvarande återbetalningen av en viss del av skatten på diesel (77 procent av koldioxid- skatten) höjs med två procentenheter till 79 procent. Anledningen till att återbetalningen sker via koldioxidskatten är att det belopp som återbetalas per liter diesel överstiger nivåerna på energiskatt för denna volym. Den miljöklasstyr- ning som finns avseende bränslekvalitet regleras genom energiskatten. Denna miljöstyrning skulle således helt försvinna om återbetalningen innefattade även återbetalning av energiskatten.

Finansdepartementet kommer att remittera ett förslag på nu angivna ändringar i samband med att denna proposition överlämnas till riksdagen. Ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 2008.

5.6.9Sänkt energiskatt på el i norra Sverige

Regeringens bedömning: Den lägre energiskatte- satsen på el, som gäller för förbrukning i hushålls- och servicesektorerna i vissa kom- muner i norra Sverige, bör sänkas med 3 öre per kWh från och med den 1 januari 2008.

Skälen för regeringens bedömning: Den lägre energiskattenivån på el i norra Sverige, för närvarande 20,1 öre per kWh jämfört med 26,1 öre per kWh i södra Sverige, omfattar alla

kommuner i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län samt kommunerna Sollefteå, Ånge, Örnsköldsvik, Ljusdal, Malung, Mora, Orsa, Älvdalen och Torsby. Dessa skattenivåer gäller för förbrukning i hushålls- och service- sektorerna, medan en lägre skattenivå om 0,5 öre per kWh gäller för förbrukning av el inom industrin, jordbruket, skogsbruket och vatten- bruket i hela landet.

När skattedifferentieringen mellan norra och södra Sverige infördes, den 1 juli 1981, motive- rades den med skillnader i klimatet. Den högre elförbrukningen i den norra, kallare delen av landet kompenserades med en lägre skattesats. Kurvor över medeltemperaturen (isotermer) användes för att dra gränsen mellan norra och södra delen av landet. Med hänsyn till ökade kostnader för eluppvärmning ansåg regeringen redan i budgetpropositionen för 2007 (prop. 2006/07:1, volym 1, avsnitt 5.6.1, s. 154) att den reducerade energiskattesatsen i de norra delarna av landet borde sänkas med 3 öre per kWh. En sådan åtgärd förutsätter dock ett godkännande från kommission från statsstödssynpunkt, eftersom servicesektorns företag i de norra delarna av landet betalar en lägre energiskatt på el än motsvarande företag i övriga delar av landet. Regeringen bedömde därför att den ytterligare reduceringen kunde träda i kraft först den 1 januari 2008.

Kommissionen har den 16 maj 2007 beslutat att godkänna den ytterligare reduceringen av skattesatsen (ärende nr N 187/2007, ännu inte publicerat i EUT). Den sänkning som aviserades i budgetpropositionen för 2007 bör därför nu genomföras från kommande årsskifte.

Finansdepartementet kommer att remittera ett förslag på nu angivna ändringar i samband med att denna proposition lämnas till riksdagen, eftersom hänsyn bör tas till indexuppräkningen när skattesatsen anges i lagen (1994:1776) om skatt på energi. Ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 2008.

126

5.6.10 Energiskatteavdrag för vindkraft

Regeringens förslag: Under 2004 inleddes en avtrappning av avdraget för energiskatt på el som produceras i vindkraftverk. Denna avtrappning fortsätter. För landbaserad vindkraft sänks avdraget från 4 till 2 öre per kWh och för havsbaserad vindkraft sänks avdraget från 14 till 13 öre per kWh. Sänkningarna träder i kraft den 1 januari 2008.

Skälen för regeringens förslag: Merparten av de tidigare stödsystemen för den förnybara elproduktionen löpte ut vid utgången av 2002 eller i samband med att elcertifikatsystemet infördes den 1 maj 2003. Elcertifikatsystemet behövde dock kompletteras med övergångs- regler för vindkraften. En avtrappning av miljöbonusen inleddes därför från och med den 1 januari 2004 i stället för att den avskaffades. Samtidigt infördes en produktionsgräns för hur länge vindkraftproduktionen i ett kraftverk kan berättiga till skatteavdrag. Avtrappningen före- slås fortsätta nästa år i enlighet med det förslag som presenterades i budgetpropositionen för 2004. Avdraget sänks nu från 4 till 2 öre per kWh för landbaserad vindkraft samt från 14 till 13 öre per kWh för havsbaserad vindkraft.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2008. Avdraget för landbaserad vind- kraft avses upphöra vid utgången av 2008. För havsbaserad vindkraft avses avdraget sänkas till 12 öre per kWh under 2009 för att sedan upp- höra vid utgången av det året. Den föreslagna avtrappningen har godkänts vid kommissionens statsstödsgranskning (EUT C 223, 10.9.2005, s. 3).

Förslaget föranleder ändringar i 11 kap. 10 § lagen (1994:1776) om skatt på energi. Ett lagförslag i ärendet finns i avsnitt 3.2.

5.6.11 Höjd kärnkraftsskatt

Regeringens bedömning: Skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer bör höjas med 24 procent till 12 648 kronor per megawatt och månad. Höjningen bör träda i kraft den 1 januari 2008.

PROP. 2007/08:1

Skälen för regeringens bedömning: Uttaget av kärnkraftsskatt regleras i lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer. Kärnkraftsskatten är en fast skatt som betalas av kärnkraftsproducenterna och baseras på kärn- kraftsreaktorernas termiska effekt, dvs. dess värmeproduktionsförmåga. Skatten är således oberoende av hur mycket el som produceras i en kärnkraftsreaktor. Kärnkraftsskatten tas ut för varje månad med 10 200 kronor per megawatt av den högsta tillåtna termiska effekten i kärn- kraftsreaktorn. Vid avställning av en reaktor under längre sammanhängande tid än 90 dagar betalas dock ingen skatt för de överskjutande dagarna.

En höjd kärnkraftsskatt innebär ökad beskatt- ning av ekonomiska resurser som finns i begränsad mängd. Senare års ökande elpris har inte motsvarats av ökade produktionskostnader inom kärnkraften. De höga vinster som görs på kärnkraftsproducerad el beror i stället på att andra, och dyrare, produktionstekniker ofta svarar för marginalproduktionen av el. Priset på el bestäms av kostnaden för denna marginal- produktion. Systemet med handel med utsläpps- rätter har också bidragit till höjda elpriser och därmed ökat företagens vinster. Det beror på att de bränslen som används för marginalproduk- tion av el som regel är av fossilt ursprung och därmed belastas med kostnader för utsläpps- rätter. Genom en höjd kärnkraftsskatt beskattas dessa extravinster.

Mot den angivna bakgrunden gör regeringen bedömningen att skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer bör höjas med 24 procent. Efter en sådan höjning kommer skatten att uppgå till 12 648 kronor per megawatt och månad. Av motsvarande skäl bedömer rege- ringen att även fastighetsskatten för vatten- kraftverk bör höjas (se avsnitt 5.4.4).

En skattehöjning innebär högre fasta kost- nader för producenterna av el från kärnkraft. Den ökade kostnaden beräknas uppgå till i genomsnitt 1,1 öre per kWh. På en avreglerad elmarknad får dock, på kort sikt, en höjd fast kostnad inte något genomslag på elpriset.

Finansdepartementet kommer att remittera ett förslag på nu angivna ändringar i samband med att denna proposition överlämnas till riksdagen. Ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 2008.

127

PROP. 2007/08:1

5.6.12 Beskattning av avfall som förbränns

Regeringens bedömning: En särskild utredare bör tillkallas med uppdrag att analysera avfalls- förbränningsskatten. En fråga som bör utredas är om skatten kan utformas på ett mer effektivt sätt. En annan är om en reformerad avfalls- förbränningsskatt är ett samhällsekonomiskt lämpligt energi- och miljöpolitiskt styrmedel, eller om det finns andra styrmedel som på ett kostnadseffektivt sätt styr mot de avfalls-, energi- och klimatpolitiska målen. Om ett sådant annat styrmedel bedöms finnas bör utredaren föreslå hur det kan utformas.

Skälen för regeringens bedömning: I den ekonomiska vårpropositionen för 2007 angavs att regeringen skulle återkomma i budget- propositionen för 2008 gällande den s.k. förbränningsskattens hantering (se prop. 2006/07:100, avsnitt 1.8.4, s. 46).

Den 1 juli 2006 infördes en beskattning av visst hushållsavfall som förbränns inom ramen för energibeskattningen. Det finns olika problem med dagens beskattning av avfall som förbränns. Det kan t.ex. ifrågasättas om den ger en effektiv styrning mot de avfalls- och klimatpolitiska målen. Det kan också allmänt sett diskuteras vilken typ av, eller kombination av, styrmedel som är samhällsekonomiskt mest effektivt. En särskild utredare bör därför tillkallas med uppdrag att förutsättningslöst analysera avfalls- förbränningsskatten. En fråga som bör utredas är om skatten kan utformas på ett mer effektivt sätt. En annan är om en reformerad avfalls- förbränningsskatt är ett samhällsekonomiskt lämpligt energi- och miljöpolitiskt styrmedel, eller om det finns andra styrmedel som på ett kostnadseffektivt sätt styr mot de avfalls-, energi- och klimatpolitiska målen. Om ett sådant annat styrmedel bedöms finnas bör utredaren föreslå hur det kan utformas. Arbetet med att ta fram direktiv till utredningen pågår för närvarande inom Regeringskansliet. Avsikten är att utredningen ska tillsättas senare under hösten 2007. Den gällande beskattningen av avfall som förbränns ska kvarstå i sin nuvarande form i avvaktan på att den särskilde utredaren presenterar resultatet av sitt arbete.

5.6.13Fortsatta skattelättnader för koldioxidneutrala drivmedel

Regeringens bedömning: En lagstiftning om generell skattebefrielse för koldioxidneutrala drivmedel bör införas i lagen om skatt på energi och träda i kraft senast den 1 januari 2009. Den generella skattebefrielsen bör gälla längst till och med 2013.

Det särskilda villkoret som gäller för att etanol som låginblandas i bensin ska vara skattebefriad bör slopas så snart det är möjligt, dock senast den 1 januari 2009.

Skälen för regeringens bedömning: Rege- ringens skattestrategi för koldioxidneutrala drivmedel innebär att dessa drivmedel, genom dispensbeslut med stöd av 2 kap. 12 § lagen (1994:1776) om skatt på energi, LSE, helt undantas från koldioxidskatt och energiskatt. I budgetpropositionen för 2007 (prop. 2006/07:1, volym 1, avsnitt 5.6.6, s. 157) har regeringen förklarat att koldioxidneutrala drivmedel under ytterligare en femårsperiod från utgången av 2008 bör undantas från koldioxidskatt och energiskatt. Kommissionen har godkänt denna skattestrategi till och med utgången av 2013 (EUT C 303, 13.12.2006, s. 77). Regeringen anser att skattestrategin bör föras in i lagstiftning genom att göra nödvändiga ändringar i LSE.

Den 1 januari 2006 infördes som ett nytt villkor för skattebefrielsen att etanol som har använts för låginblandning i bensin ska visas ha tulldeklarerats som odenaturerad etanol, KN-nr 2207 10 00, eller – när etanolen är framställd inom EU – visas ha uppfyllt motsvarande krav när den levererats från producenten. För den etanol som används till E85 och bussbränsle finns inte motsvarande villkor för skattebefrielse. Anledningen till ändringen var att vissa aktörer överkompenserades eftersom de tog in etanolen till lägre tullsatser. Etanolen blev då billigare jämfört med bensinen som den ersatte. Ett villkor i statsstödsgodkännandet för skatte- befrielsen är att produkten som ges skattened- sättning inte får överkompenseras i jämförelse med den vara den ersätter.

Regeringen bedömer att det nu finns möjlighet att ta bort det särskilda villkor som gäller för att låginblandad etanol ska vara skattebefriad. Därmed kommer etanol för lågin-

128

blandning att behandlas på samma sätt som etanol som används i E85 och bussbränsle. Ett slopande av villkoret skulle kunna innebära att priset på vanlig bensin sjunker med upp till 10 öre per liter.

Ett slopande av villkoret kräver att kommis- sionen informeras om och godkänner förändringen i den redan statsstödsgodkända skattebefrielsen för biodrivmedel. Regeringen avser därför att ge in en ansökan till kom- missionen. Enligt regeringens bedömning kan ett godkännande från kommissionen erhållas relativt snart och i vart fall inte senare än att slopandet av villkoret kan gälla senast från och med den 1 januari 2009. Regeringen avser att undersöka olika alternativ för att fortsatt ge svensk etanolproduktion stabila förutsättningar.

I avvaktan på en lagstiftning fortsätter rege- ringen att besluta om skattenedsättning genom dispensbeslut. De nuvarande dispensbesluten löper ut den 31 december 2008 eller vid den tidigare tidpunkt då en lagstiftning om generell skattebefrielse för koldioxidneutrala drivmedel träder i kraft. En lagstiftning om generell skattebefrielse för dessa bränslen bör därför träda i kraft senast den 1 januari 2009. Den generella skattebefrielsen bör dock inte ges längre än till och med utgången av 2013 då stats- stödsgodkännandet löper ut.

Det bör framhållas att om det inom EU beslutas att medlemsstaterna måste släppa ut en minsta andel biodrivmedel på marknaden, för- svinner den rättsliga grunden för skattebefrielsen med automatik, se artikel 16.6 i energi- skattedirektivet (rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energi- produkter och elektricitet, EUT L 283, 31.10.2003, s. 51, Celex 32003L0096). Om ett sådant beslut fattas, krävs det därför ändringar i energiskattedirektivet för att det även efter beslutet ska vara möjligt att bevilja skatte- befrielse för biodrivmedel.

5.6.14 Beskattning av privatflygets bränsle

Regeringens bedömning: Frågan hur beskatt- ningen av flygbränsle ska utformas när privatflyg inte kan undantas bör beredas ytterligare.

PROP. 2007/08:1

Skälen för regeringens bedömning: Huvud- regeln i energiskattedirektivet (rådets direktiv 2003/96/EG om en omstrukturering av gemen- skapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet, EUT L 283, 31.10.2003, s. 51, Celex 32003L0096) är att yrkesmässigt använt flygbränsle ska vara skattefritt, medan flyg- bränslet ska beskattas när det används för privat ändamål. Medlemsstaterna får begränsa tillämp- ningsområdet för skattebefrielsen för flygbränsle till att enbart gälla flygfotogen. Sverige har genom rådsbeslut tidigare fått tillstånd att tillämpa skattebefrielse för privatflygets bränsle. Detta undantag (s.k. artikel 19-undantag) löpte ut den 31 december 2006 och kan inte förlängas. Den gemenskapsrättsliga grunden för undantaget från beskattning finns således inte längre.

En promemoria med förslag om att beskatta privatflygets bränsle från och med den 1 januari 2008 har remissbehandlats (dnr Fi2007/4572). Majoriteten av de instanser som har svarat på remissen anser att promemorians förslag riskerar att leda till betydande administration samt till kontroll- och avgränsningsproblem. Enligt regeringens mening bör värdet av att begränsa den administrativa bördan få stor betydelse när privatflyget inte längre kan undantas från be- skattning. Frågan hur beskattningen av flyg- bränsle ska utformas bör därför beredas ytter- ligare och regeringen avser att återkomma till riksdagen med lagförslag under våren 2008.

5.7Övriga punktskattefrågor

5.7.1Höjd skatt på öl och sänkt skatt på vin samt andra jästa drycker än vin eller öl

Regeringens bedömning: Skatten på öl bör höjas från 1,47 kronor till 1,66 kronor per volym- procent alkohol och liter. Skatten på vin samt andra jästa drycker än vin eller öl bör sänkas från 22,08 kronor till 21,58 kronor per liter för drycker med en alkoholhalt över 8,5 men inte över 15 volymprocent. Ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 2008.

129

PROP. 2007/08:1

Skälen för regeringens bedömning: Som ett led i finansieringen av jobbavdraget och andra skattesänkningar som regeringen bedömer bör genomföras bör alkoholskatten justeras. Skatten på öl är i dag 1,47 kronor per volymprocent alkohol och liter. Regeringen anser att en mindre höjning av ölskatten till 1,66 kronor per volym- procent alkohol och liter bör göras. Skatte- höjningen för en burk öl, 50 cl, med en alkoholhalt på 5,2 volymprocent blir 62 öre inklusive mervärdesskatt.

Enligt gällande EG-regler tas skatt på öl respektive vin ut på olika sätt. Till skillnad från skatt på öl, som tas ut med ett belopp per volymprocent alkohol och liter, tas skatt på vin ut med ett belopp per liter. Skatten på vin är 22,08 kronor per liter för vin med en alkoholhalt över 8,5 men inte över 15 volymprocent. Detta motsvarar 1,69 kronor per volymprocent alkohol och liter på ett vin med 13 volymprocent.

Av folkhälsoskäl bör det inte föreligga någon skillnad i beskattningen mellan öl respektive vin per volymprocent alkohol och liter. En mindre sänkning av skatten på vin med en alkoholhalt över 8,5 men inte över 15 volymprocent bör därför göras från nuvarande 22,08 kronor till 21,58 kronor per liter vin. Skatten blir då 1,66 kronor per volymprocent alkohol och liter på ett vin med alkoholhalten 13 procent. Skattesänkningen för en flaska vin, 75 cl, med en alkoholhalt över 8,5 men inte över 15 volym- procent blir då 47 öre inklusive mervärdesskatt. Skatten på andra jästa drycker än vin eller öl bör sänkas på samma sätt som skatten på vin, eftersom denna grupp av produkter enligt gällande EG-direktiv på alkoholskatteområdet ska beskattas på samma sätt som vin (rådets direktiv 92/83/EEG av den 19 oktober 1992 om harmonisering av strukturerna för punktskatter på alkohol och alkoholdrycker, EGT L 316, 31.10.1992 s. 21, Celex 392L0083).

Även den skatt som i vissa fall tas ut vid privat import av alkoholvaror från tredje land bör justeras på motsvarande sätt som skatten på öl och vin.

Finansdepartementet kommer att remittera ett förslag på nu angivna ändringar i samband med att denna proposition överlämnas till riksdagen. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2008.

5.7.2Tobaksskatt

Regeringens bedömning: Styckeskatten på cigaretter bör höjas med 3 öre från 28 öre till 31 öre per cigarett. Skatten på röktobak bör höjas från 975 kronor till 1 560 kronor per kg och skatten på snus från 246 kronor till 336 kronor per kg. Ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 2008.

Beskattningen av privatinförsel av cigaretter från Slovenien bör upphöra att gälla. Ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 2008 men tillämpas retroaktivt från och med den 1 juli 2007.

Skälen för regeringens bedömning: Som ett led i finansieringen av jobbavdraget och andra skattesänkningar som regeringen bedömer bör genomföras bör en viss höjning av tobakskatten göras. Skatten på cigaretter tas för närvarande ut med 28 öre per styck och med 39,2 procent av detaljhandelspriset. Av folkhälsoskäl är det viktigt att priset på cigaretter inte är alltför lågt. Samtidigt måste hänsyn tas till priset för cigaretter i närliggande länder samt risken för ökad smuggling av cigaretter. Regeringen anser därför att en mindre höjning av styckeskatten på cigaretter med 3 öre till 31 öre per cigarett bör göras. Detta beräknas leda till att den totala skatten, inklusive mervärdesskatt, höjs med 1 krona och 50 öre per förpackning med 20 cigaretter i den mest sålda priskategorin. Ändringen bör träda i kraft den 1 januari 2008.

Enligt gällande EG-regler har medlems- staterna möjlighet att ta ut en minimipunktskatt på cigaretter som säljs till ett lägre pris än detaljhandelspriset på cigaretter i nämnda priskategori, förutsatt att denna punktskatt inte överskrider den punktskatt som tas ut på cigaretter i nämnda priskategori. Detta innebär att som mest får det skattebelopp som har fastställts för cigaretter i den mest efterfrågade priskategorin tas ut för cigaretter som har ett lägre detaljhandelspris än dessa.

Sedan den 1 mars 2003 tas en minimi- punktskatt ut för lågpriscigaretter i Sverige. Minimipunktskatten tas sedan den 1 januari 2006 ut med 100 procent av skatten på cigaretter i den mest efterfrågade priskategorin. Rege- ringen fastställer senast den 30 november det innevarande året den mest efterfrågade pris-

130

kategorin av cigaretter och den minimi- punktskatt som ska tas ut det nästkommande kalenderåret. Den nu nämnda skattehöjningen beräknas, med oförändrade marginaler, medföra att priset på cigaretter i den mest efterfrågade priskategorin kommer att höjas till 47 kronor och 50 öre per förpackning med 20 cigaretter från den 1 januari 2008. För att en skattehöjning ska få genomslag på minimipunktskatten redan från den 1 januari 2008 bör minimipunktskatten för 2008, med undantag från de regler som normalt gäller för fastställandet av denna, fastställas till 1 krona och 24 öre per cigarett. Priset på lågpriscigaretter varierar, men många kostar i dag 35 kronor per förpackning med 20 cigaretter. För lågpriscigaretter skulle en skattehöjning, inklusive mervärdesskatt, bli den- samma som för cigaretter i den mest sålda priskategorin, 1 krona och 50 öre.

Efter den senaste höjningen av skatten på röktobak (rulltobak och piptobak) till 975 kronor per kg den 1 januari 2007 kvarstår ännu en skatteskillnad mellan skatten på rök- tobak och skatten på cigaretter i den mest efterfrågade priskategorin. Efter den föreslagna höjningen av cigarettskatten uppgår skatten på sådana cigaretter, omräknad till kronor per kg, till 1 650 kronor. Regeringen anser därför att skatten på röktobak bör höjas ytterligare, till 1 560 kronor per kg, från och med den 1 januari 2008. För en förpackning med 40 gram medför det en skattehöjning med 29 kronor och 25 öre inklusive moms.

Skatten på snus höjdes den 1 januari 2007 från 123 kronor till 246 kronor per kg. Av folkhälso- skäl bör även skatten på snus höjas något. Regeringen anser därför att skatten på snus bör höjas till 336 kronor per kg från och med den

1 januari	2008. För en dosa portionssnus à
24 gram	medför det en skattehöjning med
2 kronor	och 70 öre inklusive mervärdesskatt.

För en dosa lössnus à 50 gram medför det en skattehöjning med 5 kronor och 63 öre inklusive mervärdesskatt.

Motsvarande höjning av beskattningen bör även ske beträffande cigaretter och röktobak som, utöver vissa mängder, beskattas vid införsel till Sverige från vissa nya medlemsstater enligt bestämmelserna i lagen (2004:228) om beskatt- ning av viss privatinförsel av tobaksvaror. För cigaretter bör skatten fastställas till samma belopp som för minimipunktskatten, 1 krona och 24 öre per styck. Eftersom Slovenien har

PROP. 2007/08:1

meddelat att landet från och med den 1 juli 2007 har uppnått den fastställda minimibeskattningen av cigaretter inom EU, vilket har bekräftats av kommissionen, finns det inte längre grund för att beskatta privatinförsel av cigaretter från Slovenien. Beskattningsbestämmelserna i detta avseende bör därför upphöra att gälla från och med den 1 januari 2008 och inte tillämpas från och med den 1 juli 2007.

Även beträffande den skatt som i vissa fall tas ut vid privat import av tobaksvaror från tredje land bör motsvarande höjning av skatten på cigaretter, röktobak och snus göras.

Finansdepartementet kommer att remittera ett förslag på nu angivna ändringar i samband med att denna proposition överlämnas till riksdagen. Ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 2008.

5.7.3Lättnader i reklamskatten

Regeringens bedömning: Reklamskatten bör sänkas för vissa periodiska publikationer. Sänk- ningen bör träda i kraft den 1 januari 2008 och tillämpas retroaktivt från och med den 1 januari 2007.

Skälen för regeringens bedömning: I 2007 års ekonomiska vårproposition (prop. 2006/07:100, avsnitt 1.8.4, s. 46) aviserade regeringen ett ytterligare steg i avskaffandet av den resterande reklamskatten. Regeringen ansåg att samtliga periodiska publikationer, även gratisutdelade, som har karaktär av dagspress, populärpress eller fackpress retroaktivt från och med den 1 januari 2007 ska få samma lägre beskattning och högre grundavdrag som sedan den 1 januari 2006 gäller för allmänna nyhetstidningar. Detta skulle inne- bära att antalet tidningar som betalar reklamskatt kraftigt minskar och åtgärden skulle också minska de berörda företagens administrativa börda. Denna bedömning kvarstår. En prome- moria med förslag i frågan, Sänkt reklamskatt för vissa periodiska publikationer, har remiss- behandlats (dnr Fi2007/4743). Regeringen avser att återkomma till riksdagen med lagförslag under hösten 2007.

131

PROP. 2007/08:1

5.7.4Sänkt lotteriskatt

Regeringens bedömning: Lotteriskatten bör sänkas från 36 procent till 35 procent av den behållning som återstår sedan de sammanlagda vinster som betalats ut till vinnarna i lotteriet räknats av från de sammanlagda insatserna. Ändringen bör träda i kraft den 1 januari 2008.

Skälen för regeringens bedömning: Enligt lagen (1991:1482) om lotteriskatt (lotteri- skattelagen) ska lotteriskatt betalas till staten för svenskt lotteri. Lotteriskatt tas ut med 36 pro- cent av den behållning som återstår sedan de sammanlagda vinster som betalats ut till vinnarna i lotteriet räknats av från de sammanlagda insatserna. Det är i dag endast Aktiebolaget Trav och Galopps (ATG:s) lotteriverksamhet som beskattas enligt lotteriskattelagen. Återstoden av ATG:s behållning, efter betalning av lotteriskatt och avdrag för omkostnader, tillfaller på olika sätt hästsporten i Sverige.

Lotteriskatten höjdes från 35 procent till

36 procent från och med den 1 juli 1997. Vid denna tidpunkt var utvecklingen för ATG god och trav- och galoppsporten kunde enligt rege- ringens bedömning bära en höjning av lotteri- skatten. Under senare tid har intäkterna för sporten dock minskat. Regeringen anser därför att lotteriskattesatsen bör återställas till den tidigare nivån. Lotteriskatten bör sänkas från 36 till 35 procent av den behållning som återstår sedan de sammanlagda vinster som betalats ut till vinnarna i lotteriet räknats av från de sammanlagda insatserna.

Finansdepartementet kommer att remittera ett förslag på nu angivna ändringar i samband med att denna proposition överlämnas till riksdagen. Ändringen bör träda i kraft den 1 januari 2008.

5.8Mervärdesskattefrågor

5.8.1Förlängd redovisningsperiod för mervärdesskatt

Regeringens bedömning: En förlängd redovis- ningsperiod för mervärdesskatt bör införas för mindre företag från och med den 1 januari 2008.

Skälen för regeringens bedömning: För att för- bättra likviditeten och minska den administrativa bördan för mindre företag aviserade regeringen i 2007 års ekonomiska vårproposition (prop. 2006/07:100, avsnitt 1.8.3, s. 43) att en redovis- ningsperiod för mervärdesskatt om tre månader för dessa företag bör kunna införas den 1 januari 2008. Denna bedömning kvarstår. Det bör dessutom införas en möjlighet för företagen att kunna fortsätta redovisa enligt dagens regler. En promemoria med förslag i frågan, Förlängd redovisningsperiod för mervärdesskatt, har remissbehandlats (dnr Fi2007/4944). Regeringen avser att återkomma till riksdagen med lagförslag under hösten 2007.

5.8.2Vissa andra mervärdesskattefrågor

Regeringens bedömning: Regeringen fortsätter arbetet med att anpassa mervärdesskattelagen till EG:s mervärdesskattedirektiv 2006/112/EG. Regeringen avser därför att under hösten lägga fram ett flertal förslag på mervärdesskatte- området. Inriktningen är att förslagen ska träda i kraft den 1 januari 2008.

Skälen för regeringens bedömning: En prome- moria med ett flertal förslag till ändringar av mervärdesskattelagen (1994:200), Mervärdes- skatt vid under- eller överpristransaktioner, med flera frågor om mervärdesskatt, har remiss- behandlats (dnr Fi2007/4942). Förslagen i promemorian utgör till övervägande del anpass- ningar till EG-rätten på området och har delvis initierats av regeringen i samråd med Skatte- verket. De är också föranledda av särskilda hemställningar från intresseorganisationer med flera. Ett av förslagen innebär att regler införs i mervärdesskattelagen som gör det möjligt att i

132

vissa fall omvärdera beskattningsunderlaget för mervärdesskatt. Reglerna ska förhindra skatte- undandragande genom att priset på en vara eller en tjänst sätts högre eller lägre än mark- nadsvärdet vid transaktioner mellan närstående personer. Ett annat av förslagen innebär att reglerna om redovisning av mervärdesskatt vid tillhandahållande av byggtjänster förändras så att redovisning av mervärdesskatten kommer att ske löpande under byggtiden. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med lagförslag under hösten 2007.

PROP. 2007/08:1

Skälen för regeringens förslag: Under utgifts- område 21 Energi (avsnitt 8.1.10) Stöd för konvertering från direktverkande elvärme m.m. föreslår regeringen att stödet för konvertering från oljeuppvärmningssystem i bostadshus ska ges som ett anslagsfinansierat bidrag från och med den 1 januari 2008. Lagförslag om upp- hävande av lagen (2005:1247) om kreditering på skattekonto av stöd för konvertering från oljeuppvärmningssystem i bostadshus finns i avsnitt 3.5.

5.9Skatteadministrativa frågor

5.9.1Lättare att få F-skatt

Regeringen uttalade i regeringsförklaringen hösten 2006 att det ska bli lättare att starta och driva företag. En åtgärd som nämns i det sammanhanget är att det bör bli lättare att få F- skatt, framför allt för dem med endast en eller ett fåtal uppdragsgivare. Regeringen har därför nyligen givit en särskild utredare i uppdrag att se över självständighetsrekvisitet i inkomst- skattelagens näringsverksamhetsbegrepp. Utred- ningen ska vara klar senast den 1 juni 2008 och nya regler bör kunna införas från årsskiftet 2008/2009. Huvudsyftet med utredningen är att göra det enklare att starta näringsverksamhet. Utgångspunkten är att parternas vilja i ett avtal om arbete bör ges större vikt vid bedömningen av om det är fråga om näringsverksamhet eller om ett anställningsförhållande. Utredaren ska beakta behovet av skydd för den svagare av parterna i ett arbets-/uppdragsavtal, så att reglerna inte ger utrymme för missbruk. Därutöver ska utredaren beakta önskemålen att förebygga oönskad skatteplanering, svartarbete och annat skatteundandragande.

5.9.2Kreditering av skattekonto

Regeringens förslag: Kreditering på skattekonto av stöd för konvertering från oljeuppvärmnings- system i bostadshus upphör fr.o.m. den 1 januari 2008.

5.10Stöd för skatteforskning

Regeringens bedömning: Inom ramen för Skatte- verkets anslag bör medel avsättas om 5 miljoner kronor per år för perioden 2008–2010 som stöd för forskning inom skatteområdet.

Skälen för regeringens bedömning: Sverige har en lång tradition av nationalekonomisk forsk- ning på skatteområdet. Sett till de senaste decenniernas utveckling kan noteras en ökad forskningsvolym under 1980-talet som utgjorde en betydelsefull bakgrund för 1990 års skatte- reform. Sedan slutet av 1990-talet har utveck- lingen vänt där antalet forskare och forskar- studerande med skatteinriktning är förhållande- vis få, inte bara inom nationalekonomi utan också inom andra samhällsvetenskaper och på det juridiska området.

Denna utveckling kan få negativa konsekven- ser i olika avseenden. Underlaget för en bred och kvalificerad allmän och offentlig diskussion kring skattefrågor riskerar att försämras. Likaså kan underlaget för skattepolitiken, som den utformas av regering och riksdag, på sikt få en svagare kunskapsbas än vad som är önskvärt i en situation där de framtida utmaningarna, inte minst p.g.a. globaliseringen och den demogra- fiska utvecklingen, är betydande.

Sverige är en liten öppen ekonomi som alltmer integreras i den europeiska ekonomin och i världsekonomin. De skattepolitiska ut- maningarna är därmed betydande. Detta moti- verar en särskild satsning i Sverige på forskning inom skatteområdet för att i samspel med det internationella forskarsamhället nå hög kvalitet i forskningen, där de institutionella särdrag i det

133

PROP. 2007/08:1

svenska samhället och i den svenska ekonomin som utgör den miljö i vilken den svenska skattepolitiken ska verka, uppmärksammas.

Mot denna bakgrund bör inom ramen för Skatteverkets anslag avsättas medel om 5 mil- joner kronor per år för perioden 2008-2010 som stöd för forskning inom skatteområdet. Skatte- verket ska i början av 2010 till regeringen redovisa erfarenheter av satsningen.

5.11 Offentligfinansiella effekter

I detta avsnitt redovisas offentligfinansiella effekter av de åtgärder på skatteområdet som redovisats tidigare i detta kapitel. I redovisningen görs en uppdelning av de budgetpåverkande åtgärderna i dels förslag till förändrade skatte- regler som lämnas i denna proposition, dels bedömningar som görs av vissa åtgärder men där förslagen lämnas i särskilda propositioner. De budgetpåverkande åtgärderna sammanfattas i tabell 5.5. Budgetneutrala åtgärder och åtgärder som bedöms innebära en försumbar effekt redogörs för i ett särskilt delavsnitt. Vidare redovisas separat sådana åtgärder som det har funnits skäl till att återkomma till i denna proposition, men där åtgärden redan har aviserats och budgeterats i budgetpropositionen för 2007 eller i 2007 års ekonomiska vår- proposition.

Tre olika effekter redovisas i tabell 5.8. Först anges den årliga bruttoeffekten, vilken beskriver den statiskt beräknade förändringen i intäkterna från den skatt som regeländringen avser utan beaktande av eventuella indirekta effekter såsom regeländringens påverkan på andra skattebaser och konsumentprisindex och följdeffekter pga. detta.

Vid en bedömning av de kortsiktiga ekono- miska effekterna av olika åtgärder är den perio- diserade nettoeffekten för den konsoliderade offentliga sektorn mest relevant. I den periodi- serade redovisningen förläggs förändringar i skatte- och avgiftsintäkter till det inkomstår skatten eller avgiften avser. Vidare beaktas i nettoeffekten även olika slag av indirekta effekter på skatteintäkterna i stort och på offentliga utgifter. Den periodiserade nettoeffekten redovisas för åren 2008–2010.

Därefter redovisas den varaktiga nettobudget- effekten för varje åtgärd. Den ger ett mått på den

långsiktiga kostnaden för offentlig sektor av de olika åtgärderna. Avvikelser mellan den varaktiga effekten och de periodiserade årliga netto- effekterna beror bl.a. på fördröjd övervältring av vissa skatter på andra skattebaser. För en närmare beskrivning av metodfrågor kopplade till denna redovisning hänvisas till Beräknings- konventioner 2007, Metoder för effektberäk- ningar av ändrade skatteregler.

De offentligfinansiella effekterna av de olika åtgärderna som redovisas i detta kapitel har beräknats utifrån 2008 års priser och volymer. Den inkomstberäkning för 2008 som redovisas i kapitel 6 baseras dels på åtgärder som presenterats i denna proposition, dels på bedömningar av den ekonomiska utvecklingen. I kapitel 6 redovisas inkomsterna i respektive års priser och volymer.

Budgetpåverkande förslag

Inom socialavgiftsområdet föreslås att vissa tekniska justeringar görs vid inkomstberäk- ningen för fastställande av allmän pensionsavgift och skattereduktion för allmän pensionsavgift. Sammantaget beräknas justeringarna vara budgetneutrala.

På punktskatteområdet föreslås att avtrapp- ningen av energiskatteavdraget för vindkraftverk som inleddes 2004 fortsätter 2008. Intäkterna beräknas därmed öka med 0,02 miljarder kronor.

Budgetpåverkande bedömningar

År 2007 infördes jobbskatteavdraget i beskatt- ningen av förvärvsinkomster. I denna proposi- tion aviseras en förstärkning av jobbskatte- avdraget med ytterligare 10,72 miljarder kronor 2008. Vidare höjs förmånsvärdet vid värdering av lånedatorer, från 2400 till 4800 kronor per år, vilket beräknas öka intäkterna med 0,89 mil- jarder kronor. Avdraget för resor till och från arbetet höjs från 18 till 18,50 kronor per mil. Åtgärden beräknas minska intäkterna med 0,14 miljarder kronor.

Ett förbättrat dataunderlag för beräkning av effekten av sänkta socialavgifter för vissa delar av tjänstesektorn innebär att kostnaden av förslaget ökar med 0,13 miljarder kronor 2008 jämfört

134

med den beräkning som redovisades i 2007 års ekonomiska vårproposition.

Den statliga fastighetsskatten avskaffas 2008 och ersätts med en kommunal fastighetsavgift. Förändringen är fullt finansierad inom bostadssektorn. Totalt beräknas intäkterna minska med 16,34 miljarder kronor 2008 då den statliga fastighetsskatten avskaffas. Intäkterna från den kommunala fastighetsavgiften för småhus och lägenheter i flerbostadshus beräknas till 12,06 miljarder kronor. Vidare höjs kapital- vinstskatten för privatbostäder från 20 till 22 procent, vilket förväntas förstärka intäkterna med 1,12 miljarder kronor. Reglerna för upp- skov med skatt på kapitalvinst vid avyttring av privatbostäder förändras. Ett tak för uppskoven på 1,6 miljoner kronor införs. Uppskovsbelopp återförs med vissa undantag vid arv, gåva, testamente och bodelning och en justering av uppskovsreglerna sker då en billigare bostad förvärvas. Åtgärderna beräknas sammantaget öka intäkterna med 2,09 miljarder kronor. Upp- skovsbeloppet räntebeläggs med 0,5 procent vilket förstärker intäkterna med 1,07 miljarder kronor. Den kommunala fastighetsavgiften indexeras genom att den knyts till inkomstbasbeloppet. Intäkter från inkomst- indexeringen och höjda taxeringsvärden (i samband med allmänna och förenklade fastig- hetstaxeringarna) tillförs kommunerna.

Även fastighetsskatten på vattenkraftverk förändras. Här aviseras en höjning från 1,2 till 1,7 procent, vilket innebär en intäktsförstärkning med 0,46 miljarder kronor (under taxeringsåren 2007–2011 är skattesatsen därtill förhöjd med 0,5 procentenheter).

På punktskatteområdet aviseras en rad förändringar. I budgetpropositionerna för 2006 och 2007 föreslogs en sänkt koldioxidskatt för bränslen som förbrukas i anläggningar som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter. Förslaget beräknades minska intäkterna med 0,74 miljarder kronor. Därefter har förslaget av formella skäl avslagits av riksdagen, vilket innebär att intäkterna förstärks med motsvarande 0,74 miljarder kronor 2008. Avsikten är dock fortfarande att sänka den faktiska koldioxidskatt som dessa anläggningar belastas med, vilket bedöms kunna ske i två steg. I det första steget ökas den procentuella skattenedsättningen med 6 procentenheter den

1juli 2008, i det andra steget, den 1 januari 2010, ökas nedsättningen ytterligare. Intäkterna

PROP. 2007/08:1

beräknas minska med 0,11 miljarder kronor 2008.

Den generella koldioxidskatten höjs med 6 öre per kg koldioxid, vilket beräknas öka in- täkterna med 1,64 miljarder kronor 2008. Energiskatten på diesel i miljöklass 1 och miljöklass 2 höjs med 20 öre per liter. Åtgärden förstärker intäkterna med 0,74 miljarder kronor.

Jordbruket, skogsbruket och vattenbruket kompenseras för energiskattehöjningen med motsvarande 0,06 miljarder kronor genom att en högre andel återbetalas (från 77 till 79 procent av full koldioxidskatt). Gränsen för återbetalning av skatt på bränslen och el för dessa verksamheter sänks (från 1 000 till 500 kronor). Intäkterna bedöms minska med 0,07 miljarder kronor som en följd av den senare åtgärden, där effekten främst beror på att återbetalning nu sker från första kronan givet att gränsen har uppnåtts. Likaså sänks fordonskatten för dieseldrivna personbilar, vilket innebär en utebliven intäkt på 0,10 miljarder kronor.

Skatten på den termiska effekten i kärn- kraftverk höjs med 24 procent, vilket ger en budgetförstärkning med 0,56 miljarder kronor.

Fordonsskatten på lätta lastbilar och bussar höjs så att differensen till fordonskatt på personbilar minskar ytterligare. Åtgärden be- räknas öka intäkterna med 0,29 miljarder kronor 2008.

Skatterna på tobak och alkohol höjs med sammanlagt 2,27 miljarder kronor 2008, varav tobak (höjd styckeskatt på cigaretter, höjd skatt på röktobak och snus) svarar för 1,93 miljarder kronor och alkohol (höjd skatt på öl och sänkt skatt på vin samt andra drycker än vin eller öl) för 0,34 miljarder kronor.

Lotteriskatten sänks från 36 till 35 procent, vilket minskar intäkterna med 0,04 miljarder kronor.

Reklamskatten för vissa periodiska publika- tioner sänks, vilket minskar intäkterna med 0,1 miljarder kronor.

Redovisningsperioden för mervärdesskatt för- längs för de mindre företagen i enlighet med aviseringen i 2007 års ekonomiska vårproposi- tion. Därtill aviseras att företagen ska ges möjlighet att redovisa i enlighet med dagens regler. Denna valfrihet medför en offentlig- finansiell kostnad om ytterligare 0,16 miljarder kronor i jämförelse med det tidigare aviserade förslaget. Anpassningen av mervärdesskattelagen till EG:s mervärdesskattedirektiv fortsätter och

135

PROP. 2007/08:1

ett flertal förslag avses läggas under hösten 2007. Konsekvenserna av förslagen är att de förväntas medföra ökade skatteintäkter med 0,4 miljarder kronor.

Budgetneutrala åtgärder samt åtgärder med försumbara effekter

Reglerna vid dubbel bosättning reformeras i enlighet med utredningsförslaget i SOU 2005:28. Åtgärden är fullt finansierad och påverkar inte de offentliga finanserna.

Likaså påverkar inte de förändrade nivåerna för socialavgifter de offentliga finanserna 2008 då dessa nivåförändringar görs inom ramen för ett oförändrat totalt uttag av socialavgifter.

Skattereduktion för förmån av hushålls- tjänster bedöms inte medföra någon offentlig- finansiell effekt.

Ränteavdrag för utomlands bosatta har en försumbar effekt på de offentliga finanserna.

Tabell 5.7 Åtgärder i denna proposition som budgeterats i budgetpropositionen för 2007 eller i 2007 års ekonomiska vårproposition

Periodiserade nettoeffekter, i miljarder kr

	2008	2009	2010
Budgetpropositionen för 2007

Lättnader i kapitalvinstbeskatt-
ningen av kvalificerade andelar,	-0,30	-0,30
tillfälliga regler

Sänkt energiskatt på el i norra	-0,27	-0,24	-0,24
Sverige	-0,27	-0,24	-0,24
Sverige

Sänkta socialavgifter för vissa delar	-2,37	-4,72	-4,72
av tjänstesektorn (Anm. 1)	-2,37	-4,72	-4,72
av tjänstesektorn (Anm. 1)

2007 års ekonomiska
vårproposition

Slopad förmögenhetsskatt (Anm. 2)	-6,89	-6,89	-6,89

Begränsningar i avdragsrätten för	1,30	1,30	1,30
pensionsförsäkringar	1,30	1,30	1,30
pensionsförsäkringar

Slopad särskild löneskatt för	-0,35	-0,32	-0,29
personer födda 1937 och tidigare	-0,35	-0,32	-0,29
personer födda 1937 och tidigare

Tidigareläggning sänkt arbets-
givaravgift för vissa delar av	-2,31
tjänstesektorn

Förlängd redovisningsperiod

Likaså bedöms effekten av förändring i reglerna för beskattning av sjöinkomst, de

mervärdesskatt (Anm. 3)

-0,28 -0,28 -0,28

ändrade CFC-reglerna och de åtgärder på kapitalbeskattningsområdet som redogörs för i avsnitt 5.4.6 som försumbara.

De nya skattereglerna för pensionsförsäk- ringar är en anpassning till den EG-rättsliga utvecklingen och syftet är att upprätthålla skatteintäkterna.

Det särskilda villkoret för etanol som används för låginblandning i bensin slopas. Åtgärden beräknas inte påverka skatteintäkterna.

Åtgärder som redan är budgeterade

Vissa åtgärder som redovisas i denna proposition har redan aviserats och budgeterats i budget- propositionen för 2007 och i 2007 års ekono- miska vårproposition. Tabell 5.7 sammanställer dessa åtgärder och redovisar också de redan budgeterade effekterna.

Anm. 1: Uppdaterade bedömningar visar att kostnaderna för förslaget blir högre än tidigare beräknat, se tabell 5.5.

Anm. 2: Den totala budgeterade effekten består dels av en halvering av skattesatsen för finansiella tillgångar – vilket föreslogs i budgetpropositionen för 2007 men som inte genomfördes – dels den tillkommande effekten av ett totalt slopande som presenterades i 2007 års ekonomiska vårproposition.

Anm. 3: Förändringar i förslaget medför ytterligare kostnader, se tabell 5.7.

5.11Sammantagna effekter av skatteåtgärderna

Förslagen och bedömningarna i budgetpropo- sition innebär sammantaget en negativ periodi- serad nettobudgeteffekt för 2008 på 3,62 mil- jarder kronor. Den negativa bruttoeffekten, räknat för helår, av åtgärderna som beräknas införas under 2008 uppgår till 3,03 miljarder kronor.

136

PROP. 2007/08:1

Tabell 5.8 Budgeteffekter av förslag och bedömningar på skatteområdet

Bruttoeffekt, periodiserade nettoeffekter för offentlig sektor år 2008 – 2010 samt varaktiga effekter för offentlig sektor

Miljarder kronor

		Brutto-	Offentlig sektor
		effekt1	periodiserad nettoeffekt			varaktig
	Effekt från		2008	2009	2010
I. Förslag i budgetpropositionen

Socialavgifter

Följdändring p.g.a. justering i lagen om inkomstgrundad
ålderspension (ökad inbetalning till allmän pensionsavgift)	1/1 2008	0,05	0,05	0,05	0,05	0,05

Följdändring skattereduktion för allmän pensionsavgift	1/1 2008	-0,05	-0,05	-0,05	-0,05	-0,05

Punktskatter

Avtrappning energiskatteavdrag för vindkraft	1/1 2008	0,03	0,02	0,02	0,02	0,02

Delsumma		0,03	0,02	0,02	0,02	0,02


II Bedömningar i budgetpropositionen

Förvärvsinkomstskatter

Förstärkt jobbskatteavdrag, steg 2	1/1 2008	-10,72	-10,72	-10,72	-10,72	-10,72

Höjt förmånsvärde lånedatorer, från 2400 till 4800 kr/år	1/1 2008	0,89	0,89	0,89	0,89	0,89

Höjt reseavdrag, från 18 kr/mil till 18,50 kr/mil	1/1 2008	-0,14	-0,14	-0,14	-0,14	-0,14

Socialavgifter

Sänkta socialavgifter för vissa tjänsteföretag, komplettering2	1/1 2008	-0,18	-0,13	-0,13	-0,13	-0,13
Kapital- och egendomsskatter

Reformerad beskattning av bostäder, totalt	1/1 2008	0	0	1,54	1,88	1,88

varav: Slopad statlig fastighetsskatt	1/1 2008	-16,34	-16,34	-16,53	-16,64	-16,64

Kommunal fastighetsavgift, totalt inklusive KPI-effekt	1/1 2008	12,06	12,06	12,84	12,84	12,84

-småhus, 6000kr/år eller maximalt 0,75% av tax.värdet3		9,46	9,46	10,07	10,07	10,07

-flerbostadshus, 1200kr/år och lägenhet, max. 0,4% av taxv 3		2,60	2,60	2,77	2,77	2,77
Höjd kapitalvinstskatt privatbostäder, från 20 till 22%	1/1 2008	1,12	1,12	1,12	1,12	1,12

Återföring av uppskov arv, gåva, testamente och bodelning	1/1 2008	1,38	1,38	1,38	1,38	1,38

Tak för uppskovsbelopp, 1,6 miljoner kronor	1/1 2008	0,49	0,49	0,49	0,49	0,49

Justering av uppskovsregler (förvärv billigare bostad)	1/1 2008	0,22	0,22	0,22	0,22	0,22

Räntebeläggning av uppskov, 0,5% av uppskovsbeloppet	1/1 2008	1,07	1,07	1,07	1,07	1,07

Fastighetstaxering småhus 2009 och flerbostadshus 2010,
tillfaller kommunsektorn4	1/1 2009			0,71	0,91	0,91

Inkomstindexering fastighetsavgift, tillfaller kommunsektorn	1/1 2009			0,24	0,49	0,49

Höjd fastighetsskatt vattenkraftverk, från 1,7 till 2,2%	1/1 2008	0,64	0,46	0,46	0,46	0,46

Punktskatter

Ej genomförd sänkning av koldioxidskatt i den handlande sektorn	1/1 2008	1,03	0,74	0,74	0,74	0,74

Sänkt koldioxidskatt i den handlande sektorn, förändringarna sker i
två steg, 2008 och 2010	1/7 2008	-0,13	-0,11	-0,23	-0,45	-0,44

Höjd koldioxidskatt, +6 öre/kg koldioxid	1/1 2008	1,85	1,64	1,52	1,52	1,49

Höjd energiskatt på diesel mk1 och mk2, +20 öre/l	1/1 2008	0,88	0,74	0,73	0,73	0,73

Kompensation jordbruk och skogsbruk för höjd dieselskatt	1/1 2008	-0,08	-0,06	-0,06	-0,06	-0,06

Sänkt återbetalningsgräns på el och diesel, från 1000 till 500 kr	1/1 2008	-0,10	-0,07	-0,07	-0,07	-0,07

Sänkt fordonsskatt för dieselpersonbilar	1/1 2008	-0,10	-0,10	-0,12	-0,14	-0,14

Höjd fordonsskatt lätta lastbilar och bussar, +45%	1/1 2008	0,40	0,29	0,29	0,29	0,29

Höjd skatt på termisk effekt i kärnkraftverk, +24%	1/1 2008	0,78	0,56	0,56	0,56	0,56

Höjd tobaksskatt, totalt	1/1 2008	1,54	1,93	1,70	1,70	1,70

137

PROP. 2007/08:1
			Brutto-	Offentlig sektor
			effekt1	periodiserad nettoeffekt			varaktig
		Effekt från		2008	2009	2010
varav	cigaretter, styckeskatt från 28 till 31 öre/cigarett		0,45	0,57	0,50	0,50	0,50

	röktobak, från 975 till 1560 kr/kg		0,46	0,57	0,50	0,50	0,50

	snus, från 246 till 336 kr/kg		0,63	0,79	0,70	0,70	0,70

Höjd alkoholskatt, totalt		1/1 2008	0,27	0,34	0,31	0,31	0,31

varav	sänkt skatt på vin, från 22,08 till 21,58 kr/l		-0,08	-0,10	-0,08	-0,08	-0,08

	höjd skatt på öl, från 1,47 till 1,66 kr/volymprocent och l		0,35	0,44	0,39	0,39	0,39

Sänkt lotteriskatt, från 36% till 35%		1/1 2008	-0,04	-0,04	-0,04	-0,04	-0,04

Sänkt reklamskatt		1/1 2008	-0,10	-0,10	-0,10	-0,10	-0,10

Mervärdesskatt

Vissa mervärdesskattefrågor		1/1 2008	0,40	0,40	0,40	0,40	0,40

Förlängd redovisningsperiod mervärdesskatt, komplettering2		1/1 2008	-0,16	-0,16	-0,16	-0,16	-0,16

Delsumma			-3,06	-3,64	-2,63	-2,53	-2,55

Summa			-3,03	-3,62	-2,61	-2,51	-2,53

Not 1: Med bruttoeffekt avses endast den direkta årliga effekten av den skatt som regeländringen avser.

Not 2: Åtgärderna har aviserats och budgeterats i och med 2007 års ekonomiska vårproposition, men förändringar i förslagen och uppdaterade bedömningar medför ytterligare budgetmässiga konsekvenser.

Not 3: KPI-effekten har kvoterats med respektive fastighetsavgiftsbelopp för småhus och flerbostadshus.

Not 4: I löpande priser är effekten av fastighetstaxeringarna och inkomstindexeringen 1,34 mdkr 2009 och 1,75 mdkr 2010.

