Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att öka friheten för landets universitet och högskolor.
I Sverige pågår en utredning som ser över resursfördelningen till högre utbildning, forskarutbildning och forskning. Ambitionen är att kunna etablera ett system som baseras mer på kvalitet och mindre på gamla meriter. De större universiteten och högskolorna ska kunna växa och bli mer specialiserade och de mindre ges förutsättning till ännu starkare profilering. Allt detta har en välkommen inriktning för att utveckla landets lärosäten.
Riksdagen fattade under år 2006 beslut om en ändrad tillsättning av styrelserna för lärosätena som innebär att universitet och högskolor själva föreslår styrelse som sedan godkänns av regeringen. I propositionen angav regeringen att den ”har för avsikt att gå vidare” i samma anda.
För oss är friheten för lärosätena en självklar princip och utifrån detta finns det mer att önska.
Dagens myndighetsform omöjliggör till exempel för utländska medborgare att sitta i en styrelse för ett lärosäte trots att större samverkan internationellt förväntas öka framöver. Vidare så kan lärosätena i princip inte heller äga fastigheter vilket i en friare roll borde vara självklart. Myndighetsformen gör det också svårt, eller snarare omöjligt, att bygga upp en bas med eget kapital.
Allt detta är förutsättningar som borde beaktas när övriga förändringar övervägs. Friare universitet och högskolor är en förutsättning för att kunna säkerställa en kvalitativ högre utbildning i Sverige i en tid med ökad global konkurrens.