Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kommunalt inflytande över etablering av friskolor.
På senare år har det skett en förhållandevis kraftig ökning av antalet fristående skolor i vårt land och det finns inga tecken på att intresset att etablera fri-skoleverksamhet kommer att mattas av.
Kommunernas inflytande över utvecklingen är mycket begränsat i det här sammanhanget och det är Skolverkets bedömningsgrunder som avgör om en ny etablering kan ske. Detta innebär att kommunernas planering och dimensionering av skolverksamheten blir allt svårare.
Kommunerna har i uppdrag att dimensionera skolverksamheten utifrån det antal elever som finns inom kommunen. En etablering av en fristående skola försvårar givetvis kommunernas beräkning av kostnader och resurser. En del av pengarna som skulle gå till en kommunal skola måste kanske gå till friskolan istället.
Att många elever ändrar sig och flyttar tillbaka från fristående skolor till den kommunala skolan under pågående läsår gör saken inte lättare för kommunerna, då det alltid måste finnas plats inom den kommunala skolverksamheten för alla elever.
Det är inte försvarbart att bortse från konsekvenserna för den enskilda kommunens ekonomi, och därmed våra gemensamma skattemedel, som sker utan att kommunen kan förhindra det. Risken är stor att det kommer att finnas alltför många skolor för alltför få elever i många kommuner.
Det är kommunerna som känner till de lokala förhållandena och kan tillföra viktiga infallsvinklar till den bedömning som Skolverket slutligen fattar beslut utifrån. Kommunernas roll i tillståndsprocessen för fristående skolor behöver därför stärkas och ses över.