138

Inkomster

PROP. 2007/08:1

6 Inkomster

6.1Inledning

I detta kapitel redovisas utvecklingen av skatte- intäkter och övriga inkomster. Prognosen för skatteintäkterna för perioden 2007–2010 baseras på den bedömning av den makroekonomiska utvecklingen som redovisas i bilaga 2, Svensk ekonomi, samt de regelförändringar regeringen föreslår och aviserar i kapitel 5 i denna proposi- tion.

De totala skatteintäkterna redovisas i tabell 6.1, där de delas upp i tre huvudgrupper: skatt på arbete, skatt på kapital och skatt på konsumtion. Tabellen visar också prognosen för brutto- nationalprodukten, BNP, i löpande priser samt skattekvoten, dvs. de totala skatteintäkterna som andel av BNP.

Tabell 6.1 Totala skatteintäkter

Miljarder kronor om inget annat anges

	2005	2006	2007	2008	2009	2010
Skatt på arbete	830	858	874	911	957	998
Skatt på kapital	168	193	198	191	206	221
Skatt på konsumtion	358	374	395	430	439	456
Övriga skatter	-1	-2	-1	-2	-3	-3
Totala skatteintäkter	1 354	1 423	1 466	1 529	1 600	1 673

BNP	2 671	2 832	3 012	3 189	3 364	3 528
Skattekvot (%)	50,7	50,3	48,7	48,0	47,6	47,4

Skatterna kan delas upp i skatter som fastställs årligen och skatter som fastställs månatligen. Direkta skatter på arbete och skatt på kapital fastställs i den årliga taxeringen och är för 2005 utfall, medan beloppen för 2006 ännu är progno- ser. Indirekta skatter på arbete och skatt på kon- sumtion har månatlig uppbörd och är utfall för 2006.

De totala skatteintäkterna förväntas uppgå till 1 466 miljarder kronor 2007 och 1 529 miljarder

kronor 2008. Detta motsvarar en skattekvot på 48,7 respektive 48,0 procent. De senaste åren har skattekvoten fallit, en utveckling som väntas fortsätta under perioden 2008–2010.

Tabell 6.2 visar den årliga förändringen av skatteintäkterna. Sammantaget beräknas de totala skatteintäkterna öka med 3,0 procent i år. Under perioden 2008–2010 ökar skatteintäk- terna med i genomsnitt 4,5 procent per år.

Tabell 6.2 Årlig förändring av totala skatteintäkter

Procentuell förändring

	2005	2006	2007	2008	2009	2010
Skatt på arbete	2,8	3,4	1,9	4,2	5,1	4,3
Skatt på kapital	23,5	15,2	2,2	-3,4	8,2	7,2
Skatt på konsumtion	5,8	4,6	5,6	9,0	1,9	4,0
Totala skatteintäkter	5,9	5,1	3,0	4,3	4,6	4,6

Intäkter från skatt på arbete beräknas öka med 1,9 procent 2007. Den låga utvecklingstakten beror på införandet av skattereduktionen för arbetsinkomster, jobbskatteavdraget. Regeringen aviserar i denna proposition en förstärkning av jobbskatteavdraget i ett andra steg, vilket min- skar skatteintäkterna från skatt på arbete med 10,7 miljarder kronor från och med 2008. Den starka utvecklingen på arbetsmarknaden medför att skatteintäkterna, trots det utökade jobb- skatteavdraget, utvecklas väl och bedöms öka med 4,2 procent.

Skatteintäkterna från skatt på kapital ökade mycket kraftigt under 2005 beroende på höga kapital- och företagsvinster. En något dämpad utveckling av företagsvinster under 2006 medför en lägre beräknad utvecklingstakt för skatt på kapital på 15,2 procent. Prognosen för 2007 innebär att skatteintäkterna endast ökar med 2,2 procent. Det beror dels på en svagare ut- veckling av skatt på företagsvinster och dels på

141

PROP. 2007/08:1

det aviserade förslaget att slopa förmögenhets- skatten från och med 2007. En lägre prognos för kapitalvinsternas storlek 2008 innebär att skatte- intäkterna väntas minska med 3,4 procent.

Den starka utvecklingen av skatt på konsum- tion på 9,0 procent under 2008 beror på reger- ingens aviserade förslag att tidigarelägga inbetal- ningen av mervärdesskatt för företag inom bygg- och anläggningssektorn. Ändringen medför att momsinbetalningarna tillfälligt ökar med ca 10 miljarder kronor under 2008. Utvecklings- takten påverkas även av aviserade regeländringar för skatt på tobak, alkohol, energi, vägtrafik och reklam.

De totala skatteintäkterna fördelas till EU, kommunsektorn, ålderspensionssystemet samt staten. Skatteintäkterna för de tre sistnämnda ut- gör den offentliga sektorns skatteintäkter. Den sektorsvisa fördelningen av skatteintäkterna redovisas i tabell 6.3.

Tabell 6.3 Sektorsvis fördelning av totala skatteintäkter

Miljarder kronor

	2005	2006	2007	2008	2009	2010
EU-skatter	8	9	7	8	8	8
Kommunalskatter	436	454	479	520	548	572
Avgifter till ÅP-systemet	151	160	169	178	187	195
Statens skatteintäkter	760	800	811	823	857	897
Totala skatteintäkter	1 354	1 423	1 466	1 529	1 600	1 673

Statens skatteintäkter är periodiserade och avser inkomståret, medan skatteinkomsterna i bud- geten är kassamässiga. Det senare innebär att de utgörs av betalningsflöden som kan avse flera olika inkomstår. Skillnaden mellan inkomster och intäkter består av periodiseringar, dvs. upp- börds- och betalningsförskjutningar samt anstånd. Statsbudgetens skatteinkomster utgörs således av summan av statens skatteintäkter och periodiseringar. Statsbudgetens inkomster, vilka redovisas i tabell 6.4, omfattar även övriga inkomster.

Tabell 6.4 Statsbudgetens inkomster

Miljarder kronor

	2005	2006	2007	2008	2009	2010
Statens skatteintäkter	760	800	811	823	857	897
Periodiseringar	-17	7	19	-14	-13	-11
Statens skatteinkomster	743	807	830	809	843	886
Övriga inkomster	2	4	78	62	49	55
Statsbudgetens inkomster	746	810	908	872	893	941

I tabell 6.5 jämförs den aktuella prognosen med prognosen i 2007 års ekonomiska vårproposi- tion.

Tabell 6.5 Totala skatteintäkter – jämförelse med 2007 års

ekonomiska vårproposition

Miljarder kronor om inget annat anges

	2005	2006	2007	2008	2009	2010
Skatt på arbete	0,0	-1,5	2,3	-2,2	-3,1	-7,8
Skatt på kapital	0,0	8,9	23,3	8,9	15,6	19,0
Skatt på konsumtion	0,0	0,3	0,9	18,3	8,8	7,5
Övriga skatter	0,1	0,0	0,8	-0,4	-0,4	-0,4
Totala skatteintäkter	0,1	7,7	27,4	24,5	20,8	18,3

EU-skatter	0,0	0,0	0,4	0,4	0,4	0,5
Kommunalskatter	0,0	0,2	4,2	19,8	21,2	19,7
Avgifter till ÅP-systemet	0,0	0,5	2,3	3,3	3,7	3,0
Statens skatteintäkter	0,1	6,9	20,5	1,0	-4,5	-4,9
Totala skatteintäkter	0,1	7,7	27,4	24,5	20,8	18,3

Statens skatteintäkter	0,1	6,9	20,5	1,0	-4,5	-4,9
Periodiseringar	-0,1	-6,9	6,6	3,8	-3,9	-5,1
Statens skatteinkomster	0,0	0,1	27,1	4,8	-8,4	-10,0
Övriga inkomster	0,0	-0,1	-2,6	-0,7	-3,5	-2,2
Statsbudgetens inkomster	0,0	0,0	24,5	4,1	-11,9	-12,2

BNP	0,0	-6,7	-6,2	1,6	25,7	31,5
Skattekvot (%)	0,0	0,4	1,0	0,7	0,3	0,1

Skatteintäkterna för 2007 har totalt sett revid- erats upp med 27 miljarder kronor sedan vårpro- positionen. Prognosändringarna berör huvud- sakligen skatt på kapital, som har reviderats upp med drygt 23 miljarder kronor. Revideringen förklaras till hälften av skatt på hushållens kapi- talvinster och till hälften av skatt på företags- vinster. Prognosen för kapitalvinsterna har änd- rats till följd av en fortsatt stark prisutveckling på bostadmarknaden samtidigt som nettospar- andet i aktiefonder fortsatt att minska. Skatt på företagsvinster har reviderats på grund av det preliminära taxeringsutfallet för 2006 samt information från företagens halvårsrapporter för 2007. Prognosändringen för hushållens kapital- vinster påverkar bara 2007 medan ändringen av skatt på företagsvinster även påverkar 2008– 2010. En högre ränteprognos har medfört att intäkterna från avkastningsskatten reviderats upp, framför allt 2009 och 2010.

Lönesumman bedöms utvecklas starkare än vad som förväntades i vårpropositionen. Ökningen är störst för 2008 och beror i huvud- sak på fler arbetade timmar. En högre löne- summa innebär ökade skatteintäkter från skatt på arbete. Regeringens förslag att förstärka jobb- skatteavdraget 2008 medför dock lägre skattein- täkter. Nettoeffekten innebär för perioden 2008–2010 lägre skatteintäkter jämfört med vår- propositionen.

Den stora prognosrevideringen av skatt på konsumtion 2008 beror dels på den aviserade förändringen för inbetalning av mervärdesskatt inom bygg- och anläggningssektorn och dels på

142

PROP. 2007/08:1

aviserade regeländringar inom punktskatteom- rådet. För 2009 och 2010 beror revideringarna huvudsakligen på de aviserade ändringarna för punktskatterna.

I avsnitt 6.4.1 finns en mer utförlig uppfölj- ning av beräkningarna till vårpropositionen och i avsnitt 6.4.2 finns en uppföljning av statsbud- geten för 2006 och 2007.

6.2Prognosförutsättningar

I prognosen beaktas såväl reviderade makroeko- nomiska förutsättningar som de regeländringar regeringen föreslår och aviserar i denna proposi- tion.

Makroekonomiska förutsättningar

Tabell 6.6 återger antaganden som har stor inverkan på skatteprognoserna samt föränd- ringar i förhållande till prognosen i 2007 års ekonomiska vårproposition.

Utvecklingen av lönesumman har reviderats upp jämfört med vårpropositionen för perioden 2007–2009. Revideringen är störst 2007, då skill- naden mot vårpropositionen uppgår till 1,1 procentenheter, framför allt beroende på fler arbetade timmar. En starkare lönesummeutveck- ling ökar skatteintäkterna från direkta och indi- rekta skatter på arbete.

Hushållens konsumtionsutgifter utgör större delen av basen för mervärdesskatten. Konsum- tionsutgifterna har reviderats ned för 2007 jäm- fört med vårpropositionen, medan de har revi- derats upp för 2008 och 2009. Konsumentpris- index, KPI, påverkar energi- och koldioxid- skattesatserna genom indexering.

En högre ränteprognos jämfört med vårpro- positionen har medfört att prognosen för stats- låneräntan har reviderats upp. Skillnaden är störst 2008, då den uppgår till 0,6 procenten- heter. Förändringen påverkar prognosen för avkastningsskatten, som reviderats upp under perioden 2008–2010.

Tabell 6.6 Antaganden och förändringar jämfört med 2007 års ekonomiska vårproposition

Procentuell förändring om annat ej anges

	2005	2006	2007	2008	2009	2010
BNP, marknadspris1	4,1	6,0	6,4	5,9	5,5	4,9
Diff. VÅP2007	0,0	-0,2	0,0	0,3	0,8	0,1

Arbetade timmar2	0,6	2,0	3,1	1,2	0,3	-0,2
Diff. VÅP2007	0,0	0,0	1,3	0,3	0,1	-0,1

Timlön3	3,1	3,4	4,4	5,1	4,9	4,2
Diff. VÅP2007	0,0	0,1	0,1	0,5	0,2	-0,3

Utbetald lönesumma,
skatteunderlag	4,1	5,4	7,1	6,4	5,2	4,0
Diff. VÅP2007	0,4	0,0	1,1	0,9	0,3	-0,5

Hushållens konsum-			4,6	6,2	5,6
tionsutgifter1	3,6	4,1	4,6	6,2	5,6	4,8
Diff. VÅP2007	0,0	0,0	-0,5	0,7	1,0	-0,3

Kommunal medelut-			31,55	31,55	31,55
debitering4	31,60	31,60	31,55	31,55	31,55	31,55
Diff. VÅP2007	0,00	0,00	0,00	0,00	0,00	0,00

Statslåneränta4	3,2	3,6	4,4	4,9	5,1	4,7
Diff. VÅP2007	0,0	0,0	0,4	0,6	0,4	0,1

KPI juni–juni	0,6	1,5	1,9	2,9	2,8	2,6
Diff. VÅP2007	0,0	0,0	0,4	0,5	0,1	0,0

Inkomstbasbelopp5	43,3	44,5	45,9	47,8	50,3	52,8
Diff. VÅP2007	0,0	0,0	0,0	0,1	0,1	0,1

Prisbasbelopp5	39,4	39,7	40,3	41,0	42,2	43,4
Diff. VÅP2007	0,0	0,0	0,0	0,2	0,4	0,5

Skiktgräns5	298,6	306,0	316,7	328,8	344,7	361,4
Diff. VÅP2007	0,0	0,0	0,0	1,4	3,2	4,0

Övre skiktgräns5	450,5	460,6	476,7	495,0	519,0	544,1
Diff. VÅP2007	0,0	0,0	0,0	2,1	4,8	5,9

1Löpande priser, procentuell förändring.

2Dagkorrigerade timmar.

3Enligt nationalräkenskapernas principer.

4Procent.

5Tusentals kronor.

Sammanfattning av ändrade skatteregler 2000– 2010

En sammanställning av bruttoeffekter av ändrade regler på skatteområdet under perioden 2000– 2010 redovisas i tabell 6.7. En mer detaljerad uppställning av regeländringarna återfinns i tabell 6.28, sist i kapitel 6.

Beloppen visar den årligt tillkommande intäktsförändringen till följd av ändrade skatte- regler. Det är viktigt att understryka att de redo- visade beloppen avser beräknade periodiserade bruttoeffekter, dvs. storleken på den initiala skatteändringen. Förändringar i skatteregler har ofta även indirekta effekter genom att de påver- kar offentliga utgifter och andra skattebaser, bland annat via förändringar i löner, priser och företagsvinster.

År 2007 påverkas skatteintäkterna av ett fler- tal regeländringar. Skattereduktionerna minskar intäkterna med 36 miljarder kronor. Jobbskatte- avdraget bedöms minska intäkterna med ca

143

PROP. 2007/08:1

40 miljarder kronor samtidigt som slopad reduk- tion för fackföreningsavgift och avgift till arbets- löshetskassa beräknas öka intäkterna med ca 4 miljarder kronor. Förändrade avdragsregler ökar intäkterna med drygt 2 miljarder kronor och förändringar avseende socialavgifter minskar intäkterna med knappt 1 miljard kronor. Sam- mantaget minskar regeländringar avseende skatt på arbete intäkterna med 34 miljarder kronor.

De förändringar av reglerna för uttag av fastighetsskatt som införts 2006 och 2007 till- sammans med avskaffad schablonintäkt för bostadsrättsföreningar minskar skatteintäkterna med ca 4 miljarder kronor. Avskaffande av för- mögenhetsskatten innebär ytterligare 7 miljarder kronor mindre i skatteintäkter.

Höjd skatt på tobak, skatt på trafikför- säkringspremier samt återinförandet av träng- selskatt i Stockholm ökar skatteintäkterna med ca 3 miljarder kronor.

Sammantaget minskar ovan nämnda och öv- riga mindre regeländringar skatteintäkterna med 42 miljarder kronor 2007.

År 2008 minskar intäkterna med 11 miljarder kronor till följd av aviseringen att förstärka jobb- skatteavdraget. Skatteintäkterna minskar med ytterligare ca 6 miljarder kronor på grund av det aviserade förslaget om reducerade socialavgifter för vissa anställningar inom tjänstesektorn. Intäkterna minskar utöver detta med ca 3 miljarder kronor på grund av att de halverade socialavgifterna för 18–24 åringar får fullt genomslag detta år. Begränsningen av det allmänna pensionssparavdraget till 12 000 kronor per år beräknas öka intäkterna med 1,3 miljarder kronor. Regeländringar för skatt på arbete mins- kar skatteintäkterna med totalt 19 miljarder kronor.

Regeringens avisering om slopad statlig fastig- hetsskatt för bostäder innebär att den statliga fastighetsskatten minskar med 16 miljarder kro- nor. Fastighetsskatten ersätts med en kommunal fastighetsavgift vilket innebär intäkter på 12 miljarder kronor, som tillfaller kommunerna. Resterande 4 miljarder kronor finansieras med höjd kapitalvinstskatt för bostäder, ändrade upp- skovsregler, samt räntebeläggning av uppskovs- belopp genom en schablonintäkt som tas upp i inkomstslaget kapital. Det aviserade förslaget att höja fastighetsskatten för vattenkraftverk beräk- nas ge 0,6 miljarder kronor högre skatteintäkter.

Aviserade regeländringar avseende skatt på konsumtion och insatsvaror ökar skatteintäkt-

erna med 7 miljarder kronor. Reformerade energi- och miljöskatter ökar skatteintäkterna med 3 miljarder kronor. Skatt på trafikförsäk- ringspremier får fullt genomslag först 2008, vilket ökar skatteintäkterna med 2 miljarder kronor. Höjd skatt på tobak och öl samt sänkt skatt på vin och reklam ger slutligen ett tillskott till skatteintäkterna med 2 miljarder kronor.

Sammantaget minskar skatteintäkterna med

12 miljarder kronor 2008.

I den nedersta delen av tabellen görs ytterlig- are korrigeringar av skatteintäkterna. Korriger- ingarna hänförs till fyra händelser av speciell karaktär. Av företagens inkomstskatt för 2000 beräknas omkring 12 miljarder kronor vara en engångseffekt till följd av utdelningar från för- säkringsgivaren Alecta. Kommunalskatteintäk- terna ökade 2003 med 14 miljarder kronor till följd av pensionsomläggningen, vilken innebar att det särskilda grundavdraget för pensionärer slopades samtidigt som den utbetalda pensionen ökade. För den enskilde pensionären innebar omläggningen en oförändrad eller något ökad pension efter skatt. Den redovisade brutto- effekten av räntebeläggningen av företagens periodiseringsfonder uppgår till 1,5 miljarder kronor för 2005. Räntebeläggningen av periodi- seringsfonderna innebar att många företag löste upp sina periodiseringsfonder i förtid, vilket även har medfört skatteintäkter av tillfällig karaktär. Skatteeffekterna av den förtida återfö- ringen bedöms uppgå till 10 miljarder kronor 2004 och 13 miljarder kronor 2005. Regeringens avisering att tidigarelägga inbetalningen av mervärdesskatt för företag inom bygg- och anläggningssektorn medför att momsinbetal- ningarna tillfälligt ökar med ca 10 miljarder kronor under 2008.

Osäkerhet och bedömningar i skatteprognoserna

Skatteprognosernas osäkerhet kan hänföras till två faktorer: dels bedömningen av den under- liggande skattebasens storlek i utgångsläget, dels bedömningen av dess utvecklingstakt. Skatternas utvecklingstakt ska bland annat bedömas i för- hållande till den ekonomiska utvecklingen. Till följd av avdrag och gränsvärden kan skatteba- serna skilja sig från det i ekonomisk mening rele- vanta underlaget. För de skatter som bestäms i den årliga taxeringen är tidsförskjutningen i utfallen en faktor som försvårar prognosarbetet.

144

PROP. 2007/08:1

Tabell 6.7 Regeländringar, bruttoeffekter i förhållande till föregående år

Miljarder kronor

	2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010
Skatt på arbete	-11,4	-15,7	-21,9	5,5	2,0	-12,4	-10,9	-34,5	-18,8	0,0	0,0
Direkta skatter	-10,2	-14,5	-20,4	5,5	3,3	-10,3	-8,1	-33,8	-9,3	0,0	0,0
Kommunal inkomstskatt	5,9	4,8	3,3	1,2	4,6	-1,0	-0,4	1,8	2,1
Statlig inkomstskatt	-0,8	-2,4	-1,3		0,7	0,7	0,8	0,5
Allmän pensionsavgift	0,5
Skattereduktioner m.m.	-15,8	-16,9	-22,4	4,3	-2,0	-9,9	-8,5	-36,1	-11,4
Artistskatt
Indirekta skatter	-1,3	-1,2	-1,5	0,0	-1,2	-2,1	-2,8	-0,7	-9,5	0,0	0,0
Arbetsgivaravgifter	-1,2	-0,9			-1,2	-2,5	-2,0	1,6
Egenavgifter	0,0	0,0			0,0		-0,1
Särskild löneskatt								-1,1	-0,6
Nedsättningar		-0,2	-1,5			0,4	-0,7	-1,2	-8,9
Tjänstegruppliv
Avgifter till premiepensionssystemet

Skatt på kapital	1,4	-7,1	-1,8	-0,4	-1,4	-2,5	-1,8	-10,6	0,3	0,0	0,0
Skatt på kapital, hushåll		1,5					-0,1		4,3
Skatt på företagsvinster	2,0	-3,1			-0,8	1,2	0,2	-1,2	-0,3
Avkastningsskatt
Fastighetsskatt	-0,6	-3,3		-0,4	-0,3		-1,9	-2,5	-3,6
Stämpelskatt
Förmögenhetsskatt		-2,2	-1,8			-1,1		-6,9
Kupongskatt m.m.
Arvs- och gåvoskatt					-0,3	-2,6

Skatt på konsumtion och insatsvaror	2,8	2,5	-0,1	3,1	2,1	3,4	2,8	3,2	6,8	0,4	-0,1
Mervärdesskatt		-1,0	-1,3	0,0	-0,1	-0,2	-0,2	-0,2	0,1	0,5	0,1
Skatt på tobak				0,1			0,3	2,1	1,5
Skatt på etylalkohol
Skatt på vin m.m.			-0,6						-0,1
Skatt på öl									0,4
Energiskatt	1,7	-0,5	0,9	1,8	1,4	2,7	0,5	0,0	0,5
Koldioxidskatt		4,0	0,9	0,9	0,8	-0,8	0,2	0,1	1,5	-0,1	-0,2
Övriga skatter på energi och miljö	1,1		0,1	0,4	0,0		1,6	0,0	0,8
Skatt på vägtrafik		-0,1	-0,1			1,8	0,7	1,3	2,2
Skatt på import
Övriga skatter							-0,3		-0,1

Restförda och övriga skatter	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0
Restförda skatter
Övriga skatter

Totala skatteintäkter	-7,2	-20,4	-23,8	8,3	2,7	-11,4	-9,8	-41,9	-11,7	0,4	-0,1
EU-skatter
Offentliga sektorns skatteintäkter	-7,2	-20,4	-23,8	8,3	2,7	-11,4	-9,8	-41,9	-11,7	0,4	-0,1
Kommunalskatt	5,9	4,8	3,3	1,2	4,6	-1,0	-0,4	1,8	14,1
Avgifter till ålderspensionssystemet
Statens skatteintäkter	-13,2	-25,1	-27,1	7,0	-1,9	-10,4	-9,4	-43,7	-25,8	0,4	-0,1

Korrigeringar
Återbetalningar från Alecta	12,0	-12,0
Räntebeläggning av periodiseringsfonder					10,4	2,3	-11,1	-0,3	-0,7
Pensionsomläggning				14,1
Tidigareläggning av uppbörd för mervärdesskatt									10,0	-10,0

Totala skatteintäkter inkl. korrigeringar	4,8	-32,4	-23,8	22,4	13,1	-9,1	-20,9	-42,2	-2,4	-9,6	-0,1

145

PROP. 2007/08:1

På kort sikt avser osäkerheten i prognosen främst bedömningen av företagens vinster och hushållens kapitalvinster. På längre sikt avser osäkerheten i prognosen relationen mellan före- tagens vinster och utbetalda löner.

En ökning av summan av utbetalda löner med 1 procent ökar skatteunderlaget med ca 12 miljarder kronor och därigenom intäkterna från skatt på arbete, främst inkomstskatt och arbetsgivaravgifter, med 7–8 miljarder kronor.

För konsumtionsbaserade skatter gäller tum- regeln att en förändring med 1 procent av hus- hållens konsumtion leder till förändrade moms- intäkter med drygt 1,5 miljarder kronor. Där- utöver påverkas skatteintäkterna av konsum- tionens sammansättning, eftersom uttaget av mervärdesskatt skiljer sig åt mellan olika varu- och tjänstegrupper. Om lika stor konsumtions- förändring enbart avser varor som inte är undan- tagna från den generella skattesatsen på 25 procent leder det i stället till förändrade momsintäkter med 2,6 miljarder kronor.

6.3Offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens inkomster

Regeringens förslag: Den beräkning av statsbud- getens inkomster för 2008 som sammanställts i bilaga 1 avsnitt 2, godkänns.

I tabell 6.11 redovisas den offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens inkomster för perioden 2003–2010.

Tabell 6.8 Faktisk och underliggande utveckling för totala skatteintäkter, statens skatteintäkter samt kommunalt

skatteunderlag Procentuell förändring

	2005	2006	2007	2008	2009	2010
Totala skatteintäkter
Faktisk	5,9	5,1	3,0	4,3	4,6	4,6
Underliggande	6,6	6,6	6,0	4,5	5,2	4,6

Statens skatteintäkter
Faktisk	7,9	5,3	1,3	1,6	4,0	4,7
Underliggande	9,0	8,0	6,9	2,1	5,2	4,8

Kommunalt skatteunderlag
Faktisk	3,8	4,3	5,5	6,1	5,3	4,5
Underliggande	4,0	4,4	5,0	5,7	5,3	4,5

Tabell 6.8 redovisar den faktiska och den under- liggande utvecklingen av de totala skattein- täkterna, statens skatteintäkter samt det kom- munala skatteunderlaget. Med underliggande utveckling menas utvecklingen justerad för regeländringar och större händelser av engångs- karaktär.

Under perioden 2008–2010 beräknas de totala skatteintäkterna öka med i genomsnitt 4,5 procent per år, medan den genomsnittliga underliggande utvecklingen bedöms bli 4,8 procent per år. Den svagare ökningen 2007, vilken beräknas uppgå till 3,0 procent, förklaras framför allt av införandet av jobbskatteavdraget.

6.3.1Ändrad redovisning av inkomsttitlar

I statsbudgeten för 2008 tillkommer följande inkomsttitlar:

1353 Kommunal fastighetsavgift, hushåll

1354 Kommunal fastighetsavgift, företag

8123 Jämställdhetsbonus

Följande inkomsttitlar kommer att tas bort:

Under inkomsttitelgruppen

1140 Skattereduktioner tas följande inkomsttitlar bort:

1142 Fackföreningsavgift

1143 Arbetslöshetskassa

1144 Fastighetsskatt

1145 Förmögenhetsskatt

1146 Miljöåtgäder

1147 Reparation och ombyggnad

Övriga inkomsttitlar som tas bort:

1221 Särskild sjukförsäkringsavgift

1371 Förmögenhetsskatt, hushåll

1372 Förmögenhetsskatt, företag

4135 Återbetalning av skogsväglån

4517 Återbetalning från Portugalfonden

8112 Stöd till utbildningsvikariat

8113 Stöd till investeringar i källsorteringslokaler

8115 Stöd till reparationer och ombyggnad av offentliga lokaler

8116 Sysselsättningsstöd till kommuner och lands- ting

8117 Stöd till anställning av långtidssjukskrivna

8118 Stöd till skyddat arbete hos offentliga arbets- givare

146

8119 Stöd till utbildning av personal i vård och äldreomsorg

8121 Stöd för konvertering från direktverkande el

8122 Stöd för konvertering från oljeuppvärmning

Dessutom tas följande inkomsttitelgrupp bort 5110 Affärsverkens avskrivningar och amorte-

ringar

6.3.2Skatt på arbete

Skatt på arbete utgör ca 60 procent av de totala skatteintäkterna. Skatt på arbete består av direkta och indirekta skatter. De direkta skatterna om- fattar inkomstskatter till staten och kommuner, allmän pensionsavgift samt skattereduktioner. De indirekta skatterna består främst av arbets- givaravgifter, egenavgifter och särskild löneskatt. Indirekta skatter tillfaller staten och ålderspen- sionssystemet.

Intäkterna beräknas uppgå till 874 miljarder kronor 2007 och 911 miljarder kronor 2008, vil- ket motsvarar en ökning med 4,2 procent. Prog- nosen för skatt på arbete samt utvecklingen av skatteintäkterna redovisas i tabell 6.9.

Tabell 6.9 Skatt på arbete

Miljarder kronor och procentuell förändring

	Utfall	Prognos
	2005	2006	2007	2008	2009	2010
Skatt på arbete	830	858	874	911	957	998

Utvecklingstakt	2,8	3,4	1,9	4,2	5,1	4,3
Direkta skatter	2,4	2,9	-1,7	4,3	5,4	4,4
Indirekta skatter	3,3	4,0	6,7	4,0	4,8	4,1

Den viktigaste faktorn för utvecklingen av både direkta och indirekta skatter på arbete är utveck- lingen av löner och andra ersättningar för arbete. Lönesumman påverkas både av förändringar i antal arbetade timmar och förändrad timlön. De direkta skatterna påverkas även av transfere- ringar, såsom sjuk-, arbetslöshets- och föräldra- ersättningar och pensioner.

Diagram 6.1 visar utvecklingen av arbetade timmar och timlön 1994–2010. Både fler arbe- tade och ökad timlön har bidragit till en stark lönesummeutveckling sedan 2005. Denna utveckling förväntas fortsätta under perioden 2007–2010, då lönesumman beräknas öka med i genomsnitt 5,7 procent per år.

PROP. 2007/08:1

Diagram 6.1 Utveckling av arbetade timmar och timlön

Procentuell förändring

7,0

6,0		Arbetade timmar		Timlön
5,0

4,0

3,0

2,0

1,0

0,0

-1,0

-2,0

94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10

Direkta skatter

Tabell 6.10 visar skattebasen för direkta skatter på arbete. Löner och pensioner utgör tillsam- mans över 90 procent av de skattepliktiga inkomsterna och uppvisar en stigande andel under 2005–2009. Övriga transfereringar bedöms minska under samma period, vilket främst beror på att de arbetslöshetsrelaterade transfereringarna beräknas minska. Anledningen är både den förbättrade arbetsmarknaden och ändrade regler i ersättningssystemen.

Tabell 6.10 Skattepliktiga inkomster 2005–2010

Miljarder kronor och procent av totala inkomster

	Utfall Prognos
	2005	2006	2007	2008	2009	2010
Totala inkomster	1 519	1 580	1 659	1 754	1 845	1 926

Andel av totala inkomster
Löner	67,6	68,6	69,8	70,2	70,2	69,9
Pensioner	22,9	22,7	22,2	21,9	22,0	22,2
Övriga transfereringar1	6,9	6,4	5,4	5,0	4,8	4,8
Näringsverksamhet	2,5	2,6	2,7	2,7	2,7	2,7
Övrigt	0,1	-0,3	0,0	0,3	0,3	0,4

1Här ingår framför allt ersättningar från sjukpenning samt arbetslöshetsersätt- ningar.

147

PROP. 2007/08:1

Tabell 6.11 Offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens inkomster

Miljarder kronor

	Utfall	Utfall	Utfall	Prognos
Inkomstår	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010
Skatt på arbete	782,9	806,9	829,6	857,7	874,2	910,5	957,3	998,4
Direkta skatter	449,5	465,6	476,9	490,9	482,6	503,5	530,6	554,2
Kommunal inkomstskatt	403,1	419,8	435,6	454,3	478,8	508,0	534,7	558,6
Statlig inkomstskatt	32,7	34,0	38,3	40,9	45,9	50,6	53,3	54,9
Allmän pensionsavgift	70,3	72,1	74,2	77,4	81,3	85,7	90,1	93,9
Skattereduktioner m.m.	-56,6	-60,5	-71,3	-81,9	-123,5	-141,0	-147,6	-153,3
Artistskatt	0,1	0,1	0,1	0,1	0,1	0,1	0,1	0,1
Indirekta skatter	333,5	341,4	352,8	366,9	391,6	407,1	426,7	444,2
Arbetsgivaravgifter	321,9	329,0	341,1	357,1	383,2	407,6	428,2	445,2
Egenavgifter	9,0	9,3	10,1	10,9	11,9	13,0	13,7	14,4
Särskild löneskatt	27,2	28,3	29,3	28,8	30,9	32,2	33,7	35,3
Nedsättningar	-8,4	-8,7	-8,5	-8,8	-11,5	-21,2	-23,2	-23,9
Tjänstegruppliv	1,3	1,3	1,1	1,2	1,1	1,1	1,1	1,1
Avgifter till premiepensionssystemet	-17,5	-17,8	-20,3	-22,3	-24,0	-25,6	-26,9	-28,0

Skatt på kapital	107,5	135,9	167,9	193,3	197,5	190,7	206,3	221,2
Skatt på kapital, hushåll	6,8	11,9	22,9	36,2	36,3	27,7	28,8	30,3
Skatt på företagsvinster	48,9	71,5	92,0	101,9	107,8	108,9	117,6	127,6
Avkastningsskatt	12,7	11,3	12,0	10,7	13,0	16,6	20,3	22,5
Fastighetsskatt	24,0	24,3	25,1	25,0	26,1	22,5	23,9	24,4
Stämpelskatt	6,0	7,1	7,8	9,5	9,5	9,9	10,4	11,0
Förmögenhetsskatt	4,9	5,3	5,0	6,1	0,0	0,0	0,0	0,0
Kupongskatt m.m.	1,9	1,8	1,9	3,9	4,8	5,0	5,2	5,5
Arvs- och gåvoskatt	2,5	2,6	1,1	0,1	0,0	0,0	0,0	0,0

Skatt på konsumtion och insatsvaror	327,9	337,8	357,5	373,9	394,8	430,4	438,6	456,0
Mervärdesskatt	226,6	235,4	250,2	263,9	280,0	307,2	313,7	328,2
Skatt på tobak	8,3	8,2	8,2	8,6	9,9	11,3	11,0	10,8
Skatt på etylalkohol	4,7	4,1	4,1	4,2	4,2	4,2	4,2	4,2
Skatt på vin m.m.	3,6	3,5	3,6	3,8	3,9	3,9	3,9	3,9
Skatt på öl	2,6	2,5	2,6	2,7	2,8	3,2	3,2	3,2
Energiskatt	36,4	35,1	37,8	38,2	38,7	40,1	41,1	42,4
Koldioxidskatt	23,8	26,4	25,5	24,7	24,8	27,0	27,5	28,4
Övriga skatter på energi och miljö	3,7	3,5	3,4	4,7	4,7	5,5	5,5	5,5
Skatt på vägtrafik	8,3	8,8	11,0	11,8	13,2	15,6	16,0	16,3
Skatt på import	3,5	3,9	4,7	5,0	5,9	6,3	6,5	7,0
Övriga skatter	6,3	6,4	6,4	6,3	6,7	6,2	6,1	6,1

Restförda och övriga skatter	-2,6	-1,9	-0,7	-1,9	-0,9	-2,4	-2,6	-2,8
Restförda skatter	-5,9	-5,9	-7,6	-5,4	-5,8	-6,1	-6,4	-6,7
Övriga skatter	3,4	4,1	6,9	3,4	4,8	3,8	3,8	3,9

Totala skatteintäkter	1215,8	1278,9	1354,3	1423,1	1465,6	1529,3	1599,6	1672,9
EU-skatter	8,9	7,3	7,8	9,1	7,2	7,7	7,9	8,5
Offentliga sektorns skatteintäkter	1206,9	1271,6	1346,5	1414,0	1458,3	1521,6	1591,8	1664,4
Kommunalskatter	403,1	419,8	435,6	454,3	478,8	520,1	548,1	572,4
Avgifter till ålderspensionssystemet	142,9	147,2	151,0	159,7	168,8	178,2	187,0	194,8
Statens skatteintäkter	660,9	704,5	759,9	800,0	810,8	823,4	856,6	897,2

148

PROP. 2007/08:1

Tabell 6.11 forts.

Miljarder kronor

		Utfall	Utfall	Utfall	Prognos
Inkomstår		2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010
Statens skatteintäkter		660,9	704,5	759,9	800,0	810,8	823,4	856,6	897,2

Periodiseringar		-22,6	-32,2	-16,5	6,5	19,0	-14,1	-13,3	-11,3
Uppbördsförskjutningar		-9,5	-23,8	-27,1	-3,7	8,3	-3,9	-13,9	-14,5
Betalningsförskjutningar		-13,0	-8,4	10,8	10,3	10,8	-10,1	0,7	3,3
varav kommunsektorn		-14,5	-8,5	4,2	6,5	8,6	-1,8	-5,5	1,8
varav ålderspensionssystemet		0,3	-0,1	-0,9	2,9	1,8	-1,3	0,7	0,6
varav privat sektor		1,6	0,6	8,0	1,0	2,8	-3,4	0,6	1,0
varav kyrkosektorn		-0,4	-0,4	-0,5	-0,2	0,5	-0,5	-1,0	0,0
varav EU		0,0	0,1	0,0	0,1	-3,0	-3,1	5,9	0,0
Anstånd		-0,2	0,0	-0,2	0,0	0,0	0,0	-0,1	-0,1

1000 Skatter m.m.		638,3	672,3	743,4	806,5	829,8	809,3	843,3	885,9

Övriga inkomster		23,4	22,1	2,5	3,8	78,3	62,3	49,3	55,0
2000	Inkomster av statens verksamhet	23,7	29,3	27,2	43,4	63,8	44,0	40,3	41,0
3000	Inkomster av försåld egendom	0,0	0,1	6,7	0,1	50,0	50,0	50,0	50,0
4000	Återbetalning av lån	2,5	2,4	2,3	2,1	2,1	1,9	1,8	1,7
5000	Kalkylmässiga inkomster	9,5	8,3	8,8	7,8	8,1	8,9	9,2	9,4
6000	Bidrag från EU	12,0	11,6	12,6	12,4	12,7	12,5	11,6	12,0
7000	Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet	-17,3	-21,8	-41,5	-48,4	-50,3	-52,5	-63,4	-58,8
8000	Utgifter som ges som krediteringar på skattekontot	-7,0	-7,7	-13,6	-13,7	-8,0	-2,6	-0,2	-0,3

Statsbudgetens inkomster		661,7	694,4	745,8	810,3	908,1	871,6	892,6	940,9

Kommunal inkomstskatt

Den kommunala inkomstskatten bedöms uppgå till 454 miljarder kronor 2006, vilket är en ökning med drygt 4 procent jämfört med 2005. I tabell 6.12 visas utvecklingen av kommunernas skatteunderlag. År 2008 beräknas underlaget öka med 6,1 procent.

Tabell 6.12 Utveckling av kommunernas skatteunderlag

Procentuell förändring

	2005	2006	2007	2008	2009	2010
Aktuell beräkning	3,8	4,3	5,5	6,1	5,3	4,5
VP2008	3,8	4,3	4,6	5,4	5,3	4,9
BP2007	4,1	4,1	4,2	4,6	4,9

Aktuell beräkning,
ackumulerad	3,8	8,3	14,2	21,2	27,6	33,3
VP2008	3,8	8,2	13,2	19,4	25,7	31,9
BP2007	4,1	8,4	13,0	18,2	24,0

I tabell 6.13 redovisas den faktiska och den underliggande utvecklingen av kommunernas skatteintäkter, dvs. utvecklingen exklusive regel- ändringar och ändringar i kommunal utdebite- ring.

Tabell 6.13 Kommunernas skatteintäkter, faktisk och underliggande utveckling

Miljarder kronor och procentuell förändring

	2005	2006	2007	2008	2009	2010
Faktisk utveckling	15,7	18,8	24,4	29,2	26,7	23,9
Regeländringar	-2,3	-0,3	2,3	2,1	0,0	0,0
Utdebitering	1,2	-0,1	-0,5	0,0	0,0	0,0
Underliggande utveckling	16,8	19,1	22,6	27,2	26,7	23,9

Faktisk utveckling (%)	3,7	4,3	5,4	6,1	5,3	4,5
Underliggande utveckling (%)	4,0	4,4	5,0	5,7	5,3	4,5

Statlig inkomstskatt

Statlig inkomstskatt betalas på inkomster som överstiger skiktgränserna. Skiktgränserna räknas årligen upp med KPI plus 2 procentenheter. Under åren 2004–2006 begränsades uppräk- ningen av skiktgränserna till KPI plus 1 procentenhet. För 2007 är den nedre gränsen 316 700 kronor och den övre 476 700 kronor.

Tabell 6.14 redovisar utvecklingen av statlig inkomstskatt, uppdelad mellan grundnivån och tilläggsnivån. Under 2006 bedöms den statliga inkomstskatten uppgå till 41 miljarder kronor för att successivt öka till 55 miljarder kronor 2010.

149

PROP. 2007/08:1

Tabell 6.14 Intäkter från statlig inkomstskatt

Miljarder kronor

Anm.: Fördelningen mellan grund- och tilläggsnivå är beräknad.

Diagram 6.2 visar utvecklingen av den statliga och kommunala inkomstskatten. Ökningen av kommunal inkomstskatt motsvarar utvecklingen av lönesumman, medan den statliga inkomst- skatten utvecklas starkare 2005–2008. Till följd av lägre utveckling av timlönen och en något högre inflation bedöms intäkterna från statlig inkomstskatt därefter att utvecklas i en lägre takt.

Diagram 6.2 Utveckling av statlig och kommunal inkomst- skatt

Procentuell förändring

16
16	Kommunal skatt	Statlig skatt
14

Skattereduktioner

Skattereduktionernas storlek framgår av tabell

6.15.De utgörs till största delen av reduktionen för allmän pensionsavgift. Skattereduktion för arbetsinkomster beräknas uppgå till 41 miljarder kronor 2007. Förslaget att stärka jobbskatteav- draget i ett andra steg innebär att reduktionen ökar med knappt 11 miljarder kronor och beräk- nas uppgå till 54 miljarder kronor 2008. Skattere- duktion för hushållstjänster beräknas uppgå till 1,3 miljarder kronor 2008–2010.

Tabell 6.15 Skattereduktioner

Miljarder kronor

	Utfall	Prognos
	2005	2006	2007	2008	2009	2010
Allmän pensionsavgift	64,7	77,4	81,3	85,7	90,1	93,9
Jobbskatteavdrag			41,1	53,9	56,1	58,0
Hushållstjänster			0,7	1,3	1,3	1,3
Fastighetsskatt	0,4	0,3	0,3
Sjöinkomst	0,1	0,1	0,1	0,1	0,1	0,1
Fackföreningsavgift	2,1	2,0
A-kassa	1,7	1,8
Stormskadad skog	1,0	0,1
Förmögenhetsskatt	0,0	0,1
ROT-avdrag	1,2
Miljöåtgärder	0,1	0,1

Skattereduktioner	71,3	81,9	123,5	141,0	147,6	153,3

Indirekta skatter

Indirekta skatter på arbete uppgår till 27 procent av de totala skatteintäkterna. Arbetsgivarav- gifterna utgör huvuddelen av skatterna.

Arbetsgivaravgifter

År 2006 uppgick intäkterna från arbetsgivar- avgifter till 357 miljarder kronor. Intäkterna föl- jer i huvudsak utvecklingen av lönesumman. Under perioden 2007–2010 beräknas intäkterna i genomsnitt öka med 5,7 procent per år. I tabell

6.11är arbetsgivaravgifterna redovisade brutto, dvs. exklusive nedsättningar.

Särskild löneskatt

Under 1998–2005 ökade särskild löneskatt med i genomsnitt ca 10 procent per år. Den höga ökningstakten förklaras av successivt införda nya tjänstepensionsavtal och av att särskild löneskatt betalats såväl på utbetalda pensioner som på avsättningar till framtida pensionsutbetalningar. Ökningstakten har nu avtagit och den årliga för- ändringen uppgår till ca 4 procent per år. År 2006 beräknas skatteintäkterna från särskild löneskatt ha minskat på grund av en tillfällig premiebefrielse för pensionsförmåner, vilket höjer utvecklingstakten 2007 när premiebefri- elsen upphör. Den beloppsmässigt största delen av särskild löneskatt är särskild löneskatt på pensionskostnader.

150

Nedsättningar

Nedsättningar av arbetsgivar- och egenavgifter redovisas i tabell 6.16. Nedsättningarna är i regel riktade till vissa grupper, branscher eller regi- oner. Även nedsättningar för sjöfartsstöd och nystartsjobb redovisas här. I denna proposition aviseras att nystartsjobb från och med 1 januari 2008 också blir möjliga inom den offentliga sektorn.

Tabell 6.16 Nedsättningar av arbetsgivaravgifter

Miljarder kronor

	Utfall	Prognos
	2005	2006	2007	2008	2009	2010
Generell nedsättning	5,5	5,2	2,6
Regional nedsättning		0,5	0,5	0,5	0,6	0,6
Sjöfartsstöd	1,7	1,7	1,8	1,9	2,0	2,1
Ungdomar 18–24			3,8	7,9	8,3	8,7
Äldre 1938–1941			1,3	1,4	1,6	2,0
Äldre –1937				0,7	0,7	0,6
Tjänstesektorn				6,5	6,9	7,3
Nystartjobb			0,7	2,1	3,0	2,5

Nedsättningar	7,2	7,4	10,7	21,1	23,1	23,8

6.3.3Skatt på kapital

Skatt på kapital består i huvudsak av skatt på hushållens kapitalinkomster, skatt på företags- vinster, fastighetsskatt och avkastningsskatt. År 2008 beräknas skatt på kapital uppgå till ca 12 procent av de totala skatteintäkterna. Skatt på företagsvinster svarar för drygt hälften av skatt på kapital.

Skatt på hushållens kapitalinkomster och skatt på företagsvinster är de skatter som uppvisar störst variation över åren. Det är också för dessa skatter prognososäkerheten är störst.

Regeringen aviserar i denna proposition att den statliga fastighetsskatten på bostäder avskaffas och ersätts av en kommunal fastighets- avgift. Dessutom aviseras förändringar av beskattningen av kapitalvinster på bostäder. Regeringen aviserar även en höjning av fastighetsskatten på vattenkraftverk.

Skatt på kapital, hushåll

Underlaget för hushållens skatt på kapital är nettot av kapitalinkomster och kapitalutgifter. Kapitalinkomster utgörs bland annat av intäkts- räntor, utdelningar och kapitalvinster, medan skattereduktion medges för utgiftsräntor och

PROP. 2007/08:1

kapitalförluster. Större delen av hushållens skatt på kapital utgörs av skatt på kapitalvinster.

Regeringen aviserar i denna proposition flera förändringar i beskattningen av kapitalvinster på bostäder. Aviseringarna innebär att kapitalvinst- skatten för privatbostäder höjs från 20 till 22 procent. Vidare aviseras att uppskovsbelopp återförs med vissa undantag till beskattning vid arv, testamente, gåva eller bodelning samt att uppskovsbelopp inte får överstiga 1,6 miljoner kronor vid avyttringar från och med den 1 januari 2008. Dessutom aviseras att uppskovs- belopp räntebeläggs med ett belopp motsvarande 0,5 procent av uppskovsbeloppet. Räntebelägg- ningen utformas tekniskt genom att en särskild schablonintäkt tas upp till beskattning i inkomstslaget kapital.

Kapitalvinsternas storlek beror på olika till- gångars marknadsvärde i ekonomin samt på när ackumulerade kapitalvinster realiseras. Diagram

6.3visar utvecklingen av kapitalvinster, aktie- prisindex och fastighetsprisindex mellan 1988 och 2006. Upp- och nedgångar i kapitalvinster följer i stor utsträckning variationerna i aktie- prisindex, dock med viss tidsförskjutning. Kapi- talvinsternas storlek varierar mycket mellan åren, vilket bidrar till osäkerhet i prognosen för skatt på kapital.

Diagram 6.3 Kapitalvinster, aktieprisindex och fastighets- priser 1988–2006

Miljarder kronor		Index 2000=100
160	Kapitalvinster	160
	Kapitalvinster
140	Aktieprisindex	140
140	Fastighetsprisindex	140
	Fastighetsprisindex
120		120
100		100
80		80
60		60
40		40
20		20
0		0

88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06

Den aktuella prognosen för hushållens kapital- skatt redovisas i tabell 6.17. I tabellen framgår också prognosen för kapitalvinsternas storlek för perioden 2005–2010. Slutlig information om dessa erhålls i samband med taxeringen av hus- hållens inkomster som är klar i november året efter inkomståret. Det innebär att 2006 års kapi- talvinster ännu inte är fastställda och att skatte- intäkterna för 2006 fortfarande är en prognos.

151

PROP. 2007/08:1

Efter flera års uppgång på de finansiella mark- naderna och en lång prisuppgång på fastighets- marknaden uppgick kapitalvinsterna till 100 miljarder kronor 2005. Fortsatt höga priser på fastighetsmarknaden och en hög omsättning på både fastighetsmarknaden och de finansiella marknaderna gör att kapitalvinsterna antas bli ännu högre 2006 och uppgå till 133 miljarder kronor. Hushållens nettosparande i fonder, framför allt aktiefonder, har minskat under 2006 och första halvåret 2007. Mot bakgrund av tur- bulensen på de finansiella marknaderna under sommaren 2007 finns det anledning att tro att denna trend håller i sig under året. Samtidigt har utvecklingen av bostadspriserna varit fortsatt stark. Kapitalvinsterna för 2007 väntas uppgå till 135 miljarder kronor.

Tabell 6.17 Skatt på kapital, hushåll

Miljarder kronor

	Utfall	Prognos
	2005	2006	2007	2008	2009	2010
Skatt på kapital, hushåll	23	36	36	28	29	30

Kapitalvinster	100	133	135	107	112	117

Svårigheterna med att göra prognoser på till- gångspriser och omsättningen på kapitalmark- naden gör det vanskligt att prognostisera kapi- talvinsternas storlek långt fram i tiden. Det inne- bär att det för åren efter 2007 inte görs någon explicit prognos för kapitalvinsterna, utan en beräkning görs som innebär att kapitalvinsterna uppgår till det historiska genomsnittet på 3 procent av BNP. Beräkningen inkluderar dock de aviserade förändringarna för beskattning av kapitalvinster på bostäder. Höjd kapitalvinst- skatt för privatbostäder från 20 till 22 procent beräknas innebära drygt 1 miljard kronor mer i skatteintäkter, medan skatteintäkterna från förändrade reglerna för uppskovsbelopp bedöms uppgå till 2 miljarder kronor.

6.3.4Skatt på företagsvinster

Utvecklingen av driftsöverskottet i företags- sektorn är en makroekonomisk variabel som används i prognosen för skatt på företagsvinster. Driftsöverskottet är det produktionsöverskott som tillfaller företagen när löner och insatsvaror är betalda. Diagram 6.4 visar utvecklingen av driftsöverskottet i företagssektorn och före- tagens rörelseresultat mellan 2000 och 2006.

Diagram 6.4 Driftsöverskott och företagens rörelseresultat,

2000–2006

Procentuell förändring

Rörelseresultat

Driftsöverskott

-10

-20

-30

-40

Upp- och nedgångar i rörelseresultat och drifts- överskott följer varandra tämligen väl, men skill- naderna i utvecklingstakt kan vara stora. En orsak till det är att driftsöverskottet beräknas utifrån företagens produktion, medan rörelse- resultatet beräknas utifrån företagens försäljning. Det innebär att produktion som läggs i lager räknas in i driftsöverskottet samtidigt som före- tagens försäljning från lager inte räknas in. Före- tagens rörelseresultat inkluderar däremot för- säljning från lager medan produktion som läggs i lager exkluderas. Driftsöverskottet får därför en jämnare utveckling än företagens rörelseresultat.

Även driftsöverskott och företagens inkomst- skatt följer varandra väl i upp- och nedgångar, vilket framgår i diagram 6.5, men skillnaden i utvecklingstakt kan även här vara stor. En skill- nad på 1 procentenhet i utvecklingstakt innebär i år ca 1 miljard kronor i skatteintäkter.

Diagram 6.5 Driftsöverskott och företagens inkomstskatt,

1994–2010

Procentuell förändring

30
30
10
10
-10


-30
				Utveckling av inkomstskatt


				Utveckling exkl. tillfälliga skatteeffekter
				Utveckling exkl. tillfälliga skatteeffekter
-50				Driftsöverskott
				Driftsöverskott


94	95	96	97		98	99	00	01	02	03	04	05	06	07	08	09	10

År 2004–2006 tillkommer de temporära skatte- intäkterna från förtida återföringar av periodise- ringsfonder. De tillfälliga skatteintäkterna väntas uppgå till 10, 13 respektive 1,6 miljarder kronor.

