Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kommunalt inflytande över etablering av friskolor.
I många glesbygdskommuner ses skolan som en viktig symbol för ett levande samhälle. Besvikelsen över beslutet att stänga en skola är därför naturligtvis mycket stor. I många byar försöker man av denna anledning hålla skolan kvar genom att skapa en friskola. Man ser det som ett alternativ till att låta barnen åka buss till tätorten för att gå i skolan där.
Men det är inte oproblematiskt för samhället när en friskola startas och det åligger kommunen att lämna över ekonomiska resurser när skolan blivit godkänd av Skolverket. Detta ska ske samtidigt som kommunen fortfarande har kvar kostnader för lokaler, lärare och annan personal eftersom kommunen har ansvar för alla barns skolgång. Kommunernas kostnader ökar istället för att minska, och därmed minskar resurserna till undervisningen per elev.
Reformen med friskolor har för många kommuner därmed kommit att innebära stora ekonomiska problem. Särskilt tydligt är det i glesbygdskommuner med sviktande befolkningsunderlag och därmed lägre skatteintäkter. När antalet barn minskar i byar och mindre samhällen måste kommunerna av ekonomiska skäl lägga ned byskolor och ordna skolskjuts åt eleverna till närmaste större skola.
Det är inte bra om skolan blir en konkurrensverksamhet där friskolor sinsemellan samt friskolor och kommunala skolor konkurrerar om eleverna. Vi kan inte acceptera att en så viktig fråga som kvaliteteten i våra barns och ungdomars utbildning blir beroende av om man kan erbjuda egna datorer till eleverna eller gratis skolresor.
I kommuner med gles och minskande befolkning är det särskilt viktigt att de gemensamma resurserna används så effektivt som möjligt. Därför är det angeläget att kommunernas inflytande över etablering av friskolor förstärks.