Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inom ramen för den kommande översynen av läro- och kursplan utreda förutsättningarna för att inrätta en artkanon i grundskolan.
Svenska ungdomar bör få lära sig mer om naturens olika arter. Om skogen blir fylld av al och tall istället för bara träd skulle fler inse vikten av biologisk mångfald.
I år hyllas minnet av Carl von Linné stort runt om i Sverige. Även Skogsmulles 50-årsfirande går av stapeln 2007. Men i Linnés och Skogsmulles land växer många barn upp utan att känna till de vanligaste fåglarna, träden, blommorna, svamparna, insekterna, bergarterna och fiskarna vi har omkring oss. Detta är en nyfattigdom som vi behöver göra något åt.
En viktig reform vore att inrätta en så kallad artkanon i den svenska skolan. Detta skulle innebära att alla skolbarn ges en grundkunskap om de vanligaste arterna i naturen runt omkring oss. Kan barnen namnen på några vanliga fåglar, blommor, träd och insekter blir det roligare att vara ute i skog och mark. Skogen blir fylld av al och tall i stället för bara träd.
Det är viktigt att vi ger barnen nycklar för att kunna stiga in i naturens mångfald. Och ännu viktigare, förstå den. Så att det inte bara uppfattas som något grönt omkring oss – ett område som ännu inte hunnit bli asfalterat eller bebyggt.
Eller att en svala är just en svala. Att få veta att den faktiskt har varit borta på andra sidan jordklotet över vintern och nu flyger hem till oss för att föda sina ungar. Vetskapen om att ungarna föds upp med mygg som kalasmat gör myggorna kanske lite mer uthärdliga så här på sommaren.
Även om det nu är en hetare miljödebatt än på mycket länge så är det paradoxalt lätt att själva naturen glöms bort. Det handlar mycket om kurvor, mål och procentsatser. Vi får inte glömma bort varför kampen faktiskt förs. I skolan lär vi ut multiplikationstabeller och läsförståelse. Kunskaper om naturen borde vara lika självklara.
Lärandet är en aktiv och levande process, där individen själv skapar sin kunskap. Den naturvetenskapliga arbetsmetoden med hypoteser, undersökningar, resultat och slutsatser är en bra struktur för kunskapsinhämtandet. Viktiga ingredienser för lärandet är att det är lustfyllt, med en nyfiken och frågande attityd. Regelbunden utomhuserfarenhet i skiftande miljöer, årstider och sammanhang leder till bra kunskap. Det kan vara konkreta faktakunskaper som fördjupas och ger förståelse. Men kunskap handlar också om färdigheter, att till exempel hantera håven eller luppen på rätt sätt. En fjärde kunskapsform är förtrogenhet, en dimension av kunskap som är intuitiv och står nära de sinnliga erfarenheterna.
Regeringen borde se över hur man kan ge bättre kunskaper om naturen så att de vanligaste djuren och växterna känns igen. Det kan göras inom ramen för den kommande översynen av läro- och kursplanen.