152

De tillfälliga skatteintäkterna 2000 beror på återbetalningar av pensionsmedel från försäk- ringsgivaren Alecta.

PROP. 2007/08:1

Diagram 6.6 Skatt på företagsvinster som andel av BNP, 1991–2010

Procent av BNP

I tabell 6.18 visas prognosen för skatt på före- tagsvinster. Dessutom redovisas den procent- uella utvecklingen av skatten samt den underlig- gande utvecklingstakten, där effekter av regel- ändringar och tillfälliga skatteintäkter exklude- rats.

Tabell 6.18 Skatt på företagsvinster

Miljarder kronor och procentuell förändring

Utfall	Prognos
2005	2006	2007	2008	2009	2010

Inkomstskatt

Inkomstskatt exkl. periodiseringsfonder & Alecta

Skatt på företagsvinster	92	102	108	109	118	128
Utveckling (%)	28,6	10,7	5,9	1,0	8,0	8,5
Underliggande utveckling (%)	29,7	26,4	7,6	1,0	8,0	8,5

År 2005 ökade skatteintäkterna från skatt på företagsvinster kraftigt. Det förklaras både av att företagen uppvisade höga vinster och att före- tagen återförde periodiseringsfonder till beskatt- ning. Även 2006 var företagens resultatutveck- ling stark. Den underliggande utvecklingen av företagens inkomstskatt beräknas uppgå till drygt 26 procent, men eftersom 2005 års skatte- intäkter innehåller stora tillfälliga skatteintäkter från återförda periodiseringsfonder beräknas den faktiska ökningen av skatten endast bli knappt 11 procent.

Företagens resultatutveckling har dämpats under första halvåret i år och utvecklingen av inkomstskatten beräknas bli lägre 2007. Skatt på företagsvinster väntas uppgå till 108 miljarder kronor, vilket är 5,9 procent högre än 2006. Effekten av ändrade skatteregler verkar däm- pande på skatten 2007, vilket innebär att den beräknade underliggande utvecklingen av skatten är något högre och uppgår till 7,6 procent.

En hög lönesummeutveckling under 2007 och 2008 medför en svagare utveckling av driftsöver- skottet 2008 och inkomstskatten väntas därför öka måttligt och uppgå till 109 miljarder kronor. För 2009 och 2010 baseras prognosen för skatt på företagsvinster på utvecklingen av driftsöver- skottet i företagssektorn.

Diagram 6.6 visar intäkterna från företagens inkomstskatt i relation till BNP mellan 1991 och 2010. Diagrammet visar även inkomstskattens andel av BNP korrigerad för den totala skatte- effekten av hela periodiseringsfondssystemet samt de tillfälliga skatteeffekterna av återbä- ringen från Alecta. Under perioden 2006–2010 beräknas skatt på företagsvinster uppgå till mel- lan 3,4 och 3,6 procent som andel av BNP. Den genomsnittliga andelen mellan 1991 och 2005 är 2,3 procent.

Avkastningsskatt

Avkastningsskatt tas ut på sparande i pensions- och kapitalförsäkringar. Basen för beskattningen är ett kapitalunderlag som utgörs av värdet av tillgångarna i pensions- eller kapitalförsäkringen. Kapitalunderlaget multipliceras med statslåne- räntan året före beskattningsåret för att beräkna en schablonmässig intäkt som tas upp till be- skattning.

Tabell 6.19 Kapitalunderlag avkastningsskatt

Miljarder kronor

	Utfall	Prognos
	2005	2006	2007	2008	2009	2010
Kapitalunderlag	1 775	2 069	2 235	2 387	2 561	2 749
Livbolagens tillgångar	1 833	1 979	2 111	2 265	2 433	2 603

Tabell 6.19 visar det totala kapitalunderlaget som ligger till grund för avkastningsskatten. Den allra största delen av kapitalunderlaget finns placerat i försäkringar hos livbolagen. Utöver placeringar i livbolag betalas avkastningsskatt av pensions- stiftelser och av arbetsgivare som sätter av medel till pensioner. Avkastningsskatt tas också ut på individuellt pensionssparande. En liten del av

153

PROP. 2007/08:1

avkastningsskatten betalas av fysiska personer som innehar kapitalförsäkring eller pensions- försäkring i utlandet.

Prognosen för avkastningsskatten baseras på en prognos av kapitalunderlagets utveckling. Det görs också en bedömning av hur stor andel av medlen som placeras i kapital- respektive pen- sionsförsäkringar. Skattesatsen är 27 procent för kapitalförsäkringar och 15 procent för pensions- försäkringar. Dessutom påverkas prognosen för statslåneräntans utveckling.

Skatteintäkterna från avkastningsskatten vän- tas 2006 uppgå till 11 miljarder kronor. Trots att kapitalunderlaget vid utgången av 2005, som ligger till grund för avkastningsskatten 2006, ökat tämligen kraftigt minskar skatteintäkterna jämfört med 2005, eftersom statslåneräntan var låg under 2005. En stigande statslåneränta från och med 2006 medför att avkastningsskatten ökar från 2007 och framåt. Skatten beräknas uppgå till 13 miljarder kronor 2007 och 17 miljarder kronor 2008.

Fastighetsskatt

Regeringen aviserar i denna proposition att den statliga fastighetsskatten på bostäder avskaffas från och med 1 januari 2008 och ersätts med en kommunal fastighetsavgift. Avgiften för småhus uppgår till 6 000 kr per värderingsenhet, dock högst 0,75 procent av taxeringsvärdet, medan avgiften för bostadsdelen i hyreshus uppgår till 1 200 per bostadslägenhet, dock högst 0,4 procent av taxeringsvärdet. Avgiften index- eras genom att knytas till inkomstbasbeloppet.

För 2008 beräknas intäkterna från den kom- munala fastighetsavgiften uppgå till 9,5 miljarder kronor för småhus och 2,6 miljarder kronor för bostadslägenheter. Indexeringen av avgifternas storlek innebär att intäkterna från avgiften beräknas stiga 2009 och 2010.

Statlig fastighetsskatt tas ut på den del av hyreshus som avser lokaler samt på industri- fastigheter. Fastighetsskattens utveckling beror till stor del på utvecklingen av taxeringsvärdena. Allmän fastighetstaxering av både hyreshus och industrier genomförs 2007. Till följd av prisupp- gången för dessa fastighetstyper beräknas skatte- intäkterna öka mellan 2006 och 2007. År 2008 beräknas fastighetsskatten uppgå till 10 miljarder kronor.

I denna proposition aviserar regeringen en höjning av fastighetsskatten för vattenkraftverk höjs. Aviseringen innebär att skattesatsen höjs med 0,5 procentenheter från 1,2 till 1,7 procent från 1 januari 2008. Tillsammans med den till- fälliga höjningen av fastighetsskatten med 0,5 procent under perioden 2006–2010, kommer därför skattesatsen att uppgå till 2,2 procent. Ändringen beräknas öka skatteintäkterna från fastighetsskatt med 0,6 miljarder kronor.

Stämpelskatt

Stämpelskatt tas ut vid köp av fast egendom och tomträtter och vid beviljande av inteckningar. Av de totala intäkterna från stämpelskatt kommer den allra största delen från köp av och inteck- ningar i fast egendom och tomträtter.

Stämpelskattens utveckling beror främst på utvecklingen på fastighetsmarknaden. Både sti- gande priser och ökad omsättning gör att skat- teintäkterna ökar.

Intäkterna från stämpelskatten ökade kraftigt under 2006 och uppgick till 9,5 miljarder kronor. Även för 2007 väntas skatten uppgå till 9,5 miljarder kronor, för att sedan öka successivt till 11 miljarder kronor 2010.

6.3.5Skatt på konsumtion och insatsvaror

Mervärdesskatt och punktskatter bildar tillsam- mans undergruppen skatt på konsumtion och insatsvaror. Sammanlagt utgör skatt på konsum- tion ca 28 procent av de totala skatteintäkterna, där mervärdesskatten står för 20 procent och punktskatterna för 8 procent. Prognosen för skatt på konsumtion och insatsvaror samt utvecklingstakter för mervärdesskatt och punkt- skatter redovisas i tabell 6.20.

Tabell 6.20 Skatt på konsumtion och insatsvaror

Miljarder kronor och procentuell förändring

	Utfall	Utfall	Prognos
	2005	2006	2007	2008	2009	2010
Aktuell prognos	358	374	395	430	439	456

Utvecklingstakt	5,8	4,6	5,6	9,0	1,9	4,0
Mervärdesskatt	6,3	5,5	6,1	9,7	2,1	4,6
Punktskatter	4,8	2,6	4,3	7,3	1,4	2,4

Prognosen över intäkterna från mervärdesskatt påverkas främst av hushållens konsumtion och

154

hur den fördelas mellan olika varu- och tjänste- grupper.

Punktskatterna påverkas främst av volymut- vecklingen av skattebaserna och av prisutveck- lingen. Energi- och koldioxidskattesatserna skrivs upp med KPI.

PROP. 2007/08:1

grammet illustrerar även att bilar och sällanköps- varor är den mest konjunkturkänsliga varu- gruppen.

Diagram 6.7 Mervärdesskatteintäkter per varugrupp 1993– 2008

Procentuell andel

Mervärdesskatt

Bilar och sällanköpsvaror Dagligvaror

45Tjänster

En relativt stark utveckling inom både privat och offentlig konsumtion under 2006 medförde att intäkterna från mervärdesskatt ökade med 5,5 procent och uppgick till 264 miljarder kro-

Energi

nor. I år förväntas intäkterna öka med drygt 6 procent. Konsumtionsutgifterna påverkas av en stark utveckling av hushållens disponibla inkomst bland annat till följd av jobbskatteav- draget. Den relativt höga utvecklingstakten för mervärdesskatten 2008 respektive den låga utvecklingstakten 2009 beror i huvudsak på införandet av nya redovisningsregler av mervärdesskatt vid omsättning av bygg- och anläggningstjänster. De nya reglerna innebär att skatten kommer att debiteras löpande i stället för efter färdigställandetidpunkten. Debitering- arna beräknas tidigareläggas med ca ett halvår. Vid övergången kommer debiteringar ske både enligt det nya och gamla systemet, vilket ger en engångseffekt med högre intäkter om ca 10 mil- jarder kronor 2008. Rensat för denna effekt är utvecklingstakten 2008 och 2009 för mervärdes- skatten 6,2 respektive 5,5 procent och för skatt på konsumtion och insatsvaror 6,5 respektive 4,3 procent.

Cirka 79 procent av intäkterna från mervär- desskatten härrör från hushållens konsumtions- utgifter. Den kommunala och statliga sektorns förbrukning står för omkring 14 respektive 7 procent av intäkterna. Dessa andelar är relativt stabila över tiden.

Skattesatserna varierar mellan olika varugrup- per och därmed spelar fördelningen av konsum- tionen en viktig roll i utvecklingen av de totala intäkterna. Skattesatsen på bilar och sällanköps- varor är 25 procent, medan livsmedel beskattas med 12 procent. I diagram 6.7 redovisas intäk- terna fördelade per varugrupp för åren 1993– 2008. De förändrade andelarna 1996 beror på sänkningen av skattesatsen för livsmedel från 21 till 12 procent detta år. I övrigt visar diagrammet hur bilar, sällanköpsvaror och tjänster vuxit i betydelse som bas för mervärdesskatten. Dia-

Punktskatter

Avsikten med flertalet punktskatter är att de ska kompensera samhället för de externa kostnader som uppstår i samband med förbrukning av vissa varor och tjänster. De används för att påverka konsumtionen i en för samhället önskvärd rikt- ning, även om de också har en betydande offent- ligfinansiell betydelse.

Skatt på tobak

Närmare 70 procent av intäkterna från skatt på tobak härrör från konsumtion av cigaretter och utvecklingen av denna skattebas har därför stor betydelse för prognosen. Cigaretter beläggs dels med en styckeskatt, dels med en värderelaterad skatt som baseras på detaljhandelspriset.

Intäkterna från skatt på tobak uppgick 2006 till 8,6 miljarder kronor. År 2007 beräknas de öka till 9,9 miljarder kronor beroende på höjda skattesatser för alla tobaksvaror. År 2008 ökar intäkterna med 1,5 miljarder kronor, i huvudsak beroende på aviseringar i denna proposition om ytterligare höjningar av skattesatser på cigaretter, snus samt röktobak.

Skatt på alkohol

Skatt på alkohol omfattar skatt på etylalkohol, skatt på vin och andra jästa drycker, skatt på mellanklassprodukter och skatt på öl. Intäkterna uppgick 2006 till 10,7 miljarder kronor och beräknas 2007 uppgå till 10,8 miljarder kronor. Höjningen av skatten på öl samt sänkningen av

155

PROP. 2007/08:1

skatten på vin som aviseras i denna proposition bedöms öka intäkterna med ca 0,3 miljarder kronor 2008 och framåt.

Diagram 6.8 Skatteintäkter per produktslag 1998–2010

Miljarder kronor

Sprit

6Vin Öl

I diagram 6.8 redovisas intäkterna fördelat per produktslag. Den kraftiga minskningen av in- täkterna som skedde 2002–2004 berodde till stor del på höjningarna av införselkvoterna, de s.k. indikativa nivåerna, för privat införsel av alkohol. Ökningen av intäkterna från öl 2008 beror på den aviserade höjningen av ölskatten.

Skatt på energi

Skatt på energi omfattar energiskatt och koldi- oxidskatt. Prognoserna baseras dels på den volymprognos över energianvändningen i Sverige som Statens energimyndighet redovisade till regeringen den 15 augusti 2007 och dels på förändringen av KPI. De viktigaste skattebaserna för energiskatten är elektrisk kraft, olja och ben- sin och för koldioxidskatten olja och bensin.

Tabell 6.21 Skatt på energi

Miljarder kronor

	Utfall	Utfall	Prognos
	2005	2006	2007	2008	2009	2010
Skatt på energi	63	63	64	67	69	71

Energiskatt	38	38	39	40	41	42
Elektrisk kraft	18	19	19	19	20	20
Bensin	15	15	15	15	15	15
Olja och övrigt	5	5	5	6	6	6

Koldioxidskatt	26	25	25	27	27	28
Bensin	11	11	11	12	12	12
Olja och övrigt	14	14	14	15	15	16

I tabell 6.21 redovisas fördelningen av intäkterna mellan skattebaserna. Skatt på energi beräknas i år till knappt 64 miljarder kronor, vilket är 0,9 procent högre än 2006. År 2008 beräknas

intäkterna öka med 5,6 procent, framför allt till följd av höjningen av koldioxidskatten samt höj- ningen av energiskatten på diesel som aviseras i denna proposition. År 2009 och 2010 beräknas intäkterna öka med 2,3 respektive 3,3 procent.

I diagram 6.9 illustreras fördelningen av skatteintäkterna på energi- respektive koldioxid- skatt i miljarder kronor.

Diagram 6.9 Skatt på energi 2000–2010

Miljarder kronor

50
		Energiskatt
		Energiskatt
40		Koldioxidskatt
		Koldioxidskatt




30
30
20
10


0

00	01		02	03	04	05	06	07	08	09	10

Sedan 2000 har koldioxidskattens andel av de totala intäkterna ökat. Förskjutningen förklaras till stor del av genomförda skatteväxlingar under perioden 2001–2004. Detta mönster bryts dock till följd av energiskattehöjningarna 2005 och 2006. Senare år utgör andelarna för energiskatt och koldioxidskatt omkring 60 respektive 40 procent av de samlade intäkterna från skatt på energi.

Övriga skatter på energi och miljö

Huvuddelen av övriga skatter på energi och miljö utgörs av skatt på termisk effekt i kärn- kraftsreaktorer. Här ingår också bland annat avfallsskatt, skatt på naturgrus och skatt på bekämpningsmedel och gödsel.

Övriga skatter på energi och miljö uppgick till knappt 5 miljarder kronor 2006 och beräknas vara oförändrade 2007. År 2008 ökar intäkterna med närmare 1 miljard kronor beroende på avi- seringen i denna proposition om höjd skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer.

Skatt på vägtrafik

I skatt på vägtrafik ingår fordonsrelaterade skatter och vägavgifter. De totala intäkterna av skatt på vägtrafik uppgår till drygt 13 miljarder kronor 2007, varav 11 miljarder kronor är for- donsskatt. Cirka 60 procent av fordonsskatten betalas av hushållen. År 2008 ökar intäkterna till

156

16 miljarder kronor. Ökningen beror i huvudsak på att införandet av skatt på trafikförsäkrings- premier och återinförandet av trängselskatt får fullt genomslag först 2008. I viss mån beror ökningen också på aviseringen i denna proposi- tion om höjd fordonsskatt på lätta lastbilar och bussar.

Skatt på import

Skatt på import inkluderar tullmedel, jord- brukstullar och sockeravgifter. År 2006 uppgick intäkterna från skatt på import till 5 miljarder kronor vilket är en ökning med 8 procent jäm- fört med året innan. Till följd av en fortsatt stark utveckling av varuimporten i löpande priser samt införandet av omstruktureringsfonden inom EU för sockersektorn, beräknas intäkterna från skatt på import uppgå till närmare 6 miljarder kronor i år. Det är 18 procent högre än föregående år. För perioden 2008–2010 förväntas en svagare utveck- lingstakt jämfört med 2007. Den genomsnittliga årliga ökningstakten beräknas till knappt 6 pro- cent per år.

Övriga skatter

Under övriga skatter redovisas bland annat in- levererat överskott från AB Svenska Spel och från Systembolaget AB. Dessutom redovisas lotteriskatt, skatt på spel, skatt på annonser och reklam samt ett antal avgifter. De inlevererade överskotten utgör drygt hälften av intäkterna medan skatterna uppgår till ca en tredjedel. År 2006 var utfallet 6 miljarder kronor. Intäkterna 2007 och framåt beräknas vara i stort sett oför- ändrade.

6.3.6Restförda och övriga skatter

Debiterade skatter som inte betalas av de skatt- skyldiga blir restförda och överförs till krono- fogdemyndigheten för indrivning. Inom rest- förda skatter redovisas sådana uppbördsförluster med avdrag för de medel kronofogdemyndig- heten driver in.

Restförda skatter uppgick 2006 till 5 miljarder kronor och beräknas gradvis öka, för att 2010 uppgå till 7 miljarder kronor.

Övriga skatter utgörs av avgifter till Insätt- ningsgarantifonden, Kärnbränslefonden m.fl. samt av omprövningar av tidigare skattebeslut, skattetillägg samt några beloppsmässigt mindre skatter som påförs hushåll och företag. Övriga skatter uppgick till 3 miljarder kronor 2006 och

PROP. 2007/08:1

ökar till en nivå på 4 miljarder kronor 2008– 2010.

6.3.7Periodiseringar

Statens skatteintäkter är periodiserade och avser inkomståret, medan skatteinkomsterna i bud- geten är kassamässiga och utgör betalningsflö- den som kan avse olika inkomstår. Skillnaden består av periodiseringar, dvs. uppbörds- och betalningsförskjutningar samt anstånd.

Tabell 6.22 Uppbördsförskjutningar

Miljarder kronor

	Utfall	Prognos
	2005	2006	2007	2008	2009	2010
Skatter med årlig taxering
Hushåll	-12,9	-9,7	8,4	7,9	-6,0	-3,9
Företag	-9,9	6,4	4,1	5,9	-5,2	-8,2
Skatter med månatlig uppbörd
Arbetsgivaravgifter	-2,3	-0,8	-2,2	-1,4	-1,8	-1,5
Mervärdesskatt	-1,8	0,1	-1,0	-15,9	-0,9	-0,8
Övriga skatter	-0,2	0,3	-1,1	-0,4	-0,1	-0,1

Uppbördsförskjutningar	-27,1	-3,7	8,3	-3,9	-13,9	-14,5

År 2006 beräknas periodiseringarna ha ökat statsbudgetens inkomster med 7 miljarder kro- nor. Uppbördsförskjutningar minskade stats- budgetens inkomster med 4 miljarder kronor och betalningsförskjutningar ökade dem med 10 miljarder kronor. År 2007 förväntas nettot av uppbörds- och betalningsförskjutningar öka statsbudgetens inkomster med 19 miljarder kro- nor. År 2007 förklaras uppbördsförskjutning- arna av att förmögenhetsskatten avskaffas och 2008 påverkas de i huvudsak av ändrade redo- visningsprinciper för mervärdesskatt.

Medan uppbördsförskjutningar visar förskjut- ningar av debiterade belopp, visar betalnings- förskjutningar hur förskjutningar i betalningar påverkar statsbudgetens inkomster. De största betalningsförskjutningarna utgörs av utbetal- ningar av kommunal inkomstskatt till kommu- ner och landsting samt betalningar till och från hushåll och företag. Under 2007 beräknas utbe- talningarna bli knappt 9 miljarder kronor lägre än kommunernas periodiserade intäkter. Dessa ytterligare skatteintäkter kommer kommunerna till del 2009 och därvid blir betalningsförskjut- ningen negativ. De stora betalningsförskjutning- arna förklaras främst av den starka utvecklingen på arbetsmarknaden

157

PROP. 2007/08:1

Tabell 6.23 Betalningsförskjutningar

Miljarder kronor

	Utfall	Prognos
	2005	2006	2007	2008	2009	2010
Kommunsektorn	4,2	6,5	8,6	-1,8	-5,5	1,8
Ålderspensionssystemet	-0,9	2,9	1,8	-1,3	0,7	0,6
Privat sektor	8,0	1,0	2,8	-3,4	0,6	1,0
Kyrkosamfund	8,0	1,0	2,8	-3,4	0,6	1,0
EU	0,0	0,1	-3,0	-3,1	5,9	0,0

Betalningsförskjutningar	10,8	10,3	10,8	-10,1	0,7	3,3

6.3.8Övriga inkomster

Utfall och prognoser för de inkomster som redovisas under statsbudgetens övriga inkomster presenteras i tabell 6.24. År 2007 beräknas dessa inkomster att uppgå till sammanlagt 78 miljarder kronor. Det är 75 miljarder kronor högre än utfallet för 2006. Ökningen jämfört med tidigare år förklaras främst av att försäljningsinkoms- terna från och med 2007 beräknas till 50 miljarder kronor per år. Prognosen avseende övriga inkomster för 2008 uppgår till 62 miljarder kronor och för 2009 och 2010 till 49 respektive 55 miljarder kronor.

Tabell 6.24 Övriga inkomster

Miljarder kronor

	Utfall	Utfall	Prognos
	2005	2006	2007	2008	2009	2010
Inkomster av statens verk-
samhet	27,2	43,4	63,8	44,0	40,3	41,0
Inkomster av försåld egen-
dom	6,7	0,1	50,0	50,0	50,0	50,0
Återbetalning av lån	2,3	2,1	2,1	1,9	1,8	1,7
Kalkylmässiga inkomster	8,8	7,8	8,1	8,9	9,2	9,4
Bidrag från EU m.m.	12,6	12,4	12,7	12,5	11,6	12,0
Avräkningar m.m. i anslut-
ning till skattesystemet	-41,5	-48,4	-50,3	-52,5	-63,4	-58,8
Utgifter som ges som kredi-			-8,0	-2,6	-0,2	-0,3
teringar på skattekonto	-13,6	-13,7	-8,0	-2,6	-0,2	-0,3

Övriga inkomster	2,5	3,8	78,3	62,3	49,3	55,0

2000 Inkomster av statens verksamhet

Under Inkomster av statens verksamhet redovisas bland annat utdelningar från statligt aktieinne- hav, affärsverkens inlevererade överskott, Riks- bankens inlevererade överskott, ränteinkomster och offentligrättsliga avgifter.

Prognosen för aktieutdelningar, exklusive AB Svenska Spel, uppgår till cirka 31 miljarder kro- nor för 2007. I detta ingår även utdelningar av engångskaraktär med cirka 12 miljarder kronor utöver de ordinarie utdelningarna avseende 2006

års resultat. Prognosen för 2008 avseende aktie- utdelningarna är 19 miljarder kronor och för 2009 och 2010 17 miljarder kronor per år. Den lägre prognosen för 2008–2010 förklaras fram- förallt av tillfälligt höga aktieutdelningar 2007.

I denna proposition föreslås en förändring av finansieringsavgiften för arbetslöshetskassorna. Förslaget medför att den så kallade förhöjda finansieringsavgiften ersätts med en ny arbets- löshetsavgift, som på ett tydligare sätt kopplas till arbetslöshetskassans utbetalningar av arbets- löshetsersättning. Enligt förslaget kommer den nya avgiften att motsvara 33 procent av arbets- löshetskassans utbetalningar av inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning. Förändringen beräknas träda i kraft den 1 juli 2008.

Förslaget om en arbetslöshetsavgift innebär lägre beräknade inkomster. De totala inkoms- terna via finansieringsavgift från arbetslöshets- kassor beräknas enligt aktuell prognos att uppgå till 10,0 miljarder kronor 2008, 7,8 miljarder kronor 2009 och 8,2 miljarder kronor 2010. Jämfört med prognosen i 2007 års ekonomiska vårproposition är 1,3 miljarder kronor 2008, 2,9 miljarder kronor 2009 och 2,4 miljarder kronor 2010 av minskningen en följd av förslaget om införande av arbetslöshetsavgift. Därtill tillkom- mer minskade inkomster på grund av ändrade regler för deltidsarbetslösa med 0,3 miljarder kronor 2008 och cirka 1,2 miljarder kronor per år 2009 och 2010. Utöver detta har inkomst- prognosen påverkats av att den underliggande prognosen har förändrats jämfört med 2007 års ekonomiska vårproposition, bland annat som en följd av ändrad dagpenning och ett minskat antal medlemmar.

3000 Inkomster av försåld egendom

Under Inkomster av försåld egendom redovisas försäljning av olika typer av statlig egendom. Försäljning av aktier i statligt ägda bolag utgör vanligtvis den största delen.

Prognosen för 2007 är 50 miljarder kronor, varav cirka 18 miljarder har realiserats genom försäljning av 8 procent av statens innehav av ak- tier i TeliaSonera. Även för perioden 2008–2010 beräknas försäljningsinkomsterna uppgå till 50 miljarder kronor per år. Försäljningsbeloppen och tidpunkterna är behäftade med stor osäker- het.

158

4000 Återbetalning av lån

Under Återbetalning av lån redovisas bland annat Återbetalning av studiemedel (avser lån upptagna före 1989) och Återbetalning av övriga lån. År 2007 beräknas inkomsterna uppgå till cirka 2,1 miljarder kronor, varav återbetalningar av studiemedel utgör den största delen.

Under perioden 2007−2010 beräknas inkoms- terna från studiemedelsavgifter minska eftersom antalet återbetalare blir färre. Studiemedels- avgiften är den årliga återbetalningspliktiga delen (amorteringen) av studiemedel tagna före 1989. I takt med att antalet låntagare som återbetalat hela skulden på lån tagna före 1989 ökar, mins- kar dessa inkomster.

5000 Kalkylmässiga inkomster

Under Kalkylmässiga inkomster redovisas vissa avskrivningar och amorteringar samt statliga pensionsavgifter, vilka utgör merparten av in- komsterna.

För 2007 beräknas inkomsterna uppgå till 8,1 miljarder kronor, varav 7,5 miljarder kronor är inkomster från statliga pensionsavgifter. För perioden 2008–2010 uppgår prognosen för de kalkylmässiga inkomsterna till mellan 8,9 och 9,4 miljarder kronor per år.

6000 Bidrag m.m. från EU

Under Bidrag m.m. från EU redovisas bidrag från olika EG-fonder. Under inkomsttypen har det från och med 2007 tillkommit nya inkomst- titlar till följd av den nya programperioden 2007–2013. De största enskilda bidragen för 2007 avser arealbidrag, bidrag från EG:s regio- nalfond samt bidrag från EG:s socialfond.

Inkomsterna under 2007 beräknas sammanta- get uppgå till cirka 12,7 miljarder kronor. De prognostiserade inkomsterna minskar något för åren framöver beräknas uppgå till cirka 12,0 mil- jarder kronor 2010.

PROP. 2007/08:1

7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet

Tillkommande inkomster

De tillkommande inkomsterna uppgick 2006 till 11 miljarder kronor och beräknas 2007 uppgå till 12 miljarder kronor. De består av EU-skatter samt kommunala utjämningsavgifter avseende kostnadsutjämningssystemet för verksamhet en- ligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. EU-skatterna, vilka omfattar tullmedel och den momsbaserade EU- avgiften, utgör den största delen av inkomsterna, ca 85 procent. År 2009 beräknas inkomsterna minska med närmare 9 miljarder kronor. Detta beror på att det egnamedelsystem som ingick i uppgörelsen om EU:s finansiella perspektiv 2007–2013 beräknas träda i kraft 2009. I uppgö- relsen ingick att den momsbaserade EU-avgiften för Sveriges vidkommande sänks från 0,3 procent till 0,1 procent. Detta motsvarar en sänkning om knappt 3 miljarder kronor årligen. Eftersom avgiftssänkningen kommer att gälla retroaktivt från och med 2007, beräknas det 2009 ske återbetalningar avseende 2007 och 2008, vilket sänker de tillkommande inkoms- terna med ytterligare ca 6 miljarder kronor.

Avräkningar

Under avräkningar redovisas intäkter som förs till fonder utanför statsbudgeten, kompensation och avlyft för statlig och kommunal mervärdes- skatt. Avräkningarna uppgick 2006 till 59 miljar- der kronor och beräknas därefter öka i en relativt jämn takt för att 2010 uppgå till 69 miljarder kronor. De beloppsmässigt största avräkning- arna är kompensation och avlyft för mervärdes- skatt. Kompensationen till kommunerna ökar med i genomsnitt 4,3 procent under 2007–2010 medan de statliga avlyften ökar med 2,6 procent under samma period.

8000 Utgifter som ges som krediteringar på skattekonto

Vissa krediteringar som ges på skattekonto är stöd som enligt nationalräkenskaperna är att likställa med utgifter. För att ge riksdagen en ökad möjlighet att kontrollera statsutgifternas

159

PROP. 2007/08:1

utveckling redovisas dessa utgifter under en egen inkomsttyp. I tabell 6.25 särredovisas skattekre- diteringarna.

Tabell 6.25 Utgifter som ges som skattekrediteringar på budgetens inkomstsida

Miljarder kronor

	Utfall	Utfall	Prognos
	2005	2006	2007	2008	2009	2010
Anställningsstöd	-3,2	-3,2	-1,8	0,0
Energiinvesteringar i
offentliga lokaler	0,0	-0,2
Inv. källsorteringslok.	0,0	0,0	0,0
Plusjobb		-1,6	-4,3	-2,5
Utbildningsvikariat		-0,1	-0,1
Offentligt skyddad
anställning	-0,7	-0,7	-0,8
Sysselsättningsstöd
kommuner, landsting	-8,8	-6,9
Utbildning av personal			-0,3
i vård och omsorg	-0,4	-0,3	-0,3
Bredbandsinstallation	-0,5	-0,4	-0,4	0,0
Stöd för konvertering
från direktverkande
elvärme		0,0
Stöd för konvertering
från oljeuppvärmnings-		-0,2
system		-0,2	-0,3
Jämställdhetsbonus				0,0	-0,2	-0,3

Summa krediteringar	-13,6	-13,7	-8,0	-2,6	-0,2	-0,3

De stöd som inte är tidsbegränsade flyttas till utgiftssidan efter 2007. År 2008 införs en kredi- tering för jämställdhetsbonus. Bonusen avsågs ursprungligen utformas som en skattereduktion. En sådan lösning innebär dock ett ingrepp i inkomsttaxeringen och lagstiftningsprocessen är mer komplicerad och tidskrävande. För att utgiftstakets begränsning för de offentliga utgift- erna inte skall påverkas justeras utgiftstaket mot- svarande belopp.

6.4Jämförelse med prognosen i 2007 års ekonomiska vårproposition och uppföljning av statsbudgeten för 2006 och 2007

I tabell 6.26 redovisas den aktuella prognosen jämfört med prognosen i 2007 års ekonomiska vårproposition. Dessutom visas den aktuella beräkningen för skatteintäkterna 2006 och 2007 samt en jämförelse med den prognos som låg till grund för statsbudgeten 2006 respektive 2007.

6.4.1Jämförelse med 2007 års ekonomiska vårproposition

Skatt på arbete

Jämfört med 2007 års ekonomiska vårproposi- tion har skatt på arbete reviderats ned med 2 miljarder kronor 2006. Det är huvudsakligen en följd av att prognosen tagit hänsyn till Skatte- verkets preliminära taxeringsutfall för 2006. Ändringen påverkar även åren framöver.

En starkare arbetsmarknad 2007 har medfört att arbetade timmar och därmed lönesumman justerats vilket ökar intäkterna med 8 miljarder kronor. En reviderad prognos för särskild löne- skatt och skattereduktion minskar intäkterna med 2 miljarder kronor. Sammantaget med utfallsjusteringen 2006 innebär detta att skatt på arbete har reviderats upp med drygt 2 miljarder kronor 2007.

För 2008 har arbetade timmar reviderats upp med 0,3 procentenheter och utbetald timlön med 0,5 procentenheter. Ändringen ökar intäk- terna med cirka 7 miljarder kronor samtidigt som den aviserade höjningen av jobbskatteav- draget minskar intäkterna med cirka 11 miljarder kronor. Sammantaget med övriga prognosänd- ringar har skatt på arbete justerats ned med ca 2 miljarder kronor jämfört med vårproposi- tionen.

Inkomståren 2009 är intäkterna nedjusterade med ungefär samma belopp som 2008 trots att både timmar och timlön är något uppjusterade. Förklaringen ligger i att nedsättningarna av arbetsgivaravgifterna är något högre samtidigt som den statliga inkomstskatten nu beräknas bli något lägre, främst till följd av högre inflation och därmed högre skiktgränser. En ytterligare nedjustering har gjorts 2010 till följd av att tim- lönen har justerats ned med 0,3 procentenheter.

Skatt på kapital

Skatteintäkterna från skatt på kapital har revide- rats upp jämfört med prognosen i 2007 års eko- nomiska vårproposition. De största revidering- arna avser 2007.

Skatteintäkterna från hushållens kapitalskatt har reviderats med 4 miljarder kronor 2006 på grund av ändrade kapitalvinster. Skatteverkets preliminära taxeringsutfall för 2006 har medfört att prognosen för skatt på kapitalvinst 2006 har

160

reviderats upp med drygt 2 miljarder kronor. För 2007 har skatteintäkterna reviderats upp med 13 miljarder kronor. Även här är det prognosen för skatt på kapitalvinst som har ändrats, med sammanlagt 10 miljarder kronor. Prisutveck- lingen på fastighetsmarknaden har varit fortsatt stark samtidigt som turbulensen på de finansiella marknaderna under sommaren 2007 bedöms ha medfört att många valt att realisera ackumule- rade kapitalvinster.

Det preliminära taxeringsutfallet för skatt på företagsvinster indikerar ett starkare utfall för 2006 jämfört med prognosen i vårpropositionen. Skatteintäkterna har reviderats upp med 5 miljarder kronor 2006 och beräknas uppgå till 102 miljarder kronor. Företagens halvårsrap- porter för första halvåret 2007 visar att vinsterna fortsätter att öka i företagen, dock med en betydligt lägre utvecklingstakt än de senaste åren. Detta har medfört att även företagens inkomstskatt har reviderats upp även för 2007. Den sammanlagda revideringen för 2007 uppgår till 9 miljarder kronor. En del av underlags- justeringen för 2006 och 2007 påverkar även de kommande åren. Sedan vårpropositionen har prognosen för lönesummeutvecklingen revide- rats upp för 2007 och 2008. Den höga lönesum- meutvecklingen har medfört att utvecklingen av driftsöverskottet i företagssektorn dämpats, vilket dämpar utvecklingen av skatteintäkterna de 2007 och framåt. Nettoeffekten av högre skatteunderlag och lägre driftsöverskott medför dock ökade skatteintäkter under perioden 2008– 2010.

En högre ränteprognos jämfört med progno- sen i vårpropositionen medför att prognosen för statslåneräntan höjts. Detta har medfört att pro- gnosen för avkastningsskatten reviderats upp. Ökningen är störst 2009.

Skatt på konsumtion och insatsvaror

Mervärdesskatt

Intäkterna från mervärdesskatt 2008 har revi- derats upp med 12 miljarder kronor jämfört med 2007 år ekonomisk vårproposition. Detta för- klaras i huvudsak av aviseringen i denna proposi- tion om nya redovisningsregler för bygg- och anläggningstjänster. Under 2008 kommer debiteringar ske både enligt det nya och gamla systemet, vilket ger en engångseffekt motsva- rande ca 10 miljarder kronor i högre intäkter.

PROP. 2007/08:1

För prognosåren är investeringar och insatsför- brukning högre än vad som antogs i vårproposi- tionen medan hushållens konsumtion är lägre alla år utom 2009. Sammantaget är prognosen uppreviderad något 2007 och framåt även utan effekten från de nya redovisningsreglerna.

Punktskatter

Punktskatteintäkterna 2008–2010 har reviderats upp med mellan 6 och 7 miljarder kronor jäm- fört med vårpropositionen. Upprevideringen förklaras av regeländringar beträffande skatt på tobak, alkohol, energi och miljö, vägtrafik samt reklam.

6.4.2Uppföljning av statsbudgeten för 2006 och 2007

I den redovisade uppföljningen är beloppen i statsbudgeten för 2006 och 2007 korrigerade för den ändrade redovisningen av premiepensions- medel.

Skatt på arbete

Förändringen av skatt på arbete beror framför allt på ändrade bedömningar av hur arbetsmark- naden utvecklas. Intäkterna från skatt på arbete 2006 har justerats upp med 5 miljarder kronor sedan statsbudgeten 2006. Justeringen förklaras av att utvecklingen av antal arbetade timmar och därmed lönesumman har justerats upp med 0,4 procentenheter. För direkta skatter uppgår den till drygt 3 miljarder kronor och för indi- rekta skatter till knappt 2 miljarder kronor

För 2007 är upprevideringen betydligt större och uppgår till 12 miljarder kronor jämfört med statsbudgeten för 2007. Av den totala revide- ringen avser 4 miljarder kronor direkta skatter och 8 miljarder kronor indirekta skatter. Även för 2007 har utvecklingen av antal arbetade tim- mar reviderats upp. Revideringen uppgår till 1,7 procentenheter. Detta förklarar i sin helhet förändringen av indirekta skatter. Utöver för- ändringen av lönesumman påverkas de direkta skatterna även av hur skattepliktiga transfere- ringar utvecklas. Den starkare utvecklingen på arbetsmarknaden samt lägre sjukfrånvaro har minskat utbetalda transfereringar. För de direkta skatterna har justeringen av arbetade timmar ökat skatterna med drygt 8 miljarder kronor

161

PROP. 2007/08:1

medan de lägre transfereringarna minskat skat- terna med knappt 4 miljarder kronor.

Skatt på kapital

De stora prognosändringarna för skatt på kapital både 2006 och 2007 berör i huvudsak skatt på hushållens kapitalinkomster och skatt på före- tagsvinster.

På grund av svårigheterna med att göra prog- noser för kapitalvinster långt fram i tiden görs i förslaget till statsbudgeten som regel ingen explicit prognos över hushållens kapitalvinster för budgetåret. Kapitalvinsterna två år före bud- getåret bedöms efter det preliminära taxeringsut- fallet och kapitalvinsterna ett år före budgetåret, dvs. innevarande år, beräknas utifrån informa- tion om utvecklingen på fastighets- och finans- marknaderna. För budgetåret sätts prognosen istället till den historiska nivån som uppgår till 3 procent av BNP. Allteftersom mer informa- tion om utvecklingen på fastighets- och finans- marknaderna blir tillgänglig överges kopplingen till BNP. En reviderad prognos görs ofta i beräk- ningen till nästkommande vårproposition och alltid i beräkningen till nästa budgetproposition.

Prognosen för utfallet för hushållens kapital- vinstskatt 2006 har reviderats upp med 22 milj- arder kronor sedan statsbudgeten 2006. De högre intäkterna beror främst på att skatt på kapitalvinster har reviderats upp med drygt 18 miljarder kronor. Sedan prognosen i stats- budgeten gjordes på hösten 2005 har ny infor- mation om kapitalvinster tillkommit i form av slutligt taxeringsutfall för 2004 och 2005 samt information om pris- och omsättningsutveckling på tillgångsmarknaderna 2005 och 2006 Detta har medfört att prognosen för 2006 successivt har reviderats upp. Den största prognosrevide- ringen gjordes i 2006 års ekonomiska vårpropos- ition då prognosen för kapitalvinsterna justera- des upp med knappt 12 miljarder kronor.

Skatt på hushållens kapitalinkomster beräknas 2007 uppgå till 36 miljarder kronor, vilket är 18 miljarder kronor högre jämfört med stats- budgeten för 2007. Även för 2007 beror revide- ringarna till stor del på högre kapitalvinster. Hushållens nettosparande i fonder, framför allt aktiefonder, har minskat under 2006 och första halvåret 2007. Mot bakgrund av turbulensen på de finansiella marknaderna under sommaren 2007 finns det anledning att tro att denna trend

håller i sig under året. Samtidigt har utvecklingen av bostadspriserna varit fortsatt stark. Skatt på kapitalvinster för 2007 har därför reviderats upp med sammanlagt 11 miljarder kronor

Företagens inkomstskatt år 2006 beräknas uppgå till 102 miljarder kronor. Skillnaden jäm- fört med statsbudgeten för 2006 är 29 miljarder kronor. De högre intäkterna är i stor utsträck- ning en följd av stora prognosrevideringar för skatt på företagsvinster för 2005, som gjordes i prognosen till 2006 års ekonomiska vårproposi- tion. Vinstutvecklingen i företagssektorn var mycket stark under 2005 och en stor del av denna vinstökning skedde under andra halvåret. Det ledde till att skatt på företagsvinster 2005 reviderades upp kraftigt, vilket gett följdeffekter 2006 och framåt.

Utfallet för skatt på företagsvinster 2007 be- räknas bli 108 miljarder kronor. Det är en uppre- videring med 11 miljarder kronor jämfört med statsbudgeten 2007. Revideringarna beror dels på det preliminära taxeringsutfallet för 2006, som inneburit att den underliggande skatten revide- rats upp med 5 miljarder kronor, och dels på information från företagens halvårsrapporter för 2007 som visar på fortsatta vinstökningar i före- tagen.

Prognosrevideringen för fastighetsskatten 2006 jämfört med statsbudgeten för 2006 beror på de regeländringar för fastighetsskatt på små- hus och bostadsdelen i hyreshus som infördes från 2006.

Det aviserade förslaget att slopa förmögen- hetsskatten från och med 2007 har inneburit att förmögenhetsskatten reviderats ned med drygt 4 miljarder kronor 2007 jämfört med statsbud- geten för 2007.

Skatt på konsumtion och insatsvaror

Skatt på konsumtion och insatsvaror har för 2006 reviderats upp med 5 miljarder kronor jämfört med statsbudgeten för 2006. Intäkterna från mervärdesskatt är drygt 6 miljarder kronor högre, i huvudsak beroende på högre konsum- tion i hushåll och kommuner än vad som då antogs. Prognosen för övriga skatter på energi och miljö är nedjusterad med 2 miljarder kronor, förslaget om skatt på flygresor dragits tillbaka.

För 2007 har skatt på konsumtion och insats- varor reviderats ned med 3 miljarder kronor jäm- fört med statsbudgeten för 2007. Hushållen

162

PROP. 2007/08:1

Tabell 6.26 Aktuell prognos jämfört med 2007 års ekonomiska vårproposition samt statsbudget för 2006 och 2007

Miljarder kronor

	Jämförelse med 2007 års ekonomiska vårproposition						Aktuell	Jmf.	Aktuell	Jmf.
	Utfall	Prognos					prognos	SB	prognos	SB
Inkomstår	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2006	2006	2007	2007
Skatt på arbete	0,0	-1,5	2,3	-2,2	-3,1	-7,8	857,7	4,8	874,2	11,8
Direkta skatter	0,0	-1,3	0,6	-6,9	-8,1	-11,2	490,9	3,3	482,6	4,2
Kommunal inkomstskatt	0,0	0,2	4,2	7,7	7,8	5,9	454,3	1,9	478,8	4,8
Statlig inkomstskatt	0,0	-2,2	-2,9	-3,1	-3,6	-4,5	40,9	0,3	45,9	0,2
Allmän pensionsavgift	0,0	0,5	1,7	2,4	2,5	2,3	77,4	0,7	81,3	1,9
Skattereduktioner m.m.	0,0	0,2	-2,3	-14,0	-14,7	-14,8	-81,9	0,3	-123,5	-2,7
Indirekta skatter	0,0	-0,2	1,7	4,7	5,0	3,4	366,9	1,6	391,6	7,5
Arbetsgivaravgifter	0,0	0,0	3,5	7,0	8,1	6,1	357,1	0,7	383,2	9,1
Egenavgifter	0,0	0,0	0,2	0,3	0,3	0,5	10,9	1,0	11,9	1,0
Särskild löneskatt	0,0	-0,2	-1,2	-1,1	-1,0	-1,0	28,8	-0,3	30,9	-1,2
Nedsättningar	0,0	0,0	-0,4	-0,8	-1,5	-1,4	-8,8	0,6	-11,5	-0,6
Tjänstegruppliv	0,0	0,0	-0,2	-0,2	-0,2	-0,3	1,2	0,0	1,1	-0,1
Avgifter till premiepensionssystemet	0,0	0,0	-0,2	-0,6	-0,7	-0,5	-22,3	-0,5	-24,0	-0,6

Skatt på kapital	0,0	8,9	23,3	8,9	15,6	19,0	193,3	51,2	197,5	27,0
Skatt på kapital, hushåll	0,0	4,2	12,7	6,6	7,1	7,2	36,2	22,5	36,3	17,7
Skatt på företagsvinster	0,0	5,0	9,2	2,9	6,7	10,6	101,9	29,0	107,8	10,7
Avkastningsskatt	0,0	0,1	0,1	1,6	2,7	1,8	10,7	-0,4	13,0	0,4
Fastighetsskatt	0,0	0,0	-0,6	-4,4	-3,1	-2,8	25,0	-3,1	26,1	0,7
Stämpelskatt	0,0	0,0	0,5	0,5	0,5	0,5	9,5	1,5	9,5	0,2
Förmögenhetsskatt	0,0	-0,4	0,0	0,0	0,0	0,0	6,1	0,5	0,0	-4,5
Kupongskatt m.m.	0,0	0,0	1,6	1,6	1,6	1,6	3,9	1,2	4,8	1,8

Skatt på konsumtion och insatsvaror	0,0	0,3	0,9	18,3	8,8	7,5	373,9	5,2	394,8	-2,9
Mervärdesskatt	0,0	0,3	0,4	11,6	2,5	0,8	263,9	6,6	280,0	-2,8
Skatt på tobak	0,0	0,0	0,0	1,5	1,3	1,3	8,6	0,2	9,9	-0,2
Skatt på etylalkohol	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0	4,2	0,3	4,2	0,0
Skatt på vin m.m.	0,0	0,0	0,0	-0,1	-0,1	-0,1	3,8	0,1	3,9	0,1
Skatt på öl	0,0	0,0	0,0	0,4	0,4	0,4	2,7	0,1	2,8	0,1
Energiskatt	0,0	0,0	-0,2	1,2	1,2	1,4	38,2	-0,1	38,7	-0,3
Koldioxidskatt	0,0	0,0	-0,1	2,1	1,9	2,0	24,7	-1,0	24,8	0,0
Övriga skatter på energi och miljö	0,0	0,0	0,0	0,7	0,7	0,7	4,7	-2,0	4,7	-0,5
Skatt på vägtrafik	0,0	0,0	-0,2	0,0	0,1	0,1	11,8	0,4	13,2	-0,3
Skatt på import	0,0	0,0	0,3	0,3	0,3	0,4	5,0	0,3	5,9	0,1
Övriga skatter	0,0	0,0	0,7	0,5	0,5	0,5	6,3	0,2	6,7	0,9

Restförda skatter och övriga skatter	0,1	0,0	0,8	-0,4	-0,4	-0,4	-1,9	0,6	-0,9	5,7
Restförda skatter	0,0	0,0	-0,1	-0,3	-0,3	-0,3	-5,4	1,3	-5,8	2,6
Övriga skatter	0,1	0,0	1,0	-0,1	-0,1	-0,1	3,4	-0,6	4,8	3,1

Totala skatteintäkter	0,1	7,7	27,4	24,5	20,8	18,3	1 423,1	61,8	1 465,6	41,5
EU-skatter	0,0	0,0	0,4	0,4	0,4	0,5	9,1	0,6	7,2	0,1
Offentliga sektorns skatteintäkter	0,1	7,7	27,0	24,0	20,4	17,8	1 414,0	61,1	1 458,3	41,4
Kommunalskatter	0,0	0,2	4,2	19,8	21,2	19,7	454,3	1,9	478,8	4,8
Avgifter till ålderspensionssystemet	0,0	0,5	2,3	3,3	3,7	3,0	159,7	3,1	168,8	4,1
Statens skatteintäkter	0,1	6,9	20,5	1,0	-4,5	-4,9	800,0	56,1	810,8	32,5

Periodiseringar	-0,1	-6,9	6,6	3,8	-3,9	-5,1	6,5	7,4	19,0	9,8
Uppbördsförskjutningar	-0,1	-7,4	-3,6	9,1	-2,4	-7,6	-3,7	4,3	8,3	-7,9
Betalningsförskjutningar	0,0	0,6	10,2	-5,3	-1,5	2,5	10,3	2,9	10,8	17,5
Anstånd	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0	0,2	0,0	0,2

1000 Skatter m.m.	0,0	0,1	27,1	4,8	-8,4	-10,0	806,5	63,5	829,8	42,3

Övriga inkomster	0,0	-0,1	-2,6	-0,7	-3,5	-2,2	3,8	1,4	78,3	12,0
2000 Inkomster av statens verksamhet	0,0	0,0	-1,8	-0,8	-2,9	-2,1	43,4	12,5	63,8	10,6
3000 Inkomster av försåld egendom	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0	0,1	-14,9	50,0	0,0
4000 Återbetalning av lån	0,0	0,0	0,1	0,0	0,0	0,0	2,1	0,0	2,1	0,0
5000 Kalkylmässiga inkomster	0,0	0,0	-0,4	0,8	0,7	0,4	7,8	0,7	8,1	-0,5
6000 Bidrag från EU	0,0	0,0	-1,4	-1,4	-1,2	-1,3	12,4	-0,4	12,7	-0,9
7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet	0,0	-0,1	0,7	0,6	0,1	1,0	-48,4	-1,3	-50,3	3,1
8000 Utgifter som ges som krediteringar på skattekonto	0,0	0,0	0,2	0,0	-0,2	-0,3	-13,7	4,9	-8,0	-0,3

Statsbudgetens inkomster	0,0	0,0	24,5	4,1	-11,9	-12,2	810,3	64,9	908,1	54,3

163

PROP. 2007/08:1

konsumtionsutgifter beräknas vara lägre jämfört med vad som antogs i statsbudgeten, vilket påverkar mervärdesskatteintäkterna negativt.

6.5Skattekvot

Skattekvoten visar förhållandet mellan det totala skatteuttaget och BNP. I tabell 6.27 redovisas skattekvoten i Sverige för åren 2005–2010.

Tabell 6.27 Skattekvot

Procent av BNP

	2005	2006	2007	2008	2009	2010
Skattekvot	50,7	50,3	48,7	48,0	47,6	47,4
varav
Staten	28,5	28,3	26,9	25,8	25,5	25,4
Kommunsektorn	16,3	16,0	15,9	16,3	16,3	16,2
Ålderspensionssystemet	5,7	5,6	5,6	5,6	5,6	5,5
EU	0,3	0,3	0,2	0,2	0,2	0,2
varav
Skatt på arbete	31,1	30,3	29,0	28,6	28,5	28,3
Skatt på kapital	6,3	6,8	6,6	6,0	6,1	6,3
Skatt på konsumtion	13,4	13,2	13,1	13,5	13,0	12,9
Övriga skatter	0,0	-0,1	0,0	-0,1 -0,1 -0,1
Exkl. skatt på transfereringar	46,6	46,4	45,1	44,5	44,1	44,0

Även skattekvoten exklusive skatt på offentliga transfereringar redovisas i tabellen .En övergång från brutto- till nettoredovisning där pensioner, sjuk- och föräldrapenning samt ersättningar vid arbetslöshet är skattefria, skulle minska skatte- kvoten med knappt 4 procentenheter. De offentliga finanserna skulle dock inte påverkas.

