Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att studentgruppen på varje lärosäte ska spegla Sveriges befolkning.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att studenterna får mer lärarledd tid.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att fler studenter ska få ta del av ett arbetsintegrerat lärande.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det ska finnas en utarbetad process på samtliga lärosäten som garanterar att kurslitteraturen är relevant, ger olika teoretiska perspektiv, innehåller genusperspektiv och hållbarhetsperspektiv samt att litteraturen inte kränker studentgrupper eller förmedlar stereotypa beskrivningar av människor.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att hitta incitament för högskolor att arbeta mer med profilering.
En socialdemokratisk inställning till högre utbildning begränsas inte till en syn på lärosäten som utbildningsfabriker som ska leverera kompetent arbetskraft till näringslivet. Det är en människofientlig hållning. För oss handlar utbildning också om frigörelse för individen, demokratisk utveckling och ett främjande av rättvisa och jämlikhet. Att säkra allmän tillgång till högre utbildning är ett sätt att säkra demokratin och solidariteten i samhället. Det är därför viktigt att inte begränsa sig till arbetsgivarnas behov när vi talar om utbildningskvalitet. Med detta sagt framstår det dock som naturligt att en utbildning som innehåller bildning också ökar kompetensen hos arbetskraften väsentligt.
Precis som akademin inte kunde prestera en samhällsrelevant utbildning och forskning när inte kvinnor fanns inom akademin kan inte akademin prestera en för alla samhällsrelevant utbildning och forskning om inte alla samhällsgrupper återfinns inom akademin. Vi anser att studentgruppen på varje lärosäte ska spegla Sveriges befolkning med avseende på klass, kön, etnisk bakgrund, sexuell läggning och funktionshinder.
Det finns idag en snedfördelning i andelen disputerade lärare per lärosäte där nyare lärosäten har en mindre andel disputerade lärare än äldre lärosäten. En annan viktig aspekt handlar om lärarnas utbildning. För att lärarna ska kunna förmedla sin kunskap på bästa sätt ska alla lärare ha genomgått pedagogisk utbildning. Mötet mellan studenter och lärare måste ges större dignitet, framförallt mätt i tid. Det är just i mötet mellan student och lärare som studenten kan utveckla de kunskaper som en akademisk utbildning ska innebära. Det är också i det samtalet som studentens kritiska tänkande kan blomma ut och där studenten kan lära sig de färdigheter som krävs för yrkeslivet. Men det ger också möjlighet för studenten att utveckla sin värderingsförmåga och sitt förhållningssätt till kunskap och människor omkring sig. Vidare menar vi att pedagogiska utvecklingsprojekt är positiva och kan bidra till bättre kvalitet på utbildningar och de studerandes utbildningsmiljö.
Arbetslivsanknytning är viktigt av flera anledningar. Det ger verklighetsförankring i utbildningen så att studenter får kunskap om vad de utbildar sig till och att man därigenom kan göra mer välavvägda studieval. Det ger också förståelse för sammanhang och förhoppningsvis studiemotivation. Därtill utjämnar det skillnaderna i kontakter på arbetsmarknaden som är så viktiga för att studenterna ska få det jobb de strävar efter. Vi anser att alla studenter ska få ta del av ett arbetsintegrerat lärande där sådant som studiebesök, gästföreläsare, verkliga fall och projekt samt möjligheten till verksamhetsförlagda examensarbeten är en naturlig del av utbildningen.
Många studenter ägnar största delen av sin studietid åt att läsa sin kurslitteratur. Det är genom kurslitteraturen som en stor del av utbildningen förmedlas. Därför måste litteraturen vara relevant och tillse att studenten får ta del av olika teoretiska perspektiv. Vi anser att det ska finnas en utarbetad process på samtliga lärosäten som garanterar att kurslitteraturen är relevant, ger olika teoretiska perspektiv, innehåller ett genusperspektiv, hållbarhetsperspektiv, samt att litteraturen inte kränker studentgrupper eller förmedlar stereotypa beskrivningar av människor.
Många utbildningar ges idag vid de flesta eller alla högskolor och universitet i Sverige. Samtidigt har många av dem problem med finansieringen, osäkert söktryck och kvalitet. Profilering av utbildning skulle kunna leda till effektivare resursanvändning och samtidigt ge en mer diversifierad högre utbildning på ett nationellt plan.
En profilerad utbildning kan locka studenter, kanske främst till mindre högskolor och nyare universitet som inte redan tidigare har ett väletablerat och känt varumärke. Profilering kan förbättra den regionala kompetensförsörjningen och samtidigt ge människor möjlighet att få en utbildning anpassad till regionala och lokala förhållanden.
Det är viktigt att profilering inte får alltför långtgående ekonomiska konsekvenser för högskolor och universitet. Även mindre lärosäten måste fortsatt kunna erbjuda utbildning av hög kvalitet. Profileringen får aldrig leda till att A- och B-utbildningar skapas. Det är också viktigt att småämnen inte profileras bort.
Profileringen är redan idag tydligare inom forskning än inom utbildning. Om forskningens profilering styrs utifrån enbart regionala behov finns det en risk för likriktning. Kraven på forskning är ofta av tillämpad och/eller verksamhetsnära art, många gånger inom områden som utbildning, vård och näringsliv. Insatser för att stärka forskningen bör därför göras på ett mindre antal högskolor och/eller universitet per forskningsområde. Högskolorna och universiteten skulle därmed kunna skapa forskningsmässiga profiler som kompletterar varandras profil på ett relevant sätt. Bredd ger också innovationskraft. Det är därför viktigt att det även fortsättningsvis finns goda resurser för grundforskning, forskning som inte i dagsläget är den allra mest uppmärksammade eller till miljöer där annorlunda och nya former av forskning kan utvecklas.