Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om folkbildningens betydelse som en viktig del i det livslånga lärandet och om vikten av att folkbildningens pedagogik används i gymnasie- och vuxenutbildningen.
Folkbildningen utgör sedan drygt hundra år en mycket viktig del i den svenska bildningstraditionen. Människor har träffats i studiecirklar, på folkhögskolor eller deltagit i seminarier och kulturprojekt. Folkbildningen har betytt mycket för människors möjligheter att lära sig mer och utvecklas, vilket har varit särskilt viktigt för att överbrygga kunskapsklyftor i samhället. Det samhällsstödda folkbildningsarbetet är en viktig faktor för att öka människors möjligheter att påverka den egna livssituationen och för att de ska kunna vara med och förändra samhället.
Folkbildningen har banat väg för mer demokratiska studieformer i hela utbildningssystemet. Folkhögskolor har stora möjligheter att utforma kurser utifrån skolans speciella inriktning eller profil. Projektarbeten eller temainriktade studier är också vanliga. Dessa friare studieformer ger de studerande större möjligheter att påverka kursernas inriktning utifrån sina egna erfarenheter och behov. Det finns otaliga exempel på när folkbildningsverksamhet varit avgörande för att människor ska våga ta steget till högre utbildning i olika former. Det är därför viktigt att folkbildningens pedagogik kommer till användning även i gymnasie- och vuxenutbildningen.
Även om val av pedagogik är en fråga för den enskilda skolan, borde erfarenheterna från folkbildningen komma till användning också inom gymnasieskolan. Inom alla områden i samhället krävs det idag bättre kunskaper och större kompetens. Det innebär att de flesta elever måste fortsätta att studera efter gymnasieutbildningen och dessutom senare i livet. För alla skoltrötta och studieovana skulle folkbildningens pedagogik kunna innebära just den stimulans de behöver för att vilja och våga ta steget för vidare studier.
Folkbildningen stimulerar även till ökat demokratiskt engagemang. Den innebär en möjlighet för alla människor, även de som saknar gymnasie- eller högskoleutbildning, att utvecklas och se nya möjligheter. Genom att delta i folkbildning kan deltagarna växa som människor och få verktyg att påverka samhället.
Tempot i arbetslivet har stigit sedan nittiotalet. Alltfler blir stressade i försöken att ta ansvar för familjelivet och samtidigt klara av högt ställda krav på arbetsplatsen. Folkbildningen är en viktig motpol, där människor ges tid för eftertanke. I studiecirkeln, i kulturprojekten och på folkhögskolorna uppstår mängder av möten mellan människor. Mänskliga möten är viktigare än någonsin i ett samhälle där den rådande normen är högt ställda krav på den enskilde.