Trots genomförda skattesänkningar ökade skattekvoten 2005. Den högre skatteandelen för- klaras främst av ökade skatteintäkter från kapital.

År 2006 minskar skattekvoten framför allt till följd av beslutade skattesänkningar, men även av att de tillfälliga intäkterna från återförda periodi- seringsfonder faller bort. År 2007 minskar skattekvoten med 1,3 procentenheter i huvudsak beroende på det införda jobbskatteavdraget för arbetsinkomster, men även beroende på det aviserade slopandet av förmögenhetsskatten och ändringar avseende fastighetsskatten. Skatte- kvoten fortsätter sedan att minska med 0,6 pro- centenheter 2008, vilket i huvudsak förklaras av förstärkningen av jobbskatteavdraget, sänkta socialavgifter för vissa tjänsteföretag samt att halverade socialavgifter för 18–24 åringar får fullt genomslag.

Diagram 6.10 visar skattekvoten från och med 1980. Skattekvoten beräknas 2010 ligga på samma nivå som i början av 1980-talet.

Diagram 6.10 Skattekvoten 1980–2010

Procent av BNP

Skattekvot

Skattekvot exkl. skatt på transfereringar

164

PROP. 2007/08:1

Tabell 6.28 Regeländringar, bruttoeffekter i förhållande till föregående år

Miljarder kronor

	2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010
Skatt på arbete	-11,4	-15,7	-21,9	5,5	2,0	-12,4	-10,9	-34,5	-18,8	0,0	0,0
Kommunal skatt	5,9	4,8	3,3	1,2	4,6	-1,0	-0,4	1,8	2,1	0,0	0,0
Förändrad medelutdebitering	1,0	1,8	-0,1	8,5	4,6	1,2	-0,1	-0,5
Fast belopp 200 kr						-1,3
Begränsat avdrag för allmän pensionsavgift	5,0	5,2	5,2			3,0	3,1
Grundavdrag, höjt (2001, 2002) avskaffat regionalt förhöjt 2007		-2,0	-1,8	-7,3		-3,7	-3,1	0,6
Pensionsomläggning 2003				0,0
Ändrade avdragsregler pensionssparande m.m., förmånsskatt								1,7	2,1
Övrigt	-0,1	-0,2				-0,2	-0,3
Statlig skatt	-0,8	-2,4	-1,3	0,0	0,7	0,7	0,8	0,5	0,0	0,0	0,0
Sänkt skatt (1999), skiktgränsjusteringar	-0,8	-1,9	-1,1		0,7	0,7	0,8
Höjt grundavdrag		-0,4	-0,2
Övrigt		-0,1				-0,1		0,5
Allmän pensionsavgift	0,5	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0
Höjt tak från 7,5 till 8,06 prisbasbelopp. Höjd från 6,95 till 7,00 %	0,5
Skattereduktioner	-15,8	-16,9	-22,4	4,3	-2,0	-9,9	-8,5	-36,1	-11,4	0,0	0,0
Skattereduktion jobbskatteavdrag								-39,9	-10,7
Skattereduktion hushållstjänster								-0,7	-0,7
Skattereduktion låg- och medelinkomsttagare (1 320 kr)		-0,3	-1,6	4,3
Skattereduktion allmän pensionsavgift	-15,8	-16,6	-17,3			-9,4	-9,7
Skattereduktion fackföreningsavgift (2002), slopad (2007)			-3,5					4,1
Övrigt					-2,0	-0,5	1,2	0,4
Socialavgift	-1,3	-1,2	-1,5	0,0	-1,2	-2,1	-2,8	-0,7	-9,5	0,0	0,0
Sänkning socialavgift	-1,3	-1,0			-1,2	-2,5	-2,1	0,6	-0,6
Nedsättning socialavgift		-0,2	-1,5			0,4	-0,7	-1,2	-8,9

Skatt på kapital	1,4	-7,1	-1,8	-0,4	-1,4	-2,5	-1,8	-10,6	0,3	0,0	0,0
Inkomstskatt företag	2,0	-3,1	0,0	0,0	-0,8	1,2	0,2	-1,2	-0,3	0,0	0,0
Per.fond från 5 till 6 år (1999), avsättning 20 till 25 % (2001)		-2,5
Återföring från per.fond (2000,2001), räntebeläggning (2005-)	2,5	1,5				1,5
Återföring från skatteutjämningsreserv upphör		-2,1
Återköp aktier, sänkt skatt investmentbolag, ändrade 3:12-regler	-0,5							-0,3	-0,3
Avskaffad schablonintäktsbeskattning bostadsrättsföreningar								-1,0
Skattereduktion ROT (2004), stormskadad skog (2005-2007)					-0,8	-0,3	0,2	0,1
Fastighetsskatt	-0,6	-3,3	0,0	-0,4	-0,3	0,0	-1,9	-2,5	-3,6	0,0	0,0
Sänkt skattesats för hyreshus, bostadsdel 89/90 från 1,2 till 0,6 %	-0,2	0,2
Återinförd omräkning för hyreshus, bostadsdel och småhus		6,5
Frysning av skatteunderlag 2006 års nivå, småhus, hyreshus								-1,7
Flerbostadshus, fr 1,5 till 1,3 till 1,2 till 0,5 till 0,4 % samt kom avg	-0,4	-4,0						-0,8	-0,4
Småhus, från 1,5 till 1,0 till 0,75 % samt kommunal avgift		-5,8							-3,9
Begr. regel, nytt taxeringsförfarande, begränsning markvärde		-0,2		-0,4	-0,3		-3,3
Skattesats, vattenkraft, från 2,21 till 0,5 till 1,7 till 2,2 %							1,4		0,6
Övriga skatter på kapital	0,0	-0,7	-1,8	0,0	-0,3	-3,7	-0,1	-6,9	4,3	0,0	0,0
Höjd kapitalvinstskatt för privatbostäder från 15 till 20 till 22 %		1,5							1,1
Förmögenhetsskatt, höjda fribelopp, sänkt skatt, fryst underlag		-2,2	-1,8			-1,1		-6,9
Förändrade uppskovsregler							-0,1		3,2
Slopad arvsskatt mellan makar, slopad arvs- och gåvoskatt (2005)					-0,3	-2,6

Skatt på konsumtion och insatsvaror	2,8	2,5	-0,1	3,1	2,1	3,4	2,8	3,2	6,8	0,4	-0,1
Skatt på energi och miljö	2,8	3,6	1,9	3,1	2,2	1,9	2,3	0,1	2,8	-0,1	-0,2
Energi- och koldioxidskatt	1,7	3,6	1,8	2,7	2,2	1,9	0,7	0,1	2,0	-0,1	-0,2
Övriga energiskatter					0,0		1,4	0,0	0,8
Avfallsskatt, naturgrusskatt m.m.	1,1		0,1	0,4			0,2	0,0
Övriga skatter på konsumtion och insatsvaror	0,0	-1,1	-2,0	0,1	-0,1	1,6	0,5	3,1	4,0	0,5	0,1
Investeringsstimulans för vissa byggtjänster				0,0	-0,1	-0,2	-0,2	-0,2	0,1	0,5	0,1
Moms personbef 12 till 6 %, böcker 25 till 6 %, skidliftar 12 till 6 %		-1,0	-1,3					-0,1
Skatt på vägtrafik m.m.		-0,1	-0,1			1,8	0,7	1,3	2,2
Skatt på tobak				0,1			0,3	2,1	1,5
Skatt på alkohol			-0,6					0,0	0,3
Reklamskatt							-0,3		-0,1

Totala skatteintäkter	-7,2	-20,4	-23,8	8,3	2,7	-11,4	-9,8	-41,9	-11,7	0,4	-0,1
Totala skatteintäkter, inkl. korrigeringar i tabell 6.7	4,8	-32,4	-23,8	22,4	13,1	-9,1	-20,9	-42,2	-2,4	-9,6	-0,1

165

Utgifter, lån och bemyndiganden

PROP. 2007/08:1

7 Utgifter, lån och bemyndiganden

7.1Inledning

I detta kapitel redovisas och analyseras statsbudgeten och de takbegränsade utgifternas utveckling. Jämförelser görs även mot de utgiftsberäkningar som redovisades i statsbudgeten för 2007 och i 2007 års ekonomiska vårproposition. I avsnitt 7.2 redogörs översiktligt för de makroekonomiska förutsättningar som ligger till grund för utgiftsberäkningarna. I avsnitt 7.3 redovisas utgiftsprognosen för 2007 och skillnaderna mellan den aktuella prognosen och beslutade utgiftsramar på statsbudgeten för 2007.

I avsnitt 7.4 redovisas föreslagna utgiftsramar för 2008 samt beräknade utgiftsramar för 2009 och 2010 och en jämförelse med beräkningarna i 2007 års ekonomiska vårproposition. Vidare redovisas regeringens förslag till nya utgifts- reformer. Därefter redovisas andra utgifts- förändringar, till följd av bland annat ändrade volymer inom regelstyrda transfereringssystem eller ändrade makroekonomiska förutsättningar.

I kapitlet redovisas också regeringens förslag till låneramar, krediter och bemyndiganden för 2008.

7.2Makroekonomiska förutsättningar

De statliga finanserna påverkas i hög grad av hur ekonomin utvecklas i Sverige och i omvärlden.

De statliga utgifterna påverkas, givet gällande regler, främst av förändringar i arbetslöshet, löner, räntor och priser. Som ett exempel kan nämnas att en tiondels procentenhet lägre öppen arbetslöshet minskar utgifterna för arbetslös-

hetsförsäkringen med cirka 400 miljoner kronor. En ökning av pris- och lönenivån med 1 procent medför att utgifterna under utgiftstaket ökar med drygt 5 miljarder kronor. Den fulla utgifts- effekten av förändrade priser och löner slår igenom med två års fördröjning.

Även bruttonationalinkomsten (BNI) har en direkt påverkan på statsbudgetens utgifter via dess effekt på EU-avgiften och biståndet. Om BNI ökar med 1 procent beräknas utgifterna till följd av detta öka med cirka 300 miljoner kronor. Den indirekta effekten av en högre BNI är dock att utgifterna reduceras eftersom exempelvis utgifterna för arbetslöshetsersättning minskar vid ökad aktivitet i ekonomin.

I tabell 7.1 redovisas de centrala makroekono- miska förutsättningarna för budgetberäkning- arna. De makroekonomiska prognoserna finns återgivna i sin helhet i bilaga 2, Svensk ekonomi.

Nationalräkenskapernas (NR) utfall visar att tillväxten i bruttonationalprodukten (BNP) 2006 uppgick till 4,2 procent. Innevarande år förväntas tillväxten bli 3,2 procent, vilket är 0,5 procentenheter lägre än vad som prognos- tiserades i 2007 års ekonomiska vårproposition. Nedrevideringen beror i huvudsak på att hus- hållens konsumtionsutgifter samt exporten har utvecklats svagare än väntat. För 2009 och 2010 görs ingen fullständig konjunkturprognos utan beräkningarna bygger på resursläget 2008 samt den potentiella tillväxttakten i ekonomin.

169

PROP. 2007/08:1

Tabell 7.1 Makroekonomiska förutsättningar

Prognoser från 2007 års ekonomiska vårproposition anges inom parentes

	2006	2007	2008	2009	2010
BNP1	4,2	3,2	3,2	2,5	2,2
	(4,4)	(3,7)	(3,3)	(2,1)	(2,3)

BNP mdkr2	2 832	3 012	3 189	3 364	3 528
	(2 838)	(3 018)	(3 187)	(3 338)	(3 496)

BNI enligt	2 842	3 022	3 204	3 379	3 543
ENS95 mdkr2	(2 846)	(3 029)	(3 198)	(3 350)	(3 507)
Inflation enligt	1,4	2,2	2,8	2,9	2,5
KPI3, 4	(1,4)	(1,8)	(2,3)	(2,7)	(2,5)
Prisbasbelopp	39,7	40,3	41,0	42,2	43,4
tkr	(39,7)	(40,3)	(40,8)	(41,8)	(42,9)

Inkomstindex5	121,7	125,6	130,8	138,0	144,5
	(121,7)	(125,6)	(130,3)	(137,2)	(144,0)

Öppen	5,4	4,4	4,0	4,1	4,3
arbetslöshet6	(5,4)	(4,7)	(4,1)	(4,2)	(4,2)
Arbetsmarknads-	3,0	2,0	1,9	1,9	1,9
politiska program6	(3,0)	(2,0)	(2,0)	(1,9)	(1,9)
Timlön	3,4	4,4	5,1	4,9	4,2
(enl. NR)4, 7	(3,3)	(4,3)	(4,6)	(4,7)	(4,6)
Ränta stats-	3,52	4,33	4,89	5,05	4,78
obligation 5 år3	(3,52)	(3,93)	(4,30)	(4,71)	(4,64)
Ränta
statsskuldsväxel	2,45	3,62	4,37	4,74	4,55
6 månader3	(2,45)	(3,42)	(4,11)	(4,63)	(4,48)
Ränta
statsskuldsväxel	2,73	3,81	4,45	4,81	4,60
12 månader3	(2,73)	(3,58)	(4,16)	(4,60)	(4,49)

1Årlig procentuell volymförändring.

2Löpande priser.

3Årsgenomsnitt.

4Årlig procentuell förändring.

5Inkomstindexet visar den genomsnittliga reala förändringen av pensions- grundande inkomster och inkomster över intjänandetaket för de tre senaste åren multiplicerat med förändringen i KPI för det senaste året. Inkomstindex 1999=100.

6Procent av arbetskraften.

7Enligt Konjunkturlönestatistiken, vars definition skiljer sig från Nationalräken- skaperna (NR), antas timlönen öka med 4,7 procent 2008 och 4,6 procent 2009.

Inflationsprognosen för 2007 har reviderats upp något jämfört med prognosen i vårproposi- tionen. Det förklaras huvudsakligen av att utfallet har varit högre än beräknat samtidigt som prognoserna för löner, räntor och oljepris har reviderats upp och produktiviteten reviderats ner sedan vårpropositionen. Revideringar av de nämnda variablerna får effekt under hela beräkningsperioden. Den högre inflationen innebär att prognosen för prisbasbeloppet har reviderats upp under perioden 2008–2010.

Den totala arbetslösheten, dvs. öppet arbets- lösa personer och personer i arbetsmarknads- politiska program, beräknas hamna på en nivå kring 6 procent under prognosperioden.

Prognosen för den öppna arbetslösheten har reviderats ner med 0,3 procentenheter 2007 i

förhållande till prognosen i vårpropositionen. Under våren och sommaren har arbetslösheten minskat något snabbare än vad som antogs i vårpropositionen. Det beror på att arbetskraften utvecklats något svagare än väntat. Syssel- sättningen är i linje med prognosen i vår- propositionen. Arbetslösheten är nerreviderad med 0,1 procentenhet 2008.

Den korta och den långa räntan förväntas stiga under prognosperioden. Att räntorna prog- nostiseras att stiga beror i det korta perspektivet på att Riksbanken signalerat att räntehöjningarna kommer tidigare än vad som tidigare aviserats. I det något längre perspektivet beror det dels på Riksbankens nya högre räntebana, dels på att resursutnyttjandet i ekonomin bedöms bli något mer ansträngt.

7.3Uppföljning av statsbudgetens utgifter 2007

I avsnitt 7.3.1 redovisas prognosen för de tak- begränsade utgifterna. Prognosen för statsbud- getens inkomster och saldo 2007 redovisas i kapitel 6 respektive avsnitt 4.4.3.

Tabell 7.2 Statsbudgetens utgifter 2007

Miljarder kronor

			Differens
			prognos –
	Statsbudget1	Prognos	statsbudget
Utgifter exkl. utgiftsområde
26 statsskuldsräntor m.m.2	732,8	730,4	–2,4
Utgiftsområde 26
Statsskuldsräntor m.m.	43,2	42,1	–1,1

Summa utgifter	776,0	772,5	–3,5

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför ej alltid med summan.

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006.

2Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar.

I budgetpropositionen för 2007 beräknades statsbudgetens utgifter till 776,0 miljarder kro- nor. I den aktuella prognosen beräknas ut- gifterna till 772,5 miljarder kronor, dvs. 3,5 miljarder kronor lägre än anvisade medel i statsbudgeten. Den del av skillnaden som kan hänföras till utgifter exklusive statsskuldsräntor förklaras i avsnitt 7.3.1.

För 2007 uppgår utgiftsramen för utgiftsom- råde 26 Statsskuldsräntor m.m. till 43,2 miljarder kronor, varav anslaget 92:1 Räntor på statsskulden svarar för 43,0 miljarder kronor. Den aktuella prognosen för utgiftsområdet är cirka 1 miljard

170

kronor lägre än anvisat på statsbudgeten. Skillnaden förklaras av förändringar i räntor, valutakurser och Riksgäldskontorets låneplan. Det finns en betydande osäkerhet avseende räntebetalningarna eftersom de även på kort sikt påverkas av ränte- och valutarörelser.

7.3.1 Takbegränsade utgifter 2007

Utgiftstaket för staten omfattar utgiftsområdena 1–25 och 27. Däremot ingår inte utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Till de takbegränsade utgifterna räknas även utgifterna för ålderspen- sionssystemet vid sidan av statsbudgeten. Under utgiftstaket ingår även posten Minskning av anslagsbehållningar. Budgeteringsmarginalen är skillnaden mellan utgiftstaket för staten och de takbegränsade utgifterna. Riksdagen har fast- ställt utgiftsstaket för 2007 till 938 miljarder kronor.

Utgiftstaket för staten är ett centralt budget- politiskt åtagande för riksdagen och regeringen. Om det finns risk för att utgiftstaket kommer att överskridas ska regeringen, enligt 42 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten, vidta sådana åt- gärder som den har befogenheter till eller föreslå riksdagen nödvändiga åtgärder.

Regeringen följer noggrant utgiftsutveck- lingen genom månatlig uppföljning och regel- bundna prognoser för att i tid kunna vidta åtgär- der om utgiftstaket bedöms vara hotat.

I den av riksdagen beslutade statsbudgeten för 2007 beräknades de takbegränsade utgifterna uppgå till 922,2 miljarder kronor, vilket innebar att budgeteringsmarginalen beräknades till 15,8 miljarder kronor. I den nu aktuella prognosen har budgeteringsmarginalen ökat till 19,4 mil- jarder kronor. Att utgifterna bedöms bli lägre beror bland annat på lägre utgiftsprognoser för sjukpenning, föräldraförsäkring, arbetslöshets- ersättning och studiemedel jämfört med de be- dömningar som låg till grund för beräkningarna i statsbudgeten (se diagram 7.1). Skillnaden mellan aktuell prognos och ursprunglig stats- budget skulle ha blivit väsentligt större om inte utgiftsprognosen för Vägverket och Banverket reviderats upp med sammanlagt 10 miljarder kronor till följd av förslag på tilläggsbudget i denna proposition.

I prognoserna har hänsyn tagits till föreslagna beslut (se kapitel 8 Tilläggsbudget), prognostise- rade volymer i rättighetsstyrda system (se avsnitt

PROP. 2007/08:1

7.4.3) samt makroekonomiska förutsättningar m.m. (se avsnitt 7.2).

Tabell 7.3 Takbegränsade utgifter 2007

Miljarder kronor

			Differens
			prognos –
	Statsbudget1	Prognos	statsbudget
Utgifter exkl. utgiftsområde
26 Statsskuldsräntor m.m.2	732,8	730,4	–2,4
Ålderspensionssystemet vid
sidan av statsbudgeten	189,4	188,2	–1,2

Takbegränsade utgifter	922,2	918,6	–3,6

Budgeteringsmarginal	15,8	19,4	–3,6

Utgiftstak för staten	938,0	938,0

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför ej alltid med summan.

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006.

2Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar.

Jämfört med 2006 beräknas de takbegränsade utgifterna 2007 öka med cirka 23 miljarder kro- nor. I relation till bruttonationalprodukten (BNP) beräknas de takbegränsade utgifterna 2007 motsvara 30,5 procent.

I tabell 7.5 redovisas av riksdagen beslutade ramar för utgiftsområden, anvisade medel på tilläggsbudget i 2007 års ekonomiska vårpropo- sition, förslag till tilläggsbudget i denna propo- sition summerat per utgiftsområde, de prognos- tiserade utgifterna för respektive utgiftsområde samt för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. För vissa utgiftsområden avviker aktuella utgiftsprognoser väsentligt från de medel som riksdagen i december 2006 beslutade om. Nedan redogörs för de viktigaste orsakerna till avvikelserna. De volymer som ligger till grund för aktuella prognoser avseende transfere- ringsanslagen redovisas i tabell 7.10 i avsnitt 7.4.3.

171

PROP. 2007/08:1

Diagram 7.1 Skillnad mellan utgiftsprognos för 2007 och anvisade medel på statsbudgeten för 20071

Miljarder kronor

6	Försvar samt beredskap mot						1,5
6	Försvar samt beredskap mot						1,5
sårbarhet
7	Internationellt bistånd			-0,7
7	Internationellt bistånd			-0,7
8	Migration					0,7
8	Migration

10	Ekonomisk trygghet vid
sjukdom och handikapp				-1,7
sjukdom och handikapp				-1,7
12	Ekonomisk trygghet för			-1,0
familjer och barn				-1,0
familjer och barn
13	Arbetsmarknad	-5,0
13	Arbetsmarknad

15	Studiestöd			-1,4
15	Studiestöd			-1,4
16	Utbildning och			-1,6
16	Utbildning och
universitetsforksning
universitetsforksning
22	Kommunikationer											10,5
22	Kommunikationer

27	Avgiften till Europeiska
gemenskapen				-2,5

		-6	-4	-2	0	2		4	6	8	10	12

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006

Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet

Utgiftsprognosen avseende 2007 för anslaget 6:2 Materiel och anläggningar är cirka 1,2 miljarder kronor högre än anvisade medel på stats- budgeten. Orsaken är att regeringen beslutat att anslagssparande från 2006 får användas och prognosen har justerats därefter.

Även prognosen för anslaget 7:6 Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet är högre än anvisade medel i statsbudgeten. Det förklaras av att utgifterna för att säkerställa driften för det gemensamma radiokommunika- tionssystemet (RAKEL) beräknas bli högre än i den prognos som låg till grund för stats- budgeten. Finansiering har skett på tilläggs- budget i samband med 2007 års vårpropo- sitionen samt genom att regeringen beslutat att anslagssparande från 2006 får användas.

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Prognosen för anslaget 8:1 Biståndsverksamhet är cirka 0,7 miljarder kronor lägre än anvisade medel på statsbudgeten. Avvikelsen beror på att flyktingkostnaderna har ökat och att avräk- ningarna från biståndsramen därmed har höjts. Som en följd av riksdagens beslut i juni om tilläggsbudget för 2007 har anslaget minskats med 0,7 miljarder kronor och prognosen har justerats därefter.

Utgiftsområde 8 Migration

Utgifterna bedöms bli cirka 0,7 miljarder kronor högre än anvisade medel på statsbudgeten. De största avvikelserna finns under anslaget 12:1 Migrationsverket och 12:2 Ersättningar och bostadskostnader. Förändringen förklaras av att utgifterna i Migrationsverkets mottagande- system beräknas bli högre än i den prognos som låg till grund för statsbudgeten. Medel har till- förts via tilläggsbudget för 2007 som delvis

172

finansierades genom höjd avräkning från biståndsramen. Vidare har regeringen beslutat att anslagssparande från 2006 får användas.

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

Utgifterna för anslaget 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. beräknas bli cirka 1,7 miljarder kronor lägre än anvisade medel på statsbudgeten. Det förklaras främst av att prog- nosen för antalet sjukpenningdagar och medel- ersättningen för densamma är lägre än vid beräkningen av statsbudgeten. Även prognosen för anslaget 19:4 Arbetsskadeersättningar m.m. har reviderats ner på grund av att bedömningen av antalet ersättningstagare är lägre än i tidigare prognos.

Därutöver beräknas utgifterna på anslaget 19:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. bli cirka 0,5 miljarder kronor högre, vilket förklaras av att antalet personer som uppbär denna ersättning bedöms bli något fler jämfört med den prognos som låg till grund för statsbudgeten.

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Utgifterna på anslaget 21:2 Föräldraförsäkring

m.m.förväntas bli cirka 0,9 miljarder kronor lägre än anvisade medel på statsbudgeten. Den lägre utgiftsprognosen förklaras främst av att antalet personer med föräldrapenning som har en inkomst över taknivån är färre än vad den tidigare beräkningen byggde på. Därmed har antalet maxnivådagar blivit lägre och medel- ersättningen sjunkit jämfört med den beräk- ning som låg till grund för statsbudgeten.

Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad

Utgifterna bedöms bli cirka 5,0 miljarder kronor lägre än anvisade medel på statsbudgeten. Mer- parten av avvikelsen återfinns under anslaget 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd. De prognostiserade utgifterna för arbetslöshetsersättningen har minskat jämfört med den prognos som låg till grund för stats- budgeten. Förklaringen är främst att antalet personer med ersättning minskat till följd av att prognosen för den öppna arbetslösheten har reviderats ner.

Utgiftsområde 15 Studiestöd

Utgifterna för anslaget 25:2 Studiemedel m.m. förväntas bli cirka 1,4 miljarder kronor lägre än

PROP. 2007/08:1

anvisade medel på statsbudgeten. Det beror framför allt på att prognosen för antalet studerande med rätt till det så kallade högre bidraget nu är färre jämfört med den ursprung- liga beräkningen. Även prognosen för det gene- rella bidraget är nerreviderad eftersom antalet studiemedelsstagare på eftergymnasial nivå för- väntas bli färre.

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

I förhållande till den prognos som låg till grund för budgetpropositionen för 2007 beräknas antalet studenter på universitet och högskolor bli lägre, bland annat till följd av att en ökad efterfrågan på arbetsmarknaden ökar utflödet från utbildningarna. Utgiftsprognoserna för ett antal anslag för högskolornas grundutbildning har därför reviderats ner i jämförelse med anvisade medel på statsbudgeten.

Regeringens fortbildningssatsning på lärare kommer inte att genomföras i den takt som ur- sprungligen bedömdes för 2007. Utgiftsprogno- serna för berörda anslag har därför reviderats ner med cirka 0,2 miljarder kronor jämfört med den prognos som låg till grund för statsbudgeten.

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Prognosen för utgiftsområdet är cirka 10,5 miljarder kronor högre än anvisade medel på statsbudgeten. De största avvikelserna återfinns på anslagen 36:2 Väghållning och statsbidrag och 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter. Regeringen föreslår på tilläggsbudget i denna proposition att anslagen ökas med totalt 10 miljarder kronor för att amortera lån upptagna för infrastrukturinvesteringar.

Utgiftsprognosen har därutöver ökat med 0,5 miljarder kronor jämfört med ursprunglig stats- budget till följd av beslutet att införa trängsel- skatt i Stockholm från och med den 1 augusti 2007. Enligt riksdagens beslut i juni 2007 om tilläggsbudget tillfördes cirka 0,5 miljarder kronor till anslaget 17:8 Trängselskatt i Stockholm: Administrationskostnader. Prognosen har höjts i motsvarande grad.

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen

Utgifterna för anslaget 93:1 Avgiften till Europeiska gemenskapen förväntas bli cirka 2,5 miljarder kronor lägre än anvisade medel på statsbudgeten. Förklaringen är främst att den

173

PROP. 2007/08:1

svenska avgiften i januari 2007 reducerades med cirka 2,2 miljarder kronor för innevarande år på grund av överskott i EU-budgeten avseende 2006. Jämfört med prognosen som låg till grund för statsbudgeten 2007 har det även skett justeringar till följd av ändringar i EU:s årsbudget som antogs i december 2006. Ett ytterligare skäl till den lägre utgifts- prognosen är att växelkursen som ska gälla för Sveriges EU-avgift 2007 nu har fastslagits till 9,04 Sek/EUR, vilket är lägre än i tidigare prognoser.

Förändring av anslagsbehållningar

På statsbudgeten för 2007 var den beräknade förbrukningen av anslagsbehållningar inte för- delad per utgiftsområde utan redovisades under posten Minskning av anslagsbehållningar. De totala utgifterna redovisades på statsbudgeten som summan av utgiftsramarna och beräknings- posten Minskning av anslagsbehållningar. Denna beräkningspost uppgick i statsbudgeten för 2007 till -0,3 miljarder kronor. I den aktuella utgifts- prognosen för innevarande budgetår ingår emellertid förändringen av anslagsbehållningar under respektive anslag och utgiftsområde. För- ändringen av anslagsbehållningarna under 2007 kan nu därför beräknas som skillnaden mellan prognos och anvisade medel, med hänsyn tagen till förslag till tilläggsbudget, indragningar av an- slagsmedel och medgivna överskridanden.

Statsbudgetens utfall 2006 visar att anslagsbe- hållningarna på ramanslag uppgick till 34,6 mil- jarder kronor vid årsskiftet 2006/07. Under 2007 beräknas anslagssparandet öka jämfört med 2006 i den mån utgifterna är lägre än anvisade medel på statsbudgeten 2007, eller minska i den mån utgifterna överstiger anvisade medel eller till följd av beslut om indragningar.

I enlighet med riksdagens beslut om tilläggs- budget för 2007 har anvisade medel ökat med sammanlagt 1,7 miljarder kronor. I denna proposition föreslås på tilläggsbudget ökade anslag om totalt 11,7 miljarder kronor. De hittills beslutade indragningarna av anslagsmedel 2007 summerar till 16,2 miljarder kronor, varav merparten rör rättighetsstyrda transfererings- anslag samt anslaget 93:1 Avgiften till Europeiska gemenskapen.

Skillnaden mellan totalt anvisade medel på ramanslag, inklusive beslut och förslag till tilläggsbudget, och prognostiserade utgifter för ramanslag beräknas till 34,3 miljarder kronor

(exklusive statsskuldsräntor). Därmed beräknas anslagsbehållningarna minska med 0,3 miljarder kronor mellan årsskiftet 2006/07 och årsskiftet 2007/08.

Tabell 7.4 Beräknad förändring av anslagsbehållningar

2007

Miljarder kronor

Ramanslag

(Från samtliga belopp har utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. exkluderats)

	Ingående ramöverföringsbelopp1	34,6
+	Anvisat på ursprunglig statsbudget	732,8

+	Anvisat på tilläggsbudget enligt VP20072	1,7
+	Förslag till tilläggsbudget i BP2008	11,7

+	Medgivna överskridanden	0,1

–	Indragningar3	16,2
–	Prognos	730,4

=	Beräknat utgående ramöverföringsbelopp	34,3

	Beräknad förändring av anslagsbehållningar	–0,3

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför ej alltid med summan.

1Enligt Årsredovisning för staten 2006 (skr. 2006/07:101).

2Enligt bet. 2006/07:FiU21, rskr. 2006/07:222.

3Av indragningar avser den största delen rättighetsstyrda transfereringsanslag samt anslaget 93:1 Avgiften till Europeiska gemenskapen.

174

PROP. 2007/08:1

Tabell 7.5 Utgifter 2007

Miljarder kronor

				Förslag			Differens
				till			prognos–	Differens
		Urspr.	Tilläggs-	tilläggs-			urspr.	prognos–
		stats-	budget i	budget i	Totalt		stats-	totalt
Utgiftsområde		budget1	VP20072	BP20083	anvisat4	Prognos	budget	anvisat
1	Rikets styrelse	10,7	0,1	0,0	10,7	10,6	–0,1	–0,2
2	Samhällsekonomi och finansförvaltning	11,9	0,0	0,0	11,9	11,3	–0,6	–0,6
3	Skatt, tull och exekution	9,3		0,0	9,3	9,4	0,1	0,1
4	Rättsväsendet	30,8	0,0	0,0	30,8	30,6	–0,2	–0,2
5	Internationell samverkan	1,5	0,1	0,0	1,6	1,5	0,0	0,0
6	Försvar samt beredskap mot sårbarhet	44,2	0,0		44,2	45,7	1,6	1,6
7	Internationellt bistånd	26,7	–0,7		26,0	26,0	–0,7	0,0
8	Migration	5,0	0,8		5,8	5,8	0,7	–0,1
9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	46,9	0,0	0,2	47,1	46,8	–0,1	–0,2
10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp	122,4		0,7	123,1	120,6	–1,7	–2,4
11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom	44,2			44,2	43,8	–0,4	–0,4
12	Ekonomisk trygghet för familjer och barn	62,6			62,6	61,6	–1,0	–1,0
13	Arbetsmarknad	66,7	0,3	0,2	67,2	61,7	–5,0	–5,5
14	Arbetsliv	1,4	0,2		1,5	1,4	0,0	–0,1
15	Studiestöd	20,7			20,7	19,3	–1,4	–1,4
16	Utbildning och universitetsforskning	44,2	0,0	0,0	44,2	42,6	–1,6	–1,7
17	Kultur, medier, trossamfund och fritid	10,1	0,0	0,0	10,2	10,0	–0,2	–0,2
18	Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande
	samt konsumentpolitik	5,7			5,7	6,3	0,5	0,5
19	Regional utveckling	3,2	0,1		3,3	3,0	–0,1	–0,2
20	Allmän miljö- och naturvård	4,6	0,0		4,6	4,4	–0,2	–0,2
21	Energi	2,7	0,0		2,7	2,5	–0,2	–0,2
22	Kommunikationer	33,9	0,6	10,0	44,5	44,5	10,5	0,0
23	Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar	18,0	0,0	0,0	18,1	17,3	–0,7	–0,7
24	Näringsliv	4,1	0,2	0,0	4,3	4,3	0,2	0,0
25	Allmänna bidrag till kommuner	72,8	0,1		73,0	73,0	0,1	0,0
26	Statsskuldsräntor m.m.	43,2			43,2	42,1	–1,1	–1,1
27	Avgiften till Europeiska gemenskapen	28,9			28,9	26,4	–2,5	–2,5
	Minskning av anslagsbehållningar	–0,3					0,3

	Summa utgiftsområden	776,0	1,7	11,2	789,3	772,5	–3,5	–16,8

	Summa utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor	732,8	1,7	11,2	746,1	730,4	–2,4	–15,7

	Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten	189,4				188,2	–1,2

	Takbegränsade utgifter	922,2				918,6	–3,6

	Budgeteringsmarginal	15,8				19,4	3,6

	Utgiftstak för staten	938,0				938,0

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

1Statsbudgeten för 2007 enligt riksdagens beslut i december 2006.

2Där 0,0 anges har tilläggsbudget beslutats, men beloppet för utgiftsområdet totalt uppgår till mindre än 50 miljoner kronor.

3Där 0,0 anges har tilläggsbudget föreslagits, men beloppet för utgiftsområdet totalt uppgår till mindre än 50 miljoner kronor.

4Anvisat på statsbudgeten enligt riksdagens beslut i december 2006 och beslut med anledning av tilläggsbudget i 2007 års ekonomiska vårproposition samt förslag till tilläggsbudget i denna proposition.

175

PROP. 2007/08:1

7.4Utgifterna fram till och med 2010 och förändringar jämfört med 2007 års ekonomiska vårproposition

7.4.1Utgifter per utgiftsområde

Regeringens förslag: Preliminär fördelning av utgifter per utgiftsområde för 2009 och 2010 enligt tabell 7.6 godkänns som riktlinje för regeringens budgetarbete.

Utgiftsramen för ett utgiftsområde anger summan av årets anvisade anslagsmedel för detta utgiftsområde. I tabell 7.6 redovisas för varje utgiftsområde utfallet för anslagsförbruk- ningen 2006, förslag till utgiftsram per utgifts- område för 2007 (inklusive förslag till tilläggs- budget i denna proposition), utgiftsprognos för 2007, förslag till utgiftsramar för 2008 samt en preliminär fördelning av utgiftsramarna för 2009 och 2010. I prognosen för utgifterna per utgiftsområde för 2007, i förslaget till utgifts- ramar för 2008 samt beräkningen av utgifts- ramarna för 2009 och 2010 har hänsyn tagits till redan tidigare beslutade och nu föreslagna eller aviserade utgiftsreformer och besparingar (se avsnitt 7.4.2 och kapitel 8). De beräknade utgiftsramarna för 2009 och 2010 baserar sig, med några undantag, på samma regelsystem och budgetpolitik som de föreslagna utgifts- ramarna för 2008. Vidare har makroekono- miska förutsättningar, volymantaganden inom vissa transfereringssystem samt den pris- och löneomräkning som ligger till grund för beräkningarna uppdaterats jämfört med de beräkningar som presenterades i 2007 års ekonomiska vårproposition (se avsnitt 7.4.3).

Förbrukning av anslagsbehållningar för för- valtnings- och investeringsanslag redovisas inte för åren 2008–2010 på respektive utgifts- område utan under beräkningsposten Minsk- ning av anslagsbehållningar.

I tabell 7.7 redovisas förändringen av ut- giftsramar för 2008–2010 i förhållande till be- räkningen i 2007 års ekonomiska vårpropo- sition. Utgifterna per utgiftsområde har änd- rats till följd av förslag till nya reformer, för- ändrade makroekonomiska förutsättningar och förändrade volymer inom vissa regelstyrda

transfereringssystem. För 2008 redovisas i tabell 7.7 förändringen av utgiftsramarna till följd av nya förslag till reformer (se även tabell 7.10), reviderade makroekonomiska förut- sättningar och övriga faktorer. I kolumnen för strukturförändring i tabell 7.7 visas föränd- ringen för utgiftsområdena på grund av den flytt av verksamhet mellan utgiftsområdena som riksdagen beslutat ska gälla från och med 2008 (bet. 2006/07:KU22, rskr. 2006/07:223).

176

PROP. 2007/08:1

Tabell 7.6 Utgifter per utgiftsområde 2006–2010

Miljoner kronor
		2006	2007	2007	2008	2009	2010
Utgiftsområde		Utfall	Anslag1	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
1	Rikets styrelse	8 199	10 738	10 578	10 938	11 971	11 455

2	Samhällsekonomi och
	finansförvaltning	11 832	11 879	11 302	11 106	11 623	12 059

3	Skatt, tull och exekution	9 011	9 332	9 441	9 176	9 346	9 581

4	Rättsväsendet	28 505	30 756	30 581	31 380	32 039	32 849

5	Internationell samverkan	1 426	1 569	1 530	1 655	1 636	1 643

6	Försvar samt beredskap mot sårbarhet	43 771	44 164	45 715	43 881	45 377	46 294

7	Internationellt bistånd	25 893	25 957	25 967	27 702	29 829	31 371

8	Migration	7 853	5 818	5 765	6 145	5 868	5 665

9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	42 176	47 061	46 830	50 755	54 160	55 474
9		42 176	47 061	46 830	50 755	54 160	55 474

10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
10	handikapp	125 683	123 055	120 639	117 999	118 419	120 287
	handikapp	125 683	123 055	120 639	117 999	118 419	120 287

11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom	45 019	44 202	43 824	42 948	42 381	41 765

12	Ekonomisk trygghet för familjer och
	barn	60 066	62 631	61 631	66 697	68 613	70 894

13	Arbetsmarknad	68 280	67 232	61 693	61 761	61 370	61 978

14	Arbetsliv	1 216	1 540	1 396	1 196	1 068	1 055

15	Studiestöd	20 137	20 714	19 315	20 297	21 582	23 282

16	Utbildning och universitetsforskning	46 495	44 240	42 572	46 374	48 170	49 586

17	Kultur, medier, trossamfund och fritid	9 585	10 171	9 965	10 110	10 301	10 486

18	Samhällsplanering, bostadsförsörjning,
	byggande samt konsumentpolitik	8 742	5 730	6 269	1 809	1 682	1 503

19	Regional utveckling	3 332	3 253	3 039	3 350	3 422	3 373

20	Allmän miljö- och naturvård	4 822	4 616	4 401	4 722	4 484	4 599

21	Energi	1 603	2 709	2 503	2 838	2 347	1 903

22	Kommunikationer	31 133	44 500	44 459	35 760	36 622	37 185

23	Jord- och skogsbruk, fiske med
	anslutande näringar	20 985	18 065	17 345	17 432	17 274	17 151

24	Näringsliv	4 134	4 286	4 273	4 849	4 853	4 808

25	Allmänna bidrag till kommuner	60 246	72 965	72 977	64 520	64 535	64 531

26	Statsskuldsräntor m.m.	49 472	43 170	42 107	40 757	35 210	34 588

27	Avgiften till Europeiska gemenskapen	25 920	28 908	26 398	30 122	18 678	26 219

	Minskning av anslagsbehållningar				1 326	2 276	1 820

	Summa utgiftsområden2	765 538	789 260	772 515	767 603	765 135	783 401

	Summa utgiftsområden exkl.
	statsskuldsräntor3	716 066	746 090	730 408	726 911	729 985	748 871

	Ålderspensionssystemet vid sidan av
	statsbudgeten	179 138	189 379	188 190	201 093	218 578	235 255

	Takbegränsade utgifter	895 203	935 469	918 598	928 004	948 563	984 126

	Budgeteringsmarginal	11 797		19 402	28 996	40 437	33 874

	Utgiftstak för staten	907 000	938 000	938 000	957 000	989 000	1 018 000

1Inklusive beslut om tilläggsbudget 1 (bet. 2006/07:FiU21) samt förslag till tilläggsbudget i denna proposition.

2Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar.

3Summa utgiftsområden exklusive Statsskuldsräntor m.m. och exklusive minskning av anslagsbehållningar för statsskuldsräntor.

177

PROP. 2007/08:1

Tabell 7.7 Förändring av utgiftsramar 2008–2010 jämfört med 2007 års ekonomiska vårproposition

Miljoner kronor

		Total					Total	Total
		förändring		Varav			förändring	förändring
				Struktur-
			Beslut	förändring	Makro	Övrigt
Utgiftsområde		2008	2008	20081	2008	2008	2009	2010
1	Rikets styrelse	332	309	30		–8	1 225	519

2	Samhällsekonomi och finansförvaltning	–8	28	–7	40	–69	62	110

3	Skatt, tull och exekution	38	38				79	132

4	Rättsväsendet	–63	2	–66		0	76	246

5	Internationell samverkan	58	4	84		–30	34	36

6	Försvar samt beredskap mot sårbarhet	–547	–356	–4		–187	–579	–691

7	Internationellt bistånd	–694	–578	–144	59	–31	20	79

8	Migration	–278	–2	21		–297	–298	–389

9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	–344	–285	–31	82	–109	367	583

10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
	handikapp	–3 246	–1 874		920	–2 292	–4 112	–4 567

11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom	–202			129	–331	–163	–207

12	Ekonomisk trygghet för familjer och barn	2 618	–531	3 297	146	–294	2 534	2 601

13	Arbetsmarknad	–2 907	–1 843	–29	–528	–506	–5 950	–5 160

14	Arbetsliv	–61	–24	–8		–29	–47	–45

15	Studiestöd	35	–79		187	–72	281	507

16	Utbildning och universitetsforskning	128	119	17		–8	428	890

17	Kultur, medier, trossamfund och fritid	46	6	4		36	101	131

18	Samhällsplanering, bostadsförsörjning,
	byggande samt konsumentpolitik	–3 429	–225	–3 232	–14	42	–3 239	–3 246

19	Regional utveckling						0	0

20	Allmän miljö- och naturvård	18	–60	78		0	65	133

21	Energi	187	195	–18		10	199	113

22	Kommunikationer	208	208			0	153	195

23	Jord- och skogsbruk, fiske med
	anslutande näringar	–279	122			–402	–244	–254

24	Näringsliv	73	51	8		13	47	51

25	Allmänna bidrag till kommuner	–12 765	195			–12 960	–12 815	–12 815

26	Statsskuldsräntor m.m.	1 587				1 587	–3 860	–3 282

27	Avgiften till Europeiska gemenskapen	–1 247				–1 247	–490	–886

	Minskning av anslagsbehållningar	–2 495				–2 495	–382	–457

	Summa utgiftsområden	–23 238	–4 579	0	1 019	–19 679	–26 509	–25 675

	Ålderspensionssystemet vid sidan av
	statsbudgeten	468			740	–272	967	–9

	Takbegränsade utgifter	–24 357	–4 579	0	1 760	–21 538	–21 682	–22 402

1Enligt riksdagsbeslut (bet. 2006/07:KU22, rskr. 2006/07:223). där ett tiotal anslag berörs av flyttar mellan utgiftsområden. Beslutet gäller från och med budgetåret 2008.

178

PROP. 2007/08:1

I tabell 7.8 redovisas den totala utgiftseffekten i förhållande till beräkningen i 2007 års ekono- miska vårproposition till följd av nya förslag till reformer, utgiftsminskningar, reviderad pris- och löneomräkning, reviderade makroekonomiska förutsättningar, volymförändringar och övriga faktorer för perioden 2008–2010. Av tabellen framgår att de takbegränsade utgifterna minskas med 24,3 miljarder kronor 2008. Åren 2009 och 2010 minskar de takbegränsade utgifterna med cirka 22 miljarder kronor per år i förhållande till beräkningen i vårpropositionen. Rensat för de tekniska förändringar, som föranleder justering av utgiftstaket för staten, minskar de takbegrän- sade utgifterna 2008 med knappt 11 miljarder kronor och för 2009 och 2010 med cirka 7 mil- jarder kronor per år.

Förändringar till följd av nya förslag till utgiftsförändringar jämfört med 2007 års ekono- miska vårproposition redovisas i avsnitt 7.4.2, medan förändringar till följd av övriga faktorer i tabell 7.8 redovisas i avsnitt 7.4.3.

Tabell 7.8 Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med 2007 års ekonomiska vårproposition

Miljarder kronor

	2008	2009	2010
Takbegränsade utgifter i 2007 års
ekonomiska vårproposition	952,3	970,2	1 006,5

Anslagsökningar	4,0	5,6	5,5

Anslagsminskningar	–8,6	–12,0	–12,4

Reviderad pris- och löneomräkning	0,0	1,0	2,1

Övriga makroekonomiska
förändringar	1,8	3,5	4,0

Volymförändringar	–0,8	–1,3	–1,8

Tekniska förändringar1	–13,7	–14,2	–14,9
Övrigt	–4,6	–3,9	–4,5

Förändrad prognos för
anslagsbehållningar	–2,4	–0,3	–0,4

Total utgiftsförändring	–24,3	–21,6	–22,3

Takbegränsade utgifter i
budgetpropositionen för 2008	928,0	948,6	984,1

1De tekniska förändringarna redovisas i avsnitt 4.3.3.

7.4.2Nya föreslagna och aviserade reformer för perioden 2007–2010

I detta avsnitt sammanfattas, för respektive ut- giftsområde, anslagseffekter av de reformer som regeringen föreslår för 2007 och 2008 samt aviserar för 2009 och 2010. Jämförelsen görs med de belopp som redovisades i 2007 års eko-

nomiska vårproposition. Redogörelsen begrän- sas till de åtgärder som regeringen aktivt fattar beslut om. Den omfattar således ej de anslags- påverkande effekter som orsakas av makro- ekonomiska förändringar, ändrade volymer i transfereringssystemen eller pris- och löne- omräkning av anslag (se avsnitt 7.4.3).

I förhållande till beräkningarna som låg till grund för 2007 års ekonomiska vårproposition leder de av regeringen på tilläggsbudget före- slagna reformerna i förevarande proposition till anslagsökningar på sammanlagt 11 218 miljoner kronor för 2007.

De reformer som föreslås i denna proposition medför en minskning av föreslagna anslagsmedel för 2008 med 4 579 miljoner kronor i förhållande till beräkningarna i vårpropositionen. För 2009 och 2010 bedöms nu föreslagna och aviserade re- former minska anslagsbehoven med 6 463 mil- joner kronor respektive 6 853 miljoner kronor i förhållande till beräkningarna i vårpropositionen.

Under respektive utgiftsområde redovisas nedan föreslagna eller aviserade reformer med en anslagspåverkan på minst 10 miljoner kronor per år (se vidare tabell 7.9). I normalfallet förutsätts de redovisade anslagsförändringarna motsvaras av en lika stor utgiftsförändring. Utgångspunk- ten för jämförelsen är den anslagsnivå som låg till grund för de beräkningar av utgiftsområdes- ramarna som redovisades för riksdagen i vår- propositionen.

En mer utförlig redogörelse för förslag röran- de 2007 års anslag återfinns i kapitel 8 Tilläggs- budget.

För närmare information om förändringar för ett visst utgiftsområde hänvisas till respektive ut- giftsområdesbilaga.

Utgiftsområde 1

Rikets styrelse

För att klara ökade kostnader för löner, arvoden och pensioner i riksdagen samt för att finansiera tidigare personalförstärkningar föreslår riksdags- styrelsen att riksdagens anslag ökas med 40 mil- joner kronor 2008. Vidare beräknar riksdags- styrelsen att anslagen ökas med 60 miljoner kro- nor 2009 och 2010 i förhållande till den beräk- ning som låg till grund för 2007 års ekonomiska vårproposition.

För att stärka säkerhetsskyddet på bland annat Stockholms slott och på grund av ökade kost-

179

PROP. 2007/08:1

nader till följd av Kronprinsessans officiella funktioner föreslår regeringen att anslaget för Kungliga hov- och slottsstaten ökas med 11 mil- joner kronor från och med 2008.

Utlandsmyndigheternas arbete med migra- tionsfrågor har ökat eftersom fler ansöker om uppehållstillstånd och viseringar. I syfte att stärka särskilt belastade myndigheter föreslår regeringen att berört anslag ökas för 2008. Vidare avser regeringen att öppna ytterligare ut- landsmyndigheter i några länder som uppfyller kriterier för bistånd enligt OECD/DAC. Dessa föreslås finansieras genom biståndsmedel. Vidare föreslår regeringen att Regeringskansliets säker- het, krishantering och IT-stöd stärks. Slutligen har regeringen för avsikt att inom kort inrätta ett tillfälligt regelråd med uppgift att under regerin- gens beredningsprocess säkerställa att konse- kvensutredningarna håller erforderlig kvalitet. Sammantaget innebär dessa förslag att Regeringskansliets anslag föreslås ökas med 150 miljoner kronor 2008. För 2009 bedömer rege- ringen att anslaget behöver ökas med 125 miljo- ner kronor och 2010 med 112 miljoner kronor i förhållande till den beräkning som låg till grund för 2007 års ekonomiska vårproposition.

Hösten 2009 är Sverige ordförande i EU:s ministerråd. Regeringen föreslår att Regerings- kansliets anslag ökas med 70 miljoner kronor 2008 för att förbereda EU-ordförandeskapet och beräknar att anslaget ökas med 770 miljoner kro- nor 2009 och med 50 miljoner kronor 2010.

Inom ramen för ett s.k. konkurrenskrafts- paket för jordbruksnäringen aviserar regeringen att ett antal register- och kontrollavgifter för jordbrukare ska tas bort. En del av dessa avgifter betalas in till och disponeras av länsstyrelserna. Som en följd av detta föreslår regeringen att anslaget till länsstyrelserna ökas med 10 miljoner kronor 2008. För 2009 och 2010 beräknar rege- ringen att anslaget ökas med 128 miljoner kro- nor 2009 och 2010 i förhållande till vårpropo- sitionen.

Regeringen beräknar att anslaget till Same- tinget ökas med 16 miljoner kronor 2009 i för- hållande till beräkningarna i vårpropositionen, bland annat för att undersöka förutsättningarna för en fortsatt process avseende uppförande av en sametingsbyggnad.

Utgiftsområde 2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

Finansinspektionen får ökade uppgifter bl.a. till följd av öppenhetsdirektivet, ny redovisnings- tillsyn, nya bestämmelser inom värdepappers- området och framtagande av nya solvensregler på försäkringsområdet inom EG samt stärkt konsumentskydd. Det stärkta konsumentskyd- det innefattar bl.a. att tillsammans med olika aktörer genomföra informations- och folkbild- ningsinsatser för att öka konsumenternas finan- siella förmåga. Regeringen föreslår därför att Finansinspektionens anslag ökas med 20,5 miljo- ner kronor 2008 varav 7,5 miljoner kronor är en engångsvis ökning. En ökning av anslaget mot- svaras av ett ökat avgiftsuttag hos myndigheten varför anslagsförändringen är saldoneutral. För 2009 och 2010 beräknar regeringen att anslaget ökas med 13 miljoner kronor i förhållande till den beräkning som låg till grund för 2007 års ekonomiska vårproposition.

Utgiftsområde 3

Skatt, tull och exekution

Med anledning av att Kronofogdemyndigheten blir en fristående myndighet samt förändringar avseende borgenärsuppgifterna föreslår regerin- gen att Kronofogdemyndighetens anslag ökas med 13 miljoner kronor 2008, och beräknar att anslaget ökas med samma belopp 2009 och 2010 i förhållande till den beräkning som låg till grund för 2007 års ekonomiska vårproposition.

Regeringen föreslår att Tullverkets anslag ökas med ytterligare 20 miljoner kronor 2008 för arbetet med Customs Trade Systems. För 2009 och 2010 beräknar regeringen att anslaget ökas med 10 miljoner kronor i förhållande till vad som beräknades i vårpropositionen.

Utgiftsområde 4

Rättsväsendet

Antalet ärenden vid Åklagarmyndigheten har ökat vilket huvudsakligen är en följd av en ökad ärendetillströmning från polisen. Regeringen föreslår därför att Åklagarmyndighetens anslag ökas med 55 miljoner kronor 2008, och beräknar att anslaget ökas med motsvarande belopp 2009 och 2010.

180

Vidare föreslår regeringen att anslaget för Brottsförebyggande rådet ökas med 10 miljoner kronor 2008, bl.a. för att finansiera framtagande av hatbrottsstatistik, kostnader för investeringar i IT-säkerhet samt för finansiering av den natio- nella trygghetsundersökningen. Regeringen be- räknar att anslaget ökas med motsvarande be- lopp 2009 och 2010 i förhållande till den beräkning som låg till grund för 2007 års ekonomiska vårprosposition.

Därutöver föreslår regeringen att ett nytt an- slag uppförs på statsbudgeten för Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden. Nämnden föreslås inrättas den 1 januari 2008. Regeringen föreslår att nära 14 miljoner kronor anvisas för detta ändamål 2008. För åren 2009 och 2010 beräknas anslaget uppgå till nära 12 miljoner kronor per år.

Regeringen föreslår att föreslagna och avisera- de anslagsförändringar inom utgiftsområdet till största del finansieras från polisorganisationen. Regeringen föreslår att anslaget till polisorgani- sationen minskas med 79 miljoner kronor 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget minska med 77 miljoner kronor i förhållande till beräk- ningen i vårpropositionen.

En ökning av antalet förordnanden av bl.a. offentliga försvarare och omfattningen av dem har medfört att utgifterna för rättsliga biträden blir högre än vad som tidigare har beräknats. Regeringen föreslår därför på tilläggsbudget i denna proposition att anslaget för rättsliga bi- träden ökas med 135 miljoner kronor 2007. För att finansiera denna ökning föreslås anslaget för Sveriges Domstolar minskas med motsvarande belopp.

Utgiftsområde 5

Internationell samverkan

Nordiska ministerrådet har ackumulerat ett likviditetsöverskott, vilket möjliggör en tillfälligt sänkt medlemsavgift under 2008. Nordiska ministerrådet avser att fatta beslut om en sådan minskning under hösten 2007 i samband med beslutet om organisationens totala budget för nästa år. Regeringen föreslår därför att berört an- slag minskas med 14 miljoner kronor för 2008.

Mot bakgrund av att Försvarsmakten kommer att minska sina beställningar av grundläggande forskning om kemiska, bakteriologiska, radio- logiska och nukleära ämnen (CBRN) föreslår

PROP. 2007/08:1

regeringen att anslaget för forskning, utrednin- gar och andra insatser rörande säkerhetspolitik och nedrustning tillförs resurser. Regeringen föreslår därför att berört anslag ökas med 18 miljoner kronor 2008 och bedömer att anslaget ökas med samma belopp 2009 och 2010.

Utgiftsområde 6

Försvar samt beredskap mot sårbarhet

Regeringen anser att informationen till kvinnor om antagningsprövning för värnpliktsutbildning behöver ökas. Regeringen föreslår därför att berört anslag ökas med 12 miljoner kronor 2008 och beräknar att anslaget ökas med 12 miljoner kronor 2009 och 2010 i förhållande till den be- räkning som låg till grund för 2007 års ekono- miska vårproposition. För att finansiera denna satsning föreslår regeringen att Försvarsmaktens anslag för förbandsverksamhet minskas med 12 miljoner kronor 2008 och beräknas minskas med samma belopp 2009 och 2010.

För att säkerställa driften av det gemensam- ma radiokommunikationssystemet för skydd och säkerhet (Rakel) föreslår regeringen att be- rört anslag ökas med 147 miljoner kronor 2008 och beräknar att anslaget ökas med 206 miljoner kronor 2009 respektive 211 miljoner kronor 2010. Regeringen föreslår vidare att Försvars- maktens anslag för förbandsverksamhet och an- slaget för krisberedskap minskas med 73,5 miljo- ner kronor vardera 2008 och beräknar att samma anslag minskas med 130 miljoner kronor vardera 2009 samt med 105,5 miljoner kronor vardera 2010 i förhållande till beräkningen i vårpropositionen.

Som ett led i regeringens arbete med att effek- tivisera Försvarsmaktens materielförsörjning har regeringen omprövat vissa materielprojekt vilket medför lägre utgifter. Regeringen föreslår därför att materielanslaget minskas med 350 miljoner kronor 2008. Regeringen beräknar av samma skäl att anslaget minskas med 620 miljoner kro- nor 2009 och med 980 miljoner kronor 2010 i förhållande till beräkningen i vårpropositionen.

Utgiftsområde 7

Internationellt bistånd

Regeringen föreslår att nya ambassader öppnas i länder som uppfyller kriterier för bistånd enligt

181

PROP. 2007/08:1

OECD/DAC. För att finansiera detta ökar av- räkningarna för biståndsadministration från bi- ståndsramen med 58 miljoner kronor. Regerin- gen föreslår att bilaterala skuldavskrivningar till ett belopp om 500 miljoner kronor räknas av från biståndsramen för 2008. Regeringen föreslår också att utgifter om 25 miljoner kronor som definieras som bistånd enligt OECD/DAC:s kriterier inom utgiftsområdena 20 Allmän miljö- och naturvård och 24 Näringsliv som inte tidi- gare räknats av från biståndsramen från och med 2008 ska ingå i avräkningarna. Som en följd av ovanstående föreslår regeringen att bistånds- anslaget minskas med sammanlagt 583 miljoner kronor för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget minskas med 83 miljoner kronor i för- hållande till den beräkning som låg till grund för 2007 års ekonomiska vårproposition.

Som en följd av att regeringen inlett en utfas- ning av biståndet till Ryssland beräknas bistånds- anslaget minskas med 32 miljoner kronor 2009 och 2010 i förhållande till vad som beräknades i 2007 års ekonomiska vårproposition.

Utgiftsområde 8

Migration

Införandet av en ny instans- och processordning i utlänningsärenden 2006 har inneburit initiala svårigheter att beräkna resursbehovet i de olika delarna av systemet. Det ökade antalet asyl- sökande och behovet av mer omfattande utred- ningar i asylärenden medför att anslaget för offentligt biträde i utlänningsärenden föreslås på tilläggsbudget i denna proposition ökas med 80 miljoner kronor för 2007. Samtidigt föreslås an- slaget för kostnader vid domstolsprövning i ut- länningsärenden minskas med motsvarande be- lopp.

Inom EU har beslut fattats om inrättandet av ett gemensamt system för viseringsinformation (VIS). Systemet ska starta under 2009, men för- beredelsearbetet inleds redan 2008 varför rege- ringen föreslår att Migrationsverkets anslag ökas med 14 miljoner kronor 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget ökas med 31 miljoner kronor i förhållande till den beräkning som låg till grund för 2007 års ekonomiska vår- proposition.

Inom EU har ett finansiellt ramprogram för vissa migrationsåtgärder under perioden 2008– 2013 beslutats. Nationella program ska utarbetas

och godkännas av kommissionen. I avvaktan på denna process föreslår regeringen att berört an- slag ökas med 31 miljoner 2008. Även för 2009 och 2010 beräknas anslagen ökas med 31 miljo- ner kronor i förhållande till bedömningen i vår- propositionen.

Under 2007 har stöd till kommuner för skol- gång för barn som avvisas eller utvisas lämnats under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner. Regeringen föreslår att så sker även under 2008. Därmed föreslås anslaget för ersätt- ningar och bostadskostnader minskas med 50 miljoner kronor 2008 och anslaget för kommu- nalekonomisk utjämning ökas med samma be- lopp.

Utgiftsområde 9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Till följd av att utgifterna för sjukvård i inter- nationella förhållanden ökar föreslår regeringen att berört anslag ökas på tilläggsbudget i denna proposition med 90 miljoner kronor för 2007.

I syfte att finansiera återbetalning av ansök- nings- och tillsynsavgifter som tagits ut med stöd av alkohollagen (1994:2046) men som av domstol har bedömts vara oförenliga med EG- fördraget föreslår regeringen att anslaget för Statens folkhälsoinstitut ökas med 70 miljoner kronor på tilläggsbudget i denna proposition.

Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en folkhälsoproposition med närmare redo- visning av de åtgärder som regeringen avser att vidta för de kommande åren. För detta ändamål föreslår regeringen en ökning av berört anslag med 115 miljoner kronor för 2008, och bedömer att anslaget bör ökas med 115 miljoner kronor 2009 och 2010 i förhållande till vad som beräk- nades i 2007 års ekonomiska vårproposition.

I syfte att ingå ett avtal med Sveriges Kommu- ner och Landsting om ekonomisk ersättning för läkemedel inom läkemedelsförmånerna föreslår regeringen att berört anslag minskas med 367 miljoner kronor 2008. För 2009 bedömer rege- ringen att berört anslag bör ökas med 33 miljo- ner kronor och 2010 beräknar regeringen att be- rört anslag bör ökas med 433 miljoner kronor.

Stödet till handikapporganisationerna har legat på en oförändrad nivå de senaste åren sam- tidigt som det tillkommit nya organisationer. Regeringen föreslår därför att anslaget till handi- kapporganisationerna ökas med 20 miljoner kro-

182

nor från 2008 och att anslaget för vissa stats- bidrag inom handikappområdet minskas med 23 miljoner kronor 2008. Regeringen gör samtidigt bedömningen att sistnämnda anslag tillfälligt kan minskas med ytterligare 50 miljoner kronor 2009.

Regeringen föreslår att anslaget för bilstöd tillfälligt minskas med 21 miljoner 2008 till följd av en regeländring där tidsintervallet för nytt bi- drag har ändrats från 7 till 9 år.

Regeringen föreslår i denna proposition en ändring i socialtjänstlagen som innebär att hem- mavarande barns och hemmavarande skolung- domars inkomster av eget arbete upp till ett halvt prisbasbelopp per år inte ska beaktas vid beräk- ning av ekonomiskt bistånd. Lagändringen före- slås träda i kraft den 1 januari 2008. Regeringen bedömer att kostnaderna för kommunerna som en följd av detta ökar med 30 miljoner kronor och föreslår att anslaget för kommunalekono- misk utjämning under utgiftsområde 25 Allmän- na bidrag till kommuner ökas med motsvarande belopp från och med 2008. Anslaget för utveck- ling av socialt arbete föreslås minskas med mot- svarande belopp.

Utgiftsområde 10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

Sjukfrånvaron i Sverige är klart högre än i jäm- förbara länder och längden på sjukfallen har ökat påtagligt över tiden. De senaste 30 åren har an- delen personer med aktivitets- och sjukersättning tredubblats. Mot denna bakgrund föreslår regeringen i denna proposition ett omfattande åtgärdspaket för att minska sjukfrånvaron och underlätta återgången i arbete. Detta medför att sjukpenninganslaget föreslås minskas med 1 867 miljoner kronor 2008. För 2009 och 2010 beräknar regeringen att anslaget av samma anledning minskas med 2 498 res- pektive 2 398 miljoner kronor i förhållande till vad som beräknades i 2007 års ekonomiska vår- proposition. Regeringen föreslår också en förändring av beviljandegrunden för aktivitets- och sjukersättning. Detta bedöms komma att minska utgifterna men i vilken utsträckning är svårt att i nuläget beräkna. Regeringen avser att återkomma med en bedömning av dessa effekter. Åtgärdspaketet påverkar också skatteintäkterna, varför förstärkningen av den offentliga sektorns

PROP. 2007/08:1

finansiella sparande av åtgärdspaketet blir mindre än anslagsförändringarna.

Det samlade åtgärdspaketet kommer att ställa krav på Försäkringskassans verksamhet. Det är viktigt att dessa kan mötas utan dröjsmål. Vidare ska Försäkringskassans insatser för att minska förekomsten av felaktiga utbetalningar förstär- kas väsentligt i förhållande till nuvarande nivå. Detta kommer att ställa krav på omställningar i Försäkringskassans verksamhet och kräver rim- liga planeringsförutsättningar. Mot denna bak- grund föreslår regeringen att Försäkringskassans anslag ökas på tilläggsbudget i denna proposition med 700 miljoner kronor för 2007.

Utgiftsområde 12

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

I avvaktan på att ett regelsystem som baseras på historiska inkomster genomförs föreslår regerin- gen att den sjukpenninggrundande inkomsten ska justeras vid beräkning av en förmån. Av den- na anledning föreslår regeringen att anslaget för föräldraförsäkringen minskas med 531 miljoner kronor 2008. För 2009 och 2010 beräknas an- slaget minskas med 506 respektive 533 miljoner kronor i förhållande till vad som beräknades i 2007 års ekonomiska vårproposition.

Utgiftsområde 13

Arbetsmarknad

Arbetsmarknadspolitiken behöver effektiviseras och arbetslinjen stärkas i syfte att få fler i arbete. Därför fortsätter reformeringen av arbetslös- hetsförsäkringen för att förändra försäkringen till den omställningsförsäkring den ska vara. För att öka sysselsättningen och stimulera ett ökat arbetskraftsutbud genomför regeringen ytter- ligare åtgärder inom arbetslöshetsförsäkringen.

För att öka drivkraften hos sysselsatta att byta jobb utan mellanliggande arbetslöshetsperiod införs ytterligare två karensdagar i arbetslöshets- försäkringen. Förslaget innebär att anslaget för arbetslöshetsförsäkringen under 2008 föreslås minskas med 60 miljoner kronor. För 2009 och 2010 beräknas anslaget minskas med 110 miljoner kronor respektive år i förhållande till den beräkning som låg till grund för 2007 års ekonomiska vårproposition.

183

PROP. 2007/08:1

Antalet ersättningsdagar som kan användas vid deltidsutfyllnad föreslås begränsas till 75 dagar inom nuvarande ersättningsperiod på 300 ersättningsdagar och 450 dagar för föräldrar med försörjningsansvar för barn under 18 år. Efter att hänsyn tagits till ökade kostnader för fler öppet arbetslösa föreslår regeringen att anslaget för arbetslöshetsförsäkringen, till följd av deltids- reformen minskas med 898 miljoner kronor för 2008 och beräknar att anslaget minskas med 3 928 miljoner kronor 2009 och med 4 108 mil- joner kronor 2010 i förhållande till beräkningen i vårpropositionen. Som en följd av deltids- reformen beräknas intäkterna för egenfinan- sieringen av arbetslöshetsförsäkringen, den s.k. arbetslöshetsavgiften som från den 1 juli 2008 ska ersätta nuvarande förhöjda finansierings- avgift, till staten minska med 269 miljoner kronor 2008. För 2009 och 2010 beräknas in- täkterna minska med 1 178 miljoner kronor respektive 1 232 miljoner kronor i förhållande till bedömningen i vårpropositionen.

För dem som berörs av förslaget blir föränd- ringarna av den disponibla inkomsten i vissa fall relativt stora. Av fördelningspolitiska skäl avser regeringen att införa en möjlighet för ensam- stående föräldrar med försörjningsansvar för barn under 18 år att kunna fortsätta att arbeta deltid inom jobb- och utvecklingsgarantin efter att de förbrukat 75 ersättningsdagar på deltid. De kommer då att delta i aktiviteter och få aktivitetsstöd de dagar de inte arbetar. Rege- ringen föreslår därför att anslaget för aktivitets- stöd och köp av arbetsmarknadsutbildning ökas med 97 miljoner kronor 2008 och beräknar att anslaget ökas med 293 miljoner kronor 2009 respektive 2010 i förhållande till bedömningen i vårpropositionen. Till följd av förslaget beräknas de konjunkturberoende programmen öka med cirka 1 000 platser 2008 och därefter med cirka 3 000 platser från och med 2009.

Ytterligare reformer på arbetsmarknadsområ- det som belastar statsbudgetens inkomstsida är att nystartsjobben öppnas upp för hela den offentliga sektorn och att särskilda nystartsjobb, s.k. nyfriskjobb, införs för sjukskrivna och för personer med aktivitets- och sjukersättning med en högre nedsättning än de vanliga nystartsjobben. Vidare införs en möjlighet för personer som varit deltidsarbetslösa längre än två år att tillfälligt under 2008 kvalificera sig för nystartsjobb under maximalt ett år med en nedsättning som bör vara hälften av den i vanliga

nystartsjobb (se avsnitt 6.7 i volym 7, utgiftsområde 13).

Den ökade efterfrågan på arbetskraft och det gynnsamma konjunkturläget motiverar en ned- dragning av de konjunkturberoende arbetsmark- nadspolitiska programmen. Regeringen avser därför att minska programvolymerna med cirka 14 000 platser 2008 och med cirka 10 000 platser per år för 2009 och 2010. Regeringen föreslår därmed att anslagen för aktivitetsstöd och köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kost- nader minskas med 1 627 miljoner kronor 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslagen minskas med 1 492 miljoner kronor respektive med 1 346 miljoner kronor i förhållande till bedömningen i vårpropositionen. Nettoutgiftsminskningen blir emellertid lägre då utgifterna för arbetslöshets- ersättning beräknas öka till följd av ovannämnda programneddragningar. Den totala utgifts- minskningen under utgiftsområdet till följd av programneddragningarna beräknas till 1 000 miljoner kronor 2008 samt 800 miljoner kronor åren 2009 och 2010. I jämförelse med de programvolymer som redovisades i vårpropo- sitionen beräknas därmed programvolymerna minska med totalt cirka 13 000 platser 2008 och med totalt cirka 7 000 platser för 2009 och 2010.

En avvecklingsmyndighet för Integrations- verket har inrättats. Under 2008 kommer avvecklingsmyndigheten att ha kostnader för löner, hyresavtal mm. Regeringen föreslår därför att anslaget för Integrationsverkets avvecklings- myndighet ökas med 12 miljoner kronor för 2008. För att finansiera ökningen föreslår rege- ringen att anslaget för integrationsåtgärder min- skas med 2 miljoner kronor samt att anslaget för särskilda jämställdhetsåtgärder under utgifts- område 14 minskas med 10 miljoner kronor 2008. Ett nytt ramanslag: Från EU-budgeten finansierade insatser för integration av tredjelands- medborgare, förs upp på statsbudgeten fr.o.m. 2008 för att finansiera projekt som beviljas medel inom ramen för den av EU-budgeten finansierade Integrationsfonden. Anslagsbelop- pet motsvarar EU:s finansiering av projekten. För 2008 föreslår regeringen att 24 miljoner kronor anvisas på detta anslag. För 2009 och 2010 beräknar regeringen att anslagsbehovet uppgår till 13 miljoner kronor.

184

	PROP. 2007/08:1
Utgiftsområde 14	Som en del i regeringens satsning på att stärka
Arbetsliv	lärarnas kompetens föreslås att anslaget för
	lärares fortbildning ökas med 80 miljoner kro-
Regeringen föreslår att riksdagspartiers kvinno-	nor. För 2009 beräknas samma anslag ökas med
organisationer ska kunna erhålla ett särskilt stöd.	80 miljoner kronor i förhållande till beräkningen
Ett nytt anslag förs upp på statsbudgeten inom	i vårpropositionen. Vidare föreslås att anslaget
utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund	för särskilda utgifter ökas med 15 miljoner kro-
och fritid. För att finansiera detta föreslår	nor 2008 till följd av inrättandet av ovan nämnda
regeringen att anslaget för särskilda jämställd-	speciallärarutbildning.
hetsåtgärder minskas med 15 miljoner kronor	För att öka tillgången till kommunal påbygg-
2008. Regeringen beräknar en motsvarande årlig	nadsutbildning med statligt stöd föreslår rege-
minskning för anslaget 2009 och 2010. Vidare	ringen att anslaget för statligt stöd till vuxen-
föreslås anslaget för särskilda jämställdhets-	utbildning ökas med 40 miljoner kronor 2008
åtgärder minskas med 10 miljoner kronor 2008	och beräknar att anslaget ökas med 40 miljoner
för att finansiera ökade utgifter inom utgifts-	kronor för 2009 respektive 2010 i förhållande till
område 13 Arbetsmarknad i samband med	beräkningen i vårpropositionen.
Integrationsverkets avveckling.	För att finansiera det ökade anslaget för
	statligt stöd till vuxenutbildning föreslås att an-
Utgiftsområde 15	slaget till bidrag för kvalificerad yrkesutbildning
Utgiftsområde 15	minskas med 40 miljoner kronor 2008. Rege-
Studiestöd	ringen beräknar att anslaget minskas med mot-
	svarande belopp 2009 och 2010.
Till följd av att universitetens och högskolornas	I enlighet med den tonvikt på kvalitetsfrågor
anslag för grundutbildning minskas, minskar	som aviserades i budgetpropositionen för 2007
behovet av studiemedel (se utgiftsområde 16).	föreslås nu en förstärkning av resurserna till
Berörda anslag för studiemedel och studie-	högre utbildning på grundnivå och avancerad
medelsräntor föreslås därför minskas med 96	nivå. Satsningen föreslås öka universitetens och
miljoner kronor 2008 och beräknas minskas med	högskolornas grundutbildningsanslag för 2008
104 miljoner kronor 2009 och 115 miljoner kro-	med 240 miljoner kronor. För 2009 och 2010
nor 2010 i förhållande till den beräkning som låg	beräknas åtgärden medföra en ökning av samma
till grund för 2007 års ekonomiska vårpropo-	anslag med 240 respektive 190 miljoner kronor i
sition.	förhållande till beräkningarna i vårpropositionen.
	Vidare föreslår regeringen en fortsatt utbygg-
Utgiftsområde 16	nad av läkarutbildningen från och med 2008.
Utgiftsområde 16	Förslaget medför att anslagen för grundutbild-
Utbildning och universitetsforskning	ning för vissa universitet sammanlagt föreslås
	ökas med 11 miljoner kronor 2008. För 2009 och
Regeringen föreslår att ett nytt statsbidrag införs	2010 beräknas anslagen ökas med 23 respektive
i syfte att stärka arbetet med basfärdigheterna	34 miljoner kronor i förhållande till beräkningen
läsning, skrivning och räkning. Som en följd av	i vårpropositionen.
detta föreslås att anslaget för utveckling av skol-	Till följd av ett minskat antal högskole-
väsendet ökas med 150 miljoner kronor 2008.	studenter föreslås universitetens och högskolor-
För 2009 beräknas anslaget ökas med 250 miljo-	nas anslag för grundutbildning, med undantag
ner kronor och för 2010 beräknas anslaget ökas	för de konstnärliga högskolorna, minskas med
med 500 miljoner kronor i förhållande till den	200 miljoner kronor 2008, och beräknas minskas
beräkning som låg till grund för 2007 års ekono-	med 200 miljoner 2009 och 2010 i förhållande till
miska vårproposition. Detta anslag föreslås	beräkningen i vårpropositionen
vidare minskas med 90 miljoner kronor 2008 för	Slutligen föreslås att anslaget för särskilda ut-
att möjliggöra regeringens satsning på att stärka	gifter inom universitet och högskolor minskas
lärares kompetens och att inrätta en speciallärar-	med 23 miljoner kronor samt att anslaget
utbildning. För 2009 beräknas anslaget minskas	Myndigheten för nätverk och samarbete inom
med 75 miljoner kronor i förhållande till beräk-	högre utbildning minskas med 20 miljoner kro-
ningen i vårpropositionen.	nor under 2008. För 2009 och 2010 beräknas

185

PROP. 2007/08:1

sistnämnda anslag minskas med 50 miljoner kronor i förhållande till beräkningen i vårpropo- sitionen till följd av att myndigheten avvecklas.

Utgiftsområde 17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

För att hedra minnet av Ingmar Bergman före- slår regeringen 20 miljoner kronor på tilläggs- budget i denna proposition. Medlen ska bland annat användas för att bidra till att bevara hans verk i Sverige och internationellt.

Med anledning av ändrade regler för avdrags- rätt för mervärdesskatt justeras bidragen till vissa institutioner inom kultursektorn. Sammantaget innebär dessa justeringar att anslagen föreslås minskas med 51 miljoner kronor 2008 och be- räknas minskas med motsvarande belopp åren 2009 och 2010.

Anslaget till Riksutställningar föreslås ökas med 13 miljoner på tilläggsbudget för 2007 i syfte att täcka vissa kostnader i samband med omlokaliseringen till Gotland.

För att finansiera vissa kostnader under 2008 till följd av omlokaliseringen till Gotland av Riksutställningar och Riksantikvarieämbetet föreslås anslaget för bidrag till allmän kultur- verksamhet minskas med 10 miljoner kronor 2008.

Ett nytt stöd för riksdagspartiers kvinno- organisationer föreslås inrättas från och med 2008 och ett nytt anslag för ändamålet förs upp på statsbudgeten. Regeringen föreslår att 15 miljoner kronor anvisas på detta anslag 2008. För åren 2009 och 2010 beräknas anslaget uppgå till 15 miljoner kronor per år. Samtidigt föreslås att anslaget för särskilda jämställdhetsåtgärder inom utgiftsområde 14 Arbetsliv minskas med 15 miljoner kronor 2008 och att berört anslag minskas med motsvarande belopp 2009 och 2010 i förhållande till beräkningen i vårpropositionen.

I syfte att barn och ungdomar ska få ökad möjlighet till kulturell delaktighet och eget skapande, vilket också bidrar till att nå kunskapsmålen i skolan, föreslår regeringen att ett nytt anslag för skapande skola förs upp på statsbudgeten. Regeringen föreslår att 55 miljoner kronor anvisas på detta anslag 2008. För åren 2009 och 2010 beräknas anslaget uppgå till samma belopp.

Utgiftsområde 18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik

I syfte att förbättra tillämpningen av plan- och bygglagen (1987:10) föreslår regeringen på tilläggsbudget i denna proposition att Boverkets anslag ökas med 10 miljoner kronor 2007. Finansiering föreslås ske genom att anslaget för Fonden för fukt- och mögelskador minskas med motsvarande belopp.

Med anledning av myndighetens arbete med EG-direktivet om marknadskontroll av bygg- produkter beräknar regeringen att Boverkets anslag bör ökas med 17 miljoner kronor 2009 respektive 2010 i förhållande till den beräkning som låg till grund för 2007 års ekonomiska vårproposition. Finansiering avses ske från anslaget för Fonden för fukt- och mögelskador.

Den garantireserv för att täcka skador som uppstår för äldre garantier som Statens bostads- kreditnämnd administrerat bedöms nu som till- räcklig och inga nya avsättningar behövs. Rege- ringen föreslår därför att anslaget om 199 miljo- ner kronor upphör fr.o.m. 2008.

Under 2008 bedöms efterfrågan på statligt stöd för omstrukturering av kommunala bostadsbolag vara lägre än bedömningen i vårpropositionen. Regeringen föreslår därför att anslaget för omstrukturering av kommunala bostadsbolag minskas med 30 miljoner kronor 2008 varav 28 miljoner kronor motsvarar ned- dragningen till följd av den lägre beräknade efter- frågan.

Utgiftsområde 20

Allmän miljö- och naturvård

Inom ramen för den s.k. klimatmiljarden aviserar regeringen i denna proposition en satsning på hållbara städer. För detta ändamål beräknas anslaget för stöd till klimatinvesteringar ökas med 140 miljoner kronor 2009 och 200 miljoner kronor 2010 i förhållande till den beräkning som låg till grund för 2007 års ekonomiska vårpropo- sition.

Regeringen föreslår därutöver att anslaget för insatser för internationella klimatinvesteringar ökas med 32 miljoner kronor 2008 och beräknar att anslaget ökas med 32 miljoner kronor för åren 2009 respektive 2010 i förhållande till be- räkningarna i vårpropositionen.

186

Regeringen föreslår att anslaget för åtgärder för biologisk mångfald minskas med 50 miljoner kronor 2008 och beräknar att anslaget minskas med 200 miljoner kronor 2009 respektive 2010 i förhållande till beräkningen i vårpropositionen. Vidare föreslår regeringen att anslaget för sane- ring och återställande av förorenade områden minskas med 52 miljoner kronor 2008.

Utgiftsområde 21

Energi

Inom ramen för den s.k. klimatmiljarden genomförs inom utgiftsområde 21 insatser in- riktade på energieffektivisering, forskning och vindkraft. Regeringen föreslår att berörda anslag ökas med 195 miljoner kronor 2008, och beräk- nar att anslagen ökas med 205 miljoner kronor 2009 och med 100 miljoner kronor 2010 i för- hållande till den beräkning som låg till grund för 2007 års ekonomiska vårproposition.

Utgiftsområde 22

Kommunikationer

Regeringen föreslår på tilläggsbudget i denna proposition en extra amortering av befintliga lån som är upptagna för infrastrukturinvesteringar. Amorteringen som uppgår till sammanlagt 10 miljarder kronor frigör anslagsmedel på kort och lång sikt, medel som kan användas för att säkerställa en hög nivå på drift och underhåll av statens vägar och järnvägar och för nyinvesteringar i vägar. Vidare beräknas Väghållningsanslaget ökas med 100 miljoner kronor 2009 och 2010 i förhållande till den beräkning som låg till grund för 2007 års ekonomiska vårproposition.

Vägverkets anslag föreslås ökas med 120 miljoner kronor 2008 för att finansiera ett tidigare underskott inom körkortsverksamheten.

Inom ramen för det s.k. konkurrens- kraftspaketet för jordbruksnäringen föreslås att Vägverkets anslag ökas med 15 miljoner kronor 2008 för att finansiera det inkomstbortfall som uppkommer då vissa registerhållningsavgifter slopas. För 2009 och 2010 beräknas anslaget ökas med 15 miljoner kronor i förhållande till beräkningen i vårpropositionen.

Till följd av EG-direktiv föreslås Järnvägs- styrelsens anslag ökas med 11 miljoner kronor

PROP. 2007/08:1

2008 och beräknas 2009 ökas med 11 miljoner i förhållande till vårpropositionen. Ökningen finansieras av att Banverkets administrations- anslag föreslås minskas med 11 miljoner kronor 2008 och beräknas minskas med 11 miljoner 2009.

För att säkerställa verksamhet som bedrivs med hjälp av sjöräddningshelikoptrar föreslås an- slaget för ersättning för sjöräddning och fritids- båtsändamål ökas med 141 miljoner kronor 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget ökas med 80 miljoner kronor, i förhållande till beräk- ningen i vårpropositionen.

Ersättning för grundläggande kassatjänster

m.m.föreslås minskas med 120 miljoner kronor

2008 och för åren därefter beräknas minskningen till 180 miljoner kronor i förhållande till beräk- ningen i vårpropositionen. Övergången till upp- handling av grundläggande betaltjänster kommer att möjliggöra effektiviseringar.

För att möjliggöra statligt stöd för kanal- isation, dvs. att tomrör eller fiberkabel läggs ned när exempelvis elnät grävs ner föreslår regeringen att ett nytt anslag för kanalisation och samförläggning förs upp på statsbudgeten. Regeringen föreslår att 75 miljoner anvisas på detta anslag 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget uppgå till samma belopp.

Utgiftsområde 23

Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

Inom ramen för den s.k. klimatmiljarden aviserar regeringen en satsning på främjande av ett håll- bart uttag av bioenergi i jord- och skogsbruket. För detta ändamål föreslår regeringen att an- slaget för insatser för skogsbruket ökas med 10 miljoner kronor 2008. År 2009 beräknas anslaget ökas med 30 miljoner kronor i förhållande till den beräkning som låg till grund för 2007 års ekonomiska vårproposition .

Under året har antalet utbrott av smittsamma husdjurssjukdomar blivit betydligt fler än be- räknat, vilket lett till att kostnaderna för ersätt- ning inte bedöms rymmas inom anvisat anslag. Regeringen föreslår därför att anslaget för be- kämpande av smittsamma husdjurssjukdomar på tilläggsbudget i denna proposition ökas med 50 miljoner kronor 2007.

Djurskyddsmyndigheten avvecklades den 1 juli i år. Delar av djurskyddsverksamheten över-

187

PROP. 2007/08:1

tas av Statens jordbruksverk. Mot denna bak- grund föreslår regeringen att anslaget till Statens jordbruksverk ökas med 45 miljoner kronor 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget ökas med 45 miljoner i förhållande till beräkningen i vårpropositionen

Inom ramen för det s.k. konkurrenskrafts- paketet för jordbruksnäringen aviserar rege- ringen att ett antal register- och kontrollavgifter för jordbrukare ska tas bort. Regeringen föreslår därför att anslaget för Statens jordbruksverk ökas med 55 miljoner kronor 2008 och beräknar att anslaget ökas med 51 miljoner kronor 2009 och 2010 i förhållande till beräkningen i vår- propositionen.

Regeringen avser att inom ramen för en treårig satsning utarbeta en livsmedelsstrategi i syfte att stärka livsmedelsbranschens konkur- renskraft och föreslår därför att anslaget för konkurrenskraftig livsmedelssektor ökas med 17 miljoner kronor 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget ökas med 17 miljoner kronor i förhållande till beräkningen i vårpropositionen. Finansiering föreslås ske genom att anslaget för åtgärder för att främja ekologisk produktion minskas med 17 miljoner kronor.

Slutligen föreslår regeringen att anslaget för främjande av rennäringen ökas på tilläggsbudget i denna proposition med 25 miljoner kronor för 2007. Anledningen är dels de svåra betes- förhållanden som rått i stora delar av renskötsel- området och som föranlett höga bidrag för stödutfodring av ren, dels att antalet slaktade renar har varit stort vilket lett till omfattande utbetalningar av pristillägg per slaktad ren. Finansiering föreslås ske genom att anslaget för åtgärder för landsbygdens miljö och struktur på tilläggsbudget i denna proposition minskas med 25 miljoner kronor 2007.

Utgiftsområde 24

Näringsliv

En viktig del i regeringens konkurrensfrämjande åtgärder är det uttalade målet att minska före- tagens administrativa kostnader till följd av statliga regelverk med minst 25 procent till hösten 2010. Regeringen har för avsikt att inom kort inrätta ett tillfälligt regelråd med uppgift att under regeringens beredningsprocess säkerställa att konsekvensutredningarna håller erforderlig kvalitet. Inom Regeringskansliet pågår för

närvarande ett arbete med att slutligt utforma formerna för ett sådant råd. För att finansiera regelrådet föreslår regeringen att anslaget för näringslivsutveckling minskas med 10 miljoner kronor 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget minskas med 10 miljoner kronor i för- hållande till den beräkning som låg till grund för 2007 års ekonomiska vårproposition.

Regeringen föreslår att anslaget för rymd- verksamhet minskas med 50 miljoner kronor 2008 i förhållande till beräkningen i vårpropo- sitionen.

Regeringen har anmält Sveriges deltagande i världsutställningen EXPO 2010 i Shanghai på temat ” Better City, Better Life”. Deltagande i en världsutställning bygger för Sveriges del på ett gemensamt åtagande från stat och näringsliv, vilket innebär att regeringens beslut om statlig finansiering sker under förutsättning att närings- livet ställer motsvarande medel till förfogande. Därför föreslås en ökning av anslaget för export- främjande med 10 miljoner kronor 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget ökas med 33 respektive 20 miljoner kronor i förhållande till beräkningen i vårpropositionen.

Utgiftsområde 25

Allmänna bidrag till kommuner

Regeringen avser att föreslå att den statliga fastighetsskatten 2008 ersätts av en låg kommunal fastighetsavgift. Införandet av en kommunal fastighetsavgift bör regleras genom en minskning av anslaget kommunalekonomisk utjämning med 12 060 miljoner kronor 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget minskas med 12 060 miljoner kronor i förhållande till den beräkning som låg till grund för 2007 års ekonomiska vårproposition.

Vidare föreslår regeringen i denna proposition att anslaget kommunalekonomisk utjämning minskas med 900 miljoner kronor från och med 2008 till följd av att avdragsrätten för pensions- sparande sänks, vilket ökar kommunsektorns skatteintäkter med motsvarande belopp.

Regeringen föreslår också i denna proposition en ändring i socialtjänstlagen som innebär att hemmavarande barns och hemmavarande skol- ungdomars inkomster av eget arbete upp till ett halvt prisbasbelopp per år inte ska beaktas vid beräkning av ekonomiskt bistånd. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2008. Rege-

188

PROP. 2007/08:1

ringen bedömer att kostnaderna för kommuner- na ökar med 30 miljoner kronor och föreslår att anslaget kommunal ekonomisk utjämning ökas med 30 miljoner kronor 2008 och beräknar att anslaget ökas med 30 miljoner kronor 2009 och 2010 i förhållande till beräkningen i vårpropo- sitionen. Anslaget för utveckling av socialt arbete under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjuk- vård och social omsorg föreslås minskas med samma belopp.

Under 2007 har stöd till kommuner för skol- gång för barn som avvisas eller utvisas lämnats under anslaget kommunalekonomisk utjämning och regeringen föreslår att så sker även under 2008. Detta innebär att anslaget föreslås ökas med 50 miljoner kronor 2008. Samtidigt föreslås att anslaget för ersättningar och bostadskost- nader under utgiftsområde 8 Migration minskas med samma belopp.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/23/EG om mänskliga vävnader och celler fastställer kvalitets- och säkerhetsnormer för donation, tillvaratagande, kontroll, bearbetning, konservering, förvaring och distribution av mänskliga vävnader och celler. En proposition med förslag till lagändringar med anledning av direktivet avses lämnas till riksdagen vid års- skiftet 2007/08. Kostnaderna för landstingen för genomförandet i Sverige av de krav direktiven ställer beräknas till 119 miljoner kronor per år under tio år. Regeringen föreslår därför att anslaget för kommunalekonomisk utjämning ökas med 119 miljoner kronor 2008 och beräk- nar att anslaget ökas med samma belopp under 2009 och 2010 i förhållande till beräkningen i vårpropositionen.

189

PROP. 2007/08:1

Tabell 7.9 Nu föreslagna och aviserade utgiftsförändringar

Föreslagna och aviserade utgiftsreformer och finansieringar i förhållande till 2007 års ekonomiska vårproposition. Endast förändringar som medför anslagsförändringar om minst 10 miljoner kronor redovisas separat under respektive utgiftsområde.

Miljoner kronor
		2007	2008	2009	2010
Reformer

UO 1 Rikets styrelse		7	309	1 133	383

varav	Länsstyrelserna: Konkurrenskraftspaket för jordbruksnäringen		10	128	128

	Förstärkning av sametinget		6	16	6

	Ökad säkerhet Kungliga hov- och slottsstaten		11	11	11

	Löner och arvoden till riksdagens ledamöter		17	37	37

	Personalförstärkning riksdagen		23	23	23

	EU-ordförandeskapet 2009		70	770	50

	IT i Regeringskansliet		20	25	12

	Krishantering, säkerhet och beredskap i Regeringskansliet		32	32	32

	Regelrådet		10	10	10

	Migration ökade kostnader 2008		30

	Nya utlandsmyndigheter i biståndsländer		58	58	58

UO 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning		1	28	20	20

varav	Finansinspektionen		21	13	13

UO 3 Skatt, tull och exekution		7	38	23	23

varav	Kronofogdemyndigheten: förändrad borgenärsroll		13	13	13

	Införande av tullkodex och e-tull		20	10	10

UO 4 Rättsväsendet		–1	2	2	2

varav	Polisorganisationen: omprioritering inom utgiftsområdet		–79	–77	–77

	Ökad ärendetillströmning till Åklagarmyndigheten		55	55	55

	Sveriges Domstolar	–136

	Brå: Trygghetsundersökningar och kriminalstatistik m.m.		10	10	10

	Rättsliga biträden m.m.	135

	Inrättande av säkerhets- och integritetsskyddsnämnd		14	12	12

UO 5 Internationell samverkan		1	4	11	11

varav	Tillfälligt sänkt avgift till Nordiska ministerrådet		–14

	Forskning om kemiska, biologiska och radiologiska och nukleära
	stridsmedel		18	18	18

UO 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet			–356	–627	–987

varav	Ökad information till kvinnor om antagningsprövning för
	värnpliktsutbildning		12	12	12

	Förbandsverksamhet		–12	–12	–12

	Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet (RAKEL)		147	206	211

	Förbandsverksamhet		–73	–103	–106

	Krisberedskap		–74	–103	–105

	Effektivisering av Försvarsmaktens materielförsörjning		–350	–620	–980

UO 7 Internationellt bistånd			–578	–118	–118

varav	Avveckling av Rysslandsbistånd			–32	–32

	Nya utlandsmyndigheter i biståndsländer		–58	–58	–58

	Ökade avräkningar från biståndsramen		–525	–25	–25

190

PROP. 2007/08:1

Fortsättning av tabell 7.9 Nu föreslagna och aviserade utgiftsförändringar

Miljoner kronor
		2007	2008	2009	2010
UO 8 Migration		0	–2	66	64

varav	Europeiskt system för viseringsinformation (VIS)		14	31	31

	Skolgång för gömda barn (ersättning ges istället inom UO 25)		–50

	Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden	–80

	Offentligt biträde i utlänningsärenden till följd av ett ökat antal
	förordnanden	80

	EU-fonder på migrationsområdet: nytt ramprogram		31	31	31

UO 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg		160	–285	84	534

varav	Bidrag för läkemedelsförmånerna		–367	33	433

	Sjukvård i internationella förhållanden	90

	Statens folkhälsoinstitut: återbetalning av avgifter uttagna i
	strid med EG-fördraget.	70

	Folkhälsopolitiska satsningar		115	115	115

	Handikapporganisationer		20	20	20

	Vissa statsbidrag inom handikappområdet		–23	–73	–21

	Bilstöd till personer med funktionshinder: tillfällig minskning till
	följd av regeländring.		–21

	Bidrag till utveckling av social arbete m.m.		–28	–30	–30

UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp		700	–1 874	–2 505	–2 405

varav	Samlat åtgärdspaket sjukfrånvaro		–1 867	–2 498	–2 398

	Förstärkning av Försäkringskassan	700

UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn			–531	–506	–533

varav	Korrigering av historisk sjukpenninggrundande inkomst inom
	föräldraförsäkringen		–531	–506	–533

UO 13 Arbetsmarknad		240	–1 843	–4 548	–4 466

varav	Integrationsverket, tillfälligt ökade kostnader		12

	Insatser för integration av tredjelandsmedborgare från EU-
	budgeten		24	13	13

	Kompensation till A-kassorna för införande av reformer	250

	Införande av två nya karensdagar i arbetslöshetsförsäkringen		–60	–110	–110

	Regelförändringar för deltidsarbetslösa		–898	–3 928	–4 108

	Minskning av arbetsmarknadspolitiska program		–1 000	–800	–800

	Jobb och utvecklingsgaranti på deltid för ensamstående
	föräldrar		97	293	293

UO 14 Arbetsliv			–24	–12	–12

varav	Särskilda jämställdhetsåtgärder		–25	–15	–15

UO 15 Studiestöd			–79	–92	–100

varav	Minskade antal studieplatser till följd av färre
	utbildningsplatser i högskolan		–96	–104	–115

191

PROP. 2007/08:1

Fortsättning av tabell 7.9 Nu föreslagna och aviserade utgiftsförändringar

Miljoner kronor
		2007	2008	2009	2010
UO 16 Utbildning och universitetsforskning		6	119	201	411

varav	Reform: Läsa, räkna skriva		150	250	500

	Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och
	skolbarnsomsorg		–90	–75

	Fortbildning av lärare		80	80

	Inrättande av speciallärarutbildning		15

	Fler platser i statlig påbyggnadsutbildning		40	40	40

	Färre platser i kvalificerad yrkesutbildning		–40	–40	–40

	Kvalitetsåtgärder inom grundutbildning på universitet och
	högskolor		240	240	190

	Utbyggd läkarutbildning		11	23	34

	Neddragning av universitets och högskolors
	grundutbildningsanslag		–200	–200	–200

	Särskilda utgifter inom universitet och högskolor		–23

	Avveckling av Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre
	utbildning		–20	–50	–50

UO 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid		33	6	18	18

varav	Insatser för att bevara Ingmar Bergmans verk	20

	Justering av bidrag till vissa institutioner till följd av ändrade
	regler för mervärdesskatt		–51	–51	–51

	Bidrag till allmän kulturverksamhet		–10

	Riksutställningar: medel för vissa kostnader till följd av
	omlokalisering	13

	Skapande skola		55	55	55

	Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer		15	15	15

UO 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik		0	–225	–199	–199

varav	Boverket: Marknadskontroll av byggprodukter			17	17

	Boverket: Förbättrad tillämpning av plan- och bygglagen	10

	Statens bostadskreditnämnd: Anslag kreditverksamhet upphör.		–199	–199	–199

	Avveckling av Fonden för fukt- och mögelskador	–10	–2	–17	–17

	Omstrukturering av kommunala bostadsbolag		–30	–3	–3

UO 20 Allmän miljö- och naturvård		0	–60	–20	40

varav	Åtgärder för biologisk mångfald		–50	–200	–200

	Sanering och återställning av förorenade områden		–50

	Hållbara städer			140	200

	Insatser för internationella klimatinvesteringar		32	32	32

UO 21 Energi		0	195	205	100

varav	Energieffektivisering		120	130	60

	Energiforskning		55	55	40

	Vindkraft		20	20

192

PROP. 2007/08:1

Fortsättning av tabell 7.9 Nu föreslagna och aviserade utgiftsförändringar

Miljoner kronor
		2007	2008	2009	2010
UO 22 Kommunikationer		10 000	208	95	95

varav	Vägverkets administration: Körkortsverksamhet		120

	Vägverket: Konkurrenskraftspaket för jordbruksnäringen		15	15	15

	Amortering av upptagna lån för väginvesteringar	7 000

	Väghållning			100	100

	Amortering upptagna lån för järnvägsinvesteringar	3 000

	Banverkets administration	–4	–11	–11	–6

	Sjöräddningshelikoptrar		141	80	80

	Järnvägsstyrelsen: ökade kostnader till följd av EU-regler	4	11	11	6

	Ersättning till Posten AB för grundläggande kassaservice		–120	–180	–180

	Kanalisation		75	75	75

UO 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar		48	122	138	108

varav	Sveriges lantbruksuniversitet	–10

	Ökat uttag av bioenergi inom skogsbruket		10	30

	Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar	50

	Statens jordbruksverk: övertagande av djurskyddsverksamhet		45	45	45

	Statens jordbruksverk: Konkurrenskraftspaket för
	jordbruksnäringen		55	51	51

	Livsmedelsstrategi		17	17	17

	Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur	–27

	Åtgärder för att främja ekologisk produktion		–17	–17	–17

	Främjande av rennäringen: stödutfodring av renar och
	pristillägg	25

UO 24 Näringsliv		17	51	23	13

varav	Näringslivsutveckling		–10	–10	–10

	Näringslivsutveckling: Nystartscentra	10

	Rymdverksamhet		50

	Exportfrämjande: Sveriges deltagande i världsutställningen i
	Shanghai	7	10	33	20

UO 25 Allmänna bidrag till kommuner		0	–10 761	–10 811	–10 811

varav	Skolgång för gömda barn		50

	Feriearbete för ungdomar		30	30	30

	EG-direktiv vävnader och celler		119	119	119

	Reglering av kommunbidraget till följd av förändrade avdrags-
	regler för pensionssparande. Motiverar en sänkning av utgifts-
	taket för staten.1		–900	–900	–900
	Reglering av kommunbidraget till följd av införande av kommu-
	nal fastighetsskatteavgift. Motiverar en sänkning av utgifts-
	taket för staten.1		–12 060	–12 060	–12 060

Summa ökning av takbegränsade utgifter1		11 218	–4 579	–6 463	–6 853

1Anslagsförändringar på UO 25 som motiverar en teknisk justering av utgiftstaket för staten ingår här ej i ’Summa ökning av takbegränsade utgifter’ (se vidare avsnitt 4.3.3).

193

PROP. 2007/08:1

7.4.3Övriga utgiftsförändringar jämfört med 2007 års ekonomiska vårproposition

I avsnitt 7.4.2 redovisas effekten av nya förslag till utgiftsförändringar i form av utgiftsreformer och förslag till finansiering. I detta avsnitt redovisas förändringen av utgiftsramarna 2008– 2010 till följd av andra faktorer (se även tabell 7.7).

Pris- och löneomräkning av anslag för förvaltnings- och investeringsändamål

I den inledande fasen av budgetprocessen hante- ras anslag för förvaltnings- och investeringsända- mål i fasta priser. Dessa anslag räknas om till löpande priser genom att pris- och löneindex knyts till anslagen.

I 2007 års ekonomiska vårproposition gjordes en slutlig pris- och löneomräkning för 2008 och en preliminär pris- och löneomräkning för 2009 och 2010. I denna proposition revideras den preliminära pris- och löneomräkningen för 2009 och 2010. Omräkningen baseras bland annat på antaganden om löneutvecklingen i den konkurrensutsatta sektorn. Vid beräkningen görs ett avdrag för produktivitetsutvecklingen motsvarande ett årligt genomsnitt av produktivi- tetsutvecklingen inom den privata tjänstesektorn under de senaste tio åren, se även avsnitt 7.9.

Den reviderade preliminära pris- och löne- omräkningen leder till att anslagen ökar med cirka 1,0 miljard kronor 2009 och med 2,1 miljarder kronor 2010 i förhållande till beräk- ningen i vårpropositionen. Revideringen beror främst på att löneökningarna nu bedöms bli högre.

Övriga makroekonomiska förändringar

I jämförelse med 2007 års ekonomiska vårproposition har anslag som styrs av den makroekonomiska utvecklingen justerats med hänsyn tagen till det bedömda makroekono- miska läget som presenteras i denna proposition (se avsnitt 7.2). Justeringen berör huvudsakligen ett trettiotal anslag för transfereringsändamål med anledning av att antagandena gällande prisbasbelopp och inkomstindex är högre än i vårpropositionen.

Förändringarna av makroprognosen medför att de takbegränsade utgifterna ökar med 1,8 miljarder kronor 2008, 3,5 miljarder kronor 2009 samt med 4,0 miljarder kronor 2009 i förhållande till bedömningen i vårpropositionen.

Volymer

Utgifterna för 2007–2010 har också förändrats jämfört med beräkningen i 2007 års ekonomiska vårproposition till följd av nya prognoser för volymer inom främst regelstyrda transfererings- system.

Antalet nya asylsökande förväntas öka något i förhållande till vad som beräknades i vårpropositionen. Samtidigt förväntas antalet genomsnittligt inskrivna asylsökande i Migrationsverkets mottagningssystem minska något under 2009 och 2010 i förhållande till bedömningen i vårpropositionen. Sammantaget innebär volymförändringar inom utgiftsområde 8 Migration att utgifterna ökar med 0,3 miljarder kronor 2008, är oförändrade 2009 samt minskar med 0,2 miljarder kronor 2010 i förhållande till bedömningen vårpropositionen.

Inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp har antalet sjukpen- ningdagar reviderats ner för samtliga år 2008– 2010 i förhållande till bedömningen i vårpropo- sitionen. Orsaken till revideringen är att sjuk- dagarna har minskat mer än vad som då beräkna- des. Minskningstakten har hittills under 2007 varit starkare än den var under det andra halvåret 2006, då den tycktes mattas vilket också togs hänsyn till i den prognos som redovisades i vår- propositionen. Revideringen av sjukpenning- dagarna beräknas minska utgifterna med cirka 2 miljarder kronor 2008 och med nära 2,5 miljar- der kronor 2009 och 2010 i förhållande till bedömningen i vårpropositionen.

Sammantaget innebär volymförändringar inom utgiftsområde 10 (exklusive bostadstillägg för personer med aktivitets- och sjukersättning) att utgifterna minskar med cirka 2 miljarder 2008, med cirka 2,5 miljarder kronor 2009 och med cirka 3 miljarder kronor 2010 i förhållande till bedömningen i vårpropositionen.

Prognosen för antalet bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättning har reviderats upp i förhållande till bedömningen i vårpropositionen, bland annat till följd av regel- förändringar för bostadstillägg från 2008 vilket väntas öka antalet personer med aktivitets- och sjukersättning med bostadstillägg. Detta innebär att volymförändringar inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom (inklusive bostadstillägg för personer med aktivitets- och sjukersättning inom utgiftsområde 10) bidrar till att öka utgifterna med 0,1 miljarder kronor 2008, med 0,3 miljarder kronor 2009 samt med 0,5

194

miljarder kronor 2010 i förhållande till bedöm- ningen i vårpropositionen.

Inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn har prognosen för antalet uttagna dagar för tillfällig föräldrapenning reviderats upp för samtliga år 2008–2010 i förhållande till bedömningen i vårpropositionen. Det har även skett en smärre upprevidering i förhållande till vårpropositionen av antalet uttagna dagar för föräldrapenning samt antalet barn med barnbidrag. Sammantaget innebär volymförändringar inom utgiftsområde 12 att utgifterna revideras upp med 0,7 miljarder kronor 2008, med 0,6 miljarder kronor 2009 och med 0,5 miljarder kronor 2010 jämfört med bedömningen i vårpropositionen.

Antalet personer med inkomstpension, premiepension respektive tilläggspension väntas bli något fler 2008–2010 än vad som beräknades i vårpropositionen. Sammantaget innebär dessa volymförändringar inom ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten att utgifterna revideras upp med 0,2 miljarder kronor 2008, med 0,3 miljarder kronor 2009 och med 0,4 miljarder kronor 2010 i förhållande till bedömningen i vårpropositionen.

Sammantaget innebär revideringarna av pos- ten Volymförändringar (se tabell 7.8) att de tak- begränsade utgifterna minskar med 0,8 miljarder kronor 2008, med 1,3 miljarder kronor 2009 samt med 1,8 miljarder kronor 2010 i förhållande till beräkningen i vårpropositionen.

I tabell 7.10 redovisas utfall (även könsför- delat) och prognoser för volymer inom olika transfereringssystem. Redovisningen har begrän- sats till anslag där förändrade volymer medför betydande utgiftsförändringar.

Tekniska förändringar

Regeringen föreslår i denna budgetproposition förändringar som motiverar tekniska justeringar av utgiftstaket för 2008. Den största tekniska förändringen berör anslaget 48:1 Kommunal- ekonomisk utjämning. Införandet av en kom- munal fastighetsavgift minskar statens inkoms- ter samtidigt som kommunernas inkomster ökar. Med anledning av detta föreslår regeringen att anslaget minskas med 12,1 miljarder kronor.

Regeringen föreslår att det tidigare fastställda utgiftstaket för staten 2008 och den tidigare bedömningen av utgiftstaket för staten 2009 minskas med 14 miljarder kronor på grund av tekniska förändringar. För 2010 minskas den

PROP. 2007/08:1

tidigare bedömningen av utgiftstaket för staten med 15 miljarder kronor på grund av tekniska förändringar.

Sammantaget innebär denna typ av förändringar (se Tekniska förändringar, tabell 7.8) att de takbegränsade utgifterna minskar med 13,7 miljarder kronor 2008, med 14,2 miljarder kronor 2009 samt med 14,9 miljarder kronor 2009.

Övrigt

Revideringar av utgifterna kan föranledas av nya prognosmetoder, justeringar till följd av ny information, korrigeringar av tidigare gjorda fel samt regeländringar utom regeringens direkta kontroll, t.ex. genom ändringar i EU:s regelverk.

För 2008 minskar de takbegränsade utgifterna på grund av denna typ av förändringar med 4,6 miljarder kronor. Till större delen förklaras det av lägre medelersättningar inom vissa transfereringssystem samt av att EU-avgiften beräknas bli cirka 1,2 miljarder kronor lägre än i vårpropositionen. För 2009 och 2010 minskar utgifterna med 3,9 miljarder kronor respektive 4,5 miljarder kronor med anledning av denna typ av förändringar (se Övrigt, tabell 7.8).

Minskning av anslagsbehållningar

Statliga myndigheter har vissa möjligheter att omfördela sina utgifter över tiden. Medel på ramanslag som inte utnyttjas under ett budgetår kan inom vissa gränser sparas till efterföljande år. Det innebär att en myndighet utöver anvisade anslagsmedel även kan använda tidigare sparade anslagsmedel, vilket ger en viss flexibilitet i planeringen. Myndigheter har också möjligheter att inom vissa gränser låna av efterföljande års anslag. Förskjutningar av detta slag redovisas som en för alla ramanslag gemensam beräknings- post benämnd Minskning av anslagsbehållningar. Denna post ingår i de takbegränsade utgifterna. För kommande budgetår erhålls en prognos för de takbegränsade utgifterna genom att den beräknade förändringen av anslagsbehållningarna läggs till utgiftsramarna och ålderspensionssyste- mets utgifter. Myndigheternas förbrukning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslags- krediter utgör en osäkerhetsfaktor i beräkningen av de takbegränsade utgifterna.

I förhållande till prognosen i vårproposition beräknas anslagsbehållningarna öka med 2,4 miljarder kronor 2008, 0,3 miljarder kronor 2008 samt med 0,4 miljarder kronor 2010.

195

PROP. 2007/08:1

Tabell 7.10 Volymer 2005–2010

Förändring jämfört med 2007 års ekonomiska vårproposition anges inom parentes.

Utgifts-		Köns-	Köns-
område		fördelning	fördelning	Utfall	Utfall	Prognos
		Utfall	Utfall
		2005	2006	2005	2006	2007	2008	2009	2010
8	Antal registrerade asylsökande	36,3% kv	36,0% kv	38 900	31 800	31 500	30 200	29 500	27 700
		63,7% m	64,0% m			(4 500)	(3 200)	(–500)	(–2 300)

9	Antal personer med	47,2% kv	47,2% kv	13 087	13 850	14 600	15 300	15 800	16 200
	assistansersättning	52,8% m	52,8% m			(100)	(100)	(100)	(100)

10	Antal sjukpenningdagar (netto	61,5% kv	61,3% kv	67,1	61.1	55,4	53,4	53,2	53,2
	exklusive åtgärdspaket m.m.1),	38,5% m	38,7% m			(–2,1)	(–4,1)	(–4,3)	(–4,3)
	miljoner

10	Antal sjukpenningdagar (netto					55,4	50,2	49,1	49,1
	inklusive åtgärdspaket m.m.1),
	miljoner

10	Antal rehabiliteringspenning-	66,8% kv	66,2% kv	4,2	3,4	2,9	2,8	2,8	2,8
	dagar (netto), miljoner	33,2% m	33,8% m			(–0,1)	(–0,2)	(–0,2)	(–0,2)

10	Antal personer med	59,6% kv	60,0% kv	535 700	537 000	533 800	528 700	520 200	507 900
	sjukersättning	40,4% m	40,0% m			(200)	(–800)	(–4 300)	(–11 600)

10	Antal personer med	52,0% kv	51,1% kv	14 400	17 500	20 900	23 900	26 400	28 700
	aktivitetsersättning	48,0% m	48,9% m			(1 100)	(3 500)	(5 500)	(7 500)

11	Antal personer med	79,2% kv	79,5% kv	850 400	828 100	807 800	788 700	771 400	755 300
	garantipension	20,8% m	20,5% m			(600)	(–500)	(–2 000)	(–3 700)

ÅP	Antal personer med	52,3% kv	52,3% kv	1 488 500	1 526 100	1 570 400	1 625 800	1 687 600	1 751 700
	tilläggspension	47,7% m	47,7% m			(900)	(1 500)	(1 900)	(2 500)

ÅP	Antal personer med	48,3% kv	48,6% kv	253 600	350 500	457 800	575 400	699 400	825 400
	inkomstpension	51,7% m	51,4% m			(900)	(1 600)	(1 900)	(2 300)

ÅP	Antal personer med	50,9% kv	50,9% kv	198 300	288 000	387 700	503 700	632 400	767 300
	premiepension	49,1% m	49,1% m			(–100)	(0)	(800)	(1 400)

10	Antal pensionärer samt	74,0% kv	73,5% kv	428 500	423 900	419 100	416 600	416 100	409 400
och	personer med aktivitets- och	26,0% m	26,5% m			(–900)	(2 100)	(9 900)	(13 000)

11sjukersättning som erhåller bostadstillägg

12	Antal barnbidrag			1 700 100	1 686 600	1 675 000	1 664 000	1 653 000	1 646 000
						(5 000)	(10 000)	(11 000)	(14 000)

12	Antal uttagna föräldra-	80,5% kv	79,4% kv	42,7	43,5	44,8	46,1	47,1	48,0
	penningdagar, miljoner	19,5% m	20,6% m			(0,2)	(0,5)	(0,3)	(0,1)

12	Antal uttagna tillfälliga	54,8% kv	55,0% kv	5,2	5,7	5,4	5,5	5,5	5,6
	föräldrapenningdagar,	45,2% m	45,0% m			(0,3)	(0,3)	(0,3)	(0,3)
	miljoner

15	Antal personer med	49,0% kv	48,9% kv	440 400	459 400	478 200	488 000	488 600	478 500
	studiehjälp	51,0% m	51,1% m			(1 300)	(1 700)	(1 800)	(1 600)

15	Antal personer med	60,0% kv	60,5% kv	463 100	447 800	433 100	431 400	431 500	431 500
	studiemedel2	40,0% m	39,5% m			(900)	(0)	(–1 500)	(-2 300)
15	Antal personer med	72,0% kv	73,8% kv	25 200	26 300	3 700	0	0	0
	rekryteringsbidrag	28,0% m	26,2% m			(–1 200)	(0)	(0)	(0)

Anm.: Antaganden om arbetslöshetstal ingår i de makroekonomiska förutsättningarna, vilka redovisas i avsnitt 7.2.

Anm.: Volymuppgifter om antal personer avser årsgenomsnitt.

1Åtgärdspaketet innefattar effekter av nu föreslagna åtgärder samt av regeringen tidigare beslutade åtgärder mot överutnyttjande inom sjukförsäkringen.

2Bruttoräknat antal. När stödtagare under året har studerat på flera utbildningsnivåer eller både i Sverige och utomlands uppstår dubbelräkning. Nettoräknat var antalet studiemedelstagare 428 500 år 2005 och 414 700 år 2006.

196

7.5Finansiering av anläggningstillgångar och rörelsekapital

Enligt lagen (1996:1059) om statsbudgeten fastställer riksdagen årligen en total låneram i Riksgäldskontoret för investeringar i anlägg- ningar som används i statens verksamhet (20 §). Vidare fastställer riksdagen årligen en total kreditram i Riksgäldskontoret för att täcka behovet av rörelsekapital (21 §).

7.5.1Låneramar för 2008

Regeringens förslag: Regeringen får för 2008 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet intill ett belopp av 30 300 000 000 kronor.

I tabell 7.11 redovisas för varje utgiftsområde beräknade sammanlagda låneramar för inve- steringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet för 2008. Den totala låneramen avser summan av lån för detta ändamål som regeringen via myndigheterna (exkl. Sjunde AP-fonden) högst får ha i Riksgäldskontoret under 2008.

Beloppen för respektive utgiftsområde är pre- liminära eftersom regeringen normalt fattar beslut om respektive myndighets låneram i samband med regleringsbreven för 2008. Sum- man per utgiftsområde innefattar också tidigare tagna lån.

Regeringen beräknar att det behövs en total låneram på 30,3 miljarder kronor för 2008, varav 258 miljoner kronor initialt inte kommer att fördelas till myndigheterna.

Jämfört med den låneram som riksdagen beslutat för 2007 innebär förslaget till låneram för 2008 en ökning med 1,8 miljarder kronor eller 6 procent. Den genomsnittliga ökningstakt- en för låneramen under perioden 2002–2007 har uppgått till cirka 6 procent per år.

Myndigheternas totala skuld avseende inves- teringar i anläggningstillgångar uppgick till 20,4 miljarder kronor vid halvårsskiftet 2007, vil- ket är cirka 0,6 miljarder kronor mer än vid samma tidpunkt ett år tidigare.

PROP. 2007/08:1

Tabell 7.11 Låneram för 2008

Miljoner kronor

		Ram 2007 i		Preliminär
		reglerings-	Skuld	Låneram
Utgiftsområde		brev	30/6 2007	2008
1	Rikets styrelse1	926	649	924
2	Samhällsekonomi och
	finansförvaltning2	711	474	706
3	Skatt, tull och exekution	1 215	872	1 515

4	Rättsväsendet	4 384	3 658	4 489

5	Internationell samverkan	26	5	26

6	Försvar samt beredskap
	mot sårbarhet	5 611	4 117	7 409

7	Internationellt bistånd	168	92	122

8	Migration	140	52	150

9	Hälsovård, sjukvård och
	social omsorg	294	200	294

10	Ekonomisk trygghet vid
	sjukdom och handikapp	2 160	1 623	2 000

13	Arbetsmarknad	587	268	588

14	Arbetsliv	94	37	63

15	Studiestöd	170	120	170

16	Utbildning och
	universitetsforskning	6 051	4 437	5 949

17	Kultur, medier,
	trossamfund och fritid	550	409	552

18Samhällsplanering,

bostadsförsörjning,

	byggande samt
	konsumentpolitik	314	144	314

19	Regional utveckling	1	1	1

20	Allmän miljö- och
	naturvård	209	138	209

21	Energi	40	19	40

22	Kommunikationer	3 334	2 245	3 229

23Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande

näringar	917	648	966
24 Näringsliv	307	176	326

Ej fördelat			258

Summa	28 209	20 384	30 300

Anm.: Låneramen för Sjunde AP-fonden behandlas separat (avsnitt 7.5.3) och ingår därför inte i tabellen.

1Exklusive Riksdagsförvaltningen och Riksdagens ombudsmän samt justitieom- budsmännen.

2Exklusive Riksrevisionen.

197

PROP. 2007/08:1

Diagram 7.2 Myndigheternas investeringslån

dec 1997–juni 2007

Miljoner kronor

25000

20000

15000

10000

5000

dec 97

jun 98

dec 98

jun 99

dec 99

jun 00

dec 00

jun 01

dec 01

jun 02

dec 02

jun 03

dec 03

jun 04

dec 04

jun 05

dec 05

jun 06

dec 06

jun 07

Källa: Riksgäldskontoret

Diagram 7.2 visar lånevolymens utveckling sedan december 1993.

Tabell 7.12 Investeringslån och låneramar 2001–2007

Miljoner kronor

	Lån	Låneram	Utnyttjandegrad
	30 juni		30 juni
2002	14 878	22 500	66%

2003	14 618	23 500	62%

2004	16 494	25 000	66%

2005	18 594	26 500	70%

2006	19 752	28 000	71%

2007	20 384	28 500	72%

Källa: Riksgäldskontoret och Finansdepartementet.

Som framgår av tabell 7.12 har lånevolymen ökat med 5,5 miljarder kronor sedan 2001, medan utnyttjandegraden ökat med 6 procentenheter. Det bör också observeras att upplåningen i regel ökar under det andra halvåret, varför utnyttjan- degraden som redovisas ovan i regel är lägre än utnyttjandegraden vid utgången av respektive år.

7.5.2Räntekontokrediter för 2008

Regeringens förslag: Regeringen får för 2008 besluta om krediter för myndigheternas ränte- konton i Riksgäldskontoret intill ett belopp av 19 800 000 000 kronor.

Myndigheterna placerar överskottslikviditet och finansierar sitt behov av rörelsekapital i Riks- gäldskontoret. Respektive myndighet har för

dessa ändamål ett räntekonto med kredit. Storleken på räntekontokrediten varierar, men ligger normalt i intervallet 5–10 procent av summan av respektive myndighets anslag, bidrag och avgiftsinkomster. Beräknade kreditramar för 2007 redovisas per utgiftsområde i tabell 7.13 tillsammans med totalt saldo och bruttoskuld på räntekontona per den 30 juni 2007. Vid beräk- ningen av bruttoskulden ingår endast de myn- digheter som hade ett negativt saldo på ränte- kontot och som därmed utnyttjat sin kredit.

Regeringen föreslår att summan av kreditramarna för myndigheternas räntekonton (exklusive Sjunde AP-fonden) får uppgå till högst 19,8 miljarder kronor för 2008, varav 198 miljoner kronor initialt inte kommer fördelas till myndigheterna. Jämfört med den ram som riksdagen beslutat om för 2007 innebär det att den totala ramen ökar med 0,1 miljarder kronor.

Av första kolumnen i tabell 7.13 framgår att flera myndigheter under respektive utgifts- område vid halvårsskiftet i år hade betydande inlåning på sina räntekonton. En anledning till att inlåningen är större än utlåningen är det anslagssparande som myndigheterna har byggt upp. Det kan också bero på att det för den avgiftsfinansierade verksamheten uppstår en likviditet som placeras på räntekontot. Ett exempel på att det är vanligt att myndigheterna har större inlåning än utlåning är att endast 18 av de 240 myndigheter som har räntekonton med kredit i Riksgäldskontoret utnyttjade sin kredit per den 30 juni 2007. Dock utnyttjade drygt 50 myndigheter sin kredit någon gång under året och då särskilt strax före anslagsutbetalningarna. Merparten av myndigheterna har dock stadig- varande överskottslikvid på sina räntekonton.

198

Tabell 7.13 Räntekontokreditram för 2008

Miljoner kronor

		Saldo	Brutto-	Preliminär
		30/6	skuld	kreditram
Utgiftsområde		20071	30/6 2007	2008
1	Rikets styrelse2	–2 298	0	784
2	Samhällsekonomi och
	finansförvaltning3	–1 062	688	2 248
3	Skatt, tull och exekution	–589	0	712

4	Rättsväsendet	–1 683	5	3 015

5	Internationell
	samverkan	–4	0	3

6	Försvar samt beredskap
	mot sårbarhet	–4 554	7	3 403

7	Internationellt bistånd	–117	0	31

8	Migration	–327	0	100

9	Hälsovård, sjukvård och
	social omsorg	–971	0	331

10	Ekonomisk trygghet vid
	sjukdom och handikapp	–216	0	712

13	Arbetsmarknad	–189	2	395

14	Arbetsliv	–78	0	64

15	Studiestöd	–73	0	75

16	Utbildning och
	universitetsforskning	–13 657	3	3 133

17	Kultur, medier,
	trossamfund och fritid	–396	0	222

18Samhällsplanering,

bostadsförsörjning,

	byggande samt
	konsumentpolitik	–179	9	263

19	Regional utveckling	–2	0	3

20	Allmän miljö- och
	naturvård	–284	0	39

21	Energi	1	1	22

22	Kommunikationer	–4 551	43	3 464

23	Jord- och skogsbruk,
	fiske med anslutande
	näringar	–1 158	91	371

24	Näringsliv	–284	51	212

	Ej fördelat			198

Summa		–32 671	900	19 800

Anm.: Räntekontokrediten för Sjunde AP-fonden behandlas separat (avsnitt 7.5.3) och ingår därför inte i tabellen.

1Ett negativt belopp för saldo den 30 juni 2007 innebär en behållning i Riksgäldskontoret.

2Exklusive Riksdagsförvaltningen och Riksdagens ombudsmän samt justitieombudsmännen.

3Exklusive Riksrevisionen.

PROP. 2007/08:1

7.5.3Sjunde AP-fonden

Regeringens förslag: För Sjunde AP-fondens verksamhet får regeringen för 2008 dels besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i verksam- heten intill ett belopp av 5 000 000 kronor, dels besluta om kredit på räntekonto i Riksgälds- kontoret intill ett belopp av 150 000 000 kronor.

Sjunde AP-fonden har bildats för att förvalta premiepensionsmedel inom ålderspensionssyste- met. En del av pensionsavgiften ger rätt till premiepension och förvaltas i värdepappers- fonder efter individuella val. För de personer som avstår från att välja någon annan fond ska medlen placeras i Premiesparfonden som förvaltas av Sjunde AP-fonden. Därutöver förvaltar Sjunde AP-fonden Premievalsfonden som kan väljas fritt på samma sätt som andra fonder inom premiepensionssystemet. Sjunde AP-fonden har inga uppgifter utöver förvalt- ningen av dessa fonder.

Kostnaderna för Sjunde AP-fondens verksam- het ska täckas med förvaltningsavgifter som tas ur fonderna. Detta gäller även kostnaderna för att bygga upp verksamheten från grunden. I syfte att åstadkomma neutralitet mellan genera- tioner sprids kostnaderna under uppbyggnads- skedet över en längre period. För detta ändamål disponerar Sjunde AP-fonden krediter i Riks- gäldskontoret. För 2007 disponerar Sjunde AP- fonden dels ett räntekonto med kredit på högst 150 miljoner kronor, dels en låneram på högst 5 miljoner kronor för finansiering av investeringar i anläggningstillgångar som används i verksam- heten.

Förvaltningsavgiften, som skall finansiera verksamheten, har hittills reducerats genom det rabattsystem som tillämpas av Premiepensions- myndigheten (PPM). Rabatten kommer premie- pensionsspararna till del genom att PPM köper nya fondandelar för rabattbeloppet. För Premie- sparfondens del har detta inneburit att avgifter utöver 0,12 procent har reducerats genom en rabatt på 96 procent, vilket i sin tur har reducerat pensionsspararnas kostnader från 0,5 procent per år i bruttoavgift till cirka 0,15 procent per år i nettoavgift. I den mindre Premievalsfonden upp- gick nettoavgiften efter rabatt till 0,29 procent 2006. Under 2007 har PPM höjt det fria kost-

199

PROP. 2007/08:1

nadsuttaget till 0,15 procent, vilket gjort det möjligt för Sjunde AP-fonden att fr.o.m. april 2007 sänka bruttoavgiften i båda fonderna till denna nivå och därmed undgå de brutto- betalningar som rabattsystemet dittills har inne- burit, vilket innebär en förenkling för Sjunde AP-fondens del. För pensionsspararna innebär detta oförändrad avgift i Premiesparfonden men sänkt avgift i Premievalsfonden.

Med beaktande av dessa förändringar upp- skattas Sjunde AP-fondens totala avgiftsintäkter 2007 till 115,4 miljoner kronor medan kost- naderna väntas uppgå till 107,9 miljoner kronor, vilket ger ett budgeterat överskott på 7,5 mil- joner kronor. Det balanserade underskottet väntas därmed minska från 150,2 miljoner kro- nor vid årets inledning till cirka 143 miljoner kronor vid dess slut.

Kreditbehovet är dock lägre än det balan- serade underskottet, främst därför att kostnader- na för externa förvaltare betalas kvartalsvis i efterskott. Mot bakgrund av det ovan sagda bedömer regeringen att en oförändrad ram för kredit på räntekonto på 150 miljoner kronor ger tillräcklig säkerhetsmarginal för 2008. En oförändrad ram på 5 miljoner kronor avseende lån för finansiering av anläggningstillgångar under 2008 bedöms även vara tillräcklig.

Beräkningar utifrån en rad antaganden inne- fattande bl.a. in- och utflöden i Premiespar- fonden och Premievalsfonden, förväntad avkast- ning och kostnadsutveckling, visar att Sjunde AP-fonden kommer att redovisa successivt för- bättrade årsresultat. Med de förutsättningar som gällde vid årsskiftet 2006/07 beräknades det balanserade underskottet och kreditbehovet bli allt lägre för att slutligen elimineras senast 2015. Detta förutsätter bl.a. att den pågående över- synen av premiepensionssystemet inte leder till påtagligt höjda kostnader för Sjunde AP- fondens del.

7.5.4Övrig utlåning från Riksgäldskontoret

Av 23 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten följer att riksdagen för en viss myndighet eller för viss anskaffning kan besluta att låne ska ske på annat sätt än genom ovan beskrivna låne- och kreditramar.

Totalt uppgick denna utlåning i Riksgälds- kontoret till 212,1 miljarder kronor den 30 juni

2007. Centrala studiestödsnämndens kredit för studielån är störst och uppgick till 145,9 miljar- der kronor. I tabell 7.14 presenteras en översikt av övriga kreditramar i och utanför Riksgälds- kontoret.

Förslagen till beslut om nya eller ändrade ramar för övrig utlåning från Riksgäldskontoret återfinns inom respektive utgiftsområde.

Tabell 7.14 Övriga kreditramar 2008

Miljoner kronor

	Skuld	Kreditram
Myndighet/verksamhet	30/6 2007	2008
A-train	1 000

Banverket	13 600	15 000

Botniabanan	11 060	16 000

Centrala studiestödsnämnden	145 881	154 500

Exportkreditnämnden	–7 799	obegränsad

Fortifikationsverket	7 475	9 090

Försvarets materielverk	6 412	21 500

Statens jordbruksverk	911	8 100

Kammarkollegiet	–2	105

Luftfartsverket	4 661

Premiepensionsmyndigheten	167	4 500

Radiotjänst i Kiruna	1 254	1 340

RGK:s garantiverksamhet,
ordinarie garantireserv		obegränsad

RGK:s garantiverksamhet,
garantier till internationella
finansieringsinstitut		obegränsad

RGK insättningsgaranti	94	obegränsad

RGK investerarskydd		obegränsad

Sjöfartsverket	–523	350

Skatteverket	0	obegränsad

Socialstyrelsen	333	500

Statens bostadskreditnämnd,
nya garantier		obegränsad

Statens bostadskreditnämnd,
äldre garantier		obegränsad

Statens fastighetsverk	9 503	11 900

Statens järnvägar	–61	2 7001
Statens pensionsverk	–89	25

Svensk-Danska broförbindelsen AB	4 186

Svenska kraftnät	765	1 500

Vägverket	17 507	13 500

Summa	216 335

Anm.: Affärsverk har även möjlighet att låna utanför Riksgäldskontoret. Utöver de kreditramar som redovisas i tabellen finns också låneramar och räntkontokrediter för riksdagens myndigheter som föreslås av Riksdagsstyrelsen och styrelsen för Riksrevisionen. Dessa förslag återfinns inom utgiftsområde 1 respektive 2.

200

7.6Statliga garantier

Staten har utestående ekonomiska förpliktelser i form av garantier, t.ex. kapitaltäckningsgarantier, kreditgarantier, borgensåtaganden, grundfonds- förbindelser och pensionsgarantier. En samlad redovisning av den statliga garantiverksamheten ges i Årsredovisning för staten 2006 (skr. 2006/07:101). I detta avsnitt presenteras en över- sikt avseende de anslag som under 2008 kan komma att belastas till följd av garantiverksam- heten.

Sedan den 1 januari 1998 ställs krav på kost- nadstäckning i hanteringen av statliga garantier. Detta innebär att risken i varje garantiengage- mang eller grupp av engagemang ska beräknas. Utifrån detta bestäms en avgift för garantin som debiteras garantitagaren. Riksdagen kan emeller- tid besluta att en lägre eller ingen avgift alls ska debiteras för ett visst åtagande. Till den del full kostnadstäckning inte erhålls från garantitagaren är det fråga om en statlig subvention som ska belasta ett anslag. Avgiftsinkomster och i före- kommande fall anslagsmedel motsvarande sub- ventionen förs till ett konto, en garantireserv, i Riksgäldskontoret. Till reserven förs också even- tuella återvinningar från tidigare infriade garan- tier. Reserven finansierar garantiverksamhetens administration och skadeutfall. Garantiverksam- heten ska vara långsiktigt självbärande.

I tabell 7.15 presenteras en översikt över de anslag vars ändamål 2008 föreslås omfatta garantiverksamhet. Regeringens förslag presen- teras under respektive utgiftsområde.

PROP. 2007/08:1

Tabell 7.15 Anslag vars ändamål 2008 omfattar garantiverksamhet

UO	Anslag	Garantiåtagande
2	2:4 Vissa garanti- och	A/O dom Shvetsii
	medlemsavgifter	Vissa internationella
		Vissa internationella
		finansieringsinstitut

7	8:1 Biståndsverksamhet	Garantier under Lomé
		IV Bis och Cotonou-
		avtalet

7	8:1 Biståndsverksamhet	U-kreditgarantier

16	25:24 Stockholms universitet:	Fysikhuset
	Forskning och forskarutbildning	Stockholm KB
	25:32 Kungl. Tekniska högskolan:
	Forskning och forskarutbildning

22	36:2 Väghållning och statsbidrag	Öresundsbrokonsortiet
	36:4 Banverket: Banhållning och
	sektorsuppgifter

22	36:4 Banhållning och	Arlandabanan
	sektorsuppgifter	Projekt AB

7.7Beställningsbemyndiganden

Enligt 12 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten får regeringen, för det ändamål och med högst det belopp som riksdagen bestämmer, beställa varor eller tjänster samt besluta om bidrag, ersättning, lån eller liknande som medför utgifter under senare budgetår än det statsbudgeten avser.

På de olika utgiftsområdena motiverar regeringen behovet av och föreslår att riksdagen ska lämna nödvändiga bemyndiganden. I anslagsavsnitten för de olika utgiftsområdena redovisas tabeller med information om bl.a. nya och infriade förpliktelser under 2006–2008.

I tabell 7.16 i detta avsnitt görs en sammanfattning av begärda bemyndiganden för 2008. I kolumnen Ingående förpliktelser redovisas de åtaganden som staten vid ingången av 2008 beräknas ha i form av beställningar av varor och tjänster, beslut om bidrag m.m. I nästa kolumn anges de Nya förpliktelser av denna typ som staten förväntas ikläda sig under 2008. Kolumnen Infriade förpliktelser visar för- pliktelser som förväntas bli betalda under 2008 och som regeringen ingått tidigare år. Kolumnen Utestående förpliktelser utgör summan av ingående och nya förpliktelser minus infriade förpliktelser. I den sista kolumnen, Begärda bemyndiganden, redovisas omfattningen av de bemyndiganden som regeringen under de olika

201

PROP. 2007/08:1

utgiftsområdena begär i denna proposition. Bemyndigandena innebär att riksdagen medger att regeringen får ikläda staten förpliktelser, som innebär utgifter efter 2008, för vilka anslag ännu inte har anvisats. Förpliktelserna innebär i många fall utgifter både 2009 och flera år därefter.

Av tabellen framgår att regeringen begär bemyndiganden om totalt 271,7 miljarder kronor. Jämfört med de beställningsbemyn- diganden som riksdagen lämnat för 2007 innebär förslagen för 2008 en minskning med 10,8 miljarder kronor, eller 3,8 procent. Merparten av minskningen kan hänföras till utgiftsområde 22 Kommunikationer och utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar.

Utöver beställningsbemyndiganden, som är kopplade till anslag, begär regeringen även ett bemyndigande för Botniabanan på 25 miljarder kronor. Härutöver begär regeringen bemyndigande att ikläda staten högst det utgiftsåtagande som följer av fastställd EU- budget för 2008 (se volym 2, utgiftsområde 27, avsnitt 4).

För anslaget 13:2 Bidrag för läkemedels- förmånerna under utgiftsområde 9 begär rege- ringen på tilläggsbudget i denna budget- proposition ett bemyndigande på 64 200 miljo- ner kronor. För 2008 begärs inget bemyndigande eftersom nya förpliktelser inte kommer att ingås. Vid utgången av 2008 kommer det dock fort- farande att finnas utestående förpliktelser som beräknas uppgå till cirka 43 200 miljoner kronor.

För anslaget 25:3 Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg under utgiftsområde 16 begärs inget bemyndigande för 2008 eftersom nya förpliktelser inte kommer att ingås. Vid utgången av 2008 kommer det dock fortfarande att finnas utestående förpliktelser som beräknas uppgå till cirka 253 miljoner kronor.

För anslaget 25:78 Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning under utgiftsområde 16 begärs inget bemyndigande för 2008 eftersom nya förpliktelser inte kommer att ingås. Vid utgången av 2008 kommer det dock fortfarande att finnas utestående förpliktelser som beräknas uppgå till cirka 5,2 miljoner kronor.

För anslaget 33:5 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2000-2006 under utgiftsområde 19 begärs inget bemyndigande för 2008 eftersom anslaget upphör på statsbudgeten från och med 2009. Vid utgången av 2008 kom-

mer det dock fortfarande att finnas utestående förpliktelser som beräknas uppgå till cirka 80 miljoner kronor.

För anslaget 35:9 Planeringsstöd för vindkraft

m.m.under utgiftsområde 21 begärs inget be- myndigande för 2008 eftersom nya förpliktelser inte kommer att ingås. Vid utgången av 2008 kommer det dock fortfarande att finnas ute- stående förpliktelser som beräknas uppgå till cirka 15 miljoner kronor.

För anslaget 38:21 Utvecklingsprogram för ökad konkurrenskraft under utgiftsområde 24 begärs inget bemyndigande för 2008 eftersom nya förpliktelser inte kommer att ingås. Vid utgången av 2008 kommer det dock fortfarande att finnas utestående förpliktelser som beräknas uppgå till cirka 400 miljoner kronor.

202

PROP. 2007/08:1

Tabell 7.16 Sammanfattande redovisning av beställningsbemyndiganden avseende 2008

Miljoner kronor

		Ingående	Nya	Infriade	Utestående	Begärda
Utgiftsområde		förpliktelser	förpliktelser	förpliktelser	förpliktelser	bemyndiganden
		2008	2008	2008	2008	2008
1	Rikets styrelse	15	175	5	185	185

2	Samhällsekonomi och finansförvaltning	50	50	50	50	50

5	Internationell samverkan	38	122	38	122	126

6	Försvar samt beredskap mot sårbarhet	39 048	16 323	14 104	41 267	41 287

7	Internationellt bistånd	41 379	28 317	18 534	51 162	51 358

9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	892	1 646	603	1 935	1 935

10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
	handikapp	9	8	8	9	9

13	Arbetsmarknad	7 354	9 699	6 613	10 440	12 269

14	Arbetsliv	38	28	28	38	38

15	Studiestöd	6	5	6	5	6

16	Utbildning och universitetsforskning	8 828	7 246	5 067	11 007	11 255

17	Kultur, medier, trossamfund och fritid	116	99	94	121	127

18	Samhällsplanering, bostadsförsörjning,
	byggande samt konsumentpolitik	25	102	25	102	102

19	Regional utveckling	4 105	3 288	2 256	5 137	5 700

20	Allmän miljö- och naturvård	1 501	1 165	772	1 894	1 897

21	Energi	3 370	2 437	1 780	4 027	4 037

22	Kommunikationer	117 239	35 829	27 639	125 429	126 670

23	Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande
	näringar	11 448	4 337	5 570	10 215	10 215

24	Näringsliv	2 837	3 651	2 033	4 455	4 476

Summa:		238 298	114 527	85 225	267 600	271 742

Anm: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

7.8Bemyndigande för ramanslag

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2008 besluta att ett ramanslag som inte avser förvaltningsändamål får överskridas om

1.ett riksdagsbeslut om anslag på tilläggs- budget inte hinner inväntas, och

2.överskridandet ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten.

Enligt 6 § andra stycket lagen (1996:1059) om statsbudgeten får regeringen med riksdagens bemyndigande besluta att ett ramanslag får överskridas, om detta är nödvändigt för att i en verksamhet täcka särskilda utgifter som inte var kända då anslaget anvisades eller för att ett av

riksdagen beslutat ändamål med anslaget ska kunna uppfyllas.

För de flesta ramanslag kan oundvikliga utgiftsökningar i förhållande till anvisade medel rymmas inom den högsta tillåtna anslagskrediten på 10 procent som föreskrivs i 6 § första stycket lagen om statsbudgeten. I fråga om ramanslag för förvaltningsändamål är det nästan aldrig aktuellt att överskrida anslaget mer än vad som ryms inom den högsta tillåtna anslagskrediten. Något särskilt bemyndigande som ger rege- ringen befogenhet att besluta om överskridande av ramanslag som anvisats för förvaltnings- ändamål behöver därför inte inhämtas. Vid behov kommer ytterligare medel att begäras på tilläggsbudget.

När det däremot gäller ramanslag som an- visats för regelstyrd verksamhet, icke påverkbara EU-relaterade utgifter, infriande av garantier samt oförutsedda utgifter kan så stora föränd-

203

PROP. 2007/08:1

ringar inträffa att utgifterna inte ryms inom den högsta tillåtna anslagskrediten. Regeringen avser i sådana fall att i första hand återkomma till riksdagen med förslag om anslag på tilläggs- budget. Förändringarna kan dock inträffa snabbt och betalningarna kan behöva göras utan dröjs- mål. Om anslag på tilläggsbudget inte hinner inväntas bör regeringen bemyndigas att besluta om överskridande när de förutsättningar som anges i 6 § andra stycket budgetlagen är upp- fyllda, dvs. om det är nödvändigt för att i en verksamhet täcka särskilda utgifter som inte var kända då anslaget anvisades eller för att ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget ska kunna uppfyllas. Överskridandet får inte vara större än att det ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten. Bemyndigandet begärs för ett budgetår i taget. Regeringens avsikt är att även fortsättningsvis på tilläggsbudget föreslå förändringar av berörda anslag som ersätter de medgivna överskridandena. I årsredovisning för staten 2006 (skr. 2006/07:101 avsnitt 5.3.4) läm- nades en redovisning av vilka anslag som rege- ringen medgivit överskridanden för under 2006.

Innevarande år har regeringen på utgifts- område 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar medgivit ett överskridande av anslaget 42:4 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar med 50 miljoner kronor. Anslaget har på tilläggsbudget tillförts medel motsvarande det medgivna överskridandet.

Innevarande år har regeringen på utgifts- område 24 Näringsliv medgivit ett överskridande av anslaget 38:17 Kostnader för omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag m.m. med 50 miljoner kronor. Anslaget har på tilläggsbudget i 2007 års ekonomiska vårpropo- sition tillförts medel motsvarande det medgivna överskridandet.

Ett eventuellt utnyttjande av bemyndigandet senare i år kommer att redovisas i årsredovisning för staten 2007.

I anslutning till utgiftsområde 26 Statsskulds- räntor m.m. återkommer regeringen med förslag om bemyndiganden rörande överskridanden av vissa anslag.

7.9Pris- och löneomräkning

Principerna för pris- och löneomräkningen

När pris- och löneomräkningen fick sin nu- varande form angavs följande syften med de nya budgeteringsprinciperna (prop. 1992/1993:100):

–Det första syftet är att myndigheternas verksamhet ska prövas som en helhet och att anslagsnivån är ett uttryck för beslutad och förväntad ambitionsnivå i verksamheten.

–Det andra syftet med nya principer för statsmakternas budgetering är att den all- männa prisutvecklingen inom den konkur- rensutsatta sektorn ska utgöra utgångspunkt vid fastställandet av kompensationen för kostnadsutvecklingen.

–Det tredje syftet är att klart skilja statsmakternas ansvar inom ramen för den statliga budgetprocessen från frågor som det ankommer på staten som arbetsgivare att förhandla om i likhet med andra parter på arbetsmarknaden.

För att möjliggöra en långtgående delegation till myndigheterna och för att undvika intrång eller inblandning i lönerörelsen var det angeläget för regeringen att skapa ett system för pris- och löneomräkning där myndigheterna genom sitt handlande inte skulle kunna påverka kompen- sationen. Grunden för systemet har sedan dess varit att det är de beslutade anslagsnivåerna för myndigheternas verksamhet som ska pris- och löneomräknas. De kostnader som ska räknas om är löner, hyror och övriga förvaltningskostnader. Vid omräkningen används separata index för prisutvecklingen inom de tre nämnda utgifts- grupperna. Transfereringar inom myndighets- anslag räknas inte om inom ramen för pris- och löneomräkningssystemet.

Därtill ska systemet bidra till att skapa förut- sättningar för en produktivitetsutveckling som motsvarar den som uppnås i den privata sektorn. Därför reduceras löneindex med ett produk- tivitetsavdrag som motsvarar produktivitets- utvecklingen i den privata tjänstesektorn.

Systemet med pris- och löneomräkning är ett generellt system med en automatisk beräkning. Systemet tar således inte direkt hänsyn till den faktiska utgiftsutvecklingen under det enskilda anslaget.

204

Index för löneandelen

För omräkningen av löneandelen beräknar Statistiska centralbyrån (SCB) varje år ett arbets- kostnadsindex (AKI) avseende utvecklingen för tjänstemän inom tillverkningsindustrin. Om inte Arbetsgivarverket meddelar att särskilda avsätt- ningar gjorts i avtalen för vissa verksamhets- områden och/eller yrkeskategorier får normalt alla anslag samma omräkningsindex. Omräk- ningsindexet minskas därefter med produk- tivitetsavdraget. Produktivitetsavdraget mot- svarar genomsnittet av de senaste tio årens produktivitetsutveckling inom den privata tjänstesektorn enligt SCB:s nationalräkenskaper. För omräkningen av löner till 2008 är det om- räkningstal som använts för samtliga anslag 0,78 procent.

Index för hyresandelen

Lokalhyror som inte omförhandlas under det kommande budgetåret räknas i pris- och löne- omräkningen om med ett index som motsvarar 70 procent av konsumentprisindexförändringen två år före det aktuella budgetåret. För omräk- ningen av hyror till 2008 är det omräkningstal som använts för hyresavtal som inte ska om- förhandlas 0,91 procent.

Omräkningen för hyresavtal som ska omförhandlas bygger på prisutvecklingen under perioden från det att avtalet tecknades till det att avtalet ska omförhandlas. Detta omräkningstal är individuellt för varje berört anslag.

Omräkning av övriga förvaltningskostnader

För omräkningen av övriga förvaltnings- kostnader används samma index för alla anslag som pris- och löneomräknas. Detta index fast- ställs genom en sammanvägning av flera index från SCB avseende utgifter som förekommer vid myndighetsutövning. För omräkningen av övriga förvaltningskostnader till 2008 är det om- räkningstal som använts 0,64 procent.

PROP. 2007/08:1

Tabell 7.17 Pris- och löneomräkning för 2008

Miljoner kronor

		Ursprunglig	Pris- och
		statsbudget	löneomräkning
	Utgiftsområde	20071	till 2008
1	Rikets styrelse	9 743	114

2	Samhällsekonomi och
	finansförvaltning	1 540	9

3	Skatt, tull och exekution	9 325	68

4	Rättsväsendet	29 517	240

5	Internationell samverkan	1 303	1

6	Försvar samt beredskap mot
	sårbarhet	43 816	42

7	Internationellt bistånd	686	5

8	Migration	2 161	16

9	Hälsovård, sjukvård och social
	omsorg	2 388	18

10	Ekonomisk trygghet vid
	sjukdom och handikapp	7 148	68

13	Arbetsmarknad	5 354	46

14	Arbetsliv	754	5

15	Studiestöd	63	0

16	Utbildning och
	universitetsforskning	39 289	335

17	Kultur, medier, trossamfund
	och fritid	8 551	61

18Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande

	samt konsumentpolitik	766	4
19	Regional utveckling	27	0

20	Allmän miljö- och naturvård	1 203	7

21	Energi	1 018	7

22	Kommunikationer	31 905	583

23	Jord- och skogsbruk, fiske med
	anslutande näringar	2 866	22

24	Näringsliv	3 171	17

Summa		202 594	1 669

1Ursprunglig statsbudget 2007 är den bas som används vid beräkningen av pris- och löneomräkningen för 2008. Den ursprungliga statsbudgeten per utgiftsområde som redovisas i denna tabell innehåller enbart de anslag inom respektive utgiftsområde som pris- och löneomräknas.

I tabell 7.17 visas resultatet av pris- och löneomräkningen för 2008 per utgiftsområde. Pris- och löneomräkningen för varje anslag framgår av den härledningstabell som finns i respektive anslagsavsnitt. Om pris- och löne- omräkningen ger anmärkningsvärda resultat kommenteras detta.

Riksdagens tillkännagivanden

Riksdagen har som sin mening gett regeringen tillkänna vad kulturutskottet anfört (bet. 2004/05:KrU1, rskr. 2004/05:99) om pris- och löneomräkning av vissa anslag inom utgifts-

205

PROP. 2007/08:1

område 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid. I tillkännagivandet framförs synpunkter angående effekterna av det nuvarande pris- och löneomräkningssystemet och den metod som används för att fastställa myndigheters kompensation för lokalkostnader. Det anförs också att det inte direkt går att utläsa hur pris- och löneomräkningen är gjord. Mot den bakgrunden har regeringen årligen, med start från och med budgetpropositionen för 2006, lämnat en beskrivning av hur pris- och löneomräkningen av myndighetsanslagen går till.

Riksdagen har sedan återkommit och som sin mening gett regeringen tillkänna vad kultur- utskottet anfört (bet. 2005/06:KrU1, rskr. 2005/06:84-88) om att en översyn av den nuvarande metoden för beräkning av myndig- heternas hyreskompensation borde genomföras och att regeringen skulle återkomma till riksdagen med ett förslag till lösning. I tillkännagivandet ifrågasätts om det är en rimlig ordning att museer och andra kulturinstitutioner ska kunna uppträda som jämbördiga motparter i hyresförhandlingar med Fastighetsverket. Det anfördes också att regeringen snabbt skulle vidta åtgärder som underlättar för Statens museer för världskultur att i det korta perspektivet komma över de problem som den minskade kompensa- tionen för hyreskostnader fört med sig. Bland annat med anledning av riksdagens tillkänna- givande föreslog regeringen i den ekonomiska vårpropositionen för 2006 att anslaget för Centrala museer skulle ökas med 4 000 000 kronor.

Den del av tillkännagivandet som gäller museernas möjlighet att uppträda som motpart vid hyresförhandlingar behandlas i denna proposition i utgiftsområde 2, avsnitt 9.5.

Systemet med ramanslag och pris- och löne- omräkning var en förutsättning för den arbets- givarpolitiska delegering som genomfördes den 1 juli 1994. Den arbetsgivarpolitiska delegeringen utvärderades av Arbetsgivarpolitikutredningen (SOU 2002:32). Regeringen behandlade utredningen i budgetpropositionen för 2004, volym 2, avsnitt 6.4. Förslagen till ändring av modellen för pris- och löneomräkningen åter- kom regeringen till i budgetpropositionen för 2005, volym 2, avsnitt 7.4.

Regeringen anser att pris- och löneom- räkningen fungerar i stort sett bra. Utöver de genomförda åtgärderna har regeringen för närvarande ingen avsikt att se över eller byta modell för pris- och löneomräkningen.

206

Tilläggsbudget

PROP. 2007/08:1

8 Tilläggsbudget

8.1Förslag till tilläggsbudget för 2007

Enligt 9 kap. 5 § regeringsformen kan riksdagen för löpande budgetår på tilläggsbudget göra en ny beräkning av statsinkomster samt ändra anslag och anvisa nya anslag. De förändringar av gällande statsbudget som nu kan överblickas och andra frågor som regeringen anser bör tas upp, redovisas i det följande.

Anslagsförändringarna i detta förslag till tilläggsbudget innebär att anvisade medel ökar med 11 218 miljoner kronor netto. De föreslagna ökningarna av anslagen uppgår till 11 506 miljoner kronor och de föreslagna minskningarna uppgår till 288 miljoner kronor.

Efter de föreslagna åtgärderna beräknas budgeteringsmarginalen för 2007 uppgå till 19,4 miljarder kronor.

8.2Tilläggsbudget per utgiftsområde

8.2.1Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

45:1 Sametinget

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 25 803 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 45:1 Sametinget ökas med 2 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Den 1 januari 2007 övertog Sametinget arbetsuppgifter från länsstyrelsen och Statens jordbruksverk som framför allt rör rennäringen. Kostnaderna för de nya arbetsuppgifterna har blivit högre än vad som tidigare beräknades främst på grund av ett ökat behov av juridisk kompetens. Den resursförstärkning om 4 600 000 kronor som Sametinget fick för att täcka kostnaderna för de nya arbetsuppgifterna bedöms därför inte vara tillräcklig. Anslaget 45:1 Sametinget bör av denna anledning ökas med 2 000 000 kronor. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda anslaget 25:1 Sveriges lantbruksuniversitet minskas med motsvarande belopp.

46:2 Justitiekanslern

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 21 619 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 46:2 Justitiekans- lern ökas med 1 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Ärendetill- strömningen till Justitiekanslern har under året blivit väsentligt högre än beräknat vilket medför att arbetsbelastningen vid myndigheten är hög. För att verksamheten ska kunna bedrivas med bibehållen kvalitet under 2007 bör anslaget 46:2 Justitiekanslern ökas med 1 000 000 kronor. Finansiering sker genom att det under utgifts-

209

PROP. 2007/08:1

område 4 Rättsväsendet uppförda anslaget 4:1 Polisorganisationen minskas med motsvarande belopp.

90:5 Regeringskansliet m.m.

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 5 629 360 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 90:5 Regerings- kansliet m.m. ökas med 3 730 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Från och med 2007 gäller ny skattelagstiftning för statligt anställda under utlandsstationering som innebär att de skattefria tilläggen för de utsända som kollektiv minskar. När tilläggen blir skatte- pliktiga och pensionsgrundande ökar arbets- givaravgifter och inkomstskatter. Förändringen gäller dem som nystationeras från och med den 1 januari 2007. Anslaget 90:5 Regeringskansliet

m.m.bör ökas med 5 200 000 kronor för de ökade kostnader som uppstår avseende utlands- stationerad personal under 2007. Reformen ska vara statsfinansiellt neutral genom att de ökade kostnaderna motsvaras av ökade skatteintäkter.

Anslaget minskas med 1 470 000 kronor för att finansiera ökningen av det under utgiftsområde 4 Rättsväsendet uppförda anslaget 4:2 Säkerhetspolisen.

Sammantaget bör därmed anslaget 90:5

Regeringskansliet m.m. ökas med 3 730 000 kronor.

Investeringsplan för riksdagsförvaltningen

Riksdagsstyrelsens förslag: Riksdagen godkänner en ny investeringsplan för riksdagsförvaltningen enligt tabell 8.1.

Skälen för riksdagsstyrelsens förslag: Riksdags- förvaltningens investeringsplan för åren 2007– 2009 fastställdes av riksdagen i samband med behandlingen av budgetpropositionen för 2007. Följande föranleder en ändring av investerings- planen.

Riksdagsförvaltningen har konstaterat att svårigheterna att nå upp till de ambitioner som finns när det gäller bl.a. utskottens utfrågningar, sammankomster med externt inbjudna deltagare är betydande. Kraven på tillgänglighet, garde- rober, toaletter, säkerhet m.m. gör nuvarande sessionssalar olämpliga för sådana ändamål.

När sessionssalarna för riksdagens utskott planerades inför återflyttningen till Helge- andsholmen 1983 förutsattes att utskottsmöten skulle vara slutna. Under de senaste åren har stora förändringar skett genom införandet av öppna utskottssammanträden dit allmänheten har tillträde, vilket ställer nya krav på lokalerna. Ett växande behov av information från riksdagen ställer krav på lokaler för hearingar och internationella konferenser som ligger utanför det ”skalskydd” som omger riksdagens hus. Lokaler behövs som klarar att ta emot större besöksgrupper och grupper som är rullstols- bundna. Det interparlamentariska samarbetet, med bl.a. utskottskonferenser inom EU, ställer krav på tolkutrymmen. I dag har riksdagen inga lokaler som klarar dessa krav.

Den 14 mars 2007 fattade riksdagsstyrelsen ett principbeslut om projektering av nya sammanträdes- och konferenslokaler på Helge- andsholmen. Vid samma tillfälle beslutade riks- dagsstyrelsen också att tillsätta en parlamentarisk referensgrupp för projektet.

Riksdagsförvaltningen har därför inlett en projektering av nya sammanträdes- och konferenslokaler på den s.k. Puckeln, belägen på Helgeandsholmens norra del där allmänheten i dag inte har tillträde. Puckeln tillkom i samband med riksbanks- och riksdagshusbygget 1897– 1906. En envåningsbyggnad på Puckeln skulle innebära att den besökande allmänheten kommer ända fram till Norrströms vatten när man vill ta del av den politiska processen i riksdagshuset. Det befintliga lilla huset på Riksplan kan få en funktion om allmänhetens entré till konferenslokalerna förläggs där tillsammans med en ny bevakningsfunktion till godsmottagningen. Detta skapar även anledning för människor att röra sig på Riksplan som tyvärr blivit en folktom parkanläggning efter ombyggnaden 1983, då riksdagens huvudentré flyttades till Riksgatan.

210

PROP. 2007/08:1

Tabell 8.1 Investeringsplan för riksdagsförvaltningen

Miljoner kronor

	Totala utgifter	Totala utgifter
	under perioden	under perioden
	2007–2009	2007–2009
	enligt gällande	enligt ny
	investeringsplan	investeringsplan	Budget 2007	Beräknat 2008	Beräknat 2009
Nya sammanträdes- och konferenslokaler, Puckeln	0	100,0	0,0	0,0	100,0

Övriga anläggningstillgångar, fastigheter	104	116,1	46,6	39,5	30,0

Anläggningstillgångar, övrigt	147,9	94,9	39,8	30,1	25,0

Summa investeringar	251,9	311,0	86,4	69,6	155,0

Lån i Riksgälden	243,6	297,4	72,8	69,6	155,0

Anslag	8,3	13,6	13,61
Summa finansiering	251,9	311,0	86,4	69,6	155,0

1Investeringar avseende stabilisering av Riksgatans norra del som enligt den nya lagen om ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagens myndigheter ska anslagsfinansieras.

Utgifterna för projektering av nya samman- trädes- och konferenslokaler under 2007 beräknas till ca 8 000 000 kronor. Byggnation- erna beräknas starta 2008 och vara slutförda under 2009, om möjligt till Sveriges EU- ordförandeskap. De totala kostnaderna för att färdigställa de nya lokalerna beräknas i nuläget uppgå till ca 100 000 000 kronor och finansieras via räntekontot innan lån upptas i Riksgälds- kontoret 2009. Riksdagsförvaltningen avser att återkomma till riksdagen efter riksdagsstyrelsens slutgiltiga ställningstagande senast i början av 2008 avseende de nya sammanträdes- och konferenslokalerna (se vidare avsnitt 9.3.6 utgiftsområde 1, volym 2 i denna proposition).

De budgeterade investeringarna 2007 uppgår i den nya investeringsplanen till 86 400 000 kronor. Detta är en minskning med 5 500 000 kronor jämfört med gällande investeringsplan 2007. Den främsta orsaken till förändringen är en regeländring avseende klassificering av in- vesteringar samt vissa omprioriteringar avseende främst investeringar i övriga anläggnings- tillgångar.F1F

1Investeringar i övriga anläggningstillgångar har minskat med 8 100 000 kronor och investeringar i fastigheter har ökat med 2 600 000 kronor.

8.2.2Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

1:2 Ekonomistyrningsverket

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 102 077 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Ekonomi- styrningsverket ökas med 3 200 000 kronor.

Anslaget 1:13 E-legitimationer minskas med 3 200 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Enligt Europeiska kommissionens handlingsplan för 2010 ska all offentlig upphandling kunna ske elektroniskt. Regeringen har beslutat att den statliga förvaltningen 2010 bör ha kapacitet att hantera sina inköpsprocesser elektroniskt. Detta ska möjliggöra bl.a. elektroniska avrop från ramavtal och kräver införande av gemensamma standarder för e-order och e-katalog. Genom att hantera inköp elektroniskt kan betydande kostnadsbesparingar uppnås bl.a. genom ökad tillämpning av ramavtal, bättre underlag för statlig inköpssamordning och minskade administrativa kostnader.

Ekonomistyrningsverket (ESV) kommer att ges i uppdrag att förbereda och samordna införandet i statsförvaltningen, vilket bl.a. om- fattar att kartlägga, inventera och kostnads- beräkna införandet. Möjligheterna för små och medelstora företag att lämna anbud och leverera varor och tjänster till statsförvaltningen ska

211

PROP. 2007/08:1

särskilt beaktas. Uppdraget ska dessutom till- försäkra enskilda och företag möjligheten att använda elektroniskt ID (eID) i e-handels- processen.

Mot denna bakgrund bör anslaget 1:2 Ekonomistyrningsverket ökas med 3 200 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 1:13 E-legitimationer minskas med motsvarande belopp.

1:9 Ekonomiska rådet

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 257 000 kronor.

Regeringens förslag: Ekonomiska rådet avvecklas från och med den 1 november 2007.

Anslaget 1:9 Ekonomiska rådet ökas med 200 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Ekonomiska rådets verksamhet upphör från och med den 1 november 2007. För att finansiera de avveck- lingskostnader som uppstår samt kostnader för anordnandet av en höstkonferens behöver anslaget 1:9 Ekonomiska rådet ökas med 200 000 kronor.

1:14 Bidragsfastigheter (bemyndigande)

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 247 000 000 kronor. Något bemyndigande att ingå ekono- miska förpliktelser har inte lämnats.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2007 för anslaget 1:14 Bidragsfastigheter ingå ekonomiska avtal för underhåll på bidragsfastigheter som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 50 000 000 kronor efter 2007.

Skälen för regeringens förslag: I samband med att övergång skett till anslagsfinansiering av vård och underhåll av statliga fastigheter, som ofta utgör del av det svenska kulturarvet, har det visat

sig finnas behov av att kunna göra fleråriga ekonomiska åtaganden.

De bindningar det gäller är större enskilda underhållsprojekt där kostnaden överstiger 10 miljoner kronor. Övriga mindre projekt innebär inte några mer omfattande ekonomiska bindningar och bör betraktas som löpande.

För att ett rationellt och planmässigt underhållsarbete ska kunna bedrivas bör regeringen bemyndigas att under 2007 för anslaget 1:14 Bidragsfastigheter ingå ekonomiska avtal för underhåll på bidragsfastigheter som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 50 000 000 kronor efter 2007.

1:15 Finanspolitiska rådet

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 500 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:15 Finanspolitiska rådet ökas med 1 100 000 kronor.

Anslaget 1:5 Statistiska centralbyrån minskas med 250 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Finanspolitiska rådet bildades den 1 augusti 2007. Upp- byggnads- och startkostnader för myndigheten samt löpande driftskostnader blir högre än vad som tidigare beräknats. Anslaget 1:15 Finans- politiska rådet behöver därför ökas med 1 100 000 kronor. Finansiering sker delvis genom att anslaget 1:5 Statistiska centralbyrån minskas med 250 000 kronor och att det under utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution uppförda anslaget 3:1 Skatteverket minskas med 750 000 kronor.

212

8.2.3Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

3:1 Skatteverket

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 6 241 725 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 3:1 Skatteverket ökas med 4 328 000 kronor.

Skälen för regeringes förslag: Lagen (2007:346) om skattereduktion för utgifter för hushålls- arbete trädde ikraft den 1 juli 2007 och medför ökade administrationskostnader för Skatte- verket. Anslaget 3:1 Skatteverket bör därför ökas med 3 250 000 kronor.

Skatteverket lämnar uppbördshjälp enligt lagen (1998:1593) om trossamfund. Regeringen har beslutat om uppbördshjälp för åtta trossamfund utöver Svenska kyrkan. Enligt uppgift uppgår antalet personer i dessa trossamfund till 87 058 stycken under 2007. Verket bör kompenseras för kostnaderna för att administrera uttag av avgifter till registrerade trossamfund. Kostnaderna för uppbördshjälpen beräknas till 21 kronor per person. Anslaget 3:1 Skatteverket bör därför ökas med 1 828 000 kronor. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid uppförda anslaget 28:38 Stöd till trossamfund minskas med motsvarande belopp.

Anslaget minskas med 750 000 kronor för att delvis finansiera ökningen av det under utgifts- område 2 Samhällsekonomi och finansförvalt- ning uppförda anslaget 1:15 Finanspolitiska rådet.

Sammantaget bör alltså anslaget 3:1 Skatte- verket ökas med 4 328 000 kronor.

3:2 Kronofogdemyndigheten

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 610 056 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 3:2 Kronofogde- myndigheten ökas med 2 500 000 kronor.

PROP. 2007/08:1

Skälen för regeringens förslag: Den förändrade hanteringen av de s.k. offensiva borgenärs- uppgifterna leder till ökade kostnader för Kronofogdemyndigheten på grund av ökat behov av informationsutbyte med Skatteverket. Anslaget 3:2 Kronofogdemyndigheten bör därför ökas med 2 500 000 kronor.

8.2.4Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

4:1 Polisorganisationen

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 16 688 635 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 4:1 Polisorganisa- tionen minskas med 3 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: För att finansiera ökningen av det under utgiftsområde 1 Rikets styrelse uppförda anslaget 46:2 Justitie- kanslern minskas anslaget 4:1 Polisorganisationen med 1 000 000 kronor.

Anslaget minskas med ytterligare 2 000 000 kronor för att finansiera ökningen av anslaget 4:7

Brottsförebyggande rådet.

Sammantaget bör därmed anslaget 4:1 Polis- organisationen minskas med 3 000 000 kronor.

4:2 Säkerhetspolisen

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 783 623 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 4:2 Säkerhetspolisen ökas med 1 470 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Säkerhets- polisen har kostnadsansvaret för skyddsåtgärder för statsråden och deras bostäder.

De ökade kostnader som uppstod i samband med regeringsskiftet 2006 har minskat till- gängliga medel för 2007. Myndigheten bör kompenseras för den tillfälliga kostnads- ökningen och anslaget 4:2 Säkerhetspolisen bör

213

PROP. 2007/08:1

därför ökas med 1 470 000 kronor. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 1 Rikets styrelse uppförda anslaget 90:5 Regeringskansliet

m.m.minskas med motsvarande belopp.

4:5 Sveriges Domstolar

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 4 201 208 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 4:5 Sveriges Domstolar minskas med 136 449 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget 4:5 Sveriges Domstolar bör minskas med 1 449 000 kronor för att finansiera ökningen av det under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid uppförda anslaget 28:21 Riksarkivet och landsarkiven.

Anslaget bör minskas med ytterligare 135 000 000 kronor för att finansiera ökningen av anslaget 4:12 Rättsliga biträden m.m.

Sammantaget bör alltså anslaget 4:5 Sveriges Domstolar minskas med 136 449 000 kronor.

4:7 Brottsförebyggande rådet

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 60 263 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 4:7 Brottsföre- byggande rådet ökas med 2 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Brottsföre- byggande rådet har fått ökade kostnader i samband med åtaganden om investeringar i informationssäkerhet. Dessutom har kost- naderna för hanteringen av kriminalstatistiken ökat. Anslaget 4:7 Brottsförebyggande rådet bör därför ökas med 2 000 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 4:1 Polisorganisationen minskas med motsvarande belopp.

4:12 Rättsliga biträden m.m.

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 225 657 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 4:12 Rättsliga biträden m.m. ökas med 135 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: En ökning av antalet förordnanden av offentliga försvarare m.fl. och omfattningen av dem har medfört att utgifterna för rättsliga biträden blir högre än vad som tidigare har beräknats. Anslaget 4:12 Rättsliga biträden m.m. bör därför ökas med 135 000 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 4:5 Sveriges Domstolar minskas med motsvarande belopp.

8.2.5Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

5:5 Inspektionen för strategiska produkter

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 24 903 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 5:5 Inspektionen för strategiska produkter ökas med 1 200 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget 5:5 Inspektionen för strategiska produkter behöver ökas med 1 200 000 kronor för att stärka inspektionens möjligheter att aktivt bidra till att de av Förenta Nationerna och Europeiska Unionen beslutade sanktionerna mot Iran och Nordkorea genomförs effektivt i Sverige. Avsikten med sanktionerna är att påverka dessa länder att genomföra de krav som FN och EU har ställt. Under senare år har även ökade krav ställts på Sverige att förhindra spridning av massförstörelsevapen. Vidare behöver inspek- tionen påbörja en stor investering i ärende- hanteringssystem och kommunikationssystem, bl.a. i avsikt att ge ökad service till företag.

214

8.2.6Utgiftsområde 8 Migration

12:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 93 255 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 12:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden ökas med 80 000 000 kronor.

Anslaget 12:5 Kostnader vid domstolsprövning

iutlänningsärenden minskas med 80 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Införandet av en ny instans- och processordning i utlännings- ärenden 2006 har inneburit initiala svårigheter att beräkna resursbehovet i de olika delarna av systemet.

Det stora antalet asylsökande och behovet av mer omfattande utredningar i asylärenden medför att utgifterna för offentligt biträde förväntas bli högre än vad som tidigare beräknats. Anslaget 12:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden behöver därför ökas med 80 000 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 12:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden minskas med motsvarande belopp.

8.2.7Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

13:2 Bidrag för läkemedelsförmånerna (bemyndigande)

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 21 367 000 000 kronor. Något bemyndigande att ingå ekono- miska åtaganden har inte lämnats.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2007 för anslaget 13:2 Bidrag för läkemedelsförmånerna ingå en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 64 200 000 000 kronor under 2008–2010.

PROP. 2007/08:1

Skälen för regeringens förslag: Ekonomisk ersättning utgår till landstingen för läkemedel inom läkemedelsförmånerna. Ersättningen regle- ras via fleråriga överenskommelser mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting. Eftersom regeringen nu avser att ingå en överenskommelse för perioden 2008–2010 bör regeringen bemyndigas att under 2007 för anslaget 13:2 Bidrag för läkemedelsförmånerna ingå åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 64 200 000 000 kronor under den aktuella perioden. Åtagandena bedöms rymmas inom de beräknade anslagsnivåerna för åren 2008–2010.

13:8 Sjukvård i internationella förhållanden

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 368 023 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 13:8 Sjukvård i internationella förhållanden ökas med 90 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Utgifterna för sjukvård i internationella förhållanden bestäms av faktorer som till övervägande del inte går att påverka. Av betydelse är bland annat hur många försäkrade svenskar som mottar vård inom EU- och EES-området med stöd av artiklarna 49 och 50 i EG-fördraget eller med stöd av rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen. Utgifterna påverkas också av hur många försäkrade svenskar som mottar vård med stöd av ingångna konventioner och hälso- och sjukvårdsavtal. Ingen av de nämnda faktorerna går att påverka och de är svåra att prognostisera. Dessutom utbetalas ersättning till andra stater för hälso- och sjukvård för svenska pensionärer bosatta i andra EU-länder. De ersättningar som behöver betalas ut under 2007 bedöms inte rymmas inom anvisat anslag. Anslaget 13:8 Sjukvård i internationella förhållanden behöver därför ökas med 90 000 000 kronor.

215

PROP. 2007/08:1

14:4 Statens folkhälsoinstitut

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 126 350 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 14:4 Statens folk- hälsoinstitut ökas med 70 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Enligt alkohollagen (1994:2046) ska den som hos Statens folkhälsoinstitut (FHI) ansöker om tillverkningstillstånd betala ansökningsavgift. Den som beviljas tillstånd skall betala en årlig tillsynsavgift.

Genom en dom i Länsrätten i Stockholms län i april 2005 har FHI blivit ålagt att betala tillbaka ansöknings- och tillsynsavgifter för åren 1995– 1999 till de företag som berörs av domen. Avgifterna bedömdes vara i strid med EG- fördraget. Domen fastställdes senare av Kammarrätten i Stockholm och i maj i år avslog Regeringsrätten FHI:s begäran om prövnings- tillstånd. Detta innebar att avgifter på samman- lagt ca 32 000 000 kronor skulle betalas tillbaka omgående till de företag som berördes av domen. FHI har verkställt detta med medel som sedan 2003 disponerats för återbetalning av andra avgifter som tidigare bedömts vara i strid med EG-rätten samt med 4 000 000 kronor som var avsedda för myndighetens ordinarie verk- samhet. FHI:s bedömning är att domarna är prejudicerande även för andra företag som erlagt ansöknings- och tillsynsavgifter, såväl under den aktuella perioden som efter 1999.

För att möjliggöra återbetalningar och för att kompensera FHI för de 4 000 000 kronor som i år har belastat myndighetens förvaltningsanslag, bör anslaget 14:4 Statens folkhälsoinstitut ökas med 70 000 000 kronor.

8.2.8Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

19:6 Försäkringskassan

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 7 148 024 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 19:6 Försäkrings- kassan ökas med 700 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen presenterar i denna proposition ett omfattande åtgärdspaket för att minska sjukfrånvaron och underlätta återgången i arbete. Vidare ska Försäkringskassans insatser för att minska förekomsten av felaktiga utbetalningar för- stärkas väsentligt i förhållande till nuvarande nivå. Detta kommer att ställa stora krav på omställningar i Försäkringskassans verksamhet och kräver rimliga planeringsförutsättningar. Mot denna bakgrund anser regeringen att anslaget 19:6 Försäkringskassan bör ökas med 700 000 000 kronor.

8.2.9Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad

22:1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 5 062 006 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 22:1 Arbets- marknadsverkets förvaltningskostnader minskas med 4 500 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget 22:1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader bör minskas med 4 500 000 kronor för att bidra till finansieringen av ökningen av det under utgiftsområde 24 Näringsliv uppförda anslaget 38:2 Näringslivsutveckling m.m.

216

22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 38 368 302 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd ökas med 250 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Regeringens omläggning av arbetsmarknadspolitiken har inneburit stora justeringar i arbetslöshets- kassornas administrativa system samt lett till ökade administrativa kostnader i övrigt. För att möjliggöra för arbetslöshetskassorna att fullfölja genomförda och aviserade förändringar inom arbetslöshetsförsäkringen bör därför anslaget 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd ökas med 250 000 000 kronor.

22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader (bemyndigande)

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 3 126 377 000 kronor. Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2007 ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 500 000 000 kronor under 2008–2011.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2007 för anslaget 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 000 000 000 kronor under 2008–2010.

Anslaget 22:3 Köp av arbetsmarknads- utbildning och övriga kostnader minskas med 5 500 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Omfattningen av beslut om bidrag till köp av arbets- marknadsutbildningar och övriga kostnader, vilka innebär åtaganden som medför behov av

PROP. 2007/08:1

framtida anslag, beräknas bli högre än vad som tidigare beräknats. Bemyndiganderamen för anslaget 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader behöver därför ökas med 500 000 000 kronor. Eftersom plusjobben av- vecklas kan perioden för bemyndiganderamen kortas till 2010. Regeringen bör av dessa skäl bemyndigas att under 2007 ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 000 000 000 kronor under 2008–2010.

Anslaget bör minskas med 5 500 000 kronor för att bidra till finansieringen av ökningen av det under utgiftsområde 24 Näringsliv uppförda anslaget 38:2 Näringslivsutveckling m.m.

22:4 Lönebidrag och Samhall m.m. (bemyndigande)

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 12 724 146 000 kronor. Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2007 ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 5 900 000 000 kronor under 2008–2010.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2007 för anslaget 22:4 Lönebidrag och Samhall m.m. ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 7 162 500 000 kronor under 2008–2010.

Skälen för regeringens förslag: Omfattningen av beslut om bidrag till anställningar med lönebidrag, trygghetsanställningar och utveck- lingsanställningar, vilka innebär åtaganden som medför behov av framtida anslag, beräknas bli högre än vad som tidigare beräknats. Bemyndiganderamen för anslaget 22:4 Lönebidrag och Samhall m.m. behöver därför ökas med 1 262 500 000 kronor. Regeringen bör bemyndigas att under 2007 ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 7 162 500 000 kronor under 2008–2010.

217

PROP. 2007/08:1

8.2.10 Utgiftsområde 14 Arbetsliv

23:1 Arbetsmiljöverket (bemyndigande)

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 626 306 000 kronor. Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2007 besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 18 550 000 kronor under 2008.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2007 för anslaget 23:1 Arbetsmiljöverket ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 38 550 000 kronor under 2008–2009.

Skälen för regeringens förslag: En kommitté har inrättats med uppdrag att utreda och lämna förslag om framtida huvudmannaskap och bedrivande av företagshälsovårdsutbildning. För att upprätthålla företagshälsovårdsutbildningen har medel för ändamålet tills vidare avsatts under anslaget 23:1 Arbetsmiljöverket. De planerade företagshälsovårdsutbildningarna sker i form av uppdragsutbildningar som sträcker sig över flera år. Kommittén behöver möjlighet att upphandla utbildningar som sträcker sig till och med 2009. Bemyndiganderamen för anslaget 23:1 Arbetsmiljöverket behöver därför ökas med 20 000 000 kronor. Regeringen bör av denna anledning bemyndigas att under 2007 ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 38 550 000 kronor under 2008– 2009.

8.2.11Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

26:6 Polarforskningssekretariatet

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 25 766 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 26:6 Polarforsk- ningssekretariatet ökas med 6 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Det internationella polaråret (IPY) startade i mars 2007 och avslutas 2009. Detta medför ett tillfälligt ökat behov av operativa insatser inom polarforskningen, exempelvis expeditioner till Arktis. För att verksamheten ska kunna genom- föras på ett ändamålsenligt sätt bör anslaget 26:6 Polarforskningssekretariatet ökas med 6 000 000 kronor.

8.2.12Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 261 305 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt inter- nationellt kulturutbyte och samarbete ökas med 20 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget 28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete bör ökas med 20 000 000 kronor för att finansiera insatser inom film- och teaterområdet till minne av Ingmar Bergman.

218

28:21 Riksarkivet och landsarkiven

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 316 478 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 28:21 Riksarkivet och landsarkiven ökas med 1 449 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Riksarkivet och landsarkiven har övertagit ansvaret för Sveriges Domstolars arkivmaterial. Av denna anledning bör anslaget 28:21 Riksarkivet och landsarkiven ökas med 1 449 000 kronor. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 4 Rätts- väsendet uppförda anslaget 4:5 Sveriges Dom- stolar minskas med motsvarande belopp.

28:32 Riksutställningar

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 45 572 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 28:32 Riksutställ- ningar ökas med 13 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget 28:32 Riksutställningar bör ökas med 13 000 000 kronor för att täcka vissa kostnader som uppstår i samband med myndighetens omlokalisering till Gotland.

28:38 Stöd till trossamfund

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 50 232 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 28:38 Stöd till trossamfund minskas med 1 828 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget 28:38 Stöd till trossamfund bör minskas med 1 828 000 kronor för att finansiera ökningen av det under

PROP. 2007/08:1

utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution upp- förda anslaget 3:1 Skatteverket.

8.2.13Utgiftsområde 18 Samhälls- planering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik

31:1 Boverket

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 203 119 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 31:1 Boverket ökas med 10 000 000 kronor.

Anslaget 31:5 Fonden för fukt- och mögel- skador minskas med 10 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: En förenklad och mer effektiv tillämpning av plan- och bygglagen (1987:10) förutsätter att kunskapen om lagstiftningen, och ansvarsfördelningen som följer av denna, ökar hos berörda myndigheter. Av denna anledning kommer en samordnad kompetensutvecklingsinsats att genomföras av Boverket. Anslaget 31:1 Boverket bör därför ökas med 10 000 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 31:5 Fonden för fukt- och mögelskador minskas med motsvarande belopp.

8.2.14Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

34:3 Åtgärder för biologisk mångfald

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 961 822 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald ökas med 1 500 000 kronor.

Anslaget 34:12 Havsmiljö minskas med 1 500 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Länsstyrelsen i Örebro län har i enlighet med riksdagens beslut om tilläggsbudget för 2007 (bet. 2006/07:FiU21,

219

PROP. 2007/08:1

rskr. 2006/07:222) tilldelats 1 500 000 kronor under det under utgiftsområde 1 Rikets styrelse uppförda anslaget 32:1 Länsstyrelserna m.m. för att till viss del kompenseras för den kostnad länsstyrelsen åsamkats som följd av ett skadestånd till ett antal markägare i samband med översvämningar. Finansiering skedde genom att anslaget 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald minskades med motsvarande belopp. För detta ändamål föreslås nu annan finansiering. Anslaget 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald bör därför ökas med 1 500 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 34:12 Havsmiljö minskas med motsvarande belopp.

8.2.15 Utgiftsområde 21 Energi

35:10 Stöd för energiinvesteringar i offentliga lokaler (bemyndigande)

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 700 000 000 kronor. Vidare har regeringen ett bemyndigande att besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 500 000 000 kronor under 2008 och 200 000 000 kronor under 2009.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2007 för anslaget 35:10 Stöd för energiinvesteringar i offentliga lokaler besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 700 000 000 kronor under 2008 och 300 000 000 kronor under 2009.

Skälen för regeringens förslag: Tillströmningen av bidragsärenden avseende energiinvesteringar under det första halvåret 2007 har varit större än förväntat. Bemyndiganderamen avseende anslaget 35:10 Stöd för energiinvesteringar i offentliga lokaler behöver ökas med 200 000 000 kronor för 2008 och med 100 000 000 kronor för 2009. Regeringen bör därför bemyndigas att för 2007 besluta om stöd som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 700 000 000 kronor under 2008 och 300 000 000 kronor under 2009 .

35:13 Stöd för installation av energieffektiva fönster m.m. i småhus (bemyndigande)

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 50 000 000 kronor. Något bemyndigande att ingå ekono- miska åtaganden har inte lämnats.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2007 för anslaget 35:13 Stöd för installation av energieffektiva fönster m.m. i småhus besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åta- ganden medför behov av framtida anslag på högst 30 000 000 kronor under 2008.

Skälen för regeringens förslag: Tillströmningen av bidragsärenden för installation av energi- effektiva fönster m.m. i småhus har under första halvåret 2007 varit större än förväntat. För att Boverket på ett rationellt sätt ska kunna hantera alla bidragsärenden behöver beslut om bidrag kunna fattas med stöd i en bemyndiganderam. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2007 för anslaget 35:13 Stöd för installation av energieffektiva fönster m.m. i småhus besluta om bidrag som medför behov av framtida anslag på högst 30 000 000 kronor under 2008.

8.2.16 Utgiftsområde 22 Kommunikationer

36:2 Väghållning och statsbidrag

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 16 839 080 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag ökas med 7 000 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Riksdagen har under årens lopp bemyndigat regeringen att uppta lån i Riksgäldskontoret för att genomföra vissa vägprojekt. Den sammantagna låneskulden för sådana projekt beräknas för innevarande år uppgå till 18 469 000 000 kronor. Räntor och amorteringar finansieras från anslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag. För att finansiera en extra amortering av den samlade låneskulden

220

avseende vägprojekt bör anslaget ökas med 7 000 000 000 kronor.

36:4 Banverket: Banhållning och sektors- uppgifter

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 13 440 807 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 36:4 Banverket:

Banhållning och sektorsuppgifter ökas med 2 999 580 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Riksdagen har under årens lopp bemyndigat regeringen att uppta lån i Riksgäldskontoret för att genomföra vissa järnvägsprojekt. Den sammantagna låneskulden för sådana projekt beräknas för innevarande år uppgå till 14 868 000 000 kronor. Räntor och amorteringar finansieras från

anslaget 36:4 Banverket: Banhållning och

sektorsuppgifter. För att finansiera en extra amortering av den samlade låneskulden avseende järnvägsprojekt bör anslaget ökas med 3 000 000 000 kronor.

Vidare minskas anslaget med 420 000 kronor för att finansiera ökningen av anslaget 36:13 Viss internationell verksamhet.

Sammantaget bör alltså anslaget 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter ökas med 2 999 580 000 kronor.

36:13 Viss internationell verksamhet

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 2 485 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 36:13 Viss inter- nationell verksamhet ökas med 420 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: På grund av ökade utgifter för medlemsavgifter i vissa inter- nationella organisationer, däribland International Maritime Organisation (IMO), är de medel som anvisats otillräckliga. Anslaget 36:13 Viss

PROP. 2007/08:1

internationell verksamhet bör därför ökas med 420 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 36:4 Banverket: Banhållning och sektors- uppgifter minskas med motsvarande belopp.

36:16 Järnvägsstyrelsen

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 53 357 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 36:16 Järnvägs- styrelsen ökas med 3 500 000 kronor.

Anslaget 36:3 Banverket: Administration minskas med 3 500 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Enligt järnvägslagen (2004:519) ska att ett register över järnvägsfordon föras och göras offentligt. Kraven på registrets funktionalitet fastlades av Europeiska kommissionen i april 2007 efter förslag från Europeiska Järnvägsbyrån (ERA). Enligt första järnvägspaketet, dvs. det första steget mot skapandet av ett integrerat europeiskt järnvägsområde som bl.a. syftar till att påskynda trafikomställning, ska även ett register upprättas för ny infrastruktur, t.ex. spår och elförsörj- ningssystem. Uppbyggnaden och hanteringen av registret kommer att innebära utökade arbets- insatser för Järnvägsstyrelsen.

Enligt gällande EG-direktiv ska reglerings- organet för järnväg, dvs. Järnvägsstyrelsen, som första instans pröva klagomål och villkor rörande banavgifter, kapacitetstilldelning och tvister när parterna inte kommer överens.F2FUnder en övergångsperiod gällde gamla regler i Sverige. Direktivet tillämpas fullt ut sedan december 2006.

2Artikel 30 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/14/EG av den

28februari 2001 om fördelning av infrastrukturkapacitet, uttag av avgifter för utnyttjande av järnvägsinfrastruktur och utfärdande av säkerhets- intyg.

221

PROP. 2007/08:1

Enligt gällande EG-direktiv åligger det vidare myndigheten att genomföra en branschanalys för järnvägsföretag samt att genomföra ett informationsarbete med inriktning mot ekono- misk särredovisning.F3F

Omfattningen av de utgiftsökningar som bestämmelserna medför kunde inte beräknas inför 2007. För att Järnvägsstyrelsen ska kunna fullgöra uppgifter rörande registerhållning samt marknadsövervakning behöver anslaget 36:16 Järnvägsstyrelsen ökas med 3 500 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 36:3 Banverket: Administration minskas med mot- svarande belopp.

8.2.17Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

25:1 Sveriges lantbruksuniversitet

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 401 376 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 25:1 Sveriges lantbruksuniversitet minskas med 10 000 000 kronor.

Skälet för regeringens förslag: Anslaget 25:1 Sveriges lantbruksuniversitet minskas med 2 000 000 kronor för att finansiera ökningen av det under utgiftsområde 1 Rikets styrelse uppförda anslaget 45:1 Sametinget. Vidare minskas anslaget med 850 000 kronor för att finansiera ökningen av anslaget 43:1 Statens jordbruksverk samt med 7 150 000 kronor för att finansiera del av ökningen av anslaget 43:5

Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m.

Sammantaget bör således anslaget 25:1 Sveriges lantbruksuniversitet minskas med 10 000 000 kronor.

3Rådets direktiv 91/440/EEG av den 29 juli 1991 om utveckling av gemenskapens järnvägar enligt dess lydelse genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/12/EG av den 26 februari 2001 om ändring av rådets direktiv 91/440/EEG om utvecklingen av gemenskapens järnvägar.

42:4 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 124 349 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 42:4 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar ökas med 50 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Från anslaget betalas ersättningar till djurägare enligt 15 § epizootilagen (1999:657). Under året har antalet sjukdomsutbrott blivit betydligt fler än beräknat. Det är främst utbrott av den smittsamma grissjukdomen PRRS (Porcine Reproductive and Respiratory Syndrome) och av salmonella som lett till att kostnaderna för ersättning inte bedöms rymmas inom anvisat anslag. Anslaget 42:4 Bekämpande av smittsamma husdjurs- sjukdomar bör därför ökas med 50 000 000 kronor.

Anslag 43:1 Statens jordbruksverk

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 322 284 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 43:1 Statens jord- bruksverk ökas med 850 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Statens jordbruksverk fick 2006 uppdraget att i samråd med Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen i Jämtlands län utreda förutsättningarna för samt verka för att förhandlingar genomförs mellan å ena sidan Handölsdalen, Idre, Mittådalen, Ruhtven Sijte och Tåssåsens samebyar och å andra sidan berörda markägare i Härjedalen avseende upplåtelse av rätt till vinterbete för ren. Statens jordbruksverk redovisade sin del av uppdraget i december 2006. För att hitta en bestående lösning på vinterbetesfrågan i Härjedalen har uppdraget förlängts till den 31 december 2007.

222

Anslaget 43:1 Statens jordbruksverk bör ökas med 850 000 kronor för att täcka de kostnader som uppstår i samband med uppdraget. Finansiering sker genom att anslaget 25:1 Sveriges lantbruksuniversitet minskas med mot- svarande belopp.

Anslag 43:5 Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m.

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag 78 939 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 43:5 Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m. ökas med 9 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Utgifterna beräknas öka till följd av de sanktionsavgifter som Europeiska kommissionen har ålagt Sverige att betala efter sin granskning av Sveriges hantering av jordbruksstöden 2003 och 2004. Utgifterna beräknas även öka med anledning av Högsta domstolens dom i februari 2007 i mål mellan Statens jordbruksverk och en jord- brukare. Enligt domen får staten inte ta ut dröjsmålsränta på omställningsstöd som inte återbetalats i tid om detta inte regleras i författning. Med anledning av domen har återbetalning av felaktigt debiterade räntor och räntekompensation utbetalats till berörda jordbrukare.

Anslaget 43:5 Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m. bör därför ökas med sammantaget 9 000 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur minskas med 1 850 000 kronor och genom att anslaget 25:1 Sveriges lantbruksuniversitet minskas med 7 150 000 kronor.

PROP. 2007/08:1

Anslag 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 2 990 431 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur minskas med 26 850 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget 44:1

Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur minskas med 25 000 000 kronor för att finansiera ökningen av anslaget 45:1 Främjande av rennäringen m.m. Vidare minskas anslaget med 1 850 000 kronor för att finansiera del av ökningen av anslaget 43:5 Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m.

Sammantaget bör således anslaget 44:1

Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

minskas med 26 850 000 kronor.

45:1 Främjande av rennäringen m.m.

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 46 718 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 45:1 Främjande av rennäringen m.m. ökas med 25 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget finansierar statligt bidrag enligt rennärings- förordningen (1993:384) för stödutfodring av ren vid synnerligen svåra betesförhållanden och pristillägg till renägare per slaktad ren. Under vintern 2006/07 har enligt olika betesunder- sökningar synnerligen svåra betesförhållanden rått i stora delar av renskötselområdet vilket lett till ett stort behov av stödutfodring.

Antalet slaktade renar uppgick till ca 72 000 stycken under säsongen 2006/07, en ökning med ca 37 procent i jämförelse med säsongen dessförinnan. Slakten av ren förväntas bli fortsatt hög under säsongen 2007/08.

Mot denna bakgrund har nivån på bidrag för stödutfodring av ren vid synnerligen svåra

223

PROP. 2007/08:1

betesförhållanden mångdubblats under 2007 och nivån på prisstödet som utbetalas beräknas bli fortsatt hög under året. Anslaget 45:1 Främjande av rennäringen m.m. behöver därför ökas med 25 000 000 kronor.

Finansiering sker genom anslaget 44:1

Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

minskas med motsvarande belopp.

8.2.18 Utgiftsområde 24 Näringsliv

38:2 Näringslivsutveckling m.m.

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 453 909 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 38:2 Näringslivs- utveckling m.m. ökas med 10 000 000 kronor.

Anslaget får även användas för försöket med Nystartcenter.

Skälen för regeringens förslag: En försöks- verksamhet med Nystartcenter kommer att inledas i ett antal kommun- och stadsdelar där utanförskapet är särskilt stort. Försöket med Nystartcenter, där privata, offentliga och ideella aktörer är samlade på ett och samma ställe ska öka möjligheten för den enskilde att snabbare få hjälp och stöd att bl.a. etablera eget företagande.

Medel finns sedan tidigare avsatta under utgiftsområde 13 Arbetsmarknad. Eftersom insatserna riktar sig till företagssektorn bör försöksverksamheten i stället finansieras under utgiftsområde 24 Näringsliv. Mot denna bakgrund bör anslaget 38:2 Näringslivsutveckling

m.m.få användas även för försöket med Nystartcenter. Anslaget bör därför ökas med 10 000 000 kronor. Finansiering sker genom att de under utgiftsområde 13 Arbetsmarknad uppförda anslagen 22:1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader och 22:3 Köp av arbets- marknadsutbildning och övriga kostnader minskas med 4 500 000 kronor respektive med 5 500 000 kronor.

39:3 Exportfrämjande verksamhet

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 223 836 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 39:3 Export- främjande verksamhet ökas med 7 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen beslutade i juni om att anmäla Sveriges deltagande i världsutställningen EXPO 2010 i Shanghai. Deltagande i en världsutställningen bygger för svensk del på ett gemensamt åtagande från stat och näringsliv i form av ett samverkansprojekt mellan offentliga och privata aktörer. Förberedelsearbetet inleds under 2007 och förutsätter att statliga medel finns att tillgå. Anslaget 39:3 Exportfrämjande verksamhet bör därför ökas med 7 000 000 kronor.

Låneram för civila flygutvecklingsprojekt (bemyndigande)

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att uppdra åt Riksgäldskontoret att träffa avtal med Saab AB och Volvo Aero Corporation om delfinansiering av civila flygutvecklingsprojekt inom en ram som inklusive tidigare gjorda åtaganden uppgår till högst 1 110 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen har sedan 2002 ett bemyndigande att uppdra åt Riksgäldskontoret att ingå avtal med Saab AB och Volvo Aero Corporation för att delta i utvecklingsarbete avseende civila flygindustri- projekt. Den nuvarande ramen uppgår till 960 000 000 kronor, varav 430 000 000 kronor är intecknade genom träffade avtal (bet. 2001/02:NU1, rskr. 2001/02:109 mom. 4).

Svensk flygindustri behöver även fortsättning- svis, på liknande villkor som gäller för företag i andra länder, kunna delta som partner i utveckling och produktion av nästa generations nya miljövänligare civila passagerarflygplan. Mot denna bakgrund bör regeringen bemyndigas att

224

uppdra åt Riksgäldskontoret att träffa avtal med Saab AB och Volvo Aero Corporation om delfinansiering av nu aktuella internationella samarbetsprojekt på flygindustriområdet inom

PROP. 2007/08:1

en ram som inklusive tidigare gjorda åtaganden uppgår till högst 1 110 000 000 kronor. Detta innebär att den tidigare låneramen utökas med 150 000 000 kronor.

225

Revision, kontroll och

ekonomisk styrning

PROP. 2007/08:1

9 Revision, kontroll och ekonomisk styrning

9.1Inledning

Regeringen ska enligt 47 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten (budgetlagen) årligen för riksda- gen redovisa vilka åtgärder regeringen vidtagit med anledning av Riksrevisionens iakttagelser.

Den årliga revisionens revisionsberättelser med invändning har anmälts samlat i årsredo- visningen för staten 2006 (skr. 2006/07:101).

I denna volym av budgetpropositionen kom- menteras eventuella iakttagelser avseende årsre- dovisningen för staten. Vidare lämnas en sam- manställning över de granskningsrapporter som är slutbehandlade. Dessutom lämnas en samlad förteckning över, och korta referat av, samtliga granskningsrapporter som lämnats sedan föregå- ende års budgetproposition. Därtill kommente- ras Riksrevisionens årliga rapport. I detta sam- manhang diskuteras den samlade bilden av revisionens iakttagelser sedan föregående års budgetproposition, men också andra frågor med nära koppling till revision och kontroll. Reger- ingens redogörelse inriktas på iakttagelser och åtgärder av större vikt som t.ex. rör budget-, ef- fektivitets- eller kontrollaspekter. Redogörelsen berör även i viss mån de åtgärder som aviserats i föregående års budgetproposition med anled- ning av tidigare granskningsrapporter.

I utgiftsområdesvolymerna redovisas och kommenteras revisionens iakttagelser och rap- porter från Riksrevisionens effektivitetsrevision och de revisionsberättelser med invändning från den årliga revisionen som berör respektive poli- tikområde. Revisionens samtliga iakttagelser kan i normalfallet inte förväntas vara åtgärdade när redovisningen lämnas i budgetpropositionen. Avgörande är bl.a. när revisionens rapporter lämnas, men också den tid det tar för regeringen

att överväga och vidta relevanta åtgärder. I re- geringens redovisning till riksdagen av vilka åt- gärder som vidtagits finns därför även behov av att återkomma till tidigare års iakttagelser från revisionen. Redogörelsen under rubriken Revi- sionens iakttagelser omfattar således inte bara aktuella granskningsrapporter och revisionsbe- rättelser utan i viss mån också sådana från tidi- gare år.

9.2Årlig revision

Riksrevisionen har inom ramen för den årliga re- visionen granskat 254 myndigheter. Därutöver har Riksrevisionen genomfört årlig revision av ca 60 bolag och stiftelser där staten har ett be- stämmande inflytande, 45 övriga organisationer samt 4 nordiska institutioner med säte i Sverige.

9.2.1Revisionsberättelser med invändning

Av 254 granskade myndigheter har i 11 fall revi- sionsberättelsen lämnats med invändning, vilket innebär att revisionen har konstaterat ett eller flera väsentliga fel i årsredovisning eller förvalt- ning. En förteckning över vilka myndigheter som fått revisionsberättelse med invändning, och orsaken till respektive invändning, lämnades i årsredovisningen för staten 2006.

För räkenskapsåret 2005 lämnades 16 revi- sionsberättelser med invändning. En viss minsk- ning i antalet revisionsberättelser med invänd- ning kan således konstateras mellan 2005 och 2006. I avsnitt 9.5 lämnas en kortfattad redogö-

229

PROP. 2007/08:1

relse för regeringens fortsatta arbete med att stärka den interna styrningen och kontrollen i staten samt den statliga internrevisionen. Re- geringens bedömning avseende de åtgärder som föranleds av revisionsberättelser med invändning redovisas under respektive politikområde.

9.2.2Granskning av årsredovisningen för staten

Riksrevisionen har lämnat revisionsberättelse utan invändning för årsredovisningen för staten 2006 (dnr 32-2006-0881).

9.3Effektivitetsrevision

9.3.1Behandling av granskningsärenden

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet anför, rörande former för redo- visningen av granskningsärendena i budgetpro- positionen, att ett kort omnämnande om att en rapport anses slutbehandlad, förutom i anslut- ning till respektive politikområde, även borde

Tabell 9.1 Slutbehandlade granskningsrapporter

lämnas i det övergripande revisionsavsnittet i volym 1, då detta skulle ge en bättre överblick (bet. 2006/07:FiU8).

Regeringens bedömning

I det följande lämnas en redovisning av de granskningsrapporter från Riksrevisionen som är slutbehandlade. Med slutbehandlad avses att det ärende som respektive granskningsrapport i sig ger upphov till är avskrivet. Det förhållande att en granskningsrapport i formell mening är slutbehandlad hindrar dock inte att sakfrågan i sig ägnas ytterligare uppmärksamhet i regering- ens fortsatta arbete med att utveckla och effekti- visera den statliga verksamheten.

Därtill lämnas på sedvanligt sätt en redovis- ning av slutbehandlade rapporter i anslutning till respektive politikområdesavsnitt i respektive ut- giftsområde. När det gäller pågående eller kom- mande arbeten är strävan därtill att i möjligaste mån ange en tidsram.

Slutbehandlade granskningsrapporter

I det följande återges de granskningsrapporter som enligt Regeringskansliets diarium är slutbe- handlade.

Rapport nr	Namn	Beslut
2003:1	Hur effektiv är djurskyddstillsynen?	Ad acta 3 maj 2004
	Länsplanerna för regional infrastruktur – vad har styrt prioritering-
2004:1	arna?	Ad acta 25 oktober 2005
2004:2	Förändringar inom kommittéväsendet	Prop. 2005/06:1
2004:3	Arbetslöshetsförsäkringens hantering på arbetsförmedlingen	Prop. 2004/05:1
2004:4	Den statliga garantimodellen	Regeringsbeslut 11 mars 2004
	Återfall i brott eller anpassning i samhället – uppföljning av kriminal-	Regeringsbeslut 16 december 2004,
2004:5	vårdens klienter	RB KVM
2004:6	Materiel för miljarder – en granskning av försvarets materielförsörjning	Prop. 2004/05:5
		Regeringsbeslut 15 augusti 2004,
2004:7	Personlig assistans till funktionshindrade	dir. 2004:107
2004:8	Uppdrag statistik – Insyn i SCB:s avgiftsbelagda verksamhet	Prop. 2004/05:1
2004:9	Riktlinjer för prioriteringar inom hälso- och sjukvård	Prop. 2005/06:1
	Bistånd via ambassader – en granskning av UD och Sida i utvecklings-
2004:10	samarbetet	Prop. 2005/06:1
2004:11	Betyg med lika värde? – en granskning av statens insatser	Ad acta 7 juli 2005
2004:12	Höga tjänstemäns representation och förmåner	Prop. 2004/05:1
2004:14	Arbetsmiljöverkets tillsyn	Prop. 2006/07:1
	Offentlig förvaltning i privat regi – statsbidrag till idrottsrörelsen och
2004:15	folkbildningen	Prop. 2004/05:1, dir. 2006:135
2004:16	Premiepensionens första år	Prop. 2004/05:1
2004:17	Rätt avgifter? – statens uttag av tvingande avgifter	Ad acta 9 januari 2006
2004:18	Vattenfall AB – Uppdrag och statens styrning	Ad acta 10 november 2004
2004:19	Vem styr den elektroniska förvaltningen?	Prop. 2004/05:1

230

		PROP. 2007/08:1

2004:23	Regelförenklingar för företag	Regeringsbeslut 2 december 2004
2004:24	Snabbare asylprövning	Prop. 2005/06:1
2004:25	Sjukpenninganslaget – utgiftsutveckling under kontroll?	Prop. 2005/06:1
	Utgift eller inkomstavdrag? – Regeringens hantering av det tillfälliga
2004:26	sysselsättningsstödet	Ad acta 5 april 2005
2004:27	Stödet till polisens brottsutredningar	Prop. 2005/06:1
2004:28	Regeringens förvaltning och styrning av sex statliga bolag	Ad acta 24 augusti 2007
2004:29	Kontrollen av strukturfonderna	Ad acta 8 mars 2005
2005:2	Tillväxt genom samverkan? Högskolan och det omgivande samhället	Prop. 2005/06:1
2005:3	Arbetslöshetsförsäkringen – kontroll och effektivitet	Prop. 2005/06:1
2005:4	Miljögifter från avfallsförbränningen – hur fungerar tillsynen	Ad acta 13 oktober 2006
2005:5	Från invandrarpolitik till invandrarpolitik	Prop. 2005/06:1
2005:6	Regionala stöd – styrs de mot ökad tillväxt?	Prop. 2005/06:1
	Ökad tillgänglighet i sjukvården? – regeringens styrning och uppfölj-
2005:7	ning	Prop. 2005/06:1
2005:8	Representation och förmåner i statliga bolag och stiftelser	Prop. 2005/06:1
2005:9	Statens bidrag för att anställa mer personal i skolor och fritidshem	Prop. 2005/06:1
2005:11	Bolagiseringen av Statens järnvägar	Ad acta 24 augusti 2007
2005:12	Uppsikt och tillsyn i samhällsplaneringen – intention och praktik	Ad acta 21 mars 2006
2005:14	Förtidspension utan återvändo	Prop. 2005/06:1
		Prop. 2006/07:1, regeringsbeslut 20 de-
2005:15	Marklösen – Finns förutsättningar för rätt ersättning?	cember 2005
2005:17	Aktivitetsgarantin – Regeringen och AMS uppföljning och utvärdering	Ad acta 30 december 2005
2005:18	Rikspolisstyrelsens styrning av polismyndigheterna	Regeringsbeslut 21 december 2006, RB RPS
2005:19	Rätt utbildning för undervisningen Statens insatser för lärarkompetens	Ad acta 9 maj 2006
2005:20	Statliga myndigheters bemyndiganderedovisning	Prop. 2006/07:1
	Lärares arbetstider vid universitet och högskolor – planering och upp-
2005:21	följning	Ad acta 9 maj 2006
2005:22	Kontrollfunktioner – två fallstudier	Prop. 2006/07:1
2005:23	Skydd mot mutor Läkemedelsförmånsnämnden	Ad acta 31 mars 2006
2005:24	Skydd mot mutor Apoteket AB	Ad acta 23 mars 2007
	Rekryteringsbidrag till vuxenstuderande – uppföljning och utbetal-
2005:25	ningskontroll	Prop. 2006/07:1
	Granskning av Statens pensionsverks interna styrning och kontroll av
2005:26	informationssäkerheten	Prop. 2006/07:1
	Granskning av Sjöfartsverkets interna styrning och kontroll av informa-
2005:27	tionssäkerheten	Prop. 2006/07:1
2005:28	Fokus på hållbar tillväxt? Statens stöd till regional projektverksamhet	Ad acta 3 januari 2007
2005:30	Skydd mot mutor Banverket	Ad acta 8 januari 2007
2006:1	Arbetsmarknadsverkets insatser för att minska deltidsarbetslösheten	Ad acta 28 februari 2006
2006:2	Regeringens styrning av Naturvårdsverket	Prop. 2006/07:1
2006:3	Kvalitén i elöverföringen – finns förutsättningar för en effektiv tillsyn	Ad acta 17 april 2007
2006:6	Redovisning av myndigheters betalningsflöden	Prop. 2006/07:1
2006:8	Skydd mot korruption i statlig verksamhet	Prop. 2006/07:1
2006:12	Konsumentskyddet inom det finansiella området – fungerar tillsynen?	Prop. 2006/07:1
2006:13	Kvalificerad yrkesutbildning – utbildning för marknadens behov?	Prop. 2006/07:1
2006:14	Arbetsförmedlingen och de kommunala ungdomsprogrammen	Prop. 2006/07:1
2006:15	Statliga bolag och offentlig upphandling	Ad acta 24 augusti 2007
	Socialstyrelsen och de nationella kvalitetsregisten inom hälso- och
2006:16	sjukvården	Prop. 2006/07:1
2006:17	Förvaltningsutgifter på sakanslag	Prop. 2006/07:1
2006:19	Statliga insatser för nyanlända invandrare	Prop. 2006/07:1
2006:20	Styrning och kontroll av regeltillämpningen inom socialförsäkringen	Prop. 2006/07:1
2006:21	Finansförvaltningen i statliga fastighetsbolag	Prop. 2006/07:1
2006:22	Den offentliga arbetsförmedlingen	Prop. 2006/07:1
2006:28	Anställningsstöd	Ad acta 22 december 2006

231

PROP. 2007/08:1

9.3.2Granskningsrapporter

I det följande redovisas korta referat av samtliga granskningsrapporter som Riksrevisionen läm- nat sedan föregående års budgetproposition.

RiR 2006:22 Den offentliga arbetsförmedlingen Riksrevisionen har granskat den offentliga ar- betsförmedlingens effektivitet, produktivitet samt dess roll i matchningsprocessen. Även åt- gärder som har vidtagits för att förbättra match- ningsprocessen har granskats.

Riksrevisionens slutsats är att arbetsförmed- lingen på grund av allt lägre marknadsandelar i allt mindre utsträckning kan ge information om lediga platser. Även rollen som informations- förmedlare vid anställningar har minskat. Vidare bedömer Riksrevisionen det som anmärknings- värt att Arbetsmarknadsstyrelsen inte fortlö- pande analyserar hur matchningsprocessen fun- gerar. Riksrevisionens samlade bedömning är att det finns en potential för betydande effektivi- tetsförbättringar vid arbetsförmedlingarna.

RiR 2006:23 Det makroekonomiska underlaget i budgetpropositionerna

Riksrevisionen har granskat kvaliteten på det makroekonomiska underlaget i budgetproposi- tionerna under perioden 1994–2005.

Riksrevisionen anför att en genomgång av de makroekonomiska prognoserna från elva pro- gnosmakare visar att osäkerheten i prognoserna är betydande, men att regeringens prognospreci- sion överlag inte är sämre än andra prognosma- kares. Vidare bedömer Riksrevisionen att kon- junkturprognoserna redovisas på ett utförligt sätt, men att de medelfristiga kalkylerna beskrivs på ett knapphändigt sätt. Därtill lämnas ingen samlad bedömning av osäkerheter och risker. En annan brist som revisorerna påtalar är att det saknas en publicerad dokumentation av de mo- deller och metoder som används.

RiR 2006:24 Granskning av Arbetsmarknadsver- kets interna styrning och kontroll av informa- tionssäkerheten

Riksrevisionen har granskat den interna styr- ningen och kontrollen av informationssäkerhe- ten vid Arbetsmarknadsverket (AMV).

Riksrevisionen anför i granskningsrapporten att ledningens informationssäkerhetsarbete vid AMV har tre väsentliga brister som påverkar ledningens förmåga att genomföra beslutade sä-

kerhetsnivåer och verka för att de bibehålls inom myndigheten. Dessa brister rör ledningens styr- ning och kontroll av informationssäkerhetsar- betet, arbetet med en samlad riskanalys samt ledningens uppföljning och vidareutveckling av ledningssystemet för informationssäkerhet. Sammantaget bedömer Riksrevisionen att AMV utifrån gängse normer inte fullt ut arbetar sys- tematiskt med sitt ledningssystem för informa- tionssäkerhet.

RiR 2006:25 Granskning av Migrationsverkets interna styrning och kontroll av informationssä- kerheten

Riksrevisionen har granskat den interna styr- ningen och kontrollen av informationssäkerhe- ten vid Migrationsverket.

Riksrevisionen anför i granskningsrapporten att vissa delar av Migrationsverkets ledningssy- stem för informationssäkerhet redan finns på plats, om än inte fullständigt utvecklade. Det gäller ansvarsfördelning, tekniska skyddsåtgärder och styrdokument för säkerhetsarbetet. Gransk- ningen visar dock att i vissa andra delar har led- ningens arbete med informationssäkerheten brister. Det gäller kontrollmiljön, riskanalys, kontrollfunktioner, uppföljning och utbildning. Dessa brister påverkar enligt revisorerna i sin tur ledningens möjlighet att uppnå eftersträvad in- formationssäkerhet. Bristerna avser väsentliga punkter i ledningssystemet och Riksrevisionen bedömer därför att Migrationsverket, utifrån gängse normer, inte fullt ut arbetar systematiskt med sitt ledningssystem för informationssäker- het.

RiR 2006:26 Granskning av Lantmäteriverkets interna styrning och kontroll av informationssä- kerheten

Riksrevisionen har granskat den interna styr- ningen och kontrollen av informationssäkerhe- ten vid Lantmäteriverket.

Riksrevisionen anför i granskningsrapporten att det vid Lantmäteriverket finns flera funge- rande delar av ett ledningssystem för informa- tionssäkerhet. Vissa delar av ledningssystemet är dock inte tillräckligt väl utvecklade. Gransk- ningen visar vidare att ledningens informations- säkerhetsarbete har tre huvudsakliga brister: An- svarsfördelningen är oklar, riskanalysarbetet har inte fullföljts och uppföljningen är inte systema- tisk. Riksrevisionen anför att bristerna samman- taget innebär att Lantmäteriverket inte fullt ut

232

arbetar systematiskt med sin informationssäker- het utifrån gängse normer.

RiR 2006:27 Regeringens uppföljning av överskottsmålet

Riksrevisionen har granskat regeringens uppfölj- ning av överskottsmålet under budgetåren 2000– 2007.

Enligt Riksrevisionen visar granskningen att det finns väsentliga brister i uppföljningen av överskottsmålet. Revisorerna anför att regering- ens uppföljning av överskottsmålet varit osyste- matisk. Vidare påtalas att regeringens beräkning av det strukturella sparandet inte förefaller vara en rättvisande indikator för överskottsmålet. Därtill anför Riksrevisionen att överskottsmålet inte är tydligt definierat.

RiR 2006:28 Anställningsstöd

Riksrevisionen har granskat det arbetsmark- andspolitiska programmet anställningsstöd. Granskningen har inriktats på arbetsförmedling- ens hantering av anställningsstöden, och förut- sättningarna för denna, samt stödens effekter.

Riksrevisionen anför att granskningen indike- rar att anställningsstöden har begränsade netto- effekter på sysselsättningen. Vidare föreligger det bristfällig kontroll av arbetsgivare inför stödbeslut. Därtill påtalar revisorerna bristfälliga rutiner för att motverka överutnyttjande och konkurrenssnedvridning. Dessutom anför revi- sorerna att den interna kontrollen för att mot- verka korruption är bristfällig.

RiR 2006:29 Reformen av Försvarets logistik – Blev det billigare och effektivare Riksrevisionen har granskat Försvarsmaktens logistik (FMLOG).

Riksrevisionen konstaterar att FMLOG vis- serligen har reducerat kostnaderna för logistiken något, men att det samtidigt finns stora möjlig- heter att ytterligare öka resurseffektiviteten och minska kostnaderna. Vidare konstaterar Riksre- visionen att FMLOG har svårt att möta det nya försvarets behov av snabba och flexibla lo- gistiklösningar. Därtill konstaterar Riksrevisio- nen att en förklaring till att målet med tillkoms- ten av FMLOG inte uppnåtts är att systemet, med beställare (förbanden), utförare (FMLOG) och ägare (Högkvarteret), inte har tillämpats på det sätt som det var tänkt.

PROP. 2007/08:1

RiR 2006:30 Socialförsäkringsförmåner till gra- vida – Försäkringskassans agerande för en lagenlig och enhetlig tillämpning

Riksrevisionen har granskat Försäkringskassans agerande för en lagenlig och enhetlig tillämpning av ersättningar till gravida.

Riksrevisionen har iakttagit att skillnaderna mellan länen, om man ser till den totala andelen ersatta kvinnor, fortfarande är relativt små, sam- tidigt som variationerna för respektive förmån alltjämt är relativt stora. Därutöver visar Riksre- visionens uppföljning bl.a. att det finns en stor spännvidd i diagnosmönster mellan länen, vilket pekar på att det kan finnas behov av en ökad samverkan mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården för att öka precisionen vid sjuk- skrivning av gravida.

Riksrevisionen har även granskat hur Riksför- säkringsverket och Försäkringskassan har agerat under perioden 2003 till och med september 2006 för att skapa förutsättningar för en lagenlig och enhetlig handläggning av ersättningar till gravida. Av granskningen framgår bl.a. att För- säkringskassans kunskap om orsakerna till de re- gionala skillnaderna i ersättningar till gravida samt hur de kan åtgärdas är bristfällig och att Försäkringskassan i kvalitetsarbetet inte har uppmärksammat de särskilda svårigheter som rör tillämpningen av ersättning till gravida.

RiR 2006:31 Genetiskt modifierade organismer – det möjliga och det rimliga

Riksrevisionen har granskat det statliga arbetet med genetiskt modifierade organismer (GMO) i foder, livsmedel och industriråvaror. Gransk- ningen har inriktats på EG-rättens inverkan på det svenska GMO-arbetet, ansvariga myndig- heters arbete och regeringens roll i arbetet.

Riksrevisionen anför att enligt riksdagens be- slut och enligt gällande EG-regler ska utveckling och användning av GMO prövas noggrant. I den svenska miljöbalken ställs krav på prövningen genom de grundläggande hänsynsreglerna, t.ex. försiktighetsprincipen, bästa möjliga teknik och alternativa metoder samt särskilda etiska hänsyn inbegripet bedömning av samhällsnytta. Riksre- visionen anser att dessa krav på prövningen inte tillgodoses till fullo. Den prövning som i prakti- ken görs är inte så bred och ingående som det övergripande regelverket påbjuder. Flera svåra avvägningar görs inte. Vidare anför Riksrevisio- nen att regeringens styrning genom reglerings- brev och instruktioner av myndigheternas arbete

233

PROP. 2007/08:1

inte är särskilt inriktad på GMO-frågor. Därtill anför revisorerna att trots att flera av de problem som har framkommit i granskningen har varit kända sedan länge har regeringen inte lämnat några förslag till riksdagen inom denna del av GMO-området.

RiR 2006:32 Bidrag som regeringen och Reger- ingskansliet fördelar

Riksrevisionen har granskat det åtgärder som re- geringen vidtagit med anledning av riksdagens tillkännagivande år 2001 beträffande anslag som regeringen disponerar och fördelar.

Riksrevisionen anför att regeringens redovis- ning med anledning av riksdagens tillkännagi- vande inte varit fullständigt. Vidare konstaterar Riksrevisionen att regeringen vidtagit åtgärder som fått praktiskt genomslag sedan riksdagens tillkännagivande år 2001. Revisorerna konstate- rar exempelvis att volymen av de bidrag som in- gått i granskningen har mer än halverats mellan åren 2001 och 2005. Därtill anser Riksrevisionen att Regeringskansliets anslagsredovisning i års- redovisningen har förbättrats. Revisorerna kon- staterar även att Regeringskansliets riktlinjer för hanteringen av bidrag har förstärkts. Trots dessa förbättringar anför revisorerna att visa problem kvarstår beträffande kontroll och styrning av de bidrag som regeringen och Regeringskansliet alltjämt hanterar.

RiR 2007:1 Statlig tillsyn av bostad med särskild service enligt LSS

Riksrevisionen har granskat den statliga tillsy- nen av och normgivningen för LSS-insatsen bo- stad med särskild service för vuxna.

Riksrevisionens samlade bedömning är att den nuvarande organiseringen och utformningen av den statliga kontrollen av LSS inte uppfyller de krav som bör ställas på tillsyn av en rättighetslag- stiftning. Enligt Riksrevisionen försvårar organi- seringen av tillsynen möjligheterna att uppnå en likvärdig tillsyn.

RiR 2007:3 Regeringens beredning och redovis- ning av skatteutgifter

Riksrevisionen har granskat regeringens bered- ning och redovisning av skatteutgifter åren 1996–2006.

Riksrevisionens bedömning är att regeringens redovisning av skatteutgifter inte uppfyller grundläggande krav på en transparent budgetre- dovisning. Beskrivningen av enskilda skatteut-

gifter är teknisk, syftet med skatteutgiften anges sällan och hänvisning till lagrum och förarbeten saknas. De redovisningsprinciper och beräk- ningsmetoder som ligger till grund för skatteut- giftsredovisningen är teoretiskt härledda, men inte anpassade för att ge ett underlag för en fortlöpande prövning mellan olika stöd. Detta får till följd att många mindre relevanta skatteut- gifter redovisas, men också att många av de skatteutgifter som är relevanta att redovisa inte kan beräknas. Riksrevisionen kan även konsta- tera att de principer som redovisningen grundar sig på har ändrats under åren utan att detta kommenterats på ett tydligt sätt.

RiR 2007:4 Beredskapen för kärnkraftsolyckor Riksrevisionen har granskat ansvariga myndig- heters beredskap för att hantera olyckor i svenska kärnkraftverk.

Riksrevisionens samlade bedömning är att an- svariga myndigheter inte i alla delar har säker- ställt en god beredskap för att hantera konse- kvenserna av en olycka i ett svenskt kärnkraft- verk. Riksrevisionen konstaterar att merparten av de övningar och andra insatser som gjorts har avsett det akuta skedet under en kärnkrafts- olycka. Däremot har det långsiktiga arbetet efter en kärnkraftsolycka hanterats i mycket liten omfattning.

Vidare bedömer Riksrevisionen att de mål och krav som riksdag och regering har satt upp för beredskapen för en kärnkraftsolycka delvis är otydliga. Riksrevisionen konstaterar även att re- geringens beslut om de avgifter kärnkraftsindu- strin ska betala för beredskap utgår från ett ofullständigt beslutsunderlag. De totala kostna- derna som länsstyrelserna, Räddningsverket och Strålskyddsinstitutet har för beredskapen för en kärnkraftsolycka har inte beaktats.

RiR 2007:5 Regeringens skatteprognoser Riksrevisionen har granskat kvaliteten på reger- ingens skatteprognoser under perioden 2000– 2006.

Riksrevisionen konstaterar att träffsäkerheten i regeringens prognoser är svag. Revisorerna an- för exempelvis att prognosavvikelserna för skat- teinkomsterna vissa år är så stora att de förändrar bedömningen av finanspolitikens inriktning och utrymmet för reformer i förhållande till överskottsmålet. Riksrevisionen konstaterar dock att även Konjunkturinstitutets och Eko-

234

nomistyrningsverkets skatteprognoser uppvisar stora avvikelser mot utfallen.

Vidare anför Riksrevisionen att redovisningen av prognoser och prognosavvikelser är relativt utförlig i budgetdokumenten. Enligt Riksrevi- sionen ägnas emellertid stora prognosrevide- ringar och prognosavvikelser alltför litet ut- rymme. Därtill anför revisorerna att det saknas en sammanhållen publicerad redovisning av pro- gnosmetoder och prognosmodeller.

RiR 2007:6 Vägverkets körprov – lika för alla? Riksrevisionen har granskat enhetligheten i Väg- verkets körprov.

Riksrevisionen har funnit brister i Vägverkets arbete med att styra mot en enhetlig bedömning. Vidare konstaterar Riksrevisionen att andelen godkända körprov varierar mellan trafikinspek- törer vid samma kontor, trots att körkortsaspi- ranterna fördelas slumpmässigt mellan inspektö- rerna. Därtill konstaterar revisorerna att andelen godkändas körprov varierar mellan olika delar av landet, och mellan olika förarprovskontor. Re- visorerna anför även att tillsynen över Vägver- kets förarprövning är begränsad.

RiR 2007:7 Den största affären i livet – Tillsyn över fastighetsmäklare och konsumenternas möjlig- het till tvistelösning

Riksrevisionen har granskat tillsynen över fas- tighetsmäklare och konsumenternas möjligheter till tvistlösning med utgångspunkt från om till- synen fungerar i enlighet med fastighetsmäklar- lagens syfte. Granskningen har omfattat Fastig- hetsmäklarnämndens och Allmänna reklama- tionsnämndens verksamheter.

Riksrevisionen har granskat om Fastighets- mäklarnämndens tillsyn och Allmänna reklama- tionsnämndens tvistlösning fungerar i enlighet med fastighetsmäklarlagens (1995:400) syfte. Riksrevisionens övergripande slutsats är att syf- tet med lagen inte fullt ut har nåtts. Gransk- ningen visar bl.a. på brister i form av alltför lågt ställda krav på mäklare att dokumentera vilken information som har förmedlats. Därtill anför revisorerna att Fastighetsmäklarnämnden varit alltför passiv i sin tillsynsroll.

RiR 2007:8 Regeringens beredning av förslag om försäljning av sex bolag

Riksrevisionen har granskat regeringens genom- gång av argument för och emot statligt ägaren-

PROP. 2007/08:1

gagemang för de sex bolag som regeringen avise- rat ska säljas.

Riksrevisionens bedömning är att bered- ningen av ärendet inte uppfyller regeringsfor- mens beredningskrav, bl.a. eftersom regeringen inte inhämtat synpunkter från myndigheter med expertkunskap. Riksrevisionens granskning visar att regeringen för de sex aktuella bolagen inte har gjort en genomgång enligt vad som avisera- des i budgetpropositionen. Regeringen har till riksdagen och allmänheten förmedlat en oklar bild av vilken genomgång som ligger till grund för valet av de sex bolagen för försäljning.

Bristen på dokumentation av regeringens genomgång har enligt Riksrevisionen gjort det svårt att i efterhand granska regeringens age- rande och viktiga händelseförlopp som avser ägarförvaltningen. Riksrevisionens slutsats är att dokumentationen vid Näringsdepartementet inte uppfyller de krav på dokumentation som konstitutionsutskottet uttalat.

RiR 2007:9 Säkerheten vid vattenkraftdammar Riksrevisionen har granskat de statliga insatserna för dammsäkerhet.

Det förekommer enligt Riksrevisionen pro- blem och brister i arbetet med dammsäkerhet. Revisorerna anför att bl.a. vattenkraftsföretagens arbete med riskbedömningar inte är tillräckligt utvecklat. De brister som upptäcks bedöms och klassificeras inte enligt internationell praxis. Vi- dare har Affärsverket svenska kraftnät inte tagit ställning till hur tillsynen borde utvecklas och förändras med anledning av att länsstyrelserna i sin tillsyn inte upptäcker väsentliga brister i dammägarnas egenkontroll. Riksrevisionen anser vidare att avsaknaden av möjligheten till författ- ningsmässig reglering inom dammsäkerhetsom- rådet försvårar de statliga myndigheternas möj- ligheter att anpassa och utveckla kraven på egen- kontrollen till förändrade förutsättningar inom området. Därtill konstaterar Riksrevisionen att länsstyrelsernas tillsyn inte lyckats identifiera vä- sentliga brister som framkommit då utländska experter granskat svensk dammsäkerhet.

RiR 2007:10 Regeringens styrning av informa- tionssäkerhetsarbetet i den statliga förvaltningen Riksrevisionen har granskat regeringens styrning av informationssäkerhetsarbetet i den statliga förvaltningen.

Riksrevisionen anser att regeringens styrning av informationssäkerheten är av stor vikt. Riks-

235

PROP. 2007/08:1

revisionens samlade bedömning är att regeringen inte följt upp om den interna styrningen och kontrollen av informationssäkerheten i statsför- valtningen varit tillfredsställande. Enligt reviso- rerna har regeringen inte heller tagit tillräckliga initiativ för att förbättra förutsättningarna för förvaltningens arbete med informationssäker- heten.

RiR 2007:11 Statens företagsfrämjande insatser – Når de kvinnor och personer med utländsk bak- grund?

Riksrevisionen har granskat vilket genomslag riksdagens prioriteringar av kvinnor och perso- ner med utländsk bakgrund har fått i statens fö- retagsfrämjande insatser.

Granskningen visar att den prioritering av kvinnor och personer med utländsk bakgrund som riksdagen ställt sig bakom fått ett litet ge- nomslag. En viktig orsak till att prioriteringen fått ett litet genomslag är enligt Riksrevisionen att varken den tidigare eller nuvarande reger- ingen har förtydligat prioriteringen. De särskilda satsningarna – satsningar som specifikt riktas mot kvinnor och personer med utländsk bak- grund – har haft ett värde för dem som deltagit. Riksrevisionen menar dock att satsningarna en- dast får en marginell betydelse för de priorite- rade gruppernas företagande.

RiR 2007:12 Hur förbereds arbetsmarknadspoliti- ken? En granskning av regeringens underlag Riksrevisionen har granskat vilket beslutsunder- lag som regeringen har haft för regelförändringar och nya program och insatser inom arbetsmark- nadspolitiken. Granskningen omfattar även i vil- ken mån utvärderingar görs av nya aktiviteter samt i vilken mån utvärderingar utnyttjas vid förändringar av arbetsmarknadspolitiska aktivi- teter.

Det förefaller enligt Riksrevisionen saknas en systematik för uppföljning och utvärdering av arbetsmarknadspolitiska aktiviteter. Olika for- mer av försöksverksamheter, t.ex. kontrollerade experiment, kan enligt revisorerna emellertid underlätta utvärderingar och därmed vara ett värdefullt underlag för introduktion eller föränd- ring av arbetsmarknadspolitiska aktiviteter. För- söksverksamheter som t.ex. kontrollerade expe- riment har dock enligt Riksrevisionen endast an- vänts i ett fåtal fall och inte heller på ett syste- matiskt sätt.

RiR 2007:13 Granskning av Årsredovisning för staten 2006

Riksrevisionen har genomfört en granskning av årsredovisningen för staten 2006 utöver den granskning som genomförts genom årlig revi- sion och som avrapporterats i revisionsberättel- sen (RiR 2007-05-22, dnr 32-23006-0881).

Årsredovisningen har granskats med avseende på uppföljning av de budgetpolitiska målen, pro- gnosavvikelser för skatteintäkterna och ålders- pensionssystemets ekonomi. Riksrevisionen konstaterar att det finns brister i ÅRS 2006 mot bakgrund av kraven i 2, 44 och 45 §§ i lagen (1996:1059) om statsbudgeten.

Riksrevisionen anför att förklaringar till de uppgifter som redovisas ibland är otydliga och svåra att förstå. Exempelvis är redovisningen av förändring av anslagsbehållningar oklar, väsent- liga tabeller kommenteras inte samt förklaringar till prognosavvikelser för skatteintäkterna är otydliga eller missvisande.

Därtill anför Riksrevisionen att i några fall finns skillnader i redovisade belopp mellan olika avsnitt. Förklaringarna till skillnaderna är ofull- ständiga eller saknas helt, vilket minskar redo- visningens informationsvärde. Det förekommer olika uppgifter om prognosavvikelser för skat- teintäkterna, om pensionssystemets administra- tionskostnader samt om pensionssystemets skulder utan att skillnaderna förklaras. Riksrevi- sionen anför vidare att måluppfyllelsen för det övergripande överskottsmålet inte redovisas. Redovisningen av de tekniska justeringarna av utgiftstaket för 2006 är ofullständig.

RiR 2007:15 Almi Företagspartner AB och sam- hällsuppdraget

Riksrevisionen har granskat Almi Företagspart- ner AB och dess samhällsuppdrag.

Riksrevisionens samlade bedömning är att re- geringen inte tillräckligt aktivt har påverkat ut- vecklingen av bolaget. Regeringen bör mot bak- grund av de förutsättningar som idag gäller för små och medelstora företag, i kombination med de konstaterade bristerna, genomföra en översyn av Almi Företagspartner AB.

RiR 2007:16 Regeringens uppföljning av kommu- nernas ekonomi

Riksrevisionen har granskat regeringens uppfölj- ning och redovisning av kommunernas ekonomi.

236

Riksrevisionen konstaterar att det finns bris- ter i regeringens uppföljning av kommunernas ekonomi. Av granskningsrapporten framgår att redovisningen av kommunernas ekonomiska ställning är alltför snäv och att det saknas infor- mation om kommunernas beredskap inför framtiden. Riksrevisionen har även funnit brister i uppföljningen av hur kravet på god ekonomisk hushållning efterlevs och otydligheter i regering- ens bedömning av kommunernas ekonomi.

RiR 2007:17 Statens insatser för att hantera om- fattande elavbrott

Riksrevisionen har granskat delar av underlaget för dimensioneringen av det svenska stamnätet för elöverföring samt statens förmåga att hantera omfattande elavbrott.

Riksrevisionen anser att regeringen inte har underlag för att kunna bedöma om vidtagna åt- gärder är tillräckliga för att förebygga omfat- tande elavbrott. Enligt Riksrevisionen har inte regeringen, som ytterst ansvarig för det natio- nella elsystemet, ett tillräckligt underlag för att kunna bedöma stamnätets dimensionering i re- lation till risken för ett omfattande elavbrott. Enligt Riksrevisionen finns det ingen samlad analys av risker och sårbarheter i det svenska el- systemet. Vidare saknas tillräckliga analyser av om dimensioneringen av elsystemet är rimlig re- lativt de kostnader som samhället kan drabbas av om ett omfattande elavbrott inträffar. Om om- fattande elavbrott inträffar finns det en viss för- måga att hantera situationen, men den är enligt revisorerna sammantaget bristfällig.

9.4Riksrevisionens årliga rapport

Finansutskottet föreslog att riksdagen lägger Riksrevisionens årliga rapport 2006 (redog. 2006/07:RRS1) till handlingarna (bet. 2006/07:FiU8). Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (rskr. 2006/07:11).

Regeringen kommenterar revisionens iaktta- gelser i respektive berört politikområdesavsnitt. På ett tematiskt plan, och mot bakgrund av Riksrevisionens årliga rapport 2007 (RiR 2007:14), vill regeringen därutöver framföra föl- jande.

PROP. 2007/08:1

Statlig tillsyn

I ett stort antal granskningar av statliga myndig- heters tillsyn av framför allt kommunal verk- samhet konstaterar Riksrevisionen att tillsynen inte fungerar. Tillsynen sker för sällan och utförs inte enhetligt. Sanktionsmedel används inte i till- räcklig utsträckning och tillsynen följs sällan upp. I vissa fall är det också otydligt vem som ansvarar för tillsynen. Dessa problem är extra allvarliga inom områden som berör grupper som har svårt att göra sig hörda. Revisorerna har bl.a. uppmärksammat detta i granskningar av tillsy- nen av kommunernas hantering av förmåner inom LSS-området och av överförmyndarverk- samheten.

Liknande problem finns enligt Riksrevisionen även inom tillsynen av medborgarnas skydd som konsumenter. Granskningarna av tillsynen av konsumentskyddet på det finansiella området och tillsynen av fastighetsmäklare visar enligt re- visorerna att staten inte säkerställer att medbor- garna får ett gott konsumentskydd. Orsakerna till att tillsynen inte fungerar varierar. I många fall är tillsynsenheterna relativt små, vilket riske- rar att göra dem tandlösa gentemot de aktörer de ska kontrollera. Ibland har också den kontrolle- rande rollen fått stå tillbaka för den främjande. Enligt revisorerna anger tillsynsmyndigheterna bl.a. resursbrist och kompetensproblem som förklaringar. Vidare anser revisorerna att reger- ingen i några fall inte tillräckligt tydligt har för- delat ansvaret mellan olika aktörer.

Regeringen är angelägen om att tillsynsverk- samheten inom olika verksamhetsområden blir mer effektiv och tydlig. Ett konkret exempel är socialförsäkringsområdet där regeringen givit en särskild utredare i uppdrag att utreda möjliga or- ganisatoriska former för tillsynen (dir. 2007:24). Inriktningen av tillsynen ska vara mot system- tillsyn och effektivitetsgranskning. Funktionen ska vara skild från Försäkringskassan. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2007. I ut- giftsområde 2 Samhällsekonomi och finansför- valtning, avsnitt 5, redogör regeringen för andra åtgärder som förestår inom tillsynsområdet.

237

PROP. 2007/08:1

Redovisning i de budgetpolitiska dokumenten

Otydliga principer för uppföljning av överskottsmålet

Granskningen av regeringens uppföljning av överskottsmålet i budgetdokumenten mellan 2000 och 2006 (RiR 2006:27) pekar enligt Riks- revisionen på flera brister. Det saknas tydliga principer för uppföljningen. Bland annat har re- geringen inte angett längden på en konjunktur- cykel, vilket är nödvändigt om målet ska kunna utvärderas. Revisorerna konstaterar att uppfölj- ningen av målet har skett med hjälp av olika in- dikatorer, som emellertid skiftat mellan olika budgetdokument och ibland använts på olika sätt. Riksrevisionen bedömer att överskottsmålet periodvis inte varit styrande för finanspolitikens utformning i ett medelfristigt perspektiv. Revi- sorerna betonar också behovet av tydligt redovi- sade principer för uppföljningen av överskotts- målet för att underlätta bedömningen av mål- uppfyllelsen.

Riksrevisionens kritik sammanfaller till stor del med den kritik som även framförts av IMF och OECD. Regeringen instämmer i denna kri- tik.

I 2007 års ekonomiska vårproposition redovi- sade regeringen sin syn på de grundläggande motiven för ett överskottsmål för den offentliga sektorns sparande. Regeringen gjorde även be- dömningen att uppföljningen av överskottsmålet bör göras med ett flertal indikatorer. Utöver strukturellt sparande föreslogs även en ny ge- nomsnittsindikator, beräknat på årets sparande samt sparandet tre år bakåt och tre år framåt i tiden. Regeringen kommer löpande att utvärdera indikatorn och återkomma med förslag om hur den kan utvecklas och kompletteras.

För att stärka tilltron till det finanspolitiska ramverket och dess hållbarhet på lång sikt har regeringen även inrättat ett finanspolitiskt råd, vars uppgift är att årligen göra en uppföljning av om de grundläggande målen för finanspolitiken uppnås. Rådet ska dessutom utvärdera om poli- tiken bidragit till en långsiktigt uthållig tillväxt och om den bidragit till full sysselsättning m.m.

Finansutskottet står bakom regeringens am- bitioner att utveckla och förstärka det finanspo- litiska ramverket (bet. 2006/07:FiU20, s. 95f). Utskottet konstaterar i detta sammanhang att regeringen i sitt arbete med det finanspolitiska ramverket har beaktat och tagit intryck av Riks-

revisionens synpunkter när det bl.a. gäller ut- formningen och uppföljningen av saldomålet i budgetpropositionen.

Skatteutgifter leder till en mindre stram budgetprövning

Revisorerna bedömer att regeringens redovis- ning inte uppfyller grundläggande krav på en transparent budgetredovisning. Redovisningen är visserligen omfattande, men den blir därmed också svår att överblicka. Enligt Riksrevisionen är beskrivningen av enskilda skatteutgifter tek- nisk, syftet med skatteutgiften anges sällan och hänvisning till lagrum och förarbeten saknas. Det finns enligt revisorerna en betydande risk att skatteutgifterna inte omfattas av en lika stram budgetprövning som ramanslagen och att skat- teutgifterna därför i praktiken riskerar att fun- gera som de tidigare använda förslagsanslagen. Dessa krävde inte, till skillnad från de nuvarande ramanslagen, nya beslut av riksdagen vid över- skridanden. Inte heller skatteutgifterna tas au- tomatiskt upp till förnyad prövning om budget- belastningen ökar utöver vad som ursprungligen beräknades. För att upprätthålla en god budget- disciplin är det enligt Riksrevisionen viktigt att hanteringen av åtgärder på budgetens utgifts- och inkomstsida är någorlunda symmetrisk.

Regeringen instämmer i stora delar i den kri- tik som Riksrevisionen riktar mot redovisningen av skatteutgifter. Att upprätthålla en god bud- getdisciplin är viktigt och regeringen strävar därför efter att förbättra redovisningen av skat- teutgifter. I sammanhanget bör dock noteras att de skatteutgifterna som redovisas i dag är av ganska olika karaktär. Det avser dels sådana som kan anses vara medel inom specifika utgifts- och politikområden och som utgör alternativ till di- rekta utgifter, dels sådana som är en följd av den praktiska hanteringen i skattesystemet (t.ex. ad- ministrativa skäl som enkelhet och legitimi- tet/rimlighet) och som brukar benämnas skat- tetekniskt motiverade avvikelser. I ett budget- perspektiv är den förstnämnda typen av skatte- utgifter att likställa med stöd på budgetens ut- giftssida och det är för detta slag av skatteutgif- ter som redovisningen behöver förbättras. De skattetekniskt motiverade avvikelserna, exem- pelvis att värdestegring på aktier inte beskattas förrän den realiseras, kan däremot inte likställas med stöd på budgetens utgiftssida. Därmed finns inte heller något motiv att integrera dessa i budgetprocessen. Däremot är naturligtvis redo-

238

visningen betydelsefull som en beskrivning av storleken på skattekrediter, dvs. de latenta skat- tefordringar som det allmänna har på medbor- garna. Vidare finns ett antal stöd på budgetens inkomstsida i form av skattekrediteringar som ges på skattekontot. Dessa stöd är enligt natio- nalräkenskaperna att likställa med utgifter. I syfte att ge utgiftstaket dess avsedda betydelse avser regeringen därför att vara mycket restriktiv i sitt nyttjande av skattekrediteringar för stöd som är att likställa med utgifter. Regeringen ser även fördelar med en budgetprocess som i ökad utsträckning möjliggör en årlig prövning även av utgifter som ligger på budgetens inkomstsida.

Kvaliteten i regeringens prognoser

Riksrevisionen har granskat regeringens progno- ser på både statsbudgetens inkomst- och utgifts- sida. Revisorerna konstaterar att precisionen i regeringens prognoser generellt inte är sämre jämfört med andra prognosmakare, men att det ändå finns vissa brister. Av granskningen av de makroekonomiska prognoserna (RiR 2006:23) framgår enligt revisorerna att det finns en syste- matisk skillnad i prognoserna för den öppna ar- betslösheten. Arbetslösheten har i högre grad underskattats av regeringen jämfört med andra prognosmakare. Vidare visar granskningen av skatteprognoserna (RiR 2007:5) enligt reviso- rerna att regeringen underskattat de offentliga inkomsterna med stora belopp de senaste åren och att bilden av de offentliga finanserna kraftigt förändrats sedan budgetpropositionen för 2006. Underskattningen gäller framför allt skatten på kapitalinkomster. Kvaliteten i prognoserna bör emellertid enligt revisorernas uppfattning inte bara bedömas med utgångspunkt från prognos- precisionen. Hög kvalitet innebär också anför Riksrevisionen att regeringen redovisar osäker- heten i prognoserna på ett tydligt sätt samt ut- förligt förklarar prognosrevideringar och avvi- kelser mot utfallen. Därigenom får riksdagen en bättre bild av underlaget för budgetbesluten och omvärldens förtroende för finanspolitiken upp- rätthålls. I detta avseende konstaterar Riksrevi- sionen att det finns brister i regeringens redovis- ning i budgetdokumenten.

Finansutskottet anför att en av Riksrevisio- nens rekommendationer, nämligen att rätta till den systematiska underskattningen av den öppna arbetslösheten, inte omnämns av regeringen i samband med redogörelse av arbetet med det fi- nanspolitiska ramverket (bet. 2006/07:FiU20, s.

PROP. 2007/08:1

95f). Finansutskottet delar Riksrevisionens be- dömning att ett sådant systematiskt fel bör rättas till.

Regeringen delar Riksrevisionens uppfattning om att redogörelserna för prognosavvikelserna bör förbättras. Däremot delar inte regeringen de förklaringsorsaker som Riksrevisionen anför.

Regeringen anser att den redovisning av pro- gnosavvikelser för skatteprognoserna som Riks- revisionen ger är felaktig. Riksrevisionen har i sin analys av skatteprognoserna utgått ifrån de be- lopp som finns redovisade i bilagan Svensk eko- nomi. I denna bilaga redovisas prognoserna en- ligt nationalräkenskapernas redovisningsprinci- per. Eftersom nationalräkenskaperna under tiden ändrat redovisningsprinciper blir jämförelsen mellan prognos och utfall inte korrekt. Om Riksrevisionen i stället utgått från den redovis- ning av prognoserna som finns i inkomstkapitlet hade dessa fel kunnat undvikas. Trots att Riksre- visionen tillsänts en korrekt avvikelseanalys har Riksrevisionen valt att redovisa den förra vari- anten. Riksrevisionen påpekar även att ”pro- gnosavvikelserna för skatteinkomsterna är så stora att de förändrar bedömningen av finanspo- litikens inriktning och utrymmet för reformer i förhållande till överskottsmålet” (s. 7 i rappor- ten). Som Riksrevisionen konstaterar är avvikel- serna störst för skatt på kapitalinkomster, framför allt skatt på bolagsvinster och skatt på hushållens kapitalvinster. Båda skatterna är vola- tila. Vad gäller skatt på kapitalvinster uppgår dessa på lång sikt till ca 1 procent av BNP, vilket också är den nivå som ligger till grund för det långsiktiga reformutrymmet. Detta innebär att skatteintäkterna i den mån de enstaka år är vä- sentligt högre eller lägre än 1 procent av BNP inte ska ändra bedömningen av reformutrym- met. På motsvarande sätt kan heller inte de skatteintäkter som beror på att företag återfört periodiseringsfondsavsättningar till beskattning användas för reformer, eftersom ett annat ränte- läge kan ge motsvarande lägre skatteintäkter i framtiden. Det långsiktiga reformutrymmet till följd av de ändrade reglerna för periodiserings- fonderna är den ränteeffekt som uppstår. För vissa år kvarstår dock relativt stora prognosfel för bolagens inkomstskatter. I vad mån dessa fel beror på prognosfel av bolagens verkliga bolags- skatt eller felaktiga bedömningar av engångsef- fekter går inte att svara på. Oavsett detta anser regeringen att metoderna för att göra prognoser av bolagens inkomstskatter bör utvecklas.

239

PROP. 2007/08:1

Regeringen delar Finansutskottets uppfatt- ning att den öppna arbetslösheten systematiskt underskattats i regeringens prognoser för näst- kommande år som en följd av brister i progno- serna avseende antalet personer i arbetsmark- nadspolitiska program. Regeringen avser att fortsätta det redan påbörjade arbetet med att förbättra prognosmetoderna avseende de ar- betsmarknadspolitiska programmen och arbets- lösheten.

Bristande tydlighet i årsredovisningen för staten Som framgår av avsnitt 9.2.2 har Riksrevisionen lämnat revisionsberättelse utan invändning för årsredovisningen för staten 2006 (dnr 32-2006- 0881). Riksrevisionen har även genomfört en effektivitetsrevisionell granskning av årsredo- visningen för staten 2006 (RiR 2007:13).

Granskningen visar enligt Riksrevisionen på brister i regeringens redovisning. Revisorerna konstaterar att man kan rikta samma kritik mot tydligheten i redovisningen av de budgetpolitiska målen som gjordes i granskningen av regeringens uppföljning av överskottsmålet. Regeringens re- dovisning är enligt revisorerna inte heltäckande och väsentliga förändringar kommenteras inte på ett tydligt sätt. När det gäller regeringens redo- visning av skatteintäkter i årsredovisningen kon- staterar Riksrevisionen att det finns skillnader i redovisade belopp mellan olika avsnitt, som inte heller redovisas.

Riksrevisionen anför att en förutsättning för att årsredovisning för staten ska fungera som en helhet är att redovisningen är konsistent och att skillnader i redovisningsprinciper förklaras. Re- visorerna konstaterar att under de senaste åren har flera nya avsnitt tillkommit i årsredovis- ningen. Hit hör exempelvis avsnittet som hand- lar om pensionssystemets årsredovisning. Denna redovisning är utformad som ett koncernbokslut och knyter samman ålderspensionssystemet som redovisas vid sidan av statsbudgeten med upp- gifter rörande AP-fondernas och Premiepen- sionsmyndighetens resultat. Redovisningen är enligt Riksrevisionen otydlig i flera avseenden. Det förekommer olika uppgifter på olika ställen i årsredovisningen om ålderspensionssystemets administrationskostnader, liksom om nivån på premiepensionssystemets skulder. Redovis- ningen är heller inte heltäckande eftersom inte de samlade administrationskostnaderna för pen- sionssystemet framgår.

Finansutskottet bedömer att de samlade för- ändringar som genomförts fr.o.m. 2006 avseende redovisningen av skatter i årsredovisningen för staten innebär en väsentlig förbättring av infor- mationen till riksdagen (bet. 2006/07:FiU19). Regeringen bör dock enligt utskottets uppfatt- ning förtydliga informationen i fråga om hur stor del av utfallet avseende skatteintäkterna som utgör prognos. Vidare kommenterar utskottet i betänkandet vikten av en samlad information och analys av ändrade prognosförutsättningar och andra faktorer som påverkat utgifterna på statsbudgeten. Därtill anför utskottet att när prognoserna har avvikit betydligt från det slut- liga utfallet, vilket var fallet under 2006, bör re- geringen i årsredovisningen även samlat kom- mentera skälen till prognosernas förändringar under det aktuella året. Utskottet anser vidare att informationen i årsredovisningen bör utvid- gas så att utvecklingen av anslagsbehållningar och oförbrukade bidrag kan följas på aggregerad nivå över tid.

Regeringen anser inte att redovisningen av de budgetpolitiska målen, och hur de årliga målen förhåller sig till det övergripande målet, är brist- fällig. Regeringen avser dock att ånyo överväga hur skrivelsen i denna del skall kunna bli än mer tydlig. Detsamma gäller redovisningen av skat- teintäkter i årsredovisningen. Därtill strävar re- geringen efter att göra redovisningen mera kon- sistent och tydligare förklara de redovisnings- principer som används.

Regeringen delar a priori inte revisorernas kritik gällande redovisningen av pensionssyste- mets årsredovisning i årsredovisningen för sta- ten. I det fortsatta arbetet med att utveckla skri- velsen årsredovisningen för staten kommer dock dessa synpunkter att övervägas.

Regeringen delar finansutskottets mening att avvikelserna mellan prognos och utfall på ett tydligt sätt bör kommenteras i årsredovisningen. När det gäller informationen om hur stor del av utfallet för skatter som är en prognos är det en betydligt svårare uppgift. I princip är samtliga skatter som fastställs vid den årliga inkomsttaxe- ringen en prognos. Även om man vid tidpunkten för årsredovisningen kan göra en någorlunda säker bedömning av intäkterna från skatt på ar- bete och skatt på konsumtion är osäkerheten fortfarande stor vad gäller skatt på kapital. Hi- storiskt sett ligger prognosfelen mellan den pro- gnos som redovisas i vårpropositionen, tillika årsredovisningen, och de slutliga utfallen på i

240

storleksordningen 0,5 till 1 procent av de totala skatteintäkterna.

Vidare har regeringen för avsikt att framdeles i årsredovisningen även redovisa utvecklingen av anslagsbehållningar och oförbrukade bidrag på aggregerad nivå över tid.

Genomförandet av arbetsmarknadspolitiken

Revisorerna konstaterar att ett flertal av de pro- blem som man uppmärksammade i granskning- arna fram till hösten 2006 återstår att åtgärda. Det gäller bland annat risken för så kallade död- viktseffekter inom de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna, dvs. att staten subventionerar an- ställningar som hade ägt rum även utan subven- tioner. Det handlar också enligt revisorerna om mycket stora skillnader i effektivitet mellan jämförbara arbetsförmedlingskontor. Reviso- rerna konstaterar även brister i hur regeringen informerat riksdagen om resultatutvecklingen inom arbetsmarknadsområdet. Arbetsmark- nadsmyndigheterna har enligt Riksrevisionen haft svårt att utforma en konsistent och ända- målsenlig styrning och uppföljning av verksam- heten. Därutöver konstaterar revisorerna att re- geringens beslutsunderlag har varit bristfälligt när det gäller införandet av nya arbetsmarknads- politiska åtgärder.

Regeringen har genomfört ett antal åtgärder för att effektivisera arbetsmarknadspolitiken och tydliggöra arbetslinjen. En konsekvens av den ändrade inriktningen av politiken är att antalet arbetsmarknadspolitiska program har reducerats och flera åtgärder har avskaffats. Inriktningen av arbetsmarknadspolitiken ligger fast, vilket inne- bär att de arbetsmarknadspolitiska resurserna i första hand skall användas för matchning mellan arbetssökande och lediga jobb, ökad konkurrens i förmedlingsverksamheten och förbättrad kon- troll och enhetligare tillämpning av reglerna inom arbetslöshetsförsäkringen. Sammantaget bedömer regeringen att den ändrade inrikt- ningen av arbetsmarknadspolitiken kommer att leda till att de risker och problem Riksrevisionen pekar på, och som emanerar från den tidigare förda arbetsmarknadspolitiken, minimeras.

PROP. 2007/08:1

Den interna kontrollen behöver stärkas

Revisorerna anför att deras granskningar visar att det finns allvarliga brister i hur många ledningar styr och kontrollerar informationssäkerheten vid myndigheten. Vidare anser Riksrevisionen att Försäkringskassan ännu inte har utnyttjat de möjligheter som den nya sammanhållna myn- digheten ger. Det finns fortfarande omotiverade regionala variationer i handläggningen och pro- blem med ofullständiga beslutsunderlag och fusk i socialförsäkringen.

De brister som finns i dag gällande regeltill- lämpning, kontroll och kunskaper är enligt Riks- revisionen oacceptabla. Revisorerna har noterat brister när det gäller den interna kontrollen inför Arbetsförmedlingens, Integrationsverkets och Regeringskansliets utbetalning av ekonomiskt stöd. Det har i vissa fall inneburit att arbetsgivare och kommuner har beviljats statligt stöd på fel- aktiga grunder.

Riksrevisionen har även granskat hur svensk kod för bolagsstyrning (koden) har tillämpats eftersom den enligt revisorerna utgör en viktig förutsättning för en god intern styrning och kontroll inom den statliga affärsverksamheten. Enligt revisorerna visar genomförd granskning att kodens regler om intern kontroll ännu inte fått fullt genomslag i styrelsearbetet i statliga bolag. Det går därför inte enligt revisorerna att med säkerhet säga att kodens syfte, att skydda ägarnas investering och bolagets tillgångar, är uppnått.

Av avsnitt 9.2.1 framgår att antalet invänd- ningar i revisionsberättelser till följd av väsent- liga fel i årsredovisning eller förvaltning är något lägre 2006 än 2005. Regeringen konstaterar att antalet invändningar är på en låg och över tiden stabil nivå. De åtgärder som vidtagits under det senaste decenniet för att utveckla den finansiella redovisningen och styrningen i staten förefaller därmed ändamålsenliga.

Som närmare kommer att utvecklas under av- snitt 9.5 har regeringen tagit ett antal principiellt viktiga steg i arbetet med att stärka den interna styrningen och kontrollen i staten. Dessa åtgär- der skapar sammantaget bättre förutsättningar än tidigare för myndigheterna att prioritera och stärka arbetet med att styra och kontrollera ex- empelvis utbetalningar av ekonomiskt stöd, men även informationssäkerheten. När det gäller erfarenheterna av den s.k. koden (svensk kod för bolagsstyrning) är det enligt regeringen för tidigt

241

PROP. 2007/08:1

att avgöra om genomförandet såvitt avser statliga bolag är framgångsrikt eller inte. Regeringen är angelägen om att successivt stärka sådana in- strument som på ett effektivt sätt kan bidra till att skydda såväl ett bolags tillgångar som ägarnas investeringar.

9.5Intern styrning och kontroll samt internrevision

Som framgår av avsnitt 9.4 påtalar Riksrevisio- nen vissa brister gällande intern styrning och kontroll i myndigheterna. Mot denna bakgrund vill regeringen framföra följande.

Intern styrning och kontroll

Myndighetens ledning ansvarar inför regeringen för verksamheten och ska se till att den bedrivs effektivt och enligt gällande rätt och de förplik- telser som följer av Sveriges medlemskap i Euro- peiska unionen, att den redovisas på ett tillförlit- ligt och rättvisande sätt samt att myndigheten hushållar väl med statens medel (verksamhetsan- svaret). Innebörden av detta ansvar är bl.a. att myndighetens ledning är ansvarig för att det vid myndigheten finns en intern styrning och kon- troll som fungerar på ett betryggande sätt. Detta är avgörande för att statens verksamhet skall kunna möta de förväntningar som medborgarna, näringslivet, de förtroendevalda och andra har på verksamhetens effektivitet och ändamålsenlig- het.

Regeringen beslutade våren 2007 dels en myndighetsförordning (2007:515), dels en för- ordning (2007:603) om intern styrning och kontroll. Förordningarna träder i kraft 1 januari 2008. I den förstnämna förordningen tydliggörs bl.a. ledningens ansvar för den interna styr- ningen och kontrollen. I den sistnämnda förord- ningen, som enbart gäller för förvaltningsmyn- digheter under regeringen som har skyldighet att följa internrevisionsförordningen (2006:1228), preciseras de moment som berörda myndigheter har att utföra för säkerställa en betryggande in- tern styrning och kontroll.

Ekonomistyrningsverket (ESV) får meddela de föreskrifter som behövs för verkställigheten av förordningen om intern styrning och kon- troll. Vidare har ESV en central roll i det fort-

satta arbetet med att bidra till att successivt ut- veckla den interna styrningen och kontrollen vid statliga myndigheter.

Internrevision

Det är angeläget att regeringen kan förvissa sig om att den interna styrningen och kontrollen vid statliga myndigheter fungerar väl. Den statliga internrevisionen har i detta sammanhang en central uppgift i att på styrelsens eller myndig- hetens chefs (i de fall myndigheten saknar sty- relse) uppdrag granska den interna styrningen och kontrollen i myndigheten. Det är därför av stor betydelse för internrevisionen att begreppet intern styrning och kontroll i och med förord- ningen om intern styrning och kontroll har pre- ciserats.

I november 2006 beslutade regeringen om en ny internrevisionsförordning, vilken trädde i kraft den 1 januari 2007. Den nya förordningen innebär ett förtydligande av professionen statlig internrevision.

ESV svarar sedan den 1 januari 2006 för sam- ordning av den statliga internrevisionen. En sär- skild samordningsfunktion är etablerad inom verket. Vidare har ESV arbetat aktivt med det särskilda råd för internrevisionsfrågor som re- geringen har utsett, meddelat föreskrifter till internrevisionsförordningen, genomfört en ram- avtalsupphandling med tjänster för internrevi- sion m.m., givit löpande råd och stöd till myn- digheterna bl.a. genom besök, telefonsamtal och e-brev samt genomfört två konferenser för stat- liga internrevisorer.

En viktig uppgift för ESV är att årligen till re- geringen samlat redovisa hur väl internrevisionen vid de statliga myndigheterna fungerar. Av 2007 års rapport om den statliga internrevisionen (dnr 52-9/2007) framgår att ESV bedömer att den av regeringen beslutade internrevisionen i huvudsak är inrättad inom myndigheterna. Det finns dock ett fortsatt behov av att utveckla och samordna den statliga internrevisionen. Resultatet av ESV:s mätning av efterlevnaden av internrevisionsför- ordningen etc. visar att det förekommer avvikel- ser från god sed inom den statliga internrevisio- nen, vilket enligt regeringen visar på ett behov av ytterligare förbättringsåtgärder inom området. ESV bedömer också att för den övervägande de- len av den granskning och rådgivning som är utförd har den förordnings- och föreskriftsmäs-

242

siga anpassningen till statliga förhållanden varit tillräcklig. Vidare bedömer ESV att den externa kvalitetssäkringen sannolikt kommer att öka i och med att detta nu kommer till tydligare ut- tryck i föreskrifterna till internrevisionsförord- ningen.

De åtgärder som enligt ESV föranleds av den gjorda genomgången är exempelvis att utveckla ett program för kompetensutveckling av statlig internrevision, genomföra möten med ensamre- visorer för att erhålla information om hur deras förutsättningar kan stärkas samt genomföra möten med internrevisionens uppdragsgivare hos myndigheterna för att dels få kunskap om deras förväntningar på internrevisionen, dels in- formera uppdragsgivarna om internrevisionens uppdrag.

Regeringen bedömer mot bakgrund av ESV:s beskrivning i den årliga rapporten gällande den statliga internrevisionen och föreslagna åtgärder att förutsättningarna är goda att successivt ut- veckla och stärka den statliga internrevisionen. Det bidrar i sin tur till att i ökad grad göra det möjligt för myndigheternas ledningar att fullgöra sitt verksamhetsansvar.

När det gäller revision av EU-medel fullgör ESV uppgiften som revisionsmyndighet för pro- grammen inom EU:s strukturfonder och EU:s fiskerifond för programperioden 2007–2013. Vi- dare kommer ESV att fr.o.m. budgetåret 2007/08 vara attesterande organ för program och för direktstöden inom EU:s jordbruksfonder. ESV ska säkerställa att revisionen av EU-medel utförs på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Därtill kommer att regeringen har att överväga hur de EU-medel som är att hänföra till flyk- tingfonden, gränsfonden, integrationsfonden samt återvändandefonden på bästa sätt skall granskas framgent.

Förutom den granskning som ESV svarar för inom detta område överväger regeringen att in- föra ett nationellt intygande avseende förvalt- ningen av EU-medel i Sverige. Det innebär att i och med överlämnandet av årsredovisningen för staten intygar regeringen att den konsoliderade sammanställningen av EU-räkenskaperna är rättvisande samt att det införts ett regelverk som, så långt som möjligt, säkerställer att den interna styrningen och kontrollen vid de ansva- riga myndigheter som har att hantera EU-medel är betryggande. Det är endast de EU-medel som redovisas över statsbudgeten som kommer att omfattas av det intygande som regeringen läm-

PROP. 2007/08:1

nar avseende EU-medel. Ansvaret för att de un- derliggande transaktionerna är lagliga och kor- rekta ligger på respektive ansvarig myndighet. Regeringen har därför för avsikt att låta de myn- digheter som ansvarar för förvaltningen av EU- medel omfattas av internrevisionsförordningen och därmed även av förordningen om intern styrning och kontroll.

Ett nationellt intygande avseende förvalt- ningen av EU-medel i Sverige avses tas in i årsre- dovisningen för staten och lämnas till riksdagen, med kopia till kommissionen och revisions- rätten. Regeringens ambition är att ett sådant intygande ska lämnas för första gången i april 2009, dvs. avseende verksamhetsåret 2008. No- terbart är att en motsvarande ordning har beslu- tats i Nederländerna, Danmark och Storbritan- nien.

9.6Utvecklingen av den ekonomiska styrningen i staten

I 1 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten före- skrivs att i statens verksamhet skall hög effekti- vitet eftersträvas och god hushållning iakttas. Enligt 2 § samma lag skall regeringen för riksda- gen redovisa de mål som åsyftas och de resultat som uppnåtts inom olika verksamhetsområden. Den ekonomiska styrningen av statlig verksam- het syftar till att skapa förutsättningar för att efterleva budgetlagens krav.

De statliga myndigheterna utgör ett viktigt redskap för regeringen i fullgörandet av uppgif- ten att styra riket. Styrningen av myndigheter och verksamheter under regeringen syftar främst till att uppnå politiska mål och en effektiv verk- samhet. Denna styrning sker på olika sätt, och resultatstyrningen är ett av flera styrmedel.

Regeringen tillkallade den 8 juni 2006 en sär- skild utredare med uppdrag att utvärdera styr- formen resultatstyrning som den kommit till uttryck i relationen mellan regeringen och för- valtningsmyndigheterna (dir. 2006:30). Uppdra- get skall redovisas senast den 1 november 2007 (dir. 2007:75).

Ekonomistyrningsverket (ESV) beslutade sommaren 2006 att genomföra en prövning av mål- och resultatstyrningen och ramanslaget. Resultatet redovisas i rapporten Resultat och styrning i statsförvaltningen (ESV 2007:23).

243

PROP. 2007/08:1

ESV:s slutsats är att mål- och resultatstyrningen i hög grad har medverkat till att ett tydligt re- sultatfokus numera finns i statsförvaltningen. Det är enligt ESV angeläget att bibehålla detta fokus. Däremot har tillämpningen av mål- och resultatstyrningen brister. Den största bristen enligt ESV är att alla myndigheter styrs i ett och samma system. Det är inte ändamålsenligt, utan styrningen av myndigheter bör i större utsträck- ning situations- och verksamhetsanpassas.

Resultatstyrningen kommer även till uttryck i relationen mellan riksdagen och regeringen. Un- der det senaste året har en informell dialog på tjänstemannanivå förevarit mellan företrädare för Finansdepartementet och bl.a. finansutskottets kansli i syfte att närmare utröna hur regeringen på bästa sätt kan svara mot riksdagens behov av återrapportering.

Med ledning av resultatet av pågående och av- slutade utredningsinsatser har regeringen för av- sikt att återkomma till riksdagen under 2008 för att delge sin bedömning av hur det fortsatta ar- betet med att utveckla resultatstyrningen inom staten lämpligen bör ske. Det berör regeringens relation till såväl myndigheterna som riksdagen.

244

	skogsbruket och vattenbruket............................................................	125
5.6.9	Sänkt energiskatt på el i norra Sverige ...............................................	126
5.6.10	Energiskatteavdrag för vindkraft .......................................................	127
5.6.11	Höjd kärnkraftsskatt ..........................................................................	127
5.6.12	Beskattning av avfall som förbränns ..................................................	128
5.6.13	Fortsatta skattelättnader för koldioxidneutrala drivmedel ..............	128
5.6.14	Beskattning av privatflygets bränsle ..................................................	129
5.7	Övriga punktskattefrågor...................................................................	129